Kvalitetssammanställning

Barn- och utbildningsförvaltningen

läsåret 2014/2015

dnr bun 16/23

Februari 2016

2

Innehåll

Inledning .......................................................................................................................... 3

Områden att arbeta vidare med kommande år ........................................................... 4

Utveckla arbetet inom digitalt lärande kopplat till undervisning för framgång ...... 4

Nyanlända ........................................................................................................................ 4

Hälsofrämjande skola och förskola ............................................................................... 4

Kvalitetsbegreppet .......................................................................................................... 5

Politiska mål för 2014-2015 ............................................................................................ 6

Nämndens mål ................................................................................................................. 6

Resursfördelning ............................................................................................................. 7

Frånvaro .......................................................................................................................... 8

Klagomålshantering ........................................................................................................ 9

Anmälningar och beslut 2014 och första halvåret 2015 ............................................ 10

Statistiska grundfakta förskola, skola och vuxenutbildning ..................................... 12

Större satsningar som genomförts under läsåret 2014/2015 samt hösten 2015 i

förskola, grundskola, gymnasium, komvux och SFI ................................................. 14

Förskolan och annan pedagogisk verksamhet............................................................ 19

Grundsärskolan ............................................................................................................. 22

Grundskolan .................................................................................................................. 23

Gymnasieskolan ............................................................................................................ 34

Vuxenutbildningen ........................................................................................................ 38

3

Inledning

Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete är uppbyggt kring förskolornas och skolornas

kvalitetssammanställningar, officiell och intern statistik av olika slag, internkontroller, enkäter och

andra styrdokument samt inkomna handlingar såsom klagomålshantering, anmälan från skol-

inspektionen och barn- och elevombudsmannen.

På huvudmannanivå görs sammanställningar och analyser av skolornas samlade resultat utifrån

läroplan och skollag. Till detta kommer analyser av andra faktorerna som beskrivits ovan.

4

Områden att arbeta vidare med kommande år

Utveckla arbetet inom digitalt lärande kopplat till undervisning för framgång

Under läsåret har en till en införts i årskurs 7. Medel finns avsatt för ytterligare utbyggand av

digitala verktyg i högstadiet och till övriga grundskolan de kommande åren. För att nå framgång är

det av vikt att koppla till utbildning för pedagoger och chefer vid införandet av digitala verktyg.

Under året har pedagogerna på högstadiet, samtliga förskolechefer, rektorer och verksamhetschefer

genomgått en fem dagars kompetensutveckling. Detta följs upp under kommande år med ytterligare

utbildning för cheferna. Ett utvecklingsområde som omfattar alla skolformer i Skara kommun.

Nyanlända

Som beskrivs i analysen av resultaten för grundskolan finns flera utvecklingsbehov för att möta

nyanlända på bästa sätt.

Gymnasieskolan och vuxenutbildningen står inför utmaningar när det gäller organisation och

dimensionering av verksamheterna språkintroduktion på IM, SFI och komvux. Både inom

gymnasieskolan och komvux ska kartläggning av elevernas kunskaper och SYV-verksamhet

kopplas samman på ett tydligare sätt. Elever som kommer till IM har skiftande bakgrund och

kunskaper och det är idag en utmaning att undervisa varje elev utifrån den kunskapsnivå som

kommer fram i kartläggningen.

SFI, svenska för invandrare ska från den 1 juli 2016 inte längre vara en egen skolform inom

skolväsendet utan ska i stället ingå i skolformen kommunal vuxenutbildning. Varje elev inom

kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska ha en individuell studieplan. En

större flexibilitet föreslås av regeringen där eleven ska gå genom utbildningssystemet snabbare än

idag.

Hälsofrämjande skola och förskola

Verksamhetschefer och förskolechefer kommer tillsammans med förskolans personal ta tillvara

kunskaperna från förskolesatsningen med inriktning mot matematik. Kunskapen byggs på för att

lära sig och förstå Marte Meo-principerna samt integrera undervisningsstrategierna från

förskolesatsningen med inriktning mot matematik med Marte Meo-principerna. Arbetet kommer

också att inrikta sig på att dokumentera, leda och följa upp arbetet systematiskt samt erövra och

bevara ett gemensamt yrkesspråk.

5

Kvalitetsbegreppet

Skara kommuns kvalitetsarbete utgår från Skolverkets definition på kvalitet. Det innebär att

verksamheten utgår från hur väl verksamheten

uppfyller nationella mål.

svarar mot nationella krav och riktlinjer.

uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella.

kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande

förutsättningar.

6

Politiska mål för 2014-2015

Nämndens mål

Ledarskapet utvecklar verksamheten

Samverkan sker mellan skolformer

Det förebyggande arbetet riktar sig till alla barn och ungdomar

Digitala resurser används i lärandet/verksamheten

Verksamheten präglas av aktuell forskning

Eleven når så långt som möjligt enligt utbildningens mål

Måluppfyllelse på dessa mål redovisas i sin helhet i årsbokslutet. Målen som satts går lätt att

härleda till verksamhetens styrdokument därför finns också textmassa i denna sammanställning som

tangerar beskrivning av de politiska målen.

7

Resursfördelning

Skara kommun arbetar för att så mycket pengar som möjligt ska verka ute på respektive enhet. Det

finns ett tydligt fördelningssystem som bygger på antalet inskrivna barn i respektive verksamhet

samt timpris där det är sådan verksamhet.

Nämnden använder sig av sociokulturella faktorer och fördelar därmed större elevbidrag till några

av kommunens förskolor och skolor. I förra årets kvalitetssammanställning beskrevs att nämnden

behöver titta över resursfördelningsmodellen då samhällsutvecklingen gör att andra faktorer kan

vara aktuella. Den 18 december 2014 gav barn- och utbildningsnämnden förvaltningen i uppdrag att

se över och återkomma med förändringar i resursfördelningsmodellen avseende mätning av elevtal,

socioekonomisk fördelning samt översyn av grundbidrag, elevbidrag och resursbidrag.

Den socioekonomiska aspekten i resursfördelningsmodellen är belyst. Utgångspunkten för det

socioekonomiska arbetet har varit SCB:s framtagna riksmodell för resursfördelning i grundskola.

Genom att ta del av SKL:s arbete med att beskriva socioekonomiska aspekter kom förvaltningen i

kontakt med utredaren till SKL:s underlag.

Under de senaste åren har SCB tagit fram vissa utgångspunkter som påverkar elevernas

modellberäknade värde alltså chans att få betyget E eller mer i slutbetyg från årskurs 9. Det som

påverkar är föräldrarnas utbildning, nyligen invandrad (migrationsbakgrund), försörjningsstöd samt

ensamstående förälder (ej samtaxerad). För att få reda på om Skaras elever som slutat årskurs 9

under de senaste 5 åren påverkats av dessa faktorer så som riket i stort beställdes en körning av

SCB. Körningens syfte var att påvisa om Skara kommun kan använda sig av den riksmodell som

SCB tagit fram för socioekonomiska faktorer som påverkar resultaten för eleverna i årskurs 9.

Resultaten var slående likt de nationella resultaten. Det innebar att förvaltningen kunde beställa

statistik för respektive skola. Resultatet visade att de skolor som idag har det högre resursbidraget

fortsatt ska ha en högre socioekonomisk tilldelning. Inför budget år 2017 ska beslut tas i frågan om

den procentuella tilldelningen av resurserna är tillräcklig för att kompensera för de socio-

ekonomiska faktorerna som påverkar elevernas resultat på de aktuella enheterna.

Under hösten 2015 gav nämnden förvaltningen i uppdrag att upphandla en översyn av den totala

resursfördelningen för verksamheten förskola, grundskola och gymnasiet.

8

Frånvaro

År 2012 utkom allmänna råd från Skolverket för arbetet med att främja närvaro och att

uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Förvaltningen konstaterar med hjälp av

rektorernas utredningar att vi saknar effektfulla metoder och strukturer för att arbeta med elev-

frånvaro. Nämnden beslutade därför att lägga in frånvaroarbetet i intern-kontrollen för 2014.

Kontrollen visar att förvaltningen behöver tydliggöra de allmänna råden utifrån vars och ens

ansvar.

För att tydliggöra och följa upp arbetet finns ett speciellt avsnitt om detta i kvalitetssamman-

ställningen som skrivs ute på enheterna.

Rektorerna i grundskolan beskriver att de gått ut med information om frånvaro till lärare. Flera

enheter har byggt in frånvaro som en del i det systematiska samarbetet med elevhälsan. Några

enheter beskriver att de skärpt upp frånvarorutinerna på så sätt att elevernas vårdnadshavare alltid

kontaktas första dagen som det saknas ogiltig frånvaro. Det finns en frustration på några enheter

där verksamheten upplever att de inte har fungerande metoder att arbeta utifrån när eleverna har

blivit hemmasittare i större omfattning. Samarbetet med socialtjänsten behöver stärkas kring de

elever som också har insatser från dem.

Enheterna behöver bygga in egna uppföljningssystem för att systematiskt följa upp frånvaron på

skolan.

Varje elev ska delta i 178 dagars undervisning på ett läsår. Vid en frånvaro på 10 % kan det grovt

räknas som 2,5 veckors frånvaro under ett läsår.

Under läsåret var det ca 19 % av eleverna i årskurs 1-6 som var frånvarande 10-20 % av läsåret.

Det mesta av denna frånvaro är anmäld av vårdnadshavare eller beviljad ledighet från rektor.

