betyg och bedömning - diva portal160256/fulltext01.pdfdet betyg eller omdöme eleverna får i...
TRANSCRIPT
Betyg och Bedömning
– I en förberedelseklass år 9
Södertörns högskola | Utbildningsvetenskap | Examensarbete | Programmet för Interkulturell Lärarutbildning | Höstterminen 2008 |
Forskare: Mobina ChohanHandledare: Maria BorgströmExaminator: Kenneth Awebro
1
Abstract
Title: Grades and assessment in a preparatory class's years 9
Semester specification: HT 08
Researchers: Mobina Chohan
Tutors: Maria Borgström
Exminator: Kenneth Awebro
Grades and assessment are a natural part in the school's everyday existence, deliberations about
equivalent assessment is discussed all the time between teachers, students, home and school. They
that in front are influenced of a grade or a judgement are in first hand the students and therefore
are the important for the students to know which objectives and grade criteria that apply for them
to achieve at the end of years 9. The aim with this survey is to get the knowledge about how a
tutor grade family’s student in a preparatory class in stopped of years 9, in Swedish as a second
language. Do the students in a preparatory class's get grades or a judgement? This is interesting
also in order to know to which grade criteria students in a preparatory class have to achieve in the
compulsory education’s later years and to know how a tutor assesses these students on the basis of
those objectives and criteria that apply. In my survey, I have been paid from the tutors '
perspectives on how a grade or an assessment gives equivalent for students in a preparatory class
and in order to few a better understanding to how man that teachers sets a grade or gives an
equivalent judgement to students that possibly have difficulties to achieve the grade criteria in
Swedish as a second languages, because of the language. The procedure in this work has been to
interview different tutors that work in a preparatory class, from differently multicultural
schools in municipality places in Stockholm. During the result account, the tutors' obvious
replies are expressed on the basis of those interviews and research questions as been used as
aids and that an important basis in order to can to implement this survey. The result in this
survey is that students in a preparatory class not sheep a grade since they do not achieve the
requirements for validated in Swedish as a second language without the students’ sheep
instead a written judgement. This can cause misunderstandings between teachers and students,
then the school has a grade criteria for students in a preparatory class's man knows that they
cannot to achieve at the same time as these grade criteria is not any teachers strives after. This
can contribute to that the students possibly sheep hopes about a grade when one actually know
that they can’t because of the language does not have possibility to achieve.
Keywords: Grades, assessment, Swedish as a second language, languages, preparatory class, the compulsory education.
2
Förord
Till och börja med vill jag rikta ett stort tack till alla mina vänner och min familj för deras
stöd och uthållighet med mig och mina humörsvängningar under mitt skrivande. Jag
uppskattar även er vänlighet att ni gett mig det tidsutrymme jag behövt under mitt skrivande
utan att ni ha tagit illa upp vid det. Givetvis ett stort tack till alla er lärare som deltagit i min
undersökning och gjort det möjlig för mig att skriva klart denna uppsats. Jag vill även hjärtligt
tacka min handledare Maria Borgström som läst igenom detta arbete och gett mig goda råd
vilket varit uppskattande.
Sist men också minst vill jag tacka Minahil, du är den lilla ängeln som betytt mest för mig
under mitt skrivande då du varit mitt största stöd och den som alltid lyssnat på mig. Visst är
du bara sju månader och inte kan prata men ibland är det skönt att ha en person som bara
lyssnar och inte säger något, så tack min lilla bebis!
Med vänliga hälsningar
Mobina Chohan
3
Innehållsförteckning
Abstract..................................................................................................................................... 1
Förord ....................................................................................................................................... 2
Introduktionskapitel ................................................................................................................ 4Inledning .................................................................................................................................... 4Bakgrund.................................................................................................................................... 4
Förberedelseklass - i undervisning..................................................................................... 5Språk i fokus ...................................................................................................................... 7Betyg och bedömning - Svenska som andraspråk ............................................................. 9
Problemformulering ................................................................................................................. 10Syfte ......................................................................................................................................... 11Forskningsfrågor ...................................................................................................................... 11Eventuella avgränsningar och bortfall ..................................................................................... 11
Teorianknytning..................................................................................................................... 12Bedömningens syfte......................................................................................................... 12Att synliggöra elevens kunskap och kompetens .............................................................. 13Likvärdig bedömning och betygsättning.......................................................................... 16
Metod....................................................................................................................................... 19Val av material ................................................................................................................. 19Val av metod och tillvägagångssätt ................................................................................. 20
Undersökning ......................................................................................................................... 21Resultatredovisning.......................................................................................................... 21
Analys...................................................................................................................................... 27
Sammanfattning och avslutande diskussion........................................................................ 31
Referenser/Källförteckning................................................................................................... 33
Bilagor ..................................................................................................................................... 35Bilaga 1 ............................................................................................................................ 35Bilaga 2 ............................................................................................................................ 37Bilaga 3 ............................................................................................................................ 38
4
Introduktionskapitel
Inledning
Denna undersökning belyser hur elever i en förberedelseklass år 9, betygsätts i svenska som
andraspråk. Det är intresseväckande att se vilka betygskriterier som gäller för eleverna att
uppnå i slutet av grundskolan. Huvudsyftet i denna undersökning är att se hur olika
handledare betygsätter elever i svenska som andraspråk och på grund av detta kommer den
här undersökningen att baseras på lärarperspektivets syn och tillvägagångssätt på betyg och
bedömning i en förberedelseklass. Bedömning utav en elevs kunskapsutveckling ser olika ut
från handledare till handledare och det som är intressant är att se hur olika handledare skriver
en rättvis bedömning utifrån de mål och riktlinjer som eleverna ska klara i slutet av år 9, för
att få godkänt i svenska som andraspråk. Det är viktigt att få kunskap om vad en
förberedelseklass är, hur en sådan klass fungerar samt vad lärarna lägger mest fokus på i sin
undervisning för att främja elevens språkutveckling i svenskämnet. Detta just för att kunna få
en uppfattning om elever i en förberedelseklass bör och ska ha samma mål och betygskriterier
som elever i en ordinarie klass. Det betyg eller omdöme eleverna får i slutet av grundskolan är
den referens de tar med sig vidare till det gymnasiet, där de fortsätter att arbeta för att få en
vidare kunskapsutveckling. Hur går det för elever i en förberedelseklass, får de ett betyg eller
ett omdöme?
Bakgrund
I detta kapitel kommer ett antal frågor att besvaras för att kunna ge en helhetsbild till hur
annorlunda en förberedelseklass arbetar i förhållande till en ordinarie klass samt få en
uppfattning om vilka mål och betygskriterier som gäller för elever i en förberedelseklass att
uppnå i slutet av grundskolan. Vad är en förberedelseklass? Hur arbetar man i en
förberedelseklass? Vad är det som är i fokus för dessa elever att lära sig i undervisningen?
Hur ser betyg och bedömning ut för en förberedelseklass i svenska som andraspråk?
5
Förberedelseklass - i undervisning
En förberedelseklass är en klass dit nyanlända invandrare kommer till när de börjar skolan.1
Det är väldigt viktigt att man informerar personalen i skolan samt andra elever hur en
förberedelseklass är till sin karaktär och hur arbetssättet ser ut, så att eleverna lär sig mer om
varandra så de lättare kan respektera varandras olikheter.2 ”Arbetssättet är väldigt annorlunda
i en förberedelseklass jämfört med en vanlig klass.”3 För lärare och andra vuxna gäller det att
förstå de bakomliggande faktorer som påverkar dessa elevers språkutveckling i skolan, man
ska ge dessa elever tid samt en chans att bearbeta det svenska språket. Detta just för att de ska
klara av målen och få ett betyg.4 Läraren måste ha kunskap om elevernas behov och omfatta
ett interkulturellt synsätt på undervisningens innehåll och utgå från deras kunskaper. Förutom
detta måste läraren även vara insatt i andraspråksinlärningens forskning och metodik och
kunna förstå olika språks strukturer.5
Undervisningen skall anpassas till varje elevers förutsättningar och behov. Den skall med
utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevens
fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje
skolform skall vara likvärdig… Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och
behov.6
När en skola mottar en nyanländ elev är det viktigt att följa upp barnens bakgrund, språk,
religion samt tidigare skolupplevelse för att kunna bilda sig en uppfattning om hur
undervisningen ska se ut så att. Med hänsyn till detta får läraren en uppfattning om vad man
bör tänka på för att lära känna eleven samt att de får en fortlöpande utveckling i skolan.7
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med
utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja
elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.8
1 Kartel, D. Förberedelseklasser – några fördelar och nackdelar.2004:132 Göteborgs invandrarförvaltning. Att mötas över kulturgränser: perspektiv på utbildning i invandrarfrågor. 1990:723 Rodell Olgac, C. Förberedelseklassen en rehabiliterande interkulturell pedagogik.1995: 644 Ibid. 1995:45 Ibid. 1995:646 Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94:67 Rodell Olgac 1995: 11–138 Lindström, L. & Lindberg, V. Pedagogisk bedömning – om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap.2005:122
6
De mål och riktlinjer man har för en förberedelseklass är att alla lärare som arbetar i en
förberedelseklass ska vara införstådda med vad en språkutvecklande undervisning innebär och
framförallt ska lärarna ha i åtanke att eleverna har olika förkunskaper i det svenska språket.
