Avancerade Interaktiva SystemINT8/2I1237/2I4037

Kursansvarig

Martin Jonssonrum: 7513, plan 7 i Forummail: martinj@dsv.su.setel: 08-16 16 80

Kursens hemsida: http://www.dsv.su.se/fuse/int8

future ubiquitous service environments grouphttp://www.dsv.su.se/fuse/

Dagens upplägg

Info om kursen Introduktion till området avancerade

interaktiva system

Kursens upplägg

Föreläsningar Bok + Artiklar

– läsanvisningar – se kurshemsidan!– www.dsv.su.se/fuse/int8/

Labbar– Lab 1. Ett tjänsteorienterat system med Jini

(programmeringsuppgift)– Lab 2. Sensorlabb

Tenta, 28/5

Labbar

Labb 1. Ett tjänsteorienterat system med Jini– Programmeringsuppgift - Java– Grupper om 3 personer– Självständigt arbete– Examineras genom labbrapport och muntlig redovisning

Labb 2. Sensorlabb– Merparten av arbetet utförs under

en heldagslaboration– Totalt 10 grupper– Examineras genom inlämningsuppgift

och muntlig redovisning

Kursens mål

Ge förståelse för och praktisk erfarenhet av nya typer av interaktiva system

Systemdesign– Filosofier, teknologier, standarder, programmering

Interaktionsdesign– Filosofier, metaforer, teknologier

Handuppräckingsövning ;-)

Bakgrundscheck– MDI– Distribuerad/Internetprogrammering– Web services– Ubiquitous Computing / Pervasive Computing

Framtidens interaktiva system = pervasive computing

Vad menar vi med ett avancerat interaktivt system?

Avancerat– Komplext– Djuplodande / detaljerat– Nydanande / framåtblickande

Interaktivt– Tillhandahåller tjänster direkt till användarna

System– Samverkande dator- och mjukvarukomponenter

– Men vad är en dator?

Vad är en dator?

Vad är en dator?

En maskin som kan lagra och bearbeta data och som man kan programmera för att utföra olika uppgifter.

”…handles applications including hi-fi audio and video playback, digital content creation, computer-aided design, geographic information systems, software development and financial analysis” (Utdrag ur PC-reklam)

Lite datorhistoria

Räknemaskiner 1946 ENIAC, 30 ton, elektronrör 1947 Transistorn 1969 Mikroprocessorn 1975 Altair 8800, 256 byte RAM, Första hemdatorn 1981 IBM PC, MS-DOS, 1984 Apple Lisa, Första GUI:t, datormusen 1991 World Wide Web …

PC:ns för och nackdelar

Fördelar med PC:n– Kan utföra en mängd funktioner– Inarbetad standard

Problem– Komplex (kan utföra en mängd funktioner)– Klumpig, stationär– Enpersonsverktyg– Fokuskrävande

Datorutvecklingen

Datorerna blir– Mindre– Billigare– Snabbare

Inbyggda system Trådlöshet Sensorer

Dator?

Interaktion?

Inbäddade datorer

Datorer bäddas in i våra vardagsprodukter

Analogi: Elmotorer– Brukade vara stora och ha flera

funktioner. Har nu byggts in och försvunnit

Nya förhållningssätt till datorer

Datorerna försvinner eftersom vi inte längre ser dem som datorer

Information Appliances– Osynlighet genom specialisering

Ubiquitous Computing– Osynlighet genom ”lugn” design

Ubiquitous Computing

ubiquitous = Allestädes närvarande.

Mark Weiser, Xerox Parc 1988 ”Computers as we know them will be replaced by a

multitude of networked computing devices embedded in our environments, and these devices will be invisible in the sense of not being perceived as computers.”

Ubiquitous computing flyttar användargränssnittet från skrivbordet till våra vardagsmiljöer. Datorerna blir en del av miljön

Ubiquitous Computing

Phase I – The Mainframe Era

Phase II – The PC Era

Transition: Internet and distributed computing

Phase III – The UC Era

Computer User

Computer User

Computer User

Ubiquitous Computing

Lugn teknologi Utnyttjar vår perifera uppmärksamhet

– En stor del av vår hjärnkapacitet tolkar perifer information

Flyttar enkelt mellan fokus och periferi– Fokusera för att ta kontroll– Ex: Bilmotor, när den krånglar märker vi det

Ubiquitous Computing

From ”Interacting” to ”Dwelling” with computers

Vi interagerar inte med vår vardagsomgivning

Som väder eller gatuljud. Föreslående men inte avbrytande

Information Appliances

Donald Norman. The Invisible Computer PC:n är fundamentalt felkonstruerad

– försöker klara för mycket– Blir oundvikligen komplex

PC:n är som en Schweizisk armékniv

Information Appliances

Information Appliances är ”datorprodukter” som är specialiserade för en uppgift.

