dagvattenutredning för skaven - Öxnered

PM

Vänersborgs kommun

Dagvattenutredning för Skaven - ÖxneredArbetsmaterial

Göteborg 2017-06-02

Ramböll Sverige ABBox 5343,Vädursgatan 6402 27 Göteborg

Telefon 010-615 60 00www.ramboll.seUnr 1320025043-120 Organisationsnummer 556133-0506

PM - Dagvattenutredning för Skaven - Öxnered

Datum 2017-06-02Uppdragsnummer 1320025043-120Utgåva/Status Arbetsmaterial

Piotr Kozakowski Sofia Eckersten/ Lena Sjögren Olov SjöberghUppdragsledare Handläggare/Specialist Granskare

1 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Sammanfattning

Vänersborgs Stad, Samhällsbyggnadsförvaltningen har beställt en detaljplan förområdet Skaven - Öxnered. Byggnadsförvaltningen i staden arbetar nu med att tafram ett förslag till planprogramhandling. Ramböll i Göteborg har fått i uppdrag attutföra en dagvattenutredning för detaljplaneområdet Skaven - Öxnered.

Området är idag bara delvis bebyggt. Året runt boende finns i de södra delarna avområdet, på Öxnered. Fritidshus blandat med året runt boende finns i områdets norradelar, på Skaven. I områdets sydöstra del, vid Vassbottnens strand, liggerbehandlingshemmet Brättegården. Övrig mark inom planområdet besår av skog ochåkermark. Skogen består både av barr- och lövskog. Kalhuggna ytor förekommer också.

Marken inom utredningsområdet sluttar ned mot norr och mot öster, med fallandemarknivåer mot Vassbotten. Det finns idag inga befintliga dagvattenledningar iområdet, förutom i söder och i väster, närmast järnvägen. Vägtrummor undervägarna förekommer i hela området. I övrigt sker mycket av avrinningen iområdets befintliga diken utmed vägarna och i bäckarna som genomkorsarområdet. Lokalt förekommer utdikade obebyggda områden.

Området föreslås för exploatering med huvudsakligen bostäder. Blandade boende-och upplåtelseformer eftersträvas såsom exempelvis villor, hyres- och bostadsrätter.Kommersiell service bedöms kunna byggas ut i takt med utbyggnaden.

Planerade bebyggelse och anläggningar bör utföras så att dagvattnet kan tas omhand inom planområdet i största möjliga utsträckning. Ramböll föreslår attfördröjd avledning skall genomsyra dagvattenhanteringen i planområdet. LOD börutföras för att få en effektiv fördröjning av flödet vid dimensionerande regn.Den mest resurseffektiva lösningen är att använda sig av öppna lösningar fördagvattenhantering med dammar och diken. Öppna lösningar är vackra ochpedagogiska inslag i den bebyggda miljön och dagvatten kan utnyttjas som resursvid t ex bevattning av grönytor. Öppna lösningar har också större avlednings- ochfördröjningskapacitet än ledningar.

Denna dagvattenutredning visar att flödena från området kommer att öka efterutbyggnaden och att fördröjning av flödena krävs. Föreslagna dagvattenlösningarhar dimensionerats för att fördröja 10 mm regn, vilket motsvarar ett 2 års regn.Vid extremnederbörd bedöms nuvarande avledningssystem i stora, djupa, öppnadiken, tillsammans med blivande dagvattenlösningar kunna minska risken föröversvämningar. Avgörande för avledning kommer då också vattennivåerna inedströms liggande recipienter vara.

2 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Beräkning av föroreningsbelastning från utredningsområdet har utförts medschablonhalter1 från StormTac. Beräkningar visar att de föreslagnadagvattenlösningarna reducerar de genererade föroreningarna kraftigt. De föreslagnadagvattenåtgärderna minskar risken för att oljeprodukter, näringsämnen ochmetaller sprids till Vassbotten och vidare till recipienten Karls grav och Göta älv.

Det bedöms att dagvattenförhållanden blir tillfredsställande efter planeradutbyggnad av detaljplanområdet och implementering av föreslagna åtgärder förframtida dagvattenhantering.

1 StormTac, se Referenser

3 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Innehållsförteckning

1. Bakgrund och förutsättningar ...................................................................... 4

2. Områdesbeskrivning .................................................................................... 5

2.1 Nuläge........................................................................................................... 5

2.1.1 Lokalisering och markägoförhållanden ................................................................. 5

2.1.2 Markförhållanden och geoteknik ......................................................................... 6

2.1.3 Nuvarande dagvattenförhållanden ...................................................................... 7

2.2 Förslag till detaljplan ........................................................................................ 8

2.2.1 Nyetablering ................................................................................................... 8

2.2.2 Principer för framtida dagvattenförhållanden ........................................................ 8

3. Bestämning av dagvattenflöden ................................................................... 8

3.1 Metodik ......................................................................................................... 8

3.2 Dimensionerande flöden ................................................................................... 9

4. Recipienter och åtgärdsbehov för dagvatten ................................................ 11

4.1 Principer för bedömning av reningskrav ............................................................. 11

4.2 Förutsättningar för klassning av recipienter........................................................ 11

4.3 Klassning av avvattnande ytor och föroreningsbelastning ..................................... 14

4.4 Vänersborgs kommuns principer för dagvattenhantering ...................................... 16

4.5 Funktionskrav på åtgärder .............................................................................. 16

5. Dagvattenförhållanden efter genomför detaljplan och föreslagna åtgärder... 21

6. Investerings och driftkostnader .................................................................. 22

7. Referenser ................................................................................................. 23

BilagorBilaga 1 ÖversiktskartaBilaga 2 Befintliga förhållanden – Markytor inom utredningsområdetBilaga 3 Befintligt VA-ledningssystem – planBilaga 4 Avledning av ytvatten inom avrinningsområdet - skissartad planBilaga 5 Blivande förhållanden – Markytan inom utredningsområdet,

illustrationsritningBilaga 6 Beräkning av ytor, flöden och föroreningar – tabell (Bilaga 6:1 - 6:24)Bilaga 7 VISS - MKN för vattenförekomster (Bilaga 7:1 – 7:3)Bilaga 8 Principförslag till blivande dagvattenhantering – skissartad plan

4 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

PM Dagvattenutredning för Skaven - Öxnered iVänersborg

1. Bakgrund och förutsättningar

Vänersborgs Stad, Samhällsbyggnadsförvaltningen har beställt en detaljplan förområdet Skaven - Öxnered. Byggnadsförvaltningen i staden arbetar nu med att tafram ett förslag till planprogramhandling.

