bohusläns museum rapport 2017:02 · 2019. 5. 9. · 8 bohusläns museum rapport 2017:02 resultat...

Bohusläns museumRAPPORT 2017:02

El på Bohus fästningArkeologisk schaktningsövervakning

Gamla staden 1:11, Kungälv 9:1Kungälvs socken och kommun

Thomas Bergstrand

Bohusläns museum RAPPORT 2017:02



Thomas Bergstrand

ISSN 1650-3368Författare Thomas BergstrandGrafisk form, layout och teknisk redigering Lisa K LarssonOmslagsbild Södra gaveln av Nya magasinet, Bohus fästning, foto Bohusläns museumTryck Bording AB, Borås 2017Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012

Bohusläns museumMuseigatan 1Box 403451 19 Uddevallatel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73www.bohuslansmuseum.se

InnehållSammanfattning .............................................................................................................................................................................6Bakgrund........................................................................................................................................................................................................6Bohus fästning ..................................................................................................................................................................................6

Historiken och fornlämningen .............................................................................................................................6Tidigare undersökningar ................................................................................................................................................6

Metod ....................................................................................................................................................................................................................6Resultat ..............................................................................................................................................................................................................8Slutsatser samt åtgärdsförslag...................................................................................................................8Referenser ................................................................................................................................................................................................13Tekniska och administrativa uppgifter .................................................................................14Bilagor .................................................................................................................................................................................................................15

4 Bohusläns museum Rapport 2017:02

Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

El på Bohus fästning 5

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan över Bohus fästning samt närliggande kända fornlämningar. Skala 1 :5 000.


SammanfattningUnder september 2016 genomförde Bohusläns museum en arkeologisk undersökning, schaktningsövervakning, inom fornlämning Kungälv 9 :1, Bohus fästning. Undersökningen föranleddes av förläggning av elkablar inom bastion Stora Våghals och Borggården. Den sammanlagda sträckningen uppgick till cirka 260 meter. Undersökningen resulterade i dokumentation av ett antal lager och anläggningar ned till och med cirka 0,3 meters djup. Framför allt noterades överlagrade stenbeläggningar och utjämningslager inom både Stora Våghals och Borggården. Bohusläns museum har inga ytterligare förslag på arkeologiska åtgärder.

BakgrundPå uppdrag av Statens fastighetsverk har Bohusläns museum utfört en arkeologisk undersökning inom en del av Bohus fästning, fornlämning Kungälv 9 :1 ( figur 1–2 ). Undersökningen, av typen schaktningsövervakning, beslutades med anledning av förläggning av nya elkablar inom bastionen Stora Våghals och Borggården. Undersökningen beslutades av Länsstyrelsen Västra Götaland 20160622 ( dnr 431146292016 ).

Bohus fästningHistoriken och fornlämningenBaserat på skriftliga uppgifter har man förlagt Bohus fästnings grundläggning till tidigt 1300tal. Årtalet 1308 är det årtal som brukar omnämnas. Etableringen sägs ha motiverats med den strategiska placering vid Göta älvs förgrening i Nordre älv, likväl som den äldre borgen på Ragnhildsholmen var föråldrad. I anslutning till den nya borgen växte det med början 1613 fram en stadsbebyggelse på kungligt direktiv, NyKungälv ( Kungälv 12 :1 ). Den nya bebyggelsen avhystes redan under 1680talet uti från försvarstaktiska argument. Den senaste versionen av staden Kungälv grundades därefter på fastlands sidan ( Kungälv 13 :1 ) ( Löfberg 1990, 2001, Holmberg 1979 ).

Under sin verksamma period var Bohus fästning en viktig riksborg under framför allt det danska styret. Som sådan var den länsresidens från 1300tal till och till sent 1600tal, även under det svenska styret. Som militärstödje punkt har fästningen haft en närmast fläckfri funktion. Enligt uppgift har det försigkommet fjorton belägringar utan kapitulation. Från det svenska makt övertagandet 1658 och fram till 1780talet reduceras

anläggningens militärstrategiska funktion alltmer. Från att ha varit en gränsbefästning blir den en borg inom det nya svenska inlandet, där istället Carlstens fästning och Göte borgs stad växer i militär betydelse. Slutligen upphör fästningens militära funktion 1789. Efter att garnisonen hade avvecklats uppläts byggnaden som lokal stentäkt. Den småskaliga raseringen fortgick till och med år 1838 då vidare åverkan förbjöds. Ruinen kom efterhand att bli statligt byggnadsminne, och vårdas idag av Statens fastighetsverk ( Löfberg 1990, 2001, Holmberg 1979 ).

