boendesituationen för nyanlända - startsidan - boverket · (ebo). antalet asylsökande som på...

RAPPORT 2015:40 REGERINGSUPPDRAG

Boendesituationen för nyanlända

Slutrapport

Boverket

Boendesituationen för nyanlända Slutrapport

Boverket

Titel: Boendesituationen för nyanlända Rapportnummer: 2015:40 Utgivare: Boverket, november, 2015 Upplaga: 1 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: 978-91-7563-309-1 ISBN pdf: 978-91-7563-310-7 Sökord: Bostäder, bostadsbehov, asylsökande, nyanlända, kartläggning, analys, förslag Diarienummer: 117/2015 Process: 3.4 Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: [email protected] Telefon: 0455-35 30 00 Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

Boverket

Förord

Boverket har i regleringsbrevet 2015 fått i uppdrag att kartlägga och ana-lysera boendesituationen för asylsökande och nyanlända som har ordnat sitt boende på egen hand. En första delrapport överlämnades till regering-en den 1 mars 2015, vilken innehåller en sammanställning och redovis-ning över förslag på hur nyanlända i anläggningsboenden ska få tillgång till bostäder.

I den här slutrapporten analyseras och kartläggs den boendesociala situa-tionen för asylsökande och nyanlända samt handel med kontrakt och adresser. Slutrapporten överlämnas till regeringen den 3 november 2015.

Boverket

Innehåll

Sammanfattning ............................................................................ 6 Boverkets förslag................................................................................ 10

Ordförklaringar ............................................................................ 12

Kapitel 1. Inledning ...................................................................... 14 Boendesituationen för asylsökande och nyanlända ........................... 14 Eget boende, EBO, har två betydelser .............................................. 17 Uppdraget ........................................................................................... 18 Bakgrund ............................................................................................ 18 Avgränsning ....................................................................................... 21 Metod och genomförande .................................................................. 21 Generalisering utifrån kommuntyper .................................................. 24 Innehållsanalys med hjälp av dimensionspar .................................... 25 Disposition och läsanvisning .............................................................. 26

Kapitel 2. Kartläggning av boendesituationen samt möjlig handel med adresser .............................................................................. 28

Asylsökande inskrivna i eget boende ................................................. 28 Kommunplacerade nyanlända som på egen hand ordnar bostad ..... 31 Boendesituationen för nyanlända....................................................... 32 Tydligare kartläggning än i tidigare rapporter .................................... 43 Möjlig handel med adresser ............................................................... 43 Bostadssituationen på en regional nivå ............................................. 46 Sammanfattning av nyanländas boendesituation .............................. 56

Kapitel 3. Bostadssociala aspekter och analys ............................ 58 Asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand .......................... 58 Nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand ............................. 58 Bostadssociala aspekter i storstadskommuner och täta kommuner nära en större stad ............................................................................. 58 Den sekundära bostadsmarknaden används inte till nyanlända ....... 65 Flyttar från förstahandskontrakt till inneboende och osäkra bostadsförhållanden ........................................................................... 65 Bostadssociala aspekter i avlägset belägna landsbygdskommuner och landsbygdskommuner nära en större stad ......................................... 66 Handel med kontrakt och otillåten bostadsuthyrning ......................... 69 Analys med hjälp av dimensioner ...................................................... 78

Kapitel 4. Nyanländas självbosättning och effekter för den långsiktiga etableringen ............................................................... 85

Ingångsvärdet tolkades fel 2008 ........................................................ 85 Slutsats ............................................................................................... 93 Invandrarindex – enkätundersökning 2015 ........................................ 93

Kapitel 5. Slutsatser och Boverkets förslag ................................. 97 Kartläggning av boendesituationen för asylsökande i eget boende .. 97 Resultatet av analysen av asylsökande i eget boende ...................... 98 Kartläggning av nyanländas boendesituation .................................... 99 Resultat av analysen av nyanlända i eget boende .......................... 100 Otillåten andrahandsuthyrning är ett växande problem för socialtjänsten .................................................................................... 102 Ny tolkning av äldre undersökning ................................................... 103 Boverkets förslag.............................................................................. 103

Boverket

Förslag från intervjuade myndigheter .............................................. 106

Referenslista ............................................................................. 109

6 Boendesituationen för nyanlända

Boverket

Sammanfattning

Uppdraget

I regleringsbrevet för 2015 har Boverket fått i uppdrag att kartlägga och analysera boendesituationen för asylsökande i eget boende samt för de personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl (ny-anlända) de tre senaste åren. I kartläggningen ingår bland annat att redo-visa bostadssociala aspekter och handel med kontrakt och adresser. Bo-endesituationen för barnfamiljer ska ges särskild uppmärksamhet.

Boverket ska vidare kartlägga nyanländas förutsättningar att få tillgång till bostäder vad gäller bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden, bo-städer på den sekundära bostadsmarknaden och olika former av tillfälliga bostäder. I uppdraget ingår också att föreslå åtgärder för hur tillgång och tillträde till bostäder kan hanteras givet det ökade antalet nyanlända.

Bakgrund

Enligt Migrationsverkets prognos kommer antalet asylsökande att öka till 160 000 personer 2015 för att därefter ligga kvar på höga nivåer de kom-mande åren. Det finns två sätt att bo på under tiden asylansökan prövas – på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller i eget boende (EBO). Antalet asylsökande som på egen hand skaffar sig ett boende har minskat sedan 2006. Omvänt har antalet asylsökande i anläggningsbo-ende ökat över tid och från 2011 är det fler personer som bor i ABO än i EBO. Sedan 2014 har dock andelen i ABO minskat.

Prognosen över antalet beviljade uppehållstillstånd ligger i oktober 2015 på drygt 95 000 i genomsnitt per år 2015 till 2019. När asylsökande har beviljats uppehållstillstånd kan de välja mellan att få hjälp med att bli kommunplacerade eller hitta en bostad i en kommun på egen hand. De flesta nyanlända ordnar bostad på egen hand. Ungefär 55 procent av de nyanlända som togs emot i en kommun 2014 hade bott i eget boende un-der asyltiden eller ordnat boende på egen hand efter att de fick uppehålls-tillstånd. Knappt 15 procent av de nyanlända blev anvisade en kommun-plats.

Nyanlända som ska ut på ut på bostadsmarknaden möter en situation där bostadsbehovet är betydligt större än utbudet. Det saknas bostäder för väldigt många människor och bristen på lediga lägenheter har medfört att allt fler kommuner tar emot färre nyanlända än överenskommet, samt att många som fått uppehållstillstånd tvingas bo kvar på olika anläggnings-boenden.

Boendesituationen för nyanlända 7

Boverket

Avgränsning, metod och genomförande

Kartläggningen har avgränsats till asylsökande och nyanlända som på egen hand ordnar boende. Kartläggningen och analysen är uppdelad i tre avsnitt:

1. Var i landet bor asylsökande och nyanlända i eget boende och hur ser deras boendesituation ut?

2. Hur ser myndigheter och kommuner på de boendesociala konsekven-serna som följer av att asylsökande och nyanlända kan välja att bosätta sig på egen hand?

3. Hur lyckas nyanlända med etableringen?

Den statistiska kartläggningen presenteras bland annat med hjälp av kar-tor. För att inhämta kunskap som beskriver bostadssociala aspekter har fem kommuner valts ut för genomförande av fallstudier: Gävle, Göte-borg, Södertälje, Hultsfred och Östra Göinge. Fallstudierna innehåller kommunspecifik statistik samt intervjuer med kommunala företrädare och nyanlända/asylsökande. Även representanter för länsstyrelser, Migrat-ionsverket och Arbetsförmedlingen har blivit intervjuade.

Frågan om hur nyanlända lyckas med etableringen behandlas med hjälp av statistik från SCB som i sin tur har sammanställt material från databa-sen Stativ. Svarsuppgifter har även inhämtats från en enkätundersökning som genomförts av undersökningsföretaget Invandrarindex.

Rapportens resultat

Boverkets övergripande slutsats är att de boendessociala konsekvenser som tre av kommunerna i denna rapport beskriver är så pass allvarliga att det behövs göras förändringar av såväl rätten till eget boende under asyl-tiden som synen på statens möjligheter att initiera nya bostadslösningar som säkerställer att det byggs bostäder för hushåll och grupper med låga inkomster.

Asylsökandes boendesituation

Asylsökande som väljer att ordna sitt boende på egen hand blir i prakti-ken alltid inneboende hos släktingar eller bekanta. Boendelösningarna är ofta temporära och asylsökande tvingas flytta runt mellan olika lägenhet-er. I kommuner med brist på lediga bostäder, främst storstadskommuner och täta kommuner nära en större stad, flyttar asylsökande till områden där man redan bor trångt. Genom att bosätta sig hemma hos familjer som själva är på väg att etablera sig i Sverige, och som bor i kommuner med en mycket ansträngd bostadsmarknad, ökar risken att värdfamiljernas


Boverket

etablering försenas, samt att de asylsökande själva riskerar att bli socialt- och ekonomiskt exkluderade.

I de delar av landet där situationen på bostadsmarknaden är bättre än i storstadskommunerna och större kommuner orsaker inte asylsökandes in-neboende några boendesociala problem. Tvärtom hamnar asylsökande som på egen hand bosätter sig i landsbygdskommuner såsom Östra Gö-inge och Hultsfred i en social kontext som troligen främjar social inklude-ring. Om de asylsökande har barn i skolåldern placeras de i samma skolor som de infödda barnen. Frånvaron av rumslig segregation sägs också motverka uppdelningar i ”vi och de”.

Nyanländas boendesituation

Nyanlända som bosätter sig i kommuner med stor brist på lediga bostäder får stora problem med att hitta bra bostadslösningar och väldigt många fortsätter att bo inneboende hos någon släkting eller bekant eller så skri-ver man sig på en c/o-adress och försöker hitta en sovplats någon annan-stans. De bostadssociala problem som är förknippade med att bo innebo-ende är desamma för nyanlända som för asylsökande. Inflyttning på egen hand till kommuner med få lediga bostäder innebär oftast trångboddhet och påtvingade flyttkaruseller. Osäkra bostadslösningar gör att det blir svårt för nyanlända att fullt ut engagera sig i etableringsinsatserna, vilket i sin tur kan hindra ett snabbt inträde i samhällslivet, samt bromsa inträ-det på arbetsmarknaden.

I kommuner som Gävle, Östra Göinge och Hultsfred beskrivs mottagan-det av nyanlända på ett sätt som kan tolkas som att bosättning i dessa kommuner främjar social inkludering. De boendesociala konsekvenserna är betydligt allvarligare i Södertälje och Göteborg. Nyanlända som bosät-ter sig på egen hand i dessa två kommuner löper troligen stor risk att bli socialt exkluderade. Den stora bristen på bostäder medför dessutom att en hel del nyanlända skaffar sig boenden på olaglig väg som exempelvis otillåtna andrahandslägenheter.

Den sociala exkluderingens långsiktiga konsekvens kan bli att allt fler barn i nyanlända familjer i framtiden kommer att bo på ett sätt som för-svårar inomhuslek och läxläsning.

Handel med kontrakt, adresser och otillåten andrahandsuthyrning

I kommuner där många personer bor inneboende, där det råder stor brist på lediga lägenheter och långa kötider till egen bostad, finns det en gro-grund för handel med hyreskontrakt och otillåten andrahandsuthyrning. Nyanlända som tänker bosätta sig på egen hand möter därför en parallell


Boverket

(svart) bostadsmarknad där det går att köpa hyreskontrakt och där det finns ett utbud av otillåtna andrahandskontrakt och c/o adresser. För många nyanlända innebär den olagliga handeln med hyreskontrakt, olag-liga förmedlingsavgifter och lägenheter som hyrs ut i andra, tredje eller fjärde hand ytterligare stress i en redan ansträngd tillvaro.

I Hultsfred och Östra Göinge saknas det viktigaste incitamentet för att en otillåten bostadsmarknad ska uppstå, eftersom tillgången på lägenheter hittills har varit god.

Tillgång till bostäder

Tillgången till bostäder beror bland annat på om det finns ett tillräckligt utbud av lediga lägenheter och på hur långa köerna på hyresmarknaden är. Möjligheterna för nyanlända att etablera sig på den reguljära bostads-marknaden skulle i princip vara obefintliga om de kommunala bostads-bolagen hade ställt krav på egen försörjning eller fast arbete. Trots att bo-stadsbristen successivt förvärras har allmännyttans krav på blivande hy-resgäster snarare sänkts än höjts. I Göteborg förmedlas de kommunala bolagens lägenheter efter kötid av Boplats Göteborg. I övriga fyra kom-muner bygger förmedlingssystemet på kötiden i respektive bostadsbolags interna kö. Inget av bostadsbolagen erbjuder några förturer eller speciella avtal för nyanlända. Det som försvårar etableringen på bostadsmarknaden är att det finns allt färre lediga lägenheter.

Sociala hyreskontrakt används inte

I många kommuner hyr socialtjänsten eller någon annan kommunal för-valtning ut lägenheter i andra hand utan besittningsrätt och på särskilda villkor till personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordi-narie bostadsmarknaden. Ingen av de fem besökta kommunerna använder denna typ av sociala hyreskontrakt för att hjälpa nyanlända att komma in på bostadsmarknaden.

Otillåten andrahandsuthyrning ett växande problem för socialtjänsten

Nyanlända som uppfyller vissa villkor kan få en statlig bostadsersättning. Ett krav är att om den som söker bidraget t ex. bor i en hyresrätt och att det ska finnas ett godkänt första- eller handrahandskontrakt. Man har rätt till bostadsersättning så länge etableringen pågår, det vill säga cirka två år.

Trots att många nyanlända är berättigade till bostadsersättning visar ut-redningen att i vissa kommuner beviljas förhållandevis få ersättningar. Socialtjänsten i Göteborg berättar att nyanlända vänder sig dit för att söka


Boverket

ekonomiskt bistånd och många har ett andrahandskontrakt utan skriftligt intyg från hyresvärden. Andrahandshyrorna är dessutom väsentligt högre än vad förstahandshyresgästen betalar i månadshyra. Om nyanländas eta-bleringsersättning inte täcker boendekostnaderna på den otillåtna andra-handsmarknaden, utan kommunen måste gå in med försörjningsstöd, skjuter staten i praktiken över kostnader på kommunens socialtjänst. Ju fler nyanlända som inte klarar av att betala dyra andrahandshyror under etableringstiden, desto större kostnader skjuter staten över på kommunen.

Ny tolkning av tidigare resultat

Resultatet i Boverkets rapport ”Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning” (2008) har visat sig vara feltolkad. Huvudbudskapet var att asylsökande som på egen hand skaffar sig ett boende (EBO) lyckas bättre med integrationen i jämförelse med personer som under asyltiden bott i anläggningsboende (ABO).

Föreliggande utredning visar att de som bosätter sig själva i samband med permanent uppehållstillstånd lyckas bättre än de som får en kommu-nanvisning. Anledningen är en feltolkning i tidigare utredning av begrep-pen EBO respektive ABO

Boverkets förslag Öka utbudet av bostäder

Boverket instämmer i Riksrevisonens rekommendation att regeringen skyndsamt bör överväga att vidta åtgärder för att minska bristen på bo-städer i framför allt kommuner med goda förutsättningar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Flera förslag på hur utbudet av bland an-nat bostäder snabbt skulle kunna öka eller hur det befintliga bostadsbe-ståndet skulle kunna utnyttjas mer effektivt, finns i Boverkets delrapport, ”Nyanländas boendesituation – delrapport” (2015).

Begränsa asylsökandes eget boende i vissa kommuner

Boverket rekommenderar en ändring i lagen om mottagande av asylsö-kande m.fl. att temporärt begränsa asylsökandes möjlighet att bosätta sig på egen hand i områden där boendesituationen redan är ansträngd

Allmännyttan behöver få tillbaka kontrollen

Boverket föreslår att kommunerna ser över vilka uthyrningsbestämmelser som ska gälla för de kommunala bostadsbolagen. Strikt tillämpade kö-tidsprinciper har lett till att allmännyttan delvis har förlorat kontrollen över sitt bostadsbestånd. Strikta kösystem medger heller inga speciallös-


Boverket

ningar för exempelvis trångbodda familjer eftersom bostadsbolagens be-stämmelser inte tillåter förturer till lediga lägenheter.

För att motverka den otillåtna andrahandsuthyrningen och öka möjlighet-erna att hjälpa trångbodda hyresgäster till bättre bostadslösningar är det enligt Boverket motiverat att temporärt använda andra förmedlingsprinci-per än rak bostadskö eller komplettera kötidsprincipen med ett förturssy-stem.

Nya bostadslösningar

Att lösa bostadssituationen för nyanlända nu och i framtiden kommer att kräva extraordinära ansträngningar. Sverige står därför inför en situation som kan innebära att lösningar och åtgärder, för att få fram den mängd bostäder som behövs för möta bostadsbehoven medför avsteg från gene-rella bostadslösningar. Staten borde kunna fungera som en katalysator som gör att fler bostäder börjar byggas i rätt delar av landet, men bo-stadsutmaningen behöver också mötas med någon slags modell för bo-stadsbyggande som riktar sig – inte bara till nyanlända – utan också till andra grupper som har det mycket svårt att hävda sig på den vanliga bo-stadsmarknaden. Boverkets uppfattning är att staten behöver initiera pro-cesser så att bostäder byggs för de hushåll och grupper som har de lägsta inkomsterna, vilket i praktiken betyder en modell för bostadsbyggande som riktar sig mot specifika målgrupper och inte till alla hushåll.

Bred samverkan behövs

Den demografiska utveckling som landet befinner sig i just nu kommer långsiktigt att medföra ett omfattande bostadsbyggande, och staten behö-ver både säkerställa att bostadsbehovet för grupper med låga inkomster tryggas men också bidra till en hållbar samhällsplanering och en hållbar utveckling för att trygga människors behov och möjligheter till ett funge-rande vardagsliv.

Boverket föreslår att regeringen skyndsamt tillsätter en bred sammansatt delegation eller kommitté som får till uppgift att leda och organisera bo-stadsbyggandet. Förslaget om att införa en delegation/kommitté för att initiera och driva på bostadsbyggandet och utvecklingen av det hållbara samhället utgår från att det krävs en kraftsamling, där olika expertkun-skaper (inklusive forskare) gemensamt får möjlighet att bidra till ett ökat bostadsbyggande för de grupper som har de lägsta inkomsterna. Delega-tionen/kommittén föreslås också få mandat att finansiera och vid behov också initiera bostadsbyggnadsprojekt.


Boverket

Ordförklaringar

Anläggningsboende, ABO

Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under handlägg-ningstiden av ansökan om uppehållstillstånd, normalt en lägenhet i ett hy-reshus.

Anläggningsboende, ABK

Korridorboende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under vänte-tiden. Gemensamma ytor inklusive kök där asylsökande kan laga mat själva.

Anläggningsboende, ABT

Korridorboende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under vänte-tiden. De asylsökande får mat och logi.

Anknytning

Den relation en person har till exempelvis ett land eller en person. Se till exempel Familjeanknytning.

Anvisad (kommunanvisad)

En nyanländ som Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket hjälper med ett boende i en kommun. Personen blir därmed folkbokförd i kommunen.

Asylsökande

En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Jämför med Kvotflykting.

Egenbosatt

En person som under asyltiden skaffar sig en egen adress eller i samband med uppehållstillstånd skaffar sig en egen adress.

Eget boende, EBO

En asylsökande väljer att ordna boendet på egen hand under väntetiden, till exempel hos släkt eller vänner.

Etableringsplan

Utformas av Arbetsförmedlingen tillsammans med den nyanlända. Planen sträcker sig högst 24 månader och omfattar olika aktiviteter, bland annat svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter.


Boverket

Familjeanknytning

Familjeband som en sökande hänvisar till när hen söker uppehållstill-stånd.

Kommunmottagen

En person med uppehållstillstånd för bosättning, det vill säga som har rätt att folkbokföra sig.

Kommunplacerad

En nyanländ eller kvotflykting som blir folkbokförd i en kommun, an-tingen från ABO eller från EBO.

Kvotflykting

Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Jämför med Asylsökande.

Nyanländ

En utländsk medborgare som beviljats permanent uppehållstillstånd och har en etableringsplan. Se Permanent uppehållstillstånd, PUT.

Permanent uppehållstillstånd, PUT

En utländsk medborgare som har beviljats permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige.

Självbosatt

En utländsk medborgare som har beviljats permanent uppehållstillstånd och bosatt sig själv i en kommun.


Boverket

Kapitel 1. Inledning

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända Boverket har fått i uppdrag att kartlägga och analysera boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende. Under arbetets gång har si-tuationen i Sverige förändrats till ett tillstånd som av många beskrivs som kris. Antalet asylsökande uppgick 2014 till 81 000 personer. Enligt Mi-grationsverkets prognos kommer antalet att öka till 160 000 personer 2015 för att därefter ligga kvar på höga nivåer de kommande åren. Bo-verket har i en tidigare rapport, ”Nyanländas boendesituation – delrap-port”, pekat på att bostadsbehovet för nyanlända ligger på historiskt höga nivåer. Av delrapporten framgår också att bostadsbehovet i Sverige är be-tydligt större än utbudet. Det saknas helt enkelt bostäder för väldigt många människor – ofta utsatta grupper – i Sverige.1

Hur framtiden ska bli för de personer som kommer att få permanent up-pehållstillstånd (PUT) bestäms till viss del av tillgången på bostäder. Riksrevisionen har pekat på att förutsättningarna för snabb etablering av nyanlända hindras av bristen på bostäder. Där det finns jobb saknas det som regel bostäder och tvärtom, skriver Riksrevisionen, och man drar slutsatsen att bostadssituationen måste lösas, såväl på kort som på lång sikt.2

Asyl- och mottagningssystemet

Antalet asylsökande har ökat de senaste åren, och då främst antalet en-samkommande barn. Figur 1.1visar på den vänstra axeln ett genomsnitt av antalet asylsökande per månad. Figuren visar även andelen kvinnor och andelen ensamkommande barn av det totala antalet asylsökande. Dessa avläses på den högra axeln. Antalet asylsökande har ökat mellan 2011 och 2014. Andelen kvinnor har minskat något under denna period medan andelen barn har ökat kraftigt sedan 2013, främst vad gäller en-samkommande barn. Könsfördelningen inkluderar även barnen.

1 Boverket (2015). ”Nyanländas boendesituation – delrapport”. Rapport 2015:10. 2 Riksrevisionen (2015). ”Nyanländas etablering – är statens insatser effektiva?” RiR 2015:17, s. 176.


Boverket

Figur 1.1 Antal personer som sökt asyl i Sverige, genomsnitt per månad mellan 2006 och 2015 (t.o.m. september)

Källa: Migrationsverket Personer som söker asyl i Sverige får välja om de vill bo i någon av Mi-grationsverkets hyrda boenden eller ordna sitt boende själv, till exempel hos släkt och vänner. Det finns alltså två sätt att bo under den tid när asy-lansökan prövas – på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller i eget boende (EBO). ABO innebär ofta en plats i en lägenhet som delas med andra personer i ett vanligt bostadsområde men det kan också inne-bära en sängplats i ett tillfälligt anläggningsboende (ABT). EBO innebär att den sökande har ordnat boende på egen hand.

Fördelning mellan EBO- och ABO-boende

I takt med att antalet asylsökande i Sverige har ökat sedan 2011 har för-hållandet mellan antalet EBO-boende och antalet ABO-boende föränd-rats. Figur 1.2 visar antalet inskrivna asylsökande den 31 december re-spektive år. För 2015 gäller antalet den 21 september 2015. Stapeln som visar antalet inskrivna är uppdelad i tre delar som visar antal män, kvin-nor respektive barn. Antalet avläses på den vänstra axeln. Figuren visar även andelen som bor i ABO respektive EBO samt andelen kvinnor i ABO och EBO; dessa linjer avläses på den högra axeln. Antalet inskrivna har totalt sett ökat kraftigt sedan 2011 som en följd av det ökande antalet asylsökande. EBO var under flera år det dominerande alternativet för

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Totalt

Andel kvinnor

Andel barn

Andel ensamkommande barn


Boverket

asylsökande men 2011 ändrades det och ABO blev det vanligaste alterna-tivet. Efter 2014 har dock andelen i ABO minskat relativt snabbt, men det är fortfarande det dominerande alternativet.

Figur 1.2 Antal asylsökande inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 2006–2015 (21 september 2015).

