PROSASkriva berättande

ETT MINNESök i ditt minne efter en speciell händelse från barndomen

BERÄTTARPERSPEKTIVTre olika sätt att berätta en historia

OLIKA PERSPEKTIV

0 Den allvetande berättaren – läsaren ges information som är oåtkomliga i tid och rum för berättelsens karaktärer.

0 Den utomstående berättaren – läsaren får bara tillgång som kan ses eller höras från karaktärerna, inga tankar eller uppgifter om känslor.

0 Den inre berättaren – Läsaren får tillgång till en eller flera karaktärers tankar

0 Den tydliga berättarrösten – vanlig i sagor. Berättaren är tydlig och kanske till och med närvarande i handlingen.

Exempel

Allvetande Utomstående

Björn borde ha förstått att det busstreck han nu tänkte utföra skulle leda till tråkigheter för honom själv. Men så långt tänkte han aldrig. Det kändes roligt och då struntade han i konsekvenserna. Fia däremot hade en obehaglig känsla i magen när hon såg sin bror trä den bruna klänningen över huvudet. Hade hon haft röntgenblick hade hon kunnat se den hiskeligt fula barnvakten komma gående längs trottoaren utanför huset.

Björn trädde den bruna klänningen över huvudet, medan hans syster stod och såg på honom med rynkade ögonbryn. Regnet trummade lätt mot fönsterglaset i salongen.Du ser inte klok ut!Håll truten!Med darrande händer slätade Björn ut klänningen över magen innan han leende granskade sig i spegeln.Jag är ju riktigt snygg!Fias ögonbryn var fortfarande rynkade och hon bet sig i läppen.

EXEMPEL

Han/hon Jag

Klänningen var inte helt lätt att få på. Den var flera storlekar mindre än vad Björn borde ha haft, om han nu överhuvudtaget skulle bära klänning. När han såg sitt ansikte kände han sig förskräckt. Han såg verkligen inte klok ut. Den bruna klänningen fick hans kropp att se ut som en tjock bajskorv.- Du är jätteful! Skrattade hans syster.- Håll truten! Snäste Björn.

Klänningen var inte helt lätt att få på. Den var flera storlekar mindre än vad jag borde ha haft, om jag nu överhuvudtaget skulle bära klänning. När jag såg mitt ansikte kände jag mig förskräckt. Jag såg verkligen inte klok ut. Den bruna klänningen fick min kropp att se ut som en tjock bajskorv.- Du är jätteful! Skrattade min syster.- Håll truten! Snäste jag.

KRONOLOGITidens betydelse för en berättelse

TIDSLINJE

EXEMPEL

In medias res 1 In medias res 2

Knackningen var hård och slet sönder tystnaden. Med de nakna benen skakande av nervositet reste sig Björn ur fåtöljen för att gå och öppna.

Där stod hon nu framför dem, barnvakten. Hennes ögon var lika varma som en vinternatt på Arktis och hennes näsa krökte sig som en gigantisk klo. När hon såg Björns klänning sken hon dock upp.- Du var mig då en välklädd ung dam! Kraxade hon nöjt.- Stig in. Stammade Björn och neg. Varför neg Björn och varför hade han en brun klänning på sig? Det hela hade börjat med att mamma hade ringt från institutionen en timme tidigare för att berätta att hon skulle bli sen och att….

TEMPOMeningar, ord och hastighet

Play Fast F

FastFF

Flash

B

Flash

FSlow

M

HASTIGHET

PLAYDet ringde på dörren. Björn slutade fnissa och reste sig för att öppna. Han kastade en blick i hallspegeln och höll genast på att brista ut i gapskratt igen. Läppstiftet hade knappast förbättrat hans utseende och den bruna klänningen kändes om möjligt ännu mer malplacerad nu. I grårusket ute på trappan stod en allvarlig dam med snipigt ansiktet. Hon log ett ansträngt leende mot Björn och steg in i tamburen där hon efter en viss tvekan hängde av sig rock och paraply. Björn tvekade ett ögonblick men sträckte sedan karskt fram handen och sade, - Hej! Jag heter Lisa!

EXEMPEL

Dörrklockan ringde! Fnisset avbröts tvärt. Björns bild svischade förbi i spegeln medan han skyndade mot dörren. I ett huj var han framme och öppnade. En grå dam steg in. Björn sträckte fram handen.- Hej! Jag heter Lisa!

Dörrklockan! Ett svisch och han var framme vid dörren. En grå dam. En liten framsträckt näve.- Hej! Jag heter Lisa!

EXEMPEL

- Hej! Jag heter Lisa! Björn log mot den grå damen framför sig. Fem sekunder tidigare hade han fortfarande fnissande rusat genom hallen. I hallspegeln hade han med skräckblandad förtjusning sett sin rödmålade mun kontrastera mot den bajsbruna klänningen.

Föga anade Björn när han satt vid frukostbordet den morgonen och läppjade på sin varma choklad att han bara några timmar senare skulle befinna sig i en bajsbrun klänning. Och att han med rött utsmetat läppstift stulet i mammas necessär skulle hasta mot den skrällande ytterdörren för att släppa in den nya barnvakten.