Vissa har bott i Sverige under några år medan andra endast i några månader, vissa har en lång
skolbakgrund medan vissa inte gått i skolan överhuvudtaget.9 Eleverna ligger på olika nivåer
vilket gör det svårt för läraren att anpassa sig lika mycket mot alla i sin undervisning, alla
uppgifter och all undervisning som eleverna får måste förklaras grundligt för att de ska kunna
förstå och ta till sig kunskap på bästa möjliga sätt. Förberedelseklassen blir vägen in i den
svenska skolan med dess arbetsmetoder, regler och förhållningssätt och eleverna får lära sig
de grundläggande kunskaperna i svenska språket så att de senare kan börja i en vanlig klass
och få ett betyg.10 Det är väldigt viktigt att man uppmärksammar och följer elevernas
utveckling så att ingen av dem fastnar på vägen under deras olika faser i
utvecklingsprocessen, detta just för att eleverna ska kunna få en fortlöpande utveckling så att
de i slutet av år 9 får ett slutbetyg. 11
Något annat som är oerhört viktigt för dessa elevers kognitiva utveckling är betydelsen av ett
meningsfullt innehåll i all undervisning och särskilt i svenska som andraspråk, det kan ta flera
år innan barnen tillägnat sig den kognitiva kompetensen i ett nytt språk, sådant som är
nödvändigt för att kunna vara verksam i skolundervisningen. Om lärarna endast tar upp enkla
ämnen och hela tiden betonar språklig korrekthet i förstahand kan detta bli ett hinder för
elevernas kognitiva utveckling.12Undervisningen i förberedelseklassen ska ge barn kunskaper
i det svenska språket, om svensk kultur och om barnets ursprungliga kultur. De ska lära sig
svenska och få en förståelse för Sveriges skolkultur samtidigt som de får en lärdom om sig
själva i en trygg miljö.13 Undervisningen i en förberedelseklass syftar till att ge eleverna goda
möjligheter till en fortsatt skolgång i grundskolan och även efter grundskolan. När eleverna
har blivit orienterade i det svenska samhället och fått grunderna i grammatiken ska de så
småningom börja i en ordinarie klass.14 Då sker en överslussning, dvs. övergång från en
förberedelseklass till en ordinarie klass.15
9 Kartal. 2004: 310 Rodell Olgac. 1995:611 Ibid. 1995:5412 Ibid. 1995:913 Kartal. 2004:314 Ibid. 2004:315 Ibid. 2004:10
7
Är förberedelseklassen ett måste för dessa nyanlända elever, skulle de kunna klara sig i en
ordinarie klass redan från början? De elever som idag går i en förberedelseklass skulle kunna
klara sig i en ordinarie klass redan från första början vilket då förutsätter att dessa elever inte
är allt för gamla eftersom ju äldre man blir desto svårare är det att lära sig ett nytt språk.16
Om dessa elever går i en skola med många svenska elever skulle inte behovet vara att gå i en
förberedelseklass, eftersom detta skulle främja dessa elevers svenska språkutveckling. Är det
så att dessa elever däremot går i en skola som är mångkulturell exempelvis, i en förort, kan
det ta längre tid för barnen att hantera det svenska språket. Då är det bättre att dessa elever
börjar i en förberedelseklass där det svenska språket är i fokus.17
Språk i fokus
Författarna Ahlsén och Allwood skriver att det är en vanlig uppfattning att barn har lättare att
lära sig ett nytt språk än vuxna. Men att det är väldigt beroende på hur lång tid
språkutvecklingen tar och hur fullständigt språket lärs in, den svåraste biten är inlärningen av
olika delar av ett språk. Så som uttal, ordförråd och användning av språket i rätt sammanhang
samt grammatiken som påverkas av inlärningens ålder. 18 I undervisningssammanhang brukar
fokusen ligga på de fyra färdigheterna vilka är, lyssna, tala, läsa och skriva, hos yngre elever
utgör den muntliga färdigheten alltid grunden för den skriftliga medan äldre elever som lär sig
språket tar hjälp av skriften för att utveckla talet.19
Målen med att undervisa i skolan är att eleverna ska kunna få en positiv bild av sig själva och
att läraren ska hjälpa eleven att tro på sin egen inlärningsförmåga. På detta sätt har eleven
kvar sin glädje och den brinnande lusten att lära sig och därefter kreativt våga stöta ihop med
nya inlärningsutmaningar och när de klarar den utmaningen klarar de även av målen för att få
godkänt i svenska som andraspråk. Om man ser skolans uppgift som en språkfostrare och
språkutvecklare kopplar man det först till att tänka på att elever går till skolan för att lära sig
läsa och skriva, där de möter sitt talspråk i skrift. Om en elev har ett utmärkt uttal och ett
ordförråd som är tillräcklig när man kommunicerar allmänt betyder det inte alltid att eleven
kan tillräckligt mycket för att kunna använda språket som tankeredskap.
16 Kartal. 2004:2317 Ibid. 2004:2118 Ahlsén, E. & Allwood, J. Språk I fokus. 2002:5219 Hyltenstam, K. & Lindberg, I. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. 2004:600
8
Många elever som är nyanlända och ska börja i en förberedelseklass placeras oftast i en
förberedelseklass som ligger i mångkulturella förorter. När dessa elever umgås med andra
elever som talar ett annat språk än svenska, blir det lätt för dessa elever att ta till sig annat
språk än svenska, vilket leder till att man blandar språk. Blandspråk är då man omedvetet
”blandar ihop” språk, vilket många individer gör när de exempelvis, talar Rinkebysvenska. De
tar ord från sitt eget språk och lägger till när de pratar svenska. Det kan bero på att många,
framför allt de som är nyanlända till Sverige, inte behärskar det svenska språket riktigt
korrekt, och istället försöker förklara det på ett annat sätt, vilket leder till att de blandar språk.
Om detta alltid är en bra utväg för just dessa elever då de ska klara målen i svenska som
andraspråk och få ett betyg när de redan har svårt att behärska det svenska språket kan vara
värt att diskutera. Författarna Bjar och Liberg tar upp i sin bok om att forskningen har visat att
individen lär sig språket genom att umgås i språket med andra, samtalet är en social och
språklig process. De skriver även att skolan är en bidragande faktor till att barnet får delta i
offentliga samtalskulturer, där barnet får språka i en mängd olika sammanhang.20
Samhället styr det som är ”bra svenska” och hur människor ska tala för att kunna accepteras
på ett bra och seriöst sätt i samhället vilket man exempelvis kan erfara vid en arbetsintervju.
Detta överensstämmer med Bourdieus centrala tes, där han skriver om att talaren skapar
yttranden och att yttranden bara får ett värde, men att det är marknaden som bestämmer vad
för slags yttranden som är värda att formulera och därefter försöker talaren att forma sina
yttranden efter de krav som marknaden ställer.21 Lär sig dessa elever inte korrekt svenska från
början kan det bli svårt för dem att i slutändan få ett godkänt betyg då de inte klarar målen i
svenska som andraspråk. I skolans undervisning har många lärare börjat avråda elever att tala
svenska med slang, eller med blandspråk, syftet är främst för att hjälpa elever att tala korrekt
svenska så att de lär sig att uttrycka det både skriftligt och muntligt när de går ut grundskolan,
annars kan det lätt bli att man skriver som man talar. Skolan måste dessutom ge dessa
nyanlända elever möjlighet att utveckla sådana läsfärdigheter som samhället kommer att ställa
som krav när de blir vuxna.
20 Bjar, L. & Liberg, C. Barn utvecklar sitt språk. 200321 Hyltenstam & Lindberg. 2004:337
9
Betyg och bedömning - Svenska som andraspråk
”Många elever som kommit till Sverige senare under skoltiden behöver längre tid på sig än till
och med år nio för att uppnå betyget Godkänt i svenska som andraspråk.”22 För att en elev
ska kunna få ett godkänt betyg i svenska som andraspråk krävs det att eleven uppfyller vissa
krav. Mål att sträva mot i svenska som andraspråk är att eleven ska kunna läsa och förstå
texter av olika slag och kan anpassa lässättet till textens karaktär och till syftet med läsningen.
Eleven ska kunna analysera, bearbeta och vidareutveckla sitt språk både självständigt och i
samarbete med andra. De ska även ha ett rikt ordförråd och ha grammatiska strukturer i det
svenska språket.23
Bedömningens syfte är i olika former ett återkommande tema i samtal med lärare. Kursplanen
i svenska som andraspråk har ändrat synen på språkbedömningen och ämnets ställning i
skolan. I och med att man inte längre ser svenska som andraspråk som en stödundervisning
utan som ett eget ämne har även bedömningens syfte och funktion ändrats.24 Cummins
diskuterar bedömningens syfte och funktion i skolsammanhang och menar att syftet med att
göra en tillförlitlig och allsidig bedömning hjälper lärarna att få ett underlag för uppföljning
av elevernas språkutveckling, utvärdering och betygsättning.25
Förberedelseklasser omfattas av kravet på skriftliga omdömen. Utgångspunkten och syftet
med skriftliga omdömen är att alla elever ska få god information om sin egen
kunskapsutveckling i de ämnen eleven får undervisning i. Genom att läraren dokumenterar
och analyserar elevens kunskapsutveckling sammanställs detta i ett skriftligt omdöme, detta
ger läraren därefter god grund för planeringen av den fortsatta undervisningen utifrån såväl
individ som grupperspektiv vid betygsättningen. I allmänna råd för utbildning av nyanlända
elever skriver man att det är viktigt att informationen inte ges på ett sådant sätt att elevernas
viktiga upplevelse blir att de inte "nått målen". Omdömena ska lyfta fram elevernas kunskaper
och man ska kunna se vilken utveckling som skett samtidigt som de ska ge en tydlig bild av åt
vilket håll utvecklingen framåt behöver ha, i riktning mot målen. 26I läroplanen framgår det att
22 Skolverket. Kommentarer till kursplaner och betygskriterier. 2000:5323 Utbildningsdepartementet. 1995:38–39 24 Hyltenstam & Lindberg. 2004:59725 Ibid. 2004:59726 www.Skolverket.se http://www.skolverket.se/sb/d/2505#content
10
betyget ska gälla kunskaper i ämnet och att bedömning samt betygsättning ska ske med
kursplanens mål och betygskriterierna som utgångspunkt. Detta innebär att närvaro,
läxläsning, lektionsarbete etc. inte ska vara grund för betygsättningen om det inte är en direkt
förutsättning att målen ska nås. 27 Som lärare ska man både verka för att eleverna ska lära sig,
och att sätta rättvisa betyg på deras kunskaper och färdigheter. Dock går eleverna inte i skolan
för att få betyg, utan för att lära sig, betyg är endast ett kvitto på deras kunskap.28 Är ett betyg
endast ett kvitto på deras kunskap och inte mycket mer än så? Betygen är viktiga för den
enskilda elevens framgång främst genom att de används för urval till andra
utbildningsformer.29 Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för
sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sitt resultat. Läraren ska utifrån
kursplanens krav allsidigt utvärdera elevernas kunskapsutveckling och muntligt samt skriftligt
redovisa detta för eleven samt för vårdnadshavaren. Läraren ska vid betygsättning anpassa sig
till all tillgänglig information om elevens kunskaper till kraven i kursplanen och göra en
allsidig bedömning av dessa kunskaper.30
Problemformulering
Utifrån allt som har nämnts i bakgrunden är det intressant samt viktigt för mig som blivande
lärare att få kunskap om hur olika handledare förhåller sig till att betygsätta elever som
möjligen har svårigheter med det svenska språket, får dessa elever ett betyg eller inte? Då
inlärningsprocessen i det svenska språket ser annorlunda ut i en förberedelseklass i jämförelse
med en ordinarie klass blir det väldigt intressant att veta vilka betygskriterier som gäller för
elever i en förberedelseklass. Görs det någon skillnad att förutse dessa elever till ett likvärdigt
betyg utifrån de betygskriterier eleverna har i svenska som andraspråk?
