d a · dalarna har påbörjat arbetet med att ta fram en digital agenda i syfte att ge en riktning...
TRANSCRIPT
Regional digital agenda
D A:DHV
Regional Digital AgendaDalarna Hedmark Värmland
Dalarna, Hedmark och Värmland
EUROPEAN UNION European Regional Development Fund
En gemensam sammanställning
I EU:s övergripande strategi för tillväxt, EU2020, pekas den Digitala agendan för Europa ut som ett av sju flaggskeppsinitiativ. Digitala agendan har som huvudsakligt mål att utveckla en digital inre marknad för att styra Europa mot en smart och hållbar tillväxt för alla. I Sverige fattade regeringen beslut 2011 att implementera ”It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige”. Norge antog den Digitala agendan 2013 och fattade därmed beslut att implementera “Digital agenda for Norge: IKT-politikk for vekst og verdiskaping”.
För att Digitala agendan ska få önskat genomslag krävs att den vidareutvecklas och anpassas till regionala och lokala förutsättningar. Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, Hedmark Fylkeskommune, Länsstyrelsen Värm-land och Region Värmland deltar i en förstudie finansierad av Interreg Sverige-Norge programmet med syftet att i samverkan ta fram underlag till regionala digitala agendor samt att genomföra en gemensam gränsöverskridande förstudie för implementering av den digitala agendan på regional nivå.
Att bo och leva i en region som är i framkant av formandet av det nya digitala samhället är inte bara attraktivt för dem som bor där idag, utan har också potential att locka nya invånare, företag och besökare i framtiden. Ett ökat utbud av digitala tjänster och samverkan leder till stads- och byutveckling samt förbättrad samhällsservice i Dalarna, Hedmark och Värmland.
Presentation av regionala digitala agendor I denna sammanställning presenteras kortfattat de tre länens/fylkets utkast till regionala digitala agendor. Efter-som man kommit olika långt i detta arbete ser de tre utkasten ganska olika ut. Syftet med denna sammanställning är att ge en överblick över de planer Dalarna, Hedmark och Värmland har för sin regionala digitala utveckling för att på så vis kunna hitta synergier och gemensamma områden som lämpar sig för framtida samverkan. En sam-verkan inom det digitala området innebär, förutom erfarenhetsutbyte, att Dalarna, Hedmark och Värmland kan hitta gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar.
Förord
Innehåll
Framtida samarbete för Dalarna, Hedmark och Värmland........................................7
Regional digital agenda för Dalarna..................................................................9Digital agenda i Dalarna – ett arbete kopplat till Dalarnas utvecklingsstrategi och bredbandsstrategi....................................................................................................................10Tillgång till bredband......................................................................................................................11Digitalt innanförskap – digital delaktighet.......................................................................................12e-tjänster och E-förvaltning.............................................................................................................13E-hälsa............................................................................................................................................14e-företagande.................................................................................................................................16Skola och utbildning........................................................................................................................17
Regional digital agenda for Hedmark..............................................................19Status.............................................................................................................................................20Definisjoner av målsetninger...........................................................................................................21Målsetning......................................................................................................................................21Roller..............................................................................................................................................22
Strategiske val................................................................................................................................23
Regional digital agenda för Värmland..............................................................25Sammanfattning.............................................................................................................................27Tillgång till bredband......................................................................................................................28Digitalt innanförskap.......................................................................................................................29Etjänster..........................................................................................................................................30eHälsa.............................................................................................................................................31Näringsliv, entreprenörskap och innovation....................................................................................32Skola och undervisning...................................................................................................................33
Under förstudieprojektet Regional digital agenda – Dalarna, Hedmark och Värmland har ett av målen varit att försöka komma fram till vilka områden inom de tre regionala digitala agendorna som länen/fylket skulle kunna tänka sig att samarbeta kring i ett potentiellt framtida projekt. Alla tre län/fylket har kommit olika långt i fram-tagandet av sina regionala digitala agendor, vilket har gjort arbetet mer komplicerat. Värmland är redo att anta sin regionala digital agenda redan i höst, Dalarna har precis valt ut de prioriterade områdena för länets regionala digitala agenda medan Hedmark är i uppstartsfasen att få den regionala digitala agendan som prioriterat område på den politiska agendan. Trots detta har alla tre länen/fylket mycket att vinna på ett samarbete gällande utveck-lingen av morgondagens digitala samhälle.
Under projektets gång har flera idéer kring framtida samarbete diskuterats mellan projektpartnerna i de tre länen/fylket. Det har resulterat i att partnerna enats om att de områden som verkar ha störst potential för ett framtida samarbete är områdena bredband, innovation och innovativa miljöer samt digitalt innanförskap.
Bredband Alla tre länen/fylket har lyft vikten av att ha ett redundant stamnät. Här finns det potential för att samverka mellan länen för att göra bredbandsutbyggnaden ännu säkrare. Diskussioner har förts om ett ”gränsregionalt bredbandsforum” där fokus skulle kunna vara på erfarenhetsutbyte, samt att identifiera problem som vi kan lösa tillsammans. Här skulle man kunna lära av varandra istället för att uppfinna hjulet igen. Dalarnas fjällpaket är ett gott exempel på ett arbetssätt som man skulle kunna ta lärdom ifrån.
Innovation och innovativa miljöerKan man hitta en gemensam metod för att samla ”rätt” aktörer till digital innovation? Skulle man kunna nyttja kunskapen och erfarenheten i olika branschorganisationer och föra samman dessa i de tre länen för att samtidigt byta erfarenheter? Ett område med stor utvecklingspotential som det också finns mycket att lära inom.
Digitalt innanförskap Digitalt innanförskap är ett viktigt område som inte finns så mycket erfarenheter kring i de tre länen/fylket. Här skulle länen kunna samarbeta kring goda exempel och metoder för att komma igång med t ex kartläggning av det digitala utanförskapet i de tre länen/fylket, samt idéer om hur man kan få fler invånare digitalt delaktiga.
Övergripande samarbeteEtt övergripande område som diskuterats är att fortsätta att utveckla projektet genom att skapa en digital arena för de tre länen (där även fylkena Östfold och Lilleström skulle kunna inkluderas). En digital arena skulle kunna fungera som en möjliggörare för ”rätt” digitala aktörer att mötas över länsgränserna. Något som både leder till erfarenhetsutbyte, kunskapshöjande och förhoppningsvis nya marknader för SMEs. Ett sådant samarbete skulle fortsatt kunna drivas i projektform.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns goda möjligheter för en fortsatt samverkan trots att länen/fyl-ket kommit olika långt i sitt digitala arbete. Att ha en gränsöverskridande samverkan kring de regionala digitala agendorna, bidrar på sikt till att öka regionens attraktionskraft. Att bo och leva i en region som är i framkant av formandet av det nya digitala samhället är inte bara attraktivt för dem som bor där idag utan har också potential att locka nya invånare, företag och besökare i framtiden.
