branschrapport · branschrapport 2016 3. sla- svensk djursjukvÅrd svensk djursjukvård i siff ror...

Branschrapport

Stora investeringar

och ökad omsättning

BRANSCHRAPPORT 20162.SLA- SVENSK DJURSJUKVÅRD

LA-Svensk Djursjukvård är djursjukvårdsföretagens ar-betsgivar- och branschorganisation. Våra medlemmar är 145 djursjukvårdsföretag verksamma på 211 platser som tillsammans utgör 80 procent av den totala djursjuk-

vårdsmarknaden för sport- och sällskapsdjur i Sverige.

SLA-Svensk Djursjukvård fi nns till för alla privata djursjuk-vårdsföretag och medlemsbilden spänner från de minsta ägar-drivna fåmansklinikerna till de största djursjukhusen med fl era hundra anställda. Flertalet arbetsgivarfrågor och branschfrågor är gemensamma för medlemmarna oavsett storlek och ägarbild och genom den höga anslutningsgraden kan SLA-Svensk Djursjukvård representera hela branschen på ett kraftfullt sätt som gynnar branschens långsiktiga utveckling.

Sport- och sällskapsdjuren betyder väldigt mycket för väldigt många människor och vi kan se i en nyligen genomförd under-

sökning bland Sveriges djurägare att 89 procent anser att djuret är en fullvärdig familjemedlem. Medarbetare i våra medlems-företag vittnar om ett i grunden förändrat förhållningssätt till sport- och sällskapsdjuren på bara ett par djurägargenerationer. Det starka engagemanget leder till högt ställda förväntningar på djursjukvården. Den nya tidens djurägare förväntar sig att skräddarsydd djursjukvård för sitt djurs specifi ka behov fi nns tillgänglig dygnet runt, året runt. Även om betalningsviljan till stora delar följer med engagemanget är det inte alltid som da-gens djurägare förstår djursjukvårdens kostnader och de därmed följande konsumentpriserna för vården. Att kunden hela tiden ges möjlighet att delta i besluten som gäller djurets vård och får tydlig information om kostnaderna är grunden i SLA-Svensk Djursjukvårds kvalitetsregelverk. Ingen kund ska bli överaskad över vad som gjorts med djuret eller över kostnaderna för utförd vård.

Om rapporten Denna branschrapport bygger på en egen undersökning bland medlemsföretagen (maj 2016) och uppgifter från Bolagsverket företagsregister. Vidare innehåller rapporten uppgifter från Jordbruks-verket, Svensk Försäkrings branschstatistik och försäkringsbolagens årsredovisningar 2015.

Branschrapporten

Modern djursjukvård– skräddarsys för varje individ

Maria LundvaLLBranschansvarig

karin nOrdén Ordförande

S

BRANSCHRAPPORT 2016 SLA- SVENSK DJURSJUKVÅRD3.

Svensk Djursjukvård i siff ror

Branschrapporten

sLa- svensk DjursjukvårD är djursjukvårdens arbetsgivar- och branschorganisation med 145 medlemsföretag verksam-ma på 211 platser i Sverige. Vi verkar för branschens lång-siktiga utveckling och företräder medlemmarna i kontakten med arbetstagarorganisationerna, myndigheter och besluts-fattare. Vi arbetar målmedvetet för att våra medlemsföretag ska få bästa möjliga förutsättningar att driva sina företag och att djur och djurägare ska få bästa möjliga kvalitet och service i mötet med djursjukvården.

3 500 anställda.

1,39 miljoner patientbesök 2015.

3,08 miljarder kronor i omsättning 2015.

7,9 % i omsättningsökning januari-mars 2016, jämfört med samma period 2015.

BRANSCHRAPPORT 20164.

Branschen

Djursjukvårdens pris,en gång till

BRANSCHRAPPORT 20164. BRANSCHRAPPORT 20164.

ven i år har intensiva diskussioner förts om djursjuk-vården i tidningar och på sociala medier. En fråga som har argumenterats livligt är var gränsen går för hur mycket veterinärmedicinen kan och bör utvecklas, fi nns en bortre etisk gräns? Röster hörs som rent av

hävdar att det sker en medveten överbehandling inom djursjuk-vården, utan hänsyn till djurets bästa.

