bokpriskommissionens delrapport i · nalisten alexandra pascalidou och bibliotekschef lars...

Bokpriskommissionens delrapporBokpriskommissionens delrapporBokpriskommissionens delrapporBokpriskommissionens delrapporBokpriskommissionens delrapport It It It It I

Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter

Delrapport från Bokpriskommissionen

Stockholm 2002

3

Regeringen beslutade den 10 januari 2002 att tillkallaen kommission med uppgift att följa och granskaprisutvecklingen på böcker, tidskrifter m.m. efter den1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varorsänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissionenskall verka för att åtgärden får fullt och bestående ge-nomslag i det pris som konsumenten betalar förböcker, tidskrifter mm. Ett mål är att läsandet skallöka i alla grupper. De litteraturpolitiska effekterna avden sänkta mervärdesskatten skall redovisas.

Kommissionen skall slutligt redovisa sitt uppdrag ien rapport senast den 20 december 2004. Del-rapporter skall regelbundet lämnas under uppdragetslöptid; senast den 30 juni 2002, den 20 december2002, den 30 juni 2003, den 20 december 2003 resp.den 30 juni 2004.

Genom beslut den 10 januari 2002 förordnadechefen för Kulturdepartementet, statsrådet MaritaUlvskog, projektledaren Ingegerd Sahlström som ord-förande i kommissionen. Som övriga ledamöterförordnades samma dag direktören Kristina Ahlin-der, förlagschefen Lena Björk, redaktören Anna Bro-dow, kommunalnämndsordföranden Sven Cahling,direktören John Erik Forslund, controller Lars-ErikLinder, andre vice ordföranden Ulla Lindqvist, jour-nalisten Alexandra Pascalidou och bibliotekschef Lars

Rydquist. Som sakkunniga förordnades skatte-direktören Lennart Hamberg, enhetschefen MadsLundgaard, avdelningschefen Birgitta Modigh ochprogramchefen Roger Petterson.

Genom beslut den 17 januari förordnades förläg-garen David Stansvik som ledamot i kommissionen.

Genom beslut den 5 februari 2002 förordnadessom experter hovrättsassessor Maria Eka ochdepartementssekreterarna Madelén Falkenhäll ochBirgit Gunnarsson.

Numera generaldirektören Mats Ekdahl var kom-missionens sekreterare under tiden 10 januari – 31mars 2002. Som huvudsekreterare fr o m den 6 maj2002 förordnades departementsrådet Hans Sand.Alicia Ormazábal är kommissionens assistent.Kommissionen har engagerat journalisten HansWigstrand för att biträda som redaktör och layout-ansvarig.

Kommissionen har tagit namnet Bokpris-kommissionen.

Kommissionen överlämnar härmed sin första del-rapport Det skall vara billigt att köpa böcker och tid-skrifter I. Rapporten kommer även att finnas tillgäng-lig på www.sou.gov.se

Stockholm i juli 2002

TTTTTill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenFör KulturFör KulturFör KulturFör KulturFör Kulturdepardepardepardepardepartementettementettementettementettementet

Ingegerd Sahlström

Kristina Ahlinder Lena Björk Anna BrodowSven Cahling John Erik Forslund Lars-Erik LinderUlla Lindqvist Alexandra Pascalidou Lars RydquistDavid Stansvik

/Hans Sand

5

Förord .......................................................... 6

Sammanfattning ........................................... 8

SCB:s redovisning ........................................ 9

Bokläsning i den digitala tidsåldern .............. 22

Kommissionens slutsatser ............................ 34

Intervju:

Professorn om priset .................................... 38

Läsvanor i EU:

Sverige ligger bra till ..................................... 42

Kommittédirektivet ....................................... 46

Teckningar: Jan Berglin

Omslag: Rolf Hernegran

InnehållInnehållInnehållInnehållInnehåll

6

FörFörFörFörFörororororord och sammanfattningd och sammanfattningd och sammanfattningd och sammanfattningd och sammanfattning

öcker och läsning är viktiga element i detkulturpolitiska arbetet. Därför omfattarden statliga kulturpolitiken en rad olikaåtgärder för att stimulera en varierad ut-givning av kvalitetslitteratur, samt att öka

tillgången till litteratur och intresset för läsning i allagrupper. Sänkningen av mervärdesskatten är ett kom-plement till andra litteraturpolitiska insatser och syf-tar till att öka läsandet i alla grupper.

Om en mervärdesskattesänkning skall bli kultur-politiskt effektiv förutsätter den dock ett långsiktigtengagemang av förlag, bokhandel, bokklubbar, varu-hus och andra aktörer på marknaden så att de pris-sänkande effekterna av skatteändringen blir bestå-ende. Effekterna på läsandet är vidare något som be-höver klarläggas.

Det är med dessa utgångspunkter som Bokpris-kommissionen nu har satt igång sitt arbete. Inrikt-ningen av detta arbete kan delas upp i följande hu-vudmoment:

För det första skall Kommissionen följa och gran-ska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter och övrigavaror som omfattas av skattesänkningen. Den skallockså verka för att åtgärden med sänkt mervärdes-skatt skall får fullt och bestående genomslag i det prissom konsumenten betalar.

För det andra skall Kommissionen bidra tillkonsumentinformationen om den sänkta mervärdes-skatten på böcker och tidskrifter mm, liksom om denlöpande prisutvecklingen på dessa varor.

För det tredje skall Kommissionen verka för attläsandet ökar i alla grupper och redovisa vilka effektersom har uppnåtts genom sänkningen av mervärdes-skatten.

Slutligen ingår i uppdraget att vid behov lämnaförslag till åtgärder som kan motiveras av vår gransk-ning.

Kommissionen konstaterar att dess uppgifter är avlångsiktig karaktär. Bakgrunden härtill är förstås att

de långsiktiga effekterna av skattesänkningen – bådevad gäller prisutvecklingen och läsandet – förutsätteratt sektorn granskas och bevakas under en längretidsrymd. Först efter de 3 år som direktivet uppställtkan man klarlägga om tidsperspektivet har varit till-räckligt.

Kommissionens arbete inom de huvudmomentsom vi har redovisat tidigare har – åtminstone infördenna första rapport – byggt på följande förutsätt-ningar:

Ett viktigt underlag för kommissionen för attkunna följa och bedöma prisutvecklingen på böcker,tidskrifter m m, samt för att kunna bedöma dess ef-fekter på läsningen inom olika grupper utgörs av sta-tistik. Sålunda har regeringen genom beslut den 10januari 2002 uppdragit åt Statistiska centralbyrån(SCB) att mäta och analysera denna prisutveckling.

Uppdraget innebär att SCB inom ramen för ettbelopp om totalt 12.1 miljoner kronor skall försekommissionen med relevanta uppgifter om och ana-lyser av prisutvecklingen på böcker och tidskrifter.Enligt uppdraget skall mätningarna av konsument-priserna ske två gånger per år under perioden 2002–2004 inkl. en mätning i begränsad omfattning retro-aktivt för år 2001. Mätningar och bedömningar avbok- respektive tidskriftsläsandets utveckling ingårdessutom i uppdraget.

Inom ramen för sitt uppdrag har SCB träffat avtalmed NORDICOM-Sverige och SOMINSTITUTET,båda knutna till Göteborgs universitet, och Statenskulturråd om att utnyttja viss statistik framtaget avdessa.

SCB:s redovisning till Kommissionen utgör dethuvudsakliga underlaget för våra bedömningar iföreliggande rapport. I redovisningen ingår ocksåett underlag från NORDICOM om bokläsningen iden digitala tidsåldern. Där redovisas vissa iakttagel-ser om bokläsandets utveckling under de senasteåren.

B

7

Regeringen beslutade den 6 juni2002 att till SCB anvisa ytterligare3.1 miljoner kronor för att under pe-rioden 2002–2004 mäta prisutveck-lingen på kurslitteratur inom uni-versitet, högskolor och kommunalvuxenutbildning i enlighet med enkompletterande offert från SCB.

Uppgiften att bidra till konsu-mentinformationen om den sänkta mervärdes-skatten på böcker och tidskrifter avser Bokpris-kommissionen att hantera på olika sätt.

Sålunda har Kommissionen funnit det angelägetatt redovisa sina iakttagelser i en rapportform somförhoppningsvis underlättar spridningen av informa-tion både om den sänkta mervärdesskatten och omde effekter som denna sänkning har inneburit. Ut-formningen av föreliggande rapport skall alltså ses idet perspektivet.

Vi tycker också att det är viktigt att rapporterna –förutom redovisningen och analysen av det statistiskamaterialet – skall omfatta olika typer av tematiskaredovisningar som syftar till att belysa sakområdetfrån olika utgångspunkter. Därför har vi till dennarapport fogat ett par artiklar som tar upp några cen-trala frågor:

Professor Karl-Erik Gustafsson tar i en intervjumed journalisten Hans Wigstrand upp frågan omprisernas ”magi” och betydelse för böcker och tid-skrifter.

Journalisten Peter Almerud sätter in bok- ochtidskriftsfrågorna i ett internationellt perspektiv närhan redovisar bl a nyligen genomförda statistik-undersökningar i EU:s regi.

Det är Bokpriskommissionens förhoppning attdessa bidrag, som avspeglar artikelförfattarnas syn-punkter i frågorna och inte nödvändigtvis Kommis-sionens, skall ge en värdefull relief åt de områdensom vi har att bevaka och bidra till debatt om dessa.

Kommissionen räknar alltså medatt också i de kommande halvårs-rapporterna presentera tematiskaartiklar.

Som ett led i arbetet med kon-sumentinformationen men också föratt stimulera och fördjupa debatteninom vissa sakområden planerar Kom-missionen att genomföra en serie semin-arier med deltagande av olika aktörer

inom de berörda branscherna. Vi hoppas kunna ge-nomföra det första seminariet redan under hösten2002.

Uppgiften att bidra till konsumentinformationenom den sänkta mervärdesskatten på böcker, tidskrifterm m, liksom om den löpande prisutvecklingen pådessa varor förutsätter enligt Kommissionens uppfatt-ning ett aktivt förhållningssätt från Kommissionenssida. Detsamma gäller vårt kulturpolitiska uppdrag,dvs att verka för att läsandet generellt ökar och attdetta också leder till ökat läsande hos grupper som ärmer läsovana och hos barn och ungdomar. Också frå-gan om hur läsandet fördelar sig geografiskt finnsmed i detta perspektiv.

Seminarieverksamheten kan som nämnts uppfattassom ett led i denna aktiva marknadsföring av böckeroch läsning. Vår ambition är att försöka hitta ocksåandra former för att fullgöra dessa uppdrag. Ett vik-tigt moment är att mobilisera flera parter i detta ar-bete. Vi räknar sålunda med att genom kontaktermed skolan, biblioteken, bokhandeln, ideella organi-sationer, folkbildningen, konsumentorganisationenm fl sprida kunskaper om prissänkningarna på bok-och tidskriftsområdet och skapa ett engagemang föratt den åtgärden blir långsiktig och berör alla grupperi samhället.

Under våren har vi inlett kontakter med ett antalmöjliga partners i detta angelägna arbete för att son-dera möjligheterna till samarbete och insatser. Vi av-

Förord och sammanfattning

IDet skall vara billigt att läsa

RAPPORTFrån BokpriskommissionenVåren 2002

8

ser att återkomma med en redovisning i vår nästarapport om hur arbetet utvecklas.

Enligt Kommissionens direktiv skall den vid behovlämna förslag till åtgärder som kan motiveras av dessgranskning.

Den delen av uppdraget räknar vi med att åter-komma till när tillräckligt underlag finns för att göramer säkra bedömningar av utvecklingen inom de be-rörda områdena.

SammanfattningLåt oss nu övergå till att kortfattat sammanfatta iakt-tagelserna av det första halvåret efter mervärdesskatt-ens sänkning.

Kommissionens preliminära bedömning är att åt-gärden med sänkt mervärdesskatt på böcker sannolikthar givit det resultat som önskades, dvs fått ett fulltgenomslag i det pris som konsumenten betalar. Förtidskrifterna gör vi bedömningen att momssänk-ningen generellt sett inte har fått samma genomslagsom på boksidan utan till viss del utnyttjats för attförstärka tidskrifternas egen ekonomi. Vi betonarsamtidigt att underlaget ger möjlighet till säkrare be-dömning av utvecklingen på tidskriftssidan än påbokområdet.

Uppgifterna om prissänkningarna för olika bok-och tidskriftskategorier (skönlitteratur, barnböcker,facklitteratur resp familje- och damtidningar och ettantal specialtidskrifter) tyder på att utvecklingen intehar varit enhetlig inom resp grupp. Det har inte varitmöjligt att närmare analysera orsaken bakom dessadifferenser eller om de är uttryck för skilda attitydervad gäller ambitionen att låta momssänkningen fåfullt genomslag för konsumenten.

Momssänkningen på bokområdet har uppmärk-sammats väl i konsumentledet och lett till ökade bok-inköp. Om den har påverkat läsvanorna är ännu förtidigt att uttala sig om.

Också på tidskriftsområdet har konsumenternanoterat prissänkningen även om det skett i mindreutsträckning än för böckerna. Också inköpen av tid-skrifter har ökat, även om ökningen är relativt mått-lig.

Förord och sammanfattning

9

SCB:s redovisning till Bokpriskommissionen,”Underlag för uppföljning av effekter av sänktmervärdesskatt på böcker och tidskrifter”, redo-visas i det följande. Den fullständiga redovis-ningen finns på SCB:s hemsida: www.scb.se

ervärdesskatten på böcker och tidskrif-ter sänktes den 1 januari 2002 från 25till 6 procent. Allt annat lika innebärdetta en sänkning av prisnivån med15,2 procent (1–1,06/1,25). Prisut-

vecklingen för böcker och tidskrifter bör ställas i rela-tion till momssänkningen, men även till den allmännaprisutvecklingen för varor och tjänster mellan de tids-perioder som jämförelser görs (se diagram 2.1–2.4 i av-snitt 2.1). Observera att prismätningarna mellan 2001och 2002 för böcker sker med annan metod än förprismätningarna 2002 till 2004 (se avsnitt 2.1.2). Re-dovisning av branschens omsättningsutveckling enligtföretagens mervärdesskattedeklarationer se avsnitt 3.

Prisutveckling på böcker och tidskrifterSCB har beräknat prisutvecklingen på böcker från våren2001 till våren 2002. Följande resultat kan redovisas:

• Priserna på böcker i bokhandelns reakataloger harminskat med 12,8 ± 1,2 procent.

• Priserna på böcker i bokhandelns vårkataloger harminskat med 14,9 ± 3,1 procent.Priserna på böcker i bokklubbarnas kataloger in-klusive expeditionsavgifter har minskat med 10,5± 3,3 procent.

SCB har beräknat prisutvecklingen på tidskrifter frånoktober 2001 till april 2002. Följande resultat kanredovisas:

• Priserna för 106 momssänkta tidskrifter, lösnum-mer och abonnemang, har minskat med 10,8 ±0,8 procent.

Ekonomisk utveckling i branschenSammantaget för branschen1 , har omsättningen förårets första tre månader ökat i löpande priser medmellan 1 och 2 procent. I januari 2002 var omsätt-ningen 8 procent högre jämfört med januari 2001.I februari omsättningen i branschen 3 procent högrejämfört med februari 2001, medan preliminära siff-ror visar på en nedgång i mars månad 2002 jämförtmed föregående år.

För hela kvartalet har bokförlag, bok- och pappers-handel och postorderhandel haft en positivomsättningsutveckling. Tidskriftsförlagens omsätt-ning är relativt oförändrad jämfört med föregåendeår. Boktryckerier och bokbinderier har däremotminskat sin omsättning något.

Läsandet i SverigeI Sverige är andelen som läser böcker större än ge-nomsnittet för EU-länderna, och antalet böcker ihemmet är fler. Svenskarna läser också litteratur avannan orsak än arbete och skola i större utsträckningän i andra europeiska länder.

Generellt läser kvinnor mer än män, flickor merän pojkar, yngre mer än äldre, högutbildade mer änlågutbildade.

I SCB:s omnibuss i april 2002 framkom att kvin-nor läser böcker oftare än män. Män läser mer oftatidskrifter än böcker. Läsning på Internet är vanligastbland de yngre.

Bland de som anger att de i stort sett aldrig läserböcker, anger hälften brist på tid som den främstaorsaken. Det är få ickeläsare som anger något somskulle kunna få dem att läsa – bland dem är tid detvanligaste svaret.

