Barnhälsovård - Sverige

• Historik• Kunskapsområden• Resultat• Förklaringar till

utveckling• Exempel på lokal

FOU arbete

Skador18%

Psykiska problem

22%

Infektioner

6%

Astma - Allergi

5%

De sju största hälsoproblemen 0-14 år - funktionsnedsatta förlorade levnadsår (DALY)

Nyfödd-

hetssjd+

SIDS+

Miss-

bildningar

49%

Barnhälsovård - potential

• Finsk undersökning (Aronen et al)• Rådgivande kontakter i hemmet 1 gång i månaden

under barnets första 5 år• Depression vid 20-21 år ålder: effekt 0,38 SD

motsvarar ca 40% reduktion• Australisk undersökning (Cullen et al)

• Rådgivande kontakter under barnets första 5 år• Vid 27-29 års ålder: 37% reduktion av depressiva

symptom för kvinnor. Minskning även för män

Kunskap• Med givna resurser bidra till

förbättrad hälsa– Kunskap avgörande

• Typer av kunskapPraktisk kunskap Teoretisk kunskap

“Tyst kunskap” - Vetenskaplig kunskap

• Erfarenhetskunskap– Operera halsmandlar, Råd om sovläge på magen,

Råd om barnuppfostran…– Fördel: tillgänglig för personer som tränas I rollen

• Vetenskapligt baserad kunskap– Information som samlats in systematiskt– Fördel 1: kunskap kan generaliseras– Fördel 2: kan överföras via text– Fördel 3: stimulerar kritisk prövning av verksamhetet– Fördel 4: dialog på lika villkor med andra

verksamheter.

Samspel mellan olika typer av kunskap

Praktik TeoriReflektionFou enhet

Barnhälsovård - historia i Sverige

• 1870 Tuberkulossköterskan– Länken mellan staten och medborgaren

• 1900 ”Mjölkdroppen”– Distribution av bröstmjölksersättning

bland fattiga i storstäderna– Hälsokontroller - medverkan av läkare

• 1920 Framväxten av det moderna rationella samhället– ”Mödrarnas okunskap är den främsta

hälsorisken för barnen”

Barnhälsovård - forts• 1930 ”Kris i befolkningsfrågan”

– Planering av barnavårdscentraler• 1950 Barnhälsovård i fullskala

– Realisering av ”välfärdssamhället”• 1970 Välfärdsmodellen höjdpunkt

– Föräldragrupper– 4-årskontroll– Barnhälsovårdsöverläkare

• 1990 Svag ekonomisk tillväxt– Evidensbaserade insatser

Barnhälsovård - fyra traditioner

• Medicin• Socialt arbete• Psykologi• Omvårdnad

Barnhälsovård - medicinsk tanketradition

• Screening som del av medicinens expansion under 1900-talet

• Vidgade indikationer - ”Hitta problemen tidigt”

• Naturvetenskaplig - Experiment

• Systematiska observationsstudier

• Tydlig koppling forskning- praktik

QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.

Barnhälsovård - tanketradition inom socialt arbete

• Socialt perspektiv dominant fram till 1970

• Barnhälsovård organiserad som del av socialtjänsten

• Nyttigheter som inte behöver motiveras

• Forskning med svag koppling till praktik

• Perspektiv - aktionsforskning, postmodernism m.m.

QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.

Barnhälsovård - psykologisk tanketradition

• Tillkomst av psykologer under 1970-talet

• Psykodynamiskt tränade - insatser för familjer med redan identifierade problem

• Forskning naturvetenskaplig • I Sverige svag koppling

forskning - praktik

QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se b ilden.

Barnhälsovård - omvårdnadsvetenskap

• Sen utveckling som akademiskt ämne under 1990-talet

• Flera perspektiv• Tydlig koppling forskning-

praktik

QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.

Vetenskapliga publikationer Indexerade i Medline Child Health service +

Sweden + English: 117- Sverige 1993-2003 Fokus på barnhälsovård

25- Nurse-Patient Relationsship,

Parents/education: 9– Inkluderar föräldrargrupper, stöd, samtal

• Health promotion: 5– Rökning, amning mm

• Health examinations: 8• Särskilda problem 3

– Barnmisshandel, LBW, föräldrastress• Norge 1993-2003 Fokus på barnhälsovård: 1

Nyttan av forskning inom barnhälsovård

• Introduktion av nya metoder– Rökning

• Effektivisering– Hälsokontroller

• Medverka till ett kritisk förhållningssätt

MFR’s State-of-the-art 1999: Huvudfrågor

• Fråga 1: Hur skall barnhälsovården följa barns utveckling och identifiera avvikelser?

