coop Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2004

Coop Norden 2004En kort verksamhetsbeskrivning samt årsredovisning

Coop Norden bedriver detaljhandel

i Danmark, Norge och Sverige.

Detaljhandeln drivs i 16 olika kedjor.

Tillsammans med de brugsföreningar/

samvirkelag/konsumentföreningar

som också driver detaljhandel har vi

över 5,5 miljoner medlemmar och

11 miljoner kunder.

Coop Norden bygger på kooperativa

värden och principer. Tillsammans

ska de nordiska konsumentkoopera-

tionerna skapa värden för medlemmar,

andra kunder och medarbetare. Coop

Norden är ett svenskt aktiebolag med

huvudsäte i Stockholm. Att Coop

Norden är ett aktiebolag betyder inte

att det kooperativa inflytandet åsido-

sätts i det gemensamägda bolaget.

Innehåll Detta är Coop Norden

2004 i korthet 1

Vd ord 2

Affärside och vision 3

Verksamhet och organisation 4

Butikskedjor 6

Varuförsörjning 7

Marknadsbeskrivning 8

Etik och ekologi i korthet 10

Socialt i korthet 11

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse 12

Resultaträkning 15

Balansräkning 16

Kassaflödesanalys 18

Förändringari eget kapital 19

Redovisnings- ochvärderingsprinciper 20

Noter 24

Revisionsberättelse 40

Definitioner 41

Styrelseordföranden har ordet 42

Så här styrs vi 43

Styrelse 44

Ledning 45

Per den 31 december 2004 motsvarade

1 SEK 1,212 DKK och 1,093 NOK.

Coop Norden Verksamhetsbeskrivning 2004 1

2004 i korthet

Ekonomiska nyckeltal 2004 2003 2002

Rörelsens intäkter, MSEK 86 525 86 054 83 976

Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK 209 713 615

Rörelseresultat, MSEK 179 457 109

Resultat efter finansiella poster, MSEK – 224 22 – 353

Resultat efter skatt, MSEK – 415 29 – 205

Eget kapital, MSEK 4 215 3 818 4 093

Riskbärande kapital, MSEK 4 227 4 718 5 193

Operativt kapital, MSEK 8 830 8 168 11 273

Nettoskuld, MSEK 4 615 3 451 6 079

Rörelsekapital, MSEK – 1 458 – 2 636 – 789

Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK 597 475 1 493

Avkastning på operativt sysselsatt kapital, % 2,11 4,71 1,08

Soliditet, % 20,0 20,4 22,1

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 1,09 0,73 1,17

Räntetäckningsgrad, ggr 3,69 3,61 2,46

Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK – 376 2 905 – 809

Antal butiker Coop Norden 1 081 1 074 1 073

Satsningen på egna varu-märken (EVM) fortsatteoch under 2004 kom detcirka 770 nya produkter.Och satsningen fortsätter.Under 2005 ska ett antalEVM inom nonfoood lan-seras.

Den första gemensammamarknadsaktiviteten för allakedjor genomfördes underhösten. I ”Mitt Nya Coop”berättade vi om den styrkadet är att göra inköp för 11miljoner kunder och hur detger lägre priser i butik.Personalens aktiva medver-kan var mycket viktig för attlyckas med kampanjen.

Det ekonomiska utfallet av verksamhetsåret 2004 präglas avblandade resultat inom butiksdriften.

Rörelsens intäkter ökade med 0,5 (2,5)% jämfört med 2003till 86 525 (86 054) MSEK. Starkast var ökningen i försäljningtill samvirkelagen i Norge. Tack vare en god försäljning ökadeden kooperativa detaljhandeln i Norge sina marknadsandelar.

Koncernens resultat efter finansiella poster var –224 (22)MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 179 (457) MSEK.Resultatet för år 2004 är belastat med kostnader av struktur-och engångskaraktär om 76 (553) MSEK samt tillfört intäkterav positiv engångskaraktär med totalt 46 (296) MSEK.

Coop Nordens verksamhetintegreras allt mer. Underåret tog vi ytterligare ettsteg i samordningen närverksamheten i dotterbola-gen Coop Danmark ochCoop Sverige integreradesi Coop Norden.Organisationen blev plat-tare och kompetens ochkraft samlades i kedjorna.

I Danmark öppnades 26 nyaFakta butiker under 2004. I Norge öppnade flera nyabutiker, däribland Coop Obs!

Två nya koncept startadei Sverige. Coop Extra ochCoop Nära. Dessutom slötsett avtal med de detaljhan-delsdrivande föreningarnasom innebär att Sverige harfått 14 nya Coop Forum.

2 Coop Norden Verksamhetsbeskrivning 2004

Vi investerar i framtiden

2004 var ett tufft år för dagligvaruhandeln,

inte minst för oss i Coop. Vår marknad blir allt hår-

dare. Det råder knivskarp tävlan när det gäller pris, kvali-

tet och köpupplevelse. Det är bra för kunderna och krä-

vande för oss. Vi möter nya aktörer i alla de länder där vi

verkar: Danmark, Norge och Sverige. Det är både lokala

och internationella kedjor. Och den ökade konkurrensen

finns i allt från traditionella koncept till lågprishandel.

Det är utmanande men naturligtvis också spännande att

tvingas till ständig förbättring när det gäller effektivise-

ringar, prisförhandlingar, konceptutveckling och sist men

inte minst det viktiga kundmötet.

På sikt har Coop Norden mycket goda möjligheter att

klara kampen om kunderna. Vi är den största dagligvaru-

verksamheten i Norden vilket ger fantastiska möjligheter:

stora inköp, stor utvecklingskraft, mycket samlad kompe-

tens. Vi är det konsumentägda alternativet som erbjuder

allt billigare varor samtidigt som vi slår vakt om kvalitet,

etik, hälsa och de ekologiska alternativen. Men för att

vända en negativ utveckling krävs en tydlig strategi,

mycket arbete, långsiktiga investeringar. Och tid för att

de nya åtgärderna ska hinna verka.

Under 2004 har vår strategi vuxit fram och mejslats ut.

Med fortsatt utveckling av våra butiksformat, kostnads-

effektivitet och en offensiv etablering ska vi bygga verk-

samheten. Parallellt med det strategiska arbetet har vi

gjort omfattande investeringar i bland annat permanenta

prissänkningar, ökat kampanjtryck och konceptutveckling.

Dessa och andra investeringar i marknaden har kortsiktigt

försämrat lönsamheten. Efter ett svagt plusresultat 2003

slutade 2004 med ett minus på 224 miljoner svenska

kronor.

Men det är alltså vår övertygelse att det är nödvändigt

att investera i lägre priser, nyetableringar och affärsutveck-

ling för att klara långsiktig överlevnad. Det är viktigare än

kortsiktig lönsamhet.

Under 2004 har vi också ytterligare ökat och snabbat

upp integrationen i företaget. Nu kan vi dra ännu mer

nytta av samordningsfördelarna som finns i gemensam

varuförsörjning, serviceorganisation och att lära av varan-

dra. Sedan hösten 2004 har vi en organisation som åter-

speglar vår huvuduppgift. Kedjorna är i fokus. Vi har

tagit bort ett mellanled och kan därför snabbare fatta

beslut, lösa problem och föra utvecklingen framåt.

Det är i Sverige som Coop har tappat försäljning under

2004. I Danmark följde Coops utveckling marknaden

och i Norge har Coop haft en kraftig tillväxt.

I Norge visar vi vad ett starkt varumärke, konkurrens-

kraftiga koncept och en kraftfull inköpsorganisation kan

leverera om genomförandet är gott. Nu ska vi ta hela

koncernen dit. I de kedjor som har lönsamhetsproblem

arbetar vi för högtryck med både affärsutveckling och för-

bättrat genomförande.

Det är ett långsiktigt arbete som utförs i en tuff miljö.

Därför kommer det att ta längre tid än vi skulle önska.

Först 2006 vågar vi räkna med en vändning. Men vi är

övertygade – med hjälp av konkurrenskraftiga priser, ett

spännande sortiment, kedjekoncept som möter kundernas

behov och inspirerande, välskötta butiker ska vi göra kon-

sumentkooperationen lönsam.

Svante Nilsson, Vd och koncernchef

Vd-ord

Vision

Affärsidé

En bättre och tryggare vardag genom lönsamma, medlemsägda butiker

Vi ska med motiverade och engagerade medarbetare erbjuda medlemmar och kunderett brett sortiment varor så att effektivitet,pris, kvalitet, service och omtanke gör vårterbjudande konkurrenskraftigt


Coop är störst i Norden

Coop i Norden är Nordens största detaljhandels-

verksamhet med över 20 terminaler, 3 000 butiker och

60 000 medarbetare som betjänar 11 miljoner kunder,

varav fem miljoner är medlemmar. Coop Norden omsätter

SEK 86,5 miljarder om året i Danmark, Norge och

Sverige.

I Danmark och Sverige äger Coop Norden omkring

två tredjedelar av butikerna, medan resten drivs av konsu-

mentföreningar (i Danmark kallade brugsföreningar och

i Sverige kallade detaljhandelsdrivande föreningar, DDF).

I Norge äger Coop Norden butikskoncepten, medan alla

butiker drivs av konsumentföreningarna, samvirkelagen.

Idén med Coop Norden är, enkelt uttryckt, att ha lättill-

gängliga butiker som erbjuder kunderna ett bra utbud av

dagligvaror av god kvalitet till låga priser, där hänsyn

samtidigt tas till miljö och etik.

Vi gör det på uppdrag av våra medlemmar, alla de

kunder som har valt att gå med i en konsumentförening

och därigenom vara ägare till Coop. Våra medlemmar får

dessutom många fördelar i form av erbjudanden, rabatter

och olika typer av återbäring.

En av de stora styrkorna med det nordiska samarbetet

är att Coop Norden, med en samlad nordisk marknad i

ryggen, har mycket större möjligheter att förhandla fram

bra priser med leverantörer och producenter. Samarbetet

med den finska konsumentkooperationen ger en nordisk

marknad på hela 15 miljoner kunder.

Brugsforeninger, samvirkelag,konsumentföreningar

KF

Coop Norden

FDB CoopNKL

Ägare

Det skapar också möjligheter för en kraftfull utveck-

ling av våra egna varumärken, EVM. Kvaliteten hos våra

EVM motsvarar de kända varumärkena, men priserna är

lägre och varusäkerheten hög. Varusäkringen sker utifrån

Coop Nordens gemensamma policies för miljö, varusä-

kerhet/hälsa och etisk handel. Det betyder stränga krav på

producenterna.

De egna varumärkena ökar kraftigt. På livsmedelsom-

rådet finns X-tra, som är kundens billigaste alternativ,

och Coop, som är Coop Nordens alternativ till etablerade

märkesvarorna. På nonfood-området finns vaumärken

som INO, Hugin, id. – ideas daily, Tero och Kellen.

Organisation

Coop Nordens organisation i Danmark och Sverige befin-

ner sig i en gemensam utvecklingsfas. Kedjorna har satts i

fokus och rapporterar inte längre till en nationell ledning

utan direkt till koncernchefen. Coop Norge fortsätter

utvecklingen inom sin nuvarande struktur.

Den nya strukturen betyder att avståndet från ord till

handling är kort. Det förstärker möjligheterna för kedjorna

att snabbt agera i förhållande till den mycket dynamiska

dagligvarumarknaden.

Kedjorna, med sina individuella koncept, delas in

i fem olika format: lågpris, närbutiker, supermarkets,

storbutiker och stormarknader.

Coop Norden skapades den 1 januari2002 av de tre nordiska konsument-kooperationerna FDB i Danmark, somäger 38 procent, Coop NKL i Norge,som äger 20 procent, och KF i Sverige,som äger 42 procent.

Coop Nordens bolagsstämma ärdet högsta beslutande organet förmedlemsinflytande i den kooperativakoncernen, och samtidigt bolags-stämma för Coop Norden AB. Tillbolagsstämman skickar FDB, CoopNKL och KF högst 60 delegater var.

På bolagsstämman röstar förbundenenligt svensk lag i förhållande till ägar-andel.

Sammanfattningsvis innebär dettaatt det kooperativa demokratiskainflytandet även i fortsättningen liggerhos medlemsorganisationerna och devalda företrädarna för FDB, CoopNKL och KF. Samarbetet mellan för-bunden förstärks av att de styrelse-konferenser som de tre förbundenhar haft i många år har fortsatt, nutillsammans med Coop Nordens sty-relse.

Verksamhet och organisation


Lågprisbutikerna finns i Danmark, där Fakta-kedjan

har mer än 300 butiker över hela landet och expanderar

kraftigt. Konceptet vill ge kunden möjligheter att göra

snabba inköp av billiga kvalitetsdagligvaror. I Norge finns

fler än 300 Coop Prix-butiker med låga priser på daglig-

varor varje dag året om.

Supermarknaderna finns i tre format: närbutik, super-

marknad och storbutik. I Danmark finns fler än 400 när-

butiker, DagliBrugsen och LokalBrugsen, över hela landet.

SuperBrugsen är med sina 273 butiker Danmarks största

supermarknadskedja. Irmas 68 butiker finns framför allt

i Köpenhamnsområdet och riktar sig bland annat till

konsumenter som är intresserade av trender, gastronomi

och ekologi.

NETtorvet är Coop Norden Danmarks internetbutik.

På NETtorvet kan kunderna beställa varor och sedan

hämta och betala dem i Coops butiker över hela

Danmark. NETtorvet har ett brett utbud av varor, från

trädgårdstraktorer, sängar och spisar till underkläder, vin

och halva grisar. NETtorvet vann det danska e-handels-

priset 2005 för bästa försäljning på Internet.

I Norge är Coop Mega den största supermarknadskedjan

med 158 butiker, specialiserad på goda råd om kost och

recept.

Coop Konsum är Sveriges största integrerade dagligvaru-

kedjan med 209 butiker. Butikerna är särskilt kända för

”matmästeri” och ett av Europas största urval av ekologiska

varor.

Coop Extra med 24 butiker är ett nytt koncept, där

kodorden är storköp till små priser. Här finns, förutom

livsmedel, ett stort urval av nonfood-produkter. Många

Coop Extra-butiker var tidigare stora Coop Konsumbutiker,

som har utvecklats till det nya konceptet.

I Sverige är Coop Nära med 101 butiker det nyaste kon-

ceptet, där mindre Coop Konsum har ändrats till moderna

närbutiker med många färdigrätter.

Inom stormarknad/varuhus finns i Danmark Kvickly

xtra (14 enheter) och Kvickly (72 enheter). xtra är stora

moderna varuhus, med ett stort urval av färskvaror och

nonfood, som ligger vid de största städerna. Kvickly finns

både för dagligvaror och storköp och ligger i städerna.

I Norge är Coop Obs! (23 enheter) den enda landsomfat-

tande stormarknadskedjan. Här finns alltifrån dagligvaror

till kläder och sportartiklar. Dessutom finns Coop Obs!

Bygg (16 enheter), för hemmafixarna, som ligger i anslut-

ning till varuhusen. I Sverige heter stormarknadskedjan

Coop Forum och är landets största med det bredaste sor-

timentet. En del av varuhusen har också byggmarknader.

Vid sidan av kedjorna är Coop Norden organiserat

inom områdena varuförsörjning, detaljhandelssupport,

affärsstödsfunktioner och stabsfunktioner.

Coop Norden

Stormarknad/Varuhus DK

SupermarketDK

StormarknadSE

SupermarketSE

LågprisDK

CoopNorge

Kvickly ExtraKvickly

BrugsenDagli'BrugsenSuperBrugsenIrma

Coop Forum Coop NäraCoop KonsumCoop Extra

Fakta Coop MarkedCoop MegaCoop Obs!Coop PrixCoop Obs! Bygg

Organisation

Förutom ovanstående finns bakomliggande led, till exempel varuförsörjning, detaljhandelsupport, affärsstödsfunktioner och stabsfunktioner.

Butikskedjor

Närbutiker Supermarknader Stormarknader/Varuhus

Lågprisbutiker

Storbutiker

Antal butiker: 101Lättillgängliga närbutikersom med kunnig och enga-gerad personal sparar tid åtkunden. Konceptet lanseradesunder 2004.

Antal butiker: 129(+144 DDF)

Danmarks största super-marknadskedja med fokuspå färskvaror, god kundser-vice och ett aktuellt varu-utbud.

Antal butiker: 68 Supermarknader och mini-marknader, främst i Stor-köpenhamn. Kvalitets-produkter, god service ochattraktiva butiker. Har ettbrett sortiment och en stormarknadsandel inom ekolo-giska varor.

Antal butiker: 158Norges största supermarknads-kedja, Coop Mega, är livs-medelsbutiken som har speci-aliserat sig på goda råd omkost och recept.

Antal butiker: 209Sveriges största integreradedagligvarukedja. Kedjan harett av Europas bredaste utbudav ekologiska produkter ochledstjärnan i företaget ärmatmästeri och ekologi.

