byggherrens riskhantering i ett tidigt skede av projektet

EXAMENSARBETE

2006:180 CIV

JOEL EDEBLOM

Byggherrens hanteringav osäkerheter i ett

tidigt skede av projekt

CIVILINGENJÖRSPROGRAMMETVäg- och vattenbyggnadsteknik

Luleå tekniska universitetInstitutionen för Samhällsbyggnad

Avdelningen för Arkitektur och infrastruktur

2006:180 CIV • ISSN: 1402 - 1617 • ISRN: LTU - EX - - 06/180 - - SE

Förord Det här examensarbetet omfattar 20 högskolepoäng och är skrivet som en avslutning för de studier jag har genomfört vid civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har genomförts tillsammans med Akademiska Hus Norr i ett av deras projekt vid Umeå universitet. Där vill jag främst tacka handledaren Åke Gustafsson för den entusiasm och det intresse han visat för att lära mig mer om projektledning inom företaget samt för att vilja utveckla processen byggprojekt. De som har stöttat mig i detta arbete vid Luleå tekniska universitet är avdelningen för Arkitektur och infrastruktur vid institutionen Samhällsbyggnad. Jag vill tacka examinatorn Lennart Apleberger för de goda råden på vägen samt handledaren Kajsa Simu för det underfundiga sättet att styra mitt tänkande. Sedan vill jag tacka samtliga i projekt Lindellhallens organisation för att ha ställt upp och gjort detta möjligt. Den tacksamhet jag känner för att ha fått inblick i hur en förvaltare och byggherre arbetar, vill jag rikta till Akademiska Hus. Det finns mycket att utveckla inom byggbranschen och det har varit roligt att göra ett försök hos en part som har stora möjligheter att styra utvecklingen, nämligen beställaren. Det har varit ett nöje att se hur högt till tak det kan vara på ett kontor, både bildligt och uttryckligt. Umeå, maj 2006 Joel Edeblom

Den nyttigaste läxa livet har lärt mig är att idioterna många gånger har rätt.

-Winston Churchill

i

Sammanfattning Riskhantering är en viktig del vid projektledning. Att kunna hantera risker medför att projekt kan styras mot dess mål på ett effektivt sätt, med avseende på resurser och tid. Det här examensarbetet har skrivits hos Akademiska Hus Norr. Empirin i arbetet har samlats in genom en riskhanteringsprocess i projekt Lindellhallen. Detta har analyserats och ett förslag till rutiner utformats. De har sedan testats vid en intern analys i projekt Trähuset vid Campus Åkroken i Sundsvall. Syftet med examensarbetet var att erhålla kunskaper om riskhantering i byggprojekt samt att finna lämpliga rutiner för detta hos Akademiska Hus Norr. Den valda ansatsen till arbetet var kvalitativ och en helhetsförståelse har sökts genom att deltagar- och åskådaraspekter har förenats. Riskhantering omfattar tre delar, riskanalys, riskvärdering samt riskreduktion. Grundläggande för processen och dess kvalitet är planeringen. För att effektivisera och systematisera arbetet med att hantera risker är det lämpligt att kategorisera dessa. Hur detta görs beror på syftet med analysen. Som stomme för arbetet har Akademiska Hus rekommendationer för riskhantering använts. Bortsett från rutinerna för miljö- och arbetsmiljörisker, hanteras inte osäkerheter systematiskt i projekt hos Akademiska Hus Norr. Kärnan i riskhanteringen är riskanalysen, vilket det finns olika metoder för, kvalitativa samt kvantitativa. Där stora mängder data finns kan de senare användas. I detta fall har en grovanalys valts att användas, vilken tillhör de kvalitativa. Vid genomförandet av en riskidentifiering används samtalsformen dialog. Därefter diskussion för att skapa en gemensam bedömning i gruppen där analysen genomförs. Det har i arbetet konstaterats att stora fördelar finns med att göra identifieringen i grupp, vid vilka begreppet osäkerheter har valts att användas istället för risker. Det i tron att det medger att fler lösningar prövas vilket ger utrymme för möjligheter samt att avstånd tas från de vanligare miljö- och arbetsmiljöriskerna. Det har genomförts två osäkerhetsanalyser i projekt Lindellhallen. Först en intern hos Akademiska Hus Norr med syfte att få en helhetsbild av projektet. Sedan en med den externa projektgruppen, där byggnadens funktionskrav analyserades. Arbetet har sedan använts för att forma ett förslag till rutiner för osäkerhetshantering i projekt. Det har kunnat konstateras att svårigheter finns med att formulera osäkerheter. Det bör göras på ett sätt som inte låser tankar till en lösning utan medger att frågan kan undersökas. Osäkerhetsvärderingarna har baserats på en prioritering av de tre parametrarna tid, kvalitet och resurser. Därmed har en fördelning erhållits av bedömningarna. Det i syfte att styra osäkerhetsreduktionerna till de med stora konsekvenser för prioriterade parametrar i projektet. Åtgärder vidtas genom beslut, och de bör vara adekvata för osäkerheten. I projekt Lindellhallen har detta inte fungerat helt tillfredsställande. En förbättring är att göra osäkerhetshanteringen till en egen fråga på dagordningen vid beslutsmöten. Genomförandet av osäkerhetsanalysen vid projekt Trähuset fungerade bättre än i projekt Lindellhallen. Tre orsaker har lyfts fram som har medverkat till det: planeringen, underlaget samt gruppsammansättningen. Arbetet med att ta fram en fastlagd rutin och införandet av denna hade varit intressant att studera vidare samt den ekonomiska effekten av osäkerhetshanteringen i projekt. Ett sidospår som skulle ha kunnat undersökas är hur processen påverkar bildandet av lärande organisationer vid samverkansentreprenader.

ii

Abstract Risk management is an important part of project management. The ability to handle risks, conveys opportunities to use project time and resources in a efficient way and at the same time control the project goals. This degree thesis has been done together with Akademiska Hus Norr. The basis for the discussions has been accumulated in project Lindellhallen. The risk management performed in the project has been analysed and a proposal to routines has been done out of the conclusions. These have been tested after that, in a project called Trähuset at Campus Åkroken in Sundsvall. The aim with this thesis is to receive knowledge in risk management and to find appropriate routines for Akademiska Hus Norr. The chosen approach for the research was qualitative, where an understanding has been searched through both a participant’s and a spectator’s perspective. Risk management comprises three parts, risk analysis, risk evaluation and risk reduction. Planning of the process is fundamental for the quality of the result. A way to efficient implementation is to categorize the risks, appropriate for the purpose of the risk management. The recommendations that are provided by Akademiska Hus Norr for risk management, has been used as a basis. Disregard the routines for work environment and environment risks, uncertainties in projects are not handled systematically by Akademiska Hus Norr. A central part in risk management is the analysis. There are several ways to perform these, both qualitative and quantitative methods. In cases where a large amount of data is available, the later one can be used. Preliminary Hazard Analysis is the name of the qualitative method that has been used in this case. The identification is lead by a dialogue and when an evaluation is aimed, a debate is supposed to conclude in a common decision. A conclusion from this work is that doing the identification in group has many advantages. The concept uncertainties has been used during these in purpose to admit more opportunities in the dialogues and to avoid the more common work environmental and environmental hazards. Two uncertainty analyses have been done in project Lindellhallen. First one internal at Akademiska Hus Norr in purpose to get a survey of the project and then one in the external project group where the buildings function was analysed. The result has then been used to form a proposal with routines for uncertainty management. One conclusion is that there has been some difficulties formulating the uncertainties. It should be done in a way that doesn’t exclude any possibilities for investigation and doesn’t shield thoughts. The evaluations of the uncertainties have been based on the project priority of three parameters time, quality and resources. It has given a breakdown in the assessments which allows that reductions are made in those cases where the consequences are priorities. Decisions about reductions that are adequate for the uncertainties are supposed to be made. This has not been satisfactory in the project Lindellhallen. A proposed improvement is to put uncertainty management on the agenda at meetings where decisions are made. The performance of the uncertainty analysis in the project Trähuset went better than in project Lindellhallen. Three reasons appeared to admit the success: the planning, the basis and the group assembly. To follow the continuing work with the routines and the implementation of these would have been interesting, or to study the economical effects of risk management in projects. In which way the process affects the implementation of learning organizations in partnering projects is another part that would have been fascinating to look into.

iii

Begrepp och definitioner AH – Akademiska Hus, fastighetsbolag.

AHN – Akademiska Hus Norr, ett av sex dotterbolag till Akademiska Hus.

BBR – Boverkets byggregler, innehåller föreskrifter och allmänna råd till plan- och bygglagen och

till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk.

BSAB – Förkortning av Byggandets Samordning AB, idag varumärke som står för bygg- och

fastighetssektorns gemensamma ”språk” och bas för informationsstruktur.

IEC – The International Electrotechnical Commission, publicerar internationella standarder.

Muralmålning – Målning direkt på väggyta.

Osäkerhet – Ovisshet som behöver belysas med mer information.

PHA – Preliminary Hazard Analysis, kvalitativ analysmetod, kallas även för grovanalys.

PMI – Project Management Institute. Fristående och icke vinstdrivande organisation vars syfte är

att främja och utveckla projektledning genom att bland annat certifierar projektledare.

Projektgruppen – Avser den grupp projektledaren aktivt arbetar med i projektet, bestående av

extern respektive intern personal involverad i projektet.

Projektorganisationen – Den organisation som fastställs för projektet och som redovisas i en

organisationsmodell.

Risk – Används här såsom hot eller fara.

Riskanalys – En systematisk kartläggning av riskerna i ett system.

Riskbedömning – Omfattar riskanalys och riskvärdering.

Riskberäkning – Sannolikhet och konsekvens för risken poängsätts utifrån kategorier.

Riskhantering – Den process som en organisation genomför för att hantera risker i

verksamheten.

Riskidentifiering – Används för att få kännedom om risker som kan drabba egen verksamhet.

Risk management – Här i samma betydelse som riskhantering.

Riskreduktion – Medför en lägre sannolikhet för att verksamheten drabbas av risken eller en

mildrad effekt för dess konsekvenser.

Risktal – Sannolikhet * Konsekvens = Risktal

Riskvärdering – En värdering av de identifierade riskerna görs.

Riskägare – Den som äger en anläggning som kan orsaka skador.

Rotunda – Cylindrisk byggnad.

Styrparameter – Faktor som berörs vid beslutssituationer i projekt, tid, kvalitet och resurser.

iv

Innehåll 1. INLEDNING.......................................................................................................................................................1

1.1 BAKGRUND ....................................................................................................................................................1 1.2 BESKRIVNING AV PROJEKTEN .........................................................................................................................2 1.3 SYFTE.............................................................................................................................................................3 1.4 AVGRÄNSNINGAR...........................................................................................................................................4 1.5 FORSKNINGSFRÅGAN......................................................................................................................................4 1.6 FORSKNINGSDESIGN .......................................................................................................................................5 1.7 KÄLLBESKRIVNING ........................................................................................................................................6

2. LITTERATURSTUDIE.....................................................................................................................................7 2.1 BEGREPPEN RISK, SÄKERHET OCH RISKHANTERING........................................................................................7 2.2 RISKHANTERING I PROJEKT ............................................................................................................................9 2.3 RISKANALYS ................................................................................................................................................14 2.4 RISKVÄRDERING OCH RISKREDUKTION ........................................................................................................17 2.5 RISKHANTERING I PROJEKT HOS AHN..........................................................................................................18

3. RISKHANTERING I PROJEKT LINDELLHALLEN ...............................................................................22 3.1 PROJEKT LINDELLHALLEN IDAG (2006-03-22).............................................................................................22 3.2 OSÄKERHETSANALYS I PROJEKT LINDELLHALLEN .......................................................................................23 3.3 OSÄKERHETSVÄRDERING I PROJEKT LINDELLHALLEN .................................................................................29 3.4 GENOMFÖRANDET........................................................................................................................................30 3.5 OSÄKERHETSREDUKTION I PROJEKT LINDELLHALLEN..................................................................................38

4. ANALYS AV GENOMFÖRANDET..............................................................................................................40 4.1 ANALYS AV OSÄKERHETSANALYSERNA .......................................................................................................40 4.2 ANALYS AV OSÄKERHETSVÄRDERINGARNA .................................................................................................43 4.3 ANALYS AV OSÄKERHETSREDUKTIONERNA..................................................................................................44

5. FÖRSLAG TILL RUTIN FÖR OSÄKERHETSHANTERING..................................................................46 5.1 UPPLÄGG FÖR FÖRESLAGEN RUTIN...............................................................................................................46

6. OSÄKERHETSHANTERING I PROJEKT TRÄHUSET...........................................................................47 6.1 CAMPUS ÅKROKEN ......................................................................................................................................47 6.2 MÅLBESKRIVNING TRÄHUSET......................................................................................................................47 6.3 INTERN OSÄKERHETSHANTERING .................................................................................................................47 6.5 SLUTSATSER.................................................................................................................................................49

7. DISKUSSION ...................................................................................................................................................50 7.1 RESULTATET ................................................................................................................................................50 7.2 OSÄKERHETSHANTERING I PROJEKTGRUPPEN...............................................................................................51 7.3 OSÄKERHETSHANTERING GENOM MÅLBESKRIVNING ...................................................................................52

8. SLUTSATSER OCH FORTSATT FORSKNING ........................................................................................55 8.1 SLUTSATSER.................................................................................................................................................55 8.2 FORTSATT FORSKNING..................................................................................................................................55

9. REFERENSER.................................................................................................................................................57

v

1. Inledning Att hantera risker är en viktig del vid projektledning. Syftet är att på ett effektivt sätt, med avseende på ekonomi och tid, styra projektet mot dess mål. 1969 grundades PMI (Project Management Institute) som år 2005, var den mest spridda certifieringen av projektledare i världen (Tonnquist, 2005, s.291). PMI arbetar med nio kunskapsområden inom projektledning, varav Project Risk Management är ett tillsammans med bland annat Project Time Management, Project Cost Management, Project Quality Management etc. Projekt startas med syfte att ta tillvara på affärsmässiga möjligheter, vilka dock är kopplade med osäkerheter och därmed risker. Den största graden av osäkerhet återfinns i konceptstadiet av ett projekt, det vill säga i ett tidigt skede. De riktlinjer som ges av projektets finansiärer i den här fasen ska hanteras av projektledningen för att projektet ska möta de förväntade kraven.

Risker är oftast förenade med beslutssituationer. Bra beslutsunderlag medverkar till att projekt kan styras mot dess mål på ett effektivt sätt.

1.1 Bakgrund Det här examensarbetet initierades genom att undertecknad kontaktade Akademiska Hus Norr (AHN), som verkar i regionen från Sundsvall i söder till Kiruna i norr. Det är ett av sex dotterbolag till Akademiska Hus (AH). Företagets verksamhet går ut på att projektera, bygga, äga samt förvalta fastigheter. Den viktigaste kundgruppen är universitet och högskolor. AHN har en ambition att hitta intressanta projekt som kan vara lämpliga för examensarbeten eller knyta en praktikperiod kring. När kontakten etablerades fanns projektet Lindellhallen på agendan hos AHN Detta var ett projekt som hade startats tidigare men nu var stoppat, bland annat beroende på att dåvarande projektledare gick i pension. Ansvaret för projektet hade nu delvis överlåtits till Åke Gustafsson som verkar som chef för projektledningen. Han var även den som stöttade examensarbetet från bolagets sida. Vid den första träffen med Åke Gustafsson diskuterades möjliga upplägg för ett examensarbete kring detta projekt. Underlaget för mötet var osäkerheter som hade listats genom brainstorming. När en dialog fördes kring dessa var det svårt att se vad som kunde anses vara väsentligast att göra ett examensarbete kring. Det fanns ingen systematik i de osäkerheter som hade lagts upp och det var svårt att få en helhetsbild. Därmed kom idén upp om att arbeta med själva hanteringen av dessa risker. Parallellt med det här examensarbetet har AH’s koncerngemensamma arbete med att förnya byggprocessen fortgått. Syftet med detta är att samordna koncernens arbete för att uppnå högre effektivitet och kunna profilera företaget som sammanhållet. De har idag tagit fram ett utkast där stödaktiviteten byggprojekt har beskrivits schematiskt som process. Riskhantering har här fått en mer framskjuten position i projektledningsrutinerna. Det har gett AHN ett behov av mer kunskap inom riskhantering i projektorganisationerna. Vidare är tanken att AHN i framtiden ska kunna jobba mer med externa projektledare och i dessa fall ha en övergripande funktion i projektorganisationen. Rutiner för ett kontinuerligt arbete med riskhantering kommer därmed att ge en ökad möjlighet till uppföljning i projekt.

1

1. INLEDNING

1.2 Beskrivning av projekten Arbetet är alltså gjorts hos AHN som verkar under AH. För att få en förståelse till genomförandet av examensarbetet, beskrivs bakgrunden till de två projekt där fallstudier har gjorts. Koncernen AH’s huvuduppdrag finns beskriven som följande på företagets hemsida (http://www.akademiskahus.se/index.php?id=464):

Huvuduppgiften är att erbjuda landets universitet och högskolor ändamålsenliga och sunda lokaler för utbildning och forskning. Bolaget ska också ha ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekonomiska och kulturella värden som finns i fastigheterna.

Kring det har en affärsidé utformats vilken kan beskrivas med förkortningen KALLE enligt följande: K – kreativitet – står för att AH ska skapa uppmärksammade kreativa miljöer för deras hyresgäster och därigenom bidra till att stärka Sverige som kunskapsnation. A – attraktivitet – står för att AH ska vara det mest attraktiva fastighetsbolaget för såväl kunder som medarbetare genom att ha fokus på ständiga förbättringar. L – långsiktighet – står för att AH genom långsiktighet i ägandet ska skapa en fastighetsförvaltning som är framsynt, flexibel och ger kunderna den service de efterfrågar. L – lönsamhet – står för att AH ska skapa värdetillväxt genom god lönsamhet och en långsiktig fastighetsutveckling. E – effektivitet – står för att AH ska erbjuda de mest kostnadseffektiva lösningarna och agera affärsmässigt i öppen konkurrens. AHN, som verkar undre koncernbolaget, har som ett led i detta initierat nya projekt för att verksamhetsanpassa lokaler åt universitetsbiblioteket i Umeå. I samband med att projekteringen i dessa projekt var färdigt, fick hyresgästen ett erbjudande om att flytta verksamheten till nya lokaler. Det var det Umeåbaserade företaget Balticgruppen Fastighet AB (http://www.balticgruppen.se) som presenterade ett förslag där universitetsbiblioteket skulle få en attraktiv placering på en höjd vid campusområdet. För att behålla hyresgästen replikerade AHN med att ta fram ett förslag på ett ytterligare projekt med en ombyggnad av entrén till universitetsbiblioteket. Detta projekt kallas idag projekt Lindellhallen.

1.2.1 Projekt Lindellhallen

Den befintliga Lindellhallen är idag knutpunkten vid Umeå universitet. Här är entrén till universitetsbiblioteket, fyra hörsalar samt ett fik vilket binder samman universitetsbiblioteket med Samhällsvetarhuset. Detta hör till campusområdets mest frekventerade del och hundratals studenter och lärare passerar här varje dag. Som det kan ses på planritningen i bilaga 3-A, är hörsalsrotundan kärnan i den här byggnaden. Denna är utsmyckad med en 95 meter lång muralmålning av konstnären Lage Lindell i början 70-talet, vilken är att betrakta som något med stora kulturella värden. En del av syftet med projektet

2

http://www.akademiskahus.se/index.php?id=464):

http://www.balticgruppen.se

1. INLEDNING

är att målningen ska ges ett utrymme som lyfter fram den i ljuset. Idag inger lokalen en mörk och trång känsla med ett mörkt golv och låg takhöjd, (Swanström, 2004). Att framhäva konstverket är något som går i linje med det uttalade uppdraget för företaget, ”att tillvarata de stora ekonomiska och kulturella värden som finns i fastigheterna”, vilket därför ska förverkligas med projektet. Den största delen av fallstudierna i det här examensarbetet har genomförts kring arbetet vid framtagandet av ett byggnadsprogram i projektet.

1.2.2 Projekt Trähuset

Ett annat projekt är projekt Trähuset. Hos Mittuniversitet i Sundsvall har ett behov uppstått av nya lokaler för utbildningen i industriell design varpå AHN, i enlighet med företagets affärsidé, har som avsikt att tillgodose det. Hyresgästens önskemål har varit att ett genuint trähus ska byggas, i syfte att samtidigt profilera ett av deras forskningsområden ”Skogen som resurs”. Åkroken är Sundsvalls äldsta stadsdel och har varit centrum för vitt skilda verksamheter som kronobränneri, tobaksfabrik, sockerbruk, lasarett för ryska krigsfångar etc. Idag är det här campus är lokaliserad. Området är byggt som en liten stad med gränder, torg och broar. Arkitekterna har försökt bevara, förstärka och lyfta fram områdets historik, vilket har gett dess karakteristiska utformning. Charter Awards är något som brukar beskrivas som stadsbyggnadsvärldens motsvarighet till Oscarstatyetten. År 2005 tilldelades Campus Åkroken detta pris för sin arkitektur. Idag, år 2006, planeras ett nytt trähuset som ska vara ett experimenthus samtidigt som det ska byggas med normala produktionskostnader och produktionstider. Det här examensarbetet har varit knutet till det tidiga skedet av även detta projekt.

1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att erhålla kunskaper om riskhantering i byggprojekt samt att finna lämpliga rutiner hos AHN. Ett direkt arbete med riskhantering i projekt Lindellhallen, ska ge en större möjlighet att följa upp arbetet i det specifika projektet. Vidare ska detta ge en ökad möjlighet att tydligt styra projektet mot dess mål i ett tidigt skede, innan kostsamma resurser låsts. Förhoppningen är också att den organisation som vanligtvis arbetar med projektledning hos AHN ska få en djupare kunskap om riskhantering med erfarenheter från detta examensarbete. Resultatet av detta arbete presenteras i denna projektrapport samt som ett förslag till en rutin, gällande riskhantering i projekt hos AHN. En kortare summering av erfarenheter görs även i ett PM.

3

1. INLEDNING

1.4 Avgränsningar Avgränsningar för examensarbetet är följande:

• AH’s nuvarande rutiner för riskhantering används som stomme för riskhanteringen. • Risker som normalt omhändertas i projekteringsprocessen genom att uppfylla krav ställda

i lagar, förordningar, standarder, krav i certifieringsinstrument samt vedertagna dimensioneringsregler, behandlades inte.

• Lösningar för riskreduktion som normalt görs av konsulter, tas även här fram av dessa. • Arbetet efter beslut om riskreduktioner behandlas inte i examensarbete. Fokus ligger på

hanteringen av osäkerheter och hur detta utförs rutinmässigt.

1.5 Forskningsfrågan Ansatsen till examensarbetet har varit induktiv, det vill säga att utifrån verkligheten har teorier bildats genom generalisering, enligt figur 1.1 nedan.

Verkligheten (Mätning)

Observationer Generalisering Teori (modell)

Figur 1.1. Schematisk modell av induktiv ansats, fri tolkning (Eriksson, 2001, s.220). Frågeställningarna besvaras med en subjektiverande och objektiverande syn i form av en kritisk studie. Det vill säga att en helhetsförståelse har sökts genom att deltagar- och åskådaraspekter har förenats. Detta har gjorts genom ett aktivt arbete i projektgruppen med möjligheter att ta ett steg tillbaka till en utomståendes åskådarplats. Frågeställningar som har besvarats i detta examensarbete är följande: 1. Hur genomförs en riskhanteringsprocess samt hur fungerar det idag hos Akademiska Hus Norr? 2. Vilken riskhanteringsmetodik är lämplig att tillämpa i projekt Lindellhallen och hur genomförs detta? 3. Hur ser ett förslag ut på en rutin för riskhantering i byggprojekt hos Akademiska Hus Norr? 4. Vilka erfarenheter ska Akademiska Hus Norr ta med sig i det fortsatta arbetet med att ta fram rutiner för riskhantering?

4

1. INLEDNING

1.6 Forskningsdesign Examensarbetets förlopp kan ses i figur 1.2 nedan, där datainsamlingen till uppgiften har gjorts kvalitativt. Det innebär att inga större datamängder har samlats för att få en bredd på uppgiften. I det här fallet har istället ett djup eftersträvats som ger förståelse av processen. Genomförandet av examensarbetet kan beskrivas med tre delar, vilka symboliseras av de tre färgerna i figur 1.2. Litteraturstudier är blå, fallstudier är gul och sammanställning av resultaten är mellanbrun.

i

Riskreduktion-beslutsfattande -genomförande -övervakning

Riskvärdering-acceptera risk? -alternativ

Intern riskanalys

Figur 1.2. Genomförandet av examensarbetet har här beskriv ts som en schematisk modell. Det första steget var att få en fördjupad teoretisk kunskap om riskhantering samt förstå hur det fungerar idag hos AHN. Verksamhetssystem och olika processer hos AH har studerats för att få en förståelse för hur det är tänkt att fungera och vilka krav som ställs. Med detta som grund planerades de olika stegen av riskhanteringen.

Teori -riskhantering i projekt

Projektrapport

Studier -riskidentifiering och beräkning

-riskhantering hos AH och AHN Planering

-syfte och omfattning

Externriskanalys Analys -riskidentifiering och beräkning

Rutin -riskhantering i projekt

Riskbedömning

Riskvärdering-acceptera risk? -alternativ

-intern i ett nytt projekt Riskreduktion-testa rutiner -beslutsfattande

-genomförande -övervakning

Projekt Lindellhallen

5

1. INLEDNING

Steget efter planeringen var genomförandet av den interna samt externa riskhanteringen. Den första gjordes i en grupp som samlades från AHN’s interna organisation. Vid det andra tillfället gjordes detta bland de externa konsulter som anlitats för framtagandet av ett byggnadsprogram. I båda fallen gjordes en riskanalys, riskvärdering och riskreduktion. Från den interna riskvärderingen lyftes även en del av de internt identifierade riskerna till den externa processen för att förankra dem i gruppen. Anledningen till att två separata riskanalyser valdes att göras är att deras syfte skiljer sig åt. Vid den interna skulle en övergripande bild av projektet och dess förutsättningar erhållas, med hänsyn till affärsmässiga och organisatoriska faktorer för projektet. Den externa riskhanteringen skulle däremot användas för att styra projektet mot målen. I grunden innebär det bland annat att funktionskraven för byggnaden ska uppnås på ett effektivt sätt. I figur 1.2 är det första steget av sammanställningen (mellanbrun), framtagandet av ett förslag till en rutin. Detta har gjorts efter analyserna av fallstudierna. Med rutinen som grund genomfördes sedan en intern riskbedömning i ett nytt projekt hos AHN. Från detta kunde sedan nya slutsatser fattas, som AHN kan använda sig av vid uppbyggnaden av en fastlagd rutin för riskhantering. Arbetet har därefter sammanställts i denna projektrapport.