Källa: Migrationsverket Av de närmare 8 000 personer som var inskrivna i mottagningssystemet i december 2014 hade 66 procent ABO, 31 procent EBO och 3 procent öv-rigt boende (till exempel institutionsboende). Drygt 40 procent (21 600 personer) av dem med ABO bodde i ett ABT-boende.

Bristen på bostäder försenar integrationen

När asylsökande har beviljats uppehållstillstånd kan de välja mellan att få hjälp med att bli kommunplacerade eller hitta en kommun på egen hand. Det saknas dock kommunplatser och det menar kommunerna beror på att det inte finns tillräckligt många lediga bostäder. Bostadsbristen skapar problem för Arbetsförmedlingen, eftersom myndigheten därmed inte kan anvisa tillräckligt många nyanlända en plats i en viss kommun.3 Bristen på anvisningsbara kommunplatser leder också till att allt fler personer som har fått uppehållstillstånd tvingas bo kvar på Migrationsverkets an- 3 Bostadsbristen är även ett problem för Migrationsverket eftersom verket har ett bosätt-ningsuppdrag att anvisa kvotflyktingar och personer som inte har rätt till etableringser-sättning.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Män Kvinnor

Barn Andelen i EBO

Varav kvinnor i EBO Andelen i ABO

Varav kvinnor i ABO


Boverket

läggningsboenden, vilket i sin tur gör att dessa personer inte kan påbörja sin etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Det har också fått till effekt att allt fler nyanlända som sitter fast i ABO väljer att avbryta sitt bosättningsärende och på egen hand flyttar ut till en kommun.4

Ökning av egenbosatta nyanlända

Under 2014 kommunplacerades 46 400 nyanlända i någon av landets 290 kommuner. Lite drygt 55 procent av personerna valde att bosätta sig på egen hand medan knappt 15 procent av de nyanlända blev anvisade en kommunplats. Övriga 30 procent utgörs av anhöriginvandring och kvot-flyktingar.5

Eget boende, EBO, har två betydelser Det finns risk för begreppsförvirring eftersom begreppet eget boende – förkortat EBO – både refererar till de asylsökande som på egen hand väl-jer att skaffa en bostad och till nyanlända som själva väljer att bosätta sig på egen hand. EBO-begreppet har tidigare huvudsakligen förknippats med asylsökandes rätt att själva välja att ordna sitt boende under asyl-tiden. Den betydelsen används även i denna rapport för att beskriva bo-endesituation för asylsökande som valt eget boende. I denna rapport an-vänds dock begreppet EBO även som beteckning för den kategori nyan-lända som på egen hand bosätter sig i en kommun efter att de fått PUT.

Migrationsverket använder EBO-begreppet i sin statistik för att skilja mellan nyanlända som har kommunplacerat sig genom anvisning (från ABO) och nyanlända som bosatt sig på egen hand (från EBO).

Migrationsverket definierar EBO och ABO på följande sätt:

– EBO definieras som en före detta asylsökande som beviljats uppe-hållstillstånd och som har ordnat boende i en kommun på egen hand – antingen redan under tiden som asylsökande eller i samband med att personen fått uppehållstillstånd.

– ABO definieras som en före detta asylsökande som beviljats uppe-hållstillstånd och som efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket har bosatt sig i en kommun.

4 Intervju med Arbetsförmedlingen; Riksrevisionen (2014). ”Nyanländ i Sverige – Effek-tiva insatser för ett snabbt mottagande?” RiR 2014:15. 5 Riksrevisionen (2015), s. 52.


Boverket

Uppdraget I regleringsbrevet för 2015 har Boverket fått i uppdrag att kartlägga och analysera boendesituationen dels för asylsökande i eget boende, dels för de personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl (nyanlända) de tre senaste åren. Boverket ska lämna förslag på åtgärder för hur tillgång och tillträde till bostäder kan hanteras givet det ökade an-talet nyanlända. Boverket ska vidare kartlägga nyanländas förutsättningar att få tillgång till bostäder vad gäller bostäder på den ordinarie bostads-marknaden, bostäder på den sekundära bostadsmarknaden och olika for-mer av tillfälliga bostäder.

I kartläggningen ingår bland annat att redovisa bostadssociala aspekter samt handel med kontrakt och adresser. Boendesituationen för barnfamil-jer ska ges särskild uppmärksamhet och jämställdhetsperspektivet ska lyf-tas fram. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda aktörer.

Första delrapporten redovisades den 1 mars 2015. Slutredovisningen ska vara Regeringskansliet tillhanda senast den 3 november 2015.

Bakgrund

EBO och lagstiftningen

Asylsökandes rätt att välja eget boende infördes i Sverige i mitten på 1990-talet genom lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Idén om eget boende lanserades i en statlig utredning 1992, ”Mottagandet av asylsökande och flyktingar” (SOU 1992:133). Syftet med EBO sades vara att betona de asylsökandes eget ansvar och att undvika ett omhänder-tagandeperspektiv. Följande var några av de fördelar med EBO som ut-redningen kom fram till:

Segregation och minskad främlingsfientlighet motverkas eftersom EBO ger fler kontaktytor mellan asylsökande och svenskar.

Det blir lättare för den asylsökande att hitta jobb.

Släkt och vänner där den asylsökande bor kan lära ut samhällets skrivna och oskrivna regler till den asylsökande.

Problemen med trångboddhet, konflikter med värdfamilj och ökad bo-endesegregation tonades ner. Utredningen uppskattade att cirka 10 pro-cent av de asylsökande skulle välja eget boende.

Asylsökandes eget boende och dess konsekvenser har utretts ett antal gånger sedan införandet. I Boverkets rapport ”Asylsökandes eget boende,


Boverket

EBO – en kartläggning” konstaterades att flera utredningar hade kommit fram till att möjligheten till eget boende för asylsökande borde avskaffas. Exempelvis listade den invandrarpolitiska kommittén 1996 ett antal skäl till varför EBO borde avvecklas. Enligt utredningen förstärkte EBO bo-endesegregationen. I stället för att spridas ut över landet koncentrerades de asylsökande till storstäderna, vilket antogs leda till en ökning av ar-betslöshet och ett ökat beroende av försörjningsstöd. De asylsökande flyt-tade också ofta till redan segregerade områden, vilket försvårade kontak-ter mellan invandrare och svenskar.6

I början av 2000-talet kom frågan om asylsökandes eget boende åter upp på den politiska dagordningen. Utredningen ”Etablering i Sverige – möj-ligheter för individ och samhälle” (SOU 2003:75) kom fram till att EBO ledde till att de asylsökande, och framför allt barnen, for illa under asyl-tiden och att värdfamiljernas integration både försenades och försvårades. De bostadssociala konsekvenserna handlade om trångboddhet, konflikter med värdfamiljer, flyttningar och skolproblem. En annan negativ aspekt som lyftes fram var att EBO i många fall motverkade integration i sam-hället. Eftersom asylsökande flyttade till redan segregerade bostadsområ-den och blev kvar där efter att de fått uppehållstillstånd bidrog EBO till arbetslöshet, utanförskap och ökande etnisk segregation.

Utredningen konstaterade också att många kommuner var missnöjda och man pekade på de problem som uppstod såväl för de asylsökande som för de mottagande kommunerna. Kommunerna menade att det egna boendet ledde till trångboddhet. Fastighetsägare klagade över onormalt slitage och fuktskador när duschrum användes av så många att de aldrig hann torka upp. Andra problem som lyftes fram var fingerade adresser, som uppgavs för att undvika nedsättning av försörjningsstöd, oseriös uthyrning till asylsökande och kriminell försäljning av EBO-adresser.7

Trots en rad vittnesmål om negativa bostadssociala konsekvenser kon-staterade utredningen att det inte gick att presentera en samlad bild över hur EBO påverkade asylsökande och kommuner. Med utredningens egna ord gick det inte att dra slutsatsen att de problem som beskrivits ”var av stor eller alarmerande omfattning.” 8

Den 1 mars 2005 skedde en förändring i lagen om mottagande av asylsö-kande m.fl. I propositionen (2004/05:28) som låg till grund för lagföränd-ringen lyftes en rad icke önskvärda effekter av EBO fram. Bland annat 6 Boverket (2008). ”Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning”; SOU 1996:55. ”Sverige, framtiden och mångfalden.” Slutbetänkande från Invandrarpolitiska kommittén 7 Boverket (2008). ”Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning”, s. 13–14. 8 Boverket (2008). ”Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning”, s. 14


Boverket

hävdade regeringen att asylprocessen skulle bli kortare och mer effektiv om de asylsökande bodde i anläggningsboende. Genom att ta bort den särskilda bostadsersättning som asylsökande i eget boende dittills hade haft rätt till hoppades regeringen dessutom att komma till rätta med pro-blemen. När asylsökandes rätt till bostadsersättning togs bort antogs att fler personer i stället skulle välja anläggningsboende. Dock kvarstod rät-ten att välja eget boende.9

I tidigare rapporter och forskning har även positiva fördelar lyfts fram med asylsökandes rätt till eget boende, till exempel att boende på egen hand ger en större känsla av kontroll över sitt eget liv samt att eget bo-ende gör att de asylsökande kommer närmare det normala samhället och därmed har större möjligheter att få arbete, bli självförsörjande och inte-greras. I undersökningar har asylsökande själva berättat att eget boende ger mer frihet och självständighet. Närheten till släkt och vänner ses som positivt, men att bo inneboende hos dem är mest ett praktiskt val för att nå andra fördelar.10

Nyanländas mottagning och etablering

Mellan åren 1985 och 2010 ansvarade kommunerna för introduktionen av nyanlända. År 2010 trädde en ny lag i kraft – lag (2010:197) om etable-ringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lagen infördes för att un-derlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Insatserna förväntades förbättra de nyanländas förutsätt-ningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. Den nya lagen 2010 medförde att ansvaret för etable-ringsinsatser och bosättning av nyanlända övergick till Arbetsförmedling-en.

Under perioden 1998–2007 träffade Integrationsverket överenskommel-ser med kommunerna om mottagande av personer som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Efter Integrationsverkets nedläggning 2007 övertogs ansvaret av länsstyrelserna medan Migrationsverket fick i upp-drag att skriva under överenskommelserna. Från 2011 skriver länsstyrel-serna under överenskommelserna.

Kommunerna ansvarar för att ta emot de nyanlända och hantera frågan om bostadsförsörjning. Kommunerna ansvarar också för den samhällsori-entering som i första hand ska ske på modersmål och omfatta minst 60 timmar samt för undervisning i svenska för invandrare (SFI). Skola,

9 Riksrevisionen (2014). ”Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt motta-gande?” RiR 2014:15, s. 23. 10 Boverket (2008). ”Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning”, s. 15 ff.


Boverket

barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar samt insatser inom det sociala området är också kommunernas ansvar.11

Avgränsning En utförlig beskrivning av hur mottagnings- och bosättningssystemet fungerar har lämnats utanför rapporten. Information om detta finns på an-svariga myndigheters webbplatser. Kartläggningen har avgränsats till asylsökande och nyanlända som på egen hand ordnar boende. Hur nyan-lända som har kommunplaceras genom anvisning bor har däremot läm-nats utanför kartläggningen, eftersom det förutsätts att kommuner som tar emot anvisade nyanlända erbjuder bostäder som i möjligaste mån är an-passade till den nyanländes behov.

Metod och genomförande Kartläggningen tar sin utgångspunkt i Boverkets tidigare rapporter ”Asyl-sökandes eget boende, EBO – en kartläggning” (2008) och ”Mellan uppe-hållstillstånd och bostad. En kartläggning av nyanlända flyktingars bo-stadssituation” (2009). Även om regeringsuppdragen som låg till grund för dessa rapporter skiljer sig något åt från uppdraget i denna rapport an-vänds ett liknande metodologiskt tillvägagångssätt.

I de tidigare rapporterna, liksom i denna, är kartläggningen och analysen uppdelad i tre avsnitt:

1. Var i landet bor asylsökande och nyanlända i eget boende och hur ser deras boendesituation ut?

2. Hur ser myndigheter och kommuner på de boendesociala kon-sekvenserna som följer av att asylsökande och nyanlända kan välja att bosätta sig på egen hand?

3. Hur lyckas nyanlända med etableringen?

För att kartlägga det första avsnittet och presentera en övergripande ana-lys har underlag inhämtats från Migrationsverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Statistiska centralbyrån (SCB). Underlaget för den statistiska kartläggningen har bearbetats, analyserats och presenteras med hjälp av kartor.12 Materialet är dock begränsat när det gäller möjligheterna att analysera boendesociala aspekter.

11 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 12 Kartorna har bearbetats med hjälp av geografiskt informationssystem (GIS).


Boverket

Analysen utgår från tre variabler: bostadsmarknadsläget (tillgång till bo-stad), genomsnittlig boendeyta per nyanländ (trångboddhet) och möjlig-heterna till egen bostad (tillträde till bostad).

Statistikuppgifter från SCB och övriga myndigheter som Försäkringskas-san med flera kombineras med uppgifter från Boverkets bostadsmark-nadsenkät (BME).

I avsnitt två behandlas de boendesociala aspekterna. Underlaget bygger på fallstudier i fem kommuner. Valet av kommuner bygger delvis på att dessa har olika erfarenheter av asylsökande och nyanlända som på egen hand skaffar sig boende. För att inhämta kunskap som beskriver situat-ionen för asylsökande som bosätter sig på egen hand har tre kommuner valts ut: Gävle, Göteborg och Södertälje. Gemensamt för dessa tre kom-muner är att de även har en stor andel nyanlända som bosätter sig på egen hand i kommunerna efter PUT. Motsatsen är kommuner där väldigt få asylsökande bor hos en släkting eller bekant under asyltiden men där till-gången på bostäder är relativt god för nyanlända. Två kommuner, Hults-fred och Östra Göinge har valts ut som exempel på kommuner som har haft ett överskott av bostäder där nyanlända har kunnat bosätta sig i på egen hand. Skillnaderna mellan dessa kommuners erfarenhet kan sam-manfattas i matrisen nedan.

Tabell 1.1 Kommunernas olika erfarenheter av eget boende

Brist på bostäder Överskott på bostäder

Asylsökande som på egen

hand ordnat ett boende

Gävle, Södertälje och Göteborg

Nyanlända som på egen

hand ordnat ett boende

Gävle, Södertälje och Göteborg

Hultsfred, Östra Göinge

Fallstudierna har genomförts med hjälp av intervjuer och bearbetning av statistikunderlag från olika myndigheter. Den kommunspecifika statisti-ken beskriver den lokala utvecklingen och förutsättningarna i dessa fem kommuner vad gäller inflyttning av asylsökande i eget boende och nyan-lända som bosatt sig på egen hand.

Representanter från kommunala bostadsbolag, socialförvaltning, utbild-ningsförvaltning, kultur- och fritidsförvaltning, kommunledning-/stadsledning och integrationssamordnare har intervjuats i samtliga eller några av kommunerna.

Nyanlända och asylsökande har intervjuats i Gävle och Södertälje. Inter-vjuerna har arrangerats genom Arbetsförmedlingen och genom represen-tanter för det civila samhället.


Boverket

På länsnivå har intervjuer genomförts med länsstyrelser. Intervjuer med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har genomförts med handläg-gare och på lokal ledningsnivå. Kompletterande intervjuer med myndig-heterna har genomförts på nationell nivå och för Migrationsverket även vid ankomstenheten i Malmö.

Tabell 1.2 Fördelning av intervjupersoner

Materialet från intervjuerna har sammanställts till berättelser som speglar hur intervjupersonerna från de fem kommunerna och myndigheterna samt de nyanlända själva upplever de boendesociala konsekvenser som eget boende anses medföra. Kommunerna har i efterhand fått ta del av text-sammanställningen och godkänt dem. Berättelserna ses som fristående från rapportförfattarnas analyser.

Fallbeskrivningarna utifrån kommunspecifik statistik och berättelserna återfinns i bilaga 1.

Underlaget till avsnitt tre kommer från SCB som i sin tur har samman-ställt material från databasen Stativ.13 Svarsuppgifter har även inhämtats från en enkätundersökning som genomförts av undersökningsföretaget Invandrarindex. Enkäten syftar till att ge en bred bild av hur invandrare i Sverige förhåller sig till en rad frågor som är betydelsefulla för integra-tionen i samhället och på arbetsmarknaden. Undersökningen har genom-förts i samarbete med länsstyrelser och kommuner. Elever som läser svenska för invandrare fyllde under lektionstid i ett frågeformulär över internet med hjälp av sina lärare. Boverkets frågor var utformade för att bidra med information som var till nytta för detta uppdrag.

13 SCB:s registerbaserade databas Stativ är en longitudinell individdatabas som innehåller samtliga personer folkbokförda i Sverige den 31 december respektive år.

Nyanlända 11

Bostadsbolag 10

Kommunledning 11

Integrationssamordnare och projektledare i kommun 6

Kultur- och fritidsförvaltning 4

Utbildningsförvaltning, SFI och hemspråksundervisning 9

Socialförvaltning 11

Länsstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 4

Arbetsförmedlingen 7

Migrationsverket 6

Totalt 79


Boverket

Riksrevisionens båda rapporter ”Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?” (2014) och ”Nyanländas etablering – är sta-tens insatser effektiva?” (2015) har varit till stor nytta både som inspira-tionskälla och som kunskapskälla för att förstå hur mottagnings- och eta-bleringssystemet är uppbyggt, hur systemen fungerar och vad som anses vara problematiskt med boendesituationen när flyktingvolymen ökar.

Synpunkter på denna rapports innehåll har inhämtats från Migrationsver-ket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genom myndigheternas samverkansdelegation.

Generalisering utifrån kommuntyper Det eftersträvansvärda målet att kunskap ska vara så generell som möjlig kan vara svårt att uppnå i till exempel fallstudier eller avgränsade inter-vjuundersökningar. Intervjupersonerna i de fem kommuner som har be-sökts berättar i första hand om enskilda unika händelser men det utesluter inte att deras erfarenheter kan utsträckas till andra kommuners situation-er. Rapporten gör inte anspråk på att ha löst problemet med att dra gene-rella slutsatser från enskilda fallstudier men ambitionen är att med hjälp av kommuntypsindelningar försöka använda de unika berättelserna för att generalisera kring boendesituationen i fler kommuner än de som besökts.

Metoden bygger på den kommuntypsindelning som presenteras i Riks-revisionens rapport 2015.14 Kommunerna grupperas utifrån ett stad-och-land-perspektiv (se bilaga 2), och indelningen är skapad utifrån geogra-fiskt högupplöst befolkningsstatistik (kilometerrutor) samt tillgänglig-hetsberäkningar (kilometerrutor, orter och den nationella vägdatabasen). Kommunerna grupperas enligt följande:

storstadskommuner (29)

täta kommuner nära en större stad (103)

täta kommuner avlägset belägna (28)

landsbygdskommuner nära en större stad (70)

landsbygdskommuner avlägset belägna (60)

14 Sweco (2015). ”Kommunplaceringens geografi”. Bilaga D till Riksrevisionens rapport ”Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?” RiR 2014:15. För en mer utförlig beskrivning av kommunindelningen se, s. 7ff. http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2015/Nyanlandas-etableringar-statens-insatser-effektiva/, hämtad 2015-09-18.

http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2015/Nyanlandas-etableringar-statens-insatser-effektiva/

http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2015/Nyanlandas-etableringar-statens-insatser-effektiva/


Boverket

Kommunerna i respektive grupp har vissa gemensamma drag. Exempel-vis säger kommunindelningen om något den geografiska spridningen över landet när det gäller befolkningskoncentrationen. Storstadskommu-nerna ligger geografiskt i de mest tätbefolkade regionerna medan lands-bygdskommunerna återfinns i de glest befolkade delarna av mellersta och norra Sverige.

De fem kommuner som har besökts är fördelade över de fyra största kommuntyperna. Göteborg och Södertälje ingår i storstadskommuner medan Gävle klassificeras som en tät kommun nära en större stad. Östra Göinge tillhör kategorin landsbygdskommun nära en större stad medan Hultsfred ingår i kategorin avlägset belägen landsbygdskommun. Ambi-tionen att kunna säga något utöver de enskilda berättelserna bygger såle-des på att kommuner som ingår i respektive kommuntyp har vissa struk-turella likheter vad gäller situationen på bostads- och arbetsmarknaden.

Innehållsanalys med hjälp av dimensionspar Det behövs en tolkningsram för att kunna analysera den information om asylsökande och nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand som förmedlas i intervjuerna med kommuner och myndigheter. Ramen är på förhand konstruerad utifrån SOU 1992:133, ”Mottagande av asylsökande och flyktingar”, samt regeringens proposition ”Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd” (2009/10:60).

I Sverige är det viktigt att alla ska känna sig som en del av det svenska samhället. Regeringens mål är att alla ska vara en del av samhällets ge-menskap, oavsett var de är födda och vilken etnisk bakgrund de har. Social inkludering handlar därför om att olika grupper i samhället möts och har ett utbyte med varandra. Motsatsen är social exkludering som be-tyder att personer eller grupper inte är integrerade i många av samhällets sektorer.15

Ett annat mål i integrationspolitiken är att nyanlända ska komma i arbete så snabbt som möjligt. Ekonomisk inkludering innebär att alla personer och grupper som har tillstånd att arbeta också ska ha möjlighet att få ett arbete, och i regeringens etableringsreform, som infördes den 1 december 2010, förtydligades att ett viktigt integrationsmål är att nyanlända ska bli ekonomisk inkluderade och så snabbt som möjligt komma i egenförsörj-ning.

15 www.informationsverige.se/Svenska/Samhalle/Samhallsorientering/Sidor/Den-svenska-integrationspolitiken.aspx, hämtad 2015-09-10.

http://www.informationsverige.se/Svenska/Samhalle/Samhallsorientering/Sidor/Den-svenska-integrationspolitiken.aspx



Boverket

Ekonomisk inkludering och ekonomisk exkludering är ett motsatspar som bland annat har att göra med arbete på den reguljära arbetsmarknaden och reella valmöjligheter på bostadsmarknaden. Den som är ekonomiskt ex-kluderad står utanför den vanliga arbetsmarknaden, riskerar att bli lång-varigt bidragsberoende och är utestängd från stora delar av bostadsmark-naden.16

Motsatsparen socialt inkluderad – socialt exkluderad samt ekonomiskt inkluderad – ekonomiskt exkluderad används för att sortera de boendeso-ciala aspekterna som kommer fram i intervjuerna. I analysen i kapitel 3 används dessa motsatspar i en så kallad dimensionsanalys.

Disposition och läsanvisning En central del av uppdraget rör boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende, och vilka bostadssociala följder detta får för så-väl personerna själva som kommunerna de bosätter sig i. Syftet är emel-lertid inte att granska de enskilda kommunerna eller myndigheterna utan intervjuerna syftar till att få information som belyser olika boendesitua-tioner i olika kommuner. Av det skälet, men också för att inte i onödan tynga rapporten med mycket text, har den kommunspecifika statistiken och de fem besökta kommunernas berättelser samt referaten från inter-vjuerna med myndigheter och nyanlända lagts i bilaga 1.

Kartläggningen av asylsökandes och nyanländas boendesituation har de-lats upp i tre delavsnitt. Avsnitten kan läsas var för sig.

I kapitel 2 behandlas det första delavsnittet där kartläggningen är inriktad mot en nationell översikt. Med hjälp av kartor presenteras vissa mätbara resultat för nyanländas boendesituation. I kapitlet redovisas också en kartläggning av bostadsadresser som kan misstänkas ingå i handel med adresser.

I kapitel 3 redovisas det andra delavsnittet som handlar om de boende-sociala aspekterna. Huvudfokus ligger på kommunernas berättelser om boendesituationen för asylsökande och nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand (se bilaga 1). Vidare presenteras kommunernas erfarenheter av otillåten handel med hyreskontrakt och fiktiva adresser. För att illu-strera de bostadssociala problem som kommer fram har berättelserna kompletteras med kartor. För att bedöma hur nära eller hur långt ifrån de integrationspolitiska målen om social och ekonomisk inkludering de ny-

16 Prop. 2009/10:60. ”Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd”.


Boverket

anlända befinner sig avslutas kapitlet med en analys av kommunernas be-rättelser utifrån tre dimensioner.

I kapitel 4 riktas fokus mot etableringen (det tredje delavsnittet) och hur nyanlända som bosatt sig på egen hand i en kommun lyckas med integra-tionen jämfört med nyanlända som anvisats en kommunplats. Vidare pre-senteras resultatet från en enkätundersökning.

I kapitel 5 redovisas slutsatser, Boverkets förslag och andra intervjuade myndigheters förslag.