Antal butiker: 24 (+3 DDF) Storbutiker som med kunni-ga och engagerade medar-betare ska särskilja sig genompriserna och kundbemötan-det. Kedjan lanserades 2004och ska växa kraftigt underde närmaste åren.

Antal varuhus: 14Kvickly xtra erbjuder kunder-na frihet att välja i ett varieratsortiment till attraktiva priseroch kvalitet:• bassortiment inom daglig-

varor och nonfood till fasta låga priser.

• brett och säsongsaktuellt sortiment av färskvaror samt utvalda torrvaror.

Utöver ovanstående erbjuderKvickly xtra kompetens påutvalda nonfoodkategorier.

Antal varuhus: 58 (+14 DDF) Kvickly erbjuder kundernafrihet att välja i ett varieratsortiment till attraktiva pri-ser och kvalitet:• bassortiment inom daglig-

varor och nonfood till fastalåga priser.

• brett och säsongsaktuellt sortiment av färskvaror samt utvalda torrvaror.

Antal butiker: 23Coop Obs! är Norges endalandsomfattandestormarknadskedja medalltifrån dagligvaror tillkläder och sportartiklar.

Antal butiker: 16Coop Obs! Bygg är Norgesförsta och hittills enda aktörpå gör-det-själv-marknadenmed ett renodlat konsument-koncept, stora rationellabutiker och fasta låga priser.

Antal butiker: 43 (+7 DDF) Coop Forum – Sveriges stör-sta stormarknadskedjaerbjuder det bredaste sorti-mentet av dagligvaror, non-food samt bygg- och träd-gårdsartiklar.

Antal butiker: 315Lågprisbutiker över helaNorge med alla tänkbaradagligvaror till låga priserhela året.

Antal butiker: 300 Lågprisbutiker över helaDanmark. Sortimentetbestår av färskvaror, charku-terivaror m.m. Butiker förbilliga och snabba kvalitets-inköp.


Butikskedjor

Antal butiker: 111 (+228 DDF) Dagli´Brugsen är en närbutikför lokalområdet, medbredd, tradition, kvalitet,trygghet och alltid färskavaror. Personlig service ochöppet alla veckans7 dagar.

Antal butiker: 24 (+46 DDF) + 6 Brugsen LokalBrugsen är en närbutikför lokalområdet, medbredd, tradition, kvalitet,trygghet och alltid färskavaror. Personlig service ochöppet alla veckans 7 dagar.

Antal butiker: 393 Norges största närbutiks-kedja med fokus påpersonlig service och lokalanpassning. Sortimentettäcker det dagliga behovetav dagligvaror och utvaldaprodukter inom nonfood.


Gemensamma inköp

Egna varumärken

Gemensamma inköp – stor utvecklingskraft

11 miljoner kunder handlar i Coop Nordens butiker i

Danmark, Norge och Sverige. Det ger stora fördelar för

den enskilda kunden som får bra varor till allt lägre priser.

Hösten 2004 genomförde Coop Norden den första

stora gemensamma nordiska kampanjen. Egna varumär-

ken och lägre priser stod i fokus.

I Coop Norden arbetar tre avdelningar med att utfor-

ma rätt sortiment, köpa in varor till butikerna och

utveckla egna varumärken (EVM). De täcker områdena

Food, Nonfood och Bygg och Trädgård.

Coop Norden Food

Coop Norden Food tar hand om alla inköpsuppgifter på

livsmedelsområdet för Danmark och Sverige. Coop i

Norge sköter själva en del av uppgifterna. Dessutom finns

det ett omfattande samarbete med kooperationen i

Finland, särskilt kring egna varumärken. Food-avdelningen

utvecklar kontinuerligt produkter till vårt Coop-master-

brand och lågprismärket X-tra. Våren 2005 lanserades till

exempel en serie av frukostprodukter, som cornflakes, av

en mycket hög kvalitet.

Coop Norden Nonfood

Begreppet nonfood täcker vitt skilda produkter som inte

passar in under livsmedel, som batterier, flatskärms-tv,

servetter, glas, leksaker och mode. Coop Norden

Nonfood har utvecklat fina serier som Hugin, INO, id.

och Tero.

Bygg och Trädgård

Bygg och Trädgård förser Coop Nordens butiker med

alltifrån skruvdragare och borrmaskiner till miljöcertifie-

rade trädgårdsmöbler. Under våren 2005 sätts det fart på

lanseringen av Kellen, som är Coops kvalitetsserie inom

handverktyg. 180 olika produkter kommer ut samtidigt i

butikerna. Tyngdpunkten för Bygg och Trädgård ligger i

Norge och Sverige i Coop Obs! Bygg och Coop Forum

Bygg, men man levererar varor till alla koncepten.

Varuförsörjning

Egna varumärken – Bra varor till rätt pris

Coops egna varumärken har under året genomgått en

kraftfull utveckling. Under 2004 lanserades cirka 770 nya

produkter under de gemensamma varumärkena och helt

nya varumärken introducerades.

Egna varumärken innebär inte ett bortval av märkesva-

ror. Det är kunderna som väljer och det är vår uppgift att

erbjuda dem ett stort och allsidigt utbud både när det

gäller sortiment och pris.

Gemensamma varumärken inom Food

Coop – vårt masterbrand med hög kvalitet

X-tra – en renodlad lågprisserie

Exempel på gemensamma varumärken inom Nonfood

Kellen – vår serie handverktyg

Hugin – hemelektronik med modern design

id – Ideas daily för hem och heminredning

För mer information om egna varumärken besök www.coopnorden.com


Marknaden präglas av en stark prispressUtvecklingen på dagligvarumarknaden fortsätter

att präglas av en ökad internationalisering, stark konkurrens

och stark press på priserna.

Det är inte bara i Coop som Norden betraktas som en

marknad. Många konkurrenter, som ICA, Lidl, Axfood,

Netto och Rema, är etablerade i mer än ett nordiskt land.

När konkurrensen ökar faller priserna. Coop är störst i

Norden och har potential att stå sig starkt i konkurrensen

om detaljhandelskunderna. Under året har omfattande

investeringar gjorts i bland annat permanenta prissänk-

ningar, ett ökat kampanjtryck och konceptutveckling.

Dessa investeringar i marknaden är nödvändiga och stärker

företaget på längre sikt.

Konceptutveckling allt viktigare

De etablerade supermarketskoncepten får allt hårdare

konkurrens av stormarknads- och lågpriskoncepten. Att

utveckla gamla koncept och att bygga nya blir allt viktigare

för att möta kundernas önskemål. Som Nordens största

detaljhandelsföretag äger Coop Norden nästan 1 100

butiker och tillsammans med konsumentföreningarnas

enheter rymmer Coop 3 000 butiker inom formaten låg-

pris, närbutiker, supermarknader, storbutiker och stor-

marknader. Eftersom Coop redan har en fullt integrerad

nordisk verksamhet är möjligheterna till omställning och

utveckling av butiker och koncept goda. Genom optime-

ring av butikskoncepten, kostnadseffektivitet i alla led och

offensiv etablering ska vi successivt utveckla våra kedjor.

Egna varumärken

Utvecklingen av egna varumärken är ett högprioriterat

område. Under förra året lanserade Coop över 770 nya

produkter inom egna varumärken och utvecklingen fort-

sätter. Fördelarna är uppenbara både för företaget och

kunderna. Med 11 miljoner kunder bakom oss i Norden

står Coop Norden starkt vid direktförhandling med pro-

ducenter av kvalitetsprodukter. Det betyder lägre priser

med bättre marginaler. Därför kommer varor med namn

som Kellen, Hugin, Id och inte minst Coop som master-

brand att synas mycket i butikerna framöver.

Nationella marknader

I Sverige arbetar man intensivt med att optimera formaten.

Från supermarknadsformatet Coop Konsum har två format

utvecklats; storbutikerna Coop Extra och närbutikerna

Coop Nära. Det har skapat en större tydlighet på mark-

naden och ökat möjligheterna för butikerna att utveckla

sig efter sina förutsättningar.

I Danmark prioriteras arbetet med Kvickly-kedjorna.

Kvickly xtra ska profileras tydligare som stormarknad och

Kvickly ska repositioneras. På lågprisområdet är Coop

med i täten. Fakta är Danmarks snabbast växande butiks-

kedja och nyetableringarna fortsätter.

Coop i Norge hade en kraftig tillväxt under 2004. Det

pågår nu ett strategiarbete som siktar på de kommande

tre åren. Det handlar främst om hur kedjekoncepten ska

utvecklas för att fortsätta den goda utvecklingen i Norge.

Marknaden


Danmark

Konsolideringen av dagligvarubutikernafortsätter. Dagrofas supermarknadskedjoringår nu i SuperBest-konceptet, som ocksåomfattar den tidigare supermarknadskedjanPrima. Dagrofa har övertagit grossistenChr. Kjærgaard, som främst var leverantörtill småbutiker. Butikerna ingår nu i Spar-koncepten. Kedjor med ett mindre antalsupermarknader köps upp av konkurrenter:Dagrofa har köpt ISO-kedjan av ICA, ochDreisler-kedjan är satt till försäljning.

Discountbutikerna fortsätter att växa. Islutet av 2004 fanns det 1 055 discount-butiker i Danmark. Det är en nettotillväxtpå 69 butiker. Efter att Reitan-gruppenhade köpt 100 procent av Rema 1000under 2003, ingick Reitan-gruppen under2004 ett samarbete med Edeka Danmarkom logistik och inköp. Discountbutikernastår för cirka 27 procent av kolonialsek-torns omsättning. Under april-maj 2005förväntas Lidl öppna sina första butiker iDanmark.

Dagligvarupriserna föll med 1,8 procentunder 2004, dels till följd av hård priskon-kurrens och dels på grund av avgiftsned-sättningar på gränshandelskänsliga varorsom tobak och sprit i oktober 2003.

Under 2005 väntas en ny lag om butiker-nas öppettider, som kommer att tillåta fleröppethållanden på söndagar

Konsumentkooperationensmarknadsandel av dagligvaror

PositionKonsumentkooperationen har en mark-nadsandel på 37 procent i Danmarkgenom kedjorna Fakta, Dagli-/Lokal-Brugsen, SuperBrugsen, Irma ochKvickly/Kvickly xtra.

De tre största grupperingarna, Coop,Dansk Supermarked och SuperGros(Dagrofa), har nu cirka 86 procent av dagligvarusektorns omsättning.

Norge

Efter Lidls inträde på den norska marknadenhar konkurrenssituationen på dagligvaru-marknaden varit i förändring. Priset är ifokus och flera kedjor har skärpt sina pris-profiler. Andelen egna varumärken är påväg upp och ger konsumenterna tillgång tillbilligare varor. Den nya konkurrenssituatio-nen har lett till en branschglidning påmarknaden, där fackhandelsvaror har fåttmer plats i dagligvarubutikerna. Dessutomhar alla de stora aktörerna antingen blivitnordiska bolag eller ingått samarbetsavtalmed aktörer utanför Norges gränser.

Det är fortfarande lågpriskoncepten somdominerar i Norge. Andelen lågprisbutikersteg under 2004, från 51,3 procent till51,7 procent. Trots detta har landet gene-rellt sett en ökad prisnivå. Tillsammansmed lågpriskoncepten är det super- ochstormarknadskedjorna som ökar.

Dagligvarumarknaden hade en lägre till-växt än förväntat under 2004. De förstafyra månaderna visade en god tillväxt, menfrån maj och under resten av året lågutvecklingen i linje med tillväxten från hös-ten 2003. Coop hade däremot en lägre till-växt än marknaden fram till maj, för attdärefter vinna marknadsandelar underresten av året.


PositionKonsumentkooperationen i Norge har för2004 en beräknad marknadsandel på 24,3procent. Alla kedjeprofilerna, Coop Obs!,Coop Mega, Coop Prix och Coop Marked,har starka positioner i Norge. Den störstakonkurrenten är Norgesgruppen med 35procent av marknaden.

Sverige

Detaljhandeln utvecklar sig mot en tydligarepositionering av koncepten. Lågprisbutiker,stormarknader och trafik-/närbutiker ökarrelativt kraftigt sina andelar av dagligvaru-marknaden. Det finns ett klart uttryckt fokuspå pris, tillgänglighet och bredd i utbudet.

Generellt är en tydlig profil en förutsätt-ning för att kunna konkurrera framgångs-rikt. Kunderna väljer inköpsställe utifrånom behovet är många basvaror från stor-marknad eller storbutik, eller enstaka varorfrån närbutiken.

Både i medier och i butiksetableringenfokuseras på priser. Lågpriskedjorna Nettooch Lidl har etablerat sig. Dessa kraftigtprisfokuserade butiker med starkt begränsatsortiment har relativt snabbt fått en viktigroll på den svenska dagligvarumarknaden.

Intresset för låga priser kommer även ifortsättningen att vara stort, men efterfråganpå annat än ”bara” låga priser kommer attbestå. Det kan konstateras att Lidl ochNetto har de klart minst tillfredsställdakunderna. Kunderna värdesätter mer stor-marknader och storbutiker.

Våra kunder och medlemmar har intemarkant större lojalitet jämfört med genom-snittshushållet. Över hälften av hushållenär medlemmar i en konsumentförening,men vi har knappt en femtedel av hushållensinköp av dagligvaror.


PositionKonsumentkooperationen i Sverige har17,5 procent av dagligvarumarknadengenom Coop Konsum och Coop Forumsamt de två nya koncepten, storbutikernaCoop Extra och närbutikerna Coop Nära,och de andra butikerna i DDF. Största kon-kurrenten är ICA med knappt 37 procentav marknaden.

Marknadsandelarna är beräknade enligt praxis i respektive land.

37%

24,3%

17,5%


Etik och ekologi i korthet

Trots att lönsamheten satts i fokus under året

har ekologi och kvalitet också varit mycket vik-

tiga frågor. I oktober antog Coop Nordens styrelse en

gemensam policy för miljö, etik, produktsäkerhet och

hälsa. Policyn bygger på kooperativa värderingar och ska

nu styra verksamheten i de tre länderna. För att den ska

fungera som vägledning i det dagliga arbetet har styrande

principer och varukrav tagits fram utifrån policyn.

På miljöområdet slår Coop Nordens policy fast att vi

ska ta ansvar för miljön och påverka samhällsutvecklingen

i en mer hållbar riktning. Ambitionen är att tillhöra de

bästa på respektive marknad när det gäller miljö. Arbetet

ska ske på marknadsmässiga villkor och i första hand vara

förebyggande.

Policyn för produktsäkerhet och hälsa säger att arbetet

med att säkra konsumenttryggheten är centralt. Coop

Norden ska främja konsumenternas tillång till hälsosam-

ma och säkra varor i butikerna och även ge ökad tillgång

till information om varorna.

Etikpolicyn handlar om att respektera FNs och ILOs

erkända och grundläggande mänskliga och fackliga rättig-

heter som de definieras närmare i Coop Nordens ”Code

of Conduct”. Vi ska säkerställa att leverantörerna får våra

etiska riktlinjer och följa upp att de följer dessa vid pro-

duktion, distribution och försäljning av varor till Coop

Norden.

För att följa upp att policyn efterlevs ska mätbara mål

tas fram för Coop Nordens kedjor utifrån policy, styrande

principer och varukrav. Målen ska följas upp så att de kan

redovisas i kommande årsberättelser.

Coop Förändr Coop Förändr Coop Förändr Coop FörändrEkologiskt Norden i % Danmark i % Norge i % Sverige i %

Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel i ton 90 606 – 3,4 53 300 +3 4 494 +16 32 812 – 13,7

Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter 2 682 +16,7 1 289 +7 165 +9 1 228 +30

Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter i % av total försäljning i kemtekniska produkter — 16 46,4 76

Antal miljömärkta kemtekniska produkter 413 31 56 326

Försäljningsandel av miljö-märkta hygienprodukter i %av total försäljning hygienprodukter — 16 21,7 19

Antal miljömärkta hygienprodukter 342 29 29 284

Antal miljömärkta (Svanen, EU-blomman), övriga varor 1 059 210 56 793

Antal FSC-märkta produkter 122 24 18 80

Återvunnen plast på terminal/lager i ton — 1) 650 889

Återvunnen well på terminal/lager i ton — 1) 4 528 13 122

Mängd koldioxidutsläpp från lager/terminal till butik i ton 48 364 16 042 8 560 23 762

1) Uppgift saknas

Etik och ekologi i korthet

Ekologiska livsmedels andel av totala livsmedelsförsäljningen i kronor

Danmark Norge Sverige

Coop Nordens försäljning av ekologiska livsmedel minskade med3,4 procent. Minskningen finns framförallt i Coop Konsum somhar ett mycket stort ekologiskt sortiment. Den beror till viss del påbrist på ekologisk frukt och grönt samt bröd. Försäljningen av eko-logiska ägg och mejerivaror ökar däremot.

3,6% 0,9% 3,5%


Socialt i korthet

Coop Nordens verksamhet integreras allt mer.

Under året tog vi ett naturligt nästa steg i sam-

ordningen när verksamheten i dotterbolagen Coop

Danmark och Coop Sverige integrerades i Coop Norden.

