Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Besöket på akutmottagningen

En enkätstudie om patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande och

informationsdelning på akutmottagningen

Författare Handledare

Emmy Lindgren Åsa Muntlin Athlin

Emil Magnusson Examinator

Kristina Haglund

Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

2

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Av alla besök på en akutmottagning utgörs 40 % av personer som är ≥65 år. Mötet

med sjuksköterskan är en central del av besöket på akutmottagningen. Sjuksköterskans

bemötande och informationsdelning till patienten får således en stor betydelse för hur patienten

upplever vården.

Syfte: Syftet var att undersöka hur nöjda patienterna var med sjuksköterskans

informationsdelning kring diagnos och behandling, frekvensen av sjuksköterskans tillsyn samt

generella bemötanden på en akutmottagning. Ett delsyfte var att jämföra om patientens ålder

påverkade upplevelsen av sjuksköterskans bemötande och informationsdelning.

Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. En studiespecifik enkät utformades av författarna

och delades ut till medicinskt färdigbehandlade patienter på en akutmottagning. Totalt samlades

60 enkäter in, 30 enkäter i åldersgruppen 18–50 år och 30 i åldersgruppen ≥65 år. Den insamlade

datan analyserades med deskriptiv statistik och med ett Mann-Whitney U test.

Resultat: Majoriteten av respondenterna svarade att de instämde helt på frågorna om de är

nöjda med sjuksköterskans frekvens av tillsyn (n=44), information om diagnos (n=32),

information om behandling (n=45) och generella bemötande (n=54). Mann-Whitney U testet

visade ingen signifikant skillnad mellan undersökningsgrupperna, förutom på frågan gällande

hur nöjda patienterna var med sjuksköterskans tillsyn. Patienter ≥65 år uppgav sig vara mer

nöjd med sjuksköterskans tillsyn än patienter 18–50 år, p=0,017.

Slutsats: Trots att majoriteten av respondenterna var nöjda med sjuksköterskans bemötande

och informationsdelning, fanns det några respondenter som inte instämde alls. Det är viktigt att

personalen inom akutsjukvården inte glömmer bort dessa patienter utan försöker möta alla på

deras villkor. Mer forskning behövs för att förstå varför respondenterna svarat som de gjort.

Nyckelord: Akutmottagning, information, vårdare-patientrelation, åldersgrupper

3

ABSTRACT

Background: Age is a big influence in our perception of eachother. 40% of the people visiting

the emergency department is older than 65 years old. Meeting with the emergency nurse, is a

big part of their visit. The nurse’s respons to the patients and sharing of information, is therefore

very important for whether the patients feels satisfied with their visit at the emergency

department or not.

Aim: The aim of this study was to investigate the patients satisfaction with the information

given by the nurse regarding treatment and diagnoses, the frequency of rounds and the response

from the nurse. A second aim was to compare wether the age of the patient affects their

experience with the nurse’s response and sharing of information.

Methods: Survey with quantitative approach. A study specific questionnaire was designed by

the authors and distributed to patients whose medical treatment was completed at the emergency

department. Two study groups were investigated; patients 18–50 years old and patient ≥65 years

old. In total 60 questionnaries were collected, 30 for each study group. The collected data was

analysed with descriptive statistics and a Mann-Whitney U test.

Results: The majority of all the respondents answered that they fully agreed with the questions

regarding the nurse’s frequency of rounds (n=44), sharing of information about diagnoses

(n=32) and treatment (n=45) and including the general response at the deparment (n=54). The

Mann-Whitney U test showed no significant difference between the two study groups, except

for the questions regarding the nurse’s frequency of rounding. Patients ≥65 years old rated a

higher level of satisfaction with the nurse’s frequency of rounds, compared to the group of

patients 18–50 years old, p=0,017.

Conclusions: Even if the majority of the respondents rated that they were satisfied with the

nurse’s general response and sharing of information, some respondents didn´t agree at all. It is

important that the staff at the emergency department do not forget about these patients and keep

trying to do their best to respond to the patients based on their conditions. More research is

required to understand why the respondents answered the way they did.

Keywords: Emergency service, information, professional-patient relations, age groups.

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. BAKGRUND……………………………………………………… 1

1.1 Akutmottagningen……………………………………………………. 1

1.2 Sjuksköterskans roll……………………………………….................. 1

1.3 Information och bemötande………………………………................... 2

1.4 Äldre inom akutsjukvården……………………………….................... 3

1.5 Aktuell forskning………………………………………………………. 3

1.6 Samhällsperspektiv……………………………………………………. 4

1.7 Teoretisk referensram…………………………………………………. 4

1.8 Problemformulering………………………………………................... 5

1.9 Syfte………………………………………………………................... 5

1.10 Frågeställningar………………………………………….................... 6

2. METOD………………………………………………………... 6

2.1 Design…………………………………………………………………. 6

2.2 Urval………………………………………………….……………….. 6

2.3 Datainsamlingsmetod…………………………………………………. 7

2.4 Tillvägagångssätt………………………………………….................... 7

2.5 Forskningsetiska överväganden………………………………………. 8

2.6 Bearbetning och analys……………………………………………….. 9

3. RESULTAT…………………………………………………… 9

3.1 Urvalsgrupper. ………………………………………………………9

3.2 Patienters upplevelse av sjuksköterskans

bemötande och informationsdelning………………………………….. 10

3.3 Jämförelse mellan undersökningsgrupper…………………………….. 13

4. DISKUSSION…………………………………………………. 13

4.1 Sammanfattning………………………………………………………. 13

4.2 Resultatdiskussion…………………………………………………..… 13

4.3 Samhällsperspektiv och etik…………………………………………... 17

4.4 Metoddiskussion………………………………………………………. 18

4.5 Slutsats…………………………………………………………...…… 21

5. REFERENSER………………………………………………... 22

6. BILAGOR……………………………………………………... 26

5

6.1 Bilaga 1 - Enkäten…………………………………………………….. 26

6.2 Bilaga 2 - Informationsblad till deltagaren…………………………… 27

6.3 Bilaga 3 – Informationsblad till personal……………………………... 28

1

BAKGRUND

1.1 Akutmottagningen

I Sverige finns det totalt 71 akutmottagningar som beräknas ta emot 2,5 miljoner besök varje

år. Av dessa har 63 akutmottagningar två eller fler olika kliniker (Socialstyrelsen, 2015). Enligt

Svenska Akademins ordlista (2017) är en klinik en avdelning på ett sjukhus som arbetar med

en viss typ av behandling. Vanliga kliniker på en akutmottagning kan vara medicin, kirurgi och

ortopedi. Vissa sjukhus har akutmottagningar som har specialiserat sig på en specifik klinik,

som exempelvis barnakuten eller psykiatriakuten på Akademiska sjukhuset i Uppsala

(Berglund, 2017; Akademiska sjukhuset, i.d.). Vårdsökande som söker för åkommor som inte

tillhör någon av klinikerna på akutmottagningen, omhändertas av vårdpersonalen från befintliga

kliniker innan de remitteras vidare till rätt vårdinstans (Wikström, 2012).

Samtliga patienter som söker hjälp på en akutmottagning börjar med att bedömas av

sjukvårdspersonal. Det innebär att sjuksköterskan, med hjälp av annan vårdpersonal, tar

anamnes, rutinmässiga kontroller och undersöker aktuellt status. Med hjälp av insamlad

information bedömer sjuksköterskan vilken klinik som patienten skall tillhöra och hur snabbt,

eller om, patienten skall träffa en läkare (Wikström, 2012). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen

(SFS 2017:30) ska den som har störst behov av vård, prioriteras först. Det innebär att det inte

finns ett fast kösystem på en akutmottagning, utan patienterna får vård efter medicinskt behov.

1.2 Sjuksköterskans roll

Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2009) har sjuksköterskan omvårdnad som sitt

ansvarsområde. Det innefattar både teoretisk kunskap och praktiskt patientnära arbete, där

mötet mellan vårdtagaren och vårdgivaren är centralt. Två av sjuksköterskans sex

kärnkompetenser är personcentrerad vård samt information (Furåker & Nilsson, 2013).