27 Skolverket. Likvärdig bedömning och betygsättning, allmänna råd och kommentarer. 2004:3028 Lindgren, Å. Konsten att sätta ett betyg. 2008:129 Lindström & Lindberg. 2005:6330 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. 1994:16
11
Syfte
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur en handledare bedömer elever som går i
en förberedelseklass år 9 med ett betyg i svenska som andraspråk samt att ha vetskap om vilka
betygskriterier som gäller för dessa elever. Detta just för att både lärare och elever ska få en
förståelse till hur arbetssättet ser ut när man betygssätter elever som går i en förberedelseklass,
vilket dessutom är en rättighet för både elever och lärare att ha kunskap om. Vad är det
handledaren utgår från och på vilket sätt skrivs ett likvärdigt betyg för elever som går i en
förberedelseklass år 9?
Forskningsfrågor
1. Utifrån vilka betygskriterier utgår handledaren från för att ge ett likvärdigt betyg till
elever i en förberedelseklass?
2. Vilka mål och kriterier gäller för år 9 i en förberedelseklass?
3. Hur skrivs ett betyg på dessa elever?
Eventuella avgränsningar och bortfall
I detta arbete framförs inte elevens perspektiv på hur betyg och bedömning ser ut i en
förberedelseklass utan undersökningen är baserad på lärarperspektivets arbetssätt på hur man
som handledare betygsätter samt bedömer elever i svenska som andraspråk. Totalt har tre
handledare intervjuas från tre mångkulturella skolor i en kommun söder om Stockholm, deras
identitet kommer inte att belysas i undersökningen och inte heller kommunens. Tanken var
från början att intervjua fyra handledare men på grund av en handledares avvikelse fanns
ingen möjlighet till att göra det. Djupintervjuer med samtliga handledare var undersökningens
främsta syfte men på grund av tidsbrist från handledarna fick jag istället använda mig av två
olika tillvägagångssätt för att få mina forskningsfrågor besvarade vilket framförs i metod
kapitlet. Totalt har två kvinnliga och en manlig handledare intervjuats och deras
genusperspektiv kommer inte att behandlas. Syftet är att uppfatta hur en handledares
arbetssätt ser ut, hur de betygsätter samt bedömer elever i en förberedelseklass i svenska som
andraspråk.
12
Teorianknytning
”Det ingår alltså i lärarens professionella kompetens att göra individuella bedömningar av
elevers kunskapsutveckling på ett sådant sätt att varje enskild elevs individuella behov
framträder och för att befrämja lärandet måste varje elev bedömas utifrån sina inre och yttre
förutsättningar och lärandemiljön måste anpassas efter varje individs specifika behov.” 31
Författaren Elander Gotab skriver om betyg och bedömning, hur ett betyg ska skrivas och vad
en lärare ska utgå från när ett betyg eller bedömning görs. Läraren är skyldig att betygsätta en
elev som ingår i lärarens undervisningsgrupp och därmed har läraren makten att på ett
professionellt och omdömesgillt sätt, en skyldighet att ge dessa elever ett rättvist betyg utifrån
deras kunskapsutveckling. För att motverka orättvisa framhåller läroplanen lärarnas
skyldighet att alltid tydliggöra samt klargöra på vilka grunder man gör sin bedömning.
Lärarens bedömning kan endast utgå från vad eleven visar sedan är det lärarens ansvar att
avgöra elevernas visade kunskapsutveckling. Eleverna ska kunna visa sin kunskap på många
olika sätt, muntligt, skriftligt eller i någon form av handling, elevernas kunskap menar Gotab
måste på något sätt kommuniceras och tydliggöras för den bedömande läraren. 32 Detta
samtycker även författaren Lars Lindström. Det är oerhört viktigt att elever ställs i olika
situationer så att de har samt får möjlighet att visa sin kompetens på olika sätt, muntligt,
skriftligt och genom handling för att kunna få ett bra omdöme och därmed ett rättvist betyg.33
Bedömningens syfte
Lindström skriver vad bedömningens syfte är och vad det är som ska bedömas och hur själva
bedömningen går till för att hjälpa elever att få ett betyg och ett bra omdöme. Han belyser
även vad det är som ska bortses och det man istället ska sätta fokus på vid betygsättningen.
Det man ska och bör komma ifrån, menar han är att bedömningen främst kontrollerar vad
eleverna lärt sig, i riktning mot att bedömningen istället ska används för att stödja och
fastställa lärandet. 34
31 Gotab, E. Bedömning och betygsättning, kommentarer med frågor och svar. 2001:1632 Ibid. 2001:2333 Lindström & Lindberg. 2005:4034 Ibid. 2005: 13
13
Det som ska bedömas är elevernas förståelse och förmåga till kritiskt tänkandet, kreativitet,
kommunikation och problemlösning i verklighetsskildrande situationer. 35 Läraren ska och bör
alltid utgå från ett mål – och en kunskapsrelaterad bedömning och bortse från en
normrelaterad bedömning för att främja en elevs kunskapsutveckling och samt möjlighet till
att få ett betyg. 36 Förutom att elever ska tillses med ett betyg så är även själva urvalet av
innehållet för bedömningen väldigt viktigt för att kunna ge en signal till eleverna om vad som
är viktigt att kunna och detta blir då lärarens ansvar att ta hänsyn till. Om exempelvis,
språkkunskaper endast bedöms av grammatikprov så ger det en signal att grammatiken är en
viktig kunskap och därmed ges det även en signal att den funktionella kunskapen och den
kommunikativa kompetensen inte tillmäts lika stort vid bedömningen. 37
Hos skolverket framgår det tydligt vad syftet med utbildningen i ämnet svenska som
andraspråk är och det är att eleverna ska uppnå en funktionell behärskning av det svenska
språket som i samma nivå som elever med svenska som modersmål har. 38 Eleverna behöver
ett funktionellt språk för att kunna klara av målen, att berätta, beskriva, sammanfatta, jämföra,
generalisera, argumentera och värdera, analysera och dra slutsatser. Lindström och Lindberg
skriver att ett funktionellt språk i skolsammanhanget kräver att eleven behärskar ett
kunskapsrelaterat språk och att läraren i alla ämnen bör samarbeta för att definiera vad ett
fungerande skolspråk innebär. Detta menar även författarna Abrahamsson och Bergman när
de skriver att man först måste försöka definiera vad det innebär att kunna ett språk innan man
kan beskriva språkbehärskningen hos andraspråksinlärare. 39 Detta just för att det ska vara
möjligt för lärarna att planera, följa och handleda utvecklingen för att bedöma elevens
språkbehärskning.40
Att synliggöra elevens kunskap och kompetens
Lindström och Lindberg skriver om hur lärare på skolan kan hjälpa elever att bearbeta det
svenska språket vilket oftast är det huvudsakliga till att eleverna inte klarar målen i svenska
35 Lindström & Lindberg. 2005:1736 Ibid. 2005:2137 Ibid. 2005:32–3338 Abrahamsson, T. & Bergman, P. Tankarna som springer före…Att bedöma ett andraspråk i utveckling. 2005:1939 Ibid. 2005:1440 Lindström & Lindberg 2005:88
14
som andraspråk och därför inte får något slutbetyg. Elever som är nybörjare i svenska har
redan kunskaper och erfarenhet som de införskaffat på ett annat språk och de har mycket att
säga men det svenska språket räcker bara till för att uttrycka saker på sitt sätt. 41 Elever som är
medvetna att de saknar exakt uttrycksmedel har två vägar att välja mellan, det första är att
välja att inte ta några risker och låta bli att förklara ett svårt innehåll. Det andra är att de
försöker göra sig förstådda och utvecklar sitt språk med hjälp av olika inlärningstrategier och
får ett språkligt inflöde som ligger över deras egen språknivå. Väljer eleverna att enbart hålla
sig till det språk de behärskar sker det ingen utveckling och för att utveckla språket krävs det
att de försöker och prövar sig framåt, därefter får respons från läraren vilket medför en
utveckling.42
Författaren Lena Sjöqvist reser frågan hur man kan bedöma kunskap och kompetens när
språket inte gör tanken rättvis, vilket är fallet inte minst hos många tvåspråkiga elever.43
Bedömning kan vara en kraftfull utvecklingspotential för lärandet men då krävs dels en
feedback med kvalitet, dels att den som ska bedömas är involverad i bedömningsprocessen.
