1

Årsberättelse 2009

*

2

Nettoomsättning per affärsområdeMSEK

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

Books

Mag

azines

Broad

casti

ng &

Evenin

g Pap

er

Enterta

inm

ent

Busines

s Pre

ss

Morn

ing P

aper

Books

Mag

azines

Broad

casti

ng &

Evenin

g Pap

er

Enterta

inm

ent

Busines

s Pre

ss

Morn

ing P

aper

EBITA per affärsområdeMSEK

1 000

800

600

400

-400

200

-200

0

Bonnier på 3 minuter

Nettoomsättning per land

Sverige

Danmark

USA

Finland

Norge

Tyskland

Övriga

5 %7 %

10 %

13 %

8 %

5 1%

Intäktsfördelning

Annonser

Prenumerationer

Lösnummer

Direkt

Biljetter

Övrigt

6%

25 %

25 %

3 1%

7 %

3 %

10 %

3

Från den blygsamma starten med en liten bok-handel och ett bokförlag 1804 är Bonnier i dag en internationell mediekoncern som är verksam inom alla medieformer, bestående av 175 företag i 16 länder. Bonnier är helägt av familjen Bonnier, som i dag driver bolaget i sjunde generationen.

Verksamheten är fr o m den 1 januari 2010 indelad i affärsområdena Books, Broadcasting & Evening Paper, Business Press, Digital, Entertainment, Magazines och Morning Paper.

Nyckeltal 2009

Omsättning 30 867 MSEKEBITA 1 185 MSEKResultat efter finansnetto -228 MSEKMinskad nettoskuld 193 MSEK Medelantal anställda 10 905

444

55

Äntligen blev det 2009Äntligen kom året som skakade om medie-branscherna, och fick oss tillbaka på rätt spår.

Under vissa månader i våras minskade vår annonsförsäljning i USA med mer än 30 procent jämfört med året innan. I augusti publicerades i vår svenska affärstidning bara hälften av annonsvolymen vi hade haft året innan. Just då kändes det förstås tungt. Då talade vi om paradigmskiften och målade världen svart och vit. Men när vi nu lägger 2009 till handlingarna, kan vi än en gång konstatera: det är inte antingen eller, det är både och.

2009 blev året då högkonjunkturens tid-vatten plötsligt och dramatiskt sjönk un-dan och frilade några av sanningarna som vi hela tiden varit medvetna om, men som vi lyckats förtränga. I en alltmer uppskru-vad takt hade vi under 2000-talet sprungit allt fortare, och i allt snävare cirklar, och så plötsligt var besluten om framtiden självklara ...

1. PublikenMedias tradition har varit att ge publiken vad publiken vill ha. Medias tradition har även varit att utgå ifrån att publiken inte riktigt visste vad den ville ha, och därför förse den med vad media ansåg var lämp-ligt (och lönsamt). I dag kan vi inte längre låtsas att vi inte vet. Publiken berättar för

oss, dagligen och stundligen, exakt vad de tycker om det vi gör. Och vi måste lyssna. Och inte bara motvilligt, utan bejakande. Det handlar fortfarande om att överraska, att kreativt utveckla och förädla. Men med ett tydligt avstamp i vad vår publik efter-frågar.

2. EffektivitetenUnder goda år skapas underbara ovanor. Under många goda år skapas många un-derbara ovanor, och de blir med tiden allt svårare att ta sig ur. Trots att vi riskerade verksamheter, varumärken och arbets-tillfällen genom att underlåta att vara till-räckligt effektiva genom att inte anpassa kostnadskostym och arbetsmetoder efter århundradet, så lät vi det ske. Tack vare 2009 fick vi äntligen tillfälle att korrigera kursen!

3. DigitaliseringenSlarvigt räknat hade vi nästan 100 000 000 kunder som köpte våra böcker, läste våra tidningar och tidskrifter och såg våra tv-program och filmer förra året. Dessutom hade vi tiotusentals an-nonsörer som använde oss som en kanal för att nå ut med sina budskap. I princip samtliga dessa köpare, tittare, läsare och annonsörer var under en stor del av året uppkopplade på nätet. Den digitalisering som vi länge talat om hade redan skett, och det var dags att sluta prata om den

som något nytt. De affärsmodeller som vi så länge sökt var i själva verket samma affärs modeller som vi hela tiden använt; vi tar betalt av våra kunder eftersom vi gör sådant kunderna tycker om. Svårare än så är det inte. Men det krävdes ett 2009 för att våga inse det!

I siffror blev 2009 ett ytterligheternas år. Några av våra pappersmedier gjorde resultat som var de sämsta under 2000 -talet. För SF Bio och den samlade bokverksamheten blev 2009 det bästa året under företagens nästan hundraåriga och tvåhundra åriga historia! Verkligheten är sällan svart eller vit.

Jonas BonnierVd, Bonnier ABStockholm, mars 2010

6

Vår affärsidéVi skapar, väljer, förädlar och förpackar kunskap och berättelser.

Att ständigt återupptäcka förläggarkonsten.

Vår vision

7

Kärn-värden

Prioriterade strategiska mål (0—10 år)

Ett familje-företags engagemang

Passion för medier

Individens förmåga att påverka och förändra

Yttrandefrihet

Vi är det mest attraktiva medieföretaget på markna-den för målinriktade och skickliga individer som vill arbeta inom media.

Vi söker alltid lönsam tillväxt. Utveckling och förbättring av befintliga verksamheter är en del av uppdraget.

Vi tror att en nära relation med och förståelse för våra kunders behov och upp-förande är nödvändig för vår framgång.

Vi planerar för genera-tioner, inte för kvartal.

Vi kan medier. Att an-passa oss till förändrade marknads förutsättningar är vår nedärvda styrka, innovation är vårt fokus.

Vi bygger organisationer runt individer, inte tvärtom.

Vi tror att ett öppet pluralistiskt samtal är grunden för demokrati.

Strategiska budskap

888

Fortfarande är försäljningsnivån för digi-tala böcker relativt låg, under två procent av den totala amerikanska bokmarkna-den, men med en tillväxttakt på 200 pro-cent. På juldagen rapporterades Amazon ha sålt fler e-böcker än tryckta. Företaget tog täten under 2009 med sin e-läsare Kindle. Digitaliseringen har också inne-burit att print on demand tagit fart; allt fler titlar trycks på beställning i tryckerier, på olika språk och för global distribution.

Den tekniska utvecklingen utmanar upp-hovsrätten. Den största utmaningen 2009 har varit Googles avtal med den ameri-kanska bokbranschen. Avtalet reglerar att Google scannar böcker i syfte att göra alla utgivna och icke-tillgängliga böcker möjliga att hitta, utvärdera och konsumera digitalt. Avtalet tvångsanslöt alla rättig-hetsinnehavare globalt som sålt i USA, men efter stort tryck från inte minst europeiska intressenter backade Google och avtalet gäller nu enbart anglosaxiska länder.

Bokåret 2009 påverkades starkt av den globala lågkonjunkturen. Effekterna har främst märkts i länder där nedgången sla-git hårt mot konsumentmarknaden som i USA och i England, där detaljhandeln haft det svårt. I England inleddes nedläggning-en av Borders butiker. Även i länder som Sverige och Finland med stor försäljning via stormarknads- och priskonkurrens-utsatta kanaler har bokmarknaden mins-kat. Samtidigt har marknaderna i Norge och Tyskland utvecklats bra.

Den globala tendensen att barnböcker ut-vecklas starkt, att skönlitteratur ligger fast och att fackböcker minskar fortsatte 2009. Trots lågkonjunktur och den digitala ut-vecklingen är utbud och läsande av böcker relativt stabilt.

Utvecklingen mot att ett fåtal storsäl-jare dominerar fortsätter. 2009 var det Stephenie Meyers Twilight-böcker och Dan Browns senaste bok Den förlorade symbolen som erövrade världen.

Bonnier Books resultat blev det bästa någonsin tack vare framgångar för förlags-grupperna i Tyskland, Sverige och Norge. En stark och mer koncentrerad utgivning tillsammans med effektiviseringar i pro-duktion och organisation är förklaring-arna. E-böcker och upphovsrättsdiskus-sioner med Google har också präglat året.

Svenska Bonnierförlagen visar en mycket positiv resultatutveckling efter den stora omorganisationen 2008 och har haft stora framgångar med titlar som Lars Keplers Hypnotisören och Dan Browns Den för­lorade symbolen. Årets nobelpristagare i litteratur, Herta Müller, tillhörde också glädjeämnena. Allt bidrog till att Bonnier-förlagen ökade sina marknadsandelar på en bokmarknad som totalt minskade jäm-fört med föregående år. Nätbokhandeln Adlibris starka tillväxt fortsatte även 2009 och de nya verksamheterna i Finland, Nor-ge och Danmark utvecklades enligt plan.

Cappelen Damm har andra året efter fusi-onen befäst positionen som Norges största förlagsgrupp. Den norska bokmarknaden hade en stabil utveckling och Cappelen Damm var det klart mest framgångsrika förlaget 2009. Inom utbildningsområdet fortsatte förlagets framgångar och ökande marknadsandelar och ett antal nya digi-tala läromedel utvecklades.

I Tyskland skördade Carlsen Verlag enor-ma framgångar med Stephenie Meyers Twilight-serie som sålde över 5,4 miljoner exemplar. Även förlagen Ullstein, Piper

och Hörbuch Hamburg gjorde rekord-resultat. Tillsammans innebar detta att den tyska förlagsgruppen kunde uppvisa sitt bästa resultat någonsin. Bonnier Publishing påverkades av re-cessionen i USA och Storbritannien där bokhandeln varit mycket återhållsam med inköp. Under ledning av gruppens nye vd Richard Johnson har kraftfulla bespa-ringsåtgärder genomförts och förlagen har i ökad grad samordnat sin produktion och sin försäljningsorganisation. Autumn i Storbritannien, Piccolia i Frankrike och Five Mile Press i Australien, med mass-marknaden som främsta distributions-kanal, har alla påverkats i mindre ut-sträckning av den svaga marknaden.

Tammi i Finland har under 2009 mött en vikande bokmarknad och besparingar inom utbildningsväsendet. Trots stora besparings- och effektiviseringsprogram har nysatsning-ar kunnat genomföras och nyförvärvade readmi.fi är ett viktigt tillskott inom non-fiction med tyngdpunkt på en yngre publik.

Books

Genombrott för digitala böckerSignum för bokåret 2009 var den digitala utvecklingen och som en ofrånkomlig konse­kvens ett ökat tryck på upphovsrätten. Efter en kvartsekellång startsträcka blev 2009 genombrottsåret för digitala böcker, främst i USA. För Bonnier Books blev resultatet det bästa någonsin.

Nettoomsättning Bonnier BooksMSEK

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

02007 2008 2009

För mer finansiell information se sid 40–41.

99

* Enligt branschbedömare kommer det att lanseras mellan 300 och 500 olika läsplattor under 2010. För att möta efterfrågan på innehåll lanserade Bonnier läsplattan och nätbutiken Letto i februari.