McCance och McCormac (2010) menar att personcentrerad vård handlar om att sjuksköterskan

skall arbeta med patientens tro och värderingar, vara engagerad och närvarande, låta patienten

vara delaktig i beslut och arbeta för partnerskap med patienten. I detta är god kommunikation

och informationsdelning viktigt för att tillfredsställande beslut ska fattas för patientens räkning.

Sjuksköterskan har en viktig roll för patienternas upplevelse av vården, gällande säkerhet och

kvalitet. Sjuksköterskan är även viktig för patienternas förståelse för sin egen vård (You, Aiken,

Sloane, Liu, He, Hu, Jiang, Li, Li, Liu, Shang, Kutney-Lee & Sermeus, 2013). Ett besök på en

2

akutmottagning kan innebära lång väntan för patienten (Socialstyrelsen, 2017). Welch (2009)

menar att om patienten får kontinuerlig information och ett gott bemötande från sjuksköterskan

eller annan vårdpersonal, kan det kompensera för de långa väntetiderna. Även om patienterna

till största del är nöjda med sjuksköterskans vårdgivande, finns det ett fortsatt förbättringsbehov

(Messina, Vencia, Mecheroni, Dionisi, Baragatti, Nante, 2014).

1.3 Information och bemötande

Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) innebär god information att patienten ska erhålla uppgifter

kring sitt aktuella hälsotillstånd och metoder som finns för undersökning, behandling och vård.

Sjukvården i Sverige ska vara jämlik, personcentrerad och främja patientdelaktighet. Som

sjukvårdspersonal är man skyldig att ge patienten individuellt anpassad information kring hens

behandling, de undersökningar som finns och patientens aktuella hälsotillstånd (Wikström,

2012; Socialstyrelsen 2017).

Ett kvalitetsmått inom vården är hur nöjd patienten är med tilldelad information (Olanrewaju,

Soremekun, Takayesu & Bohan, 2011). Informationen som ges skall vara anpassad utifrån

mottagarens ålder, språkkunskaper, erfarenheter och mogenhet. Den som ger ut informationen

har ett ansvar att säkerställa att mottagaren förstått informationen korrekt och om det behövs,

skall information även ges skriftligt (SFS 2014:821).

I mötet med en patient behöver vårdaren reflektera över sina egna värderingar, föreställningar

och önskningar som styr den behandling som skall utföras, samt vara medveten om att ens egna

värderingar kan skilja sig åt från andras. För att möta varje enskild patient och se till dennes

förutsättningar, behöver vårdaren kritiskt granska vad som styr vårdhandlingarna och sträva

efter personlig utveckling (Snellman, 2012). Det är patientens livstolkning som ska vara centralt

i mötet, vilket innebär att vårdaren får sätta sig in i patientens situation och bemöta hen därefter.

Genom att lyssna på patientens berättelser kan sjuksköterskan upptäcka vad patienten tycker är

viktigt (Ternestedt & Norberg, 2014).

Personcentrerad vård

Svensk sjuksköterskeförening (2016) menar att den befintliga forskningen kring

personcentrerad vård stödjer att personalen kliniskt skall använda sig av det. Personcentrerad

vård beskriver ett förhållningssätt som sjuksköterskan bör sträva efter i mötet med patienten.

Det innebär att man sätter patienten i centrum för vårdkedjan, som navet i hjulet. Målet med

3

det personcentrerade tankesättet är att patienten ska bli involverad i vården, känna sig

tillfredsställd med vården, få en känsla av välbefinnande samt bygga en helande vårdkultur runt

patienten. Det ställer krav på sjuksköterskan som vårdar (McCormack & McCance, 2010).

1.4 Äldre inom akutsjukvården

I Sverige räknas man som äldre från 65 års ålder (Kunskapsguiden, 2016). Ålder är något som

upplevs vara av stor betydelse för vår uppfattning om andra människor (Bravell, Christiansen,

Blomqvist & Edberg, 2017). Av de äldre är 17 % i behov av vård och omsorg (Socialstyrelsen,

2015). Enligt statens beredning för medicinsk utvärdering (2013) utgörs 40 % av alla besök på

akutmottagningen av personer som är ≥65 år.

Vid stigande ålder försämras exempelvis det aktiva korttidsminnet vilket omfattar bland annat

planering, reglering av beteende, prioriteringar samt förmåga att hantera nya situationer och

uppgifter (Bravell et al., 2017). Detta kan medföra att äldre patienter har svårare att ta till sig

ny information kring eventuell behandling och diagnos, än de yngre. I en studie gjord av Sørlie,

Torjuul, Ross & Kihlgren (2006) uppmärksammas en skillnad inom akutsjukvården där äldre

patienter ogärna vill ta plats eller ta upp tid från vårdpersonalen, medan yngre patienter upplever

att de har rätt att bli omhändertagna.

Enligt Socialstyrelsen (2017) är mediantiden för ett besök på akutmottagningen 3 timmar och

18 minuter. Socialstyrelsen (2015) har även kartlagt några riskfaktorer för att få vänta 4 timmar

eller mer på akutmottagningen. En av dessa riskfaktorer är patientens ålder. Ju äldre patienter

är, desto större är risken för långa väntetider på akutmottagningen.

1.5 Aktuell forskning

Enligt Welch (2009) finns det sex huvudsakliga områden som påverkar hur nöjda patienter är

med sitt besök på akuten. Dessa är empati och attityd, väntetider, teknisk kompetens,

smärtlindring, läkarnas utseende och klädsel samt informationsdelning. En attityd som inte är

empatisk är en faktor som bidrar till 7–13 % av patienters klagomål på akutmottagningen.

Çelik och Mollaoğlu (2016) undersökte hur tillfredsställande sjuksköterskans service på

akutmottagningen var för patienterna. Studien hade 84 deltagare och resultatet visade att totalt

59,5 % av patienterna fick information gällande aktuell undersökning. Dock var endast 38,1 %

var nöjda med den generella informationen de fått och 16,7 % var inte alls nöjda. Totalt var

4

77,4 % av patienterna nöjda med den frekvens av tillsyn de fått av sjuksköterskan. Dessutom

var 78,6 % av patienterna generellt nöjda med sjuksköterskan.

Patienter som är äldre än 65 år värderar god informationsdelning från sjukvårdspersonal mycket

högre än yngre patienter (Welch, 2009). Paavilainen, Salminen-Toumaala, Kurikka & Paussa

(2009) menar att patienter i överlag är nöjda med den informationen som sjuksköterskan ger,

men att de saknar information och råd om vad som kommer att hända när de återvänt till

hemmet. Dock så tenderar vårdpersonal att överskatta hur mycket information som de själva

har gett patienterna (Welch, 2009).

1.6 Samhällsperspektiv

När en individ blir patient på ett sjukhus, hamnar denne i en beroendeställning gentemot

vårdaren, som får en stor betydelse för patientens möte med sjukvården. Patientens hälsa blir

dels beroende av vårdarens kunskap och praktiska färdigheter, men även av vårdarens

förhållningssätt till patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

Antal klagomål till Patientnämnden ökar i hela landet. Klagomålen delas in i åtta olika

kategorier och den kategori som fått in flest anmälningar är vård och behandling

(Socialstyrelsen, 2017). Det är viktigt att vårdpersonal inte ser patienter som en homogen grupp,

utan som individer med olika åldrar, kön och livserfarenheter (Sørlie, Torjuul, Ross & Kihlgren,

2006). Om patienten känner sig trygg med vårdpersonalen, så ökar patientens förtroende för

personalen och således akutsjukvården. Om patienten inte känner tillit till vårdpersonalen eller

om patienten inte kan tillgodogöra sig information, kan det leda till ökade kostnader för

samhället i form av fler sjukdagar eller fler vårdbesök. Kostnaderna för sjukvården har redan

ökat från 18 527 kronor per person och år 2006 till 24 651 kr per person och år 2016 (Vården i

siffror, i.d.)