SCB:S REDOVISNING:

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifter

M

1 I branschen ingår här bok- och tidskriftsförlag, tidskriftstryckerier,bok- och övriga tryckerier, bokbinderi och industri för övrig trycksaks-behandling, bok- och pappershandel och postorderhandel med media-varor. Se vidare under avsnitt 3 nedan.

10

Hälften av de svarande har lagt märke till attböcker har blivit billigare, jämfört med tidskrifter dären fjärdedel av de svarande lagt märke till det. Av desom uppmärksammat prissänkning på böcker respek-tive tidskrifter, är det en större andel som ökat sinainköp av böcker än av tidskrifter.

SCB:s uppdragRiksdagen biföll den 12 december 2001 regeringensproposition om sänkt skattesats vid omsättning avböcker, tidskrifter med mera2 från 25 till 6 procent.Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2002. Rege-ringen anförde också i den propositionen vikten avatt en sänkt mervärdesskatt får fullt och beståendegenomslag i det pris som konsumenterna betalar förböcker och tidskrifter.

Regeringen tillsatte en kommission för bokpris-frågor med uppdrag att följa och granska prisutveck-lingen för de varor som omfattas av den sänktamervärdesskatten. I kommissionens uppdrag ingåräven att redovisa de litteraturpolitiska effekterna avden sänkta mervärdesskatten.

SCB har fått i uppdrag att förse kommissionenmed relevant underlag i enlighet med SCB:s offertav den 21 december 2001. Uppdraget innebär i hu-vudsak att mäta konsumentprisutvecklingen påböcker och tidskrifter under perioden 2002–2004. Ibegränsad omfattning mäts även priserna retroak-tivt mellan 2001 och 2002. Med de möjlighetersom statistiken ger kommer SCB att följa ekono-misk utveckling för tillverkare, distributörer ochåterförsäljare av böcker och tidskrifter. SCB ställerett mindre antal frågor kring läsande i SCB:s

omnibussundersökningar och i SOM-Institutetsopinionsundersökningar. Därutöver ställs tvåtilläggsfrågor i Statens kulturråds undersökning”Kulturbarometern 2002”. I rapporterna från SCBkommer också att finnas information om läsandetfrån andra relevanta undersökningar. Rapporteringtill Kulturdepartementet och kommissionen förbokprisfrågor kommer att ske totalt sex gånger, pre-liminärt i juni och december år 2002–2004.

Prisutveckling på böcker och tidskrifterSCB:s huvudsakliga uppgift är att mäta konsument-priser på böcker och tidskrifter under perioden 2002–2004. I begränsad omfattning mäts även konsument-priserna mellan 2001 och 2002. Vid fastställande avmetodik och praktiskt tillvägagångssätt har en refe-rensgrupp med deltagare från bokbranschen medver-kat.

I prismätningarna år 2002–2004 observeras bok-priser (två gånger per år) i fysiska butiker (50 bok-handlar varav de flesta sortimentsbokhandlar, ettmindre antal varuhus/stormarknader, en livsmedels-butik och en pressbyrå), i bokklubbskataloger och påInternet. För uppföljning av prisutvecklingen påböcker mellan år 2001–2002 observeras bokpriser ikataloger (rea-, vår-, höst- och julkataloger) samtbokklubbskataloger.

Priser på tidskrifter noteras för perioderna 2001–2002 och 2002–2004 genom observation i butik ellerinformation från Internet, kompletterat med telefon-samtal till tidningsutgivare.

Prisutveckling år 2001–2002Nedan redovisas prisutveckling för böcker i rea-, vår-och bokklubbs-kataloger samt tidskrifter.

Rea–februari. Sammantaget över skönlitteratur, barn-och facklitteratur var priserna för reaperioden i ge-

2 Sänkt skattesats tillämpas för omsättning av böcker, broschyrer,häften och liknande alster, tidningar och tidskrifter, bilderböcker,ritböcker och målarböcker för barn, noter och kartor.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

11

nomsnitt 12,8 ± 1,23 procent lägre jämfört med2001. Priset på skönlitteratur i butikskataloger var igenomsnitt 15,2 ± 1,5 procent lägre under rean 2002jämfört med rean 2001. För barnböcker under mot-svarande period var priserna i genomsnitt 12,8 ± 2,9procent lägre och för facklitteratur i genomsnitt 10,1± 2,3 procent lägre jämfört med 2001.

Vår–april. Sammantaget över skönlitteratur, barn-och facklitteratur var priserna i butikskataloger förvåren 2002 i genomsnitt 14,9 ± 3,1 procent lägrejämfört med 2001. Under våren 2002 var priserna förskönlitteratur i genomsnitt 16,5 ± 5,0 procent lägreän vid motsvarande period 2001. För barnböcker varpriserna 18,3 ± 5,4 procent lägre och för facklittera-tur 12,0 ± 4,8 procent lägre jämfört med 2001.

Bokklubbar. Sammantaget över skönlitteratur, barn-och facklitteratur var priserna i bokklubbar 10,5 ±3,3 procent lägre jämfört med 2001. Priset på skön-litterära böcker i bokklubbar var i genomsnitt 9,6 ±3,1 procent lägre under perioden januari – april 2002jämfört med januari – april 2001. För barnböcker varpriserna under motsvarande period i genomsnitt 6,7± 6,6 procent lägre och för fackböcker i genomsnitt12,9 ± 4,6 procent lägre.

3 Osäkerhetstal är ett uttryck för den variabilitet i resultaten somuppstår på grund av urval. Se vidare avsnitt 4.4.

Bokpriser i reakataloger har mellan februari 2001 ochfebruari 2002 sjunkit med 12,8 procent, att jämföramed konsumentprisutvecklingen generellt för sammatidsperiod där priserna ökat med 2,6 procent.

Bokpriser i vårkataloger har mellan april 2001 ochapril 2002 sjunkit med 14,9 procent, att jämföramed konsumentprisutvecklingen generellt för sammatidsperiod där priserna ökat med 2,3 procent.

Tabell 2.1 Prisutveckling på böcker år 2001–2002

Bokkategori Prisföränd- Osäkerhets- Antal pris-ring i % tal observationer

Rea totalt –12,8 ± 1,2 8 980 Skön –15,2 ± 1,5 3 047 Barn –12,8 ± 2,9 1 956 Fack –10,1 ± 2,3 3 977

Vår totalt –14,9 ± 3,1 1 911 Skön –16,5 ± 5,0 578 Barn –18,3 ± 5,4 560 Fack –12,0 ± 4,8 773

Bokklubbar totalt –10,5 ± 3,3 2 970 Skön –9,6 ± 3,1 1 252 Barn –6,7 ± 6,6 185 Fack –12,9 ± 4,6 1 533


Diagram 2.1 Prisjämförelse Reakataloger

2,6

-12,8-15,0

-10,0

-5,0

0,0

5,0

REA KPI-totalt

Pro

cen

tuel

l fö

rän

dri

ng

Diagram 2.2 Prisjämförelse Vårkataloger

-14,9

2,3

-20

-15

-10

-5

0

5

VÅR KPI-totalt

Pro

cen

tuel

l fö

rän

dri

ng

12

Bokpriser i bokklubbar har för perioden januari–april2001 till januari–april 2002 sjunkit med 10,5 pro-cent, att jämföra med konsumentprisutvecklingengenerellt för samma tidsperiod där priserna ökat med2,6 procent. (Denna beräkning inkluderar genom-snittlig expeditionsavgift som bokklubbsköparen er-lägger. Även expeditionsavgiften omfattas av moms-sänkningen Om prisutvecklingen räknas exklusivedenna expeditionsavgift uppmäts prissänkningen till12,2 procent).

Tillvägagångssätt – BöckerRea och vår. Vid mätning av priser i butikskatalogerför tidsperioderna rea och vår 2001 jämfört med2002, har bokhandlar valts ut genom ett systematiskturval från tidskriften Svensk bokbransch matrikel2001/2002. Totalt ingår 64 stycken bokhandlar i ur-valet. De bokhandlar som ingår i urvalet har kontak-tats för information om hur bokpriser sätts i den spe-cifika bokhandeln.

Prisnivåer för år 2001 och jämförelsematerial för år2002 har inhämtats från de bokhandlar som ingår iurvalet och som har egenskaperna: är sortimentsbok-handlar och lokaliserade i Sverige, samt kan angebutikskatalog vars priser man följer. Dessa utgör 54av de 64 ursprungliga bokhandlarna. Det inhämtadeprismaterialet består av samtliga bokkatalogpriser

med undantag av priser för paketerbjudanden ochsamlingsvolymer.

Prisjämförelsen görs mellan åren för jämförbarabokkategorier för respektive aktör. Till exempeljämförs medelpriser för faktabarnböcker i en vissaktörs reakatalog 2001 med medelpriser för fakta-barnböcker i samma aktörs reakatalog 2002. Agg-regering (sammanvägning) till redovisade uppgiftergörs så att antalet titlar samt katalogernas ochlitteraturtypernas ekonomiska betydelse (omsättningi kronor) beaktas.

Bokklubbar. I prismätningen för bokklubbar ingårde 12 största bokklubbarna i Sverige. Prisjämförelsegörs mellan titlar i bokklubbarnas medlemstid-ningar som utkommit under perioden januari –april 2001 respektive januari – april 2002. I pris-mätningen beaktas även bokklubbarnas expeditions-avgift.

Urvalet av titlar ur respektive bokklubbs medlems-tidning utgörs i princip av samtliga titlar som presen-teras för första gången. Bokpaket (utom i de bok-klubbar där de regelmässigt är huvuderbjudande) ochpris som är förknippat med villkor eller motpresta-tion utesluts (till exempel pris som gäller när man harvarit medlem en viss tid eller redan gjort ett visst an-tal inköp).

Prisjämförelser mellan tidsperioderna görs för detre huvudkategorierna skönlitteratur, barnböcker ochfackböcker för respektive bokklubb och vägs ihop förde tre kategorierna över samtliga bokklubbar efterekonomisk omfattning.

Liksom alla statistiska undersökningar kan ävendenna prismätning vara behäftad med felkällor. Tremöjliga felkällor förtjänar särskilt att påpekas:

a) Katalogpriserna överensstämmer inte alltid medpriset i butik.

b) Vissa litteraturkategorier och försäljningskanaleringår inte i undersökningen.


Diagram 2.3 Prisjämförelse Bokklubbar

2,6

-10,5-15,0

-10,0

-5,0

0,0

5,0

Bokklubbar KPI totalt

Pro

cen

tuel

l fö

rän

dri

ng

13

c) Böckers beskaffenhet och kvalitet förändras övertiden så att den valda metoden inte helt förmårskilja prisförändringar från kvalitetsförändringar.

Resultat – TidskrifterDe momssänkta tidskrifterna har under perioden ok-tober 2001–april 2002 i genomsnitt minskat i prismed 10,8 ± 0,8 procent. Skillnaderna mellan lösnum-merprisernas och abonnemangsprisernas genomsnitt-liga utveckling redovisas inte här då de är mycket små.

Prisförändringen på tidskrifter presenteras i tabell2.2. De avser en sammanvägning av lösnummer-prisernas och abonnemangsprisernas utveckling. In-

delningen av tidskrifterna grundas på en indelning avTidningsstatistik AB men är modifierad av SCB så atten viss tidskrift endast ingår i en grupp.

Skillnaderna mellan grupperna är i allmänhet intestatistiskt signifikanta. Datortidskrifternas prissänk-ning är dock signifikant mindre än genomsnittet. Detidskrifter som ej påverkats av momssänkningen harökat i pris med 3,5 procent.

Tabell 2.2: Tidskrifternas prisutveckling oktober 2001 tillapril 2002, efter kategori.

Tidskriftskategori Prisföränd- Osäkerhets- Antalring i % tal tidskrifter

Totalt momssänkta tidskrifter4 –10,8 ± 0,8 106Familje- och damtidningar –12,0 ± 1,2 17

Hem, bostad, trädgård –10,6 ± 2,0 17Ekonomi, teknik, hobby, foto –8,4 ± 3,3 11Idrott, motion, friluftsliv –11,2 ± 2,4 8

Datortidskrifter –7,3 ± 2,6 8

Motor –11,2 ± 2,1 8

Serietidningar –10,5 ± 2,0 13Övriga momssänkta tidskrifter –9,3 ± 2,4 24

Totalt ej momssänkta tidskrifter 3,5 ± 2,4 7

4 På grund av att ett flertal tidskrifter, framför allt kulturtidskrifter ochmedlemstidskrifter, utges av ideella föreningar och därför inte ärmomspliktiga berörs de inte av momssänkningen. Mindre tidskriftersom är momspliktiga ingår ej i urvalet.

Tidskriftspriserna har för perioden oktober 2001 tillapril 2002 sjunkit med 10,8 procent. Konsument-prisutvecklingen generellt för samma tidsperiod harökat med 1,4 procent.

Prisförändringen för tidskrifter redovisas för ensexmånadersperiod. För att kunna redovisa pris-förändringen för en tolvmånadersperiod – vilket görsför böcker – kan SCB:s ordinarie KPI för tidskrifteranvändas som komplement. KPI för tidskrifter base-ras på ett urval om ett tjugotal tidskrifter. Om för-ändringen av tidskriftspriser enligt KPI för periodenapril 2001–oktober 2001 länkas samman med dennu uppmätta prisförändringen mellan oktober 2001och april 2002, får vi en tolvmånadersförändring avpriserna på tidskrifter på –8,8 procent.

Tillvägagångssätt – Tidskrifter113 tidskrifter ingår i beräkningarna. Urvalet är gjortså att de som är omsättningsmässigt störst inkluderas.Såväl lösnummer som abonnemangspris beaktas.


Diagram 2.4 Prisjämförelse Tidskrifter

-10,8

1,4

-15

-10

-5

0

5

Tidskrifter KPI-totalt

Pro

cen

tuel

l fö

rän

dri

ng

14

Prismätning år 2002–2004I syfte att mäta prisutvecklingen mellan 2002 och2004 görs prismätningar i butik två gånger per år(april samt oktober/november). Vi beskriver kortfat-tat dessa mätningar nedan. Resultat från dessa mät-ningar redovisas första gången i juni 2003.

Utöver dessa mätningar fortsätter bokklubbs- samttidskriftsmätningar på samma sätt som beskrivits ovan.

Tillvägagångssätt – i butikBokprismätningar har genomförts i butik under aprilmånad och kan delas in i tre grupper:

• A – Prismätning i 50 stycken slumpmässigt ut-valda sortimentsbokhandlare och en pocketbutik.

• B – Prismätning i några större varuhus• C – Prismätning i medelstor kiosk och livsmedels-

butik

Prismätning A har genomförts av SCB:s fältarbetare iett urval av sortimentsbokhandlar plus en pocket-boksbutik, samtliga valda med sannolikhetsurval urSCB:s företagsregister. Den totala målpopulationenav titlar som uppfyller villkoren för att ingå i pris-mätning A (kommersiella titlar som är utgivna avsvenska förlag under åren 2001–2002) är cirka 6 000.Prismätning A omfattar ett urval av 1 000 boktitlar,som har fördelats mellan bokhandlar enligt ett sär-skilt mönster. Vid redovisning av prismätning Akommer hänsyn att tas till att en titel som i början avåret är inbunden senare under året kan ges ut somkartonnage och ännu något senare som pocket. Imöjligaste mån är det den senaste bandtypen för enspecifik titel som prismäts.

Prismätning B har ett urval av titlar dragna genomett systematiskt urval från den population av titlar,cirka 1 000 stycken per varuhus, som saluförs av res-pektive varuhuskedja. Urvalet av prismätta titlar ärcirka 300 stycken per varuhus men varierar mellan

varuhus. Eftersom titeluppsättning och pris inte va-rierar mellan butiker inom varuhuskedjor har detvarit möjligt att begränsa antalet undersökta försälj-ningsställen till en per kedja.

Prismätning C har genomförts som en total under-sökning av samtliga titlar hos aktuella försäljnings-ställen. I denna prismätning är samtliga titlar pocket-böcker, priset för identiska titlar är dessutom det-samma inom företagets alla butiker. Därmed är detmöjligt att begränsa prismätningen till två försäljnings-ställen. Antalet prismätta titlar är i snitt 115 stycken.

Tillvägagångssätt – InternetDenna prismätning är genomförd på samma urval avtitlar som prismätning A. De Internetbokhandlar somingår i undersökningen har alla egenskapen att de ärSverigebaserade och välsorterade, det vill säga saluförtitlar utgivna av svenska förlag samt av alla kategorier.Drygt hälften av de Internetbokhandlar som ingår iurvalet är endast Internetbaserade, det vill säga saluförtitlar endast över Internet, resterande saluför titlaräven i reguljära butiker. Eftersom titelurvalet haregenskapen att samtliga titlar är utgivna av svenskaförlag är det inte möjligt att jämföra svenskbaseradeInternetbokhandlar med Internetbokhandlar lokalise-rade i andra länder. Böcker utgivna av svenska förlagsaluförs inte av Internetbokhandlar i andra länder.

