avloppsvatten från fartyg - transportstyrelsen

Avloppsvatten från fartyg

Sammanfattande bedömning av kvaliteten på avloppsvatten från

fartyg vid hamnar i Stockholms län

2014

NIRAS Sweden AB

Besöksadress: Fleminggatan

14, 9 tr - 112 26

Boxadress: Box 70375

107 24 Stockholm, Sverige

556534-9767

www.niras.se

T: +46 0850384400

F: +460850384492

E: [email protected]

PROJEKT

Utarbetad av CLBE

Granskat av CNE samt THJ

INNEHÅLL

www.niras.se

Sammanfattning ................................................................................................... 1

Summary ............................................................................................................... 2

1 Bakgrund .................................................................................................... 3

1.1 Avloppsvatten ............................................................................................. 3

1.2 Grå- och svartvatten ................................................................................... 5

1.3 Syfte med utredningen ................................................................................ 7

2 Metoder ....................................................................................................... 8

2.1 Enkät ........................................................................................................... 8

2.2 Provtagning och analyser ........................................................................... 8

2.2.1 Provtagning ombord eller iland ................................................... 8

2.2.2 Metodik ....................................................................................... 9

2.2.3 Provtagning ombord ................................................................. 10

2.2.4 Provtagning ur avloppskulvert .................................................. 12

2.2.5 Analyser .................................................................................... 14

3 Resultat och diskussion ......................................................................... 14

3.1 Metaller ..................................................................................................... 15

3.1.1 Koncentration i utgående vatten från fartyg .............................. 15

3.1.2 Metaller i relation till fast material ............................................. 16

3.2 Nitrifikationshämning ................................................................................ 19

3.3 Prioriterade ämnen ................................................................................... 20

3.4 Ammonium, pH och fett ............................................................................ 21

3.5 Renat vatten ............................................................................................. 22

3.6 Svavelväte (H2S) ....................................................................................... 23

3.6.1 Provtagning och analys av svavelväte ..................................... 24

3.7 Avvikande analysresultat .......................................................................... 27

3.7.1 Tömning av slam ...................................................................... 27

3.7.2 Förhöjd metallkoncentration ..................................................... 28

3.7.3 Oljehaltigt vatten ....................................................................... 28

4 Slutsatser.................................................................................................. 29

5 Referenser ................................................................................................ 31

Bilagor

Bilaga 1. Enkät

Bilaga 2. Samtliga analysresultat

1 www.niras.se

SAMMANFATTNING

År 2016 respektive 2018 kommer tömning av avloppsvatten överbord från pas-

sagerarfartyg att förbjudas i Östersjön. Som en följd av detta måste hamnarna

runt Östersjön tillhandahålla möjligheter för fartygen att lämna avloppsvatten i

hamn.

Tidigare studier har visat att avloppsvatten från fartyg, så kallat grå- och svartvat-

ten (GS-vatten), skiljer sig från kommunalt avloppsvatten, till exempel genom ett

lägre vatteninnehåll. Denna studie initierades för att få ytterligare kunskap om

GS-vatten. Syftet var att definiera skillnaderna mellan GS-vatten och kommunalt

avloppsvatten samt GS-vattens eventuella påverkan på reningsprocesserna i

kommunala avloppsreningsverk (ARV). Studien utfördes genom insamling av

information om avloppssystemen ombord på fartyg via en enkät samt genom en

undersökning av innehållet i GS-vattnet genom provtagning och analys.

Resultaten visade att GS-vatten skiljer sig från kommunalt avloppsvatten, framför

allt genom att innehålla mindre vatten på grund av vattenbesparande åtgärder

ombord. Denna skillnad bedöms emellertid inte utgöra ett hinder vid mottagning

av GS-vatten vid kommunala ARV. Inte heller metallinnehållet i slammet efter

rening bedöms påverkas negativt vid mottagning av GS-vatten vid kommunala

ARV. Lagring av avloppsvatten i slutna tankar medför dock att fartygen ofta har

problem med svavelvätebildning ombord.

2 www.niras.se

SUMMARY

In the years 2016 and 2018, the discharge of sewage water overboard from

ships will be prohibited in the Baltic Sea. Therefore, the ports around the Baltic

Sea will have to provide facilities for the ships to discharge its sewage water in

port.

Previous studies have shown that sewage water from ships differs from munici-

pal wastewater, for example by a lower water content. This study was initiated to

gain additional knowledge about sewage water from ships. The aim was to de-

fine the differences between municipal and ship sewage water and the possible

influence by ship sewage water on the processes in municipal sewage treatment

plants. The study was conducted by collecting information on the ships sewage

systems on board via a survey and a study of the contents of the sewage water

through sampling and analysis.

The results showed that sewage water from ships differs from municipal

wastewater in having a lower water content, due to water-saving measures on

board. The overall assessment is that this difference is not a barrier for the re-

ception at municipal sewage treatment plants. Similarly, the metal content of the

sludge after treatment of ships sewage water at municipal sewage water treat-

ment plants, will most likely not be negatively affected. Storage of sewage water

in closed tanks on board, however, often cause problems with hydrogen sulphide

formation on the ships.

3 www.niras.se

1 BAKGRUND

Passagerarfartyg som trafikerar Östersjön får tömma GS-vatten överbord. Från

och med år 2016 för nya och år 2018 för befintliga passagerarfartyg, kommer

emellertid tömning av GS-vatten överbord att förbjudas. Bakgrunden till detta

förbud är resolution MEPC.200(62) utarbetad av FNs internationella sjöfartsor-

gan, IMO. Som en följd av resolutionen måste hamnarna runt Östersjön tillhan-

dahålla möjligheter för fartygen att lämna GS-vatten i hamn. I praktiken handlar

det om mottagningsanordningar för GS-vatten från fartyg, för vidarepumpning till

kommunala ARV. Det är Transportstyrelsen som bedömer om adekvata mottag-

ningsanordningar finns att tillgå i de svenska hamnarna.

Beroende på att några länder har förklarat att hamnarna i deras respektive län-

der inte har mottagningsanordningar klara i tid, är det dock i dagsläget osäkert

när IMO:s regler träder i kraft.

1.1 Avloppsvatten

Sanitärt avloppsvatten produceras i alla delar av samhället. Innehållet i vattnet

återspeglar användningen av produkter i samhället, till exempel rengörings- och

hygienprodukter och läkemedel. Till kommunala ARV tillförs också ämnen via

dagvatten och vatten från olika typer av verksamheter som till exempel indu-

strier, biltvättar och läckande ämnen från byggnadsmaterial.

Kommunala ARV är anpassade för att rena spillvatten från hushåll och proces-

serna i reningsverken är framför allt anpassade för att avskilja fosfor, suspende-

rat material och kväve samt att bryta ned biologiska ämnen. Kommunala ARV

fungerar bäst med ett inkommande vatten av stabil kvalitet. I de fall störningar

uppstår är det vanligtvis i den biologiska delen av reningsprocessen, orsakat av

till exempel höga halter av organiskt material, kolhydrater eller fett i avloppsvatt-

net. Störningarna kan yttra sig i form av trådbakteriebildning eller slam som inte

sedimenterar, vilket resulterar i en sämre rening (Persson & Nilsson, 2005).

Branschorganisationen Svenskt Vatten som företräder Sveriges kommunala

vattentjänstföretag har tagit fram riktvärden för relevanta parametrar för att

kunna karakterisera kvaliteten på avloppsvatten, se tabell 1. Urvalet av paramet-

rar grundar sig i erfarenheter från kommunala ARV och berör ämnen som kan

påverka ledningsnätet, de biologiska processerna i ARV samt kvaliteten på

slammet efter rening (Lind m.fl., 2012).

4 www.niras.se

Tabell 1. Svenskt Vattens riktvärden för avloppsvatten från verksamheter (från Lind m.fl., 2012).

Parametrar som kan påverka reningsprocesserna eller slamkvaliteten. Överskrids dessa värden medför det vanligen krav på interna reningsåtgärder.

Parameter Enhet Riktvärde

Bly mg/l 0,05 Kadmium mg/l Bör ej förekomma

Koppar mg/l 0,2 Krom mg/l 0,05 Kvicksilver mg/l Bör ej förekomma

Nickel mg/l 0,05 Silver mg/l 0,05 Zink mg/l 0,2

Oljeindex mg/l 5–50

Parametrar som kan påverka ledningsnätet. Värdena bör inte överskridas ens under kort tid.

Parameter Enhet Riktvärde Problemområde

pH 6,5 - 10 Betongkorrosion

Temperatur oC max 50 Packningar

Konduktivitet mS/m 500 Korrosionsrisk stål

Sulfat mg/l 400 Betongkorrosion

Magnesium mg/l 300 Betongkorrosion

Ammonium mg/l 60 Betongkorrosion

Fett mg/l* (50) Igensättning

Klorid mg/l 2500 Materialskador * Gränsvärdet för fett är inte uppställt av Svenskt Vatten, men används i praktiken av många ARV.

De kommunala ARV har i många fall en målsättning om att återföra slam från

reningen till jordbruket som växtnäring. En av fördelarna med att använda slam

från ARV i jordbruket är att det minskar behovet av konstgödsel vilket ofta inne-

håller kadmium. Slamkvaliteten har förbättrats de senaste decennierna, till ex-

empel med avseende på metallinnehåll. Detta beror bland annat på förebyg-

gande åtgärder, så kallat uppströmsarbete. Ungefär 25 % av det kommunala

avloppsslammet återförs idag till jordbruksmark (Naturvårdsverket, 2013).

Målsättningen om återföring till jordbruket som växtnäring har lett till att de kom-

munala ARV har satt begränsningsvärden på inkommande vatten för att kunna

certifiera slam från reningen. REVAQ, som många kommunala ARV är anslutna

till, är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till

ARV, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt hantera riskerna på vägen

dit. Bland annat har REVAQ tagit fram en kadmium/fosfor-kvot som inte får över-

5 www.niras.se

skridas ska godkännas för certifieringen. Gränsvärden för att få återföra kommu-

nalt avloppsslam till jordbruksmark gällande metaller finns också reglerat i 20 § i

Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering,

införsel och utförsel av kemiska produkter. För att kunna garantera att slammet

klarar de gränsvärden som ställs för att få återföra slammet till jordbruksmark

och bli certifierat enligt REVAQ, ställer ARV höga krav på anslutna verksamhet-

er, särskilt vid nyanslutningar.

Andra parametrar som är relevanta vid bedömning av avloppsvatten är de 33

prioriterade ämnena enligt EU:s direktiv om miljökvalitetsnormer för vatten

(2008/105/EG), som är utvalda för att de utgör en risk för vattenmiljön. Direktivet

syftar till att utsläpp och spill av de prioriterade ämnena ska upphöra.

Gränsvärde för svavelväte (H2S) i GS-vatten finns också reglerat i hamnar i

Stockholm genom ett avtal mellan mottagaren av vattnet, Stockholm Vatten, och

Stockholms Hamnar. Gränsvärdet för svavelväte GS-vatten i Stockholm är satt

till 25 ppm enligt gällande tillstånd till hamnverksamhet. Eftersom svavelväte är

korrosivt och giftigt för människor, baseras gränsvärdet både på korrosion av

avloppsledningsnätet och arbetsmiljön för personer som vistas i anslutning till

ledningsnät och ARV. Vid överskridande värden utgår ett vite som regleras mel-

lan hamnen, rederierna och Stockholm Vatten.

1.2 Grå- och svartvatten

Avloppsvatten som genereras på fartyg består framför allt av grå- och svartvat-

ten. Med gråvatten menas i denna rapport avlopp från bad, disk och tvätt och

med svartvatten avlopp från toaletter. Avloppsvatten i form av matavfall, det vill

säga avfall från köksavfallskvarnar som blandats med vatten, samt länsvatten,

det vill säga spillvatten från olika delar av fartyget, genereras också ofta ombord.

Avloppsvattnet lagras i tankar ombord (se figur 1), ofta efter viss avloppsrening

och töms i hamn alternativt överbord.