1.7 Källbeskrivning Den litteratur som använts till det här examensarbetet har till största delen hämtats från Umeå universitetsbibliotek. Källorna till examensarbetet kan delas upp i tre huvuddelar beroende på innehåll. Den första delen är forskningsmetodik. När litteratur har sökts i databaser har sökord som forskning, metodik, metod, rapportskrivning etc. använts. Den litteratur som hittats anses här ge en god bild av forskningsmetodik där olika synsätt har kunnat erhållas. Av böckerna som använts rekommenderas Att utreda, forska och rapportera av Eriksson (2001), som en första bok om sådana studier avses göras. Syftet med den andra delen har varit att finna källor inom ämnesområdet riskhantering. Sökord som har använts främst är riskhantering, risk management, riskanalys. Här har även använts teorier om beslutsfattande varpå litteratur har sökts om beslut, beslutsunderlag samt beslutssituationer. En annan användbar källa har varit källförteckningar från andra examensarbeten och rapporter inom ämnesområdet. Av litteraturen om riskhantering rekommenderas boken Risk management and construction (Flanagan, 1993) då en övergripande bild om riskhanteringens funktion och betydelse vill erhållas. De internationella standarderna från International Electrotechnical Commission (IEC, 1995) standard är användbar för att få en stomme i riskhanteringen. För den som avser att genomföra en riskanalys ger boken Riskanalys, metodbeskrivning för beställare-utförare-granskare, (Ingvarson, 2003) bra metodbeskrivning. En anmärkning är att boken Risk management and construction var svår att få tag i. En beställning fick göras från Lund och denna har inte kunnat användas på ett önskvärt sätt. Istället för att använda denna som en grund har den i det här fallet använts för att komplettera och befästa det skrivna. Materialet i den tredje delen är internt material hos AH och deras verksamhetssystem. Syftet med dessa studier har varit att få kännedom om vilka rutiner som finns samt en förståelse för hur systemet är uppbyggt. Det för att i det senare skedet kunna anpassa ett förslag med en rutin för riskhantering, anpassad till deras process byggprojekt.

6

2. Litteraturstudie I det här kapitlet har en första studie gjorts för att få en djupare kunskap om riskhantering och hur detta fungerar hos AHN. Den frågeställning som besvaras i det här kapitlet är följande: Hur genomförs en riskhanteringsprocess samt hur fungerar det idag hos Akademiska Hus Norr?

2.1 Begreppen risk, säkerhet och riskhantering Risker är ett begrepp som används i många bemärkelser. Om ordet risk söks i Skoldatanätets lexikon (2006) på Internet, fås förklaringen möjligheten att något går illa. Ordet säkerhet beskrivs med följande synonym i Skoldatanätets lexikon (2006), tillstånd som inte innebär fara, vilket därmed ger begreppet osäkerhet betydelsen tillstånd som innebär fara. Därmed kan det konstateras att både risk och osäkerhet har en dramatiserad innebörd i Skoldatanätets (2006) förklaringar. En skillnad är dock att säkerhet även har synonymer som visshet och övertygelse. Flanagan (1993, s.22) jämför dessa tre uttryck: säkerhet, risk samt osäkerhet, i situationen när beslut ska tas. Säkerhet existerar enligt honom endast när det exakta händelseförloppet som följer ett beslut kan beskrivas. Vidare belyser han skillnaden mellan risk och osäkerhet på nedanstående sätt. Risk är ett begrepp som används när sannolikheter beräknas och förknippas därmed med kvantitativa uttryck. Osäkerheter i sin tur kan definieras som en situation för vilken ingen historisk data eller erfarenhet finns att tillgå. Det är i den betydelsen osäkerheter ska ses i detta arbete, det vill säga situationer som behöver belysas med ytterliggare information för att ovissheten ska övergå till övertygelse. I ett byggprojekt ingår hundratals aktiviteter vilka samtliga påverkar projektets resultat. Dessa innehåller många osäkerheter i sig och bör identifieras på ett systematiskt sätt för att öka möjligheten att planera utgången av projektet. (Flanagan, 1993, s.23). En risk hanteras lämpligast av den deltagare i projektets ledning, som har störst möjlighet att påverka de faktorer som ger upphov till den. Riskhantering beskrivs med tre delar i IEC’s standarder (1995, s.41), vilket kan beskrivas med figur 2.1.

7

2. LITTERATURSTUDIE

Figur 2.1. Riskhanteringen beskrivet med tre steg, fri tolkning efter IEC, 1995. Det första steget, riskanalys, planeras genomförandet av riskhanteringen och risker identifieras. För att få en uppfattning om varje risks omfattning görs beräkningar. Dessa används sedan som underlag för värderingen, vilket är nästa steg. Riskvärderings syfte är att ge ett underlag som visar på vilka risker som accepteras och vilka som bör hanteras. Det sista steget i hanteringen är riskreduktionen. Syftet med riskhanteringen är inte enbart att upptäcka osäkerheter genom en riskanalys, utan det ska också leda till beslut och riskreducerande åtgärder. Processen att ta ett beslut består av ett antal delmoment enligt Rollof (1999, s.12) samt Bazerman (2002, s.2) och kan beskrivas med följande punkter.

• Definiera vad beslutet avser – vad det skall uppnå, vad som motiverar att ett beslut behöver fattas.

• Samla information som skall utgöra beslutsunderlag. • Bestämma när beslutet måste fattas. • Definiera och rangordna kriterier enligt vilka alternativ skall bedömas. • Generera alternativ. • Analysera tänkbara konsekvenser av framtagna alternativ. • Välja alternativ – fatta själva beslutet.

Dessa punkter kan jämföras med processen för riskhantering och paralleller dras mellan dessa, jämför med Chapman (2002, s.11). Processen definieras, information samlas in och beslut fattas. Med andra ord handlar riskhantering om att sammanställa ett beslutsunderlag utifrån vilket besluten tas och därefter genomförs. Det som inte framgår av riskhanteringsprocessen i figur 2.1 men som är grundläggande för effektiva beslut enligt punkterna ovan, är att alternativ skall värderas vid effektiva beslut. Utifrån det väljs sedan ett alternativ, vilket motsvara åtgärden i riskhanteringen.

- syfte av omfattning- identifiering - riskberäkning

- värderingar - acceptera?

Riskanalys

Riskbedömning

Riskvärdering Riskhantering

Riskreduktion

- beslutsfattande - genomförande - uppföljning

8

2. LITTERATURSTUDIE

2.2 Riskhantering i projekt Ett sätt att se riskhantering på, är som konsten att förutse överraskningar, trevliga eller obehagliga, och därefter vidta åtgärder för dessa. Östberg (1993) talar om att föreställa sig överraskningar i sin bok Att veta vad man gör, studier i riskhantering. Om detta kan göras i ett tidigt skede av ett projekt innebär det en större möjlighet att välja bland flera alternativ till beslut.

Föreställandet är sålunda ingenting man kan beskriva eller styra med regelverk. Det handlar istället snarast om att de gynnsammast möjliga förutsättningarna för att kreativitet och ett intresse för ”intelligence” skall kunna komma till sin rätt. --- En viktig betingelse för detta är att man underhåller en stark rörlighet i tänkandet. Ett sätt att gynna denna rörlighet är att utnyttja möjligheterna till dialog. Därigenom uppenbaras de misstag och fel i kunskapsbildningen som annars ger upphov till överraskningar… (Östberg, 1993, s.179).

Detta kan även ses som en process med olika moment, Harms-Ringdahl (1993, s.98) exemplifierar arbetsgången vid en säkerhetsanalys, som i det här fallet motsvarar riskhantering enligt figur 2.2.

Planering

Insamling av information

Riskidentifiering

Riskvärdering Eventuell

komplettering

Förslag till åtgärder

Sammanfattning

Beslut

Genomförande av åtgärder

Uppföljning

Figur 2.2. Arbetsgång vid riskhantering enligt Harms-Ringdahl (1993, s.98), egen tolkning.

9

2. LITTERATURSTUDIE

Planering I det första steget avgörs bland annat:

• vad som ska analyseras och vilka avgränsningar som ska göras • syftet med analysen • analysens omfattning, tilldelning av resurser • val av metoder och angreppssätt.

Formuleringen av syfte och omfattning är avgörande för kvalitén hos processen med att hantera riskerna. Vilka mål som ställs upp kan vara beroende av företagets policy, föreskrifter från myndigheter, branschpraxis, avtal med fackföreningar etc. (Harms-Ringdahl, 1993, s.90). Insamling av information Informationen är utgångsmaterialet i en analys. Man behöver information om systemet som ska analyseras. Det gäller den tekniska utformningen, hur systemet fungerar och de aktiviteter som förekommer. I hög grad styrs behovet av information av vilka metoder som ska användas. Gäller det en planerad anläggning får man utgå från ritningar, skriftliga och muntliga beskrivningar, samt information om liknande anläggningar. Riskidentifiering Det här är den centrala delen av riskhanteringsprocessen och avgörande för det fortsatta arbetet, risker identifieras systematiskt efter den planering som gjorts före. Vid identifieringen delas riskerna in i klasser för att underlätta en värdering. Riskvärdering Målet är att utifrån resultatet från riskidentifieringen värdera till vilka risker som resurser ska tillsättas. Förslag till åtgärder I de fall där det bedöms nödvändigt kan lämpliga åtgärder tas fram för att minska konsekvensen eller sannolikheten för en risk. Komplettering Kompletteringar kan behövas om det under arbetets gång upptäcks att mer detaljerade genomgångar behövs eller att en kompletterande riskanalysmetod är lämplig. Sammanfattning Resultaten av ovanstående arbete sammanfattas till ett beslutsunderlag. Beslut Det här är det första steget i riskreduktionsprocessen. Beslut tas för vilka åtgärder som ska vidtas av projektledningen med hjälp av beslutsunderlaget. Åtgärder Efter detta utförs de beslutade åtgärderna i form av riskreduktioner, för att mildra konsekvenserna av riskerna eller sänka sannolikheten för att dessa inträffar. Alternativt acceptera situationen. Uppföljning Här kan kontroll av beslutade åtgärders genomförande planeras in och en granskning av resultatet göras.

10

2. LITTERATURSTUDIE

De aktiviteter som finns innanför rutan i figur 2.1, som är markerad med en grövre linje, är de som är centrala vid framtagandet av ett beslutsunderlag. De som kommer nedanför linjen är de delar som tillhör riskreduktionen beskriven i figur 2.1 ovan.

2.2.1 Dialog eller diskussion vid identifiering

Dialog nämns i första stycket av kapitel 2.2, som ett sätt att finna risker, vilket en grovanalys bygger på när den genomförs i grupp. För att en sådan riskanalys ska bli givande är det viktigt att skillnaden mellan dialog och diskussion klargörs. Begreppet dialog har diskuterats av Senge (1995) i boken Den femte disciplinen, den lärande organisationens konst, som tar upp ämnen som konstruktiv konflikthantering samt kompetensutveckling som formgivning, förvaltning av värderingar och lärande. Följande åsikter om att föra en dialog är hämtade härifrån. Boken beskriver två huvudtyper av samtal: dialog och diskussion. Det förstnämnda är ett begrepp som härstammar från de gamla grekerna, där dialogos för dem betydde ett fritt meningsutbyte i en grupp. Detta skiljer sig från de vanliga diskussionerna där åsikter kastas fram och tillbaka i en tävlan att vinna eller försvinna. (Senge, 1995, s.23) Diskussionen är en studie där ett ämne bollas mellan deltagarna, analyseras och argumenten för och emot presenteras. Skillnaden mot en dialog är att den enskilde deltagarens ändamål med samtalsformen är att vinna och få stöd för den egna uppfattningen. Syftet med dialogen däremot är att vidga gränserna och nå längre än den enskilde individen kan på egen hand, inte att vinna. Östberg (1993) skriver i sin bok Att veta vad man gör, om försök att få klarhet i vad som är sammanhörande skäl och vad som är motskäl, när sådana problem uppstått. Företrädare för skilda ståndpunkter har fått utveckla sina skäl för en ”mediator” som haft till uppgift att förmå samtliga att ta ställning till varandras åsikter på ett klargörande sätt. Syftet är inte att få ett avgörande om vilken åsikt som är riktigast eller att uppnå enighet. Det gäller bara att om möjligt få fram alla åsiktsskillnader i form av en dialog. Tre grundläggande förutsättningar för dialog pekas ut av Senge (1995, s.223):

1. Varje deltagare måste granska sina tidigare antaganden. 2. Varje deltagare måste se de andra som sina kollegor. 3. Någon måste hålla i trådarna och hålla ihop dialogen.

Att granska sina antaganden innebär att deltagarna måste undvika tankar som säger ”så här är det”. Istället ska de försöka tänka tillbaka för att finna vilka antaganden som gjorts, vilket då möjliggör jämförelser i gruppen. Vad gäller den andra punkten, är det avgörande när dialogen börjar att en önskan finns att betrakta de andra som sina kollegor.

Att man är kollegor innebär inte att man måste dela samma åsikter. Tvärtom, det är när man har olika åsikter, som det verkligen visar sig om man ser varandra som kollegor.(Senge, 1995, s.224-225).

För att dialogen inte ska övergå i diskussion behövs någon som håller i trådarna. Det måste tydliggöras för var och en att alla har ansvar för resultatet samt se till att dialogen flyter. Om någon driver samtalet från dialog mot diskussion fast det inte är läge för en diskussion måste samordnaren uppmärksamma vad som är på gång och göra gruppen uppmärksam på situationen.

11

2. LITTERATURSTUDIE

Att styra en dialog innebär att hjälpa till och påverka processen utan att märkas för mycket och undvika att ta på sig rollen av expert och därmed dra uppmärksamheten från gruppmedlemmarna och deras idéer.

Samordningens konst ligger i att inte säga mer än stunden kräver. (Senge, 1995, s.225) När det sedan är dags för beslut kan det behövas en diskussion för att väga de olika åsikterna mot varandra så att det kan enas om ett alternativ. (Senge, 1995, s.226). Slutsatsen av detta är att i dialogen utforskas frågor och i diskussionen fattas beslut.

2.2.2 Uppdelning av risker i ett projekt

I det första steget i figur 2.2, planering, är det lämpligt att fundera över hur riskerna ska behandlas i arbetet. För att arbetet lättare ska kunna systematiseras är det lämpligt att dela upp dessa i kategorier. För att få en uppdelning kan olika perspektiv användas för en riskanalys. Harms-Ringdahl exemplifierar bland annat följande uppdelning (1993, s.92-96):

a. Uppdelning efter metodik att förebygga b. Uppdelning efter olycksförloppet c. Uppdelning efter skada d. Typ av system där olyckan inträffar

Ett annat sätt är att kategorisera riskerna utifrån vilka delar av projektet de påverkar som till exempel:

a. Projektets omfattning b. Projektresultatets kvalitet c. Projekttiden d. Kostnaderna för projektet

För att kunna systematisera riskidentifikationen enligt Wideman (1992, s.III-3), är en klassificering av riskerna efter deras primära källa mer användbar än en uppdelning utifrån vilken skada som de ger upphov till. Fördelen är att en sådan medför en möjlighet till effektivare projektledning. Följande källor till risker anges därefter i boken:

a. Externa, men oförutsägbara b. Externa förutsägbara men osäkra c. Interna av icke teknisk karaktär d. Tekniska e. Juridiska

Informationen i dessa kategorier kan sedan grupperas efter den naturliga fördelningen som finns inom branschen för ämnesområden (Wideman, 1992, B-2). Syftet med en kategorisering är att underlätta ett systematiserat arbete att identifiera riskerna samt effektivisera projektledningen. I byggbranschen finns idag ett system för att hantera information på ett systematiskt sätt, BSAB. Detta är en förkortning av Byggandets Samordning AB men är idag registrerat som ett varumärke som står för bygg- och fastighetssektorns gemensamma språk och bas för informationsstruktur. (http://www.byggtjanst.se). Utmärkande för BSAB-systemet är att information kan föras mellan olika aktörer och datorsystem. (Svensk byggtjänst, 2005, s.45)

12

http://www.byggtjanst.se

2. LITTERATURSTUDIE

Följande beskrivning av uppbyggnaden av systemet är hämtad från BSAB 96, System och tillämpningar (Svensk byggtjänst, 2005, s.49). För de delar som är inom citattecken finns ingående tabeller som visar på uppdelningar inom dessa.

Utgångspunkten är att man har en ”Verksamhet” för vilken något måste byggas, anpassas eller skötas för att verksamheten ska kunna bedrivas på önskat sätt. Det som byggs är alltid något materiellt som när det är klart bör ha sådana egenskaper att det uppfyller behoven. Den helhet som byggs vid nyproduktion är ett ”Byggnadsverk”, t.ex. ett hus. Ett byggnadsverk byggs vanligen upp av många delar. De byggs – var och en eller i olika grupperingar – så att de uppfyller de funktionskrav som verksamheten ställer, eller som krävs rent tekniskt för att t.ex. byggnadsverket ska hålla ihop. Dessa delar kallas ”Byggdelar” och om deras tekniska lösning är känd kallas de ”Byggdelstyper”.

Byggdelstabellen återfinns på Svensk Byggtjänsts hemsida (http://www.byggtjanst.se). För att komma åt dessa krävs ett abonnemang. I ett första steg kan konsekvenserna på verksamheten analyseras, därefter byggnadsverket. I ett senare skede när riskanalysens syfte är att studera detaljer kan detta göras på byggdels-nivå. I figur 2.3 är sambandet mellan de olika nivåerna förtydligade.

Figur 2.3. Samband mellan olika nivåer i BSAB 96. (Svensk byggtjänst, 2005, s.50). En annan möjlig uppdelning i branschen är efter de funktionskrav som ställs på en byggnad enligt Boverkets byggregler (Boverket, 1998). Varje kapitel i denna bok handlar om ett övergripande funktionsområde som till exempel Utförande och driftinstruktioner, Utformning eller Brandskydd. Dessa kategorier fokuserar därmed på ett tänkt resultat och den fysiska byggnadens funktion, jämfört med det första alternativet utifrån BSAB där utgås ifrån förutsättningar och resultatet analyseras. Det senare kräver ett större underlag och passar därmed bättre i ett senare skede.

13


2. LITTERATURSTUDIE

2.3 Riskanalys Den centrala delen i riskhanteringsprocessen är riskanalysen. Målet med denna varierar beroende på systemets, produktens eller byggnadens olika faser i livscykeln. I de internationella standarderna för riskhantering (IEC, 1993, s.17) exemplifieras några mål för idé-, design- och utvecklingsfasen, det vill säga i ett tidigt skede.

• Att identifiera stora orsaker till risker och andra viktiga faktorer som påverkar. • Att förse designfasen med information och analysera lämpligheten med den generella

utformningen. • Att identifiera och utvärdera möjliga säkerhetsåtgärder i konstruktionen. • Att förse riskvärderingarna med information om de aktuella situationerna. • Att införskaffa information för utvecklandet av normala och nödlägesrutiner. • Att utvärdera risker med hänsyn till bestämmelser. • Att utvärdera alternativa koncept.

2.3.1 Metoder för riskanalys

Beroende på hur sannolikheten skattas kan en uppdelning göras av metoder. Om långa stabila dataserier finns tillgängliga kan vanlig statistisk metodik användas. Dessa kan vara baserade på till exempel incidenter för den analyserade situationen. Enligt Grimvall (2003, s.258) är ideal-fallet för en analys, precis sådana situationer för vilka ett stort statistiskt underlag finns. Dessa typer av riskanalyser kallas även för kvantitativa då de baseras på ett stort dataunderlag. Om få data finns tillgängliga kan sannolikheter för risker skattas genom att en logisk modell av systemet kombineras med feldata för ingående komponenter, i så kallade Bayesianska metoder. En form är tillförlitlighetsanalyser (Probability Safety Assessment). Det sista fallet är då skattningen av sannolikheterna inte kan baseras på logiska modeller eller på empiriska data och analysen blir då en kvalitativ bedömning av situationen.

Det kan förefalla väl ”gissningsbetonat” att utgå från subjektiva (expert) bedömningar. Vi bör dock ha klart för oss, att även på de övre stegen i skattningstrappan måste val av modeller och data utgå från bedömningar, även om man vanligen inte diskuterar detta. (Grimvall, 2003, s.260).

Med skattningstrappan åsyftas här till figur 2.4 som beskriver de tre olika situationer vilka oftast styrs av tillgängligheten på information.

Figur 2.4. Skattning av sannolikhet, fri tolkning (Grimwall, s.259).

Kvalitativa Expertbedömningar Subjektiva sannolikheter

Incidenter Kvantitativa Många data Klassisk statistisk analys

Logisk modell (tillförlitlighetsanalys)Få data Bayesianska metoder

14

2. LITTERATURSTUDIE

När val av metod ska göras kan det mycket väl finnas motiv till att välja en kvalitativ bedömning framför en kvantitativ även om statistiskt underlag finns tillgängligt. Subjektiva bedömning är inte alls lika tid- och resurskrävande. I och med att tid och resurser är två av tre styrparametrar i ett projekt (se figur 2.5), kan detta komma att motivera valet av metod.

Produktkvalitet Produktkvalitet ……%

Prioritering

Figur 2.5. Projekttriangel med de tre styrparametrarna, fri tolkning (Tonnquist, 2005, s.56). Observera att endast en parameter kan vara högst prioriterad. Syftet med triangeln i figur 2.5 är att någon av de tre styrparametrarna tid, kvalitet och resurser ska prioriteras. Stjärnan placeras på ett sätt som motsvarar det sätt prioriteringar ska göras på i projektet. Ingvarson (2003, s.13) skriver att eftersom riskanalysen utgör ett beslutsunderlag är det viktigt att klargöra de frågor och frågeställningar som ska belysas. För en utförare är det därför viktigt att få detta klargjort av beställaren. I de internationella standarderna gällande riskhantering anges frågeställningar som bör besvaras i detta syfte, (se bilaga 2-A). (IEC, 1995, s.31).

2.3.2 Riskanalysmetoder i ett tidigt skede av ett projekt

Vanliga riskanalysmetoder finns exemplifierade i bilaga 2-B. Här följer en beskrivning av några utvalda metoder som kan tänkas vara lämpliga i ett tidigt skede av projekt. Feleffektsanalys (Fault Modes and Effects Analysis, FMEA) används för att systematiskt identifiera fel på komponenter (eller moduler), som kan leda till risk. Metoden är tekniskt inriktad; den används ibland också på systemnivå. Det är en i grunden kvalitativ analysmetod men den kan även användas kvantitativt. Principen är att genom frågeställningar baserade på ”vad händer om…?”, ska alla stora delar/moduler i systemet analyseras. Vilka fel som kan uppstå och hur de påverkar systemet. (IEC, 1995, s.53). Analysen är vanligtvis beskrivande och informationen struktureras upp i en tabell eller i ett dokument i annan form. Nackdelen med metoden är svårigheten att kunna hantera överflödig information eftersom metoden utgår från en första händelse och alternativa möjligheter som en följd av att denna hanteras. Samtidigt som den endast fokuserar på fel i enstaka komponenter eller moduler. Felträdsanalys (Fault Tree Analysis, FTA) analyserar orsaker och visar logiskt samband som kan leda till en definierad oönskad händelse. Felträdet kan ses som en modell av hur ett olycksfall kan inträffa. Metoden anses kunna användas som en kvalitativ metod likväl som en kvantitativ. I det här fallet utgås från en händelse som är oönskad och alla möjligheter för att nå denna identifieras, upprepat

Tid

Tid ……%

Resurser ……%

Resurser

15

2. LITTERATURSTUDIE

ända tills en önskad detaljnivå på analysen har erhållits. Är speciellt användbar vid analys av system med många gränssnitt och växelverkan mellan aktiviteter. (IEC, 1995, s.55). Preliminary Hazard Analysis (PHA), även kallad grovanalys, är en kvalitativ riskidentifierings- och sannolikhetsanalys som används med målet att identifiera risker i det analyserade systemet. Vanligtvis används metoden i ett tidigt skede av utvecklingsfasen när lite information finns tillgängligt om detaljer. Därefter kan analysen utgöra en grund för vidare analyser om sådana bedöms nödvändiga. Efter att alla tänkbara scenarion för systemet har analyserats, görs en subjektiv bedömning av sannolikheten för att en risk inträffar samt konsekvens av denna. Grovanalysen bör uppdateras i de olika faserna av projektet.

2.3.3 Sammanfattning

Arbetsgången i riskhanteringsprocessen kan variera men grundläggande för dess kvalitet är den första fasen, där arbetet planeras. Vidare omfattar riskhantering både analys, framtagande av ett beslutsunderlag samt införandet av åtgärder. Att identifiera risker i ett system handlar enligt Östberg (1993) om att gynna ett kreativt tänkande. En lämplig metod för detta är dialog, som innebär ett fritt meningsutbyte. Syftet med denna är att få fram alla åsiktsskillnader. När beslut sedan ska fattas kan en diskussion behövas, där åsikterna vägs mot varandra och slutligen enas om ett alternativ. För att effektivisera och systematisera arbete med att hantera riskerna i ett projekt är det lämpligt att kategorisera dessa. På vilket sätt detta lämpligen görs beror på syftet med analysen. Kärnan i riskhanteringsprocessen är riskanalysen. Målet för analysen kan variera, beroende på när under objektets livscykel denna görs. Flera olika metoder finns för utförandet av en riskanalys. Dessa kan delas upp i dels en kvalitativ och dels en kvantitativ grupp. I de fall där en stor mängd data kring riskerna finns tillgängliga är det möjligt att använda en kvantitativ metod. Det vanliga för byggbranschen är att subjektiva bedömningar görs, dels på grund av att det sällan finns tillgänglig data samt att de inte kräver lika mycket resurser som en objektiv analys. Att syftet med riskanalysen är förklarat för utföraren är grundläggande för att rätt metod ska kunna väljas och rätt frågor belysas.

16

2. LITTERATURSTUDIE

2.4 Riskvärdering och riskreduktion Avsikten med denna del av riskhanteringsprocessen är att säkerställa åtgärder utifrån riskanalysen. De risker som identifierats ska värderas. En bedömning kan vara att underlaget fortfarande inte är tillräckligt bra för att ett beslut ska kunna fattas och att en fördjupad analys behöver göras. Enligt Wideman (1992, B-3) är det lämpligt att avgränsa de risker som ska behandlas djupare i någon form av analys till de som uppfyller nedanstående krav.

a. Är relevant för projektet. b. Ingår inom projektets ansvarsområde. c. Täcks inte vanligtvis av normala försäkringar i projekt. d. Förutsägbara (men osäkra). e. Har en betydelse för projektet som inte är försumbar.

När det är dags för riskvärdering är det ofta nödvändigt att ha förutbestämda regler för hur detta ska göras. Hur fördelningen av de tre styrparametrarna, (se figur 2.5) prioriteras i projektet är därför viktigt att tydliggöra. Enligt Wideman (1992, B-4) är det lämpligt att göra det i planeringen för riskhanteringsprocessen. Utifrån riskvärderingen kan sedan ett beslutsunderlag arbetas fram genom att alternativa åtgärder utreds och information presenteras och dokumenteras. Detta görs för de osäkerheter som ansågs behöva det i riskvärderingen.

2.4.1 Konsultation

När ett beslutsunderlag arbetas fram kan det vara lämpligt att anlita expertis. Åsikter och råd från andra människor kan vara en viktig del av beslutsunderlaget och det hjälper att se beslutet från nya vinklar. Rollof beskriver i sin bok Effektivare beslut (1999, s.44) hur en sådan situation lämpligen ska hanteras. Innan någon konsulteras bör det klargöras vad syftet med konsultationen är:

1. Är målet ett bättre beslutsunderlag – lyssna, få in nya aspekter, bredda bilden, ta hjälp av specialistkunskap eller specifik kompetens?

2. Ska ett beslut testas, reaktioner och motargument erhållas? 3. Är syftet att öka delaktigheten hos deltagarna, det vill säga få en större acceptans för

beslutet? 4. Ska ansvaret lämnas över?

En eventuell konsultation kan i figur 2.2 ses som Eventuella kompletteringar.

2.4.2 Åtgärder

När beslutsunderlaget sedan anses vara fullgott, är det dags för att fatta beslut om åtgärder. Enligt Tonnquist (2005, s.145) är det då av intresse för projektledaren att åtgärderna är:

a. Adekvata för risknivån b. Kostnadseffektiva c. Rätt i tiden d. Realistiska e. Accepterade och godkända f. Utförda av en ansvarig person

17

2. LITTERATURSTUDIE

För att undvika risker kan olika strategier väljas, beroende på osäkerhetens karaktär, om den går att kontrollera eller inte samt vilka konsekvenserna är. Följande möjligheter finns:

• Undvika risker – ändra projektplanen för att eliminera risken, eller skydda projektet från riskens inverkan.