1010

1111

Pär Svärdson

Entusiasten

– Jag har nog alltid sett Adlibris som en form av sport, säger Pär Svärdson. Och precis som när man kappseglar har vi all-tid haft väldigt tydliga konkurrenter.

Resten av världen må tala om kris och låg-konjunktur. Men inte Pär Svärdson. – 2009 gör vi vårt bästa resultat någonsin, en ökning med knappt 20 procent sen i fjol. Faktum är att vi för varje år har ökat mer och mer i kronor räknat, både vad gäl-ler omsättning och vinst.

Förklaringen stavas extrem kostnadsmed-vetenhet. Inte så konstigt kanske, med tanke på att Adlibris startades av fyra unga killar runt Pär Svärdsons köksbord för drygt tio år sedan. Satsar man egna pengar tenderar man att hålla lite hårdare i dem, och den känslan har genomsyrat kulturen på Adlibris alltsedan dess. Minst en gång om året har man ett stort kostnadsbesparingsprogram, vilket kan innebära alltifrån att man byter leverantö-rer av pennor till att varje chef ska presen-tera idéer om hur man ska bli effektivare. Och medan resten av bokbranschen bokar in sig på flotta hotell när det är dags för bokmässa bor Adlibris på vandrarhem. – Vi petar i allt! Jag kan erkänna att Ikea och H&M är lite av våra förebilder i det fal-let. De har också väldigt låga kostnader.

Och de är också två andra mycket fram-gångsrika svenska företag. Som i likhet med Adlibris på sätt och vis alltid agerat som om det redan är kris.

– Visserligen är det negativt för oss om det säljs färre böcker. Men å andra sidan tror jag krisen skyndat på ett förändrat köp-beteende, och när det blir högkonjunktur har förhoppningsvis fler människor upp-täckt fördelarna med att handla på nätet. Så egentligen tror jag att lågkonjunkturen är av godo för oss. I februari 2009 flyttade Adlibris in i Bonniers anrika förlagshus på Svea­vägen. Går det verkligen att behålla den speciella företagskulturen nu när ni blivit sambo med Bonnierförlagen?

– Det tycker jag absolut. Vi samarbetar förstås med de andra förlagen i huset, men vi håller oss ändå på vår kant, och vi jobbar med ofantligt mycket lägre bruttomargina-ler än vad förlagssidan gör. Det är en fin av-vägning, men jag skulle säga att fast vi har fått finare lokaler är vi fortfarande Adlibris. Adlibris finns i dag i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och sedan mitten av 2008 även i Danmark. Hur går det? – I Finland har bokmarknaden gått kraftigt ner under året, medan Danmark och Norge har tuffat på riktigt bra. Men

fortfarande kommer 80 procent från vår omsättning från Sverige.

Tidigare brukade ni säga att ”nöjda kun­der är vår enda marknadsföring”. Gäller det fortfarande? – Enligt en undersökning som kom för nå-got år var vi det svenska företag som fick flest rekommendationer, efter Ikea. Och jag anser fortfarande att en nöjd kund som rekommenderar oss till sina vänner är en oslagbar marknadsföringskanal. Men det är klart att vi gör annan marknadsföring också, framför allt i Bonnierpress. Vi har också haft reklam i TV4 och ska precis börja köra på MTV3 i Finland.

Fungerar long tail­ekonomin fortfarande för Adlibris?

– Helt klart. Vi har 3,5 miljoner titlar i sortimentet. Av dem sålde vi 550 000 under året, vilket är drygt 15 procent. Och hälften av dessa sålde vi i bara ett enda exemplar. Det är en lite märklig tanke, att väldigt många av de böcker som vi säljer kommer vi aldrig mer att sälja. Det har nu gått fem år sedan Bonnier köpte aktiemajoriteten i Adlibris. Dagen efter att avtalet var påskrivet provseglade och köpte Pär Svärdson sina drömmars båt: en 40-fots Arcona. En novemberdag. I full snöstorm. Är man entusiast så är man.

Entusiast och tävlingsmänniska, med en förmåga att känna vart vinden blåser. Så skulle man kunna beskriva Pär Svärdson, vd för Nordens största nätbokhandel Adlibris. Det är därför inte särskilt förvånande att ett av hans största intressen är segling.

Books

121212

i åldersgruppen 12–59 år och MTV Media behöll en andel om drygt 40 procent i ål-dersgruppen 15–44 år. I slutet av 2008 förvärvades C More, som erbjuder sport- och filmkanaler i samt-liga nordiska länder. Verksamheten har utvecklats bättre än förväntat och går in i 2010 med fler än en miljon abonnenter. Thomas Mattsson tillträdde i mars som ny chefredaktör för Expressen och har under året successivt förnyat och utvecklat tidningens redaktionella innehåll. Kvälls-tidningsupplagorna har under ett antal år minskat, men Expressen redovisar en bättre läsar- och upplageutveckling än för-väntat och har i dag fler läsare än konkur-renten Aftonbladet på helgerna. Under året inleddes även ett samarbete mellan TV4 och Expressen med bland annat gemensamma satsningar och verk-samheter inom mobila och nätbaserade tjänster samt event och sälj.

I Storbritannien drivs flera stora projekt inom webb-tv och där liksom i Skandi-navien har public service haft stort infly-tande (BBC Iplayer hade över 100 miljoner visningar i december 2009). Annars är den webb-tv-tjänst som lockat flest beund-rare nog amerikanska Hulu, ägd av gigan-terna NBC, News Corp och Disney. Antalet Hulu besökare närmar sig 50 miljoner och de efterfrågar en miljard visningar per månad (+400 procent på ett år). Även om vi i Sverige ännu inte sett denna typ av mastodontsatsningar, där marknaden dri-ver gemensamma portaltjänster, talar det mesta för hårdnad konkurrens framöver. Vi tar nu nästa kliv i medieutvecklingen – in i ett decennium som är verkligt digi-talt. Kanske är det för första gången rätt att tala om ett paradigmskifte? Finanskris och lågkonjunktur var ett fak-tum i början av hösten 2008 och därmed kom januari månads kraftiga annons-tapp för TV4-Gruppen, MTV Media och Expressen inte som en överraskning. Men hur djupt skulle tappet bli och hur länge skulle lågkonjunkturen hålla i sig? Svåra frågor att sia om och samtidigt viktiga för den nödvändiga revideringen av våra ur-sprungliga planer för år 2009. Samtliga tre affärsenheter genomförde besparingar gentemot ursprunglig budget men beslutet var också att det inte fick ske på bekostnad av tittarandels- och uppla-gemål. Tv-kanalerna behöll sina relativt offensiva programsatsningar, trots att det tidigt stod klart att vi inte skulle kunna få fullt betalt för alla våra tittare. Totalt sett ökade det genomsnittliga tv-tittandet i både Sverige och Finland och det är främst de yngre som tittar mer. TV4-Grup-pen ökade sin tittarandel och passerade för första gången 30 procent av tittandet

I Storbritannien och USA, liksom i Frank-rike, Tyskland, Italien och Spanien, har tv-annonsmarknaden upplevt ett av de svåraste åren någonsin. I EU-området beräknas tv-industrin ha tappat nära 12 procent av reklamintäkterna under 2009. Trots svag annonsmarknad och rekord-dålig allmänkonjunktur råder dock god tillväxt av nya kanaler. Under 2009 till-kom 245 kanaler i Europa, vilket innebär att det nu finns över 7 000 tv-kanaler här.

De som klarat 2009 bäst tycks vara aktö-rer med flera olika typer av intäkter tack vare olika sorters tv-innehåll, över flera distributionsformer. Betal- och distribu-tionsintäkterna har vid sidan av reklam kommit att bli allt viktigare. Bedömningen är dessutom att nya tjänster driver upp dessa intäkter ytterligare framöver.

Om 2009 ur ett industriperspektiv sam-manfattas som ”krisår”, är läget det rakt motsatta sett med konsumentens ögon. Aldrig tidigare har vi tittat så mycket på tv, och särskilt intressant är att unga killar återvänder till tv:n efter flera års stadiga nedgångar. I takt med ökad tillgång till webb-tv och IPTV kommer naturligtvis fler börja byta ut traditionell tv. För mediehusen blir detta sannolikt nästa verkliga skifte, även om 2010 har förutsättningar att bli ett ur-starkt tv-år med OS och fotbolls-VM.

Ordet ”kris” ligger som sagt nära till hands när 2009 beskrivs. Men ändå saknades inte innovationer! Detta var året då icke-linjär tv växte från udda till massmarknad, från hot till möjlighet. I dag tittar 55 procent på webb-tv, samtliga stora aktörer har lanserat on demand-tjänster och förhoppningarna kring reklam intäkter tilltar.

Färre annons er men många nya kanaler

Broadcasting & Evening Paper

Under 2009 tittade människor mer på tv än någonsin tidigare. Trots en minskning av reklamintäkterna har branschen dragit nytta av expansionen – under året lanserades 245 nya kanaler enbart i Europa. TV4­Gruppen kunde glädjas åt en ökning av tittar­andelen under året.

Nettoomsättning Bonnier Broadcasting & Evening Paper MSEK

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

02007 2008 2009

För mer finansiell information se sid 40–41.

1313

* Mikrofon som används i Idol på TV4. Med en andel på 58 procent i målgruppen 12–59 år under finalprogrammet är Idol Sveriges största musiktävling alla kategorier.

1414

1515

Michael Grimborg

Risktagaren

– Med Idol jobbar vi med förlängning och fördjupning mot olika kunder. Det kan vara Läkerol som får rätt att jobba med varumärket i butik, det kan vara Viking Line som gör Idol-kryssningar med artis-terna och det kan vara Tele2 som erbjuder sina kunder att ladda ner vinnarlåten. Och vi kan erbjuda våra kunder exponering i tv, på webben, i mobilen, på köpcentra-turnéer och inför publik på liveshowerna.

Vad var det största som hände i tv­värl­den under 2009? – TV4 Play och liknande spelare gjorde att tv på flera plattformar hände på riktigt. Det man missar på tv kollar man på nätet. Vad betydde samarbetet med Expressen? – Att vi kan erbjuda våra kunder att kom-ma ut till deras 13 000 återförsäljare med tilläggsprodukter. Rent annonsmässigt hjälpte vi också varandra med nya kunder.

Vad är ditt nästa samriskprojekt?

– Att samla in gamla kylskåp och byta ut dem mot mer miljövänliga. Där gör vi ett samarbete mellan en tillverkare, en åter-försäljare och en avfallshanterare. Och i slutänden tjänar både vi, kunden och miljön på det hela.