6 www.niras.se

Sammansättningen på GS-vatten skiljer sig något i jämförelse med kommunalt

avloppsvatten. Att matavfall ofta blandas med vattnet bidrar till exempel till att ge

vattnet en högre andel organiskt material jämfört med kommunalt avloppsvatten.

Vattenförbrukningen ombord på fartyg är också lägre än i land, till exempel på

grund av snålspolande toaletter och duschmunstycken, vilket resulterar i ett mer

koncentrerat vatten. En generell siffra på skillnaden mellan vattenförbrukningen

ombord och i land har inte kunnat återfinnas inom ramen för detta projekt, men

parametrar som används för att definiera koncentration på avloppsvatten, till

exempel BOD7, CODCr och TOC, är i genomsnitt ungefär två - tre gånger högre i

grå- och svartvatten jämfört med kommunalt avloppsvatten. Medelvärden från

årsrapporter från 2012-2013 från fyra kommunala ARV (se referenslista; Årsrap-

porter, 2012-2013) i jämförelse med GS-vatten visas i tabell 2.

Tabell 2. BOD7, CODCr och TOC i inkommande avloppsvatten till kommunala ARV (n=4; Årsrapporter, 2012-2013) och i utgående mixat GS-vatten från fartyg provtagna ur avloppskulvert (n=7). Medelvärde ± SE. mg/l.

BOD7 CODCr TOC

Kommunalt avloppsvatten 195 ±36 338 ±8 116 ±27

GS-vatten 462 ±120 1005 ±193 305 ±49

Länsvatten

Fartyg

Gråvatten

Svartvatten

Figur 1. Schematisk bild av generella avloppskällor ombord. Svartvatten genereras från

toaletter och gråvatten från dusch, tvätt och disk. Även matavfall lagras ofta i gråvatten-

tanken. Spillvatten från olika verksamheter ombord genererar också länsvatten.

7 www.niras.se

Sammansättningen och volymen av vattnet som genereras på fartyg kan dock

variera stort beroende på antal passagerare och besättningsmän och vad för typ

av avloppssystem som fartygen har ombord. Vissa passagerarfartyg, framför allt

kryssningsfartyg, kan ha flera tusen passagerare ombord vilka genererar relativt

stora mängder GS-vatten, medan lastfartyg ofta endast har ett tiotal besätt-

ningsmän ombord. Den tid som GS-vattnet lagras på fartyget skiljer sig också åt

mellan olika fartyg beroende på alstrade volymer och lagringskapacitet. Även

uppsamlingsmöjligheterna varierar; medan vissa fartyg endast har en tank för

GS-vatten där alla typer av vatten mixas, har andra fartyg separata tankar för de

olika avloppsfraktionerna. Reningsanläggningar ombord förekommer hos en del

fartyg vilket resulterar i lagring av en koncentrerad fraktion, det vill säga slam,

och ibland också lagring av renat vatten. Omfattningen på reningen ombord vari-

erar från fullskaliga ARV, med samma funktioner som ARV i land, till mindre

enheter där reningen inte är lika omfattande.

Tillvägagångssättet vid tömning skiljer sig också åt mellan fartygen. En del fartyg

tömmer först svartvatten och sköljer sedan rent systemen genom den efterföl-

jande tömningen av gråvatten, medan andra tömmer båda systemen samtidigt.

För fartyg med rening ombord kan tömning av slammet till exempel göras sepa-

rat eller mixat tillsammans med gråvattnet. För fartyg utan passagerare och få

besättningsmän, till exempel containerfartyg med cirka 10-20 personer ombord,

kan slammet efter rening ombord koncentreras så mycket att det kan skyfflas i

säckar och lämnas i land.

Tömningshastigheten i hamn varierar mellan fartygen beroende på liggtid i

hamn, tömningsvolym och pumpkapacitet. Fartyg med mindre kraftfulla pumpar

och relativt många passagerare tömmer GS-vatten under flera timmar i hamn

medan nya fartyg med kraftfulla pumpar kan tömma sina tankar på under en

timme.

1.3 Syfte med utredningen

För att få mer kunskap om GS-vatten har Stockholms Hamnar tagit initiativ till en

utredning. Under utredningens gång har Transportstyrelsen gått in som medfi-

nansiär. Utredningen har utförts av NIRAS Sweden AB och omfattar två delar,

insamling av information via en enkät och undersökning av innehåll i GS-vatten

genom provtagning. De fartyg som ingått i utredningen är kryssnings-, passage-

rar-, container-, och rorofartyg som trafikerar hamnar i Stockholms län. Enkäten

skickades till ansvariga för avloppssystemen ombord. Informationen från enkäten

användes för att underlätta vid urval av fartyg inför efterföljande provtagning,

samt att bidra till förståelsen av tolkningen av analysresultaten från GS-vattnet

från de olika fartygen.

Det övergripande syftet med utredningen var att karakterisera GS-vatten för att

få en uppfattning om kvaliteten på vattnet utgör ett hinder vid mottagning vid

8 www.niras.se

kommunala ARV. Dessutom syftade utredningen till att få en bakgrund till hur

mottagningsanordningar för GS-vatten i hamn ska utformas med avseende på

tömningsvolymer och –tider samt vattnets potentiella påverkan på avloppsled-

ningsnätet.

2 METODER

2.1 Enkät

För att nå ut till så många rederier och fartyg som möjligt, förmedlades en enkät

via internet till personer med kännedom om fartygens avloppssystem. I enkäten

efterfrågades bland annat information om produktion och tömning av GS-vatten,

avloppssystemet ombord, källor till GS-vatten, färskvatten, kemiska tillsatser för

bland annat tvätt, underhåll och luktkontroll, och eventuella problem med

svavelväte. Se exempel på frågor i enkäten i figur 2.

Sammanlagt svarade 26 fartyg på enkäten. Av dessa var tio stycken internation-

ella kryssningsfartyg, 13 stycken fartyg för fordon och/eller passagerare i linjetra-

fik i Östersjön, samt tre stycken rorofartyg i linjetrafik i Östersjön. Hela enkäten

finns redovisad i bilaga 1.

2.2 Provtagning och analyser

2.2.1 Provtagning ombord eller iland

Tidigare provtagningar av GS-vatten ombord på fartyg utförda av Stockholms

Hamnar har visat att vid provtagning ombord kan exempelvis tappställets place-

Figur 2. Exempel på frågor i enkäten.

9 www.niras.se

ring på tanken och eventuell omrörning i tanken ha en stor inverkan på provets

karaktär. Detta beror bland annat på att partiklar i avloppsvattnet sedimenterar i

tankarna, se figur 3.

Det kan också rivas loss fragment och flagor av till exempel metall vid uppstart

av pumpar vid provtagning ombord. Beroende på sådana faktorer kan ett ana-

lyssvar från prov ombord variera stort och i värsta fall ge ett missvisande resul-

tat. Provtagning ur avloppskulvert, där uttag av omblandade delprov ur hela av-

loppsvolymen var möjligt, har prioriterats i föreliggande undersökning. Endast

där det inte varit möjligt att ta prov ur avloppskulvert har prover tagits ombord.

Särskild tyngd angående resultat har också lagts på GS-vatten som provtagits ur

avloppskulvert, eftersom dessa prover i större utsträckning än prover tagna om-

bord bedöms representera hela tömningsvolymen.

2.2.2 Metodik

Provtagning av GS-vatten utfördes antingen ombord på fartygen eller ur av-

loppskulvert i hamn i samband med ilandpumpning av vattnet, se figur 4.

Figur 3. Exempel på sedimenterat material i ett prov

med mixat grå- och svartvatten samt matavfall.

10 www.niras.se

Provtagning utfördes sammanlagt på 29 fartyg av typen passagerar-, kryss-

nings-, roro-, och containerfartyg. I kategorin passagerarfartyg inkluderas även

ropax-fartyg, det vill säga fartyg som både transporterar passagerare och fordon.

För sammanlagt 15 av fartygen finns svar från både analyser av GS-vatten och

från enkäten (tabell 3).

2.2.3 Provtagning ombord

Provtagning ombord utfördes på fartyg som inte tömde GS-vatten i hamn, samt

på fartyg som angjorde hamnar med trycksatta avloppskulvertar, där uttag ur

kulvert inte var möjlig. Förfarandet vid provtagning ombord varierade stort mellan

de olika fartygen, beroende på avloppssystemets utformning och var i systemet

provuttag var möjligt. På vissa fartyg togs separata prover på grå- respektive

svartvatten och slam, medan på andra fartyg togs prover av mixat grå- och

svartvatten eller av renat GS-vatten, se tabell 4. Sammanlagt 20 fartyg provtogs

ombord.

Tabell 3. Antal provtagna fartyg , antal fartyg med både analyssvar och svar på enkät samt antal svar på enkät, ur de olika fartygskategorierna.

Fartygstyp

Antal prov-tagna fartyg

Både provtagning och enkätsvar

Enkät-svar

Containerfartyg 5 - -

Kryssningsfartyg 4 1 10

Passagerarfartyg (inkl. ropax) 17 11 13

Roro-fartyg 3 3 3

Gråvatten

Svart-

vatten

Avloppskulvert

Avlopps-brunn

Pump

Provkärl

Mätcell

Figur 4. Schematisk bild av provtagning av grå- och svartvatten ombord samt ur avlopps-

kulvert i hamn.

Fartyg

Provkärl

Provkärl

ARV

11 www.niras.se

På vissa fartyg fanns inte tappkranar installerade i systemen. På dessa fartyg

togs prover genom att med ett plastkärl ösa upp en tillräcklig provmängd direkt ur

tankarna eller genom att lätta på rörflänsar och låta vattnet läcka ut ur systemet

ned i ett plastkärl. Eftersom uttaget av prover tagna ombord var beroende av var

i systemet uttag var möjligt, bör dessa prover betraktas som stickprov som even-

tuellt inte representerar hela avloppsvolymen. Exempel på provtagningspunkter

ombord visas i figur 5.

Tabell 4. Antal prover av respektive avloppsvatten från 20 fartyg ur de olika fartygskategorierna som provtagits ombord.

Fartygstyp Gråvatten Svartvatten Mixat vatten

Slam Renat vatten

Containerfartyg - - - - 5

Kryssningsfartyg - - - - 1

Passagerarfartyg (inkl. ropax) 3 2 8 1 1

Roro-fartyg - 1 2 - -

Figur 5. Exempel på provtagningsställen vid provtagning ombord

12 www.niras.se

2.2.4 Provtagning ur avloppskulvert

Provtagning av GS-vatten ur avloppskulvert utfördes från nio fartyg, av vilka sex

var passagerarfartyg och tre kryssningsfartyg. Samtliga passagerarfartyg och ett

kryssningsfartyg tömde mixat grå- och svartvatten, medan ett kryssningsfartyg

endast tömde gråvatten och ett annat kryssningsfartyg först tömde slam följt av

gråvatten (tabell 5).

Provtagningen utfördes genom att en polyetylenslang monterades på en stång

som sänktes ned till botten av avloppskulverten genom en öppnad avloppsbrunn

(figur 6a). Provet pumpades sedan med hjälp av en peristaltisk pump, via ett

PEH-rör med en mätcell till provkärlen (figur 6b).

Mätcellen användes för att avgöra när olika typer av GS-vatten tömdes från far-

tyget eftersom parametrar som exempelvis temperatur, pH, konduktivitet och

turbiditet varierar mellan olika typer av GS-vatten. Också olika fraktioner, till ex-

empel ytvatten eller bottensatsen från olika tankar ombord, kunde på samma sätt

Tabell 5. Antal samlingsprover av respektive avloppsvatten från nio fartyg ur de olika fartygskategorierna som provtagits ur avloppskulvert.

Fartygstyp Gråvatten Svartvatten Mixat vatten

Slam

Containerfartyg - - - -

Kryssningsfartyg 2 - 1 1

Passagerarfartyg (inkl. ropax) - - 6 -

Roro-fartyg - - - -

Figur 6. Provtagning ur avloppskulvert. Provet pumpades från botten av avlopps-

kulverten (A) med en peristaltisk pump, via en mätcell till provkärlen (B).