Vårt svar är att branschen lyssnar och tar diskussionen på största allvar. Veterinärer och djursjukskötare på kliniker och djursjukhus berörs i själ och hjärta när deras medicinska gärning och etiska kompass ifrågasätts. De veterinärmedicinska univer-sitetsutbildningarna har bland de högsta antagningspoängen i landet. Utbildningarna är långa och krävande och studenterna ska tillgodogöra sig en enorm kunskapsmängd. Dagen efter examen ska en veterinär kunna stå på egna ben och diagnostisera och behandla sjukdomar och skador på ett tiotal djurarter sam-tidigt som hon ska förstå och kunna anpassa åtgärderna till varje enskild djurägares önskan och ekonomiska förutsättningar. Den medicinska utvecklingen går nästan lika snabbt inom veterinär-medicinen som inom humanmedicinen och det kräver att varje veterinär ständigt underhåller och utvecklar sin kompetens efter genomgången grundutbildning.

Vi vet att allt detta förutsätter ett mycket stort engagemang och passion hos varje veterinär och djursjukskötare. Vi vet att ingen veterinär eller djursjukskötare tar sin uppgift med lätthet. Vi vet att varje sjukdom vi diagnostiserar och behandlar innebär kostnader för djurets ägare och att vi måste kunna hantera även denna, den kanske svåraste delen i vårt arbete; att prata om pris och ta betalt. Även när det värsta har hänt. Och slutligen vet vi med absolut säkerhet att ingen enda av våra veterinärer eller djursjukskötare någonsin släpper hänsynen till djuret, därför att det är själva essensen och drivkraften i deras yrkesval.

Ä

vI DIskuteraDe DjursjukvårDens PrIs även i 2015 års Branschrapport och vi kan konstatera att frågan är lika levande nu som då.

” En fråga som har argumenterats livligt är var gränsen går för hur mycket veterinär-medicinen kan och bör utvecklas, fi nns en bortre etisk gräns? ”

SLA- SVENSK DJURSJUKVÅRD

SLA- SvenSk DjurSjukvårD5.Branschrapport 2016

Branschen

Djursjukvårdsföretagen styrs av marknadskrafterna

ör flertalet djursjukvårdsföretag har vinstmarginalen efter avskrivningar i flera år legat på mellan 4 och 10 procent, med ett genomsnitt i branschen på 5 procent.

Beaktat att företagens fasta kostnader i genom-snitt uppgår till runt 70 procent av omsättningen får detta anses vara en i det närmaste kritiskt låg vinstmarginal.

På sikt är så här låga vinstmarginaler inte bra eftersom det ökar företagens sårbarhet för

fluktuationer i efterfrågan och gör företaget mindre motståndskraftigt, särskilt med de extremt höga fasta kostnader som kännetecknar personalintensiva tjänsteföretag såsom djursjukvårdsföretagen.

Djursjukvårdens personal är högutbildade experter vars kompetens hela tiden måste underhållas. 2015 investerade SLA-Svensk Djursjukvårds med-lemmar 31 miljoner kronor i de anställdas kompetensutveckling. Djursjuk-vårdens kunder förväntar sig att tjänsterna tillhandahålls även utanför ordinarie arbetstid. Ingen djurägare kan längre acceptera att bli hänvisad till nästa dags telefontid när klockan har blivit över sex på kvällen. Kvälls- och helgöppna akutmottagningar är numera ett baskrav från djursjukvårdens kunder, liksom möjligheten att lämna kvar sitt djur på vårdavdelning över natten. Alltså dimensionerar djursjukvårdsföretagen sin bemanning för att klara schemaläggning på kvällar, helger och nätter och detta trots att det aldrig går att förutsäga hur stor efterfrågan kommer att bli. Patienttillströmningen kan variera men bemanningen ligger fast vilket ger företagen en hög ekono-misk risk.

Den tekniska utvecklingen inom veterinärmedicinen har följt den medicin-ska utvecklingen och numera investerar djursjukvårdsföretagen stora belopp i bilddiagnostikutrustning, narkosövervakningsapparatur, labbutrustning, intensivvårdsavdelningar med livsuppehållande teknik, rehabiliteringsanlägg-ningar för ortopediska lidande och så vidare. 2015 investerade SLA-Svensk Djursjukvårds medlemmar 205 miljoner kronor i utrustning och lokaler. När det gäller utrustning går det inte heller att förutsäga hur stor använd-ningsgraden kommer att bli. Patienttillströmningen kan variera men de fasta kostnaderna för utrustningen ligger fast.

Moderna djursjukvårdsföretag måste eftersträva en högre vinstmarginal för att bli långsiktigt hållbara. Det är därför positivt att vi 2015 kan se en ökad lönsamhet i branschen med en genomsnittlig vinstmarginal på 8,5 procent efter avskrivningar.

DjursjukvårDsföretagen måste liksom övriga affärsdrivande verksamheter vara lönsamma. Inkomsterna måste överstiga utgifterna annars dör företagen och de anställda förlorar sina arbeten. Djursjukvårdsföretagen säljer medicinska tjänster och produkter till landets djurägare och varje enskild förrättning måste betala sig och helst generera ett överskott för att företagets lång-siktiga utveckling ska säkras.