Sådana samriskaffärer blev vardagsmat för Michael och hans kolleger under 2009. – Många ringer hit för att de tror att vi ska ta 100 procent av risken, men det är inte vad det handlar om. Skälet till att vi går in i den typen av företag är att vi tror att de-ras försäljning borde kunna öka med lite draghjälp. Och i alla de fall där vi hjälper dem att göra affärer är vi långt inne i de-ras business. Jag menar, jag får sms från Dressmann om hur många kalsonger de sålde igår. Samtidigt som intäkterna på tv­mark­naden minskat dramatiskt under fjolåret har TV4 ökat sin andel av tv­reklam­kakan från 53 till 55 procent. Parallellt har antalet nya kunder nationellt ökat från 135 till 150. Vad är förklaringen? – Vi är bra på att göra kundbesök, säger Michael. 2008 gjorde våra säljare 27 000 kundbesök, 2009 var det över 32 000. Sen har vi en bra säljmetod, bra verktyg och inte minst passionerade säljare. Det är inte för inte Michael Grimborg blev utnämnd till Sveriges mäktigaste mediesäljare 2009 av branschtidningen Resumé. Dessutom fick TV4 den hedrande utmärkelsen Årets bästa media för sina helhetslösningar för annonsörer på olika plattformar. Kanske är Idol-konceptet det allra bästa exemplet.

Åtminstone det sista kräver nog en förkla-ring. Kris föder kreativitet, brukar det ju heta. Och frågan är om behovet någonsin varit större än 2009. På tv-marknaden sjönk reklamintäkterna med 15 procent när stora kunder som banker och biltillverkare i princip helt slutade att annonsera.

– Så var det. Ett antal kunder som vi i vår budget hade räknat med skulle ge 300 miljoner i intäkter gav i stället noll, berät-tar Michael Grimborg. Att något måste göras stod helt klart. Och det är här elcyklarna kommer in i bilden. – Jag läser hela tiden om två saker: hälsa och miljö, säger Michael. Och därifrån är steget inte långt till en cykel. Först gick jag till cykelkungen Salvatore Grimaldi, men vi kom aldrig vidare. Det var först när jag gick till Trendimport, som importerar el-cyklar från Kina, som bitarna föll på plats. Tillsammans skapade de varumärket Lifebike, som TV4 äger. Michael skrev ett treårsavtal med företaget med ett s k CPO-upplägg (cost per order). Det innebär helt enkelt att TV4 ger Trendimport expo-nering i rutan och att man sedan får mer betalt ju fler cyklar företaget säljer. – Första året handlar det mest om att bygga upp distributionen och varumärket. Men på tre års sikt kan det bli en god affär.

Broadcasting & Evening Paper

Michael Grimborg är försäljningsdirektör på TV4. Gillar utmaningar, människor och att fotografera. Och är Sveriges största försäljare av kinesiska elcyklar.

161616

Historiskt annonstapp för tidskrifter

Även Bonnier Publications genomförde kostnadsbesparingsprogram, och rensade delvis i utgivningen av licensierade titlar i Danmark. I Ryssland var annonskrisen som mest utmanande, medan den finska verksamheten överraskade marknaden postitivt med lanseringen av den nya titeln Evita. Ägandet förstärktes i Idényt och Benjamin Media, vilka numera är helägda. Bland flera ljusglimtar märks särskilt Illustrerad Vetenskap, som hade en stabil utveckling.

Upplageförsäljningen på Bonnier Tid-skrifter i Sverige överträffade föregående år, medan annonsnedgången möttes med kostnadsbesparing och omorganisation. Ägandet i Spoon Publishing växlades upp, och contract publishing-verksamheten hade ett starkt år. Även M­magasin och korsordsverksamheten överraskade po-sitivt. I augusti tog Stockholm City plats i Bonnier Tidskrifters portfölj, och följde under hösten den plan som ska leda till svarta siffror inom kort.

på marknader där läsarna sedan länge är vana vid att bara betala några få dollar för en helårsprenumeration. Lösningen som de flesta förlag verkar se framför sig är att ytterligare bredda utbudet av events, webbplatser, advertorials och andra kring-verksamheter för att locka annonsörerna att öka investeringarna i tidskrifter.

Magasinsförlagen har vid det här laget dragit slutsatsen att webbsajter inte kom-mer att ersätta tryckta tidskrifter. Webb-sajterna ses antingen som en av de nya mindre intäktskällorna som ska stödja annonsaffären eller som en marknads-föringskanal för prenumerationsförsälj-ning. Däremot knyts större förhoppningar till de läsplattor som är på väg ut på mark-naden och den möjlighet som de väntas innebära för helt digitala magasin. För Bonniers del var 2009 ett år då låg-konjunkturen successivt utvecklades till en printannonskris. Tidskriftsbranschen drabbades särskilt, då överetablering av titlar redan rådde på marknaden efter ett antal år av tidskriftsboom. Vi började un-der året se en väntad utrensning av kon-kurrerande titlar på våra hemmamarkna-der, såväl i Skandinavien som i USA.

Procentuellt såg vi nedgångstal på 25–30 procent i annonsvolym sedan föregående år. För den amerikanska magasinsbran-schen, som är betydligt mer annonsbero-ende än den skandinaviska, innebar det en omfattande inverkan på totalomsättningen. Bonnier Corporation lyckades ändå ta marknadsandelar inom en rad segment och möta nedgången genom omfattande kostnadsbesparingar. Ett antal nyckelför-värv av enskilda titlar gjordes, där port-följen utökades med specialtidningar som Flying, Boating och Popular Photography.

Det globala fallet på annonsmarknaden är det största som tidskriftsförlagen varit med om. På världens största magasins-marknad, den amerikanska, minskade konsumenttidskrifterna sin annonsvolym med över 25 procent. I många andra län-der var nedgången ännu större och även i länder vars BNP fortsatte att växa, som Kina och Indien, rasade annonsförsälj-ningen.

Under de goda åren före finanskrisen star-tades också ovanligt många magasin på ett stort antal marknader. Den ökade kon-kurrensen spädde självklart på problemen för många förlag. Magasinsmarknaden skiljer sig dock från andra mediemarkna-der på så sätt att flera olika affärsmodeller finns parallellt, ibland även inom samma marknadssegment. Det innebär att vissa förlag som byggt upp prenumerationsdriv-na titlar knappast påverkas alls av krisen, medan andra som lever på annonsintäkter drabbas mycket hårt. Effekterna av krisen kommer därför att variera väsentligt från marknad till marknad, men även från tid-skrift till tidskrift.

Den stora frågan på marknader där den annonsdrivna affärsmodellen dominerar, exempelvis USA, Ryssland och stora delar av Asien, är om annonspengarna kommer att strömma till igen eller om affärsmodel-len måste förändras.

I USA menar en del branschbedömare att förlagen måste sluta att närmast ge bort sina tidskrifter till läsarna utan i stället våga ta betalt för prenumerationerna. Det råder närmast konsensus kring tanken att förlagen måste ta betalt för digitala utgåvor av sina magasin när de lanseras. Men få tror att det är möjligt att på ett av-görande sätt börja ta betalt för tidskrifter

Magazines

2009 blev ett av de tuffaste åren någonsin för tidskrifterna. Men problemen handlar inte om att tidskrifterna är på väg att spolas bort med den digitala flodvågen, utan om att den snabba konjunkturnedgången har visat bristerna i den affärsmodell som baseras på främst en intäktskälla – annonser, något som blev kännbart även för Bonniers del.

Nettoomsättning Bonnier MagazinesMSEK

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

02007 2008 2009

För mer finansiell information se sid 40–41.

1717

* I Skandinavien är Bonnier en ledande utgivare av kvinno­tidningar och inredningsmagasin. Äldst är svenska Damernas Värld (1940) och yngst är finska Evita (2009).

1818

1919

– Vår affärsidé har förändrats under en ganska lång tid, säger Sue Gilman, förlags-chef för Bonnier Travel Group, som bland annat ger ut ISLANDS, Spa, Caribbean Travel + Life och Resorts & Great Hotels.

När internet kom kunde folk plötsligt styra sitt resande på ett helt annat sätt än tidi-gare, och de behövde inte resetidningar på samma sätt som förut. I kombination med den ekonomiska krisen blev effekten på Travel Group påtaglig. – Papperstidningen drabbades först, och mest dramatiskt. Det som var intressant var att effekten märktes över hela linjen. Alla påverkades – från små resmål till stora internationella hotellkedjor. Sue hade sett lågkonjunkturer förut, men inget i närheten av detta. – Efter 11 september kände vi ändå att det fanns ett spelrum – med tiden skulle saker gå tillbaka till det normala. Men denna lågkonjunktur har varit så lång. Nu är det 2010 och den pågår fortfarande. Det finns inga snabba lösningar, människor behöver något helt annorlunda än tidigare.

Att skapa perspektiv på marknaden i en vidare mening, långt utanför enskilda kunders behov, visade sig vara nyckeln till att navigera på de gropiga ekonomiska vattnen.

– Jag kan inte nog betona vikten av vad vi gör redaktionellt. Genom att fortsätta att göra resandet lockande levererar vi ett helt paket till våra partners. Vi säljer inte bara en annons, vi stödjer hela branschen.

Under 2009 fokuserade Sue på att hitta nya lösningar på det gamla problemet hur annonsörerna ska kunna nå läsarna.

– Vårt främsta mål var att skapa skräddar-sydda lösningar som blandar alla typer av mediemöjligheter – print, event, tv och webb. Detta är den nya verkligheten: Om du inte ger kunderna dessa alternativ, kommer du inte att sälja. Så enkelt är det.

Och Sue Gilman och hennes kollegor har gått ännu längre, genom att engagera sig i kundens varumärkesbyggande.

– Förut gav vi kunderna en plattform för sina budskap, nu hjälper vi dem att skapa och definiera detta budskap på helt nya sätt. Viral marknadsföring och sociala medier är begrepp som inte existerade för fem år sedan. Och det dyker upp saker som vi inte ens har tänkt på. Vår utmaning ligger i att lära våra kunder hur de ska kunna ha en sammanhållen marknads-föring med ett nytt utbud av möjligheter.

En annan utmaning är att hålla medarbe-tarna motiverade vid en tidpunkt när alla arbetar hårdare men får mindre resultat.

– Jag försöker påminna mina medarbe-tare om vikten av vad vi gör, speciellt i hårda tider, säger hon. Turism påverkar människors livsvillkor. När vi hjälper till att få besökare att åka till ett resmål får vi snurr på den lokala ekonomin också. Det är inte bara vackert, det är viktigt.

Framöver ser Sue en bransch som oåter-kalleligen har förändrats.

– Faktum är att resebranschen aldrig blir vad den var för fem eller tio år sedan – saker blir annorlunda framöver. Men jag börjar se ljuset i slutet av tunneln. När folk börjar resa igen kommer vi att sälja tid-ningar och annonser – det är när folk inte reser som våra kunder blir paralyserade.

– Det viktigaste vi lärt oss av detta är att vi måste vara lyhörda. Vi kan inte hugga något i sten, vi måste reagera på saker som händer och skapa lösningar snabbt och effektivt. Annonsförsäljning brukade vara ganska enkelt: budgetar lades på hösten, alltså sålde man under hösten. Nu är det en pågående process – man säljer året runt, och skapar möjligheter när kun-derna behöver dem. Vår planeringscykel har blivit kortare eftersom våra kunders prognoscykel har blivit kortare. Det är vad de kräver. Och under all denna förändring har vi förblivit trogna vår nisch, och kom-mer att fortsätta att vara det. Det finns inget substitut för det.

