bedömning av delprov c

22

Bedömning av delprov CBedömningen av delprov C görs utifrån bedömningsmatriser och med hjälp av exempel lösningar med analys. På grund av skillnader i kunskapskrav mellan de båda svenskämnena innehåller delprovet olika bedömningsmatriser för svenska och svenska som andraspråk.

Matriser. Bedömningsmatriserna är konkretiseringar av ämnes­planernas kunskapskrav. De beskriver dels bedömning utifrån delaspekter av en text, t.ex. Innehåll och kritisk läsning, dels helhetsbedömningen av texten i form av ett betyg. I den vänstra kolumnen anges centrala begrepp för bedömningen.

I var och en av delaspekterna ingår egenskaper i elevlösningen som bidrar till dess kommunikativa kvalitet. Anpassning till syfte, genre och mottagare kan ske genom val av innehåll, disposition och textbindning samt genom det språk som används. I den avslutande helhetsbedömningen ska den kommunikativa kvaliteten särskilt fokuseras. Bedömaren frågar sig hur väl texten fungerar i den angivna situationen. En lösning som får E ska ”fungera efter viss bearbetning”, vilket innebär att vissa tillägg och förtydliganden och viss språklig bearbetning kan behöva göras av texten. För betyg C ska texten ”fungera” i situationen, dvs. den ska vara själv­bärande. Betyg A får en lösning som bedöms ”fungera väl” i sin situation, vilket kan innebära att texten förutom att vara självbärande berör eller gör intryck på läsaren.

Matriserna är utformade som kopieringsunderlag för att tydliggöra bedömningen och underlätta lärarens arbete. Den lärare som vill kopierar en matris per elev och stryker eller kryssar för de beskrivningar som stämmer in på elevlösningen.

Exempellösningar med analyser. Exempellösningarna med analyser konkretiserar bedömningsmatriserna. Dessa lösningar är autentiska texter som elever skrivit vid utprövningar av uppgifterna. Lösningarna har bedömts­­och­diskuterats­av­ett­flertal­aktiva­lärare­vid­bedömarmöten.­

Lösningar som till övervägande del men inte helt motsvarar betyg C eller A får något av mellanbetygen D eller B. När en lösning står och väger mellan två betyg ska bedömningen av den kommunikativa kvaliteten vara starkt vägledande för det betyg som ges.

Svenska som andraspråk. Bedömda elevlösningar för svenska som andraspråk presenteras för varje uppgift efter bedömda elevlösningar för svenska. Ett utförligt resonemang om bedömning av andraspråkselevers texter­finns­på­sidorna­23–26.­Detta­är­relevant­även­för­den­språkliga­ana­lysen av texter skrivna av elever som läser svenska 1, eftersom den analysen görs med delvis samma grammatiska verktyg. Omvänt kan de analyserade elevlösningarna från svenska 1 vara väg ledande även för bedömningen av lösningar skrivna av elever som läser svenska som andraspråk 1.

Ordantal.­Eleven­ uppmanas­ skriva­ 300–600­ ord.­Det­ angivna­ord­antalet är en rekommendation snarare än ett absolut krav. En text som är­något­kortare­än­300­ord­kan­anses­godtagbar­om­innehållet­motsvarar­instruktionen, men detta torde sällan vara fallet om ordantalet understiger

bedömning av delprov c

23

250­ ord.­ På­motsvarande­ sätt­ kan­ en­ text­ som­ är­ något­ längre­ än­ 600­ord anses anpassad till kommunikationssituationen, men texter som är avsevärt­­längre,­t.ex.­runt­800­ord,­kan­bara­till­viss­del­anses­anpassade­efter kommunikationssituationen.

Bedömning i svenska som andraspråkAlla som i dag arbetar i gymnasieskolan och vuxenutbildningen möter elever och studerande med ett annat modersmål än svenska. Det betyder att de texter, både muntliga och skriftliga, som lärare får ta del av bär andra språksdrag i olika hög grad. Hur kan man resonera när man ska väga samman de innehållsliga och de språkliga aspekterna till en gemensam bedömning? Nedanstående resonemang kan vara en utgångspunkt när man ska bedöma andraspråkselevers texter.

Bedömningsmatriserna i delprov C är för svenska och svenska som andraspråk utformade på olika sätt, eftersom kunskapskraven för de båda ämnena skiljer sig åt. Aspekten Innehåll och kritisk läsning ställer lika höga krav i båda svenskämnena, men matrisens formuleringar är utifrån kunskaps kraven olika. För aspekten Disposition och sammanhang sträcker sig matrisen för svenska som andraspråk endast till nivå C, då det enligt­kunskapskraven­inte­finns­någon­stegring­till­A-nivå­här.­I­aspekten­Språk­finner­man­de­största­ skillnaderna.­För­ svenska­krävs­exempelvis­språkriktighet, variation och goda formuleringar, medan det i svenska som andraspråk framför allt är elevens kommunikativa förmåga som fokuseras. Ett av ämnets syften är enligt ämnesplanen att eleven ges ”möjlighet att utveckla ett varierat och nyanserat språk”. För att detta ska vara möjligt måste eleven känna att det även i provsammanhang är tillåtet att tänja sin språkförmåga­–­med­risk­för­att­göra­fel­–­utan­att­bli­alltför­hårt­straffad­för det. Ett relativt tillåtande förhållningssätt från lärarens sida kan ingjuta mod i eleverna att uttrycka komplexa tankar på andraspråket.

Utgångspunkten för bedömningen bör vara textens kommuni­kativa kvaliteter, det vill säga huruvida eleven uppnår syftet med sin text och förmår uttrycka sig på ett begripligt sätt. I den kommunikativa kvaliteten ligger också en förmåga att kunna anpassa sig till den tänkta skriv situationen och till mottagarens referensramar, både språkligt och kulturellt. Vid sidan av denna mer övergripande bedömning av texten krävs en mer analytisk bedömning. Här gäller att ta fasta på vad eleven klarar av språkligt. Naturligtvis ska läraren inte bortse från de språkliga bristerna men det gäller att se dem i ljuset av kvaliteterna. Den språkliga korrektheten måste ställas i förhållande till den innehållsliga och språkliga komplexiteten.