• Förflytta risker – överför risken till tredje part exempelvis ett försäkringsbolag. • Minska risker – lindra inverkan av en identifierad risk, genom att införa åtgärder som

minskar riskens sannolikhet och/eller konsekvens. • Acceptera risker – ingen förändring av projektplanen på grund av en identifierad risk.


Syftet med riskvärderingen och riskreduktionen är att påverka projektets utgång utifrån den riskanalys som gjorts. En gallring av riskerna bör ske utifrån planeringen som gjorts för riskhanteringsprocessen. Ur detta tas sedan ett beslutsunderlag fram för de adekvata riskerna. Utifrån detta beslutas det om åtgärder, vilka det finns alternativa strategier för. Troligt är att ytterligare information kommer att behöva införskaffas för att ett effektivt beslut ska kunna tas. Konsultation är ett sätt, dock är det lämpligt att klargöra syftet med denna för att rätt effekt ska nås.

2.5 Riskhantering i projekt hos AHN På företagsnivå kan begreppet riskhantering innefatta följande element, exemplifierade av Harms-Ringdahl (1993, s.19):

• Internkontroll • Beslut relaterade till risker • Rutiner och policy • Organisatoriska lösningar • Regler, prioriteringar, ekonomi, kvalitetssäkring • Principer för riskhantering vid utformning av system

Det som studerats här är rutiner för riskhantering i byggprojekt. Aktiviteter som finns inlagda i företagets rutiner i andra former med syfte att tvinga fram planering, eftertänksamhet etc. har inte beaktats. Den övergripande rutinen för byggprojekt hos AHN är kvalitetssystemet. Detta kan beskrivas enligt figur 2.7, där fyra olika rutiner finns för de olika faserna i ett projekt. Underställt dessa finns riskhantering i olika former, (se figur 2.7). Till rutinerna finns mallar som kan användas för de dokument som måste redovisas. Anmärkningsvärt här är att endast miljörisker behandlas i ett tidigt skede av ett projekt, det vill säga i projektstarten. I rutinerna för projektstyrning finns även mallar framtagna för mötesprotokoll. Ett av dessa är beslutmötesprotokollet där riskanalys finns med som en av punkterna på dagordningen. En kopia av detta protokoll återfinns i bilaga 2-C. Här kan ses att punkten Riskanalys finns som underrubrik till kapitel 5 Kvalité/miljö/brand/risk tillsammans med bland annat Arbetsmiljöplan. Syftet med denna riskanalys är ej definierad i detta dokument varpå en tolkning kan vara att det är arbetsmiljörisker som ska behandlas under denna punkt.

18

2. LITTERATURSTUDIE

KVALITETSSYSTEM

Rutin projektstart

Rutin projektgenomförande

Rutin Rutin projektöverlämnande projektslut

Figur 2.7. Schematisk beskrivning av rutiner för byggproduktion hos AHN. Utöver detta finns en rekommendation för risk-, sårbarhets- och säkerhetshantering, (se bilaga 2-D) Syftet med den är att redovisa hur risker i AH’s verksamhet identifieras, analyseras samt hanteras på ett systematiskt sätt. Tanken är att detta dokument ska komplettera de rutiner som är fastlagda i kvalitetssystemet. Rekommendationen är dock i första hand avsedd för hantering av risker ur ett hälso- och funktionsperspektiv, men kan även i andra fall. Enligt Stig Hoff (2006-02-02) är det fundamentala syftet med riskhantering hos AH att förstärka och värna om företagets varumärke. Tanken är att finna de risker som ska behandlas av företaget internt samt vilka som ska föras över till andra, externa parter, med kunskap inom det aktuella området. En viktig del i detta är att finna sätt att följa upp de överförda riskerna i projekten. I rekommendationen föreslås att en grovanalys används i första hand vid riskanalyser. Där ska en eller flera arbetsgrupper bildas bestående av erfarna förvaltare, projektledare, driftsingenjörer, specialister etc. Även hyresgäster, projektörer, entreprenörer och andra intressenter kan ingå. Denna grupp ska sedan rangordna samt göra bedömningar om sannolikhet och konsekvens för riskerna i det aktuella fallet. Detta görs utifrån gemensamma erfarenheter, det vill säga att subjektiva bedömningar görs. Är risker svårbedömda eller om de antas kunna medföra allvarliga konsekvenser ur ett hälso- och miljöperspektiv eller då stora ekonomiska värden står på spel, skall värdering även utföras med andra analysmetoder enligt rekommendationen. I denna finns en rutin som ska följas oavsett verksamhetens eller arbetets storlek. Med verksamhet åsyftas bland annat förvaltning och byggprojekt. En kopia av rekommendationen återfinns i bilaga 2-D. I rekommendationen återfinns ett exempel på en riskvärderingsmodell baserad på en femgradig skala för sannolikhet och konsekvens, (se figur 2.8). För osäkerheterna som bedöms, anges ett poängtal utifrån två tabeller med fem klasser vardera för sannolikhet och konsekvens (se bilaga 2-D). Efter detta multipliceras dessa två poängtal för varje osäkerhet och ett risktal erhålls. Det används sedan för att erhålla en värdering utifrån matrisen i figur 2.8.

- Checklistor för miljöprogram

Arbetsmiljöplan- Projekteringsskedet: - Checklista arbetsmiljörisker. - Riskbedömning. - Entreprenadskedet

- GE skall för byggstart identifiera riskfyllda arbetsmoment.

19

2. LITTERATURSTUDIE

För att tydliggöra hur matrisen används ges ett exempel här. Sannolikheten för att en osäkerhet inträffar har bedömts vara medelstor, vilket ger poängtalet 3 i de tabeller som nämndes i stycket ovan. Konsekvens ansågs vara stor, det innebär 4 poäng. För att erhålla ett risktal och en värdering avläses dessa tal i matrisen. Här väljs då rad nummer 3 för sannolikhet samt kolumn nummer 4 för konsekvens, efter poängtalen de fick i bedömningen. Där de möts är vid risktalet 12 och rutan för denna är rödfärgad. Färgen indikerar att osäkerheten anses vara icke-acceptabel. Grönt hade inneburit att den är acceptabel och orange att den är osäker.

Figur 2.8. Exempel på riskvärderingsmodell hos AH. Matrisen i figur 2.8 är en riskvärderingsmodell som är gjord för värdering av risker ur ett egendoms- och ekonomiskt skadeperspektiv. I rekommendationen står det att de orange- och rödfärgade rutorna bör flyttas till vänster då personrelaterade skador värderas. Vad gäller poängsättningen vid bedömningen föreslås i rekommendationen att en femgradig skala används, både för sannolikhet och konsekvens. Fördelen med att använda en femgradig skala istället för en tregradig är, enligt Stig Hoff (2006-02-02), författare till rekommendationen, att det lättare uppstår en spridning i bedömningar av sannolikhet och konsekvens. Därmed kan diskussioner skapas i gruppen på ett naturligare sätt, varpå deltagarna tvingas delge sina åsikter om saken. En annan fördel enligt densamme är att en första bedömning ofta blir något grövre än den slutliga bilden, vilket då förskjuter riskbilden mer vid en tregradig skala.

2.5.2 Pågående utvecklingsarbete hos AH

Idag arbetar AH med att utveckla ett nytt byggstyrningssystem där riskhantering kommer att få en mer större betydelse jämfört med dagens rutiner hos AHN. I den version som finns tillgänglig idag, (2006-02-22), delas byggprojekt upp i följande faser:

1. Förstudie/utredning 2. Programskede 3. Systemskede 4. Bygghandlingsskede 5. Byggproduktion 6. Överlämnande

Den första fasen, Förstudie/utredning motsvarar det tidiga skede i vilket detta examensarbete behandlar. Aktiviteten riskbedömning återfinns som en nästsista aktivitet i fasen och är tänkt att utföras samtidigt som ett kostnadsöverslag görs för projektet. Författarens tolkning av syftet med detta är att undersöka de affärsmässiga osäkerheterna vilka sedan påförs som riskpremier till projektkostnaderna. Före detta ska en målbeskrivning göras av hyresgäst och/eller förvaltning varefter programbehov är tänkt att identifieras och därefter tas alternativa lösningar fram.

20

2. LITTERATURSTUDIE

Möjligheten att använda riskanalysen som ett designverktyg är något som skulle kunna nyttjas i det här tidiga skedet. Skillnaden mot de steg som beskrivs ovan skulle vara att identifieringen av programbehoven skulle systematiseras och resursanvändningen i framtagandet av alternativa lösningar skulle effektiviseras. Den här riskanalysen skulle i sådana fall vara inriktad mot tekniska osäkerheter.


Riskhantering för ett företag kan innebära många olika saker. Exempelvis är policys och rutiner sätt att hantera risker på. Hos AH finns en rekommendation för genomförandet av en riskhanteringsprocess idag. När denna ska användas är en bedömningsfråga som avgörs från fall till fall. Hos AHN finns idag två fall där kvalitetssystemet kräver att riskanalyser görs. Det första innebär att en checklista ska användas för att identifiera miljörisker i projektstartsskedet. I det andra fallet överförs hanteringen av arbetsmiljörisker systematiskt till projektörer samt entreprenörer. Dessa gäller både för byggproduktion samt drift.

21

3. Riskhantering i projekt Lindellhallen I det här kapitlet beskrivs läget i det byggprojekt där empirin till studierna har samlats. Detta i syfte att ge läsaren en större känsla för vad som skett vid genomförandet. Vidare redovisas arbetsgången med riskhanteringen i projektet och den valda metoden. Den frågeställning som besvaras i det här kapitlet är följande: Vilken riskhanteringsmetodik är lämplig att tillämpa i projekt Lindellhallen och hur genomförs detta?

3.1 Projekt Lindellhallen idag (2006-03-22) Arbetet med projektet hos AHN påbörjades under den senare delen av år 2004 men stoppades, dels beroende på att mycket var oklart i projektet, dels eftersom den dåvarande projektledaren gick i pension. Detta var innan ett byggnadsprogram var färdigställt. När det här examensarbetet påbörjades i mitten av januari år 2006, fanns i princip endast idéskisser framtagna för byggnaden, (se bilaga 3-B). De konsulter som var anlitade den första gången var bundna till projektet på samma avtal som skrevs då. Utöver dessa, har två av varandra oberoende inredningsarkitekter skissat på idéer för lokalens inredning. Det är dock inte bestämt på vilket sätt lokalerna ska nyttjas och av vem. Några milstolpar som en kommande huvudtidplan för projektet bygger på är följande:

• Färdigt byggnadsprogram i mitten av maj år 2006. • Hörsalarna i Lindellhallen kan hållas stängda från maj till slutet av augusti. Rimligt är att

stora delar av byggproduktionen utförs under perioden 200705-200708. • Inflyttning i de nya lokalerna är idag planerat till årsskiftet 2007/2008.

3.1.3 Målbeskrivning för projekt Lindellhallen

För att en del av de gamla tankebanorna i projektgruppen skulle brytas, betonades att det var en nystart av byggnadsprogrammet som skulle göras, inte en omstart. Planeringen av riskhanteringen kräver att syfte och mål definieras tydligt, vilket inte fanns när examensarbetet påbörjades. Inför byggnadsprogrammet togs följande målbeskrivning fram för projekt Lindellhallen av AHN:

Universitetsbiblioteket med hörsalsrundan och café UB i anslutning, har sedan länge varit en naturlig mötesplats på Umeå universitet. Därför ska projektet: - Ta till vara byggnadens strategiska placering på campus och det omgivande livet på de utvändiga ytorna runt omkring. - Lyfta fram Lindellmålningen då den är Umeås största konstverk och kulturskatt. - Finna bra tekniska lösningar för en glasad transparent fasad. - Göra den nya Lindellhallen till en kreativ miljö med möjlighet att studera ett levande campusliv från utsidan.

Det sist nämnda är något som är en del av företagets huvudbudskap, det vill säga konkretiseringen av det företaget erbjuder, vilket står skrivet som följer i AH’s plattform för extern kommunikation.

Akademiska Hus skapar levande campus där studier, forskning, företag, entreprenörskap och service samverkar och ger växtkraft.

22

3. RISKHANTERING I PROJEKT LINDELLHALLEN

Uttalat är också att projektet i grunden är en satsning för att få behålla biblioteket, campusområdets hjärta, på befintlig plats. Detta är även ett led i att skapa nya kreativa studie- och mötesplatser för universitetet samtidigt som det ska bidra till ett levande campus.

3.2 Osäkerhetsanalys i projekt Lindellhallen Som det nämnts i kapitel 2.1 har begreppet osäkerheter avsetts användas istället för begreppet risker. Under arbetets gång har endast det direkta uttrycket risker ersatts av osäkerheter, samtidigt som begreppen riskanalys, riskvärdering, risktal etc. har använts. I det här kapitlet kommer dock osäkerheter att användas konsekvent för att förtydliga processen. Det första steget i osäkerhetshanteringen är osäkerhetsanalysen, som innefattar planering av arbetet, osäkerhetsidentifiering samt beräkning av osäkerheter (se figur 2.1 och 2.2), vilket beskrivs här.

3.2.1 Planering inför osäkerhetsanalys

En avgränsning inför examensarbetet var att AH’s rutiner används som stomme för osäkerhetshanteringsprocessen. I det här fallet innebär det att de koncerngemensamma rekommendationer som finns har använts som grund för arbetet. I litteraturstudien och figur 2.6 angavs frågeställningar som skulle besvaras för att underlätta valet av osäkerhetsanalysmetod. Detta ansågs dock inte nödvändigt att göra i det här fallet eftersom AH’s rekommendationer förespråkar att en grovanalys används i ett första skede. Vidare var en slutsats efter litteraturstudierna att en grovanalys är lämplig att använda i ett tidigt skede, beroende på resurs- och informationsmängden som finns att tillgå i projektet. I samband med detta gjordes en planering där syftet och målet med osäkerhetsanalysen klargjordes. Detta påverkade sedan det val som gjordes för hur osäkerheterna skulle kategoriseras. Ett beslut togs om att först genomföra en intern och sedan en extern analys. Arbetsgången kan schematiskt förklaras enligt figur 3.1.

23


Planering-syfte och omfattning

Figur 3.1. Arbetsgång vid osäkerhetsbedömning i ett tid gt skede av projekt Lindellhallen. i Det första som gjordes var planeringen av osäkerhetshanteringen. En intern och en extern process valdes att genomföras. Intentionen med den interna analysen var att få en övergripande bild av projektet för dess ledning. Vid den externa var avsikten att identifiera osäkerheter gällande byggnadens funktion samt förankra en del av de internt identifierade osäkerheterna i projektgruppen. Inför dessa båda delar gjordes en introduktion för att ge deltagarna grundläggande kunskaper om osäkerhetshantering samt det kommande arbetet. Den planering som hade gjorts för respektive del, förmedlades vidare här. Det som gjordes först var den interna delen där osäkerheter värderades. En del av de med bedömningen icke-acceptabel lyftes sedan över till den externa processen. Övriga sammanställdes i ett dokument.

Osäkerhetsvärdering - en bedömning per

osäkerhet

Osäkerhetsidentifiering - övergripande för

projektet

Osäkerhetsberäkning - ett osäkerhetstal per

osäkerhet Sammanställning- internt och externt

identifierade sammanställs - indelning av osäkerheter

i projektskeden

Osäkerhetsidentifiering - externa konsulter,

individuellt

Osäkerhetsberäkning - ett osäkerhetstal per

osäkerhet

Osäkerhetsvärdering - en bedömning per

osäkerhet

Introduktion

Introduktion

Internt hos AHN Externt i projektgrupp

Externt dokument- osäkerheter i projektet

som hanteras i projektgruppen

Internt dokument - osäkerheter i projektet

som hanteras internt

Transparent färg och streckad linje innebär att det är en stöd aktivitet

24


25

De osäkerheter som de externa konsulterna hade identifierat individuellt sammanställdes hos AHN och delades i in projektskeden. Därefter samlades projektgruppen och bedömningar gjordes av de osäkerheter som hade valts att lyftas fram i byggnadsprogrammet. Målen och uppläggen för osäkerhetsanalyserna presenteras nedan som modellbeskrivningar.

3.2.2 Modell för intern osäkerhetsanalys

De avgränsningar som formulerades för den interna osäkerhetsanalysen hos AHN var samma som punkt nummer två i kapitel 1.4. Syftet och målet med osäkerhetsanalysen definierades enligt följande:

• Syftet med osäkerhetsanalysen är att effektivisera och koncentrera arbetet till de osäkerheter som anses ha störst betydelse för att nå målen för det tidiga skedet av projektet.

• Målet med analysen är en sammanställning av osäkerheter i projektet som bedömts med avseende på sannolikhet och konsekvens.

De interna resurser som planerades använda för osäkerhetsanalysen var följande personer ur AHN’s organisation:

• Chefen för projektledning • Fastighetschefen • Förvaltaren av berörd byggnad • El-samordnaren vid AHN • Miljösamordnaren vid AHN

Fastighetschefen samt miljösamordnaren kunde dock inte närvara. Den kategorisering som valdes att användas var efter osäkerheternas primära källa, enligt kapitel 2.2.2, tredje punktlistan. Dessa delades sedan upp i tre olika osäkerhetstyper, tid, kvalitet och resurser, beroende på vilken konsekvens som de i första hand bedömdes generera. Syftet med detta var att prioriteringen av dessa tre parametrar i projektet sedan skulle påverka värderingen av osäkerheterna. De identifierade osäkerheterna numrerades för att underlätta kommunikationen om dessa. Ett viktigt förtydligande här var att inga osäkerheter fick raderas från sammanställningen för att numreringen inte skulle ändras. Se figur 3.2 som exempel på utförande.


26

Figur 3.2. Exempel på modell för intern osäkerhetsanalys, i kategorin externa oförutsägbara.

Externa oförutsägbaraS = Sannolikhet K = Konsekvens

Nr Osäkerhet Risktyp Konsekvens beskrivning1 2 3 4 5 1 2 3 4 5

S K SxK Bedömning Åtgärdsförslag Bedömning efter åtgärd

Ansv Datum* Kommentar Rev.

1 Dåliga värderförhållanden K Fuktskader 02 R Beredskap 03 T Sluttiden 04 05 06 07 08 09 0

10 011 0

RisktyperT = TidK = Kvalitet *När ågärd ska vara utfördR = Resurs

Sannolikhet PoängMycket liten sannolikhet 1Liten sannolikhet 2Medelstor sannolikhet 3Stor sannolikhet 4Mycket stor sannolikhet 5

Konsekvens PoängObetydlig konsekvens 1Liten konsekvens 2Medelstor konsekvens 3Stor konsekvens 4Katastrofal 5

I detta blad identifieras externa oförutsägbara osäkerheter.

De olika osäkerhetstyperna som användes.


27

3.2.3 Modell för extern osäkerhetsanalys

Det intressanta för AHN bedömdes i det här fallet vara de externa konsulternas identifiering av osäkerheter gällande byggnadens funktion samt deras bedömning av dessa osäkerheter. Syftet med denna konsultation var att få ett bättre beslutsunderlag för det fortsatta arbetet. Samma avgränsning valdes för analysen som vid den interna, (se kapitel 3.2.2). Den externa osäkerhetsidentifieringen valdes att utföras individuellt hos konsulterna. Syfte med det var att kunna nyttja konsulterna till annat också under mötet. Forumet där detta valdes att genomföras bestod av en konsult vardera för samtliga följande yrkeskategorier:

• Byggprojektledning • Arkitekt • Byggkonstruktör • Markprojektering • Projektering av VVS-installationer • Projektering av El-installationer • VVS handläggare

För att på ett systematiskt sätt kunna arbeta igenom olika osäkerheter i byggnaden användes nedanstående kategorisering, (jämför kapitel 2.2.1). Anledningen till detta är det tidiga skedet då underlaget för analysen är knapp. Med dessa kategorier fokuseras på ett tänkt resultat och dess funktionskrav.

1. Utförande 2. Drift 3. Utformning 4. Bärförmåga, stadga och beständighet 5. Brand 6. Hygien, hälsa och miljö 7. Buller 8. Säkerhet vid användning 9. Energihushållning och värmeisolering

Likadant som vid den interna analysen, delades osäkerheterna upp beroende på vilken typ av konsekvens som bedömdes av de tre styrparametrarna tid, kvalitet samt resurser. Se figur 3.3 för exempel på utförande.


28

9.Energihushållning och värmeisolering

S=Sannolikhet K=Konsekvens

Nr Osäkerhet Risktyp Konsekvens beskrivning1 2 3 4 5 1 2 3 4 5

S K SxK Bedömning Projektskede Åtgärdsförslag Bedömning efter åtgärd

Ansv Datum* Kommentar Rev.

1 Evakuering av frånluft f e utan värmeåtervinning

R Beroende på verksamheten, men vid roterande återvinning i aggregat bör denna luft ej återvinnas. Risk för överföring av lukter S

2 03 04 05 06 07 08 09 010 0

Risktyper ProjektskedenT = Tid P = programskedeK = Kvalitet S = systemhandlingsskede *När ågärd ska vara utfördR = Resurs B = bygghandlingsskede

BP = produktion

Sannolikhet Poäng Ö = överlämnande

Mycket liten sannolikhet 1Liten sannolikhet 2Medelstor sannolikhet 3Stor sannolikhet 4Mycket stor sannolikhet 5


rån caf

I I II I II I 5 1 5

Kategori för identifiering av osäkerheter.

Deltagarnas individuella bedömningar fylls i. Efter diskussioner ska gruppens gemensamma nivå på dessa erhållas.

Det projektskede där osäkerheten anses vara väsentlig att hantera, anges här.

Figur 3.3. Exempel på modell för extern osäkerhetsanalys, i kategorin energihushållning och värmeisolering.


3.3 Osäkerhetsvärdering i projekt Lindellhallen Osäkerhetsvärderingen som gjordes i det här projektet baserades på AH’s rekommendationer, (se bilaga 2-D). Den matris som finns angiven där valdes att användas i tre olika utföranden. För att klargöra förutsättningarna för projektet gjordes en prioritering av de tre styrparametrarna i projektet. Detta gjordes i den grupp som samlades för den interna osäkerhetsidentifieringen. Deltagarna fick göra detta individuellt först och därefter fördes en diskussion för att erhålla en gemensam syn på detta. Resultatet framgår av figur 3.4.

Kvalitet

ResurserTid

Figur 3.4. Prioriteringsordning som gjordes för projektet vid den interna osäkerhetsanalysen. Ur detta har en prioriteringsordning för styrparametrarna tolkats till följande:

1. Tid 2. Kvalitet 3. Resurser

Före mötet i den interna analysen hade tre olika osäkerhetsvärderingsmodeller förberetts, utifrån AH’s rekommendationer. Det togs fram en för varje prioriteringsnivå enligt bilaga 3-E. Dessa presenterades efter att gruppen enats om en gemensam prioriteringsordning. Därmed kunde varje styrparameter förknippas med en värderingsmodell, (se bilaga 3-E). Tanken med utformningen av osäkerhetsvärderingsmodellerna är att desto lägre prioritet en osäkerhets konsekvenser har i ett projekt, desto större ska acceptansen vara för dessa. För att exemplifiera detta steg har här en osäkerhet valts från sammanställningen av projektgruppens bedömningar. Konsekvensen av dåliga väderförhållanden beskrevs för både resurser och tid, enligt tabell 3.1 nedan. Tabell 3.1. Exempel på beskrivning av en osäkerhet med två osäkerhetstyper. Nr Osäkerhet Osäkerhetstyp Konsekvens-

beskrivning S K Bedömning

12 Dåliga väderförhållanden Tid Påverkar sluttiden 4 4 20 Dåliga väderförhållanden Resurser Väderskydd kostar

pengar 4 3

Sannolikheten att denna osäkerhet inträffar under projektet bedömdes vara stor (4). Konsekvenserna som de är beskriven, ansågs vara stor för projekttiden (4) men medelstor för resurserna (3). Dessa tal används sedan för att få de ovan givna bedömningarna utifrån de förutbestämda värderingsmodellerna, (bilaga 3-E). I det här exemplet blev bedömningarna för projektets tid och resurser, icke-acceptabel respektive osäker.

29


3.4 Genomförandet Här beskrivs tillvägagångssättet vid genomförandet av osäkerhetsbedömningarna i projekt Lindellhallen. Punkter eller sammanhang som har varit av betydelse för resultat har lyfts fram. Detta för att ge en förståelse för hur arbetsgången kan ha påverkat det material som ska analyseras. Den osäkerhetsbedömning som gjorts kan beskrivas i tre steg, enligt figur 3.5.

Figur 3.5. Beskrivning av steg 1, 2 och 3 vid den första osäkerhetsbedömningen för projekt Lindellhallen. I steg 1 och 2 har en sammanställning gjorts för respektive steg. Resultatet av arbetet är två dokument för osäkerhetshantering. Det ena ska hanteras internt och det andra i projektgruppen. Det är dessa som kallas Internt dokument respektive Externt dokument.

3.4.1 Genomförande av intern osäkerhetsbedömning

Det arbete som kommer att beskrivas nedan är steg 1, enligt figur 3.5. Resultatet av detta är Sammanställning 1 i bilaga 3-D. Den interna osäkerhetsanalysen gjordes med avsikten att erhålla en helhetsbild av osäkerheterna i projektet. Till den möteskallelse som skickades ut bifogades en introduktion. Syftet var att ge

Osäkerhetsidentifiering -internt AHN

Osäkerhetsidentifiering-individuellt av externa konsulter

Indelning av osäkerheter i projektskeden - sammanställning 1 och 2

Sammanställning 1 - osäkerheter för en övergripande bild av projektet

Sammanställning 2- osäkerheter kring byggnadens funktion

Sammanställning 3- osäkerheter för bearbetning i byggnadsprogramsskedet

Osäkerhetsberäkning-internt AHN

Osäkerhetsvärdering-internt AHN

Osäkerhetsberäkning-individuellt av externa konsulter

Osäkerhetsberäkning- osäkerheter i Sammanställning 3

Osäkerhetsvärdering- projektgruppen STEG 1

STEG 3

STEG 2

AHN Externa konsulter för byggnadsprogrammet Projektgrupp för byggnadsprogrammet

Internt dokument - osäkerheter i projektet för hantering internt

Externt dokument - osäkerheter i projektet för hantering i projektgruppen

30


deltagarna en möjlighet att bekanta sig med begreppen som skulle användas samt göra de nödvändiga förberedelserna. Introduktionerna återfinns i bilaga 3-C. Här tydliggjordes avsikten att använda begreppet osäkerheter istället för risker. Vidare tydliggjordes skillnaden mellan dialog och diskussion för att underlätta styrandet mellan dessa två samtalsformer under mötet. Förberedelserna inför mötet gick ut på att samtliga skulle tänka igenom projektet själv och lista osäkerheter. Avsikten med detta var att alla skulle bilda sig en egen uppfattning om projektet innan träffen. Vid ett möte blir åsikter oftast påverkade av en deltagare i gruppen med en stark personlighet. Förhoppningen var att undvika det och därmed få ett bättre underlag till diskussioner eftersom allas syn på projektet lyfts fram. Under den interna analysen var det nödvändigt att göra ett förtydligande. Det gällde vilken osäkerhetstyp som skulle väljas i situationer där konsekvensen berör företagets resurser efter avslutat projekt. Ett exempel på detta är driftskostnader för en byggnad. Förtydligandet innebar att dessa skulle bedömas som kvalitetsfrågor i projektet eftersom de inte är kostnader som påverkar projektets ekonomi direkt. Det är snarare krav eller förväntningar från förvaltningen, om att byggnaden ska kunna drivas kostnadseffektivt. Om god kvalitet ska uppnås i projektet, bör förväntningar och krav uppfyllas. Det samma kom att gälla osäkerheter som kunde tänkas påverka företagets varumärke. I ett längre perspektiv kan det ge förlorade intäkter men under projektet är det en outtalad förväntning. De osäkerheter som identifierades återfinns i bilaga 3-D. Dessa fick varje gruppdeltagare i uppgift att individuellt poängsätta enligt den femgradiga poängskalan som återfinns i bilaga 2-D. Därefter sammanställdes dessa poäng i en tabell, (se bilaga 3-D). Detta användes sedan som underlag för att skapa diskussion kring osäkerheterna. Genom diskussionerna erhölls en gemensam bedömning av samtliga osäkerheter vilket sedan gav en värdering utifrån de förutbestämda osäkerhetsvärderingsmodellerna. Den slutliga sammanställningen, Sammanställning 1 enligt figur 3.5, återfinns i bilaga 3-D. De osäkerheter som fick bedömningen icke-acceptabel samt osäker vid denna interna osäkerhetsbedömning, är sammanställda i tabell 3.2 nedan.