Magazines

Få människor har upplevt så mycket förändring som Sue Gilman, förlagschef för Bonnier Travel Group i USA. Ändå hade hon aldrig kunnat ana vad 2009 hade i beredskap. Nu börjar hon ana ljuset i slutet av tunneln.

Sue Gilman

Resenären

202020

Ryssland och Slovenien vinst för 2009. Den polska verksamheten omstrukture-rades i kvartal 1 och var därefter lönsam. Dagstidningen Diena och affärstidningen Dienas Bizness i Lettland samt sajten business.hr i Kroatien avyttrades under året. En ny vd för Bulgarien tillsattes i oktober 2009. Ett antal kompletterande förvärv genomfördes i Estland och Polen.

Bolagen inom Medicine Today Interna-tional (MTI) har känt av den ekonomiska nedgången, men i avsevärt mindre omfatt-ning än övrig affärspress. Annonsintäk-terna minskade med endast 6 procent för 2009 jämfört med föregående år. I början av året lanserades en medicinsk tidning i Slovenien, vilket därmed är det sjunde landet för MTI. En omfattande satsning på event påbörjades under slutet av 2009.

Den 1 januari 2010 samlades verksam-heterna inom CEE samt MTI under ett gemensamt managementbolag, Bonnier Business Press International, med Anders Eriksson som vd.

USA och Storbritannien tänkte överge en sajt som börjar ta betalt för innehåll. Bonnier Business Press drabbades 2009 av den största nedgången för annonsintäkter i modern tid. Tack vare kraftfulla insatser på kostnadssidan samt omfattande omstruk-tureringar inom Central & Eastern Europe (CEE) minimerades effekten av intäkts-bortfallet och affärsområdet kunde visa en positiv, om än låg marginal.

DI-gruppen i Sverige drabbades hårt av en vikande annonsmarknad. Även di.se drabbades, men fortsatte att leverera ett positivt resultat med god marginal. Under året inleddes sommarutgivning av DI Weekend, månadsmagasinet DI Dimension introducerades och Gunilla Herlitz avgick som chefredaktör och vd. Hon efterträddes på chefredaktörsposten av Peter Fellman, tidigare redaktionschef, och vd-posten intogs av Casten Almqvist, tillika affärsområdes-vd.

Även danska Børsen drabbades och tap-pade omkring 30 procent av annonsintäk-terna, men säkrade marknadsandelar på en vikande marknad. Upplagan fortsatte växa till 74 000 exemplar vid årets slut. Minskade kostnader kompenserade delvis för den lägre annonsintäkten. Børsen har ingen tryckt tidning på lördagar och lan-serade därför en digital lördagsutgåva en-bart för prenumeranter, med teknik tidi-gare endast använd för digitala tidskrifter.

För verksamheten inom CEE var effek-terna av krisen dramatiska. Annonsintäk-terna minskade med 45 procent jämfört med 2008. Omfattande organisationsför-ändringar och kostnadsbesparingar ge-nomfördes på samtliga bolag. Trots kraf-tigt minskade intäkter genererar Estland,

Wall Street Journal flyttade fram sina positioner i Europa under året. I den nya strategin ingår en integrerad nät- och printredaktion, tydligt nyhetsfokus på webben och något färre men mer kvalifi-cerade artiklar. Under sommaren sjösatte tidningen samma modell med egen chef-redaktör även i Asien.

Pearsonägda Financial Times kontrade på USA-marknaden med ett halverat pre-numerationspris jämfört med Storbritan-nien, och det ska ha gett resultat. Även brittiska The Economist rapporterade om amerikanska försäljningsframgångar i finanskrisens spår.

I Storbritannien försökte Wall Street Journal, under andra året i Rupert Mur-dochs och News Corps ägo, vinna mark med det kraftigt rabatterade priset 1 100 kr. Konkurrensen kostade, och tidningen rapporterade kraftiga förluster. Intäkterna för Financial Times minskade med 30 procent under årets första nio månader, och vid årsskiftet 2009/10 konstaterade ledningen att försäljning av innehåll i form av nät- eller printabonnemang kommer vara högre än annonsintäkterna om två år.

The Economists amerikanska konkurrent Business Week fick akuta ekonomiska problem under året och Bloomberg kunde köpa tidningen till vrakpris. 25 procent av de anställda, 100 personer, tvingades lämna tidningen efter övertagandet.

På nätet blev 2009 betalväggarnas år. Sig-nalerna från News Corp gick inte att miss-tolka och det gav andra råg i ryggen. Wall Street Journal låste in mer av sitt material och The Economist följde efter. Samtidigt pekade skeptikerna på undersökningar som visar att 80 procent av de tillfrågade i

Minskade intäkter för affärspressen

Business Press

Trenden har varit tydlig: intäkterna har minskat inom affärspressen men läsandet har ökat i en tid av ekonomisk oro under 2009. Samtidigt har de två största aktörerna – Financial Times och Wall Street Journal – utkämpat ett flerfrontskrig. Och Bonnier Business Press drabbades av den största nedgången i annonsintäkter i modern tid.

Nettoomsättning Bonnier Business Press MSEK

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

02007 2008 2009

För mer finansiell information se sid 40–41.

2121

* Med utgivning av affärstidningar och webbsajter i elva länder når Bonnier Business Press dagligen mer än en miljon läsare och 2,1 miljoner unika besökare per vecka.

2222

2323

Tomasz Siemieniec

Räddaren

Det gångna året har med stor tydlighet visat att vi lever i en global ekonomi där inget land, ingen marknad, står opåverkad när en länk i kedjan försvagas eller brister. Ödet för Sveriges ledande banker avgörs på andra sidan Östersjön samtidigt som landets största industriföretag är helt beroende av vad som sker i Kina, Indien och Brasilien.

Polen, en marknad där Bonnier Business Press funnits sedan 1997, visar tydligare än något annat land i Europa att ekono-mier med sunda statsfinanser och stark underliggande efterfrågan repar sig snab-bast i en recession.

– Vi lever i en global ekonomi, men det som hände med Lehman Brothers förra hösten hände på Wall Street – inte här i Warszawa. Visst har vi påverkats av krisen, men i Polen fortsätter ändå allt att växa, säger Tomasz Siemieniec, chefredak-tör för Puls Biznesu.

Till skillnad från sina grannar i Baltikum har Polens ekonomiska tillväxt inte eldats på av en vidlyftig räntepolitik. Inte en enda polsk bank har ansökt om statliga garantilån. Hushållens och företagens skuldsättning är relativt låg, i stället drivs tillväxten framför allt på av en växande exportindustri och en höjd levnads-standard bland befolkningen. Därmed inte sagt att Polen stod opåverkat av den

globala ekonomiska krisen. I januari 2009 insåg redaktionsledningen på Puls Biznesu att konjunkturen var i gungning. Det började med att bygg-industrin backade, därefter minskade den privata konsumtionen. Plötsligen avstan-nade annonsförsäljningen.

– Som journalister uppfattade vi varnings-signalerna tidigt och vi beslutade oss för att agera snabbt. Inom en vecka satte vi i gång med att skära kostnader överallt i verksamheten.

I den omstrukturering som följde fick Tomasz Siemieniec, som arbetat som reporter och nyhetschef, träda in som chefredaktör. Hans första uppdrag var att sjösätta ett besparingsprogram som var det mest radikala sedan tidningen grun-dades tretton år tidigare.

När dammet lagt sig hade redaktionen bantats från 80 till 45 personer, bilagor hade slagits ihop och lagts ner, avta-len med tryckeriet omförhandlats och prognoserna reviderats med 30 procent i minskade annonsintäkter.

Nästa steg var att peka på vägen ut ur den ekonomiska krisen – både för anställda och läsare. I en serie artiklar lanserade Puls Biznesu begreppet ”Crisfit” (av ”Fit for Crisis”, förberedda på kris) och gav

konkreta råd hur företag och privatperso-ner skulle hantera krisen.

– Alla kriser har ett slut. När intäkterna dök som värst lyckades vi övertyga anställda, företagsledning och ägare om att vi skulle klara av motgången tillsam-mans. Det var bara att kavla upp ärmarna, jobba hårdare och spara på alla tänkbara kostnader.

Ett år senare kan Tomasz Siemieniec se tillbaka på en period där Puls Biznesu visat anställda, läsare, annonsörer och ägare att tidningen ridit ut ett skarpt läge. Konkurrensen på den polska marknaden för ekonomidagstidningar är stenhård. Landet har sex dagliga affärstidningar, av vilka Puls Biznesu är nummer tre i storleksordning.

Men redaktionsledningen smider expan-siva planer. Det kommande året planerar man att öka tidningens marknadsandel, fortsätta rikta sig mot småföretagare och lyfta det redaktionella innehållet ytterli-gare. Marknaden har repat sig fort.

– 2010 kommer att bli ett händelserikt år på den polska marknaden, säger Tomasz. De ekonomiska anslagen från EU ökar, vi har lokalval och presidentval samtidigt som Warszawabörsen planerar flera stora börsintroduktioner.

Business Press

Tomasz Siemieniec, chefredaktör på polska Puls Biznesu, såg varningssignalerna i konjunkturen och reagerade omedelbart. När annonsintäkterna började vika var tidningen redan rustad för kris.

242424

Lysande år för filmbranschen

varje år cirka 30 lokala filmer, där SF är producent eller medfinansiär. Men den mest framgångsrika SF-filmen år 2009 blev inte någon av de lokala filmerna utan den inköpta Oscarsvinnaren Slumdog Millionaire. SF behöll sin position som Nordens ledande dvd-distributör.

Ipred-lagstiftningen och Pirate Bay-domen i Sverige fick en positiv effekt på såväl uthyrning som försäljning av dvd – inte bara för SF utan även för Home-enters filmklubbar och Discshops e-handelsverksamhet. SF Anytimes video on demand-försäljning via pc har däremot, trots Ipred-lagstiftning, inte utvecklats enligt förväntningar medan försäljningen via IPTV (tv via bredband) har god tillväxt.

Musikindustrin har drabbats hårdare än filmindustrin av den illegala nedladd-ningen och efter flera år med minskad totalmarknad och utebliven tillväxt såldes i slutet av året skivbolaget Bonnier Amigo Music Group till bolagets företagsledning.

med någonting som inte går att se hemma i soffan. Annars präglades 2009 ofta av filmbranschens kamp mot de illegala ned-laddarna, och åtalet i Sverige mot Pirate Bay väckte stort eko världen över.

Framgångsrika 3D-lanseringar kräver dock digitaliserade biografer, och man kan nu verkligen tala om en digital revolution. I Norge kommer samtliga biografer att vara fullt digitaliserade inom två år, och över stora delar av Europa pågår omvandlingen. Under det första halvåret 2009 ökade anta-let digitaliserade biografer i Storbritannien med 43 procent, Danmark med 50 procent, Ryssland med 79 procent, Italien med 129 procent, Frankrike med 136 procent, Sverige med 150 procent och Spanien med 224 procent. Största procentuella ökningen skedde i Tjeckien, där man gick från två till 25 digitala biografer på ett halvår – en ök-ning med 1 150 procent.

