barn med dövhet och hörselnedsättning

Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning

Carin Roos Docent i specialpedagogik

Karlstads universitet 2015-11-12

[email protected]

Dagens ”prat” med fokus på barn

Vilka områden beforskas mest? Vad handlar böckerna om som kommit ut

2014 - 2015? Vad kan vi lära av detta?

Tidsplan för dagen 10.00 – 10.15 Fika 10.15 – 12.30 Föreläsning

•  Forskningsläget: Vad forskas det om? 12.30 – 13.30 Lunch 13.30 – 14.00 Diskussion 14.00 – 15.00 Föreläsning

•  Forskningsläget: Vad skrivs det om? 15.00 – 15.30 Fika och diskussion 15.30 – 16.00 Sammanfattning och frågor

•  Möjliga lärdomar - slutord

Källor 1 Journal of Deaf Studies and Deaf Education

(www.jdsde.oxfordjournals.org) 2 American Annals of the Deaf (www.gupress.gallaudet.edu/annals/) 3 Sign Language Studies (www.gupress.gallaudet.edu/SLS.html) 4 Deaf Education International (www.maneyonline.com/loi/dei) 4 Forest Books – Resources for Deafness and Deaf Issues

(www.forestbooks.com) 5 Artiklar från olika tidskrifter i mina egna sökningar för mitt

artikelskrivande i olika databaser

Forskningsläget – Sammanfattning förra året

• Neural plasticitet (Kovelman, Shalinsky, Berens, & Petitto, 2014) 1 ” There is limited sensory-motor and lexical competition between sign and spoken languages because they do not compete for the same sensory-motor apparatus and do not use similar phonetic features to encode words.” 2 ” Early bilingual exposure will lead to evidence of the brain's neural accommodation for processing two language systems, both in the brain's resilient regions that are universal for language processing (across sign and speech, including left frontal and temporal regions) and the plastic regions specific to sign language processing (including the parietal regions)”


•  Barn med CI: Teckenspråk som första språk stödjer talspråksutveckling = ingen förlorad tid. Barnen uppnår sällan fullt ut hörandes talspråkliga förmåga. Tekniken begränsar. De unga som mår bäst har en dubbel identitet och bra taluppfattbarhet. Den akustiska miljön har stor betydelse. Utvärderingar av talspråkstödjande metoder; osäkra korrelationer > provar kompletteringar


•  Barn med hörselnedsättning: Mer fokus på sociokulturella förhållanden. Föräldrar som använder alla medel i interaktion hjälper sina barn i deras talspråksutveckling. Tvåspråkighet med teckenspråk/talspråk.


•  Generellt Fler studier om de barn som har flerfunktionsnedsättning Fler studier av ensamplacerade barn Mer fokus på faktorer för välmående Många studier om minnesfunktioner Att se den som talar, frigör kognitiv kapacitet Bullrig miljö ger förlorad kognitiv kapacitet


•  Teckenspråksforskning Från form till psykolingvistik, Fler studier om småbarnsutvecklingen


•  Föräldrars situation Fler studier om det bristande första stödet- stress Frustration över beskrivningar av rätt och fel •  Läs- och skrivlärande Fonologi – handalfabet Skriftspråk lärs som ett andraspråk Studier av korrelationer språklig förmåga – läs/skrivförmåga


•  Skolframgång Tidigt språkande > allmänbildning > metakognitiva aktiviteter > Lär sig att läsa > Läser för att lära. Viktig faktor föräldrars stöd och egna läsande Fortfarande få studier som ens berör lärares kompetens

Forskningsläget – nu då?

2014 - 2015

Läs- och skrivlärande

Fördröjd läs- och skrivutveckling har: •  Barn med lätt hörselnedsättning i högre grad än de med

medelmåttig. Om barnen är flerspråkiga har de bättre resultat (Werfel, Lund & Schule, 2015)

•  Barn med CI (Roy, m fl, 2015)


•  Guldenoglu m.fl. (2014), testade fem ortografier i relation till läs- och skrivlärande (hebreiska, arabiska, engelska, tyska och turkiska). Metakognitiv aktivitet spelar roll - inte fonologi kopplat till ortografi. Turkiska, arabiska och tyska klarade sig sämst.

