cykelplan 2011 - skellefteå...derna transporter föreslår regeringen samma mål, att...

CYKELPLAN 2011För Skellefteå kommun

Skellefteå kommun931 85 Skellefteå

0910-73 50 [email protected]

Cykelplan 2011 för Skellefteå kommun

Projektledare: Lenita Hellman och Elin Blom Projektgrupp: Maria Liinasaari, Helen Lindström, Karin Våglund, Frida Feil, Carl-Henrik Barnekow, Kenth Smitt, Lars Nyström och Anna GemzellStyrgrupp: Ola Burström, Hans Andersson och Lars Höjetun Tjänstemän från kommunens förvaltningar har deltagit i framtagandet av handlingen.

1 INLEDNING 4

Uppdraget............................................................................. 4Planens syfte och mål........................................................ 4Trafikpolitiken nationellt.................................................. 6Den sektorsansvariga myndigheten............................ 6

2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANFÖRSLAGET 7

Utgångspunkter och mål................................................. 7På cykel i Skellefteå............................................................ 9Gång- och cykelvägnätet i Skellefteå........................ 14Beteendeförändrande arbete....................................... 17

3 FÖRSLAG ÖVERGRIPANDE 20

Cykelvägnätets uppbyggnad........................................20Gång- och cykelvägnätet år 2030............................... 21Utbyggnad och åtgärder i gång- och cykelvägnätet.................................................................... 21Vägvisning........................................................................... 22Cykelparkering................................................................... 22Servicestation och barometer...................................... 24Kartor..................................................................................... 24Kommunikationsplan...................................................... 25Turism, fritid och rekreation.......................................... 25Ytterligare utvecklingsmöjligheter............................. 25Drift och underhåll........................................................... 28Utförda åtgärder i Skellefteå 2011.............................. 31Föreslagna och planerade åtgärder .......................... 32Vision för Skelleftedalens gång- och cykelvägnät 2030.............................................................. 42

4 RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV GÅNG- OCH CYKELBANOR 45

Utformningsriktlinjer ...................................................... 45Utformning på sträcka .................................................... 46Korsningar och passager ............................................... 48Cykelparkering .................................................................. 49Belysning ............................................................................. 49Busshållplatser .................................................................. 50Hänsyn till alla trafikanter .............................................. 50Om- och nybyggnad ....................................................... 50

5 UPPFÖLJNING 51

Uppföljning ........................................................................ 51Genomförande .................................................................. 52Källor .................................................................................... 53

CYKELPLAN 2011 FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN

INN

EHÅ

LL

1 INLEDNING

UPPDRAGETGällande cykelplan skrevs 1985 och behandlade enbart åtgärder i Skelleftedalen. Fokus låg då på att knyta sam-man de separata cykelnäten som uppstått vid exploate-ringen av nya bostadsområden under 1970-talet. Idag är de flesta åtgärderna i den gamla planen genomförda och Skelleftedalen har fått ett relativt övergripande gång- och cykelvägnät.

Tekniska nämnden beslutade i december 2008 att tek-niska kontoret skulle utarbeta ett förslag till cykelstra-tegi att föreläggas nämnden under 2009. Förslaget till cykelstrategin godkändes av Tekniska nämnden i maj 2009. I december 2009 godkände Kommunfullmäktige förslaget till cykelstrategi som underlag i arbetet med en cykelplan.

PLANENS SYFTE OCH MÅLCykelplanen ska vara ett planeringsinstrument som syftar till att främja cykeltrafiken. Genom ett förbättrat gång- och cykelvägnät tillsammans med åtgärder för att motivera och informera invånarna till förändrat be-teende kan fler bilburna trafikanter övergå till cykel. I förlängningen bidrar detta i arbetet med att skapa en attraktivare, mer hälsofrämjande och miljövänligare kommun.

Cykelplanen riktar sig främst till kommunens besluts-fattare och de handläggare som ansvarar för trafik- och samhällsplanering och ska fungera som planeringsun-derlag för trafikplanering, projektering samt i översikts- och detaljplanering.

INLEDNING

1 INLED

NIN

G

4

PLANEN REDOVISAR:• ett sammanhängande cykelvägnät med primära

och sekundära förbindelser. Nätet ska vara gent, framkomligt, trafiksäkert och tryggt.

• riktlinjer för bland annat utformning av gång- och cykelvägnätet, cykelparkering, drift och underhåll.

• kampanjer och påverkansprojekt.

Vid alla åtgärder i gång- och cykelnätet ska hänsyn tas till tillgängligheten för personer med funktionsnedsätt-ning och trygghetsfrågor beaktas. Alla delar i planen ska bidra till en ökad och säkrare cykeltrafik och där-

Cykelplanen ska bidra till att uppfylla andra kommu-nala mål, såsom miljömål, renare stadsluft och de folk-hälsopolitiska målen.

Målen för planen är att:

• Skapa ett logiskt gång- och cykelvägnät som kopp-lar samman viktiga mål.

• Öka andelen cykeltrafik genom att förbättra cyklis-tens förutsättningar i trafiken.

• Minska antalet cykelrelaterade personskador.

• Visa på olika förslag till åtgärder för ett ökat cyk-lande.

INFORUTA - KOMMUNALA MÅL

SKELLEFTEÅ KOMMUNS MILJÖMÅL Samhällsplaneringen ska underlätta för goda kommunikationer till exempel järnväg, kollek-tivtrafik, cykel, sjöfart m m.

ÅTGÄRDSPROGRAM - RENARE STADSLUFT Andelen resor med kollektivtrafik ska uppgå till minst 6 procent samt gång- och cykeltrafik till minst 44 procent av de totala resorna år 2015.

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAMFörbättra gång- och cykelvägar inom stadspla-nerat område så att de sitter ihop i ett begripligt och fungerande system. Det ska vara möjligt att gå eller cykla tryggt och säkert till alla grund-solor.

med till en bättre miljö.

AVGRÄNSNINGARCykelplanen gäller för Skellefteå kommun och utgår från nuvarande gång- och cykelvägnät och visioner om ett ökat cyklande. Planen är mer detaljerad för perio-den 2011-2016 men har ett övergripande perspektiv på 20 år. Det görs ingen skillnad på det kommunala och statliga gång- och cykelvägnätet, däremot ansvarar Tra-fikverket för att åtgärder på det statliga vägnätet utförs.

1 INLED

NIN

G

5

TRAFIKPOLITIKEN NATIONELLTI det infrastrukturpolitiska beslutet 2002 som gäller fram till 2015, anger riksdagen att cykeltrafiken bör öka, inte bara absolut utan också som andel av resandet (prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt håll-bart transportsystem samt trafikutskottet 2001/02: TU2 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsys-tem). Detta innebär att cyklandet ska öka snabbare än exempelvis biltrafiken. Där sägs bland annat att man…

”…bör arbeta med åtgärder som påverkar efterfrågan på transporter i riktning mot ett hållbart resande, d.v.s. ett resande som är effektivare, mer miljöanpassat och säkrare än det individuella resandet med personbil.”

I den senaste transportpolitiska propositionen Mo-derna transporter föreslår regeringen samma mål, att cykeltrafikens andel av antalet resor bör öka, särskilt i tätort (prop. 2005/06:160). Som skäl anges att en ökad och säker cykeltrafik, särskilt i tätorter, är viktig för att öka tillgängligheten. Detta har också fördelar från miljö- och folkhälsosynpunkt. I riksdagsbehandlingen (Trafikutskottet 2005/06 TU5 Moderna transporter) för-stärktes denna ambition genom att ett enigt utskott understryker att cykeln har en given plats i det hållbara resandet.

”Cykelfrågan bör därför inte som traditionellt betraktas enbart som en trafiksäkerhetsfråga utan också som en företeelse med väsentlig transportpolitisk betydelse.”

Enligt utskottets mening bör cyklismen främjas med hjälp av en kombination av olika styrmedel och åtgär-

der. Det handlar bl.a. om infrastrukturåtgärder, trafik-bestämmelser, information och kampanjer. Det intres-santa i riksdagsuttalandet är perspektivförskjutningen från cykeln som säkerhetsproblem till cykeln som ett väsentligt transportmedel. Att utskottet är enigt är ock-så intressant att notera.

MÅL FÖR FRAMTIDENS RESOR OCH TRANSPORTERTrafikverket tog år 2000, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och andra aktörer på området, fram en nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik. Det övergripande målet är att cykeltrafikens andel av resorna ska öka och att cykeltrafiken ska bli säkrare.

Den nationella strategin innehåller åtgärder inom fem insatsområden:

• infrastruktur t.ex. fysiska åtgärder, drift och under-håll, vägvisning, cykelparkering,

• organisation t.ex. nationell och regional samord-ning,

• kunskapsuppbyggnad t.ex. utbildning, demonstra-tionsobjekt, forskning,

• kommunikation t.ex. kampanjer, ekonomiska stimu-lansåtgärder,

• uppföljning med nationella och regionala cykelbok-slut

I den aktuella regeringspropositionen Moderna trans-porter sägs att de insatsområden som pekats ut i den nationella cykelstrategin bör genomföras och kom-pletteras utifrån det senare tillkomna sjätte trafikpo-litiska målet om ett jämställt transportsystem (Prop. 2005/06:160).

1 INLED

NIN

G

6

2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANFÖRSLAGET

UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANFÖRSLAGET

UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL

Det finns en stor potential att överföra kortare resor från bil till cykel. Resor som har särskilt stor potential är skolresor, arbetsresor (många är kortare än 5 km) och kombinationsresor med kollektivtrafik. Den fysiska utformningen och planeringen är en viktig del för en övergång från resor med bil till gång och cykel.

Målet med cykelplaneringen är att cykelvägnätet ska möta och uppfylla cyklisternas krav och bidra till att fler människor väljer att cykla. Om fler väljer cykeln istället för bilen kan samhället dra miljövinster i form av mins-kade utsläpp, och cyklisterna får vinster i form av bättre hälsa och bättre ekonomi.

Cykelinfrastruktur ökar tillgängligheten och är avgö-rande för möjligheterna att öka andelen cykling i för-hållande till det totala transportarbetet.

FRÅN TRAFIK- OCH BEBYGGELSEPLANE-RING TILL STADSPLANERINGStadsutvecklingen är föremål för en ständig diskussion där en ny syn på stad och trafik börjar framträda. Stad och trafik förutsätter varandra, utan trafik ingen stad. Trafikfrågan måste därför lösas genom att man anläg-ger en helhetssyn på staden. Detta är utgångspunk-ten i Boverkets idéskrift ”Stadsplanera i stället för att trafikplanera och bebyggelseplanera”. Visionen är den blandade och attraktiva staden för alla, en gång- och cykelstad med ändamålsenlig kollektivtrafik där även biltrafiken fungerar.

CYKELNS ROLL I DEN HÅLLBARA STADENDet är numera ett accepterat faktum hos forskare inom området att nya eller förbättrade länkar i ett transport-system genererar ny trafik. Sambandet mellan infra-strukturinvesteringar och trafikgenerering gäller främst motoriserade transporter men kan antas gälla i lika hög grad om inte än mer för cykeltrafik. En ny cykelinfra-struktur skapar alltså ny cykeltrafik.

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

7

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

Den bärande tanken i den så kallade fyrstegsprinci-pen (arbetsgången för att pröva olika framgångsrika transportlösningar) är att utnyttja det befintliga nätet så långt som möjligt. De båda första stegen omfat-tar ett brett spektrum av aktiviteter som ska påverka efterfrågan på transporter och hur dessa genomförs. Aktiviteterna syftar till att minska resande med bil till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det kan också handla om att effektivisera transportsystemet via infartsparkeringar och cykelparkeringar. Även åtgärder för att minska trängseln vid kritiska tidpunkter ingår. De två sista stegen innefattar vägförbättringar, stora om-byggnationer samt nyinvesteringar.