Framtida samarbete mellan Dalarna, Hedmark och Värmland
7
8
Regional digital
agenda för
Dalarna
Dalarna har påbörjat arbetet med att ta fram en Digital agenda i syfte att ge en riktning med syfte att förverkliga nya möjligheter som ny teknik och snabbare nät innebär. En arbetsgrupp bestående av Region Dalarna, Högsko-lan Dalarna, Länsstyrelsen, GYsamnet, Leksands kommun och Företagarna har bjudit in det offentliga Dalarna samt ett flertal intressegrupper för att ta fram en bild av vilka områden som är viktigast att påbörja arbetet inom. Dalarnas Digitala agendan är för oss i Dalarna en levande process (inget är statiskt i den tidsålder vi lever i), så den Digitala agendan kommer att utvecklas och justeras löpande för att fokusera på det som är mest aktuellt.
Digital agenda vad är det? Vi har delat upp arbetet i ett antal delar och så här långt är uppdelningen gjord på följande sätt och med dessa rubriker:
• Dalarna behöver bredband
• Digitalt innanförskap – digital delaktighet
• E-förvaltning
• eHälsa
• e - Företagande
• Skola och utbildning
Under respektive rubrik har olika grupper påbörjat arbete med dels att se hur ett önskeläge kan se ut men fram-förallt börjat skissa på aktiviteter som bör göras för att nå dit. Under hösten kommer arbetet fortsätta i grupperna och arbetet sammanställas till en Digital agenda för Dalarna. Denna kommer därefter att remissas till de organi-sationer som visat intresse för arbetet för att slutligen fastställas i Region Dalarna och Länsstyrelsen.
Digital agenda i Dalarna - ett arbete kopplat till Dalarnas utvecklingsstrategi och bredbandsstrategi
10
Affärsmodeller Det finns behov av olika fungerande affärsmodeller i dagsläget. Förutsättningarna i kommunerna är så pass olika. Detsamma gäller på kundnivå. Olika finansiella upplägg bör tydliggöras för att passa olika typer av kunder. Jfr ”mobiltelefon för 1 kr”-modellen som uppskattas av vissa marknadssegment. Inspel i gruppen handlade även om att man bör vara öppen för alternativa – mindre ortodoxa – affärsmodeller, där man rent av laborerar med öp-penheten i nätet för att få ner kostnaden (uppnå momspliktighet).
Effektivare marknadsföringKnutet till viktigaste framgångsfaktorn för fiberutbyggnaden, d v s efterfrågan. Strategiskt rätt att ta fram åtgär-der som stimulerar denna.
UtbyggnadskartläggningHandlar i första hand om att på ortsnivå kartlägga vart någonstans i länet som fiberutbyggnad behövs. Detta utgör en grundstomme för plan/underlag för utbyggnad. Hänger ihop med kommunicerbar utbyggnadsplane-ring (se ovan). Genomförs dels på länsnivå, dels på kommunnivå. Är i praktiken en grovprojektering. På länsnivå består den av:
a) Identifierade orter i behov av stomnät (ortssammanbindande nät). Saknar fiber idag.
b) Avstånd till existerande fiber. Ger tillsammans med schablonkostnad/meter en uppskattad utbyggnadskostnad.
På kommunnivå görs grovprojekteringen på bynätsnivå. Det sammantagna underlaget kan sedan användas för en rad intressanta ändamål. Exempel: utgöra en tydlighet gentemot intresserade slutkunder (identifierat behov ovan), kommunicera med tänkbara nätägare/operatörer rörande kommersiell utbyggnad, underlag för intres-serade byföreningar, underlag för sammanhållna/gemensamma/kommunöverskridande utbyggnadsprojekt – och inte minst som potentiellt underlag för att allokera knappa stödresurser dit de gör störst nytta.
Tillgång till bredband
11
Nuläge med möjligheter och utmaningar
• Det finns flera olika grupper som inte går att enkelt definiera och det är ingen grupp som kan avgränsas geografiskt utan det är mer personer som finns på alla ställen.
• Svårt att våga fråga och vem frågar man? Diskussion – äldre förväntas inte kunna och därför är det enklare och mer accepterat att äldre frågar. Yngre förväntas kunna och därmed blir det svårt att fråga för att ”man” vill inte visa okunnighet!
• Hur möter vi ”digital dyslexi”?
• Hur kommunicera med offentliga organ (och vise versa) Rutiner och nya media!
• Det kommersiella intresset bakom sociala medier. Ser man till användande och service? Troligare att det handlar om volymer och som innebär ekonomisk vinst.
• Spretighet och många varianter på betallösningar etc. Gör det svårt att veta/kunna använda betallösningar.
• Nya former av risker för omjämlikhet och ickedemokratisk i samhället.
Åtgärder och aktiviteter
• DIGIDEL – digital delaktighet med fortsättning och intensifiering i Dalarna.
• Jobba med målgrupper – lära av privata näringslivet.
• Samverkan inom folkbildningen – livslångt lärande.
• Grundläggande IT kunskap integreras i skolarbetet från start.
• Öppen data för mer innehåll.
• Bra tjänster från myndigheter.
• Nationell satsning för jämlikhet.
• E-verkstäder (bibliotek eller andra ”neutrala” punkter/funktioner).
En reflektion är att det digitala utanförskapet inte kommer att försvinna och att det krävs ett horisontellt an-greppssätt dvs. områden av teknisk karaktär utbildningsväsendet etc. måste ha detta högt på agendan.
Specifikt arbete kommer att behövas och även strukturer eller funktioner måste finnas och med en långsiktig hantering och finansiering. Bildningsförbund och bibliotek bör ses som viktiga aktörer i att stödja personer som av olika anledningar inte är ”digitaliserade” men som har behov v att kunna hantera vardagen i from av att betala räkningar beställa varor tjänster via nätet.
Inom Dalarnas regionala serviceprogram kommer denna fråga att vara prioriterad eftersom ny teknik givetvis ska användas men för att underlätta och inte försvåra.
Digitalt innanförskap – digital delaktighet
12
Möjligheter
• Kundcenterprojekt. Flera kommuner är på gång med detta och projektet i sig kräver en fungerande kommunal e-förvaltning.
