%%% Nr 2 o 1958 . Årgöng 9 o Pris I kr.

65 år

Oskar Berggren

50 år

3l/ 8 Arne Wessgrenl/ 9 Erik Brewitz4l I Henry Hedberglll I Fritz Andersson201 9 Olof Kling23110 Fritz Eriksson

CFA60 år

20/12 Paul Eriksson

50 år

21112 Hennan Fält

Mycken tqck till verkslqdsledningenför glad fest och god mat på Mässenr.ned anledning av att vi uppnått 1000skadefria arbetsdagar.

Vi sotn aldrig uisar "sbadeglädie"aud. 180, 210, 230, 800, 87 1.

Tqck.Hjärtligt tack till chefer och arbets-

l<amrater för vänlig hågkomst och upp-val<tning på min 50-årsdag.

Fritz Andersson.

För vänlig hågkomst på min högtids-dag ber jag få framföra mitt hjärtligatack.

Gösta Kling.

För väniig hågkornst på min 50-års-dag ber jag härmed få framföra mitthjärtliga tack.

Engelbert Lindström.

För all vänlig uppvaktning på minfödelsedag ber jag få framföra mittl-::-+l:^^ +^^l-rrJar Lu54 rdL^.

Oslzar Berggren.

Hiörrligt tocktill chefer ocl.r arbetskamrater samtFCTF avd. 107 för all uppvaktning pårnirr 5o-årsdag'

l. H. Hedberg.

Hiörtligt tocktill chefer och arbetskarnrater för upp-vaktningen på min 60-årsdag.

l. A. Lindgrenavd. 653.

För allt som kornmit oss till del un-der vår lysningstid ber vi härmed fåframföra vårt varma och hjärtliga tack.

Birgit och Lennart Petersson.

Korl Olof lundquislden 14 mars l9l4 i Västerås

genom olyckshändelse den 15

oktober 1958.

Anställd vid CVA den l0 maj

1948.

Avsynare på instrumentverkstaden10/5 1948 - 30i11 19s3.

Arb förman på instrumentverk-staden l/12 1953 - 3l/12 1954.

Verkstadsförman på instrurnent-verkstaden sedan den I jan 1955.

1' Bergtrollel

grofuleror

CVA

avd 620

avd 513avd 271av(l zl /.avd l2lavd 304avd 200

Ett varmt tack för de blommor iaeavd 411 erhållit under min sjukdomstid.

Birgit Petersson.

avd 4i I För all vänlighet vid vår lysning ochpå vår bröllopsdag framför vi ett varrnttack.

Ingeborg och Jens Ni/ssolz.

Ett hlörtligt tocktill chefer och arbetskamrater och öv-riga vänner för den vänliga hågkomstenunder min sjukdom.

Göte örnefur.

Hiörtligr rockför all uppvaktning på 50-årsdagen. Omslagsbilden: "Vårdtrödet" framför

Olof Kling administrationsbyggnaden, CV A.

Det är brukligt, att födelsedagar orn-nämnas i Bergtrollet i god tid före hög-tidsdagen. På grund av senare utgiv-ningsdatum än beräknat har vi dennagång missat födelsedagarna för ArneWessgren, Erik Brewitz, Henry Hed-berg, Fritz Ändersson och Olof Kling.\ri bugar en extra gång och lovar attinte göra om det på 60-årsdagen!

Red.

Personaltidning förCentrala Flygverkstaden och

Centrala Flygmaterielförrådet,

Arbssa.!

BERGTROLLETRedaktör:John Eklöf

. avd 642, tel. 190

Redaktionsbommittö.:

Hugo Dahlström, John 'St6en,

Karl-Axel Jansson, K. O. Sundvall,Gunnar Fried -'

CDfr ftannng

Styresman Otto Dahlin fortsätter här sin artikelserie

Sedan riksdagen år 1942 beslutat atten ny central flygverkstad skulle förläg-gas till Arboga slutfördes köp av förverkstad och flygfält erforderliga mark-områden. Som gräns mot öster valdes

Gamla Hjälmare kanal och erhölls där-med en i terrängen väl markerad gräns-

dragning från Kungsörsvägens bro tillHagtorpet, som ligger ca 250 m söder

om Säterbovägens bro. När nu underår 1958 pågående förhandiingar om in-köp av ytterligare markområden siut-förts, kon-rmer kanalen att utgöra gräns

även mellan en punkt strax söder omkanalbolagets sliperi och Kvarnsjön därCVA kommer att få strand. Med un-dantag för en ca 450 m lång sträckavid sliperiet kommer sålunda den gam-

la kanalen att utgöra CVA gräns motöster från Kungsörsvägen i norr ändatill Kvarnsjön i söder.

Det är om denna del av den gamlaärevördiga farleden mellan Hjälmarenoch Mäiaren som jag skall berätta; försten kort sammanfattning av kanalenshistoria och sedan en beskrivning av ivåra dagar kvarvarande rester av kanal,slussar m. m.

Gqmlq Hiälmore kqnqls historio.

För dem som närmare vill studeraden gamla kanalens tillkomst, utveck-ling och användning under de århund-raden den var i bruk finns ett rikhal-tigt litteraturunderlag. I det följandekommer jag i huvudsak endast att ci-tera några korta utdrag ur ett par för-fattares verk.

Den från Göta kanal kände Baltzarvon Platen skriver år 1816 följande omHjähnare kanal:

"Detta slusswerk. okänt tiII sittursprung, uppstiger sannolibt till en

raida högre åIder, än som i allmdnhetförmodas; det är ei enbart det öIdstai rib,et och nästan i Europa, dii manmed uisshet ban hänlöra det tillGustaf den l:s och Karl den lX:stideuaru, utan sannolikt sammanlzny'ter det sig med en segelf art frånäIdsta tiderna, idkad på samma wcig,derfarlzosterna drogos ölwer wissaobetydliga landtungor. En nogaregranshning af hela neiden, dess na-turliga belägenhet, de spridda, till endel förfallna och öfwerwurna anlägg-ningarne, tydligen stdmplad.e medhögsra ålder, jemförde med landetsläge och behof i det hela, samt de

23. Gränsen mot öster

upply sningar historien lemnar, öfuer-tyga hörom."

En annan urgammal trafikled mellanHjälmaren och Mälaren följde Eskils-tunaån. I denna byggdes slussar åren1604-1610, men redan 1620 var kanalenså förfallen, att den började bli ofarbar.

Frågan kom då upp om Eskilstuna-kanalen skulle ombyggas, eller om dengarnla av von Platen omskrivna farle-den från Notholmen till Ärbogaån skul-le utbyggas och förses med slussar ellerom en helt ny sträckning skulle väljas.Är 1626 förelåg en utredning rörandeen dragning från Fredshammarsvikenförbi Sickelsjö och över Tjurlången tillArbogaån väster om Arboga. Även vo-ro ögonen riktade på en urgammaltransportled för båtar från östra Hjäl-maren till Arbogaån strax väster omKungsör.

Beslutet blev sträckningen Notholms-viken-Arbogaån och år 1629 börjadedetta kanalbygge och l0 år senare, allt-så 1639, var Hjelmare Slyssa, eller Ar-boga Graf, som kanalen också kallades,färdig för trafik.

Sammanlagt byggdes l0 slussar, förstav trä men de måste snart förstärkasoch ornbyggas i sten. Stora sådana re-parationsarbeten skedde 1640-47 ochdärefter 1661-63.

Trots alla förbättringar under 1600-talet blev kanalen icke i tillfredsställan-de skick. Slussmurarna voro för svagaoch kanalen var på sin mitteldel [Berg-karlskanalen söder om Kvarnsjön] så

grund att större fartyg måste på rullarspelas fram sedan de mer eller mindreurlastats.

"Efter ett misslycbat försölz 1683att 'förmå borgersbapet i Örebro attöuertaga det bedröuliga slussuerlzet,såg sig Kronan nödsakad att ånyogripa sig an med ett uidlyftigt om-byggnadsföretag. Den storaombyggnaden igångsattes 1690 meden arbetsstyrlza som uarierade mellan1300 och 1700 indelta soldater ochuar färdig 1701". (Wald6n)

Vid den stora ombyggnaden fördju-pades kanalen på erforderliga ställen.Antalet slussar minskades till 8 samten halvsluss.

Under tiden 170l-7770, svåra krigs-och efterkrigsår, g.iordes trots stora be-hov inga större reparationsarbeten. Kro-nån utarrenderade kanalen till orivat-

personer och bolag. Under tiden 1745-1766 förföll kanalen totalt och måstetidvis hållas stängd.

"Vid en aulztion i Vdsterås den 15sept. 1768 föruiiruades slussuerlzet"såsom ewdrdelig egendom" au full-mibtige från örebro, men när detlzom till kritan urigrade staden attadoptera sorgebarnet". [Wald6nJDet blev ett nytt bolag och med an-

slag från riksens ständer påbörjade det-ta bolag är 1770 en större ombyggnadsom avslutades 1776. Menll Wald6nskriver:

"På 1770-talets byggnadsarbetenhade nedlagts mycken omsorg menuid murningen hade anuants lzalb-brulz, som i kingden icbe uisade signxotstå uattnets påuerhan. Redan I8I4hotade flera slussar att störta sam-man. Då gau slussuerb.sbolaget tapptoch återlämnade kanalen tiII staten."

Av Kronan tillsattes en direktion ochså småningom bildades ett nytt bolag;Hjelmare Canal- och Slusswerks Bolae.

Redan l8l0 började experter arbeåpå ombyggnadsplaner. Även fick denfrån Göta kanal kände Baltzar vonPlaten Kungl. Maj:ts uppdrag att yttrasig i kanalfrågan. Den 29 jan. 1816inkom han med yttrande och dettainnehöll en förkrossande kritik av ka-naiens tillstånd, de tidigare utförda re-parationsarbetena, kanalens läge i ter-rängen m. m. Kritiken var så stark attv. Platen bl. a. skrev:

"Wördade minnen, f ästade widdetta LLrgamla företag, göra min handdarrande wid tecknandet af klanderderå; men med denna görd åt Carlden XI:s, Gustaf Adolphs, GustafWasas och Engelbrechts omwårdnad,'föIier iag trygg tidehwarfwets upp-lysning och min öfluertygelse".

Han föreslog fullständig nydragningav kanalen mellan Sågsjön [Kvarnsjön]och Ärbogaån och förordade ett för-slag, uppgjort av övermekanikus vidGöta Kanal, Erik Hagström.

År l8l8 beslöt riksens ständer att dennya kanalen skulle byggas och beviljadeanslag härför. Arbetet påbörjades 1819och leddes av kapten mekanikus JohanEdström. Svårigheter, särskilt ekono-miska uppstod. B1. a. anhålles om pro-position för erhållande av ytterligareanslag för kanalens färdigställande i

Bild t,En au taulorna från Cail Gustausslussen.

Hjelmare Slusswerks Directions under-dåniga berättelse av år 1823. Directio-nen skriver:

"Directionen kan för sin underdå-niga del ingalunda föreställa sig möi-ligheten af den händelse, att denäldsta af Ribets Canalanlöggningar,sam leder ett ärolibt upphof frånFäderneslandets störste Regenter, ochsol11 tidehLuarf 'lrån tidehutarf blifwitomf attad med Sweriges Konungarsoa'fbrutna sbydd och understöd, sbul-Ie wder Eders Kungl. Maj:ts Rege-ring, leunna lemnas åt sitt öde, widen tidepunl?t, då man i andra trakteraf Riket, efter andra Länders föredö-men, hastar att öppna nya hjelpeme-del af samma slag'för den inre rörel-sens lif och de aftynande näringarnasförlzolran."Nya anslag beviljades och år 1828 var

den nya kanalen färdig att tagas i bruk.Och därmed var som farled den gamlakanalens saga all. Men ännu flyter vat-ten genom den och driver sliperi ochkraftverk och ännu ser vi rester av degamla slussarna.

År 1958. Gomlq konolen mellqn Ar-bogcån och Kvornsiön.

Jag börjar längst i nor, alltså därkanalen mynnar ut i Arbogaån, ochföljer den sluss efter sluss till Kvam-sjön. De namn på slussarna som angivesi rubrikerna är hämtade ur Lohmans år1737 utgivna Arboga Känning. Slussar-na erhöllo dessa namn i samband medde stora ombyggnaderna åren 1690-1701.

1. Carl Gustaus slzss (Vindbro-slussen).

Där Ktrngsörsvägen nu korsar Gamlakanalen låg Carl Gustavs sluss [Carl XGustav], även kallad Vindbroslussen.Före ombyggnaden 1690-1701 hetteslussen Sparrens [Axel Sparres] sluss.Kungsörsvägen passerade då kanalennärmare Arbogaån, säkerligen rrred hjälpav flottbro. Ännu närmare ån fannsytterligare en sluss; en halvsluss som

4

hette Äslussen. Mellan de tre färdvä-garna, Arbogaån, kanalen och Kung-sörsvägen, låg en krog på kanalens östrasida, säkerligen en utmärkt plats förkrogrörelse.

Vid ombyggnaden 1690-1701 slopadesÄslussen helt. Några kvarvarande resterav den har jag inte lyckats upptäcka.Kungsörsvägen drogs vid ombyggnadenrakt över Carl Gustavs slussen och pas-serade mitt emellan de båda oarenslussportar. En 17OO-talskarta viiar 2broklaffar; en på varje kanalsida. Förupphissningsspelen behövdes vinschställ-ningar och på dessa fastsattes stora tav-lor av kopparpiåt med, som Lohmanskriver, "gyllene ord". Tavlorna är nu-mera uppsatta i övre hallen i Hellbyflygelbyggnad (Bild lJ. Texten, som påbåda tavlorna är lika lyder:

HOC AQUARUM REPÄGULUMJUSSU

AUGUSTISSIMI QUONDAMSUECOR. REGIS

NUNC IN COELIS BEATICAROLI XI

ÄNNO MDCXCIINCHOATUM

ULTIMAN MANUMSCEPTRA GERENTE SUECIA

AUGUSTISSIMOCAROLO XII

FELICITER RECEPITANNO MDCIC

Komminister Lindholm, Arboga, haröversatt:

"Vid denna uattenled, år 1691 på-böriad på befallning au Hans Högst-salig Maiestät CarI XI, en gång sue-arnas bonung, lades lychligt sistahanden år 1699, då Hans MaiestätCarl XII förde spiran."

I likhet med de övriga slussarna mel-lan Arbogaån och Kvarnsjön, som allahade namn från medlemmar av kunga-huset, erhöll Carl Gustavsslussen vidombyggnaden 1690-1701 i slussmurenen huggen, rikt utsirad kalkstensplatta.Om plattan skriver Lohman:

"Uti muren cir ett 4-dubbeh Cnxed Krona och Krigs Armade brig-gifwit."

Plattan [ca lxl.3 m] står nu lutadmot sockeln till mangårdsbyggnaden vidHellby. [Bild 2.J Lohmans 4-dubbla Csynes emellertid i stället vara ett dub-belt C.c.