HÄLSOPROBLEMATIKEN

Andelen människor med övervikt eller fetma ökar se-dan många år. Enligt Socialstyrelsens senaste folkhäl-sorapport är mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna i arbetsverksam ålder övervik-tiga eller har fetma.

Övervikt och fetma kostade samhället år 2003 16 mil-jarder kronor enligt beräkningar av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE). Kostnaden för fysisk in-aktivitet beräknas till ca 6 miljarder kronor. Bilåkande ligger bakom en del av detta tilltagande hälsoproblem. Siffrorna kan jämföras med de samhällsekonomiska kostnaderna för trafikolyckor, vilka i dagsläget torde vara 15-20 miljarder kr.

I de studier där det jämförts hälsotillstånd hos bilister och kollektivresenärer, är de senares bättre hälsa till-skriven det faktum att de måste använda fötterna till och från färdmedlet betydligt mer än vad bilisterna behöver.

Om samhällsplaneringen ska ta tag i detta innebär det att man måste vända på prioriteringarna när det gäl-ler trafikplaneringen i tätort. I första hand ska man då sätta fotgängarnas och cyklisternas intressen, i andra hand kollektivresenärernas och först i tredje hand bilis-ternas. Då har man chans att nå målet att öka andelen vuxna som är fysiskt aktiva på måttlig nivå minst en halvtimme varje dag. En självklar åtgärd i det samman-hanget är att bygga säkra och framkomliga cykelvägar till arbete, skola, service och fritidsanläggningar så att fler kan ta cykel i stället för motorfordon. Det är även en självklar åtgärd att planera för säkra och framkomliga cykelvägar.

LOKALT OCH FRIVILLIGT FÄRDMEDEL

Cykeln är framförallt ett lokalt färdmedel för kortare dis-tanser. Eftersom huvuddelen av befolkningen bor i tät-ort, används cykeln i stor utsträckning inom tätort och i dess ytterområden. På landsväg förekommer cykling i huvudsak mellan närliggande tätorter där avståndet är max 10-15 km. För längre distanser är det viktigt att kunna kombinera cykel och kollektivtrafik, så att det är möjligt att tryggt och säkert färdas mellan hemmet och busshållplatsen eller tågstationen. Det behövs även stöldsäkrade parkeringsplatser samt möjlighet att ta med sin cykel på bussen.

8

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

ANTAL CYKELTURER PER VECKA ANTAL SVARANDE ANDEL SVARANDE

Ingen 304 18 %

Upp till 2 per vecka 371 22 %

3-10 per vecka 639 39 %

Fler än 10 per vecka 336 20 %

SUMMA 1650 99 %

En annan självklarhet är viktig att ha i åtanke, nämligen att cykling är en frivillig verksamhet. Människor väljer cykel bara om förhållandena är tillräckligt bra.

Cykeln konkurrerar alltså med andra färdmedel som bil och kollektivtrafik. Men även bilen är, om man ser till dess användning, i mycket hög grad ett tätortsfordon. Människor väljer själva om, när och hur de vill använda cykel. Man väljer färdsätt efter sina förutsättningar och uppfattningar om olika alternativ och deras kvaliteter. Om cykeln ska ha en chans i detta sammanhang måste cykelvägnätet, parkeringsmöjligheter o.d. samt drift och underhåll ha en hög kvalitet.

HINDER OCH BRISTERCyklister är känsliga för omvägar. Enkelriktade gator och förbud mot cykeltrafik genom exempelvis centrummil-jöer och tätbebyggda områden gör att cyklister inte kan ta den genaste vägen. Vägarbeten med tillhörande trafikomläggning kan drabba cyklister hårt. Alternativa vägar för cyklister saknas ofta och det är vanligt att väg-märken och skyltar avsedda för bilister placeras på cy-kelbanor. I blandtrafik där bilar står parkerade kan det uppstå farliga situationer när bilister slår upp bildörrar. Vid målpunkter bör möjlighet finnas att parkera och låsa cykeln, då stöldrisken för cyklar är hög. Cyklister har behov av att låsa fast sin cykel i ramen och gärna ställa cykeln under tak med bra belysning. Det är spe-ciellt viktigt att öka antalet parkeringsplatser intill cen-trum och vid större busshållplatser. Kombinationsresor bör underlättas, så att cykeln kan tas med på bussar.

PÅ CYKEL I SKELLEFTEÅI den tidigare cykelplanen låg fokus på Skelleftedalen vilket har lett till att mätningar och inventeringar till stor del endast gjorts i detta område.

grupperna över 30 år sjönk cyklandet till 19-24 procent. I samma undersökning visades att 53 procent av de to-tala resorna skedde som chaufför i bil och ytterligare 6 procent som passagerare i bilen.

TRAFIKRÄKNING

Problematiken med den stora biltrafiken och efterföl-jande försämrade luftkvalitet har bidragit till en foku-sering på centrum. Brister och svårigheter som fram-kommit i undersökningarna antas förekomma i övriga kommunen, men lösning och behov av åtgärd ser olika ut beroende på var situationen finns.

RESVANEUNDERSÖKNINGDen senaste undersökningen av resvanor i Skellefteda-len genomfördes 2003. 98 procent av dem som deltog i undersökningen angav att de ägde en cykel men hela 18 procent uppgav att de aldrig använder cykeln.

Undersökningen genomfördes under augusti månad och visade då att cykeln stod för 23 procent av förflytt-ningarna. Högst andel cyklande hade åldergruppen 16-19 år där användandet låg på 28-33 procent. I ålders-

Cykelflöden mäts i centrala Skellefteå för att bland an-nat kartlägga hur många som cyklar och vilka målpunk-ter som genererar cykeltrafik. Ett antal punkter mäts varje år och kompletteras med ett antal punkter som kan variera.

I de stora cykelflödena finns de cykelbanor som leder in mot Skellefteå centrum. Victoriabron, Parkbron, längs med Östra Nygatan, Kågevägen, Norrbölegatan, Brän-navägen och Järnvägsleden västerut är cykelbanor med stora flöden. Se karta på följande sida.

9

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

870

1050

900

1050

1300

2640

1700

2000

1730

1500

1200

1030

880

950

1080 900

1450

900

1100

900

900

1000

CYKELFLÖDEN INOM CENTRALA SKELLEFTEÅ

Anderstorp

Norrböle

Sunnanå

Älvsbacka

Lasarettet

10

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

CYKELOLYCKOR

Cyklister är utsatta trafikanter, och en olycka kan även i låga hastigheter leda till svåra skador. Detta ställer extra krav på de förutsättningar som erbjuds cyklis-ter, men också på cyklisternas beteende. Efterlevna-den av trafikregler hos cyklister är dock varierande vilket kan bero på dels nonchalans, dels okunskap eller att trafikmiljön inte är utformad på cyklisternas villkor. För att uppnå god trafiksäkerhet krävs både en god utformning och ett trafiksäkert beteende.

Bland cyklister är singelolyckor den vanligaste skade-orsaken, så som avkörning, fall eller kollision med fasta hinder. Nationellt visar statistik att över 70 procent av de cyklister som skadats i trafiken har ådragit sig ska-dorna i singelolyckor. Av de svåra skadorna är hälften singelolyckor. De oskyddade trafikanternas trafiksäker-het kan hänföras till bilarnas hastighet enligt tabellen nedan som visar relationen mellan bilens hastighet och chansen för cyklistens överlevnad vid en kollision.

< 30 KM/TIM 30 - 40 KM/TIM > 40 KM/TIM

God Mindre god LågChans för överlevnad vid kollision mellan gång- och cykel-trafikant och bil

Från och med dec 2009 har akutmottagningen vid Skellefteå lasarett rapporterat in trafikolyckor till tra-fikolycksdatabasen STRADA. Det ger en bra bild över en stor mängd olyckor med oskyddade trafikanter som tidigare inte fanns registrerad. Informationen i STRADA ger en bra bild av om det är någon särskild typ av olyck-or som behöver extra fokus eller om det är särskilda platser som bör förändras för att skapa trafiksäkrare miljöer.

Olycksstatistik 2000-2009 som endast är polisrappor-terad visar på att antalet skadade cyklister i Skellefteå har legat på en ganska jämn nivå. I genomsnitt har 19 cyklister skadats varje år i polisrapporterade olyckor. De flesta polisrapporterade olyckorna med cyklister inblandade inträffar i centrala Skellefteå längs de mest trafikerade gatorna, och den vanligaste olyckstypen är en cyklist i konflikt med personbil i korsning. Även kon-flikter på gator med blandtrafik är påtaglig.

För år 2010 när det finns tillgång till sjukvårdsrapporte-rade olyckor blir bilden en annan. Här dominerar sing-elolyckorna för cykel och antalet cykelolyckor är betyd-ligt fler, 122 cykelolyckor rapporterades in. Av dessa utgjorde singelolyckor 83 procent. 5 cykelolyckor resul-terade i svåra personskador och en cyklist dödades. Av de svåra olyckorna var 4 av 5 singelolyckor. Fortfarande sker de flesta cykelolyckorna i Skellefteå tätort, med en koncentration i de centrala delarna. Se karta över olyckor inom Skellefteå tätort på följande sida.

Statistiken för trafikolyckor har före år 2010 enbart haft polisrapporterade olyckor som underlag. Genom jäm-förelser från orter som också har tillgång till statistik från akutsjukhus vet vi att många cykelolyckor aldrig polisrapporteras. Detta gäller i särskilt hög grad sing-elolyckor som utgör en stor andel av cykelolyckorna.

11

CYKELOLYCKOR INOM SKELLEFTEÅ 2000-2010

12

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

FÖR ÖKAD SÄKERHET

Säkerheten för cyklisterna påverkas i stor grad av hur samtliga trafikanter beter sig i trafiken. Därför är det vik-tigt att påverka samspelet mellan cyklister, fotgängare och bilister. Många cyklister vet inte att cykeln klassas som fordon i trafiken och saknar därför medvetenhet om vilka ansvar och skyldigheter detta medför. För att minimera risken för att olyckor ska uppstå är det viktigt att samtliga trafikgrupper tillgodoser sig och tillämpar gällande trafikregler, använder rätt säkerhetsutrustning och lär sig att visa varandra respekt i trafiken.

Trafikanter har stor variation i ålder, erfarenhet, kun-skap, regelefterlevnad och uppfattningsförmåga. För att nå och upplysa rätt trafikgrupp är det viktigt med riktade kampanjer utifrån syfte och målgrupp.

Hjälm är ett enkelt sätt att skydda sig, många olyckor hade kunnat lindras om hjälmen hade använts på rätt sätt. Detta gäller cyklister i alla åldrar, även vuxna.

TRYGGHET /SÄKERHET

Trygghet är den upplevda känslan av säkerhet. Trygg-hetskänslan är individuell och påverkas av en rad olika faktorer. Trygghet består av två delar, en emotionell och en kognitiv del. Den emotionella delen rör rädsla och oro över att en olycka ska inträffa, medan den kognitiva delen rör den upplevda sannolikheten att en olycka ska inträffa. För att skapa en trygg trafikmiljö krävs att både trafiksystemet som helhet och dess detaljer tänks över. Anledningar till att trafikmiljön känns osäker beror bland annat på otydlig skyltning och otydliga marke-ringar, dålig sikt och cykelbanor med otydlighet kring vem som har företräde.

Trafiksäkerhet är resultatet av de åtgärder som genom-förs för att minska olycks- och skaderiskerna i. Hög tra-fiksäkerhet medför att människor i högre grad väljer att vistas och röra sig i staden. Trafiksäkerhet bidrar därför i hög grad till invånarnas känsla av livskvalitet.

INFORUTA - SÄKERHETSUTRUSTNING• En cykel ska vid färd i mörker ha reflexanord-

ning baktill, framtill och på sidan samt en lykta baktill och en strålkastare framtill.