•  Forskningsöversikt; Att skriva sig till läsning. Konstaterar brist i evidens och behov av mer forskning (Strassman & Schirmer 2014)


•  Forskningsöversikt; Hur lär de sig läsa? För få studier. Två saker evidens: Explicit undervisning under förskoleålder om bokstäver-fonologi och ”language- and thinking-based skills” nödvändigt (Wang & Williams, 2014)

•  Teckenspråklig förmåga stödjer läs- och skrivlärande. Testat med Omega-is (Rudner, Andin, Rönnberg, Heimann, Hermansson, Nelson & Tjus, 2015)


•  Andra visuella stöd, särskilt för talspråkiga eller oralt undervisade som studeras är t ex

•  Visual Phonics som används i läs- och skrivlärande för att skilja fonem åt ( se ex Lederberg, Miller, Easterbrooks & Connor, 2014)

https://www.youtube.com/watch?v=De5nVclM4Y8

•  Cued Speech som används hela tiden och följer talet, 8 handformer ( se ex Rees & Bladel, 2013)

https://www.youtube.com/watch?v=B9emmTMswkE


•  Handalfabet har betydelse för avkodning, åtkomst i lexikon, minnas ords stavning och kopplas till munrörelser (Roos, 2014)

•  Teckenfonologi har betydelse (McGuarrie & Parrila, 2014)

•  Matteuseffekten gäller även våra ungar! (Knoors & Marschark, 2014)

•  Grad av hörselnedsättning slår inte igenom lika starkt som rikare ordförråd. Djup i förståelse har betydelse (Schreuder & Verhoeven, 2014)

•  Morfologi– har effekt (se ex Trussel och Easterbrooks, 2015; modell Spelling through Morphographs) och hänger ihop med språklig förmåga (se ex Apel & Masterson, 2015)

•  Foundations som vårt LTG framgångsrikt med start i förskolan (Tucci & Easterbrooks, 2015)


•  Lärare är fångade i den institutionella diskursen som hindrar nytänk (Gilsadottir, 2014)

•  Vi behöver nya typer av läromedel, digital teknik (Dirks & Wauters, 2015) använd sociala medier (Caselli, Ronaldi, Onofrio & Tomasuolo, 2015)

•  Graphogame kan fungera (Nakeva von Mentzer, 2014)

http://www.lukimat.fi/lasning/material/spel-ett-1/instruktionsboken/manual/instruktionsboken

•  Nya sätt att tänka som modellen CC&R (Comprehension, Check & Repair Strategy, Benedict, Rivera & Antia 2015)

Skolframgång

•  Korrelationer mellan språklig förmåga, social kognition, kognitiv utveckling och skolframgång (Allen, Letteri, Choi & Dang, 2014)

•  När eleverna har lärare som kan prata metaspråkligt om deras alla språk (McQuarrie & Parrila, 2014)

•  Tandem development (Parallell utveckling) dvs parallell stöd för Kommunikation, Social och Kunskapsmässig kompetens (Pataki m fl, 2014)

•  Individuellt placerade elever bäst, sämst specialskolelever. Elever med lätt hörselnedsättning sämre än de med grav (Marschark, Shaver, Nagle & Newman, 2015)

Fundera två och två på möjliga kausala samband och orsaksfaktorer!