31


Tabell 3.2. Icke-acceptabla samt osäkra osäkerheter identifierade internt. Nr Osäkerhet Osäkerhetstyp Konsekvens-

beskrivning Bedömning

Kategori: Externa oförutsägbara 1 Dåliga väderförhållanden K Fuktskador 2 Dåliga väderförhållanden R Väderskydd, kostar

pengar

3 Dåliga väderförhållanden T Sluttiden 7 Klotter R Fördyrat bygge 8 Brand T Tid Kategori: Externa förutsägbara men osäkra 2 Kundens outtalade

förväntningar K Dålig dager, påverkar

varumärket

3 Kundens outtalade förväntningar

T Spräckt tidplan

5 Kundens bortglömda förväntningar, programförändringar

T Tidplan

6 Användbarhet, kan byggnaden brukas som planerat?

K Varumärket som naggas i kanten

8 Stor personbelastning under produktionstiden

R Personskydd

9 Hyreskontrakt för de färdigställda lokalerna

R Vem ska driva verksamheten i lokalerna, vem är hyresgäst?

10 Hörsalarnas drift R Forcering, ej normal arbetstid

11 Hörsalarnas drift T Begränsad produktionstid Kategori: Interna av icke teknisk karaktär 1 Orealistisk tidplanering T Förlängd tid 2 Orealistisk tidplanering R Fördyrat projekt 3 Orealistisk tidplanering R Sjukskrivning i de interna

leden

4 Orealistisk tidplanering K Saknad kompetens 5 Orealistisk tidplanering K Saknade resurser 7 Otydlig målbeskrivning K Uppfyller inte behov 8 Otydlig målbeskrivning T Beslutsunderlaget blir

osäkert, svårigheter att prioritera

9 Organisation, sjukdomar, folk slutar

T Tappar tid


K Information tappas ur projektgruppen

32


Forts. tabell 3.2. Nr Osäkerhet Osäkerhetstyp Konsekvens-

beskrivning Bedömning

Kategori: Tekniska 2 Ljudklimat K Lokalen kan inte utnyttjas

som tänkt, funktionsbrist

3 Glasfasad K Ljus, temperatur reflektionsvärden

5 Glasfasad K Driftskostnaden 9 Limträbalkar, längden K Arkitektur, rumsbild 11 Grundläggning, tillgänglighet

för användare T Tillgänglighet för

användare med avseende på säkerhet.

14 Tidplanering T Bygget kan behöva stoppas upp

15 Tidplanering R Forcering måste tillgripas 16 Stuckaturtaket i hörsalar,

innertak R Fördyrningar

18 Sophantering K De lokaler som hyrs ut uppnår inte en fullgod standard gällande detta.

19 Luminansförhållanden pga solinstrålning

K Komfort- och funktionsfråga

20 Glasfasad R Tillgänglighet för användare med avseende på säkerhet. Måste spärras av etc.

21 Limträbalkarna, längden T Tillträde till arbetsområde 22 Muralmålningen måste

skyddas K Fel val av

produktionsmetod

Kategori: Juridiska 1 Entreprenadform T Klarar inte tidplan 2 Entreprenadform K Ingen

produktionskunskap i tidigt skede

4 Skadestånd R Föreläsningssalar kan inte användas, t.ex. pga buller

3.4.3 Genomförande av extern osäkerhetsbedömning

I figur 3.5 motsvarar det här steg 2. Resultatet av arbetet är redovisat i Sammanställning 2, (se bilaga 3-F). Detta gjordes i samband med att projektgruppen för byggnadsprogrammet kallades till nystartmöte för projekt Lindellhallen. Här deltog samtliga yrkeskategorier i kapitel 3.2.3. Vidare deltog även de som var med och genomförde de interna analyserna, (se kapitel 3.2.2). Liksom vid den interna osäkerhetsanalysen skickades en introduktion ut till deltagarna. Den stora skillnaden var att identifieringen av osäkerheter gjordes individuellt av de externa. Därefter sammanställdes de utan att någon dialog fördes kring dem och deras relevans. En annan förändring var att osäkerheterna delades in i projektskeden enligt kapitel 2.5.2. För att tydliggöra arbetsgången med osäkerhetsanalyserna för de externa konsulterna gjordes en kort presentation i PowerPoint. Här tydliggjordes ytterligare en gång målet med analysen, samt

33


arbetsgången i osäkerhetshanteringsprocessen. (Se bilaga 3-L för presentation). I denna exemplifierades även ett ifyllande av osäkerhetsanalysen, steg för steg och med tre olika scenarion. (Se figur 3.6 och 3.7 för exempel).

Figur 3.6. Ifyllandet av det tredje steget i osäkerhetsanalysen exemplifieras i PowerPoint för externa konsulter. (Detta var steg 4 av 15 i presentationen).

Figur 3.7. Ett möjligt scenario vid ifyllandet av osäkerhetsanalysen exemplifieras i PowerPoint för de externa i projektorganisationen. (Detta var steg 10 av 15 i presentationen). Av de sju personer som materialet skickades till erhölls svar från alla utom markprojektören och VVS handläggaren. Samtliga externa analyser återfinns i bilaga 3-F. En sammanställning har gjorts av dessa, (se bilaga 3-F), vilken benämns som Sammanställning 2 i figur 3.5.

34


3.4.4 Indelning av osäkerheter i projektskeden

Grundläggande i steg 3, (se figur 3.5) är detta arbete. En bedömning gjordes hos AHN av vilka osäkerheter som skulle lyftas fram vid arbetet med byggnadsprogrammet. De osäkerheter som valdes att tas med har sammanställts i tabell 3.3. Tabell 3.3. Sammanställning av externt identifierade osäkerheter. Nr Osäkerhet Osäkerhetstyp Konsekvens-

beskrivning Föreslaget projektskede

Kategori: Utförande 3 Montage på hög höjd T Tillgänglighet för

hyresgäster/studenter Systemhandling

10 Störningar under byggtiden

K Föreläsningssalar, bibliotek fungerar sämre

Byggproduktion

11 Störningar under byggtiden

T Föreläsningssalar, bibliotek fungerar sämre

Byggproduktion

Kategori: Drift 6 Klimatzoner K Svår teknik Bygghandlingar Kategori: Utformning 1 Installationer K Synliga installationer för

att åtgärda kallras samt solinstrålning vid fönster

Bygghandlingar

6 Ljudklimat K Lång efterklangstid, eko SystemhandlingarKategori: Bärförmåga, stadga och beständighet 1 Grundläggning T Åtkomlighet bef hus

grundl Program

3 Stomsystem T Logistik anpassn bef byggn

Program

4 Stomsystem K Logistik anpassn bef byggn

Program

Kategori: Brand 3 Bef verksamhet under

utförande tid K Utrymning Program

Kategori: Hygien, hälsa och miljö 1 Klimat m. a. p.

solinstrålning K Olika temperaturzoner i

lokalen Systemhandlingar

2 Styra studentflödet T Under utförandetid Program 8 Köket K Önskad meny kan ge

lukt- och utrymmesproblem

Program

Kategori: Buller - Kategori: Säkerhet vid användning - Kategori: Energihushållning och värmeisolering 4 Klimatzonsindelning K Olika krav på olika

verksamheter Program

Intressant att notera är de projektskeden som konsulterna föreslog för hanteringen, (kolumnen längst till höger). Trots dessa valde AHN att behandla alla i programskedet. För de osäkerheter som hade identifierats internt och inte kunde accepteras enligt osäkerhetsvärderingen, gjordes en

35


kompletterande indelning efter de olika projektskedena. De som ansågs vara väsentliga att ta upp internt inom projektledning, sammanställdes i ett eget dokument, (se bilaga 3-H och tabell 3.4) Tabell 3.4. Osäkerheter i projektet som behandlas av projektledningen. Nr Osäkerhet Risktyp Konsekvens-

beskrivning Programsskede [P] 1 Kundens outtalade

förväntningar K Dålig dager, påverkar

varumärket 2 Otydlig målbeskrivning K Uppfyller inte behoven 3 Organisation, sjukdomar, folk

slutar K Information tappas ur

projektgruppen 4 Orealistisk tidplanering K Saknad kompetens i

gruppen 5 Orealistisk tidplanering K Saknade resurser i

gruppen 6 Otydlig målbeskrivning T Beslutsunderlaget blir

osäkert, svårigheter att prioritera


T Tappar tid

8 Orealistisk tidplanering, internt R Fördyrat projekt 9 Orealistisk tidplanering, internt R Sjukskrivning i de interna

leden. Systemhandlingsskede [S] - Bygghandlingsskede [B] - Produktion [BP] - Överlämnande [Ö] - Övriga osäkerheter, som ansågs vara väsentliga att behandla externt i byggnadsprogramsskedet, sammanställdes i Sammanställning 3 (enligt figur 3.5) före nystartsmötet, (se bilaga 3-I). I de fall där osäkerheterna överlappade varandra sammanfattades dessa för att samma sak inte skulle bearbetas flera gånger om.

3.4.5 Genomförande av nystartsmöte

Resterande arbete i steg 3, (se figur 3.5), genomfördes vid detta nystartmöte 2006-03-20. Mötet påbörjades med att målbeskrivningen för projektet presenterades av byggnadens förvaltare. Tanken med detta var att projektgruppen skulle kunna fokusera mot rätt mål vid analysen. Därefter presenterades de tre osäkerhetsvärderingsmodellerna som tagits fram, (se bilaga 3-E). Avsikten med det var att tydliggöra på vilket sätt resultatet från analysen skulle användas. Med denna introduktion som grund fick samtliga göra en individuell bedömning av de osäkerheter som lyfts fram till mötet i Sammanställning 3. Dessa bedömningar sammanställdes sedan och användes som underlag för diskussion. Där skulle gruppen enas om ett gemensamt osäkerhetstal för varje osäkerhet. När det var gjort värderades osäkerheterna, sammanställdes och skickades ut med mötesprotokollet. De osäkerheter som här fick bedömningen icke-acceptabel samt osäker har sammanställts i tabell 3.5 nedan.

36


.

tTabell 3.5 Osäkerheter som efter bedömning i projektgruppen anses vara icke-acceptabel eller osäker. Dessa ska han eras och åtgärdas i projektgruppen under byggnadsprogramsskedet. Nr Osäkerhet Osäkerhetstyp Konsekvensbeskrivning Bedömning1 Glasfasaders utformning

med avseende på temperatur

K Klimatzoner i lokalen.

2 Glasfasaders utformning med avseende på ljud

K Efterklangstid.

3 Glasfasaders utformning med avseende på ljus

K Dåliga luminansförhållanden.

5 Utformning av takbalkar K Arkitektur, rumsbild. 6 Stomsystem K Logistik anpassning för

befintlig byggnad.

7 Störningar under byggtiden K Föreläsningssalar, bibliotek fungerar sämre.

8 Brandsäkerhet för bef verksamhet under utförande tid

K Utrymning.


10 Köket K Önskad meny kan ge lukt och utrymmesproblem.

11 Entreprenadform K Ingen produktionskunskap i tidigt skede.

12 Dåliga väderförhållanden T Påverkar sluttiden. 13 Hörsalars drift T Begränsad produktionstid

p.g.a. montage på hög höjd, långa takbalkar, grundläggning m.m. Ev. styrning av studentflödet under utförandetiden.

14 Stomsystem T Logistik anpassning för befintlig byggnad.

15 Orealistisk tidplanering T Förlängd tid. 16 Entreprenadform T Klarar inte tidplanen. 17 Kundens outtalade

förväntningar T Spräckt tidplan.

18 Grundläggning T Åtkomlighet av befintligt hus grundläggning.

19 Skadestånd R Föreläsningssalar kan inte användas, t.ex. p.g.a. buller.

20 Dåliga väderförhållanden R Väderskydd, kostar pengar.

37


Forts. tabell 3.5. 21 Stor personbelastning

(studenter m.m.) under produktionstiden

R Personskydd.

22 Hörsalarnas drift R Forcering, ej normal arbetstid.

24 Hörsalarnas drift T Demontering befintlig byggnad.

3.5 Osäkerhetsreduktion i projekt Lindellhallen I protokollet för nystartsmötet står följande skrivet:

Dagens möte har i huvudsak handlat om att upprätta en osäkerhetsanalys för projektet. Analysen biläggs protokollet. Analysen ska till nästa möte vara bearbetad av respektive projektör vad gäller de röda kolumnerna. Alltså fokusera på de mest betydelsefulla osäkerheterna. Osäkerhetsanalysen kommer att följa projektet som ett levande dokument vilket innebär att osäkerheter både släcks och kommer till under projekterings- och utförandeskedena.

Med nästa möte avses här programmöte 2 som hölls 2006-03-29. Vid detta möte presenterades åtgärdsförslag enligt bilaga 3-J. Här har endast de osäkerheter som behandlades under detta möte tagits med för beskrivning och analys i rapporten. I den sammanställning som gjordes efter osäkerhetsvärderingen finns bland annat följande osäkerheter med, samtliga med bedömningen icke-acceptabel:

• stomsystem • störningar under byggtiden • brandsäkerhet samt • dåliga väderförhållanden.

En övergripande åtgärd för dessa fyra osäkerheter presenterades av arkitekten, där bygget delats in i skeden, (se bilaga 3-K). I och med att den befintliga byggnaden byggs in, kan ett tätt bygge erhållas vid den väderkänsliga rivningen av den befintliga byggnaden. Tanken är att detta görs under den period under år 2006 när hörsalarna inte används för att minimera störningar. I och med att denna skedesindelning låses fast i projektet kan planeringen av logistiken till de befintliga byggnaderna göras. Samtidigt är brandsäkerheten för den befintliga verksamheten under byggtiden, också avklarad i och med att utrymningsvägar och brandlarm finns i lokalerna idag. Som en åtgärd för osäkerheten gällande entreprenadformen, föreslogs här att entreprenaden delas in i skeden. Projektledaren skulle arbeta för att få fram beslut i tid från AHN för att motverka en orealistisk tidplan för projektet. Vad gäller de osäkerheter som fanns kring glasfasaden och dess utformning med avseende på ljud, sades här att en ljudkonsult skulle tas med i projektet för att finna lämpliga lösningar.

38


Ett konsultbolag specialiserat på glas rådgivning har gjort en utredning tidigare i projektet om hur glasfasaden skulle komma att fungera med avseende på temperatur- och ljus-förhållandena. Det förslag som de hade presenterat till arkitekten innebar att invändiga gardiner skulle användas, vilket inte ansågs kunna godkännas här. I den målbeskrivning som gjorts står det skrivet att goda tekniska lösningar ska finnas för en glasad transparent fasad. Därmed beslutades att glaskonsulten ska undersöka möjligheter till andra lösningar. Vilken typ av verksamhet som skulle bedrivas i det kök som planerats ovanpå hörsalsrotundan var osäkert. Detta ska åtgärdas genom att AHN utreder förutsättningarna för att klargöra vad som krävs av lokalerna. Sophanteringen för verksamheten i de nya lokalerna ansågs vara löst med den planering som gjorts för detta tidigare. Nästa mötestillfälle sattes som datum för när åtgärderna skulle vara utförda av respektive ansvarig.

39

4. Analys av genomförandet Här analyseras det arbete som beskrivits i föregående kapitel. Syftet med detta kapitel är att få ett svar på vad som hade kunnat göras bättre i den genomförda osäkerhetshanteringen för projekt Lindellhallen. Detta ska sedan ligga som grund till förslaget med rutiner för osäkerhetshantering i byggprojekt hos AHN. Den frågeställning som besvaras är vilka erfarenheter ska Akademiska Hus Norr ta med sig i det fortsatta arbetet med att ta fram rutiner för riskhantering?

4.1 Analys av osäkerhetsanalyserna Här har först resultatet av osäkerhetsanalyserna analyserats. Därefter har erfarenheter av osäkerhetsanalysen tagits upp i form av slutsatser.

4.1.1 Resultatet av osäkerhetsanalyserna

Det grundläggande för osäkerhetshanteringen är identifieringen i och med att resterande del av processen utgår ifrån det materialet som tas fram i detta steg. Under genomförandet av osäkerhetsberäkningarna har det blivit tydligt hur osäkerhetsidentifieringen påverkar nästkommande steg i processen. Osäkerhetsidentifieringen i projekt Lindellhallen gjordes vid två tillfällen, se steg 1 och steg 2 i figur 3.5, men på olika sätt. Vid den interna analysen (steg 1) gjordes identifieringen i grupp och vid den externa delen (steg 2) individuellt av konsulterna i projektgruppen. Denna skillnad visade sig påverka bedömningarna av osäkerheterna. I det första fallet hade den interna gruppen, i och med diskussionerna, fått en känsla för de osäkerheter som bedömdes. Många av de externa konsulterna i projektgruppen var däremot oförstående för en del av osäkerheterna som lyftes fram vid mötet. De hade svårt att se innebörden av dessa och vilka konsekvenser som bedömdes. Arbetet i grupp kräver mer resurser men ger ett bättre underlag för den fortsatta hanteringen av osäkerheterna och underlättar genomförandet av resten av processen. Ett rimligt konstaterande är att det här fallet skiljer sig från fall där vana finns att jobba med osäkerhetshantering. I projekt Lindellhallen har en stor orutin i att formulera osäkerheter och konsekvensbeskrivningar kunnat ses. Syftningen för formuleringen av osäkerheterna blir många gånger fel vilket gör dessa svåra att tolka. Några exempel på detta kan ses i tabell 4.1. Tabell 4.1. Exempel på osäkerheter med fel syftning från de externt identifierade osäkerheterna. Ursprung Blad Nr i blad Osäkerhet Konsekvens-beskrivning Sammanställning 2, bilaga 3-G

Drift 1 Kallras från glasfasader

Högkvalitativa glas för att minska transmissioner.

Sammanställning 2, bilaga 3-G

Drift 3 Avstängd ventilation i vänthall

Avstängning av befintlig ventilation under delar av produktionen.

Den första osäkerheten i tabell 4.1, är uttryckt som en omedelbar negation eftersom ett kallras förutsätts. Om denna osäkerhet skulle undersökas skulle inte möjligheter till andra lösningar tas med, utan kallraset skulle vara grundläggande för undersökningen. Vidare har konsekvensen beskrivits som en lösning till problemet. Det som har hänt är att osäkerheten egentligen inte har tagits med. Istället är det konsekvensen av ett scenario som har beskrivits, till vilken en åtgärd har föreslagits. Med andra ord betyder det att möjligheter till andra åtgärder utesluts. Dessa skulle därmed inte undersökas och

40

4. ANALYS AV GENOMFÖRANDET

förutsättningarna i projektet har låsts. Enligt undertecknad hade det för förståelsens och det fortsatta arbetets skull varit lämpligare att uttrycka det som i tabell 4.2 nedan. Tabell 4.2. Förslag på formulering av osäkerhet och konsekvensbeskrivning samt åtgärd till nr 1, tabell 4.1. Osäkerhet Konsekvensbeskrivning Åtgärd Utformning av glasfasader Kallras från glasfasader Möjligheten att använda

högkvalitativa glas för att minska transmissioner undersöks.

För att inte låsa tankar och utesluta alternativa möjligheter i projektet bör osäkerheten formuleras på ett sätt som medger att den kan utredas. Innebörden av den andra osäkerheten i tabell 4.1 är även den svår att förstå. Förmodligen var tanken att lyfta fram osäkerheten kring hur ventilationen i vänthallen kan lösas under produktionstiden, ifall att den befintliga måste stängas av. Om en dialog hade förts i grupp hade sådana här oklarheter kunnat klargöras. Detta visar på betydelsen av att genomföra arbetet i grupp, istället för individuellt. Konsekvensen av den nämnda osäkerheten skulle ha kunnat beskrivas som otillräcklig ventilation om det befintliga systemet stängs av. Till följd av detta kan det behövas ett ersättningssystem vilket det bör tas hänsyn till i kalkylen. En möjlig åtgärd är att undersöka på vilket sätt detta lämpligen kan lösas. Vidare har många konsekvensbeskrivningar varit knapphändiga, några exempel finns i tabell 4.3. En orsak kan vara oförmågan att skilja på konsekvenserna för de olika osäkerhetstyperna. Därmed kan de ha haft svårt att nyansera beskrivningarna. Det i sin tur medför att osäkerheter kan tolkas på olika sätt och vad som bedöms blir oklart. Tabell 4.3. Exempel på osäkerheter med otydliga konsekvensbeskrivningar. Ursprung Blad i dokumentet Nr i

blad Osäkerhet Konsekvens-

beskrivning Sammanställning 2, bilaga 3-G

Utformning 2 Installationer Inklädnader

Sammanställning 2, bilaga 3-G

Bärförmåga, stadga och beständighet

5 Klimatskydd Stabilitet avskärmning

Sammanställning 1, bilaga 3-D

Externa oförutsägbara

8 Brand Tid

Sammanställning 1, bilaga 3-D

Externa förutsägbara men osäkra


Personskydd

Erfarenheten från detta är att osäkerheter och konsekvenser bör beskrivas utförligt. Med andra ord ska även en i arbetet oinvigd person kunna förstå innebörden. Jämförelser gjorts mellan bilaga 3-G och 3-I. Noterbart är hur de osäkerheter som AHN lyfte fram till byggnadsprogrammet, skiljer sig från dem som föreslagits av de externa konsulterna (bilaga 3-G). (De som AHN valt att ta med har markerats med rött i bilaga 3-G). En trolig förklaring är att parternas bild av projektgenomförandet skiljer sig åt. En identifiering i grupp hade kunnat skapa en gemensam syn kring detta.

41


4.1.2 Slutsatser inför planeringen av en osäkerhetsanalys

De delar som fastlades vid planeringen var vad som skulle analyseras, avgränsningar för detta, syfte och mål samt metod. Redan ganska tidigt kunde det konstateras att grovanalysen var den metod som lämpade sig bäst för osäkerhetshanteringen. Valet kan konstateras vara riktigt efter de genomförda analyserna i projekt Lindellhallen. Något utrymme för mer omfattande analyser finns inte i projekten idag och acceptansen för dessa hade troligen varit sämre. Inför en osäkerhetsanalys bör syftet och målet vara genomtänkt och anpassad till det tillfälle när identifieringen genomförs. Lämpligt är att fokusera på det aktuella projektskedet för att avgränsa arbetet. Utifrån syftet för analysen kan kategorisering väljas, för att systematisera identifieringen. I den externa osäkerhetshanteringen i projekt Lindellhallen analyserades den tänkta byggnadens funktion. Till detta valdes en uppdelning efter BBR’s disposition, vilket fungerade bra. Jämfört med alternativet där uppdelningen skulle göras efter byggdelar, är de använda kategorierna mer generella. De fokuserar på byggnadens funktion istället för de tekniska lösningarna för denna, vilket var syftet med analysen. I ett senare projektskede där ett mer specifikt underlag finns och parametrar har låst, kan det vara lämpligare att analysera byggdelar. I ett sådant fall skulle målet kunna vara att finna osäkerheter kring tekniska lösningar. Det i syfte att kunna prioritera och utreda de som anses vara väsentligast för projektets utgång. Vid den interna analysen i projekt Lindellhallen var syftet att lyfta fram övergripande projektledningsfrågor, varpå en uppdelning efter osäkerheternas primära källa valdes, (se kapitel 2.2.2, punktlista tre). Här fanns det en del svårigheter att förstå skillnaden mellan de två externa kategorierna. Det kan konstateras att om det utifrån analysens syfte och förutsättningar inte kan ses någon naturlig skillnad mellan dessa, finns ingen anledning att dela upp dem. Vidare kan relevansen med att hantera oförutsägbara händelser diskuteras. Målen som sattes upp för respektive osäkerhetsanalys uppfylldes. Frågan är dock hur relevant dessa var. För den interna sades att en sammanställning med identifierade och bedömda osäkerheter för projektet skulle erhållas. En bättre målbeskrivning hade varit till exempel följande: Efter osäkerhetsanalysen ska osäkerheter för projektet ha identifierats. Dessa ska den berörda ledningen bedöma gemensamt för att få en bild av risker och möjligheter i projektet. Utifrån värderingen som erhålls ska projektledningen kunna vidta lämpliga åtgärder för att driva projektet effektivt. Det med hänsyn till de ramar och den prioritering som finns i projektet. Genom analysen ska även gruppen få en gemensam syn på projektet genom de diskussioner som genomförs. Som underlag för den interna osäkerhetsanalysen hade det varit lämpligt att lyfta fram en målbeskrivning för projektet samt koncernens affärsidé. I den senare ska orsaken till genomförandet av projektet finnas, varpå det är lämpligt att ha det i åtanke. Vid den externa osäkerhetsanalysen var målet att få reda på vilka osäkerheter som projektgruppen såg gällande byggnadens funktion. Även denna målsättning hade kunnat förbättras för att konkretisera arbetet. Framförallt borde ett bättre underlag ha funnits för analysen. För att en gemensam syn ska kunna erhållas av projektet, bör dess förutsättningar vara utreda. I projekt Lindellhallen var dessa oklara varpå underlaget för analysen blev dåligt. En slutsats av detta är att programarbetet i projektet hade påbörjats innan den rådande situationen hade utretts. Ett förslag

42


är att lyfta fram både förvaltarmål och lokalbeskrivning tillsammans med målbeskrivningen för projektet, innan en extern osäkerhetsanalys genomförs i programskedet. De avgränsningar som gjordes för den interna respektive externa analysen i projekt Lindellhallen var knapphändiga. Tydligare avgränsningar av arbetet hade kunnat koncentrera arbetet till de frågor som var relevant för projektskedet. Själva genomförandet av en grovanalys bör göras i den grupp som ska behandla osäkerheterna. Vid den dialog som genomförs kan oklarheter klargöras och en gemensam syn kring osäkerheterna skapas. När osäkerheter och konsekvenser beskrivs, bör det göras tydligt. Vidare är det viktigt att tänka på hur osäkerheten och dess konsekvens formuleras. De bör uttryckas på ett sätt som inte låser dem till endast en åtgärd utan att möjligheter kan utredas.

4.2 Analys av osäkerhetsvärderingarna För att få en prioritering av de osäkerheter som bedömts i det föregående skedet, görs osäkerhetsvärderingen. Vid användandet av en osäkerhetsvärderingsmodell per styrparameter kan det konstateras att de prioriterade konsekvenserna får en framskjuten position. I det här fallet innebär det att osäkerhetstypen tid har fått högre bedömningar jämfört med kvalitet och resurser. De svårigheter som uppstått under arbetet har gällt konsekvensbeskrivningarna. Att skilja på dessa för en osäkerhet har varit svårt och tidskrävande. Att enbart arbeta med en osäkerhet och en konsekvensbeskrivning hade gjort arbetet lättare och mer lättförståeligt. Det reducerar även bedömningen av sannolikheten till ett tillfälle i och med att endast ett förhållande bedöms. Det som skiljer sig är området där inverkan bedöms. Vidare har många haft svårt för osäkerhetstypen resurser i vissa lägen. Det har varit svårt att förstå på vilket sätt resurserna påverkas i projektet. Lämpligt är att hänföra osäkerhetstypen till ekonomi för att förtydliga innebörden. Det medför att paralleller kan dras från osäkerhetstyperna till de tre områden där projekt följs upp, det vill säga tidplan, budget samt kvalitetssystemet. Detta borde förtydliga de konsekvenser som bedöms.