• Reflexen baktill ska återkasta rött ljus. Reflex-en framtill ska återkasta vitt ljus.

• Reflexanordning på sidan ska återkasta orangegult eller vitt ljus.

• Lyktan baktill ska kunna visa rött ljus och får avge blinkande ljus och strålkastaren framtill ska kunna visa vitt eller gult ljus.

• Tillkopplad sidvagn eller cykelkärra som sak-nar baklykta ska förses med reflex som åter-kastar rött ljus.

Enligt lag ska personer yngre än 15 år använda hjälm när de cyklar eller blir skjutsade på cykel. Detta gäller också om de cyklar inom inhängnat område. Cykelhjälm eller annan hjälm med jäm-förbara skyddsegenskaper kan användas.

13

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄTET I SKELLEFTEÅI Skellefteå förekommer en variation på gång- och cy-kelvägnätet eftersom att en kontinuerlig utbyggnad har skett lokalt i samband med exploatering och upp-komst av nya områden och verksamheter. För att ska-pa ett komplett gång- och cykelvägnät har det sedan kompletterats med nya länkar. Rekommendationer och utformningstrender har växlat med tiden vilket med-fört att gång- och cykelbanornas utformning varierar inom Skellefteå.

De största bristerna i Skellefteå centrum utgörs av risk-fyllda korsningar samt sträckor där cyklister och biltra-fik blandas. I övriga tätorter och samlad bebyggelse inom kommunen saknas ofta sammanhängande gång- och cykelbanor, bilarnas hastighet är dessutom sällan reglerade med hänsyn till cyklistens utsatta situation. En annan brist är att det sällan finns lämpliga alternativ för att cykla mellan centrala Skellefteå och övriga orter i kommunen.

INVENTERING

En inventering av gång- och cykelvägnätet i centrala Skellefteå genomfördes 2002 tillsammans med Cykel-främjandet. Skellefteå bedömdes ha goda förutsätt-ningar för cykling. De huvudsakliga bristerna ansågs vara ett par felande länkar samt att det på blandtrafik-sträckor förekom hastigheter över 30km/tim.

Utöver dessa brister uppmärksammades även:

• Dåligt skick på asfalten på delar av gång- och cykel-vägnätet

• Dubbelriktade gång- och cykelbanor dominerade gentemot enkelriktade

• Korsningar är sällan säkrade utifrån de oskyddade trafikanternas situation

• Vägvisningen är bristfällig eller saknas helt

• Det råder oklarhet om vad som är cykelbana och vad som är gångbana

• Trafiksystemet vittnar om prioritering av bilismen

• Höga kanter upp på cykelbana för cyklisten i kors-ningar

• Brist på cykelställ, i synnerhet med möjlighet till ramlåsning

Skellefteå fick beröm för lösningen i korsningen Norra Järnvägsgatan/Lasarettsvägen där cyklisterna tillåts passera korsningen diagonalt istället för att tvinga dem att vänta vid två rödljus.

14

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

Sommaren 2008 genomfördes en enkätundersökning i mindre skala i centrala Skellefteå med frågor om för-utsättningen för cykling i Skellefteå. Efter 20 svar var tendenserna tydliga och fördelningen mellan synpunk-terna såg likadana ut när samtliga 97 svar samman-ställdes. De största bristerna som pekades ut var att cykelvägnätet inte kändes sammanhängande, speciellt genom centrum, och att kvalitén på beläggningen var dålig. Däremot fick belysning och vinterunderhåll rela-tivt få klagomål och synpunkter, vilket kan bero på att enkäten genomfördes på sommaren.

VÄGVISNING

Vägvisning på cykelvägnätet är en viktig del av orien-terbarheten för cyklister. Det ger både nyinflyttade och övriga invånare bättre möjligheter att orientera sig och hitta snabba säkra vägar. En bra vägvisning visar att kommunen ser seriöst på cykeln som ett alternativt färdmedel. Även fotgängare har nytta av vägvisningen.

Den befintliga vägvisningen i Skellefteå för cyklister och fotgängare är bristfällig. Den befintliga cykelväg-visningen finns längs E4-stråket med” fjärrmålen” E4N vid Anderstorp och E4S vid Solbacken. På sträckan finns också vägvisning till Sörböle, Skeria (nu Campus), Cen-trum och Morö Backe.

Vägvisning finns även för Sverigeleden och Cykelspåret som är nationella cykelleder som går genom Skellefteå kommun.

CYKELPARKERING

Cyklister behöver inte bara gena, trygga och trafiksäkra stråk utan även säkra platser att parkera cykeln på. For-mellt (i cykelställ) och informellt (t.ex. fastkedjade runt en lyktstolpe) parkerade cyklar är ett frekvent inslag i stadsbilden. Informellt parkerade cyklar utgör ett hin-der för exempelvis personer med syn- eller rörelsened-sättning samt räddningstjänst. Det som är avgörande för om en cykelparkering används är i huvudsak dess placering.

Cyklisten ställer krav på att kunna parkera i direkt an-slutning till målet och i nära anslutning till cykelbanor.Idag finns i Skellefteå centrum inklusive Viktoriaplatsen plats för 869 cyklar. Beläggningen på cykelparkeringar-na visar på att detta antal är för litet under sommarhalv-året. Under vinterhalvåret bedöms antalet cykelparke-ringar vara tillräckligt. Cykelparkeringen i Skellefteå består huvudsakligen av hjulhållna cykelställ.

15

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

CYKELPARKERINGAR SKELLEFTEÅ CENTRUM

16

BETEENDEFÖRÄNDRANDE ARBETEVid problem i trafiksituationen har inställningen tidi-gare varit att bygga bort problemet. Med tiden har in-sikten kommit att det inte går att expandera trafiksyste-met i oändlighet och vikten av att jobba med ändrade attityder och beteenden har ökat.

För att överföra transporter från bil till cykel måste mo-tivationen och viljan att byta väckas. Därför är det vik-tigt att under beteendeförändrande arbete peka på de positiva effekterna av cykling enligt nedan.

Ekonomi: cykeln är ett billigt färdmedel sett till inköp, drivmedel, parkering, underhåll, och försäkring. Även om det i många fall skulle vara svårt för en familj i Skel-lefteå att lämna bort bilen helt, kan utbyte mot cykel för vissa resor ha en mycket positiv inverkan på ekonomin.

Tid: jämfört med bil kan cykel vara väsentligt snabbare på korta resor då väntetider vid trafiksignaler, korsning-ar och tiden att söka parkering kan förkortas.

Miljö: en cykel ger inte upphov till några utsläpp och är därför en viktig del i arbetet att minska utsläppen av växthusgaser. Cykeln skapar heller inget buller.

Folkhälsa: cykeln som transportmedel har ett mervärde i och med den motion cyklisten tillgodogör sig under en cykeltur.

SÄKRA SKOLVÄGAR

I Sverige finns en tydlig trend att andelen barn som skjutsas till och från skolan av sina föräldrar ökar. Det-ta är en stor bidragande orsak till att trafiksituationen utanför många skolor är besvärlig. Det stora antalet fordon på samma plats vid samma tid skapar en trafik-fara och ökar bl.a. utsläppen av hälsovådliga ämnen i barnens närmiljö. Att barnen skjutsas bidrar även till att barnens hälsa försämras på grund av minskad fysisk aktivitet.

De största resandeströmmarna finns under morgnarna klockan 7-9. Ju fler bilar och bussar som rör sig utan-för skolorna, desto större blir risken för att en allvar-lig trafikolycka ska inträffa. Under vissa tider är också trängseln så stor på somliga gator att framkomligheten begränsas. Det ökade antalet bilar gör att fler föräldrar upplever skolvägen trafikfarlig och vill därför köra sina barn till skolan, vilket i sin tur bidrar till fler bilar och situationen förvärras ytterligare. Möjligheten att ta sig trafiksäkert till skolan finns i de flesta fall. Däremot kan varje gata inte utformas exakt för den trafik som den alstrar.

För att öka säkerheten vid skolan måste föräldrarna upplysas om att de själva bidrar till problemet och motiveras till ett ändrat beteende. Genom att gå med barnen till skolan minskar trafiken och med tiden kan barnen lära sig att gå eller cykla själva till skolan. Pro-jektet Framtidsvägen jobbar bland annat med detta i aktiviteten ”Vandrande skolbuss” som presenteras i ta-bellen på nästa sida.

INFORUTA - HÅLLBARA RESOR OCH TRANSPORTERTillsammans med Trafikverket har Skellefteå kommun en överenskommelse med tillhöran-de handlingsplan där gemensamma aktivite-ter och projekt drivs i syfte mot ökade hållbara resor och transporter. Hållbara resor och trans-porter är ett samlingsnamn för det åtgärder som gör att gående, cykling och kollektivtrafik blir mer effektiva alternativ än korta bilresor. Framtidsvägen, är en del i samarbetet mellan Skellefteå kommun och Trafikverket.

Samtidigt som barn ska stimuleras att promenera till skolan ska Skellefteå kommun parallellt arbeta med fy-siska åtgärder på skolvägarna. För att eleverna ska kän-na sig trygga och att föräldrarna ska våga låta sina barn gå eller cykla till skolan är det viktigt att skolvägen är och känns trygg och säker för barnen, men framförallt för föräldrarna. Föräldrar är en mycket viktig förebild.

17

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

PÅGÅENDE CYKELAKTIVITETER

Nedan beskrivs ett antal cykelaktiviteter som helt eller delvis genomförs idag.

NAMN BESKRIVNING STATUS

Cykla och gå till jobbet Tävling i miljövänligt resande, jobbpendling med bil ska bytas ut mot cykel under våren och hösten. Priser lottas ut med större vinstchans ju fler dagar som cykel valts framför bilen.

Genomförs idag och planeras för 2012

Cykla och gå till skolan/Barns säkra skolvägar /Vandrande skolbuss

Tävling i miljövänligt resande för skolklasser under tre veckor under våren. Samarbete med en till två skolor per år, där skolan får vara med och välja aktiviteter.

Från hösten 2011 kommer material erbjudas via webben som lärare kan använda för att arbeta med hållbar utveckling långsiktigt,

Samverkan med nationella Gå och cykla till skolan har påbörjats under hösten.

Arbete med Vandrande skolbuss utfördes hösten 2010 och planeras igen när det finns intresserade föräldrar på någon skola.


Cykelmästaren Tanken med cykelmästaren är att öka elevernas kunskap om trafiken och därigenom cykla/agera säkrare. Vinnarna från varje klass går vidare till finalen där man kan vinna bland annat en cykel.

Genomförs idag och planeras för våren 2012

Frukostpåse Uppmuntring till cyklister med en frukostpåse innehållande bl.a. macka, dricka, reflex och information. Genomförs idag och planeras för våren 2012

Cykla säkert/hjälmkam-panj

Påverkansarbete för bättre användning av cykelhjälm, information om trafikregler för cyklister samt säker cykel vid flera olika aktiviteter under året.


Trafikantveckan Är en upplysningskampanj som äger rum 16–22 september varje år och går ut på att motivera medborgarna att cykla, gå och använda kollektivtrafik i så stor utsträckning som möjligt. De europeiska ska verka för att underlätta för invå-narna att använda dessa alternativ. Skellefteå har haft olika aktiviteter på torget, tävlingar, uppmuntring till cyklister och gratis buss en viss dag.


Utlåning cykelkärra Lånar ut cykelkärror till familjer med två barn i förskoleåldern, för att föräldrarna ska få testa på att skjutsa barnen till förskolan med cykel.

Planeras för 2012

Cykelbytardag Aktivitet för att sälja och köpa begagnade cyklar. I samarbete med lokala föreningar och andra temadagar. Utförs inte idag

Cykelorientering/cykel-parad/cykeltävling

En cykelparad, stadskamp mot Umeå, genomfördes för att öka intresset för cykling. Aktiviteter ska ske i samarbete inom kommunen och externt med föreningar och företag. Det pågår fler liknande aktiviteter i orter inom kommunen.