När man bedömer kunskap och kompetens om elevernas språk och tanke inte håller jämna
steg så måste läraren ha kunskaper om inlärningsprocessen av ett andraspråk. Hon menar att
det är andraspråksläraren och svenskläraren som har det yttersta ansvaret att göra en
bedömning av elevens språkbehärskning och sedan följa eleven mot en mer funktionell och
korrekt svenska.44 ”Hur en lärare ser på elevens språk är beroende på vilken språksyn hon har.
Tidigare har man sett på språkfel som något som måste åtgärdas. Idag vet man att fel kan vara
något kreativt som visar hur långt eleven kommit i sin utveckling.”45
Med hjälp av Cummins modell kan läraren synliggöra kopplingar mellan de innehållsliga och
de språkliga krav som arbetsuppgiften ställer i förhållande till elevens resultat.46 Cummins
modell är en undervisningsmodell där nybörjare i språket börjar på en låg kognitiv nivå och
med hjälp av kontexten kan höja svårighetsgraden i arbetet och sedan med språkets hjälp kan
röra sig fritt mellan kontextbundet och kontextreducerat. För lärare handlar det om att både
bedöma den språkliga och den innehållsliga kvaliteten. Komplexitet, språk och tanke måste
alltid vara utgångspunkten när man sedan bedömer korrekthet. När det gäller den innehållsliga
41 Lindström & Lindberg. 2005:7442 Ibid. 2005:8043 Ibid. 2005:1744 Ibid. 2005:67- 6845 Ibid. 2005:7446 Ibid. 2005:72
15
kvaliteten är det lika höga krav för andraspråkselever som för elever med svenska som
modersmål enligt de kursplaner och betygskriterier som finns.47
Abrahamsson och Bergman diskuterar även om Performanalysens betydelse. Performanalysen
har även kallats för språkutvecklingsanalys och är en muntlig metod för att beskriva hur ett
andraspråk växer fram. Performanalysen utgår från interimspråksteorin (inlärarspråketsteorin)
och syftar till att ge en allsidig bild av en inlärares språkliga kompetens och för att kunna
avgöra hur långt språkets olika delar har utvecklats och för att kunna göra det måste man först
veta vad en inlärare klarar av att förmedla.48 Utifrån denna kunskap kan lärarna se vilka
framsteg eleverna har gjort och lättare förklara för föräldrarna om hur elevens språkutveckling
ser ut och vad som ska prioriteras. 49 Den målrelaterade bedömningen ger besked om hur väl
eleverna nått de uppställda mål medan grupp och normrelaterad beskriver hur eleverna klarat
av en viss kurs eller ämne i förhållande till andra elever. Den nivårelaterade bedömningen ger
svar till hur väl elevernas inlärning svarar mot vissa mer eller mindre avancerade kategorier
av kunskap och den individrelaterade bedömningen ger tydlig information om sådant som
beskriver och värderar hur individen utvecklas. 50
Egidius skriver att det inte finns något facit till hur varje lärare ska bedöma eller betygsätta en
elev men att det däremot finns riktlinjer om vilka mål och kriterier det finns för eleverna att
klara av och utifrån det betygsätts likvärdigt. Då varje elev är unik eller på alla sätt bör
uppmuntras att bli det, måste all bedömning vara individrelaterad och inte generaliserande.
Han menar också att det fanns en god tanke bakom att avskaffa betyg i grundskolan förutom i
år 8 och 9 och det är just för att kunna hjälpa eleverna att utvecklas ytterligare och det gjorde
man genom individrelaterad bedömning.51 Men om kunskapen däremot som utvecklas hos
eleverna inte har någon objektiv motsvarighet i läroböckerna eller lärarnas medvetande så
finns det inget facit eller någon mall att rätta skrivningarna efter. Det lärarna istället kan
hjälpa eleverna med är att utveckla kunskaper, färdigheter samt värderingar som gör att
eleverna bättre ska kunna förstå, analysera och hantera delar av verkligheten. 52
47 Lindström & Lindberg. 2005:7348 Abrahamsson & Bergman. 2005:35–36, Hyltenstam & Lindberg. 2004:60749 Ibid. 2005:12050 Egidius, H. Betygsättning och utvärdering i skola och utbildning. 1992:6651 Ibid. 1992:6552 Egidius. 1992:58
16
Likvärdig bedömning och betygsättning
När det kommer till kravet på likvärdighet och rättvisa av ett betyg betyder det rent konkret
enligt Gotab att betyg i ett visst ämne i en klass, ska motsvara ett likadant betyg i en annan
klass och om två elever har samma betyg ska deras kunskaper ha samma kvaliteter även om
ämnesinnehållet inte är detsamma. Kunskaperna ska vara likvärdiga i kvalitetshänseende men
det betyder inte dock att de behöver vara lika i innehåll eftersom olika lärare undervisar på
olika arbetssätt. 53 Frågan är då hur man som lärare kan sätta ett likvärdigt betyg eller
bedömning på en elev som går i en förberedelseklass jämfört med en elev som går i en
ordinarie klass samt hur man kan ta till sig av samma betygskriterier i svenska som
andraspråk när kunskaperna inte är likvärdiga i kvalitetshänseende?
”Skolan ställer exempelvis samma krav på dem som på elever med svenska som modersmål,
vilket gör att ansträngningen för andraspråkselever blir större. Att inhämta och bearbeta
kunskaper på ett språk som man håller på att lära sig innebär en stor mental ansträngning och
ibland en dubbel arbetsbörda.” 54
Författaren Per Måhl konstaterar att olika individer behöver olika lång tid på sig för att nå
målen och att några också kommer att behöva förlänga sin skoltid.55 Elever som då går i en
förberedelseklass behöver oftast förlänga sin skoltid efter grundskolan då de inte når målen,
men om det är rättvist att förhålla sig till samma betygskriterier framkommer inte. Det som
dock framgår är att elever som inte har ett funktionellt språk när de börjar i skolan och som
både ska hämta in det och lära sig att läsa och skriva på svenska inte har det lätt att hinna i
kapp de elever som har svenska som modersmål. Dessa elever går hela tiden framåt och
avståndet blir knappast mindre mellan elever i en förberedelseklass och en ordinarie klass.56
53 Gotab. 2001:2754 Abrahamsson & Bergman 2005:1355 Lindström & Lindberg 2005:16–1756 Ibid. 2005:81–82, Hyltenstam & Lindberg. 2004:759–760
17
Abrahamsson och Bergman säger att hos ett enspråkigt barn går den språkliga och den
kognitiva utvecklingen i stor sträckning hand i hand medan det sällan ser ut så för
andraspråksinlärare. Tankarna springer före och den tankemässiga komplexiteten är ofta
större än den språkliga komplexitet som behövs för att uttrycka tankarna. När eleverna ska
formulera sina tankar blir de ofta tvungna att försöka sig på mera komplexa formuleringar än
de egentligen behärskar.57 För att kunna göra en professionell bedömning måste läraren kunna
formulera vad hon ser och i kursplanen för svenska som andraspråk står det att:
Utvecklingen av språket innebär också en utveckling av tänkandet och är därigenom av
avgörande betydelse för lärandet. I skolan är undervisningsspråket svenska för majoriteten av
eleverna. Det nya språket måste användas som tankeinstrument i skolan, även om det under en
inlärningsfas inte alltid fungerar helt och fullt. (Kursplanen för svenska som andraspråk för
grundskolan, s. 104.) 58
Bedömning och utvärdering är två svåra delar av lärarnas och elevernas arbete med
uppläggning och genomförande av studier och utbildning. Författaren Henry Egidius skriver
om fyra olika bedömningsmetoder vilka är, målrelaterad bedömning, grupp och normrelaterad
bedömning, nivårelaterad bedömning och individrelaterad bedömning. Dessa metoder
används i skolan vid betyg och bedömning och de olika bedömningsmetoderna skiljer sig i
fråga om vad de ger information om. Författaren Lisa Björklund Boistrup skriver att
bedömningen kan göras med olika syften och att det är väldigt vanligt att man skiljer mellan
summativ och formativ bedömning. Summativ bedömning görs som en sammanfattning av
vad en elev kan vid en viss tidpunkt och den formativa bedömningen syftar till att utgöra ett
stöd för elevers lärandeprocesser och är en del av undervisningen. Den formativa
bedömningen kan också vara ett viktigt verktyg för lärarnas planeringsarbete samt för
dialoger mellan en lärare och en elev.59 Medför dessa bedömningar någon konsekvens och i
sådant fall vad? Enligt författaren Viveca Lindberg har bedömningen konsekvenser, om
bedömningen ensidigt används summativt kan risken vara att elever upplever bedömningen
som stämplande eller dömande. Betonar man de formativa aspekterna mer kan bedömningen
istället upplevas som stödjande för eleverna. 60
57 Abrahamsson & Bergman 2005:2658 Lindström & Lindberg 2005:71–7259 Ibid. 2005:11260 Ibid. 2005:250
18
Egidius skiljer mellan relativ - och målrelaterade betygsättning. I relativ betygsättning är
innehållet dvs. kunskaperna och färdigheterna, betydligt viktigare än målen och betyget skiljer
sig beroende på hur mycket av innehållet eleverna lärt sig och hur väl de hanterar olika typer
av resonemang och tillämpningar. Medan vid den målrelaterade betygsättningen är målen det
viktiga och innehållet är ett medel att nå målen. 61
Mot slutet av terminen ska läraren fastställa och bedöma resultatet och avgöra hur väl elevens
kunskaper överensstämmer med de satta målen för att sätta ett betyg. Betygskriterierna
framställer och definierar kunskapskvaliteter som gäller för respektive betyg, kriterierna finns
som stöd för bedömningsprocessen men förutsätter att denna process sker i samverkan mellan
olika lärare. Betygen för ämnet svenska som andraspråk ska grundas på de betygskriterier
som gäller för ämnet svenska som andraspråk men samtidigt ska det finnas någon och i detta
fall läraren som ska bedöma i vilken utsträckning elevernas kunskap överensstämmer med
gällande betygskriterier. För att bedömningen ska vara rättvis och underlättande för
betygsättningen bör arbetslag och elever gemensamt diskutera kriterier och mål samt hur de
ska preciseras så att eleverna får rätt vägledning för att kunna få ett betyg. 62 Måhl skriver att
målsmännen samt eleverna alltid ska hållas informerade om hur det går för dem i skolan så att
betyget inte ska komma som en överraskning. Det han menar är att lärare alltid måste göra
kriteriebeskrivningar som medverkar till att elever och föräldrar förstår vad som krävs, annars
fungerar inte systemet.63 Författaren Helena Tsagalidis skriver även att det är oerhört viktigt
att eleverna alltid informeras om betygskriterierna, då de måste få veta grunderna för
bedömningen vilket även är en rättsäkerhetsfråga. När läraren diskuterar betygskriterierna
gemensamt med eleverna samt uppmärksammar deras tolkningar är det enligt henne en stor
fördel då det är dialogen och samtalen som är vägen till betygsättningen.64 I ett samtal mellan
en lärare och elev är det viktigt att samtalen är välplanerade med tanke på vilken information
läraren eller eleven är ute efter och vilken form frågorna ska ha.65
61 Egidius. 1992:3462 Gotab. 2001:4463 Lindström & Lindberg 2005:5764 Ibid. 2005:13465 Abrahamson & Bergman. 2005:33
19
Metod
Syftet med undersökningen är som tidigare nämnts är att ta reda på hur betyg och bedömning
ser ut för elever i en förberedelseklass år 9 och hur en handledare förehåller sig till att ge
dessa elever ett likvärdigt betyg. För att undersöka detta och komma fram till ett resultat kan
man som forskare både använda sig både av kvalitativ och kvantitativ undersöknings metod,
antingen att intervjua både handledare och elever eller med hjälp av enkätundersökningar.