• Medborgarpåverkan. Det är viktigt att utnyttja den potential som finns hos våra kunder så att dessa får/kan var med och påverka den kommunala verksamheten för både e-demokrati och e-tjänster.
• Ärendehanteringssystem. En gemensam plattform för de ärenden som hanteras inom hela den kom-munala verksamheten.
• Nyttokalkyler. En viktig framgångsfaktor är att redovisa på realistiska nyttokalkyler.
• IT som påverkare. IT-organisationerna ute i kommunerna kan fungera som katalysatorer åt verksam-heterna och därvid stödja och visa på e-utvecklings exempel.
Utmaningar
• Digitaliseringsgrupp. Få till olika e-råd digitaliseringsgrupper ute i verksamheterna som har mandat och kunnande för ett införande av e-förvaltning.
• Få med politiken.
• Svårt att få med verksamheten. Det handlar om att få verksamheten att förstå att e-förvaltning handlar om verksamhetsutveckling och att det inte är en IT-fråga.
Åtgärder och aktiviteter
• Samverkan, kartlägga hur och vad vi skall göra.
• Upphandling, med hänsyn till e-förvaltning.
• Gemensamma checklistor, kravspecifikationer t.ex.
• e-demokrati, ta fram lämpliga ”appar”.
• ”E-blomlådan”, använda denna för att få förståelse om e-förvaltning ute i verksamheterna.
• E-Arkiv, skarpt projekt som dras igång snarast.
• Kommunchefer, stämma av önskat läge, åtgärder och aktiviteter med kommunchefer.
• Gemensamt E-förvaltningsprojekt, ta fram lämpliga direktiv för ett samverkansprojekt samt äska medel för detta.
e-tjänster och E-förvaltning
13
Nuläge med möjligheter och utmaningar
• I dagsläget finns ett fåtal e-tjänster i drift. Under året och tiden fram till 2015 kommer dessa att kvali-tetssäkras samt kompletteras med nya e-tjänster i samverkan med Region Dalarna.
• Starta ett projekt kring att fortsätta utvecklingen av och användningen av e-tjänster i hela regionen. Att den enskilde och dennes anhöriga får del av information som rör den egna personen.
• Testa olika tekniska hjälpmedel för att underlätta kommunikation mellan vårdtagare och personal samt för att öka tryggheten för den enskilde.
• Involvera brukar- pensionärs- och anhörigorganisationer, privata vårdgivare i utvecklingsarbetet och informationsspridningen.
• Pilotprojekt kring nattfrid med kameror planeras.
• Starta ett projekt kring att fortsätta öka andelen personal som har tillgång till säker roll och behörig-hetsidentifikation inom hela socialtjänsten i hela regionen men även andra kategorier.
• Se över möjligheterna för automatiserad administration av personuppgifter och behörigheter i HSA visavi kommunens personalsystem.
• Öka kvaliteten på kunskapen hos de lokalt ansvariga personerna för korthanteringen genom förbättrad utbildning.
• Mobilitet i hemtjänsten.
• Fortsätta inventera nuläge samt möjliggöra för mobil åtkomst i några system. Inventera de tekniska och säkerhetsmässiga möjligheterna för att använda mobila lösningar.
• Starta projekt kring kartläggning av relevanta dokumentationssystem och lämplig mobil utrustning i hela regionen med kommunerna och landsting.
• Verka för informationsspridning av vunna erfarenheter.
• Genomföra ett pilotprojekt hos någon/några.
• En del kommuner använder eller har påbörjat migrationen till digitala trygghetslarm.
• Fortsätta förstudie kring trygghetslarmen i hela regionen.
• Under perioden fram till 2014 års slut säkerställa att de digitala larm som beviljats fungerar som avsett.
• Införa digitala trygghetslarm där det inte finns ännu. Med detta innebär det också en ökning av digi-tala larm.
• Följa upp beviljade och säkerställa att larmmottagning fungerar. Kvalitetssäkra kommunernas rutiner och processer kring larm och larmutrustning.
• Verka för informationsspridning av vunna erfarenheter.
• Gemensam Informationsstruktur ICF.
• Driva ett regionalt projekt kring ICF där man ska titta på hela socialtjänstens process alltså både SOL, HSL och LSS.
E-hälsa
14
Möjligheter
• Om vi kan få till rätt informationsstruktur i botten så ger det bättre förutsättningar för en framtida utveckling av olika tjänster. Dessutom underlättar det när personal byter arbetsplatser och det är också lättare att låna personal mellan varandra då det ser mera lika ut. Mindre tid går åt till inskol-ning. Spar både tid och pengar.
• Vidgade kontaktmöjligheter (ex via skype, video, kameror osv). Med teknikens hjälp kan vi lättare kommunicera med vararandra utan att behöva resa till varandra. Kan utnyttjas av både personal, politiker, brukare och anhöriga.
• Samverkan mellan olika aktörer behövs för att det ska fungera. Idag jobbar man för mycket i olika stuprör och den ena vet inte vad den andra gör. Genererar dubbelarbete och förlust av tid som kunnat användas till annat positivt.
• Riktmärke NPÖ för tekniken. Det behöver hittas ett riktmärke för tekniken när det gäller tjänster. Idag påverkas många nationella tjänster negativt av andra tjänster. Svårt med felsökning osv.
• Bevaka andra områdens innovationer för att få annan input. Vi behöver kanske titta på andra slags innovationer och inom andra områden också för att få ytterligare tips och idéer på vad som är möjligt.
Utmaningar
• Gemensam informationsstruktur + HSA struktur. Att få till detta är en utmaning då många kommu-ner vill ha det på sitt sätt och har svårt acceptera att man kanske måste ändra sitt arbetssätt för att få det att bli bra. Svårt inse att man kan spara tid på detta och vad positivt det kan föra med sig.
• Krav på leverantörer upp till SKL. Idag är det svårt för kommunerna ensamma att driva på leverantö-rerna i olika frågor. Mer ansvar borde ligga hos SKL att driva på detta som hjälp till kommunerna.
• Förståelse för tekniken hos den äldre befolkningen. Vi behöver bli ännu bättre på att sprida och infor-mera de äldre kring vad som finns inom e-hälsoområdet som möjligt att erhålla som hjälpmedel. De måste få prova och se för att inte vara rädd för tekniken. Samtidigt finns många äldre som inte är det och dessa bör utnyttjas som sporre till andra.