Ä1la slussarnas namnchifferplattoräro borttagna. Några äro uppställda mothussockiar vid Hellby, Stora Val1by ochDockan. En av plattorna har av kanal-bolaget skänkts till Arboga Museum.

Som en åminnelse av den stora kanal-ombyggnaden under åren 1770-76 stären minnessten rest vid östra brofästet.[Bild 3.] Den har följande inskrift:

BiId 2.Stenplattan lrån Cail Gustausslussen.

"Gustau III, Sueriges bonung, un-derstödde med allmrinna medel dettaslussuerk, böriat 1770, fullbordat1,/,/O-

Vindbroslussen är numera helt borta.Det enda man finner är enstaka huggnastenar i resterna från siussmurarna, tro-1. rligen lrän ombyggnaden 1770-76. Såda-na stenar har även använts vid byggan-det av den nuvarande brons landfästen.

2. Slussen Heduig Eleonora (KarI XGustaus gemåI).

Vid Arboga flygklubbs hangar stårrester av de garnla siussmurarna kvar[Bild 4.] Där den norra slussporten engång fanns, finnes några efter portrörel-sen rundade fogstenar kvar. Även sitterdelar av portarnas smidda gångjärnsbe-slag kvar i väggarna. [Bild 5.J

Före ombyggnaden 1690-1701, ochkanske också efter, kallades slussenÄngsslussen.

BiId 3.Mirute sst enen uid C arl Gust ausslussen.

Bild 4.Slussen Hedvig Eleonora (Ångsslussen).

3. Slussen Carolus Xl.Kallades före ombyggnaden 1690-

l70l för Regeringsslussen. Rester avslussmurarna, bl. a. fogstenarna vidnorra slussporten, står kvar. (Bild 6.JVid slussens södra ända har HjälmareKanal & Slussverks AB uppfört ettn-rindre kraftverk. Uppdämningen fördetta har medfört att vattennivån mel-lan denna sluss och den söder däromliggande Drottningslussen är densammasom fanns under den tid kanalen vari bruk för båttrafik.

-4. Slussen Ulriba Eleonora (Drottning-slussen).

Vid Säterbovägens bro över GamlaKanalen ligger Drottningslussen. [Bild

Bild 6. Slussen Cail XI (Regeringsslussen).

7.J Bron kallas i bygden ännu i dagför Flottbron, ett namn som lever kvarfrån den tid då överfarten skedde medhjälp av en flotte som drogs undan dåbåtar skulle passera. Denna metod an-vändes f. ö. fortfarande då Nya kanalenskall passeras vid Säby.

Drottningslussen är den bäst bevara,de av alla Gamla Kanalens slussar.T. o. m. trävirke från den gamla sluss-konstruktionen finnes kvar. fBild 8.]Även denna sluss fick i slussmuren enstenplatta med drottning Ulrika Eleo-noras namnchiffer. Då Gustaf III år1775 besökte kanalen i anslutning tillden då pågående stora ombyggnadenlär han ha låtit avlägsna nämnda stenoch ersätta den med en ny med sitteget namn. Denna sistnämnda sten fin-

nes nu upplagd vid sidan om slussensöstra mur. [Bild 9.] Inskriften är:

GUSTÄF IIID 19 Julii 1775Med egen hand

På en bergknalle öster om slussenbyggdes år 1826 en arkivbyggnad somfortfarande användes för förvaring avräkenskaper, ritningar m. m. från kanal-verksamhetens tidigare år.

5. Slussen Carolus Princeps(KarI XII).

På platsen där denna sluss 1åg harkanalbolaget byggt sitt sliperi. Någrarester av intresse från den gamla slussenfinnes inte kvar. Men tack vare upp-dämningen för att erhålla vattenkraftför sliperiet har kanalen söder om sli-periet och till slussen 6 sin gamla vat-tennivå.

IJItd J.Fogstenar och beslagi Ängsslussen.

DilA /-Slussen Ulrica Eleonora (Drottning-

slussen) sedd från Flottbron.

6. Slussen Heduig Sophia (Kail XI:sdotter ).

Vid kanalen ungefär mitt emellansliperiet och Kvarnsjön står rester avslussmurarna kvar. På kanalens östrasida nära norra slussändan finnes enfyrkantig damm som genom en ca 5

m bred öppning står i direkt förbin-delse med kanalen. (Bild ILJ Dammenär vad som är kvar efter den torrdockasom användes när Gamla kanalen vari bruk.

7. Slussen Ulrica Eleonora (KarI XI:sdottel ) .

Kanalen mynnade ut i Haafsjön

[KvarnsjönJ nära Vinbergstorp och därfinnes ruiner efter slussmurar kvar.Närmast sjön är kanalen nu helt igen-fylld. Slussen är torrlagd och detta ärockså fallet med kanalen ända till en

punkt ungefär mitt emellan de bådaslussarna 6 och 7. I denna punkt erhål-ler den gamla kanalen sitt nuvarandevattenflöde genom en mindre kanal fråndet lilla kraftverket och kvarnen som

Bild 8.Re st er au tr öbonstruh.-tionen i Drottning-slussen.

BiId 10.Gamla banalen sedd lrån bron uid

sliperiet.

ligger vid nya kanalens mynning. Mellankvarnen och Vinbergstorp finner manäven resterna från en under slutet på1800-talet byggd flottningsled för mas-saved till sliperiet. Mellan den torrlagdakanalen och flottningsleden ligger ka-nalbolagets bastu.

Före den stora ombyggnaden 1690-l70l fanns mellan slussarna 6 och 7

ytterligare 2 sådana; några rester efterdessa har jag dock inte kunnat finna.

Slutord.

Den del av Gamla Hjälmare kanalsom jag beskrivit är lätt tillgänglig förintresserade. Landsvägen mot Säterbo,som följer kanalen, går omedelbart in-vid slussarna l-4. Från vägen motKvarnsjön kan man från en punkt straxsöder om sliperiet på en gångstig följakanalen förbi slussarna 6 och T tillKvarnsjön; en säregen och mycket vac-ker promenadväg. Arboga med omnejd

BiId 11.

Slussen Heduig Sophia och torrdocLzan.

är rikt på minnen från forna tider, menden gamla kanalen torde vara ett av demest intressanta byggnadsverken frånen tid då teknik och transporter låg påen annan nivå än i våra dagar.

Litteratur

Lohman: Arboga Känning, 1737

von Platen: Om Hjelmare Slusswerk.Underdånigt yttrande. 1816.

Nerman: Hjälmare kanals historia.Uppsala 1910.

Wald6n: Den stora sjösänkningen.örebro 1940.

Bergquist: Hernbygdsföreningen ArbogaMinnes Ärsbok 1955.

BiId 12.

Kuarnsiön, sedd från den punlzt därGamla lzanalen mynnade ut.

BiId 9.

Gustau lll-stenen

6

uid Drottningslussen

Foto: Eric Persson.

f 2 - Kungliga Roslagens FlygkårKåringenj ören, Fly gdirektör Åke Barre

[S9 hade utgått redan 1945] och kvarstodo endast Do24, T2, Tp47, i ett parex. av vardera. Vid F2 uppsattes nuen flygräddningsgrupp [FRÄD], en ra-darskola (FRAS), en väderbiträdesskola[VÄDS_), en förberedande fäitflygar-skola [FöFS] och en regional televerk-stad [TVZJ, som på senare år utökatsmed en televerkstad för luftbevakninss-materiel [TVL]. Flygverksarnheten harallt mer kommit i bakgrunden och i dagfinnas vid F2 endast 2 st. Tp47 (Cata-lina], I st. Tp45 [Beechcraft] och I st.Sk50 på flottörer. Under senhösten, närHägernäsviken börjar frysa till, nedläg-ges flygverksamheten helt vid F2 ochCatalinorna ombaseras till Brommaflygplats varifrån de återvända först ef-ter' islossningen i maj månad. Undervintern kan emellertid Hägernäsvikensis, som ofta når en tjocklek av över 50Cfl, utnyttjas som landningsfält förmindre flygplan, vilket särskilt underden gångna vintern medfört en ganskalivlig flygverksamhet, som kommente-rats i dagspressen under rubriken "Eu-ropas längsta landningsbana".

Kårens fredsorgonisolion.Av det ovan sagda framgår att F2

icke är en vanlig flygflottilj. Krigsflyg-plan saknas ju helt och hållet och följ-aktligen finnas icke några flygande di-visioner. Däremot är kårstaben sam-mansatt såsom vid en normalflottilj. Vihar avd. I som är centralexpedition ochinnefattar fotodetalj, bokförråd och tra-fikledare. Trafikledningen har faktisktganska stor betydelse trots den ringaflygverksarnheten genom att den betjä-nar kringliggande flottiljer med radar-följning och intagning till landning. FVende radartrafikledare finnes här. Avd.II saknas och väderprognoserna erhå1laspr tel. från CEFYL i Stockholm. Avd.III/IV svarar för byggnader och inten-denturmateriel fkläder och mat] samtbensin för flygplan och fordon. Avd. Vsköter hälsan och avd. VI flygrnate-rielen, d. v. s. flygplan, motorer, bilar,båtar, vapen-, radio-, radar-, tele-, sä-kerhets- och snöröjningsmateriel m. m.Avd. VII saknas men en signaloff. ingåri avd. I. Signalmaterielen skötes huvud-sakligen av avd. VI. Vidare finnas Mo-biliseringsavdelningen och Kassaavdel-ningen med sina självklara uppgifter.Vid sidan av dessa kårstabsavdelningarfinnas även de tidigare nämnda skolor-na m. m. representerade i kårstaben.Då dessa äro av speciell natur och någ-ra motsvarigheter icke finnes vid någon

annan flottilj, torde det vara av visstintresse för läsarna att lfua känna demnärmare.

Flygvopnets Rodorskolq (FRAS).

Historib.Efter 2:a världskrigets slut började

man räkna med radarn som en f3ärdeförsvarsgren. Det svenska försvaret ut-rustades därför under de närmaste årenefter kriget med en hel del radarma-teriel som köptes i utlandet. Vad viemellertid inte kunde köpa var perso-nal som skulle sköta dessa radarstatio-ner. Utbildning av radarpersonal var ettbrännande problem. I samband med or,ganisationsändringen år 1948 uppsattesdärför Flygvapnets radarskola vid F2.

Från början hade FRAS den relativtblygsamma uppgiften att utbilda 20 st.radartekniker och 250 st. värnpliktigaradarobservatörer och radarmekanikerper år, men behovet har vuxit medåren och FRAS har nu till uppgift attvarje år utbilda följande personal:

Operatiu personalVärnpliktiga radarobservatörer . . 240Värnpliktiga chefsobservatörer .. 30Chefsobservatörer [fast anställdal 15Radartroppchefer .. 10Radarövervakare [i luftförsvars-

central]

Den I juii 1926 bildades det SvenskaFlygvapnet genom sammanslagning avarm6ns och marinens flygväsende. Här-vid uppstod även F2, som blev sjöflyg-kår och i dopet erhöll namnet 2. FIyg-Izåren.

F2 stationerades [baserades] vid Hä-gernäsviken i Stora Värtans norra del,15 km NO Stockholm. Denna plats ha-de dessförinnan använts av marinen så-som flygstation ända sedan 1919. Manhade bott i tälthangarer och ditflyttadeträhangarer men nu blev det fart påbyggandet. Betonghangaren och det ny-byggda kanslihuset möjliggjorde attäven kårstaben och kårverkstaden kun-de fiytta sin verksamhet från Skepps-holmens provisoriska lokaier ut till Hä-gernäs i början av år 1929.

FZ hade fortfarande underavdelning-ar kvar på andra platser i lande! t. ex.Kariskrona, Hårsfjärden, Fårösund ochGöteborg, vilka huvudsakligen betjäna-de marinen.

Genom riksdagsbeslut 31/8 1936 angå-ende förstärkning av flygvapnet utöka-des F2 väsentligt frän ll7 1937 ochkoncentrerades till Hägernäs. Namnetändrades till Kungl. Roslagens flyg't'Ior-tili. Under den följande tiden och underkriget hade F2 sin glansperiod som fly-gande förband och var bestyckat medbl. a. Sl7, '12, Sl2, 59 [katapultflyg-planl.

En ytterligare organisationsändring117 1942 medföljde tillkomsten av bl.a.en 4. division, specialdivisionen, så attF2 kunde känna sig som en "riktig"flygflottilj.

Utvecklingen mot allt snabbare land-flygplan och bättre flygfält medfördeemeilertid snart att sjöflygplanen kom-mo ohjälpligt på efterkälken, trots attsjöflygplan under flera är innehaftvärldsrekorden i hastighetsflygning. Ettomorganisationsförslag av är 1947, löljtav riksdagsbeslut 1948 medförde en be-tydande tillbakagång för F2 i fråga omantalet flygplan. Namnet ändrades återtill Kungliga Roslagens flygkår, vilketännu i denna dag är bestående. Flyg-plantyperna Sl2 och Sl7 försvunno

RadarofficerareRadarjaktstridsledare [delvisJ ....Aspiranter i luftbevakningstjänst

IdelvisJRadartrafikledare fdelvis] 20Lottor i radartjänst 15

Tebnislz personal.Extra flygtekniker .

Verkmästare, elmästare, flygtek-niker och montörer, omskolning

Summa st/år 695

Dessa c:a 700 elever äro ej samtidigtpå radarskolan, utan kursernas olikalängd [från en vecka till tolv månader]gör att elever rycker ut eller in om-kring 70 gånger per år; d. v. s. i medel-tal var fjärde tjänstgöringsdag!

Orgonisolion.För att detta digra utbildningsprogram

skail kunna fullföljas, fordras en smi-dig organisation, som kan anpassas efterden ständigt förnyade materielen och endetaljerad planläggning betr. tidsfördel-ning, lärare, utbildningslokaler, under-visningsn.:ateriel och exp.-tjänst.

101030

85

l5

215

Telo Ase

Elygdlrektör

seldioE i

--,-l

Radarskolan år organiserad på tresektioner enligt följande:

De operatiua och tebniska sektioner-na handha själva undervisningen, me-dan materiel och seruicesektionen för-ser de bägge övriga med undervisnings-materiel.

Lärarpersonalen på den operativa sek-tionen utgöres av 3 officerare, 10 un-derofficerare och 4 underbefäI. En delav dessa äro trupputbildare, vars upp-gifter är att meddela de 240 värnplik-tiga radarobservatörerna deras grund-läggande militärutbildning.

Den tekniska sektionens lärarperso-nal är civilmilitär och civil.

Chef för den tekniska sektionen ären flygingenjör av l. graden. För denteoretiska utbildningen har denne tilihjälp fyra civila ingenjörer och för denpraktiska utbildningen en verkmästare,13 elmästare och 6 flygtekniker.