Boverket

Kapitel 2. Kartläggning av boendesituationen samt möjlig handel med adresser

Kapitel 2 inleds med att redovisa hur bilden ser ut gällande antalet asyl-sökande som är inskrivna i eget boende i Migrationsverkets statistik och placerar dessa på en karta. Antalet nyanlända som på egen hand ordnar bostad tas därefter upp. Det konstateras av tidigare rapporter att det är svårt att ge någon tydlig bild över boendesituationen för asylsökande och nyanlända. Asylsökandes boendesituation följs inte upp av någon myn-dighet. Nyanlända folkbokförs däremot på en adress och kan följas i an-nan statistik. En statistik som kan ses är boendeytan per nyanländ.

Har man som nyanländ rätt till etableringsersättning så kan man också på vissa kriterier söka bostadsersättning. Statistiken över bostadsersättning-en gör det möjligt att säga något om nyanländas möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden. En tredje variabel som dessa två kan relateras till är kommunernas redovisade bostadsunderskott enligt bostadsmark-nadsenkäten. Dessa tre variablar ger tillsammans en mer utvecklad kart-läggning av nyanländas boendesituation än vad som tidigare varit möjligt.

Asylsökande inskrivna i eget boende I detta avsnitt redovisas statistik från Migrationsverket om antalet asylsö-kande som bor i EBO under asyltiden. Antalet kommuner med 100 eller fler inskrivna i EBO har ökat under de senaste åren. Tabell 2.1 visarde 15 kommuner som 2015-10-01 hade flest asylsökande som på egen hand valt att bosätta sig i en kommun. Den visar också antalet inskrivna i EBO för de kommunerna årligen från och med 2013. I bilaga 3 finns en ta-bell över fler än 100 inskrivna asylsökande 2015-10-01. Antalet kommu-ner med 100 eller fler inskrivna i EBO har ökat från 30 till 57 stycken mellan 2013 och 2015. De kommuner som 2013 hade 100 eller fler är mer eller mindre samma kommuner som 2015 har 100 eller fler inskrivna även om många av de kommunerna har fler boende i EBO 2015 än jäm-fört med 2013.


Boverket

Tabell 2.1 visar de 15 kommuner som har flest antal inskrivna asylsökande i EBO den första oktober 2015, relaterat till tidigare år från och med 2013

Källa: Migrationsverket.

För att beskriva var i landet många asylsökande väljer att skaffa sig ett boende på egen hand presenteras Migrationsverkets statistik med hjälp av en karta. Kartan på nästa sida (figur 2.1) visar var asylsökande valt att bo-sätta sig på egen hand.

Antalet inskrivna i EBO

2013 2014 2015 2015-10-01

Stockholm 2976 2925 3328 4165

Göteborg 1737 1699 2491 3135

Malmö 1141 1243 1723 2637

Södertälje 569 699 1089 1332

Botkyrka 466 625 860 1124

Norrköping 315 394 664 926

Eskilstuna 267 256 533 741

Helsingborg 253 270 400 698

Uppsala 282 326 439 581

Örebro 311 330 461 574

Västerås 189 289 387 567

Huddinge 207 283 458 565

Haninge 236 239 411 514

Järfälla 250 238 315 512

Gävle 236 207 318 473


Boverket

Figur 2.1 Asylsökande som på egen hand var bosatt i en kommun 1 oktober 2015.


Kartan visar att det finns asylsökande som valt att ordna boende på egen hand i nästan alla kommuner. Dock är det vissa kommuner och regioner som sticker ut. Storstäderna och vissa kommuner som Södertälje, Bot-


Boverket

kyrka och Norrköping tar emot många asylsökande. På regionnivå tar Stockholms län emot överlägset flest.

Kartan beskriver den övergripande bilden men den statistiska kartlägg-ningen av var och hur asylsökande som på egen hand ordnar boende sträcker sig dessvärre inte längre än hit.

Kommunplacerade nyanlända som på egen hand ordnar bostad Som nämnts i kapitel 1 föreligger viss risk för begreppssammanbland-ning. Tabell 2.1 och figur 2.1 beskriver statistik över asylsökande som i avvaktan på besked om uppehållstillstånd (PUT) har valt att på egen hand skaffa sig ett boende i någon kommun. Figur 2.2 beskriverpå vilka sätt nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd blir mottagna i en kommun (kommunplacerade). Nyanlända kan i princip bli kommunplacerade på två sätt: Det ena är att PUT-personerna själva väljer att bosätta sig i vilken kommun de vill. Detta sätt kallas för ”EBO” i figur 2.2. Det andra sättet att bli kommunplacerad på är att PUT-personerna blir anvisade till en kommun. Detta sätt kallas för ”ABO” i figur 2.2.

Figur 2.2 på nästa sida visar ett genomsnittligt antal kommunplacerade per månad fram till och med augusti 2015. Figuren visar att de flesta ny-anlända som mottagits av en kommun 2015 tillhör kategorin EBO (drygt 2 000 personer som bosätter sig på egen hand).

Det totala antalet kommunplacerade per månad uppgår till knappt 4 000 personer. Över hälften utgörs således av före detta asylsökande som på egen hand har bosatt sig i en kommun (EBO) och 1 250 personer är anhö-riga.

Nyanlända som efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller Migrations-verket har blivit kommunplacerade ingår i kategorin ABO. Denna grupp utgörs av cirka 540 personer. Antalet barn som är kommunplacerade kommer däremot huvudsakligen från ABO, vilket utgör ca 65 procent av totala antalet kommunplacerade barn.


Boverket

Figur 2.2 Antal kommunplacerade per månad och flyktingkategori 2015 (till och med augusti).17


Boendesituationen för nyanlända I Boverkets rapport från 200818 sammanfattas resultat från ett antal forsk-ningsstudier. Dessa studier har funnit bostadssociala effekter i samband med egen bosättning som kan sammanfattas med att boendet karaktärise-ras av trångboddhet, frekventa flyttar och provisoriska lösningar. För de närmare 2 000 asylsökande personer som varje månad skaffar ett boende i en kommun på egen hand (EBO) påverkas boendesituationen av det rå-dande läget på bostadsmarknaden i inflyttningskommunen. Boendesitua-tionen påverkas också av nyanländas möjlighet att erhålla en bostad, ef-tersom många personer i dessa grupper ofta flyttar till samma bostadsom-råden.

Migrationsverkets statistik säger inget om vad för slags bostadssociala förhållanden som nyanlända möter när de blir kommunplacerade. För att kartlägga boendesituationen för nyanlända behöver fler statistikkällor an-vändas. Nedan presenteras en övergripande beskrivning och analys uti-från underlag som inhämtats från Försäkringskassan, Centrala studie-stödsnämnden (CSN) och Statistiska centralbyrån (SCB). Underlaget för den statistiska kartläggningen har bearbetats, analyserats och presenteras med hjälp av kartor

Följande avsnitt presenterar tre olika variabler som beskriver de nyanlän-das boendesituation: 17 www.migrationsverket.se, hämtad 2015-10-01. 18 Boverket (2008). ”Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning”, s. 15–16.

151 539

2 029

45

1 250

1

208

109

3

0

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

Kvot ABO EBO Övriga Anhöriga

Antal Varav barn


Boverket

– boendeyta per person – bostadsersättning – bostadsbrist enligt kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten

(BME)19

Variablerna syftar till att ge en bild av boendesituationen för nyanlända.

Boendeyta per person

Varje nyanländ kopplas till en bostad och bostadens boendeyta. Bosta-dens area delas med antalet personer som kan kopplas till bostaden. Re-sultatet blir boendeyta i kvadratmeter per person.

Det finns svagheter med variabeln boendeyta för i många fall är det inte den verkliga boendeytan för individerna, eftersom det kan antas att många individer inte bor där de är folkbokförda. Boendeytan blir således missvisande för enskilda bostäder. Individer som folkbokför sig på en adress medan de bor på en annan drar ner den genomsnittliga boendeytan på den adress där de är folkbokförda medan boendeytan per person blir hög där de faktiskt bor.

Boendeyta per person är beräknad på genomsnittet för ett område som de-finieras av rutor20 med antingen en sida motsvarande 250 meter eller en sida motsvarande 1 kilometer.

Boendeyta per vuxen och barn 2014

Kartan på nästa sida (figur 2.3) visar boendeytan per nyanländ vuxen och barn 2014, uppdelat på kommun. I statistiken ingår de personer som är anvisade boende, både av Arbetsförmedlingen och av Migrationsverket.

Rött i kartan motsvarar minst ytan 14,1–19 kvm per person. Sedan följer i storleksordning från mindre till större, ytorna gult (19,1–24 kvm), grått (24,1–29 kvm) och ljusblått (29,1–36,5 kvm) som avser den största ytan per person. Riksgenomsnittet för samtliga boende i Sverige är 42 kvm per person. Asylsökande ingår dock inte i den statistiken, eftersom de inte är folkbokförda. Det finns också anledning att anta att asylsökande bosätter sig i samma bostadsområden som nyanlända21. Det gör att boendeytan per person som redovisas i kartan överskattas.

19 Boverkets bostadsmarknadsenkät, http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/bostadsmarknadsenkaten/, hämtad 2015-10-01. 20 För mer information se http://www.gis.scb.se/. 21 Detta kan antas utifrån kommunberättelserna och utifrån att det rimligtvis är dessa om-råden som asylsökande söker sig till eftersom det är där bostäder de får tillgång till finns.

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/bostadsmarknadsenkaten/


http://www.gis.scb.se/


Boverket

Figur 2.3 Genomsnittlig boendeyta per person för nyanlända 2014.

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), bearbetning Boverket.

Figur 2.3 visar boendeytan per nyanländ vuxen och barn 2014. Den är be-räknat utifrån boendeytan i bostäder där nyanlända bor delat på antalet folkbokförda på bostaden. Det räcker med att det är en nyanländ folkbok-förd på adressen för att bostaden ska räknas in i statistiken. Vissa kom-


Boverket

muner sticker ut som till exempel Tjörn. Det beror på att nyanlända där

med största sannolikhet är folkbokförda på ett anläggningsboende, vilket

gör att boyta per person blir mycket lågt där. Generellt kan dock antas att

boendeytan per person överskattas, eftersom asylsökande inte är folkbok-

förda och många av dessa är inneboende i samma område som nyanlända.

Kartan ovan visar att boendeytan per person är lägre i städerna. Boendey-

tan per person är för nyanlända i genomsnitt ca 22 kvm och medianen är

knappt 21 kvm per person. Det är stora skillnader mellan kommunerna

där den genomsnittliga boendeytan varierar från 3,7 kvm (Tjörn) per per-

son till ca 37 kvm. Det ska ses i sammanhanget att riksgenomsnittet är

cirka 42 kvm per person.

Genom att kartlägga den genomsnittliga boendeytan för nyanlända fås ett

ungefärlig mått på om man har bosatt sig i kommuner där det är relativt

sett trångbott.

Bostadsersättning

Bostadsersättningen är en annan variabel som kan ge information om si-

tuationen på bostadsmarknaden för nyanlända är. Bostadsersättning kan

sökas av dem som har rätt till etableringsersättning.22

Den som äger sin

bostad eller har ett hyreskontrakt för bostaden kan ansöka om bostadser-

sättning. Ersättningen är till för den som bor i egen bostad och kan inte

fås om personen är inneboende hos någon annan.23

Andrahandsuthyrning

kan även godkännas om hyresavtalet är skriftligt och hyresvärden, bo-

stadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt andrahandsuthyr-

ningen.

Andelen som mottar bostadsersättning kan kopplas till kommunernas svar

i Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) om underskott på bostäder.

Genom kopplingen erhålls ett mått på möjligheten att få ett kontrakt på

bostadsmarknaden. Det som framträder är att det finns ett starkt samband

mellan en låg andel som tar emot bostadsersättning och kommuner där

det finns ett underskott på bostäder. På kartan (figur 2.4) visar sig detta

genom att områden med låg andel bostadsersättning också har ett under-

skott av bostäder enligt BME.

22

De som fått uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande kan

ansöka om etableringsersättning. Etableringsersättningen kan fås när en etableringsplan är

upprättad och om personen är mellan 20 och 64 år. Personen kan därutöver ansöka om

etableringstillägg om det finns ett barn som bor hemma. 23

Försäkringskassan:

http://www.forsakringskassan.se/privatpers/ny_i_sverige/etableringsersattning, hämtad

2015-10-01.

http://www.forsakringskassan.se/privatpers/ny_i_sverige/etableringsersattning


Boverket

Figur 2.4 Andel nyanlända med bostadsersättning samt kommuner med bostadsbrist enligt BME.

Källa: Försäkringskassan och Boverket, bearbetning Boverket.

Nyanländas etablering på bostadsmarknaden

Tillväxtanalys delar in landets kommuner i olika kommuntyper utifrån ett stad- och landperspektiv. Indelningen bygger på principer och antaganden


Boverket

från Eurostat och OECD och baseras på tillgänglighet och befolkningssta-tisk.24 Tabell 2.2 visar andelen som tar emot bostadsersättning per kom-muntyp 2011–2015. Tabellen visar att andelen som tar emot bostadser-sättning av dem med etableringsersättning har ökat under perioden. De olika kommuntyperna hade 2011 en ungefär lika stor andel som tog emot bostadsersättning med undantag för storstäderna som låg på en mycket lägre nivå. Utvecklingen har sedan skiljt sig åt, där landsbygdskommu-nerna har haft den största ökningen. Ökningarna i de mer urbana kommu-nerna har varit mindre och i storstadskommunerna har det inte skett nå-gon förändring alls.

Tabell 2.2 Andel som tar emot bostadsersättning av antalet med etableringser-sättning per kommuntyp 2011–2015

Källa: Försäkringskassan.

24 Tillväxtanalys indelning i kommuntyper bygger på principer och antaganden från Euro-stat och OECD för ett internationellt sammanhang. Indelningen är skapad utifrån geogra-fiskt högupplöst befolkningsstatistik (kilometerrutor) och tillgänglighetsberäkningar (kilometerrutor, orter och den nationella vägdatabasen). Källa: RIR och Tillväxtanalys http://www.tillvaxtanalys.se/om-tillvaxtanalys/projekt-och-uppdrag/regional-analys-och-uppfoljning/ny-indelning-for-kommuner-i-ett-stad-och-land-perspektiv.html, hämtad den 2015-10-02.

Andel

2011 i

%

Andel

2012 i

%

Andel

2013 i

%

Andel

2014 i

%

Andel

2015 i

%

Skillnad

2011–

2015, i

procent-

enheter

Landsbygdskommuner avlägset belägna

21 24 20 26 35 14

Landsbygdskommuner nära en större stad

21 24 19 22 28 7

Storstadskommuner 9 11 8 9 9 0

Täta kommuner avlägset belägna

22 25 20 23 27 5

Täta kommuner nära en större stad

20 26 24 24 25 5

Riket 17 22 19 21 23 6

http://www.tillvaxtanalys.se/om-tillvaxtanalys/projekt-och-uppdrag/regional-analys-och-uppfoljning/ny-indelning-for-kommuner-i-ett-stad-och-land-perspektiv.html



Boverket

Karta (figur 2.5) visar samma förhållande som i tabellen ovan (andelen nyanlända med bostadsersättning i relation till kommuntyper). Desto mindre ring på kartan för en kommun, desto mindre andel av de nyan-lända med etableringsersättning som också har bostadsersättning.

Figur 2.5 Andel nyanlända med bostadsersättning i relation till olika kommun-grupper 2014.

Källa: Försäkringskassan och Tillväxtanalys, bearbetning Boverket.


Boverket

Genomsnittliga boendeytan i förhållande till bostadsersättningen

I kartan (figur 2.6.) nedan relateras den genomsnittliga boendeytan per person för nyanlända till andelen som också får bostadsersättning. Fär-gerna visar den genomsnittliga boendeytan och prickarna visar andelen med etableringsersättning som får bostadsersättning.

Figur 2.6 Genomsnittlig boendeyta per person för nyanlända samt andelen som får bostadsersättning 2014.

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) och Försäkringskassan, bearbetning Bover-ket.


Boverket

Hemutrustningslån

Den som kommit till Sverige och omfattas av etableringsförordningen kan få låna pengar av CSN för att köpa utrustning till hemmet. Detta lån kallas hemutrustningslån och uppgår till högst 15 000 kronor för en per-son i en omöblerad bostad.25 För att få ett hemutrustningslån krävs att:

individen omfattas av flyktingmottagande eller etableringsför-ordningen

det gått maximalt två år sedan individen mottogs i en kommun

individen är myndig.

För att få ett hemutrustningslån krävs också ett intyg om bostad. Den sö-kande ska därtill vara folkbokförd på den aktuella adressen. Bor per-sonen där i andra hand ska den som söker lånet kunna styrka att inneha-varen av förstahandskontraktet inte är folkbokförd eller bor på adressen.

Hemutrustningslån kan ge en bild av situationen på bostadsmarknaden, men det säger också något om hur många som söker sig till kommunerna. Svagheten är att det är olika instanser som har ansvar för hemutrustnings-lånen i kommunerna. Informationen om att man kan få hemutrustningslån varierar därför från kommun till kommun. Tabell 2.3 visar de kommuner där det betalas ut högst antal hemutrustningslån.

25 http://www.csn.se/hemutrustningslan. Hämtad 2015-10-29.

http://www.csn.se/hemutrustningslan


Boverket

Tabell 2.3 Kommuner med högst antal utbetalade hemutrustningslån 2012

Kommun Antal hemutrustningslån 2014

Malmö 394

Växjö 307

Kristianstad 283

Göteborg 262

Trollhättan 228

Eskilstuna 226

Helsingborg 220

Norrköping 204

Nässjö 190

Örebro 190

Stockholm 185

Avesta 178

Borås 178

Fagersta 176

Västerås 176

Jönköping 166

Karlskoga 166

Lindesberg 159

Gävle 156

Skövde 155

Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN)


Boverket

Tabell 2.4 visar att antalet hemutrustningslån har varierat de senaste tio åren, med en klar uppgång 2014. Tabell 2.4 Antal hemutrustningslån

Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tabell 2.5 nedan visar antalet hemutrustningslån som andel av antalet ny-anlända med etableringsersättning i de fem kommuner där fallstudier ge-nomförts.

Tabell 2.5 Andel av dem med etableringsersättning som söker hemutrustningslån, 2006–2015 27

Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN).

26 Antalet hemutrustningslån t o m 2015-04-30, uppräknat motsvarar detta 11 500 för hela 2015. 27 Siffran för 2015 är uppräknad till årsbasis utifrån antalet hemutrustningslån till och med april 2015.

År Antal hemutrustningslån

2006 574

2007 8 155

2008 7 899

2009 6 215

2010 5 403

2011 4 047

2012 4 404

2013 6 138

2014 10 257

2015 3 83826

År Hultsfred Södertälje Gävle Östra Göinge Göteborg

2011 0 % 46 % 68 % 0 % 35 %

2012 32 % 10 % 28 % 14 % 16 %

2013 5 % 10 % 18 % 6 % 10 %

2014 19 % 9 % 15 % 0 % 9 %

2015 33 % 8 % 12 % 0 % 8 %

Genom-

snitt

25 % 12 % 19 % 5 % 11 %


Boverket

Tydligare kartläggning än i tidigare rapporter Kombinationen av de tre variablerna genomsnittlig boendeyta, bostadser-sättning och bostadsbrist ger tillsammans en mer utvecklad kartläggning av nyanländas boendesituation än vad som tidigare varit möjligt.

Eftersom det bara är nyanlända som ingår i statistiken, samtidigt som även asylsökande i hög grad söker sig till samma områden, kan det för-modas att boendeytan generellt sett överskattas. Kartan ”Genomsnittlig boendeyta per person för nyanlända 2014” visade att bostadsytangenerellt sett är liten för nyanlända och att den är som minst i och i närheten av de större städerna.

Ett annat verktyg för att visa situationen på bostadsmarknaden är BME, vilken redovisar ett bostadsunderskott i många kommuner. Det finns också ett samband mellan att kommunerna redovisat bostadsunderskott i BME och att kommunerna har mindre boendeyta per person för nyan-lända 2014.

I BME redovisar särskilt storstädernas kommuner ett bostadsunderskott. Där redovisas också en liten yta per nyanländ. I de kommuner där dessa två faktorer överlappar varandra är det möjligt att utifrån tillgänglig data säga att nyanlända möts av levnadsförhållanden på små ytor.

Tidigare rapporter menar att etableringen på bostadsmarknaden har bety-delse för hur liten yta nyanlända bor på. Svårigheten att etablera sig på bostadsmarknaden gör att också nyanlända bor kvar i osäkra boendelös-ningar från asyltiden.

Tidigare rapporter har inte haft tillgång till statistik över boendeersätt-ningen, vilket den här rapporten har. Det går därför att med viss säkerhet påvisa hur lätt eller svårt det är för nyanlända att få tag i ett kontrakt och därmed komma in på bostadsmarknaden i en kommun. I storstadsområ-dena är det en väldigt liten del av nyanlända som kan etablera sig på bo-stadsmarknaden. I andra kommuntyper ser det annorlunda ut. Där kan nyanlända i lite högre utsträckning få tag på en lägenhet, med varierande boendeyta från kommun till kommun. I senare kapitel redovisas aspekter kring fördelningen av nyanlända inom de besökta kommunerna.

Möjlig handel med adresser Handeln med bostadsadresser är svår att uppskatta eftersom det är en handel som aldrig registreras. För att kunna ge en bild av omfattningen av en möjlig otillåten handel presenteras här en översikt över bostäder där


Boverket

många vuxna är folkbokförda.28 En möjlig tolkning av att många vuxna är folkbokförda på samma bostad är att det är orimligt att så många bor där. Att det pågår en handel med de adresser där det är orimligt många folkbokförda skulle då kunna vara en anledning, men det kan också fin-nas någon annan, okänd anledning. Det finns också en möjlighet att det faktiskt bor så många i bostaden. Det finns fall i statistiken där skälet till att ett stort antal är folkbokförda på en adress är att det handlar om perso-ner i ABO som fått PUT men som ännu inte kommunplacerats. Dessa är alltså folkbokförda på sitt ABO-boende. Dessa fall verkar dock vara få, vilket gör att de i stort inte påverkar statistiken förutom i ett fåtal fall.29

En anledning till att nyanlända behöver ha en adress är att det krävs för att bli inskriven i etableringen.30 Statistiken inkluderar dock inte asylsö-kande som bosätter sig på egen hand, och inte heller de som upphåller sig i landet olagligt. Därför finns det här ett mörkertal.

För att kunna uppvisa handeln med adresser har Sverige delats upp i rutor. Tabell 2.6 visar antalet nyanlända som bor i en bostad med 10–19 respektive 20 eller fler folkbokförda. Kolumnrubrikerna indikerar hur många sådana bostäder det finns i samma ruta. Totalt finns det 134 bo-städer med fler än 10 vuxna folkbokförda. Av dessa 134 är det 8 som har 20 eller fler folkbokförda och 4 av dessa kan antas hänga samman med att nyanlända folkbokfört sig på ABO.

Stockholms och Göteborgs kommuner sticker ut med 17 bostäder var-dera. Andra exempel på städer som har adresser där 10 eller fler vuxna är folkbokförda är Norrköping, Kristianstad och Malmö. Tabell 2.6 Antal bostäder med 10–19 respektive 20+ folkbokförda vuxna 2014

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

28 Boverket har inte tillgång till enskilda adresser. I stället kommer statistiken på rutnivå från SCB. 29 Ser man till kartorna ovan är Tjörn med största sannolikhet ett sådant fall. 30 För mer information, se: http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Projekt-och-samarbeten/Etablering-av-vissa-nyanlanda.html. Hämtad den 2015-10-29.

Antal personer Antal bostäder i samma ruta Totalt

1 2 3

10-19 106 7 2 126

20+ 8 0 0 8

Totalt 114 7 2 134

http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Projekt-och-samarbeten/Etablering-av-vissa-nyanlanda.html



Boverket

Eftersom det även kan finnas små bostäder som har ett relativt stort antal personer folkbokförda relateras även antalet vuxna som är folkbokförda till antalet rum som finns i bostaden. Totalt 226 bostäder svarar mot dessa kriterier.

Tabell 2.7 Antal bostäder med 5 eller fler vuxna personer per rum 2014

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Dessa siffror baseras på antalet nyanlända år 2014, vilket gör att antalet personer som inkluderas i statistiken är begränsat, vilket också nämnts ovan. I Södertälje kommun har en undersökning genomförts där kommu-nen tagit fram statistik över antalet folkbokförda i lägenheter i flerbo-stadshus uppdelat på storlek (se tabell 2.8). Vissa förutsättningar skiljer sig dock åt i Södertäljes statistik jämfört med statistiken i tabeller-na ovan. I statistiken från Södertälje ingår till exempel barn, vilket är en skillnad mot ovan. Dessutom är Södertäljes statistik avgränsad till lägen-heter i flerbostadshus.