• Ytterligare samverkan mellan olika aktörer. Vi behöver helt enkelt bli ännu bättre på att samverka inom alla olika områden så vi inte dubbelarbetar.
Åtgärder och aktiviteter
• Regional e-hälsosamordnare förespråkar/tar med gemensam strategi/organisation till styrgrupp e-hälsa.
• Skapa större förståelse hos politiker och chefer för e-hälsa.
• Experthjälp nationellt och via SKL.
• Regionalt mera stöd och om inte fungerar upp till nationell nivå.
15
Vi måste erbjuda bredband till företagen i Dalarna. Företagaren förväntar sig att det ska finnas bra bredband som en naturlig ”hygienfaktor” där företget är etablerat. Det finns också en växande medvetenhet att det synliggöra behovet, då posten och annan välfärdsservice tenderar att läggas ned.
I dag är det självklart att ta betalt, göra bokningar och beställningar, kommunicera med kunder, marknadsföra, deklarera, administrera – ja – allt men gör i ett företag görs på nätet. Reklamationer och kritik – kommunicera, sociala medier, fb – företagarens kommunikativa förmåga blir allt viktigare.
Det är också självklart att om man inte finns på nätet (har hemsida eller är bokningsbar) så finns man inte.
För produktionsprocesser – industrin och i annan företagsamhet är automation och effektivisering viktig för att kapa kostnader, lager och annat. Kunden blir allt mer involverad i produktionen av varor och tjänster. För att kunna vara en konkurrenskraftig underleverantör måste ex vis verkstadsföretagen följa utvecklingen inom de stora företagen (dragarna).
Att vara uppkopplad och driva ett ”modernt” företag är fundamentalt för att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna rekrytera personal och nyckel kompetenser
Men medvetenheten bland företagaren måste stärkas. Det finns en låg förståelse om teknikens möjlighet:
• Omvärdbevakning
• Nya komptenser för utveckling, digitalisering och gameifiering
• Big data – en del i att utveckla nya tjänster
Åtgärder och aktiviteter
• Ett grundligt visionsarbete
• Synliggöra - vad om faktiskt pågår i Dalarna – kanske en spridningskonferens?
• Digitalisering som ett ”horisontellt” mål
• Samverkan för tjänsteutveckling (smart specialisering)
• Do-tank (eller något liknade uttryck) – innovationsmiljö för att utveckla nya tjänster.• Korsbefrukta verksamheter, it-utvecklare, innovation.• Ramverk (vem äger, finansiärer, innovationsprocessen, etc).
e-företagande
16
Tillgången till datorer har på senare år ökat för såväl elever som lärare genom att skolor och kommuner har satsat på ”en till en”, d v s en dator per elev. Däremot används inte IT i tillräcklig utsträckning i undervisningen som pedagogiskt verktyg, och den IT-pedagogiska kompetensen är otillfredsställande som helhet i förskola och skola. Samtidigt som det finns enskilda lärare och rektorer som ligger långt framme i dessa avseenden.
När det gäller tillgången till datorer för elever inom länets skolor varierar det både mellan skolor i en och samma kommun och mellan kommunerna. En kartläggning som gjordes hösten 2011 av Embretsen och Svärdhagen, Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD) vid Högskolan Dalarna kunde styrka detta.
Sammantaget skapar detta en situation där likvärdighet mellan olika skolor i en kommun och mellan kommuner i länet saknas, liksom i landet i övrigt enligt undersökningar av bland annat Skolverket.
En sammanhållen strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola kräver att rätt frågor prioriteras, att resur-ser samordnas och riktas mot målen samt att tekniska förutsättningar finns.
Vid Högskolan Dalarna finns ett centrum för nästa generations lärande (NGL) som kontinuerligt arbetar både med utveckling av Högskolans nätbaserade undervisning och att öka lärarnas digitala kompetens. Pedagogiskt Uvecklingscentrum Dalarna (PUD) vid Högskolan Dalarna arbetar i nära kontakt regionens skolhuvudmän och ett av de prioriterade områdena är för närvarande hela skolväsendets digitalisering. PUD har byggt upp en portal för skolväsendet i länet som heter Pedagog Dalarna som ska underlätta vardagen både pedagogiskt och tekniskt samt tjäna som en inspirations- och samarbetskanal. Därutöver finns bland annat ett antal korta kurser för verk-samma i förskola och skola. (se pedagogdalarna.se samt pudutbildning.se).
På gymnasiesidan har 11 av Dalarnas 15 kommuner gått samman i GYSAM. Den politiska visionen är: Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasie-utbildningar/skolor. Generellt ska Gysam ses som en motor i utvecklingsarbete och syftet är att stärka regionens attraktionskraft.
GysamNet är ett projekt vars syfte är att utveckla metoder kring nätbaserad undervisning inom samverkansområ-det. Läsåret 2013/2014 studerade 191 elever 8 språk samt svenska och sociologi. Inför 2015 söker man finansie-ring för att utveckla nätbaserad studiehandledning på modersmål samt bygga upp ett ikt-pedagogiskt nav.
Åtgärder och aktiviteter
• Alla verksamma inom utbildning i Dalarna, oavsett skolform, har tillgång till tillräcklig kompetensut-veckling, infrastruktur och teknik för att fokus ska kunna ligga på pedagogisk användning av digital hårdvara och mjukvara.
• Det finns ett tydligt ledarskap med ett tydligt ansvarstagande för skolans digitala utveckling, där poli-tiker och skolledare är både insatta och involverade i utvecklingsarbetet.
• Verksamma inom utbildning i Dalarna är delaktiga i (såsom) webbplatsen ”Pedagog Dalarna”, inte bara som konsumenter utan också som producenter.
Skola och utbildning
17
18
Regional digital
agenda for
Hedmark
I en undersøkelse utført av Nexia på oppdrag for Regjeringen fra september 2013, vises det at Hedmark kommer veldig dårlig ut i forhold til dekning av akseptable hastigheter. Fylket har en høy dekningsprosent inkludert radio og satellitt løsninger, men lav dekning på kablet høyhastighets bredbånd.
Hedmark fylke er et spredt bebygget fylke med noe sentralisering rundt de store byene, men meget spredt bebyg-gelse ellers. Dette vanskeliggjør muligheten til å gi full dekning av høyhastighet bredbånd til alle innbyggere.
Utbyggere fokuserer i stor grad om de sentrale delene der innbyggerne i hovedsak bor, noe som har sin bakgrunn i økonomiske grunner for de enkelte utbyggere. Dette er forståelig men samtidig så gjør det at det offentlige må da bistå for å sørge for en tilstrekkelig utbygging også til de mindre befolkede områdene.