1.7 Teoretisk referensram

Kari Martinsen kallar i sin omsorgsteori sjuksköterskan för patientens ställföreträdare eller

universalvikarie. En grundsten i Martinsens teori är att alla människor är beroende av relationer

till varandra (Östergaard Steenfeldt, 2012; Kirkevold, 2000). Begreppen människa, hälsa och

samhälle återfinns i Martinsens tankegångar. Människor är beroende av varandra i livets alla

skeden. För individers hälsa är det nödvändigt att kunna bygga upp och utveckla relationer med

5

varandra. Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att vårdtagare kan känna att de har en relation

med den vårdpersonal som de kommer i kontakt med. Det kommer att öka tilliten till

vårdpersonalen och kvaliteten på vården.

Martinsen kallar sjuksköterskan för patientens ställföreträdare (Kirkevold, 2000). Med det

menar hon att sjuksköterskan skall hålla sig öppen och medkännande för patientens smärta och

lidande, men samtidigt kunna göra en professionell bedömning av patientens tillstånd.

Ställföreträdaren skapar en relation mellan sig själv och en person i nöd. Det innebär att

sjuksköterskan tillfälligt kan gå in i patientens ställe och dela bördan. All typ av omvårdnad ska

enligt Martinsen (Kirkevold, 2000) baseras på en personlig relation mellan patienten och

sjuksköterskan. Under sin vistelse på akutmottagningen träffar den vårdsökande många olika

professioner i en främmande miljö. Då kan ett tomrum uppstå för patienten, som

sjuksköterskan, i sin roll som ställföreträdare, kan fylla. Sjuksköterskan kan under patientens

vårdbesök vara ett ombud för patienten, för de anhöriga eller andra vårdprofessioner, men fokus

för hens arbete är alltid att vara den sjukes ställföreträdare (Östergaard, 2012). Sjuksköterskan

blir således en central person för den sjuke patienten och hens bemötande påverkar patientens

upplevelse på akutmottagningen.

1.8 Problemformulering

Sjuksköterskans bemötande och informationsdelning till patienten har en stor betydelse för hur

patienten upplever vården. För en sjuksköterska som arbetar på en akutmottagning är det viktigt

att veta om patienterna är nöjda med bemötande och den information de fått, eller om det behövs

förbättringsarbete på området.

Alla människor är unika. Ålder är en viktig faktor som påverkar hur en människa blir bemött.

Hur en sjuksköterska ger ut information till en 30-årig patient bör skilja sig från hur information

ges ut till en 80-årig patient, eftersom deras kognitiva funktion generellt är på olika nivåer.

Författarna upplever en avsaknad i litteraturen om hur nöjda patienter i olika åldrar är med

sjuksköterskans bemötande och informationsdelning inom akutsjukvården.

1.9 Syfte

Syftet med studien var att undersöka hur nöjda patienterna var med sjuksköterskans

informationsdelning kring diagnos och behandling, frekvensen av sjuksköterskans tillsyn samt

6

generella bemötande. Ett delsyfte var att jämföra om patientens ålder påverkar deras upplevelse

av sjuksköterskans bemötande och informationsdelning.

1.10 Frågeställningar

1. Hur nöjd är patienten med den tillsyn som hen har fått från sjuksköterskan?

2. Hur nöjd är patienten med informationen hen fått från sjuksköterskan gällande sin

behandling?

3. Hur nöjd är patienten med den information hen fått från sjuksköterskan kring sin diagnos?

4. Hur nöjd är patienten med det generella bemötandet från sjuksköterskan på

akutmottagningen?

5. Finns det någon skillnad mellan åldersgruppen 18–50 år och ≥65 år kring hur de uppfattar

sjuksköterskans bemötande och informationsdelning kring diagnos och behandling.

2. METOD

2.1 Design

Studiens frågeställningar har besvarats med en empirisk jämförande tvärsnittsstudie med

kvantitativ ansats (Ejlertsson, 2012).

2.2 Urval

Deltagarna till studien rekryterades med ett bekvämlighetsurval vid akutmottagningen på

Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ett bekvämlighetsurval innebär att de respondenter som finns

närmast till hands tillfrågas (Polit & Beck, 2010). Inklusionskriterier var 1) Patienter som

besökte Akademiska sjukhusets akutmottagning, 2) Patienter som var medicinskt

färdigbehandlade på akutmottagningen samt 3) Patienter som var mellan 18–50 år eller ≥65 år.

Deltagarna har rekryterats mellan 21–28 november 2017. Datainsamling har skett på vardagar

mellan klockan 12–20. Studien hade som målsättning att totalt 60 enkäter skulle besvaras samt

att de skulle vara fördelade till 30 enkäter i vardera åldersgrupp, vilket uppnåddes.

Exklusionskriterier var 1) patienter som arbetade inom vården, 2) patienter som på grund av sin

skada eller sjukdom inte hade förmåga att fylla i enkäten samt 3) patienter som inte förstod

svenskt tal eller skrift.

7

Bortfall

Totalt tillfrågades 79 patienter, varav 19 patienter inte deltog i studien. Av dessa 19 patienter

uppfyllde 14 inte inklusionskriterierna då majoriteten jobbade inom vården, ett fåtal förstod inte

svenskt tal eller skrift och några var under 18 år eller mellan 51 och 64 år. Utöver de 14 som

exkluderades, avböjde 5 patienter från att delta av olika privata orsaker.

2.3 Datainsamlingsmetod

Författarna har personligen delat ut enkäter till patienter som uppfyllde inklusionskriterierna på

akutmottagningen. Enkäten var studiespecifikt utformad av studiens författare, med

utgångspunkt från Trost och Hultåker (2016) och egna kliniska erfarenheter. Enkäten innehöll

sex frågor och undersökte hur nöjda deltagarna var med sjuksköterskans bemötande samt

informationshantering, under besöket på akutmottagningen (Bilaga 1). Fråga 1 och 2 i enkäten

sökte svar på deltagarnas demografiska uppgifter, vilket var könstillhörighet och ålder. Därefter

följde fyra frågor om bemötande och informationsdelning från sjuksköterskan. Fråga 3 och 6

berörde patienternas upplevelser av sjuksköterskans generella bemötande och tillsyn. Fråga 4

och 5 fokuserade på hur patienterna upplevde den givna informationen från sjuksköterskan.

Fråga 1 hade ett öppet svar och fråga 2 hade tre svarsalternativ; man, kvinna eller annat.

Svarsalternativen på fråga 3–6 var uppbyggda enligt en likertskala (Polit & Beck, 2010) och

hade fem svarsalternativ; instämmer inte alls, instämmer inte, vet ej, instämmer delvis och

instämmer helt. Deltagarna skulle kryssa i det svarsalternativ som stämde bäst in på deras

upplevelse. Enkäten uppskattades ta mellan 1–3 minuter att besvara för samtliga respondenter.

Enkäten validerades på sex personer som inte hade någon koppling till akutmottagningen, innan

påbörjad datainsamlingsperiod. Efter valideringen justerades enkäten något, ordningen på

frågorna justerades, andra ordval gjordes och layouten förbättrades.

2.4 Tillvägagångssätt

Studien fick ett preliminärt godkännande av avdelningschefen vid akutmottagningen innan

examensarbetet påbörjades. När projektplanen blivit examinerad och godkänd, kontaktades

verksamhetschefen på akutmottagningen som gav ett slutgiltigt godkännande.

När kvällspersonalen påbörjar sitt pass på akutmottagningen, samlas de dagligen i

personalrummet klockan 12 för att ta emot information kring dagens uppgifter och aktuellt läge.

Studiens författare har närvarat vid dessa möten varje datainsamlingsdag och informerat

personalen om studien och bett om hjälp att identifiera lämpliga deltagare. Ett informationsblad

8

kring studien har också satts upp på akutmottagningen, ett i personalens omklädningsrum samt

ett i en personalpärm (Bilaga 3).

Enkäten delades ut av studiens författare till patienter som uppfyllde studiens

inklusionskriterier. För att rekrytera lämpliga deltagare har tät kommunikation hållits med

vårdpersonalen på de olika klinikerna: medicin, kirurgi och ortopedi. När en lämplig patient

identifierats, tog författarna kontakt med patienten och presenterade sig. Patienterna tilldelades

muntlig information om studiens syfte. Patienterna fick frågan om de jobbade inom vården

innan de tillfrågades om delaktighet. Deltagarna fick även skriftlig information (Bilaga 2).

Deltagarna fyllde i och lämnade in enkäten till studiens författare på plats på akutmottagningen.