A B

13 www.niras.se

0

200

400

600

800

1000

1200

0 0,5 1 1,5

NTU

Tid (h)

Turbiditet

6

6,5

7

7,5

8

8,5

9

9,5

10

0 0,5 1 1,5

pH

Tid (h)

pH

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

0 0,5 1 1,5

µS/

cm

Tid (h)

Konduktivitet

påvisas med hjälp av mätcellen. Exempel på hur utseende samt pH, konduktivi-

tet och turbiditet varierade under en enskild tömning visas i figur 7 och 8.

Det praktiska genomförandet av provtagningen innebar att delprov togs ut med

cirka 15 minuters intervall under hela tömningsförloppet. Delproven togs ut unge-

fär varje kvart under tömningen. Eftersom tidsrymden för tömningen varierade

mellan olika fartyg, från cirka en till flera timmar, hanns olika många delprov tas

Figur 8. pH, konduktivitet och turbiditet varierade i avloppsvattnet under en en-

skild tömning på knappt 1,5 h, där först svartvatten och sedan gråvatten tömdes.

Figur 7. Utseendet på avloppsvattnet varie-

rade tydligt under en tömning där först

svartvatten och sedan gråvatten tömdes.

14 www.niras.se

ut. Syftet var att erhålla prov från de olika fraktioner som töms under en töm-

ningscykel. Gemensamt för samtliga fartyg var dock att delproven sedan kunde

sammanblandas till ett samlingsprov som representerade hela tömningsvolymen.

2.2.5 Analyser

Vid provtagning ur avloppskulvert i samband med ilandpumpning av GS-vatten

analyserades både delprov från olika tidpunkter under tömningen samt ett sam-

lingsprov från hela tömningen. Nio stycken samlingsprover från provtagning ur

avloppskulvert och tre-fyra delprover från åtta av dessa provtagningar analyse-

rades (delprov från ett fartyg gick inte att analysera på grund av matrisproblem

vid analyserna). Vid provtagning ombord analyserades endast ett prov per fartyg.

Sammanlagt 20 prover från provtagning ombord analyserades.

Innehållet i proverna analyserades av ett ackrediterat laboratorium med avse-

ende på bland annat metaller, oljeindex, fett och näringsämnen. I GS-vatten från

tre fartyg analyserades prioriterade ämnen/ämnesgrupper (2008/105/EG) och

från sex fartyg även vätesulfid i vattnet.

Samtliga analyser, fartygstyper och provtagningsförfaranden finns redovisade i

bilaga 2.

3 RESULTAT OCH DISKUSSION

De inkomna svaren från enkäten redovisas inte i sin helhet i denna rapport då

variationen i svarsomfattning var stor. Enkätsvaren kopplas istället i rapporten till

diskussionerna om analyserade parametrar, för fördjupad förståelse och bidra-

gande förklaring till redovisade analysresultat. Enkäten som skickades ut finns

redovisad i bilaga 1.

Resultaten från analyser av GS-vatten och information från enkäten har relate-

rats till hur kommunalt avloppsvatten ser ut (Årsrapporter 2012-2013), och de

krav som finns för kommunala ARV. Vid direkta jämförelser mellan kommunalt

avloppsvatten och GS-vatten används värden för mixat grå- och svartvatten

eftersom den fraktionen bedöms ha störst likhet med kommunalt vatten, som

också till stor del består av mixat grå- och svartvatten. Sammanslagna beräk-

ningar på separat grå- respektive svartvatten tagna ombord ger dock liknande

resultat. Utgångspunkten är att analysresultaten både från proverna ombord och

ur avloppskulvert är stickprover som är tagna vid ett enskilt tillfälle vid en enskild

tidpunkt på året. Analysresultat från kommunala ARV å andra sidan provtas

regelbundet, året runt. Resultaten från analyserna av GS-vatten ger därför ut-

tryck för storheter snarare än absoluta värden.

Diskussionen har sin utgångspunkt i ämnen som kan påverka reningsprocesser-

na eller slamkvaliteten i ARV, som metaller och prioriterade ämnen. Vidare dis-

15 www.niras.se

kuteras parametrar som kan påverka ledningsnätet, som ammonium, pH och

fett. För att belysa bland annat de arbetsmiljö- och korrosionsproblem som upp-

står vid hanteringen av avloppsvatten diskuteras också svavelväte i ett enskilt

avsnitt.

3.1 Metaller

Analyser av metaller i avloppsvatten relaterar till den målsättning från de kom-

munala ARV att kunna certifiera slam från reningen för återföring av slammet till

jordbruket som växtnäring. Som stöd för detta arbete används branschorganisat-

ionen Svenskt Vattens riktvärden för metallkoncentration i inkommande vatten till

kommunala ARV, samt gränsvärden för slam för återföring till jordbruksmark

enligt SFS 1998:944. För ARV är halterna av lösta ämnen viktiga eftersom de

kan påverka reningsprocesserna i verket. I följande avsnitt jämförs metallkon-

centration i utgående vatten från fartyg med inkommande kommunalt avlopps-

vatten. För de ämnen som är partikelbundna är det emellertid mer relevant att

ange dem i relation till mängden fast material eller näring (fosfor), eftersom

dessa förhållanden avgör kvaliteten på det slam som bildas i ARV. Därför jäm-

förs också i följande avsnitt metallkoncentration i slam från GS-vatten och slam

från kommunala ARV.

3.1.1 Koncentration i utgående vatten från fartyg

Totalhalterna för bly, krom, nickel och koppar i GS-vattnet var under eller långt

under Svenskt Vattens riktvärden för metaller i avloppsvatten (figur 9). Kadmium

kunde detekteras i GS-vattnet, men i statistiskt signifikant lägre koncentration än

i kommunalt avloppsvatten. Inget kvicksilver kunde detekteras i GS-vattnet (de-

tektionsgräns: 0,1 µg/l), till skillnad från det kommunala avloppsvattnet där det

förekommer att kvicksilver detekteras.

Från samtliga 29 provtagna fartyg visade ett fåtal prover på marginellt översti-

gande värden för koppar, krom, nickel och silver, i förhållande till Svenskt Vat-

tens riktvärden. För de sju fartygen med mixat GS-vatten som provtagits ur av-

loppskulvert var det endast zink som uppvisade överskridande värden jämfört

med Svenskt Vattens riktvärden (figur 9). Tänkbara förklaringar till den högre

koncentrationen av zink i GS-vatten redogörs för i nästa stycke. Analysresultat

av samtliga analyser redovisas i Bilaga 2.

16 www.niras.se

3.1.2 Metaller i relation till fast material

Jämförelser mellan kommunalt slam och fartygsslam utgår från halter uppmätta i

torrsubstans.

Vid jämförelser mellan innehållet i slam från fartyg och kommunalt slam, vore det

mest korrekta sättet att jämföra rötat slam från GS-vatten med rötat slam från ett

kommunalt ARV. Några sådana värden för rötat fartygsslam har emellertid inte

Figur 9. Koncentration av sju metaller i utgående mixat GS-vatten som provtagits

ur avloppskulvert samt i inkommande kommunalt avloppsvatten. ± standardfel. * =

signifikant skillnad. Siffror för kommunalt vatten baseras på Årsrapporter, 2012-

2013. Gränsvärden baseras på Svenskt Vatten (Lind m.fl. 2012).

mg

L-1

m

g L

-1

mg

L-1

m

g L

-1

GS-vatten (n=7) Kommunalt avlopp (n=4) Gränsvärde

0

0,02

0,04

0,06Pb

*

0

0,0001

Cd

0

0,02

0,04

0,06Cr

0

0,2

0,4

Cu

*

0

0,2

0,4

Zn

0

0,02

0,04

0,06Ni

0

0,00005Hg

17 www.niras.se

kunnat återfinnas. Istället kan ett teoretiskt slam beräknas. Ett sätt att beräkna ett

teoretiskt slam är att basera beräkningarna på halten suspenderat material (SS) i

avloppsvattnet. Ofta reduceras mer än 95 % av SS i kommunal avloppsrening

(Årsrapporter 2012-2013), och bildar slam. Därför användes halten suspenderat

material som underlag vid beräkningarna av ett teoretiskt slam i denna rapport.

För att beräkna metallhalterna i ett teoretiskt slam användes följande formel [1]:

[1] [𝑀𝑒]𝑠𝑙𝑎𝑚 𝑚𝑔 𝑘𝑔⁄ (TS) =[Me]𝑎𝑣𝑙𝑜𝑝𝑝𝑠𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛 𝑚𝑔 𝑙⁄

SS𝑎𝑣𝑙𝑜𝑝𝑝𝑠𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛 𝑘𝑔 𝑙⁄

För att förankra beräkningarna har samma beräkningar, enligt formel [1] ovan,

utförts även på kommunalt avloppsvatten. Värden till beräkningarna är hämtade

från årsrapporter från tre kommunala ARV, från städer med cirka 20 000, 100

000 respektive 1 400 000 invånare. I årsrapporterna redovisas de genomsnittliga

koncentrationerna av suspenderat material och metaller i inkommande vatten

samt koncentration av metaller i slam från ARV (Årsrapporter, 2012-2013). En

jämförelse mellan beräknade och uppmätta koncentrationer av sju metaller i

kommunalt avloppsslam och i teoretiskt avloppsslam från fartyg provtagna ur

avloppskulvert samt ombord visas i figur 10.

18 www.niras.se

Jämförelser mellan de beräknade och uppmätta halterna i kommunalt avlopp-

slam (grå respektive streckade staplar) visar på god överensstämmelse, vilket

indikerar att SS kan användas för att beräkna ett teoretiskt slam. De svarta stap-

larna i figur 10 representerar fartyg som är provtagna ur avloppskulvert, och de

vita staplarna representerar mixat GS-vatten provtaget ombord.

Sammantaget indikerar figur 10 att fartygens slam innehåller lägre halter än

kommunalt slam med avseende på bly, kvicksilver och krom. Den enda statistiskt

signifikanta skillnaden är det lägre innehållet av kadmium i fartygsslammet för

0

100

mg/

kg T

S

Pb

id 0

2

4

mg/

kg T

S

Hg

0

2

4m

g/kg

TS

Cd

0

100

200

mg/

kg T

S

Cr

0

100

200

mg/

kg T

S

Ni

0

500

1000

mg/

kg T

S

Cu

0

2000

4000

mg/

kg T

S

Zn

Fartyg, kulvert, beräknat (n=7) Fartyg, ombord, beräknat (n=10) Kommunalt ARV, beräknat (n=3) Kommunalt ARV, uppmätt (n=3) Gränsvärde

Figur 10. Koncentration av sju metaller i teoretiskt slam från fartyg som provta-

gits ur avloppskulvert och ombord samt i teoretiskt och uppmätt slam från

kommunala ARV. id = icke detekterad. Gränsvärde baseras på SFS 1998:944.

19 www.niras.se

fartyg provtagna ur avloppskulvert jämfört med både det beräknade och upp-

mätta kommunala slammet. Den låga halten av kadmium i GS-vattnet framgår

också av kvoten mellan kadmium och fosfor, en kvot som finns reglerad i

REVAQ-certifieringen. För att klara gränsen för certifieringen får mängden kad-

mium i slam inte överskrida 30 mg kadmium per kg fosfor. I prover från 17 av de

29 analyserade fartygen kunde kadmium inte detekteras (detektionsgräns 0,4

µg/l). GS-vattnet från resterande 12 analyserade fartygen innehöll i genomsnitt

21 mg kadmium per kg fosfor. Kommunalt avloppsvatten kan innehålla dagvatten

och avlopp från till exempel industrier, vilket sannolikt är anledningen till de

högre halterna av exempelvis kadmium och kvicksilver i detta vatten. Avloppssy-

stemen från fartyg är i större utsträckning att betrakta som slutna system där

diffusa tillflöden inte existerar likt i de kommunala avloppssystemen.

Koppar uppmättes i liknande halter i både fartygsslam och i kommunalt slam.