Internet Kontinuerlig uppdatering om hur kommunen jobbar med att öka cyklandet i Skellefteå finns på Framtidsvägens hem-sida, www.framtidsvagen.net där personer som deltar i olika aktiviteter kan blogga om sina upplevelser.

Genomförs och plane-ring för 2012

18

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET


Låne-, tjänste- och hyr-cyklar

Ett låne- eller hyrsystem av cyklar för tjänsteresor, dagliga resor eller närturism. Idag finns det tjänstecyklar på de flesta kommunala förvaltningarna som kan bokas internt.

Förslag finns för samarbete med cykelhandlare och företag som får köpa in tjänstecyklar som hyrs med reklam under sommaren.

Genomförs delvis idag och planeras för som-maren 2012

Hälsotrampare Bilister väljer bort bilen till förmån för cykeln vid pendling till jobbet under t.ex. ett år. Deltagare får svara på enkäter som blir underlag för utvärdering av aktiviteten.

En undersökning om resvanor har skickats till boende på Anderstorp och Älvsbacka/ Morön i samband med den nya gång- och cykelbron byggs. Som uppföljning till respondenter skickas erbjudande om hälsotrampare och testresenär.

Utförs inte idag, men planeras för 2012

Cykelinfo på p-biljett Informera om cykelns fördelar, var man kan hämta en cykelkarta, informera om cykelparkering på bilparkeringen under sommaren eller annan marknadsföring av cykling.

Utförs inte idag

C y k e l s t a f e t t, Cykel-orientering/cykelt

Samarbeta med företag för att visa att man kan ta sig från A-Ö. Olika nya varianter på aktiviteter. Utförs inte idag

C y k e l s m a r t a Skel-leftebor

Deltagare får jämföra sitt resande ur miljö-, energi- och hälsoperspektiv. Undersöka om de kan förbättra sitt resande med fler alternativ än enbart bilen, t.ex. samåkning/buss och cykling.

Utförs inte idag

Cykellyse/studentlyse Sponsring av företag för att dela ut ”Studentysen” eller liknande produkter. Utförs inte idag

19

2 UTG

ÅN

GSPU

NKTER FÖ

R PLAN

FÖRSLA

GET

3 FÖRSLAGÖVERGRIPANDE

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

FÖRSLAGÖVERGRIPANDE

CYKELVÄGNÄTETS UPPBYGGNADUppdelningen av cykelvägnätet får konsekvenser bland annat för utformning, reglering samt drift och underhåll. Skellefteå kommuns cykelvägnät indelas en-ligt följande princip:

HUVUDCYKELNÄTHuvudcykelnätet är främst till för cyklister som färdas längre sträckor inom tätorten. I huvudcykelnätet ingår de cykelbanor som förbinder olika stadsdelar med cen-trum och andra viktiga målpunkter, såsom skolor, fri-tidsanläggningar etc.

Huvudcykelnätet ska, i den mån det är möjligt, bestå av separerade gång- och cykelbanor och framkomlig-heten för cyklisterna prioriteras. Korsningspunkter med bilvägnätet utformas så att cyklisten prioriteras framför bilisten. De cykelbanor som ingår i huvudcykelnätet har en god standard och den högsta prioriteringen av drift och underhåll.

Större delen av de cykelbanor som ingår i huvudcykel-nätet vägvisas enligt den vägvisningsplan som tas fram under 2011.

LOKALCYKELNÄTLokalcykelnätet är till för cyklister som dagligen färdas kortare sträckor inom en stadsdel. Lokalnätet består av både cykelbanor och mindre gator med blandtrafik som binder ihop målpunkter inom stadsdelen. Standar-den ska vara god men prioriteringen av drift och under-håll något lägre än huvudcykelnätet.

20

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

EGÅNG- OCH CYKELVÄGNÄTET ÅR 2030Utbyggnaden och åtgärder i det befintliga gång- och cykelvägnätet sker successivt och enligt framtagna rikt-linjer för utformning. Övergripande mål för gång- och cykelvägnätet till år 2030 är:

• Huvudcykelnätet är sammanhängande, gent, fram-komligt, trafiksäkert och tryggt.

• Huvudcykelnätet består till största delen av separe-rade gång- och cykelbanor.

• Där det förekommer cykling i blandtrafik är bilarnas hastighet begränsad till maximalt 30 km/tim.

• Korsningspunkterna med bilvägnätet är utformat enligt framtagna riktlinjer för utformning.

• Vägvisningen är heltäckande och enhetlig.

• Det finns säkra skolvägar till samtliga grundskolor i kommunen.

• Cykeltrafik utgör minst 44 procent av andelen resor som är kortare än 5 km.

• Nollvisionen mot svårt skadade och dödade cyklis-ter gäller.

Karta över visionen för Skelleftedalens gång- och cykel-vägnät år 2030 finns på sidan 41-42.

UTBYGGNAD OCH ÅTGÄRDER I GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄTETUtbyggnads- och förbättringsprojekt i gång- och cy-kelvägnätet läggs in i respektive väghållares årliga verksamhetsplanering. Planeringen styrs utifrån hur

stor budget cykelåtgärderna tilldelas och hur akuta åt-gärderna anses vara, vilket medför att kartorna och ta-bellerna för de planerade åtgärderna revideras årligen. Föreslagna och planerade åtgärder och utbyggnader redovisas på sidorna 29-40.

Förutom de planerade åtgärderna utförs även en årlig okulär besiktning av vägar och gator i Skellefteå kom-mun. Utifrån parametrar som standard, skadefrekvens, trafikintensitet och framkomlighet prioriteras vilka re-parationer som ska göras på gång- och cykelvägnätet. För att sänka kostnaderna och minimera ingrepp i ga-tan samordnas åtgärderna mellan Skellefteå kommuns olika verksamheter och ägare av ledningar så som el, tele, bredband och fjärrvärme. För dessa åtgärder finns en budget på en miljon kronor varje år.

Statsbidrag på 50 procent av kostnaden för åtgärder att förbättra trafiksäkerhet, miljö, handikappanpassning och vissa kollektivtrafikanläggningar kan sökas från och med år 2014 hos Region Västerbotten.

CYKELBANA GENOM CENTRALA STANDet är viktigt att det är lätt att ta sig till och passera centrum i både öst-västlig och nord-sydlig riktning oavsett varifrån cyklisten kommer eller vart cyklisten ska fortsätta. Cykelvägnätet genom centrum ska fort-sätta utvecklas allt eftersom cykeltrafiken ökar och krä-ver mer plats. Med tiden kan vissa gator göras om till enkelriktade gator med cykelfält där körfält och/eller gatuparkeringsplatser kan tas i anspråk till förmån för cykeltrafiken.

Storgatan - ny cykelbana planerad att byggas under 2012

21

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

SÄKRA SKOLVÄGARCykelplanen tar inte upp specifika skolvägar i detalj. De åtgärder som föreslås i cykelplanen ökar trafiksäkerhe-ten för alla medborgare. Skellefteå kommun arbetar kontinuerligt med att barn i grundskolan ska kunna färdas till och från skolan på ett säkert sätt, vilket läggs in i den årliga verksamhetsplaneringen. Att skapa säkra skolvägar handlar om att hastighetssäkra passager över körbanor till maximalt 30 km/tim för biltrafiken och att så långt det är möjligt separera gång- och cykeltrafi-kanterna från biltrafik.

VÄGVISNINGIdag är vägvisningen i Skellefteå för cyklister och fot-gängare bristfällig. Kommunen har under 2011 arbetat med att ta fram en vägvisningsplan som visar hur cykel-vägvisningen kommer att utformas. Målet är att möjlig-göra vägvisning med hänsyn till genhet, säkerhet och framkomlighet mellan olika mål.

Cykelplanen kommer att bestå av 11 namngivna cy-kelstråk längs huvudcykelnätet. Stråken har fått sina namn efter den stadsdel/stadsdelsdel där stråken slu-tar, exempelvis Skelleftehamn-, Morö Backe- och Mo-backenstråket. Gemensamt för alla stråken är att de utgår från Skellefteå centrum. Vägvisningsskyltarna på sträckan anger namn och avstånd till slutmålet och cen-trum. Skyltarna kommer att vara gula med svart text.

Andra platser som bör skyltas ska vara allmänt veder-tagna och ha en bred förankring hos kommunmed-borgarna. Dessa innefattar både kultur-, sport-, och

lokaliseringar framgår av kartan till höger ovan.

UTVECKLING AV CYKELPARKERINGDet finns en rad utvecklingsmöjligheter för cykelparke-ringen i Skellefteå som bör utredas vidare.

• Väderskyddade cykelparkeringar

• Hjälmförvaring

• Bilparkeringsplatser i p-hus används för cykel

• Utöka antalet ramlåsta cykelställ

• Parkering för cykelkärra vid förskola, skola, handel

• Parkering för okonventionella cyklar, t.ex. trehjuling, tandemcykel

65 cpl

turistiskt intressanta platser exempelvis Bonnstan, Campingen mm. Konstruerade mål ska undvikas.

CYKELPARKERINGFör att tillgodose behovet av cykelparkeringar i Skellef-teå centrum under sommaren anordnas tillfälliga cykel-parkeringar på ett antal bilparkeringar/platser i centra-la Skellefteå. Cykelparkeringarna ska iordningställas för att vara i bruk under den mest frekventerade perioden som infaller under maj-september. Sommarparkering-arna består av ramlåsta cykelställ som tas bort under vintertid för att möjliggöra för snöröjning. Föreslagna

Lokaliseringar för sommarcykelparkering i centrala Skellefteå

120 cpl

80 cpl

65 cpl

22

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

CYKELSTRÅK SOM SKYLTAS

23

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

PARKERINGSNORMEn parkeringsnorm anger hur många parkeringsplatser en typ av målpunkt ska ha för att täcka det egna beho-vet av parkeringar på fastigheten. Vid nyetablering är exploatören tvungen att i bygglovsansökan ange hur parkeringen ska lösas. Parkeringsnormen ska även till-lämpas vid om- och nybyggnad samt vid förändring av verksamheten. Bygg -och miljökontoret ska ta fram en ny kommunövergripande parkeringsnorm, där även kravet på antalet cykelparkeringar tas med.

SERVICESTATION & BAROMETERDet har på senare år blivit populärt att uppföra all-männa luftpumpar där många cyklister passerar, dessa pumpar passar även ventiler för rullstolar och barn-vagnar. Pumpen kan kompletteras med en cykelbaro-meter som registrerar och visar hur många cyklar som passerat platsen. Genom att visa att varje cyklist räknas får cyklisten en känsla av att deras val av fordon upp-märksammas. Barometrar kan visa information så som temperatur, luftkvalité eller annan viktig information. Barometern registrerar cyklister under hela året vilket ger uppgifter om hur cykelmängden varierar under året. Denna information kan användas vid den årliga cykelstatistiken.

År 2011 har en cykelbarometer att placeras vid kors-ningen Nygatan/Skeppargatan. Valet av barometerns placering har främst styrts av cykelflödena samt att en central lokalisering eftersträvats. Det finns möjlighet att i anslutning till bariometern även sätta ut en cykel-pump.

Generellt har kommunen för avsikt att lokalisera ett an-tal cykelpumpar på platser med höga flöden av cykel-trafik inom Skellefteå tätort.

KARTORDen nya cykelkartan för centrala Skellefteå består av två kartor, en karta som visar cykelbanor i centrala Skellef-teå samt en karta som visar cykelbanor till intressanta mål för natur- och kulturupplevelser eller motionscyk-ling. Cykelkartan visar gång- och cykelbanorna och i de fall cyklisten leds ut i blandtrafik framgår det på kartan.