EXEMPELDörrklockan avbröt deras fnitter som en tårtspade som skar genom marsipanen på en födelsedagstårta. Björns himmelsfärgade ögon vändes mot hallen och han genomgick en hel serie av känslor. Skulle han verkligen göra det här? Han såg tvekande på sin syster. Björn reste sig sakta ur den isbjörnsliknande salongssoffan, men han ökade på stegen när han skyndade över den kinesiska mattan. I hallen glittrade de två lampetterna i kristall mot den gustavianska spegeln. Bilden som framträdde när han passerade var grotesk! Den höga vita pannan och den ganska grova hakan verkade inte hänga ihop med den slarvigt målade pussmunnen. Klänningen var alldeles för liten och den fick hans armar och ben se ännu längre och tanigare ut. Draget i tamburen som kom in under ytterdörren killade mot hans nakna vader när han häftigt tryckte ner handtaget och öppnade. Utanför stod en statyliknande dam med musansikte. Hennes hals var inte olik en giraffs där den sköt upp ur den beigegrå kappan. Paraplyt i hennes hand slogs ihop likt gigantiska fladdermusvingar när hon steg in genom ytterdörren. Enda in i det sista tvekade Björn men när han såg den bistra humorlösa blicken i barnvaktens ansikte genomfors han av beslutsamhet. Han sträckte fram sin långa bleka taniga arm och hälsade så artigt han kunde,-Hej! Jag heter Lisa!

EXEMPELDörrklockan avbröt deras fnitter som en tårtspade som skar genom marsipanen på en födelsedagstårta. Björns himmelsfärgade ögon vändes mot hallen och han genomgick en hel serie av känslor. Skulle han verkligen göra det här? Han såg tvekande på sin syster. Sofies breda näsvingar fladdrade precis som de brukade när hon var rädd. Det var just dessa breda näsvingar som hade gjort att hennes far brukade skämta att hon hade negernäsa. Detta trots att deras mor hade förbjudit honom att använda sådana ord. Barnen kunde ju växa upp till rasister! Björn började resa sig ur den isbjörnsliknande salongssoffan. Ovanför soffan hängde den stora otroligt fula målningen av Gauguin. Den visade en dåligt ritad ko som stod framför något som såg ut som en fabrik en dassig dag i mars. Björn kunde inte förstå varför hans föräldrar lät den hänga i deras finaste rum. Det var inte förrän i vuxen ålder som han insåg vad ett känt namn kan göra med uppfattningen av en tavla. Trots sin tvekan skyndade sig Björn ut i hallen där de två lampetterna i kristall glittrade i den gustavianska spegeln. Bilden som framträdde när han passerade var grotesk! Den höga vita pannan och den ganska grova hakan verkade inte hänga ihop med den slarvigt målade pussmunnen. Klänningen var alldeles för liten och den fick hans armar och ben se ännu längre och tanigare ut. Att vara lång kan tyckas vara något positivt för en sjuårig pojke, men så var inte fallet med Björn. Tvärtom! Hade Björn fått chansen att göra om sig skulle han ha varit liten, muskulös och ha haft svart lockigt hår. Varför han ville se ut så visste han inte riktigt, men troligtvis associerade han denna typ av utseende till populära sportkillar i skolan. Björn stannade i tamburen. Draget som kom in under ytterdörren killade mot hans nakna vader när han häftigt tryckte ner handtaget och öppnade. Utanför stod en statyliknande dam med musansikte. Hennes hals var inte olik en giraffs där den sköt upp ur den beigegrå kappan. Paraplyt i hennes hand slogs ihop likt gigantiska fladdermusvingar när hon steg in genom ytterdörren. Enda in i det sista tvekade Björn men när han såg den bistra humorlösa blicken i barnvaktens ansikte genomfors han av beslutsamhet. Han sträckte fram sin bleka och taniga arm för att hälsa. - Hej! Jag heter Lisa!

TEMPUS

Dåtid Nutid

- Vet du vad jag vill göra? Säger Björn plötsligt. Fia tittar upp från sin Kalle Anka och skakar på huvudet. Jo jag vill klä ut mig till tjej. Kan jag inte få låna någon av dina klänningar? Så säger vi att jag är din storasyster! Fia börjar fnissa. Hon slänger serietidningen på golvet och skyndar upp för trappan. Snart är hon tillbaka med en fruktansvärt ful plyschklänning i brunt. - Den här blir du jättesnygg i!

- Vet du vad jag vill göra? Sade Björn plötsligt. Fia tittade upp från sin Kalle Anka och skakade på huvudet. Jo jag vill klä ut mig till tjej. Kan jag inte få låna någon av dina klänningar? Så säger vi att jag är din storasyster! Fia började fnissa. Hon slängde serietidningen på golvet och skyndade upp för trappa. Snart var hon tillbaka med en fruktansvärt ful plyschklänning i brunt.0 - Den här tror jag att du blir

jättesnygg i!

INTRIGENHandlingens magi

BESKRIVNINGBerättelsens krydda

Miljöbeskrivningar

Rörelse: beskrivningen sig rör rakt genom scenen

Inramning:Scenen beskrivs utifrån och in.

Automatik:Substantiv laddade med färdiga miljöbeskrivningar.

Inre landskap:Miljön är färgad av huvudpersonens känslor

Rörelse

Inramning

Automatik

Systembolag

Polishus

Saloon

Rymdskepp

Inre landskap