En text kan vara i det närmaste korrekt men ligga på en väldigt enkel nivå, i både kognitiv och språklig mening. Då räcker resultatet sällan för att lösa uppgiften i delprov C. Skrivuppgifterna är ju av sådan karaktär att de kräver att eleven kan röra sig mellan olika textaktiviteter: man ska kunna presentera, beskriva, förklara, resonera, argumentera och så vidare. Det kräver ett språk som är komplext och ställer därför krav på en

Resonemanget i detta avsnitt gäller i första hand elevtexter skrivna av elever som läser svenska som andraspråk, men det är även relevant för den språkliga analysen av lösningar skrivna av elever som läser svenska.

Avsnittet är utformat i samarbete med Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet.

bedömning av delprov c

24

bred språkbehärskning hos eleven. En elev som vågar sig på avancerade konstruktioner bör därför premieras.

Utifrån ovanstående övergripande utgångspunkter kan man sedan analysera de språkliga kvaliteterna för att ge texten en så rättvis bedömning som möjligt. Nedan ges några exempel på språkliga strukturer som kan vara särskilt värdefulla att uppmärksamma. De kan vara till hjälp för att få syn på hur långt eleven nått i sin språkutveckling. Naturligtvis måste man analysera de språkliga aspekterna i förhållande till den genre som språket ingår i, det vill säga texten ska vara språkligt anpassad till det syfte den ska fylla. Det innebär att eleven måste göra de språkliga val som lämpar sig bäst i den tänkta skrivsituationen. För en andraspråks­inlärare är ofta den språkliga repertoaren begränsad och därmed minskar val möjligheterna. Precisa och ändamålsenliga val av ord, fraser och grammatiska konstruktioner bör därför ses som en kvalitet och något som höjer helhetsbedömningen. Å andra sidan bör till exempel ord som används utanför sitt betydelseomfång eller i sammanhang där de inte riktigt passar in, inte bedömas alltför hårt.

Textbindning. En fungerande textbindning är av stor betydelse för läsarens förståelse av texten. En avancerad elev förmår utnyttja olika medel för att binda ihop textens olika delar, både på en mer övergripande nivå mellan textens olika delar och på sats­ och meningsnivå. Ett tecken på kvali tet är när eleven klarar av att variera substantiv och pronomen på­ ett­ smidigt­ sätt­ (min­ familj–familjen–vi–för­ vår­ del).­ En­ sådan­ här­referens bindning är av stor betydelse för förståelsen av en text. Även elevens användning av bindeord och sammanhangssignaler påverkar läsningen. Det kan till exempel vara konjunktioner som skapar samordning och under­ordning, eller adverbial som för texten framåt. Här kan det vara fruktbart att se i vilken mån eleven varierar sitt val av konjunktioner och i vilken grad­läsaren­får­hjälp­av­ord­som­signalerar­tillägg­(dessutom),­jämförelse­­(däremot),­­orsak­(eftersom),­emfas­(i­själva­verket)­och­så­vidare.­Observera­att den riktigt avancerade eleven kan reducera antalet bindeord till förmån för andra, ibland smidigare sätt att uttrycka satsbindningar, till exempel genom att skriva ”Detta ledde till” (där verbfrasen uttrycker en följd eller slutsats)­i­stället­för­”Därför­blev­det”.

Meningsbyggnad och ordföljd. En rik och varierad menings byggnad lyfter en text. Här kan det vara givande att iaktta dels fördelningen mel­lan huvudsatser och bisatser, dels på vilken typ av bisatser som förekommer. I början av språkutvecklingen använder eleven mest relativa bisatser (”…, som­ jag­kunde­ läsa.”)­och­adverbiella bisatser som uttrycker tid (”När jag kom­dit,­…”).­Successivt­blir­bisatserna­mer­varierade.­Den­avancerade­eleven förmår variera sitt språk och växla mellan korta meningar och mer komplexa konstruktioner med underordningar. En elev som vågar sig på en komplex och varierad meningsbyggnad utan att begripligheten förstörs, bör premieras även om inte varje konstruktion är korrekt. Svenskans ord­följd innebär stora svårigheter för andraspråksinlärare och ordföljdsfel kan hänga kvar även hos den som kommit mycket långt i sin språkutveckling. Därför är det särskilt viktigt att se både när eleven klarar av och när hon

bedömning av delprov c

25

inte klarar av en konstruktion, till exempel spetsställning av adverbial i huvud­sats (korrekt som i ”Ibland vill man stoppa tiden” och felaktigt som i ”Som­alla­vet­ livet­är­roligt.”).­Enstaka­ordföljdsmissar­bör­ inte­påverka­helhetsbedömningen.

Nominalfraser. Satsens nominalfras består oftast av ett substantiv eller pronomen samt eventuella framför­ och efterställda bestämningar. Huvudorden i nominalfraserna är självklart intressanta att titta på: Vilken typ­ av­ substantiv­ använder­ eleven?­ I­ vilken­ mån­ finns­ precision­ och­variation i ordvalet? Även användningen av sammansättningar är ett tecken på språk utveckling. När det gäller utbyggnaden av nominalfraserna förekommer det i början av språkutvecklingen mest enkla nominal fraser (jag,­människor),­­men­rätt­snart­börjar­eleven­utbyggnaden­(”jag­och­min­bror”,­ ”alla­ människor”).­ Ett­ tecken­ på­ språkutveckling­ är­ således­ när­eleven bygger ut nominalfraserna med såväl framförställda som efterställda bestämningar­­(”andra­barnsliga­saker”,­”den­korta­tiden­i­livet”).­Genom­att analysera nominalfraserna får man också syn på i vilken grad eleven behärskar genus, numerus, bestämdhet och kongruens. I en nominal fras som ”den här optimistiska mannen” visar eleven att hon klarar av både genus, bestämdhet och kongruens. Bestämdheten är också viktig i konstruk tionen av­referensbindningar­(se­ovan­under­Textbindning).­Enstaka­genus­fel­(en­verktyg)­förstör­däremot­ inte­förståelsen­av­texten­och­ska­ inte­påverka­bedömningen i någon nämnvärd utsträckning.