Cykelkartan trycks upp och distribueras på lämpliga platser som exempelvis Turistbyrån, Tekniska kontoret, busstationen och viktiga kulturella målpunkter. Kartan kan även användas i kampanjer för ökat cyklande på skolor och arbetsplatser eller skickas till nyinflyttade för att väcka intresse för Skellefteå som cykelstad.

Den digitala kartan över cykelbanorna i centrala Skel-lefteå som finns på kommunens hemsida uppdateras årligen allteftersom gång- och cykelvägnätet byggs ut och förändras. Kartan har delats upp i flera filer så att den lätt kan skrivas ut i A4-format. Vidareutveckling av denna tjänst kan göras i form av karta över de priori-terade gång- och cykelbanorna på vintern, även kartor för orter utanför centrala Skellefteå skulle kunna läggas ut. I takt med att tekniken utvecklas ska kommunen se över möjligheten att erbjuda kartan i mobilen.

24

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

EKOMMUNIKATIONSPLANFör att lyckas med målet att fler ska välja cykel som transportslag räcker det inte med att skapa de fysiska förutsättningarna. Ett stort arbete ligger i att påverka attityder och därigenom förändra beteenden. Aktivi-teter för ett ökat cyklande ska därför ske kontinuerligt. Framtidsvägen har idag ansvar för cykelaktiviteter vil-ket gör det lämpligt att de bär ansvaret för upprättande och efterlevnaden av en kommunikationsplan.

För att säkerställa att det beteendepåverkande arbetet når samtliga kommunmedborgare styrs kommunika-tionsplanen av tillgänglighetsprincipen. Ofta tillskrivs tillgänglighet den fysiska miljön, men tillgänglighet betyder även att information och kommunikation ska kunna ges och nås på olika sätt, exempelvis att hemsi-dor kan läsas med hjälpmedel och kompletteras med lättläst text och teckenspråk.

I kommunikationsplanen ska det framgå vilka aktivite-ter som ska genomföras, vem de riktar sig till samt hur och när de ska följas upp. Arbetet med att upprätta en kommunikationsplan påbörjas under 2012.

Det är viktigt att den organisation som ansvarar för kommunikationsplanen har tillräckliga resurser. För att aktiviteterna ska få ett så stort genomslag som möjligt är det även viktigt med ett gott samarbete med media, intresseorganisationer och mellan de kommunala för-valtningarna inom Skellefteå kommun.

TURISM, FRITID OCH REKREATIONFör att öka intresset för cykelturism i Skellefteå ska in-formationen om cykelbanorna förnyas och marknads-föringen av dem förbättras. Ett samarbete med de pu-blika transportbolagen bör påbörjas för att möjliggöra cykeltransport i kollektivtrafiken.

Rekreationsleder för motion och upplevelser av natur och sevärdheter ska tas fram. En rekreationsled kan vara av typen sommarcykelväg och behöver därför inte vara asfalterad, belyst eller snöröjas. Fritidskontoret kommer att utveckla Natur- och kulturguidens cykel-sida med flera konkreta förslag på upplevelseturer med cykel.

Det ska vara lätt att ta cykeln till kulturens alla verksam-heter, samt till olika fritidsaktiviteter. Det är därför vik-tigt att det finns bra och gena vägar till målpunkter som sporthallar, badplatser, anläggningar för ungdomsverk-samhet och andra fritidsanläggningar. Vid målpunkten ska det finnas säkra, trygga och väl placerade cykelpar-keringar.

YTTERLIGARE UTVECKLINGSMÖJLIG-HETERFör att Skellefteås ska få en utpräglad god cykelmiljö finns det ytterligare utvecklingsprojekt som bör ge-nomföras. Genom att ge cykeltrafiken mer utrymme och göra den mer tillgänglig ökar cykelns attraktivitet som alternativ till bilen.

TJÄNSTECYKLAR

Skellefteå är till ytan en stor kommun, med många ar-betsplatser i centrum, vilket innebär att många arbets-pendlar in till centrum med bil eller buss och sedan gör tjänsteresor i sin privata bil eller tjänstebil. Ett system med tjänstecykel skulle kunna överföra de kortare tjänsteresorna till cykel.

Idag har kommunen en cykelpool i liten skala beståen-de av ett fåtal cyklar på några förvaltningar. Poolen kan utvecklas på många sätt, till exempel till antal, lokalise-ring, bokning och förvaring av cykelhjälm. Tjänstecyk-lar kan märkas upp så att det framgår att kommunen aktivt gör något för att förbättra stadsmiljön. Kommu-nen bör vara ett föredöme bland stora arbetsgivare och uppmuntra andra större arbetsgivare att erbjuda sin personal tjänstecyklar.

INFORUTA - SOMMARCYKELVÄG• är öppen för gång- och cykeltrafik men nor-

malt inte moped

• är smal och följer terrängen utan specifice-rade utformningskrav eller full anpassning till de behov som personer med rörelse- el-ler orienteringssvårigheter har

• behöver inte vara asfalterad eller dimensio-nerad för tunga fordon

• bör vara skyltad (även avseende destination och eventuell inskränkt drift)

• behöver ej vara belyst, snöröjas eller halkbe-kämpas

• är betydligt billigare att bygga samt biligare i drift och underhåll än en cykelbana

25

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

CYKELUTHYRNING

Cykeluthyrning kan vara avgiftsbelagd eller gratis, ligga i centrum eller en bit utanför, helt beroende på syfte. Om syftet är att nå de som kan utföra arbets- och/el-ler privata ärenden med cykel är det lämpligt med en central lokalisering. En cykeluthyrning kan vara beman-nad eller ske med datoriserade cykelställ som registre-rar om cyklarna har blivit återlämnade. Lämplig form, placering, omfattning och organisation ska utredas och erfarenheter ska hämtas från hur andra städer och län-der har valt att arbeta med frågan.

RESECENTRUM

Frågan om resecentrum i centrala Skellefteå har åter igen aktualiserats. Det är viktigt att cykeltrafiken tas i beaktande vid detta arbete. Det ska gå lätt att ta sig till det nya resecentrumet med cykel och det ska vara lätt att parkera sin cykel på ett säkert sätt. Parkeringen ska fungera året om och ska utgöras av både korttidsparke-ring och väderskyddad långtidsparkering.

IT- ANVÄNDNING

För att nå ut med tjänster och information till en bre-dare publik kan IT-lösningar användas. Det är viktigt att ta del i utvecklingen och erbjuda information via inter-net och mobiler. I dag finns det stora möjligheter att utveckla karttjänster direkt i telefonen. Andra tjänster som kan vara lämpliga för IT-lösningar är bokning av cyklar samt trafik- och väderinformation.

CYKELAKTIVITETER - UTVECKLINGSMÖLIGHETERNedanstående cykelaktiviteter föreslås.


Hälsotrampare Ett antal bilister väljer bort bilen till förmån för cykeln för pendling till job-bet under ett år. Deltagarna får cykel, hjälm, reflexväst och annat lämpligt material av arrangörerna. Hälsotramparna kan även blogga om sina upple-velser. Detta kan dels användas för att marknadsföra cykling, samtidigt som de kan användas i utvärderingssyfte då deltagarna förbinder sig att fylla i enkäter dels under cykelåret samt en utvärdering ett år efter periodens slut.

En undersökning om resvanor har skickats till boende på Anderstorp och Älvsbacka/Morön i samband med att den nya gång- och cykelbron bygg-des. Som uppföljning har informationsbrev skickats till respondenterna med information och inbjudan till aktiviteter som till exempel hälsotram-pare och testresenär under hösten 2011.

Utförs inte i Skellefteå idag, men planering för 2012

Cykelbytardag Evenemang där begagnade cyklar kan säljas och köpas. För genomföran-det kan lokala föreningar engageras och evenemanget kan samköras med andra temadagar eller händelser.

Utförs inte i Skellefteå idag

Cykelinfo på

p-biljett

Informera om cykelns fördelar, var man kan hämta en cykelkarta, informera om cykelparkering på bilparkeringen under sommaren eller annan mark-nadsföring av cykling.


Cykelstafett Cy-kelorientering/cykeltävling

Samarbeta med företag för att visa att man kan ta sig från A-Ö. Olika nya varianter på aktiviteter.


C y k e l s m a r t a Skelleftebor

Liknande ett projekt som hette ”Energismarta grannar” där man anmäler sitt intresse, tittar på energiutsläpp, jämför hur deras energianvändning ser ut idag och hjälper dem att räkna ut och visa skillnaden om de samåker/tar bussen/cyklar med hjälp av MinResa.


Cykellyse/stu-dentlyse

Sponsrad av företag för att dela ut ”Studentlysen” eller liknande produkter. Utförs inte i Skellefteå idag

26

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

VAD HUR

Cykelvänligare centrum • Gatuparkering tas bort till förmån för gång- och cykelbanor

• Fler enkelriktade gator

• Bilfritt centrum

Parkering • Laddstolpar för el-assisterade cyklar

• Boxar eller annan form av inlåsning av cyklar

• Avgiftsbelagd cykelparkering t.ex. bevakad, varm förvaring av cykel och hjälm eller andra förmåner,

Vinterunderhåll • SMS-funktion som meddelar när ”min” gång- och cykelbana är snöröjd.

Korsningar och passager • Fler planskilda korsningar

• Signalreglerade korsningar anpassade för cyklister genom detektorer eller dia-gonala passager.

Turism och fritid • Gång- och cykelbanor till fler av ytterområdena

• Marknadsföring av Skellefteå som ett cykelresmål

Kollektivtrafik • Hyrcyklar kopplade till månadskort på buss

Cykelfartsgata • Område med liknade regler som gångfartsområde, men med cykeln som det dimensionerande trafikslaget.

ÖVERGRIPANDE UTVECKLING FÖR ÖKAT CYKLANDEFörutsättningarna för att välja cykel framför bil ska prioriteras och vidareutvecklas. Vissa åtgärder är svåra att tidsbestämma då de kan kräva att andra åtgärder och investeringar görs eller att cykeltrafiken först ökar. Nedan pressenteras sådana åtgärder som kanske inte är möjliga idag, men i framtiden bör utforskas för att höja cykelns status ytterligare.

27

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

norna prioriteras och maximalt två lampor i rad får vara ur funktion. I en korsning avsedd för oskyddade trafi-kanter repareras enskilda trasiga lampor så fort som möjligt.

DRIFT VINTERTID

Driften av gång- och cykelvägnätet under vintern inne-fattar plogning, sandning, isrivning och bortforsling av snöhögar. Det prioriterade gång- och cykelvägnätet

plogas före bilvägnätet och snöröjs vid en nederbörd på 3-5cm. Målsättningen är att snöröjningen ska vara klar kl. 06.00.

Gång- och cykelbanorna sandas vid risk för halka med ett krossat stenmaterial med storleken 2-6 mm. Salt får ej användas. Prioriteringskartan för snöröjningen gås igenom och revideras årligen för att kontrollera att rätt gång- och cykelbanor prioriteras utifrån viktiga mål-punkter och synpunkter inkomna via kundtjänst.

DRIFT OCH UNDERHÅLLDrift innefattar de kontroller och arbeten som inte har något restvärde, så som snöröjning, sopning och renhållning. Underhåll omfattar åtgärder som ökar gång- och cykelbanornas värde så som beläggningsun-derhåll, reparationer och justeringar av kantsten, belys-ning och skador i gång- och cykelbanan.

INVENTERING OCH PRIORITERINGPå våren görs en inventering av skador på gång- och cykelvägnätet. Tillsammans med brister som kommit in till kundtjänst skapas en prioriteringslista för de un-derhållsåtgärder som ska utföras under barmarkssä-songen. Vid inventeringen registreras parametrar som krackelering, kantskador, potthål, sprickor, stensläpp, rotskador, gräsintrång och ojämnheter. Även skador på skyltar, cykelparkeringar och möblemang registre-ras och prioriteras. Skador som är direkt farliga för de oskyddade trafikanterna prioriteras framför skador som enbart har en negativ inverkan på komforten.