Med tilstrekkelig utbygging vil si at innbyggerne har mulighet og tilgang til et bredbåndstilbud som dekker et minimum, for å benytte tjenestetilbudet som er via internettilgang. Dette gjelder offentlig og privat tilbud.
I regjeringen sin uttalelse i forbindelse med stortingsmelding 23. sier de at Norge skal være «Blant de beste i Europa». Dette gjør at en målsetning vedrørende bredbånd ikke kan omhandle kun minimumsstandarder, der definisjonen av tilstrekkelig dekning ligger langt under et akseptabelt tilbud. Dette medfører en offensiv og frem-tidsrettet målsetning for utbyggingen, og Hedmark fylke ønsker å sette seg mål som gjør dem til en av de beste i landet.
I følge statistikker og dekningsundersøkelser som er utført for regjeringen, så ligger Hedmark i dag blant landets dårligste når det gjelder tilbud og dekning. Målsetningen er å løfte Hedmark til å bli blant landets beste på områ-det.
Status
20
Helt markante føringer for hvilke teknologier og utbyggere som skal benyttes legges ikke, men vi ønsker at tek-nologi er fremtidsrettet og skalerbar. Dette med utgangspunkt i regjeringens uttalelse om at vi skal bli blant de beste i Europa, samt fokuset på en helhetlig digital strategi både offentlig og privat.
Statlige minimumskrav til bredbånd pr i dag er av en slik størrelsesorden at det ikke er tilrettelagt for den eks-plosjonen av nettavhengige tjenester som har kommet det siste, og samtidig vil fortsette å utvikle seg.
Det må legges opp til en strategi for bredbånd som gir rom for å benytte tjenester som eksisterer i dag og som kommer fremover, dette gjelder eksempelvis:
• Internett surf, mail, altinn, skatteetaten, nyheter
• Kommunale og fylkeskommunale tjenester
• Tv-signaler
• Radiosignaler
• Jobbrelaterte tjenester
• Kjøp/Salg av varer og tjenester
• Filmleie og streaming tjenester
• Strømtjenester
• Alarmtjenester og varslingstjenester
• Oppdateringer av gjenstander i husholdets eie (bil, apparater, feilavlesninger etc.)
Med bakgrunn i dette må vi satse mot et fremtidsrettet og skalerbart tilbud, som dekker dagens behov sammen med å ta høyde for behov i nær fremtid. Dette sammen med muligheten til å øke kapasitet og tilbud når behovet for det er tilstede.
• Tilgang til >= 30 Mbit/s for majoriteten av folket
• Ny utbygging skal skje med FTTH, HFC eller VDSL teknologi
• Tjenester i samsvar med stortingsmelding 23 digital agenda
Definisjoner av målsetninger
Målsetning
21
I en slik utbyggingsstrategi er det mange forskjellige parter, og en rolledeling mellom partene er nødvendig. De viktigste aktører er fylkeskommunen, kommunen, regionråd, næringsliv, innbyggerne, post og teletilsynet og utbyggerne.
FylkeskommunenFylkeskommunen skal fungere som en rådgiver, koordinator, prosjektleder og pådriver for en helhetlig bred-båndsdekning av Hedmark fylke. Herunder kan det inngå oppgaver som kartlegging, planlegging, utlysninger, prosjektgjennomføring og lignende. Det er viktig at fylket fungerer som en pådriver for å gjennomføre deknings-løftet i fylket, samtidig som fylket er den instansen med et helhetlig blikk over hele fylket.
KommuneneDet er veldig viktig at kommunene tar et ansvar og initiativ for bredbåndsdekningen i sin kommune, og stiller med resurser og eventuelt økonomi når det er påkrevd. Det viktigste bidraget er resurser og kompetanse i kom-munen til å bistå i både kartlegging og gjennomføring. Det er ønskelig med en resurs fra kommunen som kan knyttes opp mot resurs i fylket for sammen kjøring.
RegionrådRegionrådene har ansvar for å holde sammen en ressursgruppe fra de enkelte kommunen og sørge for et samar-beid over kommunegrensene i de enkelte regioner, slik at man får dratt nytte av utbygging som grenser til hver-andre. Dette for å sikre en økonomisk best mulig utbygging.
NæringslivDet lokale næringsliv er en viktig pådriver for effektiv utbygging, samt at de har helt klare økonomiske insentiver for å ønske en utbygging. Det vil også medføre at de kan være en aktuell med finansieringspart i utbyggingen.
InnbyggereInnbyggere er foruten næringslivet den mest aktive parten som ønsker en utbygging, dette i tillegg til at bred-båndstilgang er viktig for Hedmark fylke for å kunne nå sitt mål om 220 000 innbyggere. I dagens samfunn krever innbyggere tjenester og tilgang på nett. Bredbånd er i kategori med strøm, vann og kloakk, har man bolig skal man ha nettilgang.
Post og TeletilsynetPost og Teletilsynet er utpekt til å forvalte støtteordningen for bredbåndsutbygging, og utlyser disse midler en gang pr år som kommuner og fylkeskommuner kan søke på.
Utbyggere Utbyggere må også være en partner i finansieringen av utbyggingen, men kan trenge ekstra støtte i områder som er lite hensiktsmessig å bygge ut for utbyggere i dag. Dette sett ut fra et økonomisk synspunkt. Det er også disse som skal komme med tjenestetilbudet som gir innbyggerne adgang til de digitale tjenester.
Roller
22
I forbindelse med bredbåndsutbygging i Hedmark må det tas noen strategiske valg, valg som kan være utradisjo-nelle i Norsk sammenheng men har blitt gjennomført med suksess i eksempelvis Sverige.
StamnettI Sverige har de en løsning for Stamnett, som sikrer en god utbygging og tilgang for tilbydere til å legge aksess inn til husstandene. Dette har muliggjort en omfattende utbygging og samkjøring av forskjellige områder, og et helt annet nivå av planlegging. I Norge bygger gjerne flere utbyggere ut samme område, hvor de legger frem-føring ved siden av hverandre i bakken. Det er ingen teknisk begrensning i å kunne benytte samme fiberkabel for flere tilbydere.
FordelFordel med en stamnett tankegang er jo at fylket og kommunene i større grad kan styre utbyggingen og hvor et stamnett skal ligge, avhengig av organiseringen og eierskapet til stamnett. Dette sett utfra en totaloversikt over hvor bredbåndstilgangen skal nå.