Området föreslås för exploatering med huvudsakligen bostäder. Blandadeboende- och upplåtelseformer eftersträvas såsom exempelvis villor, hyres- ochbostadsrätter. Kommersiell service bedöms kunna byggas ut i takt medutbyggnaden. Centrumverksamhet och allmän plats har föreslagits i områdetssödra delar, se Bilaga 5.

Området är idag bara delvis bebyggt. Året runt boende finns i de södra delarna avområdet, på Öxnered. Fritidshus blandat med året runt boende finns i områdetsnorra delar, på Skaven. I områdets sydöstra del, vid Vassbottnens strand, liggerbehandlingshemmet Brättegården. Övrig mark inom planområdet besår av skogoch åkermark. Skogen består både av barr- och lövskog. Kalhuggna ytorförekommer också.

Området genomkorsas av höjdryggar med mellanliggande partier med svackor.Ställvis förekommer våtmarker i svackorna mellan höjderna. Förhöjdanaturvärden har identifierats i området. Ett sådant är en artrik lövsumpskog vidBotebäckens utlopp till Vassbotten, i nordvästra delen av utredningsområdet.Området är värdefullt för fågellivet.

Vänersborg Stad har tagit fram en Grönplan.2 Grönplan Vänersborg redovisar dengröna miljöns ekologiska, sociala och kulturella värde och tar avstamp i flera av denationella miljömålen. Enligt Grönplan Vänersborg skall för Skaven ”debergbundna tallskogarna skyddas mot exploatering och framhållas somrekreationsnatur”. Vidare framgår av Grönplan att ”lövskogar och bäckravinerbevaras och skyddas mot exploatering”.

Enligt planprogrammets trafikprognos hade Skaven-området år 2006 entrafikgenerering på 150 fordon per dygn. År 2030 bedöms trafiken uppgå till 6700fordon per dygn. Anslutningsvägar till planområdet planeras ske från sydost, förresande till och från Vänersborgs centrum och Trollhättan.

2 Planprogram för detaljplaner, se Referenser

5 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Ramböll i Göteborg har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning fördetaljplaneområdet Skaven - Öxnered. Området kallas i denna PM förutredningsområdet, se Bilaga 1.

Uppdraget syftar till att utreda metodval för dagvattenhantering med avseende pådagvattenavledning, fördröjning och eventuell rening.

2. Områdesbeskrivning

2.1 Nuläge

2.1.1 Lokalisering och markägoförhållandenDetaljplaneområdet ligger cirka 3 km sydväst om centrum, se översikt i Bilaga 1 ochFigur 1.

Figur 1 Detaljplanområdet (röd oval) sydväst om Vänersborgs centrum

Hela detaljplaneområdet uppgår till 82 hektar, se Bilaga 2. Merparten avplanområdet ägs av Vänersborgs Stad. Sommarstugor och villor i området står påprivata fastigheter. Fastigheten Öxnered 7:53 är privat och cirka 7 hektar stor.

Området gränsar i väster till järnvägen Älvsborgsbanan, i öster till vikenVassbotten och i söder till område med hästhagar och villabebyggelse.Strandskydd på 300 meter gäller för området närmast Vassbotten.

6 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

2.1.2 Markförhållanden och geoteknikUtredningsområdet är idag glesbebyggt och utgörs av åker-, ängs- ochträdgårdsmark med partier av berg i dagen. Berglandskapet är huvudsakligenbeklätt av skog. Här är jordtäckningen tunn men mindre områden med bergshällarförekommer också i det upphöjda landskapet.

Marken sluttar svagt åt norr och öster, mot Vassbotten. Höjdskillnaden inomutredningsområdet är som mest cirka 30 meter. Markens nivåer ligger på ca +70-75i de södra delarna och mellan +45 till +50 vid strandområdena, i anslutning tillVassbotten i norr och i öster.

SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) jordartskarta över området anger attplanområdets jordlager huvudsakligen består av glacial finlera. Mindre inslag avpostglacial sand, postglacial finsand och postglacial silt förekommer, se Figur 2.

Figur 2 Jordartskartan för utredningsområdet3

JordlagerföljdÖversiktlig geoteknisk kartering (år 1974)4 och utredning (år 1977)5 har tidigareutförts inom del av utredningsområdet (Öxnered). Undersökningen från 1977konstaterade att jordlagren under matjordsskiktet består av lera med karaktär avtorrskorpa till ett djup av cirka 2 meter. Lokalt förekommer också ett löst ytskikt(mylla/lera) till 0,6 meters djup. Under torrskorpan av lera följer lösare lera medoftast mindre mäktighet än 10 meter och därunder friktionsmaterial och sen berg.Största jorddjup har uppmätts till 12,8 meter. Inlagring av silt och organiskt materiali leran förekommer.

3 Jordarskartan SGU, se Referenser.4 Utlåtande över översiktlig geoteknisk kartering, se Referenser.5 Utlåtande över översiktlig geoteknisk utredning, se Referenser.

7 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

MarkmiljöDet är inte känt om det gjorts någon undersökning av eventuellamarkföroreningar i området.

Yt- och grundvattenytaGrundvattenyta uppmättes i öppna rör från 0,2 meter över till 0,4 meter undermarkytan. De uppmätta grundvattennivåerna bedömdes vara ovanligt höga ochbero på snörik vinter och riklig nederbörd perioden innan mätningarna.Undersökningarna som utfördes i området under 1974 visade en grundvattenyta1,6 meter under markytan.

Vattenstånden i Vassbotten bedöms vara i stort sett de samma som i Vänern.Karakteristiska vattenstånd i Vänern mellan år 1939 och 2014 redovisas inedanstående Tabell 1.

Tabell 1 Karaktäristiska vattenståndsnivåer för Vänern 1939-2014

BenämningVattenstånd6

[möh]Vattenstånd7

[möh]Högsta vattenstånd (HW) +45,67 +45,97Medelvattenstånd (MW) +44,34 +44,64Lägsta vattenstånd (LW) +43,25 +43,55

Enligt en gammal ritning på järnvägsbron över Gamla Hamnkanalen i Vänersborg,från år 1945, är dock LW något lägre, +43,16. Denna nivå bedöms motsvaralägsta lågvatten (LLW) i Vänern och närliggande vattendrag8.