9

Klagomålshantering

Enligt skollagen (2010:800) 4 kap 8§ ska huvudman ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda

klagomål mot utbildningen.

På skara.se finns nedanstående information om klagomålshantering

Om du har klagomål på något mot utbildningen i Skara kommun så hanteras detta på barn-

och utbildningskontoret.

Klagomål och synpunkter ska först och främst framföras till berörd rektor, så att skolan

själv får möjlighet att agera. Det är först därefter, om du fortfarande är missnöjd, som ett

klagomål ska lämnas in till förvaltningen.

Du lämnar ditt klagomål via vår självservicetjänst för klagomålshantering eller via brev.

Var noga med att ange vad som hänt, när det inträffade och vilken förskola/skola det gäller.

Redogör också för hur förskolan/skolan har hanterat ditt klagomål och varför du är

missnöjd med det.

Dina uppgifter registreras i vårt datasystem och hanteras enligt personuppgiftslagens och

offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser.

Du kan givetvis vara anonym, men då blir det svårare för oss att utreda ärendet och vi kan

då inte återkoppla till dig med hur vi följt upp ditt klagomål.

Källa: http://skara.se/barn--utbildning/grundskola/klagomalshantering.html

Från januari 2015 till dec 2015 har det inkommit 8 ärenden till klagomålshanteringen. Klagomålen

är fördelade på nedanstående områden;

Avsaknad av resurser till elev

Dåligt planerad studieresa, skolan har brustit i tillsyn av elev

Kränkande behandling av elev m.m.

Borttag av skolavslutning i kyrkan.

Klagomål mot personals uppträdande.

Klagomål om att elev inte får den utbildning som skollagen säger.

Elev får inte stöd att klara kunskapskraven.

10

Anmälningar och beslut 2014 och första halvåret 2015

Antalet anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, BEO om missförhållanden

i skolan har ökat kraftigt varje år sedan 2008. Under 2014 och det första halvåret 2015 har denna

utveckling bromsats upp, hittills i år har antalet anmälningar endast ökat med tre procent. Anmäl-

ningarna handlar framförallt om kränkande behandling och att elever inte fått det särskilda stöd de

har rätt till.

Det är 2,5 gånger vanligare att Skolinspektionen får anmälningar som rör elever i grundskolan,

jämfört med gymnasieskolan, sett till antal anmälningar per 1 000 elever. Det är också betydligt

vanligare att anmälningarna rör missförhållanden för pojkar jämfört med flickor. I gymnasieskolan

är det dock något vanligare att anmälningarna gäller en utsatt flicka.

Källa: http://skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-anmalningar/anmalningar-och-beslut-forsta-halvaret-2015/

Totalt antal inkomna anmälningar per

anmälningsgrund i Skara

Skara

2014

Riket

2014

Skara

jan-juni 2015

Riket

Jan-juni 2015

Anpassad studiegång 0 10 0 6

Avgifter 0 46 0 22

Betyg, omdöme 1 97 0 54

Disciplinära åtgärder 0 81 0 56

Elevinflytande 0 3 0 0

Huvudmannens organisation och styrning 0 496 0 226

Kränkande behandling

därav elev-elev

därav personal-elev

därav likabehandlingsplan

därav övrigt

3

3

0

0

0

1315

5

5

1

0

0

810

535

316

12

113

Modersmål, svenska som andraspråk 0 26 0 5

Samarbete och information skola-hem 0 203 2 130

Skolhälsovård 0 23 0 10

Skolplikt och rätt till utbildning 1 394 0 122

Särskilt stöd 2 922 2 521

Särskild undervisning enl. SkolL 10:3 0 10 0 5

Utbildningens innehåll 0 92 0 71

Vårdnadsproblematik 0 16 0 10

Övrigt 4 1019 2 560

Källa: http://skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-anmalningar/anmalningar-och-beslut-forsta-halvaret-2015/

11

De anmärkningar som Skara kommun fått under år 2014 och första halvåret 2015 redovisas nedan:

3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen

Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap 8 § skollagen)

Rektorn ansvarar för att det av elevens åtgärdsprogram ska framgå behovet av särskilt stöd och

hur det ska tillgodoses. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och

utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen (3 kap 9§

skollagen)

Rektorn ska se till att elevens åtgärdsprogram följs upp och att insatserna värderas (3 kap 9§

skollagen)

Rektorn ska fatta beslut om särskild undervisningsgrupp för eleven enligt författningarnas krav

(3 kap 9§ andra stycket och 3 kap 11 § skollagen)

Rektorn ska fatta beslut om anpassad studiegång för eleven enligt författningarnas krav (3 kap

9§ andra stycket och 3 kap 12§ skollagen)

6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

Huvudmannen ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att eleven utsätts för

kränkande behandling (6 kap 7§ skollagen)

Vid kännedom om att en elev känner sig kränkt utreda omständigheterna kring de uppgivna

kränkningarna och se till att personalen anmäler uppgifter om upplevd kränkande behandling

till rektor och att rektor anmäler sådana uppgifter till huvudmannen. (6 kap 10§)

Huvudmannen ser till att rektorn anmäler uppgifter om kränkande behandling till huvudmannen

Vidta åtgärder så att skollagens krav att motverka kränkande behandling uppfylls. (6 kap 10§

skollagen)

7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning

Rektorn ska vid omfattande frånvaro aktivt arbeta för att få eleverna till skolan (7kap 22§

skollagen)

8 kap. Förskolan

Skolinspektionen finner att Skara kommun inte följt författningarnas krav om särskilt stöd i

förskolan för det aktuella barnet. (8 kap 9§)

Det har inte heller framgått att vidtagna åtgärder systematiskt följts upp och utvärderats. (8 kap

9§)

Flera av ovanstående anmärkningar består i att dokumentationsskyldigheten inte fungerat tillfreds-

ställande.

12

Statistiska grundfakta förskola, skola och vuxenutbildning

Kommunal statistik som avser läsåret 2013/2014

13

Kommunblad finns för åren tillbaka på http://skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-kommunblad.

Här finns också definitioner och förklaringar till statistiken.

14

Större satsningar som genomförts under läsåret 2014/2015 samt hösten 2015 i förskola, grundskola, gymnasium, komvux och SFI

Förskolesatsningen

Från hösten 2012 till våren 2015 har Skara kommun genomfört en kompetensutbildningssatsning

för all personal i kommunens förskolor, ca 150 medarbetare. Det övergripande syftet har varit att

undersöka och analysera hur skapande och laborativt material används och kan användas i

förskolans aktiviteter i syfte att utveckla matematiska lärmiljöer, samt hur barn i samspel med dessa

skapar och utvecklar språkliga händelser, kunskap och uttryck i matematik. Fokus har legat på

förskolans didaktik och yrkesrollens uppdrag samt att utveckla lärandemiljöer som stödjer barns

matematiklärande i förskolan.

År 1; Målet var att utveckla lärarnas kunskap om förståelse för matematikens betydelse som en

livskomptetens i förskolans vardag.

År 2; Fokus låg på förskolans didaktik och yrkesrollens uppdrag att utveckla lärandemiljöer som

uppmuntrar och städjer barns matematiklärande i förskolan.

År 3; Fokus låg på matematik som tematisk verksamhet i förskolan.

Förskolecheferna beskriver i sina kvalitetsammasställningar att läsåret 14/15 har präglats av

införandet av variationsteorin och de sju undervisningsprinciperna har varit i fokus under detta år

med utgångspunkt i matematiken. De sju undervisningsteorierna består av inramning, variation,

expansivt språk, utmaning och stöttning, vad innebär det att kunna, samordning av perspektiv och

mönster. Under samarbetet med högskolan har pedagogerna arbetat med exempelvis ”matematik

som rörelse”, där utgångspunkten i aktiviteter för barnen har varit rörelse via kroppen, rummet,

objekt/ting och natur. Detta har lett till att pedagogerna tillsammans planerar lärtillfällen, doku-

mentation och analyserar på ett mer medvetet sätt genom att använda sig av de sju undervisnings-

principerna.

Några förskolor beskriver att det som blivit tydligast är inramningen och dess betydelse för barnets

lärande och uppfattning av vad och att man lär sig. Pedagogerna ser betydelsen av inramning för att

tydliggöra det arbete och lärande som pågår. Flera förskolor skriver att de sju undervisnings-

principerna är användbara som ett planeringsverktyg.

Matematiklyftet

Läsåren 2013/2014 samt 2014/2015 genomfördes matematiklyftet i Skara kommun där ca 90 lärare

deltagit från förskoleklass till vuxenutbildning. Regeringens syftet med matematiklyftet är att stärka

och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Målet är att

lyftet ska utveckla undervisningskulturen och fortbildningskulturen på skolorna. Lärarna ska

uppmärksamma sin egen undervisning, reflektera mer över undervisningsbeslut samt få en bredare

uppsättning metoder.

Inför att Skara kommun gick med i matematiklyftet analyserades de resultat som eleverna fått på

nationella prov ett antal år tillbaka i årskurs 9 och i årskurs 3. Ett tydligt mönster framträdde där

områdena problemlösning och algebra visade sämre resultat än övriga områden inom matematik. I

15

samråd med rektorerna bestämdes på förvaltningsnivå att de moduler som behandlade problem-

lösning och algebra blev innehållet för samtliga lärare i matematiklyftet.

