olssons frö

Biväxterfoto: elin holmerin

Honungsbin behöver nektar och pollen. nektarn lagras som honung i samhällena och ger bina energi. Pollenet innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande generation bin. många vilda växter är goda nektar- och pollenleveratörer. Samma gäller såväl lant-bruksgrödor som oljeväxter och flera klöverarter. Vill man inte enbart förlita sig till det växtval som finns i närheten av bigården kan man välja att så en ”biåker” eller gynna bra biväxter.

Bra biväxter ger mycket nektar och/eller pollen gärna un-der lång tid. Det är få växter som uppfyller alla dessa krite-rier och därför väljer man med fördel arter som går omlott i

blomning så att man uppnår en så lång säsong som möj-ligt. Vissa arter, som honungsört har en kort kulturtid och går att så i omgångar.

i litteraturen finns det uppgifter om de olika växternas ho-nungs-potential. Siffrorna som anges stämmer inte helt överens från den ena studien till den andra. Det anses att de värdefullaste odlingsväxterna för bin är honungsört, bovete och sötväppling och att dessa kan ge upp till 500 kg honung/ha. Därefter kommer alexandriner- och blod-klöver och gurkört med en potential om 250kg/ha. Getärt är den bästa fleråriga biväxten och har honungskapacitet 500 kg /ha. Därefter följer blålusern, röd- och vitklöver.

Biväxter

Blodklöver (Trifolium incarnatum)ettårig, ibland övervintrande baljväxt. 50–70 cm hög. Sås maj–september. långdagsväxt, går snabbt i blom. Bra biväxt, med både nektar (3)och pollen (3). inga större anspråk på jordmån. Utsädesmängd 20–30 kg/ha. Sådjup 1–2 cm. Producerar mycket grönmassa.

Bovete (Fagopyrum esculentum)ettårig växt som blir 40–80 cm hög. Bra biväxt, utmärkt nektar producent (4) men ger även pollen (2). trivs på lätta var-ma jordar. mycket känslig för frost. Kan sås sent, gror bra trots dålig markfukt. Kraftigväxande, ger god marktäckning framförallt i blandningar. Utsädesmängd 60 kg/ha. full blomning efter 55 dagar, dvs juni/juli. Känslig för bekämpningsme-del. Saknar släktskap med nyttoväxter.

Gurkört (Borago officinalis)ettårig växt som blir 30–75 cm hög. Blommar under längre tid, från midsom-mar fram till frost. trivs på lätta, torra och väldränerade jordar, där den kan självså sig. Utsädesmängd 15–20 kg/ha. Sås på 2–3 cm djup när jorden är varm. Kräver viss markfukt för att gro. Gurkört är en mycket god nektarleverantör (4) och en medelgod pollenleverantör.

Växternas attraktivitet för bina anges 0 till 4, där 0 betyder ingen lockelse, 1 svag, 2 måttlig, 3 stark och 4 mycket stark lockelse. (Skala enligt Åke hansson)

EttrårigaHonungsört (Phacelia tanacetifolia) ettårig växt som används som gröngöds-ling och fånggröda. mycket bra biväxt, nek-tarleverantör (4) och medelmåttig pollen-leveratör (2). Snabbväxande och konkur-renskraftig, blir 40–70 cm hög

Dagsneutral och kan därmed sås i flera omgångar från tidig vår till juli. Ger lång sammanhängande blomning, 4–6 veckor. Sådd-blomning 8–10 veckor.

Utsädesmängd 8–13 kg/ha, radavstånd 15–25 cm. honungsört är mörkergroende och därför skall fröna myllas ner 1–2 cm. Bör putsas efter blomning för att undvika självsådd. fryser bort under vintern. Saknar släktskap med nyttoväxter.

Luddvicker (Vicia villosa)ettårig art, övervintrande vid sådd juli– augusti Används som gröngödslingsväxt samt i ettåriga blandningar till slåtter och bete. God biväxt, har både nektar (3) och pollen (2). Ger mycket god marktäckning. Kraftigväxande, nedliggande 50–150 cm hög. trivs bäst på lätt jord, ph 6–8. tork-känslig i groningsstadiet. Blommar ca 5 veckor efter sådd.