Materiel- och servicesektionen ledesav en verkmästare. Till sitt förfogandehar han en underofficer, två elmästareoch tio flygtekniker samt en förråds-man. Denna personal är uppdelad på enservicedetalj, en förrådsdetalj och enfordonsdetalj.

Mqteriel.

Radarskolans materiel omfattar bl. a.

ett'femtiotal radarstationer. Dessutomfinnes en förnämlig laborationsutrust-ning för praktisk utbildning i el- ochradarteknik, till stor del konstrueradoch byggd vid radarskolan.

Enklare verkstadsutrustning finnesinom materiel- och servicesektionen.

I skoians utrustning ingår även enfordonspark, bestående av ett trettiotaltunga, terränggående fordon.

För den operativa utbildningen finnesen alldeles speciell övningsanläggningsom möjliggör verklighetstrogen utbild-ning i bl. a. radarluftbevakning ochradarstridsledning av jaktförband medhjä1p av syntetiska flygplanekon.

FRAS befinner sig för närvarande ikraftig utveckling och kräver ständigtökade utrymmen, vilka ev. kunna kom-ma att tillgodoses genom den nu ak-tuella bortflyttningen av FöFS ochFRÄD från F2.

Flygräddningsgruppen FRAD.

Flygräddningstjänsten påbörjades re-dan 1945 och stadfästes av riksdagen1948 då 3 st. flygplan typ Tp 47 (Con-soiidatet Vultee Catalina], tillfördesgruppen som dessförinnan hade Do 24

[Dornier] och T2 [Heinkel 115J. T2-

I

orna voro med i leken till 1950 och Do24 till 1952. En av Catalinorna ned-sköts den 16/6 1952 över östersjönunder spaning efter en försvunnen DC3,vilket väl de flesta läsarna fortfarandehar i gott minne.

FRÄD:s uppgift är att undsätta nöd-stäilda flygplansbesättningar såväl urflygvapnet som ur civilflyget i enlighetmed ICAO:s bestämmelser. Under denu gångna l0 åren av FRÄD:s verk-samhet, har beredskap hållits dag ochnatt praktiskt taget utan uppehåll. Det-ta betyder att minst ett flygplan harvarit berett att lätta inom 30 minuterefter larm. På natten har beredskaps-tiden varit 60 minuter om icke sär-skilda omständigheter gjort att kortaretid anbefallts. Vid basen (F2 ellerBromma] finnes därför alltid en bered-skapsbesättning och markpersonal somefter larm på högtalarna omedelbartvarmkör och bemannar flygplanet.

FRÄD har även utfört ambulansflyg-ningar för Stockholms skärgård med enTp 78 [NorsemanJ som dock 1957 rå-kade brinna upp ute på Stora Värtan.Sedan dess utföras dock längre ambu-lansflygningar med Catalinorna, och åt-skiliiga transporter av njurpatienter frånövre Norrland till den konstgjorda nju-ren i Lund ha ägt rum.

FRÄD har även fått en del ovanli-gare uppdrag såsom transport av per-sonal för FN och Flygvapnet såväl inomsoil utom landet fällning av förnöden-heter till isolerade öar m. m. Personalur FfuiD deltog i Antarktisexpeditionen1951-1952 och 1957 var en Catalinamed besättning baserad vid Spetsber-gen för att undersöka möjligheterna attundsätta de vetenskapliga expeditioner-na där uppe under det geofysiska åretoch utförde samtidigt flygfotografering-ar av Spetsbergen för glaciologiskt ochgeologiskt ändamåi.

Personalen vid FRÄD utgöres av 2officerare, 12 underofficerare, 2 flyg-planmästare, 15 flygtekniker och ca 16värnpliktiga.

'

Wn+-*-.b*r;e*""'islqi+l1'":;{': " "'''

Kårchefen, öuerste-löitnant T. SiöIin.

Flygvopnets Väderskolq (VADS).

Sedan maj 1951 ha Flygvapnets värn-pliktiga väderleksbiträden utbildatscentralt vid F2. Antalet elever var ur-sprungligen ca 100 per år men är nu-mera fördubblat. Kurstiden är l0 vec-kor och därför medhinnas endast 4kurser per år. Elevantalet per kurs blirsålunda ca 50 man, som uppdelas på 2st. parallellklasser.

V erk stadschef en Holmön, f örrådsf örual-taren Rydkuist och bontorssh.riuaren

Sandlin i luclzan på Catalina.

Utöver dessa 4 kurser för väderleks-biträden anordnas fr. o. m. 1958 år-ligen en väderleksunderbefälskurs om 5veckor under försommaren. Till dennautbildning kommenderas från flottiljerca 20 man av årets bästa väderleksbi-träden. Personalen vid skolan utgöresav civilmilitär meteorolog, två meteoro-logassistenter, tre underbefäl [överfu-rirerl och två tekniska biträden.

Förberedcnde Fältflygorskolqn(FO'FS).

I samband med utökningen av Flyg-vapnet genom 1948 års riksdagsbeslut,upprättades en "stamflygförarskola" vidF2. Narnnet ändrades 1950 tiil det nu-varande. Den fick till uppgift att med..dela undervisning åt flygsinnade yng-lingar med enbart folkskolan som grund,så att de skulle kunna tillgodogöra sighögre undervisning vid Krigsskolan iLjungbyhed.

Kurstiden var till en början 6 måna-der men har ökats i etapper och är nu12 månader från 1956.

Varje år intagas 180 st. nya elever iskolan fördelade på tre inryckningsom-gångar i mars, augusti och november.Före anställningen testas eleverna myc-Tp 47, Catalina går ut på uppdrag.

ket noggrant av uttagningskommissio-nen soffr består av manliga och kvinn-liga psykologer, militärer m.fl. Avsiktenär att på ett så tidigt stadium som möj-ligt söka utröna vederbörandes lämp-lighet som framtida stridsflygare.

Efter kontraktskrivning pä 7 är, bör-jar så skolgången där eleverna få läsamaternatik, fysik, svenska, engelska,historia, geografi och från i år ävenbiologi. Dessutom är behovet av fysiskfostran väl tillgodosett i forrn av gym-nastik och idrott samt någon militärut-bildning. Kraven på eleverna äro gans-ka stora på grund av det stora program-met. som skall medhinnas och mellan 7och l0 % av eleverna falla ifrån underläsåret. Dessa återgå till den civilarnarknaden. De övriga, som hittills en-dast sporadiskt fått medfölja i flygplanvid F2 och fått vistas en kort sommar-vecka vid ett flygande förband, få nugå vidare till en grundläggande flygut.bildning [GFU] vid F5 under l0 må-nader, varefter de kallas för fältflygare.De fördelas nu på flottiljerna, ev. efteren kortare inflygningskurs på viss flyg-planstyp, och genomgå där grundläggan-de flygslagsutbildning IGFSUJ. Vidkontraktstidens slut efter 6 år och l0mån, bruka en del återgå till det civilalivet medan andra gå in i FörsvaretsLäroverk för att läsa vidare till stu-dentexarnen och ev. bli officerare.

FöFS framtid är något oviss. Kurs-tiden avses emellertid att ökas till 3 åroch namnet att ändras till Flygvapnetsläroverk, men huruvida det blir flytt-ning 1962 till Herrevadskloster i Skåneeller F14 i Halmstad är ännu icke av-gjort. Personalen vid skolan, 3 militäraoch 15 civila, väntar med spänning påhöstens avgörande beslut.

Mqterielovdelningen, qvd. Vlmed TV2.

Alla ärenden beträffande flygmaterielhandlägges vid avd. VI och denna in-stans har därför uteslutande privilegieroch skyldigheter att ombesörja alla kon-takter med bl. a. CFÄ och CVA. Där-för torde Bergtrollets läsare ha ett stör-re intresse för denna avdelnine än förde övriga.

Arbetsuppgifter.Arbetsuppgifterna bestå främst i att

underhålla kårens flygmateriel samt fastradio-, radar- och telemateriel, utplace-rad på olika platser i östra mellansve-rige. Dessutom tillverkas här en hel delundervisningsmateriel för FF/IP räkning,som så srråningom hamnar på fiottiljeroch centrala skolor. Dessa arbeten ut-föras efter FF/IP detaljerade anvisning-ar direkt till verkmästaren, vanligtvisutan ritningar. Resultatet blir åskådligamekaniska och elektriska tavlor som vi-sa funktionen av olika organ i de nya

flygplanstyperna såsom landställ, klaffaroch stabilisatoromställning. Genomskur-na reamotorer och tredimensionellamodeller, som visa radarstationers strål-ningsdiagram, ingå också i tillverknings-programmet. Förutom radarskolansmyckna materiel, finnes även inom F2en radarstation för trafikledning, be-nämnd Stockholms Radar eller på sisto-ne Hägernäs Radar, som på grund avatt avd. VII saknas vid F2, måste till-ses och justeras av personal ur kår-verkstaden. Samma sak gäller de radio-stationer, radiofyrar m. m. som finnasinom F2.

Ett annat arbetsområde är kårens bil-park som förutom radarskolans ovan-nämnda radarfordon består av ett 40-tal bilar, jeepar och traktorer samt 4st. mopeder och 2 st. motorbåtar. Ge-nom att kåringenjören även är bilofficerär han ansvarig både för fordonens an-vändning och underhåll. Till sitt för-fogande har han en garageförman ochca l0 st. värnpliktiga bilförare som ävendeltaga i fordonens rengöring, smörj-ning m. m.

För att hålla ordning på kårens egenflygmateriel, finnes flygförråde! somockså ingår i avd. VI och förestås aven förrådsförvaltare som är uppbörds-man och ansvarar för rnaterielens mot-tagning, redovisning, förvaring och av-sändande. Genom att F2 ligger näraFF får flygförrådet en mängd extrauppdrag därifrån, som bestå i att mereller mindre tillfälligt förrådsförvaraallehanda materiel såsom målflygplan,båtar, radarstationer, antennmaster, te-lefonapparater, verktygssatser m. m.

Orgonisotion och ekonomi.Ävd. VI organisation framgår kanske

bäst av nedanstående tablå.Som synes awiker organisationen vä-

sentligt från en normalflottiljs avd. VI.Någon monteringsavdelning för flygplanfinns inte, F2 har för övrigt bara kvaren enda flygplanmontör. Planer på att

F örrådsföruabarenA. Rydlzvist haruarit med uidF 2 sedan 1926

insätta en monteringsavdelning finnsemellertid, men den kommer då atthandskas med radarstationer och TMRistället för fpl. Kontrollingenjören be-höver icke heller ägna så värst myckentid åt besiktning av kårens 4 st. flyg-plan utan besiktigar i stället motorfor-don, båtar, lyftanordningar m. m. ochär dessutom specialist på resning ochnedtagning av antennmaster och säker-hetsbestämmelser. Han övervakar dess-utom utbildningen av bilförare och före-slår utfärdande av förarbevis för dessaefter prövning.

Radar- och teleingenjörerna äro be-siktningsmän för sina resp. områden,lämna tekniska anvisningar för arbete-

Verhmiistare Smedman, "Fackets" ordf .

NiIs Berglund och masbinarbetare Da-nielsson filosoferar öuer materielens

förgdnglighet.

Elygrntrl-fö:rral ter'e

Mtrlfrd i

Kontrolllng

Ifål areSnickaretapetserareStädere

FI dep.frd

Verkstadschefen Holmön och FRÄD:smarbstyrkechef disbuterar tillsyner

contra öuersyner.

na, för- och slutbesiktiga arbeten, del-taga i stor utsträckning i felsökning påoch slutjustering av stationerna samtövervaka införandet av ändringar en-ligt TO.

Verkmästaren för servicelagen lederarbetena utom F2 och är ständigt påresande fot mellan arbetsplatserna ochverkstaden för att se till att materialoch utbytesenheter kommer fram alltefter arbetenas fortskridande.

Hela personalstyrkan är ca 85 perso-ner varav 26 st. är tjänstemän. Tjänste-männens aviöningar betalas av avlö-ningsanslaget för kåren eller av sakan-slag. I senare fallet kan en anställds löndelas upp så att t. ex. 25 % betulur uvförrådsanslag på grund av att han delvisarbetar åt CFA filial vid F2 medanresten betalas av verkstadens omkost-nadspålägg. Lönerna för verkstadens ar-betare och tjänstemän debiteras verk-stadens omkostnadskonto tillsammansmed kostnader för elkraft, värme, verk-tyg, allmänna förnödenheter o. s. v. ochåtervinnes i form av ett omkostnads-pålägg. Detta utgör f. n. kr 4:- perarbetstimma. F2 avd. VI arbetar ickemed maskintimmespålägg i motsats tillCVA. Sålunda föras t. ex. kostnadernaför underhåll av verkstadens fordon förservicelagen, 2 st. verkstadsbussar, 2 st.förrådsbussar, 2 st. stationsvagnar, 1 st.personbil, 2 st. jeepar och 3 st. mope-der direkt på titel 503, d. v. s. kårensanslag för flygmaterielunderhållet. Dettaanslag utgör f. n. I milj. kr per år.Lägges härtill de belopp som tagas ingenom räkningar till flottiljer, FF m. fl.på utförda arbeten, drygt 700.000:-k., kommer årsomsättningen på titel97661 upp i över 1,7 milj. kronor, vil-ket alltid måste passera kåringenjörensgranskande ögon eller åtminstone hanspenna. Det är kontorsskrivarens lott attiordningställa alla räkningar till flottil-jerna, FF, m. fl. samt att uppgöra bok-föringslistor. Det kanske kan vara avintresse att veta att alla utgifter debi-

l0

lörlingsskolons lvdo...Orn jag minns rätt har ingen elev i

lärlingsskolan vid CVÄ tidigare med-verkat med något av vad slag det varamånde i Bergtrollets spalter. Det kandärför vara på tiden att så sker. Dådet sålunda år fräga om debut och jagi hög grad har påverkat debutanternaatt publicera nedanstående, må följandes. k. förord föregå bidragen.

I lärlingsskolans andra klass förekom-mer tjugufyra lektionstimmar, uppdela-de på undervisning i modersmål ochmedborgarkunskap. På denna knappttillmätta tid blir varken det ena ellerandra ämnet "hackat eller malet." Vigör dock så gott vi kan - både eleveroch lärare. Till den ändan plägar prov-skrivningar anordnas. Ämnena är så gottsom valfria. Nedan återgivna har till-kommit under ett par sådana skrivtim-mar. Även andra uppsatser kunde varavärda publicering. Orsaken till att dehär två kommer är närmast för attexemplifiera hur oliba de ämnen, omvilka man skriver, kan vara. För övrigt:det är bra skrivet. Och som sagt - detär jag som med lärarauktoritetens tyngd- hnr'l - pressat de båda skrivarna frampå "Bergtrollscenen".