Som en jämförelse mellan de båda statistiska sammanställningarna har två bostäder i Södertälje kommun 5 eller fler vuxna folkbokförda per rum enligt tabell 2.7. Det finns även 2 bostäder med nyanlända med 10 eller fler vuxna folkbokförda i statistiken från SCB. Enligt statistiken från Södertälje kommun finns det dock 45 bostäder med 5 eller fler vuxna per rum samt 66 bostäder med mer än 10 folkbokförda.

De stora skillnaderna mellan statistiken från SCB och statistiken från Södertälje kommun kan bero på något eller några av följande orsaker:

Det är många som inte är nyanlända som folkbokför sig på bostäder där de bor på en väldigt liten yta per person.

Det är tveksamt om de verkligen bor på den uppgivna adressen.

Ett stort antal barn är folkbokförda på adressen.

Antal bostäder i området med 5

eller fler vuxna personer per

rum

Antal Totalt

1 190 190

2 11 22

3 2 6

4 2 8

Total 205 226


Boverket

Tabell 2.8 Antalet folkbokförda i lägenheter i Södertälje 2014. Antal bostäder med fem eller fler vuxna per rum 45

Antal bostäder med 10 eller fler folkbokförda 66

Källa: Södertälje kommun.

Bostadssituationen på en regional nivå Nedan sätts bostadssituationen i de fem besökta kommunerna i sitt re-gionala sammanhang, genom redovisning i form av kartor. Siffrorna i kartorna visar andelen nyanlända med bostadsersättning i kommunerna. Färgen visar genomsnittlig boendeyta per person och kommun för nyan-länd. Bostadsbrist enligt BME i en kommun visas i raster. Kommunerna följer i ordningen Södertälje, Göteborg, Gävle, Hultsfred och Östra Gö-inge.

Södertälje – storstadskommun

I Södertälje tar 8 procent av de nyanlända emot bostadsersättning. Bostadsytan är 17 kvm per nyanländ person. I kommunen råder det bostadsbrist enligt BME. Det är svårt för nyanlända att finna en god bostadslösning. Södertälje har en stor inflyttning av egenbosättning under asyltiden (EBO). Det bidrar till svårigheten för både EBO och nyanlända att få tillgång till boende, och det bidrar till att boendet blir på liten yta.

Över 10 000 asylsökande har sökt sig till Stockholms län t.o.m. septem-ber 2015.31 I länet som helhet och i kommuner runt Södertälje tar en låg andel emot bostadsersättning, förutom i enstaka kommuner. Många nyan-lända i Stockholms län bor på liten yta men det finns ett par kommuner väster om Södertälje där det är möjligt att få tag i en lägenhet och där man inte nödvändigtvis behöver bo på lika liten yta. Bostadsbrist rapport-eras från hela länet, även från kommuner runt Södertälje som inte ligger i Stockholms län.

Utifrån dessa data finns det anledning att anta att bostadssituationen i de områden dit asylsökande och nyanlända kommer i Stockholms län är lik-nande den i Södertälje. Kommer man till en storstadsregion som nyan-länd möts man av levnadsförhållanden på små ytor. Det är svårt att få tag i ett kontrakt och etablera sig på bostadsmarknaden och kommunen redo-visar ett underskott på bostäder.

31 Källa: Migrationsverket: http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d7da/1443685775560/Inskrivna+personer+i+Migrationsverkets+mottagningssystem.pdf, Hämtat den 2015-10-15.

http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d7da/1443685775560/Inskrivna+personer+i+Migrationsverkets+mottagningssystem.pdf



Boverket

Figur 2.6. Södertälje


Boverket

Göteborg – storstadskommun

I Göteborg tar knappt 12 procent av de nyanlända emot bostadsersättning. Bostadsytan är 16 kvadratmeter per person och det råder bostadsbrist en-ligt BME. Det är svårt för nyanlända att finna en god bostadslösning. Gö-teborgs kommun har en stor inflyttning av EBO, vilket bidrar till svårig-heten för både EBO och nyanlända att få tillgång till boende.

Västra Götalands län har tagit emot nära 6 000 asylsökande till och med september 2015. I några av Göteborgs närliggande kommuner tar en högre andel emot bostadsersättning. I några av de närliggande kommu-nerna är det också en större genomsnittlig boendeyta per nyanländ. Det råder dock bostadsbrist även i de flesta kringliggande kommuner enligt BME.

Bilden liknar den i Södertälje, med den skillnaden att en marginellt högre andel har bostadsersättning i Göteborg.32

Göteborg är en storstadsregion, och det en nyanländ möter i Göteborgs-regionen motsvarar den situation som beskrivs om Stockholms län ovan. Att många nyanlända är folkbokförda på asylboende på Tjörn visar också hur svårt det kan vara för nyanlända att komma ut ur ett asylboende och etablera sig på bostadsmarknaden.

32 I Malmö är andelen med bostadsersättningsbidrag 13,0 procent, vilket gör att de ham-nar i spannet mellan 12,1 och 24 procent i kartan.


Boverket

Figur 2.7 Göteborg


Boverket

Gävle – tät kommun nära en större stad

I Gävle tar 17,6 procent emot bostadsersättning. Bostadsytan per nyan-länd är 19 kvm. Det råder ingen bostadsbrist enligt BME. Det har varit lätt för en nyanländ att få tag i ett boende i Gävle, även om man fått bo på en relativt liten boendeyta. På senare år har det dock blivit svårare att få tag i ett boende, enligt kommunberättelserna. Många av dem som kom-mer till kommunen bor inneboende en tid innan de ordnar någon form av eget boende eller lämnar Gävle för en annan ort med en starkare arbets-marknad.

Gävleborgs län har tagit emot ca 1 000 asylsökande till och med septem-ber 2015, och Gävle är enligt Tillväxtanalys indelning en tät kommun nära en större stad. I intilliggande kommuner är det lättare att få tag i bo-städer. Där råder inte bostadsbrist och nyanlända bor enligt statistiken på större bostadsyta än i storstadskommunerna. Den situation som nyan-lända möter är, enligt data, lite bättre i den här regionen än i en storstads-region. Man hamnar inte nödvändigtvis på en liten yta som nyanländ och sannolikheten är större att man får tag i ett kontrakt på en bostad i region-en. Det stämmer också med att varken Gävle eller några av kommunerna kring Gävle redovisar bostadsbrist enligt BME 2014.


Boverket

Figur 2.8 Gävle


Boverket

Hultsfred – landsbygdskommun, avlägset belägen

I Hultsfred tar 31,3 procent av de nyanlända emot bostadsersättning. Den genomsnittliga bostadsytan per person är 22 kvm. Det råder ingen bo-stadsbrist enligt BME. Hultsfred har en lång historia av att vara ABO-kommun, men den senaste tiden har Hultsfred också tagit emot en del ny-anlända. Det går fortfarande att få tag i boende i Hultsfred, men arbets-marknaden är däremot svag.

Länet har tagit emot ca 600 asylsökande till och med september 2015. I regionen runt och i Hultsfred är det liknande situationer som möter de nyanlända. Med den skillnaden att flera av kommunerna rappor-terar bostadsbrist enligt BME. Det är möjligt för nyanlända att få tag i ett kontrakt, och boendeytan kanske kan benämnas som okej. Det är däremot långt från en arbetsmarknad.


Boverket

Figur 2.9 Hultsfred


Boverket

Östra Göinge – landsbygdskommun nära en större stad

I Östra Göinge tar 35 procent av de nyanlända emot bostadsersättning. Bostadsytan per person är 23 kvm. Det råder bostadsbrist enligt BME. Östra Göinge är liksom Hultsfred en ABO-kommun. Det går fortfarande att få tag i boende i Östra Göinge men det är däremot svårt att hitta jobb, och därför har personer som fått permanent uppehållstillstånd ofta valt att flytta från kommunen. På senare tid har Östra Göinge också tagit emot en del nyanlända.

Skåne län har tagit emot ca 5 000 asylsökande till och med september 2015, och Östra Göinge ingår i kommuntypen ”landsbygdskommuner nära en större stad”. Enligt kartläggningen gäller liknande förhållanden för Östra Göinge som för många av kommunerna i regionen. Nyanlända möts inte av den bostadsbrist som gäller i storstäderna och de bor inte på lika liten yta. För Östra Göinges del finns både Kristianstad och Malmö inom pendlingsavstånd. De större städerna som Kristianstad och Malmö fungerar som motorer i regionen och hit flyttar man gärna från kringlig-gande kommuner för att hitta arbete.


Boverket

Figur 2.10 Östra Göinge


Boverket

Sammanfattning av nyanländas boendesituation Tabell 2.9 nedan visar de data som presenterats ovan sammanställda uti-från kommuntyper. Tabellen visar att bostadsytan per person är lägre i storstadskommunerna än i övriga landet och att den är som högst i lands-bygdskommuner långt från storstäderna. Nyanlända har i dag en mindre yta per person att bo på än befolkningen i helhet. Boendeytan per nyan-länd i dag är i genomsnitt cirka 22 kvadratmeter33 medan boendeytan i Sverige för hela befolkningen var cirka 42 kvadratmeter 2014.

Tabell 2.9 Sammanställning av variabler per kommungrupp

Källa: Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan, Centrala studiestöds-nämnden, Boverkets bostadsmarknadsenkät. Tabell 2.9 visar en sammanställning över flera olika variabler per kommungrupp. Tabellen visar att det finns 226 bostäder där det finns

33 Den genomsnittliga boendeytan per person där det bor minst 1 nyanländ beräknas ge-nom ett genomsnitt av kommunernas genomsnitt.

Kommun-

grupp (antal

kommuner)

Fem el-

ler fler

folkbok

bok-

förda

per rum

(Antal)

Tio eller

fler

folkbok

bok-

förda

på bo-

staden

(Antal)

Yta

per

per-

son

(kvm)

Andel

med bo-

stadser-

sättning i

procent

Andel bevil-

jade hemut-

rustnings-

lån i pro-

cent

Antal

kom-

muner

med

under-

der-

skott

av bo-

städer

Landsbygds-kommuner av-lägset be-lägna (60)

9 7 23,2 35 % 16 % 10

Landsbygds-kommuner nära en större stad (70)

12 9 21,7 28 % 13 % 35

Storstads-kommuner (29)

78 52 19,4 9 % 9 % 27

Täta kommu-ner avlägset belägna (28)

12 1 22,7 27 % 27 % 14

Täta kommu-ner nära en större stad (103)

115 65 21,3 25 % 19 % 69

Riksnivå

(290) 226 134 21,7 23 % 17 % 155


Boverket

minst 5 vuxna som är folkbokförda per rum, där minst 1 av dem är nyanländ. Dessa bostäder finns främst i storstadsområdena. Mönstret är detsamma när det gäller bostäder med 10 eller fler vuxna folkbokförda varav minst 1 av dem är nyanländ. Det fanns 134 sådana bostäder i riket 2014, varav flertalet i storstadsområdena. Asylsökande är inte inräknade i statistiken eftersom de inte är folkbokförda. Det gör att boendeytan överskattas och att antalet lägenheter med 5 eller fler vuxna per rum respektive bostäder med totalt 10 eller fler vuxna underskattas.

Genom kartläggningen är det möjligt att uttyda hur boendesituationen ser ut för gruppen nyanlända för varje kommun i landet, även om bilden inte är fullständig. Bilden som tabellerna och kartorna fångar visar att asylsö-kande och nyanlända generellt sett har en boendesituation i storstads-kommuner och kommuner nära storstäder där de möts av bostadsbrist en-ligt BME, liten yta per person att bo på och liten möjlighet att få tag i eget kontrakt på en bostad. I kommuner längre från storstäderna är det gene-rellt sett lite lättare att få ett bostadskontrakt och man bor som nyanländ på lite större yta, även om bostadsbrist också redovisas i många av dessa kommuner.

Kombinationen av de tre variablerna genomsnittlig boendeyta, bostadser-sättning och bostadsbrist ger tillsammans en mer utvecklad kartläggning av nyanländas boendesituation än vad som tidigare varit möjligt.

Tabellerna visar också att det finns adresser där väldigt många är folk-bokförda. Dessa adresser är spridda över hela landet, med en koncentrat-ion till storstäderna. Detta skiljer sig från tidigare rapporter som har pekat på att handeln med adresser inte spridit sig i nämnvärd utsträckning utan-för storstäderna.


Boverket

Kapitel 3. Bostadssociala aspekter och analys

Asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand Fallstudierna i bilaga 1 visar att det finns många asylsökande registrerade i Göte-borg, Gävle och Södertälje, men som framgår av föregående kapi-tel är det inte möjligt att kartlägga vare sig var i bostadsbeståndet asylsö-kande i EBO bor eller hur de bor. Bostadsförhållanden som rör asylsö-kande som bor utanför Migrationsverkets anläggningsboenden är inte ett kommunalt ansvar. Dessutom saknar bostadsförhållanden under asyltiden relevans för nyanlända som skrivs in i etableringen. Därför har heller inte Arbetsförmedlingen någon kunskap om hur bostadssituationen sett ut för före detta asylsökande; kommer bostadsfrågan under asyltiden upp i sam-talen med Arbetsförmedlingen visar det sig att de allra flesta personerna har bott på något av Migrationsverkets anläggningsboenden.

Fallstudierna visar att antalet asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand är starkt koncentrerat till storstadskommuner som exempelvis Göte-borg och Södertälje. Statistiken visar dock att asylsökande som bosätter sig på egen hand även förkommer i täta kommuner nära en större stad, vilket Gävle är ett exempel på i denna rapport.

Nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand Fallstudierna visar att det har skett en kraftig ökning av antalet nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand (egenbosatta) i samtliga fem under-sökta kommuner. Denna ökning avspeglar sig i de fem kommunernas be-rättelser. Även om kommunberättelserna nästan helt och hållet beskriver boendeförhållanden som rör nyanlända kan detta utsträckas till asylsö-kande som valt att bosätta sig på egen hand. Asylsökande och nyanlända som bosätter sig på egen hand möter ungefär samma bostadssituation och därför kan man utgå från att de boendesociala konsekvenserna är jämbör-diga.

Bostadssociala aspekter i storstadskommuner och täta kommuner nära en större stad I Göteborg, Gävle och Södertälje fortsätter asylsökande som valt att bo-sätta sig på egen hand att ha en osäker bostadssituation även efter att permanent uppehållstillstånd har beviljats. Arbetsförmedlingen i Göte-borg, Gävle och Södertälje vittnar om att så gott som alla nyanlända som skrivs in i etableringen uppger c/o-adresser och det finns troligen lägen-


Boverket

heter som används mer som sovplatser än som bostäder. I kommuner med stor bostadsbrist och hög trångboddhet har många grupper svårt att hitta fungerande boendelösningar. Finns det inga lediga lägenheter i kommu-nen bor både asylsökande och nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand hos släktingar, bekanta eller i andra tillfälliga bostadslösningar. I bästa fall handlar inneboendet om att bo i ett eget rum, i sämsta fall är det en sovplats på en madrass eller soffa.

Den ansträngda bostadssituationen medför att många nyanlända och deras anhöriga flyttar runt mellan många olika boenden – ibland under flera år. Att personer tillåts bosätta sig på egen hand både under asyltiden och i samband med att de beviljas uppehållstillstånd bidrar, menar kommuner-na, till att stadsdelar som redan har stor brist på bostäder blir än mer trångbodda.

Asylsökandes och nyanländas rätt att på egen hand bosätta sig beskrivs av intervjupersonerna som ett nav kring vilket många bostadssociala pro-blem och utmaningar kretsar. Den gemensamma uppfattningen dessa tre kommuner är att det kan fungera att bo inneboende eller bo i andra for-mer av osäkra bostadslösningar den första tiden efter PUT men ju längre tiden går, desto mer ohållbar blir boendesituationen. Framför allt lyfter intervjupersonerna fram bristen på bostäder som en huvudorsak till varför många personer som bosatt sig på egen hand dras in i flyttkaruseller.

Både kommunerna och nyanlända vittnar om att vardagen för många per-soner i osäkra bostadslösningar präglas av oro och tankar som har med bostadssituationen att göra. De synliga tecknen är stress och koncentrat-ionssvårigheter bland vuxna och barn. Den energi som borde läggas på etableringsinsatserna går i stället åt till att kontakta olika så kallade hjäl-pare eller förmedlare som mot betalning säljer olika bostadslösningar. In-tervjupersonerna berättar också om praktiska problem som kan drabba den som är inneboende. Ett exempel är att nycklarna till lägenheten inte räcker till alla.

Värdfamiljerna får problem

Flera av intervjupersonerna i kommunerna har påtalat att eget boende kan medföra negativa sociala aspekter för såväl de asylsökande och nyan-lända som för värdfamiljerna som tar emot inneboende. Familjer som är etablerade kan få problem när inneboendet drar ut på tiden. Det framhålls särskilt att värdfamiljens egna barn kan få problem, eftersom de får mindre plats till sitt förfogande när släktingar eller andra personer flyttar in. För etablerade familjers barn kan detta yttra sig i försämrade skolpre-stationer eller försämrad hälsa. Många som bor inneboende flyttar därför


Boverket

runt till olika värdfamiljer för att inte vara i vägen. Värdfamiljen kan dessutom välja att vräka en person eller familj med kort eller inget varsel.

Om värdfamiljen flyttar får det också konsekvenser för den som är inne-boende. Nedanstående exempel illustrerar vad som kan hända.

X kom till Sverige för 6 år sedan. Asyltiden tillbringade hon och hennes två barn i ett anläggningsboende i Bollnäs. Efter att ha fått uppehållstillstånd flyttar hon in hos en släkting (Y) i Gävle. Den första tiden fungerar det bra att bo inneboende. Situationen förändras dock drastiskt när värdfamiljen beslutar sig för att flytta till en annan del av Gävle. Hyreskontraktet sägs dock inte upp utan Y:s lägenhet hyrs ut i andra hand till en ny familj (Z). Trångboddheten gör att familjerna X och Z inte kommer överens och situationen blir till sist ohållbar. X flyttar in hos en annan värdfamilj, men även där blir det oro och konflikter som gör att X och barnen måste flytta vidare. När detta upp-repas några gånger blir boendesituationen akut. Socialtjänsten ser ingen annan möjlig-het än att placera X och barnen ett tillfällig kategoriboende ett par mil utanför Gävle tätort.

Det samlade intervjumaterialet i bilaga 1 innehåller en mängd detaljerade redogörelser över de boendesociala problem som intervjupersonerna an-ser att det egna boendet generar. Utöver att värdfamiljerna kan få pro-blem ges i framför allt Göteborg och Södertälje exempel på familjer som valt att bosätta sig på egen hand men som på olika sätt hamnat i ohållbara boendesituationer och måste söka hjälp hos socialtjänsten. Exempelvis beskrivs i intervjuerna hur barnfamiljer blivit ”utslängda på gatan” ef-tersom de fått lämna ett boende med kort varsel.

Isolering och segregation

Möjligheten för asylsökande och nyanlända att på egen hand bosätta sig beskrivs som en okontrollerad inflyttning som leder till ökad segregation och ökat utanförskap. Framför allt Södertälje och Göteborg varnar för en utveckling där många personer från samma folkgrupper bor och lever iso-lerat från det svenska samhället. I intervjumaterialet sägs att det redan i dag finns bostadsområden där det inte är självklart att lära sig det svenska språket. Bristen på bostäder och hög trångboddhet i kombination med EBO främjar en växande otillåten bostadsmarknad. Ett problem som alla kommuner verkar ha gemensamt är bristen på stora lägenheter.

I populära EBO-kommuner ökar trångboddheten

Utredningen Mottagande av asylsökande och flyktingar konstaterade föl-jande:

Huruvida bostaden uppfattas som tillfredsställande måste dock vara en fråga för den asylsökande att avgöra. Trångboddhet är en ytterst subjektiv känsla som mer handlar om upplevelser och förväntningar än om den faktiska yta som var och en har till sitt förfogande.34

34 SOU 1992:133, s. 149.


Boverket

När förslaget om eget boende lanserades i denna utredning på 1990-talet ansågs trångboddhet vara en subjektiv upplevelse. Vid denna tidpunkt fanns det många lediga bostäder. Utredaren såg framför sig att asylsökan-des tid i eget boende skulle följas av en egen bostad på den reguljära bo-stadsmarknaden. Kartorna i kapitel 2 och visar dock att så inte blev fallet i många kommuner utan man fortsätter att bo inneboende även som nyan-länd. Slutsatsen är att nästan alla asylsökande och nyanlända som väljer att bosätta sig på egen hand i kommuner med stor bostadsbrist måste räkna med att bo inneboende den första tiden. Därmed kan man sluta sig till att de allra flesta som väljer eget boende i storstadskommuner (Söder-tälje och Göteborg) samt i täta kommuner nära en större stad (Gävle) och också hamnar i trångboddhet. Intervjupersonernas beskrivningar av trångboddhetens konsekvenser är troligtvis relevanta i flera kommuner än de besökta.

Även om olika personer kan uppleva trångboddhet på olika sätt kan inte alla svårigheter reduceras till individuella uppfattningar. Att bo trångt medför såväl praktiska problem som materiell förslitning samt psykisk och fysisk ohälsa. Många intervjupersoner i de besökta kommunerna me-nar att trångboddhet inte är en subjektiv upplevelse, och både kommuner-nas berättelser och intervjuerna med nyanlända visar att det kan kännas påträngande att bo hemma hos någon.

Mest allvarlig är att bristen på plats och trängseln gör det svårt att hålla rent.35 Flera av bostadsbolagen och socialtjänsterna beskriver boende-miljöer som är skadliga för hälsan till följd av att många tränger ihop sig på små ytor. Trångboddhet leder till större slitage på lägenheten. Särskilt våtutrymmen påverkas eftersom hög belastning kan leda till fukt, mögel och svampangrepp med åtföljande hälsoproblem. Trångboddhet kan alltså ge fysiska besvär på grund av praktiska problem att upprätthålla bostads-hygien. Personer som lever trångbott riskerar att drabbas av luftvägspro-blem och andra sjukdomar som minskar livslängden.

Trångboddhet kan även skapa konflikter med grannar. De kommunala bostadsbolagen får in klagomål om familjer som bor mycket trångbott, vilket kan sluta med vräkning som följd.

Barnfamiljernas situation

Socialtjänsten, skolan och andra verksamheter poängterar att barnen drabbas hårdast av otrygga boendemiljöer och osäkra bostadsförhållan-den. Det kan dröja flera år innan den nyanlända familjen får en egen bo-stad och ofta flyttar familjerna runt. I Göteborg, Södertälje och Gävle 35 Boverket (2008), s. 14 ff.


Boverket

vittnar socialtjänsten och skolan om att den ständiga oron över att behöva flytta runt leder till att de inneboende familjernas barn har svårt att enga-gera sig i skolan.

Trångboddhetens sociala effekter visar sig i ökade konflikter med föräld-rar och syskon. Är det trångt i bostaden tenderar barn att tillbringa myck-et av sin fritid utanför hemmet, vilket minskar den sociala kontrollen. Små barn får inte plats att leka inomhus och det kan vara svårt att hitta en plats för skolarbete och läxläsning. Barn utan eget rum ägnar mindre tid till läxläsning och därför påverkar trångboddhet barns skolresultat nega-tivt.36 I Södertälje och Göteborg berättar man att unga pojkar och äldre tonåringar ”trycks ut” i bostadsområdet, där de riskerar att hamna i kri-minalitet.

Det finns en oro för vad som ska hända med barnen ur ett längre perspek-tiv. Fallstudierna visar att antalet barn till personer som valt att bo-sätta sig på egen hand i Södertälje, Göteborg och Gävle ökar. Allt fler nyan-lända barn (0–17 år), som bosätts i storstadskommuner eller täta kommu-ner nära en större stad kommer i allt större utsträckning att bo på ett sätt som försvårar inomhuslek och läxläsning.

Barnfamiljer bor inte där de är skrivna

I framför allt Gävle och Göteborg rapporteras att det under de senaste åren har skett en ökning av personer som är skrivna på en adress men som bor på en annan adress. Utbildningsförvaltningen bekräftar att skolan i Gävle träffar på elever som är folkbokförda i en stadsdel men där deras bostad ligger i en annan del av staden. Skolan vill inte förstora upp att asylsökande och nyanlända elever har dubbla adresser och om det uppda-gas väljer skolan att inte konfrontera eleven i fråga. Att man gör så moti-veras av att barnen behöver få känna sig trygga i skolan. Frågor kring bo-stadsadresser och var elever faktiskt bor kan, menar man, leda till oro och till att barnen sluter sig inom sig själva.