Priser – historisk utvecklingInternationella prisjämförelserMed undantag av några enstaka tidpunkter, har pri-serna på böcker sedan år 1995 ökat snabbare i Sverigeän för EU:s 15 medlemsländer. I januari 2002 sjönkpriserna på böcker i Sverige till följd av moms-sänkningen. Den finska bokmomsen sänktes i juni1994 från 22 till 12 procent och till 8 procent i ja-nuari 1998. I Danmark är bokmomsen 25 procent.


15

Prisutvecklingen på tidskrifteri Sverige, Finland, Danmarkoch ett genomsnitt för EU:s 15medlemsländer, enligt EU:sharmoniserade index förkonsumentpriser (HIKP)

Prisutvecklingen på böcker iSverige, Finland, Danmark ochett genomsnitt för EU:s 15medlemsländer enligt EU:sharmoniserade index förkonsumentpriser (HIKP)


90

100

110

120

130

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Sverige

Finland

Danmark

EU15

Diagram 2.5. Index, 1996 = 100

90

100

110

120

130

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Sverige

Finland

Danmark

EU15

Diagram 2.6 Index, 1996 = 100

16

Prisutvecklingen för tidskrifter5 i Sverige har i stortsett varit lika med prisutvecklingen för genomsnittetav EU:s 15 medlemsländer från år 1995 till år 1999.Därefter och fram till momssänkningen i januari2002, då priserna sjönk, har prisutvecklingstaktenvarit något högre i Sverige.

Nationella prisjämförelserPrisökningstakten på böcker6 och tidskrifter (exklu-sive dagstidningar) har successivt ökat i förhållandetill KPI totalt från ungefär år 1982 fram till januari2002, då skillnaden i prisökningstakt minskade tillföljd av momssänkningen.

Prisutvecklingen för böckeroch populärtidskrifter enligtKPI samt KPI totalt

Under 1980-talet och en bit in på 1990-talet låginflationen på relativt höga nivåer jämfört med idag,under vissa perioder över 10 procent. Den genom-snittliga inflationstakten, 12-månadersförändringen,var under perioden januari 1980 till och med decem-ber 1992 8,0 procent jämfört med 1,8 procent förperioden januari 1993 till och med april 2002.

En omläggning av den ekonomiska politiken ochinrättandet av ett inflationsmål för penningpolitikenär nog den viktigaste orsaken till denna nedgång iinflationen. Även andra politiska beslut har påverkatprisutvecklingen. Där kan nämnas sänkningen avmomsen på livsmedel 1 januari 1996 samt avreg-leringarna på el- och telemarknaderna på 1990-taletsandra hälft.

Inflationsmålet från 19 november 1992, inflatio-nen enligt måttet UND1 som beräknades av Riks-banken skulle inte öka. 1995 förändrades målet tillatt inflationen enligt KPI ska hållas på 2 procent med

5 För Sverige avses tidskrifter exkl. dagstidningar. För EU 15, Finlandoch Danmark avses samtliga tidskrifter.6 Prismätningen för böcker i KPI tas fram genom att prisutvecklingenför böcker i fem bokklubbar samt tio indikatorböcker i tio bokhandlarstuderas.


100

150

200

250

300

350

400

450

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02

Böcker

Tidskrifter

KPI totalt

Diagram 2.7. Index, 1980 = 100

17

en accepterad avvikelse uppåt och nedåt på 1 procent-enheter.

Ekonomisk utveckling hos tillverkare,distributörer och återförsäljareEkonomisk utveckling för de branscher som tillverkar,distribuerar och säljer böcker och tidskrifter följs somkomplement till priserna. I den här rapporten redovi-sas omsättningsutvecklingen för januari–mars 2001och januari–mars 2002. Omsättningen följs genomföretagens mervärdesskattedeklarationer. Genom upp-gifter från företagens årsredovisningar och standardise-rade räkenskapsurval (SRU) följs kostnader, intäkteroch lönsamhet för åren 1997–2002. De uppgifternakommer att redovisas år 2004 för perioden 1997–2002 (vissa uppgifter redovisas till och med år 2003).

Såväl inom tillverkningsbranscherna som inom de-taljhandeln finns det svårigheter med att urskilja ochrenodla den verksamhet som hänför sig till tillverk-ning och försäljning av de mervärdesskattesänkta va-rorna böcker och tidskrifter. Uppgifterna får därförtolkas med viss försiktighet.

bok- och postorderhandeln i sista led. Tryckeriernakan till stor del ses som underleverantörer till förla-gen.

Man måste vara medveten om att en viss bransch-blandning kan förekomma, framför allt för detalj-handelsbranscherna men även för tryckerierna. Enligtuppgifter från en sortimentsundersökning som gjor-des av SCB avseende år 1997, utgjorde 54 procentinom Bok- och pappershandel respektive 21 procentinom Postorderhandel med mediavaror av omsätt-ningen försäljning av böcker och tidskrifter. Reste-rande omsättning består av annan försäljning. Förbokhandlarnas del är den troligen kontorsmaterialsåsom papper, pennor och pärmar med mera. Post-orderhandeln omfattar även försäljning av CD-skivor,dataspel och annat.

För industribranscherna finns uppgifter från SCB:sundersökning Industrins Varuproduktion att tillgå.Här syns att Bokförlagens försäljning i huvudsak be-står av varor som omfattas av momssänkningen(böcker, kartor, musiknoter med mera). Detsammagäller även Tidskriftsförlagens produktion. Tryckeriernadäremot är troligen ganska branschblandade inomSNI 22222. Tryckning av exempelvis dekaler, affi-scher, brevpapper och annat ingår. Eftersom trycke-rierna är underleverantörer till förlagen bör uppgifterför dem ses som ett komplement i analysen av förla-gen. Omsättningen i tryckerierna syns som råvaru-kostnader hos förlagen.

Vid en jämförelse av bokförlagens intäkter medbokhandlarnas kostnader för råvaror/handelsvarorkan ett glapp noteras. Detta beror på att en stor delav förlagens försäljning sker via bokklubbar direkt tillkonsumenterna. Bokhandlarna har därmed intenågra kostnader och får heller inga intäkter fråndenna bokförsäljning. En stigande omsättning inombokförlagen kan alltså bero på merförsäljning an-tingen via bokklubbar direkt till konsument eller tillbokhandlare.

Tabell 3.1 Branscher som omfattas av analysen

SNI7 Bransch22110 Bokförlag22130 Tidskriftsförlag22221 Tidskriftstryckerier22222 Boktryckerier, övriga tryckerier22230 Bokbinderier och industri för trycksaksbehandling52471 Bok- och pappershandel52614 Postorderhandel med mediavaror

7 SNI – Svensk näringsgrensindelning

Ovanstående branscher framställer, trycker eller säljerböcker och tidskrifter. Man kan se det som två led iproduktionskedjan, med förlagen i första led och


18

var ökningen 8 procent, ökningen i februari 3 procent,medan preliminära siffror visar på en nedgång med 5procent i mars i år jämfört med mars förra året.

Variationerna mellan de olika branscherna och må-naderna var ganska stora. Exempelvis uppvisadebokförlagen en marginell ökning under årets förstamånad, medan omsättningsökningen uppgick till 18procent under februari jämfört med samma månadföregående år. Tidskriftsförlagens omsättning låg hela20 procent högre under januari 2002 än januari 2001,men var istället 8 procent lägre än förra året under fe-bruari månad. Bok- och pappershandeln visade enjämnare utveckling av omsättningen under årets bådaförsta månader. Ökningen uppgick till 12 procent un-der januari och 15 procent under februari jämfört mednivåerna år 2001. Postorderhandeln, som är en relativtliten bransch, ökade också under båda månaderna,med 22 respektive 23 procent. För hela kvartalet harbokförlag, bok- och pappershandel och postorder-handel haft en positiv omsättningsutveckling. Bokför-lagen ökade med 6 procent, bok- och pappershandelökade med 11 procent och postorderhandel ökademed hela 22 procent. Tidskriftsförlagens omsättningvar relativt oförändrad jämfört med föregående år.Boktryckerier och bokbinderier har däremot minskatsin omsättning något. Boktryckerier minskade med 4procent och bokbinderier med 8 procent.

Omsättningen enligt momsstatistiken visar intäk-ten vid faktureringstillfället. Detta kan vara en förkla-ring till den ojämna utvecklingen under perioden.

Ekonomisk utveckling 1997 – 2002Är planerat att redovisas 2004.

Läsandets utvecklingUnder 1990-talet har tiden vi ägnar åt idrott ochfriluftsliv ökat något, medan tiden vi avsätter för

Det är viktigt att ha i minnet att de redovisadeuppgifterna är exklusive moms, vilket betyder attmomssänkningen inte direkt påverkar intäkterna.Det borde därför vara ganska lätt att se om omsätt-ningen ökar efter momssänkningen. I vilken utsträck-ning som omsättningsökningen beror på ökat antalsålda böcker eller förändrade priser kan med nuva-rande information ej fastställas.

Den så kallade ”Momsstatistiken” baseras på upp-gifter från företagens mervärdesskattedeklarationer,vilka SCB får direkt från Riksskatteverket på månads-basis8. Uppgifterna visar omsättningen inom olikabranscher, bland annat per skattesats, vilket blir extraintressant efter sänkningen av bokmomsen från 25till 6 procent. Genom att göra jämförelser för varormed olika momssatser, blir det framöver möjligt atturskilja omsättningsutvecklingen som hänför sig tillböcker och tidskrifter. I de flesta av de studeradebranscherna redovisades en liten del av omsättningenredan år 2001 i skattesatsen 6 procent. Det rör sigtroligen om dagstidningar. Den stora ökningen mel-lan åren tyder dock på att övervägande delen av om-sättningen som redovisas inom 6 procent moms ut-görs av böcker. I vissa branscher var omsättningen idenna skattesats noll år 2001 och där bör man kunnakonstatera att hela omsättningen inom den nyaskattesatsen utgörs av böcker. Ett exempel är bran-schen postorderhandel med mediavaror.

Omsättningsutveckling mellan år 2001och 2002Totalt för hela branschen har omsättningen (oavsettskattesats) för första kvartalet ökat med mellan 1 till 2procent. Om vi jämför januari 2002 med januari 2001

8 I Momsstatistikens uppgifter på månadsbasis ingår inte företag meden omsättning på mindre än 1 miljon kronor. De ingår endast vidredovisning av uppgifter per kalenderår.


19

social samvaro och läsning har minskat9. Trenden iminskat bokläsande förefaller dock ha avstannat.10

År 2001 uppgick andelen som läser böcker iSverige en genomsnittlig dag till närmare 40 pro-cent. Lästiden en genomsnittlig dag är drygt 60minuter. Det är fler som ägnar sig åt bokläsande äntill exempel åt Internetanvändning, läsning avkvällspress eller tittande på video. Däremot kom-mer bokläsandet långt efter TV-tittande, radio-lyssnande samt läsning av morgontidningar. Ande-len som läser böcker är högre i Sverige och övrigaNorden än i Europa generellt. I Sverige har viockså betydligt fler böcker i hemmet än genom-snittet i Europa.

Läsvaneundersökningar visar på ett klart sambandmellan läsvanor å ena sidan och kön, ålder och ut-bildning å andra sidan. Kvinnor läser mer än män,flickor mer än pojkar, yngre mer än äldre, hög-utbildade mer än lågutbildade.

Drygt fyra av tio (44 procent) ungdomar mellan10 och 18 år läser böcker varje dag eller flera dagar iveckan. Men nästan en lika stor andel (39 procent)uppger att de läser böcker mer sällan än en gång iveckan, eller aldrig. Barn i åldrarna 3–8 år läses för/läser själv 26 minuter en genomsnittlig dag (böcker,

serietidningar, dagstidningar, kvälls- och veckotid-ningar).

I den här rapporten redovisas resultat från frågorställda i SCB:s omnibuss som genomfördes i april2002. I omnibussen ställdes frågor om upplevd pris-sänkning och förändrade inköpsvanor med anledningav den sänkta mervärdesskatten på böcker och tid-skrifter. Det ställdes även frågor om frekvensen läs-ning av böcker, tidskrifter och på Internet. Resultatfrån Mediebarometern, som utges av NORDICOM-Sverige11, redovisas i rapporten Bokläsning i den digi-tala tidsåldern. Resultatet har tagits fram för SCB:soch kommissionens räkning. Rapporten beskriverbokläsandets utveckling i ett längre perspektiv framtill 2001.

För att studera barns läsvanor redovisas en samman-ställning av Levnadsnivåundersökningen 2000 förbarn (Barn-LNU), som genomförs av Institutet för so-cial forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet.Även utdrag ur Barnbarometern som genomförs avMediamätning i Skandinavien AB (MMS) redovisas.

Tabell 4.1 är en teknisk sammanställning av de un-dersökningar som beskriver läsandets utveckling. Itabellen går att utläsa grundläggande skillnader somsärskiljer undersökningarna från varandra.

Tabell 4.1 Undersökningar kring läsandets utveckling

Omnibuss Mediebarometern Barn-LNU BarnbarometernIntervjumetod: Telefonintervju Telefonintervju Hembesök TelefonintervjuUrval: 2 002 3 898 1 304 2 148Svarsfrekvens: 62 % 69 % (2001) 85 % 80 % (2001)Ålder: 16–74 år 9–79 år 10–18 år 3–8 årInstitut: SCB NORDICOM SOFI12 MMS13

Period: 2002 1979–2001 2000 1995–2001

9 SCB:s tidsanvändningsstudier 1990/91 och 2000/0110 Se rapporten Bokläsning i den digitala tidsåldern11 NORDICOM-Sverige vid Göteborgs Universitet.

12 Institutet för social forskning vid Stockholms Universitet, LNU stårför Levnadsnivåundersökning.13 Mediamätning i Skandinavien AB.


20

Tidigare undersökningar om läsvanor samman-ställs för att allsidigt belysa läsandets utveckling.Nedan presenteras material ur Barns och ungdomarsvälfärd (Barn-LNU) och Barnbarometern.

OmnibussundersökningResultaten från omnibussundersökningen pekar ge-nerellt på att läsvanor för böcker, tidskrifter ochInternet samvarierar över alla grupper med utbild-ningsnivå. Ju högre utbildningsnivå desto högre an-del läsande. Hur ofta man läser böcker respektive tid-skrifter varierar inte över olika åldersgrupper. Majori-teten läser mellan 15 minuter till en halvtimme pertillfälle. För vissa grupper har det ej gått att utläsa

tillförlitliga resultat på grund av låg svarsfrekvensinom respektive grupp. Det går inte att särskiljaläsandet mellan socioekonomiska grupper(sysselsättningsförhållanden, utbildningsnivå, årsin-komst och facktillhörighet) eller urskilja läsvanor försvenskar med annat födelseland än Sverige. Även vidfrågan om inkomstnivå var svarsfrekvensen för låg.

Böcker. Som tabell 4.2 visar läser kvinnor oftareböcker än män. Anmärkningsvärt är att andelen mänsom i stort sett aldrig läser en bok är så hög som 24procent. Tabellen visar även att frekvensen förläsandet ökar med utbildningsnivå och att andelen avde som läser sällan inte nämnvärt varierar mellanolika grupper.

Tabell 4.2 Bokläsande

Böcker* Totalt Män Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasialutbildning utbildning utbildning

Läser aldrig 16 24 9 27 17 5Läser sällan** 36 38 32 36 39 28Läser ofta*** 48 38 59 37 44 67

* I procent.** Lördag, söndag eller någon/några dagar per månad.*** Varje dag eller flera dagar i veckan.

Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

Bokläsandet skiljer sig från övrigt läsande i hurmycket tid per lästillfälle som spenderas. Betydligtfler läser böcker i minst en timme och betydligt färrei mindre än 15 minuter.

Hälften av de svarande har uppmärksammat attböcker har blivit billigare. En tredjedel av dessa uppgeratt prissänkningen har lett till ökade inköp av böcker.Av de som inte läser böcker och som angav orsak tilldetta svarade drygt hälften brist på tid14 . Andra orsa-

ker var bland annat ointresse, dålig syn och läser i sittyrke. Ingen uppgav pris på böcker som orsak.

Tidskrifter. Män läser oftare tidskrifter än böcker. Enfjärdedel av alla medverkande i undersökningen haruppmärksammat att priset på tidskrifter har sänkts.Elva procent av dessa har ökat sina inköp i sambandmed prissänkningen.