Även för de svenska biograferna blev 2009 ett rekordår. Ett starkt och brett utbud, och inte minst de både kommersiellt och kvalitetsmässigt ovanligt starka svenska filmerna, ligger bakom resultatet. Den svenska filmen stod för över 30 pro-cent av de totala biobesöken, vilket är unikt i modern tid. Samtidigt som utbudet av film på olika visningsplattformar aldrig har varit större ökar åter intresset för att se film i dess ursprungliga visningsform. Kvaliteten, tillgängligheten och filmupp-levelsen har förbättrats och måste ständigt utvecklas för att biografen ska behålla sin attraktionskraft och för att film ska vara bäst på bio. SF Bio och SF Kino har så här långt lyckats med det.

Svensk Filmindustri (SF) producerar film i samtliga nordiska länder och lanserar

På 1930-talet sjöng Busby Berkeleys show-girls We’re in the money som en ironisk kontrast till depressionens långa brödköer. 2009 kunde samma sång sjungas av film-bolagschefer från USA till Europa. I USA slutade året med en rekordsiffra – 10,7 miljarder inspelade dollar gjorde 2009 till det bästa året någonsin. Biljettintäkterna ökade med nästan tio procent och publik-siffran med tre procent jämfört med 2008.

Och nya filmer dundrade fram över värl-den. Redan efter tre veckor hade James Camerons Avatar spelat in över en miljard dollar. Andra internationella publikdra-gare var Upp, Harry Potter och Halvblods­prinsen, New Moon, Ice Age 3, 2012, Äng­lar och demoner, Transformers: Revenge of the Fallen, Star Trek och The Proposal.

Många av årets stora publiksuccéer vi-sades på ett antal biografer i 3D – och detta innebar i sig att de spelade in extra mycket, eftersom biljetterna kostade några tior extra. Vid sidan av Avatar visades bland annat Upp och Monsters vs. Aliens framgångsrikt i 3D.

Publiken har uppenbarligen hittat till den nya vågen av 3D-filmer, och tunga namn som Cameron, Steven Spielberg och Peter Jackson menar att det inte är en trend, utan att 3D nu har kommit för att stanna för gott. En rad nya filmer kommer under 2010 att visas inte bara i traditionell 2D utan även i 3D – vid sidan av nysläpp av gamla bekanta som de två första Toy Story-filmerna i uppiffad 3D-dress.

3D har även blivit en del i kampen mot il-legal nedladdning. Det går inte att ladda ned filmer i 3D-version, och härigenom har biograferna fått åtminstone ett effek-tivt medel när det gäller att locka publiken

Entertainment

Det sägs att det alltid går bra för filmbranschen i kristider. 2009 – året då 3D­filmerna visade att de var här för att stanna – var inget undantag. Även för de svenska biogra­ferna blev 2009 ett rekordår.

Nettoomsättning Bonnier EntertainmentMSEK

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

02007 2008 2009

För mer finansiell information se sid 40–41.

2525

* Med filmen Avatar fick 3D­tekniken sitt stora genombrott i biosalongerna. Bara under den första helgen gjordes mer än 31 500 3D­besök på SF Bios biografer.

2626

2727

som såg den sista Harry Potter-filmen. Ice Age 3 har varit otroligt viktig för vår affär.

Bio i all ära, men i spåren av 00-talets teknikrevolution är det framför allt illegal nedladdning, dvd-försäljning och digital distribution som varit filmbranschens stora ödesfrågor.

Men om utvecklingen hittills mest gyn-nat piraterna och detaljhandeln så kan nästa kapitel vara till biofilmens fördel: 3D-film. I filmsammanhang är själva den fysiska distributionen – att kopiera upp och skicka ut 20–30 kilo trettio-millimetersfilm – kostsam och besvärlig. Men med digitala filmer som bränns på dataskivor och visas med projektor på anpassade filmdukar blir både bio-grafupplevelsen bättre samtidigt som kostnaderna sjunker. James Camerons megaproduktion Avatar blev det verk-liga genombrottet för 3D-tekniken både i Finland och Sverige. 3D innebär också att mindre titlar, till exempel smala in-dependentfilmer som lockar en nischad publik, kan få en chans att gå upp.

– Den nya tekniken kommer att förändra hela biografbranschen och det kommer att vara till det bättre, säger Antti. En för-bättrad bioupplevelse innebär ytterligare en konkurrensfördel mot nedladdad och piratkopierad film.

En eller två filmer om året är lokala pro-duktioner som spelas in och går upp på de finska biograferna. I dessa filmer finns FS med som delfinansiär i hela produktions-processen — från manusidé till marknads-föring.

– Finland är en liten marknad, men det finns ett mycket stort publikintresse för inhemska filmer, säger Antti Toiviainen. Det går att tjäna pengar på finska filmer, men riskerna är höga och det ställer stora krav på rätt beslut under produktionspro-cessen.

Ett sådant exempel på en lokal kassasuccé är Haarautuvan rakkauden talo eller House of Branching Love, som den heter på engelska. Skriven och regisserad av Mika Kaurismäki, den äldre av de legen-dariska och egensinniga filmbröderna, har den lockat en finsk storpublik till biogra-ferna. Över 145 000 biobesökare har sett berättelsen om ett nyskilt par som flyttar ihop igen i villan — i väntan på att den ska bli såld.

Ytterligare bevis på devisen att kvalitet lö-nar sig är Oscarssuccén Slumdog Million­aire, som även den lockade en storpublik förra året.

– Men vi får inte underskatta Ice Age- effekten. Filmen sågs av hela 390 000 personer i Finland, vilket var fler än vad

Trender kommer och trender går. Tek-niska revolutioner vänder upp och ned på tillvaron. Nya konkurrenter dyker upp från ingenstans och ändrar i ett slag på marknaden. Men det finns vissa saker som är beständiga. Som att kvalitet lönar sig. Och att film är bäst på bio.

– Vi har faktiskt inte märkt mycket av konjunkturnedgången i vår verksamhet eftersom 2009 varit ett år då vi distribu-erat bra filmer som lockat en stor publik, säger Antti Toiviainen, vd på FS Film Oy i Helsingfors.

Det helägda dotterbolaget till Svensk Film-industri är ett renodlat distributionsbolag på den finska marknaden. Antti Toiviai-nen och hans trettio medarbetare distri-buerar, samproducerar och marknadsför årligen cirka 350 filmer.

Förra året gick 35 av FS distribuerade filmer upp på de finska biograferna. Samtidigt utkom 330 titlar på dvd. Dist-ributionsavtalen med Fox och SF är till-sammans med lokalt producerade finska filmer alltså basen i FS verksamhet.

– Som filmdistributör är det viktigt att fördela rätt filmer till rätt kanal. De se-naste åren har FS varit framgångsrika eftersom vi hanterat de kommersiella riskerna klokt och hela tiden skruvat på kostnaderna.

Antti Toiviainen

Bästsäljaren

Entertainment

Det finska filmdistributionsbolaget FS vd Antti Toiviainen ser tillbaka på det bästa året i bolagets historia. Med stora kvalitetsfilmer som lockar en storpublik i ryggen har han gått stärkt genom krisen.

282828

Identitetskris för morgonpressen

Sydsvenskan kunde glädjas åt en mängd priser och utmärkelser. Bland annat var man för andra året i rad pristagare i Stora Journalistpriset.

För gratistidningen Stockholm City var 2009 inte bara ett utmaningens år utan också ett förändringens år. Utgivnings-takten med tre utgåvor i veckan drogs under våren ner till två utgivningsdagar. Därmed sattes ett nytt redaktionellt fokus, med färre nyheter och mer feature. Efter sommaren övergick verksamheten till Bonnier Tidskrifter, där såväl redaktio-nella synergier som samordningsfördelar med den övriga portföljen finns.

Bold Printing Group, Bonniers tryckeri-koncern med anläggningar i Stockholm, Malmö och Borås, genomgick ett turbu-lent år, i spåren av lågkonjunkturen. Med bibehållet kvalitetsfokus genomfördes besparingsprogram och nedbemanning under året.

och USA:s symbol för att det går att tjäna pengar på nyheter på nätet.

Pajkastningen belyser branschens huvud-fråga: Är det möjligt att tjäna pengar på traditionella tidningar i en tid då deras an-del av annonsmarknaden krymper och allt fler läser nyheterna gratis på nätet?

I Sverige brottas tidningshusen med samma fråga. Enligt siffror från Institutet för Reklam- och Mediestatistik (IRM) minskade dagspressens annonsintäkter med 20 procent under 2009.

Redan vid ingången av 2009 stod det klart att året för Bonniers del skulle bli en extrem utmaning på annonsförsälj-ningsområdet. Så blev också fallet när annonskrisen bredde ut sig på markna-den. Upplagemässigt var utvecklingen dock relativt stabil för våra morgon-tidningar, och mycket energi riktades mot kostnads besparingsprogram i samtliga verksamheter.

Särskilt hösten blev omvälvande för Dagens Nyheter då en omfattande orga-nisationsförändring påbörjades, under ledning av den nya chefredaktören och vd:n Gunilla Herlitz. Även en redaktionell förändringsprocess inleddes, och den konjunkturdrabbade annonsförsäljningen började återhämta sig under slutet av året.

Sydsvenskan, Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda in-går sedan januari 2009 i samma koncern, SDS. Samordningsarbete har pågått under året, parallellt med kostnadsbesparings-program. Richard Frank tillträdde som chefredaktör på Trelleborgs Allehanda under våren. Den negativa annonstrenden började ljusna mot slutet av hösten, och

2009 var året då förlustdrabbade morgon-tidningar världen över tvingades skära ner och säga upp personal. I USA avvecklades ett dussintal dagstidningar för gott under året, däribland Rocky Mountain News som grundades 1859. Andra dagstidningar undvek konkurs genom att helt göra om affärs modellen. Detroit Free Press drog exempelvis ner på antalet utgivnings dagar och Seattle Post­Intelligencer gick helt över till nät publicering.

Inte ens tidningshuset New York Times Company lyckas hålla näsan ovanför vatten ytan. Bara under årets första kvartal uppgick förlusten till hela 75 miljoner dollar.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy var tidig med att ta krisen på allvar när han i början av året utlovade ett kris paket värt sex miljarder kronor för att rädda Frankrikes tidningsmarknad. Bland annat erbjöds alla 18–24-åringar en årsprenu-meration på valfri dagstidning på skatte-betalarnas nota.

Mediemogulen Rupert Murdoch är dock den makthavare som starkast kommer att förknippas med morgontidningarnas vär-sta år i mannaminne. Miljardären bakom mediekoncernen News Corp anklagade vid upprepade tillfällen Google och andra sökmotorer för att vara ”parasiter” som ”stjäl” tidningarnas nyheter. Vidare lovade den 79-årige miljardären att börja ta be-talt för tillgång till nätupplagorna för New York Post samt brittiska The Sun, The Times och News of the World redan i mitten av 2010.