Verbfraser. Även när det gäller verbfraser är det fruktbart att titta på variation och precision i ordvalet. Man kan exempelvis undersöka om eleven mest använder allmänna verb som kanske dessutom överanvänds (”bara­ en­ sladd­ kan­ göra­ stora­ problem”),­ eller­ om­ det­ förekommer­mer precisa verb som ”förbruka tiden”, ”motsätta sig ändringar”. När det gäller utbyggnaden av verbfraser är det intressant att undersöka hur eleven hanterar mer avancerade verbkonstruktioner, till exempel ”man ska försöka undvika oroa sig över” eller ”i stället måste man försöka vara lugn”. I verbfraserna syns också elevens förmåga att uttrycka tidsförhållanden och att växla mellan olika tempus, till exempel huruvida eleven klarar att skifta från ett nu­ till ett då­perspektiv. Elevens tempushantering är också av stor betydelse för textbindningen. Ett annat språkdrag värt att leta efter är elevens användning av partikelverb, det vill säga verb som följs av betonad preposition­ (eller­ adverb)­ och­ som­ därigenom­ får­ en­ modifierad­ eller­helt annan betydelse. Till en början använder eleven mest de vanligaste konkreta­partikelverben­(komma­in,­gå­ut),­men­så­småningom­framträder­även partikelverb som används i abstrakt betydelse (”jag vill ta upp”, ”jag­måste­lägga­till”).­Partikelverb­är­vanliga­i­språkbruket­och­tyder­på­förtrogenhet med idiomatiska uttryckssätt.

Adverbialfraser. I adverbialfraserna får man bland annat reda på de omständigheter som föreligger. Till en början är adverbialen ofta tids­adverbial­(först,­sedan,­när­man­är­gammal)­och­rumsadverbial­(i­riksdagen).­Med tiden erövrar eleven både andra frastyper (som förklarar orsaker, ger villkor­etc.)­och­varierar­placeringen­av­dessa.­Likaså­ökar­elevens­register­av satsadverbial­som­ger­nyans­åt­framställningen­(förmodligen,­vanligtvis).­

bedömning av delprov c

26

Sammantaget kan man säga att en rik och varierad adverbialanvändning ger texten en större fyllighet och precision.

Kommunikationsstrategier. Ovanstående resonemang ger en bild av hur komplext och sammansatt språket är och att det krävs olika slags förmågor för att behärska språket. I erövringen av det nya språket måste eleven därför ta till olika strategier på vägen för att kompensera luckor i sin språkförmåga. Med hjälp av så kallade kommunikationsstrategier kan man nå ut med sitt syfte eller budskap, även om man inte fullt ut har ett adekvat ordförråd och behärskar det grammatiska regelverket. Kommunikationsstrategierna kan till exempel visa sig i att eleven tar till omskrivningar eller nybildningar när hon saknar ett ord, eller att eleven försöker sig på avancerade satskonstruktioner för att kunna förklara komplexa sammanhang. Elevens användning av kommunikationsstrategier måste ställas­ i­ förhållande­ till­ uppgiften.­ I­ en­ provsituation­ bör­ det­ finnas­ en­medvetenhet om att hålla sig på en lämplig nivå. En elev som vågar ta risker­ använder­ sig­ i­ regel­ av­ fler­ kommunikationsstrategier­ än­ en­ som­till varje pris vill undvika att göra fel. Ett alltför stort risktagande kan förstöra textens kommunikativa kvalitet, men ett visst mått av risktagande bör ses som en kvalitet så länge förståelsen av textens innehåll bibehålls. Därigenom visar eleven, för att åter referera till ett av ämnets syften som citerats tidigare i texten, en vilja att använda språkliga strategier.

bedömning av delprov c – uppgift 4

69

Analys och bedömning av uppgift 4: Min passion för…

Uppgiftsinstruktion

4. Min passion för …

”Fotbollen­som­rus,­som­flykt.­Men­fotbollen­är­också­hemkomst.”­Så beskriver Marcus Birro i krönikan ”Kärleksmanifest!” (blogg.expressen.se/birro­ publicerad­ 10.10.2009)­ sitt­ passionerade­ intresse­för fotboll. Vad kan ett intresse, såsom sport, musik, mode etc., betyda i människors liv?

Din lokaltidning har en artikelserie om fritidsintressen. Nu efterlyser tidningen läsarinlägg om vad ett fritidsintresse kan betyda i en människas liv. Du bestämmer dig för att skriva ett inlägg om ditt fritidsintresse.

Skriv ditt inlägg. Redogör för ett fritidsintresse och förklara utförligt varför det är viktigt för dig. Presentera någon/några synpunkter från Marcus Birros krönika och jämför dessa med ditt eget intresse och hur du känner för det.

Rubrik: Min passion för …

Beskrivning av uppgiftenUppgift 4 innebär att eleven ska skriva ett inlägg som ska publiceras i lokaltidningen.­Ett­ läsarinlägg­ är­ inte­ en­ väl­ definierad­ genre,­ även­ om­den är ganska vanligt förekommande. Ofta publiceras läsares reaktioner på tidigare artiklar som läsarinlägg. Vid publiceringen utgör läsarinlägget alltså­en­av­flera­röster­inom­en­artikelserie.­

Det läsarinlägg som eleven i det här fallet producerar ska innehålla tre led. Eleven ska i sitt inlägg redogöra för ett fritidsintresse och förklara varför det är viktigt. I uppgiften ska eleven också använda krönikan ”Kärleksmanifest!” av Marcus Birro (blogg.expressen.se/birro)­ och­ jämföra­­Birros kärlek till fotbollen med sitt eget fritidsintresse och känslorna för det. För att inlägget ska kunna vara möjligt att publicera bör eleven presentera sitt fritidsintresse på ett engagerat och intresseväckande sätt med ett tydligt språk.

Uppgiften eleven ska utföra är relativt okomplicerad eftersom den ämnes mässigt ligger inom elevens privata sfär. En svårighet i uppgiften är dock jämförelsen med Birros krönika som är en avancerad text både till innehåll och form. En annan utmaning är att göra beskrivningen och förklaringen tillräckligt fyllig för att den ska anses tillföra något i lokal­tidningen,­dels­med­flera­mikroteman,­dels­med­tillräcklig­fördjupning­av­varje tema. Den elev som väljer uppgiften kan också utmanas att utnyttja Birros text för att höja nivån på den egna, t.ex. genom uppmärksamhet inför nyanserna i krönikan eller genom att citera en effektfull formulering och väva in citatet väl i helheten.

kopieringsunderlag delprov c – till läraren

70

svenska 1 – uppgift 4

Aspekter F E C A

Innehåll och kritisk läsning

Aktiviteter

Bearbetning av textunderlagKällhantering

Eleven redogör för ett fritids intresse och förklarar varför det är viktigt.