Som tabell 4.3 visar är skillnaderna små mellanolika grupper. Av de som läser tidskrifter är det ingensignifikant skillnad mellan kön, ej heller tycks utbild-ningsnivå påverka läsandet av tidskrifter.14 Av de som aldrig läser böcker var det 29 procent som uppgav en orsak.


21

Internet. Det är skillnad i läsvanor på Internet mel-lan åldersgrupper. Över hälften i åldersgruppen 18–29 år läser något på Internet varje dag eller flera da-gar i veckan. Cirka en tredjedel i åldersgruppen 30–54 år och omkring 10 procent i åldersgruppen 55–74läser på Internet varje dag eller flera dagar i veckan.

Läsning på Internet, se tabell 4.4, är vanligarebland män än kvinnor. Frekvensen läsande på

Tabell 4.3 Tidskriftsläsning

Tidskrifter* Totalt Män Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasialutbildning utbildning utbildning


* I procent** Heldag eller någon/några dagar per månad*** Varje dag eller flera dagar i veckan.


Tabell 4.4 Internetläsning

Internet* Totalt Män Kvinnor Förgymnasial Gymnasia Eftergymnasialutbildning utbildning utbildning


* I procent.** Lördag, söndag eller någon/några dagar per månad.*** Varje dag eller flera dagar i veckan.


Internet ökar med utbildningsnivå. Anmärkningsvärtär att hälften av alla kvinnor oavsett utbildningsnivåoch drygt hälften av samtliga med förgymnasial ut-bildning aldrig läser något på Internet. Samtidigt ärdet nästan hälften av de med eftergymnasial utbild-ning som ofta läser något på Internet. Andelen av desom läser sällan varierar inte nämnvärt mellan olikagrupper.


22

NORDICOM-Sverige, knutet till GöteborgsUniversitet, har anlitats av SCB för att ge enbild av bok- och tidskriftsläsandets utvecklingi Sverige. NORDICOM:s redovisning återgesdelvis i det följande. Den fullständiga redovis-ningen finns på SCB:s hemsida: www.scb.se

Bokläsvanor i Sverige –stabilitet och förändring

InledningLäsvaneundersökningarnas tid var 1960-talet. Då ut-fördes flera stora studier som kulminerade med denav 1968 års litteraturutredning beställda Läs- och bok-vanor i fem svenska samhällen (SOU 1972:20). Dennaundersökning kan idag betecknas som en slutpunkt.Efter 1972 har inga större läsvaneundersökningarredovisats. Däremot har bokläsningen ingått i baro-meterundersökningar som Mediebarometern (Nordi-com) och Kulturbarometern (Statens Kulturråd). På såsätt kan viss kunskap erhållas om dagens läsvanor iett 20-årsperspektiv. Nedanstående redovisning är ihuvudsak hämtad från Nordicoms Mediebarometer.

Mediebarometern är en årlig räckviddsundersök-ning som avser att belysa hur stor andel av densvenska befolkningen som en genomsnittlig dag tagitdel av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV,video, bio, kassettband, CD/grammofonskiva, mor-gontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tid-skrift, bok, reklam och ny medieteknologi. Ett sär-skilt frågeområde rör Internet-användningen. Syftetär att beskriva trender och förändringar i människorsnyttjande av massmedier.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ettslumpmässigt urval av befolkningen mellan 9 och 79år. Mediebarometern genomfördes första gången1979 och har därefter genomförts varje år.

Frågorna avser om man igår t ex läste någon bok,tittade på TV eller lyssnade på CD-skivor. För vissamedier kan gårdagen uppfattas som ett något missvis-ande mått. Detta gäller t ex böcker, bio och tidskrif-ter. Mot den bakgrunden redovisar Mediebarometernveckoräckvidd för samtliga medier. För vissa medierställs också frågor om antalet böcker/tidningar/TV-kanaler etc som man tagit del av. Därmed kan ande-len exponerade för t ex två eller fler böcker redovisas.Till dem som tagit del av ett medium under dengivna tidsrymden ställs frågan om hur lång tid de äg-nat åt mediet. Detta är ett relativt grovt mått somprimärt tar sikte på människors subjektivt uppskat-tade tid. En sådan skattning gör det möjligt att följautvecklingen över tid.

Mediebarometern har sedan starten tilldragit sigett betydande allmänt intresse. Genom att den harorganiserats som en oberoende medieundersökningmed full insyn samt möjlighet till vidareanalyser, harden successivt fått karaktären av basundersökning förandra mediemätningar. Genom ett relativt enkeltundersökningsförfarande och med många påbygg-nadsmöjligheter har det skapats ett kraftfullt instru-ment i kunskapsutvecklingen rörande vårt medie-system.

BokläsningAndelen bokläsare en genomsnittlig dag uppgår 2001till närmare 40 procent. Alla läsvaneundersökningarvisar på ett klart samband mellan läsvanor å ena si-dan och kön, ålder och utbildning å den andra. Kvin-nor läser mer än män, flickor mer än pojkar, yngre merän äldre, högutbildade mer än lågutbildade. 43 pro-cent av kvinnorna läser i en bok en genomsnittligdag, medan andelen bland män är 33 procent. Närdet gäller barn och unga i skolåldern är andelen bok-läsare föga överraskande klart större än bland vuxna.Bokläsning bland vuxna minskar med ålder. Bland

NORDICOMS REDOVISNING

Bokläsning i den digitala tidsålderBokläsning i den digitala tidsålderBokläsning i den digitala tidsålderBokläsning i den digitala tidsålderBokläsning i den digitala tidsåldernnnnn

I.

23

högutbildade läser närmare hälften, 47 procent, i enbok en genomsnittlig dag – motsvarande siffra blandlågutbildade är 23 procent. Andelen bokläsare är re-lativt låg i arbetarfamiljer och bland egna företagare,samma sak gäller även i glesbygd.

Sju procent av svenskarna läser eller tittar i mer änen bok en genomsnittlig dag. Andelen ”flerboks-läsare” är störst bland barn och ungdom, som genomsin skolgång oftare än andra grupper även läser olikatyper av böcker.

60 procent av befolkningen mellan 9 och 79 årläser böcker en genomsnittsvecka. ”Veckoläsning” ärmer utbredd bland kvinnor, unga och högutbildade.De mönster som visat sig i läsning en genomsnittligdag förstärks följaktligen i ”veckoläsningen”.

Det fanns i slutet av 1990-talet en svagt vikandetrend för bokläsningen, som dock synes ha avstannatkring 40 procent. En svag minskning av andelen bok-läsare bland män och barn/unga, samt en svag ökningbland ålderspensionärerna kan noteras under de se-naste åren.

Även om bokläsningen kommer långt efter TV-tittande, radiolyssnande och läsning av morgon-tidningar, är det ändå så att det en vanlig dag är flermänniskor som ägnar sig åt bokläsning än åtInternetanvändning, läsning av kvällspressen och tit-tande på video.

Det har inte sällan uttryckts farhågor för vad somhänder med tryckta medier som boken när radio, TVoch Internet ökar sin spridning. Den allmänna ten-

Andel av befolkningen 9–79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 2001

Anm: Med användning avses hur stor andel av befolkningen mellan 9 och 79 år som tagit del av respektive medium en genomsnittlig dag. En klassificering avmedierna redovisas i avsnittet Fakta om undersökningen Mediebarometern. OBS! Andelen Internetanvändare bygger på en sammanvägning av användare engenomsnittlig dag i hemmet, på arbetet, i skolan och andelen användare på annan plats.

87 Television

79 Radio

73 Morgontidning

39 CD-skiva

38 Bok

35 Internet

34 Vecko-/månadstidning

29 Kvällstidning

28 Text-TV

21 Special-/facktidskrift

15 Video

9 Kassettband

1 Bio

% 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Bokläsning i den digitala tidsåldern

24

densen i Mediebarometerns mätningar är att detryckta medierna klarar sig väl. Bokläsningens ställ-ning måste fortfarande betecknas som stark och ingettyder egentligen på att t ex Internetanvändningen hit-tills utgör något större hot (se vidare avsnitt III).

Bokläsningen i ett europeiskt perspektivÄven i ett vidare sammanhang visar det sig att bok-läsningen i Sverige (och övriga nordiska länder) liggerhögt, vilket framgår av en nyligen, på uppdrag avEU-kommissionen, genomförd Eurobarometer avse-ende kulturvanorna i 15 EU-länder. En tredjedel av

de tillfrågade svenskarna säger sig ha läst någon bokdet senaste året (för EU totalt ca en femtedel). I an-dra länder är motsvarande siffra: 29 procent i Stor-britannien, kring 20 procent i Tyskland resp Frank-rike, 16 procent i Spanien samt i Belgien 13 procent.I Sverige är det endast 19 procent som svarar att deinte har läst någon bok under året – i Belgien är detnärmare 60 procent, i Grekland samt Spanien drygt50 procent och i Storbritannien rör det sig om enfjärdedel av befolkningen som inte har läst någonbok under det senaste året.

På frågan om hur många böcker man har läst un-der det senaste året ligger Sverige över genomsnittet

Bokläsare 9–79 år en genomsnittlig dag/vecka 2001 (procent)

Kön Ålder UtbildningTotalt Män Kvinnor 9–14 15–24 25–44 45–64 65–79 Låg Mellan Hög

Genomsnittlig dagEnbart en bok 31 28 35 50 30 29 29 33 22 28 38Två böcker 3 3 3 6 6 4 1 2 1 3 4Tre eller fler 4 3 4 6 9 4 2 1 1 2 4

Mindre än ½ tim 10 9 11 24 9 12 7 9 6 8 12½-1 tim 15 14 15 20 15 13 15 14 10 13 181-2 tim 9 7 11 12 13 8 8 9 6 7 11Mer än 2 tim 4 3 5 4 8 4 2 4 2 4 6

Genomsnittlig vecka1994 63 55 72 96 77 63 59 43 43 69 831995 63 57 69 96 74 63 54 47 43 61 831996 59 52 65 95 72 54 53 45 40 54 751997 59 51 66 91 69 57 52 48 38 55 791998 59 52 66 94 70 58 50 44 37 53 761999 58 50 67 86 65 57 52 45 37 49 742000 59 51 66 92 66 61 52 49 38 52 782001 60 53 66 87 71 60 52 51 38 54 75

Anm: Med böcker avses såväl skön- och facklitteratur som barn/ungdoms-och läroböcker.Lästiden är baserad på en fråga, där svarspersonerna fått göra en uppskattning av sin lästid under gårdagen


25

för de undersökta EU-länderna när det gäller ’1–3böcker’ och ’13 eller fler böcker’. Det är alltså fler iSverige som läser böcker än i flertalet andra länder,medan de som läser böcker i dessa länder läser någotfler böcker under ett år. I Sverige är det 43 procent avde tillfrågade som läser 1–3 böcker på ett år (37% förEU totalt), 28 procent läser ’4–7 böcker’ (28% förEU totalt), 10 procent ’8–12 böcker (14% för EUtotalt) och drygt 18 procent läser ’13 eller fler böcker’(14% för EU totalt).

När det gäller en fråga om hur många böcker manhar i hemmet ligger Sverige långt över genomsnittetför EU-länderna. Drygt en tredjedel av den svenskabefolkningen uppger att de har fler än 200 böcker ihemmet, motsvarande siffra är för t ex Frankrike 17procent, Belgien 13 procent, Tyskland 12 procentsamt för Grekland resp Spanien kring 10 procent.

Tid som ägnas bokläsningBruttotiden för svenskarnas medieanvändning är 6timmar och fyra minuter. Med bruttotid menas sum-man av den självuppskattade tiden för användning avenskilda medier och måttet tar inte hänsyn till attman kan använda flera medier samtidigt, t ex lyssnapå musik när man läser en bok.

Svenskarnas bruttotid för medieanvändning harvarit relativt stabil sedan mitten av 1980-talet. Radio(35 procent) och TV (28 procent) dominerar den tidsom ägnas massmedier. Ljudmedierna (radio, CD,ljudkassett) står tillsammans för 43 procent av dentid befolkningen ägnar åt medier en genomsnittligdag. Motsvarande siffra för rörliga bilder (TV, video,bio) är 32 procent. Den tid som ägnas de tryckta me-dierna – böcker, tidskrifter, dagspress – uppgår tillnärmare 20 procent av medietiden. Boken står för 6procent av medietiden – samma som Internetanvänd-ningen. Boken och morgontidningen är de trycktamedier som läses längst tid.

En svag nedgång kan noteras för de tryckta medi-ernas andel av medietiden under de senaste fem åren– det gäller även boken – men den tycks ha avstan-nat om man ser till de senaste årens resultat. Det kantyckas anmärkningsvärt att de tryckta medierna häv-dat sig så väl med tanke på de drastiska förändringarsom skett i medielandskapet under det senaste årti-ondet. I det sammanhanget spelar den lästraditionsom finns i Sverige stor roll. Tidig läskunnighet i be-folkningen, en stark press och folkbiblioteken är vik-tiga förklaringsfaktorer. Dessutom vet vi att männi-skors grundläggande vanor förändras mycket lång-samt.

Den samlade bruttotiden för medier ökar i huvud-sak med ålder. Bland barn är den samlade medietidendrygt fyra timmar en genomsnittlig dag, blandålderspensionärerna ca sju timmar. Den andel avbruttotiden som avsätts för läsning är lägst, ca 16procent, bland personer mellan 15 och 44 år. Blandde yngsta och bland personer över 45 år är den ca 20procent eller högre. Bland de yngsta rör det sig hu-vudsakligen om böcker, bland de äldsta om tidningar.

Den bruttotid som ägnas åt medier skiljer sig rela-tivt lite åt mellan män och kvinnor. Tryckta medier,som böcker, har en något högre andel av medietidenbland kvinnor.

Lästid bland bokläsarnaLästiden bland bokläsarna ligger en genomsnittligdag kring drygt 60 minuter. Lästiden är relativt stabilöver tid, men varierar mellan olika grupper av befolk-ningen. Detta märks framför allt i olika åldersgrup-per. Ungdomar mellan 15 och 24 år läser böcker av-sevärt längre tid än andra. Barn mellan 9 och 14 år –de som i större utsträckning än andra grupper läserböcker – avsätter kortare tid för bokläsning. Årets re-sultat pekar på en ökning av lästiden bland barn ochungdomar.


26

Den första bokpriskommissionen som bevakar att läsningen i Sverige inte blir för dyr. Från vänster Hans Sand,huvudsekreterare, Alicia Ormazábal, assistent, Kristina Ahlinder, Svenska Förläggareföreningen, Lars-Erik Linder,Svenska Bokhandlareföreningen, Roger Pettersson, Statistiska Centralbyrån, Lars Rydquist, Svensk Biblioteksförening,Lena Björk, Sveriges Tidskrifter, John Erik Forslund, Sveriges Författarförbund, Birgit Gunnarsson, kulturdeparte-mentet, Mads Lundgaard, Konsumentverket, Anna Brodow, Kulturtidskrifterna, David Stansvik, Nordiska föreningen

27

för mindre förlag, Ingegerd Sahlström, ordförande, Ulla Lindkvist, LO, Lennart Hamberg, Riksskatteverket,Madelén Falkenhäll, finansdepartementet, Birgitta Modigh, Kulturrådet och Maria Eka, kulturdepartementet. Kom-munalnämndsordförande Sven Cahling och frilansjournalist Alexandra Pascalidou, båda ingående i kommissionen,saknas på bilden. Foto: Rolf Adlercreutz

28

En fjärdedel av befolkningen ägnar böckerna sommest en timma en genomsnittlig dag och 13 procentläser mer än en timma. Bland de som ägnar en timmaeller mer åt bokläsning återfinns förhållandevis mångaungdomar, kvinnor, äldre och högutbildade.

Läsning av skön- och facklitteraturNärmare hälften av bokläsarna läser skönlitteraturoch/eller barn- och ungdomslitteratur under en ge-nomsnittlig vecka. Läsning av skönlitteratur är betyd-ligt mer utbredd bland kvinnor än bland män. Ut-märkande drag är sammanfattningsvis den höga an-delen läsare bland barn, framför allt flickor, kvinnorsamt bland högre tjänstemän/akademiker, samt denlägre andelen läsare bland män och bland arbetare.

Andelen läsare av facklitteratur/kurs- och läro-böcker är 18 procent. För facklitteratur har det undertidigare år inte märkts någon markant könsskillnad –det är dock fler män än kvinnor som läser facklittera-tur. De flitigaste läsarna återfinns, inte oväntat, blandstuderande, högutbildade, unga 15 till 29 år och hö-gre tjänstemän/akademiker. Arbetare och pensionärerläser i mindre omfattning facklitteratur.