Medan Googles vd Eric Schmidt försökte lugna Murdoch fick han utstå hånfulla kommentarer från Arianna Huffington, grundaren bakom The Huffington Post

Morning Paper

2009 blev krisåret som knäckte flera av världens äldsta morgontidningar. Det var även året då Rupert Murdoch lovade ta betalt för nyheter på nätet och Nicolas Sarkozy gav bort prenumerationer till franska tonåringar. För Bonniers del blev året en extrem utmaning på annonsförsäljningsområdet.

Nettoomsättning Bonnier Morning PaperMSEK

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

02007 2008 2009

För mer finansiell information se sid 40–41.

2929

* Bold Printing Group är en av Nordens ledande tidnings­producenter. Här trycks varje år 850 miljoner tidningar.

3030

3131

Ingen i Sveriges mediebransch torde ha undgått att landets största morgon-tidning har en ny chefredaktör och vd sedan i höstas. Ingen torde heller ha undgått att denna knappt hunnit luta sig tillbaka i chefsstolen förrän hon rört upp både organisationen och känslorna på tidningsdraken i Marieberg.

Konstigt vore väl annars. Ett av Gunilla Herlitz första operativa beslut var att lägga det första personalvarslet i Dagens Nyheters 146-åriga historia. Inledningen på nya jobbet följde en hård men själv-klar logik. Sänkta kostnader, indragna tjänster, reducerat frilans material.

– Jag mötte en tidning som befann sig i en djup ekonomisk kris. Jag såg också en organisation som uppvisade allvarliga brister, säger Gunilla och tittar ut genom glasdörrarna mot Dagens Nyheters cen-tralredaktion.

Hon liknar Dagens Nyheters organisa-tion vid ett hav med massor av små öar, med dålig kontakt sinsemellan och utan helhetssyn. Ett ihållande ekonomiskt lågtryck hade dessutom blåst in över hela arkipelagen. Eller, för att skippa metaforerna: Dagens Nyheter hade tap-pat 277 miljoner kronor i annonsintäkter under finanskrisen och visade ett stort negativt resultat.

– Men det finns en enorm styrka. Dagens Nyheter är Sveriges största och viktigaste morgontidning. Nu gäller det att stärka positionen som den ledande rikstidningen och göra bolaget lönsamt igen.

Det är inte för inte som Dagens Nyhe­ter liknas vid en drake. Tidningen har varje dag cirka 800 000 läsare. Varje vecka har dn.se 1,1 miljon unika besö-kare. Bolaget har en miljardomsättning. Den drake som Gunilla är satt att tämja måste bli effektivare, snabbare och lön-sammare.

Organisatören Gunilla Herlitz är fostrad på Dagens Industris redaktionsgolv – en arbetsplats känd för sina korta be-slutsvägar och entreprenöriella kultur. Något som Gunilla tagit med till sin nya arbetsplats. Och när det ska fattas beslut sätter hon en ära i att föregå med gott exempel – snabb och rak. Det behövs i en organisation där plötsliga händelser i omvärlden kan leda till att både första-sidan och budgeten måste ritas om snabbt.

– Annonsintäkterna är viktiga för mor-gontidningarnas affärsmodell, men vi ska inte underskatta den betalda upplagan. Betalningsviljan är hög och prenumerationsintäkterna stabila, trots svängningar i konjunkturen.

Gunilla Herlitz ekonomiska uppdrag är tydligt. Hennes publicistiska vision må vara mer komplicerad med tanke på de olika redaktioner, avdelningar och medieplattformar som bildar enheten Dagens Nyheter. Men hon poängterar det enkla.

Den publicistiska produkten – både på nätet och papperet – ska leverera en ordentlig omvärldsbevakning till sina läsare.

Konkret innebär det en stark nyhetsor-ganisation med utrikeskorrespondenter i samtliga världsdelar. En ledarsida som vilar på en stark opinionsbildande tradi-tion. En kulturdel som erbjuder både djup och bredd. En sportredaktion som fortsätter att vara en av landets tyngsta och kunnigaste. En ekonomidel som bevakar de breda privatekonomiska frå-gorna. En webb som fortsätter konkur-rera om att vara Sveriges största nyhets-sajt och som skiljer sig från den tryckta upplagan.

– Nätet ska ge läsarna den snabbhet och överblick som papperstidningen inte kan ge, säger Gunilla. Jag tillhör dem som tror att det är omöjligt att ta betalt för journalistiken på nätet även i fram tiden. Nej, utmaningen ligger i stället i att öka och kommersialisera trafiken.

Gunilla Herlitz

Draktämjaren

Morning Paper

Gunilla Herlitz är vd:n och chefredaktören som ska vända rött till svart. Enligt henne är den prenumererade upplagan kärnan i Dagens Nyheters affär – och den största utma­ningen att kommersialisera webbtrafiken.

32

Det kvantifierade jaget

Intresset för verktyg som hjälper folk att mäta, analysera och hålla koll på sig själva ökar snabbt i popularitet.

Sociala spel

Odla din trädgård eller

sköta husdjur, allt kan

nu göras digitalt – och

socialt. Spelen på saj-

ter som Facebook ökar

kraftigt.

16 medietrender

Realtid

I stället för att söka på Google följer vi och rapporterar händelser medan de händer. Snabbhet och mångfald går före eftertanke.

Filter

I en värld där en sökning ger miljoner träffar är värdet av bra filter högre än någonsin. Filter tar bort det som inte är viktigt för dig.

Open StackMöjligheten att koppla samman olika tjäns-ter på ett enkelt och standardiserat sätt blir viktigare. Nya ramverk

skapas.

Molnet säkerhets­

kopieras

Så länge tillgången till

uppkoppling är begrän-

sad föds behovet att lätt

kunna spara virtuell

data lokalt.

Data

Att lära sig om sina digi-

tala kunders beteende

och erbjuda bättre tjäns-

ter genom det. Den som

har och förstår hur man

använder sin data har en

konkurrensfördel.

Paulina Modlitba Söderlund och Björn Jeffery från Bonnier Research & Development väljer 16 trender som kommer vara viktiga de kommande åren. Och skriver dem som på Twitter – med max 140 tecken.

Skapa mening och struktur i data-flöden

lekfullhet!

33

Internet of Things Fysiska ting blir uppkopp-

lade, och mer intelligenta

tack vare det. Paraplyer

som lyser i hallen när det

regnar är ett exempel.

Augmented Reality

Med hjälp av mobil-

kameran kombineras

webben och verklig-

heten för att skapa nya

visuella upplevelser.

Både nytta och nöje.

MobilapparMed över 3 miljarder nedladdningar har Apples Appstore gjort att människor använder mobilen till helt nya saker – allt från vatten-pass till spel.

Mediemarknad 2.0Konkurrenter från nya håll tvingar mediebola-gen till allianser för att behålla relevansen och relationen till konsu-menterna.

Tillbaka till verkligheten I en ökad konkurrens tittar vi bakåt och letar efter konsumenternas grundläggande behov för att göra nya tjänster och produkter.

Läsplattor & tablets:

Marknaden översväm-

mas av nya läsplattor

och tablets. Det skapar

förutsättningar för nya

medieprodukter.

Betalväggar

De närmaste åren

kommer fler att satsa

på att försöka ta betalt

för sina digitala medie-

produkter. Nya intäkts-

modeller testas.

Autenticitet

Med finanskrisen

skiftar konsumenternas

värderingar. Äkthet och

trovärdighet har blivit

viktigare. Eko och reko

efter frågas.

Geo­tjänsterAnvändandet av geogra-fisk position i digitala tjänster växer starkt. Berätta var du är, och tjänsten berättar vad som är viktigt just där.

nya förutsättningar för mediebolag

mobilitet

& sömlös teknik

Fysiska Mediaupplevelser

3434

I USA kom läsplattans stora genombrott 2009. Bara Amazons Kindle lär ha sålts i över två miljoner exemplar. Sedan dess har flera konkurrenter dykt upp, men det är först i år som den stora kampen om marknadsandelarna startar. Apple släppte sin iPad i januari efter mängder av för-handsspekulationer. För Bonnierförlagen handlar det framför allt om att kunna erbjuda ett stort utbud av titlar på mark-naden.

Diskussionen hittills har ju handlat mer om hårdvaran än om innehållet. Hur ska Bonnier göra för att ändra på det?

– Vi har det största innehållet på den svenska marknaden och tillgängliggör det i e-boksform under 2010, alltifrån väldigt nischade böcker till stora förfat-tarnamn, säger Magnus Dimert, chef för Bonnierförlagen Konsument. Från och med i år kommer all skönlitteratur och faktatextböcker på Bonnierförlagen att ges ut i digital form. Vi har också tagit fram några hundra titlar digitalt ur den litterära skatt som finns hos oss. Än så länge är det framför allt textböcker man läser, men inom faktaboksområdet kan man ju även ha rörliga bilder och ljud som illustrerar boken. Det ska bli otroligt spännande att följa utvecklingen inom det området.

I februari 2010 lanserade Bonnierföretaget Adlibris en läsplatta, Letto, på vilken det finns ett antal förladdade titlar och som man kan fylla på med mängder av andra titlar. Att Bonnier för första gången på 200 år plötsligt lanserade en hårdvara kom som en överraskning för många. Men enligt Magnus var det ett naturligt steg.

– Om vi kan erbjuda en läsplatta och innehåll kombinerat har vi mycket större

möjligheter att ge användaren en bra upp-levelse. Vi har fått många frågor om just detta – ”okej, ni har böckerna, men vilken hårdvara ska jag köpa?” Sedan ska vi inte sticka under stol med att för oss är det här ett sätt att få i gång en marknad.

Misstagen från film­ och musikindustrin när det gäller att ta betalt för digitalt innehåll förskräcker. Hur ska vi undvika att göra samma fel när det gäller böcker?

– Det finns skillnader. Dels fanns musik och film redan i digital form och var därför väldigt lätta att sprida på nätet, till skillnad från tryckta böcker som krä-ver mycket jobb innan de kan läsas som e-böcker. Dels har författare och förlag mycket mer erfarenhet nu än för tio år sedan och är mindre rädda att e-boken ska förstöra marknaden. Med detta sagt måste vi vara snabba att ta fram flexibla lösningar, som exempelvis vattenmärk-ningstekniken. Vi måste göra våra böcker lätta att hitta, köpa och börja läsa. Det värsta vi kan göra är att lägga på en massa DRM-skydd (Digital Rights Management) som gör det svårare att komma i gång. Vi måste ha legala alternativ som är bättre och enklare än de illegala.

En vanlig fråga är ju varför folk ska behöva betala för innehållet över huvud taget. Förlagen slipper ju alla kostnader för tryck, lagerhållning och distribution.