F

SLA- SvenSk DjurSjukvårD BrAnSchrApport 20166.

LAs förhandlingsexperter, arbetsrättsjurister, försäk-ringsrådgivare och arbetsmiljöexperter bistår medlems-företagen i alla frågor som rör arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. Arbetsrättsjouren är öppen för med-

lemmarna alla vardagar mellan 8.30-16.00.

De senaste åtta månaderna har dominerats av arbetet med att förhandla fram nya kollektivavtal för alla SLAs sektioner; Skog,

Jord, Trädgård och Djursjukvård. Samtliga avtal på tjänsteman-na- och arbetarsidan har omförhandlats och arbetet har bitvis varit mycket intensivt och engagerar även med ökande intensitet de förtroendevalda förhandlingsdelegationerna ju längre man kommer i processen. SLAs grundläggande förhandlingsstrategi har varit att följa det av industrin satta märket, som i år ligger på 2,2 procent. Vi har lyckats väl med detta och räknar med att samtliga avtal landar på lönehöjningar på runt 2,2 procent.

Genomgående kommer avtalen slutas på löptider på runt tolv månader vilket ofta medför att endast smärre förändringar görs i avtalens allmänna anställningsvillkor. Djursjukvårdens förhand-lingsdelegation har trots detta lyckats förhandla fram flera vikti-ga förändringar i kollektivavtalen med både Veterinärförbundet och Kommunal. Bland annat har fler och bättre möjligheter att visstidsanställa veterinärer införts och för djurvårdare och djursjukskötare har ett omfattande förändringsarbete för ökad individuell lönesättning inletts.

SLA (Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet)

Lena-Liisa TengbLad VD

Lars-OLOf söderberg Förhandlare

seDan 2015 står Sla- Svensk Djursjukvård på två ben, arbetsgivar- benet och branschbenet. Mycket av innehållet i en branschrapport av det här slaget domineras av naturliga skäl av branschfrågor och nä-ringspolitiska frågor men vi vill på den här sidan även presentera en del av det arbete som bedrivs inom de renodlade arbetsgivarområdena.

SLA-Svensk Djursjukvård

S

Branschrapport 2016 sLa- svensk DjursjukvårD7.

VeTA-bolaget

eTA-bolaget ägs av VeTA- föreningen. I VeTA-för-eningen kan alla företag som bedriver hälso- och sjukvård för djur under veterinärmedicinsk ledning bli medlem. Genom VeTA-föreningen kan företagen

påverka kursutbudet som VeTA-bolaget erbjuder. Medlems-företagens anställda får rabatt på kurser och har även förtur till kurser med begränsat deltagarantal.

VeTA-föreningen förvaltar Lars Erickssons minnesfond som delar ut stipendier två gånger om året.

VeTA-dagarna 2016 arrangerades på Friends i Solna med katt som huvudtema och VeTA-dagarna 2017 arrangeras i Malmö med det unga djuret som tema på smådjursdelen.

Under 2016 presenteras en ny omarbetad anestesiutbildning i flera steg och riktade till olika yrkeskategorier. Inom flera områden som exempelvis rehabilitering undersöks möjlighet att erbjuda stegvisa kurser som kan ge högskolepoäng. De flesta kurser för veterinärer är godkända för specialistutbildning steg I och flera nya anordnas under 2016. VeTA-bolaget bevakar

aktuella ämnen. I ett samarbetsprojekt med flera aktörer gällande ”trubbnosar” kommer VeTA-bolaget stå som värd för Brachycephala kongressen den 30 september- 1 oktober 2016.

veta-bolaget anordnar kurser för alla yrkeskategorier inom djursjukvården sedan 1980-talet. Flertalet kurser är återkom-mande grund- och påbyggnadskurser inom olika områden.

V

VeTA-bolaget

aneTTe TeLenius Ekonomi och utbild-

ningsansvarig

kenT jOensuu Kanslichef

kicki gusTafssOn-berger Repr. smådjur och stordjur /

Veterinär, spec. kompetens häst

MariTa sTigeLius VD / Repr. smådjur /

Djursjukskötare

Ett nybakat gäng certifierade hygienombud, gick grund-utbildning 2015 och certifierades i mars 2016. VeTa-bolaget önskar dessa lycka till med sitt nya viktiga uppdrag.

SLA- SVENSK DJURSJUKVÅRD BRANSCHRAPPORT 20168.

valitet rakt igenom – värt att synliggöra. De svenska djursjukvårdsföretagen har lång och gedigen erfarenhet av strategiskt kvalitetsarbete.