Utvärdering från det år som varje enskild lärare har genomgått matematiklyftet visar att matematik-

lyftet är en uppskattad satsning av lärarna. Utvärderingen som genomförts av Skaras lärare på

matematiklyftet går hand i hand med resultaten på de nationella utvärderingarna. I den nationella

utvärdering som Ramböll genomfört beskrivs att deltagarna upplever att deras ämnesdidaktiska

kunskaper har ökat, de anser även att de har fått fler metoder att använda i undervisningen och att

de har blivit mer medvetna om val de gör i undervisningssituationen. Att lärare i större utsträckning

gjorde medvetna val av undervisningsmetoder och arbetssätt.

Därutöver har satsningen bidragit till att stärka lärarnas engagemang för kollegialt lärande och gett

rektorer och huvudmän inspiration till framtida fortbildningsinsatser. I Skaras egen utvärdering

beskriver lärarna att de tycker att eleverna blivit bättre och utvecklat tankarna kring det egna

lärandet. Lärarna uppger själva att de ställer mer kvalitativa frågor och har en röd tråd i undervis-

ningen i problemlösning. De beskriver också att de blivit mer medvetna om hur de undervisar

genom att exempelvis reflektera kring hur de ställer frågorna och om vad de frågar efter.

Lärarna anser att eleverna har utvecklat sin syn på problemlösning och algebra. Eleverna lär mer av

varandra genom att exempelvis diskutera olika lösningar. Eleverna har fått en förståelse för att det

finns olika sätt/ metoder att lösa problem i matematik.

Utmaningen i Skara framöver är att hålla i det kollegiala lärandet med fokus på ämnes-didaktiska

kunskaper inom ämnet matematik. Regeringen satsar stora resurser på olika lyft, dessvärre kommer

dessa satsningar med tillhörande statsbidrag under en mycket begränsad tidsperiod. Det gör att de

lärare som nyss varit inne i matematiklyftet inte kan fortsätta under längre tid med efterlyft inom

matematik innan det är dags för läslyftet. En uppenbar risk är att kunskaperna inte befästs och

utvärderas på den egna enheten så att det går att utvärdera vad insatsen inom matematiklyftet lett

till.

Ur verksamhetssynpunkt vore det önskvärt att dessa stora satsningar kunde fördelas över fler år än

vad som nu är möjligt. Det kommer tydliga signaler från verksamheten i Skara om en kompetens-

utvecklingströtthet där lärare upplever att de inte hinner omsätta de statliga satsningarna till

vardagsarbete och rutin i undervisningen.

Det har gått ett år sedan den första gruppen lärare genomgick sitt år inom matematiklyftet. Hälften

av lärarna var klara med utbildningen våren 2015. Resultat av utbildningen har inte visat sig ännu i

resultaten. Tyvärr är det så att resultaten sjunker i ämnet matematik. Mer om detta under resultat-

analysen.

Läslyftet

Läsåret 2015/2016 har ca 45 lärare påbörjat läslyftet. Förvaltning och rektorer har tagit beslut om att

de grundskolor som medverkar i språklyftet deltar med samtliga lärare oavsett ämne. Läslyftets

moduler riktar sig inte bara till svensklärare. Utvärderingar görs kontinuerligt av handledarna inom

läslyftet och kommer att belysas i kommande års kvalitetssammanställning.

16

Genrepedagogisk utbildning på SFI

SFI, svenska för invandrare, ansökte om och fick ett bidrag på 226 200 kronor för att få en

fördjupad kunskap om genrepedagogik. Alla lärare som är anställda på SFI har deltagit. Utbildning

har skett genom seminarium och fortbildningslitteratur. Tyngdpunkten har lagts på funktionell

grammatik, vad som kännetecknar de olika basgenrerna samt hur man genom cirkelmodellen kan

arbeta med detta i undervisningen. IT-utrustning för att underlätta inlärningen är inköpt i form av

surfplattor, dokumentkamera, talpennor och scannermöss.

Ett sagoprojekt med fokus på muntlig berättande framställning har också ingått i projektet och

genomförts i samarbete med förskolor i Skara kommun.

På lång sikt är målet att arbetslagets gemensamma arbetssätt med genrepedagogiken som grund ska

öka kvalitet och likvärdighet i undervisningen för alla sfi-deltagare, oavsett kurs och nivå. På kort

sikt förväntas en ökad litteracitet genom att eleven lär sig använda olika strategier för såväl muntlig

förmåga som i sin läsning och textskrivning. Att känna till och kunna välja olika strategier beroende

på genre ger eleverna en ökad självtillit och tilltro till sin egen förmåga. På så sätt når de, enligt

forskning en högre måluppfyllelse.

Nyanländas lärande

Genom rektorerna fick vi läsåret 2013/2014 kunskap om att fler elever än tidigare som kommer till

oss saknar helt skolbakgrund eller saknar undervisning under längre tid. Detta är naturligtvis en

utmaning under flera år framåt.

Under året 2014 har kommunen lagt om mottagandet till våra grundskolor för nyanlända elever.

Tidigare placerades de nyanlända eleverna i respektive klass och fick stöd av lärare i svenska som

andraspråk. Kulturbryggorna åkte runt till de olika skolorna. Nu kommer eleven först till en inter-

nationell klass där elevens kunskaper kartläggs innan eleven placeras i en klass. Längden på tiden i

internationella klassen är individuellt och beror på ålder, tidigare skolgång, samt hur nyanländ

individen är i Sverige. IM och språkintroduktion på gymnasiet har växt i antal elever så mycket att

det har varit svårt att planera personella resurser till IM utifrån elevernas tidigare kunskaper. En

tendens är att fler elever till IM har en påbörjad gymnasieutbildning i sitt hemland och har fått vissa

kunskaper omsatta till svenska gymnasieskolans kurser.

I skolverkets skrift Att bana väg för nyanländas lärande - mottagande och skolgång beskrivs att

kommunerna och personalen som tar emot nyanlända elever ställs inför utmaningar och kan ha ett

stort behov av beredskap och kompetensutveckling. I Skara kommun finns ett behov av att kompe-

tensutveckla personal i svenska som andraspråk.

Regeringen har tagit fram förslag på förändringar i lagstiftningen för nyanländas lärande som trädde

i kraft 1 januari 2016.

Rektorn ska ansvara för att det skyndsamt och senast inom två månader från en nyanländ elevs

ankomst till skolan görs en bedömning av elevens kunskaper.

Bedömningen ska utgöra underlag för hur undervisningen i de olika ämnena ska planeras och

hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Utgångspunkten för bedömningen ska vara att

eleven så snart som möjligt ska kunna följa och tillgodogöra sig undervisningen i den

elevgrupp som eleven normalt ska tillhöra.

17

Bedömningen ska även utgöra underlag för beslut om vilken årskurs eleven ska placeras i samt

om elevens behov av särskilt stöd bör utredas.

En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket för att följa och tillgodo-

göra sig den ordinarie undervisningen delvis ska få undervisas i förberedelseklass.

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka måluppfyllelsen för

elever med annat modersmål än svenska. I det ingår att utveckla ett nationellt material som kan

stödja arbetet med att kartlägga de kunskaper som en nyanländ elev har med sig till svensk skola.

Forskningen om vad som fungerar bäst i undervisningen av nyanlända elever är ännu knapphändig.

De nyanländas lärande är ett område för nämnden att följa framåt. En fråga är om vi har tillräckliga

kunskaper och personella resurser för att möta dessa elever på bästa sätt oavsett ålder

IKT och digitala resurser

Inför läsåret 2014/2015 köptes iPads in till alla elever i årskurs 7 på grundskolan. Sedan tidigare har

gymnasiet 1-1. En till en i grundskolan är en prioriterad satsning från nämnden och ytterst

fullmäktige. Hösten 2018 har alla elever i grundskolan en egen digital enhet. Införandet av iPads i

årskurs 7 med start hösten 2014 har utvärderats av förvaltningen.

Utvärderingens fokus var att belysa om;

nya arbetssätt införts

lärplattorna är ett stöd för att utveckla lärandet

lärplattorna stimulerar arbetssättet som leder till bättre resultat

Ytterligare ett syfte var att belysa vilket engagemang och vilken motivation för skolarbete som

införandet av lärplattor påvisar hos elever och personal.

Enkätsvar ligger till grund för utvärderingen. 63% av alla elever i årskurs 7 svarade samt 66% av

pedagogerna i årskurs 7-9. Elevernas uppger att arbetssätten har förändrats på så sätt att de kan

arbeta mer i sin egen takt, att de i större utsträckning kan visa på kunskaper etc. Tre fjärddelar av

eleverna uppger att skolarbetet är roligare när iPads används i undervisningen. 43 % av eleverna

uppger att de arbetar mer med sitt skolarbete sedan de fick tillgång till iPads.

Lärare uppger att det är svårt att finna bra sätt för att ge återkoppling via iPadsen. Det krävs ett

engagemang från båda håll för att ge konstruktiv feedback. 69 % av pedagogerna anser att de

utvecklat nya arbetssätt, vilket stämmer väl överrens med elevernas svar där 72 % svarat positivt på

motsvarande fråga.

I samband med införandet av 1-1 i årskurs 7 upphandlades utbildning (fem heldagar) för lärare och

rektorer. Utbildningen för rektorer omfattade alla chefer i förvaltningen oavsett skolform. För

lärarna har utbildningsdagarna varit inriktade mot att använda iPadsen i undervisningen. För

cheferna har innehållet syftat till att leda och kvalitetssäkra införandet av digitala verktyg i

undervisningen. Under läsåret 2015/2016 fortsätter cheferna att genomgå utbildning som utgår från;

Fem beprövade områden för framgångsrika skolor;

1. Visionärt ledarskap

2. Innovativt lärande och utbildning

3. Kontinuerlig kompetensutveckling

18

4. Övertygande belägg och framgång

5. Flexibel inlärningsmiljö. Förstelärarna på övergripande nivå delta i delen om innovativt lärande

och utbildning.