”Precis som enkäter och intervjuer kan observationsmetoder grupperas längs en skala.”66
Nackdelen med detta är precis som Stukát skriver, observationsmetoder är konkreta och
stabila underlag men alltför tidskrävande.67 En av anledningarna till att jag inte använt mig av
observationer i denna undersökning är främst för att det är tidskrävande.
Val av material
Under tre års tid har jag varit på praktik i en förberedelseklass och tack vare dessa års
observation har jag fått med mig bra kunskap i stor omfattning inför denna undersökning.
Under dessa tre år har jag observerat och deltagit i undervisningen där vi i uppgift haft att
både observera elevers och handledares arbetssätt i undervisning, utvecklingssamtal etc.
Utifrån detta har jag med mig mycket erfarenheter, frågor och funderingar, en del jag vill få
besvarade under denna undersökning. För att få en god bakgrund och en bra teorianknytning
till min undersökning, letade jag först efter relevant litteratur på södertörns högskolas
bibliotek och från mångkulturellt centrum i Fittja gård. Utifrån dessa källor fick jag bra
litteraturtips i anknytning till min undersökning. Därefter sökte jag efter mer information samt
litteraturer från Libris, olika internetkällor samt andra uppsatser som handlar om betyg och
bedömning. Efter att ha samlat på mig tillräckligt med material för mitt skrivande läste jag
igenom samtliga litteraturer och noterade det som hade mest relevans för min undersökning.
Därpå gjorde jag en jämförelse mellan olika teorier som jag skrev ner i mitt arbete för att
senare diskutera och analysera utifrån min resultatredovisning från de intervjuade
handledarna. Dels för att se likheter och skillnader mellan olika arbetssätt och de mål och
betygskriterier som tas upp i skolverkets hemsida, Lpo 94 samt andra läromedel som används
som teorianknytning.
66 Stukát, S. Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap 2005:4967 Ibid: 2005.49
20
Val av metod och tillvägagångssätt
Min metod har varit att använda mig utav en kvalitativ undersökning där tillvägagångssättet
har varit att intervjua olika handledare som arbetar i en förberedelseklass år 9. De
intervjufrågor jag sammanställt i min undersökning68 är utformade för att de ska besvara
syftet och forskningsfrågorna på bästa sätt. Denna metodik är lämpligast för att få ett svar och
en helhetsbild om hur respektive handledare från respektive skola arbetar när det kommer till
betyg och bedömning i en förberedelseklass. I min resultatredovisning har jag valt att namnge
de intervjuade efter deras inticialer. Jag har använt mig av två olika intervjumetoder, både en
djupintervju samt datainsamlingsmetod, där jag bifogat intervjufrågorna via e- post och
samtidigt återkopplat de frågor och funderingar som dykt upp via telefon.
Svaren från respektive handledare har besvarats under resultatredovisningen utifrån deras
direkt angivna svar. Här nedan redovisas tillvägagångssättet med respektive handledare.
Handledare 1: K.F
Vi har en tidigare bekantskap då jag under tre års tid praktiserat praktik hos henne i en
förberedelseklass år 9. Under min sista praktik i oktober bokade jag upp en djupintervju med
handledaren på skolan. Under intervjun ställde jag frågorna till handledaren som fick ett öppet
utrymme med en fri dialog att besvara frågorna. Under intervjun uppkom många diskussioner
och intresseväckande aspekter inför mitt examensarbete. Förutom denna djupintervju har jag
även återkopplat och bifogat mina intervjufrågor via e-post som handledaren besvarat
samtidigt som handledaren bifogat två stenciler. En stencil som handlar om vad eleverna
jobbar med under hösten 08 69 och en stencil som handlar om vilka mål som ska uppnås i
slutet av år 9.70
Handledare 2: Å.W
Handledaren har via e-post besvarat på frågorna. Vissa svar som jag fick besvarade var dock
inte ifyllda samt svårtolkade, därför återkopplade jag till handledaren för att få mer
information om de svar som jag behövde få veta via telefon.
Handledare 3: P.J
Svaren skickades in ganska sent så därför blev det lite bråttom med att hinna sammanställa
intervjufrågorna, informationen jag fick var dock bra sammanfattade och därför behövde jag
inte återkoppla till handledaren.
68 Se bilaga 1.69 Se bilaga 2.70 Se bilaga 3.
21
Undersökning
Här analyseras och diskuteras undersökningsmaterialet utifrån intervjuerna. I undersökningen
kommer de forskningsfrågor som analyserats att redogöras utifrån handledarnas perspektiv
och svar. Där respektive handledares svarsresultat redogörs angående de mål och kriterier som
gäller för en förberedelseklass i år 9, hur ett betyg tillskrivs och utifrån vilka betygskriterier
handledaren utgår från för att ge elever i en förberedelseklass ett likvärdigt betyg i svenska
som andraspråk.
Resultatredovisning
De mål och betygskriterier skolan har som krav för elever i en förberedelseklass att uppnå i
slutet av år 9, är samma betygskriterier som en ordinarie klass, svenska som andraspråk.
Elever i en förberedelseklass får inget betyg i svenska ämnet då de inte klarar av att nå målen
på grund av att elevens kunskaper i svenska inte räcker till utan de får istället ett omdöme.
Handledaren Å. W säger att elever som når målen i svenska som andraspråk, ska definitivt
inte gå i en förberedelseklass.
De elever som når målen får ett betyg och de elever som inte når målen får ett omdöme. […]
Det är i princip omöjligt att nå målen i svenska som andraspråk när man är nybörjare, vilket
elever i en förberedelseklass är. Elever som dock når målen i svenska som andraspråk går
förhoppningsvis inte i en förberedelseklass utan i en vanlig klass. / Å.W
När det gäller betyget i Svenska som andraspråk är det förstås mycket ovanligt att eleven
når godkänd nivå under tiden i förberedelseklassen. / P.J
[…] eftersom många elever kommer till förberedelseklassen i år 9, når de inte målen och
kan således inte få ett betyg i ämnet. Däremot får de ett omdöme där deras
kunskapsutveckling beskrivs i en positiv anda och dessutom vilka stödåtgärder som läraren
bedömer som lämpliga. / K.F
Handledaren P. J nämner att alla betyg som sätts i svenska skolor utgår från målen och
kriterierna i skolans styrdokument vilket även deras skola gör. De har samtidigt mål för
förberedelseklassen som fungerar som delmål i vilka leder mot kursplanemålen. Han ger två
22
exempel på olika mål som ska uppnås i förberedelseklassen för ett godkänt betyg i svenska
som andraspråk. Det första exemplet visar uppställda mål att klara av under den första tiden i
förberedelseklassen och i det andra exemplet kan man se att kravet blir allt större.
Exempel på mål för elever i förberedelseklassen under den första tiden
Kunna berätta för läraren hur jag mår
Kunna skriva mitt namn och min adress
Kunna berätta om min familj och hur jag levde i mitt hemland
Kunna berätta om en vanlig dag i mitt liv
Kunna namnen på vardagsföremål som finns i skolan och hemma (t ex i ett kök)
Exempel på mål som ställer högre krav för elever i förberedelseklassen
Kunna läsa en tidning med nyheter och kunna förklara vad som hänt
Kunna läsa en faktatext i en lärobok och ställa frågor till läraren
Kunna jämföra olika saker och beskriva skillnader i hur de ser ut
Kunna förklara hur man skall göra något som man kan
så att andra förstår (t ex hur man öppnar en konservburk)
Kunna läsa en berättelse högt i klassen
Kunna läsa upp något som jag skrivit själv i klassen
Kunna jämföra grammatiken i två språk
I ett av de omdömen handledaren K. F bifogat71 är en beskrivande del, vilket talar om vad
eleverna i förberedelseklassen arbetar med under terminen. I utformningen av denna del av 71 Se bilaga 3
23
omdömet har handledaren utgått från strävansmålen i kursplanen för svenska som andra språk
och sedan kopplat detta till sin planering för hösten. Handledaren gör också en
bedömningsmall72 för att se om eleven bedöms att uppnå målen som skall ha uppnåtts i slutet
av år 9. Vid bedömningen av den enskilde eleven ser man då om eleven har fullgjort
uppgifterna dvs. målen i förberedelseklassen. Här kan då visas på att eleven är på väg att nå
målen eller inte. Dock påpekar K. F att man troligtvis kommer att förändra den lite bl. a. att ta
bort når inte målen men har inte bestämt sig för detta ännu. Varje elev får ett dokument med
strävansmålen kopplade till det som ingår i höstens planering plus ett personligt omdöme,
dessutom en bedömningsmall. Dessa bedömningsunderlag samt andra dokument som olika
handledaren möjligen använder sig utav används i ett utvecklingssamtal mellan lärare,
målsmän, elever och tolk.