Ew. Sd.

l. Fotot som ledde rill CVA.Sitter och skakar fram på ett litet

arbetartåg mot örebro med en dagstid-ning uppslagen i knä't. Om man somjag åkt sträckan nästan varenda dagunder snart tvä är, så är det som omnågot skulle fattas om man någon gångskulle glömma köpa tidningen. Ävenom den inte läses så noga alla gånger,vill jag ha den. Det går liksom fortareatt resa och lättare att fundera på detsättet. Och varje dag sitter jag ochgrubblar på samma fråga. Det är så, attmitt stora intresse här i livet är - ochkommer troligen alltid att bli - försva-rer. Ständigt vrider och vänder jag påfrågan hur jag ska komma in där ochvilken försvarsgren jag då bör hänge

T': 1'

teras titel 97661 som är verkstadens ti-tel, varefter medel återföras till dennatitel från kunderna medelst räkningaroch från titel 503 medelst bokförinss-listor'

-r-

Ja, det blev "Flyget".Vilket jag nu kan konstatera, efter

snart två år vid CVA. Hur kom jagdå hit?

Orsaken var först och främst detstora intresset för vårt försvar. Därnästvar flygintresset bestämmande - menvilken grabb har inte intresse för flygnu för tidenl Ändå var det något annat,som blev den närmaste anledningentill att jag kom till CVA. Ett heltvanligt fotografi i ett Hermodsprospektavgjorde saken. Mitt på fotot såg manen av SAS nya DC:sexor. Den var un-der översyn. Det såg så frestande utatt få vara med så där. Tänk, kommaoch gå däruppe, springa uppför ochnedför trapporna, gå in i kabinen, ar-beta med instrumenten eller radion ochta med sig detaljer att pyssla med nerevid arbetsbordet bakom glasväggen.Skulle det kunna bli verklighet?

Dagen efter sedan jag sett fotot togjag ledigt ett par timmar från arbetet iörebro och gick till ungdomsarbetsför-medlingen, berättade rakt på sak om denärmaste framtidsönskningarna och vadjag ville bli. Fick då lämna en massauppgifter om hem, adress och en heldel annat samt också lämna betyg.Tjänstemannen bad mig komma till-baka efter någon vecka. Den veckanblev inte kort. Bara väntade och vän-tade på att få gå upp igen. Så var da-gen äntligen inne. Jag gick återigenuppför den långa trappan till arbets-förmedlingen. Men vad gjorde det attden var lång, bara jag kom upp. Närdet så äntligen blev min tur, var detinte utan nervositet jag gick in. Kanskehade det inte lyckats? Tjänstemannenbad mig sitta ned, tittade över glas-ögonen och log. Så berättade han, atthan hört sig för på ett par ställen. Mendet var särskilt et! som han rekom-menderade. Det skulle vara förståndigtatt ta just det ställets möjligheter, ef-tersom jag saknade utbildning och prak-tik i sådant arbete det gällde, ansåg

han.

Och - ja, det var just det stålle, darjag nu sitter och skriver detta, CVAoch lärlingsskolan här. Hittills har alltvarit efter mina förväntningar. Och nuhoppas jag att den dagen ska komma,då jag får vara med om det som fannspå bilden på mitt "framtidsfotografi."Det har jag klippt ur och kommer attgömma så länge

'^r t"uår,

suensson.

ll. Folkfesten reqlisqlion.En realisation är alltid ett stort eve-

nemang med köer och inköp i långabanor. Det är kanske med tanke pårealisationerna, som vi blivit begåvademed armbågar och stora ord. Vi skallnu ta bilen och åka in till det storavaruhuset i X-köpingen, där skall det

stora varuhuset ha realisation i dag.Händelsen har annonserats, och till-strömningen torde bli stor.

Inne i X-köpingen syns inte mångamänniskor på gatorna. Endast parkeradebilar, mopeder och andra fortskaffnings-medel trängs om utrymmet. Klockan ikyrkan visar på åtta, och kiockan nioskall varuhuset öppna. Utanför de bådadörrarna är dock trängseln redan stor.Här kämpar stora och små, unga ochgamla om en plats så nära dörrarnasom möjligt. Mer folk strömmar till,trängseln ökas. Den omkringliggandelandsbygdens befolkning sluter ocksåupp. En del kommer med traktor ochvagn. Halva vagnen är fylld av folk,den andra halvan skall så småningomfyllas med varor. På angivet klockslagöppnas dörrarna och vi försöker atttränga oss in. Anledningen är kanskeinte köplusten, utan att göra iakttagel-ser. I detta varuhus ser det ut att fin-nas allt. Priserna är heller inte så höga.Affärerna är redan igång, och snartbörjar männen gå ut, nedtyngda av pa-ket och åtföljda av hustrur med hand-väskor, innehå1lande tomma portmo-näer.

Genom dörren kommer nu ett gam-malt par, och vi skall på avstånd för-söka följa deras förehavanden från in-gången till utgången. Det gamla paretser sig omkring och beundrar allt, somär av intresse. Kvinnan får ögonen påspeceriavdelningen, medan mannen in-riktar sig på järnavdelningen. Så skiljsde åt för ett tag. Hon köper jäst,anjovis, vattenskadad torkad frukt, fa-lukorv och majonäs. Han inhandlar,klokt nog, en cykelkärra. Den kan jukomma till användning, tänker han. Dåparet åter sammanträffar, läggs alla pa-ket på kärran, han tar i handtaget ochhon skjuter på det redan höga lasset.

- Jo du, Emil, jag ska ha lite gardin-tyg också, ett par packar eller så, dethar vi väl plats med, du Emil, frågardå hustrun.

- Köp du, Johanna, det ryms mycketän, svarar Emil.

Tygpackarna lastas på, och så ocksåtvå kilo roquefortost, några burkar Fin-dus marmelad och senap i plastpåsar.Ldngst uppe på lasset placeras en kar-tong filmjölk i flera påsar. När dekommit överens om att inköpen räc-ker, drar de sig mot utgången. En polis,som förirrat sig in i folkmassan, ser dengamla kvinnans hårda arbete bakomcykelkärrans två meter höga last ochrycker hjälpande in. Vid utgången stårnågra personer och pratar. Det är enspetsnäst grevinna med monokel, endirektörsfru med plymer av paradisfågeloch ett leopardskinn som kappkrage.Även andra s. k. högt uppsatta personersyns där. Med lite förakt i blicken serde på när gamlingarna kommer medsin kärra. Ett förakt som snart bytes

Fru Tekla Isakssonkunde den 30 april i år fira l0-årsjubi-leum som elevhemmets husmor. Wernertyckte att det borde firas och inbjödstyresmannen, överingenjören med flerasom i olika anledningar har kontaktmed elevhemmet till visit. De kom vidlunchdags. Fru Isaksson var "varnad"och hade dukat ett fint kaffebord. Sty-resrrannen överlämnade blommor ochstunden vid kaffebordet med fru Isaks-son som festföremål förflöt under stortgemyt.

Senare på kvällen infann sig elev-hemsfolk från Malmslätt och Västeråsoch tillsammans med pojkarna var etttrevligt samkväm arrangerat. Pojkarnaöverlämnade genom Sven-Äke Mattis-son och Rolf Sparw ett presentkortjämte blommor.

Ia må hon leuadet önslz.ar TunåsAhlgren och Werner samt Dauid Molinoch uiJa, må hon leva,lzul kunde de ua.om hon ficLz leua uti 100 år!ViII hon bli äldre?Lår oss då hellre,'f å föreslå etthundraf emriosiu.

[Leverop, Nationalsången, flagganhissades, alla stod upp.]

mot ilska. Vid dörren är den fria höi-den inte tillräcklig, när kärran skall pas-sera över tröskeln. Den översta kartong-en med filmjölk ramlar ner och traffarpolisen i huvudet. Några mjölkpåsarspricker och innehållet stänker vida om-kring. Polisen behöver man efteråt en-ciast ge socker och ingefära, sedan kanhan slicka i sig hela uniformen. Ochgrevinnan skulle behöva en vindrutetor-kare på monokeln, sikten ser så dåligut. Men efter diverse grymtningar ärpolisen snart klar att träda i tjänstigen. Snart är kärran ute på gatan, ochdär lämnar vi det gamla paret medsitt kära lass.

Glada och nöjda reser vi hem. Vi harsett litet av den stora folkfest. somkallas realisation.

Bengt Andersson.

-/ /-

Ny siukdom.

På avdelning 642 bedrivs frekvens-studier. Studien företas av en arbets-studieingenjör med smeknamnet Björn-Anders.

Följande samtal har avlyssnats på av-delningen.

- Du ser tyngd ut, broder.- Ja, jag har fått Björn-frossa.

Truclzförare Fritz Eriksson lyfter inen KM2B på högsta hyllplanet i ny-konstruktionen.

Väl utnyttjatförrådsutrymme

I samband med modifiering av RM2-rrotorerna till RM2B, blev en omänd-ring av förrådsställningarna i motorför-rådet nödvändig. Den sistnämnda mo-torn med Ebk-tillsats, är nämligen c:a2 meter längre. Samma längd har motorRM6, som kommer för översyn påCVA.

RM2 förvaras i fack, som är byggdaav U-balk i 2 våningar. 14 st. motorerkan förvaras i varje sådant längsgåendefack. Ett av dessa har ersatts med ettnyt! byggt av I1/2" stålrör, samman-fogade med Burton rörkopplingar. Pågrund av motorns längd måste man, föratt kunna lyfta den i och ur facketrned tillräckligt utrymme för trucken,ställa den i 45" vinkel mot vägg ochtransportgång.

Det nya facket rymmer 6 motorer i3 våningar, summa 18 st. motorer. 3:djehyllplanet ligger på c:a 4 m höjd övergolv och dit lyfter den nya Hystertruc-ken utan svårighet de relativt tungamotorerna.

Så småningom kommer även detandra facket att byggas om och dåkan man förvara 36 långa motorer mottidigare 28 korta på samma yta.

Cåson.

En sqnn historiq.Enligt Hedström på avd. 279 finns

[eller kanske fanns] ett original Skin-nar-Edvin. När denne en dag gick förbikyrkogården och fann dödgrävaren sit-tande på gravkanten, ätande en smör-gås, kommenterade han synen sålunda.

- Jaså, du är så pass, att du får varauppe i dagl

ll

Omskolning ochvidareutbildningMånga industrier kämpa i dag med

sysselsättningssvårigheter. Indirekt på-verkar detta även CVA möjligheter attfinna utfyllnadsarbeten. Den strängaekonomiska linje, som FF beordrat, re-ducerar även i icke oväsentlig gradarbetstillfällena vid centrala flygverkstä-derna. Härmed vill jag inte ha sagt, attvi sakna arbetstillfällen för dagen, menvi måste ur alla synpunkter se om vårthus. Dels måste vi, för att möta denkärvare ekonomiska tiden, i ännu högregrad än hittllls effektivisera och ekono-miskt följa upp våra arbeten, dels mås-te vi göra omplacering av personal frånmindre till mera belagda avdelningar.

Inom CVA kommer vi i första handatt få problem med arbete för persona-len på nitaravdelningen [avd. 190]. Är-betena här kommer i huvudsak att tagaslut under 1959. Beläggningen på elsek-tionen kommer att successivt ökas un-der de närmaste åren. Kunde man utanvidare flytta personal till dessa arbetenvoro problemet enkelt. El-arbetena ford-ra emellertid vissa förkunskaper. Föratt bibringa aktuell personal dessa harCVÄ anhållit och av FF fått tillståndatt ombesörja sådan omskolning.

Omskolning.En första "proublass" om 6 elever

har i vår genomgått undervisning ielektroteknik. Praktisk utbildning i löd-ning, kopplingsarbeten enl. schema, ka-belskarvning, -dragning, -boxning samtenklare felsökning har även ingått iläroplanen.

Kursen startade på CVA den 74april. Den 2l april överfördes elevernatill FF:s verkstadsskola i Västerås. Ut-bildningen där pågick fram till midsom-mar. Kursen avslutades på CVA med14 dagars utbildning i bl. a. kabeldrag-ning och -boxning.

Sammanfattningsvis har kursen om-fattat föliande:

Matematik 100 tim.YrkesritningElektroteknikVerkstadspraktik .. . 350 ,,

Ca 800 tim.

eleverna klaramontagelag på

Följande personal har genomgått den-na utbildning:

Arne Asplund avd. 280Evert Eriksson ,, 491Bertil Isaksson .. 190Per Liljekvist ,, 190Bertil Lundberg ,, 280Martin Svensson ,, 280

"Eleverna" har under hela tiden visatstort intresse och utbildningen har där-för givit ett gott resultat.

Vidoreutbildning.För att få vårt behov täckt av kvali-

ficerade telemontörer erfordras samti-digt med omskolningen en vidareutbild-ning av skickliga el- och radiomontörer.I första hand kommer 15 elmontöreroch 20 radiomontörer att omskolas tillradio- resp. radarmontörer. Denna vi-dareutbildning av personalen på elsek-tionen är ofrånkomlig med tanke påden allt mer komplicerade telematerie-len, som CVA kommer att arbeta med.

Utbildningen au elmontörer i radio-teknik avses att omfatta föliande:

Matematik 95 tim.80"

210 ,,125 ,,

50 ,,

El-1äraElektronik

tt 'r

0th4nna

Mätteknik med laborationerStationsutbildning[Fr 8 och RK-01J

I föregående nummer av Bergtrolletkunde vi läsa under CVA känning attorganisationsformen, som fastställdesden 1 nov. 1949, med endast ett fåtaländringar gallt ti1l den I jan. 1958. Demera väsentliga ändringarna undernämnda tidsperiod var:l. Den 1 dec. 1952. Kontrollsektionen

placerades direkt under styresman-nen.

2.

J.

Den I febr. 1955. Robotsektionentillkom under överingenjören.Den 5 dec. 1955. Produktionskonto-ret tillkom. Detta inrättades efterutredning och rekommendation avEkonomisk Företagsledning Ä8. FrånPlaneringsavdelningen utbröts Pro-duktionsberedningen och från Rit-kontoret Verktygsritkontoret. Dessatillsammans med Arbetsstudieavdel-ningen bildar grundstommen i Pro-duktionskontoret.Med anledning av att större, icke

önskvärda skiljaktigheter mellan de trecentrala flygverkstädernas organisationförelåg och då ett flertal arbetsuppgif-ter, som tidigare utförts på sakbyråernamer och mer tenderade att överförastill cv beslöt FF att en fullständig re-videring av cv organisation skulle göras.Även detta utredningsuppdrag lades påEkonomisk Företagsledning AB.

Efter långvariga undersökningar ochåtskilliga diskussioner fastställde FF nyorganisationsplan för cv att gälla fr.o.m.den I jan. 1958. Denna som genomgri-pande ingrep på tidigare arbetsformer,kostnadsställen etc., kunde naturligtvisicke tillämpas omgående. En viss inkör-ningsperiod medgavs därför.

Huvudtemat i den nya organisatio-nen är att de tre centrala verkstädernai princip skall vara lika organiserade.

Efter semestern varför att ingå i olikaavd. 280.

t2

Ca 560 tim.