Inneboende barnfamiljer kan få ett försprång

Trots problemen ser utbildningsförvaltningen i Gävle vissa fördelar med att barn bor inneboende hos en släkting eller bekant som känner till hur den svenska skolan fungerar. Värdfamiljen kan ge goda råd om frågor som rör skolan, vilket underlättar skolans dialog med föräldrarna. Enligt utbildningsförvaltningen överförs på så sätt information om rättigheter och skyldigheter till asylsökande och nyanlända. Barn som har bott i in-neboende får därmed ett försprång gentemot barn som tidigare har bott i anläggningsboende i en annan kommun och sedan flyttar till Gävle. Det 36 Boverket (2008), s. 17.


Boverket

tar längre tid för dessa barn att knyta an till de vuxna som finns i skolan än det gör för dem som kommit direkt till Gävle, enligt utbildningsför-valtningen.

Omfattningen av problemet med trångboddhet

Kartan (Figur 3.1) nedan illustrerar var i Södertälje nyanlända bosatte sig 2014 och hur stor den genomsnittliga boendeytan är i olika bostadsområ-den.37 Figur 3.1 Södertälje

De röda rutorna på figur 3.1 ger en indikation på att personer som bosät-ter sig på egen hand i flerbostadshus i stadsdelarna Ronna, Geneta och Hovsjö hamnar i bostadsområden som sannolikt är mycket trångbodda. Totalt 2 lägenheter med nyanlända folkbokförda har 5 eller fler vuxna folkbokförda per rum (gula trianglar på kartan) och 2 nyanlända är folk-bokförda i bostäder med 10 eller fler vuxna folkbokförda i bostaden (fyr-kant med tvärställda streck).

37 Kommunkartor återfinns i Bilaga 4.


Boverket

Södertälje har genomfört en egen undersökning över antalet folkbok-förda i lägenheter i flerbostadshus uppdelat på lägenhetsstorlek, och man uppskattar att ca 3 200 personer i ca 500 lägenheter är trångbodda, men då är inte de asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand inräknade. Vid halvårsskiftet 2015 fanns det 1 184 asylsökande registrerade som EBO, vilka kan antas bo inneboende hos någon i de redan trångbodda bo-stadsområdena. Dessutom finns det personer utan uppehållstillstånd som på ett eller annat sätt bor i områdena. Sammantaget betyder det att så många som 4 500–5 000 personer bor trångt i Södertälje.

Uppdelat på lägenhetsstorlek fann man 45 lägenheter med 5 eller fler vuxna per rum och 66 lägenheter med fler än 10 personer folkbokförda. I Södertäljes kartläggning av trångboddheten finns det således många fler trångbodda än vad som framkommit i Boverkets kartläggning. Skillna-derna kan bero på att många personer som inte är nyanlända folkbokför sig i bostäder där de bor på en väldigt liten yta per person, eller så finns det ett stort antal folkbokförda barn i de trångbodda lägenheterna.

Socialtjänsten under press

Att socialtjänsten hamnar i moraliska dilemman återkommer i flera av kommunberättelserna från Göteborg, Södertälje och Gävle. Deras ar-betssituation beskrivs genomgående i intervjuerna som allt svårare. Soci-altjänstens arbete innebär möten med personer som balanserar mellan att vilja berätta om hur illa det är ställt och som samtidigt är rädda för att myndigheten ska försämra tillvaron för värdfamiljen eller lägenhetsinne-havarna, om de får reda på hur illa det är ställt. Rädslan för att värdfamil-jens ekonomi ska försämras gör också att många utsatta personer inte vill berätta hur de verkligen har det, menar till exempel socialtjänsterna i Göteborg och Södertälje.

Nyanlända har dessutom tillgång till information om att det finns perso-ner som kan ordna folkbokföringsadresser eller bostäder mot betalning, och i Göteborg och Gävle kommer socialtjänsten i kontakt med familjer som inte har råd med andrahandshyran och därför ansöker om försörj-ningsstöd. Även om socialtjänsten får kännedom om att nyanlända har betalat för att få ett hyreskontrakt, eller att de bor otillåtet i andra hand, är det inte självklart att Polisen och bostadsbolaget informeras, för om en familj blir vräkt av hyresvärden på grund av otillåten uthyrning kan de bli hemlösa, säger socialtjänsten i flera av kommunerna, och då måste kom-munen betala för ännu dyrare bostadslösningar.


Boverket

Den sekundära bostadsmarknaden används inte till nyanlända Av landets 290 kommuner finns det ca 50 kommuner som säger att ny-anlända kan få förtur i de kommunala bostadsbolagens lägenhetskö. Ing-en av de besökta kommunerna tillhör dock den gruppen. I en del kommu-ner används ibland den så kallade sekundära bostadsmarknaden för att bi-stå nyanlända med bostäder.38 Ingen av de fem besökta kommunerna an-vänder sociala hyreskontrakt för att hjälpa nyanlända att komma in på den reguljära bostadsmarknaden. Undantag kan visserligen göras för barnfa-miljer men det vanliga är att socialtjänsten placerar barnfamiljerna på vandrarhem och hotell eller i andra mer temporära bostadslösningar. So-cialtjänsten i Göteborg berättar att kommunen har tillgång till två vand-rarhem för barnfamiljer. Där kan socialtjänsten i de olika stadsdelarna placera nyanlända barnfamiljer som temporärt är i behov av bostad. Vandrarhemmen är ständigt fullbelagda och 50–75 familjer står ständigt i kö. Familjerna placeras i regel först på hotell eller på ett annat vandrar-hem i väntan på en plats.

I Södertälje är målgruppen för sociala kontrakt hushåll med ekonomiska problem. Avsteg från den principen kan göras om det gäller våld i nära relationer eller om det handlar om mycket utsatta barnfamiljer.

Flyttar från förstahandskontrakt till inneboende och osäkra bostadsförhållanden Arbetsförmedlingarna pekar på att det är svårt för nyanlända att hitta ar-bete i Gävle, Hultsfred och Östra Göinge. Många nyanlända som får up-pehållstillstånd är ensamma män, och många av dem får också första-handskontrakt på lägenheter i kommuntyper som Östra Göinge eller Hultsfred, men när deras anhöriga kommer till Sverige kan det vara svårt att hitta tillräckligt stora lägenheter i bosättningskommunen. I exempelvis orter som Hultsfred och Östra Göinge utgörs stora delar av bostadsmark-naden av villabyggelse men alternativet att köpa ett hus är inte möjligt för den som är nyanländ och inte har kommit i arbete. Trots att man har fått en egen lägenhet och påbörjat etableringen väljer många nyanlända därför att flytta till en annan kommun, i hopp om att där hitta en bostad som bättre motsvarar familjens behov.39

38 Sekundära bostadsmarknader definieras som kommunernas utbud av boendelösningar för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyres-avtal, van-ligtvis andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller sär-skilda villkor eller regler 39 Se även intervju med nyanlända i Gävle i bilaga 1.


Boverket

Problemet är att de samtidigt lämnar ett eget lägenhetskontrakt för att i stället flytta till exempelvis Göteborg där det är mycket svårt att hitta en lägenhet över huvud taget och där många är trångbodda. Därför menar en intervjuad person på Arbetsförmedlingen att många så kallade sekundär-flyttare med egna hyreskontrakt efter en tid tenderar att bli inneboende el-ler hamna på den otillåtna andrahandsmarknaden.

Bostadssociala aspekter i avlägset belägna landsbygdskommuner och landsbygdskommuner nära en större stad Fallstudierna visar att det i Hultsfred och Östra Göinge finns relativt få asylsökande som bosatt sig på egen hand i väntan på asyl. Ingen av de in-tervjuade personerna i kommunerna har kunna redogöra för hur denna grupps boendesituation ser ut. Den andra gruppen, det vill säga nyanlända som fått PUT och som bosätter sig på egen hand, har däremot ökat kraf-tigt 2013 och 2014.40

Både Hultsfred och Östra Göinge har bidragit med många anläggnings-boenden i vanliga lägenheter men trenden är att allt fler nyanlända kom-munplaceras där. Under större delen av 2000-talet varierade antalet nyan-lända som på egen hand bosatte sig i Hultsfred och Östra Göinge mellan 0 och 5 personer. Den nuvarande uppgången av personer som bosätter sig på egen hand efter PUT tros bero på att det blivit allt svårare för nyan-lända att hitta bostäder i de större kommunerna.

Nyanlända som bosätter sig i dessa kommuner har en bra bostadsstan-dard, enligt kommunala bostadsbolagen Hultsfredshem och Göingehem. Ingen person som har intervjuats i dessa båda kommuner hävdar att rätten för personer att bosätta sig på egen hand skapar sociala missförhållanden. Enligt kommunerna finns det inte heller några tendenser till gängbild-ningar eller ökad kriminalitet. De kommunala bostadsbolagen arbetar också aktivt för att förbättra boendemiljön i vissa hyreshusområden där många asylsökande bor i Migrationsverkets lägenheter och där även ny-anlända med vanliga hyreskontrakt bor.

Kommunernas beskrivning kan tolkas som att personer som under asyl-tiden valt att bosätta sig i eget boende i mindre kommuner förefaller ha ett bättre boende än asylsökande som bosätter sig på egen hand i stor-städerna. Kartläggningen av den genomsnittliga boendeytan bekräftar detta. I Östra Göinge och Hultsfred har man i genomsnitt mer boendeyta än i Gävle, Södertälje och Göteborg. Nyanlända bor utspridda i Göinge-

40 Se statistik i bilaga 1.


Boverket

hems och Hultsfredsbostäders lägenhetsbestånd och geografiskt utspridda inom kommunerna, till skillnad från i exempelvis Gävle, Södertälje och Göteborg där nyanlända tenderar att koncentreras till vissa stadsdelar.

Figur 3.2 Hultsfred


Boverket

Figur 3.3 Östra Göinge

Sammantaget pekar kartbilderna ovan på att personer som eventuellt bor inneboende hos någon i Hultsfred eller Östra Göinge (åtminstone före halvårsskiftet 2015) troligen har en bättre boendesituation än personer som bor i motsvarande förhållanden i Göteborg, Gävle och Södertälje.

Inga bostadssociala problem

Visserligen vittnar arbetsförmedlingarna I Hultsfred och Östra Göinge om att en del nyanlända lämnar c/o-adresser när de skrivs in i etablering-en men den övergripande bilden är ändå att de allra flesta kom-munmottagna nyanlända som registreras som boende i eget boende får egna hyreskontrakt. EBO anses därför inte skapa sociala problem.

I både Hultsfred och Östra Göinge hyr Migrationsverket ett stort antal lä-genheter som används som asylboenden. Boendekvaliteten för nyanlända kan i första hand mätas mot bostadsstandarden i dessa anläggningsboen-den, och riktmärket i ABO-lägenheterna är att ensamma personer eller mindre hushåll delar lägenhet. I genomsnitt bor det 2 personer per rum,


Boverket

vardagsrummet inräknat, i dessa lägenheter. Intervjuerna med de båda kommunernas bostadsbolag indikerar att asylsökande som bor i ABO-lägenheterna, asylsökande i EBO och nyanlända som har eget hyreskon-trakt bor under samma förhållanden. I båda kommunerna är det brist på stora lägenheter vilket innebär att om de anhöriga anländer fylls lägen-heterna på med ytterligare fler personer. För inneboende är boendeförhål-landena likartade.

Boendeförhållandena för nyanlända är positivt laddade

I båda kommunerna är de boendesociala aspekterna positivt laddade. Kommunernas berättelser kan tolkas som att det är bra för asylsökande och nyanlända att bo i Hultsfred och Östra Göinge. Det som framhålls som särskilt positivt är att den sociala integrationen främjas av att asyl-sökandes och nyanländas barn går i samma skola som övriga barn. Från-varon av segregation i boendet skapar, menar företrädare för kommuner-na?, en social sammanhållning och trygghet. Det finns dessutom många frivilliga som hjälper till i olika integrationsprojekt. Nästan alla barn går i blandade skolor. Nästan alla mellanstadieskolor är blandade och på hög-stadiet går alla barn i samma skola. En intervjuperson menar att frånvaron av skolsegregation innebär att asylsökandes och nyanländas barn lär sig svenska språket väldigt fort.

Även om företeelsen EBO inte anses skapa boendesociala problem upp-levs kombinationen av nyanländas rätt att själva bosätta sig var de vill och den slumpmässiga placeringen på Migrationsverkets stora förlägg-ningsboenden (ABT) som ett växande problem. En effekt av att Migrat-ionsverket placerar allt fler asylsökande i Östra Göinge är att kommunen inte anser sig kunna tillmötesgå barnens rätt till skolundervisning. I ett längre perspektiv finns det en risk, säger kommunledningen, att främ-lingsfientligheten ökar.

Handel med kontrakt och otillåten bostadsuthyrning

Handel med kontrakt och förmedlingsavgifter

Intervjupersoner som representerar Arbetsförmedlingen, Migrations-verket, kommunala tjänstemän, de kommunala bostadsbolagen och de nyanlända själva ger en samstämmig bild av den otillåtna bostadsmark-naden. Även om det är svårt att sätta siffror på omfattningen beskriver in-tervjupersonerna en organiserad verksamhet där personer, som kallas hjälpare eller förmedlare, försörjer sig på att sälja hyreskontrakt. Ett andrahandskontrakt kan enligt uppgifter från intervjupersonerna kosta upp till 100 000 kronor och förstahandskontrakt säljs för ännu högre be-


Boverket

lopp. Personerna som förmedlar dessa bostäder kräver 20 000–30 000 kronor för att ordna en bostad.

Otillåten andrahandsuthyrning

Enligt Gävle, Göteborg och Södertälje ökar den otillåtna andrahandsut-hyrningen snabbt, och de kommunala bostadsbolagen menar att den otill-låtna andrahandsmarknaden är ett mycket allvarligt problem. I första hand drabbas nyanlända barnfamiljer. Intervjupersonerna från socialtjäns-ten och de kommunala bostadsbolagen i Göteborg och Södertälje vittnar om att många nyanlända får betala ockerhyror för undermåliga och otrygga bostadslösningar.

Det finns också en tyst kunskap om hur man kan tjäna pengar på bo-stadsbristen. Det finns flera olika sätt att tillskansa sig lägenheter som kan hyras ut i andra eller tredje hand. Kommunala bostadsköer som tillämpar så kallad rak bostadskö41 har ofta en policy som medger förtur för hushåll som ligger i skilsmässa eller sambopar som ska separera, och bostadsbo-lagen beskriver hur gifta eller sammanboende hyresgäster låtsas skilja sig eller flyttar isär på pappret, för att på så sätt få tillgång till en extra lägen-het som man sedan hyr ut i andra hand. Den raka bostadskön leder förr eller senare till ett lägenhetserbjudande, där den som anmäler sig till en bostadskö inom ett till fem år får ett erbjudande. Både nyanlända som har intervjuats och anställda hos bostadsbolagen berättar att familjer med vuxna barn använder bostadskön för att få extralägenheter som kan hyras ut. När det vuxna barnet har köat sig till ett erbjudande tecknas ett hyres-kontrakt med hyresvärden men ungdomen flyttar aldrig in i bostaden. Lä-genheten hyrs i stället ut otillåtet i andra hand. Ett tredje exempel är hy-resgäster som har flyttat till andra bostäder men som inte säger upp hyres-rätten. I stället hyrs den ut i andra eller tredje hand. I en del fall används dessa lägenheter nästan som vandrarhem, där personerna som är skrivna på adressen endast sover där.

I Hultsfred och Östra Göinge saknas det viktigaste incitamentet för att en otillåten bostadsmarknad ska uppstå, eftersom tillgången på lägenheter hittills har varit god. Många nyanlända har därför haft relativt lätt att skaffa sig förstahandskontrakt.

Handeln med adresser

Enligt i stort sett samtliga intervjuade personer finns ett tydligt samband mellan handeln med fiktiva adresser och regelförändringen 2014 som in-

41 Med rak bostadskö avses ett sätt att förmedla lediga lägenheter strikt efter hur lång kö-tid de bostadssökande har. Denna förmedlingsprincip används av exempelvis av Boplats Göteborg.


Boverket

nebär att Arbetsförmedlingen inte får upprätta en etableringsplan med mindre än att den nyanlände har blivit mottagen i en kommun. Arbets-förmedlingen, Migrationsverket, kommunala bostadsbolag och flera av de intervjuade personerna i kommunerna beskriver samstämmigt exempel där ett tjugotal personer eller fler är folkbokförda i samma lägenhet. Adresser med ovanligt många skrivna på förkommer i relativt stor om-fattning i Göteborg och Gävle, och förekomsten av bostäder som kan misstänkas vara fiktiva adresser är kopplade till kommuner som tar emot många nyanlända som på egen hand bosätter sig efter PUT. I kommuner med många egenbosatta personer där det är svårt att skaffa sig egna lä-genhetskontrakt kan man förvänta sig att hitta adresser som är till salu.

Göteborg är ett mycket tydligt exempel på en kommun med många miss-tänkta adresser. Även Gävle passar in på beskrivningen att det finns fler adresser till salu i populära EBO-kommuner. Kartan nedan visar att det finns många lägenheter med misstänkt många folkbokförda personer i de stadsdelar som Göteborg pekar ut som de områden dit flest nyanlända flyttar. Fallstudien över Göteborg visar att 2013 och 2014 blev 1 260 re-spektive 1 564 nyanlända kommunplacerade genom att de själva bosatte sig i Göteborg. En del av dessa bodde troligen redan i Göteborg medan andra tillbringade asyltiden någon annanstans i Sverige. Eftersom väldigt många nyanlända som kommunplacerade sig själva Göteborg behöver ha en adress för att bli inskrivna i etableringen finns det många lägenheter där onormalt många är skrivna. Det talar för att dessa lägenheter används som brevlådeadresser.


Boverket

Figur 3.4 Södertälje

Fallstudierna visar att in- och utflyttningsmönstren för nyanlända skiljer sig åt på en viktig punkt. De flesta nyanlända som bosätter sig på egen hand i Södertälje bodde troligen inneboende hos någon bekant eller släk-ting redan som asylsökande. Vad som framhålls i Södertäljes berättelse är att de asylsökande personerna som kommer till Södertälje i mycket stor utsträckning bor kvar i kommunen efter PUT. I Göteborg är det många asylsökande som bott på egen hand som blir kvar efter PUT. Arbetsför-medlingen vittnar dock om att många personer också flyttar till Göteborg från andra delar av landet.

Dessa skillnader innebär att behovet av fiktiva folkbokföringsadresser är större i inflyttningskommuner, till exempel Göteborg, medan behovet av brevlådeadresser är mindre i kommuner där personerna flyttar in redan som asylsökande och sedan blir kvar. För Södertäljes del innebär det sist-nämnda att nästan alla nyanlända som väljer att bosätta sig på egen hand kom dit under asyltiden. Incitamentet för att sälja brevlådeadresser till


Boverket

nyanlända finns därför inte Södertälje i någon större skala, eftersom de flesta nyanlända som kommunplacerar sig själva i Södertälje redan har en adress som man skriver sig på när uppehållstillståndet är beviljat. Som fi-gur 3.4 ovan visar finns det 2 bostäder med fler än 5 personer per rum där nyanlända är skrivna och 1 bostad med fler än 10 vuxna folkbokförda.

Figur 3.5 nedan visar var i Göteborg det finns lägenheter med många folkbokförda. Majoriteten av lägenheterna ligger i de tre stadsdelar som tar emot flest nyanlända i Göteborg. Att Göteborg är en populär inflytt-ningskommun för nyanlända, i kombination med att det är trångbott och att det är brist på lediga lägenheter, innebär en grogrund för försäljning av fiktiva adresser.

Figur 3.5 Göteborg


Boverket

Lägenheter med fler än 5 vuxna personer per rum eller adresser med fler än 10 vuxna folkbokförda behöver inte per automatik betyda att perso-nerna betalar för att vara skrivna där. Även om ingen av de kartlagda bo-städerna i Göteborg skulle vara brevlådeadresser bidrar dessa till ökad trångboddhet.

Etablering på bostadsmarknaden

I samtliga fem kommuner har intervjuer genomförts med representanter för de kommunala bostadsbolagen. Dessa bolag har alla system som byg-ger på att en person söker bostad utifrån hur länge personen har stått i bo-stadskö. I Göteborg förmedlas de kommunala bolagens lägenheter av Boplats Göteborg. I övriga fyra kommuner bygger förmedlingssystemet på kötiden i respektive bostadsbolags interna kö. Det gör att den som är nyanländ av naturliga skäl inte har så många ködagar, vilket i sin tur på-verkar hur lång tid etableringen på bostadsmarknaden tar. Inget av de in-tervjuade bostadsbolagen erbjuder några förturer eller speciella avtal för nyanlända. I Södertälje, Göteborg, Gävle och Hultsfred lämnar bolagen även lägenheter till kommunernas sociala bostadsuthyrning på den se-kundära bostadsmarknaden.42

Möjligheterna för nyanlända att etablera sig på den reguljära bostads-marknaden skulle i princip vara obefintliga om de kommunala bostads-bolagen hade ställt krav på egenförsörjning och fast arbete. Det som för-svårar etableringen på bostadsmarknaden är att det finns allt färre lediga lägenheter. Intervjupersonerna i alla kommuner som besökts i denna ut-redning vittnar om att det råder bostadsbrist eller att bostadsbrist är på väg att uppstå i deras kommun. I Gävle, Östra Göinge och Hultsfred har de senaste årens ökning av nyanlända framför allt lett till att det har blivit mycket svårare att få ett hyreskontrakt. I dessa tre kommuner har det tidi-gare alltid funnits lediga hyreslägenheter men det gör inte det längre.

Hur lång tid det tar innan nyanlända får en egen bostad och varför det skiljer sig åt mellan kommunerna beror till stor del på situationen på den lokala bostadsmarknaden. I Gävle, Hultsfred och Östra Göinge finns det fortfarande en rörlighet på hyresmarknaden och där säger man att nyan-lända får en bostad inom en relativt rimlig tid. I Södertälje och Göteborg har det blivit betydligt svårare än tidigare. Det är också i dessa båda kommuner som problemen med förmedlare som tar betalt per hyreskon-trakt och otillåten andrahandsuthyrning växer snabbast.

42 I kommuner som tar emot många genom anvisning lämnar de kommunala bostadsbo-lagen, och i en del fall även privata fastighetsägare, lägenheter till kommunen som kan användas för att ta emot nyanlända.


Boverket

Tillträdet till bostäder är alltså inte sämre Södertälje och Göteborg än i de tre övriga kommunerna, men det tar betydlig längre tid att få tillgång till en lägenhet.

I samtliga fem kommuner byggs det bostäder men intervjupersonerna menar att det handlar om bostadsrätter och dyra hyresrätter och att grup-pen nyanlända inte har ekonomi eller möjlighet att erhålla dessa bostads-former.

Olika sätt att reglera tillträdet till lägenheter

I både Hultsfred och Östra Göinge försöker man minska möjligheterna för nyanlända att bosätta sig på egen hand. Av kommunberättelsen fram-går att i Hultsfred upplever man ett hårt tryck på socialtjänsten och för att minska belastningen på dem som arbetar där har Hultsfredsbostäder minskat tillgången på uthyrningsbara lägenheter. I Östra Göinge försöker man också minska möjligheterna för nyanlända som bosätter sig på egen hand vilka har tillbringat asyltiden någon annanstans än i Östra Göinge med omnejd. Detta görs för att prioritera de nyanlända som väljer att bo-sätta sig på egen hand och som har tillbringat asyltiden i anläggningsbo-enden i kommunen eller i kommunens närområde.

För att få hyra en lägenhet ska den sökande kunna styrka sin inkomst via intyg. Nyanlända med etableringsersättning har bättre ekonomiska förut-sättningar än personer som har försörjningsstöd. Men deras faktiska möj-ligheter kan begränsas genom att ett bostadsbolag och kommunen träffar en överenskommelse om att lägenheter som är dyrare än hyresnivån för försörjningsstöd, vilken fastställs av kommunens socialnämnd, inte god-känns för bostadsökande som inte har en skattepliktig inkomst i form av till exempel etableringsersättning. En sådan begränsning motiveras ex-empelvis i Gävle av att många nyanlända inte får ett arbete efter avslutad etablering. Efter avslutad etablering söker många nyanlända därför för-sörjningsstöd.