Organisationen blev plattare och kompetens och kraft

samlades i kedjorna.

Personalkostnaderna i Coop Norden minskade under

2004 framförallt på grund av effektiviseringar i butiker

och stormarknader. En annan orsak var neddragningar i

de bakomliggande leden. Arbetet med att samordna varu-

försörjning, inköp och sortiment har fortsatt. Det har lett

till omfattande personalförändringar. Den omorganisation

som inleddes i den svenska verksamheten under 2003 fick

nu också sitt genomslag.

Utbildning av morgondagens ledare

Under året har en grupp ledare inom Coop deltagit i ett

nordiskt ledarutvecklingsprogram, High Potential.

Utbildningen har syftat till att ta fram morgondagens

toppledare inom Coop. Programmet har varit gräns-

överskridande och skapats bland annat för att öka den

kulturella förståelsen mellan deltagare från de olika län-

derna. Det har också syftat till att få fram fler kvinnliga

ledare. Under året fortsatte dessutom Coops nordiska

traineeprogram som startade hösten 2003.

”Mitt Nya Coop” aktiverade personalen

Den första gemensamma marknadsaktiviteten för alla

kedjor inom Coop genomfördes under hösten. I ”Mitt

Nya Coop”-kampanjen berättade vi för kunderna om

den styrka Coop uppnått i kraft av sin storlek och hur

den kommer kunderna tillgodo i form av lägre priser i

butikerna. Personalens aktiva medverkan var mycket vik-

tig för att lyckas med kampanjen. Därför bjöds samtliga

medarbetare i Sverige, Norge och Danmark in till en

dialog för att lära sig mer om det nordiska samarbetet

och hitta sin egen roll i ”Mitt Nya Coop”.

Summa CoopSocialt Norden Danmark Norge Sverige Norden

Antal brugsforeninger/samvirkelag/föreningar 647 393 194 60 —

Antal medlemmar, miljoner 5,5 1,6 1 2,9

Medeltal anställda 24 300 12 587 1 690 9 866 157

Kvinnor 12 383 6 314 409 5 597 63

Män 11 917 6 273 1281 4 269 94

Frånvaro, % Danmark Norge Sverige

Sjukfrånvaro 3,3 7,7 8,5

Föräldraledighet 0,85 1,1 2,2

Vård av sjukt barn 0,06 0,3 0,5

Sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år i både Norge och Sverige. Lagstiftningen i Danmark, Norge och Sverige skiljer sig åt när det gäller såväl sjukfrånvaro som föräldraledighet och vård avbarn. Siffrorna kan därför inte direkt jämföras.

Socialt i korthet

Fördelning kvinnor respektive män i ledningsgrupper

Danmark1) Norge Sverige1)Coop Norden

Kvinnor Män

1) Siffrorna från Danmark och Sverige gällertill respektive ledningsgrupp upphörde inovember.

13% 12% 29% 40%

12 Coop Norden Årsredovisning 2004

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Coop Norden AB,

organisationsnummer 556585-8585 och med säte i Stockholm,

Sverige, får härmed avge årsredovisning och koncernredo-

visning för verksamheten i moderbolaget och koncernen

under räkenskapsåret 2004.

Verksamheten

Coop Norden är en detaljhandelskoncern som agerar på den

svenska, danska och norska marknaden och har drivits som

en gemensam koncern sedan 1 januari 2002.

Verksamheten består i Sverige och Danmark i huvudsak av

detaljhandelsdrivande butiker under kedjenamnen Coop

Forum, Coop Konsum, Coop Extra, Coop Nära, Kvickly

xtra, Kvickly, SuperBrugsen, Dagli’-/LokalBrugsen, Irma och

Fakta med tillhörande logistikverksamhet. Dessutom består

verksamheten av partihandel genom försäljning av varor till

detaljhandelsdrivande föreningar. I Norge består verksamhe-

ten av ägandet av kedjekoncepten, distributions- och logis-

tikverksamhet samt industriproduktion genom tillverkning

av bland annat kaffe, bröd, juice och sylt.

Coop Norden skapades för att möta utvecklingen i daglig-

varuhandeln i Europa med allt större aktörer bland såväl

leverantörer som detaljhandlare. Genom att slå samman dag-

ligvaruhandeln i de tre skandinaviska kooperationerna skapa-

des Nordens största dagligvaruföretag. Syftet med Coop

Norden är att förbättra kunderbjudandet och öka intjänings-

förmågan genom att utnyttja koncernens storlek och alla de

kunskaper som finns i koncernens bolag. Därför har Coop

Norden byggt upp gemensamma funktioner för bland annat

Varuförsörjning, Affärsutveckling, IT och Finans.

Den 8 november 2004 togs ytterligare ett steg mot en mer

integrerad organisation, då ledningsgrupperna i Coop

Norden Sverige AB och Coop Norden Danmark A/S avskaf-

fades. Sedan denna dag rapporterar kedjorna direkt till kon-

cernchefen, liksom de största varuförsörjningsfunktionerna.

Logistik, fastigheter och indirekta varor har samlats i funktio-

nen Detaljhandelssupport, och de administrativa funktioner-

na Ekonomi, HR och Information har gjorts koncerngemen-

samma.

Marknaden

Kundernas krav på lägre priser och ägarnas avkastningskrav

har det senaste decenniet skapat ett hårt tryck på högre effek-

tivitet i detaljhandeln. Detta har skett samtidigt med en ökad

globalisering, teknisk utveckling och en förskjutning i butiks-

format mot alltfler stormarknader och lågprisbutiker.

Den nordiska marknaden är tämligen likartad vad gäller

butiksformat i de tre länder där Coop Norden är verksamt.

Butiker med primärt fokus på lågpris (hard discount) är ett

dynamiskt segment framför allt i Danmark. I Norge står låg-

prisbutikerna (soft discount) för närmare hälften av hela

detaljhandelsförsäljningen i landet, men trots detta är den

genomsnittliga prisnivån högre än i övriga Norden. Lågpris-

segmentet är växande också i Sverige. Under 2004 har det

skett en snabb etablering av konkurrerande lågprisbutiker i

samtliga nordiska länder. Utvecklingen tyder på en fortsatt

ökad konkurrens inom lågprissegmentet.

Coop Norden möter den ökade konkurrensen med en rad

aktiviteter för att leverera ett allt bättre totalerbjudande till

kunder och medlemmar och därigenom öka försäljning,

marknadsandelar och lönsamhet.

Koncernen

Omsättning och resultatVerksamhetsåret 2004 var det tredje kalenderåret med

gemensam drift i Coop Norden-koncernen.

Det ekonomiska utfallet av verksamhetsåret 2004 präglas

av blandade resultat inom butiksdriften, av betydande sats-

ningar på ett bättre värde-erbjudande till kunder och med-

lemmar samt en effektivare organisation för att dra fördel av

de möjligheter som den nordiska samordningen ger. Utöver

koncerngemensamma struktursatsningar har stora effektivise-

ringar genomförts i både Sverige och Danmark.

Kedjedriften i Danmark och Sverige genererade samlat sett

inte förväntade resultat, medan däremot verksamheten i

Norge har överträffat förväntningarna.

Rörelsens intäkter ökade med 0,5 (2,5)% jämfört med

2003 till 86 525 (86 054) MSEK. Starkast var ökningen i

försäljning till samvirkelagen i Norge, speciellt till stormark-

naderna Obs! och till lågpriskedjan Prix. Tack vare en hög

försäljning ökade den kooperativa detaljhandeln i Norge sina

marknadsandelar.

Butiksförsäljningen i Coop Norden Danmark, exklusive

vecka 53, var oförändrad vid jämförelse med fjolåret och i

nivå med totalmarknaden. Bäst utveckling hade Fakta, Irma

och Dagli’-/LokalBrugsen, medan Kvickly och SuperBrugsen

tappade i försäljning mot fjolåret, bland annat som följd av

större prisjusteringar än marknaden i övrigt samt en nedgång

i antalet butiker.

I Sverige var försäljningen oförändrad gentemot föregåen-

de år, vilket medförde en reducerad marknadsandel.

Koncernens resultat efter finansiella poster var –224 (22)

MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 179 (457) MSEK.

ÅRSREDOVISNING 2004 FÖR COOP NORDEN AB Org. nr. 556585-8585

Coop Norden Årsredovisning 2004 13

Resultatet för år 2004 är belastat med kostnader av struktur-

och engångskaraktär om 76 (553) MSEK samt tillfört intäk-

ter av positiv engångskaraktär med totalt 46 (296) MSEK.

Coop Norden Danmark visade en resultatminskning jäm-

fört med 2003. Huvudorsaken till det lägre resultatet är lägre

priser och en hög kampanjaktivitet. Rörelseresultatet före

strukturkostnader sjönk till 149 (275) MDKK, vilket till stor

del förklaras av större permanenta prissänkningar i samtliga

kedjor som de genomförda effektiviseringsprogrammen inte

har kompenserat för fullt ut. Kedjorna Kvickly, Kvickly xtra

och SuperBrugsen har inte genererat ett tillfredsställande

resultat 2004. En utökning av antalet butiker har skett i

Dagli’Brugsen med 8 butiker, i Fakta med 26 och i Irma

med 4. En omstrukturering har skett inom SuperBrugsen, då

10 butiker har övergått till företagets övriga kedjor.

Coop Norges resultat utvecklades väl i både handels- och

industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkostna-

der ökade till 214 (177) MNOK. Samtliga butikskedjor, som

drivs av samvirkelagen, visade försäljningsökningar jämfört

med fjolåret, med undantag av Coop Marked där det sker en

reduktion av antalet butiker.

Coop Norden Sverige har under året minskat sin mark-

nadsandel motsvarande 0,6 procentenheter av dagligvaru-

marknaden vilket innebär ett försäljningsbortfall på cirka 1

miljard kronor, jämfört med om man haft samma utveckling

som marknaden totalt. Rörelseresultatet före strukturkostna-

der sjönk till –111 (225) MSEK, vilket jämfört med föregå-

ende år delvis förklaras av försäljning av fastigheter under

2003. Under hösten invigdes den enskilt största butiksinves-

teringen under året, Coop Forum i Gustavsberg utanför

Stockholm.

PersonalMedelantalet anställda uppgick under året till 24 300

(27 086) personer. Antal anställda vid årets slut uppgick till

27 361 (26 888) personer.

Likvida medel och finansiell ställningKoncernens kassaflöde försämrades jämfört med föregående

år. Det negativa kassaflödet jämfört med föregående år för-

klaras främst av förändringar i korta skulder och ökade inves-

teringar. Koncernens likvida medel vid årsskiftet uppgick till

1 057 (2 159) MSEK.

Av koncernens totala checkräkningskredit om 3 840 MSEK,

var 1 396 (36) MSEK utnyttjad den 31 december 2004.

Coop Norden har fram till den 31 december 2004 inne-

haft konvertibla skuldebrev om 900 MSEK från ägarna som

konverterades till eget kapital denna dag. Totalt utställdes

112 500 aktier till kursen 8 000 SEK.

Koncernens nettoskuld uppgick till 4 615 (3 451) MSEK.

Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 1,09 (0,73).

Koncernens eget kapital uppgick till 4 215 (3 818) MSEK.

Vid apportemissionen 2002 tillfördes 3 936 MSEK i eget

kapital och 1 100 MSEK i lån från ägarna. Tillförsel har,

som beskrivits ovan, skett per 2004-12-31 av 900 MSEK

genom konvertering av skuldebrev.

Soliditeten, mätt som ägarnas riskbärande kapital i förhål-

lande till total balansomslutning, uppgick vid årets slut till

20,0 (20,4)%.

Koncernens operativa sysselsatta kapital uppgick till 8 830

(8 168) MSEK och avkastningen på operativt sysselsatt kapi-

tal uppgick till 2,11 (4,71)%.

InvesteringarKoncernens nettoinvesteringar uppgick under 2004 till 597

(475) MSEK. Under året har försäljningar av fastigheter

främst skett i Danmark, samt försäljning av verksamheten i

Dansk Kaffekompagni A/S ägt rum, vilka har reducerat netto-

investeringarna. Investeringarna är hänförbara till utveckling

av varuförsörjningssystem samt ombyggnationer och nyeta-

bleringar av butiker.

Övriga väsentliga händelser under året

Inom Coop Norden-koncernen har omfattande effektivise-

ringsprogram bedrivits under året, vilket inneburit kostnads-

besparingar i storleksordningen 400 MSEK.

En utdelning från Coop Norge AS till moderbolaget Coop

Norden AB har skett under hösten 2004 motsvarande

658,5 MSEK.

Den 8 november 2004 beslutade Coop Nordens styrelse

om en ny operativ struktur i koncernen. Den nya organisa-

tionen innebär färre beslutsnivåer och en tydlig kraftsamling

kring kedjorna. Fokus är att förbättra försäljningen samtidigt

som det framgångsrika effektiviseringsarbetet fortsätter.

På samma styrelsemöte beslutades att namnändra dotter-

bolagen Coop Sverige AB, Coop Danmark A/S och Coop

Trading A/S. De nya namnen är Coop Norden Sverige AB,

Coop Norden Danmark A/S och Coop Norden Trading A/S.

Syftet med namnändringarna är främst att betona samhörig-

heten inom koncernen.

Coop Norden avvecklar vid utgången av 2004 sin produk-

tionsverksamhet i Danmark. Det handlar om produktionen

av kaffe och te som skett i bolaget Dansk Kaffekompagni A/S.

En betydande del av koncernens långfristiga finansiering

hos koncernens huvudsakliga relationsbanker har förfall per

2005-05-13.

Hos samma banker hade Coop Norden checkkrediter, vars

förlängning i praktiken var knutna till den längre finansieringen.

Nya avtal, både checkkrediter och övriga kreditfaciliteter, har

under mars 2005 slutits med koncernens relationsbanker.

För vidare information se not 22.


Från och med 1 januari 2005 kommer Coop Norden-

koncernen att tillämpa redovisning enligt International

Financial Reporting Standards, IFRS. Vid den första officiel-

la tertialrapporteringen kommer jämförelsesiffror för 2004

vara omräknade i enlighet med IFRS 1, First time adoption.

I övrigt hänvisas till utförligare beskrivning i redovisnings-

principerna.

Ägarförhållanden

Coop Norden ägs sedan bildandet den 20 juni 2002 av sven-

ska KF till 42%, danska FDB till 38% och norska Coop

NKL till 20%. Bildandet skedde genom retroaktiv apport-

överlåtelse per 2002-01-01.

Miljö

Coop Norden-koncernen bedriver ingen tillståndsskyldig

eller anmälningspliktig verksamhet.

Forskning och utveckling

Coop Norden-koncernen bedriver ingen egen forskning.

Däremot har utveckling av egen programvara och en data

warehouse-lösning skett under året, som är avsedd för varu-

försörjningshantering och ekonomistyrning.

Framtida utveckling

Strategin att sänka priserna påverkar resultatet negativt på

kort sikt men är viktig för Coops konkurrenskraft på lång

sikt. Koncernen har prioriterat långsiktig stabilitet och lön-

samhet framför kortsiktig resultatjakt. Arbetet med att införa

lägre permanenta priser på stora delar av sortimentet i samtli-

ga länder fortsätter under 2005. Tack vare samverkan inom

Coop Norden finns en bra möjlighet att få bättre inköps-

priser och villkor.

Lanseringen av egna varumärken intensifieras. Det fram-

gångsrika X-tra som tagit upp kampen med lågprisaktörerna

följs av flera produkter under Coops masterbrand.

Moderbolaget

Omsättning och resultatOmsättningen uppgick till 496 (229) MSEK och bestod av

utvecklingsbidrag från butiker, vidarefakturerade kostnader

samt management fees från dotterbolagen. Resultatet efter

finansnetto uppgick till –61,1 (–127,3) MSEK. Resultatet

efter skatt uppgick till –125,7 (–91,8) MSEK. Kassa och

bank uppgick till 1,2 (1 555,8) MSEK.

Moderbolaget har under året gjort ett internt förvärv avse-

ende andelarna i NAF International A.m.b.a. Anskaffnings-

kostnaden skedde till bokfört värde. En utdelning från Coop

Norge AS har erhållits under hösten på sammanlagt 658,5

MSEK. Utdelningen har redovisats som en minskning av

investering i dotterbolag i moderbolagets balansräkning.

Ingen likvidtransaktion har skett däremot har en ny utlåning

och en fordran mot dotterbolaget bokats upp.

PersonalMedelantal anställda uppgick till 157 (25) under år 2004.

Antal anställda vid årets slut uppgick till 160 (25) personer.

Ökningen av antal anställda är hänförlig till avskaffandet av

ledningsgrupperna i Sverige och Danmark under 2004 och

de gemensamma stabsfunktionerna som då etablerades.

Styrelsens arbete under 2004Coop Nordens styrelse består av 15 styrelseledamöter valda

av bolagsstämman samt 2 personalrepresentanter. Andra tjän-

stemän deltar vid behov i styrelsens sammanträden i föredra-

gande eller administrativa funktioner. Under året hade styrel-

sen 13 (12) protokollförda styrelsemöten.