Laborationerna kommer om möjligtatt förläggas till Flygvapnets Centralaskolor, Västerås, varvid halva dagamautnyttjas för laborationer och återsto-den för teoretisk undervisning.

Utbildningen au radiomontörer i ra-darteknik avser att genom teori ochlaborationer ge radiomontörerna kun-skaper i radars princip, pulsteknik,mikrovågsteknik och speciella problemmed mottagardelen. Kursen, som avslu-tas med genomgång av några av Flyg-vapnets radarstationer, avses omfattaföljande:

Matematik 50 tim.Elektronik 50Gnrndläggande radarutbildningmed laborationer . 250 ,,

Ca 350 tim.

Intresset för omskolningen och uidare-utbildningen har varit stort. Till om-skolningskursen anmälde sig ca 40 st.av de anställda. Det är vår förhoppningatt intresset under utbildningstiden skallbli lika stort som det varit i den kurs,som avslutades före semestern. Blir kur-serna till alla delar lyckade innebär detminskade risker för sysselsättningssvå-righeter samtidigt som våra egna an-ställda få ökade kunskaper och därmedstörre utvecklingsmöjligheter.

Ah

?5n

-I

oi,

slolöl

3l

PolsIJ.^ouu.HJ6rEuru66otuouuetuV

teddnr0160luour3ddnrosn9qrePUn{u9l

tarlrou:lål lsoJr9J råddnJtsu^sr.^O

Flr.^s6urulsoJln )oqouporstra^or.uDx

porsNr.4u.unrts ul

6uru6{t}nortuol

Såväl de nuvarande som de nya ar-betsuppgifterna, som överföres från sak-byråerna till cv, kräver mera tekniskbearbetning. För enhetlig ledning ochsamordning av dessa arbeten har underverkstadsöveringenjören tidigare höran-de rent teknisk personal utbrutits ochsammanförts i en gemensam avdelningbenämnd Tekniska avdelningen. Tilldenna hör också Konstruktions- ochNormaliekontoret samt all inom cv före-kommande kontroll. Kontrollarbetetkan dock där så bedömes lämpligt ochmöjligt delegeras till Produktionsavdel-

Normalie- och Kontrollkontoren fåtten medhjälpare, som sköter dessa. Ge-nom uppdelning av Produktion ochTeknik kan frågor, som tidigare löstesunder verkstadsöveringenjören, krävastyresmannens ingripande. Övriga av-delningar under styresmannen äro istort sett oförändrade.

Vid CVA är den nya organisationentill stora delar redan genomförd ochdet är vår avsikt att den helt skall varainförd inom en snar framtid. Då skallvi också återkomma här med en meradetaljerad redogörelse, gällande CVA.

CV organisationGrillande fr. o. m. den 1 jan./958

ningen. Detta fritager dock icke Tek-niska avdelningen från kontrollansvaret.

Tekniska avdelningen skall på salnmasätt som Produktionsavdelningen lydaunder styresmannen och ha en över-ingenjör sorn chef. Under denne lyderförutom stabsorganen de s. k. tekniskakontoren, som innefatta teknisk bered-ning och kontrollgrupper.

Under Produktionsavdelningen haringen förändring skett betr. stabsorga-nen likaså har benämningen sektion bibehållits för underavdelningarna. Inomdessa har till följd av utbrytningen avden tekniska personalen och kontroll-personalen vissa förändringar skett.

För styresmannen innebär organisa-tionen att han i stället för att ha dendirekta ledningen av Konstruktions-,

Inom vårt dagliga liv, inom hemmet,staden, rättsväsendet etc., arbeta viinstinktivt efter osynliga organisations-planer. Ävsikten med vår organisations-plan är att den skall vara en hjälp istarten och att den skall vara så an-passad att var och en utan att tänkapå den arbetar efter den. Att den heltskall passa var och ens privata önsk-ningar inom en stor verkstad är ute-slutet men med den tolerans, som kanaccepteras, tages givetvis i största möj-liga mån hänsyn till individernas lämp-lighet och önskemål vid tillämpningenav densamma.

Ah

Korrespondens-studier

I nr I av Bergtrollet år 1957 omtala-de överingenjören att en ny möjlighettill utbildning har medgivits av Flygför-valtningen, nämligen utbildning genomkorrespondensstudier.

För Dig, som är nyanställd och ickekänner till denna utbildningsform får vimeddela att CVA i samråd med kor-respondensinstituten får bedriva visskursverksamhet för sina anställda. Kur-serna avser att höja yrkesskicklighetenoch underlätta omskolningen för atthandha ny eller mera komplicerad ma-teriel.

Den som genomgått en korrespon-denskurs som påbörjats efter tillståndfrån FF erhåller ersättning för kursav-giften. Ersättningen utbetalas då kursenslutförts och godkänt betyg uppvisatsför studieledaren. För att utfå ersätt-ning gäller att kursdeltagaren vid slut-förd kurs fortfarande innehar anställ-ning vid Flygvapnet.

Två gånger om året före den I junioch 15 november insänder CVA tillFlygförvaltningen uppgift på personal,som önskar vidareutbilda sig.

Anmälan kan göras direkt till perso-nalkontoret eller till de kontaktmän,som finnes utsedda inom varje sektion.

FE

Några anteckningar ...

Arboga är som bekant en gammalstad, som redan från tidig medeltid ha-de ordnad styrelse. I spetsen för dennastod två fogdar, som lydde direkt un-der konungen. Närmast under kungs-fogdarna stod borgmästare, även dessatvå [tidtals 4 st. till antaletJ. Till derashjälp stod rådet, som bestod av 6-8rådmän. Verksamheten i stadens sty-relse uppdelades på olika verksamhets-områden. Dessa benämndes Magistrat,Rådstugurätt och I(ämnärsrätt. Borger-skapet i staden representerades av de24 äldste och sammansättningen av des-sa, som närmast motsvarar vår nuva-rande stadsfullmäktige, var hälften han-delsmän och hälften "gerningsmän"d. v. s. hantverkare. Motsvarigheten tilldrätselkammaren var då för tiden 7-manskammaren, som tillsattes genomval och revisionen av stadens affärerhandhades av 12-mansstugan.

Man vet rått val hur stadens styrelsetedde sig och hur rätt skipades redanunder l400-ta1e! dels genom bevaradebrev dels genom rättsprotokoll de s.k.tänkeböckerna. Det faller utom ramenför denna lilla skildring, att närmarediskutera dessa förhållanden. Här skallendast i korthet beröras några anteck-ningar, som kan ge en fragmentariskuppfattning om gångna tiders styrelse-män i vår stad.

Den äldste kände borgmästaren barnamnet Miclis Oloffsson och nämnes1379. Efter denne finnes en obrutenrad namn på dessa ämbetsmän i Ar-boga. En uppräkning är ju i detta sam-manhang av föga intresse. Däremot kanenstaka innehavare av ämbetet haframträtt ur det dunkla förflutna isamband med olika händelser, vilka tor-de vara mer givande som underhållning.

Lars Porsöl, som blev borgmästarei459 tog sin syssla på allvar. Hansnamn nämnes med respekt i sambandmed rättsprotokoll och andra hand-lingar. Namnet är intressant, då clet gervid handen att han sysslade med öltili-verkning. Han var en tidig företrädareför arbogaölet. Namnet syftar också på,att ölet bryggdes med pors och ej hum-le, som först på 1500-talet blev vanligt.En borgmästare som visserligen ej spe-ciellt framträder, men som dock förtjä-nar nämnas, är Anders Guldsmed. Den-ne måste ha haft ett gott rykte, ty hanverkade som borgmästare 1496-1499och återkom ånyo 20 år senare. Dettavar synnerligen ovanligt och talar förvederbörandes goda karaktärsegenska-per. Ersättningen till borgmästarna ut-

t4

Med. dr G. Bergquist

gick från stadens ränta och halva sakö-ren. Vidare erhöllo de en del av detvin som infördes och det ö1 som ut-dömdes som böter [kontanta pengarvar det ont om denna tidJ. 1477 klaga-de borgmästarna Lars och Jöns Stor-björnsson och Sven Jönsson över sinalöneförhållanden och önskade få ersätt-ning i kontanta medel. Detta beviljadesej "som det tillförne varit hade, så

rnåtte det härefter bliva". Borgmästarnaskulle också kontrollera stadens skriva-re, som av och till försökte sig på litetförfalskning i räkenskaperna. Sammaborgmästare som nyss nämndes hadesvårighet i detta stycke och måste rap-portera förhållandet för Sten Sture,som var märkligt mild i sin dom. Detheter i denna till slut "skall aldrig skri-va skatt oftare". Huruvida detta nuinnebar avsättning eller allvarligarestraff framgår icke av anteckningarna iärendet. En Peder Stubb kallade år1504 borgmästaren Måns Bältare förtjuv och anförde ett folkupplopp somangrep denne i hans hem. De som voroanklagade skrädde inte orden. Vid etttillfäile säger en sådan till borgmästa-ren: "Där sitter du och skäller" menblir naturligtvis dömd till böter för"slemma ord".

Den lön som av ålder utgått på sättsom ovan antytts ändrades så småning-om. 1633 utgjordes lönen av 50 riks-daler och några år senare 100 riksdaiersilvermynt förutom vinkanna vid högti-derna, d. v. s. vin av det som infördestill staden. En av denna tids borgmäs-tare var Gubert von Queckenberg, som1644 hade att försvara sig mot klago-mål från stadens borgerskap. De anfördeatt han ensidigt disponerade krono- ochdonationsjorden. Man antydde vidareatt han "ligger i Stockholm" och däricke förvärvat något för staden.

En annan borgmästare vid denna tidär Harald Månsson. Lorens skrivare på-stod att borgmästaren lovat sin dotterjungfru Malin tiil äkta. Han anför hurhan kommit och lagt gåvor till dotternoch att dessa mottagits, då de ej säntsåter förrän efter två dagar. Vidare hadeLorens bjudit borgmästaren på vin ochdå hade denne "talat goda ord". Ytter-ligare hade borgmästaren önskat Lorenslycka, skriftligt till och med. Flickantycks ha varit en f1irt, ty enligt vadsom framkom inför rätta, när Lorensanklagade borgmästaren för brutet ord,hade flera ungherrar lämnat gåvor tilljungfru Malin. Rätten beslöt att borg-mästaren skulle betala Lorens för de

gånger han gått på besök till denna ochdär fått förtäring. I övrigt blev intetnämnt i protokollet. Kärlekshistorienslutar med detta och i stället blir detbitter strid. Hårda ord fälides ochMalin fick till och med böta för att honkallat Lorens "grov äreskändare". Lo-rens å sin sida fick böta för att hanhade sagt "skjelmhjärta" till flickan.Att han blev bötfälld tycker man juvar härt, ty det 1åg ju liksom något avkärlek i tilltalsordet. Man får ocksåbekräftelse på att så var fallet ty detblev förlikning och kanske också gif-termåI.

Borgmästarna reduceras så småning-om och frän 4 blev det 2 och slutligenendast en. Breven och protokollen i vårgamla stads arkiv gömmer mycket avintresse inte bara om borgmästare. Härantydda händelser ge en viss uppfatt-ning om hur människor i alla tider ärlika, de må nu vara borgmästare, skri-vare eller "vanligt folk".

-/ /-

Social verksamhetFör innevarande år har CVA fått

bemyndigande att av verkstadsmedeldisponera 7.500:- kr för att bedrivasocial verksamhet och genomförande avtrivselbefrämjande åtgärder.

Kommitt6n, som består av repr. frånföretagsledningen och personalorganisa-tionerna, har uppgjort förslag till för-delning av beloppet. Förslaget är god-känt av styresmannen.

För studieverksamhet 500:-Till åtgärder för att stimuleraskyddsarbetet .. ..För bidrag till utgivande av

1.000:-

2.000:-BergtrolletFör bidrag till personalorgani-sationerna vid anordnande avden traditionella årliga barn-festen I .000:-För bidrag till en personalsam-mankoms! som skall anordnasi samband med personalorgani-sationerna L000:-För idrottsverksamhet samtstöd till driftvärnet 1.000:-För inköp av tidskrifter, somskall utläggas på mässen och ilunchrummen 400:-För utsmyckning av lunchrum-men såsom inköp av konstverkoch blommor .. .. 300:-Till blommor, som kommer attöverlämnas till de anställda,som råkar ut för längre tidssiukdom 300:-

Summa kr. 7.500:-

FE

:# \& Tuå Gunnar på seynesterDet hör upplevde Gunnor Siöberg,qvd. 800.

En semesterdag damp jag ner i Stock-holm. Jag har för vana - eller kanskedet är ovana - att äta en god bit mati den sta'n och till mina vanor hörockså, att det ska ske på restaurangSHT. Av den enkla anledningen, attdär får man god mat i trevlig miljö.Jag stegade alltså in på SHT, hittadeett bord i en inbjudande hörna. Jagblev serverad och åt min mat medfrisk aptit.

Efter en stund siog sig en annan gästned vid mitt bord. Han såg inte pånågot sätt underlig ut, men det varändå något speciellt med honom, somgjorde, att jag gav honom ett uppmärk-samt öga.

Sedan hände något. I rask följd drop-pade nya gäster in vid bordet och allasökte sig med något av vana i stegentill nin hörna. Och alla var det någotspeciellt rned. Ett kul skägg, en snitsigfluga eller några strån på överläppen.

Men snart slutade jag registrera de-ras utseende. Jag bara lyssnade - skrat-tade.

Snabbt klarnade det för mig, att jagbefann mig bland journalister. En komt. ex. från ett reportage i Lappland, enannan från en resa i England.

Konversationen i detta sällskap lågpå ett sådant plan, att det var en upp-leveise att få vara med och lyssna.

Skämt som allvar serverades lika ele-gant och replikerna röjde dessa herrarsintelligens och djupa humor.

Det var kanske mina hjärtliga skratt,som gjorde att jag snart betraktadessom en i gänget.

När jag nu läser ett kåseri eller nå-got reportage i någon av stockholmstid-ningarna försöker jag lista ut, vem av

mina okända vänner från SHT som ärupphovsmannen.

Anfoll på verkstqdsskolqn i Vösterås.Fredagen den l3 juni kom driftvärns-

pojkarna 100 procentigt medan anslut-ningen från de äldre driftvärnsmännenvar liten.

Först på mötesplatsen var HelmerPersson, Erik Persson samt Ivar Eriks-son [Klippen], som även kan visa uppde flesta övningstimmarna för arbets-året som går ut den 30 juni.

Fär'den tili Västerås företogs medlastbilar som verkstaden även dennag,ång välvilligt ställt till vårt förfogande.

Vägen till anfallsmålet gick överl(ungsör, Kvicksund och Rytterne kyr-ka, fram till behörigt avstånd från fien-den. Vägen över Köping var under ar-bete så den var ej lämplig för transportpå lastbilsflak. På kvällen straxt föreavfärden började det klarna upp. Tem-peraturen var ca 12 grader så vi fickplocka fram våra goa modell 10 kapporför att hålla värmen uppe.