Kvalitetssäkrade processer, kalibrerade metoder, avvikelsehantering och rutiner för akuta situationer med korta besluts-vägar är djursjukvårdens vardag. För att synliggöra detta för vår omvärld införde Svensk Djursjukvård vid årsskiftet 2013/2014 ett kvalitetssigill. Sigillet är en kvalitetsmärkning som gör det enklare och tryggare för djurägarna att välja god och säker djursjukvård.

Gemensamma kvalitetsregler styr. SLA-Svensk Djursjukvårds kvalitets-sigill vilar på 21 gemensamma kvali-tetsregler för medlemsföretagen. (Se reglerna på www.svenskdjursjukvard.se). Reglerna är grundläggande och ska vara tillämpbara på alla djursjukvårdsföretag oavsett storlek och djurslag. I förarbetet till kvalitetssigillet och i uppföljande diskussioner efter starten har vi frågat Sveriges djurägare, djurägarorganisatio-ner och djurförsäkringsbolagen vad som är viktigast i mötet med djursjukvården och svaren ha varit tydliga; tillgäng-lighet, kompetens, bemötande och pristransparens. Kvalitetsreglerna utgår från dessa värden.

Det HÄr Är sLa-svensk DjursjukvårDs kvaLItets-sIgILL som infördes 2014. Orden kvalitet, kompetens, samarbete och etik som åter-fi nns i sigillet är våra värdeord.

Kvalitetssigillet // Årets djurklinik

KÅrets Djurklinik 2016

en jury bestående av Torkel Ekman SVS, Hans Rosengren SKK och annette Sjödin SVERaK hade ett digert arbete att utse fem fi nalis-ter. Slutligen var det folkets röst som fi ck avgöra och Smådjurs-kliniken Din Veterinär i Helsingborg röstades fram till Årets djur-klinik 2016.

– Vi blev väldigt glada när vi utsågs till fi nalister. att vi nu fått utmärkelsen Årets Djurklinik känns helt fantastiskt. Vi är enormt glada och stolta över att juryn sett och uppskattat vårt arbete och att så många djurägare faktiskt har röstat på oss, säger Elisabet Ellström, veterinär och vd för Smådjurskliniken Din Veterinär i Helsingborg.

Utnämningen är till för att sätta fokus på Svensk Djursjukvårds kvalitetsarbete. De fyra kriterierna för Årets Djurklinik utgörs av bärande delar i kvalitetssigillet; bemötande, tillgänglighet, pristransparens och delaktighet.

sMåDjurskLInIken DIn veterInÄr i Helsingborg blev den första någonsin att få utnämningen Årets Djurklinik. Nästan 1000 personer nominerade totalt 115 kliniker i hela landet.

BRANSCHRAPPORT 2016 SLA- SVENSK DJURSJUKVÅRD9.

Sjukvård på fyra ben

Sjukvård på fyra ben unDer Hösten OCH vIntern 2015-2016 genomförde Svensk Djursjukvård kommunikationssats-ningen Sjukvård på fyra ben. Syftet var att bredda den mediala bilden av djursjukvården och visa på den professionalitet och ansvarstagande som karaktäriserar den moderna djursjuk-vården och dess medarbetare. Sjukvård på fyra ben projektet syftade till att få medial upp-märksamhet kring tre för djursjukvården centrala problemområden – personalbristen inom djursjukvården, det växande hotet med antibiotikaresistens och ett ökat djurlidande till följd av avelsrelaterad ohälsa.

tt mycket stort antal medier uppmärksammade våra pressmeddelanden och vår nyhetsspridning via sociala medier. Bland annat skrev ett stort antal av landets dagstidningar och fackpress om personalbris-

ten och dess konsekvenser för djuren och deras ägare. Flera medlemsföretag blev som en följd kontaktade av lokal media för inslag i press, radio och TV. Våra nyhetsaktiviteter kring antibiotikaproblematiken där vi beskrev hur djursjukvårdens personal konsekvent arbetar för att minska smittspridning och antibiotikaanvändningen fi ck även den ett bra genomslag i såväl nationell som regional press och radio.

Det växande problemet med djurlidande till följd avelsre-laterad ohälsa kom att dominera Sjukvård på fyra ben. Denna del av kampanjen inleddes med att Svensk Djursjukvård i en

uppmärksammad debattartikel i Aftonbladet offi ciellt gick ut och stöttade det då pågående nationella Veterinäruppropet mot extremavel. Symboldjur för extremavel var de trubbnosiga hundarna som till följd av sitt framavlade extrema utseende drabbas av bland annat andningssvårigheter. Debattartikeln och de där efter följande mediala aktiviteterna kring de trubbnosiga hundarnas lidanden samlades under kampanjnamnet #ogulligt som fi ck ett enormt stort medialt genomslag såväl nationellt som internationellt. Utan tvekan har #ogulligt lett till ökad kunskap om avelsrelaterad ohälsa hos blivande valpköpare, uppfödare, allmänheten och ansvariga beslutsfattare. Genom att vara avsändare av en sådan för djurskyddet exceptionellt framgångsrik kunskapskampanj stärkte Svensk Djursjukvård och dess medlemmar sin expertroll.