De ifyllda enkäterna förvarades sedan i en stängd mapp, som enbart författarna hade tillgång

till. För deltagare som hade svårigheter med att praktiskt fylla i enkäten, men adekvat kunde

svara på frågorna, erbjöd sig författarna att läsa enkäten högt och skriva ned svaren åt patienten.

Författarna förde dokumentation kring inkluderade patienter, patienter som avböjde eller inte

rymdes inom inklusionskriterierna, för att kunna redogöra för svarsfrekvens och bortfall.

2.5 Forskningsetiska överväganden

Studien har inte granskats av en etikprövningsnämnd, vilket inte heller var praxis för

högskolestudier på grundnivå. Studien stred inte mot några av de befintliga etiska riktlinjerna

som finns gällande informerat samtycke (Codex, 2016). Studien fick godkännande av

verksamhetschef och avdelningschef innan påbörjad datainsamlingen. Deltagarna fick muntlig

och skriftlig information kring studiens innehåll, syfte och metod (Bilaga 2). Studien

utformades enligt de fyra forskningsetiska principerna: informationskrav, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Ejlertsson, 2012). Deltagarna hade rätt att avbryta

sin medverkan innan enskilda data insamlades. Inga personuppgifter har samlats in. Ingen

person under 18 år deltog i studien. Om personer som ännu inte fyllt 18 år skulle ha inkluderats

i studien, hade det krävts medgivande från både vårdnadshavare och respondenten (SFS

2003:460). Författarna valde därför att exkludera denna åldersgrupp. Insamlade data har

behandlats konfidentiellt och materialet har inte använts i några andra sammanhang än det

studien var avsedd för. När examensarbetet blev godkänt förstördes samtliga insamlade enkäter.

2.6 Bearbetning och analys

9

All data har analyserats och bearbetats i dataprogrammet Statistical Package of the Social

Sciences (IBM SPSS 24). Svaren har avrundats till två decimaler i resultatet. För att redovisa

studiens fyra första frågeställningar har samtliga inmatade data analyserades med deskriptiv

statistik där medelvärde, medianvärde, standardavvikelse, spridning och minimum- och

maximumvärde kunde utläsas. Svaren på enkätfråga 2 var på ordinalskalenivå och kodades

enligt: man=1, kvinna=2 och annat=3. Svaren på fråga 3–6 i enkäten var på nominalskalenivå

och kodades: Instämmer inte alls=1, Instämmer inte=2, Vet ej=3, Instämmer delvis=4 och

Instämmer helt=5.

För att få ett resultat på studiens femte frågeställning användes ett Mann-Whitney U test

(Ejlertsson, 2012). I jämförelsen mellan de olika åldersgrupperna kodades svaren enligt: ålder

mellan 18–50 år = 1 och ≥65 år= 2. Signifikansnivån valdes till p 0,05.

3. RESULTAT

3.1 Urvalsgrupper

Studien hade som mål att samla in 60 enkäter, fördelat lika (n=30) mellan varje

undersökningsgrupp (Tabell 1). Enkäten berörde uppgifter kring hur nöjda patienterna var med

sjuksköterskans bemötande och informationsdelning. Totalt tillfrågades 79 patienter innan

målet med 6o ifyllda enkäter hade samlats in. De personer som inte besvarade enkäten mötte

antingen inte studiens inklusionskriterier, valdes bort på grund av studiens exklusionskriterier

eller valde att inte delta av privata orsaker. Patienterna rekryterades från akutmottagningens

samtliga kliniker: medicin, kirurgi och ortopedi samt från akutrummet.

Tabell 1. Demografisk data för respondenterna.

Män Kvinnor Annat Medelålder Min Max Range

Respondenter 18–50 år (n=30) 18 12 0 34,47 18 50 32

Respondenter ≥65 år (n=30) 14 16 0 77,3 67 94 27

Totalt (n=60) 32 28 0 55,88 18 94 76

3.2 Patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande och informationsdelning

10

Tillsyn

Resultatet i studien visade att 91,6 % (n=55) av respondenterna svarade att de instämde helt

eller delvis med hur nöjda de var med frekvensen av sjuksköterskans tillsyn (Tabell 2). I

undersökningsgrupp 18–50 år svarade 90 % (n=27) att de instämde helt eller delvis med hur

nöjda de var. I undersökningsgrupp ≥65 år svarade 93,3 % (n=28) av respondenterna att de

instämde helt eller delvis (Tabell 3).

Information

Resultatet från enkätundersökningen visade att 86,6 % (n=52) av respondenterna instämde helt

eller delvis på frågan om de var nöjda med den information om aktuell behandling som

sjuksköterskan givit dem (Tabell 2). I undersökningsgrupp 18–50 år instämde 26 respondenter

(86,6%) helt eller delvis och samma resultat framkom även för undersökningsgrupp ≥65 år

(Tabell 3).

Frågan där respondenterna svarade på hur nöjda de var med informationen de fått från

sjuksköterskan kring diagnos, skiljde sig ifrån fråga 3: Frekvens av tillsyn, 4: Information om

behandling och 6: Sjuksköterskans generella bemötande. Respondenterna svarade med en större

spridning än övriga frågor (Tabell 2). Av samtliga respondenter uppgav 73,3% (n=44) att de

instämde helt eller delvis (Tabell 2). Utmärkande var även att i undersökningsgrupp ≥65 år

svarade 27,3 % (n=7) av respondenterna vet ej, jämfört med undersökningsgrupp 18–50 år där

3,3 % (n=1) svarade vet ej (Tabell 3).

Bemötande

Totalt svarade 95% (n=57) av respondenterna att de instämde helt eller delvis på frågan om de

var nöjda med det generella bemötandet från sjuksköterskan (Tabell 2). I undersökningsgrupp

18–50 år skattade 93,3 % (n=28) av respondenterna att de instämde helt eller delvis, jämfört

med undersökningsgrupp ≥65 år där 96,7 % (n=29) av respondenterna svarade att de helt

instämde på frågan om hur nöjda de var med sjuksköterskans generella bemötande (Tabell 3).

Tabell 2. Svarsfrekvens för samtliga deltagare (n=60) gällande sjuksköterskans bemötande och

informationsdelning.

11

Instämmer

inte alls

Instämmer

inte

Vet

ej

Instämmer

delvis

Instämmer

helt

Median*

Fråga 3.

Frekvens av

tillsyn.

(N=1)

1,67 %

(N= 3)

5 %

(N=1)

1,67

%

(N=11)

18,3 %

(N=44)

73,3 %

5

Fråga 4.

Information

om

behandling

(N=4)

6,7 %

(N=1)

1,67 %

(N=3)

5 %

(N=7)

11,6 %

(N=45)

75 %

5

Fråga 5.

Information

om diagnos

(N=5)

8,3 %

(N=3)

5 %

(N=8)

13,3

%

(N=12)

20 %

(N=32)

53,3 %

5

Fråga 6.

Bemötande

(N=2)

3,3 %

(N=1)

1,67 %

(N=0) (N=3)

5 %

(N=54)

90 %

5

* Instämmer inte alls=1, Instämmer inte=2, Vet ej=3, Instämmer delvis=4, Instämmer helt=5

12

Tabell 3. Sammanställning av deskriptiva data och statistiska skillnader för respondenter 18–50 (n=30) år samt respondenter ≥65 år (n=30),

gällande sjuksköterskans tillsyn, bemötande och informationsdelning.