Sannolikt härstammar koppar framför allt från ledningar i dricks- och varmvatten-

systemen vilka förekommer i system både i land och på fartyg. Zink och nickel

visar på något förhöjda halter i fartygslammet jämfört med det kommunala

slammet. De högre halterna av zink och nickel i GS-vattnet är inte utredda i de-

talj, men en tänkbar källa till de förhöjda zinkhalterna kan vara offeranoder. I

enkäten anges till exempel att offeranoder ibland används i gråvattentankarna

för att förhindra korrosion. Källor till zink kan också vara läkemedel, hudvårds-

produkter, färg och batterier, men användandet av sådana produkter bör inte

skilja sig i stort ombord på fartyg jämfört med på land. En annan tänkbar förkla-

ring kan vara att fartygsmiljön är en mer korrosiv miljö än landbaserade system

och korrosion från zinkgalvaniserade ytor ombord ger upphov till de högre hal-

terna av zink i fartygsslammet. Den korrosiva marina miljön kan även vara an-

ledningen till de något förhöjda halterna av nickel i fartygsslammet, eftersom

nickel är vanligt förekommande i metallytbeläggningsmedel.

3.2 Nitrifikationshämning

Lösta halter av metaller kan vid tillräckligt hög koncentration inverka negativt på

den mikrobiella aktiviteten i ARV med en försämrad rening som följd. En uppfatt-

ning om den lösta halten metaller erhålls genom analyser av filtrerade prover,

där lösta metaller och metaller bundna till partiklar < 0,45 µm passerar genom

filtret. Vid en jämförelse mellan filtrerade och ofiltrerade GS-vattenprover framgår

att den största delen av metallerna, mellan cirka 60 – 75 %, är bundna till partik-

lar < 0,45 µm. Koncentrationen av de lösta metallerna i GS-vattnet är mycket låg,

se tabell 6. I tabellen presenteras även information som Svenskt Vatten har

sammanställt om vid vilka koncentrationer en påverkan på den mikrobiella aktivi-

teten kan uppstå för olika metaller. Marginalen upp till de koncentrationer då

påverkan sker på den mikrobiella aktiviten är så pass stor att det inte är sannolikt

att metallkoncentrationerna i GS-vattnet påverkar reningsprocesserna negativt.

20 www.niras.se

Tabell 6. Koncentration av lösta metaller i utgående GS-vatten (mg/l). (Medelvärde, n = 29)

Parameter Koncentration lösta metaller

från fartyg

Bakteriell på-verkan (enl.

Svenskt vatten

Bly <0,01 0,5

Kadmium <0,01 0,5

Koppar 0,02 0,3

Kvicksilver <0,01 1

Nickel 0,01 0,1-1

Zink 0,18 3

3.3 Prioriterade ämnen

Analyserna av prioriterade ämnen utfördes för att få en kvalitativ uppfattning om

deras förekomst i GS-vatten. Proverna togs ur avloppskulvert för att få ett så

representativt prov som möjligt. Vid tidigare undersökningar av prioriterade äm-

nen i avloppsvatten från ARV i Stockholm kunde 16 prioriterade ämnen och äm-

nesgrupper detekteras (Petterson & Wahlberg, 2010). Vid den aktuella studien

detekterades åtta av de prioriterade ämnena/ämnesgrupperna i GS-vatten från

de tre analyserade fartygen. Tabell 7 visar en sammanställning av de detektera-

de ämnena i GS-vatten, samt i inkommande vatten till två ARV i Stockholm.

21 www.niras.se

Tabell 7. Detekterade ämnen och ämnesgrupper enligt EU:s ramdirektiv för vatten i GS-vatten och i inkommande vatten till ARV. Prioriterade ämnen som inte detekterats visas ej (33 ämnen analyserades).

Detekterat ämne Fartyg

1 Fartyg

2 Fartyg

3 ARV

(n=2)

Alaklor - - - √

Antracen √ - - -

Atrazin - - - √

Benso(a)pyren - - - √

Benso(b)fluoranten - - - √

Benso(k)fluoranten - - - √

Bly och blyföreningar √ √ √ √

Di-(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) √ √ √ √

Fluoranten √ - √ √

Kadmium och kadmiumföreningar - √ - √

Naftalen √ - √ √

Nickel och nickelföreningar √ √ √ √

Nonylfenol (4-Nonylfenol) - - - √

Oktylfenol - - - √

Tributyltennföreningar (TBT) - - - √

Trifluralin - - - √

Triklormetan (kloroform) √ √ √ √

3.4 Ammonium, pH och fett

Ammonium, fett och pH i GS-vatten påverkar inte slamkvaliteten i ARV, men de

kan ha en negativ inverkan på de biologiska reningsprocesserna exempelvis

genom trådbakteriebildning eller slam som inte sedimenterar (Persson & Nilsson,

2005). Också ledningsnätet kan påverkas negativt av avvikande halter av am-

monium, pH och fett genom korrosion och igensättning av rör och ledningar.

I prover från 16 av de 29 analyserade fartygen överskrids riktvärdena för ammo-

nium enligt Svenskt Vattens rekommendationer (60 mg/l). Halterna av ammo-

nium minskas normalt i avloppsvatten genom bakteriell oxidation av ammonium

till nitrat. Processen främjas vid avloppsrening om syre tillförs genom luftbubbling

till vattnet. Ombord på fartyg lagras GS-vatten i slutna tankar där vattnet snabbt

blir anaerobt, speciellt om matavfall tillförs och luftning inte utförs i tankarna.

Tecken på att anaeroba förhållanden råder i tankarna är förekomst av höga hal-

ter av ammonium och låga halter av nitrat. Också pH kan vara lågt i oluftat vat-

ten. I 11 av 29 analyser underskrids Svenskt Vattens riktvärde för pH på 6,5. För

22 www.niras.se

de flesta av dessa 11 fartyg låg pH-värdet strax under riktvärdet, runt eller strax

över pH 6, men för ett par av fartygen var pH-värdet cirka 5. Inga fartyg hade

överskridande pH-värden enligt Svenskt Vattens rekommendationer.

Sju av de 16 fartygen med överskridande värden för ammonium har svarat på

enkäten. Sex av dessa sju svaranden anger att de inte har luftning av sina tankar

ombord. Samtidigt anger ett par av de fartyg med de lägsta halterna av ammo-

nium, att de har kontinuerlig luftning av sina tankar. Det ena av dessa fartyg,

som hade den lägsta ammoniumkoncentrationen i GS-vattnet av alla analyse-

rade fartyg, anger dessutom att luftningen stegras vid ökande vattenvolymer i

tankarna. Sannolikt är höga halter av ammonium ett problem som kan begränsas

genom luftning av tankarna.

I 14 av 29 fartyg överskreds riktvärdet för fett (50 mg/l). Fett tillförs GS-vattnet

bland annat från restaurangverksamheter ombord. Nio fartyg med överskridande

värden, och sex fartyg som inte hade överskridande värden för fett, svarade på

enkäten. Sex av de nio med överskridande värden angav att de inte har fettfälla

för GS-vattnet vilket sannolikt bidrar till att riktvärdena överskrids. Tre av dessa

nio anger emellertid att de har fettfälla, trots att riktvärdena överskrids. För tre av

fartygen som inte överskred riktvärdet för fett analyserades endast renat vatten,

vilket sannolikt förklarar de lägre värdena av fett. De resterande tre fartygen som

inte överskred riktvärdet för fett angav dock att de inte har fettfälla, men detta

utesluter inte att de faktiskt har fettfälla ombord.

3.5 Renat vatten

Ungefär hälften av de svarande på enkäten angav att de har rening av vattnet

ombord. Vid provtagning kunde på sju av de analyserade fartygen prover endast

tas efter reningen ombord. Dessa var ett kryssningsfartyg, ett passagerarfartyg

och fem containerfartyg. På containerfartygen belastas avloppssystemet endast

av 10-20 personer, så den samlade avloppsvolymen på cirka 1-2 m3 per dygn är

liten i jämförelse med de stora passagerarfartygen. Reningsanläggningarna på

containerfartygen var relativt små enheter (figur 11).

Figur 11. Exempel på små reningsanläggningar ombord på containerfartyg.

23 www.niras.se

För tre av fem containerfartyg överskreds Svenskt Vattens riktvärden för ammo-

nium i vattnet vilket indikerar att ett eventuellt luftningssteg inte fungerar optimalt

på dessa fartyg. I GS-vatten från tre av de fem containerfartygen detekterades

låga halter av kadmium och i samtliga containerfartyg samt i passagerarfartyget

överskreds halterna av zink. Koncentrationerna av zink och kadmium i det re-

nade vattnet var ungefär i samma storleksordning som halterna av zink och

kadmium i det orenade vattnet från andra fartyg, så att döma av analysresultaten

så avskiljs zink och kadmium sannolikt inte i någon större utsträckning i dessa

små reningsanläggningar ombord. Kryssningsfartyget däremot, med en större

reningsanläggning, som enligt svaren från enkäten installerades år 2006, hade

inte överskridande värden på någon parameter enligt Svensk Vattens riktvärden

för inkommande avloppsvatten. Däremot hade vattnet som släpptes ut från

denna reningsanläggning relativt höga halter av näringsämnen som fosfor och

kväve, både i form av ammonium och nitrat, om man jämför med renat vatten

från en kommunal reningsanläggning. Halterna överskred till exempel de gräns-

värden som gäller för utsläpp av renat vatten från Stockholm Vattens anlägg-

ningar.

3.6 Svavelväte (H2S)

Svavelväte är en gas som förenklat kan sägas bildas genom mikrobiell nedbryt-

ning av organiskt material i frånvaro av syrgas. Vid frånvaro av syrgas använder

istället mikroberna syre från sulfat (SO4-) vid nedbrytning av organiskt material

och svavelväte bildas som en biprodukt. Parametrar som utmärker idealiska

förhållanden för svavelvätebildande mikrober innefattar bland annat, förutom

frånvaron av syrgas, lättillgängliga kolkällor, tillräcklig uppehållstid för vattnet och

hög temperatur. Avloppssystemen ombord på fartyg uppfyller ofta dessa kriterier,

speciellt under sommarsäsongen då omgivande vatten är varmt och om det föru-

tom GS-vatten också pumpas matavfall till avloppstankarna.

Svavelväte är giftigt för människor och kan till och med vara dödligt vid halter

mellan 500-1000 ppm. Dessutom är svavelväte korrosivt och fräter på rör och

betongkulvertar. Också själva reningsprocesserna i ARV störs av höga halter av

svavelväte. Ombord på fartygen kan problem med svavelväte uppstå både i

fråga om arbetsmiljön och med avseende på korrosion av ledningar och tankar. I

Stockholms Hamnar är gränsvärdet vid mottagning av GS-vatten 25 ppm.

Enligt enkäten har flera av fartygen genomfört, alternativt genomför olika åtgär-

der för att begränsa bildandet av svavelväte ombord. Åtgärderna skiljer sig åt

mellan fartygen, bland annat beroende på vilka förutsättningar det enskilda farty-

get har för att genomföra åtgärderna. En del åtgärder kräver omfattande om-

byggnationer av avloppssystemen ombord, vilket i många fall inte är praktiskt

möjligt, framför allt inte på äldre fartyg. På nya fartyg har problematiken med

svavelväte tagits i beaktande redan i konstruktionsskedet vilket har gett system

som effektivt förhindrar uppkomst av svavelväte.

24 www.niras.se

De åtgärder som är aktuella, enligt enkäten, handlar dels om preventiva insatser

för att hindra bildandet av svavelväte och dels om åtgärder för att hantera redan

bildat svavelväte. Preventiva åtgärder kan till exempel handla om att separera

matavfall ur GS-vattnet eller att förhindra bakterietillväxt genom att tillföra olika

typer av biocider. Ett annat exempel är att försöka förhindra att mikroberna an-

vänder syre från sulfat vid nedbrytning av organiskt material i tankarna, till ex-

empel genom att tillföra syrgas genom pumpning eller tillförsel av den syrerika

molekylen nitrat, som mikroberna föredrar framför sulfat. Exempel på en nitrattill-

sats till avloppstankar är Nutriox, se figur 12.

Problemen med svavelväte kan också förhindras genom att svavelvätet reduce-

ras efter bildandet i tankarna. Detta kan till exempel göras genom oxidation med

hjälp av ozon, utfällning av svavelväte genom tillsatser av till exempel järnklorid

eller tillsatser av svavelväteavlägsnande bakterier.