2.1.3 Nuvarande dagvattenförhållandenMarken inom utredningsområdet sluttar ned mot norr och mot öster, med fallandemarknivåer mot Vassbotten (se Bilaga 4).

Det finns idag inga befintliga dagvattenledningar i området, förutom i söder och iväster, närmast järnvägen. Vägtrummor under vägarna förekommer i helaområdet. I övrigt sker mycket av avrinningen i områdets befintliga diken utmedvägarna och i bäckarna som genomkorsar området. Lokalt förekommer utdikadeobebyggda områden, vilket framgår av Bilaga 3.

Det bedöms att ca 60 % av avrinningen sker i diken medan resterande 40 % avavrinningen sker mer diffust på markytor i skog och ängsmark. Marginell avrinningsker i dagvattenledningar i områdets sydvästra del, se Bilaga 3.

Befintliga ytor inom hela utredningsområdet fördelar sig på 71% grönområde,skogsmark, 9% odlad mark, 12% öppen mark/enbostadshus, 5% sankmark, 2%vägar och 1% tak, se Bilaga 2 samt Bilaga 6:1 - Bilaga 6:4.

6 SMHI - Höjdsystem RH 19007 Höjdsystem RH 20008 PM Geoteknik, se Referenser

8 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

2.2 Förslag till detaljplan

2.2.1 NyetableringStörre delen av planområdet på cirka 820 000 m2 är idag oexploaterad naturmark,se Bilaga 2. Anläggandet av nya byggnader och infrastruktur förändrar områdetskaraktär, se Bilaga 5. Området kommer att bebyggas av bland annat9:

· Byggnader· Vägar· Allmän plats/centrum

2.2.2 Principer för framtida dagvattenförhållandenVillor och radhus föreslås huvudsakligen utföras med vanliga tak men föroffentliga byggnader (förskola, skolor, butiker) föreslås att dessa tak kan utformassom gröna tak bekläda med sedum. Markytor som kommer att avvattnas inomutredningsområdet fördelas för respektive markanvändning och område enligtTabell 2. Se även Bilaga 5 och Bilaga 6:5 – Bilaga 6:8.

Tabell 2 Fördelning (%) av olika markytor inom respektive avrinningsområde.

MarkytorOmråde 1

[%]Område 2

[%]Område 3

[%]Område 4

[%]Grönområde/Skogsmark,Odlad mark, Öppenmark/Enbostadshus 59 61 56 64Radhus/Flerbostadshus 8 20 15 6Allmän plats/Centrum 10 7 0 0Sankmark 1 5 4 10Vägar/Hårdgjorda ytor 11 4 11 8Tak 11 2 14 12

Summa: 100 100 100 100

Den förändrade ytanvändningen kommer att leda till betydande ändringar ijämförelse med nuvarande förhållanden, se kapitel 3. Förslag till blivandedagvattenhantering har tagits fram för att kompensera och åtgärda kommandeförändringar i avrinningsförhållanden.

3. Bestämning av dagvattenflöden

3.1 MetodikFör beräkning av dimensionerande vattenföringar har rationella metoden använts.Dimensionerande vattenföringar har beräknats ur formeln:

Qdim = q × Ar

där: q - regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet,

9 Planprogram för detaljplaner, se Referenser

9 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Ar - reducerad area, Ar= j × F, F - avrinningsområdets storlek, j - avrinningskoefficient.

Detaljplaneområdet har delats in i fyra delavrinningsområden. För respektivedelområde har reducerad area bestämts som är en fiktiv yta. Vid beräkning avarean tillämpas normalvärden för avrinningskoefficienter för olika ytor enligtföljande:

· Grönområde/Skogsmark j = 0,10· Odlad mark j = 0,05· Öppen mark/Enbostadshus j = 0,30· Radhus/Flerbostadshus j = 0,30· Allmän plats/Centrum j = 0,80· Sankmark j = 1,00· Vägar/hårdgjorda ytor j = 0,70· Tak j = 0,90

Rationella metoden bygger på att regnets varaktighet sätts till den erforderligarinntiden för att hela avrinningsområdet skall medverka till vattenföringen iberäkningspunkten. För befintliga och blivande förhållanden har rinntider för defyra olika avrinningsområdena sammanställts i Tabell 3.

Tabell 3 Beräknade rinntider för de olika avrinningsområdena.

Område

Rinntid förbefintliga

förhållanden[minuter]

Rinntid förblivande

förhållanden[minuter]

1 70 502 130 603 50 304 30 25

Aktuell regnintensitet har bestämts utifrån kraven i P110. För beräknadregnvaraktighet (lika med rinntid) och vald återkomsttid (T= 10 år) harmotsvarande regnintensitet bestämts. I denna utredning dimensionerar viområdet för ett regn med återkomsttid på 10 år.

3.2 Dimensionerande flödenPlanområdet har delats upp i delytor med hänsyn till nuvarande och blivandemarkanvändning.

Delytorna mättes in på kartan och storleken på områdena redovisas i Bilaga 2samt Bilaga 5. Flöden beräknades enligt metodik beskriven i kapitel 3.1.Vattenföringar har beräknats med formeln ovan för följande alternativ:

· Nuvarande förhållanden, se Bilaga 2 och Bilaga 6:1 – 6:4· Blivande förhållanden, se Bilaga 5 och Bilaga 6:5 – 6:8

10 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Den genomförda analysen av dagvattenavrinningen visar på en betydande förändringav dagvattenflödet efter den planerade utbyggnaden av planområdet, se Bilaga 6:9 –Bilaga 6:12.

Årsnederbörden för Vänersborg har antagits vara ca 850 mm. Olika nederbördsdatahar hämtats från SMHI:s hemsida och har sammanställts i Tabell 4.

Tabell 4 Underlag till bedömning av årsnederbörd för Vänersborg.

BenämningNederbörd

[mm/år]SMHI: ”Normal uppmätt årsnederbörd,

medelvärde 1961-1990”700

SMHI: ”Normal verklig (uppskattad)årsnederbörd, medelvärde 1961-1990”

820

SMHI: Databas för station i Vänersborg,medelvärde 1991-01-02 – 2016-09-01

850

Beräknade årsflöden för de olika avrinningsområdena framgår av Tabell 5, se ävenBilaga 6:13 – Bilaga 6:16.

Tabell 5 Beräknade årsflöden för de olika avrinningsområdena.