Gavlegårdarna har kommit överens med kommunen om att tillämpa samma uthyrningsregler för dem som har etableringsersättning som för dem som har försörjningsstöd. Denna begränsning leder till att familjer med många barn som vill hyra stora dyra lägenheter inte blir godkända som hyresgäster.

Den här regeln har dock lett till fusk med falska arbetsgivarintyg, menar bostadsbolaget i Gävle, där den bostadssökande som inte har något jobb skaffar ett påhittat arbetsgivarintyg med en arbetsinkomst som är tillräck-ligt hög för klara hyran för den sökta lägenheten. Så länge etableringser-sättningen betalas ut räcker pengarna till att betala hyran. När etablering-


Boverket

en tar slut tar försörjningsstödet vid. I slutändan får socialtjänsten ändå betala hyran för den större lägenheten, berättar Gavlegårdarna.

Bostadsbolagen har inte kontroll över sina bostäder

De kommunala bostadsbolagen i Göteborg och Södertälje fördelar sina lägenheter via en rak bostadskö. Det är politiska beslut som ligger bakom detta. Rak bostadskö har flera fördelar – inte minst kan det vara en för-medlingsmetod som minskar riskerna för godtycklig diskrimineringen från uthyrarnas sida43. Men i en situation där ett flertal personer och kri-minella försöker tjäna pengar på att sälja och hyra ut allmännyttans lä-genheter lyfter man fram den raka bostadskön som ett problem.44 På grund av den policybeslutade likabehandlingsprincipen säger bo-stadsbolagen att de inte har fullständig kontroll över sina lägenheter. De politiskt bestämda regler som bostadsbolagen har att förhålla sig till gör att exempelvis en familj kan komma till socialtjänsten med ett handskri-vet andrahandskontrakt. När bostadsbolagen ifrågasätter varför socialför-valtningen inte kontaktar fastighetsägarna för att kontrollera kontraktens giltighet hänvisar socialtjänsten till rättsfall som sägs ”förbjuda” myndig-heten att kontrollera hur det ligger till.

Hyresgäster som byter bostad meddelar inte detta till bostadsbolagen. Allt färre lägenheter kommer därför ut på marknaden utan de hyrs i stället ut på den otillåtna marknaden i både andra, tredje och fjärde hand. Bostads-bolagen kommer dock inte åt detta problem, eftersom de personer som har ett otillåtet kontrakt inte har något att vinna på att anmäla detta till fastighetsägarna. Som framgår av intervjun med Telgebostäder beviljar hyresnämnden dessutom sällan att hyresgäster sägs upp på grund av detta.

Men det finns ett annat problem kopplat till den raka bostadskön. Om en hyresgäst anmäler att denna har ett otillåtet hyreskontrakt, och om kon-traktsinnehavaren sägs upp av bolaget, får även andrahandshyresgästen flytta. I en sådan situation är bostadsbolagen bundna till regler som säger att lägenheterna i Göteborg ska läggas ut på Boplats Göteborg och i Sö-dertälje och Gävle läggas ut till bostadskön.

Välfärdssystemet förmår inte möta behoven

Ett allvarligt problem som framkommit vid kommunbesöken är att väl-färdssystemen är satta under väldigt svår press. I Göteborg bedömer in-tervjupersonerna tillståndet i socialtjänsten och skolan i de tre mest ut-satta stadsdelarna som mycket ansträngt till följd av den kraftiga ökning-en av asylsökande och nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand. 43 Boverket (2009). 44 Bilaga 1.


Boverket

EBO-mottagandet anses ha nått en nivå där system som bostads-marknaden, skolan och socialtjänsten inte längre fungerar som de är tänkta att göra. Av samtliga ärenden i exempelvis Angereds socialtjänst kan upp till 25 procent av klienterna bo inneboende eller ha otillåtna andrahandskontrakt.

På grund av mycket hård arbetsbelastning slutar personalen på social-tjänsten och det är mycket svårt att rekrytera kompetent personal. Nyutexaminerade socionomer anställs hela tiden men de flesta slutar efter kort tid. Handläggare som arbetar med bostadsfrågor sätts under hård press av frustrerade kollegor inom förvaltningen. Barnenheten skickar förfrågan om boenden till kollegor som har hand om bostadsfrågan. Men det är inte den enskilda handläggarens fel att det inte finns några lediga bostäder, menar socialtjänsten i Göteborg. En av intervju-personerna ut-trycker det så här: ”Dagligen skickas det ärenden till mig. Den och den måste ha lägenhet. Så har vi inget att erbjuda. Ett barn mår inte bra. Alla tycker att just deras klienter behöver prioriteras.”

Lägesbeskrivningen i Göteborg stämmer i stort sett överens med läget i Södertälje. Intervjupersonerna i Södertälje menar att de svåra och allvar-liga bostadssociala konsekvenser som EBO-systemet skapar har nått en kritisk punkt. Särskilt gäller detta för skola och socialtjänst. Både Göte-borg och Södertälje bedömer att man snart står inför en situation som kommer att få stor negativ påverkan på den kommunala verksamheten, med risk att rättssäkerheten försvagas.

Den ansträngda situationen innebär till exempel en högre tolerans när det gäller att komma tillrätta med de otillåtna hyreskontrakten och trång-boddheten. Det innebär att en bostadsadress kan förekomma på ett antal olika andrahandskontrakt. Skulle socialtjänsten i Göteborg medverka till att alla otillåtna hyreskontrakt sägs upp skulle det bli massbostadslöshet, säger intervjupersonerna.

Även i de mindre kommunerna upplever man att socialtjänsten är hårt an-satt av många ärenden. Många ärenden handlar om orosanmälningar för barn. Ensamkommande barn som placeras i familjehem som bor på asyl-boenden är ett växande problem för socialtjänsten, säger man. Den ökande arbetsbelastningen beror dels på att Migrationsverket handlar upp stora ABT-boenden i kommunen, dels på den ökande anhöriginvandring-en som har blivit ett tredje sätt att kommunplacera sig på i orter som Östra Göinge och Hultsfred. Personer som fått PUT hinner inte få en kommunanvisning innan deras anhöriga anländer till kommunen. Kom-munen har då inget annat val än att ordna en lägenhet åt de anhöriga. Följden blir att PUT-personen också blir placerad i bostaden och räknas


Boverket

därmed som kommunmottagen. För en del nyanlända innebär denna ”tvångsplacering” i en kommun där de kanske inte tänkt stanna att de i nästa steg behöver hitta ett boende i en annan kommun. På sätt hamnar en hel del av dem som blivit kommunplacerade genom anhöriginvandring hos någon bekant eller så köper man ett olagligt hyreskontrakt i en annan kommun.

Personalen orkar inte med arbetsbelastningen och en del slutar. Det har blivit allt svårare att rekrytera socionomer. I Östra Göinge och Hultsfred är känslan att man håller på att förlora kontrollen påtaglig

Analys med hjälp av dimensioner Rätten att under asyltiden bosätta sig på egen hand (EBO) har sitt ur-sprung i en statlig utredning från 1992.45 Utredaren presenterar där de te-oretiska antaganden som antogs bli följden om eget boende infördes. De positiva respektive negativa effekterna som skisserades i utredningen an-vänds i denna rapport som jämförelsepunkter för att analysera de kom-munala berättelserna och övriga intervjuer. Analysens syfte är att förtyd-liga om situationen för personer som väljer att bosätta sig på egen hand ligger nära den idealbild av EBO som utredningen från 1992 målade upp, eller om de boendesociala konsekvenserna ligger långt från idealet.

Till hjälp för att tolka kommunernas berättelser och övriga intervjuperso-ners beskrivningar används en så kallad dimensionsanalys utifrån tre di-mensioner. Den första dimensionen beskriver graden av ”social inklude-ring” i samhället, den andra beskriver ”ekonomisk inkludering” (arbets-marknaden) och den tredje beskriver ”tillgången till bostäder”.

Analysramen

För att det som framkommer i intervjuerna ska tolkas46 som socialt inklu-derande lutar beskrivningarna åt att personer som bosätter sig på egen hand i de intervjuade kommunerna möter en boendesocial miljö som i ut-redningen från 1992 beskrivs enligt följande:

Endast ett fåtal väljer eget boende och de personer som gör det lever ett normalt liv, i en vanlig lägenhet, med allt vad det innebär av vardagssysslor. Värdfamiljens dagliga liv är en god introduktion till svenskt vardagsliv. Att bo hemma hos släktingar och vänner är ett pedagogiskt och effektivt sätt att lära sig samhällets skrivna och oskrivna regler. Genom att leva mitt i samhället lär man sig snabbt hur det sociala livet fungerar i Sverige. Rätten att välja boende på egen hand leder till minskad bostadssegregation eftersom asylsökande sprider ut sig över landet.

45 SOU 1992:133. 46 Som inledningsvis har förklarats i avsnittet om metoder och genomförande används re-geringens prop. 2009/10:60 för att konstruera den ekonomiska dimensionens båda poler.


Boverket

Social exkludering innebär motsatsen. Berättelser och intervjuer som be-skriver den boendesociala miljön på ett sätt som kommer nära nedanstå-ende beskrivning ses som socialt exkluderande:

En mycket stor grupp personer väljer att ordna boende på egen hand. De blir i prakti-ken inneboende hos släktingar eller bekanta eller bor i andra mer eller mindre kortsik-tiga boendelösningar. Konflikter uppstår och både vuxna och barn upplever stor otrygghet. Ett normalt socialt liv försvåras av en boendesituation där man tvingas flytta runt eller så bor man otryggt i otillåtna andrahandskontrakt. Det skapar misstro hos de nyanlända och främlingsfientlighet hos allmänheten och medför höga kostna-der för samhället. De boendesociala konsekvenserna leder till en uppdelning i ”vi och de”, eftersom asylsökande och nyanlända bosätter sig i områden som har hög koncent-ration av utlandsfödda. I dessa områden framstår svenska normer och värderingar som främmande och förtroendet för den offentliga sektorn är lågt. Lojaliteten riktas i första hand till den egna kretsen, inte till det svenska samhället.

Var placerar sig kommunerna?

Närmare social inkludering

Den sociala inkluderingen lyfts fram i två av kommunerna, Östra Göinge och Hultsfred, medan berättelsen från Gävle inte är lika tydlig på den punkten.

Intervjumaterialet från Hultsfred och Östra Göinge visar att asylsökande och nyanlända kommer närmare den svenska befolkningen och att det finns många frivilliga krafter som bidrar till att nyanlända kommer in i lokalsamhället. Gävles beskrivning är inte lika tydlig men ingen av inter-vjupersonerna beskriver att rätten att på egen hand bosätta sig leder till utanförskap och normupplösning. I Gävle ställer föreningslivet upp och erbjuder många olika aktiviteter för asylsökande och nyanlända.

Dock förefaller boendesituationen för nyanlända vara mer segregerad i Gävle än i Östra Göinge och Hultsfred. Att det finns tendenser till en ”vi och de”-uppdelning i Gävle gör att berättelsen inte har lika starka inslag av det som kännetecknar social inkludering.

Hultsfreds och Östra Göinges berättelser innehåller flera kännetecken på social inkludering. Exempelvis är det inte så många som väljer eget bo-ende under asyltiden och de personer som gör det lever förmodligen ett normalt liv utan allvarlig trångboddhet.

Närmare social exkludering

Göteborgs och Södertäljes beskrivningar hamnar mycket nära känneteck-nen för social exkludering. Framför allt är det en mycket stor andel av de asylsökande och nyanlända som väljer att bo på egen hand.


Boverket

I Södertäljes fall är trångboddhetens konsekvenser så pass allvarliga att kommunen vill stoppa den fria inflyttningen. Kommunen upplever att asylsökande som bosätter sig hos släktingar hamnar i flyttkaruseller. I Södertälje beskrivs det egna boendet som en väg rakt in i fattigdom och långvarig arbetslöshet.

I både Södertälje och Göteborg bosätter sig många nyanlända i områden som domineras av samma folkgrupper som de själva tillhör. Där behöver de inte lära sig svenska och allt de behöver finns hos släkt och vänner. Eget boende innebär att många söker sig till familjer, släkt och vänner vilka ofta bor i några av landets mest utsatta bostadsområden. Problemet är att de familjer som själva försöker komma in i det svenska samhället genom utbildning och arbete samtidigt ska ha flera personer inneboende. Detta leder till konflikter och sociala problem som att asylsökande och nyanlända från en dag till en annan kan bli hemlösa.

I både Göteborgs och Södertäljes berättelser bedöms de bostadssociala konsekvenserna vara ohållbara. Berättelserna tolkar boendesituationen som så pass allvarlig att ett normalt socialt liv nästan är omöjligt under flera år. Många tvingas flytta runt eller så bor man bor otryggt i otillåtna andrahandskontrakt. Möjligheterna till att fritt välja var man vill bo som asylsökande eller nyanländ underblåser dessutom en utveckling mot pa-rallellsamhällen. De boendesociala konsekvenserna leder till en uppdel-ning i ”vi och de” eftersom asylsökande och nyanlända bosätter sig i om-råden som har hög koncentration av utlandsfödda.

Berättelserna beskriver också att våld förekommer på gårdar och i trapp-uppgångar. Av Göteborgs berättelse framgår att människor hamnar i bo-stadsområden där det inte finns någon fast social grund att stå på och inte heller ett välfärdssystem som förmår hjälpa utsatta familjer att hantera problemen, och då söker sig framför allt unga pojkar och unga män till kriminella nätverk eller gängbildningar.

Kännetecken på ekonomiskt inkluderande respektive ekonomiskt exkluderande effekter

Nyanlända som bosätter sig i Hultsfred och Östra Göinge har en bra bo-stadsstandard, menar de kommunala bostadsbolagen Hultsfredshem och Göingehem. Ingen person som har intervjuats i dessa båda kommuner hävdar att rätten för personer att bosätta sig på egen hand skapar sociala missförhållanden. Enligt kommunerna finns det heller inga tendenser till gängbildningar eller ökad kriminalitet. De kommunala bostadsbolagen arbetar också aktivt för att förbättra boendemiljön i vissa hyreshusområ-den där många asylsökande bor i Migrationsverkets lägenheter men där även nyanlända med vanliga hyreskontrakt bor.


Boverket

Valet av eget boende kan bidra till ekonomisk inkludering (självförsörj-ning) alternativt ekonomisk exkludering (beroende av försörjningsstöd). Som ekonomiskt inkluderande i detta sammanhang räknas beskrivningar som lutar åt att arbete är normen för försörjning samt att det finns valfri-het för nyanlända att hitta ett arbete och komma i egen försörjning.

För att berättelserna ska stödja en riktning som pekar mot ekonomisk in-kludering ska intervjupersonerna beskriva de asylsökandes och nyanlän-das val av bosättningskommun enligt följande:

Boendevalet baserar sig på strategiska överväganden. Intervjuerna signalerar att per-soner som väljer eget boende aktivt söker sig bort från kommuner och boendesituat-ioner som försvårar inträdet på arbetsmarknaden. Chanserna att bli ekonomisk inklu-derade ökar om asylsökande och nyanlända antingen flyttar till kommuner som har en god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd eller bosätter sig i kommuner med kom-mande arbetskraftsbehov.

Ekonomisk exkluderad innebär att etableringsinsatserna inte leder till ny-anlända och deras anhöriga kommer i egen försörjning genom arbete en-ligt följande:

EBO-systemet beskrivs som att det egna valet av boende styrs av var i landet det finns släkt och bekant att bo hos, inte var den bästa arbetsmarknaden finns. Stor inflyttning till bostadsområden som ofta ligger lokaliserade långt från arbetsplatserna och de bo-ende har därför svårare att hitta arbete.

Var placerar sig kommunerna?

Närmare ekonomisk inkludering

Göteborg förefaller vara den av kommunerna som kommer närmast ett sammanhang som delvis främjar ekonomiskt inkludering. Dock motver-kas möjligheterna att hitta arbete av bostadssituationen, eftersom den osäkra tillvaron tar bort fokus från SFI-lektioner och arbetssökande. Gö-teborg ligger i en tillväxtregion. Därför är, menar Arbetsförmedlingen, chanserna för nyanlända att hitta ett arbete bättre där än i andra delar av landet.

Östra Göinge tillhör kategorin landsbygdskommuner nära större städer och kommunen ligger mitt i en arbetsmarknadsregion. Det ökar chanser-na för nyanlända att bo i Östra Göinge och pendla till ett arbete i exem-pelvis Kristianstad eller Hässleholm.

Närmare ekonomisk exkludering

Hultsfred tillhör däremot kommuntypen avlägsen landsbygdskommun, vilket innebär att de nyanlända som bosätter sig där har långt till ar-betsmarknader där de har chans att få ett arbete. Många som stannar kvar


Boverket

i Hultsfred riskerar att bli beroende av försörjningsstöd när etableringsin-satserna tar slut.

Gävle beskriver ett besvärligt arbetsmarknadsläge men är trots allt en tät kommun nära större städer (Uppsala och Stockholm). Gävle menar att det finns det goda chanser att hitta arbeten i framtiden för dem med lite högre utbildning.

Nyanlända med bristfällig skolgång har det generellt sett mycket besvär-ligt att hitta ett arbete i både Hultsfred, Östra Göinge, Södertälje, Göte-borg och Gävle. I Gävle säger man att personer med högre utbildning skulle kunna få arbete i kommunen men det är brist på kvalificerade arbe-ten och därför väljer denna grupp att flytta till större städer. För många av dem med låg utbildning väntar långvarigt försörjningsstöd.

Södertäljes berättelse innehåller flera markörer som tyder på att asylsö-kande och nyanlända som på egen hand bosätter sig i kommunen löper stor risk att bli ekonomiskt exkluderade. I berättelsen betonas att Söder-tälje tar emot väldigt många personer bosätter sig på egen hand, samtidigt som kommunen har en av landets högsta arbetslöshetsnivåer.

Tillgång till bostäder är ytterligare en indikator

Utifrån den statistiska analysen i kapitel två kan ytterligare en dimension läggas till som ett mått för möjligheterna att få en egen bostad. Intervju-erna med kommunerna visar att det är (har varit) relativt lätt för nyan-lända att få egna först handskontrakt i Östra Göinge och Hultsfred. I Gävle upplever man att det kan ta lite tid men att många nyanlända till slut får förstahandskontrakt. I Göteborg och Södertälje är det däremot mycket svårt. Där får nyanlända räkna med att det kan ta många år innan de har fått ett förstahandskontrakt. Måttet som används i analysen är an-delen nyanlända som fick bostadsersättning 2014, vilken var 35 procent i Östra Göinge, 31 procent i Hultsfred, 18 procent i Gävle, 12 procent i Göteborg och 8 procent i Södertälje.

Dimensionsanalysens resultat

När förslaget om eget boende lanserades 1992 argumenterade utredaren för en rad fördelar. Ett argument som lyftes fram var att eget boende skulle betona de asylsökandes eget ansvar och därmed skulle ett omhän-dertagandeperspektiv undvikas. Några andra fördelar med EBO var enligt utredningen att de nyanlända skulle få lättare att hitta jobb och att släk-tingar och vänner skulle lära ut om hur det svenska samhället fungerar. Riskerna med trångboddhet, konflikter med värdfamilj och ökad boende-segregation bedömdes som hanterbara.


Boverket

Figur 3.6 sammanfattar var kommunerna placerar sig i förhållande till de tre di-mensionerna:

Analysen av kommunernas berättelser visar att situationen i Göteborg och Södertälje har blivit precis tvärtom. Eget boende leder till flyttkaruseller och barn som flyttar gång efter gång samt till trångboddhet som för med sig oro, hälsoproblem och sömnsvårigheter. I dessa båda städer leder inte heller eget boende till social inkludering.

Östra Göinges och Hultsfreds beskrivningar av de boendesociala konse-kvenserna i positiva ordalag kommer dock närmare de ideal som utred-ningen målade upp.

Bilden av den ekonomiska inkluderingen respektive exkluderingen är inte entydig. Tolkningen av vad som framkommit i intervjuerna vittnar om riskerna med att personer som bosätter sig på egen hand och får välja bo-stadsort gör det utifrån var deras släkt och vänner bor eller var det finns lediga bostäder. Södertälje, Göteborg och Östra Göinge har tillgång till en större arbetsmarknadsregion. Därmed ökar också möjligheterna för nyan-lända att bli ekonomiskt inkluderade. Men i Södertäljes fall förefaller kommunens läge i en storstadsregion inte gynna de nyanländas ekono-miska inkludering. Förklaringen tycks vara att valet av eget boende inte styrs av arbetsmarknadsskäl.


Boverket

I Gävle beskrivs ett arbetsmarknadsläge där många grupper redan befin-ner sig i arbetslöshet. I och med att många nyanlända väljer att bosätta sig i kommunen leder det till att arbetslösheten ökar något. I analysen place-rar sig Gävle i mitten av skalan mellan ekonomiskt inkluderad respektive exkluderad. Som kommunen själv säger så finns det för få kvalificerade arbeten, vilket leder till att många med högre utbildning flyttar till andra kommuner, och för dem som blir kvar finns det inga enkla eller okvalifi-cerade arbeten.

De röda cirklarnas storlek i figuren ovan illustrerar ungefär hur svårt eller lätt nyanlända har att få en egen lägenhet med förstahandskontrakt eller ett godkänt andrahandskontrakt i kommunen. Cirklarnas storlek är be-stämd av hur stor andel av de nyanlända som bosatte sig i respektive kommun som mottog bostadsersättning det senaste året.


Boverket

Kapitel 4. Nyanländas självbosättning och effekter för den långsiktiga etableringen

Ingångsvärdet tolkades fel 2008 År 2008 gav den dåvarande regeringen Boverket i uppdrag att samman-ställa en lägesbeskrivning med avseende på bostadssociala effekter av asylsökandes möjligheter att bosätta sig på egen hand, det vill säga eget boende (EBO). Utöver befintliga utredningar, forskningsrapporter och kommunbesök, genomfördes då en statistisk analys med uppgifter från Stativ, SCB:s longitudinella integrationsdatabas. Ansatsen var att studera nyanländas integration i Sverige för att få svar på om valet mellan eget boende under asyltiden och boende på anläggningsboende har en positiv eller negativ effekt på den långsiktiga boende- och arbetsmarknadsinteg-ration. Det var alltså skillnader mellan att ha bott i EBO respektive ABO under asyltiden och vilken effekt detta val har haft för personerna som undersöktes 2008.

Resultatet fick ett relativt stort genomslag, eftersom en av slutsatserna var att asylsökande som hade valt EBO hade haft en bättre integration i ter-mer av större chans till eget hem (äganderätt) eller bostadsrätt samt arbete jämfört med personer som under asyltiden hade bott i anläggningsboende, ABO. Vad undersökningen visade var alltså att asylsökande som hade bott i EBO verkade lyckas bättre i termer av att vara sysselsatta, ha ar-betsinkomst, bo i ett ägt boende eller att ha en bostadsrätt.47

Tidigare rapporter har således pekat på att de som bott i EBO under asyl-tiden har ett bättre utfall på både arbetsmarknaden och bostads-marknaden än de som bott i ABO.48 Tolkningen av resultaten har varit att det kan finnas skillnader mellan dem som bott i EBO och dem som bott i ABO, men det kan även handla om faktorer som det inte går att kontrol-lera för, till exempel att det sker en selektion in i EBO och ABO som

47 Studien kontrollerade för skillnader mellan olika bakrundsvariabler och relevanta kate-gorier. Dock finns det troligen en del faktorer som det inte gick att kontrollera för, till ex-empel varför valet mellan EBO och ABO ledde till olika effekter. Att det inte gick be-svara det kan bero på att studien trodde sig analysera skillnader mellan asylsökande som bott i eget boende respektive på anläggningsboende. I själva verket jämfördes skillnader mellan nyanlända som bosatt sig på egen hand efter PUT respektive personer som blivit anvisade en kommun. 48 Boverket (2008), SOU (2009:19) samt Andersson m.fl. (2015) finner samtliga att de som har kategoriserats som EBO har högre sannolikhet att ha sysselsättning, inkomst av arbete, äga sitt hem eller bo i bostadsrätt.


Boverket

kanske beror på skillnader i drivkraft, förmåga etc. Problemet skulle alltså vara att valet mellan EBO eller ABO inte är slumpmässigt. Dessa resultat har dock inte fått stöd av de kvalitativa undersökningar som gjorts.