Den formella styrningen av styrelsens arbete utgår från

Arbetsordningen, vilken reglerar styrelsearbetets tids- och

ämnesmässiga inriktning. Vidare preciseras ansvarsfördel-

ningen mellan styrelse, styrelseordförande och vd, vilkens

befogenheter förtydligats i en särskild vd-instruktion. Under

2003 tillsattes en Revisionskommitté. Revisionskommittén

består av fyra personer från styrelsen och vid behov deltar

extern revisor och anställda i bolaget i kommitténs möten.

Kommittén har till uppgift att djupare sätta sig in i frågor

rörande redovisning, revision och finansiella risker och ge

rekommendationer och underlag till beslut för styrelsen.

Kommittén har haft 4 möten under 2004.

Förslag till behandling av ansamlad förlust

Koncernens fria egna kapital uppgår till –650,4 MSEK.

Till bolagsstämman för behandling står följande ansamlade

förlust i moderbolaget (kr):

Balanserat resultat – 159 644 805 kr

Årets resultat – 125 658 724 kr

Summa – 285 303 529 kr

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att förlusten

behandlas på följande sätt (kr):

I ny räkning överförs – 285 303 529 kr

Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och ställ-

ning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balans-

räkningar samt kassaflödesanalyser jämte tillhörande redovis-

ningsprinciper och noter.


Resultaträkning

Koncernen Moderbolaget

MSEK Not 2004 2003 2004 2003

Rörelsens intäkter

Nettoomsättning 1 79 836,7 79 288,1 — —

Förändring av varulager 4,9 – 1,2 — —

Aktiverat arbete för egen räkning 12,8 14,4 — —

Övriga rörelseintäkter 2 6 670,7 6 752,9 496,0 229,4

Summa rörelsens intäkter 1 86 525,1 86 054,2 496,0 229,4

Rörelsens kostnader

Råvaror och förnödenheter – 376,6 – 391,1 — —

Handelsvaror – 66 523,6 – 66 384,2 — —

Övriga externa kostnader 3,4 – 9 114,1 – 7 910,9 – 213,3 – 97,9

Personalkostnader 5,6 – 9 083,1 – 9 702,2 – 172,7 – 152,7

Avskrivningar och nedskrivningar 8,9 – 1 248,5 – 1 209,1 – 4,9 – 5,4

Summa rörelsens kostnader – 86 345,9 – 85 597,5 – 390,9 – 256,0

Rörelseresultat 7 179,2 456,7 105,1 – 26,6

Resultat från finansiella investeringar

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 10 17,9 41,1 135,5 214,2

Räntekostnader och liknande resultatposter 11 – 421,0 – 475,6 – 301,7 – 314,9

Summa finansiella intäkter och kostnader – 403,1 – 434,5 – 166,2 – 100,7

Resultat efter finansiella poster – 223,9 22,2 – 61,1 – 127,3

Skatt på årets resultat 12 – 190,0 8,7 – 64,6 35,5

Minoritetens andel av årets resultat – 0,7 – 1,4 — —

Årets resultat – 414,6 29,5 – 125,7 – 91,8


Balansräkning


MSEK per den 31 december Not 2004 2003 2004 2003

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 149,1 170,1 — —

Patent och licenser samt liknande rättigheter 35,3 43,3 0,0 0,2

Hyresrätter och liknande rättigheter 0,0 0,9 — —

Goodwill 23,5 25,0 11,4 15,2

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 10,5 65,5 — —

Immateriella anläggningstillgångar 8 218,4 304,8 11,4 15,4

Byggnader och mark 6 863,5 7 101,5 — —

Maskiner och andra tekniska anläggningar 160,6 188,0 — —

Inventarier, verktyg och installationer 2 706,3 2 957,3 3,0 3,4

Leasingavtal 137,0 — — —

Pågående nyanläggningar och förskott 97,8 87,9 — —

Materiella anläggningstillgångar 9 9 965,2 10 334,7 3,0 3,4

Aktier och andelar i koncernföretag 13 — — 4 774,5 5 433,0

Fordringar hos koncernföretag — — 3 059,4 2 400,1

Andelar i intresseföretag 13 3,7 3,5 — —

Andelar i joint ventures 14 — — 3,7 —

Andra långfristiga fordringar 24,8 21,2 — —

Andra långfristiga fordringar ej räntebärande 190,4 167,0 — —

Uppskjuten skattefordran 12 509,1 622,9 — 64,6

Finansiella anläggningstillgångar 728,0 814,6 7 837,6 7 897,7

Summa anläggningstillgångar 10 911,6 11 454,1 7 852,0 7 916,5

Omsättningstillgångar

Råvaror och förnödenheter 35,6 75,9 — —

Färdiga varor och handelsvaror 5 844,4 6 020,5 — —

Förskott till leverantörer 5,9 7,6 — —

Varulager m.m. 5 885,9 6 104,0 — —

Kundfordringar 2 435,7 2 264,5 2,4 2,6

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag — — 1 452,7 123,4

Övriga kortfristiga fordringar räntebärande — 357,5 — —

Övriga kortfristiga fordringar ej räntebärande 268,0 526,0 — 70,6

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 565,8 583,5 11,4 5,6

Kortfristiga fordringar 3 269,5 3 731,5 1 466,5 202,2

Kortfristiga placeringar 24,7 9,9 19,7 19,9

Kassa och bank 1 031,9 1 801,9 1,2 1 555,8

Summa omsättningstillgångar 10 212,0 11 647,3 1 487,4 1 777,9

SUMMA TILLGÅNGAR 21 123,6 23 101,4 9 339,4 9 694,4


Balansräkning


MSEK per den 31 december Not 2004 2003 2004 2003

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Akitekapital (500 000 akter à nom 1 000 kr) 500,0 500,0 500,0 500,0

Pågående ej registrerad nyemission genom konvertering av konvertibla förlagslån 900,0 — 900,0 —

Överkursfond 3 465,7 3 465,7 3 465,7 3 465,7

Bundna reserver — – 55,1 — —

Bundet eget kapital 4 865,7 3 910,6 4 865,7 3 965,7

Fria reserver/Balanserat resultat – 235,8 – 122,3 – 159,6 – 67,8

Årets resultat – 414,6 29,5 – 125,7 – 91,8

Fritt eget kapital – 650,4 – 92,8 – 285,3 – 159,6

Summa eget kapital 4 215,3 3 817,8 4 580,4 3 806,1

Minoritetens andel 12,0 13,4 — —

Avsättning ersättningar till anställda 16 203,6 — — —

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 16 — 94,4 7,6 4,2

Avsättning för uppskjuten skatt 12 6,2 — — —

Övriga avsättningar 17 212,3 373,0 29,0 23,0

Avsättningar 422,1 467,4 36,6 27,2

Långfristiga skulder räntebärande 2 731,0 6 417,1 605,8 4 010,1

Långfristiga skulder ej räntebärande 5,8 11,0 — —

Långfristiga skulder 18, 22 2 736,8 6 428,1 605,8 4 010,1

Kortfristiga skulder till koncernföretag — — 1 088,6 1 607,4

Kortfristiga skulder räntebärande 18, 22 2 967,0 123,9 2 890,1 36,6

Kortfristiga skulder ej räntebärande 1 066,0 1 345,2 6,2 20,5

Förskott från kunder 204,6 151,8 — —

Leverantörsskulder 7 030,1 7 882,2 7,8 52,1

Skatteskulder 76,7 49,2 — —

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 2 392,9 2 822,4 123,9 134,4

Kortfristiga skulder 13 737,3 12 374,7 4 116,6 1 851,0

Summa skulder och avsättningar 16 896,3 19 270,2 4 759,0 5 888,3

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 21 123,6 23 101,4 9 339,4 9 694,4

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 21

Ställda säkerheter 2 384,0 2 532,0 Inga Inga

Ansvarsförbindelser 6 949,0 6 949,0 6 944,0 6 940,0


Kassaflödesanalys


MSEK Not 2004 2003 2004 2003

Resultat efter finansiella poster – 223,9 22,2 – 61,1 – 127,3

Justering för ej kassaflödespåverkande poster 19, 23 1 180,8 1 156,3 16,8 79,2

Betald inkomstskatt – 26,2 – 39,3 — – 0,1

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 930,7 1 139,2 – 44,3 – 48,2

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital

Varulager 218,0 28,0 — —

Kundfordringar – 171,2 – 9,0 0,2 – 1,0

Övriga kortfristiga fordringar 262,4 – 421,3 – 45,6 – 60,2

Leverantörsskulder – 852,5 1 912,0 – 44,3 35,5

Kortfristiga icke räntebärande skulder – 763,7 255,9 – 16,9 30,8

Förändringar i rörelsekapital – 1 307,0 1 765,6 – 106,6 5,1

Kassaflöde från den löpande verksamheten – 376,3 2 904,8 – 150,9 – 43,1

Förvärv av materiella/immateriella anläggningstillgångar – 832,6 – 1 015,9 – 2,9 – 19,5

Försäljning av materiella/immateriella anläggningstillgångar 238,5 705,8 — —

Nyemission i dotterbolag / Aktieägartillskott — — — – 701,9

Resultatgaranti — 78,8 — 78,8

Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar — 8,0 — —

Kassaflöde från investeringsverksamheten – 594,1 – 223,3 – 2,9 – 642,6

Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande 1 972,3 203,3 874,0 3 677,8

Amortering av räntebärande utlåning till föregående ägare av dotterbolag — – 116,0 — – 116,0

Förändring av skuld till kreditinstitut – 2 709,1 – 1 843,9 – 2 275,0 – 1 758,8

Upptagande av lån 605,8 — — —

Kassaflöde från finansieringsverksamheten – 131,0 – 1 756,6 – 1 401,0 1 803,0

ÅRETS KASSAFLÖDE – 1 101,4 924,9 – 1 554,8 1 117,3

Avstämning av årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början 2 159,3 898,2 1 575,7 438,5

Likvida medel omklassificering 2) — 347,5 — 19,9

Likvida medel vid årets början justerade för omklassificering 2 159,3 1 245,7 1 575,7 458,4

Omräkningsdifferenser i likvida medel – 1,3 – 11,3 — —

Likvida medel vid årets slut 1) 1 056,6 2 159,3 20,9 1 575,7

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL – 1 101,4 924,9 – 1 554,8 1 117,3

1) Likvida medel innehåller endast kassa, banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar.2) Likvida medel omklassificering avser kontokortsfordringar.


Förändringar i eget kapital

Koncernen Aktie- Bundna Fritt eget SummaMSEK kapital reserver kapital eget kapital

Ingående balans 1 januari år 2003 500,0 3 684,4 – 91,3 4 093,1

Valutakursdifferenser — — – 304,7 – 304,7

Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital — – 273,8 273,7 – 0,1

Årets resultat — — 29,5 29,5 Utgående balans 31 december 2003 500,0 3 410,6 – 92,8 3 817,8

Byte av redovisningsprincip

Implementering av Ersättning till anställda (RR 29) – 95,1 – 95,1

Justerad ingående balans 2004-01-01 500,0 3 410,6 – 187,9 3 722,7

Pågående ej registrerad nyemission genom konvertering av konvertibla förlagslån — 900,0 — 900,0

Valutakursdifferenser — — 7,2 7,2

Förskjutningar mellan fritt och bundet kapital — 55,1 – 55,1 0,0

Årets resultat — — – 414,6 – 414,6

Utgående balans 31 december år 2004 500,0 4 365,7 – 650,4 4 215,3

Moderbolag Aktie- Bundna Reserv Fritt eget Summa MSEK kapital reserver fond kapital eget kapital

Ingående balans 1 januari år 2003 500,0 3 465,7 — – 67,8 3 897,9

Årets resultat — — — – 91,8 – 91,8

Utgående balans 31 december år 2003 500,0 3 465,7 — – 159,6 3 806,1

Pågående ej registrerad nyemission genom konvertering av konvertibla förlagslån — 900,0 — — 900,0

Årets resultat — — — – 125,7 – 125,7

Utgående balans 31 december år 2004 500,0 4 365,7 — – 285,3 4 580,4

Efter att samtliga ägare under december 2004 påkallat konvertering av utestående konvertibla förlagslån tillförs eget kapital 900 MSEK.Registrering av nyemission genom konvertering har av Bolagsverket skett den 17 januari 2005 varefter aktiekapitalet i bolaget utgörs av 612 500 st aktier a´nom 1 000 kr. Överskjutande belopp har tillförts överkursfonden.


Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen,

Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppens

uttalanden samt i tillämpliga fall Bokföringsnämndens

rekommendationer och uttalanden. Om inte annat framgår

är principerna oförändrade gentemot föregående år.

Från och med 1 januari 2005 kommer koncernen att

redovisa i enlighet med International Financial Reporting

Standards (IFRS). Jämförelsesiffror för 2004 kommer också

att omräknas enligt IFRS. Tertialrapporten per 30 april 2005

blir den första finansiella rapporten som redovisas enligt

IFRS för Coop Norden.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Coop Norden

AB med samtliga dotterbolag i Danmark, Norge och Sverige.

Med dotterbolag avses juridisk person i vilken moderbolaget

direkt eller indirekt kontrollerar mer än hälften av röstetalet.

Verksamheten i Coop Norden-koncernen etablerades år

2002 genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i

Danmark, Coop NKL i Norge och KF i Sverige) slog sam-

man sina dagligvaruverksamheter till en gemensam nordisk

enhet. Detta skedde genom att respektive ägare till Coop

Norden AB, apporterade sina dagligvaruverksamheter i utby-

te mot aktier i Coop Norden AB. Samgåendet redovisas som

ett joint venture enligt carry-over principen varvid Coop

Norden övertar de tidigare ägarnas bokförda värden på över-

förda tillgångar och skulder. Övertagna nettotillgångar i

Coop Norden-koncernen har således redovisats till de tidiga-

re ägarnas ursprungliga bokförda koncernmässiga värden och

därefter har endast justeringar skett för anpassning till kon-

cerngemensamma redovisningsprinciper.

Koncernens egna kapital innehåller därmed endast eget

kapital från dotterbolagen till den del det kommer av förän-

dringar som tillkommit efter samgåendet.

I övriga avseenden följer Coop Norden-koncernen

Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovis-

ning, RR1:00.

Resultat av bolag eller verksamheter som avyttrats eller till-

kommit under året ingår i koncernresultaträkningen endast

för den del av året som bolaget eller verksamheten tillhört

koncernen respektive fram till tidpunkten för avyttringen.

Minoritetsandelen av årets resultat och eget kapital i delvis

ägda dotterföretag redovisas separat i koncernens resultat-

och balansräkning.

Med intresseföretag avses företag, som inte är dotterföretag

där Coop Norden-koncernen har ett innehav på minst 20%

av röstetalet av samtliga andelar.

I koncernens bokslut redovisas Coop Norden-koncernens

intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Enligt denna

metod redovisas det bokförda värdet i koncernen på andelar i

intresseföretag till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället

och därefter justeras värdet med koncernens andel av förän-

dringen i intresseföretagets nettotillgångar.

I koncernens resultaträkning redovisas som resultatandelar

koncernens andel i intresseföretagets resultat före boksluts-

dispositioner och skatt. Resultatandelar redovisas i koncernens

rörelseresultat, eftersom innehaven uteslutande är rörelse-

betingade. Koncernens andel av intresseföretagens redovisade

skatter inklusive förändring av uppskjutna skatter ingår i

koncernens skattekostnader.

Coop Norden-koncernen innehar ett så kallat joint venture

bolag, Intergroup A.m.b.a, vilket tas in i redovisningen enligt

klyvningsmetoden, det vill säga 50% av bolagets balans- och

resultaträkning.

Försäljning och inköp samt uppkomna internvinster inom

koncernen elimineras i sin helhet med beaktande av uppskju-

ten skatt. Övriga koncerninterna mellanhavanden elimineras

i sin helhet.

Omräkning av utlandsverksamheter

De utländska dotterbolagens tillgångar och skulder i balans-

räkningen omräknas till svenska kronor enligt dagskursmeto-

den, då samtliga dotterbolag klassificeras som självständiga.

Dagskursmetoden innebär att tillgångar och skulder

omräknas till valutakursen på balansdagen samt att intäkter

och kostnader räknas om till den genomsnittliga valutakur-

sen under räkenskapsåret. De omräkningsdifferenser som

uppstår på grund av dagskursmetoden förs direkt till eget

kapital i balansräkningen. Förändringar i valutakurser påver-

kar därmed både koncernens resultat- och balansräkning.

OmräkningsexponeringDe utländska dotterbolagen finansieras till största del genom

Coop Nordens gemensamma finansavdelning. Lån och

checkräkningskrediter tas upp i respektive lands valuta. Det

är koncernens policy att omräkningsexponering avseende

nettotillgångar i främmande valutor inte skall säkras.


Om däremot nettotillgång i annan valuta än svenska kronor

skall avyttras är den att betrakta som transaktionsexponering

och skall därmed omfattas av policyn för transaktionsexpone-

ring.