SKL: matematiksatsning PISA 2015

Målsättningen med SKL:s projekt är att de 86 kommuner som deltar ska höja elevernas kunskaper i

matematik i grundskolan samt pröva sin egen styrning och ledning genom de fyra nivåerna politik,

förvaltning, rektor, lärare. Projektet avslutas i september 2016, med en slutrapport, vars resultat

nämnden ska få information om. Ett särskilt inslag i genomförandet från SKL är att kommunen ska

pröva sin egen styrning och ledning genom att på alla fyra nivåer inom områdena;

lärares kompetens och samarbete

systematisk uppföljning och återkoppling

höga förväntningar

elever i behov av stöd

Skara kommun har valt att genomlysa styrkedjan i Skara kommun genom dialog och samtal snarare

än att arbeta med konkreta mindre förbättringsåtgärder inom matematikämnet. Det yttersta resultatet

av denna satsning att höja resultaten i matematik för eleverna i kommunen blir svår att analysera då

lärarna i matematik samtidigt har genomgått matematiklyftet.

I november 2014 lämnade Skolinspektionen en skrift till regeringen med Skolinspektionens slut-

satser efter granskningar under fem år. ”Från huvudman till undervisning – styrkan i skolans lokala

styrkedja avgör om eleven får den skola han eller hon har rätt till”. Slutsatsen är att granskningarna

visar att rektorn behöver kunskap om undervisningens innehåll och genomförande för att kunna

identifiera, analysera och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Lärarna behöver kontinuerlig

återkoppling av rektor. Där rektor också uppmuntrar till ett professionellt lärande mellan lärarna

fungerar styrning och ledning av verksamheten mot en högre måluppfyllelse. I skriften beskrivs att

Huvudmannen också ska ta sitt ansvar genom att ge rektorerna förutsättningar att fokusera på att

leda det pedagogiska arbetet på skolorna. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att skapa

goda förutsättningar för skolverksamheten i stort och behöver därför känna till hur undervisningen

fungerar.

Huvudmannen måste ha system och redskap för att kunna samla in och sedan analysera den

information de får om hur verksamheten fungerar och vad som behövs för att utveckla den.

19

Förskolan och annan pedagogisk verksamhet

Flera förskolor beskriver hur de systematiskt dokumenterat och observerat barnens lärande och

delaktighet för att utmana och stimulera lärandet. En lärdom som några förskolor beskriver är att de

strukturerat upp arbetet så att det är klart mellan personalen vem som stannar kvar med barnen i

leken exempelvis när föräldrar kommer och lämnar, hämtar eller svarar i telefonen. När peda-

gogerna är närvarande i barnens lekar stannar barnen kvar längre i situationen och lekarna utvecklas

mer genom pedagogernas närvaro. Det bidrar till att utmana barnen med fokus på utvecklings-

områden i läroplanen. Några förskolor beskriver att pedagogernas positiva förstärkningar och

bekräftelse av barnens handlingar och idéer har uppmärksammat barnet i gruppen på deras

kompetenser. Trots god utveckling har pedagogerna behovet av att fortsätta utveckla både sitt och

barnens lyssnande på varandra.

Pedagogerna arbetar med Marte Meo metoden för att stötta och benämna och bekräfta barnet.

Genom handledning har pedagogerna tagit till sig metoden och upplever att filmning och åter-

givning har gynnat hela barngruppen. Pedagogerna upplever att de känner sig mer säkra med

metoden och ser skillnader i sitt eget förhållningssätt. Några förskolor beskriver att metoden

fungerar allra bäst när pedagogerna befinner sig nära barnet och deltar i leksituationen för att

praktisera, sportkommentera och triangulera (finna en ’tredje ståndpunkt’ mellan den som barnet

har och den som pedagogen/barnet tidigare själv intagit) barnens kommunikation och samspel.

Flera förskolor beskriver att verksamhetsutvecklingen har präglats av kompetensutvecklingen av

personal tillsammans med Skövde högskola där variationsteorin och de sju undervisnings-

principerna har varit i fokus under detta år med utgångspunkt i matematiken. De sju undervisnings-

teorierna består av inramning, variation, expansivt språk, utmaning och stöttning, vad innebär det

att kunna, samordning av perspektiv och mönster. Under samarbetet med högskolan har peda-

gogerna arbetat med ”matematik som rörelse”, där utgångspunkten i aktiviteter för barnen har varit

rörelse via kroppen, rummet, objekt/ting och natur. Detta har lett till att pedagogerna tillsammans

planerar lärtillfällen, dokumentation och analyserar på ett mer medvetet sätt genom att använda sig

av de sju undervisningsprinciperna.

Några förskolor beskriver att det som blivit tydligast är inramningen och dess betydelse för barnets

lärande och uppfattning av vad och att man lär sig. Pedagogerna ser betydelsen av inramning för att

tydliggöra det arbete och lärande som pågår. Flera förskolor skriver att de sju undervisnings-

principerna är användbara som ett planeringsverktyg.

Flera förskolor skriver i sina kvalitetssammanställningar att pedagogerna på ett mer strukturerat sätt

utvärderar och dokumenterar tema såväl som händelser och upplevelser tillsammans med barnen.

Det är en medveten strategi från personalen att använda sig av dokumentation för att öka barnens

delaktighet.

Flera förskolor nämner att teknik och naturkunskap ingår som en del i utvecklingen på förskolan

och att de arbetar kontinuerligt med detta. Ca 20 medarbetare har nyligen genomgått lärarlyftskurs

genom Högskolan Väst i teknik för förskolan. Utvecklingen består i att pedagogerna bland annat

arbetar med barnen genom att ställa hypoteser både muntligt och genom bild.

20

Förskolor beskriver att de arbetat med Grön flagg som ett verktyg i att nå strävansmålen kring

naturvetenskap och teknik.

Det finns också de förskolor som haft fokus på IKT där målet har varit att användningen och

pedagogiken kring digitala resurser ska vara en naturlig del i verksamheten och användas av all

personal tillsammans med barnen och enskilt vid planering, dokumentation och information. Inköp

av iPads till förskolan har ökat den digitala dokumentationen.

Flera förskolor beskriver att verksamheten behöver bli säkrare i mötet med flerspråkiga barn. Cirka

10 medarbetare i förskolan har genomgått förskolelyftets kurs ”Flerspråkighet och interkulturalitet i

förskolan” vars syftet är att deltagarnas kunskaper och kompetens gällande flerspråkiga barns

utveckling och lärande ökas och fördjupas. Avsikten är också att deltagarna kommer till insikt om

vad ett interkulturellt förhållningssätt innebär för arbetet i verksamheten. Kursen syftar också till att

deltagarna utvecklar kompetens i arbetssätt som stödjer flerspråkiga barns språk- och kunskaps-

utveckling. Förskolor som vars medarbetare genomgått utbildningen beskriver att fler tagit del av

litteraturen och att erfarenheter förmedlats på exempelvis arbetsplatsträffar.

Pedagogisk omsorg

Pedagogisk omsorg erbjuds i stället för förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i samma

åldrar som barn och elever i förskolan och i fritidshemmet. Begreppet familjedaghem åter finns inte

längre i skollagen, utan är som nämnts en av formerna inom pedagogisk omsorg. Pedagogisk

omsorg kan bedrivas i kommunal eller enskild regi.

För pedagogisk omsorg gäller inte grundskolans, förskoleklassens och fritidshemmets läroplan

(Lgr11) eller förskolans läroplan (Lpfö98). Regeringen har i förarbeten uttalat att förskolans

läroplan ska vara vägledande. Läroplanens avsnitt om normer och värden är lika relevanta för

pedagogisk omsorg som för förskolan och blir därmed vägledande i samband med kvalitets-

bedömningen.

Under året har dagbarnvårdare haft som mål att sträva efter att utmana barns nyfikenhet och för-

ståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturkunskap och teknik. Detta har skett

med dockan som redskap genom att dramatisera lärandet i ett tema om miljö. Barnen har tillverkat

sina egna dockor och en skogsmiljö.

Personal beskriver att de koncentrerat sig på att vara en vuxen som är närvarande än mer i leken.

Uppmärksamma barns relationer och främja vänskap har också varit i fokus.

I Skara finns endast kommunal pedagogisk omsorg, alltså inga enskilda utförare. Dagbarnvårdaren

har inte någon arbetstid utöver barngruppsarbetet att planera, följa upp och utvärdera sin verksam-

het. Uppföljning av utvecklingsområde sker en gång i månaden på APT.

Fritidshem

Skara kommun har ansökt om och fått statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskola och

fritidshem under flera år. En del av statsbidraget har gått till personalförstärkning på fritidshemmen

men också till kompetensutveckling för personalen på fritidshemmen. Två gemensamma träffar har

genomförts under året, med fokus på Skolverkets allmänna råd om fritidshemmet samt utvecklings-

mål och kvalitetsarbete för fritidshemmet. Syftet med de kommunövergripande träffarna är att

21

fritidshemmens personal ska få möjligheter att diskutera kommunövergripande frågor med varandra

och kunna dela med sig av de goda exempel som finns på de olika skolorna. Utgångspunkten vid en

av träffarna var Skolverkets film ”fritidshemlärande i ett helhetsperspektiv” som sedan utgjorde

diskussioner på hemma. Pedagogerna uttrycker att de pratar mer med varandra om målen, att syftet

med arbetet är tydligare. Pedagogerna berättar att de efter träffarna har fortsatt arbetet genom att

exempelvis utgå från gemensam litteratur vid diskussioner om verksamhetens innehåll. Något

fritidshem beskriver att de haft studiecirkel kring de nya allmänna råden. Att kritiskt granska sin

verksamhet i förhållande till aktuella forskning leder verksamheten framåt enligt pedagoger och

rektor.