Individuellt placerade elever bäst Grupplacerade elever därefter Sämst specialskolelever Elever med lätt hörselnedsättning sämre än de med

medelmåttig

Förskolan

•  Färre böcker och annat textmaterial (bl a se McDonald m fl,2014; Easterbrooks m fl, 2014)

•  Högläsning syns i senare läs- och skrivförmåga (Guardino, Cannon & Deberst, 2014)

•  Högre ordningens tänkande redan i förskolan om text visar sig i bättre läs- o skrivutveckling (se bla Mounty, Puccin & Harmon, 2014)

•  Tidigt språkande > intersubjektivitet > språkutveckling > lärande. Viktig faktor föräldrars stöd och egna läsande (Mounty, Pucci & Harmon, 2014; Roos, Cramér-Wolrath, Falkman, 2015)

Generella frågor På stark frammarsch: Visuellt orienterad didaktik (se bla Kuntze, Golos & Enns, 2014, modellen Visual Basis of Literacy)

MEN vad är det? Att göra visuellt tillgängligt och att använda visuellt stöd; •  åskådliggöra i alla ämnen •  medvetet planera för

visualisering och visuellt stöd •  stödja elevers visuella strategier •  använda pedagogiska visuella strategier

[email protected]

Socioemotionella frågor •  Tidigare studier har visat att DH elever generellt mår

dåligt. Ny forskning bekräftar detta också för specialskoleelever; föräldrars teckenspråkiga brist, attityder i samhället (Mulat, Savolainen, Lehtomäki & Kuorelahti, 2015)

•  Sämre social kompetens hos barn med hörselnedsättning. Föreslår tidig språklig intervention (Hoffman, Quittner & Cejes, 2015).

•  Specialskolans döva är oftare mobbade än de med hörselnedsättning, och oftare än hörande i vanlig grundskola. Statusfråga (Pinquart & Pfeiffer, 2015)

Socioemotionella frågor

•  Dubbelt så högt utåtagerande beteende hos DH 4-åringar i USA. Brist på språklig förmåga är huvudorsak. Åtgärd Funktionsbaserad intervention (Teach replacement behavior, Improve environment, Adjust contingencies) (Gann m fl 2015)

•  Intersektionell påverkan blir synlig i studier av döva svarta: marginaliserade som svarta + marginaliserade som döva + marginaliserade inom döva gruppen som svarta (Nelson Schitt & Leigh, 2015)

Socioemotionella frågor

•  Psykiskt sjuka: trauma hos hörande är sexuellt uttnyttjande, fysiskt våld i barndomen. Hos DH känslomässig kyla, familjeproblem ex droger,

psykisk misshandel och allvarlig kroppsskada (Øhre, Uthus, von Tetchner & Falkum, 2015)

Föräldrar •  Videoinspelningar som en del i intervention har god

effekt. Familjen definierar vad de vill ha belyst och sätter upp mål (Lam-Cassettari, Wadnerkar-Kamble & James, 2015)

•  I mätningar av överensstämmelse mellan föräldrarna och ungdomarnas upplevelse av livskvalité: Föräldrarna känner sina barn väl (Pardo-Guijarro m fl 2015)

Generella frågor

•  Stor brist på forskning om DH+IF (bla Dominiquez, Carrillo, del Mar Perez & Alegria, 2014)

•  Brist på forskning om olika talträningsmodeller och deras effektivitet som Hanen, PCIT, AVT, GMP (Rees m fl 2015)

•  Få organisationer använder effektiv internetbaserad information till föräldrar, framför allt inför val av skolform, efterfrågas av föräldrar. Information behöver samordnas i gemensam plattform (Curle, 2015)

Flerfunktionsnedsättning •  Tidig intervention med stöd för intersubjektivitet ger god

effekt för dövblinda (Damen, m fl, 2015)

Olika modeller i kommunal verksamhet

Kommer studier om organisation av den pedagogiska verksamheten 1.  Co-enrollment school (ex Madrid Spanien, Perez Martin m fl

2014)

2.  Twinschool (ex Nederländerna, Hermans m fl 2014)

3.  Mainstream inclusive classroom (ex Sverige, Holmström 2013)

4.  Bilingual-bicultural school (ex Sverige och övriga Skandinavien som förebild)


Co-enrollment school (ex Madrid Spanien, Perez Martin m fl 2014) 2 Lärare som båda kan teckenspråk Undervisar samtidigt utifrån elevers behov

med samma innehåll men tolkar aldrig (en lärare – ett språk) 1 Teckenspråkslärare 1 Talpedagog/speciallärare 1 Teckenspråkstolk som bara är med på vuxnas möten 15-20 hörande elever 5-10 D/H elever Mål: Fullt tvåspråkiga elever men identitet som hörande/person med hörselskada