Område

Årsflöde förbefintliga

förhållanden[m3/år]

Årsflöde förblivande

förhållanden[m3/år]

1 34 130 102 7652 24 310 54 6553 10 200 22 0154 21 165 33 150

Sammanställningen visar på en betydande förändring av årsflödena från respektiveavrinningsområde efter utbyggnad och innan dagvattenåtgärder.

Beräkning av flöden för nederbörd med återkomsttid på 10, 30 och 100 år har utförtsför respektive avrinningsområde. Flödena har sammanställts i Bilaga 6:21 – Bilaga 6:24och i Tabell 6.

Tabell 6 Beräknade flöden för olika återkomsttid, per avrinningsområdeNederbörd med

återkomsttid[år]

Flöde per avrinningsområde [l/s]

1 2 3 4

10 1221 572 376 72030 1753 823 539 1032

100 2611 1222 800 1532

11 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

4. Recipienter och åtgärdsbehov för dagvatten

4.1 Principer för bedömning av reningskravI denna utredning har en metod använts för bedömning av vilket reningskrav sombehövs för den planerade verksamheten. Metoden ger indikation om vilken typ avrening som behövs för det aktuella dagvattnet som avleds från utredningsområdetvid den planerade markandvändningen med hänsyn till vilken recipient det renadedagvattnet leds ut i.

Göteborgs Stad har tagit fram en matris för reningskrav som gäller förnybyggnation och större ombyggnation10, se Tabell 7.

Tabell 7 Matris för dagvattenrening.Klassning avrecipienter

Klassning av avvattnade ytorHårt belastad yta Medelbelastad yta Mindre belastad yta

Mycket känslig Omfattande rening Rening Enklare reningKänslig Rening Enklare rening Fördröjning

Mindre känslig Rening Enklare rening Fördröjning

För klassning av recipienter se kapitel 4.2 och för klassning av avvattnade ytorinom utredningsområdet se kapitel 4.3.

4.2 Förutsättningar för klassning av recipienterAvledning av dagvatten från planområdet kommer att ske till de bäckar ochvattendrag som rinner genom planområdet och vidare till recipienten Vassbotten.Vassbotten har sitt utlopps till Karls grav, som i sin tur mynnar i Göta älv, se Figur 3.Göta älv är dricksvattentäkt för Trollhättans Stad, Lilla Edets kommun och GöteborgsStad med kranskommuner.

Vassbottnens yta uppgår till cirka 2,2 km2. Tillrinning till den sker från bland annatEdsätersbäcken i sydvästra delen av Vassboten, från Botebäcken i väster och frånVänern i norr. Vassbottnens avrinningsområde uppgår till ca 36,5 km2, se Figur 3.Utloppet till Karls grav är i östra delen av Vassbotten.

Enligt VISS11 skall Vassbotten ha god ekologisk status till 2027. Idag harVassbotten måttlig ekologisk status. Vattenförekomsten har fått ett tidsundantagtill 2021. Orsaken är att det finns fysisk påverkan orsakad av människan som göratt fiskar och andra vattenlevande djur inte kan vandra naturligt i vattensystemet.Djur och växter kan också sakna naturliga livsmiljöer i strandzonen. Skälet tillundantaget är orimliga kostnader och otillräcklig administrativ kapacitet.

Vassbotten skall ha god kemisk ytvattenstatus men uppnår inte god kemiskytvattenstatus på grund av förekomst av bromerad difenyleter, kvicksilver ochkvicksilverföreningar.

10 Reningskrav för dagvatten, se Referenser.11 Vatten Informations System Sverige (VISS), se Referenser

12 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Figur 3 Vassbotten (mörkblå) med tillhörande avrinningsområde

Karls grav är en 4,3 km lång anlagd förbindelse mellan sjön Vassbotten, sydvästom Vänersborgs centrum och Göta älv i söder, se Figur 4. Enligt SMHI:sVattenWeb12 har Karls grav en medelvattenföring (MQ) vid dess norra inlopp frånVassbotten, som uppgår till 0,48 m3/s. Vid Karls gravs utlopp till Göta älv uppgårmedelvattenföringen (MQ) till 0,55 m3/s. Karl gravs avrinningsområde uppgår tillca 5,1 km2, se Figur 4.

För Karls grav motiveras statusklassningen av identifierade miljögifter ochförändrat habitat genom fysisk påverkan. Fiskar och andra djur kan inte vandranaturligt i vattensystemet. I Karls grav finns det flera definitiva hinder sommänniskan har byggt. Dessutom är strandzonen kraftigt påverkad av bebyggelse,strandskoningar eller andra hinder som människan har anlagt. Vid strändernafinns få naturliga livsmiljöer kvar för fiskar, smådjur och växter.

12 SMHI:s VattenWeb, se Referenser.

13 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Figur 4 Avrinningsområden för inlopp till Karls grav samt för utlopp till Göta älv

För Karls grav är statusklassningen måttlig ekologisk potential och kravet är attden skall ha god ekologisk potential 2021.

För Karls grav är statusklassningen att den inte uppnår god kemisk ytvattenstatus.Kravet i MKN att vattenförekomsten skall ha god kemisk ytvattenstatus år 2021.

Enligt VISS är Göta älv klassad som kraftigt modifierad på grund avvattenkraftsverksamhet. Det innebär att det finns en väsentlig påverkan påvattenförekomstens hydrologi och/eller morfologi som påverkarvattenförekomstens ekologiska status.

Undantag från kravet på ytvattenstatus finns för både Vassbotten, Karls grav ochGöta älv. Mindre stränga krav gäller för kvicksilver och kvicksilverföreningar samtför bromerade difenyleter.

Vassbotten, Karls grav och delsträckan av Göta Älv mellan Vänersborg ochTrollhättan (Stallbacka), är vattenförekomster och har miljökvalitetsnormer(MKN), se Bilaga 7:1 – Bilaga 7:3.

14 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Miljökvalitetsnormerna för recipienterna sammanfattas i Tabell 8.

Tabell 8 Sammanfattning av miljökvalitetsnormer för Karls grav och del avGöta älv mellan Vänersborg och Stallbacka i Trollhättan.