3.6.1 Provtagning och analys av svavelväte

Inom ramen för denna studie har halter av svavelväte analyserats både i vätske-

fasen i GS-vatten och i gasfasen i avloppskulvertar i hamn under tömning från

fartygen. Analys av svavelväte i avloppsvatten är emellertid förknippat med vissa

svårigheter. Svavelväte är flyktigt och avgår lätt från vätskefas till gasfas. Vid

provhantering är det därför viktigt att snabbt stabilisera svavelvätet i vätskefasen.

Detta gjordes genom att omgående tillsätta zinkacetat till provet. Svavelväte

kunde endast detekteras i vätskefasen i ett av sex prover.

Mätningar i gasfas utfördes i avloppskulvertar under tömning av GS-vatten i

hamn. Det finns emellertid ingen exakt metod beskriven för att bedöma om

gränsvärdet överskrids i nuläget. Eftersom svavelväte snabbt avgår från vätske-

fasen till luftfasen, är koncentrationen högre ju närmare källan mätningen utförs.

Dessutom spelar volymen av luft i avloppskulverten roll för vilken koncentration

som uppmäts, eftersom samma mängd svavelväte har en lägre koncentration i

ett större utrymme än i ett mindre. För att belysa denna problematik utfördes

mätningarna av svavelväte i två punkter samtidigt vid sex olika tömningar vid två

olika kajer i Stockholm. Den ena punkten var närmaste avloppsbrunn intill farty-

Figur 12. Nutriox är en vanlig nitrattillsats i avloppstankarna på fartyg.

25 www.niras.se

get, och den andra punkten var pumphusen i hamnområdena, där vattnet pum-

pas vidare från hamnområdet till det kommunala avloppsledningsnätet, se figur

13. Avståndet mellan närmaste brunn och pumphus var 300 respektive 400 m för

de olika kajerna. Mätningarna utfördes under februari månad 2014.

Resultaten av mätningarna från kaj ett framgår av figur 14.

Fartyg A har inte besvarat enkäten så eventuella åtgärder ombord för att minska

halterna av svavelväte är okända. Fartyget är emellertid nästan 30 år gammalt,

vilket kan förklara de högre halterna av svavelväte i det inledande skedet av

tömningen. Fartyg B anger i enkäten att man dels separerar ut matavfall från

avloppstankarna, samt att både grå- och svartvattentankarna har kontinuerlig

luftning. Dessutom tillsätts nitrat i form av produkten Kalcinol. Dessa åtgärder

kan förklara de lägre halterna av svavelväte jämfört med fartyg A. Båda fartygen

0

100

200

300

400

500

11

:31

11

:45

12

:00

12

:14

12

:28

12

:43

12

:57

13

:12

13

:26

Svav

elv

äte

(p

pm

)

Tid

Brunn

Pumphus

Gränsvärde

A

0

100

200

300

400

500

10

:26

10

:33

10

:40

10

:48

10

:55

11

:02

11

:09

11

:16

11

:24

Svav

elv

äte

(p

pm

)

Tid

Brunn

Pumphus

Gränsvärde

B

Figur 14. Koncentration av gasformigt svavelväte (ppm) i avloppsbrunn intill far-

tyget (blå linje) och i pumphuset (svart linje) under en enskild tömning för två

fartyg, A och B. Streckad linje anger gränsvärdet på 25 ppm.

Figur 13. Mätning av svavelvätehalten utfördes på två punkter samtidigt under

tömningen av GS-vatten, dels intill fartyget och dels i pumpstationen,

Gråvatten

Svart-

vatten

Fartyg

Avloppskulvert

Pumphus Svavelväte-mätare

Svavelväte-mätare

300-400 m

26 www.niras.se

överstiger gränsvärdet för svavelväte i avloppsbrunnen intill fartygen, fartyg A

under hela tömningen medan fartyg B endast gör det initialt i tömningen. Båda

fartygen understiger emellertid gränsvärdena i pumphuset, vilket belyser proble-

matiken med att fastställa ett gränsvärde utan att specificera vilka förutsättningar

som ska gälla vid mätningen av svavelvätehalten.

Resultaten från mätningarna på kaj två framgår av figur 15.

Samtliga fartyg i figur 15 har besvarat enkäten. Fartyg A, B och C representerar

liknande fartyg i förhållande till svavelväteproblematiken. Fartygen är byggda på

1980-talet, samt tidigt 1990-tal. Alla tre fartygen mixar matavfall i sitt GS-vatten

vilket troligen delvis förklarar de höga halterna av svavelväte under tömningen.

Fartyg A och B har olika tankar för sitt GS-vatten, bland annat separerar de ut en

del av gråvattnet till separata tankar. Angående matavfall, så pumpar fartyg A

matavfallet till en av sina svartvattentankar, medan fartyg B pumpar sitt matavfall

0

100

200

300

400

500

17

:45

18

:00

18

:14

18

:28

18

:43

18

:57

19

:12

Svav

elv

äte

(p

pm

)

Tid

Brunn

Pumphus

Gränsvärde

A

0

100

200

300

400

500

09

:21

09

:50

10

:19

10

:48

11

:16

11

:45

12

:14

12

:43

13

:12

13

:40

Svav

elv

äte

(p

pm

) Tid

Brunn

Pumphus

Gränsvärde

B

0

100

200

300

400

500

10

:48

11

:16

11

:45

12

:14

12

:43

13

:12

13

:40

14

:09

14

:38

15

:07

Svav

elv

äte

(p

pm

)

Tid

Brunn

Pumphus

Gränsvärde

C

0

100

200

300

400

500

05

:24

05

:31

05

:38

05

:45

05

:52

06

:00

06

:07

06

:14

06

:21

Svav

elv

äte

(p

pm

)

Tid

Brunn

Pumphus

Gränsvärde

D

Figur 15. Koncentration av gasformigt svavelväte (ppm) i avloppsbrunn intill far-

tyget (blå linje) och i pumphuset (svart linje) under en enskild tömning för fyra

fartyg, A - D. Streckad linje anger gränsvärdet på 25 ppm.

27 www.niras.se

till en tank med mixat grå- och svartvatten. Fartyg C har en enda tank där allt

avloppsvatten mixas. Fartygen anger att man försöker begränsa problemen med

svavelväte genom kontinuerlig luftning av tankarna, ozonbehandling och tillsat-

ser av Nutriox. Sannolikt har dessa insatser effekt på svavelvätebildningen, men

de är inte tillräckliga för att minska halterna under gränsvärdena. Alla tre fartygen

överskrider gränsvärdena för svavelväte, både i brunnen intill fartyget och i

pumphuset. Fartyg B anger att man försöker begränsa matavfall i avloppstanken,

till skillnad från fartyg A och C, vilket skulle kunna vara anledningen till de något

lägre halterna av svavelväte för fartyg B. Att döma av dessa mätningar och jäm-

förelser mellan de tre fartygen, så ger en stor tank där allt GS-vatten mixas, som

för fartyg C, särskilt höga halter av svavelväte.

Fartyg D representerar ett nybyggt fartyg, där problematiken med svavelväte har

beaktats vid konstruktionen av avloppssystemet. Bland annat har man en sepa-

rat tank för matavfall, kontinuerlig luftning som stegras vid ökande volymer i tan-

karna och utsugsfläktar som styrs av koncentrationen av svavelväte. Åtgärder

som dessa har tydlig effekt på halterna av svavelväte, och för detta fartyg över-

skrids inte gränsvärdena varken i brunnen intill fartyget eller i pumphuset. Resul-

taten från fartyg D indikerar att problemen med höga halter av svavelväte i GS-

vatten sannolikt kommer att minska med åren, allteftersom fartygsflottan förnyas.

3.7 Avvikande analysresultat

3.7.1 Tömning av slam

Prover från några av fartygen uppvisade avvikande resultat gentemot prover från

övriga fartyg. Generellt handlade det om avvikande provresultat med avseende

på torrsubstans, metaller och olja i GS-vatten.

På två av fartygen provtogs så koncentrerade prov att de i det närmaste är att

betrakta som slam. Anledningen till att fartygen tömmer en sådan högkoncentre-

rad fraktion, är att avloppsrening finns ombord. För dessa fartyg töms det renade

vattnet överbord och det kvarvarande slammet förvaras i tankar och töms i

hamn. Torrsubstansen i dessa prover var cirka 3 %. Sammansättningen på GS-

vatten från dessa fartyg överensstämmer ungefär med sammansättningen på

brunnsslam, det vill säga avlopp från enskilda trekammarbrunnar eller slutna

tankar som inte är anslutna till kommunala ARV (Larsson, 2011).

En bedömning av den faktiska sammansättningen av detta högkoncentrerade

GS-vatten bör göras mot en mer oberoende parameter än vatteninnehåll, till

exempel som ovan mot suspenderat material (se tabell 8), det vill säga ett teore-

tiskt slam beräknat enligt formel [1] i avsnittet om ”Metaller i relation till fast

material” ovan.

28 www.niras.se

Tabell 8. Innehåll av metaller i högkoncentrerat GS-

vatten från fartyg relaterat till suspenderat material. Gränsvärde i avloppsslam för jordbruksändamål (SFS 1998:944). (n=2). Medelvärde ± SE.

Ämne mg kg-1 TS Gränsvärde

Bly 1,4 ± 0,2 100

Kadmium 0,1 ± <0,1 2

Koppar 92,4 ± 13,8 600

Krom 3,2 ± 0,4 100

Kvicksilver <0,1 ± <0,1 2,5

Nickel 2,2 ± <0,1 50

Zink 220,4 ± 64,3 800

En sådan beräkning indikerar att slammet som töms från dessa två fartyg sanno-

likt inte utgör någon risk för att slamkvaliteten skulle påverkas negativt avseende

förutsättningarna att användas på jordbruksmark.

3.7.2 Förhöjd metallkoncentration

I ett av gråvattenproverna uppvisades kraftigt förhöjda halter av koppar, magne-

sium och zink (5000, 280 respektive 830 mg/l). Provet var taget ombord på ett

passagerarfartyg av samma typ som många av de andra fartygen som provta-

gits. Den sammanfattande bedömningen av detta analysresultat är att provet

kontaminerats i samband med provtagningen ombord. Sannolikt har flagor av

exempelvis ren metall eller färgflagor eller dylikt rivits loss i samband med upp-

starten av pumpar ombord inför provtagningen. Metallkoncentrationen i det filtre-

rade provet från detta fartyg överensstämmer med övriga fartyg, vilket indikerar

att de höga halterna i det icke-filtrerade provet härstammar från större partiklar i

vattnet.

3.7.3 Oljehaltigt vatten

I prover från fyra av de 29 analyserade fartygen överskreds Svenskt Vattens

riktvärdesintervall för oljeindex. Tre av de fyra fartygen som överskrider riktvärdet

för olja har svarat på enkäten. Två av dessa tre fartyg anger att de ibland pum-

par länsvatten och spillvatten från till exempel lastutrymmen med GS-vattnet i

hamn. Eventuellt kan oljan i dessa analyser ha sitt ursprung i sådant vatten som

kontaminerats med olja ombord. Ytterligare fyra fartyg anger att länsvatten blan-

das i GS-vattnet ombord. Om renat eller orenat länsvatten avses framgår inte av

enkätsvaren, men flera fartyg svarade att de renar sitt länsvatten ombord.

29 www.niras.se

4 SLUTSATSER

Utifrån den aktuella studien kan slutsatser dras ifrån ett relativt stort underlag av

undersökta fartyg. Fördjupande information har också kunnat fås genom svar på

enkäten. Den generella slutsatsen baserat på informationen från enkät och ana-

lyser är att GS-vatten liknar kommunalt avloppsvatten med avseende på innehåll

av metaller och prioriterade ämnen. Skillnaden mellan GS-vatten och kommunalt

avlopp ligger framför allt i det två-tre gånger lägre vatteninnehållet i GS-vatten

(baserat på jämförelser av BOD7, CODCr och TOC). I ARV separeras renat vat-

ten från fast material varför det inte bör vara någon nackdel med en mindre

mängd vatten. Sannolikt kommer heller inte kvaliteten på slammet efter rening i

kommunala ARV att påverkas negativt vid tillförsel av GS-vatten. Av jämförelser

mellan filtrerade och ofiltrerade prover framgick att metallerna i GS-vattnet till

största delen var bundna till partiklar, varför det heller inte är sannolikt att vattnet

påverkar reningsprocesserna i ARV negativt genom exempelvis nitrifikations-

hämning.