Kan kombineras med varandra Höga krav ställs på en gemensam

infrastruktur

Ubiquitous Computing vs. Information Appliances

Ubiquitous Computing– Låt datorerna smälta in i vår omgivning så att vi

inte märker dem– Perifera– Integrerade

Information Appliances– Bädda in datorerna i specialiserade verktyg– Konkreta, enkla– Funktionalism

Pervasive Computing

Ett antal nästan synonyma begrepp existerar: Pervasive Computing

– Pervasive ~ Genomsyrande– Industrin har anammat denna term

Ubiquitous Computing– Ubiquitous ~ Överalltvarande– Uttalas ungefär: ”jubbickutus”

Information appliances Post-desktop computing/interaction (Mobile Computing)

Inom denna kurs kommer Pervasive Computing att användas som ett paraplybegrepp för de andra

Föreläsningarna

Systemdesign– Hur programmerar man interaktiva applikationer för de nya

miljöerna?– Nya krav och möjligheter– Teknologier

Interaktionsdesign– Hur skapar man användargränssnitt för dessa miljöer?– Nya krav och möjligheter– Designapproacher

F2: Systemdesign för Pervasive Computing

Målsättningar– Spontan interaktion– Fysisk integration

Designparadigm: Tjänsteorienterad systemdesign Nyckelproblem

– Hitta tjänster– Beskriva tjänster– Göra dem kompatibla

Teknologier– Web services– Jini– mfl

F3: Basteknologier – distribuerade system

Distribuerade system– Systemarkitekturer för distribuerade system– Meddelandebaserade system

RPC-RMI

Säkerhet– Symmetrisk/Assymetrisk Kryptografi– Nycklar– SSL

F4: Intro till Lab1 med Jini

Jini– Javabaserad teknologi för att tillhandahålla

tjänster över ett nätverk– Kan hitta och koppla ihop sig med andra tjänster

dynamiskt

Labben– Chatsystem

F5: Kontextkänsliga system

Hur kan man få applikationer att anpassa sig efter förändringar i användarens kontext?

Abowd och Dey definierar de primära kontext-typerna: – Plats, identitet, tid och aktivitet

Exempel: ”Stick e-note”, påminnelser triggas av kontexten Situationsmodellering Sensorer

Introduktion till Labb 2

F6: Wireless sensor networks

Billiga trådlösa sensorplattformar ”Smart Dust” Användningsområden Implementation

Koppling till Labb 2

F7: Sview – ett tjänsteorienterat system

Sview är ett system som låter dig accessa dina personliga tjänster från vilken terminal som helst– Exempel på tjänsteorienterat system– Web services– Nyttiga erfarenheter

F8: Tangible interaction

Kan vi hitta nya och bättre sätt att interagera med datorer?

– Tangible interaction ~ handgriplig interaktion

– I vilka situationer är detta intressant?

– Samarbetsaspekter

Gripbara Objekt:– Fysiskt WIMP

– Media blocks

”Taggade” objekt, streckkoder, RF taggar et.c. Hur bygger man ”tangible”-system?

F9: Mobila system

Hur bygger man system för dagens mobila system?– Programmeringsspråk– Plattformar– Gateways– Designapproacher

F10: Affektiv interaktion i en mobil miljö

Hur designar man för interaktion med känslor?– Affektiv interaktion

Mobil applikation som låter dig förmedla känslor via gester– Interaktionsaspekter– Implementation

F11: AI i pervasive computing

Proaktivt beteende– När ska systemet ta initiativet?

Agenter Exempel

– Se till att information finns på rätt plats vid rätt tillfälle

F12: Interaktiva miljöer

Hur kan man stödja lokalt samarbete?

iLounge – Föreläsningen kommer förhoppningsvis att hållas i iLounge