Föräldrars möjlighet till inflytande och påverkan är svårt att hitta en bra ingång till i verksamheten.

Föräldrarna upplever och uppger att de har förtroende för personalen och deras sätt att planera och

organisera verksamheten. På föräldramöten uttrycker föräldrarna att de inte riktigt förstår hur de ska

kunna påverka.

Ett av fritidshemmets stora utmaningar är att ha möjligheten att möta varje barn utifrån deras förut-

sättningar och behov. Elever har behov av extra anpassningar även på fritidshemmet. Det ställer

krav på pedagogernas kompetens.

Skolor beskriver hur samarbetet har utvecklats mellan pedagoger och fritidspedagoger på så sätt att

exempelvis förhållningssätt har diskuterats gemensamt för de båda verksamheterna. Någon

beskriver utmaningen i att finna schemalagd gemensam planeringstid för skola och fritidshem.

Fritidshemmets roll och uppdrag har tydliggjorts för föräldrar.

Ett utvecklingsområde är att fortsatt arbeta för åtgärdsprogram som involverar insatser i samband

med vistelsen på fritidshemmet där så gynnar eleven att utvecklas mot målen i åtgärdsprogrammet.

Familjecentralen

Under året har personalen arbetat med barnkonventionen för att tydliggöra för föräldrar vilka

rättigheter som barn har i samhället. De också fokuserat på att samtala om vikten av en god hälsa

för barn och föräldrar. Personalen har tagit del av projektet ”En förälder blir till”. Ett projekt som

riktar sig till familjecentraler eller motsvarande verksamheter. Syfte är att stärka arbetet med jämlikt

och jämställt föräldraskap. Samverkan med SFI, AME och IFO är utbyggt och fortsätter. Personalen

på familjecentralen upplevt att flera familjer har efterfrågar föräldrastödsutbildning, något de inte

kunnat erbjudas under läsåret Stämmer detta?

Sedan tidigare erbjuder familjecentralen babycafé för de yngre barnen. Babyrytmik erbjuds där

fokus ligger på samspel mellan barn och förälder. Detta är populära aktiviteter som lockar många

föräldrar att delta.

Valfrihet och tillgång till barnomsorg

De som önskar plats, får en plats inom fyra månader. Kommunen kan inte garantera att de som

söker får sina förstahandsval tillgodosedda.

22

Grundsärskolan

Verksamheten har sett pedagogiska vinsten med att bli fler elever i en och samma undervisnings-

grupp eftersom man då kan identifiera sig och samspela med andra för att nå högre måluppfyllelse.

Gruppen utgör ett redskap för utveckling av förmågor såsom samspel, riggade lärsituationer,

gemensam målbild, arbetsmetoder, bemötande/relationer med mera.

Verksamheten har under året arbetat med kollegialt lärande som har bidragit till att fokusera på

pedagogernas undervisning och dess genomförande. Ett redskap för detta är Marte Meo filmning.

Kvalitén i verksamheten har ökat med teamarbetet då vi tar tillvara på varandras kompetenser.

Dokumentationen och formativ bedömning har utvecklats. Att arbeta med bedömning på ett

strukturerat sätt där eleven blir delaktig och medveten ser grundsärskolan som ett sätt att arbeta mot

högre måluppfyllelse. Pedagogerna har tagit del av skolverket bedömningskompetens kurs via

webben. Denna kurs har alla pedagoger medverkat i. Kursen kommer att sträcka sig över läsåret

15/16 också. Ett utvecklingsområde är att skapa en handlingsplan runt varje elev där det tydligt

framgår var eleven befinner sig och hur nästa steg i lärandet ska ske.

Användande av IKT är en framgångsfaktor för högre måluppfyllelse. Eleverna blir mer själv-

ständiga och kan med hjälp av till exempel iPad både skriva, prata in och på så sätt göra sig

förstådda. IKT är viktiga alternativa verktyg för grundsärskolans elever i deras lärande och

kommunikation. IKT är idag en del i undervisningen/utbildningen.

Inom grundsärskolan har eleverna idag 100% måluppfyllelse.

23

Grundskolan

Resultat på ämnesprov årskurs 3 (inkl Metis)

Det är svårt att dra några slutsatser rakt av från de nationella proven från år till år då innehållet i de

nationella proven skiljer sig mellan åren och att de enskilda delproven innehåller olika moment

mellan läsåren. En annan omständighet är att inrapporteringen av en klass resultat i årskurs 3 inte

fungerade för läsåret 2013/2014 i sammanställning till SCB. Detta gör att resultaten är missvisande

från föregående läsår för Skara kommuns som helhet.

I ämnet matematik i årskurs 3 ligger Skaras skolor resultatmässigt något under de nationella

resultaten. Det är ungefär samma statistiska bild som framträder åren bakåt. En skola visar generellt

sämre resultat än de andra skolorna på de nationella proven i matematik. Rektor för den aktuella

skolan beskriver i sin kvalitetssammanställning att lärarna bedömer att flera av de elever som inte

nått kravnivån på de nationella proven når kunskapskraven för årskurs 3. Eleverna har vid andra

24

redovisningssituationen visat att de klarar av styrdokumentens krav på kunskapsnivå i ämnet

matematik.

I årskurs 3 består ämnesprovet i matematik av sju delprov. Varje år ger Skolverket ut ett PM med

kommentarer till resultaten på de nationella proven i årskurs 3. Av PM:et liksom i tabellen ovan går

det att utläsa att andelen som uppnådde kravnivån var störst i de delprov som prövar muntlig

kommunikation, räknesätt och enkla problem.

Lägst andel elever som uppnådde kravnivån var det i delprovet som prövar skriftliga räknemetoder.

Det andra delprovet som ligger relativt lågt i andelen elever som uppnått kravnivån, är delprovet

som prövar omkrets, punkt och sträcka inom kunskapsområdet geometri. Skolverket skriver i sitt

PM att här är det värt att notera att det är ett relativt nytt innehåll inom geometri enligt läroplanen

Lgr 11 jämfört med tidigare läroplan.

Skara kommun har klart lägst resultat på just delprovet mätning, massa och skriftliga räknemetoder.

Detta slår igenom på samtliga kommunala skolor i kommunen. Det är det delprov som fått lägst

resultat på alla sex grundskolorna, det går alltså inte att härröra resultatet till någon specifik skola.

Precis som i riket så är det inte några större skillnader mellan flickor och pojkar på de nationella

proven i matematik i årskurs 3.

Kommunen har satsat stort på matematiklyftet som beskrivits i tidigare avsnitt i denna

kvalitetssammanställning. Om inte den satsningen ger tydliga genomslag på resultaten inom något

år är det möjligen nödvändigt med kartläggning av respektive lärares undervisning. Rektorerna har

svårt att dra slutsatser och föreslå förändringar utifrån delprovet ovan i sina kvalitetssamman-

ställningar. De beskriver att de följer utvecklingen av matematiklyftets insatser.

I de nationella proven för årskurs 3 i svenska är det framförallt delprovet läsa faktatext som har ett

sämre resultat än riket. Vid analys inför val av moduler och kunskapsområde inom läslyftet

observerades att just läsa och skriva faktatext har kunskapsmässigt legat något under riket i flera år i

kommunen.

De fyra grundskolor som genomför läslyftet hösten 2015 och våren 2016 arbetar därför med

modulerna ”Att tolka och skriva text i skolans alla ämnen” som innehåller teorier om vad man vet

om text i olika skolkontexter. Bland annat diskuteras hur textanvändning kan utgöra både

möjligheter och hinder för elever i olika skolämnen. Textnormer uppmärksammas, som både hinder

och stöd för elevers läsning och skrivande och därmed kunskapsutveckling. Den andra modulen är

”Kritiskt textarbete” som tar sin utgångspunkt i frågor som berör identitet, demokrati och rättvisa. I

modulen presenteras redskap för hur lärare kan arbeta med text så att elevens identitet stärks samt

redskap för att förstå den värld de lever i. I undervisningssituationen övar eleven på att analysera

texters olika röster. Diskutera texter utifrån makt och genus samt beskriva sig själva utifrån olika

perspektiv.

Läsåret 2014/2015 genomförde 19 % nationella prov i svenska som andraspråk av eleverna i Skara

kommun. I svenska som andraspråk gör eleverna samma ämnesprov som i svenska med bedöm-

ningen sker utifrån kursplanen i svenska som andraspråk. Bland eleverna som följer kursplanen i

svenska som andraspråk var andelen som uppnådde kravnivån lägst i delprovet som läsa faktatexter.

Detta är samma tendens som i riket.

25

Genom rektorerna fick förvaltning och nämnd läsåret 2013/2014 kunskap om att fler elever än

tidigare som kommer till oss saknar helt skolbakgrund eller saknar undervisning under längre tid.

Detta är naturligtvis en utmaning under flera år framåt.

Resultat ämnesprovs årskurs 6

Statistiken nedan avser läsåret 2014/2015 och samtliga huvudmän i Skara kommun. Statistiken

innefattar alltså friskolan Metis och genomsnittligt betygsvärde i årskurs 6.

Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12,5,

C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genom-snittliga betygspoängen

beräknas för de elever som fått A-F i respektive ämne.

Ämne Antal

elever

A-F

Riket

Totalt

Riket

Flickor

Riket

Pojkar

Riket

Antal

elever

A-F

Skara

Totalt

Skara

Flickor

Skara

Pojkar

Skara

Modersmål 11458 14,5 14,9 14,0 16 12,8 __ 11,8

Engelska 101741 14,2 14,4 14,0 189 13,0 12,2 13,9

Idrott och hälsa 101744 14,1 14,1 14,0 189 13,0 13,3 12,6

Musik 100790 13,9 14,8 13,1 189 13,2 13,8 12,6

Bild 100683 13,7 14,9 12,5 189 13,7 14,9 12,4

Hem- och

konsumentkunskap

92364 13,6 14,6 12,6 187 12,8 13,9 11,8

Slöjd 100630 13,6 14,5 12,6 189 12,9 13,7 12,0

Svenska 91670 13,6 14,8 12,4 152 13,3 13,9 12,6

NO- blockbetyg 22659 13,3 13,8 12,8 34 14,6 14,9 14,2

SO-blockbetyg 21732 13,3 14,0 12,7 18 14,4 __ 15,0

Biologi 78028 13,1 13,7 12,5 155 12,3 12,9 11,6

Teknik 94437 13,1 13,5 12,7 189 12,9 12,8 12,9

Geografi 79141 13,0 13,6 12,5 171 11,2 12,1 10,3

Samhällskunskap 78968 13,0 13,6 12,4 171 12,3 12,7 12,0

Kemi 77705 12,9 13,4 12,4 155 11,7 12,2 11,2

Fysik 77961 12,9 13,3 12,5 155 12,0 11,9 12,1

26

Ämne Antal

elever

A-F

Riket

Totalt

Riket

Flickor

Riket

Pojkar

Riket

Antal

elever

A-F

Skara

Totalt

Skara

Flickor

Skara

Pojkar

Skara

Historia 79033 12,9 13,5 12,3 171 11,2 11,8 10,6

Religionskunskap 78911 12,9 13,7 12,2 171 12,8 13,4 12,1

Matematik 102082 12,8 13,2 12,5 189 12,1 12,0 12,1

Svenska som

andraspråk

10547 8,3 9,3 7,4 37 8,7 10,0 7,8

I årskurs 6 ska eleverna få betyg i alla ämnen de läst under året. I natur- och samhällsorienterande

ämnen kan skolor besluta att antingen sätta ett sammanfattande blockbetyg eller ämnesbetyg.

Beslutet ligger hos rektor och ska utgå ifrån huruvida undervisningen i huvudsak varit

ämnesövergripande eller inte. (PM 2015-10-27 Dnr: 2015:00722)

I Skara kommun är det 34 elever som fått betyg i block i naturorienterande ämnen och 18 som fått i

block i samhällsorienterande ämnen. Antalet ämnen eleverna läser och betygssätts i kan alltså

variera beroende på blockbetyg men också på att vissa ämnen inte varit schemalagda under årskurs

6.

Nationellt har 80,5 % av eleverna uppnått kunskapskravet för lägst betyget E i alla ämnen. I Skara

har 72, 0 % av samtliga elever uppnått kunskapskraven för (A-E). Det finns statistik för att jämföra

Skara kommuns resultat med Västra Götaland också. Av alla elever har 76,0 % av flickorna och

67,7 % av pojkarna har uppnått kunskapskraven i Skara. I Jämförelse med Västra Götaland är det

6,8 % sämre för flickorna och 7,9 % sämre för pojkarna.

Nationellt är det 7,4 % av eleverna som inte uppnått kunskapskraven i ett ämne. I Skara kommun är

det 11,1 % som inte uppnått i ett ämne. Nationellt är det 11,5% som inte uppnått i två eller flera

ämnen. I Skara kommun är det 16,9 %. I den nationella statistiken liksom i Skaras statistik över

eleven som inte uppnått kunskapskraven återfinns elever med ett F eller ett streck i betygskatalogen,

samt elever med anpassad studiegång.

Under flera år har kvalitetssammanställningarna i Skara pekat på ett tydligt mönster där flickorna

får ett genomgående högre betyg än pojkarna. Läsåret 2012/2013 hamnade den genomsnittliga

betygspoängen för flickorna i Skara över riket i princip alla ämnen. Medans pojkarna hamnade i

paritet med riket eller till och med under riket i flera ämnen. Det uttrycktes en oro för pojkarna

resultat i kvalitetsammanställning läsåret 12/13. I kvalitetssammanställningen från läsåret 13/14

redovisas att den genomsnittliga betygspoängen minskat i flera ämnen för eleverna i Skara

kommun. En genomlysning visar att det är flickorna som tappat i betygspoäng läsåret 13/14.

Flickorna ligger detta läsår i paritet med riket i de flesta ämnena.

Ett stort observandum är att denna nedgång har fortsatt även läsåret 14/15. Skara kommuns

genomsnittliga betygspoäng ligger i princip under riket i alla ämnen. Flickornas genomsnittliga

betygsvärde ligger nu under rikets. En tydlig tendens är att eleverna inte når de högre betygen i

27

samma omfattning som tidigare. I ämnena biologi, fysik, hem- och konsumentkunskap, historia,

kemi, musik, samhällskunskap, slöjd och teknik är det fem elever eller färre som fått ett A-betyg

läsåret 2014/2015 i årskurs 6. Det finns skolor som inte satt ett enda A-betyg under de senaste tre

åren i ett enskilt ämne. Flest A-betyg är satta i engelska, matematik och svenska.

Rektorerna beskriver att det är problematisk med att få behöriga lärare i exempelvis hem och

konsumentkunskap och teknik där inte alla enheter har utbildade lärare i ämnet. Det är också de av

ämnen där det generellt sats minst A och B betyg tre åren bakåt i tiden. Det är också identifierat att

det finns lärare med legitimation i ämnet musik men att de själva uppger att de inte anser sig ha

tillräcklig kompetens i ämnet för att klara att undervisa mot kravnivån i årskurs 6. Kommunen har

gått in och delfinansierar en pedagogs studier för behörighet i ämnet hem- och konsumentkunskap.

I några av enheternas kvalitetssammanställningar beskriver man att bristande måluppfyllelse beror

på att fler elever har konstaterade inlärningssvårigheter samt att det är en ökad andel nyanlända som

inte nått betyget E. Någon enhet beskriver att organisering och genomförande av ämnet svenska

som andraspråk kommer att struktureras om då det tidigare i huvudsak byggt på en SVA-pedagog

istället för att vara en del av undervisningen i gruppen. En annan beskriver att undervisningen för de

nyanlända har skett genom anpassat arbetssätt och material i både form och innehåll, möjlighet att

redovisa sina kunskaper på olika sätt, kompensatoriska hjälpmedel i form av olika teknik m.m.

Detta har skett inom klassens ram, förutom viss SVA-undervisning, och pedagogerna har ansvarat

för detta.

Nationellt har andelen elever med de högre betygen i betygsskalan C,B och A ökat i de flesta ämnen

sedan föregående år. Nationellt skiljer sig andelen elever med streck eller F skiljer sig marginellt

från föregående år. När det gäller F-betyg i Skara kommun så finns det inga tydliga tendenser att

det är något ämne på förvaltningsnivå som dippar mer i jämförelse av en treårsperiod. Det är

snarare på den enskilda skolnivån som det skiljer mellan år och ämne. Läsåret 14/15 är det ämnet

matematik är det ämne som har flest F (15%) av eleverna har fått F i betyg, följt av engelska (13 %.

Nationellt följer drygt 10 % av eleverna kursplanen i svenska som andraspråk. I Skara kommun är

det 20 %. Nationellt är det en marginell ökning från föregående år. I Skara är det en ökning med

7%. Bland eleverna i årskurs 6 är det enligt nationell statistik 7 % (13 elever) som är nyinvandrade

elever som har kommit till Sverige de senaste 4 åren.

De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Denna statistik går inte att följa

bakåt i tiden för Skara kommun.

Exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund är det 76,1% som uppnått (A-E) i

alla ämnen.

Årligen genomför förvaltningen en enkätundersökning med frågor som är kopplade till SKL-

Sveriges kommuner och landsting. Under flera år har Skara kommun haft riktigt goda resultat på

dessa frågor i jämförselse med riket. Frågorna ställs till de kommunala skolorna i årskurs 2,5 och 8

samt på gymnasiet i årskurs 2. Ett observandum till betygsresultaten ovan är att eleverna i årskurs 5

i minskad omfattning upplever att ”Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet” minskning med 7

% procentenheter från fjolåret” Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen åk 5”

minskning med 8 procentenheter. ”Skolan gör mig så nyfikne att jag får lust att lära mig mer”

minskning med 7 %.

28

I kvalitetssammanställningen för läsåret 13/14 var det noterat att riket och länet satte högre betyg i

ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk än skolorna i Skara i jämförelse med de

nationella proven. Detta har varit en tendens i några år. I år är det en större korrelation med

resultatet på riks och länsnivå jämfört med resultatet för Skara på kommunnivå. Dock går det att se

större skillnader på respektive enhet.