Interna lån respektive placeringar skall säkras i dotterbolagets

lokala valuta för att minska omräkningsexponeringen.

Finansiella instrument

Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaff-

ningsvärde och verkligt värde.

Derivatinstrument

ValutaderivatKoncernen har väsentliga valutaflöden i utländsk valuta rela-

terade till inköp av varor i främmande valutor. För säkring av

fluktuationer i valutakurser avseende dessa flöden används

terminskontrakt, swapar och optioner. Kursdifferenser hän-

förliga till dessa reflekteras i samband med att transaktioner-

na sker. Utestående valutaderivat värderas till balansdagens

valutakurser och orealiserade valutaresultat redovisas över

resultatet.

RäntederivatRäntederivat (ränteswapavtal), FRA-kontrakt (Forward Rate

Agreement) och futures ingås i syfte att förändra den under-

liggande finansiella nettoskuldens räntestruktur.

Räntederivatens resultateffekt (netto) av ränteintäkter och

räntekostnader redovisas löpande under räntenetto. För ute-

stående räntederivat redovisas upplupen ränta.

Utländska valutor

Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till

balansdagens kurs och orealiserade kursvinster och kurs-

förluster ingår i resultatet.

Kursvinster och kursförluster på operativa fordringar och

skulder redovisas som övriga rörelseintäkter och rörelsekost-

nader. Kursdifferenser avseende finansiella tillgångar och

skulder redovisas under resultat från finansiella investeringar.

Intäkter

Koncernens försäljning i Danmark och Sverige utgörs

huvudsakligen av detaljhandel, vilket avser butiksförsäljning

med kontant betalning. Intäkterna redovisas således normalt

i samband med kontant betalning. Intäkterna redovisas med

avdrag för rabatter och moms.

I Danmark och Sverige sker även distribution av varor till

självständiga konsumentföreningar så kallade Detaljhandels-

drivande föreningar (DDF). Försäljning i Norge består ute-

slutande av produktion och distribution av varor till Coop

NKL och DDF.

Intäkter redovisas normalt när inkomsten kan beräknas

på ett tillförlitligt sätt och när huvudsakligen alla risker och

rättigheter som är förknippade med ägandet övergått till

köparen, vilket normalt inträffar i samband med leverans.

Koncernens övriga intäkter består till stor del av bensin-

försäljning, samt fakturering till Coop NKL för att täcka

omkostnader i enlighet med avtal. Under året har realisa-

tionsvinster uppstått vid försäljning av fastigheter och verk-

samheten i Danskt Kaffekompagni A/S i Danmark. Dessa

realisationsvinster har redovisats som övriga intäkter i kon-

cernredovisningen.

Immateriella anläggningstillgångar

De immateriella tillgångarna, bestående företrädesvis av akti-

verade IT-projekt, licenser, patent, varumärken, hyresrättig-

heter och förvärvad goodwill, redovisas till anskaffningskost-

nad med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan

och eventuella nedskrivningar.

Koncernen tillämpar RR 15 för redovisning av utveck-

lingskostnader för egna IT-projekt. I det fall det är sannolikt

att utvecklingskostnader leder till framtida ekonomiska för-

delar för koncernen och anskaffningsvärdet kan beräknas till-

förlitligt, aktiveras utgifter för utveckling såsom immateriell

anläggningstillgång i balansräkningen. I övrigt belastar

utvecklingen rörelseresultatet löpande.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings-

värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan

och eventuella nedskrivningar. Nedskrivning sker om till-

gångens bokförda värde överstiger återvinningsvärdet i enlig-

het med RR17.

Avskrivningar enligt plan

Avskrivningar enligt plan är baserade på tillgångars anskaff-

ningsvärden och beräknade ekonomiska livslängder.

Planenlig avskrivning sker med följande procentsatser:

Byggnader 2–2,5

Markanläggningar 5

Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20

Inventarier, verktyg och installationer 10–33

Finansiell leasing 10

Goodwill 20

Andra immateriella tillgångar 10–20

Avskrivningar påbörjas när tillgången är färdig att tas i bruk.


Varulager

Varulager består i Coop Norden-koncernen av råvaror och

förnödenheter, färdiga varor, handelsvaror i distributionslager

samt handelsvaror i butikslager.

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet

enligt först in – först ut principen (FIFU) respektive netto-

försäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärde utgörs av beräknat

försäljningsvärde efter avdrag för beräknade försäljnings-

kostnader.

Skatter

Koncernens totala skatt utgörs av summan av aktuell skatt

och uppskjuten skatt. Aktuell skatt utgörs av skatt som ska

betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar av

tidigare års aktuella skatt. Uppskjuten skatt redovisas enligt

den så kallade balansräkningsmetoden. Uppskjuten skatt

beräknas på alla temporära skillnader som uppkommer mel-

lan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och

skulder. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordring-

ar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del

det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga över-

skott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas helt eller

delvis inom en överskådlig framtid mot uppskjutna skatte-

fordringar.

Avsättningar

Förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret och som

på balansdagen är sannolika till sin förekomst men ovissa till

belopp eller tidpunkt har redovisats som avsättningar.

Ersättning till anställda

Alla utfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller

på annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part,

skuldföres i balansräkningen.

Från och med 1 januari 2004 gäller Redovisningsrådets

rekommendation RR 29, ersättningar till anställda.

Införandet av RR29, vilket är en förändring i redovisnings-

princip, har inneburit en negativ påverkan på koncernens

egna kapital om –95,1 MSEK och har redovisats som en jus-

teringspost mot ingående eget kapital per 1 januari 2004.

Inom den svenska verksamheten finns det både avgiftsbe-

stämda och förmånsbaserade ersättningsplaner. I den danska

verksamheten finns endast avgiftsbestämda planer. I den norska

verksamheten finns det endast förmånsbaserade planer.

För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda

avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse

att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för

kostnader i takt med att avgifterna betalas och förmånerna

intjänas.

För förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställ-

da baserat på beräknad ersättning vid anställningens avslutan-

de och antalet tjänsteår (30 år inom Coop). Koncernen bär

risken för att utfästa ersättningar utbetalas. De förmånsbe-

stämda planerna är både fonderade och ofonderade. I de fall

planerna är fonderade har förvaltningstillgångarna avskiljts i

pensionsstiftelser. Dessa förvaltningstillgångar kan bara

användas för att betala ut ersättningar enligt pensionsavtalen.

För förmånsbestämda planer beräknas kostnaden för för-

pliktelserna enligt den så kallade Project Unit Credit Method,

där en aktuariell beräkning görs vid varje årsbokslut.

Aktuariella vinster och förluster som överstiger 10% av det

större av nuvärde av koncernens förpliktelser och det verkliga

värdet av förvaltningstillgångarna periodiseras över den för-

väntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de

anställda som omfattas av planen.

Förmånsbestämda planer som redovisas i balansräkningen

utgör nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser, med juste-

ring för oredovisade aktuariella vinster och förluster samt

oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare

perioder reducerat för det verkliga värdet av förvaltningstill-

gångarna. I det fall en nettotillgång uppkommer redovisas

denna endast i den utsträckningen den representerar framtida

ekonomiska fördelar, till exempel i form av återbetalningar

från planen eller i form av minskningar av framtida avgifter

till planen.

I resultaträkningen utgörs kostnader för förmånsbestämda

pensionplaner av summan av kostnader avseende tjänstgöring

under innevarande och tidigare period, ränta på förpliktelsen

och förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna.

Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period

och tidigare perioder redovisas som personalkostnader.

Den beskrivna redovisningsprincipen ovan tillämpas bara

för koncernredovisningen. Moderbolaget och dotterföretagen

redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala

regler och föreskrifter i respektive land. Se vidare not 16.


Leasing

Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som

förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs

till leasetagaren definieras som ett finansiellt leasingavtal. Vid

ingången av år 2004 tecknades finansiella leasingavtal i Coop

Norden-koncernen till ett värde av 177 MSEK.

Leasingobjektet tas upp som en anläggningstillgång i balans-

räkningen. Avskrivningarna och räntorna på de finansiella lea-

singavtalen har redovisats enligt RR 6:99 innebärande att

avskrivningarna har påverkat rörelseresultatet medan räntorna

har påverkat det finansiella resultatet.

Övriga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal.

Tillgångar som leasas på detta sätt är huvudsakligen bilar,

datorer och annan kontorsutrustning. Sådana leasingavgifter

kostnadsföres i resultatet linjärt över leasingperioden.

Merparten av hyreskontrakten inom detaljhandeln är

omsättningsbaserade med varierande löptider och uppsäg-

ningstider. Eftersom lokalhyrorna därmed inte kan prognosti-

seras med tillräcklig noggrannhet ingår inte dessa i redovis-

ning av framtida leasingåtaganden.

Affärsområden och geografiska områden

Coop Norden-koncernen bedriver sin verksamhet i

Danmark, Norge och Sverige med kunder inom samma geo-

grafiska områden. Koncernens primära segment är geografis-

ka områden baserade på var kunderna är lokaliserade. Någon

sekundär indelningsgrund har inte bedömts vara aktuell.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt Redovisningsrådets

rekommendation RR7. Den indirekta metoden har använts

för att redovisa kassaflöden från den löpande verksamheten.

Likvida medel i kassaflödet innehåller kassa och banktillgo-

dohavanden, korta placeringar med en löptid under 90 dagar

samt kontokortsfordringar.

Kommande förändringar av redovisningsprinciper

Från den 1 januari 2005 kommer koncernen att tillämpa

redovisning enligt International Financial Reporting

Standards, IFRS. Dotterbolagen inom koncernen har ingen

skyldighet att upprätta rapporter enligt IFRS.

Vid första tertialrapporteringen kommer även jämförelse-

siffror för 2004 vara omräknade i enlighet med IFRS 1 First

time adoption, bryggan mellan tidigare redovisning och IFRS

kommer att fastställas.

Kartläggning av effekterna för Coop Norden-koncernen

har skett tillsammans med extern expertis under 2004. Vid

jämförelse med nu gällande IFRS föreligger större skillnader i

redovisning på följande områden:

Materiella anläggningstillgångar

Komponentindelning skall ske av materiella anläggningstill-

gångar. Avskrivningar skall sedan baseras på respektive kom-

ponents beräknade nyttjandeperiod. För Coop Norden kom-

mer detta främst beröra koncernens fastighetsbestånd.

Immateriella anläggningstillgångar

Avskrivning av goodwill är ej längre tillåten.

Finansiella Instrument

Skall i allmänhet redovisas till verkligt värde och beroende på

klassificering redovisas förändringar i eget kapital eller resultat-

räkningen. Följande områden avseende finansiella instrument

beräknas få betydande effekter på koncernens räkenskaper.

SäkringsredovisningSäkringsredovisning kommer appliceras för elprisrisker då

Coop Norden-koncernen har en betydande elförbrukning.

Elförbrukningen i kombination med den långa säkringshori-

sonten medför stora säkringsvolymer. Säkringsredovisningen

kommer endast att visas över eget kapital.

Övriga valutarisker består av ett mycket stort antal betal-

ningar för varuinköp varför säkringsredovisning skulle medfö-

ra betydande kostnader. Någon säkringsredovisning avseende

valutor kommer därför inte att ske.

DerivatredovisningLeverantörsskulder och kundfordringar i utländsk valuta skall

värderas till bokslutskurs. Valutakursdifferenser till följd av

omvärdering skall redovisas i det operationella resultatet.

Derivat skall värderas till verkligt värde med resultatförän-

dringar i resultaträkningen mot finansnettot. Det gäller både

realiserade och orealiserade resultat för derivatkontrakten.


Noter

Not 1 Nettoomsättning per marknadssegment, geografiska marknaderElimineringar

Sverige Norge Danmark etc Summa

MSEK 2004 2003 2004 2003 2004 2003 2004 2003 2004 2003

INTÄKTER

Extern omsättning 26 529 27 654 17 398 15 939 35 826 35 611 84 84 79 837 79 288

Övriga intäkter 502 739 1 830 1 888 4 244 3 852 112 287 6 688 6 766

Intern omsättning 13 15 6 4 418 57 – 437 – 76 — —

Summa rörelsens intäkter 27 044 28 408 19 234 17 831 40 488 39 520 – 241 295 86 525 86 054

RESULTAT

Resultat före struktur-kostnader per rörelsegren – 111 225 234 335 183 338 13 5 319 903

Strukturkostnader och engångseffekter — – 417 – 9 – 6 — – 15 – 21 155 – 30 – 283

Övrigt – 77 – 60 – 26 – 10 – 133 – 67 — — – 236 – 137

Resultat per geografisk marknad – 188 – 252 199 319 50 256 – 8 160 53 483

Övriga ofördelade kostnader 126 – 26

Rörelseresultat 179 457

Finansnetto – 403 – 435

Resultat efter finansiella poster – 224 22

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Tillgångar 7 947 8 312 3 880 3 510 10 763 10 478 – 5 827 – 3 256 16 763 19 044

Ofördelade tillgångar 4 361 4 057

Summa tillgångar 21 124 23 101

Skulder och avsättningar 7 171 7 032 3 110 2 136 7 941 8 440 – 6 085 – 4 225 12 137 13 383

Ofördelade skulder 4 759 5 887

Summa skulder och avsättningar 16 896 19 270

Nettoinvesteringar 337 298 81 97 176 78 3 2 597 475

Avskrivningar och nedskrivningar 672 617 111 117 461 467 4 2 1 248 1 203


Not 2 Övriga rörelseintäkterKoncernen Moderbolag

MSEK per 31 december 2004 2003 2004 2003

Bensinförsäljning 4 124,7 3 684,5 — —

Fakturering av omkostnader till Coop NKL 1 138,8 1 064,0 — —

Leverantörsbonus 501,2 455,9 — —

Realisationsvinst vid avyttring av fastigheter 33,7 185,4 — —

Realisationsvinst avyttring av Margarinfabriken, Norge — 133,0 — —

Realisationsvinst avyttring av Danskt Kaffekompagni, Danmark 12,5 — — —

Resultatgaranti från KF — 162,8 — —

Kedjeavgifter 156,3 161,3 — —

Externa hyresintäkter 67,6 100,0 — —

Utvecklingsbidrag egna butiker och DDF-butiker 99,5 92,7 181,5 179,4

FDB, medlemsadministration 30,1 — — —

Övrigt 506,3 713,3 314,5 50,0

Summa 6 670,7 6 752,9 496,0 229,4

Not 3 Arvode till revisorerKoncernen Moderbolag

MSEK 2004 2003 2004 2003

Kostnad för revision genomförd av valda revisorer

Deloitte & Touche 5,9 6,0 0,9 0,9

NorAudit 1,3 1,3 — —

Summa revision 7,2 7,3 0,9 0,9

Kostnad för konsultationer genomförda av valda revisorer

Deloitte & Touche 4,0 3,4 1,5 1,0

NorAudit 0,3 1,6 — —

Summa konsultation 4,3 5,0 1,5 1,0

Summa 11,5 12,3 2,4 1,9

Not 4 Leasing

Pant & returautomater

Leasingavgifter per år MSEK 2004 2003

Inom ett år 48 —

Mellan ett till fem år 146 —

Senare än fem år 0 —

Finansiell leasing redovisas i not 9.

Coop Norden-koncernen innehar ett fåtal operationella leasing-

avtal av väsentlig karaktär. Kontrakten avser pant- och retur-

maskiner med avtalspartner Tomra. November 2003 tecknades

avtal för operationellt leasing med Tomra. Leasingperioden är

5 år till ett sammanlagt värde av 160 MSEK. Avtalet gäller från

och med 2004-01-01. De totala kostnaderna för leasingavtalen

2004 är 46 (–) MSEK. Leasingavgifterna för avtalen är baserade

på STIBOR. Avtalen är uppsägningsbara och bolaget kan vid slu-

tet av leasingperioden välja mellan att leverera tillbaka utrust-

ningen, förlänga avtalen till marknadshyra eller köpa ut avtalen

till marknadspris. De framtida leaseavgifterna inklusive service

och OLP (Försäkring, Asset Management och IT Option

(Flexibilitet)):


Not 5 Medelantal anställda samt upplysning om könsfördelning och sjukfrånvaro1)

Medelantal anställda 2004 2003

Antal AntalKoncernen anställda Varav kvinnor Varav män anställda Varav kvinnor Varav män

Sverige 10 023 5 660 4 363 11 591 6 698 4 893

Norge 1 690 409 1 281 1 796 420 1 376

Danmark 12 587 6 314 6 273 13 700 6 830 6 870

Koncernen totalt 24 300 12 383 11 917 27 087 13 948 13 139

Moderbolag

Sverige 157 63 94 19 9 10

Norge 1 — 1

Danmark 5 1 4

Moderbolaget totalt2) 157 63 94 25 10 15

1) Exklusive anställda i de 120 butiker som i Coop Sverige bedrivs på franchisebasis.2) Ökningen av antalet anställda beror på att verksamheter överflyttats från Coop Norden Sverige AB till moderbolaget Coop Norden AB.

