cheval 3 2016

140
#3 2016 De små hjälpernas mästarinna Tinne Vilhelmson Silfvén Bli en bättre ryttare med mental träning HELENA RÄDDADE SIN HÄST FRÅN SLAKT Modern arbetsmiljö på Ågesta SÅ BLIR DU OCH HÄSTEN ett bättre fälttävlansekipage Dags för gräsbrodd Vi möter förbundskapen BO JENÅ 140 SIDOR!

Upload: cheval

Post on 28-Jul-2016

241 views

Category:

Documents


7 download

DESCRIPTION

Cheval 3 2016 – Gratis tidning för dig med hästar som livsstil.

TRANSCRIPT

  • #3 2016

    De sm hjlpernas

    mstarinna

    Tinne Vilhelmson Silfvn Bli en bttre ryttare med mental trning

    HELENA RDDADE SIN HST FRN SLAKT

    Modern arbetsmiljp gesta

    S BLIR DU OCH HSTEN ett bttre flttvlansekipage

    Dags fr grsbrodd

    Vi mter frbundskapen BO JEN

    140 SIDOR!

  • 2INNEHLLCheval

    98

    114

    34

    66

  • Innehll4 Ledare7 Stallplock med Lurifax8 Tinne Vilhelmson Silfvn

    tar emot p Lvsta26 Mental trning34 Vi trffar dressyrlandslagets

    frbundskapten Bo Jen52 S blir du en bttre flttvlans-

    ryttare62 Prylar kldd fr tvling66 Helena rddade Pik frn slakt80 Allt du behver veta om grs-

    brodd86 Hstens frutsttning fr arbete98 Nr flningen inte gr som

    tnkt106 gesta vrnar om arbetsmiljn112 Prylar vlkommen p

    modevisning114 Hsten & konsten120 VINN p din bsta brllopsbild122 Hantering132 Middagstips138 Skriv fr oss 140 Nsta nummer

    8

    MUCK BOOTS R ET T AV FLER A LEDANDE VARUMRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GY T TORP

    VRENS STALLTIPS

    Colt Ryder Komforttemp: -170 till +300. Stl 37-46

    COLT RYDER I ALLA VDER

    WEEKEND LG OCH LTT I LCKRA FRGER

    Weekend Fyra frger. Komforttemp: -30 till +100.

    Stl 36-43

    Wear Komforttemp: -170 till +350. Stl 37-47

    HOP IN-HOP OFF I SMIDIGA WEAR

    Reign Tv frger. Komforttemp.: 00 till +350 . Stl 36-42

    REIGN MED Xpress Cool FODER

    Muck Boot ger behagligt torra och varma ftter - ret om. S behagliga att de till och med kommit att uppfattas som sjlva Originalet bland komfortstvlar. Utver modellerna hr finns fler varianter fr alla som lskar ett aktivt uteliv.

  • Utgivare/Publisher: Linagrden ABPer Elvin och AnnaKarin SpjuthAdress: Moren 2, 783 95 Gustafs

    Nr 3 2016. Nr 13 sedan starten.

    [email protected]/chevalmedia

    Chefredaktr/Editor-in-chief: AnnaKarin [email protected] 02 09

    Redaktionella medarbetare: Linnea Dalqvist, Malle Kivikas, Karin Ingerstam, Lisbeth Johnson och Sandra Callermo

    Sociala medier/Social medias:Emma [email protected] 93 09

    Annonser/Advertising:Per [email protected] 95 95

    Layout:Sjutsikt [email protected]

    Gilla oss!

    ChevalHORSES AS LIFESTYLE

    #3 2016

    De sm hjlpernas

    mstarinna

    Tinne Vilhelmson Silfvn Bli en bttre ryttare med mental trning

    HELENA RDDADE SIN HST FRN SLAKT

    Modern arbetsmiljp gesta

    S BLIR DU OCH HSTEN ett bttre flttvlansekipage

    Dags fr grsbrodd

    Vi mter frbundskapen BO JEN

    140 SIDOR!

    P OMSLAGET: Bruksprovsvin-naren i dressyr Total Hope.

    Covalliero r ett varumrke frn Albert Kerbl GmbH, Felizenzell 9, 84428 Buchbach, Germany, Telefon +46 703-882090, Finns bl.a. p Granngrden Fr mer information kontakta Gisela Lindberg [email protected] AZ

    779

    AZ779_Covalliero_ChevalNet_Schweden_74x210_Feb-Mai16.indd 1 26.01.2016 15:22:14

  • 5VLKOMMENCheval

    ren har kommit p riktigt med allt vad det innebr frn

    grnska, massor med inplanera-de trningar och tvlingar och ha-

    gar med helt underbara fl.

    ATT TRNA OCH TVLA borde vara fren-at med gldje, men ibland r det inte s. Vi kanske har problem som vi inte rr p eller riktigt vet vad de beror p. Vi trffade ngra sdana ekipage nr vi beskte kur-sen Hstens frutsttning fr arbete och utbildning vid hand och i tm i Skara. Ls om de olika alternativen till problem-lsning p sidan 86.

    Fr att lyckas och ha roligt s spelar ven den mentala biten en stor roll. Det var ngot som vi pratade med Johanna Lassnack p Ryttarinspiration om nr hon coachade en av sina adepter i Scandinavi-um under pskhelgen.

    NGON SOM DREMOT verkar ha jrn koll och dessutom vldigt roligt r Tinne Wil-helmson Silfvn. Vi hade frmnen att trffade henne p vackra Lvsta, en milj som verkligen bjuder p en hrlig inspira-tion.

    Att bli inspirerad r viktigt fr utveck-lingen, inte bara nr det gller ridningen. Vrt reportage frn gesta grd hoppas vi ven ska inspirera fler anlggningar att ut-veckla sig s att deras arbetsmilj frbtt-ras. Frbttringar br ske d Arbetsmilj-verket just nu hller p med en granskning inom hstnringen eftersom arbetsfrhl-landena i mnga stall r under all kritik.

    S TILL NGOT som fr hjrtat att sml-ta. Mt lilla Holly och hennes dramatiska start i livet, med en mamma som inte vill veta av henne och jakten p en amma som efter mnga om och men fick ett vrman-de slut.

    Det finns s mycket vi kan gldja oss t, ibland r det ltt att glmma bort det, man gr bara p och tar en massa fr-givet. Njut av solens varma strlar, bra ridpass i och utanfr tvlingsbanan och mjligheten att f pussa en varm hstmu-le d och d.

    Trevlig lsning!

    Njut av vrsol och sta flV

  • Mer information om alla vra utbildningar hittar du p vr hemsida www.bys.nu eller ring oss p tel 0700-82 57 00.

    Utbilda dig i Skara till:

    Hovslagare Grundutbildning 2,5 r Kvalificerad tillggsutbildning 1 r

    Verksamhetsledare hst 1 rDjurvrdare - utkad niv 1,5 r

    Ridlrare PreparandkursHstfretagare

    Unghstutbildning & InkrningHstens arbete vid handANSK

    NU!

    Enda interna

    tionellt

    certifiera

    de!

    Vi erbjuder attraktiva yrkesutbildningar

  • 7ChevalStallplock

    Lurifax

    Vackra hstarHingstvisningarna r ett skert vr-tecken.Hr kan du se bildspel frn flera olika vis-ningar.

    TullstorpGrnsbostuteri LvstastuteriEklunda stuteri

    GrsdagsBrja i god tid att vnja hsten vid att ta grs. Korta stunder som successivt kas upp s minskar risken inte minst fr fng.

    ExamenstiderFint halsband med dalahst som finns i tv olika lngder, 42 cm och 85 cm. Du kan vlja mellan silver, ros och guld-plttering. Guldsmyckena r i 14K guld och rossmyckena r i 14K blandat med silver. Pris frn 299 kr.

    FOTO: TULLSTORP

    Mer information om alla vra utbildningar hittar du p vr hemsida www.bys.nu eller ring oss p tel 0700-82 57 00.

    Utbilda dig i Skara till:

    Hovslagare Grundutbildning 2,5 r Kvalificerad tillggsutbildning 1 r

    Verksamhetsledare hst 1 rDjurvrdare - utkad niv 1,5 r

    Ridlrare PreparandkursHstfretagare

    Unghstutbildning & InkrningHstens arbete vid handANSK

    NU!

    Enda interna

    tionellt

    certifiera

    de!

    Vi erbjuder attraktiva yrkesutbildningar

  • DRESSYR TINNE VILHELMSON SILFVNCheval

    8

  • 9De sm hjlpernas mstarinnaS klart r det ingen slump att det just nu gr

    vldigt bra fr ekipaget AntonTinne. Om man vill ha ett kort svar p frgan varfr, kan man svara Anton. Men fr att f ett mer rtt-vist svar r det bttre att hoppa tillbaka ngra

    r i tiden, till 1980-talet och Stockholm.

    AV MALLE KIVIKAS FOTO MALLE KIVIKAS OCH LVSTA

    Tinne Vilhelmson Silfvn

    R TINNE BERTTAR om hur hon landade i dressyrsadeln mrks det att ryktet talar sanning hon har nra till skratt och r

    trevlig p ett stt som den som r trygg i sig sjlv r.

    P 1980-talet var Tinne tonring. D hennes mor arbetade p Ridsportfrbun-det var det mycket hst i familjens sinne-vld.

    Det r definitivt via min mor som jag kom in i hstvrlden. Hon jobbade exem-pelvis med Ryttar-VM 1990, som ju hlls i Stockholm. Hon hjlpte mig att gra rtt val tidigt i livet och nr jag senare valde att helt satsa p hst s var hon ett enormt std, berttar Tinne.

    Familjen hade flyttat frn Bromma till innerstaden och innan hgstadieflickan

    Tinne landade i skolbnken p mornarna hade hon redan varit i stallet och ridit.

    P den tiden red hon p Djurgrdens rid-klubb, men som inbiten Stockholmare har hon ven haft r p Ryttarstadion, Ryttis och Stockholms Ridskola. Med uppstallad hst eller som ridlrare.

    SOM S MNGA ANDRA, eller alla andra, svenska elitryttare, har Tinne en speciell relation till Tyskland.

    Efter nian tog jag ett sabbatsr och jobbade hos Walther Christiansen, tillsam-mans med Lussan. Att det blev just Walt-her kan nog bde jag och Lussan tacka min mor fr.

    Hemma igen, nu som young-rider, hyrde hon fyra boxar p Eker, ganska lng res-vg vsterut frn Stockholms Ridhus dr

    N

  • 10

    DRESSYR TINNE VILHELMSON SILFVNCheval

    hon jobbade som ridlrare. P vgen ligger Drottningholm, dr Lussan hller till. Fr det var d den lngvariga relationen till Lussan brjade p riktigt, en relation som stndigt utvecklas och drfr fortfarande blomstrar i kapp med blommorna i en rik-tigt fin beteshage.

    Oj, jag kte som en skottspole mellan stermalm och jobbet som ridlrare, hs-tarna p Eker, trningar hos Lussan och Komvux. S hll jag p i tre, fyra r.

    Men slitet gav resultat, det r inte alla som kan skriva sex OS p sin meritlista. Men om det skulle bli hstar fr hela slan-ten eller inte var nnu inte bestmt. Det hade lika grna kunnat bli ngot annat. Men vad det andra i s fall skulle vara, det har Tinne ingen som helst aning om.

    Att sga att jag skulle ha velat jobba med hundar r lite fr likt det jag gr idag, s egentligen har jag ingen aning vad al-ternativet skulle vara, sger hon.

    Nvl, efter ngra r hemma i Stock-holm, var det ter dags fr en svng till Walther Christiansen. Tinne var runt 20 r gammal och stannade hela fyra r. Det var d beslutet att fullt ut satsa p hstar

    Kort om TinneMeriter Tinne r mest stolt ver: Att ha ridit sex OS och kunna sikta p ett sjunde (i Rio). Och sklart 2:a placeringen i vrldscupen. Hstar for ever: Caprice den frsta Grand Prix-hsten, tillsammans var de med i tv OS.Solos Carex en mycket speciell hst. Stor hingst, men mycket blyg, behvde mycket std och drfr helt beroende av sin ryttare Tinne.Anton helt enkelt fantastisk. Familj: Man och en son som gr i hgstadiet. Hundar: Molly och Vega. Visste vi inte: Tinnes riktiga namn r Caroline.

    tinne vilhelmson silfvn

    Hsten str i centrum p Lvsta, fr visst r det runt hsten vrlden kretsar?

  • 11

    tinne vilhelmson silfvn

    Tinne och Anton ett sammansvetsat par och vlknda p vrldsarenorna.