Det finns naturligtvis andra mallar och andra omdömesdokument. Jag har haft flera samtal
och använt dessa dokument och fått mycket god feedback från föräldrar och elever. / K.F
När man tittar på elevens kunskapsutveckling tittar man på elevens muntliga och skriftliga
färdigheter under den period som eleven har varit i förberedelseklassen. / K.F
Alla elever får en skriftlig bedömning formulerad av lärarna i de ämnen som eleven läser.
Bedömningen skrivs in i en individuell utvecklingsplan. Det är även så att bedömningen
används t ex när eleven och handledaren träffar föräldrarna vid utvecklingssamtalen. / P.J
Handledare Å. W klargör att förberedelseklassen är som namnet antyder, en tillfällig klass
tillhörighet där man befinner sig för att i första hand tillägna sig grunderna i svenska språket
och att eleverna vanligtvis går i en förberedelseklass i cirka ett år, men att det alltid finns
undantag åt båda hållen.
I vår skola är det vanligt att elever successivt går över i vanlig klass efter ca ett år. Vid
detta tillfälle skall eleven ha utvecklat goda strategier för att hänga med i undervisningen
vilket ofta även innebär att ämneslärarna måste utveckla sina metoder för handledning av de
nya eleverna. / P.J
Det tar ca tre till fyra terminer innan en elev som går i förberedelseklass kan klara av att
delta i undervisningen i en så kallad ”vanlig” klass, dvs. mellan 1,5- 2 år. Självklart får man
72 Se bilaga 2
24
se till varje individs förmåga att klara kunskapskraven. Innan en elev går över till ”vanlig”
klass kan den inte få något betyg utan endast ett omdöme i positiv riktning. Man får tänka på
att det tar ca fem år att lära sig ett nytt språk ordentligt. / K.F
Arbetssättet i en förberedelseklass ser annorlunda ut i jämförelse med en ordinarie klass och
undervisningen är baserad på individens tidigare vetanden och kan se annorlunda ut för olika
elever som går i samma klass. Handledarna bestämmer på egen hand hur undervisningen ska
vara upplagt och genomföras.
Eleverna i en förberedelseklass kräver längre inlärningstid av varje moment. Självklart är
det beroende på om eleverna kan lite svenska eller inte d v s man får individualisera. Man
arbetar mer med bilder som eleverna får skriva ord och meningar till. Därefter får de arbeta
med korta berättelser för att småningom gå över till mer avancerade texter. […], men man
får välja litteratur som inte är alltför komplicerad. Samtidigt får det inte vara alltför
tillrättalagt eftersom då får eleverna ingen motivation att sträva framåt. / K.F
Undervisningen i en förberedelseklass går ut på att ge eleverna en grund i att kunna tala och
förstå, läsa och skriva svenska. Ämnesinnehållet kan variera, men arbetssätten ska vara
tydligt språkutvecklande hela tiden. I en ordinarie klass i svenska, årskurs 9 ligger fokus på
att utveckla färdigheter med hjälp ett instrument (språket) som eleverna redan behärskar. I
Förberedelseklass lär sig eleverna behärska instrumentet och spela samtidigt! (Poetiskt
uttryckt ) / Å.W
Det är förstås många saker som skiljer arbetet från den ordinarie svenskundervisningen.
Framför allt att undervisningen måste utgå från ett mer kontextbundet innehåll där nya ord
och begrepp kan visualiseras genom bilder och konkreta situationer. Samtidigt gäller det
förutsättningen att elever som redan kommit lång i sin utveckling och har lång skolbakgrund
(äldre än 10år) får transformera sina kunskaper in i det nya språket. / P.J
En handledare ska utgå från de betygskriterier som finns i läroplanen och bedömningen ser
olika ut beroende på respektive handledares bedömning vilket i slutändan påverkar eleven, då
olika lärare inte tolkar och tänker på samma sätt.
I princip borde det inte en elevs omdömen se olika ut beroende på vilken handledare som
skriver ett omdöme eller ett betyg, men betygskriterierna tolkas olika eftersom människor är
olika och förstås även lärare. I […] finns det ett dokument ”Mål och riktlinjer för
25
förberedelsegrupperna i […] kommun”, som alla pedagoger som arbetar i förberedelseklass
har tillgång till. Detta dokument är från 2005. I kommunen håller man på att utarbeta en
”Språkutvecklingsplan” med avsikt att förbättra de pedagogiska förutsättningarna för
flerspråkiga barn och ungdomar. / K.F
Anledningen till att betygsättningen kan se olika ut beror på att betyg sätts av människor och
jag är övertygad om att bedömningen ser olika ut. Många lärare som undervisar elever i
svenska som andraspråk har fortfarande för höga krav på formell korrekthet (dvs. att
grammatik och meningsbyggnad är korrekt) När man i stället bör se till hur väl eleven
behärskar genren eller momenten som bedöms. Motsatsen finns också – att en elev få ett
högre betyg än vad den faktiskt ska pga. ”att den är så snäll och flitig och duktig för att ha
varit så kort tid i Sverige. / Å.W
I princip borde det inte se olika ut, men betygskriterierna tolkas olika eftersom människor är
olika och förstås även lärare. / P.J
Det finns alltid något att ändra och förbättra enligt handledarna när det kommer till att sätta ett
betyg eller ett omdöme på elever i en förberedelseklass, och det handla om olika företeelser
då olika lärare syftar till en förändring och förbättring inom olika områden.
Det finns alltid något att förbättra eftersom ingenting är perfekt. Dessutom måste hänsyn tas
till att samhället förändras och därmed kraven på vad en elev bör kunna när den slutar
skolan och skall ut i arbetslivet. / K.F
Elever i förberedelseklass bör få större möjligheter att tillägna sig betyg i alla andra
skolämnen – de som inte är avhängiga av en viss språknivå vilket ju SVA är, under tiden de
går i förberedelseklass. Utifrån individuella förutsättningar förstås – dessa möjligheter är
fortfarande begränsade på många håll i den svenska skolan och så även i [...] kommun. /
Å.W
Handledaren K. F säger att hon under sina nio år som handledare inte haft en enda elev som
klarat av att få ett slutbetyg i år 9, i en förberedelseklass men dock har hon däremot haft en
elev som under HT 08 fått börja i en vanlig klass i gymnasiet. Det är även handledarens
uppgift att informera gymnasielärarna om hur det har gått för elev under grundskolan samt
26
vad de arbetat med, så att gymnasielärarna kan fortsätta utveckla elevens kunskapsutveckling
utifrån deras tidigare studier samt kunskaper.
Det har inte hänt med någon av mina elever att de har fått ett slutbetyg i svenska när de
slutat år 9. Under vårterminen 2008 fick en av mina elever godkänt på A-delen på de
nationella proven i svenska, men eleven klarade inte av att få godkänt på uppsatsdelen
eftersom elevens kunskaper i svenska inte ’räckte till’. Emellertid kunde eleven gå till ett
vanligt nationellt program på gymnasiet ht-08 och det går bra för eleven. / K.F
Våra elever i år 9 i förberedelseklassen går på ett program på gymnasiet som heter IVIK
dvs. det är som en förberedelseklass på gymnasienivå. I september varje år kallas den
lärare, som har varit ansvarig för förberedelseklassen under vårterminen, till ett samtal med
de lärare på gymnasiet, vilka arbetar med eleverna från förberedelseklassen i grundskolan.
Då redogörs det för dels hur läraren i förberedelseklassen i grundskolan har arbetat och
dels hur de enskilda elevernas kunskaper är. / K.F
Det är nödvändigt att informera om elevens kunskaper och färdigheter, samt om brister och
luckor som gör att eleven inte når målen i SVA. Om anledningen till att eleven inte når
målen är neutral t ex ”Kort tid i Sverige” så kan det också informeras. / Å.W
27
Analys
Enligt samtliga handledare är man överens om att elever i en förberedelseklass har samma
mål och betygskriterier som en ordinarie klass vilket är svenska som andraspråk. Det som
handledarna även klargör är att elever i en förberedelseklass inte får ett betyg i svenska som
andraspråk då dessa elever inte klarar av målen som ska uppnås i slutet av år 9. När man inte
når målen i slutet av år 9 i en förberedelseklass får man i stället ett skriftligt omdöme och
bedömningen skrivs i en individuell utvecklingsplan. Vid bedömning av den enskilde eleven
kan handledarna se om eleven fullgjort uppgifterna dvs. klarat av målen i förberedelseklassen
eller inte. Lindström säger att man som handledare främst bör komma ifrån att bedömningen
kontrollerar vad eleverna lärt sig och att bedömningen ska som alternativ användas för att
stödja och fastställa lärandet. 73 Handledaren K. F säger att när en handledare ser på elevens
kunskapsutveckling betraktar man elevens muntliga och skriftliga färdigheter under perioden i
förberedelseklassen, där deras kunskapsutveckling beskrivs i en positiv anda och dessutom
vilka stödåtgärder som läraren bedömer som lämpliga. Med hjälp av ett omdöme ska läraren
även kunna fastställa vad en elev ska göra för att förbättra sin vidare kunskapsutveckling för
att klara av målen och därefter kunna få ett slutbetyg i grundskolan.