Könsfördelning ledande befattningshavare2004 2003

Koncernen Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt Varav kvinnor Varav män

Styrelseledamöter 38 6 32 39 7 32

Vd, övrig företagsledning 44 10 34 44 10 34

Koncernen totalt 82 16 66 83 17 66

2004 2003

Moderbolag Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt Varav kvinnor Varav män

Styrelseledamöter 15 2 13 15 2 13

Vd, övrig företagsledning 15 2 13 10 1 9

Totalt 30 4 26 25 3 22

Moderbolaget

Sjukfrånvaro, % 2004 2003

Total sjukfrånvaro, helår 1,6 0,4

– långtidssjukfrånvaro, mer än 60 dagar 0,4 1)

– sjukfrånvaro för män 1,0 0,1

– sjukfrånvaro för kvinnor 2,4 0,9

– anställda –29 år 1,0 2)

– anställda 30–49 år 1,5 0,1

– anställda 50 år– 1,8 2)

1) Ingen långtidssjukfrånvaro finns för CNAB under 2003. 2) Åldersgruppen består av färre än 10 individer 2003.

Not 6 Löner och andra ersättningarKoncernen Moderbolaget

MSEK per 31 december 2004 2003 2004 2003

Moderbolag

Styrelse och vd 9,7 8,9 9,7 8,9

Övriga 93,9 85,1 93,9 85,1

Summa 103,6 94,0 103,6 94,0

Dotterbolag i Sverige

Styrelse och vd 5,5 4,8 — —

Övriga 2 477,5 2 892,5 — —

Summa 2 453,0 2 897,3 — —


Forts. not 6

Koncernen ModerbolagetDotterbolag i Norge 2004 2003 2004 2003


Övriga 736,4 741,4 — —

Summa 739,6 744,3 — —

Dotterbolag i Danmark


Övriga 3 994,0 3 987,7 — —

Summa 4 022,2 3 992,5 — —

Koncernen totalt 7 318,4 7 728,1 — —

Sociala kostnader

Sociala kostnader 1 735,1 1 862,6 67,0 39,2

Varav pensionskostnader: 512,6 501,2 30,8 15,8

Summa 1 735,1 1 862,6 67,0 39,2

Totalt 9 053,5 9 590,7 170,6 133,2

Inga tantiem eller resultatbaserade ersättningar har utgått till

vd eller styrelse under räkenskapsåret.

Enligt bolagsstämmans beslut utgår styrelsearvode intill

nästa ordinarie bolagsstämma med 1 772 KSEK, varav 250

KSEK till styrelsens ordförande Ebbe Lundgaard. De två vice

ordföranden har erhållit 150 KSEK vardera och övriga ledamö-

ter 100 KSEK vardera. Suppleanter erhåller ersättning om

2 KSEK per möte sammantaget 22 KSEK. Totalt har 1 435

(1 772) KSEK utbetalats under 2004.

Coop Nordens koncernchef och verkställande direktör

Svante Nilsson tillträdde den 1 februari 2003. Enligt avtal har

vd lön uppgående till 7 800 KSEK per år exklusive semester-

tillägg. I tillägg kan bonus utgå baserat på Coop Nordens

finansiella utveckling. Inga resultatbaserade ersättningar har

utgått till vd för 2004. Till tjänstepension ska årligen inbetalas

35% av fast lön. Det finns inget avtalat mellan vd och bolaget

om särskild pensionsålder.

Vid uppsägning från bolagets sida har vd uppsägningslön i

12 månader samt avgångsvederlag motsvarande 12 månaders

lön. Avräkning sker av uppsägningslönen mot ersättning från

ny arbetsgivare. Verkställande direktören har en uppsägningstid

om 6 månader vid egen uppsägning. Inga andra ersättningar

utgår vid egen uppsägning.

I riktning mot en mer integrerad organisation har lednings-

grupperna i Coop Norden Sverige AB och Coop Norden

Danmark A/S avvecklats i november 2004.

Avvecklingen medför avgångsvederlag för tidigare vd i den

danska verksamheten på sammantaget 16,7 MSEK.

Övriga personer i ledningsgrupperna har fortsatta anställ-

ningar inom Coop Norden koncernen.

Övriga ledande befattningshavare har marknadsmässiga

anställningsvillkor. Utöver uppsägningstid finns avtal om

avgångsvederlag som omfattar mellan 0–18 månadslöner. För

vissa ledande befattningshavare har avtal träffats om pension

från 60 till 62 års ålder. Coop Norden koncernen har både

avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensioner. Se vidare not

16, ersättning till anställda.

Koncernens totala nettoförändring av omstrukturerings-

kostnader avseende personal har belastat resultatet med

47,9 (288,1) MSEK. Moderbolaget har under året belastats

med lönekostnader som följd av omstruktureringar i de

nordiska ledningsgrupperna med totalt 0,8 (33,2) MSEK.

Not 7 Upplysningar om närstående

Coop Norden AB ägs av KF till 42%, FDB till 38% och Coop NKL till 20%.

Följande transaktioner över Coop Norden-koncernens resultaträkning har skett med de tre ägarbolagen.

Koncernen, MSEK 2004 2003

Intäkter

Coop NKL 18 507,8 16 976,5

KF — 162,8

FDB 30,1 31,6

Summa 18 537,9 17 170,9


Forts. not 7

Koncernen, MSEK 2004 2003

Kostnader

FDB – 39,1 – 38,9

Summa – 39,1 – 38,9

Några transaktioner med styrelseledamöter, ledande be-

fattningshavare eller nyckelpersoner, utöver lön och andra

ersättningar har inte förekommit (se not 6 Löner och andra

ersättningar).

Intäkter från Coop NKL hänför sig till apportavtalet mellan

Coop Norden AB och Coop NKL och påverkar specifikt verk-

samheten i Coop Norge. Jämfört med Sverige och Danmark

där koncernen bedriver butiksverksamhet, utgörs den norska

verksamheten av grossistverksamhet och merparten av all för-

säljning är till Coop NKL. Coop Norge ska enligt avtalet pris-

sätta sina varor och tjänster så att viss procent av omsätt-

ningen erhålls som rörelseresultat.

Intäkter från FDB hänför sig till apportavtalet mellan Coop

Norden AB och FDB innebärande att Coop Danmark ska täcka

del av FDB's föreningsomkostnader.

Coop Norden AB har under året fakturerat en utvecklings-

avgift till de danska, norska och svenska detaljhandelsföre-

ningarna på totalt 97,9 (92,7) MSEK. 69% (59%) av den tota-

la försäljningen i moderbolaget avser försäljning till övriga

koncernbolag. 24% (14%) av de totala rörelsekostnaderna

i moderbolaget avser kostnader från övriga koncernbolag.

Not 8 Immateriella anläggningstillgångar

Patent Förskott av-Balanserade licenser seende im-utgifter för samt Hyresrätter materiella

utvecklings- liknande och liknande anläggnings-Koncernen, MSEK arbeten etc rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar1) Totalt

Ingående anskaffningsvärden 260,3 68,4 4,1 46,1 65,5 444,4

Inköp 40,9 5,7 0,0 5,6 – 3,1 49,1

Försäljningar/utrangeringar — -0,1 – 0,9 — — – 1,0

Omklassificeringar 50,7 1,2 — 0,0 – 51,9 0,0

Omräkningsdifferenser – 0,3 — 0,1 – 0,2 — – 0,4

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 351,6 75,2 3,3 51,5 10,5 492,1

Ingående avskrivningar – 90,2 – 25,1 – 3,2 – 21,1 — – 139,6

Årets avskrivningar – 65,2 – 14,9 0,0 – 7,0 — – 87,1

Försäljningar/utrangeringar — 0,1 — — — 0,1

Omräkningsdifferenser 0,2 — – 0,1 0,1 — 0,2

Utgående ackumulerade avskrivningar – 155,2 – 39,9 – 3,3 – 28,0 — – 226,4

Ackumulerade nedskrivningar enligt plan

Årets nedskrivningar – 47,3 — — — — – 47,3

Utgående ackumulerade nedskrivningar – 47,3 — — — — – 47,3

Utgående planenligt restvärde 149,1 35,3 0,0 23,5 10,5 218,4

Under föregående räkenskapsår uppgick avskrivningarna till 67,2 MSEK. 1) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.

Patent, licenser samt Moderbolag, MSEK liknande rättigheter Goodwill Totalt

Ingående anskaffningsvärden 0,6 19,0 19,6

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0,6 19,0 19,6

Ingående avskrivningar – 0,4 – 3,8 – 4,2

Årets avskrivningar – 0,2 – 3,8 – 4,0

Utgående ackumulerade avskrivningar – 0,6 – 7,6 – 8,2

Utgående planenligt restvärde 0,0 11,4 11,4

Under föregående räkenskapsår uppgick avskrivningarna för moderbolaget till 4,1 MSEK.


Not 9 Materiella anläggningstillgångar

Maskiner och Inventarier, PågåendeByggnader, andra tekniska verktyg och Finansiell nyanläggning

Koncernen, MSEK mark anläggningar installationer leasing och förskott Totalt

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärden 8 511,3 656,6 7 137,2 — 87,9 16 393,0

Inköp 77,8 35,7 548,9 176,9 124,3 963,6

Försäljningar/utrangeringar – 183,9 – 100,1 – 552,7 — — – 836,7

Omklassificeringar 33,8 7,7 107,9 — – 115,1 34,3

Omräkningsdifferenser – 8,6 7,8 – 6,6 — 0,7 – 6,7

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 430,4 607,7 7 234,7 176,9 97,8 16 547,5

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående avskrivningar – 1 394,7 – 468,5 – 4 176,0 – 3,9 — – 6 043,1

Försäljningar/ utrangeringar 24,8 77,1 482,4 — — 584,3

Årets avskrivningar – 173,2 – 50,0 – 841,3 – 36,0 — – 1 100,5

Omräkningsdifferenser 0,8 – 5,5 9,0 — — 4,3

Utgående ackumulerade avskrivningar – 1 542,3 – 446,9 – 4 525,9 -39,9 — – 6 555,0

Ackumulerade nedskrivningar enligt plan

Ingående nedskrivningar – 15,1 — — — — – 15,1

Omklassificeringar — — – 34,3 — — – 34,3

Försäljningar/utrangeringar 3,2 — — — — 3,2

Årets nedskrivningar – 12,7 – 0,2 – 0,1 — — – 13,0

Återförda nedskrivningar — — 31,9 — — 31,9

Utgående ackumulerade nedskrivningar – 24,6 – 0,2 – 2,5 — — – 27,3

Utgående planenligt restvärde 6 863,5 160,6 2 706,3 137,0 97,8 9 965,2

Under föregående räkenskapsår uppgick avskrivningarna till 1 126,8 MSEK. Bokfört värde på mark 2004-12-31 uppgår till 286,5 MSEK.

FInansiell leasing

Coop har finansiella leasingkontrakt avseende lastbilar och

släpkärror, samt en mindre del butiksinventarier.

Leasingavgifterna och de variabla utgifterna för ränta och

interimsavgifter för samtliga ovanstående avtal är beräknade

vid ränteläget per angiven basdag och ränteparameter "Stibor

30 dagar". Avtalen är uppsägningsbara, innehållande en åter-

köpsklausul.

Efter leasingperiodens slut förlängs kontraktet automatiskt

ett år i sänder om uppsägning ej skett tidigast nio månader

och senast sex månader före leasingperiodens utgång. Coop

Norden Sverige AB äger rätt att vid leasingperiodens slut, om

uppsägning skett och under förutsättning att betalningarna

enligt kontraktet rätteligen fullgjorts, anvisa en köpare av lea-

singobjektet för en kontant köpeskilling (exkl. moms) som

motsvarar det restvärde för aktuellt leasingobjekt som följer av

leasingkontraktet.

Totalt erlagda leasingavgifter uppgick till 40,5 MSEK (–). Vari-

abla avgifter har påverkat årets leaseavgifter med 4,7 MSEK (–).

Framtida minimileaseavgifter och dess nuvärde för finansiella leasingavtal gällande på balansdagen:

MSEK 2004 2003

Framtida minimi- Nuvärde av framtida Framtida minimi- Nuvärde av framtidaFörfallotidpunkt leaseavgifter minimleaseavgifter leaseavgifter minimleaseavgifter

Inom 1 år 33 32 — —

1–5 år 57 51 — —

över 5 år — — — —

Summa 90 83 — —


Not 10 Ränteintäkter och liknande resultatposterKoncernen Moderbolaget

MSEK 2004 2003 2004 2003

Räntor, koncernföretag — — 134,3 199,7

Räntor, externa 17,9 41,1 1,2 14,5

Summa 17,9 41,1 135,5 214,2

Not 11 Räntekostnader och liknande resultatposterKoncernen Moderbolaget

MSEK 2004 2003 2004 2003

Räntor, koncernföretag — — – 20,4 – 9,3

Räntor, externa inkl bankkostnader – 379,1 – 473,8 – 248,4 – 303,9

Kursförluster – 32,2 – 1,8 – 32,9 – 1,7

Övriga finansiella poster – 9,7 — — —

Summa – 421,0 – 475,6 – 301,7 – 314,9

Not 12 Skatt på årets resultatKoncernen Moderbolaget

MSEK 2004 2003 2004 2003

Aktuell skattekostnad – 50,0 – 42,9 — —

Justering av aktuell skatt från tidigare år — – 26,6 — —

Återföring av tidigare aktiverad uppskjuten skatt på underskottsavdrag –183,7 11,2 –64,6 —

Uppskjuten skatt avseende övriga temporära skillnader 43,7 67,0 — 35,5

Summa – 190,0 8,7 – 64,6 35,5

Forts. not 9

Maskiner och Inventarier, PågåendeByggnader, andra tekniska verktyg och nyanläggning

Taxeringsvärden fastigheter i Sverige, MSEK mark anläggningar installationer och förskott Totalt

Byggnader 1 032,4 — — — 1 032,4

Mark 203,8 — — — 203,8

Summa 1 236,2 — — — 1 236,2

Inventarier, verktygModerbolag, MSEK och installationer Totalt

Ingående anskaffningsvärden 5,9 5,9

Inköp 3,0 3,0

Utrangering/försäljning – 4,3 – 4,3

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4,6 4,6

Ingående avskrivningar – 2,5 – 2,5

Årets avskrivningar – 0,9 – 0,9

Utrangering/försäljning 1,8 1,8

Utgående ackumulerade avskrivningar – 1,6 – 1,6

Utgående planenligt restvärde 3,0 3,0

Under föregående räkenskapsår uppgick avskrivningarna för moderbolaget till 1,3 MSEK.


Sambandet mellan årets skattekostnad och redovisat resultat före skattKoncernen Moderbolaget

MSEK 2004 2003 2004 2003

Redovisat resultat före skatt – 223,9 22,2 – 61,1 – 127,3

Skatt enligt aktuell skattesats, 28% 62,7 – 6,2 17,1 35,6

Ej bokförd uppskjuten skatt på årets underskottsavdrag – 99,4 — – 16,9 —

Justering av skattekostnad från tidigare år — – 26,4 — —

Justering av uppskjuten skatt från tidigare år – 151,6 — – 64,6 —

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader – 7,7 – 8,3 – 0,2 – 0,1

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 6,5 49,1 — —

Justering för olika skattesatser i olika utländska dotterföretag – 0,5 0,5 — —

Summa – 190,0 8,7 – 64,6 35,5

Den gällande skattesatsen har beräknats med utgångspunkt från den skattesats som gäller för moderbolaget och har uppgått till 28%.

Uppskjuten skattefordran hänför sig till följande

Ackumulerade underskottsavdrag 110,4 188,5 — 62,5

Temporära skillnader 398,8 434,4 — 2,1

Summa 509,2 622,9 — 64,6

Uppskjuten skatteskuld hänför sig till följande

Temporära skillnader 6,2 — — —

Summa 6,2 — — —

I Coop Sverige-koncernen och Coop Norden AB förekommer det outnyttjade underskottsavdrag om cirka 1 325 MSEK för vilka ingen

uppskjuten skattefordran har redovisats då det råder en osäkerhet när skattepliktiga överskott att nyttja dessa kommer att uppstå.

Övriga underskottsavdrag i Coop Norden Danmark, Coop Norden Trading och Coop Norge har tagits upp till sina fulla värden, då de

beräknas kunna nyttjas mot framtida vinster.