Eleven jämför översiktligt sitt intresse med Marcus Birros kärlek till fotbollen.

I sin jämförelse skiljer eleven på egna och andras tankar, även om käll­hänvisningarna inte är fullständiga.

Redogörelsen är fyllig och förklaringen är övertygande.

Eleven jämför utförligt sitt intresse med Marcus Birros kärlek till fotbollen.

Elevens inlägg håller hög kvalitet och bidrar med nya perspektiv i förhållande till Birros text.

Disposition och sammanhang

ReferensbindningInledning, avslutningSammanhangssignaler

Styckeindelning, styckemarkeringOmfång

Texten är sammanhäng­ande och begriplig, t.ex. genom referensbindning och enkla sammanhangs­signaler.

Omfånget är till viss del anpassat till situationen, dvs. texten är inte alltför kort­(se­s.­23).­

Texten är välstrukturerad, t.ex. genom stycke indelning markerad med konsekventa styckemarkeringar, inledning och avslutning samt sammanhangs signaler.

Omfånget är anpassat till situationen, dvs. texten är inte­alltför­lång­(se­s.­23).­

Texten är väldisponerad, t.ex. genom god balans mellan olika delar, rimlig styckeindelning som är korrekt markerad och effektiv inledning och avslutning.

Språk

Skriftspråksnormer för språkriktighetVariationVälformulerat språkSituationsanpassning

Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet, t.ex. normer för skiljetecken och stor/liten bokstav.

Språket är varierat och delvis välformulerat.

Stilen är anpassad till situationen, t.ex. genom ordformer, ordval eller läsar­tilltal.

Språket är till största del välformulerat, dvs. texten är som helhet lättläst, varierad och har övervägande goda formuleringar, även om någon mindre lyckad formulering kan före­komma.

Betyg på delprovet F E D C B A

Betyg på delprovet

Kommunikativ kvalitet

Situationsanpassning, t.ex. mottagaranpass­ning

Självbärande text

Eleven följer instruk­tionen. Textens innehåll och form är till viss del anpassade efter syfte, mottagare och kommunikations­situation. Den fungerar efter viss bearbetning som ett läsar inlägg i en lokal tidning. Bearbetning kan t.ex. krävas för att texten ska bli helt själv­bärande.

Textens innehåll och form är anpassade efter syfte, mottagare och kommunikations­situation. Texten är självbärande, t.ex. genom mottagar­anpassat innehåll och språk. Den fungerar som ett läsarinlägg i en lokaltidning.

Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Den fungerar väl som ett läsarinlägg i en lokaltidning.

Elevens namn: Bedömningsmatris till uppgift 4: Min passion för …

kopieringsunderlag delprov c – till läraren

71

svenska som andraspråk 1 – uppgift 4

Aspekter F E C A

Innehåll och kritisk läsning

Aktiviteter

Bearbetning av textunderlag

Innehållslig komplexitet

Källhantering

Eleven redogör för ett fritids intresse och förklarar varför det är viktigt.

Eleven jämför översiktligt sitt intresse med Marcus Birros kärlek till fotbollen.

I sin jämförelse skiljer eleven på egna och andras tankar, även om käll­hänvisningarna inte är fullständiga.

Redogörelsen är fyllig och förklaringen är övertygande.

Eleven jämför sitt intresse med Marcus Birros kärlek till fotbollen med hjälp av viktiga detaljer.

Elevens inlägg är komplext och håller hög kvalitet, t.ex. genom att det är nyanserat och/eller genom att eleven på ett relevant sätt relaterar textens innehåll till egna erfarenheter och allmän­mänskliga förhållanden.

Disposition och sammanhang

ReferensbindningInledning, avslutningSammanhangssignaler

Styckeindelning, styckemarkeringOmfång

Texten är sammanhängande och begriplig, t.ex. genom referensbindning och enkla sammanhangssignaler.

Omfånget är till viss del anpassat till situationen, dvs. texten är inte alltför kort­(se­s.­23).

Texten är välstrukturerad, t.ex. genom styckeindelning markerad med konsekventa styckemarkeringar, inledning och avslutning samt samman­hangssignaler.

Omfånget är anpassat till situationen, dvs. texten är inte alltför­lång­(se­s.­23).­

Språk

Kommunikation­–­­­ordförråd, grammatik, t.ex. ordföljd, nominal­fraser, verbfraserSituationsanpassning

Språket är begripligt, dvs. sådant att läsaren kan förstå innehållet utan alltför stor ansträngning, även om det på vissa ställen kan vara oklart.

Språket är så tydligt att inne­hållet framgår, även om en del fel­kan­finnas.

Eleven har delvis anpassat stilen till den utredande text­typen, t.ex. genom sambands­ord som visar på motsats såsom däremot, i stället, till skillnad från.

Språket är sådant att kommunikationen fungerar väl, t.ex. genom att komplexa tankar kan uttryckas och så att läsaren engageras, även om en del fel­kan­finnas.

Betyg på delprovet F E D C B ABetyg på delprovet

Kommunikativ kvalitet

Situationsanpassning, t.ex. mottagaranpass­ning

Självbärande text

Eleven följer instruk­tionen. Textens inne­håll och form är till viss del anpassade efter syfte, mottagare och kommunikations­situation. Den fungerar efter viss bearbetning som ett läsar inlägg i en lokaltidning. Bearbetning kan t.ex. krävas för att texten ska bli helt själv­bärande.

Textens innehåll och form är anpassade efter syfte, mottagare och kommunikations­situation. Texten är självbärande, t.ex. genom mottagar­anpassat innehåll och språk. Den fungerar som ett läsarinlägg i lokaltidningen.

Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Den fungerar väl som ett läsarinlägg i en lokaltidning.

Elevens namn: Bedömningsmatris till uppgift 4: Min passion för …

bedömning av delprov c – uppgift 4

72

Exempel på lösning och bedömning av uppgift 4

Elevtext 1: svenska, betyg E

Innehåll och kritisk läsning. Texten inleds med att eleven presenterar sin passion på ett enkelt men likväl tydligt sätt. En klar bild ges av intressets stora betydelse i skribentens liv. I redogörelsen framkommer en tydlig­förklaring­till­såväl­vad­som­fick­eleven­att­börja­med­fritidsintresset­som varför det är så betydelsefullt. Kampsporten har bidragit till elevens självförtroende och identitet, och den hjälper eleven att leva i nuet och

Min Passion för kampsportMin passion för kampsport har jag haft nästan hela mitt liv.