GS-vatten är emellertid ofta starkt anaerobt, bland annat på grund av inbland-

ning av matavfall i GS-vattnet samt lagring i slutna tankar ombord. Anaeroba

förhållanden medför ofta problem med förhöjda halter av svavelväte i avlopps-

vattnet, vilket i sin tur kan ge upphov till korrosion av avloppsnätet och arbetsmil-

jöproblem eftersom höga halter av svavelväte är toxiskt vid inandning. Ett mer

koncentrerat avloppsvatten från fartyg med restaurangverksamheter ombord kan

också medföra förhöjda halter av till exempel ammonium och fett. Mot bakgrund

av informationen från enkäten framgår att tekniska lösningar, till exempel luft-

ning, fettavskiljare, och separering av matavfall, med framgång kan motverka

många problem, till exempel med avseende på svavelväte och fett, i avloppsvat-

ten från fartyg.

Ytterligare en skillnad mot kommunalt avloppsvatten är att avloppsrening ombord

på fartyg saknar teknisk standard. Detta innebär att det är stor variation mellan

vad som töms från olika fartyg, till exempel töms både renat vatten, orenat vatten

och slam efter rening från fartygen. Kommunala ARV fungerar bäst med ett in-

kommande vatten av stabil kvalitet. Ett varierande vatten kan därför ställa speci-

ella krav på mottagaren av GS-vattnet, exempelvis genom att utjämning eller

uppblandning med annat avloppsvatten kan behövas innan ARV. Sådana even-

tuella åtgärder är emellertid beroende av avloppssystemets utformning och av-

loppsbelastningen, vilket kan variera stort mellan olika hamnar.

En annan faktor att ta hänsyn till för mottagaren av GS-vatten är att mängden

vatten varierar över dygnet beroende på när fartygen ligger i hamn och säsong

beroende på att fler fartyg trafikerar Östersjön på sommaren än på vintern.

30 www.niras.se

Sammanfattande slutsatser i punktform redovisas nedan:

Både renat vatten, orenat vatten och slam efter rening kan tömmas från

fartyg.

Mängden GS-vatten som behöver tömmas varierar över dygnet och sä-

song.

GS-vatten innehåller generellt sett mindre vatten än kommunalt avlopps-

vatten.

Metaller och prioriterade ämnen finns i GS-vatten i liknande omfattning

som i kommunalt avloppsvatten.

Lösta halter av metaller underskrider Svenskt Vattens angivna halter för

negativ påverkan på de biologiska reningsprocesserna i ARV.

GS-vatten är ofta starkt anaerobt.

GS-vatten innehåller ofta förhöjda halter av svavelväte.

GS-vatten innehåller ibland förhöjda halter av ammonium och fett.

Tekniska lösningar kan motverka många problem relaterade till lagring

av GS-vatten ombord.

31 www.niras.se

5 REFERENSER

Larsson, C. 2011. Lakvattenproblematik vid Revaqcertifiering av slam –

En fallstudie för Atleverket, Örebro. Uppsats i Miljövetenskap, Institut-

ionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Lind, A., Kotsch, M., Almqvist, H., Hansson, K., Nordén, L., Palmgren,

T., Stenlund, A. 2012. Råd vid mottagande av avloppsvatten från indu-

stri och annan verksamhet. Svenskt Vatten P95. ISSN nr: 1651-4947.

Naturvårdsverket. 2013. Hållbar återföring av fosfor - Naturvårdsverkets

redovisning av ett uppdrag från regeringen. Rapport 6580. ISBN 978-91-

620-6580-5.

Persson, P., Nilsson, L. 2005. Vattenhantering och vattenreningsteknik,

s. 55-144, i Miljöskyddsteknik, Strategier & teknik för ett hållbart miljö-

skydd. Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. ISSN: 1402-7615.

Petterson, M., Wahlberg, C. 2010. Övervakning av prioriterade ämnen i

vatten och slam från avloppsreningsverk i Stockholm. Svenskt Vatten

Utveckling, Rapport 2010-2.

Årsrapporter. 2012-2013. 1. Miljörapport Ryaverket 2013, Gryaab rap-

port 2014:1. 2. Huskvarna avloppsreningsverk. Miljörapport 2012, Tek-

niska kontoret, Jönköpings kommun. 3. Miljörapport 2013, Stockholm

Vatten, Henriksdals reningsverk. 4. Miljörapport 2013, Nykvarnsverket,

Tekniska verken i Linköping AB.

2014

Sammanställd av: Granskad av:

Claes Bergqvist Clara Neuschütz Tomas Hjort

Fil. Dr. Fil. Dr. Fil. Dr.

Miljökonsult Miljökonsult Projektchef

Niras Sweden AB Niras Sweden AB Niras Sweden AB

www.niras.se

Bilaga 1

Bilaga 1

www.niras.se

Bilaga 2

Bilaga 2

Sammanställning av samtliga analysresultat. mg/l (om inte annat anges). För samtliga 33 fartyg,

numrerade 1-33, visas alla 76 analysparametrar. Fartygens nummer är de samma genom hela

tabellen. På sida 1, kolumn 2-4 specificeras typ av avloppsvatten, fartygstyp och var provtagning

genomfördes. End. surgjort motsvarar lösta metaller, uppslutet motsvarar lösta + partikulärt bundna

metaller.

Nr

Typ av vatten

Fartygstyp

Provtagning

Alkalinitet (mg HCO3/l)

Aluminium Al (end surgjort)

Aluminium Al (uppslutet)

Ammonium-nitrogen (NH4-N)

1 Mixat Kryssningsfartyg 1 Ur kulvert < 2,0 0,19 0,23 12

2 Mixat Passagerarfartyg 1 Ur kulvert 460 0,036 0,079 90


4 Mixat Passagerarfartyg 3 Ur kulvert 430 - 0,67 130




8 Mixat Passagerarfartyg 7 Ombord 190 0,053 0,093 69 9 Mixat Passagerarfartyg 8 Ombord 600 0,034 0,13 86

10 Mixat Passagerarfartyg 9 Ombord 730 0,029 0,23 210

11 Mixat Passagerarfartyg 10 Ombord <100 0,3 2,5 170




15 Mixat Passagerarfartyg 14 Ombord 62 0,075 0,15 3,1

16 Mixat Roro-fartyg 1 Ombord 350 0,044 0,37 53

17 Mixat Roro-fartyg 2 Ombord 590 0,0089 0,08 41

18 Gråvatten Kryssningsfartyg 2 Ur kulvert 60 0,31 0,62 4,5

19 Gråvatten Kryssningsfartyg 3 Ur kulvert 120 - 0,41 23

20 Gråvatten Passagerarfartyg 15 Ombord < 2,0 0,12 0,19 3,3

21 Gråvatten Roro-fartyg 3 Ombord 99 0,082 0,098 3,1

22 Gråvatten Passagerarfartyg 16 Ombord 630 0,11 4,1 1,5

23 Svartvatten Passagerarfartyg 15 Ombord 230 0,028 1,5 110

24 Svartvatten Roro-fartyg 3 Ombord 1200 0,0058 0,085 270

25 Svartvatten Passagerarfartyg 16 Ombord 1000 0,011 0,032 210

26 Slam Kryssningsfartyg 2 Ur kulvert 2300 0,1 23 420

27 E. rening Kryssningsfartyg 4 Ombord 21 0,026 5,6 33

28 E. rening Passagerarfartyg 17 Ombord 65 0,062 1,7 -

29 E. rening Containerfartyg 1 Ombord 470 0,018 0,9 69





Fortsättning på nästa sida.

Fortsättning från förra sidan.


Nr

Arsenik As (end

surgjort)

Arsenik As

(uppslutet)

Barium Ba (end surgjort)

Barium Ba

(uppslutet)

Biokemisk syreförbrukning

BOD7

Bly Pb (end surgjort)

Bly Pb

(uppslutet)

1 0,0017 0,0015 0,014 < 0,020 720 0,00034 0,00092

2 - 0,0071 0,0055 < 0,080 460 < 0,00025 < 0,0020

3 0,0012 < 0,0020 0,014 0,027 69 0,00021 < 0,0020

4 0,0056 0,0048 0,0087 < 0,080 600 0,00012 0,0023

5 0,0033 0,0029 0,0051 0,023 440 0,0014 0,0052

6 0,00031 < 0,0020 0,0065 < 0,080 180 0,00028 < 0,0020

7 0,0058 0,005 0,0073 < 0,080 1000 0,00014 0,0022

8 0,0033 0,0034 0,0096 < 0,020 1200 <0,00010 0,0017 9 0,0015 0,0024 0,008 < 0,080 1400 0,00017 < 0,0020

10 0,0062 0,0068 0,011 0,066 2600 <0,000050 0,0012

11 0,015 0,03 0,029 0,18 51000 < 0,00010 0,046

12 0,0063 0,0053 0,026 0,04 520 < 0,00010 < 0,00050

13 0,0086 0,007 0,022 0,11 1600 0,002 0,012

14 0,0023 0,0024 0,009 < 0,020 160 0,00017 0,0051

15 0,013 0,012 0,0092 < 0,020 1000 0,00089 0,0018

16 < 0,0020 0,00071 0,031 0,044 40 0,00069 0,0083

17 0,0012 0,0017 0,025 0,03 86 0,00012 0,0014

18 0,00022 < 0,00050 0,0069 < 0,020 880 0,0013 0,0027

19 0,0018 0,0016 < 0,020 750 0,0012 0,0021

20 0,043 0,036 0,015 < 0,020 1000 0,014 0,046

21 < 0,00020 < 0,00050 0,056 0,069 530 0,0018 0,0036

22 < 0,0020 0,00067 0,02 0,036 38 < 0,00050 0,0088

23 0,0056 0,011 0,012 0,07 550 < 0,00025 0,0054

24 0,0012 0,0017 0,011 0,071 240 0,00015 0,0054

25 0,0022 0,0011 < 0,010 < 0,020 220 0,00092 0,015

26 0,0029 0,027 0,0097 0,68 16000 < 0,00025 0,11

27 0,00022 < 0,00050 0,0034 < 0,020 < 3,0 < 0,000050 < 0,00050

28 0,00027 < 0,00050 0,011 < 0,020 - 0,0009 0,0015

29 0,00076 < 0,00050 0,006 < 0,020 110 0,0034 0,023

30 0,00031 0,00052 0,007 0,022 180 0,0012 0,019

31 0,00089 < 0,00050 0,013 0,023 - 0,0013 0,015

32 0,0019 0,0018 0,0097 0,064 55 0,00059 0,0084

33 0,0011 0,00099 0,034 0,036 250 0,00047 0,0048



Nr

Bor B (end

surgjort)

Bor B

(uppslutet)

COD-Mn (mgO2/l)

DOC

Eterlösligt fett

Fluorid

Fosfatfosfor (PO4-P)

Fosfor P

Färg (410 nm) (mg Pt/l)

1 0,24 0,23 100 300 75 0,8 4,9 7,2 510

2 0,13 0,26 97 140 29 0,43 2,4 54 970

3 0,11 0,11 49 39 20 0,71 15 13 370

4 0,086 0,084 140 160 320 0,57 22 22 900

5 0,1 0,11 2,6 53 41 0,66 23 93 2400

6 0,095 0,1 41 43 <5,0 0,32 12 14 190

7 0,1 0,14 160 150 830 0,6 5 15 1200

8 0,47 0,44 160 250 420 0,51 31 43 1700 9 0,047 0,033 180 92 260 0,56 9,6 22 1100