Et stamnett kan legges ut på anbud for drift over lengre perioder av utbyggere, alternativt kan de leie seg inn på stamnettet. I prinsippet legges det da ut en «mørk» fiber hvor tjenestetilbudet legges på i etterkant.
BakdelDet er utfordringer rundt eierskap og drift av et slikt stamnett, som ikke er avklart på det nåværende tidspunkt. I tillegg har ikke bransjen hos utbyggere tradisjon for en slik tankegang, da de i dag i stor grad kun tilbyr tjenester på «egen» fiber. Det er allikevel lite trolig at de vil nekte å være med på en slik løsning, da det er markedskreftene og økonomien som rår der også. Dette er allikevel elementer som må undersøkes.
Strategiske valg
23
24
Regional digital
agenda för
Värmland
26
SammanfattningVärmland står, precis som hela Sverige inför liknande utmaningar: att bibehålla våra företags konkurrensförmåga i en allt mer globaliserad värld, en åldrande befolkning, utflyttning från landsbygden, negativ miljöpåverkan med mera. Hur kan vi då i Värmland använda digital teknik för att bidra till att utveckla länet?
Syftet med en Regional Digital Agenda för Värmland (RDAV) är att i bred samverkan arbeta för att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag i Värmland. Målet med denna handlingsplan är att ta ett helhetsgrepp över den digitala samhällsutvecklingen i Värmland under perioden 2014-2020 inom sex strategiskt utvalda områden. En viktig del i detta helhetsgrepp är att inventera och beskriva redan genom-förda åtgärder. För att implementera och realisera RDAV bör sedan varje organisation ta fram sin egen interna handlingsplan/strategi för hur målen i RDAV ska uppfyllas. Detta för att arbetet med den digitala agendan måste anpassas till varje organisations verksamhet och förutsättningar.
De strategiska områden som gemensamt tagits fram för att ingå i handlingsplanen för RDAV är: Tillgång till bredband, Digitalt innanförskap, E-tjänster/E-förvaltning, eHälsa, Näringsliv, entreprenörskap och innovation, samt Skola och undervisning. Varje område har ett eget kapitel med nationella mål, inriktningsmål för Värm-land, genomförda regionala åtgärder, framtida regionala åtgärder, regionala etappmål för åren 2014–2020, samt målbild för 2020.
TidsplanDen regionala digitala agendan för Värmland beräknas vara antagen och klar hösten 2014.
27
En digital infrastruktur, som ger hushåll och företag tillgång till bredband, ses som en förutsättning att man ska kunna nyttja fördelarna med en digitalisering och för utveckling av nya tjänster och produkter. Tillgång till bred-band är därför en förutsättning för att en regional digital agenda ska få en verklig genomslagskraft.
Värmland ligger efter när det gäller utbyggnad av fiber om man jämför med övriga svenska län. Region Värmland har i bredbandsstrategin för Värmland avsatt 50 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad i länet under en fem-årsperiod 2013-2017, det vill säga 10 miljoner kronor per år, som kommunerna får ansöka om och motfinansiera med lika mycket. Detta innebär att satsningen är värd minst 100 miljoner kronor. Förhoppningen är att dessa medel också ska kunna växlas upp med EUs strukturfondsmedel.
Länsstyrelsen Värmland administrerar de medel som Jordbruksverket avsätter för att stödja bredbandsutbyggna-den och har ett strategiskt ansvar för att i första hand stötta de lokala fiberföreningarna genom så kallat kanali-sationsstöd. De medel Länsstyrelsen Värmland har att fördela är främst EU-stöd för landsbygdsutveckling. I och med detta ansvar får Länsstyrelsen också en roll som en stödfunktion för såväl fiberföreningar som kommuner. Länsstyrelsen har även fått i uppdrag att främja mobilnätsutbyggnaden i Värmland.
Målbild 2020: Den övergripande målbilden för 2020 är att alla permanenta hushåll och företag i Värmland har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. För att uppnå detta mål har kommunerna ett stort ansvar för att långsiktigt säkra att ett stamnät av fiber byggs ut i de fall inte marknaden gör det. Region Värmland sätter av medel för att stödja kommunernas bredbandsutbyggnad och Länsstyrelsen Värmland hoppas kunna fortsätta att ta emot ansökningar för kanalisationsstöd. En stor del av fiberutbyggnaden i Värmland kommer att ske på ideell basis genom att fiberföreningar och privatpersoner bygger sina egna lokala fibernät som i sin tur kopplas upp mot de kommersiella eller kommunala stamnäten.
Ansvar och uppföljning: Kommunerna, Region Värmland och Länsstyrelsen har ett gemensamt ansvar att samord-na sina insatser och hjälpas åt för att utveckla den gemensamma kompetensen i länet samt stödja, underlätta och uppmuntra i alla led. Kommunerna har ett stort ansvar för att långsiktigt säkra att ett stamnät av fiber byggs ut i de fall inte marknaden gör det. Uppföljningsansvar för mål och delmål gällande tillgång till bredband i RDAV har Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland.
Tillgång till bredband
28
För att nå målsättningen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter så krävs att alltfler är digitalt delaktiga samt en högre grad av digital kompetens. Digitalt innanförskap handlar om att alla som vill ska ha möjlighet, oavsett förutsättning, att kunna ta del i alla delar av samhällslivet.
Enligt undersökningen ”Svenskarna och Internet 2013”, uppger 14,2 % av Sveriges befolkning att de aldrig eller mycket sällan använder Internet. De flesta av de som inte använder Internet anger ointresse som främsta skäl. För att nå dessa människor med information som gör att de lättare kan ta ställning och hjälp att komma igång, bör information och utbildning ges där man befinner sig, i bibliotek, bygdegårdar och andra arenor.
En ny bibliotekslag har antagits vilken syftar till att ge biblioteken ett utvidgat uppdrag när det gäller digital media och digital delaktighet i samhället. Biblioteken har, tillsammans med bl a studieförbunden, redan sedan tidigare en viktig roll när det gäller folkbildning. Länsbiblioteket Värmland har under tre år drivit ett kompetens-utvecklingsprojekt, KUB, med syftet att utbilda bibliotekspersonal inom olika områden för att möta morgonda-gens besökare. Samtliga kommunbibliotek har deltagit i projektet. IT har varit ett av de områden där den största insatsen har gjorts. Som ett resultat av KUB-projektet har många bibliotek startat upp en verksamhet som jobbar med ett digitalt innanförskap mot kommuninvånarna. En tydlig roll för digitalt innanförskap har även Senior-Net, där medborgarna i Värmland kan få hjälp att lära sig att använda datorer och Internet.