Samtliga handledare är överens om att elever från en förberedelseklass vanligtvis går över till
en ordinarie klass efter cirka ett år, då de vid detta tillfälle ska ha utvecklat goda strategier för
att fortsätta i en vanlig undervisning och där eleverna kommer att ha de betygskriterier som
gäller i respektive klass och årskurs. Handledaren Å. W påpekar dock att det alltid finns
undantag åt båda hållen dvs. att det ibland krävs mer än ett år för eleverna att börja i en
ordinarieklass. Så som Måhl konstaterar att olika individer behöver olika lång tid och att vissa
elever eventuellt behöver förlänga sin skoltid. 74 Förberedelseklassen räknas som en tillfällig
klass och eleverna förlänger sin skoltid genom att börja i det individuella programmet på
gymnasium efter grundskolan. Handledaren K. F menar dock att det tar cirka fem år att lära
sig ett nytt språk. Vilket förutsätter att det blir svårt för eleverna att klara av målen för årskurs
9 i svenska som andraspråk om dessa elever inte gått i den svenska skolan under en längre
period och beroende på om eleverna kan en aning svenska eller inte. Men däremot har
grundskolelärarna och gymnasiumlärarna kontakt med varandra för att lärarna i grundskolan
73 Lindström & Lindberg 2005: 1374 Ibid. 2005:16–17
28
ska kunna redogöra hur arbetssättet sett ut i förberedelseklassen samt informera vad de
enskilda elevernas kunskaper är, för att lärarna på gymnasium senare ska ha möjlighet att
utveckla en ökat kunskapsutveckling hos eleverna så att de i slutändan kan få ett betyg i
svenska som andraspråk.
I koppling till det som skrivs om Cummins modell där elever som är nybörjare i språket börjar
på en låg kognitiv nivå75 kan man tydligt se i handledaren P. J svarsresultat, där handledaren i
sitt första exempel visar de mål elever har som krav i den första tiden i förberedelseklassen.
Målen är att eleverna exempelvis, ska kunna klara av att berätta för läraren hur man mår,
skriva sitt namn, berätta om en vanlig dag samt kunna namnge saker på föremål. Därefter kan
man med hjälp av kontexten höja svårighetsgraden i arbetet och med språket hjälp röra sig
fritt mellan kontextbundet och kontextreducerat.76 I det andra exemplet handledaren visar kan
man se att målen ställer allt högre krav, där eleverna exempelvis, ska kunna läsa en tidning
med nyheter och kunna återge vad som skrivs, samt klara av att jämföra grammatik i två
språk.
Precis så som Olgac skriver om att arbetssättet ser väldigt annorlunda ut jämfört med en
vanlig klass77 menar handledarena att det är så fallet är. Undervisningen i en förberedelseklass
ser annorlunda jämfört med en ordinarie klass då undervisningen går ut på att ge eleverna en
grund i att kunna tala, skriva och läsa svenska, dessa elever kräver en längre inlärningstid.
Undervisningen utgår från ett mer kontextbundet innehåll där man tydliggör nya ord och
begrepp genom bilder och konkreta situationer. I en ordinarie klass i svenska, ligger fokus på
att eleverna ska utveckla färdigheter med hjälp av språket som de redan behärskar medan i en
förberedelseklass ligger fokuset på att utveckla språket samt att lära sig att behärska språket.
En elevs språkutveckling ser väldigt annorlunda ut beroende på om eleven har en lång
skolbakgrund sedan tidigare eller inte. Har en elev sedan tidigare kunskaper i ett annat språk
arbetar eleverna med att överföra och omvandla det in i det svenska språket och därefter lär de
sig att behärska språket i sammankoppling till det vardagliga livet dvs. i skolan, på fritiden
och ute i samhället.
75 Lindström & Lindberg. 2005:7376 Ibid. 2005:7377 Rodell Olgac. 1995:64
29
Arbetssättet i en förberedelseklass ska alltid vara tydligt och språkutvecklande för dessa
elever så att de kan utvecklas.
När frågan kommer till likvärdig bedömning och om ett betyg eller ett omdöme kan uppfattas
på olika sätt beroende på respektive handledare, är svaret att det i princip inte borde vara så
men eftersom alla människor är olika tolkar de även saker på olika sätt såsom betygskriterier,
uppställda mål och krav som eleverna ska uppnå. Gotab skriver att betygen för svenska som
andraspråk ska grundas på de betygskriterier som gäller för svenska som andraspråk men att
det samtidigt är läraren som bedömer i vilken utsträckning elevernas kunskap stämmer
överens med gällande betygskriterier. 78
Fastän alla handledare följer samma mål och betygskriterier från skolans styrdokument, kan
dessa mål och kriterier uppfattas olika vilket leder till att olika handledare skriver ett omdöme
på olika sätt. Det var endast en handledare som uppgav att det finns ett dokument som heter
”Mål och riktlinjer för förberedelsegrupperna i […] kommun”, som alla handledare som
arbetar i en förberedelseklass har tillgång till. De andra handledarna uppgav ingen information
om detta dokument eller om de använder något annat underlag vid en bedömning eller inte.
Om detta dokument är viktigt att utgå ifrån när en handledare skriver ett omdöme på elever i
en förberedelseklass eller inte framkommer inte.
Gotab skriver även att kravet på ett likvärdigt betyg betyder rent konkret att ett betyg ska
motsvara ett likadant betyg i en annan klass i samma ämne och att elevernas kunskaper ska ha
samma kvalitéer även om ämnesinnehållet inte är detsamma, då olika lärare undervisar på
olika sätt. 79 Handledarna som arbetar med elever i en förberedelseklass arbetar på ett
annorlunda sätt i undervisningen i jämförelsevis med en ordinarie klass, vilket de redogjort i
sina intervjusvar.80 Ämnesinnehållet ser även annorlunda ut då elever i en förberedelseklass
saknar de baskunskaper som behövs för att behärska det svenska språket och därmed klara av
de betygskriterier skolan syftar. Skolan ställer samma krav på andraspråkselever och på elever
med svenska som modersmål vilket gör att ansträngningen för andraspråks elever blir
betydligt större.81
78 Gotab.2001:4479 Ibid.2001:2780 Se sidan 24-2581 Abrahamsson & Bergman.2005:13
30
När skolan har samma krav på betygskriterier mellan en förberedelseklass och en ordinarie
klass blir detta då i stort sätt omöjligt för elever i en förberedelseklass att klara av, vilket inte
heller medverkar till ett likvärdigt eller ett rättvist betyg. Såsom Tsagalidis skriver är det
oerhört viktigt att eleverna alltid blir informerade om de betygskriterier som gäller då de
måste få veta grunderna för bedömningen vilket även är en rättsäkerhetsfråga. De elever som
går i en förberedelseklass blir upplysta om att de måste klara av målen för att få ett slutbetyg.
När de inte klarar av dessa mål som skolan ställer får de istället ett omdöme vilket i stort sett
alla elever får som slutar år 9 i en förberedelseklass.82 Lika viktigt är det även som Måhl säger
att föräldrarna alltid ska hållas informerade så att betyget inte kommer som en överraskning.83
Under utvecklingssamtalen informerar handledarna föräldrarna och eleverna om hur det går
för dem i skolan samt vilka mål de har kvar att uppnå. De använder sig av olika mallar och
omdömesdokument för att tydliggöra hur eleverna ska arbeta vidare för att uppnå en
kunskapsutveckling.
82 Lindström & Lindberg.2005:13483 Ibid. 2005:57
31
Sammanfattning och avslutande diskussion
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur en handledare bedömer elever som
går i en förberedelseklass år 9 med ett slutbetyg i svenska som andraspråk, för att få klarhet
om elever i en förberedelseklass överhuvudtaget får ett betyg eller inte. Denna undersökning
är intresseväckande för både lärare och elever, så att de får en uppfattning till hur arbetssättet
ser ut när man betygssätter elever som går i en förberedelseklass. Arbetssättet skiljer sig i stort
mellan en förberedelseklass och en ordinarie klass vilket även gör det intressant att veta vilka
betygskriterier som gäller för elever i en förberedelseklass att uppnå, för att se om dessa
elever får ett likvärdigt och ett rättvist betyg eller inte. Metoden har varit att utgå från
lärarperspektivet för att få ett uppriktigt svar från handledarna om hur arbetssättet egentligen
ser ut när det kommer till betyg och bedömning i en förberedelseklass. För att komma fram
till ett resultat har olika forskningsfrågor ställts och använts som grundläggande under
resultatredovisningen som därefter har analyserats.
Elever i en förberedelseklass har samma mål och betygskriterier i svenska som andraspråk
som andra elever i en ordinarie klass år 9. Handledarna utgår från de betygskriterier som finns
i skolans styrdokument och elever som går i en förberedelseklass får inget slutbetyg då de inte
klarar målen utan de får istället ett skriftligt omdöme. Den största och allmänna funderingen
efter denna undersökning är varför elever i en förberedelseklass i huvudtaget har mål och
betygskriterier man vet att de inte klarar av? Är det rättvist att ge elever hopp om ett betyg när
man vet att dessa elevers språkkunskaper i svenskämnet inte räcker till för att uppnå de
betygskriterier en förberedelseklass har i svenska som andraspråk?
Handledarna har konstaterat att elever i en förberedelseklass inte klarar av att få ett slutbetyg i
år 9 då deras kunskaper i svenska inte räcker till och om det är så att det finns elever som
klarar av målen så ska de definitivt inte gå i en förberedelseklass utan i en ordinarie klass.
