Biologi Livet på jorden

Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och

lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många olika miljöer att leva i. På

jorden lever en massa olika varelser i nära samspel med varandra.

Men livet på jorden är ingen självklarhet. Vi människor har ett stort ansvar för att livet ska kunna

utvecklas på ett bra sätt i framtiden. För det behövs bland annat goda kunskaper i biologi.

1. Vad tror du att biologi handlar om?

2. Titta på bilderna. Vad tror du att det är för skillnad mellan att leva i havet eller i öknen?

3. Behövs alla växter och djur?

I öknen kan det vara svårt att

hitta något levande. Här

springer en liten skalbagge på

den heta sanden.

Här får du lära dig att:

Biologi är läran om livet

Allt levande kallas organismer

Organismer består av celler

Bara individer av samma art kan få barnbarn med varandra

Vad är liv?

Biologi är den del av naturvetenskapen som handlar om allt som är levande – från livets början vid

befruktningen till dess slut med döden. Till det levande räknas allt från pyttesmå bakterier till

jättestora växter och djur. Även vi människor räknas till djuren. Vi är däggdjur precis som

fladdermöss och valar.

Levande varelser kallas organismer. Typiskt för levande organismer är att de föds, växer, andas,

behöver energi, kan föröka sig och dör. De flesta kan också röra sig.

Förökningen sker ofta genom att en spermie och ett ägg förenas – en befruktning sker. I samma

stund börjar ett nytt liv att växa. Cellerna delar sig och blir fler och fler.

Biologi är ett stort ämne

Ordet biologi betyder läran om livet. Eftersom biologi handlar om allt som är levande innehåller det

många olika områden. När du studerar biologi får du därför läsa om både växter och djur och om

många andra saker. I bilden nedan ser du exempel på några biologiska områden.

Vad är en cell?

Alla organismer är uppbyggda av celler. Cellen är

den minsta levande delen hos allt liv. Bakterier

och urdjur består bara av en cell. Andra

organismer består av flera celler. Vi människor är

uppbyggda av flera miljarder celler som

tillsammans bildar kroppens alla delar. Ett gram

av din kropp innehåller ungefär en miljard celler.

Eftersom celler är så små behöver vi mikroskop

för att titta närmare på dem. Runt djurceller finns

en tunn hinna som kallas cellmembran. Genom

det passerar olika ämnen ut och in i cellen.

Innanför membranet finns vätska som kallas

cellplasma. I den finns cellens smådelar som har

olika uppgifter.

En viktig del är cellkärnan som innehåller arvsanlagen. I arvsanlagen finns den information som

bestämmer vad som ska hända i cellen och hur organismen ska utvecklas.

Växtceller innehåller klorofyll

Även om organismer kan se väldigt olika ut

så är deras celler ändå ganska lika. Men det

finns skillnader. Växtcellen är ofta större

och innehåller delar som djurcellen saknar.

Utanför växtcellens cellmembran finns en

hård cellvägg som ger stöd åt växten. Inuti

finns ett cellsaftrum som innehåller vatten.

Om växten slokar finns det för lite vatten

där.

I växternas celler finns också det gröna

färgämnet klorofyll. Det gör att

växtcellerna kan fånga in solenergi och

tillverka mat och syre.

Djurceller har inte klorofyll och kan därför inte själva

tillverka sin mat. Djuren får istället mat genom att äta andra

organismer.

Växtceller kan tillverka både mat och

syre med hjälp av klorofyll i cellerna.

Fotosyntesen

Vatten +Koldioxid + Solljus Druvsocker + Syre

Arter och släkten

När man tittar på olika växter och djur ser man att det inte bara är inne i cellerna som de kan ha likheter och olikheter. Organismer kan se väldigt olika ut. Redan på 1700-talet ville man skapa ordning och reda bland alla organismer man såg i naturen. Man ville bland annat sortera in växter och djur i olika grupper. Den svenske biologen Carl von Linné blev berömd genom sitt arbete med att gruppera och namnge växter och djur. Han delade in dem i familjer, släkten och arter utifrån deras likheter.