Med högre utbildning ökar vanan att läsa såvälskönlitteratur som facklitteratur. Intresset för facklit-teratur sjunker med stigande ålder, medan andelenläsare av skönlitteratur ligger jämnt bortsett från densärskilt höga andelen i den unga ”bokslukargruppen”.

Tre procent av bokläsarna har tagit del av någonbok på talkassett, två procent har lyssnat på någonskönlitterär bok och en procent har tagit del av fack-litteratur. Lyssnandet på talkassetter är mest utbrettbland barn, personer mellan 25 till 44 år och blandhögutbildade.

En ökad andel läsare av skönlitteratur – gäller istort sett alla grupper – kan noteras under de senasteåren, samtidigt som den andel som läser facklitteraturtenderar att minska något.

I Mediebarometern ställs också en fråga om senastlästa böcker har lästs för nöjes skull eller för arbetet/skola. 2001 uppger 83 procent att de läst böcker förnöjes skull och 26 procent att de läst för arbetet ellerskolan. I ’nöjesläsningen’ dominerar läsning av skön-litteratur och även i den tidsserie som mäter ’nöjesläs-ningen’ kan en liten ökning noteras under senare år,samtidigt som läsningen för arbetet/skolan minskarnågot.

Ett europeiskt perspektivSvenskar läser litteratur av annan orsak än arbete ochskola (d v s läsning på fritiden) i betydligt större ut-sträckning än i andra europeiska länder enligt EU-kommissionens kulturvaneundersökning: 71 procenti Sverige, 66 procent i Finland, 63 procent i Storbri-tannien, 55 procent i Danmark, 40 procent i Tysk-land, Frankrike resp Spanien och 23 procent i Bel-gien. Svenskarna läser också relativt många böcker för’nöjes skull’ – 28 procent säger att de har läst ’13 ellerfler’ sådana böcker under det senaste året (för EU to-talt är siffran 19 procent).

Även läsningen av läxböcker/kursböcker är meromfattande i Sverige än i de andra EU-länderna –drygt 23 procent av de tillfrågade i Sverige uppgeratt de läser sådana böcker, medan motsvarandesiffra för Storbritannien är 16 procent och förFrankrike 11 procent. Även när det gäller läsning avböcker för arbetet och i bildningssyfte ligger Sverigeklart över genomsnittet för de undersökta EU-län-derna.

AnskaffningNärmare hälften av dem som har läst någon bok densenaste veckan 2001 hade köpt boken/ böckerna, 36procent hade lånat boken/böckerna och 19 procenthade skaffat boken/böckerna på annat sätt.


29

De flesta bokläsarna skaffar böcker från bokhandel(31 procent) och bibliotek (22 procent). Det är vanli-gare att köpa skönlitteratur än facklitteratur, medanandelen som lånar är lika stor oavsett om det handlarom skön- eller facklitteratur.

Bibliotekens roll har försvagats något under denperiod Mediebarometern frågat om anskaffning (se-dan 1998). Av andra undersökningar framgår attutlåningen ligger långt från det tidiga 1980-talets siff-ror. Allra störst var utlåningen 1983. Det året lånadefolkbiblioteken ut 77 miljoner böcker. Därefter mins-kade utlåningen successivt fram till 1991 då den var

så låg som 65,5 miljoner. Under de tre följande årenskedde så en viss återhämtning – utlåningen 1996uppgick till 73,3 miljoner – men därefter har utlå-ningen åter stagnerat. (MedieSverige 2001/2002.Nordicom 2001)

Högutbildade och medelålders köper böcker i för-hållandevis stor utsträckning genom bokhandel,medan barn och ungdomar lånar på bibliotek.

Drygt en av tio bokläsare har lånat boken frånvänner och bekanta, i nästan lika stor utsträckninghar boken fåtts som gåva eller köpts via bokklubb.Bland barn är det vanligaste att man har fått boken

Den bruttotid som befolkningen 9–79 år ägnar åt massmedier fördelad på olika medier 2001 (procent)

Anm: Den totala tid som allmänheten ägnar åt massmedier är en summering av den tid som avsättes för varje medium. Den totala tiden tar följaktligen intehänsyn till att två medier kan ha använts samtidigt. Det innebär att både tiden för läsning av morgonpress och tiden för radiolyssnande räknats in, även omläsningen av morgontidningen skett samtidigt som radiolyssnandet. Läses morgontidningen i 30 minuter vid frukost och radion samtidigt står på betyder detföljaktligen 30 minuters radiolyssnande och 30 minuters morgonpress-läsning, vilket summeras till 60 minuter. Den tid som allmänheten avsätter för bio ingårinte i diagrammet.

1 Med användningstid för Internet avses den samlade användningen i hemmet, på arbetet, i skolan och på annan plats.

Radio 35

Kassettband 1

CD-skiva 7

Vecko-/månadstidning 3

Special-/facktidskrift 1Kvällstidning 2

Morgontidning 6

Bok 6

Internet 61

Video 3Text-TV 1Television 28


30

som gåva. Både att låna från bekanta och köp viabokklubbar är vanligare bland kvinnor än blandmän. Läsning av bok som köpts genom bokklubb ärockså vanligare bland lågutbildade än bland hög-utbildade. Av dem som totalt läser böcker regelbun-det är andelen som införskaffar böcker via läsecirkel,antikvariat eller Internetbokhandel relativt få.Internetköpen ligger på samma nivå 2001 som 1999(1 procent).

Medievanor bland bokläsare(och icke-bokläsare)De som en genomsnittlig dag 2001 har läst i någonbok, oavsett om det rör sig om skön- eller facklittera-tur, har i större utsträckning än övriga lyssnat på CD,använt Internet och läst vecko/ månadstidningar ochspecial/facktidskrifter. Däremot har de i mindre gradlyssnat på radio. Morgon- och kvällstidningsläsning,TV-tittande och kassettlyssnande är i stort sett påsamma nivå bland dem som läst i någon bok sombland dem som inte gjort det.

Mönstret var nästan exakt detsamma 1995. Endaundantaget är möjligen att kvällstidningsläsningen dåvar lägre bland bokläsarna än bland övriga.

Hur man tar del av andra medier har också attgöra med vilken bokläsningsprofil man har. Exempel-vis är Internetanvändningen i högre grad kopplad tillläsning av facklitteratur än till läsning av skönlittera-tur; bland dem som läst i någon skönlitterär bok meningen facklitteratur är nätanvändningen på i stort settsamma nivå som bland dem som inte läst någon bokalls (25%). Om man läst facklitteratur men inget an-nat ökar andelen till 33 procent och har man lästbåda typerna av böcker är andelen 49 procent. Detfinns ett motsvarande mönster för persondator-användning, morgontidningsläsning och läsning avtidskrifter, medan det omvända förhållandet gällerför kvällspress och television; i det senare fallet är det

de som läst skönlitteratur men inte facklitteratur somligger över snittet.

Skillnaderna i medieexponering mellan dem somhar läst i någon bok och dem som inte gjort det ärförhållandevis små och kan delvis förklaras av att desom läser böcker genomsnittligt är yngre och hög-utbildade; det senare ligger bakom exempelvis denhögre Internetanvändningen bland bokläsarna. Menvi kan också se att i alla åldrar är CD-lyssnandethögre bland bokläsarna, men att det är framför alltgruppen 25–44 år som skiljer ut sig. Omvänt gälleratt radiolyssnandet är lägre i alla åldrar utom i ålders-gruppen 15–24 – den traditionellt starka lyssnar-gruppen – där skillnaden är marginell.Internetanvändningen är högre bland bokläsarna änbland övriga. För morgon- och specialtidningar finnsdet ett positivt samband med bokläsning främstbland äldre, medan sambandet är svagt negativt förTV och kvällspress.

MedietidenDe som har läst en bok en genomsnittlig dag 2001sätter av klart mindre tid åt radio och TV. Bokläsarnaägnar radion genomsnittligt drygt 1 timma och 45minuter, de som inte har läst någon bok drygt 2 tim-mar och 20 minuter. För TV är differensen någotmindre. Även kvällspressen läses något kortare tidbland icke-bokläsare. De medier som bokläsarna äg-nar något längre tid är CD-skivor och Internet – ochi någon mån morgontidningar och video. Vi talardock här om genomsnittsskillnader som endast liggermellan 2 och 6 minuter. Om vi går tillbaka sex år itiden är mönstret i stort sett detsamma: det är radiooch TV som skiljer ut sig med sin längre använd-ningstid bland icke-bokläsare.

Ett annat perspektiv på tid är att se hur bokläsareoch icke-bokläsare fördelar sin samlade medietid(bruttotiden) på andra medier. Det visar sig här att

II.


31

det är en marginell skillnad när det gäller tiden somägnas åt andra tryckta medier än böcker. Även ande-len för Internet är i stort sett densamma. Den storaskillnaden finns, som väntat efter vad vi sett i det fö-regående, i fråga om radio – och i någon mån TV.Bland dem som inte läser böcker ligger 40 procent avden genomsnittliga medietiden på radio, medan denför icke-läsarna ligger bara på ca 25 procent. För TVgår tendensen i samma riktning: 30 procent blanddem som inte läst någon bok och knappt 25 procentbland bokläsarna. Det är framför allt kvinnliga icke-läsare som ägnar en större andel av sin medietid åtradio.

Generellt ägnar facklitteraturläsarna längre tid åtbokläsning i förhållande till andra medier än vadskönlitteraturläsarna gör. Tendensen gäller bådebland män och kvinnor. Förklaringen ligger i att desom läser facklitteratur har en bredare bokläsning:facklitteraturläsarna läser i större utsträckning skön-litteratur än vad skönlitteraturläsarna läser facklittera-tur (se ovan).

Bokläsning och ny medieteknologi – barn/unga och TV-spelTV-spel används framför allt av yngre, där över 50procent av 9 till 14-åringarna har spelat en genom-snittlig vecka. År 2001 är det förhållandevis småskillnader mellan bokläsare och ickebokläsare i grup-pen 9–17 år när det gäller användning av TV-spel,men också i fråga om att använda persondatorer. Atthålla på med TV-spel är dock något vanligare blanddem som inte läser böcker, medan persondator-användning förekommer något oftare bland bokläsareän bland övriga. Den största differensen finns dock ifråga om Internetanvändning, där den samlade nät-användningen är högre bland bokläsare. Skillnadenkan inte förklaras av tillgång till Internet, eftersomdet där inte finns någon skillnad mellan läsare ochicke-läsare.

Att spela TV-spel är vanligare bland dem som var-ken läser skön- eller facklitteratur. Persondator-användning är däremot lägst i denna grupp och högstbland dem som läser både skönoch facklitteratur, låt

Procent

70

60

50

40

30

20

10

0Totalt Män Kvinnor 9-14 15-24 25-44 45-64 65-79 Låg Mellan Hög

Kön Ålder UtbildningSkönlitteratur/barn-/ungdomslitteratur Facklitteratur/kurs-/lärobok

45

35

54

68

45 4640 40

29

42

55

18 20 16

25

35

1912

9 814

26

Figur 9. Bokläsare 9-79 år en genomsnittlig vecka 2001 (procent)


32

Andel som läser skönlitteratur en genomsnittlig vecka 1997, 1999 och 2001 (procent)

1997 1999 2001Totalt Totala befolkningen 9–79 år 38 38 45

Vuxna 18–79 år 36 35 42Barn/ ungdom 9–17 år 52 52 62

Kön Män 9–79 år 28 29 35Kvinnor 9–79 år 47 48 54Män 18–79 år 25 26 33Kvinnor 18–79 år 47 46 52Pojkar 9–17 år 47 47 52Flickor 9–17 år 58 57 73

Ålder 9–14 år 57 54 6815–19 år 41 42 4920–24 år 30 25 4025–34 år 37 39 4735–44 år 40 36 4545–54 år 35 40 4255–64 år 34 33 3865–79 år 37 33 40

Utbildning Förgymnasial utbildning < 9 år 24 26 25(16–79 år) Förgymnasial utbildning 9–10 år 32 33 40

Gymnasial utbildning ≤ 2 år 34 34 38Gymnasial utbildning > 2 år 34 32 44Högskola/ universitet ≤ 3 år 53 48 53Högskola/ universitet > 3 år 54 50 56

Sysselsättning Arbetare 27 27 32(16–79 år) Tjänstemän 46 47 54

Högre tjänstemän/ akademiker 52 50 57Egna företagare 32 29 44Pensionärer 40 32 38Studerande 32 37 42Arbetslösa1 29 18 39

Vuxna i hushållet En person (18 år och äldre) 37 35 42(18–79 år) Två personer (18 år och äldre) 37 36 42

Tre eller fler (18 år och äldre) 32 35 43

Familj (18–79 år) Yngre vuxna, inga barn (18–44 år) 36 35 45Äldre vuxna (45–79 år) 35 35 39Skolbarnsföräldrar (barn 7–17 år) 40 35 46Småbarnsföräldrar (barn 0–6 år) 36 39 44

Hushåll (9–79 år) En person 37 36 41Två personer 36 36 42Tre personer 37 37 49Fyra personer eller fler 42 42 49

1 Antalet svarspersoner är under 100 och siffran bör tolkas med försiktighet.

Anmärkning: Skönlitteratur avser skönlitteratur samt barn- och ungdomslitteratur.

33

vara att antalet svarspersoner är blygsamt och gör re-sultaten något osäkra. Internetanvändning är blandde yngre, liksom i ett befolkningsgenomsnitt, kopplattill läsning av facklitteratur. Bakom detta finns enskillnad mellan pojkar och flickor, där den senaregruppen är överrepresenterad i fråga om skönlittera-tur och den förra på nätanvändning.

Det finns betydande skillnader i användnings-mönster över tid. I mitten av 1990-talet var den nyatekniken oftare använd bland dem som inte lästeböcker. I slutet av 1990-talet hade mönstret ändratsså att det var bokläsarna som var klart över-representerade i fråga om både dator- och nät-användning, och år 2001 har tendensen utjämnatsnågot. Förklaringen ligger sannolikt i att den expan-sion i Internettillgång som skedde i slutet av 1990-talet främst förekom bland högutbildade, där bok-läsningen var vanlig. I den fortsatta nätexpansionenhar det skett en utjämning, vilket väl illustreras i attnättillgången nu är lika stor bland bokläsare sombland övriga.

Bokläsning och InternetInternetanvändningen har sedan slutet av 1990-taletökat snabbare bland bokläsarna än bland övriga. Detgäller särskilt bland dem som läser både skön- ochfacklitteratur. Bakgrunden är att det rör sig om yngreoch högutbildade, d v s de som utgjorde den storagruppen av pionjärer när det gällde att skaffa sig till-gång till nätet. Men det finns även en könsfaktor iutvecklingsmönstret. Män har från starten varit akti-vare nätanvändare än kvinnor – och det är kvinnorsom i större utsträckning läser skönlitteratur. Dettaförklarar att det inte finns något större samband mel-lan läsning av skönlitteratur och nätanvändning.

Det generella mönstret i Internetanvändningen äratt det med få undantag finns ett positivt sambandmed läsning. Det gäller morgonpress, kvällstidningar

och tidskrifter, men inte vecko- och månadstidningar.För bokläsningen gäller sambandet facklitteraturmera än skönlitteratur. Bakom skillnaderna anas eninnehålls- och intressefaktor: det är de medier somkonventionellt betraktas som de informativa som harhögre samband med nätanvändning. Det senarehänger samman med att Internet framför allt är ettinformationssökningsmedium.

Samma tendens gäller emellertid inte för radio ochTV. Här är det de underhållande kanalerna somhänger samman med nätanvändning. Förklaringenligger i att dessa liksom nätet har en genomsnittligtyngre grupp användare.

De som använt Internet en genomsnittlig dag haroftare än övriga läst i någon bok eller i någon special/facktidskrift och lyssnat på CD-skivor. De har däre-mot i betydligt mindre utsträckning än icke-använ-darna lyssnat på radio eller tittat på TV. Det finns fördagspressen en mycket svag tendens i samma rikt-ning.

Också allmänhetens subjektiva uppskattning pekari samma riktning. Det är framför allt TV-tittandesom man uppfattar att man dragit ner på. Generelltmenar man att nätanvändningen i ökande utsträck-ning påverkat annan medieanvändning negativt. An-delarna som menar att det skett en nedgång är dockännu relativt blygsamma.