E

Branschrapport 201610.SLA- SvenSk DjurSjukvårD

fråga 1. ser du diTT djur sOM en fuLLvärdig faMiLjeMedLeM?

fråga 2. Hur Många gånger Har du besökT en veTerinärkLinik/djursjukHus Med diTT/dina djur de senasTe 12 Månaderna?

Hösten 2015 genomförde undersökningsföretaget Novus en undersök-ning bland Sveriges djurägare på uppdrag av Sla-Svensk Djursjukvård. 1111 slumpmässigt och representativt utvalda djurägare intervjuades. 58 procent hade katt, 48 procent hade hund, 7 procent hade häst och drygt 20 procent hade andra djur.

Djurägarna

0 5 10 15 20 25 30 35

Procent

Ingen gång

Fler än 10 gånger

5-10 gånger

2-4 gånger

En gång 31%

30%

4%

1%

34%

0 10 20 30 40 50

Procent

Vet inte

Nej, mitt/mina djur är djur och inte familjemedlem

Ja, mitt/mina djur är en del av min familj, men inte på samma

sätt som vi människor

Ja, mitt/mina djur är en fullvärdig familjemedlem 43%

46%

10%

1%

kommEntar: att 89 procent av djurägarna ser på sitt djur som en familjemedlem påverkar förväntningarna på djuretsvård och sjukvård.

• Fler kvinnor (49%) än män (39%) svarar att de ser på sina djur som en fullvärdig familjemedlem.

• Även de som har hund svarar i större utsträckning att de ser sitt djur som en fullvärdig familjemedlem (48%).

• Bland de som har annat djur än hund eller katt svarar fler att de inte anser att deras djur är en familjemedlem.

SLA- SvenSk DjurSjukvårD11.Branschrapport 2016

Medarbetarna i djursjukvårdsföretagen vittnar om ett i grunden förändrat förhållningssätt till djuren på bara ett par djurägar- generationer.

fråga 4. Hur MyckeT pengar spenderar du TOTaLT på diTT/dina djur per Månad?

0 10 20 30 40 50 60

Procent

Vet ej

Mer än 5 000 kr

2 500-5 000 kr

500-2 500 kr

1-500 kr 53%

36%

3%

2%

6%

fråga 3. de sOM besökT en veTerinärkLinik/djursjukHus de senasTe 12 Månaderna: vad var anLedningen TiLL besökeT?

0 10 20 30 40 50 60

Procent

Annan

Rådgivning

Återbesök/Eftervård

Mitt djur hade skadat sig genom en olyckshändelse

Mitt djur visade symptom på att vara sjuk

Mitt djur fick en förebyggande hälsokontroll eller vaccinering 51%

45%18%

15%5%

10%

kommEntar: Förebyggande hälsokontroller och vaccinationer är allt viktigare i den moderna djursjukvård och utgör den vanligaste orsaken till veterinärbesök.

kommEntar: 50 procent av alla hundägare spenderar mellan 500-2500 kronor per månad på sitt/sina djur.

• Varannan spenderar 1-500 kr per månad på sitt djur.

• Fler i den äldsta mål-gruppen (65+) spende-rar 1-500 kr på sitt djur per månad (63 procent).

• Bland hundägare spen-derar 50 procent mellan 500-2 500 kr per månad på sitt djur.

Djurägarna


Ekonomi

SLA-Svensk Djursjukvårds medlems-företag omsatte 3,08 miljarder kronor 2015 vilket är en omsättningsökning med 7,7 procent jämfört med 2014.

Efterfrågan på djursjukvård är stabilt hög och företagens framtids-prognos är mycket positiv. Många planerar för ett stort antal nyre-kryteringar och stora investeringar i såväl kompetensutveckling som utrustning och lokaler under det kommande året.

0

600

1 200

1 800

2 400

3 000

2013 2014 2015

Omsättning miljoner kr

År

SLA-Svensk Djursjukvårds medlems-kliniker hade 1,39 miljoner patient- besök 2015 vilket är en minskning med 1,2 procent jämfört med 2014.

0

3 000

6 000

9 000

1 200 000

1 500 000

2013 2014 2015

Antal patienter

År

Den positiva trenden fortsätter

2015 omsatte medlemsföretagen 3,08 miljarder kronor varav 1,78 miljarder sammanlagt i de båda rikstäckande koncernerna aniCura och Evidensia och 1,3 miljarder sammanlagt i övriga, enskilda bolag.