  • 12

    DRESSYR TINNE VILHELMSON SILFVNCheval

    landade, fullt uppbackad moraliskt av mor. Det var d OS-resan brjade. Till-sammans med Caprice var hon med i OS i Barcelona 1992.

    JAG BRJADE MED ATT DRIVA ett ut-bildningsstall i Sdertlje. Nr jag vuxit ur det drev jag mnga r en egen verk-samhet p Fgelbro utanfr Stockholm. Jag har mnga skna vibbar frn den tiden, ven om det var otroligt tufft att driva egen verksamhet med ansvar fr ekonomi och personal. Att jag klarade mig tror jag beror p att jag vgade be andra om hjlp med de saker jag sjlv inte var vrldsbst p.

    Tinne brjade s smtt fundera p om det var dags att bli vuxen p riktigt, vilket i hstvrlden innebr att man k-per en grd och utvecklar sin verksam-het dr. Som tur var fr dressyrsverige var Antonia Ax:on Johnson p jakt ef-ter en ryttare till Weltman och bad dr-fr om ett mte.

    Det var ett mte som blev mycket mer n ett mte. Personkemin fungerade och det hela slutade med att Tinne den fr-sta januari 2000 flyttade frn Fgelbro, som ligger sterut om stan, till Lvsta. Tajmingen var perfekt och genom att landa p Lvsta norr om Stockholm kan man sga att cirkeln var sluten.

    Norr om Stockholm var det enda stllet jag inte hade haft stall p, s det passade bra, skrattar Tinne.

    Samarbetet har hela tiden utvecklats, idag har de tillsammans med perso-nalen skapat ett riktigt framgngsrikt team. S det r ltt att frst att frde-larna som Lvsta har gett Tinne vger upp knslan av att ha en egen grd och jobba fr sig sjlv som mnga i hst-vrlden gr.

    FR EN AV DE ABSOLUT TUFFASTE ut-maningarna fr ryttare p Tinnes niv vrlden ver r som bekant att f be-hlla sina topphstar. Mnga med egen

  • 13

    Tinne, Magi och Caroline Darcourt.

  • 14

    DRESSYR TINNE VILHELMSON SILFVNCheval

    verksamhet rider ju andras hstar, eller kan tvingas slja topphsten fr att f verksam-heten att g runt, ven om det innebr en frlorad tvlingsssong. Tinne ger sjlv bara en hst, Manchester, som hon sjlv har ftt upp.

    Att ha en ekonomisk trygghet att utg ifrn har gett mig en helt annan mjlighet att fullt ut fokusera p hstarna och att all-tid lta dem komma frst, sger Tinne.

    Den fantastiska miljn p Lvsta, vid Oxundasjns strand ett stenkast frn Mla-ren, och mjligheterna att trna r sklart grundlggande fr Tinnes framgngar. Men det knns fattigt att stanna vid det. Det r fr enkelt att sga att allt gr, bara man har tillrckligt med kapital. Visst r man ensam med hsten p sjlva tvlingsbanan, men ensam r inte stark i lnga loppet. Det r insikt Tinne nog alltid har haft.

    Den insikten lyser igenom i stallet, dr r Tinne en del av teamet. Hon r, utan snack, stallchef. Nr telefonen ringer r det ofta ngon av stalltjejerna som frgar om hur en hst ska ridas eller ngot annat praktiskt fr dagen. Men stvlar och sporrar delar i all vnlighet skp och det finns ingen prestige i vem som rider viken hst.

    Vi rider vldigt lika, vilket gr det mj-ligt att hjlpas t med att rida alla hstar-na. Sklart finns det mindre lttridna hstar som reagerar mer om det r en annan rytta-re, men oftast fungerar det vldigt bra. Det r jag nog lite stolt ver, att vi r s synkade i vrt team, sger Tinne.

    Hon sticker inte under stol med att hon r njd ver att exempelvis samarbetet med Caroline Darcourt, stallets frste beridare, gr s bra. Deras gemensamma jobb gr ut

    Vi rider vldigt lika, vilket gr det mjligt att hjlpas

    t med att rida alla hstarna

    Alln leder mellan hagarna, ner mot sjn och stallet. P ena sidan grushagar, p den andra grshagar.

  • 15

    Tinne och Magi.

    Skrittmaskinen, ett tacksamt komplement till trningen.

  • 16

    DRESSYR TINNE VILHELMSON SILFVNCheval

    Tinne och Anton under vrldscupfinalen i Gothenburg Horse Show 2016 dr de kom p en andraplats.

  • 17

  • 18

    DRESSYR TINNE VILHELMSON SILFVNCheval

    p att utbilda och utveckla hstar och idag r det oftast Caroline som tvlar unghs-tarna. Det ger Tinne mer tid att fokusera p sitt tvlande och att coacha andra.

    Om Tinne exempelvis ska rida en hst p en uppvisning eller tvling brukar det rcka med en enkel avstmning p ridba-nan dagarna innan, mer behvs inte.

    Om vi r tillrckligt professionella i vrt jobb s ska det inte spela s stor roll vem som rider. ven om det sklart fal-ler sig mer naturligt att rida de hstar man sjlv tvlar lite mer, sger Tinne.

    VAD R DET D som har gjort att det gr s bra med Anton just precis nu? En vik-tig pusselbit r mnaderna Florida, dr det finns mnga tvlingar p hg niv ett stenkast ifrn varandra. Det blir allts helt enkelt mnga fler starter, vilket ger en helt

    otrolig erfarenhet p ganska kort tid. I r var det sjtte ret vi kte, s nu

    har vi brjat f rutin och bra kontakt med exempelvis hovslagare och veterinrer, s-ger Tinne.

    Sklart r sjlva Antons personlighet en stor del i framgngen. Han lskar att st i centrum infr publik och f mjlighet att visa upp hur duktig han r. Frutom att vara extremt het, nervig och knslig, r han nmligen ven vldigt ambitis.

    Det som r s hftigt med ridsporten r att allt alltid sker p hstens villkor. Sklart finns det en risk att hsten r verladdad och d blir det svrt. Men samtidigt mste man vga satsa. Det gller att hsten hela tiden har fokus p dig som ryttare i stllet fr att hitta p grejer, den fr inte tappa fokus. Man kan sga att det handlar om att hela tiden prata med hjlperna, vilket

    Det som r s hftigt med ridsporten r att allt alltid sker p hstens villkor

    Tinne och Molly i stallkket.

  • 19

    Ordning och reda anpassat fr hst och ryttare. Hstarnas bcker, skp fr sporrar och handskar, sadelkammare och putspnk och en stor korg godis.

  • DRESSYR TINNE VILHELMSON SILFVNCheval

    20

    Tips fr alla rets hstdagar Ha en plan A, med en B, C, D och E i beredskap.

    Lt fingertoppsknslan avgra nr du gr ver till nsta plan.

    Om du pratar svenska och hsten japanska, s hjlper det inte att du brjar prata hgre p svenska om hsten inte frstr dig (tips ursprungligen frn Kyra).

    Tinnes tips fr den satsande tvlingsryttaren Ha ett team, som inte bara finns i stallet utan i hela ditt liv. De ekonomiska frutsttningarna r inte avgrande fr om du lyckas eller inte. Det viktigt r att du omger dig med duktiga rdgivare och att hela din omgivning r med p noterna, ven privat. Fr Tinne har framgngarna

    p tvlingsbanan varit som grdde p moset, en slags bonus. Men dr hon verkligen finner gldjen r i vardagen med hst, det r den man mste tycka om fr att lyckas p tvling. Och s mste man vara beredd p att det kan finnas bra dagar och vldigt mnga mindre bra tvlingsdagar.

  • 21

  • 22

    DRESSYR TINNE VILHELMSON SILFVNCheval

    ju r syftet med hela utbildningen. Drfr fungerar det s bra med en utbildad hst som Anton, sger Tinne.

    UTMANING FR DRESSYRRYTTAREN r att stta rtt tryck p hsten s att den vi-sar upp sig precis lagom mycket p dres-syrbanan och d r det fingertoppsknsla som r avgrande. Om man frgar fr-bundskapten Bosse Jen om Tinnes sto-ra styrka s r det hennes sm och fina hjlper. Enligt Tinne kommer det frn ren hos Walther Christensens skolning.

    Han var extremt disciplinerad och noga med att allt arbete skedde p hsten villkor, att hst och ryttare jobbar tillsam-mans och att ryttaren fr hsten att vilja gra rtt. Det handlar om att f hsten att tro att den sjlv lser problemet genom att ha tusentals stt att lsa ett problem och p s stt komma vidare utan att kra fast. Att inte bara ha en plan A, utan ven ha en B, C, D och ibland till och med en plan G. Nr man vljer att g vidare till nsta plan avgrs av fingertoppsknslan, som man fr av erfarenhet.

    Hon berttar hur hon en period i Tysk-land misstrstade och tnkte att hon nog var fr liten fr att klara av att rida stora dressyrhstar. Men att det ndrades tack vare att Lussan kom ner och visade att det visst gr ven om man r liten.

    Lussan r expert p att hitta andra vgar, vgar som inte krver styrka. Det passar mig vldigt bra, att klura och fun-dera p alternativ. Ju mer erfarenhet som ryttare, ju strre verktygslda fr man att jobba med.

    DET FINNS ETT VLKNT uttalande frn Kyra som Tinne grna refererar till, p ett ungefr: Om hsten pratar japanska och du pratar svenska, s frstr hsten inte svenska bttre bara fr att du pratar hgre.

    Den insikten, som i praktiken leder till en respekt fr hsten, har hon alltid burit med sig. Inte minst genom att rida mjukt och fint och att alltid vilja bli bttre och utveckla. I stallet just nu finns mnga lo-vande unghstar, som gnget under led-ning av Tinne ser fram mot att utveckla kommande r. C

    Belning r viktigt och det finns en stor burk med socker i ridhuset. Nr den r tom finns det en burk med havre att ta till

    Vill du veta

    mer?

  • www.trikem.se

    Hstar r inte galna

    VIMITAL Fokus tillfr mnen hsten behver fr att hantera stress och behlla koncentrationen, t.ex vid inlrning, trning, tvling eller transport.Innehller de beprvat nervstabiliserande mnena Thiamin (B1), Tryptofan och Magnesium. Tillsats av Jstkultur stimulerar tarmens mikroflora och frbttrar upptaget av nringsmnen.

    I en stressituation frigrs mnen som triggar reaktioner. Har hsten brist p motmedel s har den inte heller ngon mjlighet att balansera sin reaktion och blir svr att hantera eller tappar fokus.

    VIMITAL Fokus har snabbt blivit en mycket uppskattad produkt bde bland internationella eliten och hobbyryttare, fr att den effektivt fr hsten i mental balans.

    men ibland saknas det mnen fr nervbalans

  • www.bucas.com

    Carl H

    est

    er

    & C

    harlott

    e D

    uja

    rdin

    choose

    Buca

    s

    Film

  • www.bucas.com

    Carl H

    est

    er

    & C

    harlott

    e D

    uja

    rdin

    choose

    Buca

    s

  • 26

    RYTTARINSPIRATIONCheval

    Johanna Lassnack, grundare av Ryttarinspiration, p tvlingsbanan.

  • Bli en btte ryttare med

    mental trning

    27

  • 28

    RYTTARINSPIRATIONCheval

    Johanna hller mnga frelsningar och intresset r stort.

  • 29

    JOHANNA R TJEJEN bakom populra Ryt-tarinspiration, fretaget som brjade uti-frn en blogg och som nu har drygt 26 000 fljare p Facebook.

    Jag hade sjlv problem med min sjlv-knsla nr jag var yngre, men jag fick hjlp. Och nu vill jag verkligen hjlpa an-dra att tro p sig sjlv och frverkliga sina ml, sger Johanna.

    Johanna r flitigt anlitad av bland annat ridklubbar fr att hlla sina frelsningar Vad hnder under hjlmen. Deltagarna r i varierande ldrar men Johanna jobbar frmst med ungdomar.

    De r s lttpverkade av allt runt-omkring, vem som sitter p lktaren, vem som sger vad osv. Jag knner att jag kan gra skillnad hr. Jag brinner fr att se dem utvecklas och brja vga tro p sig sjlv. Ett problem r att vi mnga gnger

    lyssnar p ngon som egentligen inte ha gjort de vi sjlva faktiskt vill gra, sger Johanna.

    TILL VARDAGS JOBBAR Johanna som flygvrdinna men planerna finns p att utveckla Ryttarinspiration mer s att hon kan ta emot fler elever.

    Fr frutom frelsningarna s har hon ngra ryttare som hon coachar. En av dessa r Karolina Kielbasa Borgstrm som r 21 r. Vi trffar Johanna och Karolina p Scandinavium. Karolina var en av de som lyckats kvala in sig till att f rida Young Ri-der Cup p Scandinavium under Gothen-burg Horse Show i r.