Tekniska kontoret ansvarar för inventering av skador och prioritering av åtgärder i gång- och cykelvägnätet. De ska även arbeta för att utveckla nya arbetssätt och rutiner för att förbättra drifts- och underhållsarbetet.

Det prioriterade gång- och cykelvägnätet består av huvudcykelnätet samt gång- och cykelbanor till kom-munens grundskolor. Vintertid plogas dessa gång- och cykelbanor först. Belysningen längs gång- och cykelba-

28

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

EDRIFT OCH UNDERHÅLL UNDER BARMARK-SÄSONGENUpptagningen av sandningssanden på gång- och cy-kelbanorna påbörjas så snart snön och isen smält och vägbanan är tillräckligt torra. Arbetet ska vara klart i slutet av maj. Sandupptagningen på huvudcykelnätet prioriteras framför bilvägnätet.

Under barmarksdriften ska gång- och cykelvägnätet sopas för att hålla det fritt från löv och kvistar. Belys-ningen ska underhållas och vegetationen kring gång- och cykelbanorna ansas. Buskage och häckar ska klip-pas för att ge cyklisterna en god sikt. Träd stammas upp/beskärs under juli-september.

Skellefteå kommun informerar privatpersoner om vik-ten att klippa häckar och buskar för att ge god sikt för trafikanterna.

29

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

SKELLEFTEÅ

30

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

UTFÖRDA ÅTGÄRDER I SKELLEFTEÅ 2011

NR PLATS PROBLEM ÅTGÄRD H U V U D -CYKELNÄT

VÄGHÅLLARE ÅR

1 Förbindelse Älvsbacka - Anderstorp

Omväg, förbindelse över älven saknas

Nybyggnad av gång- och cykelbro S k e l l e f t e å kommun

2011

2 Klockarbergsvägen, delen Fältjägarvägen - Bränna-vägen

Blandtrafik Nybyggnad cykelbana

Den nya gång- och cykelbanan sammanbinder två befintliga gång- och cykelbanor samt ökar tillgängligheten till Kaplanskolan. I samband med denna utbyggnad bör passagen på Brännavägen ses över.

Ja S k e l l e f t e å kommun

2011

3 Södra Järnvägsgatan, de-len Lassarettsvägen - Träd-gårdsgatan


Önskat behov av cykelbanor genom centrum för att öka framkomlighe-ten och säkerheten för cyklisterna.


2011

4 Väg till Getbergsskolan Ej säkrad skolväg Nybyggnad cykelbana

Passage över Torsgatan med varningsljus för oskyddade trafikanter samt delvis separerad gång- och cykelbana till Getbergsskolan.

S k e l l e f t e å kommun

2011

6 Korsning Bolidenvägen/Uppfinnarvägen - Storå-kersgatan

Ej säkrad cykelpassage Nybyggnad cirkulationsplats, mittrefug

Ombyggnad av korsningen till en cirkulationsplats för att bland annat förbättra situationen på övergångsstället för de oskyddade trafikanter-na.


2011

7 Korsning Myntgatan, cy-kelbana mot Morö Backe

Ej säkrad cykelpassage Anläggning av väggupp för att sänka bilarnas hastighet vid cykelpas-sage mot Morö Backe.


2011

8 Korsning Storåkersgatan/Mobackavägen

Ej säkrad cykelpassage Avsmalning av kurvradier på gatan vid cykelpassage mot Mobackensko-lan.


2011

9 Korsning Storåkersgatan/Medleforsvägen

Ej säkrad cykelpassage Avsmalning av kurvradier på gatan vid cykelpassage mot Mobackensko-lan.


2011

10 Korsning Konsertvägen, vid Sjungande dalens skola

Ej säkrad cykelpassage Anläggning av väggupp för att sänka bilarnas hastighet vid cykelpas-sage mot Sjungade Dalens skola.


2011

11 Korsning Frögatan, vid Tu-böleskolan

Ej säkrad cykelpassage Komplettering med ytterligare en cykelgrind på befintlig cykelbana för att sänka cyklistens hastighet inför passage över Frögatan.


2011

12 Korsning Brännavägen/Kyrkvägen

Ej säkrad cykelpassage Minskning av kurvradier för att sänka bilarnas hastighet vid cykelpas-sage.


2011

13 Tjärnvägen, delen Verk-stadsvägen - 364


Komplettering av felande länk för gång- och cykel.


2011

31

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E


VÄGHÅLLARE ÅR

14 Risbergsgatan, delen 372 - Hyvelgatan

Blandtrafik Nybyggnad separerad cykelbana

I samband med att Trafikverket anlägger en cirkulationsplats med plan-skild gång- och cykelpassage bör en sammanhängande koppling för gång- och cykelvägnätet i öst-västlig riktning skapas.


2012

15 Fågelgatan, delen GCM-tunnel - Brännanskolan

Blandtrafik Ombyggnad cykelbana

Breddning av befintlig gångbana till gång- och cykelbana för elever till Brännanskolan.


2012

16 Storgatan, delen E4-Nord-landergatan


Önskat behov av cykelbanor genom centrum för att öka framkomlighe-ten och säkerheten för cyklisterna.


2012

17 Korsning Hyttlidgatan/Kå-gevägen

Ej säkrad cykelpassage Upphöjd korsning för att sänka bilarnas hastighet vid passage vid cy-kelpassage.


2012

18 Korsning Skrämträskvä-gen/Lejonströmsvägen - Stråkvägen

Ej säkrad cykelpassage Nybyggnad cirkulationsplats

Förbättring av trafiksituationen vid korsningen genom anläggning av cirkulationsplatser med minskad hastighet som följd vilket underlättar för de oskyddade trafikanterna.


2013

19 Lejonströmsvägen, delen Lejonströmsbron - Fors-lundagatan

Blandtrafik Nybyggnad separerad cykelbana, upphöjd passage

En gång- och cykelbana skall anläggas för att separera de oskyddade trafikanterna från biltrafiken.


2013

20 Skråmträskvägen, delen Lejonströmsvägen - Fors-lundavägen

Blandtrafik Nybyggnad separerad cykelbana

En ny gång- och cykelbana byggs längst Skråmträskvägen från Stråkvä-gen till det nybyggda bostadskvarteret Slaktaren. För att göra överfar-ten säkrare föreslås en cykelbana västerut så att passagen ska ske över Skråmträskvägen in på Forslundagatan. Projektet bör byggas i samband med korsningen Skråmträskvägen - Lejonströmsvägen.


2013

21 Företagsvägen, delen ho-tell Aurum - 130 meter österut

Omväg Nybyggnad separerad cykelbana

Gång- och cykelbanan ska knyta samman med befintliga gång- och cy-kelbanor mellan cirkulationsplatsen vid Aurum och österut till bostads-områdena på Anderstorp.


2013

23 Korsning Morögatan vid Getbergsvägen

Passager saknas Korsningsåtgärder för att sänka bilarnas hastighet vid cykelpassage. Ja S k e l l e f t e å kommun

2013

FÖRESLAGNA OCH PLANERADE ÅTGÄRDER I SKELLEFTEÅ 2012 - 2016

32

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

ENR PLATS PROBLEM ÅTGÄRD H U V U D -

CYKELNÄTVÄGHÅLLARE ÅR

24 Korsning Klockarbergsvä-gen/Industrivägen

Ej säkrad cykelpassage Korsningsåtgärder för att sänka bilarnas hastighet vid cykelpassage. Ja S k e l l e f t e å kommun

2013

25 Lasartettsvägen/Norrböle-gatan

Ej säkrad cykelpassage Korsningsåtgärder för att sänka bilarnas hastighet vid cykelpassage. Ja S k e l l e f t e å kommun

2013

37 Lantmannagatan, delen Falkträskvägen-Sambaga-tan

Ej säkrad skolväg Nybyggnad gång- och cykelbana

Gång- och cykelbanan ska knyta ihop Västra Falkträsket med befintlig gång- och cykelbana på Falkträskvägen


2013

26 Klockarbergsvägen, Eriks-lid-Sj Dalen

Nivåskillnad/Lutning Nybyggnad separerad cykelbana

En ny gång- och cykelbana bör anläggas längs med vägen för att ersätta den nuvarande gång- och cykelbanan mellan Sjungande Dalen och Lä-karvägen som har oacceptabel lutning på 10 %.


2014

28 Korsning Torsgatan/Morö Backevägen

Ej säkrad cykelpassage Passage av Torsgatan med varningljus för oskyddade trafikanter. S k e l l e f t e å kommun

2014

30 Korsning Brogatan/Tjärn-vägen N

Ej säkrad cykelpassage Nybyggnad cirkulationsplats

Ombyggnad av korsningen till cirkulationsplats med anslutningar till gång- och cykelbanor för att underlätta för de oskyddade trafikanterna.


2015

36 Centrumbron Nybyggnad av bro över älven för bil-, gång- och cykeltrafik Ja S k e l l e f t e å kommun

2015

33 Korsning Bolidenvägen/Kronbodgatan

Ej säkrad cykelpassage Upphöjd passage samt ny busshållsplats S k e l l e f t e å kommun

2016

35 Öster Östra leden mot Morö Backe

Nivåskillnad/Lutning Ombyggnad cykelbana

Omarbetad sträckning för att minska befintlig gång- och cykelbanas lut-ning.


2016

103 Väg 814, delen Lund-Sun-nanå

Blandtrafik Nybyggnad cykelbana Ja Trafikverket

33

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

URSVIKEN OCH SKELLEFTEHAMN

34

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

FÖRESLAGNA OCH PLANERADE ÅTGÄRDER I URSVIKEN OCH SKELLEFTEHAMN


B E R Ä K N A D KOSTNAD

ÅR

5 Korsning Skelleftehamns-vägen/Amiralsvägen

Ej säkrad cykelpassage Upphöjd avsmalning

Åtgärder vid korsningen med Amiralsvägen, ingår i gatuombyggnaden.


2011

22 Skel lef tehamnsvägen, delen Klemensnäsvägen - Hällgrensvägen

Blandtrafik Ombyggnad cykelbana

Ombyggnad av befintlig gångbana till gång- och cykelbana.


2013

29 Korsning Skelleftehamns-vägen vid Ursviksskolan

Ej säkrad cykelpassage Förlängning av cykelbanan på södra sidan till infart till F-5 skolan till följd av ombyggnad av skolområdet.


2014

31 Skel lef tehamnsvägen, delen Fyrskeppsvägen - Björkhammargatan


Nybyggnad av 1 km gång- och cykelbana för att sammanbinda stråken i Ursviken med Skelleftehamn.