2015

2015 var antalet patientbesök i medlemsföretagen 1,39 miljoner varav 779 600 sammanlagt i de båda rikstäckande koncernerna aniCura och Evidensia och 606 550 sammanlagt i övriga, enskilda bolag.


Ekonomi

4,4% 4,4% 8,5%

SLA-Svensk Djursjukvårds medlemsföretag hade en genomsnittlig vinstmarginal på 8,5 procent efter avskrivningar 2015 vilket är en ökning med 4,1 procent jämfört med 2014.

2013 2014 2015

2015 var den genomsnittliga vinstmarginalen i medlemsföretagen 8,5 procent. (I de båda rikstäckande koncernerna aniCura och Evidensia var den genomsnittliga vinstmarginalen 6,9 procent och i övriga, enskilda bolag 10,8 procent.)

Omsättningen ökade med

7,9%

Utveckling av volym och ekonomi under första kvartalet 2016 jämfört med första kvartalet 2015.

kommEntar: Under det första kvartalet är vanligtvis efterfrågan på djursjukvård mindre än under årets övriga kvartal, så även 2016 vilket förklarar den i princip stillastående besöksstatistiken. Samtidigt genomför flertalet djursjukvårdsföretag sina prisjusteringar under det första kvartalet vilket förklarar varför omsättningsökningen är hög i jämförelse med besöksstatistiken.

Antalet patient- besök var oförändrat.

vinstmarginal efter avskrivningar

Branschrapport 201614.SLA- SvenSk DjurSjukvårD

Investeringar

Stora investeringar signalerar framtidstro236 miljoner kronor investerades i kompetensutveckling, utrustning och lokaler 2015 och medlemsföretagen signalerar stark framtidstro genom planering av ytterligare stora investeringar under 2016.

År0

50000

100000

150000

200000

250000

201620152014

Tkr

invesTeringar i uTrusTning OcH LOkaLer

kommEntar: Totalt investerade medlems- företagen 7 procent av omsättningen i lokaler och utrustning 2015.

kommEntar: Medlemsföretagen planerar att öka investeringen i medarbetarnas kompetensut-veckling med 25 procent under 2016/2017.

Tkr

År0

10000

20000

30000

40000

50000

201620152014

invesTeringar i MedarbeTarnas kOMpeTensuTveckLing

25% 7%


Prisutveckling

invesTeringar i uTrusTning OcH LOkaLer

Prisutvecklingen 2015edlemsföretagen höjde sina priser med i medeltal 6 procent under 2015. Företagens fasta kostnader motsvarar runt 70 procent av försälj-ningen. Det genomsnittliga resultatet efter avskriv-

ningar 2015 var 8,5 procent. För varje intjänad tusenlapp åtgår alltså 915 kronor i verksamheterna.

Av medlemsföretagens totala försäljning på 3,85 miljarder kronor (inklusive moms) betalas runt hälften direkt av kunden och hälften ur kundernas veterinärvårdsförsäkringar. Djursjuk-vårdstjänsterna är till skillnad mot försäkringstjänster moms- belagda med 25 procent och medlemsföretagen tog in 770 miljoner i moms från sina kunder 2015.

Genomsnittlig omsättning per patientbesök

2 108 kr 2 043 kr 2 222 kr2013 2014 2015

M

SLA- SVENSK DJURSJUKVÅRD BRANSCHRAPPORT 201616.

HÄr fInns svensk DjursjukvårDs

MeDLeMsföretag

8

6

3 6

11 6

8 4 11734

35 107

7

276 10

7 2

nOrrBOttens LÄn 8

vÄsterBOttens LÄn 6

jÄMtLanDs LÄn 3

vÄsternOrrLanDs LÄn 6

DaLarnas LÄn 11

gÄvLeBOrgs LÄn 6

vÄrMLanDs LÄn 8

öreBrO LÄn 6

vÄstManLanDs LÄn 11

uPPsaLa LÄn 7

vÄstra götaLanDs LÄn 35

stOCkHOLMs LÄn 34

söDerManLanDs LÄn 7

östergötLanDs LÄn 10

jönköPIngs LÄn 7

HaLLanDs LÄn 7

gOtLanDs LÄn 2

krOnOBergs LÄn 4

kaLMar LÄn 10

BLekInge LÄn –

skåne LÄn 27

tOtaLt 211

Geografi sk spridning


Medarbetarna

ansTäLLda per yrkeskaTegOri i svensk djursjukvårds MedLeMsföreTag 2015

antalet anställda i Sla-Svensk Djursjukvårds medlemsföretag är 3500 personer. 66 procent av dessa har legitimation eller godkännande enligt lagen om djurens hälso- och sjukvård vilket motsvarar 33 procent av alla utfärdade legitimationer för djurhälsopersonal i Sverige.