    Karolina berttar att hon brjade ta hjlp av Johanna i september 2015. De trffades ngra gnger och jobbade med det Karo-lina knde att hon behvde f hjlp med.

    Kan vi n vra ml genom att jobba med hur vi tnker? Spelar vra tankar en avgrande roll? Johanna Lassnack r tvrsker nr hon svarar

    ja p dessa frgor.

    AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO ANNAKARIN SPJUTH OCH PRIVAT

  • 30

    RYTTARINSPIRATIONCheval

    Om Johanna LassnackJohanna r fdd 1990 och hstarna har alltid funnits med i hennes liv. Det r hos hstarna som hon har hittat motivationen nr ngot knnas jobbigt.

    Johanna har sjlv tvlat en hel del. Hon har ridit bde i Globen och Falsterbo och vet hur tufft det kan vara rent mentalt nr allt inte gr som man hade tnkt sig. Det r bland annat med de erfarenheterna som hon har inspirerats att starta Ryttarinspiration.

    Johanna gr ven filmklipp, bde serisa och humoristiska som detta.

    Film

  • 31

    Sedan har kontakten varit p telefon och sms.

    Det knns s tryggt med Johanna, s-ger Karolina. Jag kan kontakta henne nr som helst. Hon tar sig tid och hon har lrt mig att fokusera p det jag ska.

    JUST FOKUS R S VIKTIGT, sger Jo-hanna. Vi behver kunna fokusera p det vi ska gra till 100 procent, d r vi i vr egna lilla bubbla. Blir vi strda av ngot s mste vi lra oss att ta oss tillbaka till bubblan s fort som mjligt s att vi kan fortstta att fokusera. Det r en sak som jag jobbar mycket med s att var och en ska f rtt verktyg att ta sig dit.

    Ngot annat som jag ocks lgger myck-

    et vikt vid r att man mste ta reda p varfr det inte funkar, vad det r som hl-ler tillbaka oss, vad det r som gr att vi hamnar i vissa situationer. Lser man upp dessa knutar s kar vi ocks medvetan-det och d har vi lttare fr att inte halka tillbaka dit. Vi mste ocks jobba p att bli medvetna om vra styrkor och vra svag-heter. Frst d kan vi bli jmnare i vra prestationer. Sedan r mlbilden jttevik-tig. Har vi ett uttalat ml s kommer vi ven omedvetet att dras mot det mlet och p s stt fr vi lttare att n dit.

    Med tanke p det s rder det nog inga tvivel om att Johanna kommer att frverk-liga sina ml om att utveckla Ryttarinspi-ration till ngot betydligt strre. C

    Vill du veta

    mer?

    Johanna och Karolina trffas efter ritten fr att g igenom hur det gick, vad man knner och hur man ska hantera allt.

  • Equi Safe Frsljnings AB, Kphult 410, 310 20 Knred. Tel 0430-530 70. [email protected]

    www.equisafe.se

    Agria rekommenderar

    a-staketet

    Uppfyller djurskydds- lagens krav

    Underhllet r minimaltSnyggt & tryggt sedan 1986!

    10-rs garanti!

  • Equi Safe Frsljnings AB, Kphult 410, 310 20 Knred. Tel 0430-530 70. [email protected]

    www.equisafe.se

    Agria rekommenderar

    a-staketet

    Uppfyller djurskydds- lagens krav

    Underhllet r minimaltSnyggt & tryggt sedan 1986!

    10-rs garanti!

    Equi Safe Frsljnings AB, Kphult 410, 310 20 Knred. Tel 0430-530 70. [email protected]

    www.equisafe.se

    Agria rekommenderar

    a-staketet

    Uppfyller djurskydds- lagens krav

    Underhllet r minimaltSnyggt & tryggt sedan 1986!

    10-rs garanti!

  • DRESSYR BO JENCheval

    34

    Bosse lskar hstar. I nrheten av srskilt vackra hstar kan han inte vara tyst utan bara mste gra omgivningen uppmrksam p sknheten.

  • Har aldrig gt en egen hstFokuserad blick, armarna

    oftast i kors, kanske s pass nra Kyra K att deras lgmlda kommentarer inte kan hras av ngon annan Det r en vanlig bild i TV-rutan vid de

    stora msterskapen av Bo Jen Bosse, frbundskapten fr

    landslaget i dressyr.

    AV MALLE KIVIKAS FOTO MALLE KIVIKAS

    35

    Frbundskapten Bo Jen

  • 36

    DRESSYR BO JENCheval

    AD HANDLAR SAMTALET OM, vad finns det som Kyra vet som

    inte frbundskapten Bosse vet och vice versa? Svaret p den sista frgan

    r inget. Det lgmlda handlar om att stmma av sinsemellan, stmma av in-tryck och funderingar.

    Jag kanske har funderat p ett visst ekipages utveckling ett tag; kommer den att hlla eller r den fr bra fr att vara sann, eller behver de ngon slags in-spiration eller ngot i den stilen. Sdana funderingar r bra att stmma av med exempelvis Kyra och d behvs ofta inte s mnga ord, vi har koll bda tv och d rcker det med en avstmning, sger Bosse.

    Det r inte konstigt att Bosse kan hst, uppvuxen i en personalbostad p Flyinge dr far arbetade som beridare och mor i elevkket. Han har sett mycket hst som

    barn, ung och vuxen. Men han blev aldrig ptvingad hst, det fick han frga sig till.

    DET BRJADE NOG MED att jag slde pro-gram under de rliga Flyingeuppvisningar-na. Fr varje program fick jag 25 re. Nr jag var 15 eller 16 r gammal frgade min far mig om jag ville brja rida p allvar och jag svarade ja, minns Bosse.

    Det svaret, levererat utan tvekan, var brjan till karriren p Flyinge, som han aldrig riktigt har lmnat. Den frsta tjns-ten var ett vikariat, men frn och med hsten 1973 var han reguljr stallbetjnt. Det innebar bland annat att rida de 3-riga hingstarna och allt annat som hr ett stall till.

    Jag minns med gldje tillbaka p de ren under 1970-talet, Det finns mnga bra minnen, det var en fantastisk period med kollegor som Jan Brink och Lars Anders-

    V

    Ett vlknt radarpar inom svensk dressyr Bosse Jen och Kyra Kyrklund.

    FOTO TULLSTORP

  • 37

    bo jen

    FOTO ANNA NYSTRM

  • 38

    DRESSYR BO JENCheval

    Kort om BoFru och tre vuxna barn, hundarna Alva och Wilma (som r mor och dotter) och en bror som fder upp shettisar. Frbundskapten sedan 2008.

    Internationell 4* dressyrdomare.

    A trnare i dressyr.Regional

    domarutbildare i Skne och Blekinge.

    Sedan 2016 med i bruksprovskommittn.

    Vill du veta

    mer?

    Tillsammans med hundarna Alva och Wilma, som betyder vldigt mycket fr Bosse vlbefinnande.

  • 39

    son. En gng i veckan kom major Anders Lindgren och lrde oss dressyrens konster. Det han lrde oss br jag med mig n, han betydde vldigt mycket fr mig.

    UTBILDNINGEN VAR HYFSAT TUFF, i fokus stod hsten. Trillade ngon av togs hsten om hand frst av allt, ryttaren fick klara sig sjlv. Bosse och hans vnner fick frbereda de unga hingstarna infr uthllighetsprovet p hsten det ret hingsten fyllt tre r.

    Frsta dagen skulle hsten galoppera i 750-tempo, det vill sga 750 meter per minut. Det r samma hastighet som en ga-loppr har i korta, snabba jobb. Nsta dag brjade med distansritt. Hsten skulle ha tillrcklig bra kondition fr att klara en mil p 50 minuter, efter passet kollade veteri-nr puls och andning.

    Klarade hsten kontrollen fick den vila tio minuter innan en avslutande terrng-ritt, med en meter hga (och fasta) hinder.

    Idag kan vi tycka att det var ett tufft prov, men alla hstarna frbereddes vl.

    Vintern nr de fyllde tv r krdes de in. Senare p hsten reds de in. Ett vanligt veckoprogram kunde brja med en pro-menad p mndagen. Sedan gymnastik-hoppning, galopparbete ute, ren dressyr, banhoppning eller terrng och lshopp-ning p lrdagen. P sndagen var det vila. Efter tv eller tre veckor fick de vila en lngre period fr att terhmta sig, minns han.

    NSTA STEG I KARRIREN var B-trnarli-cens i mitten av 1980-talet. Bosse var en av de frsta som tog licens. Han kommer ihg ett av alla praktiska prov. Det var i Strmsholm, examinator var Bo Tibblin.

    Vi skulle titta p ett ekipage som vi inte knde sedan tidigare och sga vad vi sg, vad vi eventuellt ville rtta till. Nr vi sagt det fick vi sjlva sitta upp och visa! Jag klarade det, men det var lite pirrigt, minns Bosse.

    Det var flera teoriprov ocks, lraren kunde peka p ett ben p hsten och fr-

    Bosse intervjuas i speakers corner under Gothenburg Horse Show 2016.

  • 40

    DRESSYR BO JENCheval

    ga vad fr betydelse det hade fr rrelsen ppna. Lrbenet exempelvis, om det r fr rakt har hsten svrt att stta under sig, vilket den mste gra i ppna.

    Bosse har idel goda minnen frn denna tid, inte minst frn landslagstrningarna p Flyinge d han tillsammans med de andra i personalen som red hingstar som gick svra klasser fick vara med. Att vara omgiven av proffsryttare som Herbert Rhebain, Walther Christiansen, Klaus Balkenholt, Georg Otto Heyser var fantastiskt. De gav honom inspi-ration och lrdomar fr livet. En annan som har betytt vldigt mycket fr Bosse r Kyra, som var p Flyinge 1991 till 1997.

    ATT JOBBA MED HSTAR r ett stndigt lrande och det tycker Bosse om. Det pp-nar upp mjligheter som att se nya plat-ser, trffa nya hstar, ryttare, trnare och mnniskor. Ett stort steg fr honom var

    2002, d han fick en tjnst som trnare i USA, dr han stannade ett r. Dr och d snappade han upp frihetsdressyr, som han tog med sig till Flyinge.

    Det r ju en gammal metod, men hade fallit i glmska. Jag fastnade direkt fr det, eftersom det p ett s effektivt stt byg-ger upp ett frtroende mellan hsten och mnniskan. Fr att f hsten att buga, lig-ga, sitta, stegra sig och g upp p ett podi-um mste du f den att frst dig. Och det gr du med ditt kroppssprk, hstar lr sig det jttefort om du r tydlig.

    En annan sak som sticker ut r att han aldrig har gt en hst eller haft en hst-grd. I brjan av 1980-talet var han p vg att kpa hst, men blev avrdd av veteri-nren som tyckte att rntgenpltarna inte var tillrckligt bra.

    Kanske lyssnade jag lite fr mycket p vad veterinren sa, s gott som alla hs-

    Tmkrningsutrustningen ligger oftast i bilen, tillsammans med en sockerkub. Belning r viktigt!

  • 41

    tar har vl ngot som syns p en rntgen. Men jag har inte saknat det, jag har alltid haft tillgng till hst.

    OCH VISST R DET S. F knner nog till att Bosse red och tvlade Amiral fr Fly-inge innan Kyra fick ran att stta sig i sa-deln. Vilka som skulle f tvla fr Flyinge avgjordes varje r strax innan jul. Bosse och hans kollegor fick tvla mot varandra p de hingstar som tjnade i aveln, med-elsvr dressyr och 1,20-hoppning. Det hela avgjordes i lilla ridhuset och de tre bsta fick tvla kommande r.

    En av de hingstar Bosse tvlade med fr Flyinge var Guvernr. Som sann tvlings-mnniska minns han i detalj att de kom p andra plats, mellan Leif Nilsson och Jana Wannius p en tvling i MCR, Malm civi-la ryttarfrening.

    Jag var jttenjd att st mellan de tv!

    Det r ett minne fyllt av knslan att vara ett med hsten, nr den lyssnar p sm hjlper och man som ryttare blir frvnad ver hur ltt allt r. Fr Bosse r det vrt hur mycket som helst, det r det som r tjusningen.

    ETT ANNAT MINNE som lyser igenom r VM 1990, med Maraton. D var Bosse lycklig i hela kroppen.