Målbild 2020År 2020 är många fler värmlänningar är digitalt delaktiga jämfört med hur det ser ut idag då det uppskattas att ca 45 000 värmlänningar står utanför den digitala världen. Nya SeniorNet-klubbar har startats i ytterligare fem kommuner i Värmland, utöver Karlstad. Det finns en etablerad samverkan mellan till exempel studieförbund, bibliotek och SeniorNet och alla bibliotek i Värmland erbjuder hjälp/kurser i dator- och internetanvändning.
Ansvar och uppföljningNär det handlar om digitalt innanförskap måste alla aktörer ta ett gemensamt ansvar för att stötta, uppmuntra och utbilda de som av olika anledningar inte är digitalt delaktiga, men alla invånare i Värmland har naturligtvis också ett eget ansvar för sitt digitala innanförskap.
Digitalt innanförskap
29
E-tjänster som skapar nytta, ger en högre grad av effektivitet samt förenklar vardagen för både privatpersoner och företag är målet med den offentliga förvaltningens e-tjänster. Ett bra utbud av digitala tjänster leder till effektiva-re verksamheter och en övergång till ett högre nyttjande av de digitala kanalerna än de traditionella. Huvudfokus i detta kapitel ligger på kommunala e-tjänster som tillhandahålls av den gemensamma drifts-och servicenämnden i Karlstads kommun samt på Landstinget Värmlands satsning på invånartjänster.
Samtliga kommuner i Värmland har antagit den nationella Strategin för e-Samhället. Inriktningsmålen för Värm-land följer därmed de nationella övergripande målen för utveckling av e-samhället - enklare vardag för privatper-soner och företag, smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Med en gemensam nämnd och e-plattform kan Värmland utveckla e-förvaltning och e-tjänster på ett smidigt sätt och till en lägre kostnad. I dag har invånarna i Värmlands kommuner tillgång till totalt hundra e-tjänster, men med den gemensamma e-plattformen är tanken att utbudet av e-tjänster hela tiden ska breddas, inom nya områden och kategorier, för både medborgare, företag och föreningar.
Landstinget i Värmland har sedan flera år tillbaka lokalt utvecklat och förvaltat de olika kanalerna som ingår i bland invånartjänster inom Nationell eHälsa och sedan dess har innehållet som är specifikt för Värmland ständigt utökats. Alla olika aktörer inom vård och omsorg (t ex kommuner, landsting, privata vårdgivare, försäkringskas-san) samarbetar och verkar för att invånarna i Värmland har tillgång till kvalitetssäkrad information om hälso- och sjukvård på ett gemensamt ställe.
Målbild 2020Det övergripande målet för utveckling av e-samhället i Värmland är att ”det ska bli bättre att vara medborgare i Värmland”. Målbilden fram till 2020 är att Drifts- och servicenämndens erbjudande om e-tjänster som kom-munerna kan införa täcker 100 procent av SKLs rekommenderade tjänster och nyttjandegraden av regionens e-tjänster har ökat. Alla ärenden inom länet kan utföras digitalt och medborgare och företag väljer digitala ka-naler framför de traditionella. Alla invånartjänster inom Nationell eHälsa är väl etablerade i Värmland och är ett naturligt val i kontakten med hälso- och sjukvård.
Ansvar och uppföljningDen gemensamma Drifts- och Servicenämnden i Värmland verkar för att skapa samordning kring drift- och servicefrågor och har därmed också ett uppföljningsansvar. Landstinget i Värmlands län ansvarar för uppföljning av sina mål gällande e-tjänster inom hälso- och sjukvård.
E-tjänster
30
eHälsa är ett samlingsnamn på insatser, verktyg och processer som syftar till att rätt person ska ha rätt informa-tion vid rätt tillfälle och skapa nytta för invånare, personal och beslutsfattare. eHälsa är ett område som knyter ihop olika kompetenser och satsningen syftar även till att öka samarbetet mellan och inom regioner, landsting, kommuner, privata och ideella utförare.
Förändringar i vård och omsorgsverksamhet är ett krav då behoven på vård och omsorg kommer att öka i takt med en åldrande befolkning och de ökade kostnader som detta innebär. Målsättningen med det nationella arbe-tet med eHälsa inom hälso- och sjukvård och socialtjänst är att skapa konkreta förbättringar för tre målgrupper – individen, vård och omsorgspersonal, samt beslutsfattare inom hälso-sjukvården och socialtjänst.
Landstinget i Värmland följer den nationella handlingsplan som CeHis (Center för e-Hälsa i samverkan) har tagit fram för utvecklingen av tjänster inom Nationell eHälsa. Landstinget i Värmland ska bidra till att uppfylla de uppsatta nationella målen.
I Värmland har samtliga kommuner beslutat att arbeta med fem områden inom kommunal eHälsa. Dessa områ-den är: ökat antal e-tjänster, säker roll- och behörighetsidentifikation för digital informationsåtkomst, möjlighet att dokumentera och komma åt information via mobil teknik (smartphones, surfplattor och smarta datorer) för berörd personal, nationell patientöversikt samt byte till digitala trygghetslarm. eHälsa i kommunerna ska göra socialtjänsten effektivare, säkrare och mer tillgänglig oavsett om man är invånare, patient, anhörig eller medar-betare. Samtliga 16 kommuner kommer att bli konsumenter (användare) av NPÖ (Nationell patientöversikt) under 2014. Relevant och uppdaterad hälso- och sjukvårdsinformation blir tillgänglig för alla.
Samtliga kommuner i länet har fattat ett beslut i relevant nämnd eller styrelse att införa konceptet ”trygghet, ser-vice och delaktighet i hemmet genom digital teknik”. eHälsa kommer att vara en given del av den gemensamma IT-strategin hos varje huvudman.
Målbild 2020 Den övergripande målbilden för 2020, när det handlar om eHälsa, är att alla Värmlands invånare kan ta del av vårdinformation via ny teknik, som till exempel appar för smartphones och läsplattor, samt ta del av kvaliteten på enheternas arbete. Tjänster finns för att utveckla vården. Det går att jämföra privata vårdaktörer med lands-tinget och kommuner på ett likvärdigt sätt.