Fortifikationen Bohus fästning kan grovt indelas i två byggnadsfaser : den medeltida ( 1300–1550 ) och den efter följande ( 1550–1750 ). Den medeltida byggnadsfasen omfattar den asymmetriska Borggården, som är omgiven av tre hörntorn, sammanbundna av ravelinmurar. Tornen är namngivna Fars hatt, Röde torn och Mors mössa. Övriga större huskroppar inom Borggården är Kyrkan, Gamla respektive Nya Magasinet, Kommendantsbostaden och Alarmposten. Den yngre byggnadsfasen består i huvudsak av bastionerna Lilla och Stora Våghals samt Skarpe Nord och Larmposten. Utformningen av bastionerna är en tidstypisk respons på utvecklingen av det allt effektivare belägringsartilleriet under tidig modern tid ( Löfberg 2001 ).

Tidigare undersökningarDe arkeologiska insatserna på Bohus fästning är många under lång tid, från sekelskiftet 1900 och till dags datum. Flertalet är dock av övervakningskaraktär och väldigt begränsade i omfattning. Trots detta finns ingen tillförlitlig sammanställning över genomförda insatser. Det saknas även en samlad byggnadsarkeologisk studie om fästningen, vilket ger konsekvenser för alla följande arkeologiska insatser likväl för vårdinsatserna.

MetodSchaktningsövervakningen genomfördes under 20–21 september 2016. Undersökningsområdet ( kabelschakten ) och påträffade anläggningar dokumenterades med inmätning, beskrivning och fotografering. Inmätningen utfördes med RTKGPS och IDA fältdokumentationssystem. Lager, konstruktioner och relationer dess emellan dokumenterades enligt gängse förfarande med Harris matris. Inga fynd omhändertogs.


Figur 3. Plan över undersökningsområdet. Kabelschakt A1/A2 till schakt E. Stora Våghals inom kabelschakt A1 och E, medan resterande schakt förlades inom Borggården. Några av de påträffade anläggningarna inprickade.


ResultatDen totala längden kabelschakt uppgick till cirka 260 meter. Schakten var överlag 0,2 meter breda och mellan 0,15–0,30 meter djupa ( tabell 1, figur 3 ). Dokumenterade lager, anläggningar, fynd och övriga iakttagelser finns redovisade i bilaga 1–2. Den kontextuella dokumentationen är abstraherad i två matriser ( Harris matrix ), en för schaktning inom bastion Stora Våghals och en för Borggården.

Schaktet inom bastion Stora Våghals löpte från Röde torn och söderut, och in genom portalen till Borggården ( figur 4 ). Schaktet skar igenom grästorven, en stenbeläggning och därunder ett mäktigt utjämningslager ( bilaga 1 : S1, S2, S5 ). Stenbeläggningen S2 täcker större delen av bastionens yta, och kan med stor sannolikhet hänföras till 1700talet ( figur 5 ). Utjämningslagret S5 består huvudsakligen av sandig jord med stort inslag av tegelfragment, kalkbruk och mindre byggnadssten. Fynden bestod därutöver av lite djurben, spik och kol. Lagret är rimligen ett resultat av avsatta och omdeponerade massor, och dateras till 1700tal och äldre. Inom den södra hälften av kabelschaktet A1 påträffades fyra flata stenar på linje ( S4 ). Stenens storlek var 0,3×0,3 meter och låg endast 0,15–0,2 m under markhorisonten ( figur 6 ). Sannolikt har de fungerat som syllsten till en mindre byggnad. Dateringen är 1700tal eller yngre. De stratigrafiska objekten S3 och S9 härrör från den moderna körvägen på bastionen.