Recipient Kvalitetskrav StatusklassningVassbotten God ekologisk status 2027 Måttlig ekologisk status

God kemisk ytvattenstatus Uppnår ej god kemisk statusUndantag/mindre stränga kravUppnår ej god kemisk ytvatten-status:

· Kvicksilver ochkvicksilverföreningar

· Bromerad difenyleterKarls grav God ekologisk potential 2021 Måttlig ekologisk potential

God kemisk ytvattenstatus Uppnår ej god statusUndantag/mindre stränga kravUppnår ej god kemisk ytvatten-status:


· Bromerad difenyleterGöta älv- mellanVänersborgochStallbacka

God ekologisk potential 2027 OtillfredsställandeGod kemisk ytvattenstatus Uppnår ej god statusUndantag/mindre stränga kravUppnår ej god kemisk ytvattenstatus:


· Bromerad difenyleter

Med hänsyn till beskrivna förutsättningar samt kvalitetskrav och statusklassningvärderas känslighet för de aktuella recipienterna enligt följande:

· Vassbotten - känslig recipient· Karls grav - känslig recipient· Göta älv - mycket känslig recipient

4.3 Klassning av avvattnande ytor och föroreningsbelastningDagvatten förorenas i kontakten med de ytor de passerar på sin väg till recipienter.Dagvatten karakteriseras av en stor variation i halter av olika föroreningar beroendepå dess ursprung. Trafikerade ytor, tak, gårdar, grönytor, industriområden ochbostadsområden ger olika föroreningskoncentrationer i dagvattnet.

Dagvattnet påverkas av korrosionsprodukter från olika metalliska byggmaterialoch nedbrytningsprodukter från andra typer av byggmaterial. Takmaterial, somkoppar och zink, kan orsaka förhöjda halter av tungmetaller i dagvatten. Dessa

15 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

material bör därför undvikas helt vid utförande av nya byggnader ochanläggningar.

Andra föroreningskällor kan vara fordon och vägbeläggning med mera. Det är käntatt trafikerade ytor genererar betydande innehåll av tungmetaller, olje- ochgummirester i dagvattnet. Halten av klorid är ofta förhöjd vintertid.

Markanvändning kan delas upp i följande tre klasser (se även Tabell 7) utifrånytornas föroreningsbelastning till dagvatten:

1. Hårt belastad yta - Väg < 20 000 ÅDT13

Industriområde2. Medelbelastad yta - Väg < 8 000 ÅDT

Parkeringsplats Flerfamiljshusområde Kontorsområde Centrumområde

3. Mindre belastad yta - Väg < 2 000 ÅDT Villaområde Torg

Enligt uppgift från kommunen har Öxneredsvägen en ÅDT på cirka 150 för nuvarandeförhållanden. Trafiken bedöms komma att öka i framtiden till 6700 fordon år 2030.Den kommande trafikökningen med tillhörande föroreningsbelastning, har ingått ibedömningen av klass. Utredningsområdets yta har utifrån trafikökningen,parkeringsplatser, flerfamiljehusområden samt centrumområdet klassats sommedelbelastad yta. Föroreningsbelastningen kommer tillsammans med recipientenskänslighet styra valet av dagvattenåtgärder.

Föroreningsbelastning har beräknats för nuvarande och blivande förhållanden inomutredningsområdet, se Bilaga 6:17 - Bilaga 6:20. Från StormTac14 har schablonhalterför olika parametrar ingående i dagvatten hämtats. Med hjälp av beräknat årsflödeoch schablonhalterna har därefter total mängd och viktad medelhalt beräknats för deolika parametrarna, på det dagvatten som utredningsområdet genererar.

Beräkning av föroreningshalter för nuvarande och blivande förhållanden utandagvattenåtgärder, visar på en ökning av mängden och viktad halt av förorenandeämnen i dagvattnet. Dagvattenåtgärder föreslås för att rena dagvattnet innanutsläpp till recipient.

I miljökvalitetsnormen för recipienterna Vassbotten, Karls grav och Göta älv utgörkvicksilver undantag från kraven, med ”mindre stränga krav”, se avsnitt 4.2.Undantaget beror på att ämnet förekommer i sådana halter idag attvattenförekomsterna statusklassats till att inte uppnå god kemisk ytvattenstatus.

13 Årsmedeltrafik per dygn14 StormTac – se Referenser

16 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Utbyggnad av planområdet skall inte försämra recipienternas kemiska status, sekrav enligt VISS i avsnitt 4.2.

4.4 Vänersborgs kommuns principer för dagvattenhanteringVänersborgs kommun har tagit fram en dagvattenpolicy15. Policyn antogs avkommunfullmäktige 2011-02-02 och skall tillämpas för dagvattenhantering.Följande punkter ingår i policyn:

· Dagvatten skall ses som en estetisk, biologisk och hydrologisk resurs ochomhändertas på ett för platsen lämpligt sätt.

· Dagvatten skall hanteras på ett säkert, miljöanpassat ochkostnadseffektivt sätt så att god bebyggelse- och naturmiljö kan uppnås.Dagvattnet skall användas som en resurs för närmiljön och synliggörasdär så är möjligt och motiverat.

· Den naturliga vattenbalansen skall eftersträvas, så att dagvattnet ävenefter bebyggelse kan tränga ner i marken istället för att rinna av på ytanoch orsaka stora flöden.

· Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall genomföras där så ärtekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

· Vid exploatering och planläggning av större områden skall en särskilddagvattenutredning utföras i tidigt skede.

· Tillförseln av dagvatten i ledningssystem skall minska.

· Förorening av dagvatten skall begränsas, främst vad gäller metall- ochpetroleumprodukter.

· Åtgärder för att minska föroreningar skall genomföras i första hand vidföroreningarnas källor där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

· Förorenat dagvatten skall där så är möjligt och motiverat separeras frånrent dagvatten.

4.5 Funktionskrav på åtgärderReningskraven och val av reningsmetod utgår ifrån att Vassbotten är en känsligrecipient (se kapitel 4.2) samt utifrån föroreningsbelastning till dagvatten frånavvattnad yta i planområdet (medelbelastad yta, se kapitel 4.3). Utifrån denkänsliga recipienten och att utredningsområdet klassats som medelbelastade ytanhar en reningsmetod - enklare rening valts, se Tabell 7.

15 Vänersborgs kommuns dagvattenpolicy, se Referenser.

17 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Reningsmetod med enklare rening innebär någon typ av partikelavskiljning vilketreducerar en del av föroreningshalterna. Reningsmetoder som tillhör dennakategori är översilning genom växlighet och olika typer av fördröjning, t.ex.gräsdike, gröna tak, underjordiskamagasin (t.ex. makadammagasin) och torradammar.