2015

35

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

MYCKLE, MEDLE OCH KLUTMARK

36

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

ERSMARK OCH KUSMARK

37

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

LÖVÅNGER

38

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

EFÖRESLAGNA OCH PLANERADE ÅTGÄRDER I MYCKLE, MEDLE OCH KLUTMARK


VÄGHÅLLARE ÅR

101 Medle Blandtrafik Nybyggnad cykelbana vid Medleskolan Ja Trafikverket 2011

105 Väg 855, Myckle Blandtrafik Nybyggnad cykelbana genom Myckle Ja Trafikverket

106 Väg 814, Klutmark Blandtrafik Nybyggnad cykelbana öster om Klutmark Ja Trafikverket

109 Väg 855, delen Myckle - Medle

Blandtrafik Nybyggnad separerad cykelbana för att sammanlänka Medle och Myck-le

Ja Trafikverket

110 Väg 855, Medle Blandtrafik Nybyggnad cykelbana väster om Medleskolan Ja Trafikverket

FÖRESLAGNA OCH PLANERADE ÅTGÄRDER I ERSMARK OCH KUSMARK


VÄGHÅLLARE ÅR

107 Väg 867, Kusmark Blandtrafik Nybyggnad separerad cykelbana väster om Kusmark Ja Trafikverket

108 Väg 867, delen Ersmark - Kusmark

Blandtrafik Nybyggnad separerad cykelbana för att sammanlänka Ersmark och Kus-mark

Ja Trafikverket

FÖRESLAGNA OCH PLANERADE ÅTGÄRDER I LÖVÅNGER


VÄGHÅLLARE ÅR

34 Klockarvägen/Ranings-vägen-Kungsvägen, Lö-vånger

Omväg Nybyggnad separerad cykelbana från industriområde och Klockarvägen till busstation


2016

39

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

KÅGE

40

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

BURTRÄSK

FÖRESLAGNA OCH PLANERADE ÅTGÄRDER I KÅGE, BURTRÄSK OCH JÖRNNR PLATS PROBLEM ÅTGÄRD H U V U D -

CYKELNÄTVÄGHÅLLARE ÅR

27 Hamngatan Kåge, Bleck-slagarg-Mörviksv


Sammanlänkning av Trafikverkets cykelbana som finns vid södra infarten till Kåge från E4:an med den befintliga gång- och cykelbanan som börjar vid Bleckslagargatan i Kåge


2014

32 Kamvägen Burträsk mot Gammelvägen

Omväg Separerad cykelbana mellan skolan och Åbyvägen, väg 805 Ja S k e l l e f t e å kommun

2016

104 844, Jörn Blandtrafik Nybyggnad cykelbana Trafikverket

102 805 Burträsk, delen Kam-vägen - Borgvägen

Blandtrafik Separerad cykelbana från Burträsk till Naturbruksgymnasiet och fotbollsplanen i Åbyn Ja Trafikverket

JÖRNBURTRÄSK

41

MÅL FÖR SKELLEFTEDALENS GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄT 2030

42

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

MÅL FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅS GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄT 2030

43

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

.

3 FÖRSLA

G Ö

VERGRIPA

ND

E

44

Utökning av befintliga cykelparkeringar kommer att göras kontinuerligt. Utvecklingen beror på hur nya målpunkter etablerar sig och vad cykelparkeringsnormen kräver. Viktigt är dock, att valet av cykel som färdmedel, inte ska hindras av att det saknas attraktiva cykelparkeringar.

De dominerande cykelparkeringarna i centrum är ramlåsta ställ, som till en del även är väderskyddade. Hjulhållande ställ finns endast vid mindre frekventa målpunkter med korta ärendetider.

T.ex. så kommer resecentrum att kräva en hel del cykelparkeringar som till viss del ska vara låsbara individuella cykelgarage där man kan förvara sin cykel men även hjälm, överdragskläder och annat som behövs.

CYKELPARKERINGAR I SKELLEFTEÅ 2030

4 RIKTLINJER FÖR UTFORMNINGAV GÅNG- OCH CYKELBANOR

4 RIKTLINJER FÖ

R DETA

LJPLAN

ERING

OCH

LOVG

IVNIN

G

UTFORMNINGSRIKTLINJERCykelvägnätet i Skellefteå började byggas ut på 1970-talet i samband med exploateringen av nya bo-stadsområden. Utformningen följde de riktlinjer som angavs i Allmänna råd om gators utfomning och stan-dard (ARGUS) och Allmänna råd för planering av sta-dens trafiknät (Tråd).

Idag är dessa riktlinjer invävt tillsammans med Tra-fikverkets riktlinjer i ett gemensamt dokument, Vägar och gators utformning (VGU).

RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV GÅNG-

OCH CYKELBANOR

Syftet med att använda utformningsriktlinjer är att skapa ett vägnät med enhetligt utseende där det ska vara lätt för både cyklister och bilister att känna igen sig och veta vilka regler som gäller. Utformningsriktlin-jerna tar hänsyn till alla oskyddade trafikanter genom att tillämpa tillgänglighetsprincipen. Avsteg från dessa utformningsprinciper ska motiveras.

45

4 RIKTLINJER FÖ

R DETA

LJPLAN

ERING

OCH

LOVG

IVNIN

GUTFORMNING PÅ STRÄCKAI Skellefteå byggs i regel gemensamma, dubbelriktade gång- och cykelvägar. En gång- och cykelväg ska ha en minsta bredd på 2,5 meter med en jämn yta, den är gen och kännas relevant för cyklisten, utan omotiverade omvägar, stopp eller nivåskillnader.

Skyltar ska ha en fri höjd över cykelvägen på 2,5 meter. Stolpar kan tillåtas att stå i skyddsområde som är en meter eller bredare. Fasta hinder, som t.ex parkbänkar, ska placeras minst en meter från cykelvägens ytterkant.

Kurvradien underskrider inte fem meter då en mindre radie kräver så låg hastighet att cyklisten får svårt att hålla balansen. För att minska skaderisken vid avkör-ning överstiger ett öppet dikes lutning inte 1:3.

En varierande miljö upplevs som kortare och skapas av alléer, variation mellan skuggigt och soligt, olika växt-ligheter och så vidare. Dessa åtgärder kan även skapa vindskydd för cyklister på friliggande cykelvägar.

REKOMMENDATION FÖR SIDOOMRÅDEN

AVSTÅND RAKSTRÄCKA

Sidohinder 0,6 meter

Fasta hinder 1 meter

Träd 2 meter

Kompakta hinder * 1,25 meter* Kompakta hinder - buskage, häckar, stängsel och liknande längre än 3 meter.

FRAMKOMLIGHETFör att undvika att cyklister skapar egna cykelstråk med ökad skaderisk som följd är gång- och cykelbanorna gena och kännas relevanta för cyklisten, utan omotive-rade omvägar, stopp eller nivåskillnader. Med gen avses en genhetskvot på 1,5. Genom att låta rullstolsburna vara den dimensionerande målgruppen garanteras en tillräcklig låg lutning även för cyklisterna. Om stigning-en överstiger 1:40 ska det finnas vilplan, gärna försedda med möbler.

BELÄGGNING

Beläggningen på en gång- och cykelbana är homogen, tät, bindmedelsrik, välpackad och har en maximal sten-storlek på 8mm. Tät asfaltbetong (ABT) kan användas som justerings-, bind- och slitlager. ABT har en relativt hög flexibilitetet och vattenbeständighet och är en bra standardmassa. Vid speciella krav på flexibilitet eller bä-righet kan andra asfaltmassor användas.

MARKERING OCH LEDSTRÅK PÅ GÅNG- OCH CYKELVÄGAR

Cyklister ägnar störst uppmärksamhet till omgivande trafik och vägbanan, det kan därför vara viktigt att komplettera skyltningen med målade markeringar på vägbanan. Vägmarkeringar kan dock aldrig i juridisk mening ersätta vägmärken. Om det inte finns naturliga ledtråk, så som husfasader eller kantsten, för personer med synnedsättning att följa skapas ledstråk av taktila plattbeläggningar.

46

4 RIKTLINJER FÖ

R DETA

LJPLAN

ERING

OCH

LOVG

IVNIN

G

SEPARERING AV TRAFIKANTGRUPPER

Cyklister och fotgängare separeras i största möjliga mån från biltrafiken. Om det förekommer biltrafik i höga hastigheter och/eller mängder på intilliggande väg målas ett skyddsområde på 0,5-1 meter mellan gång- och cykelbana och bilväg. Där lägre hastigheter och trafikmängder förekommer kan cykelbanan vara 2,5 meter bred utan skyddsremsa. Om cyklisterna leds ut i blandtrafik regleras hastigheterna med cyklisternas situation i beaktande, vilket enligt krockvåldsprincipen innebär maximalt 30km/tim.

Det är viktigt att cyklisters säkerhet och trygghet tas i beaktande redan i planeringsfasen. Ett enhetligt gång- och cykelvägnät med genomtänkta trafiklösningar ökar säkerheten och minskar olyckor i form av kollisio-ner, avkörningar med mera. Belysning och en god sikt ökar tryggheten och säkerheten då cyklisten kan se hinder och andra trafikanter och själva synas bättre.

SKYLTAD HASTIGHET (KM/TIM) LÄMPLIG SEPARERING AV CYKLISTER FRÅN BIL

≥ 70 Avskild cykelbana

Cykelbana kan användas men ger då mindre god standard vid 70

60 Cykelbana

50 Cykelbana eller cykelfält

Cykelbana i lokalnätet samt vid bilflöden över 600 bilar/dH.

Cykelfält i huvudnätet samt vid bilflöden under 600 bilar/dH, där främst vuxna cyklar.

40 Cykelbana eller cykelfält

Cykelbana i lokalnätet samt vid bilflöden över 900 bilar/dH, där främst vux-na cyklar.

Cykelfält i huvudnätet samt vid bilflöden under 900 bilar/dH, där främst vuxna cyklar.

30 Blandtrafik

Parkbron

47

4 RIKTLINJER FÖ

R DETA

LJPLAN

ERING

OCH

LOVG

IVNIN

GKORSNINGAR OCH PASSAGERDet ska vara lätt för cyklister att se andra trafikanter och själva bli sedda, därför eftersträvas en vinkel på 90 grader i korsningar. Om mindre vinkel används är det svårt för bilisten att avgöra om cyklisten rör sig i färd-riktningen eller ska korsa gatan.

Cyklister tenderar att cykla mot rött vid en signalreg-lerad korsning om de anser att det går snabbare än att stanna och vänta på att få grönt ljus. Problematiken med den bristande regelefterlevnaden gör att signal-reglerade korsningar ska undvikas på huvudcykelnätet. Signalreglerade korsningar används enbart om trafik-mängderna är stora och ingen annan lämplig lösning finns. Om förutsättningarna i korsningen kräver tra-fiksignal är det viktigt att cyklisterna tilldelas så stora fördelar som möjligt. Detta kan göras genom diagonala passager eller detektorer som ger cyklisten grönt ljus utan att de behöva stanna.

HUVUDCYKELNÄTETKorsningar på en sträcka anläggs, om inte särskilda skäl finns, med cykelöverfarter som hastighetssäkras med fysiska åtgärder. Åtgärderna ska ge en hastighetssänk-ning för bilarna till maximalt 30 km/tim.

Korsningar längs med en körbana anläggs, om inte särskilda skäl finns, med genomgående cykelbana för att ge cyklister företräde i en obevakad korsning. En genomgående cykelbana har samma utförande som övrig cykelbana och kan vara upphöjd. Ett avvikande material visar gränsen mellan körbana och cykelbana.

Utformningen ska ge en hastighetssänkning för bilarna till maximalt 30 km/tim.

Om cyklisten ska korsa en bred väg med mycket trafik eller flera filer ska det, om utrymme medges, finnas en refug så cyklisten kan koncentrera sig på trafiken i en körriktning åt gången. Refugen har ett minsta djup på 2,25 meter i cyklistens färdriktning för att ge tillräcklig plats för cykel, barnvagn eller rullstol under väntetiden.

LOKALCYKELNÄTET

I lokalcykelnätet används generellt cykelpassager i obevakade korsningar. Om förhållandena så kräver kan cykelöverfarter eller genomgående cykelbana anläg-gas.

INFORUTA - DEFINITIONER• Cykelöverfart är en del av en väg som är av-

sedd att användas av cyklande eller av mo-ped klass 2 för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarke-ring. En cykelöverfart är bevakad om trafiken regleras.

• Cykelpassage är en plats på en gatusträcka där cyklister korsar en körbana antingen för att de finner det naturligt eller därför att de styrs mot platsen med fysiska medel. En cykelpassage kräver inte någon särskild ut-formning. Bilar har företräde.