Schaktet inom Borggården omfattade delsträckan mellan portalen och Nya magasinet, och vidare i förgreningar till Kyrkan, Kommendantsbostaden och Fars

hatt ( figur 7–8 ). Borggårdens yta består till stora delar av grästorv ( S1 ), mindre ytor stenbeläggning av rundad marksten ( S3 ) och rena berggrunden. Det senare är anlagt i ett utjämningslager ( S2 ) vilket verkar ha stora likheter med S5 på Stora Våghals. I lagret, nära Nya magasinet, påträffades en malsten, 0,65 meter i diameter. Fyndet lämnades på plats ( figur 8 ).

Övriga iakttagelser inom schaktet var dels en stenläggning av mindre skivig sten, lokaliserad några meter från portalen ( S6 ). Vid den norra väggen till Kyrkans förbyggnad dokumenterades några syllstenar ( S7 ), och inom den södra delen av Kyrkan iakttogs stenhällar direkt under förnan ( S8, figur 10 ). Dessa hällar bedömdes tillhöra en rivningsfas.

Slutsatser samt åtgärdsförslagSchaktningsövervakningen omfattade totalt cirka 260 meter löpschakt inom bastionen Stora Våghals och Borggården. Ingenstans schaktades djupare än 0,3 meter. De schaktade ytorna omfattade framför allt utjämningslager och stenbeläggningar. Emedan stenbeläggningen inom Stora Våghals dateras tillbaka till 1700tal, så finns det inga direkta hållpunkter för det underliggande utjämningslagret. Stratigrafin inom Borggården hade stora likheter med Stora Våghals, och kan sägas ha bekräftat tidigare kunskap. Bohusläns museum har inga förslag på ytterligare åtgärder.

Tabell 1. Schakttabell. Jämför med figur 3 för schaktens delsträckningar.

ID Område Löpmeter Strat obj Fynd Anm

A1 Bastion Stora våghals 80 1, 2, 3, 4, 5, 9Tegelfragment, kalkbruk, handsmidda spik, djurben, kol.

A2 Borggården 30 1, 2, 6 Tegelfragment, kalkbruk.

B Borggården 60 1, 2, 3, 7, 8Tegelfragment, kalkbruk, malsten 0,65 m diam.

Malstenen som del av fyllnadslager S2.

C Borggården 50 1, 2, 3 Tegelfragment, kalkbruk.

D Borggården 30 1, 2, 3 Tegelfragment, kalkbruk.

E Bastion Stora våghals 10 3, 9 Endast recenta bärlager.Schaktet omfattade ytan kring brunnen/mynningen på kabelgenomföringen i berget.


Figur 4. Kabelschakt på ytan Stora Våghals. Vy åt SV. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.


Figur 5. Stenbeläggning ( S2 ) som täcker stora delar av Stora Våghals. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

Figur 6. Syllstenar inom södra delen av schakt A1. Vy mot N. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.


Figur 7. Översikt över Borggården med kabelschakt. Vy mot tornet Fars hatt i NV. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

Figur 8. Kabelschakt C upp mot tornet Fars hatt. Vy mot SO. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.


Figur 9. En malsten som påträffades i kabelschakt B. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

Figur 10. Kabelschaktet inom Kyrkan. Exponerade stenhällar i den hitre delen av schaktet ( S8 ). Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.


ReferenserLitteraturHolmberg, A, E. 1979, faksimil 1867. Bohusläns historia och

beskriftning. Uddevalla.

Löfberg, T. 1990. Utkast till program för fortsatt forskning om Bohus fästnings Byggnadshistoria.