Vid Rytterne kyrka rastade vi å togen åkarbrasa. Nu hade vi bara 14 kmkvar till anfallsmålet. På lagom avståndfrån fienden urlastade vi och intog dengruppering som vi på förhand gjordeupp hemma på garagegården.

Gruppchefer under övningen varGunnar Dalman, Tage Wallqvist, Ric,kard Lenander och från Stridsskolan iVällinge nyhemkomne A. Hulting.Bakom en sten i skogen hade fiendenlagt ut stegar som vi skulle användanär staketet skulle forceras. Allt gickefter beräkning fast motståndet varhårdare än vi trott. Staketet forceradesav de flesta utan stege med överljuds-hastighet, trots detta hängde det en ochannan byxbak på taggtråden. Kämpar-glöden och skottlossningen var intensivfrån båda sidor under anfallet. Efter"eld upphör" vidtog samling, vapenvårdoch genomgång. Äran delades lika mel-lan anfallande och försvarande.

Kling hade under kvällens lopp faritfram som ett yrväder, men när hanfick se alla fina smörgåsar som våravärdar bjöd på vek han inte en tumfrån bordet. Lundberg var åter frammeå brände handen. När mackorna ochkaffet var slut utbyttes tacktal från bå-da sidor. Samarbetet mellan de bådadriftvärnen skulle fortsätta. Under hös-ten 1958 skulle verkstadsskolan åter-gälda vårt besök.

Välkommen i driftvärnet.

Allan Grödön, Tage Andersson och LarsKling startberedda för ofientering.

Gunnqr Liung, ovd. 506, beröttqrså här.

Semestern tillbringade min hustru ochjag på en plats, dår solen strålade dagefter dag från en molnfri himmel. Plat-sen låg inte i Sverige utan det var påön Rodos utanför Turkiet.

ön tillhör Grekland och ligger i detblågröna, kristallklara Medelhavet. Be-folkningen består i huvudsak av grekeroch turkar och eftersom avståndet tillCypern bara ar cirka 30 mil, svalladede politiska vågorna ganska högt. Somtur var tog de sig inte uttryck i in-bördes oroligheter utan i stället strejka-de man då och då. Poliser gick omkringoch såg till att strejken var total - inteens glaceförsäljarna fick sälja något.Strejkerna blev aldrig långa och vi kun-de gå omkring och handla i trånga ori-entaliska affärsgränder med handelsbo-darna långt ute på gatan. Om rnan komvid l2-tiden, kunde man höra bönut-roparnas "mässande" från minareterna.

Rodos invånare är inte turistmindedi högre grad, men vänliga och glada. Ensak är klar - den soliga semestern 1958på ön Rodos kommer vi aldrig att glöm-ma. De sista dagarna av semesternregnade det tyvärr, men det beroddeinte på Rodos utan orsaken var, att vihade kommit hem till Sverige.

-/ /-

Briltsommqrrundqn och konstgiordondning.

Brittsommarrundan blev en storframgång för Flygets Motorklubb i allaavseenden - utom ett enda litet un-dantag, är det väl bäst att tillägga.

Det gäller provet i sjukvård, därtävlingsledningen tilldelade samtliga täv-lande fem prickar för felaktigt besvaradfråga. Alla hade nämligen svarat, attman inte skulle företaga konstgjordandning rned en trafikskadad, somblöder ur näsa och mun och är med-vetslös.

Efter samtal med dr Bergqvist hartävlingsledningen ändrat uppfattning isaken. Denna frarnhåller, att konstgjordandning ej företages på medvetslös iannat fall än då gas-, elström- ellerdrunkningsfall föreligger.

Efter avdrag av fem prickar, vilketsamtliga tävlande har rätt till. ärställningen bldnd de tio bästa följande.

l. Kjell Nilsson, 4I prickar; StenMolin, 4l prickar; 3. Gösta Eriksson,42; Sune Swanström 66, Folke Eriksson65,5, Allan Genberger 69, YngveKnutsson 74, OIle Ottosson 74,5, K.G. Berggren 79, Ivan Adielsson 83,Vi återkommer till tävlingen i nästanummer.

ffi

l5

rf TO . ..

v ara penslonater"Nej, det blir för rogivande, dånog vara bogsering annars blirjobbigt."

får detdet för

Knut Moberg.

CVA-foto: Rune Larsson.

Onsdagen den 30 april avgick KnutMoberg med pension från CVA. Hanhade en lång anställningstid inom för-svaret bakom sig. Moberg började sinanstäilning inom försvaret vid örlogs-varvet i Stockholm 1918. Flyttade 1927till Centrala Flygverkstaden, Västerås.Härifrån kom Moberg åter till Stock-holm 1941 och började vid FFVS. Dådenna verkstad nedlades 1945 överflyt-tade Moberg till CVÄ. Moberg hargenom sin långa anställningstid inomflygvapnet på ett intimt sätt kunnatfölja den tekniska utvecklingen inomdetta område. Sitt yrke som snickarehar Moberg varit trogen och har ut-vecklat en yrkeskunskap som varit högtuppskattad. Vid sin avgång blev Mo-berg föremål för hjärtliga uppvaktning-ar. Från företagsledningen vid CVA ta-iade bitr. överingenjören F. Kropp, somtackade för de många gagnrika åreninom flygvapnet samt överlämnade pre-sentkort, adress och blommor. Från ar-betskamraterna tackade verkstadsförmanEngvall och överlämnade en minnesgåva.För fackföreningen talade ordförandenIngvar Johansson, som även överläm-nade blommor. Från mässföreningen in-bjöd G. Johansson pensionären och deuppvaktande till ett dukat kaffebord.Efter vederbörlig fotografering skeddehemfärden med företagets flottaste bil.Att Moberg trots att han är pensionärbehållit sitt pojkaktiga lynne och vita-litet vittnar följande samtal vid kaffe-bordet om. Ingenjör Kropp: "Det bästajobb jag kan tänka mig då man blirpensionär är att vara på en pråm somrorsman, då sitter man i lugn och rooch får tillfälle att meditera." Moberg:

16

GA]

En av CFA:s "veteraner" i förrådetpensionerades den 30 april. Det varEmil Nyqvist, som anställdes den 26jan. 1947. Nyqvist hade tidigare ettflertal år varit stamanställd vid Vax-holms Kustartilleriregemente och varlugn för att det var en malt, somprydde uniformen och inte tvärtom.

Vid arbetstidens slut samlades arbets-kamraterna kring Nyqvist vid "torget"och så anlände dennes chefer. förråds-dir. Erik Nyberg, ing. Eskil östlund ochIvar Key-Åberg.

Dir. Nyberg tackade Nyqvist för deniånga tid han förtjänstfullt tjänat före-taget och överlämnade blommor. Key,Äberg talade på avdelningens vägnar,varvid han bi. a. tackade för sott kam-

EmiI Nyquist.Foto: Erik Persson.

ratskap. För fackföreningskamraternatalade Bertil Eriksson, som framfördetack- och avskedsord och dessutomöverlämnade en gåva till den nyblivnepensionären.

Emil Nyqvist njuter sitt otium i egenvilla i Brattberget.

Den 31 juli inträdde Fritz Löf iCVA-pensionärernas led och CVA fickdärmed sin tredje "riktiga" pensionär.Personalavdelningen hade ordnat enkaffefest på Mässen, då Löf avgick urtjänst. Skämt och humor hade sin givnaplats vid det festligt dukade borde! därLöf den vänlige satt som hedersgäst.Vänlig och tillmötesgående, det hadeLöf alltid varit i sitt arbete och detfick han nu bekräftelse på att det vär-desatts av såväl företaget som arbets-kamraterna.

Fritz Löf.CVA-foto: Rune Larsson.

Styresman Dahlin inledde avskeds-tacktalens rad.

- Tiden går och vi följer med. Vihar nu hunnit så långt, att vi fått yt-terligare en pensionär, inledde styres-man. Han omnämnde därefter, att Löfvarit anställd vid CVÄ mycket lång tid[5/9 1949] och att denne den sista ti-den under sin tjänstgöring i personal-byggnaden stått i skottgluggen för sinakamrater.

- Jag är övertygad om att de varitbelåtna och belåten dr jag, yttrade sty-resman och tackade till sist Löf föralla åren och önskade honom god hälsaoch välgång under kommande år.

Styresman Dahlin överlämnade blom-mor till den nyblivne pensionären, ettfotografi av Löf i arbetet fBurt hadetecknat ett kul omslag, där Löf bl. a.

figurerade med röd tomteluva] samtett presentkort på framtidsprenumera-tion på Bergtrollet.

Ingvar Johansson tog till orda påkarnraters och fackets vägnar.

- Från dina kamrater framför jag etttack för den tid du varit tomte i per-sonalbyggnaden. Vi har bara hört välom dig och det är med vemod, som viser dig 1ämna CVA. Vi tackar dig förden tid som varit och för eott med-lemskap i facket.

Så här glatt uar det hring kaffebordet,ncir Fritz Löf autackades för lång och

trogen tidnst.

PefSOnalstatiStik ff an CVA Anstär.tninsstidens rängd

den 1 jan 1958

Ar

Irg-ul-.lftt-tzl-Jf s-m!

Iz-Blls-sI

I3-48r1-21-_l

l<1flffi

15010050 0 0 s0100150

-:r-ssl------__l

-zt-zsf------1-ro-zo[--_l

1101009080 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 3040 5060 70 80 90 100110

Antat arbetare Antal. tiänstemän

Atdersfördetning den 1 ian 1958

Ätder

oo-zo II sr-os I

Iso-ooEIsr-ssl--_l

t1 tE

36-10

MedeLtalet anstältda1948 - 19s7

AntaLarb etare

AntaLtj änstemä n

AntaLanstäLL da

1100

i000

900

800

700

600

500

400

300

200

100Johansson överlämnade blommor ochframförde välgångsönskningar.

Sigvard Brom6 överlämnade blommorfrån kamratema inom avd. 380 och ta-lade på deras vägnar.

- Vi tackar dig för den tid vi fåttarbeta tillsammans och för det godasamarbetet under alla år, yttrade Bro-rn6 och han framförde också välgångs-önskningar.

Balk-Johan avslutade med några ordfrån Mässen, varvid han skämtade omLöfs konkurrens med mässföretaget.

- Här på Mässen är vi glada för attdu sluta! ty du har varit en väldigkonkurrent. Du har tagit så god vård-nad onr dina kamrater, att vi mist kun-derl Balk-Johan tackade mera allvarligtLöf för gott samarbete med Mässenoch bjöd honom till sist en extra bitav jordgubbstårtan.

Så blev det några personliga ord ochtack från överingenjören, innan FordCustomline rullade fram till mässtrap-pan för att ta ombord Löf med famnenfull av blommor.

Lönsporondet ger dubbel vinst.

Lönsparandet är en sparform som ärmycket uppskattad inte endast därföratt den på ett mindre kännbart sättmöjliggör sparande till sådana ändamålsom är väsentliga, utan även binder desparande medien till en tid då omdömetom pengar och pengars värde hos densparande blivit mera realistiskt. Spar-beloppen får uttagas till väsentliga tingeller vid uppnådda 25 års ålder. Underspartiden äger även vinstutlottning rumvarje år.

Att möjligheten till en extra siant ärstor på denna vinstutlottning har lön-spararna vid CVA erfarenhet av då vidsenaste utlottningen inte mindre än 6CVA-are blev lyckliga vinnare.

Dessa äro:

2276 Kalle Lind6n, avd. 272 500:-2241 KarI Göran Andersson, 609 50:-2161 Mats Granqvist, 250 50:-2133 Rangvald Folke Leo, 280 50:-2156 Rolf Helmer Persson, l0l 50:-409 Britt-Mari Törnqvist, 646 50:-

Lönsparandet lönar sig alltså i dubbelbemärkelse.

GAJ

1948 1950 1952 1954 1956 1957

UtbetaLda töner

1g/,9 -1957Mir.j

11

13

12

11

't0

II7

o

I

I1

1950 1956 1957

t7

Wim.

1948 1952

Vad händer på spionfronten? Denfrågan kan endast de verkligt initierade- huvudorganisatörerna för spionaget .-

svara på, och dessa är som bekant myc-ket förtegna - av för dem angelägnaskäl. Vi vanliga individer vet inte merän vad tidningarna då och då förkun-nar för oss, och det har varit rätt ma-gert under sista tiden. Förekommer detdå inte flera spionerifall än vi får redapå7 Jo, tyvärr gör det så. De flestaspioner klarar sitt smutsiga hantverkutan att bli avslöjade. Personer somingående studerat frågan gör gällande,att endast c:a l0 "Ä av allt spioneriblir avsiöjat. C:a 90 % kar. sålundafullgöra sina uppdrag helt i löndom. Vivet sålunda mycket litet om vad somkan vara sålt av våra försvarsanlägg-ningar, vår militära och civila produk-tion, vår industri, vår beredskap m. m.Lika litet vet vi, om något spioneri kanvara igång i våra trakter. Vi får livligthoppas, att så icke är fallet. Men detskulie vara rätt underligt om vederbö-rande helt skulle sakna intresse för våraanläggningar, arbetsuppgifter m. m.Spioner är väldrillade, mycket försiktigaoch vakna individer. Men någon gånggör även de ett misstag. Ett förflugetord, en olämplig kontakt med uppdrags-givaren, ett påtagligt intresse för vissating etc. kan bli deras öde, nota beneom iakttagaren är vaken, bedömer falletriktigt och handlar därefter. Flera iSverige avslöjade spioner har dragitmisstankar på sig genom någon obetyd-lig detalj, som givit anledning till skärptuppmärksamhet och så småningom fullbevisning och anhållande.

Erfarenheten visar att ett avslöjandeväcker stort intresse hos allmänheten,och uppmärksamheten skärpes betyd-iigt under den närmast följande tiden.Men allt eftersom tiden går utsuddasrninnesbilden mer och mer, och snarthar hela affären fallit i glömska.Vem tänker nu på de allvarliga fallenHilding Andersson och Enbom, somdock inträffat under 1950-talet, och hurär det med "radarspionen" AnatolEriksson? Det är ännu inte två år se-

dan han greps och dömdes till 12 årsstraffarbete.

Varje avslöjande år säkerligen etthårt slag för alla övriga spioner. Derasverksamhet försvåras av skärpt vaksam-het från ailmänheten. De känner allasögon riktade mot sig, och kanske de

t8

Tt,,| o Iroq mea ossVid det här laget vet väl de flesta

vid "Flyget" vad "Följ med oss" inne-bär. Några ord därom i alla fall.

Det började med att någon fick enid6 och talade med en annan och så

blev det så småningom något annat ännågon annan hade tänkt och så bildadesdet en kommitt6 för att ordna medhändelserna. Det blev för FCPF BrorMöller och Erik Isacsson, för FCTFAnders Wadström och Olle Winbergjämte John Eklöf för Bergtrollet.