    Det r ett av mitt livs strsta upplevel-ser. P morgonen skulle jag jogga honom lite, men han travade s ltt p lparbanan p gamla stadion s jag tog bara ett varv, sedan valde jag att tmkra honom i par-ken utanfr istllet. De runtomkring tyckte jag skulle trna mer, men det tyckte inte jag. Nr vi sedan kom in p tvlingsbanan, oj, oj. Hans trav var helt otrolig, jag hr-de klick, klick och klick frn fotografernas kameror och knde hur benen strcktes ut

  • DRESSYR BO JENCheval

    42

    Att vara ett med hsten, nr den lyssnar p sm hjlper

    och man som ryttare blir frvnad ver hur ltt allt r, det

    r vrt hur mycket som helst

    Bosse tycker om att undervisa och coacha, hr r det Linn Larsson i sadeln.

  • 43

    i traven. Eftert fick jag hra att mnga i publiken hade varit helt saliga, sdan trav hade han!

    Nr Bosse ser tillbaka p perioden d han var en aktiv tvlingsryttare r det en sak han r srskilt stolt ver; att ha ridit mnga unghstar och utbildat flera till startklara Grand Prix-hstar. Fr det r inte gjort i ett nafs.

    Lyckan r fullstndig nr man star-tar en hst frsta gngen i Grand Prix och sjlv har utbildat den.

    TVLANDET. DET R VIKTIGT. Inget snack om saken, det behver inte ens sgas hgt. Nr dottern red ponny och Bosse blev ponnypappa i mitten av

    1990-talet tvlade han sjlv mindre, fr att istllet fokusera p domarutbildning och dotterns tvlande.

    I brjan av 2000-talet sldes de hingstar som jag red fr Flyinge, s d blev det naturligt att trappa ner som ak-tiv tvlingsryttare.

    Drefter har han sjlv inte ridit mycket, fr det krver att man sitter i sadeln varje dag fr att hlla den niv som krvs fr att prestera p den niv som Bosse tycker r relevant p tv-lingar.

    Fr att nd f utlopp fr behovet att utveckla och matcha trningen p en hst fokuserar Bosse p att undervisa och tmkra alla de dagar han r hem-

  • 44

    DRESSYR BO JENCheval

    P Flyinge gr det inte mnga meter innan ngon hlsar och frgar eller stmmer av ngot.

    OS i RioJust nu laddar Bosse fr OS i Rio och han tror att laget har chans att f medalj, men konkurrensen r stentuff.

    Alla svenska ryttare hller mycket hg niv, vilket r extra roligt med tanke p hur litet land Sverige r. Och de har alla olika styrkor. Tinne exempelvis r en mstare p sm hjlper, Patrik har koll p piaff och passage. Fr att p bsta mjliga stt kunna coacha varje ryttare har Bosse tagit hjlp av Kjell Enhager.

    Med hjlp av Kjell har vi i teamet kommit fram till vad ryttarna vill hra innan och efter prestation p tvlingsbanan. En del vill inte bli strda, andra vill be peppade innan.

  • HOOKS.SE

    salerno TVLINGSTOP

    229,-novara RIDBYXOR FR.

    799,-

    charles owen WELLINGTON HJLM

    2.699,-

    mardon AACHENTRNS

    459,-

  • 46

    DRESSYR BO JENCheval

    Film

    Bosse vrmer upp Decoy Di Caprio med tmkrning innan Linn sitter upp.

  • 47

    ma. Utrustningen, tillsammans med en sockerkub har en given plats i bilen och han kombinerar grna de tv och kryddar grna med socker fr att visa hsten sin uppskattning.

    EN SOM VET DETTA r ponnyn Decoy Di Caprio och Linn, som regelbundet trnar fr Bosse. Ett pass kan brja med tmkr-ning innan Linn sitter upp och p s stt kan Bosse coacha ekipaget p ett helt an-nat stt n om han bara str p backen.

    En sak Bosse ofta terkommer till r hur viktigt det r att kunna lsa hst, att frst hsten. Drfr r det viktigt att man som ung fr lra sig att hantera hstar, grna hstar med olika temperament och sikter.

    En hst r ofta snll p tvling, men vl hemma kan den bli rdd fr en ny pall i ridhuset. Det r inget att bli frvnad ver, det r hemma hsten har mjlighet att spela ut sitt knsloregister. Dessvrre

    r det svrt att lra ut p ridskolor, dr alla hstar mer eller mindre beter sig s som ridskolehstar gr. S beter sig inte andra hstar, vilket frvnar mnga,

    Han betonar hur viktigt det r med ut-hllighet om man vill lra sig att rida. En-ligt Bosse r det alltfr mnga ryttare, sr-skilt yngre, som inte nter p tillrckligt lnge med en viss vning innan de trttnar och gr ver till en annan.

    Att rida r ett hantverk, det krver tid och tlamod att lra sig det och fr att det ska bli bra s mste man lgga en ra i att gra det s bra som mjligt.

    SAMTALET KOMMER IN P YOGA, vilket det inte fanns en chans i vrlden att Bos-se sjlv skulle ha haft med sina trnare som ung. Men det finns en koppling till det meditativa i yogan och att nta p en vning till hst, att komma in under skalet och hitta krnan.

    Linn tvlar sin ponny i storhstklasser.

  • DRESSYR BO JENCheval

    48

    Tips fr alla rets hstdagar Ha kul! Det ska vara roligt att rida och du ska tycka att du fr ngot tillbaka varje gng du rider.

    Det r viktigt att kunna bygga vidare p det man gr, att man har en bra bas att utg ifrn infr nsta steg i utvecklingen.

    Visst mtt av sjlvkritik r ocks bra att ha.

    Lr dig frst hsten, att kunna tyda dess signaler. ven under ridning.

    Trna p de rrelser du har tnkt trna p i ett pass innan hsten hinner bli fr trtt.

    Ha tlamod byt inte vning utan se till att den du gr sitter innan du gr vidare. S att det inte blir rrigt fr dig eller hsten.

    Arbeta med lsgjordheten, bara en lsgjord hst kan lra sig nya saker.

    Stt upp kortsiktiga och lngsiktiga ml, bde fr dig och hsten och er tillsammans.

    Tnk p att hsten endast bygger muskler i vila. Drfr r regelbundna viloperioder mycket viktiga.

    Bosses tips fr tvlingvergngar! Trna p dem. Var noga med programlinjerna, srskilt hrnpasseringarna.

    Frbered din hst fr nsta rrelse.

    Vga ta ut svngarna nr du tycker det knns bra.

    Som ryttare mste du ha ett eget driv och sjlv ta ansvar fr din utveckling och eventuell satsning.

    Skapa dig ett team dr hovslagare, veterinr, trnare och familj jobbar ihop.

  • 49

  • 50

    DRESSYR BO JENCheval

    En vning mste sitta innan man kan g vidare till nsta, annars blir det inte ett hantverk utan ett slags mass-produktion med en helt annan kvalitet. Dremot handlar det inte om att nta, utan att hela tiden variera arbetet efter hstens behov.

    Som sann hantverksmstare r detaljer-na viktiga. Kanske r det drfr han pas-sar som internationell dressyrdomare. ret brjade med tvlingar i USA, dit han kom-mer att hinna en svng till efter ett snabb-stopp i Paris innan OS i Rio och ett avslut i Australien. Det blir allts ngra resdagar per r. Som kontrast till det hektiska livet

    finns hundarna Alva och Wilma, som be-tyder vldigt mycket.

    FR NGRA R SEDAN, efter att barnen flyttade hemifrn, flyttade Bosse, hustrun Lou och hundarna till Holmby. Frutom att huset storleksmssigt passar familjen, uppskattar Bosse lugnet i byn. ven fast Holmby bara ligger ett stenkast frn Fly-inge s r det lugnare. I Flyinge kan han inte g mnga meter innan ngon stller en frga eller vill bertta ngot alla vet ju vem han r, frbundskapten i dressyr och den som har koll p hstar och dres-syrvrlden. C

    Att rida r ett hantverk, det krver tid och tlamod att lra

    sig det och fr att det ska bli bra s mste man lgga en ra i att

    gra det s bra som mjligt

    Bosse och Lingh visar hur tmkrning ska g till under Stockholm Horse Show 2010.

    Film

  • SITS, BALANS OCH TEMPOFLTTVLAN

    Cheval

    52

    tre viktiga grundstenar vid utbildningen av ryttaren

    och flttvlanshsten

  • SITS, BALANS OCH TEMPO

    53

    tre viktiga grundstenar vid utbildningen av ryttaren

    och flttvlanshsten

  • 54

    FLTTVLANCheval

    ULF INLEDER MED ATT G IGENOM hur viktig sitsen och balansen r. Att vi har bra koll p vr inre bukmuskulatur, s att vi blir stabila. Han vill ocks att vi ska tnka oss att vi har som en boll som hnger ner strax under brstet och den bollen ska vara placerad mitt ver manken.

    Trampet i stigbyglarna ska vara jmt. Det r inte bara kroppen som ska vara i balans utan ven det mentala. Bli inte arg om du stter p problem, frsk att hitta ett stt att lsa dem.

    Mnga konflikter uppstr p grund av att hsten r spnd, fokusera p lsgran-de arbete. Skritten r ett ypperligt tillfl-le att f hsten att slappna av och ven vrma upp sin muskulatur. Tyvrr s r det alldeles fr mnga som fuskar med att skritta fram, det blir bara ngra minuter sedan brjar man att trava. Har du mj-lighet s skritta grna fram i 2530 minu-ter. Det kan vara en vl vrd investerad tid och ett bra stt att undvika att en konflikt uppstr.

    JOBBA MYCKET MED GRUNDLYDNADEN. Efterstrva ett jmnt och trevligt tempo i markarbetet och trna mycket p ver-gngar.

    Att byta till ett skarpare bett r inte ls-ningen p ett problem. Du mste lgga mer tid p grundlydnaden och lta saker ta den tid det tar. Lgg inte ansvaret p hsten om du inte fr det att fungera. Du mste rtta in dig efter hsten och f den

    att jobba med dig det kan ibland vara en utmaning. Tappa inte fokus under ridpas-set, ven nr du lgger in skrittpauser s var fokuserad p hsten, bibehll kontak-ten med den genom hela ridpasset.

    Nr saker fungerar traggla inte. Det r viktigt att vi inte trkar ut hsten. Kvalit framfr kvantitet.

    Det r ocks viktigt att vi r medvetna om att det tar tid fr oss att jobba ihop sig med en hst. Vissa gr det snabbare fr men fr andra tar lngre tid och d ms-te vi kunna ta oss den tiden.

    Det lngsiktiga arbetet r viktigt, fr nr vi sedan har kommit en bra bit p vg s vill vi ven ha mjlighet och njuta av det vi har stadkommit.

    Har vi jobbat bra s har vi frhoppnings-vis en rutinerad hst att ha roligt med upp till dess att den nstan r 20 r.

    FLTTVLANSHSTEN behver en riktigt bra grundkondition. Det fr den om du ri-der ut mycket. Rid grna i mitten av vgen p s stt fr du kontroll p att du har hs-ten inramad mellan hand och sknkel.

    Att trna intervaller r ett bra stt att f upp flset.

    Nr det sedan r dags fr tvling s ms-te du lgga upp din tvlingsplanering efter hsten. Vissa hstar behver tvla mer fr att bli bra andra mindre och det r viktigt att du knner vad som passar just din hst s att inte tvlandet bara blir p dina vill-kor. C

    Cheval trffar Ulf Johansson, A-trnare i flttvlan, nr han ska hlla en clinic p Stiernhksgymnasiet. Temat fr clinicen r utbildningen av flttvlanshsten och ryttaren. Ulf har fr dagen med sig sitt

    6-riga sto Gotsie, som han rider och visar oss olika vningar med.

    AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO AV ANNAKARIN SPJUTH

  • 55

    TIPS FRN ULFNr ni ska gra en frhllning s gr den genom att trampa till i stigbygeln inte genom att pressa ner stet, d r det ltt att man tar bort energin i galoppen.

    Ulf visar ngra bra vningar

  • 56

    FLTTVLANCheval

    Hr bjuder Ulf p ngra bra vningar

    Kontroll och balansDenna vning r bra fr att trna lydnad, explosivitet och teknik. Det som r viktigt att tnka p r att nr du vnder upp mot serien ska du ha lika mycket vikt i bda stigbyglarna och din egen position. Faller du fram s r det din egen blstabilitet som du mste jobba med s att du kan ge hsten de bsta frutsttningarna att g balanserat genom serien.

    A

    A

    B

    B

    3 m 3 m 3 m

    Fler vningar

    SAFETY HELMET WITH MIPS PROTECTION SYSTEM

    = The more red the more strain

    The graphic was generated using a finite element computer model based on measurements obtained from nine accelerometers in a Hybrid III crash test dummy head. The dummy head wearing a helmet was subjected to an angled impact using the MIPS test rig. The model illustrates strain in the brain from a similar angled impact when the dummy head is wearing a helmet without MIPS and a helmet with MIPS.