29

Betyg årskurs 9

Uppnått kunskapskraven

Andelen elever som inte nådde kunskapskraven i ett, flera eller samtliga ämnen på riksplanet läsåret

12/13 (23,0 %) 13/14 (22,6 %) 14/15 (23,0 %)

Motsvarande statistik för Skara kommuns grundskolor läsåret 12/13 (17,7 %) 13/14 (19,0 %) 14/15

(23,3 %)

Av eleverna i årskurs 9 våren 2014 var det 6,7 procent som inte fick godkänt betyg i ett ämne och

14,7 procent i två eller fler ämnen. Våren 2015 är motsvarande siffra 6,3 procent i ett ämne och 17,4

procent i två eller flera ämnen.

Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är i år lägre än på många år (76,3%).

Detta efter att värdet tycks ha varit stabiliserat över 80 % och därmed bättre än riket i stort. I år får

detta också genomslag på andel elever som är behöriga till yrkesprogram.

Nationellt har andelen elever som är behöriga att söka in till gymnasieskolans nationella program

minskat över tid. Årets nationella minskning med 1,3 procentenheter för yrkesprogram till (85,6 %) är

den största hittills. Nationellt är andelen behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program är lägst,

men har legat mest stabil jämfört med för övriga program. I Skara kommun var motsvarande andel

elever som är behöriga till yrkesprogram (82,6 %) en minskning med dryga 3 % från föregående år.

Meritvärde

En omständighet att beakta är att pojkarna får lägre meritvärde och får betyg i lägre omfattning i de

olika ämnena än flickorna. Som går att utläsa av statistiken var det 54,6 % som var pojkar och 45,4

% som var flickor våren 2015. Detta påverkar såväl genomsnittligt betygspoäng som meritvärde i

jämförelse med tidigare år och är en viktig faktor att beakta vid jämförelse mellan åren.

30

Nationellt har det genomsnittliga meritvärdet ökat under flera år. Våren 2015 är det nationella

genomsnittliga meritvärdet 217,1 beräknat på 16 ämnen och 224,7 beräknat på 17 ämnen. Det är en

ökning med 2,3 respektive 2,6 meritvärdespoäng sedan föregående läsår. Årets ökning är något

kraftigare än tidigare år. I Skara är det genomsnittliga meritvärdet 206,4 % beräknat på 16 ämnen

och 214,4 beräknat på 17 ämnen.

Könsuppdelat är det flickorna som har ett högre meritvärde än pojkarna. Flickornas genomsnittliga

meritvärde nationellt år 2015 är 229,4 beräknat på 16 ämnen och 238,0 beräknat på 17 ämnen. I

Skara är motsvarande meritvärde 227, 0 i kommunen.

Motsvarande för pojkarnas är 205,4 respektive 212,1. Meritvärdet för såväl 16 som 17 ämnen har

ökat mer bland flickorna än bland pojkarna, jämfört med föregående läsår. I Skara kommun är

meritvärdet 203,7 beräknat på 17 ämnen. Det är andra året i rad som meritvärdet för pojkarna

sjunker i Skara.

Från och med ansökan till gymnasiet läsåret 2014/15 får de sökande som fått betyg i modernt språk

som språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. D

e elever som ej har godkänt betyg i modernt språk som språkval har meritvärde om max 16 ämnen

och ingår i medelvärdet om 17 ämnen.

I riket var det läsåret 2013/14 67 procent av eleverna som läste moderna språk som språkval och det

var 61 procent som uppnådde godkända betyg i ämnet. Rikssiffror saknas för läsåret 14/15 men i

Skara kommun är det 75 % av eleverna i den kommunala skolan som läste ett modernt språk.

Slutbetyg 9 uppdelat på kön

Källa: http://siris.skolverket.se/

Eftersom elever med utländsk bakgrund har ökat kraftigt i Skara kommun under de senaste åren

som går att utläsa i statistiken som inledde stycket för analys av årskurs 9. Lyfts statistik in i denna

sammanställning om de elever som i statistiken räknas som elever med utländsk bakgrund.

Nedanstående bild visar om eleverna är födda i Sverige eller födda utomlands samt meritvärde för

eleverna.

Annan statistik visar att av eleverna i nedanstående statistik som finns under rubriken ”utlandsfödda

i Sverige” är 17 elever eller 8 % av samtliga elever som gick ut årskurs 9 våren 2015 nyinvandrade

eller med okänd bakgrund. Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har

31

inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Elever med okänd bakgrund är elever

med tillfälliga personnummer samt några enstaka elever med hemliga personnummer.

Betyg årskurs 9

Statistiken nedan avser läsåret 2014/2015 och samtliga huvudmän i Skara kommun. Statistiken

innefattar alltså friskolan Metis och genomsnittligt betygsvärde i årskurs 6.

Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12,5,

C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genom-snittliga betygspoängen

beräknas för de elever som fått A-F i respektive ämne.

Ämne Antal elever

A-F Riket

Totalt

Riket

Flickor

Riket

Pojkar

Riket

Antal elever

A-F Skara

Totalt

Skara

Flickor

Skara

Pojkar

Skara

Modersmål 11766 16,5 17,0 13,6 12 17,9 __ __

Engelska 96391 14,5 14,9 14,1 207 13,2 13,1 13,3

Idrott och hälsa 95470 14,4 14,2 14,6 207 13,7 13,8 13,6

Musik 95667 14,4 15,3 13,6 207 13,4 14,2 12,7

Bild 96 103 14,4 15,8 13,0 207 13,2 14,9 11,9

Hem- och

konsumentkunskap

95737 14,4 15,7 13,2 207 14,4 15,4 13,6

Slöjd 95900 14,6 15,3 13,8 207 13,5 14,7 12,5

Svenska 85002 14,0 15,2 12,8 167 13,2 14,8 11,8

Moderna språk 65860 14,1 15,0 13,2 153 13,5 14,8 12,4

Biologi 94292 13,2 14,0 12,4 207 12,8 13,7 12,1

Teknik 94639 13,6 14,1 13,1 207 12,7 13,2 12,2

Geografi 94909 13,4 14,2 12,7 201 12,7 13,6 12,0

Samhällskunskap 95073 13,5 14,3 12,8 204 13,1 13,6 12,6

Kemi 93345 13,0 13,6 12,4 202 12,9 13,8 12,2

Fysik 93406 12,9 13,4 12,5 201 12,6 13,1 12,1

Historia 94949 13,5 14,1 12,8 199 12,6 13,1 12,3

Religionskunskap 13,6 14,5 12,7 199 13,0 13,9 12,2

Matematik 96747 12,2 12,5 11,9 207 12,3 14,8 11,8

Svenska som andraspråk 12014 8,2 9,2 7,4 40 6,0 6,0 6,1

32

De ämnen där Skaras elever i den kommunala skolan i mest omfattning har fått F är idrott 10 %,

biologi 10%, engelska 10 %, matematik 9 %, kemi 8 %, fysik 7 %, geografi 7 %, teknik 7 %.

De ämnen som har flest A-betyg är idrott 14 %, historia 10 %, biologi 8 %, geografi 7 %.

Nationell information om betygen

Fördelningen av de olika betygsstegen skiljer sig mellan ämnena. Svenska som andraspråk sticker

ut bland ämnena genom att ha en hög andel elever med betyget F och låg andel med de högsta

betygen B och A. I de flesta ämnena erhöll mellan 25–30 procent av eleverna betyget C. Bland de

obligatoriska ämnena är andelen med betyget A störst i engelska och idrott och hälsa. I de icke-

obligatoriska ämnena moderna språk som elevens val och modersmål är andelen elever med betyget

A ungefär tre gånger så stor som i de flesta obligatoriska ämnena. Andelen elever med A i moderna

språk som elevens val har ökat med nästan 6 procentenheter sedan våren 2014. Fysik, kemi,

matematik och teknik har tillsammans med svenska som andraspråk lägst andel A. Så var fallet

även föregående läsår, men andelen A har ökat något. I ämnet matematik är det en hög andel elever

som har betyg F och E samt låg andel A. Det överensstämmer med föregående år även om

respektive an-del med F och A har ökat.

Källa: PM Slutbetyg i grundskolan våren 2015 Dnr 5.1.1- 2015:1103

Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 Svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska

Rapporten visar statistik om det finns minst 15 elever i årskurs 9 med både slutbetyg och provbetyg

i ämnena svenska, matematik eller engelska. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall

33

34

Gymnasieskolan

När det gäller Katedralskolans resultat går det att utläsa att det är fler elever procentuellt av totalt

antal elever som studerar på ett yrkesförberedande program än i riket. I riket är det generellt så att

eleverna på vid de studieförberedande programmen presterar bättre genomsnittligt betyg än

motsvarande elever som studerar vid ett yrkesförberedande program. Detta faktum gäller också för

Katedralskolans program, vilket får genomslag på de genomsnittliga betygspoängen.

Katedralskolan har haft en kraftig ökning av elever på språkintroduktion som står öppen för

ungdomar som nyligen har anlänt till Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för

behörighet till ett yrkesprogram. Nyanlända elever som erbjuds språkintroduktion kan inte samtidigt

erbjudas yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i

gymnasieämnen. Språkintroduktion får kombineras med utbildning i svenska för invandrare och

motsvarande utbildning vid folkhögskola.

En utmaning för eleverna från IM är att påbörja ett nationellt program efter två år i Sverige och

klara av att nå kunskapskraven i de olika kurserna. Detta är speciellt påtagligt för de elever som valt

ett yrkesprogram. Exempelvis medicinska termer/facktermer inom flera kurser på vård och

omsorgsprogrammet kan utgöra hinder för eleven att nå kunskapskraven.