Oljerättika (Raphanus sativus) ett-tvåårig. Snabbetablerad växt till nema-todsanering och som fånggröda. Bra in-sektväxt, ger rikligt med nektar och även pollen. 40–60 cm hög, marktäckande ef-ter 4–5 veckor. Djupgående rotsystem som har positiv effekt på jordstruktur. tål frost, fryser inte bort. något känslig för tor-ka. Sås på våren i träda(april/maj). insådd i växande gröda eller efter skörd i augusti. Utsädesmängd 25 kg/ha.

Vitsenap (Sinapis alba)ettårig. Bra insektväxt, både nektar- (3) och pollenproduktion (2) är medelbra. Blommar ca sex veckor efter sådd. Blomning 2–3 veckor. Ger skydd och frö-na åt fåglar. lättodlad växt med god kon-kurrenskraft. Snabbetablerad även vid låg markfukt. Sås från vår till tidig höst. Utsädesmängd ca 10–15 kg/ha. Sås grunt på fast såbädd. Kan bredsås, utsä-desmängd 25kg. Djupgående och välför-grenat rotsystem. tål inte avputsning. Upphör att växa vid första frosten, viss-nar ner vid några minus grader.

Persiskklöver (Trifolium resupinatum)ettårig, gröngödslingsväxt 30–50 cm hög. Ganska bra insektväxt, nektarpro-duktion (2) och pollenproduktion (3).Väldoftande.

God tillväxt på de flesta jordar. Kräver varm jord och fuktighet. Utsädesmängd 12 kg/ha. Kortdagsväxt, går snabbt i blom vid vårsådd. Blommar 10–12 veck-or efter sådd. Kan även sås på hösten för tidig vårblomning. Aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning. Utmärkt även i trädesblandningar med wwoldiskt rajgräs och honungsört. Billig.

FlerårigaBlålucern (Medicago sativa)flerårig djuprotad vallväxt med bra foder-värde och hög produktion. mycket god nektarproducent (4) och halvbra pollen-produktion. tål dåligt vattensjuka kom-pakta jordar men är enastående på torra jordar. Utsädesmängd 15–20kg/ha. Sådjup 1–2 cm. Vi rekommenderar att utsäde ympas med bakteriekultur.

Esparsett (Onobrychis viciifolia)flerårig tålig foderväxt. mycket god nek-tar och pollenleverantör (4–4), blomning-en börjar i maj. esparsett trivs på torr kalkmark. Den är inte speciellt värme-krävande. Utsädesmängden är 50–60 kg/ha. Sådjup 2–3 cm, radavstånd 15–25 cm. etablerar sig långsamt. Sås i skyddsgröda.

Getärt (Galega orientalis)Synnerligen tålig och långlivad baljväxt. Getärt är en utomordentligt bra nektar (4) och pollenväxt (4), i klass med ho-nungsört. Blommar juni–juli. Passar bäst på luckra och väldränerade jordar. Svåretablerad eftersom fröet gror lång-samt och växtsättet ger dålig konkur-rensförmåga mot ogräs. Köldtålig, men

Förslag på blandningar Utsädesmängder för 1 ha (10 000m2)

Ettåriga

A. 5 kg honungsört 5 kg Blodklöver

B. 4 kg Gurkört 4 kg honungsört 4 kg sötväppling solros 15 000 frö

Denna blandning börjar blomma två måna-der efter sådd och blommar länge efter-som växterna avlöser varandra. med tan-ke på solrosen sås blandningen när jorden är varm.

C. 25 kg fodervicker 3 kg honungsört 25 kg bovete

Sås i två omgångar, fodervicker och bove-te ihop och honungsört för sig.

D. 3 kg Persiskklöver 2 kg oljerättika 4 kg vitsenap 3 kg honungsört 10 kg bovete

Flerårig örtblandning som ger nektar och pollen

1 kg Alsikeklöver 1 kg rödklöver 1 kg Käringtand 10 kg esparsett

eventuellt kan man lägga till 1kg honungs-ört för att få snabb start på blomning.

kan utvintra pga av isbränna. ofta stor an-del hårda frön i utsädet. Sås vår- försom-mar på 1–2 cm sådjup. Utsädesmängd i renbestånd 30 –40 kg/ha eller i bland-ningar med 8–12 kg/ha getärt och 10 kg timotej eller ängssvingel. Användning av bakteriekultur är att rekommendera.