Min­far­var­själv­intresserad­av­kampsport­och­det­var­han­som­fick­mig intresserad.

Jag är väldigt glad att han gjorde det för alla behöver vi en hobbie så vi inte bara tänker på jobbet eller skolan.

Kampsport har hjälpt mig mycket specielt med mitt självförtroende och självbild. Kampsport har gett mig en identitet jag är trygg med.

Jag­har­nästan­alltid­kännt­att­det­inte­finns­något­jag­är­bra­på­men­när jag börja med Thai boxning förändrades det. Jag var äntligen bra på något och mitt självförtroende blev mycket större.

Kampsport är ett väldigt bra sätt att sluta tänka på framtida problem och man blir av med all ilska och frustration man bär på.

Det är egentligen så kampsport har hjälpt mig, jag behöver inte tänka på framtiden och jag får ut all min ilska.

Kampsport är ett intresse som jag känner är mer än bara ett intresse det blir en livsstil. Jag skulle inte vara den jag är idag om jag inte hade kampsport i mitt liv.

Marcus­Birro­skriver­i­kärleks­manifest­”Fotboll­som­rus,­som­flykt.”­Där­är­våra­passioner­lika,­båda­våra­sporter­ger­oss­en­flykt­från­verkligheten, från allt dåligt i världen. Han skriver också ”Fotbollsspelare. Baggio. Baresi. Nesta. Zoff. Gentile.­Tardelli.­Människor­som­jag­tänkt­på­dagligen­i­över­trettio­år.”Där är våra passioner annorlunda Jag hejar inte på någon speciel fighter­det­jag­bryr­mig­om­är­själva­fighten­och­att­se­två­människor­ge sitt allt i ringen.Kampsport är det som håller mig uppe genom livet och jag skulle aldrig vilja sluta med kampsport oavsett hur gammal och grå jag blir det samma tror jag gäller Marcus Birro.

bedömning av delprov c – uppgift 4

73

släppa på ilska och frustration. Således är de två första leden i uppgiften lösta.

Det tredje ledet, som går ut på att göra en jämförelse med Birros kärlek till fotbollen, är även det uppfyllt. Huvudtanken i Birros krönika är hans kärlek till fotbollen och eleven lyckas med att urskilja denna. Eleven jämför sin passion, kampsport, med Birros passion för fotbollen. Först visar eleven­på­en­likhet,­hur­bådas­sporter­ger­dem­en­flykt­från­verkligheten,­­för att sedan komma in på det som skiljer dem åt. Där Birro håller vissa personer högt menar eleven att det inte är någon speciell person inom sporten­som­är­särskilt­viktig­i­elevens­fall,­utan­snarare­själva­”fighten”­i­sig. I viss mån fördjupas lösningen genom användandet av Birros krönika. Innehållet bedöms vara tillräckligt synpunktsrikt för att nå E vad gäller aspekten Innehåll och kritisk läsning.

Disposition och sammanhang. I sin helhet är texten samman­hängande och begriplig och bedöms uppfylla kravnivån för E beträffande aspekten Disposition och sammanhang. Den första delen av texten utgörs av enstaka meningar medan den avslutande delen består av s.k. hybridstycken. Dispositionen är alltså inte så genomtänkt, men det är ändå möjligt att följa elevens tankegång. Sammanhangssignaler som språkligt­signalerar­dispositionen­finns­inte,­men­eftersom­eleven­i­stället­använder­­sig­av­principen­­tema–rema­skapas­ändå­sammanhang­i­texten.­Känd information presenteras på ett konsekvent sätt först och det som kommer sedan anknyter på ett logiskt sätt till det föregående: ”Jag har nästan­alltid­­kännt­att­det­inte­finns­något­jag­är­bra­på­men­när­jag­börja­med Thai boxning förändrades det. Jag var äntligen bra på något och mitt självförtroende blev mycket större”.

Språk. Till stor del följer språket de normer för språkriktighet som krävs för betyget E, men såväl interpunktion som stavning är emellanåt bristfällig. Variation saknas på både ordnivå, meningsnivå och språkhandlings nivå. Vokabulären eleven använder sig av är inte så avancerad och i stället för att nyttja synonymer upprepar eleven ord som ”väldigt”. Texten präglas av genomgående korta nominalfraser och eleven inleder­de­flesta­meningar­­med­ett­kort­subjekt.­Fundamentsleden­består­mestadels av pronomen eller substantiv i subjektsställning: ”Jag”, ”Marcus Birro”. Enbart påstående satser används. Sammantaget bedöms dock den språkliga nivån infria kraven motsvarande ett E för aspekten Språk eftersom skriftspråkets normer för språkriktighet huvudsakligen följs och texten i sin helhet är begriplig.

Betyg på delprovet. Texten skulle efter viss bearbetning fungera i den tänkta kommunikationssituationen. Elevens fritidsintresse presenteras på ett ledigt men ändock stringent sätt och en engagerad och intresserad ton anslås. Dock behöver citaten presenteras på ett tydligare sätt för att texten ska bli helt självbärande. Sammanfattningsvis uppfyller denna text de kunskaps krav som ställs för betyget E.

bedömning av delprov c – uppgift 4

74

Elevtext 2: svenska, betyg D

Min passion för skidåkning.

Träning, mod och adrenalin. Det är tre nyckelord inom skidåkning och­inte­minst­i­den­lilla­genren­”freestyle”.­Det­finns­adrenalinsökare­överallt,­vissa­får­sin­dos­av­att­hoppa­ur­ett­flygplan­på­5000­meters­höjd, andra kanske måste själa en bil för att få adrenalinet att puma. Sedan­finns­det­freestyle­atleter.­Visst,­vem­som­helst­kan­vara­galen­nog­att­hoppa­ut­ur­ett­flygplan­men­för­att­bli­en­framgångsrik­freestyleåkare­behöver­man­flera­år­av­träning,­en­extrem­vilja­att­utvecklas samt en liten defekt hjärna som inte kan säga till personen att han eller hon kan råka illa ut.