4.2.1 Slutsatser av osäkerhetsvärderingarna

Hur gränserna mellan de olika bedömningsnivåerna (acceptabel, osäker samt icke-acceptabel) ska dras i de tre modellerna har inte studerats här. Förändringar i dessa ger ändrade bedömningar, vilket det bör tas hänsyn till om dessa antas. Det kan dock konstateras att de ger en förstärkt fördelning av bedömningarna utifrån den antagna prioriteringsordningen. Det jämfört med om en modell skulle användas. Grundläggande är att en prioriteringsordning i projektet skapas, för att detta ska fungera. Viktigt är att denna är riktig för det aktuella projektet. Anledningen till detta är att de erhållna bedömningarna ska vara användbara. Lämpligt är att förankra prioriteringen tidigt i projektet internt hos AHN. Vidare är det lämpligt att avgränsa osäkerhetstypen resurser till ekonomiska konsekvenser i syfte att förtydliga dess innebörd.

43


4.3 Analys av osäkerhetsreduktionerna I den första delen av det här kapitlet, har besluten om osäkerhetsreduktioner analyserats. Därefter har genomförandet av dessa beslut diskuteras angående vilka förbättringar som kan göras.

4.1.1 Resultat av osäkerhetsreduktionerna

Här analyseras resultatet av de osäkerhetsreduktioner som vidtogs i projekt Lindellhallen, vid programmöte 2 och 3. Dessa baseras på de beskrivningar som finns av åtgärderna, i kapitel 3.6. Utgångspunkten har varit kapitel 2.4, där möjliga strategier för åtgärder samt kriterier för bra beslut har presenterats.

4.1.1.1 Åtgärd: Indelning av byggproduktionen i tre skeden Den här åtgärden bygger på skisserna i bilaga 3-K. Syftet är att ge en större kännedom om utförandet och i sin tur ett tydligare beslutsunderlag för planeringen av det fortsatta arbetet. För att få ett begrepp om utförandet var realistiskt, hade projektledaren varit på plats och studerat byggnaden. Hans bedömning var att genomförandet var lämpligt. Inga diskussioner uppstod heller kring detta i gruppen då ingen hade några invändningar. Vid åtgärden togs hänsyn till de rådande omständigheterna för projektet gällande tider och möjlighet att utföra arbeten på platsen. I ett programskede måste detta anses vara tillräckligt för att inte binda upp för mycket resurser kring frågan. Som ansvarig för frågan utsågs arkitekten, vilket är diskutabelt. Eftersom uppdelningen av genomförandet redan var gjord handlar det om att anpassa tidsplaneringen till dessa. Det är något som projektledaren ansvarar för, varpå det hade varit lämpligare om denne haft ansvaret. Sammanfattningsvis blev detta en godtagbar beslutspunkt, bortsett från ansvarsfrågan.

4.1.3.2 Åtgärd: Glasutredning gällande klimatzoner Osäkerheterna 1 och 3 i bilaga 3-J handlar om ljus och temperatur förhållandena i lokalen. När projektet var igång första gången, hade ett konsultbolag, specialiserat på glasrådgivning, tagit fram ett förslag med invändiga gardiner. Bedömningen för båda osäkerheterna var orange (osäker). Under mötet gjordes bedömningen att förslaget med gardiner inte skulle accepteras i det skedet. Det beslutades att alternativa lösningar skulle sökas. Vid följande möte, programmöte 3 (2006-04-20), diskuterades konsultbolagets möjligheter att lösa uppgiften. Här togs då ett beslut om att ytterliggare en konsult skulle anlitas för att utreda detta parallellt. Strategin i det här fallet var alltså att genom konsultation få ett bättre beslutsunderlag för att kunna undvika inverkan av osäkerheten i projektet. I det här fallet skulle det innebära att målet med transparenta glasytor inte skulle uppnås. Att arkitekten utsågs vara ansvarig för denna kontakt är ett naturligt steg, då det är denne som i första hand ska redovisa åtgärder i programhandlingarna. Detta blev en bra beslutspunkt. Ett försök att finna en alternativ lösning medför att nya möjligheter kan utnyttjas i projektet. Det i sin tur kan medföra att förväntningar uppnås i en högre grad.

4.1.3.3 Åtgärd: Ljudutredning Hur efterklangstiderna i lokalen skulle påverkas av de två parallella glasytorna ansågs vara osäkert. För att få svar på den frågan beslutades det att en ljudkonsult skulle anlitas för att utreda detta. Här var strategin likt ovan att få ett bättre beslutsunderlag och därmed kunna undvika en eventuell inverkan. Arkitekten som utsågs vara ansvarig är naturligt då funktionskraven i vanliga fall hanteras av dem.

44


4.1.3.4 Åtgärd: Verksamhetsförutsättningar Hur sophanteringen i lokalerna skulle lösas var en osäkerhet, (nr 9, bilaga 3-J). Strategin för den åtgärd som vidtogs var ett accepterande av de rådande förhållandena. Dessa baserades på en plan som fanns framtagen sedan tidigare. Bedömningen för osäkerheten var osäker varpå strategin var adekvat. Den andra osäkerheten som gällde verksamhetsförutsättningarna, var det blivande kökets meny. Bedömningen från analysen var osäker. Därmed gjordes ytterligare en subjektiv bedömning. Det beslutades om att utreda frågan ytterligare för att få ett bättre underlag för det fortsatta arbetet. Byggnadens förvaltare utsågs till ansvarig då detta är en verksamhetsfråga. Strategin var att undvika inverkan av osäkerheten i projektet. Det genom att göra förutsättningarna kända.

4.3.2 Slutsatser av osäkerhetsreduktioner i processen

Vad gäller osäkerhetsreduktionerna kan det konstateras att det sällan läggs fram flera alternativ vid beslutssituationer och frågor diskuteras inte utförligt. För att arbetet med osäkerhetshanteringen ska komma naturligt under möten, är det lämpligt att lyfta fram det som en egen fråga på dagordningen. I projekt Lindellhallen har mötena styrts efter de olika yrkeskategorierna i projektgruppen. Det har upplevts att ordentliga beslutspunkter inte erhålls för frågorna på det viset. Många osäkerheter behandlades endast i förbifarten. Om osäkerhetshanteringen skulle lyftas fram som en egen fråga på dagordningen skulle fokus flyttas till dem. Därmed skulle det förmodligen göras större ansträngningar för att hantera osäkerheterna på ett riktigt sätt. Projektskedesindelningen som gjordes medverkar till att osäkerheterna åtgärdas vid rätt tidpunkt. Det är ett av kriterierna i 2.4.2, för att få ett bra beslut. Sättet att göra det på förutsätter dock att indelningen blir gjord på ett riktigt sätt. En viktig del av osäkerhetshanteringen är uppföljningen av arbetet. Hur detta ska göras i projekt beror på hur projektorganisationen ser ut. I det här fallet är tanken att projektchefen ska följa upp arbetet övergripande genom de två dokument som framställs för osäkerhetshanteringen. Därmed är det viktigt att dokumentationen görs förståelig även för en, i arbetet, oinvigd person. Om osäkerhetshanteringen lyfts fram som en egen fråga på dagordningen är det troligt att även dokumenteringen blir mer strukturerad och därmed lättare att följa.

45

5. Förslag till rutin för osäkerhetshantering Här presenteras och motiveras det förslag som getts gällande rutiner för osäkerhetshantering i projekt hos AHN. Frågeställningen som besvaras är följande: Hur ser ett förslag ut på en rutin för riskhantering i byggprojekt hos Akademiska Hus Norr?

5.1 Upplägg för föreslagen rutin Det förslag som har lämnats till AHN gällande en rutin för osäkerhetshantering i byggprojekt återfinns i bilaga 5-A. Avsikten är att denna ska ligga parallellt de övriga rutinerna enligt figur 2.7, eller som det är redovisat i rutinen (se bilaga 5-A, figur 1), parallellt den nya processindelningen av byggprojekt. Vidare är den avgränsad från miljö- och arbetsmiljörisker, vilka hanteras i de nuvarande rutinerna för projektstart och projektgenomförande. Upplägget på den föreslagna rutinen för osäkerhetshantering är gjord för att projektledare ska kunna hämta den från intranätet och använda den som handledning för att planera och genomföra processen. I grunden bygger utformningen på de rekommendationer som finns hos AH. Vad gäller den planering som projektledaren ska göra, har en mall tagits fram för att strukturera det arbetet. Denna kan sedan användas för att på ett enkelt sätt introducera övriga deltagare till arbetet. För identifieringen har i princip samma kategorier av osäkerheter valts som användes vid projekt Lindellhallen. Den förändring som har gjorts är att endast en kategori för externa osäkerheter används vid den interna analysen. Däremot föreslogs här att det endast arbetas med en enda osäkerhet, en enda konsekvensbeskrivning men tre konsekvensbedömningar. En för vardera tid, kvalitet och ekonomi. Här valdes att använda ekonomi istället för resurser för att tydliggöra innebörden. Detta i kombination med att det sällan bedömdes några andra resurser. Vad gäller osäkerhetsvärderingsmodellerna gjordes en förändring i den som används för den lägst prioriterade styrparametern. Vid mycket liten sannolikhet (1) och medelstor konsekvens (3) blir bedömningen acceptabel. I och med förändringen i detta nya sätt att identifiera, enligt figur 5.1, kommer varje osäkerhet att erhålla tre bedömningar. Tanken är att det ur dessa ska göras en tolkning av en slutlig bedömningsnivå enligt de kriterier som återfinns i bilaga 5-A, (s.V). För att på ett enkelt sätt i hanteringen se vilka osäkerheter som är åtgärdade, lades en ny kolumn till i dokumentet för osäkerhetshantering. Där kan de färdighanterade bockas av. I förslaget sker uppföljningen av osäkerhetshanteringen genom de två dokumenten för osäkerhetshantering, vilka då har statusen redovisande dokument. Osäkerhet Konsekvensbeskrivning S Typ K Bedömning Åtgärd

T K

E

Figur 5.1. Principmodell för grovanalys där en osäke het värderas men bedömningar görs för de tre styrparametrarna tid (T), kvalitet (K) och ekonomi (E).

r

För att dessa rutiner ska fungera, krävs att projektledarna engageras i arbetet med att planera arbetet. Om dessa inte har erfarenhet av att leda diskussioner vid identifieringen är det lämpligt att AHN kan bistå med den kompetensen. Detta kan till exempel lösas genom den övergripande projektledningen.

46

6. Osäkerhetshantering i projekt Trähuset I detta projekt initierades ett försök med de nya rutiner som föreslagits. En intern osäkerhetsanalys genomfördes i ett tidigt skede av projekt Trähuset.. Här har ytterligare erfarenheter samlats kring arbetet med osäkerhetshanteringen.

6.1 Campus Åkroken Åkroken är Sundsvalls äldsta stadsdel och har varit centrum för vitt skilda verksamheter som kronobränneri, tobaksfabrik, sockerbruk, lasarett för ryska krigsfångar etc. Detta är idag ett akademiskt centrum i staden. Genom att arkitekter har bevarat, förstärkt och lyft fram områdets historik påminner det idag om en liten stad med gränder, torg, bryggor och broar. Charter Awards är något som brukar beskrivas som stadsbyggnadsvärldens motsvarighet till Oscarstatyetten. År 2005 prisades Campus Åkroken för arkitektur. Idag, år 2006, ska en nybyggnation äga rum på området. Ett genuint trähus planeras att byggas för att inhysa utbildningen i industridesign. Uttalat är att huset ska vara ett experimenthus som anger en viljeyttring kring träbyggandet. De ramar som har angetts för projektet är en bestämd lokalarea samt normala produktionskostnader och produktionstider.

6.2 Målbeskrivning Trähuset Följande målbeskrivning har arbetats fram i utrednings-/förstudiefasen av projektet. Den har förankrats i den grupp som är tillsatt för det första skedet i projektet.

Åkroken, uppmärksammat för sin arkitektur och stadsliknande sammanhållning utvecklas nu ytterligare. Mittuniversitetets program Industridesign, som startades förra året, är i behov av lokaler. Lokaler med krav på funktionalitet, interiör och exteriör utformning, som stimulerar studenterna i deras arbete inom valt programområde. Byggnaden ska förmedla Mittuniversitetets ambition att skapa en tydlig profil kring träförädling inom forskningsprofilen ”Skogen som resurs”. Mittuniversitetet blir därmed en vägvisare för modern träförädling baserad på trämaterialets naturliga egenskaper i kombination med modern produktionsteknik och design som ger nya uttryck i form och funktion. Byggnaden ska kännetecknas av god arkitektur, god byggteknik, god installationsteknik, energieffektiva system och inbjuda till nyskapande. Byggnaden ska uppfylla de höga och specifika krav som kunskapsmiljön ställer men ändå vara generell i sin utformning. De arkitektoniska kvaliteterna ska främja utvecklingen av kreativa miljöer och vara föredömen för annan byggnation. En byggnad som går att förvalta på ett miljöanpassat och resursbesparande sätt. En byggnad i frontlinjen, utvecklad med modern och effektiv teknik och med en god miljöprofil som stödjer förvaltningen och därmed ytterst verksamheten.

6.3 Intern osäkerhetshantering Inför den interna osäkerhetshanteringen gjordes en planering utifrån mallen i de föreslagna rutinerna. Följande är taget från denna:

1. Bakgrund och syfte Syftet med osäkerhetshanteringen är att i ett tidigt skede av projektet kunna hantera de osäkerheter som finns, gällande arkitektur, teknik samt upphandling. Genom osäkerhetshanteringen ska en gemensam bild skapas av projektet och därmed möjliggöra en styrning mot dess mål på ett sätt som ligger i företagets intresse.

2. Avgränsningar

47

6. OSÄKERHETSHANTERING I PROJEKT TRÄHUSET

Osäkerheter som normalt omhändertas i processen genom att uppfylla krav ställda i lagar, förordningar, standarder, krav i certifieringsinstrument samt vedertagna dimensioneringsregler behandlas inte. Miljö- och arbetsmiljörisker behandlas separat i projektet. Förvaltarprogrammet avgränsas från analysen.

3. Mål Målet med osäkerhetsanalysen är att analysera målbeskrivningen för projektet med hänsyn till företagets affärsidé och övriga delar av AKA VISION 2010. (Förtydligande till rapporten: AKA VISION 2010 redovisar koncernens affärsidé, strategier, nyckeltal etc.). Analysen delas upp i följande tre delar: Arkitektur Teknik Upphandling I dessa beaktas osäkerheter inom följande kategorier Externa osäkerheter Interna osäkerheter av icke teknisk karaktär Tekniska osäkerheter Juridiska osäkerheter

4. Underlag för analysen 1. Målbeskrivning för projekt Trähuset 2. Protokoll från uppstartsmöte (2006-03-01) 3. AKA VISION 2010 Fakta om projektet taget ur målbeskrivning och protokoll: Åkroken är prisad för sin arkitektur och sammanhållning, nu sker en utveckling. Genom projektet ska en tydlig profil för träförädling skapas. Projektet ska vara vägvisare för modern träförädling samt modern produktionsteknik. Det ska kännetecknas av god arkitektur, god byggteknik och god installationsteknik. En byggnad i frontlinjen. Ram för projektet är 700 kvm LOA samt normala produktionskostnader och produktionstider.

5. Deltagare vid analys Lars Gustafsson, Regiondirektör Berndt Elstig, Fastighetschef Åke Gustafsson, Chef projektledning/projektledare Lars Nabb, Förvaltare Joel Edeblom, Examensarbetare

6. Förberedelser Prioritering av styrparametrar i projektet. Utifrån de förutsättningar som råder i projektet, ange er syn på prioriteringsordningen mellan tid, kvalitet och ekonomi.

48

6. OSÄKERHETSHANTERING I PROJEKT TRÄHUSET

6.3.1 Genomförandet

Inför mötet gjordes förberedelser enligt planeringen ovan och först på dagordningen var diskussion kring prioriteringen i projektet. Här enades gruppen om följande prioriteringsordning: ekonomi, kvalitet och tid. Efter det påbörjades osäkerhetsidentifieringen. Här gjordes en kort presentation där frågor togs upp kring de fakta som presenterats i planeringen. Det i syfte att väcka frågor och tankar kring projektet. Vid själva identifieringen genomarbetades de olika kategorierna enligt planeringen. Här användes timer för att effektivisera arbetet, vilket fungerade bra. Sammanställningen av osäkerheterna som identifierades återfinns i bilaga 6-A. De identifierade osäkerheterna fick gruppen poängsätta individuellt varefter en diskussion genomfördes kring bedömningarna av varje osäkerhet. Det för att erhålla en gemensam bedömning av varje osäkerhet, resultatet återfinns i bilaga 6-A.

6.5 Slutsatser En tydlig skillnad kunde märkas i genomförandet av identifieringen jämfört med den interna i projekt Lindellhallen. Följande punkter kan lyftas fram för att ha medfört detta:

• Planeringen • Underlaget • Gruppsammansättning

Som det har konstaterats tidigare i rapporten är planeringen avgörande för osäkerhetshanteringens kvalitet. I det här fallet gjordes en utförlig planering tillsammans med projektledaren. Det medför att ett syfte skapas för osäkerhetsidentifieringen, det vill säga en vilja att åstadkomma något med processen. Jämfört med den interna identifieringen vid projekt Lindellhallen var underlaget för analysen väsentligt bättre. Här fanns en väl genomarbetad och förankrad målbeskrivning framtagen. På detta sätt blir identifieringen mer fokuserad och det är även lättare att leda en dialog. I det här fallet var gruppsammansättning vid identifiering god. Här kunde en helhetssyn skapas kring projektet då företagets samtliga intressen fanns representerade vid analysen. Genom den erfarenhet som erhållits från projekt Lindellhallen kunde genomförandet planeras utförligare och anpassas för projektet. En slutsats av detta är att fortsatta försök med osäkerhetshantering i projekt hos AHN kommer att ge en erfarenhet som kan tillämpas för att utforma en lämplig rutin. Den nya modellen för osäkerhetshanteringen som användes, (enligt figur 5.1) blev dokumentet mycket lättare att hantera och överblicka vilket gjorde arbetet effektivare. En del hade dock fortfarande svårt att förstå på vilket sätt bedömningarna skulle göras. I och med att det var första gången de flesta av deltagarna gjorde detta hade utförligare instruktioner behövts. Bland annat ett förtydligande om att sannolikheten inte behöver bedömas mer än en gång för varje osäkerhet. Vad gäller användandet av de tre osäkerhetstyperna ansågs det fungera bättre än tidigare, i och med att resurser hade avgränsats till ekonomi.

49

7. Diskussion I det här kapitlet diskuteras resultatet från arbetet som gjorts. Här presenteras även parentesekring användandet av osäkerhetsanalyser.

r

7.1 Resultatet Denna del av diskussionen bygger på rapportens fyra frågeställningar från kapitel 1.4 och syftet för arbetet. Det senare var bland annat att personligen få mer kunskaper om riskhantering i byggprojekt vilket har uppnåtts, även om det kom att kallas osäkerhetshantering senare under arbetets gång. En andra del av syftet var att den organisation som vanligtvis arbetar med projektledning hos AHN skulle få en djupare kunskap inom ämnesområdet. Den valda ansatsen, som kräver att även en förståelse söks utifrån ett deltagarperspektiv, har varit grunden till att många diskussioner förts med personal som dagligen arbetar med projektledning. I och med detta har, enligt undertecknad, stora delar av kunskapen förankrats på ett accepterat sätt hos dessa. Flera av dessa personer har deltagit aktivt i osäkerhetshanteringen. Vad gäller de fyra frågeställningar i arbetet enligt kapitel 1.4, har dessa besvarats i princip av ett kapitel var i rapporten. Den första var följande

Hur genomförs en riskhanteringsprocess samt hur fungerar det idag hos Akademiska Hus Norr? Denna besvarades genom litteraturstudierna i kapitel 2. En god grund erhölls genom detta för det fortsatta arbetet. Det som varit otydligt här är användandet av de olika begreppen inom ämnesområdet riskhantering. Lämpliga avgränsningar och ett förtydligande av dessa hade varit lättare att göra om undertecknad hade haft mer erfarenhet. Något som kan kritiseras är tillvaratagandet av tidigare erfarenheterna från riskhantering hos AH. Dock gjordes avgränsningen att AH’s rutiner för riskhantering skulle användas. Den andra frågeställningen var

Vilken riskhanteringsmetodik är lämplig att tillämpa i projekt Lindellhallen och hur genomförs detta? Denna besvarades i kapitel 3 samt delvis i kapitel 4, där det har konstaterats huruvida den metod som valdes var lämplig. Det som kan diskuteras är valet av gränserna i de tre osäkerhetsvärderingsmodellerna. Det vill säga vart linjen ska dras mellan de röda, orange och gröna rutorna i de tre matriserna. Det är något som inte har undersökts i denna rapport. Vidare hade ett bättre underlag för analyserna förmodligen erhållits, om erfarenhet hade funnits av osäkerhetshantering. Ett alternativ hade varit att ta hjälp i detta skede av en erfaren person som kunnat leda dialogerna och diskussionerna på ett effektivare sätt. Den tredje och fjärde frågeställningen i rapporten var

Hur ser ett förslag ut på en rutin för riskhantering i byggprojekt hos Akademiska Hus Norr?

Vilka erfarenheter ska Akademiska Hus Norr ta med sig i det fortsatta arbetet med att ta fram rutiner för riskhantering?

Noteras kan här att rutinerna kom att omfatta mer än de tidiga skedena i projekt, det med tanke på arbetets rubrik. Fokus har dock legat på de tidiga skedena i projekt. Det förslag på rutiner som

50

7. DISKUSSION

har lämnats till AHN återfinns i kapitel 5. I och med att få har arbetat med osäkerhetshantering tidigare kan det uppstå svårigheter att få en acceptans för arbetet i projekt. Detta i kombination med att många inte anser sig ha tid att diskutera och planera aktiviteter. För att en rutin ska bli antagen gäller det att arbetet med den ger resultat, vilket bör kunna motiveras på ett bra sätt. Svårigheten är dock att visa på direkta resultat. En annan svårighet som medföljer den bristande rutinen är att leda dialogerna vid osäkerhetsidentifieringen. För att arbetet med osäkerhetshanteringen inte ska bli för betungande och svårt att förstå gäller det för projektledaren att styra dialog och diskussion på ett sätt som medger att endast relevanta osäkerheter hanteras. I annat fall ödslas tid och resurser på betydelselöst arbete, vilket sänker trovärdigheten hos processen. Vidare bör kostnaden för att införa osäkerhetshanteringen som rutin hos AHN bäras av flera projekt för att en större acceptans ska erhållas, som brukligt vid kvalitetsförbättringar. De erfarenheter som arbetet har gett finns samlade i kapitel 4, där arbetet i projekt Lindellhallen har analyserats. I kapitel 6 återfinns slutsatser efter genomförandet av en intern osäkerhetsbedömning i projekt Trähuset, vilket även det har gett erfarenheter.

7.2 Osäkerhetshantering i projektgruppen Vad gäller det direkta arbetet med osäkerhetshanteringen i projekt Lindellhallen har det inte gett den föreställda möjligheten till styrning, som uttalades i syftet. Den förståelse och det engagemang som behövs för osäkerhetsanalyserna och genomförandet av åtgärderna, har inte varit fullgott enligt undertecknad. En förklaring till detta är att osäkerhetshanteringen inte har varit med som en del av premisserna för genomförandet av projektet, när det startades upp. I och med att det hade skrivits avtal med de externa parterna i projektet, kan tänkas att många endast ser detta som ett extra arbete som det inte finns utrymme för i budgeten. Vidare måste den person som leder arbetet i projektet vara med på att arbetet med osäkerhetshanteringen ska utföras. Detta för att förutsättningarna ska kunna anpassas till genomförandet. Intressant att notera är att det i detta arbete inte har strävats efter att identifiera direkta möjligheter, utan osäkerheter. Tanken med att inte använda begreppet risker var dels att ta ett steg ifrån de vanligare arbetsmiljö- och miljöriskanalyserna. Det kan konstateras att många hade svårt att släppa fokus från risker, vilket märktes tydligt i de diskussioner som fördes. I dessa beskrevs osäkerheter relativt öppet, det vill säga på ett sätt som medgav många möjliga utvägar. Men när de sedan skulle dokumenteras, valdes ett scenario som sågs ur ett snävare perspektiv och mer som en risk. Om det är ett allmänt förfarande är det svårt att dra några slutsatser om i detta arbete. För att lyfta fram möjligheter bör det förtydligas, med eftertryck, att osäkerheter även innefattar dessa. Den stora skillnaden när det talas om osäkerheter och risker är egentligen den åtgärd som de eventuellt föranleder, enligt undertecknad. När åtgärden för en osäkerhet tas fram, ses det ur ett vidare perspektiv jämfört med när detta görs för en risk. En risk ska endast elimineras för att arbetet ska kunna fortgå. En osäkerhet är något som är ovisst och om mer kunskap erhålls om denna kan möjligheterna nyttjas. Vad gäller identifierandet av direkta möjligheter är det speciellt intressant när det gäller förhållandet mellan de olika parterna i projektet, speciellt vid samverkansentreprenader där gemensamma mål och en gemensam ekonomi ska skapas för projektet. Om möjligheter identifieras måste även kreativa åtgärder tas fram. Erfarenheten är att det är lätt att kritisera och överföra svårigheter till andra parter i projekt, istället för att tillsammans hitta lösningar. I en lärande organisation är inte

51

7. DISKUSSION

syftet att hitta en skyldig till varje misslyckande utan ansträngningar ska göras för att ta lärdom av tidigare erfarenheter. En intressant parallell till osäkerhetshanteringen är just samverkansentreprenader. Genom att arbetet initieras genom osäkerhetsanalyser kan en gemensam plattform erhållas för projektet, vilket är precis vad som är syftet med entreprenadformen. Det vill säga en gemensam målbild och ekonomi skapas vilka det arbetas tillsammans mot i projektet. Dessa personliga åsikter grundar sig i tron på att dessa entreprenadformer är ett effektivt sätt att sänka totalkostnaderna för en byggnad. Anledningen till detta är enligt undertecknad, att grunderna för en samverkansentreprenad ger möjligheter att bygga lärande organisationer, vilket i sin tur är något som stödjer läran om lean-construction. Med andra ord innebär det att osäkerhetshantering i projekt hjälper till att skapa en lärande organisation kring projektet.

7.3 Osäkerhetshantering genom målbeskrivning För att belysa ett alternativt sätt att arbeta med osäkerhetshantering har detta exempel tagits med. Projekt Akademica är namnet på en ombyggnad som genomförs i Hus C vid Luleå tekniska universitet. Ett nytt kårhus samt studentidrotten ska inhysas i dessa lokaler. Ett alternativt syfte för osäkerhetsanalyser, är det som projektledaren valde i det här fallet. Entreprenadformen för projektet är en samverkansentreprenad, vilket var något som det beslutades om på grund av den snäva ekonomin i projektet. Hyrorna för lokalerna har varit mycket styrande och det har arbetats mot ett fastställt kostnadstak. Till följd av detta har prioriteringsbilden för projektet blivit enligt figur 7.1.

Kvalitet

ResurserTid

Figur 7.1. Prioritering i projekt LTU Hus C, Kårhus och friskvårdscenter. För att skapa en gemensam syn på projektet och för att projektledningen skulle få en uppfattning om projektorganisationens syn på de övriga deltagarnas arbete, valde projektledaren att genomföra en styrd osäkerhetsanalys. Detta i syfte att ta fram en gemensam målbeskrivning som medger ett effektivt arbete i projektet. Före mötet planerades genomförandet, där det ovan nämnda syftet formulerades. Till följd av att tiden för analysen var begränsad, avgränsades den till osäkerheter hos projektorganisationen. Det projektledaren ville få fram var de osäkerheter som projektdeltagarna såg hos varandra. Därmed skulle åtgärder kunna vidtas för att förbättrat samarbetet inom de identifierade områdena. Deltagarna delades in i nedanstående nio grupper inom vilka sedan osäkerheter identifierades och bedömdes.