Personaltidningen Bergtrollet står somarrangör med FCPF och FCTF bakomryggen. Genour en pristäviing utlyst i"Trollungen" har vi fått en signatur-melodi, som spelas i högtalaranlägg-ningen i samband med meddelandenangående "Följ med oss". Detta namnhar också tillkommit genom pristävlan.

Bättre kännedom om varandra bör med-verka till större trivsel på arbetsplatsenoch dithän strävar vi väl allal

Vqd hqr hönt.

Premiärprogrammet svarade ArbogaBågskytteklubb för söndagen den 3 au-gusti. Efter KM-tävlingarna, där bi. a.

Mindor Eriksson och Börje Klotz frånFlyget deltog, hade Bågskytteklubbenställt instruktörer till förfogande förundervisning av intresserade bågskyttarbland publiken. Och nog fanns det in-tresseradel Styresrnan Dahlin var en avdem och han hade en hel rad av sak-kunskap omkring sig, när han spändebågen. Bågskytteklubben fick åtskilliganya medlemmar, främst kanske genomden uppmärksamhet som pressen äg-nade arrangemanget.

Arrangemang nr 2 blev - trots attdet i ordets vidaste bemärkelse varv å t t - en stor succ6 för den arrange-

rande klubben, Arboga Simsällskap.Lördagen den 23 blev en fin simpropa-gandadag. Ett par hundra personer ha-de samlats vid Villabadet för att följaett program, som tydligen var tilltalan-de, ty alla trotsade det hällande regnetoch stannade tills det hela var slut.

Einar Frändberg hade plockat medsig ett snabbsimmargäng från Västeråsoch Olle Böhlmark ett dito från Kung-sör, som tog en hård dust med arboga-simmarna. Det visade sig, att Arbogavar farligast i vattnet på spinnsidan,när det gällde fartsim. Så var det korp-sim 5x25 m, där tre lag från Flygetkämpade mot Affärsanställda och Ar-boga Maskiner. Med ett nödrop vannFlygets lag I med Affärsanställda endast

FöLJ

MEDoSS

FöLJ

MEDoSS

Arboga Bågskyttehlubb ägnade sina gäster uid FöLl MED OSS-premiärenmyclzen uppmärksamhet. Här rir det styresman Dahlin, som instrueras au Greta

Iohansson, Ketty och Börie Klotz samt Ragnar Pettersson.

Andqmålet.Meningen är att vi alla CVA- och

CFA-are genom "Följ med oss"-arrange-mangen skall bli i tillfälle att se våraarbetskamrater i en annan miljö änarbetets. Genom att visa "fritidsmän-niskan" i aktion hoppas vi på störreförståelse "arbetsmänniskorna" emellan.Roland Jansson [han med skägget] har2x25 kr att emotse, så snart Bergtrollettrollat fram beloppet.

rent av måste avbryta sin verksamhetför en längre eller kortare tid.

Valzsamheten är alltid ett gott skyddmot spioneri.

G.T.

Bosse Engdahl beiublades, när han frånå-bottnen bärgade detta uackra hjul.

Foto: Reinhold Carlsson.

en halv sekund efterl Jumbopriset kom-mer att tilldelas Ritkontorets lag underhögtidliga former vid prisutdelningsce-remonien i Folkets hus den 15 novem-ber, då Personalfesten äger rum. Vihoppas, att vi då får se laget i sinsäregna utstyrsel - polkagrisfärgadebaddräkter från en svunnen tid ochlånga, stiliga pröjsare under näsan -stiga upp på prispallen medförande bad-fotograf. Man kan inte neka till attdom grabbarna satte färg på lagkappen.

Bosse Engdahl behövde inte be omapplåder, när han gjorde uppvisning isportdykning. I sin AGA-utrustningförsvann han i det mörka åvattnet ochkom upp med allehanda underliga före-rrå1 från åbotten.

Smågrabbarna Krister Petersson,Björn Andersson och Göran Svartbergapplåderades också livligt under sinkorvätartävling i det våta.

Polomatchen mellan Staden och Fly,get slutade 2-2. Einar Frändberg sköttedomarpipan med den äran. Flygets laghar all anledning glädjas över resulta-tet, då man kämpade mot ordinarieserielaget. Och så här såg laget ut: BoHula Wernersson, Bengt Hall6n, HansKnutsson-Hall, Anders Andersson, Gös-ta Karlsson, Björn Haglund och GöranAndersson.

Vi fick också en intressant och skick-ligt genomförd livräddningslektion. Ei-nar Frändberg och Bo Hedlund gavdemonstration i vattnet och Olle Böhl-mark kommenterade.

Äran av att publiken hängde medtill slutet faller säkert till en icke ringadel på tävlingarnas trevliga speakerOlle Wallström.

Vqd kommer qtt höndq."Följ med oss"-arrangemangen följer

nu slag i siag och förmodligen har yt-

terligare ett par arrangemang utöverde omnämnda gått av stapeln, när dettaBergtroll kommer ut. Vi redogör dockför programmet i sin helhet.

18/9 Höstkonsert vid Folkan. Med-verkande är Arboga Blåsorkester ochABF:s Gossmusikkår, Arboga Mansköroch Hembygdskör

28/9 Flygdag med Arboga Flygklubbsom arrangör.

30i9 Bridgepropaganda med final den7 oktober.

5/10 Arboga Skyttegille anordnarrnästerskapsskjutning. Söndagsskolealli-ansen har samling på torget kl. 15.

12/10 Driftvärnet anordnar drift-värnsövning med avslutning vid Fält-hangaren. Det gås från staden med engås som första pris till den familj, somklarar de flesta proven under vandring-en. Dragkamp på fältet mellan CVA-och CFAJag. Flygets Motorklubb körtävlingen Brittsommarrundan. Start ochmål förlägges till CVA.

15/10 Missionskyrkan.2ll10 Arboga Minne ordnar visning

av Arboga Museum.25110 Frälsningsarm6n.3l/10 Besök på stadsfullmäktigesam-

manträde.27 I | | Filadelfiakyrkan.3lll-14/11 Fotoutställning på Mässen

i samband med tävlingen "Bästa se-

mesterbilden".glll Arboga Manskör och Hem-

bygdskör. Konsert i Läroverkets aula.l3/ll Arboga Husmodersförening.l5/ll Personalfest i hela Folkets

Hus. Skaffa biljett i tidl Arrangörerär personalorganisationerna.

l6ill Aftongudstjänst i Trefaldig-hetskyrkan.

Klockslag och närmare detaljer kringFölj med oss-programlnen kommer ivarje särskilt fall att meddelas på olikasätt.

Vem skqll vqrq med?

Du och jag och alla andra vid Flyget.Vi som har familj, tar naturligtvis fruoch barn med ut. "Föli med oss" ärparollenl

Signoturmelodien.Roland Janssons lilla trall har försetts

med text av Anders Wadström och härkonrmer versen, som vi ska 1ära utan-till, ty den ska vi sjunga många gångertillsammansl

Föli med oss utFöIi med oss

För ui slza hiälpas åt från uardags-jäLztet basta loss

I skömt och alluar är ui docb. isamma båt

Så därför fölias ui åt.

OId Jim

Cup-finolen 1958.

En varm och solskensrik september-somrnarkväll hade en förväntansfullskara samlats runt Ekbackens fotboils-pian. Skaran var inte liten precis - ettpar hundra personer minst - och denfick se Instrument vinna Fotbollscupen1958 utan målinsläpp i finalmatchen.Man fick också se Flygets Tjänstemänförlora med två bollar i kassen.

Bästa laget vånn - den saken ärklar - men det dröjde länge, innanInstrument kom sig för att visa, attde verkligen var bäst. Båda målen komtill i andra halvlek och Liljehammarvar målskytt i båda fallen.

Mycket kunde sägas orr dennamatch. Man kunde t. ex. säga, att bådalagen spelade med var sin klippa i för-svaret - Curt Gr6en (InstrumentJ ochLars Hahne. Båda lagen hade också varsin spjutspets - William Liljehammar[InstrumentJ och Karl-Erik Äberg. Vi-dare kunde man säga, att Instrumentsr.nålvaktsfenomen Hasse Eriksson fick tatill pantersprång och störtdykningar föratt freda sin bur. Man kunde ocksåsäga, att Instrument varit nog förutse-ende att förse sig med fotbeklädnader,lämpliga för halt underlag, men tillsyvende og sist kan man säga, att detvar kamratlig och sportslig uppgörelse,som bjöd publiken mycket nöje. Nöjethade kanske varit större - lite ris -om snacket inte gått fullt så högljuttpå plan.

Den vackra Cup-pokalen kommer attdelas ut till vinnande laget vid perso-nalfesten i Folkets Hus den 15 novem-ber.

Wim.

Resultqt från FCTF:s pistolskytte-tövling den lI iuni.

Erik Dahlberg 166, J. A. Olsson 164,Thure Nyr6n 162, Kerstin Pettersson16l, Henning Forslund 159, Lars Krii-ger 156, Sigurd Mattsson 148, EdvinWesteriund 95, Gunnar Seth 88.

-il_

Nytt stiörnskott.

En av CVA:s snabba "sniglar" be-gåvades med namnet Sputnik, emedanhan lätt försvann, men aldrig kom till-baka. Nu har en kollega till honomförärats nalnnet Explorer. Han harnämligen väldigt svårt att komma iväg.

r9

Sokkunskop.

I skolundervisningen ingår praktikbi. a. på kontor och verkstäder. Påavd. 271 imponerade en av de prakti-serande grabbarna stort genom sin själv-säkerhet. Hör här vad som bl.a. hände.

Ekman junior balanserade ett ankareunder uppsikt av praktikanten.

* Det här ankaret ser ut att varadåligt lindat, yttrade sig åskådaren sak-kunnigt.

Ekman senior, som hade lindat an-karet, råkade passera och hörde omdö-met om sitt jobb.

- Ja, min unge man, sa Ekman all-variigt med glimten i ögat, det härankaret hör till en 100O-voltare ochnan rnåste lägga ner all omsorg för attfå det att hålla. men du förstår detär inte så lätt för en nybörjare, sominte har mer än så där cirka 40 år iyrket.

Vid ett annat tillfälle var det enav avdelningens svarvare, som uppmärk-sammades av den unge mannen.

Svarvaren satt en längre stund böjdoch hamrade på en platta, som skullepranas.

- Sitter du där och hamrar för atthålla dej vaken, tillfrågades han av dennyfikne.

Nu hände ingenting, men man frågarsig med bävan, vad hade hänt i en lik-nande situation för 25 år sedan?

Olou Norön, pristagare i Bergtrolls-tduling.

Jul- och påsktävlingorno.

Kommer någon ihåg, att vi hade enpristävling, där det gällde att gissallamnet på Bergtrollets vackra badflic-ka. Hon hette Susanna och makarna

20

Snaskklubb en u a,nn 5.ooo

Elua glada uinnare samlade h.ring gottuagnen. Fr. u. Verner "Manne" Anders-son, Holger Oscarsson, Stellan Eliasson,Erib Andersson,Gustaf Hiörpe,"snask-ambulansförare" Per Erihsson (ei medlem au Snashklubben), Mahe Anders-son, AxeI Pettersson, Arne Breid, Bengt Karlson, KjeII Nilsson,KalleLindquist.Foto: Erik Persson.

För något år sedan bildades på avd.271 er unik sammanslutning - Snask-klubben. Klubbens syfte är egentligenomoraliskt, ty man startade rent utsagt för att "djäklas" med Antisnask-klubben, som har Olle Ählin tiil pappa.Denna klubb motarbetar - som namnetanger - snaskköpandet och medlem-marna satsade sina "snaskpengar" i enlottkassa och lotter köptes, men vinster-na har uteblivit. Snaskklubben däremothöstade in den ena vinsten efter denandra - 25, 50 och 200 kr i behagligblandning. Och så kom den 15 augustimed storvinsten 5.000 kr. Då sken de15 medlemmarna i Snaskklubben i kappmed "Gottgubben", som den dagen fickextra god omsättning pä avd. 271.

Trots taggen i hjärtat stegade Olle

Olov och Anna-Lisa Nor6n tog hempriset. Så tyckte vi, att det skulle varakul med en pristävling, där det gälldeatt gissa, vilket pris makarna Nor6nskulle få. Här gick alla, d. v. s. Branth,bet, ty han gissade fel och det var väIegentligen inte så mycket att förundrasig över. Nu har en flaska ChampagneAVA Lyxbadolia överlåmnats till fruAnna-Lisa Norön och en lyxförpack-ning AVA badsalt till Olov Nor6n.Därrned förklaras dessa tävlingar hög-tidligen avslutade.

Ählin storsint fram till basenSnaskklubben, Kjell Nilsson-Kina,gratulerade till vinsten.

Spänningen är nu olidlig pä avd. 271inför varje lottdragning. Blir det femtioelier hundratusen nästa gång och vilkenförening kommer först att falla. Densom lever får sel

Slqsktrqtten i verktygsförrådet.Det stundade till helg och någon

hade haft vänligheten att köpa ut enhalv liter spirituosa - en halvpannaalltså - åt Gösta i Verktygsförrådet.Nu bar det sig inte bättre än att Göstaglömde den kvar på jobbet. När Kontepå måndagsmorgonen fick tag i flaskanoch förvånat granskade den, råkadeLundmark bland andra stå i luckan.

- Slå skräpet i slasktrattenl tyckteLundmark och pekade med tummen åttvättstället.

Konte bleknade och tittade på Lund-mark allvarligt, ty tummen pekade påKonte eftersom han hade ställt sisframför tvättstä11et.

Tqcksomhet.

- Br4 att vi fick höra pensionsfrå-gans slutbehandling i riksdagens andrakammare, sade bl. a. Olle Åhlin påavd.271.

roroch

I Arboga Tidning för den 27 aug.1958 har en Flyget närboende granne,disponent Bertil Molin på St. Sofie-lund i en insändare givit uttryck försina känslor betr. trafiken på rikssexannär flygets folk slutat arbetet för dagen.

Rubriken "Flyg på iandsväg" kan sy-nas hur grotesk som heist, en sak äremellertid klar; artikeln är trots deneleganta formuleringen ailt för sann föratt från vår sida kunna bernötas somovederhäftig. Jag tror inte ens att mani någon punkt kan kalla den överdriven.Vi har allt för många dagliga exempelpå riktigheten i påpekandena. Tyvärr.

Undrar nu bara hur det stora flerta-let av flygets trafikanter har uppfattatartikeiförfattarens intentioner. Inte somkritik väl utan fastmer som en vädjanatt visa så mycket hänsyn som rimligt-vis kan begäras.