Instämmer inte

alls

Instämmer

inte

Vet ej Instämmer

delvis

Instämmer

helt

Median* P-värde

Fråga 3. Frekvens av tillsyn

18–50 år

≥65 år

(N=1)3,3%

(N=0)

(N=1)3,3%

(N=2)6,7%

(N=1)3,3%

(N=0)

(N=9)30%

(N=2)6,7%

(N=18)60%

(N=26)86,7%

5

5

0,017

Fråga 4. Information om

behandling

18–50 år

≥65 år

(N=3)10%

(N=1)3,3%

(N=0)

(N=1)3,3%

(N=1)3,3%

(N=2)6,7%

(N=4)13,3%

(N=3)10%

(N=22)73,3%

(N=23)76,6%

5

5

0,748

Fråga 5. Information om

diagnos

18–50 år

≥65 år

(N=4)13,3%

(N=1)3,3%

(N=1)3,3%

(N=2)6,7%

(N=1)3,3%

(N=7)23,3%

(N=7)23,3%

(N=5)16,7%

(N=17)56,7%

(N=15)50%

5

4,5

0,510

Fråga 6. Bemötande

18–50 år

≥65 år

(N=2)6,7%

(N=0)

(N=0)

(N=1)3,3%

(N=0)

(N=0)

(N=3)10%

(N=0)

(N=25)76,7%

(N=29)96,7%

5

5

0,091

* Instämmer inte alls=1, Instämmer inte=2, Vet ej=3, Instämmer delvis=4, Instämmer helt=5

13

3.3 Jämförelse mellan undersökningsgrupper

För att besvara studiens femte frågeställning, om det fanns någon skillnad mellan hur de två

undersökningsgrupperna upplevde sjuksköterskans bemötande och informationsdelning,

användes ett Mann-Whitney U test (Ejlertsson, 2012). Resultatet från Mann-Whitney U testet

visade att det inte fanns någon statistisk skillnad (Tabell 3) mellan respondenter 18–50 år och

respondenter ≥65 år gällande fråga 4: Information om behandling, fråga 5: Information om

diagnos och fråga 6: Sjuksköterskans generella bemötande.

Mann-Whitney U testet visade att det fanns en statistisk skillnad på frågan om hur nöjda

respondenterna var med frekvensen av sjuksköterskans tillsyn. Undersökningsgrupp ≥65 år var

mer nöjda än undersökningsgrupp 18–50 år, p=0,017 (Tabell 3).

4. DISKUSSION

4.1 Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka hur nöjda patienterna var med sjuksköterskans bemötande

och informationsdelning på en akutmottagning. Studien jämförde även om det fanns någon

skillnad i hur äldre och yngre patienter upplevde sjuksköterskans bemötande och

informationshantering. Studien genomfördes med hjälp av en studiespecifik utformad enkät

(Bilaga 1). Totalt deltog 60 patienter, fördelat lika (n=30) mellan två undersökningsgrupper,

patienter mellan 18–50 år och ≥65 år. Resultatet visade att samtliga deltagare, oberoende av

ålder, var mycket nöjda med tillsyn från sjuksköterskan, information kring aktuell behandling

samt sjuksköterskans generella bemötande. Deltagarna var överlag nöjda med sjuksköterskans

information om aktuell diagnos. Studien visade att det inte fanns någon signifikant skillnad

mellan hur de två undersökningsgrupperna upplevde sjuksköterskans bemötande och

informationsdelning kring diagnos och behandling. Dock fanns det en signifikant skillnad som

tyder på att respondenter ≥65 år kände sig mer nöjda med frekvensen av sjuksköterskans tillsyn,

än deltagare mellan 18–50 år.

4.2 Resultatdiskussion

Frekvens av tillsyn

Studiens resultat visade att de allra flesta patienter instämde helt eller delvis med hur nöjda de

var med sjuksköterskans frekvens av tillsyn. Det är ett resultat som liknar Çelik och Mollaoğlu

(2016) som fick ett resultat där 77,4 % av patienterna var nöjda med frekvensen av tillsyn de

14

fått av sjuksköterskan. En orsak till att de flesta patienter är så nöjda, skulle kunna förklaras

med hjälp av Kari Martinsens omsorgsteori. Martinsens menar att sjuksköterskan är den sjukes

ställföreträdare och kommer verka som den sjukes advokat (Östergaard Steenfeldt, 2012;

Kirkevold, 2000). Det kan tolkas som att det är sjuksköterskans uppgift att det skall ske någon

form av tillsyn av patienten. Men även om tillsyn kan ses som sjuksköterskans ansvar, är det

inte enbart sjuksköterskor som ser till patienten. Även läkare, men framför allt undersköterskor,

gör tillsyn hos patienterna, vilket kan vara en ytterligare förklaring till denna studies resultat.

Författarna resonerar även att ett personcentrerat arbetssätt kan vara en anledning till varför

majoriteten av patienterna var nöjda med sjuksköterskans frekvens av tillsyn. Svensk

sjuksköterskeförening (2016) rekommenderar sjuksköterskor att använda det personcentrerade

arbetssättet i sitt kliniska arbete. Med ett personcentrerat arbetssätt behöver olika professioner

ta kontakt med både varandra och patienten. Om personalen arbetar mot att patienten ska känna

sig tillfredsställd och ser denna som centrum för vården, faller det sig naturligt att patienten får

mer frekvent tillsyn.

Jämförelse mellan undersökningsgrupperna

Gällande hur nöjda patienterna var med frekvensen av sjuksköterskans tillsyn, visade denna

studie en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna. Resultatet i denna studie skulle kunna

förklaras med hjälp av Sørlie et al., (2006), som menar att äldre patienter inte vill vara till besvär

för vårdpersonalen eller ta upp tid från dem. Det kan i sin tur leda till att äldre patienter blir mer

tacksamma när vårdpersonalen väl tittar till dem. Detta eftersom de äldre patienterna inte

förväntat sig det och skattar således frekvensen av tillsyn högre. Om de yngre patienterna i sin

tur förväntar sig en mer frekvent tillsyn från vårdpersonalen, har de svårt att bli nöjda med den

mängd tillsyn de faktiskt får och skattar den således lägre.

Författarnas egna kliniska erfarenheter tyder även på att vårdpersonal i större utsträckning tittar

till äldre patienter än yngre. Det eftersom en äldre patient, med samma åkomma och problem

som en yngre, uppfattas på grund av sin ålder kräva mer tillsyn och omvårdnad. Bravell et al.,

(2017) menar att äldre patienter har ett sämre korttidsminne och har svårare att hantera nya

situationer än yngre patienter. Det ger personalen ytterligare en anledning till att ha tätare tillsyn

hos äldre patienter.

15

Information om behandling

Resultatet i denna studie kan jämföras med resultatet från Muntlin, Gunningberg & Carlssons

(2006) undersökning. Muntlig et al., (2006) studerade områden inom sjukvården vars kvalité

kunde förbättras. Deras studie visade att endast 18 % av deltagarna tyckte att kvalitéten var

dålig gällande information om behandling som de fick av vårdpersonalen.

Författarna resonerar att resultatet i denna studie kan förklaras med hjälp av Furåker och Nilsson

(2013). De skriver att det ingår i sjuksköterskans profession att delge patienterna information

om aktuella behandlingar. Det är således en del i sjuksköterskans arbetsuppgifter att bistå

patienterna med tillräcklig information. Även McCance och McCormac (2010) menar att det är

viktigt med god kommunikation och informationsdelning från vårdpersonal till patienten för att

patienten skall kunna fatta beslut om sin egen vård.

I kontrast mot denna studies resultat visade Çelik och Mollaoğlus (2016) studie från Turkiet att

endast 38,1 % av patienterna var nöjda med den generella information de fått från

sjuksköterskan. Sjukvård i olika länder ser olika ut, vilket kan förklara skillnaden i resultat. I

Sverige är det lagstiftat att patienter ska erhålla information om bland annat aktuella

undersökningar och behandling (SFS 2014:821). Det innebär att den som ger ut informationen

även har ett ansvar att säkerställa så att mottagaren förstått individen korrekt, vilket minskar

risken för missförstånd och utebliven information.

Enligt Messina et al., (2014) är majoriteten av patienterna nöjda med sjuksköterskans

vårdgivande, men trots det finns det ett fortsatt förbättringsbehov. I denna studie var det ett fåtal

patienter som inte alls var nöjda med sjuksköterskans information kring aktuell behandling. Det

är viktigt att försöka tillfredsställa alla patienter. För att alla patienterna ska få en bra upplevelse

av vården, är det viktigt att personalen ger god och innehållsrik information till alla patienter.

Information om diagnos

Resultatet på fråga 5 i enkäten, som handlade om hur nöjda patienterna var med sjuksköterskans

information kring diagnos, hade störst spridning mellan svarsalternativen. Det fanns ingen

tydlig majoritet av respondenter koncentrerat till ett svarsalternativ. En anledning till det kan

vara på grund av att mycket av den informationen som sjuksköterskan skall ge till patienten

gällande diagnos, är självklart för sjuksköterskan, men inte för patienten. Vårdpersonal tenderar

även att överskatta den mängd information de gett till patienterna (Welch, 2009).