52

7. DISKUSSION

1. Arkitekt och byggnadskonstruktör 2. VVS-konsult 3. El-konsult 4. Byggentreprenör 5. Rör-entreprenör 6. Vent-entreprenör 7. El-entreprenör 8. Styr- och övervakningsentreprenör 9. Byggledning

Sammanställning av osäkerheterProduktion/projektering

S K

Nr Osäkerhet Konsekvens beskrivning 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 S K SxK

1 Arkitekt och byggnadskonstruktör TKR

2 VVS-konsult TKR

3 El-konsult TKR

4 Byggentreprenör TKR

5 Rör-entreprenör TKR

6 Vent-entreprenör TKR

7 El-entreprenör TKR

8 Styr- och övervakningsentreprenör TKR

9 Byggledning TKR

Osä

kerh

etst

yp

Figur 7.2. Modell för osäkerhetsanalys för projekt LTU Hus C, Kårhus och friskvårdscenter. Vid genomförandet satt deltagarna indelade i dessa grupper och analyserande varandras tänkta arbete. För varje osäkerhet gjordes en bedömning av en sannolikhet samt tre konsekvenser, enligt modellen i figur 7.2. I den sammanställning som gjordes fick 41 av 67 osäkerheter bedömningen icke-acceptabel. Av dessa handlade 31 stycken i grunden om samordning och planering, vilket är drygt 75 %. I och med att inga diskussioner fördes mellan de nio grupperna kan det tänkas att osäkerhetstalen hade blivit lägre i många fall. I vilket fall gav detta tydliga signaler till projektledaren om att dessa två områden bör det vidtas åtgärder inom.

53

7. DISKUSSION

Före osäkerhetsanalysen fick deltagarna fylla i varsin prioriteringstriangel anonymt. Av 26 stycken ansåg 14 att kvaliteten i projektet var främst prioriterat, sju valde tiden och resterande fem resurser. Med tanke på den av projektledningen antagna prioriteringsordningen

1. Resurser 2. Kvalitet 3. Tid

var detta mycket intressant. Tanken är att det vid en samverkansentreprenad ska arbetas med ett gemensamt mål och en gemensam ekonomi. I och med skillnaden i hur prioriteringen i projektet ansågs vara, är en rimlig slutsats att målbilden hos parterna inte stämmer överens, vilket bör hanteras i projektet. Samma dag fick deltagarna även skriva ned tre saker som de personligen ansåg motivera dem själv att lyckas i projektet, även detta anonymt. Av dessa gjorde projektledaren sammanställningen i tabell 7.1. Tabell 7.1. Sammanställning av personliga ”triggers” hos projektdeltagarna. ”Trigger” Antal Samarbete 17 Referensobjekt 10 Utvecklande 8 Kvalitet 7 Spännande lösningar 8 Ekonomisk morot 6 Utmaning 5 Prestigelöst 5 En kategorisering av dessa ger en bild som kan vara lämplig att trycka på i målbeskrivningen för att motivera gruppen. Resultatet av dessa tre övningar som gjordes ger projektledaren en god grund för att kunna skapa en gemensam målbeskrivning i projektet och därmed kunna leda projektet effektivt. Tanken är därmed att de osäkerheter som identifierades, ska hanteras i målbeskrivningen. Detta exemplifierar användandet av osäkerhetsanalysen för att skapa en gemensam plattform i projektet på ett bra sätt anser undertecknad, vilket ska medför ett gott samarbete.

54

8. Slutsatser och fortsatt forskning Här har slutsatser gjort utifrån de genomförda analyserna i projekt Lindellhallen, Trähuset samt Akademica. Därefter har ett förslag till fortsatt forskning presenterats.

s

8.1 Slutsatser Utifrån de osäkerhetsanalyser som har genomförts i projekt Lindellhallen har det konstaterats att formulerandet av osäkerheter påverkar hanteringen av dessa. För att inte låsa tankar och utesluta alternativa möjligheter i projektet bör osäkerheten formuleras på ett sätt som medger att den kan utredas. Vidare bör de uttryckas utförligt för att möjliggöra en uppföljning av arbetet. Vid genomförandet av en osäkerhetsidentifiering är en dialog att föredra, för att skapa en kreativ process. Här är det sedan upp till den person som leder arbetet, att göra det effektivt och se till att relevanta frågor hanteras. Vad gäller de värderingsmodeller som användes i projekt Lindellhallen har det konstaterats att de ger en fördelning av bedömningarna. Detta styrs av den prioritering av styrparametrarna som antagits för projektet, vilket därmed är grundläggande. För att beslut om åtgärder sedan skall tas på ett riktigt sätt är det lämpligt att lyfta fram osäkerhetshanteringen som en egen fråga på dagordningen vid beslutsmöten. Det i syfte att ge ordentliga beslutspunkter. Efter den interna osäkerhetsbedömningen i projekt Trähuset har tre saker lyfts fram, som avgörande för resultatet. Dessa är planering, underlag samt gruppsammansättning, vilket skapar en vilja att åstadkomma något med processen. Genomförandet av osäkerhetsanalyser skapar en gemensam syn på projektet. Om skillnader finns kan dessa hanteras i målformuleringar för projektet. I projekt Akademica som är en samverkansentreprenad, har detta eftersträvats för att skapa en gemensam ekonomi för projektet och därmed klara den prioriterade ekonomin i projektet.

8.2 Fortsatt forskning För att kunna motivera osäkerhetshanteringen i projekt skulle det ha varit intressant att studera vilka effekter det ger på ett projekts tid, kvalitet och ekonomi. Det för att kunna ge svar på när och om det är lönsamt, ekonomiskt sett, att arbeta med osäkerhetshantering. På vilket sätt denna parameter påverkas (ekonomi) är intressant att kunna ge svar på då det som oftast är högst prioriterat hos företagsledningar. Det till följd av de resultatinriktade sätten att leda företag på, där verksamheten drivs mot mål som är ställda fram till nästa årsbokslut. I vilken grad arbetet medför en högre kvalitet i projekt är även det intressant att studera. Det i sin tur kan medföra att företagets varumärke stärks på lång sikt och en stark position på marknaden kan erhållas. Tidsaspekten i det här fallet sträcker sig därmed längre än för de ekonomiska redovisningarna och fokus ligger närmare kunden. Tiden är något som här betraktas mest intressant för det konkreta arbetet i projekt och är intressantast för de som leder projekten. Här kan bland annat en bättre arbetsmiljö erhållas i projektgruppen om uppgifter kan tydliggöras med klara prioriteringar, vilket i sin tur medför ett effektivare arbete. I ett tidigt skede av projekt ska arbetet med osäkerhetshanteringen ge en gemensam plattform för projektdeltagarna. I en samverkansentreprenad är just gemensamma mål och en gemensam ekonomi en del av grunden. Enligt Senge (1995, s.193), stimulerar gemensamma visioner en

55

7. DISKUSSION

strävan mot högre värden. Det anses även påverka medarbetarnas inställning till företaget (läs i det här fallet: projektet).

En gemensam vision är en viktig grund för människors tillit till varandra och därigenom också en grund för samverkan. (Senge, 1995, s.193).

Det hade varit mycket intressant att studera huruvida ett användande av en osäkerhetsbedömning vid samverkansentreprenader, skapar gemensamma visioner i projektgruppen. Detta skulle kunna göras i ett antal projektgrupper som genomför minst två projekt, där principerna för samverkan tillämpas. Detta handlar inte endast om produktionsskedena utan kan även genomföras i utredningsfasen av ett projekt, där en större samverkan mellan konsulterna och beställaren eftersträvas. Det är bland annat något som Banverket har tillämpat vid ett antal järnvägsutredningar. Hos dem är dessa faser dock relativt långa och utredningarna görs utförligt. En sådan forskning hade varit intressant att genomföra ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, där hänsyn tas till affärsmässighet, organisationslära samt kvaliteten i den teknik som väljs. Det senaste bedöms utifrån det som genom forskning ansets vara i allmänhetens intresse.

56

9. Referenser Böcker Bazerman, M. (2002). Judgment in Managerial Decision Making. United States of America: John Wiley and Sons. (ISBN 0-471-39887-X). Boverket. (1998). Upplaga 3:1. Boverkets byggregler, BBR. Elanders Gotab. (ISBN 91-7147-454-4). Chapman, C. och Ward, S. (2002). Managing project risk and uncertainty. UK: John Wiley & Sons. (ISBN 0-470-84790-5). Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. (ISBN: 91-44-36612-4). Eriksson, L. (2001). Att utreda, forska och rapportera. Karlshamn: Liber ekonomi. (ISBN: 91-47-06385-8). Flanagan, R. och Norman, G. (1993). Risk management and construction. Great Britain: The university Press, Cambridge. (ISBN 0-632-02816-5). Grimvall, G. et.al. (2003). Risker i tekniska system. Lund: Studentlitteratur. (ISBN 91-44-02664-1). Harms-Ringdahl, L. (1993). Riskhantering – Behov av forskning och utveckling. Uppsala: Arbetsmiljöfonden. (ISBN 91-87460-84-X). IEC. (1995). Dependability management – Part 3: Applicaition guide – Section 9: Risk analysis of technological systems. IEC 300-3-9. (ISSN 0317-5669). Ingvarson, J. och Roos, A. (2003). Riskanalys, metodbeskrivning för beställare-utförare-granskare. Solna: Svenska Brandförsvarsföreningen. (ISBN 91-7144-364-9). Rollof, J. (1999). Effektivare beslut. Lund: Studentlitteratur. (ISBN 91-44-01026-5). Senge, P M. (1995). Den femte disciplinen, den lärande organisationens konst. Falun: Thomson Fakta AB. (ISBN 91-7610-212-2). Svensk Byggtjänst. (2005). BSAB 96, System och tillämpningar. OTM Oskarshamn Tryck & Media. (ISBN 91-7333-096-5). Swanström, K. (2004). Lage Lindell Umeåväggen. Uppsala: Akademiska Hus Norr. Tonnquist, Bo. (2005). Projektledning. Malmö: Bonniers. (ISBN 91-622-6282-3). Wideman, R. (1992). Project and program risk management: a guide to managing project risks and opportunities. United States of America: PMI Publishing. (ISBN 1-880410-06-0). Östberg, G. (1993). Att veta vad man gör, studier i riskhantering. Stockholm: Carlsson Bokförlag. (ISBN 917798 697 0).

57

9. REFERENSER

Webb Akademiska Hus AB. (2006). Akademiska Hus: Bolagsstyrning. http://www.akademiskahus.se/index.php?id=464. Balticgruppen AB. (2006). Balticgruppen. http://www.balticgruppen.se. Skoldatanätet. (2006). Lexin, Svenska ord. http://lexin.nada.kth.se/lexin.shtml. Svensk Byggtjänst. (2006). Svensk Byggtjänst. http://www.byggtjanst.se. Personliga Hoff, Stig, elråd vid avdelning för projekt och fastighetsutveckling, Akademiska Hus koncernkontor, Göteborg. Telefonsamtal 2006-02-02.

58

http://www.akademiskahus.se/index.php?id=464

http://www.balticgruppen.se

http://lexin.nada.kth.se/lexin.shtml


Bilaga 2-A

Frågeställningar att besvara vid val av riskanalysmetod efter IEC (1995, s.45)

• Idéstadiet I vilken fas är utvecklingen av systemet? • Projektering

• Ändringar

• Val av riskreduktions tal Vad är målet med analysen? • Jämförelse med risk mål • Jämförelse av alternativ

• Enkla system Vilken typ av system och risker är det som ska analyseras? • Komplexa system

• Tekniska risker

• Ett stort antal missöden Vilken är de potentiella konsekvenserna? • Enstaka missöden eller skador

• Skador på miljön • Ekonomiska förluster

• Begränsat med tid och expertis Vilka resurser finns att tillgå? • Gott om resurser

• Idéskisser Vilken information finns tillgänglig om systemet? • Ritningar

• Driftsinformation

• Engångsverksamhet Behöver analysen uppdateras i framtiden? • Fortgående verksamhet

• Inga Finns några krav beträffande avtal eller regler? • Begränsat urval

• Inga valmöjligheter

I

Bilaga 2-B

Exempel på metoder för riskanalys Tabell 2-B. Exempel på metoder för riskanalys, fri tolkning (Harms-Ringdahl, 1993, s.101), (IEC, 1995, s.37).

Metod Kommentar PHA (Preliminary Hazard Analysis) En riskidentifiering och sannolikhets analys

som kan användas i ett tidigt skede av designfasen för att identifiera risker och bedöma dem kritiskt.

Avvikelseanalys Identifiera avvikelser från konstruktionsavsikten, vilka kan leda till risk. Inriktning på kemiska processanläggningar.

HAZOP Identifiera avvikelser från konstruktionsavsikten, vilka kan leda till risk. Inriktning på kemiska processanläggningar.

Checklista En riskidentifieringsmetod som listar typiska riskfyllda händelser eller riskkällor som bör beaktas. Kan anpassas efter normer och standarder.

Operatörsanalys Identifiera riskabla avvikelser från operatörs arbetsprocedur. Inriktad på mänskliga felhandlingar i tekniskt avancerade system. Metoden kallas också Action Error Analysis.

Feleffektsanalys Identifiera fel på komponenter (eller moduler), som kan leda till risk. Metoden är tekniskt inriktad; den används ibland också på systemnivå.

Felträdsanalys Analysera orsaker och logiskt visa samband som kan leda till en definierad oönskad händelse. Felträdet kan ses som en modell av hur ett olycksfall kan inträffa.

Händelseträd Analysera alternativa konsekvenser av viss farlig händelse. Händelseträdet kan ses som en modell av ett olycksförlopp.

MORT Jämföra modell av organisatoriska krav med aktuell organisation. Metoden kan tillämpas på företag med väl organiserat skyddsarbete.

I

Bilaga 2-C

MALL B-MÖTESPROTOKOLL

Projekt xx xx xx Projektnamn

Projekteringsmöte nr Datum

NÄRVARANDE DELGES De närvarande samt: 1.0 FÖREGÅENDE PROTOKOLL Ansvar/datum

2.0 KVARSTÅENDE FRÅGOR Kvarvarande frågor behandlas under resp. punkt.

3 RAPPORTER / MYNDIGHETER

3.1 Byggnadsnämnden

3.2 Miljö och hälsoskydd

4 PROGRAMKRAV

4.1 Lokalprogram / rumsfunktionsprogram (RFP)

4.2 Programändringar

4.3 Förvaltarprogram

4.4 Miljöprogram

5 KVALITÉ / MILJÖ / BRAND / RISK

5.1 Kvalitetsplan

5.2 Miljöplan

5.4 Arbetsmiljöplan

5.6 Brandskyddsplan

I

Bilaga 2-C

5.6 Riskanalys

6 PROJEKTERING

6.1 Gemensamma teknikfrågor

6.2 A-frågor

6.3 K-frågor

6.4 M-frågor

6.5 VVS-frågor

6.6 EL-frågor

6.7 Brand-frågor

6.8 Tillgänglighet

6.9 Inredning / utrustning

7 TIDPLAN

7.1 Huvudtidplan

7.2 Projekterings tidplan

8 EKONOMI

8.1 Projektekonomi

8.2 Uppdragsförändringar

9 ÖVRIGA FRÅGOR

10 NÄSTA PROJEKTERINGSMÖTE

Möte nr Datum Dag Klockan Lokal

Vid protokollet

Xxxx Xxxxxxx

II

Bilaga 2-D

I

Bilaga 2-D

II

Bilaga 2-D

III

Bilaga 2-D

IV

Bilaga 3-A

PLANRITNING LINDELLHALLEN

I

Bilaga 3-B

IDÉSKISSER

I

Bilaga 3-B

II

Bilaga 3-C

INTRODUKTION TILL INTERN RISKHANTERING - LINDELLHALLEN 1. Bakgrund Byggherrens riskhantering i ett tidigt skede av projektet med stöd av en 4D modellering är rubriken för det examensarbete som det här arbetet ingår i. Syftet med examensarbetet är att få en djupare förståelse för riskhantering samt effektivisera Akademiska Hus arbete med dessa, dels genom direkt arbete i projektet Lindellhallen. Avsikten med här skriften är att effektivisera det arbete som ska göras med riskanalysen samt ge samtliga deltagare en möjlighet att bekanta sig med analysens syfte, begrepp och upplägg. Samt att ge alla den nödvändiga möjligheten att förbereda sig, vilket är grundläggande för analysen. 2. Begrepp Här görs förtydliganden om hur några begrepp används i den här texten. Risk - Risker är ett begrepp som har en väldigt dramatiserad innebörd många gånger, i form av hot eller fara. Här föreslås att det används med innebörden av osäkerhet. I denna riskanalys avses sådana som påverkar tid, resurser (kostnader är direkt kopplade till resurser) eller kvalitet i projektet. Riskanalys – Riskanalys används som en systematiserad identifiering av osäkerheter. Sannolikheten för att dessa inträffar samt konsekvensen av dessa bedöms. Riskberäkning – En del av riskanalysen då osäkerheternas risktal beräknas. I det här fallet subjektivt. Riskhantering – Omfattar riskanalys, riskvärdering samt riskreduktion. Riskidentifiering – En del av riskanalysen då osäkerheter identifieras. Riskvärdering – Här gör Akademiska Hus, utifrån riskanalysen en bedömning av vilka osäkerheter som resurser ska tillsättas till samt på vilket sätt de ska behandlas. Risktal - Sannolikhet * Konsekvens = Risktal 3. Syfte och mål med riskanalysen Identifierade osäkerheter är oftast förenade med val och därmed beslutssituationer. Syftet med den här riskanalysen är att erhålla ett resultat som visar vilken ytterligare information som behöver införskaffas för att ge ett bättre beslutsunderlag. Den här systematiserade analysen har som avsikt att effektivisera och koncentrera arbetet till de punkter som anses ha störst betydelse för att nå målen för det tidiga skedet av projektet. Målet med riskanalysen är att en sammanställning av osäkerheterna i projektet där risktalen beräknats samt åtgärder föreslagits. 4. Syfte och mål med projektet Lindellhallen

I

Bilaga 3-C

5. Avgränsningar och omfattning De delar av Lindellhallen som avses behandlas med riskanalysen, i det här fallet, är stomme samt klimatskal. En fullständig riskanalys ska göras där osäkerheterna kommer att behandlas enligt följande kategorisering för att systematisera arbetet.

f. Externa oförutsägbara - De här osäkerheterna är ej kontrollerbara eftersom de är oförutsägbara, det viktiga

är att de ägnas en tanke. De kan vara i form av myndighetskrav, naturkatastrofer, sabotage, indirekta effekter av projektet, oförmåga att fullfölja projektet av olika anledningar etc.

g. Externa förutsägbara men osäkra - Dessa kan förutsägas men följderna är oklar, som till exempel osäkerheter på

marknaden (råmaterial, konkurrenssituationer m.m.), användandet av anläggningen, miljöpåverkan, valutakurser, inflation etc.

h. Interna av icke teknisk karaktär - Ledning, tidplaner, kostnader, resurser etc.

i. Tekniska - Dessa är oftast möjliga att kontrollera. Exempel är utformning, kvalitet, specifika

osäkerheter i konstruktionen, utförandet etc. j. Juridiska

- De här kan handla om avtal, tvister, skadestånd, ansvar etc. Fler exempel på ovanstående risker i projekt återfinns i bilaga 1. Dessa delas sedan upp efter de tre prioriteringsparametrarna i projekt, det vill säga:

• Tid • Resurser • Kvalitet

Denna uppdelning görs utifrån konsekvensen av osäkerheten, där en osäkerhet kan påverka alla tre faktorer varpå osäkerheten behandlas tre gånger.

II

Bilaga 3-C

7. Riskhantering som process Själva processen för riskhantering kan beskrivas en arbetsgång enligt figur 1, där det nuvarande steget är insamling av information och det kommande steget är riskanalys.

Planering


Riskanalys

Riskvärdering Eventuell

komplettering


Sammanfattning

Beslut


Uppföljning

Figur 1. Arbetsgång vid riskhantering. Efter riskanalysen värderar riskägaren osäkerheterna och kommer fram till vilka åtgärder som det är lämpligt att jobba vidare med i ett första skede. Till detta kopplas nödvändiga utredningar vilka sedan kommer att presentera ny information. 8. Metod för riskanalys Riskanalysen är den centrala delen när osäkerheter ska hanteras på ett systematiserat sätt. Som metod används här en grovanalys där osäkerheter bedöms subjektivt av arbetsgruppen, sannolikheten för att de inträffar samt konsekvensen av dessa. Upplägget av riskanalysen följer kategoriseringen i kapitel 5. Osäkerheter i varje kategori lyfts fram genom att en dialog genomförs i gruppen. Efter detta gör varje gruppdeltagare en individuell bedömning av sannolikhet och konsekvens för dessa. När detta är gjort ska sedan en sammanställning göras för att gruppen ska nå en gemensam bedömning av osäkerheterna. Som underlag för arbetet har alla deltagare en egenhändigt förberedd lista med osäkerheter.

III

Bilaga 3-C

9. Förberedelser Före mötet förväntas samtliga deltagare ha gjort en egen riskanalys för osäkerheter i projektet. För att underlätta arbetet med att komma igång med detta finns ett exempel på en ifylld riskanalys bifogat i bilaga 2. Lämpligt är att fortsätta fylla i den i bilaga 3. Observera att det inte är nödvändigt att bedöma sannolikhet och konsekvens före mötet utan detta görs individuellt under mötet. Informationen som denna analys bygger på i detta läge är idéskisser för byggnaden samt modellen som finns framtagen av arkitekten. Vidare är det nödvändigt att deltagarna tänker över följande förklaringar av begreppen dialog och diskussion före mötet för att det kreativa analysarbetet i gruppen ska gynnas. Dialog är ett begrepp som härstammar från de gamla grekerna, där dialogos för dem betydde ett fritt meningsutbyte i en grupp. Detta skiljer sig från de vanliga diskussionerna där man kastar åsikter fram och tillbaka i en tävlan att vinna eller försvinna. Diskussionen är en studie där ett ämne bollas mellan deltagarna, analyseras och argumenten för och emot presenteras. Den skillnad som finns mot dialog och som är av stor betydelse är att den enskilde deltagarens ändamål med denna samtalsform är att vinna och få stöd för den egna uppfattningen. Syftet med dialogen däremot är att vidga gränserna och nå längre än den enskilde individen kan på egen hand, inte att vinna. För att en dialog ska bli lyckad brukar tre grundläggande förutsättningar nämnas. 1. Varje deltagare måste granska sina tidigare antaganden. 2. Varje deltagare måste se de andra som sina kollegor. 3. Någon måste hålla i trådarna och hålla ihop dialogen. Att granska sina antaganden innebär att deltagarna måste undvika tankarna som säger ”så här är det” och försöka tänka tillbaka för att finna vilka antaganden som gjordes innan den egna åsikten bildades. Vad gäller den andra punkten, är det avgörande när dialogen börjar att en önskan finns att betrakta de andra som sina kollegor. För den som håller i mötet är uppgiften här främst att påpeka när dialogen håller på att övergå i diskussion när det inte är önskat. När det sedan är dags för beslut kan det däremot behövas en diskussion för att väga åsikter mot varandra.

IV

Bilaga 3-C

INTRODUKTION TILL EXTERN RISKHANTERING - LINDELLHALLEN 1. Bakgrund Riskhantering i ett tidigt skede av projekt handlar det examensarbete om, som det här arbetet är en del av. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för riskhantering som process samt, om möjligt, effektivisera Akademiska Hus arbete med dessa, främst genom en direkt koppling till arbetet i projektet Lindellhallen. Avsikten med här skriften är att introducera er till detta arbete där tanken är att ni ska bistå med era erfarenheter för att identifiera osäkerheter i projektet. I denna introduktion förklaras de grundläggande delarna i riskhanteringsprocessen kort samt de begrepp som kommer att användas. Grundläggande för denna riskhanteringsprocess är att här arbetas med osäkerheter. Ordet risk är ett begrepp som har en väldigt dramatiserad innebörd, i form av hot eller fara. Därför har osäkerheter valts att användas istället. Arbetet med riskhanteringen syftar till att ge ett bättre beslutsunderlag för de åtgärder/val som görs i det tidiga skedet av projektet. Genom att osäkerheter identifieras kan dessa värderas och en visshet kan sökas för de som anses vara väsentliga. Med detta som bakgrund ges nu här en kort introduktion till riskhanteringen i projektet Lindellhallen. 2. Begrepp Riskanalys – Riskanalys används för att systematiskt identifiera osäkerheter i detta projekt. Detta innefattar även en riskberäkning. Riskberäkning – En del av riskanalysen då osäkerheternas risktal beräknas. I det här fallet görs detta subjektivt. Riskhantering – Omfattar riskanalys, riskvärdering samt riskreduktion. Riskidentifiering – En del av riskanalysen då osäkerheter identifieras. Riskvärdering – Utifrån riskanalysen görs en bedömning av osäkerheterna. Utifrån detta ska osäkerheter åtgärdas. Risktal - Sannolikhet * Konsekvens = Risktal 3. Syfte och mål med riskanalysen Syftet med den här riskanalysen är att alla ni, som är kallade till nystartsmötet gällande byggnadsprogram för Lindellhallen, individuellt ska delge de osäkerheter som ni ser i detta skede. Förhoppningarna är att arbetet i projektet kan inriktas mot de delar som anses ha störst betydelse för att nå projektmålen, samt att det görs på ett effektivt sätt.

V

Bilaga 3-C

4. Avgränsningar och omfattning I och med denna riskanalys påbörjas arbetet med Lindellhallen på ett nytt vitt blad. Det arbete som gjorts tidigare i projektet ska inte beaktas vid denna riskanalys. Som underlag för identifieringen av osäkerheter i projektet ska nedanstående visioner samt byggnadens volym och geografiska placering, enligt idéskisserna, vara styrande. Uttalat idag är också att hörsalarna kan stängas från sista april till första september, biblioteket ska dock kunna hållas öppen även under denna period.

Lindellhallen ska markera bibliotekets betydelse på campus, som hjärtat för universitetet.

Lage Lindells muralmålning ska framhävas och på inget sätt skadas.

Tekniska lösningar ska finnas som ger glaset dess transparens. Hörsalsrotundans funktion som ett nav på universitetet ska framgå och hallen ska bidra till ett levande campus.

För att systematisera den egna identifieringen har följande kategorisering valts för osäkerheterna:

a) Utförande b) Drift c) Utformning d) Bärförmåga, stadga och beständighet e) Brand f) Hygien, hälsa och miljö g) Buller h) Säkerhet vid användning i) Energihushållning och värmeisolering

Konsekvensen av dessa bedöms efter följande tre risktyper som valts att användas här:

• Tid • Resurser • Kvalitet

Som vilken risktyp den identifierade osäkerheten ska anges som beror på vilken av följande tre parametrar som denna påverkar i projektet. En osäkerhet kan i vissa fall påverka alla tre risktyper. Det som ni bedömer vara osäkert och eventuellt behöver klargöras mer på något sätt, tar ni med i riskanalysen. Viktigt är att ni tydligt beskriver den tänkta konsekvensen av osäkerheten. Sedan ska det även göras en bedömning av i vilket av projektets olika skeden osäkerheten ska behandlas. Här ska då följande uppdelning användas:

1. Programskede 2. Systemhandlingsskede 3. Bygghandlingsskede 4. Produktionsskede 5. Överlämnande

VI

Bilaga 3-C

Allt detta tydliggörs ytterligare i den PowerPoint presentation som följde med denna introduktion. 5.1 Innebörden av risktyperna Det som avses med risktyperna är alltså vilken av dessa som bedöms drabbas om osäkerheten ifråga ej kan hanteras på ett fördelaktigt sätt.