Planerade bebyggelse och anläggningar bör utföras så att dagvattnet kan tas omhand inom planområdet i största möjliga utsträckning.

Förslag till omhändertagande av dagvatten utgår enligt förfrågan ifrån skriften P110 -” Avledning av dag-, drän- och spillvatten”16. Det föreslås också att åtgärderutformas i samklang med skriften ”En långsiktigt hållbar dagvattenhantering”17 ochskriften P105 – ”Hållbar dag- och dränvattenhantering”18.

Figur 5 Exempel på fördröjd avledning av dagvatten19

Ramböll föreslår att fördröjd avledning skall genomsyra dagvattenhanteringen iplanområdet. LOD bör utföras för att få en effektiv fördröjning av flödet viddimensionerande regn. Krav kan ställas på fastighetsägarna om uttalad storlek påfördröjning på den egna fastigheten, i utbyte mot lägre VA-taxa ochanslutningsavgift.

En magasineringsvolym motsvarande 10 mm nederbörd eftersträvas förfördröjningsmagasin. För det aktuella utredningsområdet innebär det behov av entotal volym på ca 1 400 m3 som fördelas på respektive avrinningsområde enligtTabell 9.

16 P110 - Avledning av dag-, drän- och spillvatten, se Referenser17 En långsiktigt hållbar dagvattenhantering, se Referenser18 P105 – Hållbar dag- och dränvattenhantering, se Referenser19 Toppilansaari Park, Ramböll – Se referenser

18 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Tabell 9 Behov av magasineringsvolym inom respektive avrinningsområde

OmrådeMagasineringsvolym

[m3]1 7202 1703 1804 290

Det föreslås att fördröjningsmagasin utförs som ett antal våta och torra dammar(för lokalisering se Bilaga 8). I centrumdelen eller på skolområdet kan dammaralternativt utföras som torra dammar som tillåts översvämmas i samband mednederbörd, se Figur 6.

Figur 6 Exempel på torr damm som tillåts översvämmas vid intensivnederbörd.

För planområdet som helhet har en total potentiell möjlig utjämningsvolymuppskattats till några tusen m3, vilket täcker det beräknade behovet (ca 1 400 m3)för planområdet med stor marginal. Det innebär att under projekteringsskedetkommer det att finnas möjlighet för optimal lokalisering och utformning avutjämningsmagasin med önskad volym.

Ramböll föreslår att dagvatten från nya byggnader och anläggningar hanterasenligt förslag redovisade i Tabell 10 och i Bilaga 8.

Tabell 10 Förslag till dagvattenhantering för utredningsområdet

Byggnader/objektFörslag på

omhändertagandeParametrar och underlag

för projektering

Dagvatten från nyabyggnader med ellerutan gröna tak

Leds via öppna diken och/ellermakadamdiken tillfördröjningsmagasin.

Gröna tak utförs som minst 50mm tjock sedumtok.

19 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Dagvatten från vägaroch parkeringsplatser

Dagvattenavledning sker delvistill regnträdgårdar.Dagvattenavledning sker genomoljeavskiljare* innan utlopp tillfördröjningsmagasin.

Fördröjningsmagasin utförs meddel för försedimentering ochutformas för enkel åtkomst förgrävmaskin eller slamsugningsbil.

Dagvatten från grönytorLeds via öppna diken och tillrecipient.

Öppna diken utförs somgräsbekläda svackdiken.

*Oljeavskiljare skall förses med by-passledning för att undvika risker att ansamladeföroreningar i oljeavskiljare leds in i fördröjningsmagasinet vid höga dagvattenflöden.

Den mest resurseffektiva lösningen är att använda sig av öppna lösningar fördagvattenhantering med dammar och diken. Öppna lösningar är vackra ochpedagogiska inslag i den bebyggda miljön och dagvatten kan utnyttjas som resursvid t ex bevattning av grönytor. Öppna lösningar har också större avlednings- ochfördröjningskapacitet än ledningar. Den relativt plana marken i området försvararöppna lösningar med självfall, såsom gräsbeklätt svackdike och regnträdgårdar, seFigur 7 och Figur 8.

Figur 7 Exempel på svackdike i torgmiljö.

Regnträdgårdar utförs med en genomsläpplig växtbädd som används för attinfiltrera dagvatten från närliggande hårdgjorda ytor. Med en välkomponeradväxtmix får man regnträdgård som fyller en teknisk funktion och bidrar till ettvackert inslag i gatumiljön, se Figur 8.

20 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Figur 8 Exempel på en regnträdgård från Portland i USA

En regnträdgård byggs upp så att allt det inströmmande vattnet ska kunnamagasineras och infiltreras effektivt inom ett dygn efter nederbördstillfället. Baraunder korta perioder i samband med kraftiga regn kommer regnträdgården att hanågon synlig vattenyta.

Systemen med regnträdgård har utvecklats och används nu med framgång även istädernas gatumiljöer. Dagvattnet kan ledas till närliggande regnträdgård därväxterna renar och avdunstar stora delar av vattnet innan överskottet infiltrerarned genom bädden.

Regnträdgård genererar i bästa fall inget överskottsvatten som måste ledas vidarei det konventionella dagvattensystemet. Allt vatten infiltreras lokalt och kan skapaett slutet dagvattensystem inom kvarteret.

I samband med extremnederbörd har öppna lösningar för avledning av dagvattenstörre möjligheter att fördröja och avleda mycket vatten än system av ledningar.Avrinning från utredningsområdet sker idag i breda och djupa diken, medavledning av vatten till recipienterna Botebäcken och Vassbotten. Med hänsyn tilllokala förhållanden och implementering av öppna lösningar för dagvattenhanteringbedöms konsekvenser och risk för skador vid skyfall som små.Avledningskapaciteten påverkas förstås av vattennivåer i recipienterna.

Krav på utförande och skötsel av föreslagna anläggningar bör tas fram,formuleras i detaljplanen samt informeras till fastighetsägare samt till skötsel- ochdriftansvariga tidigt i projekteringsskedet.

21 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

5. Dagvattenförhållanden efter genomför detaljplan ochföreslagna åtgärder

Åtgärder av den typ som föreslagits kommer att ha en flödesutjämnande effekt,men även reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet genom avsättning avpartiklar. Kväve men också fosfor och tungmetaller som är partikelbundna,bedöms kunna reduceras med föreslagna dagvattenlösningar.