En framgångsrik freestyleåkare till exempel Sveriges egna Jon Olsson har åkt skidor ända sen han var liten och nu vid 28 års ålder är han en av­världens­mest­respekterade­freestyleåkare.­Men­det­finns­ju­dom­som lyckas bli proffs mycket tidigare, såsom den amerikanska Bobby Brown­som­blev­uttagen­till­flera­stora­tävlingar­redan­som­16­åring.­Men det har inte vart en dans på rosor precis, utan det har krävts större del av deras fritid åt att träna på nya trick samt perfektera gamla.

Det är dessa personer jag ser upp till och gärna skulle vilja bli som, men det kommer krävas mycket eftersom sporten utvecklas så fort. För några år sedan ansåg man att en triple cork (tre snea vålter samt­snurra­några­varv­runt­sin­egna­axel)­skulle­vara­omöjligt­att­göra, men just nu utvecklas de av proffsen. Freestyle ikonen Sammy Carlsson landade världens första förra året.

Men man vet också att proffsen har tillgång till en stor skidanläggning året om men det har ju inte jag. Jag får helt enkelt nöja mig med att åka lite då och då. Men det är ändå värt det, för att åka skidor med sina­närmsta­kompisar­är­det­bästa­som­finns.­När­man­åker­med­sina­kompisar så blir det lite som en tävling då man alltid vill göra bättre ifrån sig än de andra och därmed utvecklas man också. Till skillnad från om man skulle åka i en klubb, det skulle inte vara samma känsla då det ställs krav på dig jämfört när man åker med kompisgänget, då åker man för att det är kul!

Om man skulle jämföra min passion för skidor och Marcus Birros passion för fotboll så skulle man kunna säga att vi båda ser upp till proffsen och hejar på dom. Men vi gör det på olika sätt. Marcus sitter med kompisarna i soffan och kollar på, medans jag är i backen och försöker nå upp till deras nivå.

bedömning av delprov c – uppgift 4

75

Innehåll och kritisk läsning. På ett livfullt sätt redogör eleven för sitt intresse. Utifrån förebilder inom grenen diskuteras sporten ingående. Eleven nämner såväl en svensk skidåkare som gjort världskarriär som en amerikansk skidåkare som satsat hårt på idrotten från unga år. Eleven förklarar sin passion för sporten med formuleringar som: ”det bästa som finns”,­”därmed­utvecklas­man”,­”det­är­kul”.­Helheten­bedöms­vara­fyllig­och övertygande. Jämförelsen med Birros krönika är emellertid översiktligt gjord och berör endast hur Birro och eleven lever ut sitt intresse på olika sätt. Eleven tar fasta på hur de båda ”ser upp till proffsen och hejar på dom”­och­fortsätter­sedan­med­att­exemplifiera­hur­deras­idoldyrkan­tar­sig olika uttrycksformer. Det som refereras från Birros text visar att eleven i sammanhanget gjort en rimlig och relevant tolkning av källtexten. Någon källhänvisning­ utöver­ namnet­ ”Marcus­ Birro”­ finns­ inte,­ men­ eleven­skiljer ändå mellan egna ord och andras tankar. Eleven får med vad som krävs för E vad gäller aspekten Innehåll och kritisk läsning.

Disposition och sammanhang. Som helhet skapas struktur i texten genom en tydlig styckeindelning. Läsarinlägget inleds på ett intresse­väckande vis genom elevens beskrivning av intresset fångat i tre nyckel ord: ”Träning, mod och adrenalin” och sedan går eleven vidare med att jämföra sportens utövare med andra ”adrenalinsökare”. Avslutningen upplevs som något mer abrupt och ogenomtänkt då eleven tycks erinra sig att koppling till­Birro­krävs.­Elevtexten­präglas­av­ett­gott­flyt,­exempelvis­genom­att­enkla sammanhangssignaler såsom ”sedan”, ”men”, ”när”, ”om” används. Sammantaget motsvarar lösningen C för Disposition och sammanhang.

Språk. Språket­ är­ varierat­ och­ delvis­ välformulerat.­ Ett­ flertal­träffande­­formuleringar,­såsom­”Det­finns­adrenalinsökare­överallt”­och­”det­har­ inte­vart­ en­dans­på­ rosor­precis”,­utmärker­ texten.­Det­finns­en viss variation i meningarnas fundament som dels består av adverbial, t.ex. ”sedan”, ”men”, dels nominala led, t.ex. ”det” eller mer utbyggda varianter som ”En framgångsrik freestyleåkare till exempel Sveriges egna Jon Olsson”. Vokabulären är relativt välformulerad och varierad, även om talspråkliga inslag såsom ”dom”, ”vart”, ”snea”, ”snurra”, ”medans” före kommer, liksom vissa­stavfel­ såsom­”själa”­ (stjäl),­”puma”­ (pumpa)­och särskrivningar ”freestyle atleter”. Dock bedöms stilen vara anpassad till situationen, t.ex. genom elevens ordval och formuleringar, och detta tillsammans­­med­det­goda­flyt­som­genomsyrar­texten­gör­att­bedömningen­­av den språkliga nivån når upp till ett C, om än med knapp marginal.

Betyg på delprovet. Läsarinlägget är skrivet på ett engagerat och tydligt sätt och lever upp till de krav på mottagar­ och syftesanpassning som skrivsituationen ställer. Den utelämnade källhänvisningen gör dock att texten inte blir självbärande. Då eleven når betyget C på aspekterna Disposition och sammanhang samt Språk, men betyget E på Innehåll och kritisk läsning, blir det slutliga betyget ett D.

bedömning av delprov c – uppgift 4

76

Min passion för skidåkningen.I­varje­människas­liv­finns­det­uppförs-­och­nedförsbackar,­

positiva och negativa sidor. För att glömma mina negativa upplevelser, och­mitt­liv­i­allmänhet,­tar­jag­min­flyckt­till­längdskidåkningen.­

Skidåkning, ett ord som får min kropp att lysa upp, ett ord som gör mig glad, när allt annat är skit.

Hela vintern, varje helg, sitter jag klistrad framför teven för att följa mina kära idoler. När det är uppehåll på skidloppen på teven, går det ingen nöd på mig. Då är det jag själv som är ute och snurrar runt i spåren.­Det­är­så­jag­finner­min­ro.