Definitionen av EBO och ABO ger en annan tolkning av tidigare undersökningar

I detta kapitel jämförs på ett liknade sätt som 2008 utfallen för nyan-lända49 inom vissa integrationsområden (beroende på flyktingkategori) och då främst jämförelsen mellan EBO och ABO. Skillnaden är att denna jämförelse av skillnader mellan personer som bott i EBO respektive ABO inte gäller asylsökande utan i stället jämförs nyanlända som på olika sätt blivit kommunmottagna (definition finns i bilaga 5). Tidigare undersök-ningar och rapporter har antagit att flyktingkategorin syftat till om perso-nen bott i EBO eller ABO under inskrivningstiden, men detta är inte ett korrekt antagande eftersom den flyktingkategori som rapporteras till SCB syftar till hur kommunplaceringen gått till. Detta innebär att EBO och ABO i tidigare undersökningar borde ha definierats som nyanlända som har bosatt sig själv respektive blivit anvisade plats i en kommun i sam-band med uppehållstillståndet. Det gör att de slutsatser som dragits av ti-digare undersökningar får en annan tolkning.

Uppgifterna som ligger till grund för analysen kommer från SCB som i sin tur har sammanställt material från databasen STATIV.

De områden där utfallen jämförs är:

andel som förvärvsarbetar

arbetsinkomst

andel som äger sitt boende

andel med egnahem

Dessa områden knyter också an till analysen som gjordes i rapporten 2008.

I denna rapport har det inte varit möjligt att helt upprepa studien från 2008 eller att försöka kontrollera för eventuella underliggande variabler som styr valet av EBO och ABO i samband med kommunplacering. I stället presenteras det genomsnittliga utfallet för dem som kommer från EBO respektive från ABO. Alla flyktingkategorier presenteras i figurer-

49 Populationen är kommunmottagna med kortare vistelsetid än 3 år i Sverige.


Boverket

na, men rapporten är i det här avsnittet avgränsad till jämförelse mellan de som kommer från ABO och de som kommer från EBO. Jämförelsens resultat liknar dock de tidigare resultaten så till vida att personer från EBO har ett bättre utfall i dessa variabler jämfört med de från ABO. Skillnaderna i inkomst är som störst när män från EBO jämförs med män från ABO, medan det nästan inte finns några inkomstskillnader alls mel-lan kvinnor från EBO och kvinnor från ABO. När det gäller boendet är däremot skillnaderna större mellan kvinnor från EBO och kvinnor från ABO.

Eftersom det finns en viss eftersläpning i statistiken har två olika populat-ioner använts. För de arbetsmarknadsrelaterade variablerna har åren 2012–2013 använts och när det gäller boendesituationen har 2012–2014 använts. Även hushåll med barn redovisas (benämns Hushåll i figurerna) och flyktingkategorin för dessa är hämtad från den äldsta personen i hus-hållet.

Skillnader när det gäller förvärvsarbete

Figur 4.1 visar andelen nyanlända som förvärvsarbetar per flyktingkate-gori och kön. Andelen nyanlända som förvärvsarbetar är låg, 5,5 procent 50 Förvärvsfrekvensen är nästan densamma för dem som kommer från ABO. De som kommer från EBO har en högre förvärvsfrekvens, drygt 9 procent, vilket är en skillnad på ca 4 procentenheter. Som figuren visar har männen överlag en högre förvärvsfrekvens än kvinnorna, oavsett ka-tegori. Här är skillnaden mellan dem som bott i ABO jämfört med dem som valt att bosätta sig i EBO ännu större, 6,1 procent respektive 12,8 procent, en skillnad på nästan 7 procentenheter. Andelen kvinnor som förvärvsarbetar är totalt sett ca 3 procent medan den är ca 4 procent för både EBO och ABO. 51

50 Beräknad utifrån den totala populationen vilket innebär att barn inkluderas. 51 Andelen som förvärvsarbetar bland hushåll med barn uppgår till ca 7 procent medan skillnaden i andelen förvärvsarbetande mellan EBO och ABO är ca 5 procentenheter.


Boverket

Figur 4.152 Andel nyanlända som förvärvsarbetar per flyktingkategori, kön och hushåll med barn 2012-2013


Utbildningsnivån har betydelse

Andelen som förvärvsarbetar är högst bland dem med högst utbildning och dem med enbart gymnasieutbildning. Figur 4.2 visar andelen som förvärvsarbetar per utbildningsgrupp. Skillnaderna mellan nyanlända från EBO och nyanlända från ABO är störst för båda dessa utbildningsni-våer.53

52 I tabellen ingår även andra flyktingkategorier så som kvotflyktingar, anhöriginvand-ring och övriga med flyktingliknande skäl. Kategorierna används inte i analysen men de behövs för att kategorin Totalt inte ska bli missvisande. 53 Det finns även skillnader mellan personerna i kategorin Övriga. Kategorin sänker ge-nomsnittet för de övriga kategorigrupperna, vilket får stort genomslag eftersom denna grupp utgör ca 78 procent.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

Kvinnor och Män Män Kvinnor Hushåll


Boverket

Figur 4.2 Andel nyanlända som förvärvsarbetar per flyktingkategori och utbild-ningsnivå 2012-2013


0%

5%

10%

15%

20%

25%

Eftergymnasial3+ Eftergymnasial 1-2 år Gymnasium Övriga


Boverket

Arbetsinkomsten är högre för männen

Den genomsnittliga arbetsinkomsten54 är högre för män jämfört med för kvinnor och skillnaden beror till stor del på skillnaden mellan män i EBO och ABO. Figur 4.3 visar den genomsnittliga arbetsinkomsten uppdelat på flyktingkategori och kön. Sammanställningen ger samma bild som för andelen förvärvsarbetande.

Den genomsnittliga arbetsinkomsten är högre för män än för kvinnor (159 000 kronor respektive 124 000 kronor) och de som kommer från EBO har högre inkomst än de som kommer från ABO (198 000 kronor respektive 129 000 kronor). Inte heller här syns det nästan några skillna-der när det gäller kvinnor från EBO jämfört med kvinnor från ABO.

Hushåll med barn har en något högre arbetsinkomst jämfört med den in-dividuella arbetsinkomsten för kategorin kvinnor och män (168 000 kro-nor respektive 144 000 kronor). Att skillnaden är så liten tyder på att hus-hållen i många fall bara har arbetsinkomster från en person.

Figur 4.3 Nyanländas arbetsinkomst i medel per kön och hushåll med barn 2012-2013 (tkr)


54 Innefattar utöver lön även sjukpenning, havandeskapspenning, smittbärarpen-ning, sjuklönegaranti, skattepliktig arbetsskadeersättning, föräldrapenning vid barn födelse el-ler adoption, tillfällig föräldrapenning för vård av barn, närståen-depenning samt dag-penning vid repetitionsutbildning och civilförsvar.

0

50

100

150

200

250

300

350



Boverket

Utbildningsnivån och arbetsinkomster

Nyanlända som kommunplaceras från EBO har högre arbetsinkomster än de som anvisats en kommunplats (kommer från ABO). Figur 4.4 visar skillnaderna i genomsnittlig arbetsinkomst mellan flyktingkategorierna beroende på utbildningsnivå. De med högst utbildning har högst ar-betsinkomster (306 000 kronor), vilket är väntat, men även de med en-bart gymnasial utbildning har en relativt hög arbetsinkomst (277 000 kro-nor). De med en kortare eftergymnasial utbildning har däremot lägre ar-betsinkomster. Varför denna grupp har lägre inkomster än de med endast gymnasieutbildning är oklart. Det är även tydligt att gruppen Övriga drar ner snittet med en genomsnittlig arbetsinkomst på 89 000 kronor. Nyan-lända som har bosatt sig på egen hand efter permanent uppehållstillstånd har en något högre inkomstnivå än nyanlända som blivit anvisade en kommunplats.

Figur 4.4 Nyanländas arbetsinkomst i medel per flyktingkategori, kön och hushåll med barn 2012-2013 (tkr)


Boendekarriären efter PUT

Figur 4.5 visar andelen som äger sitt boende per flyktingkategori och kön.55 Cirka 10 procent av alla nyanlända som kommunplacerades 2012–2014 äger sitt boende. Andelen män som äger sitt boende är ungefär en procentenhet högre än andelen kvinnor som äger sitt boende. De nyan- 55 Beräkningarna av andelen med ägt boende och andelen i egnahem utgår från populat-ionen 2012–2014 enligt Stativ. De flesta kommer från EBO medan anhöriga och nyan-lända från ABO ligger något lägre. Män dominerar i EBO och ABO medan det är fler kvinnor bland anhöriga.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

Eftergymnasial3+ Eftergymnasial 1-2 år Gymnasium Övriga


Boverket

lända som kommer från EBO har högre andel som äger sitt boende jäm-fört med nyanlända från ABO, och skillnaderna är störst för kvinnor.

Figur 4.5 Andelen som äger sitt boende efter kön och hushåll med barn, 2012-2014


Utbildningsnivån spelar roll

Andelen nyanlända som äger sitt boende är högre bland dem som kom-mer från EBO jämfört med nyanlända från ABO, främst bland dem med eftergymnasial utbildning. De som själva valde att bosätta sig på egen hand efter PUT äger således i högre utsträckning sitt boende jämfört med dem som blev anvisade en kommunplats.

Tendensen är att nyanlända män oftare bor i egnahem och skillnaden mel-lan EBO och ABO är störst för kvinnor. Figur 4.6 visar andelen med eg-nahem per flyktingkategori och kön. En skillnad som framgår av figuren nedan är att nyanlända kvinnor från ABO i lägre utsträckning bor i egna-hem jämfört med kvinnor från EBO. Däremot förefaller hushåll med barn i högre utsträckning bo i egnahem om de tillhör kategorin från ABO, det vill säga blev kommunplacerade genom anvisning.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%



Boverket

Figur 4.6 Andelen som bor i egnahem efter kön och hushåll med barn, 2012-2014.


Slutsats Resultaten i denna uppföljning stämmer med resultaten från tidigare undersökningar men tolkningen av dem skiljer sig åt. Resultaten pekar på att de som bosätter sig själva i samband med permanent uppehållstillstånd lyckas bättre än de som får en kommunanvisning. EBO tolkas här som de som bosatt sig själva vid kommunplaceringen och ABO tolkas som de som blivit anvisade vid kommunplaceringen. EBO och ABO syftar alltså inte till det nuvarande boendet eller boendet under inskrivningstiden.

Invandrarindex – enkätundersökning 2015 För att kunna få ta del av de nyanländas uppfattning i frågor som rör bo-endesituationen har Boverket deltagit med ett antal frågor i Invandrarin-dex årliga enkätundersökning. Cirka 3 000 personer har besvarat enkäten och närmare 50 kommuner har deltagit. Respondenterna utgörs av perso-ner som i samband med en SFI-lektion fyller i en webbenkät. Förutom bostadsrelaterade frågor får SFI-eleverna dessutom besvara frågor om hälsa, arbete, utbildning, entreprenörskap och fritid med mera. Flera frå-gor rörde sådant som har att göra med både boende och integration, bland annat kontakt med Arbetsförmedlingen.

Boverket såg här en möjlighet att ta del av före detta asylsökandes bo-stadssociala erfarenheter och på så sätt öka kunskaperna om huruvida det finns skillnader mellan asylsökande som bodde inneboende hos någon

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%



Boverket

under asyltiden och dem som bodde i anläggningsboende. Tyvärr är dock inte resultaten användbara på det sätt som var tänkt, i och med att det inte längre går att hävda slutsatsen att det går bättre för asylsökande som bott i eget boende under asyltiden. Enkätfrågorna togs nämligen fram mot bak-grund av den tidigare rapporten från 2008 som visade just detta – vilket vi nu upptäckt berodde på felaktiga premisser – och syftade därför till att synliggöra skillnader mellan asylsökande som på egen hand bosatte sig i en kommun under asyltiden och dem som bodde i Migrationsverkets regi.

Enkätens resultat

Nedan presenteras några av resultaten från Invandrarindex. I detta avsnitt ska EBO och ABO tolkas som det boende respondenterna hade som asyl-sökande. Antingen bosatte de sig själv under asylprövningstiden eller så bodde de på ett anläggningsboende. En mer utförlig redovisning av sva-ren på enkäten och fördelningen utifrån ålder och kön för de som resulta-ten baseras på presenteras finns i bilaga 6.

Figur 4.7 visar vad asylsökande som vid ankomst till Sverige valde att bo i antingen eget boende (EBO) eller i Migrationsverkets bo-ende (ABO) svarade på frågan hur de upplevde sitt första boende.

Figur 4.7 Hur andelen som valde EBO respektive valde ABO upplevde sitt första boende.

Källa: Invandrarindex.

Etablering på bostadsmarknaden

Tabell 4.1 visar hur respondenterna svarade på frågan om hur de skulle gå tillväga för att hitta en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Svaren visar att det finns några skillnader mellan hur de som under asyltiden

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

EBO ABO EBO ABO EBO ABO

Bra Sådär Dåligt

Kvinna Man


Boverket

bodde i ABO skulle gå tillväga jämfört med de som bott EBO. De flesta från ABO skulle söka på internet, sociala medier och fråga bostadsföre-tag. De asylsökande som bott i EBO har däremot ingen särskild metod som sticker ut för att hitta en bostad.

Tabell 4.1 Hur personerna skulle göra för att hitta en bostad vid en flytt per EBO/ABO Hur skulle du göra för att hitta en bostad om

du skulle flytta? ABO EBO

Kontakta mäklare 5,08% 7,14%

Söka i tidningar 3,10% 3,96%

Fråga vänner/bekanta 8,78% 8,69%

Söka på Internet/sociala medier 26,08% 7,23%

Fråga bostadsföretag 13,68% 5,08%

Vet inte 4,22% 5,94%

Annat sätt 0,60% 0,60% Källa: Invandrarindex.

Trångboddhet

Enligt enkäten svarade 25 procent att det bor 3 eller fler vuxna i bostaden. Tabellen nedan (tabell 4.2) visar att de flesta bor som ensam vuxen eller i en bostad med 2 vuxna. När det bor 2 vuxna i lägenheten har de flesta uppgett att det även bor barn i bostaden. Cirka 11 procent uppger att de bor i en bostad med 5 eller fler vuxna; i nästan 40 procent av dessa fall bor även barn i bostaden.

Tabell 4.2 Hur många över 18 år bor i bostaden? Bor det barn i bostaden? Finns det barn i bostaden? Nej Ja Total Andel

1 (Bara jag) 296 79 375 33%

2 186 290 476 42%

3 44 59 103 9%

4 26 30 56 5%

5 19 23 42 4%

6 15 10 25 2%

7 1 0 1 0%

8 5 6 11 1%

9 eller fler 38 12 50 4%

Total 630 509 1139 100%

Källa: Invandrarindex.


Boverket

Finns det några samband mellan boende i EBO eller ABO under asyltiden och utfallet i olika frågor

Tabell 4.3 nedan visar hur personer som valt att bo i EBO respektive ABO under asyltiden svarar på olika frågor. Svaren har testats statistiskt med ett tvåsidigt t-test. Tabellerna presenteras enskilt med t-test i bilaga 6. Det uppskattade t-värdet rapporteras och dess signifikansnivå indikeras med hjälp av asterisker vilka även redovisas i nedanstående tabell. En as-terisk ska förstås som att resultatet är signifikant på minst 10-procentsnivån, vilket innebär att i 9 fall av 10 finns det en det skillnad mellan EBO och ABO. Två asterisker indikerar en signifikansnivå på minst 5 procent och tre asterisker indikerar en signifikansnivå på minst 1 procent.

Tabell 4.3 Skillnader mellan dem som bott i EBO respektive ABO

Källa: Invandrarindex Sammantaget tyder resultaten på att de som bott i ABO under asyltiden haft en bättre kontakt med och fått en plan hos Arbetsförmedlingen. De har även sökt arbete och haft praktik på någon arbetsplats i högre ut-sträckning än de som bott i EBO. De som bott i ABO säger sig även vara mer villiga att starta företag i Sverige om fast det inte verkar finnas några skillnader mellan EBO och ABO när det gäller tidigare erfarenheter av egenföretagande. De som bott i EBO upplever att det är lättare att träffa svenskar och de har mer information när det gäller andrahandsuthyrning.

Fråga

Mer benägna att

svara ja på frå-

gan

Tycker du att det är lätt att träffa svenskar? EBO*

Hade du eget företag före du kom till Sverige? -

Vill du starta eget företag i Sverige? ABO***

Har du sökt arbete i Sverige? ABO***

Har du arbetat i Sverige? -

Har du haft praktik på någon arbetsplats? ABO***

Har du varit i kontakt med Arbetsförmedlingen? ABO***

Har du fått en plan hos Arbetsförmedlingen? ABO***

Kan du tänka dig att pendla? ABO***

Har du själv eller din fru/man skrivit kontrakt på den bostad du bor i just nu? -

Vet du om man kan hyra en bostad av någon i andra hand, dvs av någon som inte äger huset utan själv hyr bostaden? EBO*


Boverket

Kapitel 5. Slutsatser och Boverkets förslag

Boverket har kartlagt och analyserat boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende. Kartläggningen har inriktats på boendesoci-ala aspekter med särskilt fokus på barnfamiljer. Kartläggningen har även omfattat handel med hyreskontrakt och adresser samt en analys av hur nyanlända som bosatt sig på egen hand lyckas med integrationen jämfört med nyanlända som anvisats en kommunplats.

Kartläggning av boendesituationen för asylsökande i eget boende Kartläggningen av asylsökandes boendesituation bekräftar de slutsatser som drogs i Boverkets rapport om asylsökandes eget boende 2008. Nu som då innebär valet av eget boende så gott som alltid att de asylsökande bor på inneboendeadresser hos någon släkting eller bekant. För de flesta innebär det att de ofta måste flytta runt mellan olika inneboenden. Hur dessa flyttmönster ser ut är dock omöjligt att säga något om och därför går det inte att beskriva omfattningen av problemet.

Barnfamiljer flyttar troligen oftare än ensamstående, eftersom det är svå-rare att ha en familj inneboende än en ensam person som sover på en soffa eller en madrass.

Trots att det inte finns några kvantitativa mått för att kartlägga omfatt-ningen av de boendesociala följderna av eget boende landar slutsatsen i att denna valmöjlighet skapar sociala problem. Kommuner som tar emot många asylsökande i eget boende tar också emot många nyanlända. När många asylsökande bosätter sig i dessa kommuner förvärras problemet med trångboddhet, eftersom de flesta bosätter sig i bostadsområden där många nyanlända redan bor mycket trångt.

För en ensamstående asylsökande kanske det är acceptabelt att bo trångt en tid i väntan på asyl, men för de familjer som tar emot inneboende kan det bli en hård belastning. Problemet är störst i kommuner där det är ont om lediga lägenheter och där asylsökande flyttar in i områden med hög grad av trångboddhet.

Asylsökande i eget boende behöver dock inte alltid vara ett problem. I kommuner som Östra Göinge eller Hultsfred är situationen annorlunda. Framför allt har nyanlända en bättre bostadssituation jämfört med i stor-


Boverket

stadsområdena. De som är inneboende i denna typ av kommuner bidrar sannolikt inte heller i samma utsträckning till ökad trångboddhet.

Resultatet av analysen av asylsökande i eget boende Var i landet asylsökande väljer att bosätta sig på egen hand framgår av Migrationsverkets statistik. Vad som styr valet av bosättningskommun är dock oklart. En kvalificerad gissning är dock att valet inte styrs av till-gången på bostäder eller utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Troligen är det i stället kontakter med släkt, bekanta, bekantas bekanta, personer på gatan eller internetsidor som förser asylsökande med information som styr bosättningen.

Asylsökande som flyttar in hos personer som bor i kommuner som liknar de båda landsbygdskommunerna Östra Göinge och Hultsfred hamnar i en social kontext som kan sägas vara socialt inkluderande. Asylsökande som bosätter sig hemma hos någon i Gävle hamnar däremot i en segregerad kontext. Gävle kommuns och Gavlegårdarnas sociala insatser för att möta segregationens utmaningar och föreningslivets engagemang motverkar dock troligen social exkludering.

Risken för ekonomisk exkludering är störst i Hultsfred och därefter i Gävle. Östra Göinge, som ligger mitt i en stor arbetsmarknadsregion, er-bjuder troligen bättre förutsättningar för ekonomisk inkludering.

Asylsökande som på egen hand bosätter sig i Södertälje tillhör ofta olika grupper av kristna minoriteter från mellanöstern. Många asylsökande har ett socialt nätverk på plats när de kommer till Södertälje men arbetslös-heten är mycket hög bland den utlandsfödda befolkningen. I analysen framstår de bostadssociala konsekvenserna av eget boende som socialt exkluderande. I och med att Södertälje tar emot väldigt många asylsö-kande i eget boende blir den sociala exkluderingen extra tydlig.

Asylsökande som på egen hand väljer att bosätta sig i Göteborg hamnar även de i bostadsområden där det bor många socialt utsatta familjer. Ana-lysen pekar mot att asylsökande som flyttar in hos någon släkting eller bekant i Göteborg hamnar i en social kontext som troligen ökar risken för att bli socialt exkluderad.

Baksidan med asylsökandes rätt att bosätta sig var de vill blir mest all-varlig när de flyttar till kommuner som inte ger bästa möjliga förutsätt-ningar till arbete och egen försörjning. Personer som väljer att tillbringa asyltiden i en kommun som exempelvis Södertälje och Hultsfred, med


Boverket

hög arbetslöshet och många som är beroende av försörjningsstöd, riske-rar troligen själva att bli ekonomiskt exkluderade. För Göteborgs del pe-kar analysen i ungefär samma riktning som för Södertälje. Risken att asylsökande som bosätter sig på egen hand ska hamna i de tre mest ut-satta stadsdelarna i Göteborg är mycket stor. Trots starka inslag i Göte-borgs berättelse om hög arbetslöshet och släktdriven inflyttning framstår dock inte det ekonomiska exkluderandet som lika allvarligt där som i Sö-dertälje.

Kartläggning av nyanländas boendesituation Det svenska systemet för bosättning av nyanlända bygger på två paral-lella principer. Den ena principen är att nyanlända kan välja att bosätta sig i vilken kommun de vill. Den andra principen är att staten planerar för att få nyanlända att bosätta sig i kommuner där de bedöms ha goda förut-sättningar att bli självförsörjande. De flesta nyanlända ordnar bostad på egen hand. Ungefär 55 procent av de nyanlända som togs emot i en kommun 2014 hade bott i eget boende under asyltiden eller ordnat bo-ende på egen hand efter att de fick uppehållstillstånd. Andelen som själv ordnar ett boende kommer troligen att öka till följd av den kraftiga ök-ningen av antalet asylsökande.

När nyanlända själva styr i vilken kommun de ska bo söker de sig i mycket stor utsträckning till storstadskommuner (Södertälje och Göte-borg) och täta kommuner nära en större stad (Gävle). Före 2013 valde få nyanlända att bosätta sig i landsbygdskommunerna. Därefter har en viss ökning skett samtidigt som den självvalda bosättningen har minskat något i storstadskommunerna. Andelen nyanlända som 2014 bosatte sig på egen hand i storstadskommuner uppgick till cirka 75 procent, vilket är en minskning med 5–15 procent jämfört med perioden före 2013.

Många nyanlända som först bosätter sig i en landsbygdskommun flyttar efter en tid vidare till större städer och eller till en storstad. I storstads-kommunerna och täta kommuner råder brist på bostäder samtidigt som förutsättningarna att hitta arbeten är större.

Utifrån den statistiska analysen och kartorna har ett kompletterande mått tagits fram som visar boendesituationen för nyanlända 2014. Måttet byg-ger på tre variabler: boendeyta per person, situationen på bostadsmark-naden och andelen nyanlända som mottog bostadsersättning. Kartlägg-ningen visar att i de flesta kommuner som nyanlända oftast väljer att bo-sätta sig i är bostadssituationen ansträngd eller mycket ansträngd.


Boverket

Analysen visar ett starkt samband mellan låg andel nyanlända som mot-tog bostadsersättning och kommuner som har rapporterat underskott på bostäder i Boverkets bostadsmarknadsenkät. Med kartornas hjälp går det att ringa in kommuner och regioner där det sannolikt är mycket svårt för nyanlända att hitta bra boendelösningar. I kommuner med en mycket an-strängd bostadssituation finns det även en grogrund för handel med hy-reskontrakt och otillåten andrahandsuthyrning. Den otillåtna bostads-marknaden existerar och samstämmiga vittnesmål beskriver hur den fun-gerar och att den växer i omfattning. I kommuner som har stor bostads-brist och hög trångboddhet går det att köpa hyreskontrakt av så kallade hjälpare eller förmedlare som mot betalning skaffar fram lägenheter på den otillåtna andrahandsmarknaden.