Elever med avgångsbetyg

35

Nationellt är andelen elever som tagit examen inom tre år från nationella program 73,7 procent år

2015. Katedralskolan i Skara uppvisar en något bättre genomströmning med 76,2 %.

Nationellt har det skett en ökning av andelen elever med examen inom tre år. Det gäller både

yrkesprogrammen och högskoleförberedande programmen. Skara har ökat genomströmningen med

0,7 % från våren 2014 på de nationella programmen, samt med 1,1 % på yrkesprogrammen.

36

För att få en gymnasieexamen krävs bland annat att 2250 av 2500 kurspoäng ska vara godkända.

Det finns också kurser som eleven måste ha godkänt i för att få en examen. För yrkesexamen gäller

godkänt i svenska 1, matematik 1, engelska 5, gymnasiearbetet samt i programgemensamma ämnen

om 400 poäng. För högskoleförberedandeexamen gäller godkänt i svenska 1, 2 och 3, matematik 1,

engelska 5och 6 samt gymnasiearbetet. Dessa kurser är viktiga nycklar för att nå en examen.

Betyget F, d.v.s. inte godkänt, i någon av dessa kurser innebär att eleven går miste om examen.

Den genomsnittliga betygspoängen för riket för elever som slutförde yrkesprogram med examen

eller studiebevis om minst 2500 poäng våren 2015 är 12,9. I Skara är motsvarande 12,8. För

yrkeseleverna som slutförde gymnasieskolan i riket våren 2014 var den genomsnittliga betygs-

poängen 13,0. Motsvarande för Skara var 13.0. Observera att naturbruksgymnasiets elever på

Uddetorp ingår i denna statistik. Den genomsnittliga betygspoängen i riket för samtliga elever som

slutförde högskoleförberedandeprogram med examen och studiebevis om minst 2500 poäng våren

2015 är 14,5. För Katedralskolan i Skara är motsvarande 14,4.För eleverna på högskoleför-

beredande program i riket våren 2014 var den genomsnittligabetygspoängen 14,6.

Statistik för elever som lämnat gymnasieskolan folkbokförda i Skara kommun

Andelen elever i riket som påbörjade studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad

gymnasieutbildning uppgick år 2012 till 44,7 procent. Läsåret 2013/2014 har den nationella

statistiken ändrats till ungdomar som studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasie-

utbildning. Av elever folkbokförda i Skara är 35 % studerande på högskola/universitet.

Motsvarande för riket är 31,7 %. Skara placerar sig därmed på 43 plats i riket.

En ny nationell målindikator är ungdomar som studerar på annan studiemedelsberättigad utbildning

än högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning. Det är 10 % av Skaras ungdomar

som studerar inom exempelvis folkhögskola, komvux, yrkeshögskola etc. två år efter fullföljd

gymnasieutbildning. Motsvarande statistik för riket är 9%. Statistik från år 2014 visar att 27 % av

Skara kommun ungdomar var etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasie-

utbildning.

År 2014 var det 9,9 % av invånarna i Skara kommun i åldern 17-24 år som varken studerade eller

arbetade.

37

Relationen mellan nationella kursprov och kursbetyg

Ett observandum är att eleverna på Katedralskolan generellt får avsevärt mycket högre kursbetyg än

de nationella kursproven i ämnet matematik. Detta är något att titta vidare på och följa framöver.

38

Vuxenutbildningen

SFI- svenska för invandrare

Från starten av hösten 2014 till hösten 2015 har elevantalet ökar kraftigt på SFI. Vid ingången av

läsåret 2014 var ca 190 elever inskrivna och ett år senare fanns ca 320 elever på SFI. Under hösten

2015 var hälften av eleverna på SFI i Skara inskrivna inom etableringen. Det innebär att deltagarens

etableringsplan ska omfatta aktiviteter under högst 24 månader (ramtid på 36 månader) och bland

annat innehålla Svenska för invandrare (sfi). Etableringsplanen omfattar personer mellan 20 och 65

år som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och deras anhöriga. Den

andra gruppen som har rätt att läsa SFI är den som saknar sådana grundläggande kunskaper i

svenska språket som utbildningen syftar till att ge och som är bosatt i landet och folkbokförd här

enligt folkbokföringslagen. Rättigheten gäller för den som är bosatt i landet, från och med andra

kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år. Ingen övre åldersgräns definieras i skollagen.

Det har varit en utmaning under läsåret 2014/2015 då arbetslaget genomgått en omfattande

förändring då verksamheten i princip fördubblades både till antal elever och lärare. För att klara av

det har arbetet med att skapa rutiner systematiserats och idag finns ett väl fungerande arbetslag. De

signaler som kommunen har fått är att elevantalet kommer att öka kraftigt ännu en gång från hösten

2016.

Det finns en stor vilja till utveckling och förbättring bland personalen på SFI. Som beskrivits

tidigare i detta dokument har SFI fått statsbidrag för att utveckla genrepedagogik. På lång sikt är

målet att arbetslagets gemensamma arbetssätt med genrepedagogiken som grund ska öka kvalitet

och likvärdighet i undervisningen för alla sfi-deltagare, oavsett kurs och nivå. På kort sikt förväntas

en ökad litteracitet genom att eleven lär sig använda olika strategier för såväl muntlig förmåga som i

sin läsning och textskrivning. Att känna till och kunna välja olika strategier beroende på genre ger

eleverna en ökad självtillit och tilltro till sin egen förmåga. På så sätt når de, enligt forskning en

högre måluppfyllelse.

När det gäller måluppfyllelsen behöver vuxenutbildningen ta fram egen statistik som analyseras i

samband med kvalitetssammanställningen. På nationell nivå har Skolverket påbörjat arbetet med att

sammanställa detta för vuxenutbildningen.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret

det år då han eller hon fyller 20 år om eleven är bosatt i landet, saknar sådana kunskaper som

normalt uppnås i grundskolan, och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Den som

har rätt att delta i utbildning enligt ovan har också rätt att delta i sådan utbildningen även i en annan

kommun är hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där. I Skara finns möjligheten att läsa

ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska motsvarande högstadienivån för

vuxna. Under året har behovet av undervisning ökat då elever från SFI som fortsätter att läsa upp

sina betyg går vidare till grundläggande utbildning.

Under 2016 behöver denna verksamhet utökas personellt för att klara av att utbilda de som söker till

oss. Det är framförallt svenska som andraspråk och engelska som växer. Under hösten 2015 har

39

flera elever fått vänta några månader för att få påbörja utbildningen då undervisningsgrupperna varit

fulla. Ett behov finns av att påbörja utbildning i samhällskunskap i Skara.

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Varje kommun ska erbjudas utbildning på gymnasial nivå. Hemkommunen ansvarar för att de som

har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Kommunen ska sträva efter att

därutöver erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Kommunerna åläggs ingen

skyldighet att anordna gymnasial vuxenutbildning i någon viss omfattning men de ska sträva efter

att utbildning erbjuds i den utsträckning som motiveras av invånarnas behov och efterfrågan.

Idag finns vuxenutbildning på plats i Skara inom vård och omsorg samt inom gymnasiekurser i

svenska, engelska och matematik. Idag saknas utbildning på plats i Skara i tex. svenska som

andraspråk och naturkunskap. Något som det finns stor efterfrågan på från våra invånare. Idag kan

de erbjudas att studera svenska som andraspråk och naturkunskap via distans eller att kommunen

köper plats om det finns ledigt i några av våra grannkommuner. Erfarenheten är att de som har

behov av svenska som andraspråk misslyckas med sina studier då de flesta behöver mer stöd på

plats än vad de kan få genom distans. Under läsåret 14/15 har ca 280 kurser lästs på distans av

kommuninvånare. Inför så gott som varje beviljande av att läsa kurser har SYV kontakt med

respektive elev så att det är rätt kurser som eleven läser för att exempelvis nå behörighet till en

speciell utbildning på högskola/universitet. Trycket på studie- och yrkesvägledning har ökat

markant under året som gått. Behovet har ökat ytterligare under hösten 2015. Dessutom har ca 150

elever läst någon av kurserna på plats i Skara. Elever nekas att läsa kurser på vuxenutbildningen om

det inte finns behov av att läsa upp behörighet för att söka sig vidare i utbildningsystemet.

Det finns statsbidrag att söka för komvux och för yrkesvux. När det gäller dessa statsbidrag finns ett

samarbete i Skaraborg för att få ut mesta möjliga utbildning för pengarna. 50 % av medlen läggs i

en gemensam pott i Skaraborg. Den andra halvan tilldelas den enskilda kommunen. I Skara

kommun går dessa medel till vård och omsorgsutbildningen.

De yrken där kommunen i nuläget har möjlighet att bevilja plats utifrån tilldelade medel är de som

enligt arbetsförmedlingen är listade som bristyrken eftersom det är till dessa som statsbidragen går.

Vuxenutbildningen får därför neka invånare som vill läsa andra utbildningar eller som inte får en

plats genom yrkesbyrån. Det finns ett könsperspektiv i denna problematik då de flesta yrken enligt

bristyrkeslistan är traditionella mansyrken. I nuläget är det endast vård och omsorgsutbildningen

som får anses vara ett kvinnodominerat yrke som finns med.

Särskild utbildning för vuxna

Målet för den särskilda utbildningen är att vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärn-

skada ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och

sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin

personliga utveckling. Kommunen har krav på sig att tillhandahålla särskild utbildning för vuxna.

Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande och på gymnasial nivå. I nuläget finns ca 25

elever inskrivna i verksamheten. De deltar i olika omfattning och läser olika antal kurser.