I inlägget ”Kärleksmanifest” på sin blogg blogg.expressen.se/birro­(publicerad­10.10.2009)­skriver­Marcus­Birro­”Flera­av­mina längsta relationer, och också de mest kärleksfulla, har varit till människor som inte vet att jag existerar”. Birro syftar dock i detta fall på fotbollsspelare och inte skidåkare, men det är ändå samma känsla. Skidåkare som Kalla, Hellner, Cologna, Haag och Björgen vet inte om att jag existerar, men ändå känns det som om jag står dem nära och att vi har något speciellt gemensamt. Dem har länge varit en del av mitt liv. Sport är något som jag växt upp med och då jag har en sporttokig far och en skidtokig mor, kanske det inte är så konstigt att längdskidåkning utgör en stor del av mitt liv under vinterhalvåret.

Jag önskar bara att jag kunde träffa någon som känner likadant, eftersom­de­flesta­har­svårt­att­förstå­mig­och­min­passion.­Ha­någon­att diskutera med.

Det­är­just­undanflyckten­från­verkligheten­som­fått­mig­att­älska och beundra den här underbara sporten och idrotten. Framför ett lopp på teven är det svårt att tänka på något annat förutom spänningen i loppet. Ute i skidspåren är det likadant. Man är själv med sina tankar, ute i den fridfulla naturen. Omedvetet kopplar man bort allt och det är som om tiden står stilla. Just i den stunden behöver man inte tänka på allt jobbigt i världen, såsom fattigdom, miljöförändringar och sjukdom. Inga prov eller läxor. Det är bara jag. Jag, helt ensam och lyckligast på jorden. En människa kan inte önska sig något mer än det…

Innehåll och kritisk läsning. Redan i inledningen lyckas den här eleven fånga läsarens intresse då hon presenterar sitt fritidsintresse på ett uttrycks­fullt sätt och förklarar varför det är så betydelsefullt. Eleven refererar till Birros krönika tidigt i texten och lyckas därmed utveckla diskussionen. Det­finns­flera­likheter­mellan­Birros­och­elevens­förhållande­­till­sin­sport:­båda­ flyr­ den­ bistra­ verkligheten­ med­ hjälp­ av­ sina­ intressen,­ båda­ är­ensamma med sina passioner. Nya, relevanta perspektiv i förhållande till Birros krönika är att eleven vill ”Ha någon att diskutera med” medan Birro

Elevtext 3: svenska, betyg B

bedömning av delprov c – uppgift 4

77

är ensam med sitt intresse, liksom den frid eleven upplever i skidåkningen. Där Birro tar upp jobbiga saker med livet, exempelvis farhågorna med att bli gammal, funderar eleven vidare och inkluderar andra aspekter såsom ”fattigdom, miljöförändringar och sjukdom”. Eleven bedöms således uppfylla det som krävs för att nå upp till kravnivån för A vad gäller aspekten Innehåll och kritisk läsning.

Disposition och sammanhang. Texten­genomsyras­av­ett­gott­flyt­och god struktur genom både tydlig styckeindelning och sammanhangs­signaler, t.ex. ”för att”, ”när”, ”då”, ”men”, ”eftersom”, och motsvarar kraven för betyg A i fråga om aspekten Disposition och sammanhang. Inledningen är intresseväckande genom att eleven bildligt beskriver livets­­”uppförs-­och­nedförsbackar”­och­hur­hon,­liksom­Birro,­flyr­från­verkligheten med hjälp av sitt intresse. Även avslutningen är effektiv genom elevens förklaring till varför sporten är så viktig: ”Det är just undanflyckten­­från­verkligheten­som­fått­mig­att­älska­och­beundra­den­här underbara sporten och idrotten.” Här knyter den avslutande delen på ett träffsäkert vis an till dels innehållet i Birros krönika, dels textens inledande­­beskrivning­av­längdskidåkning­som­”flyckt”.

Språk. Språket är varierat, vilket exempelvis tar sig uttryck i användandet av olika typer av fundament av varierande längd. Fundamenten utgörs dels av olika slags nominala led, t.ex. ”skidåkningen”, ”En människa”, dels av adverbial, t.ex. ”Hela vintern”, ”Just i den stunden”. Dessutom varierar eleven längden på fundamenten, främst genom användningen av bisatser som fundamentsled, av exempelvis adverbiell typ, t.ex. ”När det är uppehåll på skidloppen på teven”. Även textens nominalfraser är utbyggda , t.ex. ”I varje människas liv”. Språket är således varierat och delvis välformulerat till sin helhet, även om vissa stilbrott såsom ”skit” förekommer. Att eleven använder just detta ord kan dock bero på hur Birro drar nytta av det i sin krönika. Faktum är att skribenten skickligt lyckas­använda­sig­av­Birros­krönika­vid­ett­flertal­tillfällen.­I­stället­för­att­i jämförelsen enbart lyfta in Birros text vid ett lämpligt ställe väljer eleven att genom gående på ett drivet sätt anamma hans sätt att uttrycka sig. Där Birro skriver om ”ljus och färg” lyfter eleven in ”positiva och negativa sidor”, och då Birro skriver om att ”börja sänka sitt eget tempo” kopplar eleven ihop sin text med detta genom att använda ord som ”fridfulla” och ”tiden står stilla”. En viss osäkerhet i fråga om uttryck märks dock: ”undanflyckten­från­verkligheten”,­­”Man­är­själv­med­sina­tankar”.­Detta­är en bidragande orsak till att språket inte bedöms vara ”till största del välformulerat” och således stannar på C.