Eftersom det vetenskapliga språket var latin gav Linné dem både ett svenskt och ett latinskt namn. Det latinska artnamnet består av två delar. Den första delen talar om vilket släkte arten tillhör. Vår art, människan, heter till exempel Homo sapiens. Vi tillhör släktet Homo. Den andra delen i artnamnet berättar ofta något om arten. Sapiens betyder förståndig. Andra vanliga namn är vulgaris som betyder att arten är vanlig, och maritimus som betyder att den finns i havet. Än idag används Linnés system för att namnge olika organismer.

Vad är en art? För att få tillhöra samma art måste individerna kunna få barn och barnbarn med varandra. Alla människor tillhör exempelvis samma art, även om vi kan se ganska olika ut. Även människor med helt olika utseenden och hudfärg kan ju få barnbarn med varandra. Samma sak gäller till exempel hundar. Det finns många olika hundraser, men de tillhör alla samma art. Hästar och åsnor tillhör däremot inte samma art. Men de kan ändå få ungar med varandra. Fölet kallas mula om mamman är en häst, och mulåsna om mamman är en åsna. Mulor och mulåsnor är sterila och kan alltså inte få egna ungar. Det visar att hästar och åsnor inte tillhör samma art – de kan inte få barnbarn. Blandningar mellan olika arter brukar kallas bastarder bland djur och hybrider bland växter. Testa dig själv 1

1. Ge exempel på några olika organismer. 2. Vad betyder ordet biologi? 3. Vad heter det gröna färgämnet i växterna? 4. Vad är botanik och zoologi? 5. Rita och beskriv skillnaderna mellan en växtcell och en djurcell. 6. Varför kan katter och hundar inte få ungar med varandra? 7. Vad är typiskt för levande organismer? 8. Berätta om biologen Carl von Linné.

Rödklöver, Trifolium pratense

Rödklöver och vitklöver är

två olika arter. Men de liknar

varandra och tillhör båda

släktet Trifolium. Trifolium

betyder tre blad. Pratense

betyder äng, och repens

betyder krypande.

De vanligaste transportörerna av pollen är insekter, framförallt fjärilar, bin och

humlor.

Pollinering och befruktning ger frö och frukt De som transporterar pollenkornen får mat av växterna och växterna får en säker

förökning.

Vindpollinering

När vinden sprider pollen är det

slumpen som avgör om ett

pollenkorn hamnar på en

blomma av samma art.

Olika fröspridning

Svar till testa dig själv frågor

1. Exempelvis vitsippa, människa och giraff

2. Läran om livet

3. Klorofyll

4. Botanik – läran om växter. Zoologi – handlar om djur och hur de lever

5. – växtcellen har cellsaftrum, cellvägg och det gröna färgämnet klorofyll. Dessa tre delar finns

inte i djurcellen.

6. De tillhör inte samma art

7. Typiskt för levande organismer är att de föds, växer, andas, behöver energi, kan föröka sig

och dör.

8. Den svenske biologen Carl von Linné blev berömd genom sitt arbete med att gruppera och

namnge växter och djur. Han delade in dem i familjer, släkten och arter utifrån deras likheter.

Fotosyntes

Vatten + koldioxid + solljus druvsocker + syre

Befruktning

Blommans ståndare är hanorgan. På ståndarna bildas det pollen. I pollenkornen finns hanceller.

Blommans honorgan är pistillen. I nedre delen av pistillen finns en eller flera fröämnen. Inuti

fröämnet finns det en äggcell (honcell).

När en hancell smälter samman med en äggcell sker en befruktning. Den nya befruktade cellen börjar

nu dela sig till allt fler, och ett frö eller kärna håller på att bildas. Så småningom utvecklas det hela till

ett frö, en frukt eller ett bär.