– De stora kostnaderna är inte kopplade till tryck och distribution, utan har att göra med att ta fram innehållet. Men visst, en del kostnader försvinner, vilket gör att vi kan ha lägre priser för e-böcker än för tryckta böcker. Men momsen är i dag högre för e-böcker, 25 procent i stället för 6 procent, vilket höjer priset.

En pocketbok är billig, smidig, stryktålig och går att läsa överallt utan att batteriet tar slut. Så varför ska någon köpa en dyr läsplatta? – Sitter jag och väntar på en buss eller ett flyg, och jag där och då kan köpa, ladda ner och börja läsa den bok jag vill ha – då blir det otroligt intressant. En annan för-del är att man kan ha all referenslitteratur samlad på ett och samma ställe, och att man slipper bära med sig en massa böcker.

Vad är den stora utmaningen?

– Utmaningen för oss är att göra e-boken tillgänglig i en form som läsarna vill ha och på de läsplattor, telefoner och datorer som de vill läsa på och till ett pris de är

2010 – läsplattans år?Om 2009 var mobilapparnas år ska 2010 enligt alla förutsägelser bli läsplattans år. Frågan är vad Bonnierförlagen kommer att göra.

Magnus Dimert är ansvarig för digitala bokfrågor inom Bonnier­förlagen och drivande i utvecklingen av läsplattan Letto.

3535

beredda att betala för. Vi måste hitta en affärsmodell som ger en bra ersättning till författarna även i framtiden. Vi har lång erfarenhet av att ta fram böcker i pappers-form och samarbeta med författarna och bokhandeln kring det, men det här är en helt ny produkt för oss. Just nu sker en explosion – nästan alla hårdvaruleveran-törer pratar om läsplattor och bärbara

pekdatorer där man kan läsa, titta på film etc. Och samtidigt sker en otrolig utveck-ling på mobilsidan.

Innebär detta att Bonnier inte längre tror på pappersboken?

– Nej, det innebär det inte. E-boken är ett komplement till pappersboken. Vi har en

mobil konsumtion av medier och då gäller det för oss att vi kan tillgodose de beho-ven. Om någon vill få tag på en e-bok ska våra böcker finnas där. Men det innebär inte att vi slutar göra pappersböcker. Den tryckta boken kommer att vara det sätt flest läser på, även lång tid framöver.

36

Shannon MendisBonnier Corporation, USA, deltagare i GROW­programmet

”Min GROW-period, tre månader på Bonnier Publications i Helsingfors, betydde mer för mig än vad jag kan uttrycka med ord. Från att hjälpa till att lansera Olivias nya website till att upp-leva en ny kultur, träffa nya människor inom Bonnier, utforska Helsingfors. En av de viktigaste lärdomarna är att ta det för vad det är. Var öppen. Prova nya saker. Dansa som om ingen tittade, även om det är den fånigaste dansen du någonsin har dansat. Jag träffade några riktigt härliga människor och har gjort saker jag aldrig trott att jag skulle få göra. Det var en upplevelse jag aldrig kommer att glömma.”

Sverker OlofssonSveriges Television, vinnare av Stora Journalistpriset

”Det var en oerhört stor upplevelse. Det är nästan svårt att sätta ord på den. Det var en stark känsla av bekräftelse av den journalistik jag håller på med och det arbete som jag gör. Jag har aldrig haft en tanke på att jag skulle komma i fråga för priset. Och själva festen var också vansinnigt trevlig, det är ett minne för livet. Jag har nog aldrig varit med om att så många vänner och kol-leger kommit med så många varma och äkta ryggdunkningar som efter detta. När min vd påpekade att mitt porträtt kommer att hänga där bland de riktigt stora publicisterna kände jag att det var riktigt, riktigt stort.”

Juha TuominenMTV3, Finland, Field Sales Represen­tative of the Year på Bonnier Sales Awards

”Jag hade ett bra år förra året, och jag tror att anledningen till mina goda resultatär att jag alltid försöker att hitta af-färslösningar för mina kunder, inte bara sälja reklam. Bara att vara nominerad betydde mycket för mig, för att inte tala om att vinna priset. Det gav mig en hel del motivation och energi att göra mitt bästa varje dag för MTV3 och det gjorde mig ännu mer engagerad i företaget. När vi efteråt tittade på klipp från cere-monin med hela MTV3:s säljavdelning är jag säker på att många av mina kol-leger tänkte: där vill jag vara nästa år.”

Priser & stipendierVarje år delar Bonnier och olika företag inom Bonnier ut ett antal priser och stipendier på varierande belopp, både till anställda inom koncernen och externt. Bland de mest upp-märksammade är Stora Journalistpriset, som delats ut sedan 1966 och är Sveriges mest prestigefyllda journalistpris. Ett motsvarande pris delas även ut i Finland och Estland. 2008 instiftades GROW-programmet, som ger anställda inom Bonnier möjlighet att prova på att arbeta i något annat land under tre månader. Hittills har 31 personer utnyttjat möj-ligheten, och 2010 är det dags för 34 nya att delta i vårt globala utbytesprogram.

Bonnier Sales Awards är en tävling som instiftades av Bonnier AB:s affärsledning 2007 för att främja och belöna goda resultat inom koncernens annonsförsäljningsverksamhet. Alla säljare och försäljningschefer som är anställda av ett företag inom Bonnier har möj-lighet att delta i tävlingen.

37

Interna priser & stipendier: Albert Bonniers personalstipendium, 100­årsminneSusanne Enblom, Ann Eriksson och Carina Söderman, Bonnierförlagen

Bonnier Sales Awards (2008)Sales Manager of the Year: Jonas Irebjörk, TV4 Sverige Telephone Sales Representative of the Year: Patrick Notaro, Bonnier Corp Field Sales Representative of the Year: Juha Tuominen, MTV OYRookie of the Year: Linn Thyselius, SF Media

Gerard Bonniers PersonalstipendierNina Ulmaja, Pontus Dahlström och Leena Valtonen, Bonnierförlagen

GROW 2009Jonas Westin, TV4, Shannon Mendis, Bonnier Corp, Malin Westman, Bonnier Carlsen, Kristin Mack Alnaes, Bonnier Media 2, Maria Lanner, mama, Nia Williams, David Borg, Sydsvenskan, Erik Wannerlid, Spoon, Jorid Aldrin, Bonnier Tidskrifter, Michael Goesele, Bonnier Corp, Sigurd Eriksen, Bonnier Publications, Elizaveta Matusova, Delovoy Peterburg, Lisa Julius, Bonnier Corp, Christoffer Cederschiöld, SF Bio, Renée Meyer, Weldon Owen, Gabriella Green, Weldon Owen, Tuuija Kuusela, Tammi, Amie Hrabah, Bonnier Corp, Audrey Bay, Bonnier Corp, Michelle Mak-mann, Bonnier Corp, Päivi Koskinen, MTV3, Ylva Lundberg, Homeenter, Mikko Väisanen, MTV3, Maria Brunckhorst Schmidt, Bonnier Publications, Patricia Schmidt, arsedition, Steffen Trannerup, Bonnier Publications, Simon Lindberg, dn.se, Kaisa Filppula, Bonnier Publications, Monika Klinar, Finance, Anna Essling, TV4, och Tine Lund, Bonnier Publica-tions

Personalstiftelsen Åke Bonniers 75­årsstipendier och Stipendiefonden Albert Bonniers 100­årsminneMartin Blomgren, Dagens Industri, Björn Gunnelöf, Vi i Villa, Björn Hedensjö, di.se, Thérèse Dyhlén, Bonniers Konst-hall, och Charlotte Jenkinson, Allt om Mat

Tor Bonnier och Albert Bonnier Jr:s StipendierEmma Almgren, Sydsvenskan Tryck, Mats Andersson, DNEX, Leif Barklund, DNEX, Jan-Olof Bengtsson, Kvälls­posten, Anna Bäsén, Expressen, Fredrik Cederman, Expressen, Johanna Einarsson, Sydsvenskan, Paula Sundin, Sydsvenskan, Ingrid H Fredriksson, Sydsvenskan, Björn Gustavsson, Expressen, Ronny Johannesson, Kvällsposten, Annelie Lindbergh, Dagens Nyheter, Ulrika Ringö, Dagens Nyheter, Teresa Lindstedt, Sydsvenskan, Jan Malmborg, Da­gens Nyheter, Hans Olsson, Dagens Nyheter, Therese Ottem, DNEX, Ann Persson, Dagens Nyheter, Sven Riedel, Dagens Nyheter, Peter Österlind, Sydsvenskan, Margareta Rost Taylor, Expressen, Alexandra Selimson, Dagens Nyheter, Alf Sjögren, Sydsvenskan, Åsa Sjöström, Sydsvenskan, Anders Stardh, DNEX, AnnCharloth Stjärnstrand, Kristianstads­bladet, Åsa Tellerstedt, DNEX, och Lena Whitman, Expressen

Externa priser & stipendier: Albert Bonniers pris till Årets Företagare (Dagens Industri)Bicky Chakraborty, Elite Hotels (2008) Albert Bonniers Stipendiefond för svenska författareJohannes Anyuru, Anita Goldman, Ulf Peter Hallberg, Kristian Lundberg och Staffan Söderblom

Albert Bonniers Stipendiefond för Yngre och Nyare FörfattareJohan Jönson, Fausta Marianovic och Malte Persson

Expressens Per Wendel­prisChristian Holmén och Micke Ölander, Expressen

Gerard Bonniers EssäprisGunnar D Hansson

Gerard Bonniers LyrikprisHelena Eriksson

Maria Bonnier Dahlins stiftelses stipendier till samtida unga svenska konstnärerSofia Bäcklund, Kristina Matousch och Viktor Rosdahl

Osterwold prize of Hörbuch HamburgBest Male Speaker: Gustav Peter WöhlerBest Female Speaker: Ulrike GroteBest Author’s Reading: Andreas Steinhöfel

Stiftelsen Stipendiefonden Albert Bonniers 100­årsminneHelena Eriksson, Gunna Grähs, Carola Hansson, Gunnar Harding, Claes Hylinger, Kurt Mälarstedt, Steve Sem- Sandberg, Jan Stolpe och Johan Svedjemark

Stora JournalistprisetKinga Sandén, Sydsvenskan, Sverker Olofsson, SVT, Per Hermanrud, TV4, Karin af Klintberg och Jane Magnusson, SVT

Suuri Journalistipalkinto, FinlandKatri Makkonen, YLE, Petri Saraste, MTV3, Salla Vuoriko-ski och Jussi Eronen, MTV3, Minna Lindgren, Helsingin Sanomats månadsbilaga

The Bonnier Award, EstlandTarmo Vahter, Eesti Express

Hasse Olssons pris till Årets EkonomijournalistNiklas Svensson och Johan Stambro, TV4

38

Styrelse

1. Carl­Johan Bonnier, styrelseordförande 2. Jeanette Bonnier3. Pontus Bonnier 4. Bengt Braun5. Pernilla Ström6. Arne Karlsson

7. Hans­Jacob Bonnier8. Börje Andersson9. Lars Carlberg10. Per­Olov Atle11. Claes Hallin12. Christian Caspar, adjungerad

1

5

9 10 11 12

6

2 3

7 8

4

39

Ledning

1. Jonas Bonnier, vd Bonnier AB2. Torsten Larsson, vd Bonnier Broadcasting & Evening Paper och

Bonnier Entertainment3. Sara Öhrvall, chef för Research & Development, Bonnier AB4. Maria Curman, vd Bonnier Books5. Göran Öhrn, CFO Bonnier AB6. Casten Almqvist, vd Bonnier Business Press och Bonnier Digital7. Ulrika Saxon, vd Bonnier Magazines och Bonnier Morning Paper

1

7

4

5

2

6

3

404040

Under 2009 minskade Bonnier AB:s annonsintäkter med 2 002 MSEK. Rensat för valutaeffekter samt för förvärv och avyttringar var minskningen 2 382 MSEK, vilket motsvarade en nedgång med 21 procent jämfört med 2008. På grund av förvärvet av C More och ofördelaktiga kursförändringar i utländsk valuta, ökade dessutom avskrivningarna för goodwill med 249 MSEK till totalt 886 MSEK. Även finansnettot försämrades, vilket berodde på både högre genomsnittlig skuldsättning (främst pga förvärvet av C More i decem-ber 2008) samt en betydande högre ränte-nivå i de nya låne avtalen, som ingicks i juni 2009. För koncernen motverkade dock omfattande kostnadsbesparings-program en del av de negativa effekterna. Efter en marginell återhämtning under årets sista månad blev helårets EBITA1) 1 185 MSEK, medan motsvarande siffra för 2008 uppgick till 2 414 MSEK.