KlöverarterAlsikeklöver (Trifolium hybridum)flerårig, ca 50 cm hög klöverart för kalla och fuktiga lägen. mycket god nektarleve-rantör (4) och en bra pollenleverantör (3). Blommar juni till september. Sås oftast i blandningar, 8–12 kg/ha. till gröngödsling tillsammans med humlelusern och vitklö-ver (även bra biblandning). Sådjup 1–2 cm.

Rödklöver (Trifolium pratense)Utmärk insektväxt (3–3). Blommar maj–september. Bina kan inte alltid utnyttja nektarn fullt ut eftersom blommans längd gör att bina inte kommer åt nektarn. Däremot är pollenet tillgängligt. Sämre uthållighet än vitklöver. Bör putsas för att inte tappa produktionsförmåga. Passar i blandningar.

Vitklöver (Trifolium repens)Betas gärna och drar till sig insekter. Utmärkt nektarproducent (4) och medel-god pollenkälla (3). Blommar juni–septem-ber. Växer på alla jordtyper. Sås som regel i blandning. Sådjup 1 cm. långlivad växt, bör putsas.

Gul sötväppling (Melilotus officinalis)ett- till tvåårig gröngödslingsväxt som blir 30–150 cm hög. Blommar juli–september andra året och är en god nektar (4) och pollenväxt (3). Sötväppling har djupgåen-de pålrot och trivs bra på lätta och torra jordar. Sötväppling är en rimligt lätt etable-rad art med bra växtkraft och konkurrens förmåga. Den ärmarktäckande och blir an-dra året ca 1,5 m hög.. Utsädesmängd 20 kg/ha, sås på 1–2 cm djup.

Humlelusern (Medicago lupulina)ett- tvåårig anspråkslös vallväxt för varma, torra lägen humlelusern är en medelgod nektarleverantör (3) och medelmåttig pol-lenväxt (2), blommar juni–september an-dra året. Utsädesmängd 18–24 kg/ha, så-djup 1–2 cm.

Käringtand (Lotus corniculatus)flerårig, anspråkslös foderväxt. trivs bätt-re än klöverarterna på lite torrare, närings-fattigare jordar. tålig mot värme och torka. Kan bli uthållig. Ympas med speciell bak-teriekultur. rimligt god nektarkälla (3), pollenproduktion låg (1), blommar juni– augusti. Utsädesmängd 12 kg/ha, sådjup 1–2 cm.

Vi saluför inte färdiga blandningar utan hos oss kan du köpa arterna var för sig. Därmed kan du skräddarsy din egen blandning.

Odlingsråd

Rådgivning och försäljning

Olssons Frö mogatan 6, S -254 64 helsingborg telefon 042-250 450info@olssonsfro.se

Gunnar Danielsson Berghult, 360 52 KoStAtelefon, fax: 0478-502 40, mobil: 070-206 91 95stig.gunnar.danielsson@telia.com

www.olssonsfro.se

Bakteriekultur till baljväxterBaljväxter lever i symbios med kvävefixerande rhizobiumbakterier. för att baljväxterna skall kunna etablera sig och växa bör jorden innehålla den artspecifika bakteriestammen. har man inte tidigare odlat baljväxten i fråga måste man tillföra bakteriekultur i samband med sådd. Vi har specifik bakteriekultur för käringtand, lupin och lusernarter. Bakteriekultur säljs i påsar avsedda för viss mängd frö

Ympningen sker på följande sätt: tag 0,15–0,5 dl vatten/kg frö. Blanda vatten med bakteriekulturen till en grötliknande massa. Blanda ut med fröet. Blanda först varje art för sig, med sin egen bakteriekultur. Blanda därefter alla fröerna i vallblandningen med var-andra. Blandningen får gärna stå 12–24 timmar efter ympningen, men inte längre än 2–4 dagar. obs! förvara kallt och mörkt

Ett- eller flerårig kulturhar du tillgång till marken enbart under en säsong väljer du en 1- årig biväxt. Det finns många bra att välja mellan: honungs-ört, bovete och oljerättika. Samma val gör du om du vill vara flexibel och flytta runt nektar- och pollenkällan. Vill man ha ett flerårigt alternativ för att slippa etablera ny åker varje år, väljer man vit- eller rödklöver, käringtand, lusern eller esparsett. Sötväppling är två-årig och huvudblomning inträffar året efter sådd.