Förberedelseklassen är bara en tillfällig tillbehörighet där eleverna tillägnar sig grunderna i
svenska språket. Handledarnas skyldighet är att informera föräldrar och elever om att elever i
en förberedelseklass inte får ett betyg i år 9 utan att de istället får ett omdöme. Vad är det för
idé att ens ha ett betygssystem i förberedelseklassen överhuvudtaget? Antingen får de ett
betyg i förberedelseklassen eller inte, självklart måste det finnas ett system där man ser och
kan konstatera att elever i förberedelseklass är färdiga att börja i en ordinarie klass. Men det
32
ska räcka med att elever i en förberedelseklass klarar målen och därefter får ett betyg i en
ordinarie klass, så som tanken är enligt handledarna. Fortfarande är det fel att säga att elever i
en förberedelseklass har samma betygskriterier som en ordinarie klass när de inte får ett betyg
i förberedelseklassen utan i en ordinarie klass. I bilaga 2 kan man tydligt se ett utmärkt
exempel på detta, där det framförs om eleven är på väg mot målen eller om de inte når målen,
i detta dokument framkommer det överhuvudtaget inget om att eleven når målen vilket
bevisar att detta inte är något man strävar efter. Hela betygssystemet bör tas bort och man ska
inte ens nämna detta utan det ska räcka med att säga att elever i en förberedelseklass har mål
att sträva efter och när de är klara med de uppställa kraven och målen så ska de få börja i en
ordinarie klass och få ett betyg.
I resultatredovisningen var det endast en handledare som uppgav att deras arbetarkommun har
ett eget dokument som heter ”Mål och riktlinjer för förberedelsegrupperna” som alla
handledare som arbetar i en förberedelseklass har tillgång till, vilket var en stor förundran.
Om detta dokument är viktig att utgå från när en handledare skriver ett omdöme på elever i en
förberedelseklass eller inte framgick dock inte och möjligheten att ta del av detta dokument
fanns heller inte för gången.
Ämnet bör undersökas vidare där man istället väljer att se på elevperspektivet och har
möjlighet till att få en uppfattning om hur eleverna påverkas av betygssystemet i en
förberedelseklass, tycker eleverna att detta system skolan har är rättvist eller inte? Sedan är
det även väldigt intressant att se om eleverna har samma synsätt som handledarna om att
förberedelseklassen bara är en förberedande klass. Vad tycker eleverna om att skolan har ett
betygssystem man inte strävar efter och hur påverkar detta eleverna?
33
Referenser/Källförteckning
Tryckta källor
Abrahamsson, T. & Bergman, P. (red.) (2005). Tankarna springer före-: att bedöma ett
andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag
Ahlsén, E. & Allwood, J. (red.) (2002). Språk i fokus. Lund: Studentlitteratur. Andra
upplagan.
Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Egidius, H. (1992). Betygsättning och utvärdering i skola och utbildning. 1. Uppl. Malmö:
Gleerup
Gotab, E. (2001.) Bedömning och betygssättning: kommentarer med frågor och svar.
Stockholm: Statens skolverk
Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk – i forskning,
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Lindström, L. & Lindberg, V. (red.) (2005). Pedagogisk bedömning: att dokumentera,
bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS förlag
Rodell Olgac, C. (1996). Förberedelseklassen: en rehabiliterande interkulturell pedagogik.
1. Uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Att mötas över kulturgränser: perspektiv på utbildning i invandrarfrågor. (1990). Göteborg:
Invandrarförvaltningen
Stukát, S. Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2005). Studentlitteratur
Svenska som andraspråk och betygsättningen i svenska. (1995). Stockholm: Fritze
34
Otryckta källor
Intervjuer med handledare.
Elektroniska källor
www. Skolverket.se
http://www.skolverket.se/sb/d/2505#content
Skolverket. (2000). Kommentarer till kursplaner och betygskriterier. Stockholms. Statens
skolverk.
Skolverket. (2004). Likvärdig bedömning och betygssättning, allmänna råd och kommentarer.
Stockholms. Statens skolverk.
http://www.skolverket.se/sb/d/208/a/218
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94
http://www.escandinavo.com/download/lpo94swe.pdf.
Stencil
Lindgren, Å. (22 oktober 2008) Konsten att sätta ett betyg. Seminarium för lärarjoren.
Uppsats
Kartal, D. (2004). Förberedelseklasser – några fördelar och nackdelar. C-uppsats i
pedagogik med inriktning mot didaktik inom lärarutbildningen
35
Bilagor
Bilaga 1
Betyg och bedömning - i svenska som andraspråk
1. Vilka mål och kriterier gäller för år 9 i en förberedelseklass?
2. Tillses dessa elever med ett betyg eller ett omdöme?
För - och nackdelar med detta.
3. Utifrån vilka betygskriterier utgår ni ifrån för att ge ett likvärdigt betyg till elever i en
förberedelseklass?
4. Finns det elever som klarar av att få ett slutbetyg i svenska när de slutar år 9 i en
förberedelseklass? Om ja: Hur länge har dessa elever gått i den svenska skolan?
5. Hur annorlunda ser arbetssättet ut i en förberedelseklass jämfört med en ordinarie klass i
svenska undervisningen?
6. Vad är det man främst tar hänsyn till när man skriver ett betyg till dessa elever jämfört med
en elev som går i en ordinarie klass?
7. Har ni ett speciellt underlag när ni betygsätter dessa elever än de betygskriterier som ni har
för en förberedelseklass. I sådant fall vad är det man utgår ifrån för att kunna få en helhetsbild
av en elevs kunskapsutveckling inför senare studier? Exempelvis, lektionsarbete, läxor,
uppförande eller presentation under hela året etc.
36
8. Alla ska utgå från de betygskriterier skollagen skriver att en elev ska ha färdig kunskap i
när de slutar år 9, men kan bedömningen se olika ut från respektive handledare? Tror du en
elev kan få olika omdömen eller betyg beroende på vilken handledare man har? I sådant fall
vad kan det bero på, den främsta anledningen till att betygssättningen kan se olika ut?
9. Har alla handledare som arbetar i en förberedelseklass samma förutsättningar, samma mall
att utgå ifrån när de betygsätter elever i svenska ämnet i […] kommun eller utgår man från de
betygskriterier som gäller, men att varje enskild handledare har fria händer till att själv
bestämma vad som är mest relevant samt hur själva uppläggningen och vad man lägger störst
vikt på ska vara?
10. Har du några råd som man bör ta hänsyn till när man betygsätter elever i en
förberedelseklass i svenska?
11. Vilka för – och nackdelar finns det att betygsätta elever i en förberedelseklass i allmänhet?
12. Hur mycket information är nödvändigt att skriva och anteckna i dessa bedömningar man
skriver inför deras IV program samt deras framtida betyg.
13. Finns det något du skulle vilja ändra på eller förbättra när det kommer till att sätta ett
betyg/omdöme på elever i en förberedelseklass?
37
Bilaga 2
Svenska som andra språk
Mål att uppnå i slutet av år 9 Når inte målen Är på väg motmålen
1. Kunna förstå och själv användadet svenska språket i tal och skriftså att innehållet blir begripligt.
2. Kunna aktivt delta i samtal och diskussioner.
3. Kunna muntligt återberätta något som eleven hört, läst, sett eller upplevtså att innehållet framgår och
är begripligt.
4. Kunna läsa och tillgodogöra sig åldersanpassad skönlitteratur ochförstå faktatexter som behövs iskolarbetet.
5. Kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang någraskönlitterära verk och dess författaresom har betydelse för människorssätt att leva.
6. Kunna skriva olika texter så attinnehållet framgår tydligt och med enspråkriktighet som är målet medskrivandet både för hand och med dator.
7. Kunna uppfatta variationer och nyanser i det svenska språket.
38
Bilaga 3
Ämnet svenska i FBK8-9 höstterminen 2008.
Vi arbetar med grammatik (ordklasserna substantiv, adjektiv och verb) och övningar till detta. Eleverna blir genom dessa övningar säkrare på hur de skall bygga upp meningar när de skriver dels svar på frågor och dels när de skall producera egna texter.
Vi läser korta berättelser samt besvarar frågor till dessa texter. Vid dessa tillfällen läser varje elev ett stycke ur texten högt inför de övriga eleverna.
Tyst läsning av en bok som eleverna själva valt är det en lektion i veckan.
Eleverna läser om olika författare och deras sätt att skriva. De får därmed en god inblick i olika sätt att beskriva miljöer, personer och djur.
Vi läser utdrag ur de olika författarnas böcker och eleverna får då kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och ett rikt ordförråd. De får slå upp svåra ord och förklara dem med hjälp av ordböcker.
Vi väljer böcker som utspelar sig i svensk miljö och därmed får eleverna en god inblick i både svensk kultur och natur. För att ytterligare befästa kunskaperna om författarna och deras böcker får eleverna besvara frågor om böckernas innehåll och fakta om författarna. Därigenom tränar eleverna sin förmåga i skriftspråket.
Genom att eleverna får analysera och samtala i smågrupper om innehållet i böckerna tränar de på att tala svenska och utvecklar en språklig säkerhet.
Varje elev i förberedelseklassen har en egen arbetsbok i svenska. De nyanlända eleverna arbetar med en grundbok ”Välkommen till Sverige”. När eleven arbetat klart med denna bok övergår de till ett mer avancerat material vilket väljs individuellt efter varje elevs språkliga förmåga. Detta material är bundet till en text med tillhörande övningsbok vilken behandlar både frågor på innehållet i texten och grammatik.
Eleverna arbetar aktivt med svenska språket även i skolans andra ämnen.
-------------------------Eleven xxxxxxxxxxxx har arbetat med de arbetsuppgifter som ingår i höstens planering och han har slutfört
det senaste momentet som vi arbetat med. Han arbetar i boken Välkommen till Sverige.. Det
är viktigt att han arbetar hemma med sina uppgifter. Han arbetar självständigt med
uppgifterna på lektionerna, men han frågar alltid när han inte förstår. Han har gått framåt i sin
språkutveckling. Vid muntliga diskussioner om innehållet i en text deltar han aktivt. Han
besvarar också frågor på innehållet både skriftligt och muntligt.