16

Sjuksköterskan kan uppleva att hen har gett tillräckligt med information till patienten. Patienten

förstår kanske i sin tur inte riktigt allt som sjuksköterskan säger och vågar inte fråga. Då

kommer inte all information som patienten skulle behöva, fram.

En annan tes till spridningen av respondenternas svar, kan bero på att informationen som

patienten får gällande sin diagnos, kan komma från flera olika professioner inom vården. Det

är i huvudsak läkare som delger patienten information om och förklarar den medicinska

diagnosen. Författarnas kliniska erfarenheter tyder dock på att läkare tenderar att använda ett

språk som patienter kan ha svårt att ta till sig. Det kan innebära att patienten har mer eller mindre

lätt att tillgodogöra sig informationen, beroende på vilken profession som ger patienten

information. Martinsen säger dock i sin omsorgsteori att sjuksköterskan skall vara

ställföreträdaren för patienten (Östergaard Steenfeldt, 2012; Kirkevold, 2000). Sjuksköterskan

bör således hjälpa patienten att förstå informationen kring diagnos och sjukdomstillstånd som

hen får från övrig sjukvårdspersonal. You et al. (2013) understryker detta och menar att

sjuksköterskan har en viktig roll för patientens upplevelse av vården, särskilt för patientens

förståelse av sin egen vård.

Generellt bemötande

I denna studie instämde nästan alla respondenterna helt på frågan om de var nöjda med

sjuksköterskans bemötande, vilket är ett glädjande resultat. Denna studies resultat

överensstämmer i stort med Çelik och Mollaoğlus (2016) studie. Den visade att 78,6 % av

patienterna var nöjda med sjuksköterskans generella bemötande vid ett besök på en

akutmottagning.

I kontrast till denna studie genomförde Muntlin et al., (2006) en enkätstudie på en

akutmottagning i Uppsala. Där skattade patienterna kvalitéten på olika delar i vården:

engagemang, empati och respekt. Dessa tre egenskaper är viktiga delar i ett gott bemötande.

Rörande engagemang så tyckte 56 % av respondenterna att sjuksköterskorna och

undersköterskorna höll en god kvalité. Gällande personalens empati ansåg 63 % av

respondenterna att kvalitéten var god. Rörande respekten för patienten tyckte 75 % av

respondenterna att sjuksköterskorna och undersköterskorna höll en god kvalité. En orsak till

varför Muntlin et al., (2006) har ett annat resultat kan bero på att deras studie är större och mer

ingående. Studien är dessutom 11 år gammal, vilket innebär många ur personalgruppen kan ha

bytts ut samt att arbetssättet för vårdpersonalen förändrats.

17

En anledning till att betyget i denna studie var så pass högt skulle kunna förklaras med hjälp av

Martinsen omsorgsteori. Martinsen beskriver att all omvårdnad ska baseras på en personlig

relation mellan sjuksköterskan och patienten (Kikevold, 2000). Att möta patienter är en stor del

av sjuksköterskans arbete och det är av största vikt att bemöta patienten utifrån dennes

individuella behov, samt att se människan bakom sjukdomen. Det borde således vara av

sjuksköterskans intresse att sträva efter att göra mötet mellan patienten och sjuksköterskan så

bra som möjligt.

En ytterligare förklaring till att så många respondenter var nöjda med sjuksköterskans

bemötande i denna studie, kan vara på grund av att personcentrerad vård är något som

rekommenderas i det kliniska arbetet (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). I en vårdkultur där

patienten står i centrum och alla olika vårdyrken arbetar tillsammans mot patientens bästa, är

personalens bemötande mot patienter central och en viktig del för att samarbetet skall fungera.

4.3 Samhällsperspektiv och etik

I denna studie hade resultatet störst spridning bland svarsalternativen på frågan gällande hur

nöjda patienterna var med sjuksköterskans informationsdelning. Studien visade att det fanns ett

fåtal respondenter som inte alls var nöjda med sjuksköterskans informationsdelning. Det kan få

konsekvenser på samhällsnivå om patienten inte kan tillgodogöra sig den information som

sjuksköterskan gett eller inte fått all den information som hen skulle behöva. Det kan leda till

ökade vårdkostnader om patienten behöver söka vård upprepade gånger för samma åkomma,

för att man exempelvis inte tog vårdpersonalens råd på allvar. I dagsläget ökar kostnaderna för

vården stadigt. Att se till att patienterna tillgodogör sig den givna informationen kan ha en

positiv inverkan och minska vårdkostnaderna för samhället (Vården i siffror, i.d.).

När sjuksköterskan ska implementera ny forskning, ska det ske i överensstämmelse med

patientens säkerhet, värdighet och rättighet (Vårdförbundet, 2014). Ett viktigt etiskt perspektiv

att ha i åtanke när man inkluderar patienter på en akutmottagning, är att patienten kan ha varit

med om en traumatisk upplevelse, vilket kan påverka dennes psykiska mående. Författarna i

denna studie satte patienten i fokus och strävade efter att patienternas välbefinnande inte skulle

påverkas negativt av ett deltagande.

Även om majoriteten av respondenterna kände sig nöjda med sjuksköterskans bemötande och

informationsdelning, är det ur ett etiskt perspektiv viktigt att inte glömma bort de patienter som

18

inte kände sig nöjda. Som sjuksköterska är det viktigt att fråga sig själv varför dessa patienter

inte kände sig nöjda och försöka utröna vilka faktorer som påverkade. Författarna resonerar att

även sjuksköterskor är människor och kan döma andra utifrån olika yttre föreställningar, vilket

gör att man kanske inte bemöter varje individ klanderfritt. Att jobba inom vården är tidvis

väldigt stressigt och särskilt inom akutsjukvården kan tempo skifta snabbt. Det gör också att

man inte kan lägga samma tid på alla patienter utan måste prioritera. Det kan innebära att vissa

patienter upplever att de får mindre uppmärksamhet, av vårdpersonalen. Men att prioritera

utifrån människors etnicitet, kön eller sina egna förutfattade meningar istället för att prioritera

efter sjukdom och patientens vårdbehov är inte etiskt försvarbart.

4.4 Metoddiskussion

Denna studie var en enkätstudie med kvantitativ ansats. En kvantitativ studie samlar in och

analyserar numerisk data. Den strävar efter ett större urval för att kunna generalisera resultatet

utanför ett enskilt sammanhang eller situation (Polit & Beck, 2010). En kvalitativ intervjustudie

hade även kunnat besvara studiens frågeställningar, men författarna strävade efter ett större

urval och mer generaliserbart resultat och valde därför bort den möjligheten (Polit & Beck,

2010). I denna studie användes en studiespecifik enkät (Bilaga 1), som författarna utformat

själva med egna kliniska erfarenheter och med stöd från Trost och Hultåker (2016). Innan

datainsamlingen påbörjades, testades enkäten på 6 individer som inte hade något med

akutmottagningen att göra, för att undersöka validiteten i enkäten.

Det rör sig väldigt mycket människor på akutmottagningen och som patient är det inte alltid lätt

att förstå vilken profession vårdaren har, eftersom alla har samma arbetskläder. Det blev då mer

naturligt för patienten att svara på enkäten utifrån ett helhetsperspektiv av den vårdpersonal de

mött på akutmottagningen, och inte alltid specifikt sjuksköterskan. Författarna upplevde således

att den generella validiteten för fråga 3–6 påverkades negativt eftersom att det var svårt för

vissa patienter att veta vem i vårdkedjan som var sjuksköterska. Författarna upplevde även att

fråga 5 i enkäten, som undersökte hur nöjda patienterna var med given information kring sin

diagnos, hade en lägre validitet än övriga frågor. Flertalet patienter påpekade att det var läkaren

som givit dem information kring diagnos och att de inte fått någon alls från sjuksköterskan.