De som använder nätet i sitt hem ägnar det i ge-nomsnitt 47 minuter. Internetanvändarna spenderarnågot mera tid på bokläsning och CD-lyssnande, ochmöjligen facktidskrifter, än vad övriga gör. Däremotfår televisionen och speciellt radion en kortare tid.Detta visar sig stämma förhållandevis väl med densubjektiva skattningen av användningstiden. I ochmed att en av de tydligaste tendenserna de senasteåren är att Internetanvändning ökar i hemmen är justtidsanvändningen särskilt viktig att följa.

III.


34

Vi har enligt våra direktiv tre huvuduppgifter, nämli-gen att

– verka för att åtgärden med sänkt mervärdesskatt fårfullt och bestående genomslag i det pris som konsu-menterna betalar för böcker, tidskrifter mm och atti det syftet inhämta och bearbeta uppgifter som kanbelysa prisutvecklingen

– bidra till konsumentinformationen om den sänktamervärdesskatten på böcker, tidskrifter m m, liksomom den löpande prisutvecklingen på dessa varor

– verka för att läsandet ökar i alla grupper och redo-visa hur detta mål har uppnåtts.

om nämns i förordet till denna rapporthar vi börjat planera för hur Kommissio-nen skall kunna aktivt bidra tillkonsumentinformationen om den sänktamomsen och verka för ett ökat läsande i

alla grupper. Vi får sålunda anledning att återkommatill dessa frågor i senare rapporter. Till föreligganderapport har det inte varit möjligt att gå in djupare pådessa områden. Vissa iakttagelser om i vilken ut-sträckning momssänkningen har uppmärksammats avallmänheten och har påverkat inköpen av böcker ochtidskrifter kan dock göras. Vi återkommer senare tilldetta.

Det är också tillfredsställande att vi genom det un-derlag som SCB har tagit fram genom att anlitaNORDICOM-Sverige kan ge en bild av bok- ochtidskriftsläsandets utveckling i Sverige under de se-naste decennierna. NORDICOMS redovisning Bok-läsning i den digitala tidsåldern med visst tabell-material har fogats som ett särskilt avsnitt till dennarapport. Den fullständiga redovisningen kommer attåterfinnas på SCB:s hemsida www.scb.se.

Fokus i den redovisning som SCB har gjort tillKommissionen ligger på prismätningarna på böckeroch tidskrifter mellan 2001 och 2002.

Vi väljer att i det följande ge en sammanhållen be-

skrivning för bok- och tidskriftsområdena av de me-toder som har tillämpats för prismätningarna ochvåra iakttagelser rörande prisutvecklingen. När vikommer till redovisningen av våra slutsatser återfinnsden under skilda rubriker.

På bokområdet grundar sig SCB:s prismätningar påjämförelser mellan bokhandlarnas rea- och vår-kataloger resp bokklubbarnas medlemstidningar un-der våren 2001 och motsvarande material under vå-ren 2002. Denna mätmetod kommer i de framtidaredovisningarna att ersättas av mätningar i butik.

På tidskriftssidan har noteringarna huvudsakligengjorts genom observationer i butik eller informationfrån Internet. Den tillämpade metoden för tidskrif-terna kommer att utnyttjas också vid de framtidamättillfällena.

SCB:s redovisning rymmer också omsättnings-siffror för branschen t o m mars månad 2002 och– som nämnts – viss information om konsumenter-nas reaktion på momssänkningen.

Delar av SCB:s redovisning har fogats som ett sär-skilt avsnitt till denna rapport. Redovisningen i sinhelhet återfinns på SCB:s hemsida (se ovan).

Den för Kommissionens vidkommande viktigastefrågan i detta skede är om momssänkningen har fåttfullt och bestående genomslag i det pris som konsu-menterna betalar för böcker, tidskrifter mm.

SCB:s underlag förmedlar en mångfacetterad bildav prisutvecklingen inom de olika produktgruppernaoch vid de olika mättillfällena. Vi noterar också attosäkerhetstalen i vissa fall är relativt stora på grundav det begränsade antalet prisobservationer som harvarit möjliga att göra beroende på antalet titlar i bok-katalogerna. SCB har under våren igångsatt pris-mätningar i butik på bokområdet. Resultatet fråndessa mätningar kommer att ligga till grund för re-dovisningen i juni 2003. Därmed kommer möjlighe-terna att mer exakt precisera den faktiska prisutveck-lingen att öka på det området. Som nämnts kommer

BokpriskommissionensBokpriskommissionensBokpriskommissionensBokpriskommissionensBokpriskommissionensiakttagelser och slutsatseriakttagelser och slutsatseriakttagelser och slutsatseriakttagelser och slutsatseriakttagelser och slutsatser

S

35

den redan tillämpade metoden attmäta priser på tidskriftssidan att liggafast.

Av det sagda följer att underlagetger möjlighet till säkrare bedöm-ning av utvecklingen på tidskrifts-sidan än på bokområdet. Det harKommissionen beaktat i de slut-satser som följer nedan.

Vid granskningen av SCB:s underlag har Kom-missionen haft som utgångspunkt att en sänkning avmomsen på böcker och tidskrifter från 25 till 6 pro-cent borde ge utrymme för en sänkning av prisnivånmed 15,2 procent under förutsättning att alla övrigaomständigheter som påverkar prisnivån är lika.

Från denna utgångspunkt kan vi konstatera att pri-serna från våren 2001 till våren 2002 på böcker i bok-handelns reakataloger har sjunkit i genomsnitt med12,8 procent och i vårkatalogerna med 14,9 procent.Bokklubbarnas kataloger redovisar på motsvarandesätt en minskning med 10,5 procent. Tidskriftsom-rådet uppvisar också en prissänkning om 10,8 procent.

Det är alltså genomgående sänkningar inom områ-det som understiger de tidigare nämnda 15,2 procentsom momssänkningen isolerat borde leda till.

Förklaringen till detta torde ligga i att det är nöd-vändigt att vid bedömningen av resultatet väga inockså andra faktorer. Sålunda kan vi konstatera attden allmänna konsumentprisutvecklingen för t experioden januari–april 2001 till januari–april 2002lett till prisökningar med 2,6 procent. Vidare ärosäkerhetstalen för de olika produktgrupperna imånga fall inte obetydliga. För såväl konsumentpris-utvecklingen som prismätningarnas tillförlitlighethänvisar vi till SCB:s underlag. Till denna bild hörockså att branschen under den aktuella perioden en-ligt SCB:s studier har ökat sin omsättning. Omdenna omsättningsökning, som uppgår till 6 procentunder årets första två månader för branschen som

helhet jämfört med förra året, berorpå ökad volym eller höjda priser ut-talar sig SCB inte om. Enligt Kom-missionens uppfattning talar mycketför att omsättningsökningen beror påökad volym, vilket i sin tur borde varaprispressande.

Från dessa utgångspunkter kommer vifram till följande slutsatser vad gällerbok- resp tidskriftsområdena.

BokområdetMot bakgrund av de redovisade iakttagelserna ochmed hänvisning till den osäkerhet som har redovisatsär det Bokpriskommissionens preliminära bedömningatt åtgärden med sänkt mervärdesskatt på böcker san-nolikt har givit det resultat som önskades, dvs fått ettfullt genomslag i det pris som konsumenten betalar.Vi har i sammanhanget noterat en lägre prissänkningi bokklubbarnas kataloger än för butikskatalogerna,men samtidigt inhämtat att detta till viss del kan beropå att branschen till en början inte noterade attmomssänkningen också omfattade expeditionsavgif-terna.

Det bör betonas att Kommissionens bedömning idetta sammanhang bygger på de generella iakttagelsersom SCB gör rörande bokbranschen. Om man somSCB gör också tittar närmare på prisutvecklingeninom olika bokkategorier pekar siffrorna på avsevärdaskillnader vad gäller prisreduktionen.

Om man bortser från osäkerhetstalen, som förvissoi många fall är stora, kan de redovisade siffrorna tydapå att prisutvecklingen i fråga om skönlitteratur skil-jer sig från utvecklingen inom facklitteraturen meden tydligare prisreduktion inom den första kategorin.Denna bild är dock mindre tydlig inom bokklubbs-området. För barnböckerna tycks prissänkningen varabetydligt klarare i vårkatalogerna än i reakatalogernaoch – framför allt – i bokklubbarnas kataloger.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

IDet skall vara billigt att läsa

RAPPORTFrån BokpriskommissionenVåren 2002

36

Oäkerhetsfaktorn för den sistnämnda kategorin ärdock mycket stor eftersom antalet observationer är få.

Underlaget ger inte möjlighet för Kommissionenatt närmare analysera orsakerna bakom de skillnader iprisutveckling som de olika kategorierna uppvisar.Det finns därför heller inte möjlighet för oss att när-mare kommentera dessa skillnader för att kunna be-döma om det föreligger skilda attityder vad gäller be-nägenheten att låta momssänkningen slå igenom fulltut. Det är vår förhoppning att vi i våra kommanderapporter skall kunna ytterligare fördjupa analysen avprisutvecklingen på bokområdet. Det är möjligt attKommissionen för att kunna göra analyser av orsa-kerna bakom olika iakttagelser i framtiden måsteöverväga att inhämta kompletterande underlag.

TidskrifternaVad gäller tidskrifterna visar siffrorna att moms-sänkningen inte har fått samma genomslag som påboksidan. Vi vill också erinra om att den tillämpademätmetoden i detta sammanhang har varit säkrare påtidskriftssidan. Vår bedömning är därför att åtgärdenmed sänkt mervärdesskatt generellt sett inte fått ettfullt genomslag i det pris som konsumenten betalar.Branschen har således i viss utsträckning utnyttjatmomssänkningen för att förstärka tidskrifternas egenekonomi.

Liksom i fråga om boksektorn är det en bedöm-ning som baserar sig på en helhetsbild av tidskrifts-området. För de skilda tidskriftskategorierna kan viavläsa stora differenser. Sålunda uppvisar t ex familje-och damtidningar tämligen höga siffror vad gällerprissänkningen medan prisreduktionen för t ex dator-tidningar är väsentligt lägre.

Liksom på bokområdet ger underlaget inte möjlig-het att närmare analysera orsakerna bakom differen-serna mellan de olika kategorierna. Kommissionenfår därför nöja sig med den generella bedömning somvi här har redovisat.

Det känns angeläget för oss att understryka attvåra kommentarer rörande iakttagelser ifråga om deskilda kategorierna under resp bok- och tidskrifts-områdena inte tjänar annat syfte än att peka på attutvecklingen inte torde vara enhetlig inom respgrupp. Förhoppningsvis kommer vi att i framtidenkunna vara tydligare i bedömningen av hur moms-sänkningen har slagit igenom i de skilda kategorierna.

Av naturliga skäl går det inte nu att dra några slut-satser om huruvida momssänkningen får ett beståendegenomslag i de pris som konsumenten betalar. Det ären fråga som vi får återkomma till i framtida rapporter.

Läsvanor mmSom nämnts ger SCB:s underlag, eller övrigt materialrörande utvecklingen av kultur- och läsvanor somställts till kommissionens förfogande i denna om-gång, inte möjlighet för oss att bedöma om åtgärdenatt sänka mervärdesskatten på böcker och läsning harlett till förändrade läsvanor. Av det material som harredovisats för oss rörande den generella situationenför läsandet i Sverige tycker vi att det finns anledningatt peka på följande kännetecken:

• Sverige är – internationellt sett – ett läsande folk.• Ju högre utbildning desto mer läser man.• Kvinnor läser böcker oftare än män.• Män läser oftare tidskrifter än böcker.• Läsning på Internet är vanligast bland yngre.

Vi finner det också klart intressant att SCB:s s k om-nibus-studie, som genomfördes i april 2002, redovi-sar att hälften av dem som svarat uppmärksammat attböcker blivit billigare och en fjärdedel att man note-rat prissänkningen på tidskrifter. Omnibussen klargörvidare att en tredjedel av dem som uppfattat bokpris-sänkningen har ökat sina bokinköp. Motsvarandesiffra för tidskriftsområdet är 11 procent.

Kommissionen menar att ett 50-procentigt ge-nomslag i konsumentmedvetandet om moms-


37

sänkningen på boksidan måste uppfattas som posi-tivt. Varför genomslaget har varit lägre på tidskrifts-sidan är oklart. Möjligen kan den begränsade pris-reduktionen vara en av förklaringarna liksom denomständigheten att prisreduktionen uttryckt i kronorblir mindre påtaglig på tidskriftsområdet än i frågaom böckerna.

Klart är att Kommissionen uppfattar som sin upp-gift att bidra till att konsumentinformationen ommomssänkningen hålls levande också under kom-mande år. Det är ett arbete som förutsätter engage-mang från många parter på bok- och tidskrifts-marknaden

Vi finner det glädjande att prissänkningen uppen-barligen resulterat i ökade inköp av böcker och tid-skrifter. Att döma av underlaget har 15 procent avbefolkningen ökat sina bokinköp medan ökningen påtidskriftssidan är mer blygsam.

Kommissionen menar att det är angeläget att deneffekt av ökade bok- och tidskriftsinköp som haruppnåtts under den första perioden efter moms-sänkningen måste upprätthållas och förhoppningsvisförstärkas under de kommande åren. Kommissionenvill verka för att den utvecklingen också leder till ökatläsande i alla grupper. Vi ser fram emot att aktivt ar-beta med den frågan tillsammans med andra intres-senter på området och hoppas att våra initiativ skallbidra till att ge avläsbara resultat i de underlag somSCB och andra statistikproducenter kommer att till-handahålla i framtiden.


38

INTERVJU

MedieprMedieprMedieprMedieprMedieprofessorofessorofessorofessorofessorn saknarn saknarn saknarn saknarn saknargå-borgå-borgå-borgå-borgå-bort-boken som prt-boken som prt-boken som prt-boken som prt-boken som presentesentesentesentesent

Hur priskänslig är den läsande svensken? Intesärskilt, om man frågar Karl Erik Gustafsson,läsande siffergymnast och professor i mass-medieekonomi vid Handelshögskolan i Göte-borg.

– När man skapar specifika bokserier, lättigenkännbara för publiken, blir priset en väldigtviktig sak. Men min grunduppfattning är attmassmedier över lag har låg priskänslighet. Jagtalar inte om okänslighet, men känsligheten ärlåg, förklarar han.

et finns en prisernas magi som gör ämnetextra känsligt, när det gäller massmedier.När Karl Erik Gustafsson för drygt tio årsedan hävdade att priskänsligheten varlåg fick han tidningsutgivarna emot sig.

Så här i efterhand kallar han det en ganska rolig his-toria, eftersom han fick rätt. Dagstidningarna höjdepriset utan att prenumeranterna stegrade sig i någonstörre omfattning. Diskussionen den gången hand-lade om 12 eller 25-procentiga momssatser och utgi-varna ville inte ha någon diskussion om priskäns-lighet. Den skulle vara hög. Punkt. Säger Gustafsson.

– Dagspressen har haft en väldigt traditionell ochstelbent prissättning. Det såg man på 1970-talet, närHasse Ericsson drev upp transportarbetarnas löner. Dååkte priset upp kraftigt och tidningarna fick lite ågren;nu har vi nog höjt för mycket. Under tio år låg mandärför på samma nivå som konsumentprisindex ändatill slutet av 1980-talet, när man åter igen börjadehöja priset kraftigt igen. Men det blev inte så starkareaktioner, konstaterar Karl Erik Gustafsson.

– Från politiskt håll var man rädd att de svaga tid-ningarna skulle drabbas av momshöjningen. Menmin enkla slutsats var att de svaga tidningarna hadedet selektiva presstödet som skyddsnät. Att man se-dan höjde priset utan att det fick någon effekt, hadeingen betydelse för diskussionen.

Inför sina studenter på universitetet brukar hantala om det långsamma medialandskapet. Strukturersom ändras men med gamla aktörer i invanda roller.Gustafsson tar pocketboken som exempel. Den intro-ducerades av Penguin Books i Storbritannien 1936och såldes på järnvägsstationerna till samma pris somett paket cigarretter, säger han. I Sverige lanseradespocketboken drygt tjugo år senare, 1957.

– Intresset för det lilla fickformatet har bara växt.”Det Bästa” kom in i Sverige på 1940-talet och ska-pade en helt ny genre. Folk kunde jämföra den enaboken med den andra. Då blir det intressant. Jagtycker det är konstigt att man inte långt tidigare körtigång bokförsäljning på järnvägsstationerna som förr.Dagspressen ger pocketboken allt större utrymme,franska Le Monde har en särskild sektion med barapocketböcker en gång i månaden.

Karl Erik Gustafsson har länge propagerat för atttidningar, böcker, film osv i första hand ska finnastillgängliga för alla.