Renbestånd eller blandningVäljer man att så en art talar man om att så i renbestånd. Då väljer man den grö-dan som är bäst lämpad. Vill man inte satsa allt på ett kort sår man en bland-ning. Den komponeras så att arterna kom-pletterar varandra med hänsyn till blom-ningstid eller till pollen och nektarpotenti-al. misslyckas en art är det andra i bland-ningen som tar över.

Om såddSå när jorden är tillräckligt varm för att ga-rantera snabb och säker uppkomst. men då blir blomning senare invänder någon. för tidig vårblomning kan vissa arter sås föregående år, t. ex blodklöver och söt-väppling. eller så arter som är snabba, t.ex honungsört.

Jordbearbetninghur ska Du bearbeta jorden före sådd? Detta är delvis avhängigt av hur stor yta Du ska så på. Det är viktigt att det inte finns fleråriga ogräs, som kvickrot, tistel, skräp-pa mm. Då kan det vara bättre att träda fältet än att så där. Vill Du lyckas är plöj-ning, på hösten om det är styvare jord, vår eller höst om det är lättare. Skapa sedan såbruk genom några harvingar. Det går bra med jordfräs också, bara Du inte kör för djupt. tänk på att all bearbetning tor-kar ut jorden och gör att fröna får svårare att gro. Samtidigt behövs bearbetning för att få mer fina partiklar runt fröet.

Falsk såbädd –ogräs tror Du att det finns mycket ogräsfrö i jor-den kan det fungera med falsk såbädd, dvs man bearbetar jorden som om Du skulle så, låter den vila i några veckor, eller till dess att ogräsfröna har grott. Då bear-betar Du igen och tar på så sätt bort myck-et ogräs. Detta kan göras flera gånger.

SåddBeroende på ytan kan Du så på flera olika sätt: för hand vid små ytor, med handså-maskin om lämplig maskin finns, eller med traktorsåmaskin (helst med frölåda).

Handsådd- handsåmaskinSår Du för hand är det ofta lätt att så för tjockt. Det bästa är att väga upp frö för tex 10 m2, mäta upp ytan, och så. Då får Du en viss känsla för hur tjockt Du ska så. Så hellre tunt och två gånger än allt på en gång. Sår Du två gånger sår Du andra gången vinkelrätt mot den första för att få minsta möjliga antal mistor.

Bredsådd – radsåddSår Du med traktorsåmaskin är det viktigt att kontrollera att Du kan så de små mäng-der som används vid ovanstående grödor. många äldre maskiner har sk frölåda för att så små utsädesmängder.

Blandningar med frö i olika storlekÄr det för stor skillnad i fröstorlek kan det vara bättre att så de olika arterna var för sig än att blanda dem.

Vältningefter sådd är det lämpligt att välta för att fröet ska få kontakt med omgivande jord och fukt.

Sist men inte minst, välj biväxter efter od-lingsförutsättningar.

För dig som vill läsa mer hänvisar vi till: Artikeln ”Några vanliga biväxter” finns på biodlarföreningens hemsida. (www.biodlarna.se) Artikeln beskriver de viktigaste biväxterna, de flesta är vilda växter.

Artikeln ”Bra honungs- och pollenväx-ter” av thorsten rahbek Pedersen på Jordbruksverkets hemsida. (www.jordbruksverket.se)

Biväxter som alternativgröda av Åke hansson. Boken kan med god tur kö-pas antikvariskt eller lånas på biblio-tek.

Biplantekalender 2007 (Särnummer av tidskrift för biavl 2007), av finn Christensen. Kan laddas ner från dans-ka biavlerforeningen, www.biavl.dk

foto

: An

Dr

É m

ASle

nn

iKo

V