Av alla individer som besöker en akutmottagning utgörs 40 % av personer som är ≥65 år (SBU,

2013). På grund av detta upplevde författarna större svårigheter att hitta lämpliga deltagare i

åldrarna 18–50 år. De två sista dagarna under datainsamlingen gick åt till att enbart hitta

19

deltagare till den yngre undersökningsgruppen. Denna studie strävade efter ett lika fördelat

urval (n=30) mellan de två åldersgrupperna. Urvalet i denna studie återspeglar således inte den

verkliga populationen, vilket påverkar den interna validiteten. Studiens resultat upplevs svårt

att generalisera, eftersom urvalsgruppen var väldigt liten och datainsamlingen pågick under en

kort tidsperiod. Det finns olika arbetssätt, olika patientgrupper och olika rutiner på olika

akutmottagningar i Sverige, vilket gör att resultatet blir icke-generaliserbart till andra

akutmottagningar. Om studien specialiserat sig på en viss typ av patientgrupp eller en viss klinik

och genomförts på flera olika akutmottagningar, hade den externa validiteten ökat.

Generaliserbarheten skulle också öka om studien haft ett större urval och längre tidsperiod för

datainsamlingen (Polit & Beck, 2010; Trost & Hultåker, 2016). Men eftersom detta projekt var

tidsbegränsad, var det inte en möjlighet. Reliabiliteten anses vara god eftersom studiens resultat

är svår att feltolka och enkäten lätt att förstå och replikera.

Studiens styrkor och svagheter

I efterhand anser författarna att enkäten med fördel kunnat utökats med ytterligare frågor, för

att få en djupare förståelse för varför respondenterna svarade som det gjorde. Exempelvis hade

frågorna kring information från sjuksköterskan kunnat vara uppdelad i två. En del skulle kunna

vara “har du fått information från sjuksköterskan gällande…?” och med en följdfråga där

patienten fick skatta hur nöjda hen varit med den informationen. Det skulle även öka validiteten

för studien. Dock var det en styrka för studien att enkäten var lätt att förstå och gick snabbt att

besvara, eftersom det gjorde att många patienter hade möjlighet att delta.

En ytterligare styrka med studien var att författarna till studien personligen delade ut enkäten,

vilket gjorde det enklare för deltagarna att ställa frågor direkt om det uppstod några funderingar.

Samtidigt kan det ha upplevts som stressande att den person som delade ut enkäten, stod kvar

bredvid medan man svarar på frågeformuläret. En etisk aspekt är huruvida deltagarna vågade

svara ärligt då studiens författare stod i närheten medan enkäten fylldes i, även om

sjuksköterskan inte var närvarande. Författarna försökte att i möjligaste mån ge patienterna lugn

och ro samt avskildhet för att besvara enkäten.

Deltagarna till studien rekryterades med hjälp av vårdpersonalen, som bistod författarna med

information om när en patient skulle lämna akutmottagningen. Vårdpersonalen hade således

möjlighet att påverka studiens resultat genom att välja vilka patienter som var lämpliga för

20

studien. För att minska denna risk gick författarna frekvent runt bland de olika klinikerna och

frågade aktivt personalen om det fanns några lämpliga patienter att tillfråga för deltagande.

Denna rekrytering av deltagare gjorde att författarna själva inte behövde ta del av

journalhandlingar, vilket hade krävt ytterligare tillstånd från verksamhetschef och FoU-

direktör.

Ett exklusionskriterie i denna studie var patienter som själva jobbade inom vården. Författarna

valde att exkludera dessa individer med motiveringen att verksam sjukvårdspersonal troligtvis

har en bättre förståelse för vården och vårdförloppet, än individer som inte arbetar inom vården.

Att inkludera patienter med en djupare förkunskap, skulle möjligtvis kunnat påverka resultatet.

Under datainsamlingens gång uppstod frågan kring inkludering av patienter som inte

självständigt kunde svara på enkäten. Denna studie valde att inkludera patienter som med hjälp

av anhöriga eller studiens författare, fyllde i enkäterna (n=12). Om dessa individer hade valts

bort, hade resultatet möjligtvis blivit ett annat och studien innehöll inga kriterier för att patienten

självständigt skulle kunna fylla i enkäten. Författarna valde då i möjligaste mån att själva,

istället för anhöriga, läsa upp frågorna för patienten. Risken finns dock att anhöriga eller

författarna gav ledande frågor och tolkade patienternas svar på olika sätt, vilket kan ha påverkat

hur patienterna svarade.

Vidare forskning

Resultatet i denna studie visade att sjuksköterskan på akutmottagningen redan gör ett bra jobb

gällande bemötande och informationsdelning (Tabell 2). Dock finns det utrymme för

förbättringar. Denna studie kan vara en grund till fortsatt förbättringsarbete för Akademiska

sjukhuset akutmottagning.

Det behövs utökad forskning i Sverige kring vad patienter tycker är viktigt gällande

sjuksköterskans bemötande och informationsdelning. Framförallt behöver det studeras kring

hur olika åldersgrupper uppfattar sjuksköterskans bemötande och informationsdelning inom

akutsjukvården. Det är även av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkar

sjuksköterskans bemötande.

21

4.5 Slutsats

I överlag är patienter nöjda med sjuksköterskans bemötande och informationsdelning, oavsett

ålder. Patienter ≥65 år uppger sig vara mer nöjda med frekvensen av sjuksköterskans tillsyn än

patienter 18–50 år. Även om majoriteten är nöjda, finns det ett antal patienter som inte är

tillfredsställda och det är viktigt att sjukvården identifierar dessa individer och försöker möta

alla patienter på deras villkor. Denna studies resultat kan förhoppningsvis öka sjuksköterskans

medvetenhet om vikten av ett bra bemötande och god informationsdelning. Fortsatt

förbättringsarbete och vidare forskning är av intresse för att samtliga patienter skall känna sig

nöjda med sitt besök på akutmottagningen.

22

5. REFERENSER

Akademiska sjukhuset. (i.d.). Akutmottagningen för barn och ungdom. Akademiska

sjukhuset. Hämtad den 1 december från

http://www.akademiska.se/Verksamheter/Akademiska-barnsjukhuset1/Akutmottagningen-for-

barn-och-ungdom/

Berglund, I. (2016). Korta fakta. Akademiska sjukhuset. Hämtad den 21 november, 2017, från

http://www.akademiska.se/sv/Om-Akademiska/Korta-fakta/

Berglund, I. (2017). Akutmottagning för vuxen psykiatri. Akademiska sjukhuser. Hämtad den

1 december, 2017, från http://www.akademiska.se/Verksamheter/Akut--och-

konsultpsykiatri1/Mottagningar/Akutmottagningen-for-vuxenpsykiatri/

Bravell, M. E., Christiansen, M., Blomqvist, K. & Edberg, A-K. (2017). Åldrandets olika

dimensioner. I K. Blomqvist, A-K. Edberg, M. E. Bravell & H. Wikj (Red.), Omvårdnad och

äldre (s. 105-151). Lund: Studentlitteratur.

Çelik, P. & Mollaoğlu, M. (2016) Evaluation of emergency department nursing services and

patient satisfaction of services. Journal of Clinical Nursing, 25, 2778-2785. doi:

10.1111/jocn.13272

Codex. (2016). Informerat samtycke. Uppsala: Codex. Hämtad den 25 maj, 2017, från

http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Furåker, C. & Nilsson, A. (2013). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp

(Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 11-14). Stockholm: Liber.

Kihlgren, A., Larsson, M., Skovdhal, K., Palmblad, B. & Wimo, A. (2004). Older patients

awaiting emergency department treatment. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(2),

169-176. dio: 10.1111/j.1471-6712.2004.00266.x

23

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur

Kunskapsguiden. (2016). Forskning. Kunskapsguiden. Hämtad den 15 november, 2017, från

http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/Forskning/Sidor/default.aspx

McCormack, B. & McCance, T. (2010). Person-centred Nursing: Theory and Practice.

Oxford: Wiley Blackwell.

Messina, G., Vencia, F., Mecheroni, S., Dionisi, S., Baragatti, L. & Nante, N. (2014). Factors

Affecting Patient Satisfaction With Emergency Department Care: An Italian Rural Hospital.