– Men när det gäller stöd till massmedier liggerden svenska kulturpolitiken för mycket på produk-tion, till förfång för vårt avlånga land.

Tycker du att böcker och tidskrifter är för dyra attköpa?

– Det är bara första-utgivningen som är dyr och därbetyder nog inte prissänkningen särskilt mycket. Menman har även lågpriskanaler med bokklubbar ochinternethandel.

Men om du jämför med Penguins cigarettpris påden första pocketutgåvan, så har det hänt åtskilligtunder åren?

– Ja, författaren Max Lundgren har sagt att en bokinte bör kosta mer än en liter brännvin. Det är gan-ska bra som jämförelse. I undervisningen brukar jagillustrera utvecklingen med hur vi fick ett nytt eko-nomiskt system 1954 och en första konkurrenslag.

D

39

Bokhandeln var en av de få som fick motsvarandelagstiftning på sig långt senare, på 1970-talet, närbruttoprisförbudet infördes också där. Kedjebild-ningen kom snabbt, det blev en fördel för bokhand-larna att samarbeta och köpa in böcker till lägre pris.Samtidigt drog lagen undan mattan för all bok-handelsverksamhet ute i landet; skolor och bibliotekkunde vända sig direkt till förlagen i stället för tillden lokale bokhandlarn. Så kom de fria distributions-formerna; via varuhus med storskyltning och bästsäl-jare, man producerade mycket...

Han talar om bokrean, som en gång i världen varriktig rea, innan förlagen började trycka upp speciellareautgåvor och fördärvade dess rykte. Nu har manhittat tillbaka till reaformen, säger han.

– Momssänkningen bör slå igenom på pocketbo-ken, även om jag ännu inte sett några siffror. Medbokklubbarna är det osäkrare. Där är inträdesprisetdet viktiga, vad erbjudandet innebär. Boken har juinte bara konkurrens som produkt, utan även som

present. Man skulle behöva en gå-bort-bok i 150-kronorsklassen. Steget är för högt att köpa en inbun-den bok, då tar man två flaskor vin i stället. Därförkan man säga att våra vinvanor skadat boken mer änpriset. När mina vänner 40-talisterna fyllt år har jagfastnat för ”En bok för allas” lite uppgraderade ver-sion; av 1940-tal till exempel. Den ligger exakt rätt iprisnivå till någon man kanske inte känner så väl ochär inte alltför enkel. Annars har förlagen prissatt sig urpresentmarknaden.

Finns det en nedre gräns för hur billig en bok elleren tidskrift kan vara?

– Det som skiljer böcker och tidskrifter från andramedier är att de har ett statusvärde. När tv och radiokom kunde man glänsa med dyra och fina apparater.Idag kan ingen glänsa med en fin radioapparat. Menböcker och tidningar har sitt statusvärde. Det påmin-ner mig om författaren Hjalmar Söderberg som engång fick frågan om han läst alla böcker han hade i

Karl Erik Gustafsson, massmedieekonom och professor vid Göteborgs universitet. Foto: Jacob Forsell

40

bokhyllorna: ”Är ni inte klok människa, tror ni attjag läser mitt möblemang!” Det är nåt visst medböcker. Och tidskrifter. På advokatkontor, tandläkar-mottagning eller frisör ser du hela skalan av olikastatusbringande alster.

Många av oss är storkonsumenter av medier. Ärman storkonsument på ett är man det på annat; eninternetanvändare läser oftast mycket i allmänhet.Har tillgången till internet spelat någon roll för pri-set på tryckta medier?

– Nej, egentligen inte. En flitig tidningsläsare använ-der även internet. Nätet kräver ju läskunnighet, manmåste kunna stava för att hitta. Där har TV främjaten läskultur, eftersom vi inte har dubbade program.Vi har fått en bokstavskultur som är viktig i dessasammanhang.

I Stockholm ser man ofta unga kvinnor sitta djuptförsjunkna i en pocketbok på tunnelbanan. Varför?

– Jag tror att tjockleken har betydelse när det gällerböcker. Unga kan inte krypa upp i sängen med entunn bok. Själv kan jag njuta av en väldigt tunn bok,men yngre människor vill ha den tjocka som lovaråtskilliga timmars spännande underhållning. Hur an-nars förklara framgångarna med grottbjörnen och dehär tegelstenarna.

Män läser mer av tidskrifter än böcker. Stämmer detpå dig?

– Jag måste läsa en hel del facklitteratur. Med sti-gande ålder värderar man den tid man har. Iblandläser jag böcker på främmande språk för att samtidigtfå lite träning i engelska, franska och tyska. Formatethar en betydelse för mig. Det mindre formatet är be-händigt, både när det gäller böcker och tidningar. LeMonde är jag mest förtjust i. Den är ett mellantingmellan tabloid och fullformat. De kontinentala post-verken krävde en gång i världen vissa standardformat

som tidningarna fick anpassa sig till. I Sverige harpostverket fått anpassa sig till våra tidningars format.Samtidigt, när affärstidningen Vision kom med sittstörre format samtidigt som alla andra tidningar gickmot tabloid, var jag oerhört tilltalad. Men det dröjdebara nån vecka innan jag tyckte att de inte klaradedet stora formatet. Stort format kräver att det stårflera spännande saker på varje sida.

Hur ser du på tidskriftens prisnivå?

– På tidskrifter har man inte lågprisnivå. De som harhög upplaga är medlemsanknutna, som OrdfrontMagasin. Även tidningen Vi, som försökte på all-männa marknaden, fick gå tillbaks som medlems-tidning och hålla den kopplingen. Det krävs enföreningsanknytning som bas att spela på.

Hur ser du på tidskriftens framtid?

– Här öppnar sig faktiskt nya möjligheter. En gång ivärlden var tidskrifter en stor sak. Från 1800-taletoch framöver plockade dagstidningarna in mer ochmer av tidskriftens material. Men nu ser vi en sväng-ning när tidskriften får en renässans. Dagstidningengår över i tabloidformat och får anpassa sig eftersomkostnaderna stiger. Det innebär att det skapas platsför tidskrifter som Dagens Forskning, Axess, DagensIT; den typen får vi se mer av. Eftersom de vänder sigtill en bredare publik får de inte ligga för högt i pris-nivå. Tidskriften har chansen att återerövra en del ef-tersom dagspressen håller på att förändra sig.

Allt i ditt arbetsrum tyder på att tid är viktigare änpris. Allt är papper, högvis på bord, golv och väggaroch en av dina telefoner är bara för familjen. Är durepresentativ som läsande 40-talist?

– Jo, men när det gäller tidskrifter är det tidsfaktornsom spelar in. Hinner man med eller växer högarna?Mycket av det som är betalt i tjänsten skummar man.Men är man medlem i någon sorts förening finns ett

Medieprofessorn saknar gå-bort-boken som present

41

större engagemang, om tidningen är bra och ger etttilläggsvärde. På det sättet kan man se det. Vår be-gränsade tid och bekvämlighet betyder att de mindreformaten blir mer attraktiva. I förra seklet introduce-rades det mindre tabloidformatet som den tidsbespa-rande tidningen. Man hade räknat ut hur många tim-mar per år läsaren faktiskt skulle spara.

Så det lilla formatet är inte en pappers- och kost-nadsfråga då?

– Jo, det har en betydelse. Men personalkostnaden ärdet stora. Nu hänger problematiken mer ihop medvårt resande, hur stort köksbord vi har och såna härpraktiska saker.

Vad har alla gratistidningar inneburit för läsandet iSverige?

– Gratistidningarna har fångat upp de läsare som re-dan lämnat dagstidningen. Man kan konstatera atttidningsläsandet har ökat i och med gratis-tidningarna. Ser man till försäljningen finns detpriskänslighet, men den är överraskande liten. Det ärsamma sak med TV-licenserna: Även om man intekan skolka med någon större uthållighet, så har tv-licenserna ökat kraftigt. Vi får betala mer för ett likar-tat utbud mot för femton år sedan. Allt går i rikt-ningen att man tar bort gratisbitar. Digital-TV, betal-TV, kabel-system, sammanlagt får vi betala mer förett likartat utbud vi hade för 15–20 år sen. Att betalaför 100 kanaler går inte hem hos folk. Vi vill ha fyraeller fem kanaler utöver de tre vi vanligen har, men ärinte beredda att betala för en massa tilläggstjänsteroch interaktiva tjänster.

Betyder det att vi är beredda att betala för det viverkligen vill ha?

– Priset är en väldigt känslig fråga. Har du förlags-serier med inarbetat gott varumärke, så kan man ta utnästan vilket pris som helst, inom rimliga gränser för-

stås. För här finns inget alternativ, radion och TV:nkan inte ersätta innehållet i böckerna. Samma sakmed det lokala innehållet som tidningen ger. Manbetalar sitt abonnemang i december och minns intevad man betalade året innan. Allt det här talar för attmassmedier inte borde vara priskänsliga.

Men om man tittar på kvällstidningarnas vikandeupplagor, så måste det finnas en viss priskänslighet?

– Nej, här finns andra orsaker. Gratistidningar i stor-städerna spelar in; man tar kanske en öl på pubenoch pratar med kompisar om dagens händelser i stäl-let för att läsa kvällstidning. Kvällstidningarna harbara blivit billigare och billigare. Expressen sänktefrån 10 till 8 kronor, om man bortser från bilagorna.Ändå har det inte haft någon egentlig effekt på upp-lagan. Om Expressen höjde sitt pris med en kronaper dag tornar det upp sig stora pengar om man säljer300–350.000 exemplar per dag. Men man har av-stått.

Hur ser dina tumregler ut när du mäter en upplaga?

– Om en upplaga stiger med ett par procent, ska maninte dra några växlar alls. Då är det tillfälligheter, hel-ger kan infalla på ena eller andra sättet. Vid 5 procentkan man börja fundera men när man uppnår 10 pro-cent finns ingen annan förklaring som duger än atttidningen blivit bättre eller att det blivit fel på tid-ningen. När man håller på med siffergymnastik fårman en känsla för vad som gäller. Vid stora föränd-ringar kan man uttala sig kraftfullt. Men man skavara försiktig med de små förändringarna.

Text: Hans Wigstrand

Medieprofessorn saknar gå-bort-boken som present

42

isserligen är skillnaderna mellan de en-skilda länderna stora. Generellt sett ärdock läsning av böcker inte någon särskilthögt rankad fritidssysselsättning bland in-vånarna i EU:s medlemsländer. En nyli-

gen publicerad Eurobarometer visar att det är mindreän hälften som under ett år läser någon bok av andraskäl än för arbete eller studier och av dessa är det entredjedel som bara läser någon enstaka. Den visarockså på stora skillnader mellan å den ena sidan norraoch nordvästra Europa och å den andra södra Eu-ropa. I norra och nordvästra är det en större andel avbefolkningen som läser böcker, man läser fler böcker,man har fler böcker hemma och man är flitigarebiblioteksbesökare.

Eurobarometern gjordes på uppdrag av EU-kom-missionens statistikmyndighet EUROSTAT hösten2001 för att få en bild av kultur- och medievanorna iEU-länderna. Den gjordes i samtliga medlemsländer iform av personliga intervjuer med sammanlagt litemer än 16 000 personer över 15 år som fick identisktlika frågor.1 Några av dessa frågor berörde deras läs-vanor, bl a i vilken utsträckning man hade lästböcker, om man hade böcker hemma, om man an-vände Internet för att köpa böcker, hur ofta man lästetidskrifter och hur ofta man besökte bibliotek.

Läsning av böckerPå frågan om de hade läst någon bok de senaste 12månaderna svarade en majoritet av de intervjuade ja.Å andra sidan hade drygt 40 procent, alltså fyra av tiointe läst någon bok, varken för arbete eller utbildningeller av andra skäl.

Bland dem som läser böcker är det vanligast attman ägnar sig åt fritidsläsning, dvs att man läserböcker av andra skäl än för arbete eller utbildning.45 procent av de intervjuade hade läst böcker av an-dra skäl än för arbete eller utbildning. 15 procenthade läst icke obligatoriska texter för utbildnings-ändamål, 13 procent hade läst obligatoriska texter förutbildningsändamål och 11 procent hade läst böckerför arbetet.

Redovisningen land för land visar att man läsermest i länderna i norra och nordvästra Europa, oav-sett det handlar om läsning för arbete eller utbildningeller om fritidsläsning. 72 procent av de intervjuade iSverige, 67 procent av de intervjuade i Finland och63 procent av de intervjuade i Storbritannien hadeägnat sig åt fritidsläsning det senaste året. Även Lux-emburg, Danmark och Nederländerna hade andelarpå över 50 procent. I Grekland, Belgien och Portugalvar det två tredjedelar eller mer som inte läst någonbok på fritiden det senaste året. Övriga länder låg pårunt 40 procent.

Av dem som hade ägnat sig åt fritidsläsning hadeen tredjedel läst mellan en och tre böcker, var fjärdemellan fyra och sju böcker och en femtedel hade lästmer än en bok i månaden. Variationerna var dockstora mellan olika länder. Största andelarna spora-diska läsare, alltså de som läst mellan en och treböcker, fanns i ungefär samma länder som hade enhög andel icke-läsare. I Portugal hade 69 procent avfritidsläsarna läst mellan en och tre böcker, i Spanien52 och i Grekland 51. Motsvarande siffror för Frank-rike, Irland och Storbritannien var mellan 22 och 24procent. I dessa tre länder liksom i Sverige, Nederlän-derna, Finland och Danmark var det samtidigt merän 40 procent av fritidsläsarna som hade läst åttaböcker eller mer.

Generellt sett är dock intresset för att läsa på friti-den, alltså för nöjesläsning, litet. Det krävs intemycket för att kvala in bland de sporadiska läsarna

PETER ALMERUD

LLLLLäsvanor i äsvanor i äsvanor i äsvanor i äsvanor i EUEUEUEUEU– – – – – markanta skillnadermarkanta skillnadermarkanta skillnadermarkanta skillnadermarkanta skillnadermellan normellan normellan normellan normellan nord och sydd och sydd och sydd och sydd och syd

V

1 Resultatet av de intervjuer som gjordes i Italien redovisas dock inte iEurobarometern på grund av osäkerheter kring siffermaterialet.

43

utan det räcker om man läser en bok på stranden un-der semestern. Lägger man ihop icke-läsarna och desporadiska läsarna blir de 70 procent. Det är alltsåmindre än en tredjedel av EU:s befolkning över fem-ton år som någorlunda regelbundet läser böcker påfritiden. Och för flertalet av dem handlar det inte omnågon särskilt hög konsumtion. Bara var sjätte läseråtta böcker eller mer per år på fritiden och mindre änvar tionde läser en bok i månaden eller mer. I Sverigevar det nästan hälften som inte läst någon eller baranågon enstaka bok det senaste året, 20 procent somhade läst mellan fyra och sju och 30 procent somhade läst tretton eller fler.

Inga stora volymer87 procent av de intervjuade hade böcker hemma. Itvå länder, Belgien och Irland, var denna andel 74procent. I övriga länder var den över 80 procent ochi flera, bl a de nordiska länderna, över 90. Men dethandlar inte om några stora volymer. Av dem somhade böcker hemma hade hälften färre än 50, vilketmotsvarar en knapp hyllmeter och är ett antal som

man relativt snabbt kan komma upp i genom böckerman får i present. 30 procent hade mellan 50 och200. Bara 6 procent hade mer än 400.

Mest böcker har man i de nordiska länderna, Stor-britannien, Holland och Luxemburg och minst i desydeuropeiska länderna. I Sverige var det 71 procentav dem som hade böcker hemma som hade mer än50. 13 procent hade mer än 400. I Danmark hade 71procent mer än 50. 12 procent hade mer än 400.

Bokköp via InternetEn siffra som förvånar är att det är en jämförelsevisliten andel av Internetanvändarna i de nordiska län-derna som köper böcker via Internet. För EU-län-derna som helhet är det ungefär lika stora andelar avInternetanvändarna som köper böcker och som köperCD:n via nätet, omkring 10 procent. I Tysklandköpte 17 procent av Internetanvändarna böcker ge-nom Internet (i östra Tyskland var siffran 21 pro-cent), i Storbritannien 17 och i Luxemburg 16. Denordiska länderna låg samtliga under genomsnittetmed 9 för Sverige, 7 för Danmark och 4 för Finland.