10 0,11 0,096 200 420 1300 0,64 20 39 1000

11 0,1 0,13 900 1200 >5000 0,34 28 76 2100

12 0,068 0,07 70 220 140 0,44 7 8 850

13 0,089 0,099 70 230 700 0,74 14 17 1400

14 0,06 0,061 41 71 44 0,49 2,3 8,2 750

15 0,066 0,066 140 280 330 0,86 5,4 8,1 2700

16 0,35 0,38 27 19 38 0,52 9 11 370

17 0,032 0,03 47 28 49 0,64 3,4 6 460

18 0,068 0,062 96 210 190 0,89 2,3 5,7 2400

19 0,074 0,076 73 170 0,89 3,1 5,6 1300

20 0,042 0,041 170 350 380 0,48 6,2 11 500

21 0,16 0,16 98 150 180 < 0,20 2,3 4,4 690

22 0,12 0,11 20 26 37 0,36 0,033 1,3 120

23 0,12 0,16 160 68 30 0,65 0,073 67 930

24 0,19 0,21 120 56 41 0,68 49 55 830

25 0,52 0,52 52 32 17 0,42 9,8 31 560

26 0,12 0,21 4700 1500 14 120 420 250000

27 0,21 0,21 5,5 6,2 <5,0 < 0,20 0,16 1,6 18

28 0,02 0,022 17 18 0,3 0,81 1,1 81

29 0,12 0,13 44 27 23 0,34 5,5 8,1 430

30 0,03 0,036 48 69 34 0,55 14 14 880

31 0,042 0,041 69 160 45 0,68 7,5 8 890

32 0,054 0,055 37 39 15 0,32 17 16 150

33 0,057 0,06 67 92 48 0,59 2 14 1100



Nr

Guld Au (end. surgjort)

Guld Au (uppslutet)

Järn Fe (end surgjort)

Järn Fe

(uppslutet)

Kadmium Cd (end

surgjort)

Kadmium Cd

(uppslutet)

Kalcium Ca (end surgjort)

Kalcium Ca

(uppslutet)

1 < 0,00010 < 0,0010 1,5 1,7 < 0,000020 < 0,00010 31 25

2 < 0,00020 < 0,0010 1,2 1,9 < 0,00010 < 0,00040 33 37

3 < 0,00010 <0,0040 0,3 1,2 <0,000020 < 0,00040 46 49

4 < 0,00010 <0,0040 1,4 2 <0,000020 < 0,00040 28 39

5 < 0,00010 < 0,0010 0,26 0,99 0,000044 0,00014 24 40

6 < 0,00010 <0,0010 0,57 1 < 0,000020 < 0,00040 36 41

7 < 0,00020 < 0,0010 1,1 1,3 < 0,000040 < 0,00040 29 42

8 < 0,00020 < 0,0010 4,4 5,4 < 0,000040 0,0002 31 38 9 < 0,00010 < 0,0040 0,36 0,91 0,000024 < 0,00040 29 41

10 < 0,00010 < 0,0010 1,1 2,9 < 0,000020 0,00026 16 51

11 0,00064 0,0011 41 43 < 0,000040 0,0038 82 140

12 < 0,00020 < 0,0010 0,38 1,1 < 0,000040 < 0,00010 160 190

13 <0,00010 <0,0010 1,1 3,4 0,000023 0,00025 31 44

14 < 0,00020 < 0,0010 0,52 1,4 < 0,000040 < 0,00010 30 37

15 < 0,00010 < 0,0010 0,63 0,73 < 0,000020 < 0,00010 33 37

16 <0,00050 < 0,0010 0,045 0,38 < 0,00020 < 0,00010 65 69

17 < 0,00020 0,000026 0,099 0,47 < 0,000040 0,00012 290 310

18 < 0,00010 < 0,0010 0,075 0,17 0,000023 < 0,00010 21 23

19 - < 0,0040 - 0,94 0,000045 < 0,00010 - 9,2

20 < 0,00020 < 0,0040 5,4 5800 < 0,000040 0,00012 43 38000

21 < 0,00010 < 0,0010 8,6 9,8 0,00012 0,00027 42 49

22 < 0,0010 < 0,0040 0,16 1,3 0,0002 0,00039 89 86

23 < 0,00050 < 0,0040 0,054 1,9 < 0,00010 0,0007 50 72

24 < 0,00020 < 0,0010 0,078 1,8 < 0,000040 0,00052 31 55

25 < 0,0010 < 0,0040 0,055 0,17 < 0,00020 0,00011 62 61

26 <0,00010 0,0054 0,032 21 < 0,00010 0,0085 370 58

27 < 0,00010 < 0,0010 0,015 0,087 < 0,000020 < 0,00010 16 17

28 - < 0,0010 0,6 0,78 0,000024 < 0,00010 24 24

29 < 0,00010 < 0,0010 0,22 0,66 0,00008 0,00031 34 33

30 < 0,00010 < 0,0010 0,83 3,9 0,000041 < 0,00010 9,8 12

31 0,00052 < 0,0010 0,33 1,4 0,00016 0,00049 32 34

32 < 0,00010 < 0,0010 0,18 1,2 < 0,000040 < 0,00010 53 52

33 < 0,00050 < 0,0010 0,077 1,6 0,00026 0,0016 39 48



Nr

Kalium K (end

surgjort)

Kalium K

(uppslutet)

Kemisk syreförbr,

COD-Cr

Kisel Si (end

surgjort)

Kisel Si

(uppslutet)

Klorid

Kobolt Co

(uppslutet)

Kobolt, Co (end

surgjort)

Konduk-tivitet

(mS/m)

1 33 33 1100 3,2 3,2 180 < 0,0010 0,00028 120

2 44 44 1000 2,7 2,6 450 < 0,0040 < 0,0010 250

3 44 46 620 1,6 1,8 350 < 0,0040 <0,00020 210

4 50 49 1300 1,9 2,1 330 < 0,0040 <0,00020 220

5 95 98 1400 2,3 2,5 300 < 0,0010 < 0,00020 350

6 32 36 360 1,8 1,9 320 < 0,0040 < 0,00020 160

7 44 39 1900 1,7 1,6 200 < 0,0040 < 0,00040 140

8 51 52 2700 4 3,9 260 0,0047 0,0033 180 9 30 33 5700 1,7 1,8 120 < 0,0040 < 0,00020 150

10 74 83 6600 2 2,2 330 < 0,0010 < 0,00020 290

11 100 120 67000 3,3 6,3 300 0,0028 0,018 290

12 43 51 960 1,9 1,9 140 < 0,0010 0,00046 220

13 48 53 2700 2,1 2,2 400 < 0,0010 0,00062 220

14 26 31 680 1,7 1,8 180 < 0,0010 < 0,00040 120

15 19 22 1700 2,4 2,4 150 < 0,0010 0,00022 96

16 56 60 210 2,5 2,8 1500 < 0,0010 < 0,0020 < 2,0

17 19 21 240 3,1 3,2 61 < 0,0010 0,00063 220

18 11 12 1300 0,87 1,2 56 < 0,0010 < 0,00020 52

19 17 1200 6,6 62 < 0,0010 0,00034 66

20 27 26000 4500 6,5 5800 210 < 0,0010 < 0,00040 81

21 24 28 820 15 15 240 < 0,0010 0,00087 120

22 10 8,9 310 7,8 15 1100 < 0,0010 < 0,0020 460

23 190 190 3400 4,5 < 5,0 410 0,0013 < 0,0010 300

24 100 120 680 3,8 4,3 360 < 0,0010 < 0,00040 360

25 120 120 1200 3,3 3,3 2400 < 0,0010 < 0,0020 890

26 140 180 40000 < 5,0 16 1400 < 0,0010 0,017 390

27 17 19 < 30 1,7 1,9 190 < 0,0010 < 0,00020 96

28 6,8 7 100 0,74 0,81 51 < 0,0010 < 0,00020 37

29 25 27 290 3,8 4,5 240 < 0,0010 < 0,00020 160

30 39 44 440 1,4 1,9 120 < 0,0010 < 0,00020 120

31 24 25 440 2,9 3,3 480 < 0,0010 0,00057 230

32 48 48 380 24 24 130 < 0,0010 0,00051 150

33 34 37 560 4,2 4,7 110 < 0,0010 < 0,0010 170



Nr

Koppar Cu (end surgjort)

Koppar Cu

(uppslutet)

Krom Cr (end

surgjort)

Krom Cr

(uppslutet)

Kvicksilver Hg

(filtrerat)

Kvicksilver Hg

(uppslutet)

Kväve N

Magnesium Mg (end surgjort)

Magnesium Mg

(uppslutet)

1 0,025 0,057 0,0036 0,0041 < 0,00010 < 0,00010 43 9,5 9,6

2 0,0042 0,037 0,003 <0,0040 < 0,00010 < 0,00010 140 26 25

3 0,02 0,12 0,00064 < 0,0040 < 0,00010 < 0,00010 130 24 24

4 0,0083 0,066 0,0013 0,0042 < 0,00010 < 0,00010 170 15 16

5 0,074 0,2 0,00055 0,0013 < 0,00010 < 0,00010 510 3,2 7,6

6 0,02 0,067 0,001 0,0034 < 0,00010 21 22 24

7 0,0083 0,062 0,00077 < 0,0040 < 0,00010 < 0,00010 120 11 11

8 0,0063 0,04 0,0031 0,0057 < 0,00010 < 0,00010 180 18 19 9 0,028 0,12 0,0012 < 0,0040 < 0,00010 < 0,00010 170 7 7,8

10 0,005 0,13 0,0064 0,016 < 0,00010 0,00032 200 16 20

11 0,0028 1,8 0,0018 0,066 < 0,00010 0,00013 520 13 18

12 0,004 0,023 0,0009 < 0,0010 < 0,00010 < 0,00010 110 6,7 7,9

13 0,03 0,22 0,0014 0,0046 < 0,00010 0,00017 130 18 20

14 0,021 0,057 0,00073 0,0013 < 0,00010 < 0,00010 55 11 13

15 0,011 0,032 0,0032 0,0077 < 0,00010 < 0,00010 32 5,7 6,3

16 0,028 0,2 < 0,0020 0,001 0,00025 0,00012 87 82 89

17 0,0044 0,042 0,00059 0,0012 0,00011 < 0,00010 210 5,1 5,7

18 0,037 0,21 0,0016 0,0065 < 0,00010 < 0,00010 25 0,92 1,2

19 0,079 0,12 0,0013 0,0037 < 0,00010 34 1,7

20 0,009 280 0,0018 0,006 < 0,00010 < 0,00010 49 5,6 5000

21 0,019 0,037 0,002 0,0041 < 0,00010 < 0,00010 38 13 15

22 0,073 0,22 0,002 0,0043 < 0,00010 < 0,00010 8,4 12 11

23 0,013 0,12 < 0,0010 0,0059 < 0,00010 0,00021 300 18 21

24 0,012 0,049 < 0,00040 0,0042 < 0,00010 < 0,00010 340 8,4 17

25 0,026 0,072 < 0,0020 0,0012 < 0,00010 < 0,00010 240 140 160

26 0,014 13 0,0035 0,43 <0,00010 0,0013 3300 81 23

27 0,0028 0,0049 < 0,00020 < 0,0010 < 0,00010 < 0,00010 56 3,8 4,2

28 0,011 0,016 < 0,00020 < 0,0010 < 0,00010 < 0,00010 4,2 4,4

29 0,035 0,14 0,00065 0,0014 < 0,00010 < 0,00010 82 5,6 6,1

30 0,094 0,74 0,0018 0,0031 < 0,00010 < 0,00010 60 3,3 4

31 0,16 0,3 0,0012 0,0019 < 0,00010 < 0,00010 120 5,8 6,4

32 0,078 0,19 0,0018 0,0051 < 0,00010 < 0,00010 110 7,4 7,9

33 0,011 0,096 0,0055 0,0076 < 0,00010 < 0,00010 130 8,6 9,9



Nr

Mangan Mn (end surgjort)

Mangan Mn

(uppslutet)

Molybden, Mo (end surgjort)

Molybden, Mo

(uppslutet)

Natrium Na (end surgjort)

Natrium Na

(uppslutet)

Nickel Ni (end

surgjort)