Ansvar och uppföljningInitieringsfasen för eHälsa i Värmland drivs av Landstinget i Värmland, som också kommer att följa upp målen i RDAV Uppföljningsansvar för målen gällande kommunal eHälsa har Region Värmland.
eHälsa
31
Regeringens digitala agenda för Sverige framhåller att IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens till-växt, konkurrenskraft och handel. IT har en central roll i de allra flesta företag, för att förenkla och effektivisera verksamheten samt göra den mer öppen och tillgänglig för kunder och leverantörer. Dessutom kan IT fungera som motor för att utveckla nya processer, produkter och tjänster. Olika digitala tjänster som ger information och vägledning kan underlätta att starta och driva företag.
I Värmland samverkar näringslivet, det offentliga, klustren, Karlstads universitet och flera andra utbildningsan-ordnare för att skapa fler nya företag och få be¬fintliga att växa. Trots olika satsningar mot näringsliv, och entre-prenörskap så ser många IT-företagare i regionen med oro på en tilltagande kompetensbrist som kan få allvarliga konsekvenser för Värmlands tillväxtmöjligheter. Därför är det viktigt att offentliga aktörer i Värmland i allmän-het och Karlstads universitet och IT-stiftelsen Compare i synnerhet, tar initiativet till en bred, gemensam och kraftfull satsning på att profilera Digitala Värmland – dels för att locka kompetens, dels för att få ungdomar i regionen att satsa på tekniska utbildningar som leder till jobb.
Goda exempel på vad som redan gjorts i Värmland är Stiftelsen Compares Norgesamarbeten och ”Compare Busi-ness Innovation Centre” som nu drivs och utvecklats vidare tillsammans med Landstinget Värmland i satsningen ”Nordic MedTest”. Det pågår också projekt gällande ” Samverkan mellan näringsliv och IT-studenter” (SNITS), Almis satsning i projektet ”Det företagsamma Värmland” och webbplatsen verksamt.se/varmland samt Karlstads kommuns och Länsstyrelsens arbete med öppen data och vidareutnyttjande av information.
Under åren framöver vill Stiftelsen Compare vara en aktiv aktör i förverkligandet av digitaliseringen av samhället. Med över 100 IT- och telekomföretag som intressenter i stiftelsen representerar Compare den bredd och djup i kompetens som krävs för att bidra till denna digitalisering.
Satsningen på Nordic MedTest är tänkt att bidra till att lösa en av vårdens största utmaningar för framtiden: Att skapa mer vårdnytta med hjälp av nya och innovativa, säkra och användbara IT-tjänster. Nordic MedTest ska också bidra till att stärka Sverige som IT-nation på en global marknad.
Karlstads universitet satsar på förstärkt IKT-samverkan mellan forskning och näringsliv i Värmland under de kommande sex åren och vill också fortsätta med aktiviteterna inom den samverkan som finns mellan IT-studen-ter och näringsliv. Den nya satsningen Karlstad Innovation Park är tänkt att bli ett attraktivt etableringsområde för företag och intressenter som vill finnas i nära anslutning till den kreativa miljön i Karlstad Innovation Park, innovationssystemet och Karlstads Universitet och som ser tjänsteutveckling/tjänsteinnovation som ett starkt konkurrensmedel för företagets utveckling. Projektet ”Det företagsamma Värmland” ska arbeta vidare med att utveckla regionsidan verksamt.se/varmland samt med en webbaserad process med personlig och lokal rådgivning för personer som vill starta företag i Värmland.
Målbild 2020Det övergripande målet för 2020 när det handlar om området näringsliv, entreprenörskap och Innovation följer Värmlandsstrategins övergripande mål mot 2020 för området ”fler och starkare företag”. Detta innebär att: antalet nystartade företag ska närma sig riksgenomsnittet, andelen som vill vara företagare ska öka, det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling ska öka till samma nivå som riket (exklusive storstadslänen) samt slutligen en ökad innovationskraft så att Värmland närmar sig riket (exklusive storstadslänen).
Ansvar och uppföljning När det handlar om området ”Näringsliv, entreprenörskap och innovation” ligger ansvaret för att målen uppfylls på flera olika aktörer, såsom Almi, Compare, Karlstads universitet och Landstinget. Uppföljning kommer att göras av Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland.
Näringsliv, entreprenörskap och innovation
32
Att hantera skolans uppdrag parallellt med IT-utvecklingens förändringar är en utmaning. För att klara detta krävs att rätt frågor prioriteras, att resurser samordnas och riktas mot målen samt att tekniska förutsättningar finns.
Att utveckla digital kompetens är ett nationellt mål för förskola och skola. Alla barn och elever ska ges möjlig-heter att utveckla sin digitala kompetens. Rätt använt blir IT ett värdefullt redskap i varje enskild barns/elevs lärande, i det lokala utveck¬lingsarbete som sker på varje förskola och skola, samt i det kommungemensamma utvecklingsarbetet.
Inriktningen för arbetet med den regionala digitala agendan för Värmland fokuserar uteslutande på skolans verksamhetsområde. Förskolans behov av IT-stöd kan behandlas parallellt i tillämpliga delar men får då ske inom respektive kommuns initiativ och ansvar.
De senaste åren är det framförallt två kategorier av IT-satsningar som har dominerat skolans värld. Dels har många kommuner satsat på lärplattformar, som kan liknas vid ett slags ”affärssystem” för utbildning. Dels har det gjorts ett stort antal så kallade En-till-En-satsningar, det vill säga en elev – en dator (eller surfplatta).
En god digital kompetens, gällande kommunikation och informationshantering, är en viktig förutsättning för alla; det är därför som värmländska skolors fokus för de närmaste sex åren blir på kommunikation (Kunskapsdel-ning och spridning) och infrastruktur (IT-stöd för lärande och dokumentation).
Målbild 2020Den övergripande målbilden för 2020 inom området skola och undervisning är att alla kommuner i Värmland är delaktiga i webbplatsen ”Pedagog Värmland”, inte bara som konsumenter utan också som producenter. Kommu-nerna i Värmland har också deltagit i ”WETT” dagarna (Wermland Educational Training and Technology) och är därför väl medvetna om hur digitala resurser kan stödja och utveckla lärprocesser.
Upphandling och implementation kring lärandesystem och system för dokumentation är utfört i alla Värmlands kommuner. Grundskolor och gymnasieskolor i alla Värmlands kommuner kan fullt ut nyttja de nya systemen för lärande och dokumentation som hjälpmedel i sin vardag.
Ansvar och uppföljningKarlstads kommun tar initiativet till att starta upp projektgrupper för Pedagog Värmland och WETT. Projekt-grupperna arbetar sedan vidare med en gemensam plan. Karlstads kommun ansvarar också för utredning, be-hovskartläggning samt kravspecifikation gällande system för lärande och system för dokumentation.
Skola och undervisning
33