Den sammanlagda omsättningen för Bonnier AB ökade 2009 med 4 procent jämfört med året innan, och uppgick till 30 867 MSEK. Tillväxten skedde främst inom affärsområdena Bonnier Broadcasting & Evening Paper, Bonnier Books och Bonnier Entertainment.

Affärsområdet Bonnier Books förbättrade sitt resultat avsevärt (+25 procent) och gjorde sitt bästa resultat hittills. Resultatet för Bonnier Entertainment var mycket sta-bilt och där gjorde även bioverksamheten sitt bästa resultat hittills. Övriga affärs-områden gick åt motsatt håll, vilket främst berodde på lägre annonsintäkter.

Per den sista december 2009 uppgick eget kapital, inklusive minoritetsintressen, till 7 135 MSEK, en minskning med 1 027 MSEK. Nettoskulden uppgår till 8 497 MSEK, en förbättring med 193 MSEK. Relationen nettoskulden i förhållande till eget kapital, inklusive minoritetsintressen (gearing) uppgick per den sista december till 1,19 (1,06). Resultatet efter finansnetto försämrades med 1 761 MSEK, och helåret

slutade på –228 MSEK. I detta resultat ingår planmässiga avskrivningar på good-will om 886 (637) MSEK. Resultatet ex-klusive goodwillavskrivningar uppgick till 658 (2 170) MSEK.

Books omsättning ökade med 13 procent. EBITA blev 710 (568) MSEK, vilket är affärs områdets bästa resultat någonsin. Den tyska verksamheten har haft fort-satt stora framgångar med bland annat Stephenie Meyers Twilight-serie, vilket kraftigt bidragit till affärsområdets resultatförbättring. Även den svenska förlagsverksam heten och Adlibris har förbättrat resultatet och ökat marknads-andelen. I Finland, Storbritannien, Aus-tralien och USA har bokförsäljningen minskat. 2008 hade finska Tammi dess-utom intäkter från den sista Harry Potter-boken. Norska Cappelen Damm har utvecklats fortsatt positivt och har befäst positionen som marknadsledare.

Magazines omsättning minskade med 9 procent. EBITA blev –13 (466) MSEK. Verksamheterna i Danmark och Sverige gjorde positiva resultat på samma nivå som underskottet i USA. Den ameri kanska annonsmarknaden har fortsatt att vara mycket svag. Vår verksamhet har bibe-hållit och i vissa segment ökat sin mark-nadsandel. Under året förvärvades sex titlar som ytterligare stärker positionen på marknaden. Trots betyd ande kostnads-besparingar har de minskade annons-intäkterna gett en resultatminskning.

Broadcasting & Evening Papers omsättning ökade med 24 procent. Förvärvet av C More förklarar dock 29 procent enheter av ökningen. EBITA blev 991 (1 374) MSEK. C More, som förvärvades i början av december 2008, utvecklas mycket väl. För TV4, MTV Media och Expressen har minskade annonsintäkter bidragit till lägre resultatnivåer för 2009. Dock kan konstateras att annonskonjunkturen inte slagit lika hårt mot tv som mot pappers-annonseringen.

Entertainments omsättning ökade med 6 procent. EBITA blev 255 (251) MSEK. SF Bio hade även under 2009 fortsatt stora besöksframgångar och redovisade sitt bästa resultat hittills. De filmer som hade flest besökare under året var Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Harry Potter och Halvblods­prinsen. Svensk Filmindustri hade en stark avslutning på året där SF genom sitt distributionsavtal med Fox lanserade årets stora julfilm Avatar i Norge, Danmark och Finland. I slutet av året avyttrades Bonnier Amigo Music.

Business Press omsättning minskade med 25 procent, men rensat för avyttrade verksamheter var minskningen 17 procent. EBITA blev 62 (194) MSEK. Det är detta affärsområde som procentuellt drabbats hårdast av den svaga annonskonjunkturen. Resultatet i DI-gruppen har mer än halv-erats. I Danmark har marknaden varit tuff, men i Baltikum har marknaden närmast varit i fritt fall. Under våren och sommaren avyttrades business.hr i Kroatien samt de lettiska verksamheterna Diena och Dienas Bizness. Stora kostnadsbesparingar har genomförts under året, främst bland verksamheterna inom Central & Eastern Europe.

Morning Papers omsättning minskade med 13 procent, till följd av den extremt svaga annonskonjunkturen. EBITA blev –375 (–161) MSEK. Upplagorna har haft en stabil utveckling under året. Även detta år har betydande omstruktureringskost-nader belastat årets resultat. Bland annat har Stockholm City omstrukturerats, och under hösten flyttades verksamheten till affärsområdet Magazines. Men som tidiga-re nämnts har annonskonjunkturen slagit hårdast mot pappersannonseringen.

Other omfattar koncerngemensamma akti-viteter och funktioner. Påverkan på koncer-nens EBITA för dessa aktiviteter blev –445 (–278) MSEK.

Finansiell rapport Bonnier AB 2009

Extremt tufft år med positiva överraskningar

41

1) EBITA är rörelseresultatet före realisationsvinster och realisationsförluster och före andel i intresseföretags resultat samt före goodwill och övriga förvärvsrelate­rade av­ och nedskrivningar.

Nettoomsättning per affärsområdeMSEK 2009 2008 2007Bonnier Books 6 710 5 917 6 314Bonnier Magazines 5 671 6 202 6 031Bonnier Broadcasting & Evening Paper 9 524 7 703 6 979Bonnier Entertainment 4 203 3 969 4 019Bonnier Business Press 1 866 2 495 2 525Bonnier Morning Paper 3 196 3 678 3 787Other –303 –367 –448Bonnier AB totalt 30 867 29 597 29 207

Operativt rörelseresultat (EBITA1) per affärsområdeMSEK 2009 2008 2007Bonnier Books 710 568 678Bonnier Magazines –13 466 699Bonnier Broadcasting & Evening Paper 991 1 374 1 159Bonnier Entertainment 255 251 252Bonnier Business Press 62 194 337Bonnier Morning Paper –375 –161 38Other –445 –278 –318Bonnier AB totalt 1 185 2 414 2 845

EBITA1) marginal% 2009 2008 2007Bonnier Books 10,6 % 9,6 % 10,7 %Bonnier Magazines neg 7,5 % 11,6 %Bonnier Broadcasting & Evening Paper 10,4 % 17,8 % 16,6 %Bonnier Entertainment 6,1 % 6,3 % 6,3 %Bonnier Business Press 3,3 % 7,8 % 13,3 %Bonnier Morning Paper neg neg 1,0 %Other n/a n/a n/aBonnier AB totalt 3,8 % 8,2 % 9,7 %

ResultatMSEK 2009 2008 2007Nettoomsättning 30 867 29 597 29 207EBITA1) 1 185 2 414 2 845Rörelseresultat 212 1 816 2 710Finansnetto –440 –283 –285Resultat efter finansnetto –228 1 533 2 425Årets resultat –381 1 052 1 542

Operativt kapitalMSEK 2009 2008 2007Materiella och immateriella anläggningstillgångar exkl. goodwill 4 314 4 792 4 563Rörelsekapital 143 90 331Andra finansiella tillgångar 193 182 173Goodwill 10 982 11 788 8 468Operativt kapital 15 632 16 852 13 535Nettoskuld 8 497 8 690 6 691Eget kapital och minoritetsintressen 7 135 8 162 6 844Finansiering av operativt kapital 15 632 16 852 13 535Gearing (Nettoskuld/Eget kapital) 1,19 1,06 0,98

Nettoomsättning per affärsområde MSEK

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

Books

Mag

azines

Broad

casti

ng &

Evenin

g Pap

er

Enterta

inm

ent

Busines

s Pre

ss

Morn

ing P

aper

Books

Mag

azines

Broad

casti

ng &

Evenin

g Pap

er

Enterta

inm

ent

Busines

s Pre

ss

Morn

ing P

aper

EBITA1) per affärsområde MSEK

1 000

800

600

400

-400

200

-200

0

41

42

Organisation

Bonnier

Books Broadcasting & Evening Paper

Business Press EntertainmentDigital Magazines Morning Paper

Bold Printing Group

Dagens Nyheter

Bonnier Corporation

Bonnier Publications

Bonnier Tidskrifter

BinkExpressen Homeenter

SF Bio

Svensk Filmindustri

Bonnier Business Press International

Dagbladet Børsen

Dagens Industri

MTV Media

TV4

Bonnierförlagen

Bonnier Media Deutschland

Bonnier Publishing

Cappelen Damm

Tammi

SDS Group

Organisation per den 1 januari 2010

43

Redaktör: Niklas Sessler

Grafisk form: Elin Eriksson

Projektledare:Susann Werner

* Text:Jonas Malmborg Niklas SesslerGunnar AhlströmJonas LeijonhufvudAnders MalmstenSusan Moynihan Marie NilssonGunnar RehlinFredrik Sjöshult

Foto: Niklas PalmklintMagnus Skoglöf Karl-Oskar BjurenstedtKaroliina EkElin ErikssonPaul HansenPer-Anders JörgensenGrzesiek KaweckiMikael Olsson Zach Stovall

Omslag:Akustikvägg i ljudabsorberande material på ljudstudion Frekvens i Stockholm, en studio som bland annat används för inläsning av ljudböcker för Bonnier Audio.

Bonnier AB113 90 Stockholm08 736 40 00info@bonnier.se

Historien fortsätter på bonnier.se