Administrativ och övrig personal (353)

Godkända leg sjukgymnaster (25)

Godkända leg sjuksköterskor (51)

Biomedicinska analytiker (101)

Djurvårdare (725)

Leg djursjukskötare (1107)

Leg veterinär (1132)

Administrativ och övrig personal (353)

Godkända leg sjukgymnaster (25)

Godkända leg sjuksköterskor (51)

Biomedicinska analytiker (101)

Djurvårdare (725)

Leg djursjukskötare (1107)

Leg veterinär (1132)

32 %

0,5 %1,5 %3 %

21 %

32 %

10 %

1132

genOMsniTTLig TjänsTgöringsgrad

kommEntar: Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden är förhållandevis låg i framförallt veterinär- och djursjuk-skötargrupperna vilket bekräftar att den demografiska situationen avseende kön och ålder i dessa yrkesgrupper får ett stort genomslag i företagens bemanningssituation. Vi vet från en undersökning bland Sveriges djursjukskötare utförd av Naturvetarna 2015 att en tredjedel av djursjukskötarna arbetar självvald deltid, vilket också styrks av med-lemsföretagens statistik över tjänstgöringsgrad som rapporteras här.

70%

110771%

60883%

Veterinärer 1132 personer, 793 heltidsekvivalenter (FTE), genomsnittlig tjänstgöringsgrad 70 procent.

Djursjukskötare 1107 personer, 787 heltidsekvivalenter (FTE), genomsnittlig tjänstgöringsgrad 71 procent.

Djurvårdare på utökad nivå 608 personer, 505 heltidsekvivalenter (FTE), genomsnittlig tjänstgöringsgrad 83 procent.


Utbildningsnivå

veTerinärernas uTbiLdning

kommEntar: Med 37 procent utlandsutbildade veterinärer är det uppenbart att djursjukvårdsföretagen fortsatt är mycket beroende av arbetskraftsinvandring och att den europeiska fria rörligheten för arbetskraft är avgörande för vår kompetensförsörjning. Drygt en tredjedel av medlemsföretagens veterinärer har specialistutbildning och behovet av specialister ökar även under det kommande året.

Veterinärutbildning i Sverige (716)

Veterinärutbildning utanför Sverige (416)

63 %

37 %

har specialistutbildning

Steg 1.

32 %

har specialistutbildning

Steg 2.

4 %

har gått Europeisk Diplomat- utbildning.

2 %

djursjuksköTarnas uTbiLdning

kommEntar: andelen djursjukskötare med akademisk utbildning utgör färre än 10 procent av det totala antalet djursjukskötare i Sverige. 2030 kommer 50 procent att ha akademisk utbildning och först runt 2050 kommer samtli-ga djursjukskötare ha akademisk utbildning, med dagens utbildningsvolymer vid SlU.

Djursjukskötarutbildning utomlands (34)

Djursjukskötarutbildning på SlU (95)

Djursjukskötarleg på övergångsregler,

ingen formell utbildning (978)

88 %

3 %9 %


Djurhälsopersonal antal

leg veterinär 4841

leg djursjukskötare 1778

Godkänd hovslagare 267

Godkänd leg sjukgymnast 47

Godkänd leg sjuksköterska 53

Godkänd leg tandläkare 15

Utbildningsnivå

Källa: Jordbruksverket, per den 2016-06-10

djurvårdarnas uTbiLdning

djurvårdarnas beHörigHeT

16%

84 %

Djurvårdare på utökad nivå (608 st)

Djurvårdare på grundnivå (117 st)

50 %

4 %

Gymnasieutbildning med inriktning djurvård (359)

Yrkeshögskola med inriktning djurvård (26)

Saknar relevant yrkesutbildning (340)

46 %


0 50 100 150 200 250

Djursjukskötare

Veterinärer med grundutbildning

Veterinärer med specialistkompetens

Djurvårdare på utökad nivå

Biomedicinska analytiker

Godkända leg. sjukgymnaster

Godkända leg. tandläkare

Djurvårdare på grundnivå

branscHens rekryTeringsbeHOv under kOMMande 12 Månader

Branschens rekryteringsbehov växer i takt med djurägarnas ökande förväntningar på tillgänglighet och servicenivå vilket tydligt avspe- glas i företagens prognos, med ett rekryteringsbehov för de kommande 12 månaderna på 161 veterinärer, varav 60 med specialistkompetens samt 191 djursjukskötare och 74 djurvårdare på utökad nivå.