    STRAIN LEVEL

    LOW

    HIGH

    STRA

    IN L

    EVEL

    NOMIPS

  • SAFETY HELMET WITH MIPS PROTECTION SYSTEM

    = The more red the more strain

    The graphic was generated using a finite element computer model based on measurements obtained from nine accelerometers in a Hybrid III crash test dummy head. The dummy head wearing a helmet was subjected to an angled impact using the MIPS test rig. The model illustrates strain in the brain from a similar angled impact when the dummy head is wearing a helmet without MIPS and a helmet with MIPS.

    STRAIN LEVEL

    LOW

    HIGH

    STRA

    IN L

    EVEL

    NOMIPS

  • 58

    FLTTVLANCheval

    Fin sprngkurvaNr du vnder upp mot denna s ska du se till att ha bra tryck i galoppen. Bommen hjlper dig att komma till en bra avstndspunkt s du inte kommer in i botten p hindret. var du med bom s kommer du att hitta rtt avstndspunkt ven nr bomen tas bort. Viktigt r att du ven vntar in bakbenen innan eftergiften kommer, d fr du en bttre sprngkurva.

    6 m

    Fler vningar

    forts. bra vningar

  • Agria Djurfrskring r lnsfrskringsgruppens specialistbolag fr djur- och grdafrskring.

    Fr mer information kontakta din lokala Agriasljare som du hittar p agria.se eller ring 0775-88 88 88

    A1 Guld r guld vrd!

    A1 Guld du vljer sjlv ersttningsniv 120 000, 60 000 eller 30 000 kr

    A1 Guld erstter fr hltor, rrelsestrningar och ryggsjukdomar till din valda niv

    A1 Guld du fr exklusiv rdgivning av vra skade specialister och veterinrer

    A1 Guld ingr i Agria Extra

    Agria A1 Guld, ny heltckande veterinrvrds frskring dr du sjlv vljer ersttningsniv. Rehabilitering vid igng sttning efter en skada ingr. Frskringen gller fr trning av hst p vattenmatta, fysioterapi, kiropraktik och sjukgymnastik*. Dessutom ingr MR, scint och DT.

    *Erstter upp till 5 000 kr/frskringsr.

    Nu nnu bttre,

    frskring utan

    begrnsning fr

    hltor!

    C301500_A1_GULD_annons_10402_210x297.indd 1 2014-10-16 16:03

  • 60

    FLTTVLANCheval

    Rama inHar du en hst som vill dra ivg efter hindret kan du med frdel lgga en bom ven efter hindret. Det hjlper hsten att komprimera sig.

    Vill hsten inte hoppa rakt ver s kan det vara bra att lgga upp tv hjlpbomar som ramar in hsten ver hindret. Anledningen till att hsten hoppar snett kan ocks vara att den inte orkar komprimera sig mellan markbom och hindret och d hoppar den snett fr att f mer plats. D kan det under en period vara bttre att rulla ut markbommen lite och sedan succesivt korta ner avstndet vart efter hsten blir starkare.

    3 m3 m

    forts. bra vningar

  • 61

    UtmanaUtstt hsten vid s mnga olika hinder typer och utseenden som mjligt, ge den tid att titta, hjlp den grna med hjlpbommar i brjan. Rid i jmnt tempo s hsten knner sig trygg.

  • 62

    PRYLARCheval

    Tvlingsssongen har startat p riktigt s hr kommer lite tips fr hur du kan hja

    allt ytterligare en niv. Det r de sm detaljerna som mnga gnger

    r avgrande inte bara i ridningen

    Tvlingsfin

    Fr hretLyxig hrsnodd med prlor, frn Horka, 90 kr.

    GlittrigtFina plastrongnlar finns det gott om. Hr hittar du

    nlar frn 99 kr.

    BlingigtPlastrongnlar frn SD Design finns i mnga olika utfranden 269 kr.

    Snygg runt midjanLderblte med strass i tre rader. Finns i brunt och svart, 219 kr.

  • 63

    Lyxig knslaPlastrongen Glamour frn Stockholm Equestrian 499 kr.

    Matcha mera

  • 64

    PRYLARCheval Matcha trns med

    huva och schabrakDet nya aachentrnset Cossira JH Collection har mssingfrgade clincher p pannbandet som matchar den svarta Sorrento JH Collection huvan och schabraket. Trnset kostar 769 kr, huvan 199 kr och schabraket 399 kr.

    Treradigt exklusivt pannband med kristaller i

    bltt, turkost och vitt. PS Click It-design gr att du snabbt och enkelt kan

    byta pannbandet ven nr hsten har p sig trnset, 699 kr.

    Matcha med fina pannbandSvngt pannband med

    prlor och kristaller. Finns i svart i P, C och Fs, 450 kr.

  • 65

    Glittrig man dekorationSnoddar med kristaller i tv rader. 20 st/fp 199 kr.

    Blingig nosSwarovskiprydd aachenremhllare finns i svart, mrkbrunt och chestnut, 149 kr.

    Fin nummerbricka Imperial Ridings

    nummerbricka med kristaller finns i flera olika frger, 35 kr.

    Pimpa hjlmenmed Showquest hjlmdekoration, bandet r elastiskt och frsedd med Swarovskistenar, 245 kr.

    Snygg frisyr Du fixar den enkelt med lite hraccessoarer. Hrnt med prlor 89 kr/st och hrnlar frn 25 kr/st.

  • 66

    HELENA OCH PIKCheval

  • 67

    RDDAD FRN

    SLAKTBILENDe har rddat varandra. Helena rddade Pik frn

    slakt och Pik rddade Helena frn rkningen. Helena gjorde en verrenskommelse med sig

    sjlv sluta rka s fr jag skaffa hst. Fortare n hon kunde ana mtte hon Pik.

    AV KARIN INGERSTAM FOTO KARIN INGERSTAM OCH PRIVAT

  • 68

    HELENA OCH PIKCheval

    ELENA ASPLUND r en 37-rig svensk tjej som bor utanfr Mar-bella i sdra Spanien tillsammans

    med sambon Johan, deras dotter Victoria 1 r och hunden Kira, en podenco. I ett stall inte lngt frn deras hus bor Helenas gonsten Pik. En 7-rig PRE-valack.

    Ett drmliv fr mnga, s ven fr Helena o Pik. Men det brjade inte som ett drm-liv. Det brjade med slaktbilen. Fr fem r sen rddade Helena sin hst frn dden.

    Mannen som fdde upp Pik och flera andra hstar hade ftt slut p pengar. Hans unghstar, inklusive Pik, blev placerade ute i skogen fr att sjlva hitta sin mat. Ngot stngsel fanns inte s hstarnas framben bands ihop med rep s de inte skulle rymma. Djurskyddslagen i Spanien sger att det r frbjudet att misshandla djur och ven d att surra hstarnas fram-ben men vad som hnder p sm grdar uppe i bergen r det svrt fr djurskydds-kontrollanter att ha koll p.

    Helena r uppvuxen p landet norr om Stockholm och har haft hstar som intres-se i hela sitt liv. Sin frsta egna hst fick hon nr hon var 14 r gammal. En Shagya arab vid namn Parveny. Sen hade familjen ven tv islandshstar, Nasi och Garmur. Ett tag drmde hon om att bli jockey men r glad att hennes pappa vertalade henne om att vlja en annan vg. Hon valde att plugga till dataingenjr i Gteborg istllet.

    2002 GICK FLYTTLASSET till Spanien. Det var klimatet, bde det mentala och

    det geologiska, som fick mig att flytta. Jag hade redan en svensk kompis som bodde i Alicante s det vara naturligt att flytta ner till henne, sger Helena.

    Fr att f rida i Spanien hll Helena i ridutflykter vid ett turridningsstall.

    Jag hade mnga kunder och bekanta som ville ut och rida och genom att hlla i ridturer s fick jag rida gratis, sger He-lena.

    H

  • 69

  • 70

    HELENA OCH PIKCheval

    S hr sg Pik ut vid frsta mtet.

    2014 var Pik fortfa-rande mer gr n vit men fr varje r som gr s blir han ljusare.

  • 71

    Nr Helena efter ngot r flyttade till Mar-bella var hon medryttare p olika hstar.

    Det var fina hstar jag red men det r svrt att vara medryttare och alltid an-passa sig efter en, ibland ganska nyckfull, hstgare. Efter ett tag trttnade jag p att rida andras hstar och brjade drmma om en egen hst, sger Helena.

    ATT BRJA RKA var ett dumt tonrsnyck som Helena ngrar bittert.

    Frn att jag trodde att jag var tuff nr jag provade att rka till att jag rkte dagligen gick snabbt. Jag funderade ibland p att sluta men var inte tillrckligt motiverad, sger Helena.

    Livsstilen i Spanien gjorde det inte ltt-are att sluta heller.

    Nr jag flyttade ner s rkte alla i Spanien. Nr man gick ut fr att trffa vnner p cafer eller barer s var cigaret-ten lika sjlvklar som kaffekoppen, suckar Helena.

    2011 infrdes rkfrbud p offentliga ba-rer och restauranger i Spanien och frst d blev rkningen mindre sjlvklar fr geme-ne man. Men d hade Helena som tur var redan kommit p sin egen sluta-rka-me-tod.

    Jag var evinnerligt trtt p att rkning-en och folk som rkte nr jag i vrigt fr-skte leva ett sunt och hlsosamt liv.

    Moroten fr mig var att skaffa en egen hst. Ngot att lgga fullt fokus p och en fin belning till mig sjlv nr jag lyckats sluta, ler Helena.

    2010 TOG HELENA kontakt med ARCH och CYD Santa Maria, vilka r organisationer som jobbar med vergivna djur och hs-tar i sdra Spanien. Nr hon pratade med ARCH fick hon veta att det precis anlnt en hel slaktbil med hstar. D de hade fullt i sina stallar s fanns hstarna hos Salva-dor, mannen som krde slaktbilen. Fr-

    Helena drmmer om en lng bljande man p Pik men d han har haft problem med klda s r den fr tillfllet stubbad.

  • 72

    HELENA OCH PIKCheval

    utom att kra slaktbilen s har Salvador ett stall dr ven han hjlper till tar hand om utsatta djur. S nr det var fullt i stal-larna hos ARCH s tog han hem hstarna till sig. Anledningen till att Salvador inte bara gjorde sitt jobb och krde bilen till slakthuset var att han sg att det fanns fina hstar som verkligen frtjnade ett bttre de. Mannen som ville skicka sina hstar till slakt fick betalt men hstarna fick en andra chans, tack vare Salvador.

    Det var mnga hstar och brttom att f dem utplacerade s Helena tar med sig en kompis och ker upp till Salvadors stall fr att titta p en gng.

    JUST DEN HR LASTEN med hstar kom-mer frn uppfdaren som inte hade rd med foder utan hade stllt ut sina unghs-tar i skogen. Det har gtt s lngt att han skickat alla sina hstar till slakt fr att f ut lite pengar. Bland de 12 hstarna fanns ston med fl i ganska fint skick och de magra missktta unghstarna. Pik stod i en hrna och sg ut som en utmrglad mulsna som tappat livsgnistan.

    Jag tar ut och tittar p ngra av stona och s tittar jag p en flashig unghst men inser att dessa hstar ltt kommer vljas av ngon annan d de var i bra skick, s-ger Helena.

    Salvador tipsar om Pik. Trots att han inte ser mycket ut fr vrlden s sger Salvador, som hllit p med hstar i hela sitt liv, att det troligtvis kommer bli en reslig hst av den elndiga lilla unghsten. Helena fljer sitt hjrta och rddar den hst hon inte tror att ngon annan kommer vlja.

    Att kpa en hst via ARCH/Salvador kostar 250 euro vilket r vad en rsfr-

    Pik stod i en hrna och sg ut som en utmrglad

    mulsna

    Ltt val en hst mot en rsfrbrukning cigaretter.

  • Ltt val en hst mot en rsfrbrukning cigaretter.

    73

  • 74

    HELENA OCH PIKCheval

    brukning av cigaretter kostade fr Helena. S nu var det fimpat fr sista gngen.

    PIK, SOM NNU INTE har ett namn utan bara har ett nummer i sina papper, r tv r men s undernrd att han inte ser ut att vara ldre n ret. Han r en renrasig PRE enligt registreringspappren men uppfda-ren har inte haft rd att skriva in honom i avelsboken s han gr inte att stlla ut eller avla p.

    Innan han lastas fr resan till sitt nya hem fr Pik ett namn. Efter den spanske fotbollsspelaren Gerald Piqu.

    Vl hemma fr han fr mat, vila och krlek. Sakta brjar livsgnistan tervnda. Snart gnggar han s fort han hr Helena. Helena och Pik har haft turen att f en plats i ett av de f stall i omrdet som har

    hagar till hstarna. I Spanien str mnga hstar inne i sin box strre delen av da-gen. Men Pik f g i hagen och ta grs och bli hst igen.