Vi måste ha kiart för oss en sak.Vägen CVA-Arboga ger inte flygfolketnågon som helst prioritet på att fåuppträda hur som helst. De trafikbe-stämmelser, som värkt fram under desenare åren, med allt mer växandetrafik på våra vägar, äro till sin inne-börd avsedda att gälla alla som på olikasätt färdas eller vistas på vägen. Någraundantag för folket vid Arboga-flygetfinns inte. Det hjälper nog inte, sominsändaren uttrycker sig med enbart"handen på hjärtat" för att denna up-penbara nonchalans mot bestämmelser-na om cykelåkning skall upphöra. Här

gäller fast mer att man tar sig själv ikragen och verkligen anstränger sig attuppträda laglydigt. Förverkligandet aven sådan föresats blir i längden bådebiliigare och för med trafikanterna trev-ligare än om polisen måste hjälpa tillmed att uppfostra oss. Det står välkiart för var och en som läst hr Molinsartikel att denna är trots den humoris-tiska tonen en allvariig anklagelse moten del cyklister för direkta trafikför-seelser. Hur dessa anklagelser kommeratt beaktas av polismyndigheten undan-drar sig vår bedömning.

Ingen av oss bör emellertid bli för-vånad om det en dag visar sig att någoneller några av CVA-cyklisterna får höraav lagens övervakare i form av ett bö-tesföreläggande för ovarsamhet eller än-nu värre för vårdslöshet i trafik.

En tämligen dyster utveckling förden det drabbar.

Men låt oss fortsätta med innehålleti hr Molins insändare:

Han framhåller svårigheten att svängain på Sofielundsvägen, genom trafik-strömmen från CVA. Jo-jo; den somtili äventyrs vill komraa ut från t. ex.CFA vid samma tidpunkt vet precis hurdet känns. Här krävs det verklig själv-övervinnelse för att behålla sitt "smi-ling face". Även om man inte, som idet senare fallet, stör någon bakomva-rande trafik.

Hr Molins situation måste väl därföri rättvisans namn på varje ansvarskän-nande motorförare verka i högsta gradbeklagansvärd.

Varför behöver det vara så? Äro viinte alla predestinerade att någon gångråka i samma belägenhet. Säkert harmånga av oss, kanske t. o. m. underden sista semestern fått erfara glädjenav tillmötesgående från andra trafikan-ters sida.

När nu förhållandena är som dom ärvarför inte försölla mjuka upp oss

själva till lite av ridderlighet. Vi har

faktiskt goda möjhgheter att träna dettapå vår egen parkeringsplats.

T. ex. att inte som många benhårthålla på sin vänsterrätt utan i ställetsläppa fram en bil från varje tvärgatavid utkörningen från parkeringen. Vikan ju kalla metoden varannanbilsre-geln. Vågar vi tillämpa något sådantpå hemmaplan då vågar vi också ge ossut i de större sarrmanhangen tillräckligtmodiga att även släppa förbi den en-samma vägfaranden som haft oturenatt komma till sin infartsväg just somCVA-trafikanterna väller fram. En litenpaus i huvudledsjakten åtföljd av ettvänligt leende är allt vi behöver kostapå oss. Kanske ett sådant litet bevispå förståelse för andras svårigheter kanbli upphovet till ett nytt tänkande omflygets folk som trafikanter. I sanningett mål värt att sträva efter.

I redaktionens svar på hr Molins in-sändare talas om planer på genomgri-pande ändringar av vägförhåilandena,som skulle undanröja de nuvarandesvårigheterna. Låt oss inte lita för myc-ket på dessa utfästelser. Vi som varitmed sen -44 re'n, är inte så optimis-tiska. "Den nya vägen" kan vi prataom när vi som pensionärer sitter påsofforna på Herrgårdsgatan.

Till dess bör vi nog själva gemensamtgöra det bästa möjliga av situationen.

LhI.

-//-

Fru ntimmersqfförer.

När en skön ung dam skulle genomgåintelligenstest fick hon frågan:

Om en person köper en vara för12 kronor och 25 öre och säljer denför 9 kronor och 75 öre, förtjänar eilerförlorar han då på affären?

Flickan funderade skarpt och svaradeslutligen: "Han tjänar på örena ochförlorar på kronorna."

När mina goda vänner anlände tilltorpet som de hade hyrt för sommarenfann de allting underbart så när sompå att det inte fanns någon soptunna.De förhörde sig med folket på traktenoch fick veta att föregående års som-margäster hade köpt sig en gris somtog hand om matresterna. Följaktligenvar mina vänner snart ägare till engriskulting, som fullgjorde sin uppgiftå det förträffiigaste, hela sommaren.

När de fram på höstkanten skulleåtervända till staden lät de bekantgöraatt de l.rade en gris till salu. En hugadspekrliant anrnälde sig genast och villeveta vad grisen kostade. "Ja", sa husetshärskarinna tveksamt, "jag vet inte rik-tigt. Vi betalade 80 kronor för honom- men vi har ju förstås använt honom,hela sommaren. Tycker ni 40 vore förmycket?"

rwt,\

W-.

.r.':,,:i::lnF':r :l. :. _ a anal?.1,::2*::-:::r i,i : :::liill:llll;lll:l1 ;&*o -'

i::,t;;6@"d'i. , " .t+rqtrItr1,

6>."Flygtrafiken" på rikssexan sedd med tecbnaren Burts ögon.

21

Vid anstäilningens början tas den an-ställde om hand av personalkontoret,som inhämtar kompletterande personal-uppgifter, varefter den anställde erhål-ier information om företagets sekretess-bestämmelser. Härefter vidtar informa-tion om företaget och dess organisation,som tillgår så att den anställde infor-meras dels skriftligen genom en infor-mationsbroschyr dels munt,igen om bl.a.våra kommunikationsmöjligheter till ochfrån arbetsplatsen, in- och utpassering,parkering av bilar och cyklar, arbetsti-der och raster, mäss och lunchrum,stämpling och flyttning av tid- och ar-betskort, lönesystem och pensionsbe-stämmelser. Information lämnas ävenom anmälningsskyldighet vid sjukdom,sjukavlöning, sjukvård, olycksfallsvård,tider för läkarmottagning, bestämmelserför permission, tjänstledigt och semestersamt verkstadens allmänna ordningsreg-ler såsom rökförbud, brandfara, efter-levnad om skyddsbestämmelser m. m.Personalorganisationerna presenteras ochde som icke är från orten får en upp-lysning om vilka fritidssysselsättningarsom finnes i staden.

Den nyanställde har även möjlighetatt med den som lämnar informationendiskutera sina personliga önskemål in.för den nya anställningen.

Sedan den nyanställde presenteratsför arbetsbefäl och arbetskamrater ochinstallerats i sitt nya arbete släppes ejkontakten med denne. Under ytterligareen tid införskaffar personalkontoret in-formationer om hur den anställde an-passat sig i sitt nya arbete. Det är dockenligt min mening icke tillfyllest meddetta, var och en vet då han förstagången kommer till sin nya arbetsplatsatt man har en viss osäkerhetskänsla,"Hur ser arbetsbefälet på mig och vadsäger mina kamrater om mig. Motsva-

-\r rar jag de förväntningar som de ställer

dt"nblond \/ ,t'\ qå qig"" Detta osäkerhetstillstånd, om

^ l, -/// 'f' det får fortsätta, skapar otrivsel i den

,/ I pa mlg' iJelta OsaKerneIsf,Illslano, om

^/// 'Dr det får fortsätta, skapar otrivsel i den

171 J nyu anställningen och medverkar till att^ (:4/ 4 nykomlingen sluter sig inom sitt egetD 't1 f skal samt att kamrater och arbetsbefäl

(,ttlry uppfattas på ett felaktigt sätt. Här kan

r \\\\ - r I arDetsKamrater ocn arDersleonlnS urrar-

\ V -\ )... l: TL*: roi 9"Ljrtryn1*:"?-* -1\

l"/////// Upplattas pa ef,I IeIaKIlga salf,. r-rar Kan'i arbetskamrater och arbetslednins uträt-

Hur tar vi emot en nyanställdau Gustau A. Johansson

Trivsel på arbetsplatsen är ett pro-blem som ofta diskuteras. Att trivsel iarbetet icke enbart är en lönefräga årockså ostridigt. Därför skall jag i fort-sättningen icke ge mig in på lönens in-verkan på trivsel i och utom arbetet,denna fråga tarvar sin egen behandling.Men i trivseldiskussionen bör ocksådenna fråga komma med nämligen "Hurtar vi emot våra nyanställda?" Kansjälva introduktionen inverka på trivseli det nya arbetet genom att den ny-anställde redan från början känner sighemmastadd och vad gör vi vid CVApå den punkten?

Först och främst skulle jag vilja klar-göra en fråga som ofta diskuteras påarbetsplatsen nämligen efter vilka prin-ciper sker nyanställning till CVA ochvad är det som är avgörande vid be-dömningen om den eller den sökandeskall få anställning. På detta kan svaras

att den som bedömes lämpligast kom-mer i fråga. I lämplighetsbedömningeningår erfarenhet och kunnande i detledigförklarade arbetet samt hälsotill-stånd. Bostadsproblemet spelar tyvärräven en viss roll då det gäller nyan-ställningar. När behov av arbetskraftuppstår på en avd. anmäles detta tillpersonalkontoret, som efter överingenjö-rens godkännande har att i första handtillse att eventuellt överskott av arbets-kraft på annan avd. tages i anspråk.Om behovet icke kan fyllas genom om-flyttning av egen personal anmäles ar-betskraftbehovet till arbetsförmedlingeni Arboga och eventuellt annonsering ipressen. Inkomna ansökningshandlingaröversändes till resp. avdelningsförestån-dare, som bedömer den sökandes kva-lifikationer och avger förslag för even-tuell anställning.

I

/ ) Ys' \ Zl å;;l;*' den nvkomne självförtroen-I U / R-- A \). I i I de dels senom förtroliga samtal varige-

7-./ f. f J I I rom h".," förstår att hän är uppskattad,/> K \\ | | sommedarbetareochaccepteradsom"-.--.i 7-, //\ \ /,<iJ kamrat dels genom att delge honom det

f.C ,//( \ \ \ I ny^ han ställs inför på ett kamratligtI ny^ han ställs inför på ett kamratligtI förtroendefullt sätt. Det är också min/l uppfattning att det speciellt inom ett' företae som CVA är nödvändiet med

en god och allsidig information om fö-retagets speciella karaktär och organi-sation med tanke på att CVA är ettserviceföretag för vårt lands försvar ochunderkastad alla de skiftningar i såvälteknisk som ekonomisk utveckling somär en följd av tidsläget.

Vad som här nämnts är endast enliten redogörelse för en detalj, kanskenog så viktig i det stora frågekomplexetom trivsel på arbetsplatsen.

_il_

Engelsko spolten.

A sweater girl is one who pullsyour eyes over her wool.

"I love to sit by the fire in theevening listening to the radio with oneear and reading a book with theother."

Doctor: Good afternoon, Mrs Jones.I have some good news for you.

Patient: Miss Jones, doctor.Doctor: Good afternoon, Miss Jones.

I have some bad news for you.

If two men on the same job agreeall the time, then one is useless. Ifthey disagree all the time, then bothare useless.

"Filing system? What filing system?If a letter begins 'Dear Sir', we file itunder 'D'."

"I'm slow at learning this technicalstuff, but once I do learn it I rememberit for hours."

22

-+

Begcir offert från

Bo Palmblad ABI-{ornsgatan 58, Stockholm Sö. Tel. 449 295

BPG-INDI-]STRIER AB

Horrrsgatan 58, Stockholm Sö. Tel. 445 295

Teletekniskakomponenter,

apparater,

mätinstrument,

tillbehör o. s. v.

BPG-kontakter4-,7- och 1Z-poliga, oförväxel-bara kontakter i rakt ellerviakelutförande med höljesvarvat i lättmetall. Hyls- ochstifttag ändras lätt till prop-par för kabelmontage genomatt de 4- och 7-poliga kontak-terna kan förses med bak-stycke [re fig.]. Detta hargänga för standard tätnings-hylsa eller nippel för metall-slang. Kontaktytorna försilvra-de och anslutningsändarna för-tenta. Begär specialkatalogl

Bergtrollet presenleror:

Racerförnre KarI GardRöforsloppet är en av de stora mo-

torsporthändelserna i arbogatrakten ochårets lopp blev också en fartfest avstora mått. Smått sensationellt var det,att Arboga fick en klassvinnare ochännu mera sensationellt, att det var endebutant, som stod för bravaden. Detvar CVA:aren Karl Gard, som i sinsvartglänsande Triumph flög uppför den1.000 m långa backen på tiden 51.36sekunder.

- Det har ailtid varit min dröm attfå äga en sportbil, berättar Karl Gardför Bergtrollet, som hittade honom enkvälI på hans rum i Elevhemmet vidEkbacken.

- Att jag kom med i Röfors beroddepå att arrangörerna var ute efter mig,annars hade det inte blivit av. Jagvisste, att det här gällde delar av se-kunden, om man skulle kunna hängarred och jag räknade faktum med attvara med något så när, ty jag hade jufördelen att känna backen väI. Men ensegerplats, nej så långt hade jag aldrigtänkt migl Orn jag var nervös föreloppet - jo, var säker. Men när jaggick och lyssnade på depåsnacke! kom

KarI Gard, populär klassuinnare i Röforsloppet

jag underfund med att alla andra förarevar lika nervösa som jag. Även degamla uvarna. Det gjorde nog sitt tillatt jag var så pass frän på gasen, attjag lyckades bärga segern.

Ja, så talade Kalle Gard, ljusdals-grabb till börden. Han kom l95l tillCVA från Verkstadsskolan i Västeråsoch fortsatte lärlingsutbildningen här itvå år. Nu är han radiomontör i ettresemontörsiag vid avd. 280.

Innan vi lämnade Gard, ställde viden fråga, som vi vet att mången villha besvarad.

- Ställer du upp i nästa Röforslopp?

Gards bländvita tandrad glimmar tilli ett litet skratt och så kommer svaret.

* Kanske - ja, det gör jag nogl

Wim.

övEnlÄcsENKVALITET

från ett flertal av

världsmarknadens förnämsta

tillverkare av elektroniska

mätinstrument, t. ex.

TEKTRONIX INC.Portland, Oregon

Katodstråle-oscilloskopRörkurvskrivarcVideoförstärkarcL. C.-MeterTidmarkeringsgeneratorerFyrkantvåggeneratorerm. m.

ERIK FERNERBjörnsonsgatan 197 BROMMA

Tel. 8701 40

HEWI,ETT - PACKARDCOMPANYPala Alto, Cal.

Elektroniska räknareFrekvensmetrarFunktionsgeneratorerPuls-, fyrkant- och

siBnalgneratorerOscillatorerOscilloskopRörvoltmetrarMikrovåg-måtutrustningårm. m.

Tektronix oscilloskop

hp - Test Oscillator

CfA- och CVA-areGynna Edert eget företag

TLYGTTSaa

MASS

God omsättning medför höjd standard till låga priser

Alltid till Eder rjänst

MÄSSFÖRENINGEN

Arboga Bohtryckeri AB. Arboga rg58