Framtidens rekryteringsbehov

kommEntar: Medlemsföretagen prognostiserar fortsatt växande efterfrågan på djursjukvård och ser ett rekryte-ringsbehov på närmare 500 medarbetare under de kommande tolv månaderna. Rekryteringsbehoven är storleks- neutrala och både de små och stora djursjukvårdsföretagen spår förhållandevis samma tillväxt i sina verksamheter. Det finns en tydlig trend i efterfrågan på ökade utbildningsnivåer hos de anställda såsom specialistutbildade veterinärer och högskoleutbildade djursjukskötare. likaså efterfrågas relevant yrkesutbildning bland djurvårdarna i ökad omfattning.

2016

2014

2015

Rekryteringsbehovet


2016


Aktuellt

fter sex års hård kamp för att få myndigheterna att inse de ohållbara konsekvenserna som de sedan 2010 gällande tillämpningsföreskrifterna till Lagen om dju-rens hälso- och sjukvård fört med sig, kan vi nu änt-

ligen se ljuset i tunneln! Jordbruksverket lyssnar, tar till sig och accepterar nu de fakta som så tydligt visar att dagens regelverk lett till en katastrofal personalbrist i djursjukvården och som en följd av det till förlamande bemanningsproblem och växande arbetsmiljöproblem på landets djurkliniker och djursjukhus.

Jordbruksverket har nu inlett en aktiv dialog med bland annat SLA-Svensk Djursjukvård inför revisionen av författning-arna som startar senare i höst med syfte att hitta en långsiktig lösning på djursjukvårdens bemanningsproblem.

SLA-Svensk Djursjukvård föreslår för Jordbruksverket att yrkesrollen djurvårdare på utökad nivå utvecklas genom ett

kraftigt utökat och anpassat utbildningsprogram med kun-skapstester för att dessa medarbetare ska kunna utföra arbets-uppgifter som idag enbart får utföras av legitimerad personal. På så vis skapas utrymme och flexibilitet i bemanningen. Trycket på den legitimerade personalen minskar samtidigt som vi skapar trygghet genom att kvalitetssäkra djurvårdarnas kom-petensnivå och förutsättningar att under legitimerad personals ansvar hantera och administrera de läkemedel som faller under behandlingsförbudet.

Det är med stora förhoppningar vi nu ser fram emot Jord-bruksverket ställningstaganden! Myndighetens ambition är att de reviderade förskrifterna ska träda i kraft under första kvar-talet 2017, vilket innebär att vi bör kunna se positiva effekter sommaren 2017.

Jordbruksverket reviderar branschens viktigaste föreskrifter

Nationell veterinärmedicinsk databasillsammans med SVA och SLU utreder SLA-Svensk Djursjukvård just nu möjligheterna att bygga upp en nationell veterinärmedicinsk databas i Sverige. Arbetet bedrivs i ett samarbetsprojekt som delvis finansieras

genom anslag från Vinnova. Resultaten av arbetet så här långt är mycket positiva och planering för teknisk utveckling av data-basen har precis inletts. Förebilder i arbetet är de båda brittiska systemen Savsnet och VetCompass.

Projektets mål är att utveckla en databas som kan ta emot och lagra journaldata från flera olika journalsystem i klinisk praxis. Databasen ska kunna användas för forskning, övervakning och statistik för att tillgodose behov hos myndigheter, akademi och näring.

Idén bygger på att djurkliniker frivilligt, kontinuerligt och automatiserat delar med sig av anonyma data från sitt journal-system till databasen. Klinikerna som levererar data bidrar även till att bygga upp en stor forskningsdatabas.

Den information som blir tillgänglig i databasen kan använ-das för studier om t.ex. behandlingsmetoder, riskfaktorer och sjukdomsförekomst inom olika populationer och därmed även bidra till en evidensbaserad djursjukvård. Ett annat högaktu-ellt och viktigt område där den nationella databasen kommer att bidra är till övervakningen av antibiotikaanvändning och resistens hos sällskapsdjuren. Det långsiktiga målet är att ge bättre förutsättningar för forskning och sjukdomsövervakning till nytta för djurvälfärd, djursjukvård och folkhälsan.

E

T


Styrelsen

ing-Marie rösTLundvice ordförande

karin rOnander Ledamot

eLisabeT eLLsTröM Ledamot

annika LarssOn Ledamot

Marie wesTberg Ledamot

ceciLia abeLsOnLedamot

karin nOrdén Ordförande

SLA-Svensk Djursjukvårds styrelse 2016

www.svenskdjursjukvard.se

branschrapport · branschrapport 2016 3. sla- svensk djursjukvÅrd svensk djursjukvård i siff ror...

Documents