Not 13 Andelar i koncernföretagModerbolaget

MSEK 2004 2003

Ingående balans 5 433,0 4 893,9

Nyemission — 701,9

Resultatgaranti — – 162,8

Nedsättning av aktiekapital i Coop Norge AS – 658,5 —

Utgående balans 4 774,5 5 433,0

ModerbolagetsAndelar i koncernföretag, MSEK Org nr. Säte Antal andelar andel i % Bokfört värde

Coop Norden Sverige AB 556030-5921 Stockholm 110 988 100 1 502,2

Coop Norden Danmark A/S 26 25 94 95 Köpenhamn 101 000 100 2 490,7

Coop Norge AS 961 271 460 Oslo 100 000 100 538,7

Coop Norden Trading A/S 20 40 61 94 Köpenhamn 15 100 242,9

Totalt 4 774,5

KoncernensIndirekta andelar i koncernbolag och intresseföretag, MSEK Org nr. Säte andel i % Bokfört värde

Coop Sverige Fastigheter AB 556435-4453 Stockholm 100 —

Coop Sverige Distributionsfastigheter AB 556009-3808 Stockholm 100 —

Coop Norge Industri A/S 982 722 411 Norge 100 —

Coop Norge Kaffe A/S 882 722 422 Norge 100 —

Forts. not 12


KoncernensMSEK Org nr. Säte andel i % Bokfört värde

Goman Bakeren Holding A/S 863 948 592 Norge 100 —

Goman Bakeriet AS, Östfold 918 828 761 Norge 100 —

Goman Bakeriet AS, Oslo 943 375 623 Norge 100 —

Goman Bakeriet AS, Hönefoss 918 233 644 Norge 100 —

Goman Bakeriet AS, Jären 933 570 649 Norge 100 —

Goman Bakeriet AS, Trondheim 918 686 681 Norge 100 —

Goman Bakeriet AS, Nord-Tröndelag 915 811 655 Norge 100 —

Goman Bakeriet AS, Sörlandet 979 580 770 Norge 100 —

Goman Lettbakt Östfold AS 980 656 292 Norge 100 —

A/S Röra Fabrikker 916 915 144 Norge 95 —

A/S Margarinfabrikken Norge 914 742 811 Norge 100 —

Fakta AS 11 51 74 98 Köpenhamn 100 —

Irma AS 43 26 47 10 Köpenhamn 100 —

Rita AS 14 72 27 93 Köpenhamn 100 —

Dansk Kaffekompagni AS 14 34 01 06 Köpenhamn 100 —

Dansk vinimport Vejle Aps 66 95 94 14 Köpenhamn 100 —

NAF International A m b a 17148419 Köpenhamn 70 —

Ejendomsaktieselskabet af 22.juni 1966 21 51 08 15 Köpenhamn 50 1,7

Gränby Miljö och Retur 556222-2199 Uppsala 35 0,4

Aktieselskabet af 25. april 1963, Åbenrå 63 92 31 17 Åbenrå 30,48 1,6

Totalt 3,7

NAF International Amba är under likvidation och beräknas vara avslutad under första halvåret 2005.Likvidationen beräknas ge ett överskott.

Not 14 Andelar i joint ventures

Moderbolaget, MSEK 2004-12-31 2003-12-31

Ingående balans — —

Årets inköp 3,7 —

Utgående balans 3,7 —

Moderbolagetsandel i %av kapital

MSEK Organisationsnr. Säte och röster Bokfört värde

Intergroup A.m.b.a 18427990 Köpenhamn 50 3,7

Intergroup Far East Ltd. — Hong Kong 50 —

Sammandrag av ägarandelar av resultat- och balansposter för joint ventures

Moderbolaget, MSEK 2004 2003

Nettoomsättning 24,0 —

Rörelseresultat 2,1 —

Skatt -0,4 —

Årets resultat 1,7 —

Anläggningstillgångar 2,6 —

Omsättningstillgångar 10,1 —

Summa tillgångar 12,7 —

Eget Kapital 8,4 —

Kortfristiga skulder 4,3 —

Summa eget kapital och skulder 12,7 —

Forts. not 13


Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterKoncernen Moderbolaget

MSEK 2004 2003 2004 2003

Förutbetalda hyror 162,5 212,1 — 0,9

Övrigt 256,9 262,9 11,4 0,2

Upplupen fakturering 143,9 95,9 — —

Upplupna ränteintäkter 2,5 12,6 — 4,5

Summa 565,8 583,5 11,4 5,6

Not 16 Ersättning till anställda

Coop Norden koncernen har både avgiftsbestämda och för-

månsbestämda pensionplaner. Coop Norden Danmark A/S har

dock endast avgiftsbestämda planer. Enligt avgiftsbestämda

planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juri-

disk enhet och har inte några förpliktelser att betala ytterligare

avgifter.

De förmånsbaserade planerna innebär att den anställde

garanteras en pension motsvarande en viss procentsats av slut-

lönen vid full tjänstetid. För full tjänstetid krävs 30 tjänstgö-

ringsår mellan 28 och 65 års ålder. I de förmånsbaserade plan-

erna ska nuvärdet av pensionsförpliktelserna beräknas årligen

utifrån vissa antaganden. Vid beräkningen ska flera aktuariella

antaganden göras såsom löneökningar, avgångstakt, inflation,

diskonteringsränta mm. Pensionsförpliktelserna i Coop Norden

AB och Coop Norden Sverige AB avseende ålderspension tryg-

gas genom KP pensionstiftelse. I stiftelsen tryggas endast tem-

porär och livsvarig ålderspension. Stiftelsetillgångarna utgörs

av förvaltningstillgångar avseende pensioner och värderas till

marknadsvärde.

Då den aktuariella vinsten eller förlusten på pensionsförplik-

telser och förvaltningstillgångar överstiger en korridor motsva-

rande 10% av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna

eller marknadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs

det överstigande beloppet över de anställdas återstående

anställningstid.

Familjepension och sjukpension tryggas genom KP pen-

sionskassa för de svenska bolagen. Arbetsgivare har även möj-

lighet att trygga ålderspension i pensionskassan. Nyintjänande

av pensionsrätt inom den svenska delen sker huvudsakligen till

en fastställd plan hos KP Pensionskassa. Inför årsskiftet har det

av tekniska skäl inte varit möjligt att genomföra en värdering

av pensionskassan som en förmånsbestämd plan. Vi har därför

behandlat den som en avgiftsbestämd pensionplan.

Coop Norge AS har endast förmånsbaserade pensionspla-

ner. Aktuariell beräkning är gjord 2004, varför även de ingår i

nedanstående uppställningar. Pensionsmedlen finns hos

Storebrand Livforsikring.

Koncernen, MSEK 2004

Pensionskostnad

Kostnad intjänade förmåner under perioden 63,8

Räntekostnad 156,7

Avkastning på förvaltningstillgångar – 136,1

Skuldminskning till följd av skuldreducering – 5,6

Amortering av aktuariella vinster (–) förluster (+) 0,0

Pensionskostnad för perioden 78,8

Pensionskostnader avgiftsbestämda planer 265,3

Löneskatt på pensionskostnader 25,6

Totala pensionskostnader 369,7

Förändring av pensionsförpliktelse

IB Förpliktelse 0,0

Byte av redovisningsprincip 3 051,9

Kostnad intjänade förmåner under perioden 63,8

Räntekostnad 156,7

Administrativa kostnader – 4,8

Pensionsutbetalningar – 205,0

Skuldminskning till följd av skuldreducering – 5,6

Netto utflyttad skuld – 8,4

Aktuariell vinst (–) / förlust (+) 123,7

UB Förpliktelse 3 172,3


Forts. not 16

Koncernen, MSEK 2004

Förändring av skuld i balansräkningen

IB skuld i balansräkningen 0,0

Byte av redovisningsprincip:

Pensionsförpliktelse 3 051,9

Förvaltningstillgångar – 2 860,5

Skuld (+)/Fordran (–) som redovisas i balansräkning 191,4

UB skuld i balansräkningen

Pensionsförpliktelse 3 172,3

Förvaltningstillgångar – 2 942,2

Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster – 52,1

Övriga pensionsförpliktelser 7,6

Skuld (+)/Fordran (–) som redovisas i balansräkning1) 185,6

Förändring av förvaltningstillgångar

IB Förvaltningstillgångar 0,0

Byte av redovisningsprincip 2 860,5

Förväntad avkastning 136,1

Uttag pensionskostnader – 199,3

Administrativa kostnader – 3,4

Premier – 2,9

Inbetalning till pensionsstiftelse 85,7

Netto utflyttade medel – 6,0

Aktuariell vinst (+)/förlust (-) 71,6

UB Förvaltningstillgångar 2 942,2

Ekonomiska antaganden

Genomsnittlig diskonteringsränta, % 4,3–6,0

Långsiktigt löneökningsantagande, % 3,0–3,2

Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet, % 3,2

Långsiktigt inflationsantagande, % 2,2–3,0

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % 4,4–6,0

1) Totalen på 185,6 är ett nettobelopp som består av dels en skuld om 203,6 samt en långfristig fordran om 18,0.

Avkastning på förvaltningstillgångar, MSEK 2004

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 136,0

Aktuariella vinster (+)/förluster (–) 73,2

Verklig avkastning 209,2

Aktuariella vinster /och förluster, MSEK 2004

Ingående balans, aktuariella vinster (+)/förluster (–) 0

Aktuariella vinster (+)/förluster (–), pensionsförpliktelse – 123,7

Aktuariella vinster (+)/förluster (–), förvaltningstillgångar 71,6

Utgående balans aktuariella vinster (+)/förluster(–) – 52,1

Förvaltningstillgångarnas fördelning, % 2004

Tillgångsslag

Räntebärande värdepapper 60,20

Aktier 29,80

Fastigheter 10

Ovanstående uppgifter om förvaltningstillgångarnas fördelning gäller för Coops Svenska verksamhet. Coop Norge har sina förvaltningstillgångar fonderade hos Storebrand Forsikring och kan inte särskiljas på de olika tillgångsslagen för Coop Norge separat.


Not 19 Specifikation erhållna/betalda räntor Koncernen Moderbolaget

MSEK 2004 2003 2004 2003

Erhållna räntor 28 42,7 87,1 224,0

Betalda räntor – 412,3 – 428,4 – 173,4 – 275,6

Övriga finansiella poster – 41,6 – 6,6 – 11,3 – 2,9

Summa – 425,9 – 392,3 – 97,6 – 54,5

Not 17 AvsättningarÅrets förändring över resultaträkningen

AvsättningarIngående och åter- Upp- Utgående

Koncernen, MSEK balans föringar lösningar balans

Avsättningar för omstruktureringar 282,4 4,4 – 160,4 126,4

Avsättning MedMera-premier 90,2 — – 4,6 85,6

Övrigt 0,4 — – 0,1 0,3

Belopp vid årets utgång 373,0 4,4 – 165,1 212,3

Avsättningar beräknas att tas i anspråk under 2005.Årets förändring över resultaträkningen

AvsättningarIngående och åter- Upp- Utgående

Moderbolaget, MSEK balans föringar lösningar balans

Avsättningar omstruktureringar 23,0 19,4 – 13,4 29,0

Belopp vid årets utgång 23,0 19,4 – 13,4 29,0

Avsättningar beräknas att tas i anspråk under 2005.

Not 18 Räntebärande skulderKoncernen Moderbolaget

Långfristiga räntebärande skulder, MSEK 2004 2003 2004 2003

Förfallotid mellan 1–5 år 881,3 4 451,0 605,9 4 010,1

Förfallotid senare än 5 år 1 849,7 1 966,1 0 —

Summa 2 731,0 6 417,1 605,9 4 010,1


Kortfristiga räntebärande skulder, MSEK 2004 2003 2004 2003

Banklån 1 571,3 87,4 1 494,4 —

Checkräkningskrediter 1 395,7 36,5 1 395,7 36,6

Summa 2 967,0 123,9 2 890,1 36,6

Summan av beviljade checkräkningskrediter uppgår till 3 840

MSEK, varav 1 396 MSEK utnyttjades per 2004-12-31.

Den revolverande kreditfaciliteten om 3 100 MSEK (varav

utnyttjat 1 494,3 MSEK) är behäftad med finansiella åtaganden,

så kallade financial covenants.

Dessa definieras som nyckeltal avseende nettoskuldsättning-

och räntetäckningsgrad samt soliditet.

Ej räntebärande långa skulder 5,8 (11,0) MSEK avser

depositioner som förfaller senare än 2005.

För mer information avseende finansiella risker se not 22,

Finansiell riskhantering och finansiella instrument.


Not 22 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Förfallostruktur kreditfaciliteter per 2004-12-31MSEK < 1 år 1–5 år > 5 år Totalt

Banklån 3 100 606 — 3 706

Realkrediter 39 167 1 843 2 049

Checkkrediter 3 840 — — 3 840

Finansiella leaseskulder 24 115 — 139

Summa 7 003 888 1 843 9 734

Coop Norden är genom sin verksamhet utsatt för olika typer

av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i

företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i

valutakurser, räntenivåer, elpriser samt refinansierings- och

kreditrisker. Koncernens finansverksamhet och hantering av

finansiella transaktioner är centraliserad till Coop Nordens

finansavdelning. Genom att centralisera finansverksamheten

uppnås betydande stordriftsfördelar, lägre finansieringskostnad

samt bättre kontroll och hantering av koncernens finansiella

risker. Den övergripande målsättningen är att optimera hante-

ringen av finansiella risker, kontinuerligt säkerställa en kost-

nadseffektiv betalningshantering samt initiera kapitalrationali-

seringsåtgärder. Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen

fastställd finanspolicy.

FinansieringCoop Nordens finansiella nettoskuld uppgick per den 31

december 2004 till 4 608 MSEK, fördelat på låneskuld 5 698

MSEK, likvida medel och finansiella fordringar 1 081 MSEK.

Per 31 december fanns kreditramar motsvarande 9 596 MSEK

varav 5 560 MSEK utnyttjades (exkl. finansiell leaseskuld).

Koncernen har realkreditslån med fastigheter som säkerhet

till ett belopp motsvarande 2 050 MSEK på den danska mark-

naden. Löptiden kan till stor del bestämmas av låntagaren och

en genomsnittlig löptid överstigande 20 år är i Coop Nordens

fall möjlig att uppnå. Övriga kreditramar består av bilateral

bankfinansiering.



2005-05-13. Hos samma banker hade Coop Norden check-

krediter, vars förlängning i praktiken var knutna till den längre

finansieringen. Nya avtal, både checkkrediter och övriga

kreditfaciliteter, har under mars 2005 slutits med koncernens

relationsbanker.

Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterKoncernen Moderbolaget

MSEK 2004 2003 2004 2003

Semesterlöneskuld 951,3 991,6 23,8 7,5

Löner 287,4 510,4 — —

Sociala avgifter 248,7 282,5 8,2 2,5

Ej inkomna fakturor 199,3 184,1 6,7 7,5

Räntor 55,1 88,3 55,1 88,3

Övriga poster 651,1 765,5 30,1 28,6

Summa 2 392,9 2 822,4 123,9 134,4

Not 21 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelserKoncernen Moderbolaget

MSEK 2004 2003 2004 2003

Bankgarantier 235 212 — —

Fastighetsinteckningar 2 090 2 256 — —

Övriga poster 59 64 — —

Summa 2 384 2 532 — —

Garantiförbindelser & extern borgen 9 9 4 –

Solidariskt ansvar för Coop Norden AB med dotterbolag

att svara för skulden mot externa långivare 6 940 6 940 6 940 6 940

Summa 6 949 6 949 6 944 6 940


Forts. not 22

RänteriskRänterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar

på grund av förändringar i marknadsräntorna. En betydande

faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden och

hur snabbt en varaktig ränteförändring får genomslag på kon-

cernens räntenetto beror på placeringarnas och skuldernas

räntebindningstid.

Räntebindning finansiella skulder per 2004-12-31MSEK < 1 år 1–3 år 3–5 år > 5 år Totalt

Banklån 2 114 — — — 2 114

Realkrediter 1 705 — 344 — 2 049

Checkkrediter 1 396 — — — 1 396

Finansiella leaseskulder 24 91 18 6 139

Summa 5 239 91 362 6 5 698

I enlighet med skuldernas räntebindning skulle (ceteris paribus)

en momentan uppgång i marknadsräntorna med en procent-

enhet belasta koncernens finansnetto med 40 MSEK på 12

månaders basis. Hanteringen av koncernens ränteexponering

är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen

ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Den

underliggande upplåningen stämmer inte alltid överens med

den riskpolicy som uttrycks i finanspolicyn. Låneportföljens

räntebindning anpassas till riskstrategin genom användning av

olika typer av derivat.

Utestående räntederivat 2004-12-31, MSEK < 1 år 1–5 år > 5 år

Fordran

SEK 2 300 — —

Summa 2 300 — —

MSEK < 1 år 1–5 år > 5 år

Skuld

SEK – 1 400 – 900 —

Summa – 1 400 – 900 —

Enligt finanspolicyn är målsättningen att den genomsnittliga

räntebindningen skall vara 12 månader för de finansiella skul-

derna. Räntebindningen kan förändras i syfte att begränsa de

negativa effekterna av en förändring av marknadsräntorna.

Under året har den genomsnittliga räntebindningstiden varie-

rat mellan 7 och 16 månader. Vid utgången av 2004 uppgick

den till 7 månader.