Löfberg, T. 2001. Ruinen som räddades – Bohus fästnings restaurering 1898-1939. Föreningen Gamla Kungälv. Kungälv


Tekniska och administrativa uppgifterLst dnr : 431-14629-2016Västarvet dnr : 16/0317Västarvet pnr : 16031Län : Västra Götalands länKommun : KungälvSocken : KungälvFastighet : Gamla staden 1 :11

Ek. karta : 6D 1cLäge : X 6417245, Y 321993Koordinatsystem : Sweref 99 TM

Uppdragsgivare : Statens fastighetsverkAnsvarig institution : Bohusläns museumProjektledare och fältpersonal : Thomas BergstrandFälttid : 2016-09-20—21Arkeologtimmar : 14Undersökt yta : Ca 260 m kabelschakt

Arkiv : Bohusläns museums arkivFynd : Inga fynd tillvaratogs


BilagorBilaga 1. Stratigrafiska objekt : Stora Våghals, tabell och matris

Bilaga 2. Stratigrafiska objekt : Borggården, tabell och matris

Bilaga 1. Stratigrafiska objekt : Stora Våghals, tabell och matris

1

Stratigrafiska objekt Stora Våghals

Stratigrafiskt objekt Tolkning La

ger

Fylln

ing

Ned

gräv

ning

Träk

onst

r.

Stol

pe/s

tör

Sten

kons

truk

tion

Prim

ärt

avsa

tt

Seku

ndär

t på

förd

Tert

iärt

påf

örd

Z to

pp (m

öh)

Z bo

tten

(möh

)

Sammansättning/struktur Innehåll/material

Packnings-grad Form Utsträckning Tjocklek (m) Längd (m) Bredd (m)

Material-storlek (m)

Material, behandling Ö

verl

igga

nde

Und

erlig

gand

e

S1 Grästorv/förna 1Homogent, utan horisont

Sandig jord och rotmatta 0,1

S2, S3, S4, S5, S9

S2 Stenbeläggning 1 Rundad sten 0,1-0,15 0,1-0,25Rundad marksten

S1, S3, S9 S5

S3 Fyllnadslager (bärlager) 1 Homogent Recent bärlager 0,2 - S9

S4 Syllsten? 1 Sten N-S 0,3x0,3tuktad marksten S1 S5

S5 Utjämningslager 1Heterogent, utan horisont

Sandig jord, tegelfragment, kalkbruk m m Luckert S1, S2, S3 Unexc

S9 Fyllnadslager 1 Homogent Recent grus 0,05 T S3

1

Stratigrafiska objekt Stora Våghals


ger

Fylln

ing

Ned

gräv

ning

Träk

onst

r.

Stol

pe/s

tör

Sten

kons

truk

tion

Prim

ärt

avsa

tt

Seku

ndär

t på

förd

Tert

iärt

påf

örd

Z to

pp (m

öh)

Z bo

tten

(möh

)

Sammansättning/struktur Innehåll/material

Packnings-grad Form Utsträckning Tjocklek (m) Längd (m) Bredd (m)



verl

igga

nde

Und

erlig

gand

e



S2, S3, S4, S5, S9

S2 Stenbeläggning 1 Rundad sten 0,1-0,15 0,1-0,25Rundad marksten

S1, S3, S9 S5

S3 Fyllnadslager (bärlager) 1 Homogent Recent bärlager 0,2 - S9

S4 Syllsten? 1 Sten N-S 0,3x0,3tuktad marksten S1 S5


Sandig jord, tegelfragment, kalkbruk m m Luckert S1, S2, S3 Unexc

S9 Fyllnadslager 1 Homogent Recent grus 0,05 T S3

Innehåll

Tege

lbro

ckor

Tege

lkro

ss

Takt

egel

Brän

d le

ra

Kalk

bruk

Eldp

åver

kad

sten

Pinn

ar

Träb

itar

Träf

lis

Smås

ten

Göd

sel

Träk

ol

Ask

a

Sot

Skal

grus

Dju

rben

Fisk

ben

Pors

lin

Flin

tgod

s

Faja

ns

Yngr

e rö

dgod

s

Sten

gods

Gla

s

Krit

pipo

r

Föns

terg

las

Järn

före

mål

Anmärkning

Dito anläggning som påträffades i anslutning till garnisonsbaracken vid FU2014. Vid FU2016 framkom S2 ställvis, dels norr om servicebyggnaden (Ö körvägen), dels Ö om portalen till borggården (mellan körväg och syllsten för garnisonsbaracken. Relativ datering: stenläggningen förekommer på foto från tidigit 1900-tal. Barackens yngsta byggnadsfas är anlagd (syllsten) ut på stenläggningen, vilket sannolikt kan hänföras till 1700-tal.