I det statistiska underlaget ingår även en kartläggning av bostadsadresser som kan misstänkas ingå i handeln med adresser. Det finns ingen möjlig-het att avgöra vilka bostäder som används som fiktiva adresser och i vilka bo-städer det faktiskt bor många personer. Analysen visar dock att det finns många bostäder i storstadskommuner och andra större kommuner vars adresser kan misstänkas vara fiktiva eller där det bor så många som upp till 5 vuxna per rum i bostaden.

Resultat av analysen av nyanlända i eget boende Den övergripande kartläggningen utifrån statistiska mått stödjer de inter-vjuade personernas bild av de nyanländas boendesituation. Nyanlända som väljer att bosätta sig storstadskommuner som Södertälje och Göteborg el-ler i täta kommuner nära större städer, som Gävle, tvingas nästan alltid att bo inneboende eller på annat sätt i mycket osäkra bostadslösningar. De långa väntetiderna för att få ett riktigt lägenhetskontrakt är ett stort pro-blem. Innan bostadsfrågan har löst sig är det mycket svårt för nyanlända att påbörja framgångsrika etableringsinsatser. De långa väntetiderna är därför också ett mått på hur svårt eller lätt nyanlända har att etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden.

För många nyanlända innebär också utbudet av otillåtna lägenheter på den parallella bostadsmarknaden ytterligare stress i en redan ansträngd tillvaro.

De problem som är förknippade med att bo inneboende är desamma för nyanlända som för asylsökande. Analysen pekar på att nyanlända som valt att bosätta sig Gävle hamnar i en kontext som är socialt inkluderande. Däremot kan berättelserna från Södertälje och Göteborg tolkas som att de nyanlända hamnar i socialt exkluderande kontexter. I dessa båda kommu-ner är de bostadssociala problemen som störst, och inflyttning på egen


Boverket

hand till dessa kommuner innebär oftast trångboddhet och påtvingade flyttkaruseller. Här framstår den idealbild av det egna boendet som måla-des upp i den statliga utredningen SOU 1992:133 som mest avlägsen de verkliga förhållandena.

Den sociala exkluderingen innebär att många barn har svårt att tillgodo-göra sig skola och utbildning. Den långsiktiga konsekvensen kan bli att allt fler barn (0–17 år) i nyanlända familjer i framtiden kommer att bo på ett sätt som försvårar inomhuslek och läxläsning. Troligen kommer det att ta flera år innan dessa barn upplever att de har ett eget hem, där det är möjligt att ta hem kompisar. Många av dessa barn kommer under sina grundskoleår aldrig att träffa andra barn som är födda i Sverige av svenska föräldrar.

Nyanlända som väljer att bosätta sig i kommuner som Hultsfred och Östra Göinge får oftast egna hyreskontrakt i bostäder som håller bra stan-dard. God tillgång på lediga lägenheter ligger troligtvis också bakom ök-ningen av antalet nyanlända som valt att självbosätta sig i landsbygds-kommunerna. Samstämmiga berättelser talar för att det är bra för den so-ciala inkluderingen att bo i dessa kommuner. Exempelvis går de nyanlän-das barn i samma skolor som de infödda barnen. Den fysiska närheten mellan nyanlända och lokalbefolkningen, och den så kallade bykänslan främjar också social inkludering.

Analysen pekar i riktning mot att Östra Göinge och Göteborg ligger när-mare ekonomiskt inkludering än dess motsats, ekonomisk exkludering. Faktorer i dessa kommuner som kan antas främja ekonomisk inkludering är framför allt kommunernas läge, med nära till arbetstillfällen och hög-skolor, samt goda pendlingsmöjligheter. Östra Göinge och Göteborg ligger båda placerade i stora arbetsmarknadsregioner. Förutsättningarna för ekonomisk inkludering är därmed troligen större där än i Hultsfred eller Gävle. Däremot har inte någon av kommunernas berättelser betonat att de nyanlända som bosatt sig i Göteborg, Östra Göinge och Hultsfred har gjort ett aktivt val av bostadsort som baserat sig på chanserna att få ett jobb.

Ekonomisk exkluderad innebär att man står långt från att komma i egen försörjning genom arbete. Analysen av Södertäljes berättelser pekar i riktning mot en kontext som kan bidra till att nyanlända blir ekonomiskt exkluderade. Framför allt är det ett problem om inflyttningen till Söder-tälje drivs mer av att där finns släktingar samt vänner och bekanta att bo hos, än var i landet man har störst chans att hitta ett arbete. I Södertälje hamnar också många nyanlända i bostadsområden som är lokaliserade


Boverket

långt från arbetsplatser, vilket ytterligare försvårar möjligheterna komma i arbete.

I analysen faller även Hultsfred ut som en kommun där nyanlända riske-rar att bli ekonomiskt exkluderade. Kommer man inte snabbt ut på ar-betsmarknaden finns det en stor risk att de nyanlända som bor kvar i kommu-nen blir beroende av försörjningsstöd när etableringsinsatserna tar slut. Även om arbetsmarknadsläget i Gävle är besvärligt finns det trots allt större kommuner inom pendlingsavstånd.

Nyanländas chanser på arbetsmarknaden ökar eller minskar beroende på utbildningsbakgrund. Sammantaget pekar analysen av Gävles berättelse i riktning mot en kontext som kan främja att nyanlända blir ekonomiskt in-kluderade.

Södertäljes berättelse innehåller flera markörer som tyder på att asylsö-kande och nyanlända som på egen hand bosätter sig i kommunen löper stor risk att bli ekonomiskt exkluderade. I berättelsen betonas att Söder-tälje tar emot väldigt många personer som bosätter sig på egen hand, sam-tidigt som kommunen har en av landets högsta arbetslöshetsnivåer.

Otillåten andrahandsuthyrning är ett växande problem för socialtjänsten Undersökningen av den statliga bostadsersättningens fördelning på kom-munnivå ger ett ungefärligt mått på var i landet bostadsmarknaden för nyanlända är besvärlig respektive var den inte är lika besvärlig. I exem-pelvis Göteborg beskriver socialtjänsten bostadssituationen för nyanlända som mycket ansträngd. Trots att många nyanlända är berättigade till bostads-ersättning beviljas förhållandevis få ersättningar. Den låga andel nyanlända som tar emot bostadsersättning kan därför ses som ett mått på svårigheterna för de nyanlända att skaffa sig riktiga hyreskontrakt. Försäkringskassan kan även godkänna andrahandskontrakt men då krävs ett skriftligt intyg från hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller att hyresnämnden har godkänt andrahandsuthyrningen.

Hyreslägenheter som hyrs ut otillåtet i andra hand har i regel högre hy-ror än vad förstahandshyresgästen betalar i hyra. Socialtjänsten i Göte-borg berättar att nästan alla nyanlända som söker ekonomiskt bistånd har ett andrahandskontrakt utan skriftligt intyg från hyresvärden. Troligen söker en del familjer ekonomiskt bistånd på grund av att andrahandshyran är betydligt högre än vad deras inkomster klarar av. Eftersom hyresvärden inte har lämnat sitt tillstånd till uthyrningen kan de inte heller söka bo-stadsersättning. När nyanlända som är berättigade till bostadsersättning


Boverket

men som inte har ett godkänt hyreskontrakt i stället får försörjningsstöd, innebär det att kommunen får betala för bostadskostnader under etable-ringstiden, vilket det egentligen är tänkt att staten ska bekosta. Ju fler ny-anlända som inte klarar att betala dyra andrahandshyror under etable-ringstiden, desto större kostnader skjuter staten över på kommunernas so-cialtjänster.

Ny tolkning av äldre undersökning I Boverkets rapport 2008 genomfördes en statistisk analys med uppgifter från Stativ, SCB:s longitudinella integrationsdatabas. Analysen tolkades som att de personer som under sin tid som asylsökande bodde i eget bo-ende (det vill säga inneboende hos någon) hade har en bättre integration i termer av större chans att bo i egnahem eller bostadsrätt samt ha ett ar-bete, i jämförelse med personer som under asyltiden har bott i anlägg-ningsboende, ABO.

Resultaten i denna uppföljning stämmer visserligen med tidigare under-sökningar men tolkningen av dem skiljer sig åt. Slutsatsen är att resulta-ten nu pekar på att de som bosätter sig själva i samband med permanent uppehållstillstånd lyckas bättre än de som får en kommunanvisning. EBO tolkas här som de som bosatt sig själva vid kommunplaceringen och ABO tolkas som de som blivit anvisade en kommunplacering. EBO och ABO syftar alltså inte till boendet under inskrivningstiden eller tiden som asylsökande. Med andra ord finns det inte längre något statistiskt stöd för att asylsökande som väljer eget boende skulle nå större framgång än asyl-sökande som tillbringar asyltiden i Migrationsverkets anläggningsboen-den.

Boverkets förslag

Öka utbudet av bostäder

Boverket instämmer i Riksrevisionens rekommendation att regeringen skyndsamt bör överväga och vidta åtgärder för att minska bristen på bo-städer i framför allt kommuner med goda förutsättningar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Enligt Riksrevisionen måste det till lös-ningar på såväl kort som lång sikt. Det behövs omgående fler bostäder i städer som är arbetsmarknadsnav i sina regioner och som fungerar som motorer för tillväxt. Flera förslag på hur utbudet av bostäder snabbt skulle kunna öka finns i Boverkets delrapport.56

56Boverket (2015)


Boverket

Begränsa asylsökandes eget boende i vissa kommuner

Kartorna i kapitel 2 och 3 visar var i landet det sannolikt är mycket svårt att hitta bostäder och att bristen på lediga lägenheter har ett starkt sam-band med den genomsnittliga boendeytan för nyanlända. Den statistik och de kartor Boverket tagit fram indikerar att boendesituationen i vissa kommuner är mycket ansträngd. I så gott som samtliga storstadskommu-ner bor det så pass många personer i vissa bostadsområden att nyanländas etablering på bostadsmarknaden riskerar att dröja i upp till 4–5 år.

Undersökningen visar även att boendesituationen i de större kommunerna runt om i landet närmar sig det ansträngda läge som observerats i stor-stadsregionerna. Dessutom kan man med hjälp av kartorna mer eller mindre identifiera i vilka kommuner eller regioner som risken är störst för handel med kontrakt och otillåten andrahandsuthyrning.

Intervjupersonerna har berättat om de negativa boendesociala konsekven-serna som följer i spåren av att väldigt många personer bor både trångt och olagligt, och att situationen förvärras av att asylsökande fritt kan flytta in hos någon i dessa kommuner. Den fria bosättningen bidrar till att många personer eller familjer som själva är nyanlända eller som har hittat ett arbete ”tvingas” upplåta sina bostäder till allt fler asylsökande.

I och med att den gamla tolkningen av det egna boendets positiva effekter för integrationen inte längre gäller föreslår Boverket att det åtminstone temporärt införs begränsningar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. för att begränsa var i landet asylsökande fritt ska kunna välja att bo. Denna rapports analys med hjälp av kartor kan användas som ett första steg för att identifiera vilka kommuner eller regioner som är i riskzonen respektive var eget boende under asyltiden bör vara tillåtet.

Allmännyttan behöver få tillbaka kontrollen

I rapporten beskrivs olika sätt som personer som bedriver handel med kontrakt och otillåten andrahandsuthyrning kan tillskansa sig lägenheter i allmännyttans bestånd. Kommunernas berättelser vittnar om att den strikta tillämpningen av så kallade raka bostadsköer i praktiken innebär att allmännyttan delvis har förlorat kontrollen över sitt bostadsbestånd. Strikta kösystem medger inga speciallösningar för exempelvis trångbodda familjer, eftersom bostadsbolagens regelverk inte tillåter förturer till le-diga lägenheter. I händelse av att en otillåten andrahandsuthyrning rende-rar i en uppsägning av lägenhetsinnehavarens förstahandskontrakt får inte andrahandshyresgästen bo kvar. Uppsagda lägenheter ska läggas ut i bo-stadskön och den som bodde i andra hand måste ställa sig sist i kön. Al-


Boverket

ternativt försöka lösa sitt akuta bostadsbehov på den svarta bostadsmark-naden, eller söka hjälp hos socialtjänsten.

Att fördela lediga lägenheter efter rak kötid ses ofta som rättvist, eftersom det därmed inte är en persons egenskaper eller de rätta kontakterna som avgör om man får en bostad eller inte. Fördelning av lägenheter baserat på kötid innebär dessutom att fastighetsägare slipper motivera varje be-slut om lägenhetstilldelning, vilket är ett sätt att minska risken för diskri-minering. Men som framgår av den här rapporten skapar den raka kötids-principen problem i Göteborg och Södertälje. En uppenbar nackdel är att bostadsbolagen inte tillämpar eller tillåts ha ett förtursystem utanför kö-systemet. Därmed kan de heller inte hantera de problem som uppkommer i olika sammanhang. Exempelvis kan inte bolagen bevilja förtur i bostads-kön om ett hushåll hamnar i problem och akut måste få tak över huvudet. I stället måste hyresgästerna vänta ett antal år på att komma längst fram i kön. Boverket har tidigare lyft problemet att ett icke fungerande system med förturer kan innebära problem för människor i behov av individuella bostadslösningar.57

Boverket föreslår att kommunerna ser över vilka regler som ska gälla för de kommunala bostadsbolagen. Det kan vara motiverat att temporärt an-vända andra förmedlingsprinciper än rak bostadskö eller komplettera kö-tidsprincipen med ett förturssystem.

Utmaningen behöver mötas med nya bostadslösningar

Migrationsverkets prognos över antalet beviljade uppehållstillstånd de närmaste åren är mycket osäker. I slutet av oktober 2015 pekar prognosen mot drygt 95 000 om året mellan 2015 och 2019. Den senaste prognosen ska ses i ljuset av att det saknas bostäder för väldigt många människor. Att lösa bostadssituationen för nyanlända nu och i framtiden kommer där-för att kräva extraordinära ansträngningar. Sverige står därför inför en mycket stor utmaning som kan innebära att lösningar och åtgärder, för att få fram den mängd bostäder som behövs för att möta bostadsbehoven, medför avsteg från generella bostadslösningar. Staten borde kunna fun-gera som en katalysator som gör att fler bostäder börjar byggas i rätt delar av landet, men bostadsutmaningen behöver också mötas med någon slags modell för bostadsbyggande som riktar sig – inte bara till nyanlända – utan också till grupper som har det mycket svårt att hävda sig på den van-liga bostadsmarknaden. Boverkets uppfattning är att staten behöver initi-era processer så att bostäder byggs för de hushåll och grupper som har de

57 Boverket (2009). ”Hur fördelar fastighetsägare lägenheter?”


Boverket

lägsta inkomsterna, vilket i praktiken betyder en modell för bostadsbyg-gande som riktar sig mot specifika målgrupper och inte till alla hushåll.

En bred samverkan behövs

Den demografiska utveckling som landet befinner sig i just nu kommer långsiktigt att medföra ett omfattande bostadsbyggande och staten behö-ver både säkerställa att bostadsbehovet för grupper med låga inkomster tryggas men också bidra till en hållbar samhällsplanering och en hållbar ut-veckling för att trygga människors behov och möjligheter till ett funge-rande vardagsliv.

Boverket föreslår att regeringen skyndsamt tillsätter en bred sammansatt delegation eller kommitté som får till uppgift att leda och organisera bo-stadsbyggandet. Förslaget om att införa en delegation/kommitté för att initiera och driva på bostadsbyggandet och utvecklingen av det hållbara samhället utgår från att det krävs en kraftsamling, där olika expertkun-skaper (inkl. forskare) gemensamt får möjlighet att bidra till ett ökat bo-stadsbyggande för inkomstsvaga grupper.

Delegationen/kommittén för ett ökat bostadsbyggande föreslås ha ett kortsik-tigt och ett långsiktigt (minst tjugoårigt) perspektiv. Delegation-en/kommittén bör ha egna resurser i form av medel och bestå av personer med flera olika kompetenser. Det är väsentligt att det finns resurser för att genomföra självständiga analyser som – med stöd i forskning och lärdo-mar från andra länder – kan stödja och driva på bostadsbyggandet. Det är också viktigt att delegationen/kommittén ges mandat att finansiera och vid behov också initiera bostadsbyggnadsprojekt.

Förslag från intervjuade myndigheter Andra myndigheter och organisationer har förslag relaterade till boende-systemet för asylsökande. Nedan presenteras dels Sveriges Kommuners och Landstings och Södertäljes förslag, dels ett av Migrationsverkets för-lag.

Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) och Södertälje kommuns förslag

SKL och Södertälje kommun förespråkar två snarlika varianter av ett bo-sättningssystem som bygger på godkännande av boende. Systemen kallas GEBO (godkänt eget boende) och VEBO (värdigt eget boende).

Systemet går ut på ett rikstäckande bosättande av asylsökande i landet. Egenbosättningen regleras genom att den ska godkännas av kommunen i enlighet med vissa kriterier. Ett exempel på kriterier som Södertälje


Boverket

kommun föreslår är antalet personer som är skrivna på en adress. Andra kriterier som återfinns i förslaget är att adresser inte godkänns i kommu-ner där förvärvsfrekvensen är under 52 procent eller där behörighetsnivån till gymnasieskolan är lägre än 70 procent.

Bostadsersättning för boendet knyts till godkännandet av boendet. Om boendet inte blir godkänt får personen erbjudande att bo i ett av Migrat-ionsverkets anläggningsboenden. Detta skulle enligt förespråkarna göra att Sverige tar ett helhetsgrepp om boendesituationen både vad gäller EBO och ABO – inte bara ABO, vilket enligt Södertälje kommun är fal-let i dagsläget.

Förslaget skulle föra med sig lagändringar som gör det möjligt för myn-digheter att kontrollera boendet för asylsökande. Utifrån förslagets nuva-rande formulering skulle en av följderna också kunna bli att vissa kom-muner inte kan ta emot alls. Frågan är dock vilka konsekvenser det får för asylsökande som ändå bestämmer sig för att bosätta sig där på egen hand. Det kan också medföra en svårighet att avgöra vad som faktiskt ska få rä-knas som ett godkänt boende.

Migrationsverkets förslag

Förslaget bygger på frivillighet hos asylsökande att få ett boende som al-ternativ till EBO under asyltiden. Det är möjligt att det inte är den boen-dekommun som personen själv tänkt sig i första läget, men i stället er-bjuds en tydlig väg för boende under asyltiden. Här satsas på tydlig in-formation om vilka möjligheter, rättigheter och skyldigheter asylsökande har gentemot samhället dels för att förtydliga och förenkla för asylsö-kande i deras vardag i det nya landet, dels för att kunna avstyra desin-formation och förenkla integration.

Asylsökande har möjlighet att när som helst välja detta spår från att ha bott i EBO - man försätter därför aldrig sin chans som asylsökande. Asyl-sökande kan avstå från att ta erbjudandet och har också möjlighet att när som helst hoppa av spåret och välja vanligt ABO eller EBO var som helst i landet.

Ansvaret för boendefrågan ligger hos kommunerna, liksom idag, men det finns ett helhetsperspektiv på boendefrågan i mottagningen. Systemet för bosättning planeras utifrån arbetsmarknaden och utbildningsmöjligheter där man kan bo och utbilda sig i en mindre ort nära en större ort medan man sedan får arbetspraktik i den kommun där man bor eller i den lite större orten nära där man bor. Detta kan innebära att samhället gör inve-steringar och genomför en samhällsplanering i gemenskap mellan kom-muner, regioner och myndigheter.


Boverket

Enligt förslaget ska Migrationsverket och länsstyrelserna åka ut till kommunerna och förhandla om antalet mottagna asylsökande som kom-munen kan bosätta, både innevarande år och några år framöver. Detta an-tal uppnås genom antalet befintliga lägenheter i kommunen kompletterat med Migrationsverkets existerande lägenheter vilka i dag används som asyllägenheter. Dessa asyllägenheter ersätts av nya modullägenheter, eller ombyggda lokaler i kommunen. Det gör att kommunen kan ta emot sitt överenskomna antal nyanlända men också rätt antal asylsökande.

Kommunen får hjälp att bygga genom hyresavtal med Migrationsverket. Tillförseln av boenden gör att trycket på de platser dit asylsökande söker sig minskar – hur mycket det minskar beror på hur mycket som byggs. Asylsökande som kommer till Sverige känner att de alltid har en chans att få hjälp och en tillit till det svenska samhällssystemet byggs upp.


Boverket

Referenslista

Rapporter

Andersson Joona, Pernilla, Alma W. Lanninger, and Marianne Sundström

(2015). Etableringsreformens Första Åren Första Utvärdering.

(2015-10-28)

Boverket (2008). Asylsökandes eget boende, EBO–En kartläggning.

Karlskrona: The National Board of Housing, Building and Planning.

Boverket (2009). Hur Fördelar Fastighetsägare Lägenheter? Karls-

krona.

Boverket (2015). Nyanländas boendesituation – delrapport. Karls-

krona, Rapport 2015:10.

Riksrevisionen (2014). Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett

snabbt mottagande? Rapport 2014:15.

Riksrevisionen (2015). Nyanländas etablering – är statens insatser ef-

fektiva? Rapport 2015:17.

http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2015/Nyanland

as-etablering--ar-statens-insatser-effektiva/, hämtad 2015-10-28

Sweco (2015), Kommunplaceringens geografi. Bilaga D till Riksrevis-

ionens rapport Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mot-

tagande? RiR 2014:15. För en mer utförlig beskrivning av kommunindel-

ningen se, s. 7ff.

http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2015/Nyanland

as-etablering--ar-statens-insatser-effektiva/, hämtad 2015-09-18.

Betänkanden

SOU 1992:133. Mottagande Av Asylsökande Och Flyktingar. Betän-

kande Av Utredningen Om Mottagandet Av Asylsökande Och Flyk-

tingar.

SOU 2009:19. Aktiv Väntan - Asylsökande I Sverige. Justitiedeparte-

mentet.

SOU 2003:75. Etablering i Sverige – möjligheter och ansvar för indi-

vid och samhälle. Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

SOU 1996:55. Sverige, framtiden och mångfalden. Slutbetänkande från

Invandrarpolitiska kommittén

http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2015/Nyanlandas-etablering--ar-statens-insatser-effektiva/





Boverket

Lagar eller lagförslag

Prop. 2009/10:60. Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

– egenansvar med professionellt stöd. Regeringen.

SFS (1994:137) Lag om mottagande av asylsökande m.f

SFS (2010:19) Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända in-

vandrare.

Webbkällor

Boverket, Boverkets bostadsmarknadsenkät,

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-

data/bostadsmarknadsenkaten/, hämtad 2015-10-01. För mer information

se http://www.gis.scb.se/.

CSN, Hemutrustningslån

http://www.csn.se/hemutrustningslan, hämtad 2015-10-29

Försäkringskassan, etableringsersättning

http://www.forsakringskassan.se/privatpers/ny_i_sverige/etableringsersatt

ning, hämtad 2015-10-01.

Arbetsförmedlingen, etableringen

För mer information, se: http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-

verksamhet/Projekt-och-samarbeten/Etablering-av-vissa-nyanlanda.html,

hämtad 2015-10-29.

Länsstyrelsen Västra Götaland, Informationsverige.

www.informationsverige.se/Svenska/Samhalle/Samhallsorientering/Sidor

/Den-svenska-integrationspolitiken.aspx., hämtad 2015-10-28.

Migrationsverket. Personer Boende I Migrationsverkets Mottagnings-

system.

http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d7da/

1443685775560/Inskrivna+personer+i+Migrationsverkets+mottagningss

ystem.pdf, hämtad 2015-10-0.1

Migrationsverket. Statistik - Migrationsverket.

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html,

hämtad 2015-10-28.

Migrationsverket. Verksamhets- Och Kostnadsprognos Oktober 2015.

2015. http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Styrning-

och-uppfoljning/Skrivelser-till-regeringen.html. hämtad, 2015-10-28



http://www.gis.scb.se/

http://www.csn.se/hemutrustningslan










http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Styrning-och-uppfoljning/Skrivelser-till-regeringen.html

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Styrning-och-uppfoljning/Skrivelser-till-regeringen.html


Boverket

RIR och Tillväxtanalys

http://www.tillvaxtanalys.se/om-tillvaxtanalys/projekt-och-

uppdrag/regional-analys-och-uppfoljning/ny-indelning-for-kommuner-i-

ett-stad-och-land-perspektiv.html, hämtad den 2015-10-02.




Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se

boendesituationen för nyanlända - startsidan - boverket · (ebo). antalet asylsökande som på...

Documents