Nickel Ni

(uppslutet)

Nitrat+ Nitrit

nitrogen

1 0,015 0,029 0,00061 < 0,0010 150 150 0,016 0,018 12

2 0,032 0,05 < 0,0025 < 0,0040 270 270 0,014 0,022 < 0,10

3 0,029 0,054 0,0015 < 0,0040 230 220 0,0036 0,0062 46

4 0,05 0,061 0,00059 < 0,0040 180 170 0,0078 0,013 < 0,10

5 0,0057 0,057 0,0016 0,0037 180 180 0,0057 0,0079 0,17

6 0,022 0,028 < 0,00050 < 0,0040 190 210 0,0044 0,004 < 0,10

7 0,027 0,04 0,0017 < 0,0040 190 140 0,0076 0,011 0,11

8 0,066 0,08 0,0017 0,0021 250 250 0,11 0,11 0,1 9 0,022 0,039 0,00056 < 0,0040 120 110 0,0056 0,0064 < 0,10

10 0,05 0,085 0,0011 0,0032 220 230 0,01 0,016 < 0,10

11 0,34 0,62 0,0023 0,033 260 260 0,02 0,058 < 0,10

12 0,046 0,059 < 0,0010 < 0,0010 120 130 0,0011 0,0037 < 0,10

13 0,01 0,064 0,0013 0,0014 230 240 0,0092 0,014 < 0,10

14 0,019 0,028 < 0,0010 < 0,0010 110 130 0,051 0,1 < 0,10

15 0,0022 0,02 0,00076 0,0013 140 150 0,019 0,024 0,16

16 0,021 0,034 0,0051 0,0057 770 790 0,0049 0,0051 20

17 0,025 0,034 < 0,0010 < 0,0010 68 72 0,0023 0,0048 150

18 0,018 0,022 < 0,00050 < 0,0010 76 81 0,0034 0,0037 0,12

19 0,018 < 0,0010 100 0,008 0,01 < 0,10

20 0,091 87 0,0018 0,0013 250 210000 0,01 0,016 < 0,10

21 0,12 0,14 0,0057 0,0065 160 170 0,012 0,012 0,18

22 0,032 0,041 0,0062 0,0032 1100 910 0,006 0,0085 0,18

23 0,046 0,2 < 0,0025 0,0076 290 260 0,0033 0,0092 100

24 0,0081 0,072 0,0084 0,0094 180 210 0,0035 0,0065 53

25 0,024 0,038 < 0,0050 0,0027 1400 1300 0,0071 0,014 8,7

26 1,4 0,043 < 0,0025 0,078 190 210 0,0091 0,24 6,4

27 0,018 0,019 < 0,00050 < 0,0010 74 83 0,0025 0,0025 24

28 0,0094 0,01 0,00096 < 0,0010 35 35 0,0052 0,0069 0,11

29 0,03 0,04 0,00084 0,0012 190 180 0,0076 0,01 < 0,10

30 0,043 0,061 < 0,00050 < 0,0010 160 170 0,0027 0,0058 < 0,10

31 0,037 0,07 0,0037 0,0041 440 420 0,019 0,026 13

32 0,054 0,065 0,0017 0,0028 180 190 0,012 0,013 97

33 0,027 0,077 < 0,0025 0,0012 170 190 0,0084 0,015 < 0,10



Nr

Oljeindex

pH

Silver Ag (end.

surgjort)

Silver Ag

(uppslutet)

Strontium, Sr (end

surgjort)

Strontium, Sr

(uppslutet)

Sulfat

Susp. Ämnen

Titan, Ti (end

surgjort) (µg/l)

1 2,3 4,9 < 0,00010 < 0,00050 0,19 0,19 53 130 < 50

2 5,4 7,2 < 0,00050 < 0,0020 0,15 0,16 120 290 < 50

3 2,1 7,3 <0,00010 < 0,0020 0,2 0,2 110 140 < 50

4 20 7,2 <0,00010 < 0,0020 0,11 0,12 49 530 < 50

5 2,8 8,8 < 0,00010 < 0,00050 0,052 0,098 160 370 < 50

6 3 7,2 < 0,00010 < 0,0020 0,15 0,18 97 120 < 50

7 0,67 7 < 0,00020 < 0,0020 0,1 0,097 73 1500 < 50

8 3,4 6,3 < 0,00020 < 0,00050 0,15 0,15 53 1200 < 50 9 0,41 7,4 < 0,00010 < 0,0020 0,073 0,082 16 2500 < 50

10 3,4 7,3 < 0,00010 < 0,00050 0,11 0,14 2,7 3000 < 50

11 4900 5,4 <0,00020 0,0051 0,21 0,22 48 27000 <50

12 8 7,3 < 0,00020 < 0,00050 0,82 0,94 32 230 < 50

13 110 6,4 0,0028 0,057 0,14 0,17 110 1100 < 50

14 3,2 7,2 < 0,00020 < 0,00050 0,092 0,11 68 150 < 50

15 12 5,8 < 0,00010 0,00081 0,07 0,074 44 440 < 50

16 1,3 7,6 < 0,0010 < 0,00050 0,73 0,78 210 100 < 50

17 1,5 7,9 < 0,00020 < 0,00050 1,3 1,3 53 73 < 50

18 16 5,8 < 0,00010 < 0,00050 0,015 0,018 35 170 < 50

19 11 6,3 - - - 0,021 29 200 -

20 87 5 < 0,00020 < 0,00050 0,097 82 24 1200 < 50

21 22 6,1 < 0,00010 < 0,00050 0,44 0,49 22 180 < 50

22 13 8 < 0,0010 0,0005 0,25 0,26 340 210 < 50

23 4 7,3 < 0,00050 0,00077 0,094 0,14 170 2800 < 50

24 1,6 8,1 < 0,00020 < 0,00050 0,25 0,43 79 1500 < 50

25 1,2 7,9 < 0,0010 < 0,00050 0,77 0,74 390 640 < 50

26 280 7,4 < 0,00050 0,035 < 0,20 0,58 830 110000 < 500

27 0,18 6,4 < 0,00010 < 0,00050 0,096 0,11 42 22 < 50

28 7,2 0,00036 0,00057 0,052 0,053 47 14 < 50

29 1,4 7,7 < 0,00010 0,00061 0,072 0,079 64 140 < 50

30 5,1 7,2 < 0,00010 < 0,00050 0,028 0,033 140 160 < 50

31 4,8 8,6 < 0,00020 < 0,00050 0,062 0,07 43 210 < 50

32 < 0,10 6,2 < 0,00020 < 0,00050 0,089 0,098 100 150 < 50

33 6 7,7 < 0,00050 0,0012 0,084 0,1 46 190 < 50



Nr

Titan Ti

(uppslutet) (µg/l)

TOC

Torr-substans

(g/l)

Turbiditet (FNU)

Vanadin V

(uppslutet)

Vanadin V (end

surgjort)

Vismut Bi (end

surgjort)

Vismut Bi

(uppslutet)

1 < 50 340 1,1 92 0,00071 0,0017 < 0,00010 < 0,0010

2 < 50 300 1,7 230 < 0,0020 < 0,0010 < 0,00020 < 0,0010

3 < 50 120 1,4 130 < 0,0020 0,00048 < 0,00010 <0,0040

4 < 50 460 1,5 450 < 0,0020 0,0011 < 0,00010 <0,0040

5 < 50 210 1,9 570 < 0,00050 0,00042 0,00029 0,0014

6 < 50 87 1,1 94 < 0,0020 < 0,00040 < 0,00010 < 0,0010

7 < 50 210 1,6 820 < 0,0020 0,0015 < 0,00020 < 0,0010

8 < 50 660 2 1000 0,0059 0,0045 < 0,00020 < 0,0010 9 < 50 720 3,4 >2000 < 0,0020 0,00096 < 0,00010 < 0,0040

10 < 50 1700 4 >2000 0,00059 < 0,00020 < 0,00010 0,0014

11 < 50 13000 29 >2000 0,012 0,0017 1,1E-06 0,011

12 < 50 250 1,4 160 < 0,00050 < 0,00040 < 0,00020 < 0,0010

13 < 50 720 2,5 1100 0,0011 0,0012 <0,00010 <0,0010

14 < 50 94 0,88 90 < 0,00050 < 0,00040 < 0,00020 < 0,0010

15 < 50 470 1,2 330 0,0011 0,001 < 0,00010 < 0,0010

16 < 50 23 3,4 50 < 0,00050 < 0,0020 <0,00050 < 0,0010

17 < 50 53 1,6 48 0,00052 < 0,00040 < 0,00020 < 0,0010

18 < 50 380 0,76 230 0,00074 0,00055 < 0,00010 < 0,0010

19 < 50 340 0,84 250 0,00076 0,00085 < 0,0040

20 < 50000 1000 2,1 1100 < 0,00050 0,00067 < 0,00020 < 0,0040

21 < 50 260 1,1 200 < 0,00050 0,00057 < 0,00010 < 0,0010

22 < 50 67 3 140 0,0058 0,0049 < 0,0010 < 0,0040

23 < 500 340 3,6 1100 0,0015 < 0,0010 < 0,00050 < 0,0040

24 < 50 66 1,5 170 0,0008 < 0,00040 < 0,00020 < 0,0010

25 < 50 59 5,7 480 0,00053 < 0,0020 < 0,0010 < 0,0040

26 < 50 14000 27 >2000 < 0,0010 0,039 < 0,00010 0,029

27 < 50 8 0,44 0,78 < 0,00050 0,00021 < 0,00010 < 0,0010

28 < 50 0,28 14 0,00055 0,0004 < 0,0010

29 < 50 32 0,76 67 0,0011 0,00068 < 0,00010 < 0,0010

30 < 50 130 0,89 98 0,0011 0,00043 < 0,00010 < 0,0010

31 < 50 380 1,6 130 0,0033 0,0022 < 0,00020 < 0,0010

32 < 50 44 1,3 90 0,003 0,0026 < 0,00010 < 0,0010

33 < 50 140 0,94 150 0,0024 0,0019 < 0,00050 < 0,0010


Nr

Wolfram, W (end

surgjort)

Wolfram W

(uppslutet)

Zink Zn (end surgjort)

Zink Zn

(uppslutet)

1 0,00015 < 0,0010 0,19 0,17

2 < 0,00020 < 0,0010 0,086 0,2

3 < 0,00010 <0,0040 0,094 0,29

4 <0,00010 <0,0040 0,067 0,3

5 < 0,00010 < 0,0010 0,091 0,33

6 < 0,00010 < 0,0010 0,13 0,3

7 < 0,00020 < 0,0010 0,093 0,43

8 0,0014 0,0014 0,16 0,65 9 < 0,00010 < 0,0040 0,2 0,84

10 0,0024 0,0011 0,017 0,51

11 0,00013 0,0036 0,13 9,2

12 < 0,00020 < 0,0010 0,014 0,071

13 <0,00010 <0,0010 0,6 1,1

14 < 0,00020 < 0,0010 0,055 0,24

15 < 0,00010 < 0,0010 0,51 0,88

16 <0,00050 < 0,0010 0,1 0,5

17 < 0,00020 < 0,0010 0,11 0,25

18 < 0,00010 < 0,0010 0,17 0,23

19 < 0,0040 0,6 0,78

20 < 0,00020 < 0,0040 0,59 830

21 0,00017 < 0,0010 0,23 0,37

22 < 0,0010 < 0,0040 0,2 0,42

23 < 0,00050 < 0,0040 0,12 0,83

24 < 0,00020 0,0012 0,053 0,58

25 < 0,0010 < 0,0040 0,13 0,3

26 <0,00010 0,015 0,015 11

27 < 0,00010 < 0,0010 0,082 0,095

28 < 0,0010 0,21 0,3

29 < 0,00010 < 0,0010 0,14 0,86

30 < 0,00010 < 0,0010 0,35 0,81

31 < 0,00020 < 0,0010 0,31 1,1

32 < 0,00010 < 0,0010 2,2 2,9

33 < 0,00050 < 0,0010 0,23 2,5

avloppsvatten från fartyg - transportstyrelsen

Documents