KreditriskKoncernens finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker

gentemot finansiella motparter. Vid placering av likvida medel

uppstår kreditrisk och i handel med finansiella kontrakt upp-

står motpartsrisk. Denna risk begränsas genom val av kredit-

värdiga motparter och användadet av ISDA avtal. Coop

Norden är nettolåntagare och det är koncernens policy att

överskottslikviditet i första hand skall användas för att reducera

den externa upplåningen, vilket ytterligare bidrar till att redu-

cera kreditriskerna.

ValutariskKoncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. De

kommersiella betalningsflödena ger upphov till valutaväxlingar

då varuinköp görs i andra valutor än de i vilka koncernen har

försäljning och kostnader (transaktionsexponering).

Koncernens egna kapital påverkas av växelkursförändringar

när tillgångar och skulder i utländska dotterbolag räknas om

till svenska kronor (omräkningsexponering).

TransaktionsexponeringCoop Norden har en icke obetydlig del av varuinköpen i andra

valutor än kostnaderna vilket generar transaktionsexponering.

Koncernens transaktionsexponering fördelar sig på följande

valutor:

20052004 Prognos

Transaktionsexponering Belopp Belopp

EUR 3 754 4 130

USD 1 370 2 206

SEK 293 323

DKK 359 395

Övriga 54 60

Summa 5 830 7 114


Forts. not 22

Nettotillgångar utländsk valuta 2004-12-31, MSEK 2004-12-31 2003-12-31

DKK 2 868 2 812

NOK 770 1 373

Summa 3 638 4 185

Huvudprincipen är att denna exponering inte kurssäkras.

Kursdifferensen från omräkningen av utländska nettotillgångar

uppgick under 2004 till 7 MSEK, som redovisas direkt mot

eget kapital.

ElriskCoop Norden har en elförbrukning som årligen uppgår till

cirka 550 GWh. I syfte att reducera exponeringen mot förän-

dringar i elpriset används finansiella säkringar samt fysiska

leveransavtal med fast pris. Elmarknaden har kännetecknats av

stora prisfluktuationer medan koncernens elförbrukning är

relativt konstant över tiden. Som ett resultat av detta föreskriver

finanspolicyn en långsiktig prissäkringsstrategi.

Prissäkring el per 2004-12-31, GWh År Prognos elförbrukning Säkringar %

2004 552 397 72

2005 555 152 27

2006 557 67 12

2007 560 — —

Verkligt värdeVid fastställandet av verkligt värde används officiella mark-

nadsnoteringar på bokslutsdagen. I de fall sådana saknas görs

värdering genom diskontering av framtida kassaflöden till

noterad marknadsränta för respektive löptid.

2004 2003

MSEK Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde

Ränteswappar – 29 – 29 – 36 – 36

Valutaterminer — 8 – 12 – 12

Valutaoptioner — 1 — —

Elderivat — – 5 — —

Summa – 29 – 25 – 48 – 48

12 månaders bedömda Totala

Transaktionsexponering 2004-12-31 Nettoflöden säkringar Snittkurs

EUR 4 130 661 9,01

USD 2 206 533 6,63

SEK 323 123 —

DKK 395 34 1,21

Övriga 60 7 —

Summa 7 114 1 358

Resultat från valutasäkringarna inkluderas i rörelseresultatet

för respektive koncernbolag genom att inköp som valutasäkras

redovisas till säkringskurs. Resultateffekten av valutasäkringar

för 2004 uppgick till –65 MSEK. Värdet av ej ännu resultatför-

da säkringar uppgick per 31 december till 3 MSEK.

OmräkningsexponeringI samband med omvärdering av tillgångar och skulder i Coop

Nordens utländska dotterbolag till svenska kronor kan förän-

drade växelkurser påverka koncernens balansräkning.

Med transaktionsexponering avses alla lagda order, det vill

säga beställningar till leverantör där pris, volym och leverans-

tidpunkt är fastställda. I enlighet med koncernens finanspolicy

valutakurssäkras transaktionsexponering med valutaterminer

och valutaoptioner. Därutöver kan valutasäkring vidtas för

inköp utöver orderläggning för sådana leverantörsavtal där pris

är fastställt med hänsyn till produkternas lönsamhet, konkur-

renskraft och valutabedömning.


Not 23 Ej kassaflödespåverkande posterKoncernen Moderbolag

MSEK 2004 2003 2004 2003

Avskrivningar 1 200,8 1 194,0 4,9 5,4

Upplösning badwill — – 162,8 — —

Upplupna ej betalda räntor 5,7 42,5 — 46,6

Realisationsvinst/förlust – 21,5 – 220,6 2,5 —

Nedskrivningar 47,3 15,1 — —

Förändring avsättningar – 51,5 294,2 9,4 27,2

Värdering finansiella instrument — – 6,1 — —

Summa 1 180,8 1 156,3 16,8 79,2

Stockholm den 17 mars 2005

Ebbe Lundgaard Svante Nilsson

Styrelsens ordförande Vd

Bernt Aas Jan Andersson Björn Christensen

Holger Damgaard Per Danielsen Börje Fors

Nina Jarlbäck TorBjörn Jonsson Laszlo Kriss

Henrik Larsen Paul Mollerup Leif Olsson

Lisbeth Bull Husby Ulla Verholt

Vår revisionsberättelse har avgivits den 17 mars 2005

DELOITTE & TOUCHE AB

Jan Nilsson

Auktoriserad revisor

Not 24 Händelser efter balansdagen



2005-05-13.

Hos samma banker hade Coop Norden checkkrediter, vars

förlängning i praktiken var knutna till den längre finansieringen.

Nya avtal, både checkkrediter och övriga kreditfaciliteter, har

under mars 2005 slutits med koncernens relationsbanker.

I övrigt har inga händelser inträffat efter balansdagen men

före undertecknandet av denna årsredovisning som är att

betrakta såsom väsentliga.

Resultat- och balansräkningarna för koncernen och moderbolag kommer att

föreläggas ordinarie bolagsstämma den 10 maj 2005.


Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Coop Norden AB

Organisationsnummer 556585-8585

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och

bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning i Coop Norden AB för räkenskapsåret 2004. Det

är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsre-

dovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen.

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernre-

dovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed

i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen

för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och

koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för

belopp och annan information i räkenskapshandlingarna.

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna

och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av

dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som

styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat

årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera

den samlade informationen i årsredovisningen och koncern-

redovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvars-

frihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhål-

landen i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelse-

ledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig

mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot

eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid

med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsord-

ningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra

uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats

enligt årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild

av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet

med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är

förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens

övriga delar.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkning-

en och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen,

behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvalt-

ningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk-

ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 17 mars 2005

DELOITTE & TOUCHE AB

Jan Nilsson

Auktoriserad revisor


Definitioner

Riskbärande kapital

Beräknas som summan av redovisat eget kapital samt minori-

tetskapital.

Soliditet

Beräknas som summan av redovisat eget kapital och minori-

tetskapital i procent av balansomslutningen. Föregående år

inräknades garantikapital och förlagslån i soliditeten.

Nettoskuld

Beräknas som summa räntebärande skulder, minus summa

räntebärande tillgångar och likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Beräknas som nettoskuld dividerat med summan av eget

kapital och förlagslån.

Räntetäckningsgrad

Beräknas som rörelseresultat plus avskrivningar plus finansi-

ella intäkter i procent av finansiella kostnader.

Operativt sysselsatt kapital

Beräknas som anläggningstillgångar plus ej räntebärande till-

gångar minus ej räntebärande skuld.

Avkastning på operativt sysselsatt kapital

Beräknas som rörelseresultat i procent av genomsnittligt ope-

rativt sysselsatt kapital.


Vi bygger en stabil grund för framtidenEn tuff marknadsutveckling, ändringar i organisatio-

nen och införandet av en ny prisstrategi präglade

Coop Norden under 2004. Den dramatiskt ökade kon-

kurrensen inom detaljhandeln har inneburit att processen att

skapa en helt integrerad nordisk organisation, som skulle ha

tagit fyra till sex år, nu har genomförts på tre år.

Genom avskaffandet av nationella ledningar har vi nu en

nordisk organisation med direkt rapportering från kedjeche-

ferna till koncernchefen. Det är en kraftfull markering av

företagets fokus på driften och optimerar den mycket stora

potential vi har när det gäller inköp.

Det är klart att det alltid är riskabelt att ändra en organisa-

tion två gånger på 18 månader, men processen har lyckats.

De förändringar vi har genomfört är delvis dramatiska. I och

med att det har gått bra blir det en styrka att vi har kommit

ett steg närmare varandra, och vi kan på flera nivåer börja

nedmonteringen av de affärsmässiga kulturskillnader som alla

erkänner finns. Vi har blivit ett operationellt nordiskt bolag,

som inte tänker i nationer utan i kedjor och hur vi i Coop

Norden ska ta vara på dem. Dessutom servar vi den stora

mängden självständiga butiker.

Vi kan konstatera att den samlade inköpsvolymen ännu

inte riktigt lever upp till de förväntningar som vi hade vid

starten. Det kommer vi dock att arbeta för intensivt under

de kommande åren, så att vi får en ännu större potential i

Coop Norden.

Priserna kommer på plats

Vi har bestämt oss för att göra upp med den dåliga prisimage

som konsumentkooperationen har haft i hela Norden.

Därför har vi investerat stora belopp på prissänkningar och

på att få priserna på plats i förhållande till koncept och

marknad. Detta sker inte bara hals över huvud utan medvetet

och efter en strategi. Här finns också en orsak till att vi på

sista raden i år har ett resultat som inte är tillfredsställande.

Strategin bottnar i det val vi gjorde redan våren 2004. Vi

slog fast att vi skulle ändra konsumenternas uppfattning att

vi var dyrare än andra.

I år fortsätter vi arbetet, som sträcker sig över åren

2004–2006, att lägga en långsiktig och stabil grund för

Coop Norden. Vi har trimmat verksamheten så att den står

starkare och kan växa. Att skapa ett mer lönsamt sortiment

inom varje koncept tar dock tid. Förr erbjöd vi samma till

alla. I den verksamhet som vi startade för drygt tre år sedan

handlar det om att ha ett lönsamt sortiment, koncept för

koncept. Utvecklingen av egna varumärken står högt på dag-

ordningen och vi ska hålla kvar våra konkurrenskraftiga priser.

Vi fortsätter med våra besparingar så att vi är i nivå med våra

konkurrenter. Det innebär att vi ännu inte har uttömt våra

möjligheter att minska kostnaderna. I den affärsplan som vi

har godkänt och kommer att följa har det satts en agenda för

2005 som är tuff, utan att vara överambitiös när det gäller

förväntat resultat.

Det är samtidigt viktigt att vi som ägare har ett konstruktivt

tålamod – att vi förstår att detta är en lång och seg process.

En process som gör kooperationen stark och som gör att det

också i framtiden kommer att finnas ett medlemsägt detalj-

handelsföretag i Norden.

Styrelsesordförande har ordet

Ebbe Lundgaard, Styrelseordförande


Coop Nordens styrelse

Åtta gånger per år samlas Coop Nordens styrelse för ordinarie

styrelsemöten. Styrelsen har 15 medlemmar. Fem medlemmar

representerar KF i Sverige, fyra representerar FDB i Danmark

och tre representerar Coop NKL i Norge. Tre medlemmar är

fackliga representanter.

Under styrelsen arbetar mindre kommittéer med upp till

fem medlemmar, med uppgifter som inte kräver att hela

styrelsen är samlad. Till exempel finns det en kommitté som

förebereder styrelsemötena och en revisionskommitté.

Styrelsen utses formellt en gång om året på bolagsstämman

i maj. Det är ägarföreningarna som nominerar sina respektive

kandidater till valet.

De fackliga representanterna väljs för längre perioder åt

gången.

– I Coop Norden har vi en rätt stor styrelse med tydlig

ägarrepresentation. Att arbeta i en stor styrelse är krävande.

Vi har tagit på oss en särskild uppgift när vi har valt att vara

så många. Därför kommer vi att fortsätta att professionalisera

styrelsearbetet. Vi som sitter i styrelsen är valda som repre-

sentanter för ägarna – alla fem miljoner medlemmar. Vi sitter

i våra egna föreningar på ett förtroendemandat medan vi

sitter i Coop Nordens styrelse på ett mer professionellt mandat.

Därför befinner vi oss i ett spänningsfält och det är en

gemensam strävan för oss i styrelsen att agera professionellt

i förhållande till Coop Nordens intressen. Det är min upp-

gift som ordförande att säkerställa detta och jag tycker att vi

har kommit närmre varandra och förståelsen för uppgiften

under 2004. Det har varit en klar enighet i styrelsen om de

ändringar som har genomförts. Både när det gäller prispolicyn,

investeringen i prisnedsättningar och höstens organisations-

förändring som vi visste kunde vara riskfylld, i och med att

den kom så snart efter den senaste förändringen, säger styrelse-

ordförande Ebbe Lundgaard.

Så här styrs vi


Ebbe Lundgaard,född 1944, FDBOrdförande sedan [email protected]

Nina Jarlbäck, född 1946, KF1a vice ordförande sedan [email protected]

Per Danielsen, född 1948, Coop NKL2e vice ordförande sedan [email protected]

Jan Andersson, född 1944, KFLedamot sedan [email protected]

Bernt Aas, född 1948, Coop NKLLedamot sedan [email protected]

Palle Birk, född 1959Arbetstagarrepresentant,suppleant, sedan [email protected]

Björn Christensen, född 1944, Coop NKLLedamot sedan [email protected]

Holger Damgaard, född 1948, FDBLedamot sedan [email protected]

Börje Fors, född 1943, KFLedamot sedan [email protected]

Lisbeth Bull Husby, född 1950, Coop NKLSuppleant tom dec [email protected]

TorBjörn Jonsson, född 1941Arbetstagarrepresentant sedan [email protected]

Laszlo Kriss, född 1946, KFLedamot sedan [email protected]

Henrik Larsen,född 1957, FDBLedamot sedan [email protected]

Paul Mollerup, född 1966, FDBLedamot sedan [email protected]

Magnus Möller, född 1969Arbetstagarrepresentant, suppleant sedan [email protected]

Leif Olsson, född 1943, KF,Ledamot sedan [email protected]

Ulla Verholt, född 1948Arbetstagarrepresentant sedan [email protected]

John Thunes, Coop NKL, ledamot under 2004(Bild saknas)

Styrelse

Styrelse

Övre raden från vänster: Ebbe Lundgaard, Jan Andersson, Palle Birk, Börje Fors, Laszlo Kriss och Magnus MöllerMellerst raden från vänster: Nina Jarlbäck, Björn Christensen, Lisbeth Bull Husby, Henrik Larsen, Leif Olsson och Per Danielsen.Nedre raden från vänster: Bernt Aas, Holger Damgaard, TorBjörn Jonsson, Paul Mollerup och Ulla Verholt.

Ledning

Ledning

Svante Nilsson, född 1950Vd och [email protected]

Svein E. Skorstad, född 1948Vice vd, stf. [email protected]

Maria Arnholm, född 1958Koncerndirektör,[email protected]

Per Bank, född 1967Vice vd, kedjedirektörSupermarket [email protected]

Claes Eriksson, född 1951Koncerndirektör [email protected]

Thomas Evertsson, född 1964Kedjedirektör Supermarket [email protected]

Svein Fanebust, född 1953Vice vd, vd Coop [email protected]

Roger Gehrman, född 1946Vice vd, kedjedirektörStormarknad [email protected]

Överst från vänster: Svante Nilsson, Per Bank, Thomas Evertsson, VernerJensen, Erik Skånsberg, Svein E. Skorstad, Svein Fanebust, Lars Härenstam,Jan Lundgren, Michael Thurau, Maria Arnholm, Claes Eriksson, RogerGehrman, Claus Jensen och Toril Opsal Thorp.

Lars Härenstam,född 1949Koncerndirektör [email protected]

Claus Jensen, född 1954Kedjedirektör, vd [email protected]

Verner Jensen, född [email protected]

Jan Lundgren, född 1961Koncerndirektör [email protected]

Toril Opsal Thorp,född 1964T.f. direktör Affä[email protected]

Erik Skånsberg, född 1964Koncerndirektör Ekonomi och Finans, [email protected]

Michael Thurau, född 1965KedjedirektörStormaknad/Varuhus [email protected]

Coop Norden AB

Box 21

SE-101 20 Stockholm

Kungsgatan 49

Tel: +46 8 743 54 00

E-post: [email protected]

www.coopnorden.com

Dotterbolag:

Coop Norden Danmark A/S

Roskildevej 65

DK-2620 Albertslund

Tel: +45 43 86 43 86


www.coop.dk

Coop Norge AS

Østre Aker vei 264

Grorud

P.O Boks 21 Haugenstua

NO-0915 Oslo

Tel: +47 22 89 95 95


www.coop.no

Coop Norden Sverige AB

SE-171 88 Solna

Englundavägen 4, Solna

Tel: +46 8 743 10 00


www.coop.se

Solb

erg

• Tr

yck:

Göt

ebor

gstr

ycke

riet

• Fo

to:

Mag

nus

Fond

, A

nder

s Q

war

nstr

öm

SE

VAT

SE-

5565

85-8

585

coop Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2004

Investor Relations