Flödesutjämning med gröna tak kan fördröja en del av dagvattenflödet. Deföreslagna dikena och fördröjningsmagasinen bidrar med ytterligare fördröjning.Planområdets gröna miljöer ökar ytterligare områdets värde när delar avdagvattenhantering byggs med de föreslagna öppna regnträdgårdarna,svackdikena och dammarna.

Beräkning av föroreningsbelastning från utredningsområdet har utförts medschablonhalter20 från StormTac för de olika parametrarna. Resultatet föravrinningsområde 1 framgår av Tabell 11. Resultaten för samtligaavrinningsområden framgår av Bilaga 6:17 – Bilaga 6:20.

Tabell 11 Total årsmängd (kg/år) och reduktion för olika parametrar inomområde 1, utan och med dagvattenåtgärder.

Parameter

Utgående mängdutan föreslagna

dagvattenåtgärder

Reduktion medföreslagna

dagvattenåtgärder

Utgående mängdmed föreslagna

dagvattenåtgärder[kg/år] cirka [%] [kg/år] cirka

Fosfor (P) 17 78 3,7Kväve (N) 178 64 63,73Bly (Pb) 0,9 88 0,11Koppar (Cu) 1,8 82 0,32Zink (Zn) 7,5 92 0,56Kadmium (Cd) 0,06 83 0,01Krom (Cr) 0,52 85 0,08Nickel (Ni) 0,54 94 0,03Kvicksilver (Hg) 0,003 67 0,001Suspenderatmaterial (SS)

5905 94 330,73

Olja 59,6 98 0,96PAH 16 0,04 89 0,0045Benso(a)pyren,BaP

0,003 900,0003

20 StormTac, se Referenser

22 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Beräkningar visar att de föreslagna dagvattenlösningarna reducerar degenererade föroreningarna kraftigt. De föreslagna dagvattenåtgärderna minskarrisken för att oljeprodukter, näringsämnen och metaller sprids till Vassbotten ochvidare till recipienten Karls grav och Göta älv.

Föreslagna regnträdgårdar och svackdiken ger en god reningseffekt medsedimentation, fastläggning och växtupptag. Oljeavskiljare och fördröjningsdammarkommer att ge ytterligare reningseffekter genom avskiljning och sedimentation.Reningseffekten på installationerna förbättras om tömning av slam, utbyte av grus,makadam och växter samt övrig skötsel och underhåll sker kontinuerligt. Enskötselplan för dagvattensystemet bör tas fram och följas i driftskede.

Vid projekteringen av planområdet bör byggnadsmaterial (tak, fasader,stålkonstruktioner) väljas som är beständiga och som inte avger metaller(framförallt koppar och zink).

Det bedöms att dagvattenförhållanden blir tillfredsställande efter planeradutbyggnad av detaljplanområdet och implementering av föreslagna åtgärder förframtida dagvattenhantering.

6. Investerings och driftkostnader

Uppskattade investerings- och driftskostnader, för de förslagna alternativalösningarna för dagvattenhantering, visas i Tabell 12.

Driftkostnaderna baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varjeenskilt fall och kostnaderna varierar från år till år. Nyanlagda anläggningar kräverutökad skötsel de tre första åren.

Tabell 12 Investerings- och driftskostnader för alternativa lösningar fördagvattenhantering

Alternativ Investeringskostnad21 Driftkostand per år22

Gröna tak 550 kr/m2 ca 35 kr/m2

Regnträdgårdar 5000 kr/m2 ca 300 kr/m2

21 Ledningar i mark ingår ej i investeringskostnad22 Driftkostnad uppgår årligen till ca 5-8 % av anläggningskostnaderna

23 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

Slam- ocholjeavskiljare23 150 000 kr/st ca 10 000 kr

Makadamdike 1000 kr/m ca 50 kr/m

Gräsbeklätt svackdike 500 kr/m ca 30 kr/m

Torra och våta dammar 1 000 kr/m3 50 kr/m3

7. Referenser

· Planprogram för detaljplaner för Skaven och delar av Öxnered.Byggnadsförvaltningen, Vänersborgs kommun, januari 2012 reviderad juli2016. Godkänt i kommunfullmäktige 2016-09-28, § 125.

· Utlåtande över översiktlig geoteknisk undersökning inom Öxnered,Vänersborgs kommun. VIAK AB. Göteborg 1977-06-02.

· Utlåtande över översiktlig geoteknisk kartering inom ett område väster omGöta Älv i Trollhättans och Vänersborgs kommuner. VIAK AB. Göteborg1974-06-20.

· Naturvärdesinventering (NVI) Skaven. Svensk Naturförvaltning AB, 2016.

· P110 - Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Svenskt Vatten, januari 2016.

· P105 – Hållbar dag- och dränvattenhantering. Råd vid planering ochutformning. Svenskt Vatten, augusti 2011.

· P104 – Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppsvatten.Svenskt Vatten, augusti 2011.

· En långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Planering och exempel. PeterStahre, Svenskt Vatten, mars 2004.

· Policy för dagvattenhantering i Vänersborgs kommun, antagen avkommunalfullmäktige 2011-02-02. Vänersborgs kommun.

23 Kostnaden beror på avskiljarens storlek. Exempel gäller för klass 1 oljeavskiljare med flöde på 20 l/soch utsläpp max 5 mg/liter

24 av 24


Unr 1320025043-120

o:\g

ot1\

wvr

\201

6\13

2002

5043

\3_t

ekni

k\n\

doku

men

t\be

skriv

ning

ar\s

kave

n_öx

nere

d\pm

dagv

atte

nutr

edni

ng\t

ext\

pm_s

kave

n_öx

nere

d_17

0602

_lev

.doc

x

· Reningskrav för dagvatten. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten,2016-10-31

· LOD, Lokalt omhändertagande av dagvatten, på villatomter ochbostadsgårdar. Råd, tips och inspiration. Vänersborgs kommun. 2011.

· Jordartskarta. Skala 1:25 000–1:100 000. Digitalt utsnitt 2017-04-07.Sveriges Geologiska Undersökning, SGU.

· PM Geoteknik. Kretsloppspark i Vänersborgs kommun. Geotekniskutredning för detaljplan. Vänersborgs kommun, Teknik- och Trafikenheten.Sweco Infrastructure AB. 2013-06-10.

· SMHI. Nederbördsdata, årsnederbörd. Digitalt utsnitt 2017-01-24:http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.4159.1398235830!/image/p117.png_gen/derivatives/Original_1004px/p117.png

· SMHI VattenWeb. Moddeldata per område. Digitalt utsnitt 2017-01-31 och2017-04-12. http://vattenweb.smhi.se/modelarea/.