    PIK R HINGST nr Helena kper honom och hon lter honom vara det ett tag s han ska f chans att vxa till sig. Men d hon inte vill ha honom som hingst i fram-tiden s blir det kastrering nr han brjar visa hingstiga tendenser. Sjlva operatio-nen utfrs, med hsten svd och liggan-de, utomhus i paddocken. Den kostar 150 euro.

    Eftert frgade veterinren om jag vil-le behlla los huevos d han hvdade att det var bra fr potensen, men jag avbjde och sa att han behvde dem skert bttre n mig, skrattar Helena.

  • 75

    Charmig spansk stallmilj.

    Ridbanan r kantad av fikon-trd s i september kan man plocka fikon frn hstryggen.

    Bakom stallet har alla hstar en egen hage.

    Vill du veta mer om hjlporganisationerna?

    ARCH

    CYD Santa Maria

  • 76

    HELENA OCH PIKCheval

  • 77

    Pik fr ta tid p sig och vxer sakta. Han ser lnge ut som en oproportionerlig tonring.

    Frambenen som ftt skavsr i karleden efter att ha varit ihop bundna lker efter ngra mnader.

    HELENA HANTERAR PIK MYCKET, gr p lnga promenader och pysslar om honom. Nr han r tre och ett halvt r brjar hon vnja honom med sadel och vid fyra sitter hon upp fr frsta gngen.

    Det var helt odramatiskt. Jag hade va-rit ute och promenerat lngt upp i bergen med honom och fick sdan skoskav, s till slut satt jag upp, men Pik var helt cool med att jag satt p honom och han fattade

    snabbt vad det gick ut p. Vi hade kommu-nicerat mycket frn marken s han frstod ven kommunikationen ovanifrn. Under lng tid hade jag hngt p honom och stllt mig i stigbygeln fr att vnja honom vid vikten och min kropp, sger Helena

    Jag har varit med och ridit in andra hstar frut men Pik r min frsta egna inridning, sger en stolt Helena.

    Jag lter det ta tid med utbildningen. Jag longerar och tmkr mycket. Vi trnar lite med bommar och rider ut i bde skog och p vgar med trafik. Jag frsker f till att han kontinuerligt rids fr instruktr men ibland har det inte gtt. D jag fick barn fr drygt ett r sen s har bde gra-viditet och den frsta bbistiden gtt fre

    Ridvolten uppe p en ng har utsikt ver bde berg och hav.

  • 78

    HELENA OCH PIKCheval

    Pik lskar att f en dusch efter avslutat ridpass.

    Piks utbildning. Men nu r vi p banan igen och kr hrt, sger Helena.

    DET FINNS BDE FRDELAR och nackde-lar med att ha hst i Spanien. Frdelen r framfrallt att det r s det mycket billiga-re. Helena har Pik uppstallad i ett van-ligt stall. Det finns hagar, en ridbana och fullservice ingr fr en billig penning. Sen finns det ven flashiga anlggningar som kostar betydligt mycket mer.

    Det sydspanska klimatet ger mnga fina riddagar under ret och den storslagna naturen uppe i bergen bjuder p milslnga rid-vgar. En tidig morgon under lgssong kan man ven smita ner och ta en ofrglmlig galopp p stranden, ler Helena.

    Nackdelar r vr-men under juli och augus-ti. Hstarna fr d st inne

    p dagen och det gr bara att rida tidigt p morgonen innan solen brjar steka. En annan nackdel r fodret. Det finns inte alls samma grovfoder som i norra Europa. Bra h r dyrt s hstar utfodras ofta med halm och fr mycket kraftfoder istllet, s-ger Helena.

    Den spanska hstrasen PRE (Pura Rasa Espaola) har under senare r ven blivit populr i Sverige.

    Att ha en PRE r som att ha en bsta kompis p ett helt annat stt n

    andra hstar jag haft. Det r en gudomlig hst, s klok

    och vnlig. Mysig att hl-la p med och fantastisk att rida, sger Helena lyckligt.

    Och visst hade Sal-vador rtt i att det skulle bli hst av Pik.

    Idag mter han 167 cm i mankhjd och behver

    nu bara mer trning fr att komma i fin form. C

  • 80

    BRODDARCheval

    BRODDARNAS TID R

    INTE FRBI

  • 81

    BRODDARNAS TID R

    INTE FRBIven om snn och isen r borta och mnga tvlingar numera gr p fibersandsunderlag s behvs

    grsbrodden d och d inte minst vid flttvlan.

    AV CHEVAL

  • 82

    BRODDARCheval

    Tomas Wilhelmsson.

    VAD SKA MAN TNKA P nr man broddar med grsbrodd och vilka ska man anvn-da nr?

    Vi brjade med att prata med Tomas Wilhelmsson p Equ-ality Line som har stor erfarenhet av oli-ka grsbroddar.

    Frst och frmst s r det naturligt-vis underlaget som styr, om det r hrt, mjukt eller till exempel lerigt. Det finns olika broddar till olika underlag.

    Sedan mste man ta hnsyn till hstens galopp och hur den r. En lite mer ngs-lig och osker hst kanske behver btt-re grepp. Men det r viktigt att man inte ver broddar fr d kan det bli fr stumt med skador som fljd.

    Tomas visar oss en mngd olika broddar och frklarar nr man anvnder vad.

    1.Pavarottibrodden finns i olika stor-lekar, generellt s har man kortare broddar p framhovarna och lngre bak. Dessa broddar r utformade fr att ge ett bra grepp.

    2.Dessa broddar ger ocks ett bra fs-te, finns i olika hjder och kan anvn-das bde bak och fram.

    3.Hr r broddarna fr passar nr ytan r hrd, till exempel om det r vldigt torrt och hrt i marken.

    4.Nr underlaget r bra, inte fr hrt eller lerigt passar dessa jttebra, de lgre broddarna kan anvndas fram eller p sidan av skon om man anser att man behver brodd dr.

    1

    2

    3

    4

  • 83

    S sger hovslagaren

    Observera Det finns olika lngder p broddgngen var noga med att gngen p dina broddar inte r lnge n skon r tjock.

    !

  • 84

    BRODDARCheval

    HUR SKA MAN D TNKA nr man placerar brodden i skon?

    Hr tog vi hjlp av hovs-lagaren Jocke Carlsson som jobbar som lrare p hovsla-garskolan i Skara:

    Tyvrr s anser vi att stan-dardplaceringen av brodd p kpeskor sitter lite fr lngt bak.

    Detta medfr en kad risk fr att brodden i framskorna skadar hstens bakben, speciellt vid lng-re brodd.

    Hoven landar ocks lite som ett flyg-plan och drfr kommer en brodd som r placerad lngt bak i trakten att n marken tidigare och drmed bromsa hstens steg i strre utstrckning n om den varit pla-cerad lngre fram. Dessutom s lyfter hs-ten traktdelen i frnskjutet och vndning-ar och d kommer brodden lngt bak att riskera att slppa frn underlaget fr tidigt och drmed tappa effekt.

    Man fr ven ett hgre tryck p hoven

    om brodden r placerad lngt bak. Detta r frvisso enormt beroende p vilket underlag hsten arbetar p.

    Vid hoppning och flttv-lan p grs eller annat halt underlag s r ett extra late-ralt broddhl p bakskorna att fredra.

    Denna brodd kommer minska risken fr att hstens innerben slpper mot under-laget i svngar.

    Det broddhlet placeras ungefr vid det andra smhlet fr ge strst markkontakt i vndningarna.

    Det broddhlet br ven smidas (bild 8) fr om man hade borrat hlet s hade fal-sen gjort s att broddhlet inte haft hela vggar. Nr man istllet smider broddhlet s skapas en krage runt hlet som dr-med blir helt och fint.

    Att inte vlja fyra brodd r dels fr att minska risken fr broddtramp men ibland s kan det ven bli fr stumt om man har fr mycket brodd som bromsar upp. C

    Jocke Carlsson.

    5

    Standardsko

  • 85

    7

    8

    6

    5.Broddhlens placering.6.Undvika att borra broddhlen p sidorna.

    7.Laterala broddhl p bakskorna ger bra fste.

    8. Smidda hl r att fredra.

    Ytterkant

  • HSTHLSA

    HSTENS FRUTSTTNING

    fr arbete

    86

    Cheval

  • HSTENS FRUTSTTNING

    fr arbete

    87

  • 88

    HSTENS FRUTSTTNING FR ARBETECheval

    KURSEN R UPPLAGD p sex kurstillfllen, frn september till juni, med tv dagar per tillflle. Huvudinstruktren fr kursen r Anders Eriksson men med sig vid de olika kurstillfllena har han mnga namnkunni-ga personer.

    Cheval r med vid det femte kurstillfl-let, dr man ska arbeta hsten i tm och se ver olika problemlsningar. Vid detta till-flle har Anders med sig veterinren Sara Nyman, sadelmakaren och sadelinpassa-

    ren Peter Winslow och Aldis Lacis som r hovslagarelev och hstutbildare.

    DET R FLERA HSTAR som ska gs ige-nom under dessa tv dagar. garna fr brja med att bertta vad de upplever att de har fr problem. Sedan r det dags att se hstarna i rrelse. Aldis, som r vl-digt duktig, rider mjukt och balanserat, sitter upp. Ska man se och bedma hs-ten under ryttare r det viktigt att den

    Biololgiska yrkeshgskolan i Skara r ett riktigt hstmecka nr det gller utbildningar. En av de

    mest knda r hovslagarutbildningen, men ny fr ssongen r kursen Hstens frutsttning fr

    arbete och utbildning vid hand och i tm.

    AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO PER ELVIN

  • Mt tre olika hstar

    som rider verkligen r duktig. Annars finns risken att hsten fr en rrelsestr-ning p grund av en obalanserad eller sned ryttare.

    Efter att Aldis har ridit s tar Anders ver och vi fr se hstarna rra sig i tm, det r en ovrderlig hjlp att f se hsten rra sig och arbeta utan ryttare.

    Drefter s gr man noggrant igenom utrustningen fr att se om det kan vara n-gonting dr som gr att problemet uppstr. Eventuella justeringar grs i den mn det r mjligt att gra de p plats.

    Nu har man ftt en hel del verktyg att anvnda fr att eventuellt kunna lsa pro-blemet. Fr vissa s vntar en veterinr-utredning fr eventuell behandling, andra behver byta ut eller ndra sin utrustning och i vissa fall kan en del av problemen vara relationsgrundade.

    Hitta din terfrsljare p www.equalityline.se

  • 90

    HSTENS FRUTSTTNING FR ARBETECheval

    1. EN AV HSTARNA som vi fr se r det 8-riga islandsstoet Dagn frn Ullstorp. se som ger Dagn berttar att hon upplever att tlten inte knns som den ska.

    Aldis sitter upp och rider Dagn, som till en brjan ser rtt bra ut, men efter att de har galopperat s upptrder en tydlig hlta i traven. Hltan syns ven vid arbete p tm ven om den d r ngot mindre.

    Utrustningen ses ocks ver och hr

    r det inte s mycket att tillgga den Amerigo sadel som se har ligger rtt bra, den har baktskurna kpor som ger bra bogfrihet, men det man mste vara uppmrksam p r att har man en sdan sadel s r det viktigt att sadelgjordsl-get inte ligger fr lngt fram fr d kom-mer gjorden att dra fram sadeln.

    se rekommenderas att ta kontakt med veterinr fr en hltutredning, som frhoppningsvis leder till en tgrd som gr att Dagn snabbt blir ridbar igen.

    Tlten knns inte som den ska

  • 91

  • 92

    HSTENS FRUTSTTNING FR ARBETECheval

    2. EN ANNAN HST som vi fr se r det 11-riga halvblodsstoet Lady Like. Enligt Marie, som r garen till Lady Like, s har hon tappat en del muskler kring manken och ver ryggen p sista tiden. Hon upplever ven att hon nstan knns lite tvdelad nr hon rider och att hon krullar ihop sig och vill inte riktigt g fram.

    Det blir samma procedur hr. Aldis sitter upp och rider och det syns tydligt att hon inte vill g fram och hon vispar irriterat med svansen, man kan ven se en form av rrelsestrning.

    Nr Anders sedan arbetar henne p tm s r skillnaden stor mellan rakt och bjt spr. Hon ser dels svagare ut p hger bak men hon rr sig ataktiskt, dvs

    rrelsen r oregelbundet oregelbunden. Nr man tittar nrmare p utrustning-en s kan man konstatera att ingen av hennes sadlar ligger bra. P grund av att de har legat och tryckt s har musklerna vid manken och ryggen blivit atrofiera-de, dvs de har blivit tillbakabildade och insjunkna.