• Fråga 2: Vilken är barnhälsovårdens roll för samspelet föräldrar - barn?

• Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården påverka expositionen för risk och skyddsfaktorer?

• Fråga 4: Vilken är barnhälsovårdens framtida roll och funktion?

Evidensbaserad barnhälsovård - praktisk arbete på vetenskaplig grund• Praktiskt arbete

– Utgår från tradition - “vad man brukar göra”– Strävar efter konsensus– Kan dra nytta av vetenskap

• Vetenskap– Ifrågasätter “allt”– När man nått konsensus är frågan inte längre

intressant– Primärt inte intresserad av praktiken

Fråga 1: Hur skall barnhälsovården följa barns utveckling och identifiera avvikelser?

• Hörselundersökningar• ADHD/DAMP• Utvecklingsstörning• Allmän slutsats

Fråga 2: Vilken är barnhälsovårdens roll för samspelet föräldrar - barn?

• Anknytning• Stöd i föräldrarollen

vid bristande omsorg

Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården påverka expositionen för risk och skyddsfaktorer? Amning

– God evidens för skyddseffekt

– Svag evidens för rådgivningens effekt

– Klargör genom forskning• betydelsen av

vårpersonalens insatser för amning

• tidsintervall för introduktion av annan föda

Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården påverka expositionen för risk och skyddsfaktorer? Tobak

• God evidens för skadeeffekt

• God evidens för effekten av beteendeteoretiskt baserad rådgivning

Generella slutsatser• Inriktning på de två första levnadsåren• Föräldrarnas får en aktivare roll• En väl avvägd kombination av:

– Generella insatser som når alla– Riktade förstärkta insatser till sårbara grupper– Individuellt utformad hjälp till särskilt utsatta

• Personalutveckling är central • Medicinska födelseregistret byggs ut till 7 års

ålder

Förklaringar till utvecklingen i Sverige

• 1. Barnhälsovårdsenheter– I anslutning till universitetssjukhus– Utanför universitetssjukhus

• 2. Allmänmedicinska institutioner

• 3. Utveckling av omvårdnad som akademisk diciplin– Forskning i anslutning till 1 och 2

Arbetet på en barnhälso-årdsenhet mitten av 1990-talet -

• Befolkningsunderlag 250 000 inv.

• Kollegial h andledning• Screening • Samtalsmetoder - health

promotion• Epidemiologisk kartläggning

Hörselundersökningar• Betydelsen av tidigupptäckt• OAE screening

• Sensitivitet >95%• Specificitet 98%• Positivt prediktivt värde 10%

• Distraktionstest• Sensitivitet 60%• Specificitet 95%• Positivt prediktivt värde 2%

• Slutsats– OAE screening uppfyller kraven på en god

screening

Ålder för remiss för 62 barn med CP11

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

00-1 2-3 4-5 6-7 8-9 10-11 12-13 14-15 16-17 18-19 20-21 22-23 24-25 26-27 28-29 44-54

Age at referral, months

Number

Severe and moderateMild

Utveckla samspel under spädbarnstiden

• Mönster för anknytning utvecklas fram till 18 mån, därefter stabilt

• Optimalt mönster endast hos 60% • Tydliga sociala skillnader • Påverkar risken för psykisk ohälsa

under hela uppväxten och vuxen ålder

• Norsk modell som kan integreras i föräldragrupper på BVC

• Prövas i Sverige: Uppsala, Österåker…

Anknytning II• Depression

•Samspelsmönstret kan påverkas negativt

•3 RCT: intervention av BVC-sjuksköterska med icke-styrande, stödjande samtal effektiva

– 10-15 % av alla mödrar– Stödjande samtal – Prioritera tid

0

10

20

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000Year

1 mån 8 mån Gravida

Introduktion av ”Rökfria barn” och rökning bland gravida och spädbarnsmödrar - Stockholms län

Rökfria barn

Återföra information från BVC till kommunen

• Fyraårskontroll– Kognitiv utveckling

• Förskolepolicy– Utevistelse– Ventilationssystem

FoU enheter - investering i metodutveckling

• SVSO 250 000 inv• 4000 nyfödda årligen• BVC - 30 mnkr• FOU enhet - basanslag 1 mnkr - 3%• Befolkningsunderlag

– 100 000 invånare?– 1 000 000 invånare?

• Knytning till högskola?