Vad gäller tid, är ramen projektets tidplan som styrs av huvudtidplanen. Här bedöms vilka konsekvenser som osäkerheten kan få för denna.

Nästa risktyp är resurser, med vilka avses projektets resurser i form av kapital, personal, material etc.

Kvalitet är enligt definition ”grad av goda egenskaper”, vilket bestäms av kunden för projektet. Den upplevda kvaliteten ska minst motsvara förväntningarna för projektet. Här avses intressenternas förväntningar, förvaltare, hyresgäster och inte minst slutanvändaren.

När konsekvenserna av osäkerheterna bedöms ska det göras med tanke på dessa tre styrparametrar för projekt.

6. Uppgift inför nystartsmöte Före nystartsmötet förväntas samtliga deltagare ha redovisat de osäkerheter som initialt kan ses i projektet Lindellhallen. Detta ska göras i den Excel-fil (Dokument för riskhantering_namn.xls) som följer med denna introduktion. För att underlätta arbetet med att fylla i denna bifogas även en PowerPoint presentation (Introduktion till riskhantering.ppt). I denna finns en kort genomgång om grunderna i riskhantering. Efter detta följer instruktioner för hur excel-dokumentet används. Den Excel-fil som osäkerheterna har dokumenterats i skickas sedan till mig på följande adress: [email protected] För att jag ska hinna sammanställa dessa behöver jag få in Excel-filerna senast torsdagen 16/3.

VII

mailto:[email protected]

Bilaga 3-C

PowerPoint presentationen startas enligt nedanstående förklaring, därefter stegas bildspelet fram genom klick på vänster musknapp.

STARTA BILDSPEL GENOM ATT KLICKA HÄR.

VIII

Bilaga 3-C

IX

I Excel-dokumentet finns sedan en tabell för varje riskkategori, se figur nedan.

DE OLIKA TABELLERNA FÖR RISKKATEGORIERNA ÅTERFINNS UNDER DESSA FLIKAR.

Bilaga 3-D

SAMMANSTÄLLNING FRÅN INTERN OSÄKERHETSBEDÖMNING 1. Externa oförutsägbara

S K

Nr Osäkerhet Risktyp Konsekvens beskrivning 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 S K SxK Bedömning Skede

1 Dåliga värderförhållanden K Fuktskader II I II I 3 3 9 P2 R Väderskydd, kostar pengar I II I I I 3 3 9 P3 T Sluttiden I I I II I 3 2 6 P4 Världsmarknadspriser, inflation R Fördyrat bygge III III 1 2 25 Strejk R Fördyrat bygge I I I III 2 2 46 T Sluttiden III II I 2 2 47 Klotter R Fördyrat bygge II I III 1 4 4 BP8 Brand T Tid III I II 2 4 8 B

9 R Fördyrat bygge III II I 2 2 410 Minskad elevtillströmning R Hyresintäkter I II I II 3 1 3

I

Bilaga 3-D

2. Externa förutsägbara men osäkra

S K


1 Kundens outalade förväntningar R Programändringar III III 4 2 82 K Dålig dager, påverkar

varumärket II I I II 2 3 6 P

3 T Spräckt tidplan III III 2 4 8 P4 Kundens bortglömda förväntningar,

programförändringarR Ökad byggkostnad

III III 4 1 4

5 T Tidplan III III 4 3 12 S6 Användbarhet, kan byggnaden brukas

som planerat?K Varumärket som naggas i

kanten. III III 1 5 5 S

7 Kundkategorier, beslutande/icke beslutande

K Särintressen II I II I 3 2 6


R Personskydd II I III 4 4 16 P

9 Hyreskontrakt för de färdigställda lokalerna.

R Vem ska driva verksamhet i lokalerna, vem är hyresgäst? III III 1 3 3 P

10 Hörsalarnas drift R Forcering, ej normal arbetstid III III 4 3 12 P

11 T Begränsad produktionstid III III 4 3 12 P

II

Bilaga 3-D

3. Interna av icke teknisk karaktär

S K


1 Orealistisk tidplanering T Förlängd tid II I III 2 5 10 P2 R Fördyrat projekt III I I I 4 3 12 P3 R Sjukskrivning i de interna

leden. III II I 1 4 4 P

4 K Saknad kompetens II I III 1 3 3 P5 K Saknade resurser III II I 3 4 12 P6 Otydlig målbeskrivning R Fördyrat projekt I II I II 4 2 87 K Uppfyller inte behov I II III 3 4 12 P8 T Beslutsunderlaget blir

osäkert, svårigheter att prioritera.

I II I II 2 3 6 P

9 Organisation, sjukdomar, folk slutar T tappar tid III III 2 4 8 P10 K information tappas ur

projektgruppen III III 2 3 6 P

III

Bilaga 3-D

4. TekniskaS K


1 Strömleverans R Påverkar kalkylen III III 1 22 Ljudklimat K Lokalen kan inte utnyttjas

som tänkt, funktionsbrist III II I 3 4 12 P

3 Glasfasad K Ljus, temperatur, reflektionsvärden III I II 3 4 12 P

4 T Tillgänglighet för användare med avseende på säkerhet. Måste spärras av etc.

II I II I 5 2 10 BP

5 K Driftskostnaden I II III 4 4 16 P6 R Lyft tvingar demontering av

tak Hus A och B. I I I II I 5 1 5

7 Limträbalkarna, längden. R Produktion och transport från tillverkare, inlyftning på plats. II II 5 2 10

8 T Krävande lyft och transport. II I I 5 1 59 K Arkitektur, rumsbild II II 5 4 20 P10 Grundläggning, tillgänglighet för

användareR Inklädnader under byggtid. I I I I 5 1 5

11 T Tillgänglighet för användare med avseende på säkerhet. I I I I 5 4 20 P

12 Utformning av pelargrundläggning R Alternativ grundläggning II II 2 2 413 Hörsalshallens takkonstruktion R Muralmålningen måste

skyddas. II II 5 2 10

14 Tidplanering T Bygget kan behöva stoppas upp. III I II 1 5 5 P

15 R Forcering måste tillgripas. III III 1 3 3 P

IV

Bilaga 3-D

V

fortsättning 4. Tekniska 16 Stuckaturtaket i hörsalar, innertak R Fördyrningar. III III 5 3 15 B17 K Om inte byts ut. Kommande

underhåll. III III 1 2 2


III III 1 5 5 P

19 Luminansförhållanden pga solinstrålning

K Komfort- och funktionsfråga. III III 4 4 16 P

20 Glasfasad R Tillgänglighet för användare med avseende på säkerhet. Måste spärras av etc.

III I II 3 3 9 BP

21 Limträbalkarna, längden. T Tillträde till arbetsområde. II II 5 4 20 P22 Muralmålningen måste skyddas. K Fel val av produktionsmetod.

III III 5 3 15 B

5. Juridiska

S K


1 Entreprenadform T Klarar inte tidplan I I I II I 2 3 6 P2 K Ingen produktionskunskap i

tidigt skede I II I II 2 3 6 P

3 Skadestånd R Tex studenter anser att deras studerandemiljö försämras. I I I II I 3 1 3

4 R Föreläsningssalar kan inte användas, t.ex. pga buller. II I III 4 4 16 P

Bilaga 3-E

OSÄKERHETSVÄRDERINGSMODELLER

Tid

5 5 10 15 20 25

4 4 8 12 16 20

Sannolikhet 3 3 6 9 12 152 2 4 6 8 101 1 2 3 4 5

1 2 3 4 5 icke acceptabelKonsekvens osäker

acceptabelKvalitet

5 5 10 15 20 25

4 4 8 12 16 20

Sannolikhet 3 3 6 9 12 152 2 4 6 8 10

1 1 2 3 4 51 2 3 4 5

Konsekvens

Resurser

5 5 10 15 20 25

4 4 8 12 16 20

Sannolikhet 3 3 6 9 12 15

2 2 4 6 8 10

1 1 2 3 4 51 2 3 4 5

Konsekvens

I

Bilaga 3-F

SAMTLIGA EXTERNA OSÄKERHETSANALYSER Extern 1

Nr Osäkerhet Risktyp Konsekvens beskrivning S K SxK ProjektskedeUTFÖRANDE

1 Prokuktionsmetod TK Begr tillgänglighet 4 4 16 BP2 Utförandetid TK Årstidsbeting påv kostn 3 3 9 BP Ö3 Angöring arb plats TR Begr tider Trång arb plats 5 4 20 BP

DRIFT1 Renhllning inre KR Olika krav på verksamhet 2 2 4 B,BP,Ö2 Klimatzoner K Svåt teknik 4 4 16 B,BP,Ö3 Renhållning yttre KR Fasadrengöringar

tillgänglighet 3 3 9B,BP,Ö

4 Tillgänglighet till driftställen KR Serviceutr.plattformar etc 3 3 9 B,BP,ÖUTFORMNING

1 Takkanters utfomning K Istappar Snöras 3 3 9 P,B,ÖBÄRFÖRMÅGA, STADGA OCH BESTÄNDIGHET

1 Grundläggning TK Åtkomlighet Bef hus grundl 4 4 16 P2 Stomsystem TK Logistik anpassn bef byggn 4 4 16 P,BP3 Klimatskydd K Stabilitet Avskärmning 5 4 20 P,B,BP

BRAND1 Bef verksamhet under utf.tid TK Utrymning 5 4 20 P,BP2 Angöringsvägar för räddningstjänst K Tillgänglighet brandförsv 5 4 20 P,BP

HYGIEN, HÄLSA OCH MILJÖ1 Styra "studentflödet" TK Under utförandetid 4 3 12 P,B,BP2 Angöringsvägar TK Skyddade vägar inom

arbetsområdet 3 3 9P,B,BP

3 Dammspridning KR Dammbegränsande arb ytor 3 3 9 B,BPBULLER

1 Bullereliminiering för verksamheten T Bulleralstrande aktiviteter 3 3 9 P,B,BPSÄKERHET VID ANVÄNDNING

1 Trygghet KR Stora ej siktbara utrymmen 5 4 20 P,B,Ö2 Belysningsbestyckning KR Skuggpartier prång 5 4 20 P,B,Ö

ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING

1 Klimatzonindelning K Olika krav på olika verksamheter 5 4 20

P,B,BP,Ö

I

Bilaga 3-F

Extern 2


1 Ojämn temperatur, solinstrålning K För hög temp, drag 3 3 9 S2 Ljudklimat K Lång efterklangstid, eko 3 2 6 S3 Störningar undr byggtiden K, T Föreläsn.salar, bibliotek

fungerar sämre. 4 3 12BP

4 Skador på konstverket K, R Kräver restaurering 2 3 6 BP5 Kanaldragningar vent. Mm K Estetiskt störande 2 3 6 S6 Köket K önskad meny kan ge lukt-

och utrymmesproblem 3 3 9P, S

Extern 3


1 Lyft takbalkar R Höga lyft 3 3 9 BPBÄRFÖRMÅGA, STADGA OCH BESTÄNDIGHET

1 Snöfickor på anslutande byggnader K Stora laster, nedböjningar 3 3 9 BENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING

1 Stora glasytor K Höga/låga temperaturer 4 4 16 S

II

Bilaga 3-F

Extern 4


1 Lage Lindells målningar K Inklädnader under byggtid 5 1 5 BP2 Montage på hög höjd R Många/höga ställningar/lyftar 5 2 10 B3 Montage på hög höjd T Tillgänglighet för

hyresgäster/studenter 5 3 15S

DRIFT1 Kallras från glasfasader K Högkvalitativa glas för att

minska transmissioner 5 4 20S, B

2 Kallras från glasfasader R Ventilerade glasfasader för att tillgodogöra sig värme mellan glas under sen vårvinter och höst

4 5 20

S,B3 Avstängd ventilation i vänthall. K Avstängning av befintlig

ventilation under delar av produktion

5 2 10BP

UTFORMNING1 Installationer K Synliga installationer för att

åtgärda kallras samt solinstrålning vid fönster

4 2 8B

2 Installationer R Inklädnader 5 1 5 B3 Framkomstvägar för installationer R Ingrepp i befintlig byggnad 5 4 20 B4 Framkomstvägar för installationer T Ingrepp i befintlig byggnad 5 3 15 B

BRAND1 Behov av sprinkler? R Höga höjder, nivåsprinkler? 3 4 12 S

HYGIEN, HÄLSA OCH MILJÖ1 Klimat m a s på solinstrålning K Olika temperaturzoner i

lokalen 5 4 20S


1 Evakuering av frånluft från cafe utan VÅV

R Beroende på verksamheten, men vid roterande återvinning i aggregat bör denna luft ej återvinnas. Risk för överföring av lukter

5 1 5

S2 Kyla R Kostnad för kylning av luft 5 2 10 B3 Värme R Kostnad för värmning av luft 5 2 10 B

III

Bilaga 3-F

IV

Extern 5


1 Armaturmontage i tak R Fallrisk 3 4 12 BP2 Hissmontage R Kläm- och fallrisk 3 4 12 BP3 Inkopplingar i befintliga centraler R Risk för elchock 3 5 15 BP

DRIFT1 Byte av ljuskällor R Fallrisk på hög höjd. 3 4 12 Ö2 Funktion automatiska dörröppnare K Tillgänglighetskravet

försvåras 3 3 9Ö

UTFORMNING1 Säkerhetsavstånd framför elcentraler R Säkerhet för driftpersonal vid

arbete i central 3 5 15Ö

2 Hisstorlek R Funktionsbrist 3 4 12 PBÄRFÖRMÅGA, STADGA OCH BESTÄNDIGHET

1 Infästningar av armaturer R Rasrisk 3 4 12 BPBRAND

1 Materialval K Brandfarliga gaser 3 4 12 P2 Funktion utrymningsskyltar och

nödbelysningR Försvåra utrymning 3 5 15

Ö3 Funktion brandlarm R Försena upptäckt 3 4 12 Ö

HYGIEN, HÄLSA OCH MILJÖ1 Armaturplaceringar T Bländning 3 2 6 B2 Miljöriktigt materialval K Allmänt miljöansvar 3 3 9 P3 Ljud från hiss K Störning 2 2 4 P4 Emissioner från elanläggning K Påverkar elektriska- och

magnetiska fält 3 3 9P

SÄKERHET VID ANVÄNDNING

1 Elkapslingar R Risk för elchock 3 5 15 B2 Armaturplaceringar på hög höjd R Fallrisk vid byte av ljuskälla 3 4 12 P


1 Energisnåla ljuskällor K Hög energikostnad 3 3 9 Ö

Bilaga 3-G

SAMMANSTÄLLNING AV EXTERNT IDENTIFIERADE OSÄKERHETER 1.Utförande

S K

Nr Osäkerhet Risktyp Konsekvens beskrivning 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 S K SxK Bedömning Projektskede

1 Lage Lindells målningar K Inklädnader under byggtid I I 0 BP2 Montage på hög höjd R Många/höga ställningar/lyftar I I I I 0 B3 Montage på hög höjd T Tillgänglighet för

hyresgäster/studenter I I 0S

4 Produktionsmetod T Begränsad tillgänglighet I I 0 BP5 K Begränsad tillgänglighet I I 0 BP6 Utförandetid T Årstidsbetingat, påverkar

kostnader I I 0BP

7 K Årstidsbetingat, påverkar kostnader I I 0

BP8 Angöring arbetsplats T Begränsade tider, trång

arbetsplats. I I 0BP

9 R Begränsade tider, trång arbetsplats. I I 0

BP10 Störningar under byggtiden K Föreläsningssalar, bibliotek

funferar sämre. I I 0BP

11 T Föreläsningssalar, bibliotek funferar sämre. I I 0

BP12 Skador på konstverket K Kräver restaurering I I 0 BP13 R Kräver restaurering I I 0 BP14 Hissmontage R Kläm- och fallrisk I I 0 BP15 Inkopplingar i befintliga centraler R Risk för elchock I I 0 BP16 Lyft takbalkar R Höga lyft I I 0 BP23 024 025 0

I

Bilaga 3-G

2.DriftS K


1 Kallras från glasfasader K Högkvalitativa glas för att minska transmissioner I I 0

S2 Kallras från glasfasader R Ventilerade glasfasader för

att tillgodogöra sig värme mellan glas under sen vårvinter och höst

I I 0

S3 Avstängd ventilation i vänthall. K Avstängning av befintlig

ventilation under delar av produktion

I I 0BP

4 Renhållning inre K Olika krav på verksamhet I I 0 B5 R Olika krav på verksamhet 0 B6 Klimatzoner K Svår teknik I I 0 B7 Renhållning yttre K Fasadrengöringar,

tillgänglighet I I 0B

8 R Fasadrengöringar, tillgänglighet I I 0

B9 Tillgänglighet till driftställen K Serviceutr. Plattformar etc I I 0 B10 R Serviceutr. Plattformar etc I I 0 B11 Byte av ljuskällor R Fallrisk på hög höjd. I I 0 Ö12 Funktion automatiska dörröppnare K Tillgänglighetskravet

försvåras I I 0Ö

Risktyper ProjektskedenT = Tid P = programskedeK = Kvalitet S = systemhandlingsskedeR = Resurs B = bygghandlingsskede

BP = produktionÖ = överlämnande

II

Bilaga 3-G

3.UtformningS K


1 Installationer K Synliga installationer för att åtgärda kallras samt solinstrålning vid fönster

I I 0B

2 Installationer R Inklädnader I I 0 B3 Framkomstvägar för installationer R Ingrepp i befintlig byggnad I I 0 B4 Framkomstvägar för installationer T Ingrepp i befintlig byggnad I I 0 B5 Takkanters utformning K Istappar, snöras I I 0 P6 Ljudklimat K Lång efterklangstid, eko I I 0 S7 Kanaldragningar vent. mm. K Estetiskt störande I I 0 S8 Säkerhetsavstånd framför elcentraler. R Säkerhet för driftpersonal vid

arbete i central. I I 0Ö

9 Hiss storlek R Funktionsbrist I I 0 P10 011 0



III

Bilaga 3-G

4.Bärförmåga, stadga och beständighet

S K


1 Grundläggning T Åtkomlighet bef hus grundl I I 0 P2 K Åtkomlighet bef hus grundl I I 0 P3 Stomsystem T Logistik anpassn bef byggn I I 0 P4 K Logistik anpassn bef byggn I I 0 P5 Klimatskydd K Stabilitet avskärmning I I 0 P6 Infästning av armaturer R Rasrisk I I 0 BP7 Snöfickor på anslutande byggnader K Stora laster, nedböjningar I I 0 B8 09 010 0



IV

Bilaga 3-G

5.BrandS K


1 Behov av sprinkler? R Höga höjder, nivåsprinkler? I I 0 S2 Bef verksamhet under utförande tid T Utrymning I I 0 P3 K Utrymning I I 0 P4 Materialval K Brandfarliga gaser I I 0 P5 Funktion utrymningsskyltar och

nödbelysning.R Försvåra utrymning I I 0

Ö6 Funktion brandlarm R Försena upptäckt I I 0 Ö7 08 09 010 0



V

Bilaga 3-G

6.Hygien, hälsa och miljöS K


1 Klimat m a s på solinstrålning K Olika temperaturzoner i lokalen I I 0

S2 Styra studentflödet T Under utförandetid I I 0 P3 K Under utförandetid I I 0 P4 Angöringsvägar T Skyddade vägar inom

arbetsområdet I I 0P

5 K Skyddade vägar inom arbetsområdet I I 0

P6 Dammspridning K Dammbegränsande arb ytor I I 0 B7 R Dammbegränsande arb ytor I I 0 B8 Köket K Önskad meny kan ge lukt-

och utrymmesproblem. I I 0P

9 Armaturplaceringar T Bländning I I 0 B10 Miljöriktigt materialval K Allmänt miljöansvar I I 0 P11 Ljud från hiss K Störning I I 0 P12 Emissioner från elanläggning K Påverkar elektriska- och

magnetiska fält I I 0P

13 0



VI

Bilaga 3-G

7.BullerS K


1 Bullereliminering för verksamheten T Bulleralstrande aktiviteter I I 0 P2 03 04 05 06 07 08 09 010 0



VII

Bilaga 3-G

8.Säkerhet vid användningS K


1 Trygghet K Stora ej siktbara utrymmen I I 0 P2 R Stora ej siktbara utrymmen I I 0 P3 Belysningsbestyckning K Skuggpartier, språng I I 0 P4 R Skuggpartier, språng I I 0 P5 Elkapslingar R Risk för elchock I I 0 B6 Armaturplaceringar på hög höjd R Fallrisk vid byte av ljuskälla I I 0 P7 08 09 010 0



VIII

Bilaga 3-G

IX

9.Energihushållning och värmeisolering

S K


1 Evakuering av frånluft från cafe utan värmeåtervinning

R Beroende på verksamheten, men vid roterande återvinning i aggregat bör denna luft ej återvinnas. Risk för överföring av lukter

I I 0

S2 Kyla R Kostnad för kylning av luft I I 0 B3 Värme R Kostnad för värmning av luft I I 0 B4 Klimatzonsindelning K Olika krav på olika

verksamheter I I 0P

5 Ojämn temperatur, solinstrålning K För hög temperatur, drag I I I I 0 S6 Energisnåla ljuskällor K Hög energikostnad I I 0 Ö7 08 09 010 0



Bilaga 3-H

I

SAMMANSTÄLLNING AV OSÄKERHETER FÖR INTERN HANTERING

Sammanställning av interna osäkerheterByggnadsprogramskedet

Nr Osäkerhet Ris

ktyp

Konsekvens beskrivning S K SxK

Bed

ömni

ngSk

ede

1Kundens outalade förväntningar. K Dålig dager, påverkar

varumärket. P2 Otydlig målbeskrivning K Uppfyller inte behoven. P

3Organisation, sjukdomar, folk slutar.

K Information tappas ur projektgruppen. P

4Orealistisk tidplanering K Saknad kompetens i

gruppen. P

5Orealistisk tidplanering K Saknade resurser i gruppen.

POtydlig målbeskrivning T Beslutsunderlaget blir

6osäkert, svårigheter att prioritera. P

7Organisation, sjukdomar, folk slutar

T Tappar tidP

8 Orealistisk tidplanering, internt R Fördyrat projekt. P

9Orealistisk tidplanering, internt R Sjukskrivning i de interna

leden. P10 P

ProjektskedenP = programskedeS = systemhandlingsskedeB = bygghandlingsskedeBP = produktionÖ = överlämnande

Bilaga 3-I

SAMMANSTÄLLNING AV OSÄKERHETER FÖR EXTERN HANTERING

Sammanställning av osäkerheterByggnadsprogramskedet

S K

Nr Osäkerhet Ris

ktyp

Konsekvens beskrivning 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 S K SxK

Bed

ömni

ngSk

ede

1Glasfasaders utformning med avseende på temperatur K Klimatzoner i lokalen. I I V II V IIII 4 3 12 P

2Glafasaders utformning med avseende på ljud K Efterklangstid. III I IIII III I V 4 4 16 P

3Glafasaders utformning med avseende på ljus K Dåliga luminansförhållanden. II III I III III III III 4 3 12 P

4 Glafasaders utformning K Driftskostnader II IIII III III IIII I 3 2 6 P5 Utformning av takbalkar K Arkitektur, rumsbild II V VII 3 3 9 P

6 Stomsystem KLogistik anpassning för befintligt byggnad. III IIII II V III I 4 4 16 P

7 Störningar under byggtiden KFöreläsningssalar, bibliotek fungerar sämre III II I III V 5 4 20 P

8Brandsäkerhet för bef. Verksamhet under utförande tid K Utrymning III III II IIII II II 4 5 20 P

9 Sophantering K

De lokaler som hyrs ut uppnår inte en fullgod standard gällande detta. IIII II II III III II 2 3 6 P

10 Köket KÖnskad meny kan ge lukt och utrymmesproblem. II V I I II V II 3 3 9 P

11 Entreprenadform KIngen produktionskunskap i tidigt skede. V II II II VII I 2 4 8 P

12 Dåliga väderförhållanden T Påverkar sluttiden I III II III III II IIII 4 4 16 P

I

Bilaga 3-I

fortsättning Byggnadsprogramskedet 15 Orealistisk tidplanering T Förlängd tid. II V I I VI I I 2 4 8 P16 Entreprenadform T Klarar inte tidplanen. IIII V II V I I 2 4 8 P17 Kundens outtalade förväntningar T Spräckt tidplan. II V II I III II III 3 3 9 P

18 Grundläggning TÅtkomlighet av befintligt hus grundläggning. II V II II VI I 3 3 9 P

19 Skadestånd RFöreläsningssalar kan inte användas, t.ex. p.g.a. buller. IIII II III III III III 4 4 16 P

20 Dåliga värderförhållanden R Väderskydd, kostar pengar. III V I III V I 4 3 12 P

21Stor personbelastning (studenter m.m.) under produktionstiden R Personskydd. I III III II V III I 4 3 12 P

22 Hörsalarnas drift R Forcering, ej normal arbetstid. V IIII I V III 4 3 12 P

23Grundläggning, tillgänglighet för användare R Forcering måste tillgripas. III II IIII III III III 3 2 6 P

24 Hörsalarnas drift T Demontering bef byggnad 4 4 16 P

Risktyper icke acceptabelT = Tid osäkerK = Kvalitet acceptabelR = Resurs

ProjektskedenP = byggnadsprogramskedeS = systemhandlingsskedeB = bygghandlingsskedeBP = produktionÖ = överlämnande

II

Bilaga 3-I

Sammanställning av osäkerheterSystemhandlingsskedet

S K

Nr Osäkerhet Ris

ktyp


Bed

ömni

ngSk

ede

1 Kallras från glasfasader KHögkvalitativa glas för att minska transmissioner. S

2 Kanaldragning vent. med mera K Estetiskt störande S

3Användbarhet, kan byggnaden brukas som planerat? K

Varumärket AH påverkas negativt. S

4 Takkanters utformning K Istappar, snöras. S5 Materialval K Brandfarliga gaser. S

6 Angöringsvägar KSkyddade vägar inom arbetsområdet. S

7 Ljud från hiss K Störning S

8 Emissioner från elanläggning KPåverkar elektriska- och magnetiska fält. S

9 Trygghet K Stora ej siktbara utrymmen. S10 Belysningsbestyckning K Skuggpartier, språng. S

11 Angöringsvägar TSkyddade vägar inom arbetsområdet. S

12 Bullereliminering för verksamheten T Bulleralstrande aktiviteter. S

13Kundens bortglömda förväntningar, programförändringar T

Tidplanen påverkas om förväntningar glöms bort. S

14 Kallras från glasfasader R

Ventilerade glasfasader för att tillgodogöra sig värme mellan glas under sen och vårvinter och höst. S

III

Bilaga 3-I

fortsättning Systemhandlingsskedet 15 Behov av sprinkler R Höga höjder, nivåsprinkler? S

16Evakuering av frånluft från café utan värmeåtervinning R

Beroende på verksamheten, men vid roterande återvinning i aggregatet bör denna luft ej återvinnas. Risk för överföring av lukter. S

17 Hisstorlek R Funktionsbrist. S18 Trygghet R Stora ej siktbara utrymmen. S19 Armaturplacering på hög höjd R Fallrisk vid byte av ljuskälla. S20 S



IV

Bilaga 3-I

Sammanställning av osäkerheterBygghandlingsskedet

S K

Nr Osäkerhet Ris

ktyp


Bed

ömni

ngSk

ede

1 Inre renhållning K Olika krav på verksamheten. B

2 Yttre renhållning KFasadrengöringar, tillgänglighet B

3 Tillgänglighet till driftställen K Serviceutr. Plattformar etc. B4 Snöfickor på anslutande byggnader K Stora laster, nedböjningar. B

5 Dammspridning KDammbegränsande arbets ytor. B

6 Muralmålningen måste skyddas KFel val av produktionsmetod leder till skador. B

7 Framkomstvägar för installationer T Ingrepp i befintlig byggnad. B8 Armaturplacering T Bländning B

9 Brand TEventuell brand kan förändra byggtiden. B

10 Stuckaturtak i hörsalar, innertak R Fördyringar. B11 Montage på hög höjd R Många/höga ställningar/lyftar. B12 Inre renhållning R Olika krav på verksamheten. B

13 Yttre renhållning RFasadrengöringar, tillgänglighet B

14 Tillgänglighet till driftställen R Serviceutr. Plattformar etc. B

V

Bilaga 3-I

fortsättning Bygghandlingsskedet 15 Installationer R Inklädnader. B16 Framkomstvägar för installationer R Ingrepp i befintlig byggnad. B

17 Dammspridning RDammbegränsande arbets ytor. B

18 Elkapslingar R Risk för elchock. B19 Kyla R Kostnad för kylning av luft. B20 Värme R Kostnad för värmning av luft. B21 B



VI

Bilaga 3-I

Sammanställning av osäkerheterProduktion

S K

Nr Osäkerhet Ris

ktyp


Bed

ömni

ngSk

ede

1 Lage Lindells målningar K Inklädnader under byggtid. BP2 Produktionsmetod K Begränsad tillgänglighet. BP3 Skador på konstverket K Kräver restaurering. BP

4 Avstängd ventilation i vänthall. K

Avstängning av befintlig ventilation under delar av produktionen. BP

5 Produktionsmetod T Begränsad tillgänglighet. BP

6 Angöring arbetsplats TBegränsade tider, trång arbetsplats. BP

7 Glasfasad T

Tillgänglighet för användare med avseende på säkerhet. Måste spärras av etc. BP

8 Glasfasad R

Tillgänglighet för användare med avseende på säkerhet. Måste spärras av etc. BP

9 Utförande, årsbetingad R Påverkar kostnaderna. BP

10 Angöring arbetsplats RBegränsade tider, trång arbetsplats. BP

11 Skador på konstverket R Kräver restaurering. BP12 Hissmontage R Kläm- och fallrisk. BP13 Inkopplingar i befintliga centraler R Risk för elchock. BP14 Lyft takbalkar R Höga lyft. BP

VII

Bilaga 3-I

fortsättning Produktion 15 Infästning av armaturer R Rasrisk. BP16 Klotter R Fördyrat bygge. BP17 BP



VIII

Bilaga 3-I

Sammanställning av osäkerheterÖverlämnande

S K

Nr Osäkerhet Ris

ktyp


Bed

ömni

ngSk

ede

1 Funktion automatiska dörröppnare KTillgänglighetskravet försvåras. Ö

2 Energisnåla ljuskällor K Hög energikostnad. Ö3 Byte av ljuskällor R Fallrisk på hög höjd. Ö

4Säkerhetsavstånd framför elcentraler R

Säkerhet för driftpersonal vid arbete i central. Ö

5Funktion utrymningsskyltar och nödbelysning. R Försvåra utrymning. Ö

6 Funktion brandlarm R Försena upptäckt. Ö7 Ö



IX

Bilaga 3-J

DOKUMENT FÖR OSÄKERHETSHANTERING med åtgärder från programmöte 2 Sammanställning av osäkerheterByggnadsprogramskedet

S K

Nr Osäkerhet Ris

ktyp


Bed

ömni

ngSk

ede

Åtgärdsförslag

1Glasfasaders utformning med avseende på temperatur K Klimatzoner i lokalen. I I V II V IIII 4 3 12 P

ACCs utredning med invändiga gardiner kan inte godkännas i första skedet. De får utreda vidare.