Bokläsning i ett urval EU-länder: Har Du läst någon bok de senaste 12 månaderna? (Flera svarsalternativ möjliga)

Stor-Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Finland Sverige britannien EU totalt

Ja, för arbetet 3,6 14,7 15,2 5,2 4,8 8,7 16,5 14,6 18,4 10,7Ja, i bildningssyfte (läx-/kursbok) 8,2 18,8 15,5 10,6 12,1 11,1 17,4 23,2 15,9 12,7Ja, i bildningssyfte (ejläx-/kursbok) 17,9 17,1 20,9 8,5 6,9 18,3 20,2 17,4 17,4 14,5Ja, av annan anledningän skola/arbete 23,3 54,9 39,8 35,6 39,4 40,3 66,2 71,8 63,2 44,8Nej 58,3 33,4 41,1 54,3 52,7 42,9 23,9 19,3 25,5 42,1Vet ej 2,1 . . . . . . . . .

Läsvanor i EU – markanta skillnader mellan nord och syd

44

De låga siffrorna för de nordiska länderna kanknappast förklaras bara med motstånd mot att handlavia nätet eftersom andelen Internetanvändare somköpte CD:n via nätet var betydligt högre, 16 förSverige, 9 för Danmark och 7 för Finland. För Fin-land och i viss mån Danmark skulle en förklaringkunna vara att nätbokhandeln etablerades sent. Detgäller dock inte Sverige. Ett glest nät av traditionellabokhandlare borde gynna Internetbokhandeln, mendet har det uppenbarligen inte gjort i Sverige. Ävenfria priser på böcker borde gynna Internetbok-handeln, som kan arbeta med lägre fasta kostnaderän den traditionella bokhandeln. Men det land somhar den största andelen Internetanvändare som an-vänder Internet för att köpa böcker är Tyskland, somtill skillnad mot till exempel Sverige har fasta bok-priser.

Läsning av tidningarNästan hälften – 46 procent – av de intervjuade lästeen tidning mellan fem och sju gånger i veckan. Ytter-ligare 14 procent läste en tidning tre till fyra gånger iveckan. 13 procent läste aldrig en tidning.

Högsta andelarna tidningsläsare fanns i Finland,Sverige och Tyskland där två tredjedelar eller merläste en tidning mellan fem och sju gånger i veckan.Lägsta andelarna fanns i Grekland, Spanien och Por-tugal med 25 procent eller mindre. Grekland, Spa-nien och Portugal hade också de största andelarna avde intervjuade som aldrig läste en tidning.

Var femte Internetanvändare, 22 procent, lästetidningsartiklar på webben. För Sverige var den siff-ran 42 procent, för Finland 35, för Portugal 28 ochför Danmark 27. Grekland och Spanien låg runtgenomsnittet. Det var alltså vanligare att Internet-användare i de nordiska och i de sydeuropeiska län-derna läste tidningsartiklar på webben än i övrigaEU-länder.

Läsning av tidskrifterDet är betydligt vanligare att man läser tidskrifter änatt man läser böcker. Något mer än en tredjedel, 35procent, av EU:s invånare läser tidskrifter en gång iveckan eller oftare. Ytterligare 27 procent läser tid-skrifter en till tre gånger i månaden.

I Finland läser 62 och i Luxemburg 52 procent avbefolkningen tidskrifter en gång i veckan eller mer. INederländerna, Tyskland och Danmark är denna an-del mellan 40 och 50 procent, i Portugal och Irland25 och i Grekland och Spanien 18.

Samtidigt är det en knapp femtedel, 18 procent,som aldrig läser tidskrifter. Den andelen är särskilthög i Grekland och Portugal med 46 respektive 37procent. I Finland är det 3 procent som aldrig läsertidskrifter och i Sverige och Tyskland 9.

Besök på bibliotekDe intervjuade fick också frågan om hur mångagånger de besökt olika kulturinstitutioner eller kul-turevenemang de senaste 12 månaderna. Vanligastvar besök på bio, bibliotek och historiska sevärdheter.

Biblioteken erbjuder ett brett spektra av tjänsteroch allt fler använder biblioteken för utbildning ochinformationssökning. I vilken utsträckning människor besöker bibliotek är ändå en spegel av människors läsvanor och intresse för läsning.

70 procent av de intervjuade hade inte varit på nå-got bibliotek de senaste tolv månaderna. Andelenicke-besökare var lägst i Finland, Sverige och Dan-mark med 32, 35 respektive 39 procent. I Storbritan-nien och Nederländerna var andelen icke-besökare 51respektive 56 procent och i övriga länder runt 70procent eller högre. Högst var den i Grekland, Portu-gal, Österrike och Luxemburg med 80 procent ellermer.

Finländarna var de flitigaste biblioteksbesökarna,följda av danskarna och svenskarna. I Finland hade


45

41 procent av de intervjuade besökt ett bibliotek merän sju gånger de senaste tolv månaderna, dvs i ge-nomsnitt en gång varannan månad eller oftare. IDanmark var den siffran 31 och i Sverige 29. Sverigehade med 21 procent största andelen som besökt ettbibliotek mellan en och tre gånger. Motsvarandesiffra var 19 procent för Danmark och 15 procent förFinland och Storbritannien.

Obesvarade frågorBiblioteksbesök, läsning och innehav av böcker följeralltså ungefär samma geografiska mönster. Man läsermer, man har fler böcker hemma och man är flitigarebiblioteksbesökare i norra och nordvästra Europa än isödra.

Man kan fundera över orsakerna. Det är väl käntatt utbildningsnivå och olika socioekonomiska fakto-rer påverkar läsvanorna. Till det kommer sådant sombibliotekens och bokhandelns standard och tillgäng-lighet. Prisnivån på böcker antas också spela stor roll,och där kommer både momsfrågan och frågan omfasta respektive fria bokpriser in.

Den statistik som Eurobarometern presenterar ärbåde för grov och för ytlig för att ge några svar på vil-ken betydelse de här olika faktorerna har. Den pekardock i vissa riktningar.

Största betydelsen tycks folkbibliotekens standardoch tillgänglighet ha. De länder som har en hög an-del fritidsläsare har i allmänhet också väl utveckladefolkbibliotekssystem. Det gäller till exempel de nor-diska länderna, Nederländerna och Storbritannien.

Det tycks däremot inte finnas något tydligt sam-band mellan bokhandelns standard och tillgänglighetoch hur mycket man läser. Till exempel har Tysklanden starkare bokhandelsstruktur än Sverige och Fin-land, men man läser mer i de två senare länderna.

Frågan om nivån på bokmomsen och frågan omfasta eller fria bokpriser har under en lång följd av år

stått i centrum av debatten om böcker och läsning,både i flera enskilda länder i Europa och på EU-nivå.Det tycks dock inte finnas något klart samband mel-lan nivån på bokmomsen och fasta eller fria bokpriseroch i vilken utsträckning människor läser böcker. Deländer som har största andelarna fritidsläsare ärSverige, Finland, Storbritannien, Luxemburg, Dan-mark och Nederländerna. De länder som har störstaandelarna storläsare är Storbritannien, Irland, Frank-rike, Sverige, Nederländerna, Finland och Danmark.När Eurobarometern gjordes hade Danmark ochSverige Europas högsta bokmoms och därmed högabokpriser, medan de övriga länderna hade låg elleringen moms på böcker. Danmark och Nederländernahade fasta bokpriser och de övriga fria. Bland de län-der som har en låg andel fritidsläsare och en låg andelstorläsare finns såväl länder som har låg bokmomsoch fasta bokpriser som sådana som har låg momsoch fria bokpriser. Tyskland har lägre bokpriser änbåde Sverige och Danmark, men man läser betydligtmindre i Tyskland. Samtidigt kan man notera attbåde flertalet av de länder som har en hög andelfritidsläsare och flertalet av de länder som har en högandel storläsare har fria bokpriser, liksom att de flestaav de länder som har en låg andel fritidsläsare och deflesta av de länder som har en låg andel storläsare harfasta bokpriser.

Sannolikt är dock att det inte finns några entydigasamband utan att olika faktorer samverkar i positiveller negativ riktning. Men hur de samverkar och vil-ken tyngd de olika faktorerna har återstår att under-söka.


Peter Almerud är frilansjournalist

46

Kommission för bokprisfrågor m m

Dir. 2002:2

Beslut vid regeringssammanträde den 10 januari2002.

Sammanfattning av uppdragetEn kommission skall följa och granska prisutveck-lingen på böcker, tidskrifter m.m. efter den 1 ja-nuari 2002 då mervärdesskatten på dessa varorsänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissio-nen skall verka för att åtgärden får fullt och bestå-ende genomslag i det pris som konsumenternabetalar för böcker, tidskrifter m.m. Ett mål är attläsandet skall öka i alla grupper. De litteratur-politiska effekterna av den sänkta mervärdesskattenskall redovisas.

BakgrundÅtgärder för litteraturen, läsandet och språketFörbättrade villkor för litteraturen och läsandet är enav regeringen högt prioriterad fråga. Målet med sta-tens insatser på området är att stimulera en varieradutgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgångentill och intresset för litteratur i alla grupper. Särskildvikt läggs vid läsandets betydelse för barn och ungdo-mar. Av dessa skäl får folk- och skolbibliotek, förlagoch bokhandel årligen del av statsbidrag i olika for-mer. Under 2001 uppgick insatserna på litte-raturområdet till drygt 240 miljoner kronor. Underfemårsperioden 1997–2001 har området förstärktsmed ca 65 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, utgiftsområde 17) gör regeringen bedöm-ningen att de statliga insatserna har en avgörandebetydelse för att förbättra villkoren för litteraturenoch läsandet. Det finns dock vissa oroande tecken

på att läsandet minskar i olika grupper, särskiltbland yngre. I det läget är det viktigt att pröva fleraolika vägar för att ytterligare förstärka och bekräftade statliga insatserna.

Till de ytterligare åtgärder som regeringen bedö-mer behövs för att stimulera barns och ungdomarsläsning, hör de särskilda insatser för litteraturen ochläsandet som kommer att göras under utgifts-område 16 Utbildning och universitetsforskning.Regeringen anvisar 15 miljoner kronor för ändamåletår 2002. Staten lämnar sedan 2001 också ett riktatoch frivilligt statsbidrag till skolsektorn för personal-förstärkningar i syfte att nå en ökad måluppfyllelse.Denna satsning kommer under en femårsperiod attuppgå till sammanlagt 17 miljarder kronor. Reger-ingen bedömer att personalförstärkningarna börkomma att ge förbättrade förutsättningar förskolbiblioteksverksamhet och läsfrämjande arbete,särskilt i grundskolan.

Sänkt mervärdesskattSom ännu en åtgärd föreslår regeringen i budget-propositionen för 2002 att mervärdesskatten förböcker och tidskrifter sänks från 25 procent till6 procent. Sänkningen av mervärdesskatten är ettkomplement till andra litteraturpolitiska insatser ochsyftar till att öka läsandet i alla grupper.

Frågan om sänkt mervärdesskatt på försäljningenav böcker har diskuterats under lång tid och bl a varitföremål för återkommande riksdagsmotioner. Kultur-departementet har låtit analysera de kulturpolitiskakonsekvenserna av en sänkt mervärdesskatt påböcker. Analysen har redovisats i en rapport hös-ten 2000, Kulturpolitiska effekter av en eventuell sänk-ning av bokmomsen (dnr Ku2000/ 3371). Där drasbl a slutsatsen att en mervärdesskattesänkning förut-sätter, för att bli kulturpolitiskt effektiv, att förlag,bokhandel, bokklubbar, varuhus och andra aktörerpå marknaden långsiktigt engagerar sig för att de tro-

KommittédirKommittédirKommittédirKommittédirKommittédirekttivekttivekttivekttivekttiv

47

liga omedelbara prissänkande effekterna av en skatte-sänkning blir bestående.

I propositionen Sänkt mervärdesskatt på böcker ochtidskrifter, m.m. (prop. 2001/02:45) föreslår rege-ringen att skattesatsen vid omsättning, gemenskaps-internt förvärv och import av böcker, broschyrer, häf-ten, tidningar, tidskrifter, däribland kulturtidskriftersom inte redan är undantagna från mervärdesskatt,bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, no-ter och kartor samt vissa program och kataloger sänksfrån 25 procent till 6 procent fr o m den 1 januari2002. Detsamma föreslås även gälla omsättning,gemenskapsinternt förvärv och import av inspeladekassettband eller annat tekniskt medium, som i talåterger innehållet på en sådan produkt. Den reduce-rade skattesatsen föreslås dessutom gälla för andra va-ror som genom teckenspråk, punktskrift eller på lik-nande sätt gör skrift eller annan information tillgäng-lig för personer med läshandikapp. Följdändringarföreslås vidare i reglerna om beskattningsunderlag vidsådan förenklad marginalbeskattning som tilllämpas ihandel med begagnade varor.

Regeringen fäster stor vikt vid att en sänkt mervär-desskatt verkligen får fullt och bestående genomslag idet pris som konsumenterna betalar för böcker ochtidskrifter för att skattesänkningen skall vara motive-rad. På motsvarande sätt måste även konsumentprisetpå bilderböcker, rit- och målarböcker för barn, noteroch kartor, broschyrer och häften m m påverkas för attskattesänkningen i denna del skall anses motiverad.

Företrädare för den svenska bokbranschen har i enskrivelse till Kulturdepartementet uttalat sin vilja ochavsikt att vid en sänkning av mervärdesskatten påböcker låta prissänkningen gå vidare till konsument.Regeringen aviserade i propositionen sin avsikt attdessutom tillsätta en kommission med uppdrag attfölja och granska prisutvecklingen efter den 1 januari2002 för de varor som omfattas av den sänktamervärdesskatten.

Riksdagen har den 12 december 2001 bifallit re-geringens förslag om en sänkning av mervärdes-skatten på böcker och tidskrifter m m från 25 pro-cent till 6 procent (bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/02:122). Genom dessa direktiv tillsätts den i prop.2001/02:45 aviserade kommissionen.

PrisundersökningarStatens kulturråd har fr o m 1999 ett utvidgat upp-drag att följa utvecklingen på litteratur- ochkulturtidskriftsområdet genom att utveckla, fram-ställa och presentera statistik (prop. 1997/98:86, bet.1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240).

Uppdrag ges också särskilt till Statistiska Central-byrån att löpande förse kommissionen med relevantauppgifter om och analyser av prisutvecklingen påböcker och tidskrifter.

UppdragetKommissionen skall följa och granska prisutveck-lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 januari2002, då mervärdesskatten på dessa varor sänktesfrån 25 procent till 6 procent.

Kommissionen skall verka för att åtgärden medsänkt mervärdesskatt får fullt och bestående genom-slag i det pris som konsumenterna betalar för böcker,tidskrifter och övriga varor som omfattas av skatte-sänkningen. Det ankommer på kommissionen attfrån denna utgångspunkt inhämta och bearbeta upp-gifter som kan belysa prisutvecklingen, för i förstahand böcker och tidskrifter. Förändringar i konsu-mentpriserna skall analyseras och en bedömning gö-ras i vad mån dessa förändringar kan relateras tillmervärdeskattesänkningens genomslag på konsu-mentpriset.

Kommissionen skall bidra till konsumentinforma-tion om den sänkta mervärdesskatten på böcker, tid-skrifter m m., liksom om den löpande prisutveck-

Kommittédirektiv

48

lingen på dessa varor och om kommissionens arbete iövrigt.

Därutöver skall ett mål för kommissionens arbetevara att läsandet ökar i alla grupper, vilket också är ettuttalat litteraturpolitiskt syfte med den sänkta mer-värdeskatten på böcker och tidskrifter. Det ingår ikommissionens uppdrag att redovisa hur målet haruppnåtts. Kommissionen skall även i övrigt redovisade litteraturpolitiska effekterna av den sänktamervärdesskatten som ett komplement till andra in-satser för litteraturen, läsandet och språket.

Det ingår i uppdraget att vid behov lämna förslagtill åtgärder som kan motiveras av kommissionensgranskning. Kommissionen skall därvid särskilt tahänsyn till vad som anges i 14 § kommitté-förordningen (1998:1474) i fråga om kostnadsberäk-ningar och andra konsekvensbeskrivningar.

Arbetsformer och redovisningI kommissionen skall bl.a. företrädare för förlag, tid-skrifter, bokhandeln, bibliotek, författare och läsareingå. Även berörda myndigheter som Statens kultur-råd, Statistiska Centralbyrån och Konsumentverketskall beredas plats. Kommissionen skall slutligt redo-visa sitt uppdrag i en rapport senast den 20 december2004. Delrapporter skall regelbundet lämnas underuppdragets löptid; senast den 30 juni 2002, den20 december 2002, den 30 juni 2003, den 20 decem-ber 2003 resp. den 30 juni 2004.

Kommittédirektiv

bokpriskommissionens delrapport i · nalisten alexandra pascalidou och bibliotekschef lars...

Documents