Betyg på delprovet. Denna elevlösning fungerar väl i det tänkta sammanhanget då eleven beskriver sitt fritidsintresse engagerat och intresse väckande. Sammantaget kan konstateras att texten håller hög klass. Redogörelsen för fritidsintresset visar på nya relevanta perspektiv i förhållande till krönikan, och inlägget är väldisponerat. Det som gör att texten som helhet får betyget B är språket som inte når kravnivån för A.

bedömning av delprov c – uppgift 4

78

Elevtext 4: svenska som andraspråk, betyg E

Innehåll och kritisk läsning. Uppgiftens första led, beskrivningen av ett fritidsintresse, uppfylls i elevlösningens inledande del där skribenten redogör för såväl intresset som anledningen till att eleven började med detta. En målande beskrivning ges av upprinnelsen till intresset, hur eleven­­”den­dimmiga­kvällen”­såg­på­tv­och­av­en­film­inspirerades­till­att­börja med boxning. Det som upptar textens andra del är förklaringen till varför intresset är betydelsefullt. Här ges en fyllig beskrivning av intressets betydelse­­i­elevens­liv:­”Boxningen­fick­mig­att­förstå­meningen­med­livet”.­­Påståendet följs av ett utvecklat resonemang om boxningens betydelse för elevens hälsa, livsstil och glädje liksom om ledarens stora förtroende för eleven. Därmed är det andra ledet utfört. I den avslutande delen av texten uppfylls det tredje ledet, jämförelsen med Birros krönika, och även här lyckas eleven tydliggöra såväl likheter som skillnader mellan de bådas passioner. En likhet eleven tar fasta på är hur mycket båda tycker om sitt

BoxningFörsta gången jag träna boxning provträna jag tillsammans med en kompis­år­2005.­

Jag­satt­hemma­en­kväll­och­bläddra­med­kanalerna­och­plötslig­fick­jag­ett­sms­av­en­vän­där­det­stod­att­jag­skulle­bläddra­fram­kanal­6­för att Rocky Balboa hade just börjat. Jag hade ingen aning om vem den skådisen var men titta iallafall och gilla den så hemskt mycket så­filmen­fick­en­plats­i­mitt­hjärta­den­dimmiga­kvällen.­Jag­väntade­bara på morgon dagen för att få min första träning för att prova på vissa slag på boxningssäcken för att få de så likt som boxaren Rocky Balboa. Boxningen­fick­mig­att­förstå­meningen­med­livet­och­att­det­verkligen­finns­nått­att­hålla­på­med­på­fritiden.­Att­hålla­kroppen­frisk tänker inte många ungdomar på och därför tänker jag inte sluta för det är min fritid och hobby på samma gång. Hade jag inte börjat boxning så hade jag nog hängt ute med människor som hittar på bus och andra dåliga saker som både påverkar dem och miljön. Jag gillar mina träningar för att ibland får jag hålla träningen för nybörjare och de gör mig glad för att då känns det att jag tagit ett stort steg inom sporten. Jag har bra kontakt med min tränare och han försöker lägga all sin tid på mig för att få mig att bli nått i framtiden och de får mig att inte svika boxningen. Jag gillar boxningen så som Marcus Birro gillar fotbollen. Mitt hjärta är delat i två bitar och ena halvan offrar jag till boxningen så som Marcus gillar sina fotbollsspelare. Marcus gillar sporten fotboll men spelar inte i nått fotbollslag men han bevisar kärleken med sina starka ord dessutom visar jag det på ett annat sätt d.v.s att mitt svett rinner som ett vattenfall varje träning och vill bara visa nått bättre av mig så jag får höra ”bra jobbat Amir” i slutet.

bedömning av delprov c – uppgift 4

79

intresse: ”Jag gillar boxningen så som Marcus Birro gillar fotbollen.” Som skillnad lyfts utövandet av intresset fram: ”Marcus gillar sporten fotboll men spelar inte i nått fotbollslag men han bevisar kärleken med sina starka ord”. Eleven utövar i stället intresset aktivt: ”mitt svett rinner som ett vatten fall varje träning”. Vad som är elevens tankar och vad som är Birros är lätt att urskilja, även om inte källan anges. Sammantaget gör eleven det som förväntas för E avseende aspekten Innehåll och kritisk läsning.

Disposition och sammanhang. Texten­ utmärks­ av­ ett­ gott­ flyt.­­Den­­ har­ en­ logisk­ disposition­ och­ god­ balans­ –­ en­ tredjedel­ för­ varje­­instruktionsled. Kravnivån för E uppfylls alltså. Det tankemässiga sambandet i texten är oproblematiskt att följa, även om endast sammanhangs signaler av den enklare sorten som ”för att”, ”därför”, ”men”,­ ”dessutom”­ används.­ En­ avslutning­ finns­ där­ eleven­ efter­­ sin­jämförelse med Birro knyter an till varför intresset är så viktigt: ”så jag får höra ’bra jobbat Amir’ i slutet”. Referensbindningen varieras på ett smidigt sätt och bidrar till inläggets läsarvänlighet.

Språk. Språket som används är relativt enkelt, både på ordnivå och menings nivå. Beträffande elevens vokabulär används inte synonymer i någon större utsträckning, även om eleven lyckas växla mellan exempelvis ”sporten”, ”boxningen” och ”träningen”. Fundamenten kan sägas utmärkas av många korta nominalfraser, ”jag”, ”det”, ”han”, även om vissa meningar bjuder på mer varierade fundament bestående av olika satsdelar: ”Första gången”, ”Att hålla kroppen frisk”, ”Mitt hjärta”. Att det faktiskt förekommer viss variation i fundamenten, om än av det enklare­­ slaget,­ bidrar­­ till­ textens­ språkliga­ flyt.­ Som­ läsare­ förstår­man­innehållet utan problem, även om några felaktiga konstruktioner orsakar viss oklarhet, t.ex. användande av felaktig preposition: ”bläddra med kanalerna”, och utelämnande av subjekt i huvudsats: ”vill bara visa nått bättre av mig”. Eleven gör misstag av det talspråkliga slaget snarare än typiska andraspråksfel, t.ex. utelämnande av preteritumändelse: ”träna”, ”gilla”,­och­ordformerna­­ ­ ”nått”­och­”de”­ (för­det).­Lösningen­präglas­inte av språkliga risktagningar, även om vissa uttrycksfulla formuleringar förekommer: ”Mitt hjärta är delat i två bitar”, ”mitt svett rinner som ett vattenfall”. På det stora hela bedöms såväl ordförrådet som den grammatiska behärskningen vara så pass goda att kommunikationen inte hindras och eleven når kravnivån för E vad gäller aspekten Språk.

Betyg på delprovet. Den i inlägget anslagna tonen passar in i den givna kommunikationssituationen då intresset presenteras på ett måhända okonstlat men ändå engagerat och tydligt sätt. Viss bearbetning inför publicering krävs för att texten ska bli helt självbärande som ett läsarinlägg i en lokaltidning, men helhetsbedömningen blir ändå att textens innehåll och form är någorlunda anpassade efter syfte och situation. Sammantaget kan konstateras att alla aspekter motsvarande kunskapskravet E i matrisen bedöms vara uppfyllda och lösningen får följaktligen betyget E.