2Glafasaders utformning med avseende på ljud K Efterklangstid. III I IIII III I V 4 4 16 P Koppla in Ingemanssons, ljudkonsult.

3Glafasaders utformning med avseende på ljus K Dåliga luminansförhållanden. II III I III III III III 4 3 12 P

ACCs utredning med invändiga gardiner kan inte godkännas i första skedet. De får utreda vidare.

4 Glafasaders utformning K Driftskostnader II IIII III III IIII I 3 2 6 P -5 Utformning av takbalkar K Arkitektur, rumsbild II V VII 3 3 9 P

6 Stomsystem KLogistik anpassning för befintligt byggnad. III IIII II V III I 4 4 16 P

Skedesindelning enligt HTs förslag. Dessa låses och en grov struktur- och huvudtidplan tas fram.

7 Störningar under byggtiden KFöreläsningssalar, bibliotek fungerar sämre III II I III V 5 4 20 P


8Brandsäkerhet för bef. Verksamhet under utförande tid K Utrymning III III II IIII II II 4 5 20 P


9 Sophantering K

De lokaler som hyrs ut uppnår inte en fullgod standard gällande detta. IIII II II III III II 2 3 6 P

Föregående planer anses vara tillräckliga för att åtgärda detta.

10 Köket KÖnskad meny kan ge lukt och utrymmesproblem. II V I I II V II 3 3 9 P AHN utreder.

I

Bilaga 3-J

11 Entreprenadform KIngen produktionskunskap i tidigt skede. V II II II VII I 2 4 8 P

12 Dåliga väderförhållanden T Påverkar sluttiden I III II III III II IIII 4 4 16 P


13 Hörsalarnas drift T

Begränsad produktionstid p.g.a. montage på hög höjd, långa takbalkar, grundläggning m.m. Ev. styrning av studentflödet under utförandetiden. I IIII II II I IIII IIII 4 3 12 P

Eventuella sommarkurser måste bort från lokalerna. Skede 3 förläggs under perioden juni-september.

14 Stomsystem TLogistik anpassning för befintligt byggnad. III III III III VII 4 4 16 P


15 Orealistisk tidplanering T Förlängd tid. II V I I VI I I 2 4 8 P

Beslut om projektets framskridande måste fattas av AHN i tid. PL ligger på för att så ska ske.

16 Entreprenadform T Klarar inte tidplanen. IIII V II V I I 2 4 8 PMöjligheter till skedesindelning av entreprenad studeras.

17 Kundens outtalade förväntningar T Spräckt tidplan. II V II I III II III 3 3 9 P

18 Grundläggning TÅtkomlighet av befintligt hus grundläggning. II V II II VI I 3 3 9 P

19 Skadestånd RFöreläsningssalar kan inte användas, t.ex. p.g.a. buller. IIII II III III III III 4 4 16 P

20 Dåliga värderförhållanden R Väderskydd, kostar pengar. III V I III V I 4 3 12 P


21Stor personbelastning (studenter m.m.) under produktionstiden R Personskydd. I III III II V III I 4 3 12 P

22 Hörsalarnas drift R Forcering, ej normal arbetstid. V IIII I V III 4 3 12 P

Eventuella sommarkurser måste bort från lokalerna. Skede 3 förläggs under perioden juni-september.

23Grundläggning, tillgänglighet för användare R Forcering måste tillgripas. III II IIII III III III 3 2 6 P -

II

Bilaga 3-J

24 Hörsalarnas drift T Demontering bef byggnad 4 4 16 PSkede 3 enligt HTs förslag. Detta tas med i tidsplaneringen projektet.

25Hans Åkerlinds inlaga till universitetet. Projektet läggs ned Inlaga skicka ut till programgruppen.

Risktyper icke acceptabel ProjektskedenT = Tid osäker P = byggnadsprogramskedeK = Kvalitet acceptabel S = systemhandlingsskedeR = Resurs B = bygghandlingsskede

BP = produktionSannolikhet Poäng Ö = överlämnandeMycket liten sannolikhet 1Liten sannolikhet 2Medelstor sannolikhet 3Stor sannolikhet 4Mycket stor sannolikhet 5


III

Bilaga 3-K

I

SKISSER PÅ BYGGETAPPER AV ARKITEKTEN

Bilaga 3-L

Introduktion i form av PowerPoint presentation inför extern osäkerhetsanalys

www.akademiskahus.se

RISKHANTERING

Lindellhallen


RISKHANTERINGSPROCESSEN• Risker• OSÄKERHETER

– Mer information för att eliminera osäkerheter och få ett bättre beslutsunderlag.

RISKANALYS

-identifiering och beräkning

RISKVÄRDERING

-acceptera?

-åtgärdsförslag

RISKREDUKTION

-genomförande och uppföljning

RISKHANTERING


RISKHANTERING• Arbetsgång vid riskhantering

Planering


Riskanalys

Riskvärdering


Eventuell komplettering

Sammanfattning

Beslut


Uppföljning

I

http://www.akademiskahus.seRISKHANTERINGLindellhallen

http://www.akademiskahus.seRISKHANTERINGLindellhallen

http://www.akademiskahus.seRISKHANTERINGSPROCESSEN%E2%80%A2Risker%E2%80%A2OS%C3%84KERHETER%E2%80%93Mer





http://www.akademiskahus.seRISKHANTERING%E2%80%A2Arbetsg%C3%A5ng



Bilaga 3-L


PLANERING

Vid planeringen bestäms– vad som ska analyseras och vilka avgränsningar som ska

göras.– syftet med analysen.– analysens omfattning, tilldelning av resurser osv.– metod och angreppssätt.


GROVANALYS

• Den metod som avses att användas här är en grovanalys.• Grovanalysen syftar till att på ett övergripande plan kartlägga

osäkerheter i ett system.• Osäkerheter bedöms subjektivt av arbetsgruppen, sannolikheten för

att de inträffar samt konsekvensen av dessa.


Exempel på Grovanalys 1 av 15

09

08

07

06

05

04

03

02

01

ProjektskedeSxKKSKonsekvens beskrivningRisktypOsäkerhetNr

II

http://www.akademiskahus.sePLANERINGVid

http://www.akademiskahus.sePLANERINGVid

http://www.akademiskahus.seGROVANALYS%E2%80%A2Den



http://www.akademiskahus.seExempel


Bilaga 3-L



09

08

07

06

05

04

03

02

0Ljudklimat1


Identifierad osäkerhet i tänkt byggnad



09

08

07

06

05

04

03

02

0KLjudklimat1


Osäkerheten anses påverka projektets kvalitet



09

08

07

06

05

04

03

02

0Lokalen kan inte nyttjas som tänkt, funktionsbrist.

KLjudklimat1


Konsekvensen påprojektets kvalitet beskrivs.

III







Bilaga 3-L



09

08

07

06

05

04

03

02


KLjudklimat1


Sannolikheten för att osäkerheten inträffar bedöms utifrån egna erfarenheter. (Här har det ansetts att sannolikheten är medelstor=3).



09

08

07

06

05

04

03

02


KLjudklimat1


En nivå för konsekvensen bestäms. (Här har en bedömning gjorts att ett inträffande ger en storkonsekvens för projektets kvalitet.



09

08

07

06

05

04

03

02


KLjudklimat1


Ett risktal erhålls genom att sannolikhet och konsekvens multipliceras.

IV







Bilaga 3-L



09

08

07

06

05

04

03

02

P1243Lokalen kan inte nyttjas som tänkt, funktionsbrist.

KLjudklimat1


Här har det ansetts att detta är något som bör behandlas i programskedet =P.



09

08

07

06

05

04

03

0Grundläggningsmetod, med avseende på tillgänglighet för användare.

2


K Ljudklimat1


Nästa identifierade osäkerhet.



09

08

07

06

05

04

0TGrundläggning med avseende påtillgänglighet för användare.

3

0RGrundläggning med avseende påtillgänglighet för användare.

2


K Ljudklimat1


Här bedöms osäkerheten kunna ge konsekvenser för projektets resurser (=R) samt tid (=T). Därmed tas denna upp två gånger.

V







Bilaga 3-L



09

08

07

06

05

04

0Tillgänglighet för användare med avseende på säkerhet.

TGrundläggning med avseende påtillgänglighet för användare.

3

0Inklädnader under byggtiden.RGrundläggning med avseende påtillgänglighet för användare.

2


K Ljudklimat1


Konsekvenserna beskrivs för de olika risktyperna.



09

08

07

06

05

04



3


2


K Ljudklimat1


Sannolikheten för ett inträffande är samma eftersom det gäller en osäkerhet.



09

08

07

06

05

04



3


2


K Ljudklimat1


Konsekvensen däremot bedöms olika, beroende på risktyp.

VI







Bilaga 3-L



09

08

07

06

05

04



3


2


K Ljudklimat1


Risktalen kan skilja sig beroende på bedömningarna.



09

08

07

06

05

04

S2045Tillgänglighet för användare med avseende på säkerhet.


3

BP515

Inklädnader under byggtiden.RGrundläggning med avseende påtillgänglighet för användare.

2


K Ljudklimat1


När under projektet dessa ska behandlas kan skilja sig. (Byggproduktion =BP, systemhandlingar =S).


Riskanalys för Lindellhallen

Lindellhallen ska-markera bibliotekets betydelse på campus, som hjärtat påuniversitetet.-framhäva Lage Lindells muralmålning.-fungera som ett nav på universitetet.-bidra till ett levande campus.

Vidare ska tekniska lösningar finnas, som ger glaset dess transparens.

VII





http://www.akademiskahus.seRiskanalys

http://www.akademiskahus.seRiskanalys

Bilaga 3-L


Lycka till!Om några frågetecken uppstår kan jag nås på följande

mail och telefon:

[email protected]

Tel. mob. 070-XXX XX XX

För att jag ska hinna sammanställa resultaten behöver jag riskanalyserna Torsdagen 16/3.

VIII

http://www.akademiskahus.seLycka

http://www.akademiskahus.seLycka



Bilaga 5-A

Rutin osäkerhetshantering för byggproduktion inom

Akademiska Hus i Norr AB

Dokumentidentifikation Process Dok.typ Bolag

Dokumentnamn: Rutin - Osäkerhetshantering

B RI 6

Fastställd av: xxx

Datum 06.04.20

Sida I/1

Dokumentägare: xxx

Författare: Joel Edeblom

Revidering:

Datum

Rev.

I

Bilaga 5-A

Syfte Syftet med denna rutin är att underlätta och förenkla arbetet med osäkerhetshanteringen i byggprojekt hos Akademiska Hus Norr AB. Ansvar Ansvarig för genomförandet av osäkerhetshanteringen är, för projektet utsedd, projektledare (PL). Omfattning Den här rutinen är underställd Akademiska Hus rekommendationer för risk- sårbarhets- och säkerhetshantering samt det kvalitetssystem som används hos Akademiska Hus Norr. Dessa rutiner behandlar inte arbetsmiljörisker och miljörisker i byggprojekt. Osäkerhetshanteringen följer den projektindelning som är antagen hos AHN enligt figur 1. Hanteringen är uppdelad i två delar. Den första, (kallad intern), tas hand om av projektledningen och som har till syfte att ge en övergripande bild av osäkerheter i projektet vilket det sedan arbetas kontinuerligt med. I den andra delen, (kallad extern), hanteras osäkerheter som anses vara avgörande för resultaten i de olika projektskedena, av projektgruppen.



B RI 6

Fastställd av: xxx

Datum 06.04.20

Sida II/1

Figur 1. Schematisk översiktsbild av osäkerhetshantering i byggprojekt.

Förstudie/ Utredning

Bygg-produktion

Över-lämnande

Bygghand-lingsskede

Program-skede

INTERN

Systemskede

P

S

B

BP

Ö

Osäkerhetshantering

EXTERN

Dokumentägare: xxx


Revidering:

Datum

Rev.

II

Bilaga 5-A

Hantering Hanteringen följer följande process i varje projektskede.



B RI 6

Fastställd av: xxx

Datum 06.04.20

Sida III/1

Planering

Figur 2. Schematisk beskrivning av osäkerhetshantering inom varje skede. 4.1 Planering En planering av osäkerhetshanteringen tas fram vid starten av varje projekt.

Hänvisning: Mall - Planering av osäkerhetshantering

Den interna analysen genomförs lämpligen efter att målbeskrivning är framtagen för projektet. Därefter arbetas det fortlöpande med detta under projektets olika skeden. De externa analyserna genomförs vid starten av varje skede. Inför överlämnandet efter ett projektskede ska samtliga osäkerheter som identifierats för denna, vara släckt. För att underlätta det fortlöpande arbetet av osäkerhetshanteringen vid olika beslutsmöten i projektet, är det lämpligt att detta tas upp som en egen fråga på dagordningen. 4.2 Osäkerhetsidentifiering Osäkerhetsidentifieringen bör göras i grupp för att underlätta det kommande arbetet med hanteringen av osäkerheterna. Vid identifieringen förs en dialog i gruppen, vilket innebär att det inte argumenteras för eller emot någons åsikter.

Osäkerhetsidentifiering

Osäkerhetsvärdering


Osäkerhetsbedömning

Beslut


Osäkerhetsreduktion

Uppföljning

Dokumentägare: xxx


Revidering:

Datum

Rev.

III

Bilaga 5-A

Inför mötet ska samtliga deltagare ha gjort förberedelser i form av en egen identifiering för att effektivisera arbetet. De identifierade osäkerheterna dokumenteras i nedanstående dokument och konsekvenserna av osäkerheten beskrivs utförligt för dessa.

Hänvisning: Mall - Dokument för osäkerhetshantering_Intern Hänvisning: Mall - Dokument för osäkerhetshantering_Extern

Vid den interna analysen är det lämpligt att arbeta igenom nedanstående fyra kategorier för att identifiera osäkerheter i projektet, vilka sedan dokumenteras.

a) Externa osäkerheter b) Interna osäkerheter av icke teknisk karaktär c) Tekniska osäkerheter d) Juridiska osäkerheter

Följande kategorier arbetas igenom vid de externa analyserna, för att identifiera osäkerheter som berör anläggningens funktion.

1. Utförande 2. Drift 3. Utformning 4. Bärförmåga, stadga och beständighet 5. Brand 6. Hygien, hälsa och miljö 7. Buller 8. Säkerhet vid användning 9. Energihushållning och värmeisolering

Syftet med kategorierna är att systematisera identifieringen. Dessa används endast för att leda dialogen och har inget att göra med någon slutlig uppdelning av osäkerheterna. Efter att alla kategorier, (fyra eller nio beroende på typ av analys), har arbetats igenom, ska alla i gruppen poängsätta osäkerheterna individuellt. För varje osäkerhet anges en sannolikhet. Därefter bedöms hur stor osäkerhetens konsekvens anses vara för var och en av de tre osäkerhetstyperna, (tid, kvalitet och ekonomi).



B RI 6

Fastställd av: xxx

Datum 06.04.20

Sida IV/1

Dokumentägare: xxx


Revidering:

Datum

Rev.

IV

Bilaga 5-A

4.3 Osäkerhetsvärdering Osäkerhetsvärderingsmodellerna i bilaga 1, antas efter den prioriteringsordning som antagits i planeringen av osäkerhetshanteringen. Dessa används sedan för att få tre bedömningar för varje osäkerhet. Utifrån dessa tre bedömningar görs en tolkning av osäkerheten, enligt tabell 1. En eller fler röda bedömningar tolkas som icke-acceptabel, likaså tre orange. Två orange är osäker och en är acceptabel. Tabell 1. Hur bedömningarna för varje osäkerhet tolkas.

Icke-acceptabel

Icke-acceptabel

Osäker

Acceptabel

4.4 Osäkerhetsreduktion Till de osäkerheter som bedömts vara icke-acceptabel tas åtgärdsförslag fram. Utifrån det underlaget görs sedan en ytterligare bedömning i gruppen. En åtgärd anses vara tillräcklig när en acceptabel (grön) bedömning erhålls. För varje osäkerhet utses en ansvarig och ett datum sätts för när åtgärden ska vara utförd. När osäkerheten sedan anses vara åtgärdad, sätts ett kryss i den första kolumnen med rubriken OK. 4.5 Uppföljning Uppföljningen av arbetet med osäkerhetshanteringen sker genom följande redovisande dokument:

• Dokument för osäkerhetshantering – Intern • Dokument för osäkerhetshantering – Extern



B RI 6

Fastställd av: xxx

Datum 06.04.20

Sida V/1

Dokumentägare: xxx


Revidering:

Datum

Rev.

V

Bilaga 5-A

4.6 Definitioner Nedanstående begrepp är centrala i osäkerhetshanteringen hos AHN och följande definitioner har antagits för dessa. Osäkerhetstal – För varje osäkerhet bestäms en sannolikhet för att händelsen inträffar. Sedan

bestäms en konsekvens för varje osäkerhetstyp. Dessa multipliceras sedan med sannolikheten för

osäkerheten och tre osäkerhetstal erhålls för varje osäkerhet.

Osäkerhetstyp – Varje osäkerhet kan ge konsekvenser för var och en av de tre styrparametrarna

tid, kvalitet och ekonomi i projekt. Dessa tre bedöms utifrån de förutsättningar som råder i

projektet.



B RI 6

Fastställd av: xxx

Datum 06.04.20

Sida VI/1

Dokumentägare: xxx


Revidering:

Datum

Rev.

VI

Bilaga 5-A

Bilaga 1

OSÄKERHETSVÄRDERINGSMODELLER

Prio 1

5 5 10 15 20 25

4 4 8 12 16 20

Sannolikhet 3 3 6 9 12 152 2 4 6 8 101 1 2 3 4 5

1 2 3 4 5 icke acceptKonsekvens osäker

acceptabelPrio 2

5 5 10 15 20 25

4 4 8 12 16 20

Sannolikhet 3 3 6 9 12 152 2 4 6 8 10

1 1 2 3 4 51 2 3 4 5

Konsekvens

Prio 3

5 5 10 15 20 25

4 4 8 12 16 20

Sannolikhet 3 3 6 9 12 15

2 2 4 6 8 10

1 1 2 3 4 51 2 3 4 5

Konsekvens

VII

Bilaga 5-A

MALL

Planering av osäkerhetshantering Bakgrund och syfte Osäkerheter hanteras konstant i projekt. De identifieras och utreds för att lämpliga åtgärder ska kunna tas. Syftet är att målen med projektet ska kunna nås genom att bra beslut fattas. Osäkerhetshantering som process, vilket den här planeringen behandlar, är i grunden samma sak. Skillnaden är att detta görs systematiskt i projektet. I och med att detta, ges även en möjlighet till bättre uppföljning av arbetet som skett i projektet. En av fördelarna vid arbetet med osäkerhetshantering är att en gemensam bild av projektet skapas i projektorganisationen. Det genom de analyser som genomförs. Vidare engageras projektgruppen till att vara delaktiga och gemensamt styra projektet mot dess mål. Syftet med osäkerhetshanteringen är att i ett tidigt skede av projektet skapa en gemensam bild hos samtliga i projektorganisationen samt möjliggöra en styrning mot dess mål på ett kostnadseffektivt sätt. Detta görs genom att endast de osäkerheter som anses ha avsevärd betydelse för projektets utgång hanteras/utreds och åtgärdas sedan i rätt skede av projektet. Avgränsningar

Vid intern analys: • Osäkerheter som normalt omhändertas i processen genom att uppfylla krav ställda i lagar,

förordningar, standarder, krav i certifieringsinstrument samt vedertagna dimensioneringsregler behandlas inte.

• Miljö- och arbetsmiljörisker behandlas separat i projektet.

Vid extern analys avgränsas osäkerhetshanteringen till det aktuella skedet samt till anläggningens funktion.

• Osäkerheter som normalt omhändertas i processen genom att uppfylla krav ställda i lagar, förordningar, standarder, krav i certifieringsinstrument samt vedertagna dimensioneringsregler behandlas inte.

• Osäkerheter som behandlas är de som anses ha väsentlig betydelse för kvaliteten av arbetet i det aktuella projektskedet.

• Osäkerheter begränsas till de som berör anläggningens funktion. • Miljö- och arbetsmiljörisker behandlas separat i projektet.

VIII

Bilaga 5-A

Mål Vid intern analys: Målet är att erhålla en översiktlig bild av projektet och dess förutsättningar. Denna ska möjliggöra en styrning av projektet i linje med koncernens affärsidé. Vid externa analyser används delmål för varje projektskede, anpassade till de förväntningar som finns på projektet.

Prioritering av styrparametrar i projektet

Utifrån de förutsättningar som råder i projektet tas en prioriteringsordning fram för dessa tre styrparametrar. Den gröna stjärnan kan därmed placeras på en linje i triangeln, dock inte mittemellan två hörn. (Ta tag med muspekaren i stjärnan och för den till önskad plats). Utifrån detta kan prioriteringsordningen för projektet fyllas i.

Kvalitet

EkonomiTid

Prioriteringsordning i projektet:

1. ………… 2. ………… 3. …………

Underlag för analysen

Vid intern analys som genomförs i skedet 140 Förstudie/utredning, används dokument som redovisar befintliga förutsättningar samt målbeskrivning. Lämpligt är även att ta hänsyn till koncernens affärsidé (KALLE). Vid externa analyser används befintligt material från föregående projektskede.

Deltagare vid analys

Bestäms utifrån projektets förutsättningar

IX

Bilaga 6-A

SAMMANSTÄLLNING INTERN - TRÄHUSET

Sammanställning av osäkerheterInternt

OK

Nr Osäkerhet Konsekvens beskrivning S K SxK

Bed

ömn

ing

Sked

e

1 Byggnadsutformning, -typ

Avsteg från Åkroken-koden. GW pratar om minimalistisk arkitektur. Och det som kännetecknar Åkroken är romantiken. T 2 10

5 K 4 20E 4 20

2 Nyskapande Produktionstekniken. T 2 84 K 3 12

E 3 12

3Hur beslutsprocessen kommer att se ut.

Ingen koncensus i beslutssituationer. Skapar osäkerhet i hela projektet T 2 6

3 K 2 6E 3 9

4 Luftfuktighetssituationen i Sundsvall.Sprickbildning i byggnaden till följd. T 1 5

5 K 4 20E 2 10

5Genuina trähus med trägolv i entréer.

Grus som dras med och river sönder golv tex. T 1 4

4 K 4 16E 4 16

6Materialleveranser i ett senare skede.

Kostnader för verksamhetsanpassning, underhållskostnader till följd av att materialet kan behöva specialbeställas. T 1 5

5 K 2 10E 3 15

7 Spännvidder Påverkar generaliteten. T 1 44 K 1 4

E 3 12

8 Samarbetsformen

Ansvarsfrågan i utförandeskedet. Konflikter mellan arkitekt och entreprenör tex. Vem tar ansvar? T 2 6

3 K 3 9E 3 9

9 BrandSena beslut och programändringar. T 4 8

2 K 3 6E 4 8

Osä

kerh

etst

yp

I

Bilaga 6-A

forts. SAMMANSTÄLLNING INTERN - TRÄHUSET

10 Avvattning Fuktskador, sjukahus. T 1 22 K 5 10

E 2 4

11 Programkrav på transporter.Påverkar husets utformning och placering. T 4 16

4 K 4 16E 4 16

12 Ansvaret för konstruktionen.

Vilka förutsättningar finns för dimensionering av träkonstruktion. T 4 12

3 K 4 12E 4 12

13Obryten mark, nyteknik, nya produktionsmetoder

Begränsad marknad. Outvecklade produktionsmetoder. T 3 12

4 K 3 12E 3 12

14 Upphandlingskriterier.Fokuserar på fel saker, fel viktning. T 3 6

2 K 4 8E 4 8

15 EntreprenadgränserFel i gränssnitt mellan processen olika led. T 2 4

2 K 2 4E 2 4

16 MarknadsföringsmöjligheterAH kan synas i enlighet med AKA Vision 2010. T 1 4

4 K 3 12E 3 12

17Materialval, konstruktionsförutsättningar.

Finns material och råvaror, produkten att tillgå på marknaden. T 3 6

2 K 3 6E 3 6

18 Arbetsmiljöansvar Tillgänglighet i området. T 1 1X 1 K 1 1

E 1 119 Sundsvallsborna Ingen acceptans i stan T 1 4

4 K 4 16E 1 4

II

byggherrens riskhantering i ett tidigt skede av projektet

Documents