Twinschool (ex Nederländerna, Hermans m fl 2014) Barnen börjar i specialskolan och får talspråkligt stöd, därefter börjar de i

tvillingskolan Specialpedagog från specialskolan följer med till tvillingskolan och blir lärare nr 2 Beroende på barnen och ämnet arrangeras lektionerna på 6 olika sätt: 1.  En undervisar – en observerar, 2. en undervisar – en stödjer, 3.

stationsundervisning, 4. parallell undervisning, 5. alternerande, 6. team teaching

25 hörande elever och 7-10 D/H Mål: Tvåspråkig men i första hand talspråklig


Mainstream inclusive classroom (ex Sverige, Holmström 2013) Varierar mycket En ensam elever oftast per klass Målet är talad språkutveckling Klasslärare som ansvarar Assistent som stödjer och ev tolkar I en del fall tolkutbildad som tolkar all helklassundervisning När barnen är talspråkiga: tittar på tolken när det är komplicerat innehåll (Blom &

Marschark, 2015) Hörselpedagoger har svårigheter; ex tidsbrist hos lärarna, dåligt org support

(Compton m fl 2015) Mål: talspråkig i första hand men i framtiden kunna teckenspråk


Bilingual-bicultural school (ex Sverige och övriga Skandinavien som förebild)

2 lärare fullt teckenspråkiga (ofta en hörande och en döv)

Endast D/H elever Små klasser 5-10 elever Mål: två språk och två identiteter

Forskningsläget - Vad skrivs det om?

Avhandlingar 2014 och 2015 Lindahl,Camilla, Stockholms universitet Tecken av betydelse – En studie om dialog i ett multimodalt teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum


Knoors, Harry & Marschark, Marc 2014


Adam, Stone, Collins & Metzger 2014


Marschark & Spencer 2015 Kommer!


Antia & Kreimeyer 2015


Meyer & Trezek 2015


Sass-Lehrer 2015


Mayer 2015


Chambers 2015


Schembri 2015


Godishala 2015


Ardinger & Färdal, SPSM 2015 Autism+DH


Cramér-Wolrath, SPSM 2015

Teckenspråk, talat och skrivet språk En forskningssammanställning om tvåspråkighet


Branting, SPSM 2015

Varför utnyttjas inte alla TUFF-timmar? Ylva Branting

Länkar vi talade om Hörselboken, som är en websida: www.horselboken.se Videofilm om tecken för barn, som stöd, som fullvärdigt språk:

www.barnhorsel.se Lyssna på hur personer med hörselnedsättning hör: www.befriasamtalet.se/ljudsimulatorn www.phonak.com/se/b2c/sv/hearing/understanding_hearingloss/

how_hearing_loss_sounds.html SPSM:s DigiTecken om digitala teckenspråksprodukter och material https://digitecken.spsm.se/produkter/handernasvarld/

Info filmer mm

Info i form av videoklipp och föreläsningar:

https://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Sprak-och-kommunikation/Teckensprak/Tvasprakighet/ och klicka på Videoföreläsningarna https://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Undervisning-i-specialskola/Om-specialskolorna/Mojligheter-pa-vara-skolor/Tva-sprak/ - två filmer, den ena där elever svarar på när de använder svenska respektive teckenspråk och i den andra besöker vi Kalle i olika situationer i specialskolan https://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Undervisning-i-specialskola/Om-specialskolorna/Efter-specialskolan/ - två filmer där vi möter vuxna tvåspråkiga som använder sina båda språk dagligen: studenten Ivan och yrkesverksamma Maria

Oklarheter?

Hör GÄRNA av dig!

För kontakt: [email protected]

barn med dövhet och hörselnedsättning

Documents