    Det finns ven ngra gropar i halsen som ocks frbryllar lite. Marie blir re-kommenderad att ta kontakt med ve-terinr fr eventuell halsrntgen men ven att byta ut sadlarna. ven om rid-ningen inte i nu lget r lsningen p problemet, utan beroende p vad vete-rinren kommer fram till s br Lady Like byggas upp med arbete frn mar-ken.

    Lady Like krullar ihop sig och vill inte g fram

  • 93

    3. DEN TREDJE HSTEN som vi tar upp hr r den 10-riga hopp-hsten LaberoT. Sanna som ri-der och tvlar Labero berttar att han har vissa attityd problem, vill inte riktigt g fram och kan explodera rtt vad det r. Hon har ltit kolla upp honom p en hstklinik men de har inte kunnat hitta ngonting.

    ven denna gng tar Aldis ver och hr fr han anvndning fr sitt tydliga kroppssprk, Labero vill nmligen gr-na ta ver. Aldis frklarar redan nr han str p marken s ska hsten accepte-ra att den har sin plats och du har din. Hsten ska inte g p dig.

    Innan Aldis sitter upp s ser Peter Winslow att sadeln inte ligger riktigt bra. Man lgger p en lammullspad un-der sadeln och lgger ven sadeln lite lngre bak och d ligger den perfekt. Nr s Aldis brjar rida s ser vi en hst som inte gr fram riktigt han svarar inte fr sknkeln men nr Aldis fr ett sp

    och bara petar p lite p bakdelen s svarar han mycket bttre framt.

    Han fr galoppera p ordentligt i bda varven och det som nstan sg ut som en orenhet i traven innan r nu som bortblst. Anders arbetar honom i tm och ven hr fungerar det bra. Man beslutar att titta och jobba lite mera med Labero under dag tv. Efter den andra dagens arbete s har man kommit fram till att ett av problemen har varit sadeln som har legat fr lngt fram och tryckt men med hjlp av pad och att man ndrar sadellget r det nu avhjlpt.

    Ett annat problem r att Sanna mste bli mer tydlig och konsekvent i sin han-tering av Labero annars tenderar han att ta ver lite grann. Sanna rekommende-ras ocks bygga upp Labero med mycke galopparbete, s att hon kan strka och f igng bakdelen p honom. Det bsta sttet r att ligga och cantra ute p ngot grde eller liknande.

    Labero tar grna ver

  • 94

    HSTENS FRUTSTTNING FR ARBETECheval

    KURSEN BYGGER VEN P EN DEL TEORI. Peter Winslow gr igenom sadeln och hur vi sjlva kan kontrollera att sadeln r okej. Det r viktigt att du vet vad din sadel innehller, sger han.

    Vad r bommen gjord av fr material och vad du har fr stoppning r tv saker som du absolut br veta. Granska din egen sadel med jmna mellanrum.

    Stoppningen r jtteviktig, knn s att det inte har bildats ngra hrda knutor och ojmnheter i bossorna.

    Sktsen spelar stor roll i hur ofta du behver stoppa om och hur lnge sadeln hller. Var extra noga med de ullstoppade sadlarna. Det r viktigt att stoppningen inte drar t sig fukt fr d blir den till slut hrd och knlig. Sadlar med tunnare bos-sor, close contact, behver stoppas om of-tare n andra.

    Nr sadeln ska provas ut s r det mnga faktorer som man ska ta hnsyn till och det rcker inte bara med att se sadeln ligga p ryggen nr hsten str i stallgng-en. Andra faktorer som ocks spelar in r ryttarens vikt, hur ryttaren sitter i sadeln och hur hsten arbetar.

    ven bomlsa sadlar behver anpassas och det r viktigt med kanalen s att ryg-gen kan g fri. Man br ven knna till att en bomlssadel kan ocks ge belast-ningsskador. Vljer man att rida i bomlst s br man dels ha god balans s att man sitter stadigt och sedan br man inte vara fr tung.

    NR SADELN INTE LIGGER DR VI VILL s kan vi ibland behva komplettera den med en svanskappa. Nr svanskappan fsts s ska man frska att f den att lig-ga s vgrtt som mjligt annars kan den ge en kad belastning p lnden. Peter pongterar att det r vldigt viktigt med inpassningen av svanskappan s att den inte blir fr lng.

    Vill du veta

    mer?

    Sara Nyman visar hur hsten ser ut inne i munnen.

    Ligger inte sadeln dr den ska kan man ehva komplettera med en svanskappa.

  • Peter Winslow gr igenom sadeln.

    FRUTOM SADELN s r tillpassningen av bettet vldigt viktigt. Sara Nyman gr ige-nom hur hsten ser ut inne i munnen och vilka frslitningsskador som hon ofta ser i hstmunnar.

    Den frsta kindtandens placering kan vara direkt avgrande fr om den kommer att rka ut fr slitage eller ej. Ligger kind-tanden placerad nra mungipan s r ris-ken fr frslitningsskador stor. Har man en sdan hst kan ett oledat bett vara ett bra alternativ d det inte kommer t att slita p samma stt. Fr hsten slitage s finns det risk fr karies. Karies i 34:e kindtan-den r inte bra d dessa r frbundna med bihlan.

    Bsta sttet att frhindra slitage r att variera bett. Ha tv olika mundelar samt ett bettlst alternativ s kommer hstens mun att hlla sig mycket friskare. Ngot som r viktigt att knna till sger Sara r att Prestation r inte alltid ett bevis fr bsta munhlsa. C

    U P P DAT E R A D W E B S HO P

    KOLLA IN ALLA FINA NYHETER

    W W W . A L E R I D S P O R T . S E

    Nya hoppskydd Pro Performance Show Jump Boots r tillverkad av ett sttabsorberande material fr maximalt skydd. Skydden r superltta och frblir s d de inte drar till sig ngon vtska. Ltt att rengra och torkar snabbt.

    Du hittar produkterna i vlsorterade ridsportbutiker.

    www.miasrs.se

  • NR LIVET INTE STARTARSOM MAN TNKT

    FLNINGCheval

    98

  • Att betcka sitt sto och f fl r nog en drm fr mnga. Frberedelserna r gigantiska, tminstone om det r ens frsta fl. Man lser p, infrskaffar flvakt och kameror och hoppas och tror att man ska ha tnkt p allt. Verkligheten kan dock ibland

    bli helt annorlunda.

    AV CHEVAL FOTO PRIVAT

    NR LIVET INTE STARTARSOM MAN TNKT

    99

  • 100

    FLNINGCheval

    VIOLA GRSTEN FRN MRSTA lt i fjol betcka sina bda ston. Med en knapp m-nads mellanrum s var det tnkt att hon skulle ha tv sm busiga fl med deras mammor betandes i hagen i sommar verkligheten ville ngot annat.

    Double Again var det frsta stoet som skulle fla. P grund av ett missfrstnd s trodde Viola att hon skulle fla runt den 27 april men det visade sig att det skulle ha varit den 9:e april.

    Drktigheten fr de bda stona hade gtt bra och man brjade redan under frsta veckan i april att ha lite extra koll p Double Again. Natten mot mndagen den 11:e april s tittades hon till efter midnatt men d var allt lugnt och inga vaxproppar syntes.

    P morgonen s upptcker man dock att ett litet fl har kommit till vrlden. Stoet ser inte alldeles verfrtjust ut och hon ser dessutom ut att ha spruckit rtt rejlt vid flningen. Flet verkar heller inte ta. Distriktsveterinren kallas ut till stallet.

    Veterinren konstaterar att flet, en hingst, verkar vara vid god vigr och att stoet inte behver sys och meddelar att hon hr av sig senare fr att hra hur det gr.

    VIOLA OCH STALLGAREN frsker att f flet att dia men stoet vill inte att flet kommer nra. Man provar ven att brem-sa och hlla upp ett framben fr att hon

    Double Again var njd och glad under drktigheten. Hon visade inga som helst tecken p att det var dags att fla.

  • 101

    inte ska kunna sparka men allt utan ngon framgng. Man mjlkar ur stoet ett par de-ciliter och fr i alla fall i flungen det med hjlp av en nappflaska.

    Oron r stor och Viola ringer upp hingst-hllaren som ven r uppfdare till stoet och fr d rdet att genast ka till Ultuna eller Strmsholm. Valet fll p Ultuna och strax efter 16.00 s har man lyckats lasta sto och fl och r p vg.

    Vl framme s undersktes stoet och f-let och det konstaterades att stoet behv-de bde sys och f smrtlindring. Flet var pigg och glad men hade ftt en infektion flsjukan, och man satte in antibiotika mot det. Man konstaterade ven att det inte var ett hingstfl utan ett litet sto, som

    fick namnet Hooligan och nu kallas fr Holly.

    STOET OCH FLET placerades i varsin box bredvid varandra och blev kvar p Ultuna. P tisdag kvll fr Viola ett samtal frn kli-niken, Double Again har blivit dlig, hon har 40 feber och har legat stor del av da-gen. De misstnker att hon har ftt skad-or p livmodern. Antibiotika stts in mot infektionen. P onsdag s gr de in med kamera men kan inte hitta ngonting s hon spolas ren och sys ihop.

    Flera misslyckade frsk att para ihop sto och fl grs och man brjar prata om att frska f tag i en amma. Man planerar att flytta hem hstarna men d tillstter

    Doble Again r klart smrt-pverkad nr hon kom-mer till Ultuna och ganska snabbt fr hon hg feber.

    Holly fr st i en box utmed Doubel Again d stoet inte vill veta av sin unge.

  • 102

    FLNINGCheval

    nsta problem Double Again fr kolikkn-ning och hstarna blir kvar nnu ngra da-gar p Ulltuna. Fortfarande r frsken att para ihop sto och fl helt fruktlsa.

    Det str ven ett annat sto p kliniken som just frlorat sitt fl s man gr ett par frsk att para ihop Holly med det stoet men frsken r inte riktigt tillfredsstllan-de.

    En efterlysning p facebook lggs ut och med hjlp av ammajouren s fr man tag p ett sto vars fl har dtt. Man beslutar sig fr att testa.

    HOLLY LASTAS I TRANSPORTEN och man beger sig de 25 milen till den, frhopp-ningsvis, nya mamman. Vl framme s hr stoet Uccesse, ven kallad Kess, nr transporten kommer och brjar d att gngga och Holly svarar. I och med att sto-et hr Hollys svar s far hon runt i boxen och ropar mer och mer.

    Nr s Holly stlls in i en box mitt emot och stoet sedan fr chans att n henne s brjar hon att slicka p henne precis som

    om de vore hennes egen flunge. Frsiktigt gr man ett frsk att slppa ihop dem. Till en brjan r Holly lite osker men nr hon sedan fr lite hjlp och vgledning s trs hon fram och helt pltsligt s diar hon fr frsta gngen, i sitt en veckas lnga liv.

    Holly och Kess njuter nu av livet som inte brjade som det var tnkt. C

    Bde Kess och Holly har kommit tillrtta och knner sig njda.

    Med lite std och vgledning s trs Holly fr frsta gngen i sitt liv dia.

  • 103

    Forts.

    Sjlva flningen Hstar krystar starkt och flningen

    gr ofta snabbt, ungefr 1030 minuter, ibland nnu snabbare. Str inte i ondan men ser det ut att ha fastnat kan man hjlpa till genom att dra i frambenen, vxelvis i takt med vrkarna. Dra d nert mot hasen. Har stoet starka vrkar utan att ngot hnder ring veterinren.

    r fosterscken hel nr flungen r ute mste man omedelbart gra hl p den och se till att flet kan andas.

    Navelstrngen brister av sig sjlv, s lt den vara. Viktig nring

    gr ver under de frsta 1015 minuterna.

    Den frsta mjlken, rmjlken, r livsviktig. Dr finns moderns antikroppar. Om flet inte r uppe och diar inom en timme r det klokt att mjlka ur ett par deciliter och ge med nappflaska. Flet mste f rmjlk inom 12 timmar. (Planeras fl ven kommande r s r ett tips att mjlka ur ett par deciliter extra och spara i frysen.)

    Har stoet lckt rmjlk mot slutet av drktigheten br veterinren ta ett blodprov och kolla antikroppar.

    Frberedelse En hst r drktig i snitt 335

    dagar. Plus/minus tre veckor rknas som normalt. Det r svrt att se nr flningen r nra, signalerna varierar mellan olika ston. Juvret vxer i allmnhet ngon mnad fre.

    Om stoet ska byta box innan flning, flytta henne ngra veckor innan nedkomst. Stoet ska inte transporteras sista mnaden innan flning.