Genomgående cykelbana längs med Skråmträskvägen

48

4 RIKTLINJER FÖ

R DETA

LJPLAN

ERING

OCH

LOVG

IVNIN

G

CYKEL- OCH GÅNGTUNNLAR

Vid passager med höga trafikmängder kan, där utrym-me finns, en cykel- och gångtunnel anläggas. Anslu-tande cykelbanor utformas med en mjuk anslutning en bit utanför tunneln så att god sikt ges för både de som ska in i, och de som ska lämna tunneln. Växtlighet invid tunneln får inte inverka på sikten. Bilar har större kapacitet än cyklar att ta nivåskillnader, därför är det positivt om nya tunnlar byggs så att bilarna får ta en del av stigningen.

För att skapa en trygg miljö är tunneln belyst så att de som vistas i tunneln ser varandra, men den får inte vara så ljus att ögonen har svårt att vänja sig vid en skum-mare miljö utanför tunneln.

CYKELPARKERINGFör att minimera risken för cykelstöld placeras cykelpar-keringar på öppna platser med god insyn. En cykelpar-kering avsedd för korttidsparkering av cyklar placeras inte längre än 25 meter från målpunkten.

Är cykelställen tänkta att användas året om är det vik-tigt att de går att snöröja. Långtidsparkering för cykel lokaliseras på strategiska platser (t.ex. resecentrum, busstationer) och är väderskyddade.

Cykelparkeringen har ett standardiserat utseende för att underlätta för cyklisten att hitta och använda par-keringen. Idag består cykelparkeringen i Skellefteå huvudsakligen av hjulhållna cykelställ. Nya hjulhållna cykelställ har ett utseende som stämmer överens med de befintliga cykelställen.

Ramlåsta cykelställ är anlagda på Viktoriaplatsen 2011. Tillfälliga sommarcykelparkeringar med ramlåsning är provat på bilparkeringar i centrum. Utifrån hur popu-lära dessa parkeringar blir kan ramlåsning användas på fler platser.

BELYSNINGBelysning är en viktig del i cyklistens säkerhet och upplevda trygghet. Alla gång- och cykelbanor som vinterunderhålls är belysta. En friliggande gång- och cykelbana förses med egen belysning. Om gång- och cykelbanan byggs angränsande till en bilväg placeras belysning vid gång- och cykelbanan. Vitt ljus uppfattas som trevligare än gult av cyklisten men det är viktigt att inte ha för skarpt ljus, eftersom cyklisten inte bör förlora sitt mörkerseende genom att bli bländad.

5

49

4 RIKTLINJER FÖ

R DETA

LJPLAN

ERING

OCH

LOVG

IVNIN

GBUSSHÅLLPLATSERBusshållplatser anläggs så att de känns trygga att pas-sera för cyklister, fotgängare och av- och påstigande bussresenärer. Där det förekommer mycket cykel- och busstrafik dras cykelbanan bakom eventuell busskur. Cykelbanan får inte dras så snävt att busskuren skym-mer sikten för fotgängare och cyklister. På busstationer eller busshållplatser dit många cyklar till och från ska det finnas välplacerade och säkra cykelställ.

HÄNSYN TILL ALLA TRAFIKANTEREftersom gemensamma gång- och cykelbanor domine-rar i Skellefteå är det viktigt att de utformas så att även personer med funktionsnedsättning kan använda dem. Nedan nämns några faktorer som ska tas i beaktande vid planering av gång- och cykelvägar.

• Om det inte finns naturliga ledstråk, så som husfasa-der eller kantsten, för personer med synnedsättning att följa skapas ledstråk av taktila plattor.

• Cykelparkeringar eller annan möblering som place-ras på gång- och cykelytor får inte placeras i ledstrå-ken som skapats för synsvaga personer.

• Gång- och cykelbanor får inte vara för branta. Ge-nom att följa tillgänglighetsprinciper för rullstols-burna garanteras en lämplig stigning även för cyklis-ter. Stigningen bör inte överstiga 1:40. Om gång- och cykelbanan är brantare bör det finnas vilplan, gärna försedda med möbler.

OM- OCH NYBYGGNADOm en gång- och cykelbana ska grävas upp ska sam-ordning av ledningsarbeten göras så fler separata in-grepp på kort tid kan undvikas. Vid aktiviteter som stör trafiken på en gata eller väg ska en trafikanordnings-plan (TA-plan) upprättas. Planen ska visa hur trafiken ska ledas och vilka skyltar och avstängningar som kom-mer att användas. Cyklisters och gångtrafikanters situa-tion ska beaktas och de ska erbjudas en säker väg utan alltför stora omvägar.

En tillfällig cykelbana är minst 1,8 meter bred och sten-materialet får inte vara för grovt. Det ska finnas ramper med en lutning på maximalt 1:12 så att personer med rörelsenedsättning kan ta sig upp för trottoarkanter och liknande hinder. En avstängning ska även fungera på natten och för personer med synnedsättning, därför ska tydliga avstängningar med reflex användas.

ÅTGÄRDER I PLANERINGS- OCH BYGGSKE-DETGång- och cykelbanan dimensioneras för de tyngsta fordon som kommer att trafikera sträckan. Om gång- och cykelbanan ofta kommer att trafikeras av tyngre fordon dimensioneras den för detta då bara ett fåtal överfarter av ett för tungt fordon kan förstöra vägen.

Där det finns risk för sättningar på grund av material-sammanblandning används fiberduk. Fiberduk kan även användas för att försvåra för rötter att tränga in i vägkonstruktionen. Det är viktigt att byggmaterialet

hålls fritt från ogräs för att fördröja ogräsets nedbryt-ning av vägkonstruktionen.

Avrinning och dränering av gång- och cykelbanan ska vara utförd på ett korrekt sätt för att inte förkorta vä-gens livslängd eller riskera cyklistens säkerhet. Stående vatten kan orsaka skador i vägkonstruktionen och är obehagligt för cyklisten. Stående vatten som fryser till is är dessutom en säkerhetsrisk. När dränering behövs läggs den i kanten, under vägkonstruktionen.

INGREPP I KONSTRUKTIONEN Den vanligaste skadan på en cykelbana är söndergräv-ning som sker i samband med åtgärder i ledningar som ligger i eller under cykelvägens konstruktion. Samord-ning av ledningsarbeten ger färre ingrepp i vägen. För att minska sättningarna används samma material som grävts upp vid återfyllnad. Genom att avvakta med be-läggning en säsong kan eventuella sättningar justeras innan asfaltering.

På huvudcykelnätet måste en tillfällig oljegrusbelägg-ning läggas till dess att den permanenta beläggningen utförs.

50

5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING

5 GEN

OM

FÖRA

ND

E OCH

UPPFÖ

LJNIN

G GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING

UPPFÖLJNING Arbetet med att förbättra cykeltrafikens villkor måste genomföras systematiskt och långsiktigt. Avsikten är att Cykelplan för Skellefteå kommun 2011 utgör start-skottet på ett arbete där cykeln får en mer central roll i stadsbyggnadsprocessen och att mer resurser läggs på cykelsatsningar.

Uppföljning, utvärdering och rapportering om hur cyklingen utvecklas i Skellefteå ska ske kontinuerligt. Flera olika typer av uppföljningar är nödvändiga i det fortsatta arbetet för att kvalitetssäkra satsningarna på cykeltrafiken.

De övergripande målsättningarna i Cykelplanen följs upp årligen i ett cykelbokslut där även beteendeför-ändrande åtgärder ingår som en viktig del.

TRAFIKRÄKNING Cykelflöden mäts i centrala Skellefteå för att bland an-nat kartlägga hur många som cyklar och vilka målpunk-ter som genererar cykeltrafik. Mätningarna är också vik-tiga för att avgöra om en ökning av skador beror på att fler cyklar eller om något nytt riskelement uppkommit.

Det är inte ekonomiskt försvarbart att mäta cykeltrafi-ken på alla gång- och cykelbanor i centrum, därför väljs ett antal punkter ut som mäts varje år och kompletteras med ett antal punkter som kan variera.

Mätutrustningen med slangar är köldkänslig och därför har inga mätningar gjorts på vintern. Möjligheten att mäta cykelflödet på vintern bör undersökas då denna data är viktig för att avgöra om en ökning i antal olyck-or på vintern beror på brister i underhållet eller om det helt enkelt är fler som valt att cykla.

51

5 GEN

OM

FÖRA

ND

E OCH

UPPFÖ

LJNIN

GRESVANEUNDERSÖKNINGCykelräkning visar enbart antal cyklister, inte varför någon valt att cykla eller vad som skulle få dem att cykla mer. För att få svar på dessa frågor behövs en resvaneundersökning. Det har gjorts två resvaneun-dersökningar i Skellefteå. 1985 gjordes en omfattande resvaneundersökning och 2003 gjordes en lite mindre.

En resvaneundersökning är ett stort och kostsamt projekt och kan därför inte genomföras allt för ofta. Vart 10 år bör en omfattande resvaneundersökning genomföras i Skellefteå. I ett större tidsperspektiv ger dessa mätningar av resvanor och färdsättsfördelning en viktig indikation på hur olika färdmedel används. En resvaneundersökning kan ge en bild av hur långsiktiga åtgärder fungerat och vilka kommande åtgärder som bör genomföras.

När en resvaneundersökning görs är det viktigt att un-dersökningen är uppställd på ett liknande sätt med föregående undersökningar så att resultaten blir jäm-förbara. Det är även viktigt att formulera frågorna så att även åsikter om hur det är att cykla på vintern fångas upp.

Det är bra att utföra en undersökning under vintern el-ler tidig vår för att öka förutsättningarna för att få in bra material om varför invånarna väljer att cykla eller inte cykla på vintern, vad som kan göras för att förbättra för dem och hur fler skulle kunna motiveras till att cykla på vintern.

CYKELOLYCKORUppföljningen av trafikolyckor inom kommunen inne-fattar nu rapportering från både polisen och sjukhuset genom STRADA och utgör grundmaterialet i den årliga trafikskaderapporten.

Utifrån denna information ska problemområden årli-gen lyftas fram så att korrekta åtgärder kan vidtas för att öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna.

PARKERING

För att kartlägga om en cykelparkering är rätt placerad och har rätt antal parkeringsplatser bör nyttjandegra-den undersökas kontinuerligt. En cykelparkering som är fullbelagd kan indikera på att det behövs fler par-keringar. En cykelparkering som är fylld till 90 procent upplevs fortfarande som lätt att parkera vid.

Nyttjandegraden undersöks på för- eller sensommaren då det anses vara den mest representativa tiden för hur de normala cykelflödena ser ut.

OMVÄRLDSBEVAKNING

Cyklingen i Skellefteå bör jämföras med andra städer för att säkerställa att cykelns status som trafikslag lig-ger i framkant.

GENOMFÖRANDE Cykelplanen hålls levande och aktuell genom att res-pektive förvaltning årligen ser över cykelplanen och reviderar de delar som är inaktuella. Beteendepåver-kande åtgärder följs upp genom den handlingsplan som görs i samarbete med Trafikverket. Beteendepå-verkande åtgärder följs upp genom den handlingsplan som görs i samarbete med Trafikverket.

Övergripande målsättningar har ett tidsperspektiv på 20 år. Cykelplanen ska vara ett stöddokument i vidare-utvecklingen av cykeltrafiken i Skellefteå.

KOSTNADER

Schematiska kostnader år 2011 för om- och nybyggnad av gång- och cykelbanor redovisas nedan.

• Nybyggnad av gång- och cykelbana ca. 1500-2000 kr/m

• Upphöjd cykelöverfart ca. 100 000-200 000 kr

• Enkelt ”väggupp” ca. 50 000 kr

52

5 GEN

OM

FÖRA

ND

E OCH

UPPFÖ

LJNIN

G

KÄLLORGCM-handboken

VGU

Cykelvägsanalys Skellefteå 2002

Resvaneundersökningen 2003

Cykelplan för Skelleftedalen 1985

Cykelstrategi för Skellefteå 2010-2015

53

cykelplan 2011 - skellefteå...derna transporter föreslår regeringen samma mål, att...

Documents