Global Journal of Health Science, 7(4) 30–39. doi: 10.5539/gjhs.v7n4p30

Muntlin, Å., Gunningberg, L. & Carlsson, M. (2006). Patients’ perceptions of quality of care

at an emergency department and identification of areas for quality improvement. Journal of

Clinic Nursing, 15(8) 1045-1056. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01368.x

Olanrewaju, A. Soremekun, Takayesu, J., & Bohan, S. (2011). Framework for analyzing wait

and other factors that impact patients satisfaction in the emergency department. The Journal

of Emergency Medicine, 41(6) 686–692. doi:10.1016/j.jemermed.2011.01.018

Paavilainen, E., Salminen-Toumaala, M., Kurikka, Sirpa. & Paussu, P. (2009). Experiences of

counselling in the emergency department during the waiting period: importance of family

participation. Journal of Clinical Nursing, 18(5), 2217-2224. doi: 10.1111/j.1365-

2702.2008.02574.x

Polit, D. & Beck, C. (2010). Nursing research - appraising evidence for nursing practice.

Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:

Utbildningsdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-

som_sfs-2003-460

24

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2017:30. Hälsa- och sjukvårdslag. Stockhom: Socialdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--

och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Snellman, I. (2014) Vårdrelationer - en filosofisk belysning. I F. Fridberg & J. Öhlén (Red.),

Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (s. 439-462). Lund:

Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2015). Äldre och personer med funktionsnedsättning - regiform år 2014.

Vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. Stockholm.

Socialstyrelsen. (2015). Väntetider och patientflöde på akutmottagningar. Stockholm.

Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet 2017. Stockholm

Socialstyrelsen. (2017). Väntetider och patientflöde på akutmottagningar. Stockholm.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013). Omhändertagande av äldre som

inkommer akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre. (SBU-rapport 221). Hämtad från

http://www.sbu.se/globalassets/publikationer/content0/1/akutvard_aldre.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans profession. Stockholm.

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad omvårdnad. Stockholm.

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm.

Svenska Akademins ordlista. (2017). Klinik. Hämtad 1 december, 2017 från

https://svenska.se/tre/?sok=klinik&pz=1

25

Sørlie, V., Torjuul, K., Ross, A. & Kihlgren, M. (2006). Satisfied patients are also vulnerable

patients – narratives from an acute care ward. Journal of Clinical Nursing, 15(10) 1240–1246.

doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01352.x

Ternestedt, B-M., & Norberg, A. (2014). Omvårdnad ur livscykelperspektiv - identitetens

betydelse. Fridberg, F. & Öhlén, J. (Red.), Omvårdnadnes grunder- Perspektiv och

förhållningssätt (s. 33-67).

Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur

You, L-M., Aiken, L. H., Sloane, D. M., Liu, K., He, G-P., Hu, Y., Jiang, X-L., Li, X-H., Li,

X-M., Liu, H-P., Shang, S-M., Kutney-Lee, A. & Sermeus, W. (2013). Hospital nursing, care

quality, and patient satisfaction: Cross-sectional surveys of nurses and patients in hospitals in

China and Europe. International Journal of Nursing Studies 50(2) 154-161. doi:

10.1016/j.ijnurstu.2012.05.003

Vården i siffror. (i.d.) Nettokostnad hälso- och sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting.

Hämtad den 4 december, 2017, från

https://www.vardenisiffror.se/category/tematiskaindikatorgrupper/kostnader-och-

produktivitet/indicator/e9a6cd4e-ca48-4863-a401-a88f179c0cff/?mode=timeline#

Vårdförbundets stadga. (2014). Etiska koder för barnmorskor, biomedicinsk analytiker,

röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Stockholm: Vårdförbundet

Welch, S, J. (2009). Twenty Years of Patient Satisfaction Research Applied to the Emergency

Department: A Qualitative Review. American journal of medical quality, 25(1), 64-72.

Wikström, J. (2012). Akutsjukvård - Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller

skada. Lund: Studentlitteratur.

Östergaard Steenfeldt, V. (2012). Kari Martinsens omsorgsfilosofi som referensram. Bidstrup

Jörgensen, & V.Ö. Steenfeldt (red.). Omvårdnadsteori som referensram: i forskning och

utveckling. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

26

1. BILAGOR

1. Bilaga 1

Patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande på akutmottagningen

- En enkätstudie

Kryssa i det alternativ som stämmer in på dig.

1. Jag är ……… år gammal 2. Jag föddes identifierar mig som:

Man

Kvinna

Annat

Frågor som berör sjuksköterskans bemötande under ditt nuvarande besök på

akutmottagningen

Kryssa i det alternativ som stämmer bäst in på det du upplevt.

3. Jag är nöjd med hur ofta

sjuksköterskan har tittat till mig

Instämmer inte alls

Instämmer inte

Vet ej

Instämmer delvis

Instämmer helt

5. Jag är nöjd med den information jag

fått från sjuksköterskan kring min

diagnos/aktuellt sjukdomstillstånd

Instämmer inte alls

Instämmer inte

Vet ej

Instämmer delvis

Instämmer helt

4. Jag är nöjd med informationen jag

fått från sjuksköterskan gällande aktuell

behandling

Instämmer inte alls

Instämmer inte

Vet ej

Instämmer delvis

Instämmer helt

6. Jag är nöjd med det generella

bemötandet från sjuksköterskan på

akutmottagningen idag

Instämmer inte alls

Instämmer inte

Vet ej

Instämmer delvis

Instämmer helt

Tack för din medverkan!

27

6.2 Bilaga 2

Patienters upplevelse av sjuksköterskans

bemötande på akutmottagningen

Sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för

hur patienten upplever vården på akutmottagningen. Information är en

stor del av bemötandet och för sjuksköterskan är det viktigt att veta

huruvida patienterna är nöjda med bemötande det fått eller om det

behövs förbättringsarbete på området.

Syftet med denna studie är att undersöka den vårdsökandes upplevelse av sjuksköterskans

bemötande här på akutmottagningen. Fokus ligger på hur sjuksköterskan informerar

vårdtagaren kring aktuell diagnos och behandling.

Denna enkät ligger till grund för vår kandidatuppsats på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala

universitet. Det är helt frivilligt att delta i studien och du kan välja att avbryta ditt deltagande

under tiden du fyller i enkäten. 50 stycken enkäter kommer att delas ut här på akutmottagningen

på Akademiska sjukhuset under vecka 47-48 2017. Efter att du lämnat in enkäten kommer

uppgifterna behandlas konfidentiellt och kommer inte gå att spåra till dig. Vårt examensarbete

kommer sedan publiceras på DIVA - Uppsala universitets uppsatsbank.

I och med att du svarar på enkäten ger du ditt samtycke till att dina svar kommer att användas

för att besvara på studiens syfte.

Tack för din medverkan!

Kontaktpersoner:

Emil Magnusson 070-7773691 emil.magnusson@live.se

Emmy Lindgren 070-3982826 enemmylindgren@gmail.com

Handledare Åsa Muntlin Athlin asa.muntlin@pubcare.uu.se

28

6.3 Bilaga 3

Hej!

Vi heter Emil och Emmy och studerar på sjuksköterskeprogrammet vid

Uppsala Universitet. Vi går nu termin 5 och arbetar med vår

kandidatuppsats.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka hur patienter här på akutmottagningen upplever

bemötande och informationsdelning gällande sin diagnos och behandling, beroende på ålder.

Vi kommer att finnas på plats och dela ut 60 enkäter till patienter under två veckors tid, V. 47–

48.

Vi vill fånga upp patienter som är på väg att avsluta sitt besök här på akutmottagningen, både

de som går till hemmet eller till annan vårdinrättning. Vi behöver er hjälp att identifiera och

komma i kontakt med patienter som är på väg att avsluta sitt besök. Det vi önskar från er är att

ni säger till oss när ni har en patient över 18 år är på väg att lämna akuten, så tar vi kontakt med

patienten och personligen delar ut vår enkät.

Tveka inte att höra av er till oss om ni har några funderingar!

Emil Magnusson, 070-7773691, emil.magnusson@live.se

Emmy Lindgren, 070-3982826, enemmylindgren@gmail.com

Handledare Åsa Muntlin Athlin, asa.muntlin@pubcare.uu.se