    Tnk igenom vervakningen. Flvakt p stoet och kamera i stallet r en ganska dyr men bra

    investering d den ger trygghet. Och den lmnar hsten i fred till dess att man eventuellt behvs.

    Boxen ska vara desinficerad och hllas ren. Stra med ett tjockt fast lager av ren halm. Fyll ut nda ut i hrnen.

    Ta av eventuella skor.

    Skaffa nappflaska, nappar fr lamm eller kalv r bra, och en liten frpackning lavemang. Mjlkersttning kan ocks vara bra att ha hemma fr skerhets skull.

    S gr flningen till

  • 104

    FLNINGCheval

    Eftert Om stoet spruckit under

    flningen r det viktigt att f ut veterinr fr att eventuellt sy.

    Kontrollera att flet kissar. Hrda trckbollar i tarmen ska ut under frsta dygnet eller senast andra, hjlp annars till med laxermedel.

    Efterbrden (moderkakan) br slppa inom tvtre timmar efter flningen. Slpper den inte ta d ut stoet ensamt, hon blir orolig och gnggar efter flet, livmodern drar ihop sig och stter ut det som r kvar. Ta

    ven ut och gngga stoet en stund de nrmaste dagarna s krystar hon ut kvarbliven vtska och livmodern kan lka.

    Benstllningen p flet kan se skev ut i brjan men rttar till sig. Konsultera veterinr och hovslagaren tidigt, grna frsta veckan. Lt inte flet st i boxen utan g ut p promenad och slpp dem i hagen om vdret tillter.

    Se till att inte flet kan n saltstenen.

    Film

    Fint illustrarad film om flets vg ut ur magen.

  • 105

    Vill du veta mer?

    HstSverige har bra information om fl

    och flning.

    Fl- och Ammajouren Om ngot skulle hnda stoet under eller efter frlossningen gller det att ordna rmjlk eller blodplasma och sedan frska hitta en amma.

    Avelsfreningen fr Svenska Varmblodiga Travhsten, asvt, har en fl- och ammajour. Jouren r kostnadsfri och ppen fr alla raser. Fl som mist sin mor och ston som mist sitt fl registreras p www.asvt.se.

    Jouren ns ven p telefon 0733-14 13 16.

    P hemsidan finns en lista p stuterier som kan slja rmjlk. Ring annars veterinren som kan ge blodplasma.

    Det r viktigt att bde sto och fl fr komma ut en stund varje dag.

  • 106

    ARBETSMILJCheval

    Hstnringen granskas p grund av de mnga gnger usla arbetsfrhllandena.

    I mnga stall s skulle man nstan kunna tro att man fortfarande befann sig

    p 1800-talet. Ett stlle som verkligen skiljer sig frn den bilden r gesta grd,

    hr bedrivs en av Sveriges strsta ridskolor gesta ridskola.

    AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO PER ELVIN

    gesta vrnar om

    arbetsmiljn

    Vlkommen till gesta.

  • 107

    Sopmaskinen r en ovrderlig hjlp som skonar personalen. Golven, som r gjorda av gummi fr att ta ner ljudnivn, r tunga att sopa fr hand.

  • 108

    ARBETSMILJCheval

    GESTA GRD HAR DRIVITS i flera genera-tioner av familjen Krusenstierna. Familjen brjade driva ridskola i brjan p 1970-ta-let och d byggdes de gamla kostallarna om till hststall. En gammal loge gjordes om till ridhus. I brjan p 2000-talet s brjade de gamla anlggningarna att ha gjort sitt och arbetet fr att f bygga nytt tog fart.

    2010 var s den nya anlggningen fr-dig. I stallarna finns det plats fr 60 lek-tionshstar, ven familjen och personalen har sina hstar uppstallade p anlggning-en. Tv ridhus, ute ridbanor och mngder med hagar finns ocks. Omkldningsrum, kontor och cafeteria hr ocks till de ut-

    rymmen som personalen och medlemmar-na har tillgng till.

    VAD R DET D som gr gesta s speci-ellt? Nr Cheval besker grden s visar Kristian von Krusenstierna oss runt och berttar hur de har planerat och resonerat innan och under sjlva bygget.

    Det som har varit i fokus nr vi bygg-de det hr r att det ska vara skert, fr bde mnniskor och hstar. Det ska vara trivsamt. Det ska vara bde energi och re-sursbesparande. Bde bergvrme och sol-cellsanlggning r installerad fr att p s stt ven minska klimatpverkan. Vi vill ven undvika tung arbetsbelastning i den

    Det frsta man mts av nr man kommer in r det lilla torget dr man kan st och putsa p utrustningen.

    Bra personal vill man kunna behlla i mnga r

  • 109

    Utgdslingen sker genom att varje box har en liten lucka i golvet. Man skottar ut gdseln i luckan som sedan tar den via transportband ut till gdselstacken.

    Tel: 070-720 94 15 E-mail: [email protected]

    Har hsten ryggproblem? Passar sadeln dligt?Dlig balans hst - ryttare?

    Gr som eliten - vnd Dig till sadeldoktorn Jimmy Insertefr ett personligt besk och konsultation.

    byErreplus

    Rembrandtwww.sadeldoktorn.se

    SADELDOKTORN-Vi lser dina sadelproblem

    Tel. 070-720 94 15

    Generalagent fr terfrsljare av:

    El-trucken r ovrderlig vid flytt av tunga balar och sckar.

  • 110

    ARBETSMILJCheval

    mn det gr. Bra personal vill man kunna behlla i mnga r, man vill inte att de ska knna sig utslitna efter ett par r och ska sig ngon annan stans, sger Kristian.

    VEN OM DET R DYRA INVESTERINGAR man har gjort nu nr man byggde nytt s rknar man lngsiktigt och r helt verty-gade om att detta r det som p sikt nd kommer att vara mest kostnadseffektivt.

    Innan vi byggde nytt s var det fyra personer som tog hand om stallsktseln p frmiddagarna. Nu r vi nere p tre, och d har vi kat frn 55 till 60 hstar, sger Kristian. C

    Personalutrymme man ska trivas nr man r p jobbet.

    Utfodringsautomaterna gr att alla hstar fr mat samtidigt och stallet frblir lugnt vid matdags.

    Hsilagevagnarna gr fort att fylla med en balrivare.

    Varje vagn r uppmrkt med de an-tal kilo som den ska ha i sig vid ett utfodrings tillflle. De stora hjulen gr att vagnarna r ltta att styra.

  • Se ett klipp frn TV4 om arbetsmiljproblem i stall. Hans Jansson, arbetsmiljverket och Anna Reilly, Svenska Ridsportfrbundet r gster i studion.

    Film

    Fri veterinrvrd fr hemlsas djur

    Idag lever mnga som hemlsa och flera av dem med ett djur som bsta vn. Genom Svenska Djur-skyddsfreningens projekt Fri veterinrvrd fr hemlsas djur fr djuren hjlp. Ge ditt std genom att stta in din gva p Svenska Djurskyddsfreningens pg 69 32 68-5

  • 112

    PRYLARCheval

    StiligtMountain Horse har tagit fram ett par snygga skjortor till ssongens kollektion, bland annat denna oxfordskjorta i 100% bomull. Finns i ljusbltt och vitt, 799 kr.

    HNG MED P MODEVISNING

    Italienska sknheterEquilines sommar kollektion bjuder p en hel del godsaker. Helena Pers-son har hr T-shirten Ronda och ridbyxorna April, 899 samt 2 699 kr.

    Film

    Film

  • 113

    HNG MED P MODEVISNING

    FrgglattPikeur och Eskadrons Next Generation brukar inte gra ngon besviken nr det gller frgstarka och frcka mnster, detta gller ven nu. Det frcka fleecetcket med lstagbara gjordar kostar 999 kr och kan match-as med bland annat detta schabrak med silicongrepp 750 kr och huva 399 kr.

    Film

  • 114

    HSTEN & KONSTENCheval

    Avskalad konst som fngar gat

  • 115

  • 116

    HSTEN & KONSTENCheval

    Sigrid Westerhom r en riktig hsttjej som brjade med sina hstskulpturer nr hon gick

    Estetiska programmet p gymnasiet. Frn brjan s var det den mjuka svetstrden som hon hittade i pappas garage som hon anvnde

    men ganska snabbt gick hon ver till att anvnda stltrd d den r betydligt hllbarare.

    AV CHEVAL FOTO TORBJRN BERGQVIST

    Sigrid p Facebook

    FOTO

    ER

    IK C

    ARLS

    SO

    N

  • 117

    Mer om Sigrids konst

  • 118

    HSTEN & KONSTENCheval

    SIGRID KOMMER FRN HRNSAND och r fdd och uppvuxen p en hstgrd. I samband med att hon skulle g Estetiska programmet p gymnasiet s flyttade Sig-rid till Sundsvall, dr hon har blivit kvar. Det r hsten som har en central roll i hen-nes liv. En av hennes verksamheter r att hon utbildar, sljer samt frmedlar hstar den andra r att hon mlar och skulpterar.

    Sigrid skulpterar bara hstar och det r framfrallt rrelsen i dem som hon tycker r intressant och det r ocks den hon vill frmedla i sina skulpturer.

    Just nu s ligger focus p att f till skulp-turer med hoppande hstar, vilket r lite trixigt med tanke p hur hon ska fsta dem s att de nd blir stadiga. Det r mnga olika hstar som har blivit skulpterade av Sigrid, allt ifrn islandshstar till travare. Det blir fler och fler som upptcker hennes hstar och gr sina bestllningar.

    Sigrid lgger ngra timmar i veckan p skulpterandet och i sommar under Fal-sterbo Horse Show kommer vi ven att f mjlighet att se hennes alster i Galleriet p mssomrdet. C

  • 119

    Affischen play finns att bestlla frn Sigrid och kostar 200 kr + frakt.

    Vill du veta

    mer?

    FOTO

    ER

    IK C

    ARLS

    SO

    N

  • 120

    HSTBRLLOPCheval

    www.aboutahorse.se

    Vinn med din bsta brllopsbild!

    TVLA S HRSkicka din digitala bild via e-post till: [email protected] senast den 16 maj 2016.

    Skriv enbart Brllop i mnesraden inget annat och utan citattecken. Skriv en kort beskrivning om bilden, namn, postadress, telefonnummer och e-postadress.

    Som hstlskare r drmmen fr mnga att ha ngon form av hstanknytning p

    sin livs stora dag brllopsdagen! Red ni till kyrkan, kte ni vagn efter

    vigseln eller hade ni med en vacker hst vid fotograferingen?

    FOTOTVLING

    STEN KAN VARA INBLANDAD p alla mjliga stt vid ett brllop.

    Hur var ert? Vi p Cheval vill grna se era

    hstiga brllopsbilder. Vackra, tokiga, ro-liga eller totalt misslyckade ...

    Hstar r ju inte alltid ltta att ha med vid fotograferingar och de r ofta inte vana vid den uppstndelsen som r vid ett brl-

    lop. Hur gick det fr er? Skriv grna ngot kort till bilden du skickar in, om hur det funkade, eller inte funkade.

    VINNAREN I FOTOTVLINGEN fr en sta-tyetten Par p hst frn About a horse, vrde 759 kr.

    Statyetten r kopparskimmrande, ca 40 cm hg och tillverkad av polyresin.

    H

    Vinnaren i fototvlingen fr statyetten Par p hst frn About a horse, vrde 759 kr.

  • FOTO: DREAMSTIME121

  • 122

    HANTERINGCheval

    En nskan r att kunna ge hstarna en traumafri hantering och ridning. Men det

    r inte helt enkelt att gra, d du aldrig kan veta vad den enskilda hsten upplever som obehag, utan att testa var den grnsen gr.

    AV LISBETH BRJESSON FOTO SVEN BRJESSON OCH PIXABAY

    SKER TRAUMAFRI

    HSTHANTERING

  • HANTERING

    123

  • 124

    HANTERINGCheval

    Mnniskans och djurens psykologiVI BRJAR MED att frska stta oss in i hstens grundlggande psykologi. Det finns mngder av studier, erfarenheter och tolkningar om vad det kan vara. Vad som r rtt eller fel ligger till viss del i betrak-tarens gon. Alla har vi olika erfarenheter och referenser. Vi utgr hr ifrn de er-farenheter som dryga 30 r med hstar har gett.

    Tolkning av hstarna har ndrat sig och kommer frmodligen att fortstta frnd-ras till viss del under de kommande ren. Vrt rd r att testa det du r nyfiken p och var uppmrksam p det resultat du fr med din hst nr du umgs med den. Det som r rtt fr en hst och person kan vara helt fel fr ngon annan. Nyanserna dr emellan kan vara stora, var nyfiken och ppen. Det finns s mycket att lra.

    Det r olika psykologi p olika arter. Alla djurarter har sin egen psykologi, mnnisk