Bärlager (typ 0-18) till modern körväg/hårdgjord yta. Markduk i underkant. Relativ datering: 1980-tal eller yngre. Fyra större flata stenar på linje (inom ledningschakt) på ungefär samma nivå. 30x30 cm. Syllsten. 15-20 cm under markhorisont. Relativ datering: ovisst om kontruktionen vilar på stenläggningen S2.

●● ●● ●●●

●● ● ● ● ● ●

Utjämningslager bestående av sandig jord med stort inslag av tegelfragment, kalkbruk och mindre byggnadssten. Relativ datering: lagret är en kombination av avsatta och omdeponerade massor. I det att S2 är anlagt på det så måste det huvudsakligen vara 1700-tal eller äldre. Toppyta för körvägen. Relativ datering: 1980-tal eller yngre.

Bilaga 2. Stratigrafiska objekt : Borggården, tabell och matrisStratigrafiska objekt Borggården


ger

Fylln

ing

Ned

gräv

ning

Träk

onst

r.

Stol

pe/s

tör

Sten

kons

truk

tion

Prim

ärt

avsa

tt

Seku

ndär

t på

förd

Tert

iärt

påf

örd

Z to

pp (m

öh)

Z bo

tten

(möh

)

Sammansättning/struktur



S3 Stenbeläggning 1

S6 Stenbeläggning 1S7 Syllsten m m 1

S8 Stenkonstruktion 1

Innehåll/materialPacknings-grad Form Utsträckning Tjocklek (m) Längd (m) Bredd (m)



Sandig jord, tegelfragment, kalkbruk m m Luckert

Rundad sten 0,1-0,15 0,1-0,25

Flat sten Ö-V 0,1 1,5 0,30,1x0,15-0,20x0,20

Flat sten

Stenhällar

T

G

Unexcavated

S1

S2

S3 S6

S7

S8

2

Innehåll


verl

igga

nde

Und

erlig

gand

e

Tege

lbro

ckor

Tege

lkro

ss

Takt

egel

Brän

d le

ra

Kalk

bruk

Eldp

åver

kad

sten

Pinn

ar

Träb

itar

Träf

lis

Smås

ten

Göd

sel

Träk

ol

Ask

a

Sot

Skal

grus

Dju

rben

Fisk

ben

Pors

lin

Flin

tgod

s

S2, S3, S4, S5, S9

S1, S2, S3 Unexc ●● ●● ●●●

●● ● ● ●

Rundad marksten

S1, S3, S9 S5

tuktad marksten S1 S2

S1 S2?

S1 S2?

Faja

ns

Yngr

e rö

dgod

s

Sten

gods

Gla

s

Krit

pipo

r

Föns

terg

las

Järn

före

mål

Anmärkning

● ●

Utjämningslager bestående av sandig jord med stort inslag av tegelfragment, kalkbruk och mindre byggnadssten. Relativ datering: lagret är en kombination av avsatta och omdeponerade massor. I det att S2 är anlagt på det så måste det huvudsakligen vara 1700-tal eller äldre. Stenläggning inom stora delar av Borggården. Känd utsträckning, förutom exponerad yta, är ytan runt Altarstenen och mot Kyrkan där stenläggningen är överlagrat med gräsmatta.Stenläggning. Mindre yta med flat och skivig sten som framkom vid schaktning för elkabel ca 5-6 m innanför portalen ut mot St våghals.Ca 0,1 m under markhorisont. 1,5 m synligt i schaktets norra profil.Syllsten m m vid norra väggen till Kyrkans förbyggnad. Stenkonstruktion? Stenhällar inom Kyrkan. Framkom i samband med schaktning för elkabel sept 2016. Relativ datering: sannolikt del av rivningsfas. Påträffades ytligt, direkt under grästorven S1.

2

Bohusläns museumRAPPORT 2017:02



Thomas Bergstrand

bohusläns museum rapport 2017:02 · 2019. 5. 9. · 8 bohusläns museum rapport 2017:02 resultat...

Documents