· VISS (VattenInformationsSystem) - Sverige. Digitalt utsnitt 2017-01-23och 2017-04-12. http://viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx.

· StormTac. Digitalt utsnitt från http://stormtac.com/. Schablonhalter förolika parametrar. 2017-03-19.

· Toppilansaari Park, Finland. Ramböll.

Botebäcken

Vassbotten

Skaveviken

Öxneredssjön

uddeSkavens

Fornåkrar

Öxnered

Skaven

Vilhemsro

Ekedalen

Skjutbana

Skola

Amneredsvägen

Villa

väge

n

Perron

gväg

en

Kvarnbäcksvägen

Möj

ered

sväg

en

Öxnere

dsvä

gen

Man

kärr

Stins

gata

n

Linda

laväg

en

Konduktörsgatan

Ljungstigen

Lokförargatan

Klippvägen

Öxner

ed

Vinkelvägen

Moränvägen

Kapvägen

Liljevägen

Lokförargatan

Violvägen

Kvarn

väge

n

Gamla

Öxner

edsv

ägen

Åsvä

gen

Man

kärrs

väge

n

Öxnered

Linda

laväg

en

Bilaga 1- ÖversiktskartaDagvattenutredning Skaven - ÖxneredVänersborgs kommun

2017-06-02

Utredningsområde/Detaljplaneområde

0 250 500125m

±

Vassbotten

Öxneredss

jön

Villa

väge

n

Perron

gväg

en

Kvarnbäcksvägen

Möje

reds

väge

n

Öxnere

dsvä

gen

Gam

laÖ

xner

edsv

ägen

Stins

gata

n

Linda

laväg

en

Konduktörsgatan

Ljungstigen

Amneredsvägen

Lokförargatan

Klippv

ägen

Öxner

ed

Amnere

dsvä

gen

Vinkelvägen

Moränvägen

Åsvägen

Kapvägen

Man

kärr

Lokförargatan

Kvarn

väge

n

Öxnered

Man

kärrs

väge

n

Linda

laväg

en

Bilaga 2 - Befintliga förhållandenDagvattenutredning Skaven - ÖxneredVänersborgs kommun

2017-06-02

Utredningsområde/Detaljplaneområde (82,8 ha)

Grönområde/Skogsmark (58,9 ha)

Odlad mark (7,3 ha)

Öppenmark/Enbostadshus (8,4 ha)

0 250 500125m ±

Sankmark ( 4,5 ha)

Vägar/Grusvägar/Hårdgjorda ytor (1,9 ha)

Tak (0,6 ha)

VG + 58,5

VG +58,95

VG + 58,82

VG +58,87

VG + 59,14

VG +59,6

VG +59,94

VG +61,27

VG + 60,63

VG + 60,04VG + 59,82

VG + 60,05

VG +60,75

VG + 60,39

VG +59,58

VG + 60,56

VG +61,01

VG +58,96

VG + 55,37VG +55,66

VG + 46,17

AD 225

AD 225

AD 225AD 225

AD 300

AD 400AD 500

AD 600

AD 400

AD30

0

AD 225

AD 225AD 400 AD 160

AD 225

AD 150

AD22

5

Botebäcken

Vassbotten

Skaveviken

Öxneredssjön

uddeSkavens

Fornåkrar

Skaven

Vilhemsro

Ekedalen

Skjutbana

+70,0

+55,0

+70,0

+65,0

+75,0

+65,0

+70,0

+70,0

+75,0

+65,0

+65,0

+55,0

+65,0

+65,0

+60,0

+70,0

+70,0

+65,0

+60,0

+55,0

+50,0

+65,0

+45,0

+60,0

Bilaga 3 - Befintligt VA-ledningssystemDagvattenutredning Skaven-ÖxneredVänersborgs kommun

2017-06-02

0 250 500125m


Dagvattenledning

Vattengång ±VG

1

2

3

4

Vassbotten

Öxneredssjön

uddeSkavens

Fornåkrar

Öxnered

Skaven

Vilhemsro

Ekedalen

Skjutbana

Skola

+70,0

+55,0

+70,0

+75,0

+65,0

+70,0

+70,0

+65,0

+75,0

+65,0

+65,0

+65,0

+55,0

+65,0

+60,0

+70,0

+65,0

+70,0

+60,0

+50,0

+70,0

+65,0

+55,0

+50,0

+65,0

+45,0

+60,0

Bilaga 4 - Avrinning av ytvatten inom avrinningsområdetDagvattenutredning Skaven-ÖxneredVänersborgs kommun

2017-06-02

0 250 500125m


Ytvattendelare för avrinningsområde

Flödeslinjer, ytvattenavrinnging

±Nr

Vassbotten

Öxneredss

jön

Villa

väge

n

Perron

gväg

en

Kvarnbäcksvägen

Möj

ered

sväg

en

Öxnere

dsvä

gen

Stins

gata

n

Linda

laväg

en

Gam

laÖ

xner

edsv

ägen

Konduktörsgatan

Ljungstigen

Amneredsvägen

Lokförargatan

Klipp

väge

n

Öxner

ed

Amnere

dsvä

gen

Vinkelvägen

Moränvägen

Åsv

ägen

Kapvägen

Man

kärr

Lokförargatan

Kvarn

väge

n

Man

kärrs

väge

n

Öxnered

Linda

laväg

en

Bilaga 5.1 - Blivande förhållanden - IllustartionsritningDagvattenutredning Skaven - ÖxneredVänersborgs kommun

2017-05-19



Odlad mark (0,8)

Öppen mark/Enbostadshus (17,0 ha)

Sankmark (4,9 ha)

0 250 500125m ±

Radhus/Flerbostadshus (12,0 ha)

Allmänplats/Centrum (5,9 ha)

Vägar (6,7 ha)

Tak (0,7 ha)

Vassbotten

Öxneredss

jön

Villa

väge

n

Perron

gväg

en

Kvarnbäcksvägen

Öxnere

dsvä

gen

Stins

gata

n

Linda

laväg

en

Konduktörsgatan

Ljungstigen

Amneredsvägen

Lokförargatan

Öxner

ed

Amnere

dsvä

gen

Vinkelvägen

Moränvägen

Kapvägen

Klippvägen

Lokförargatan

Kvarn

väge

n

Öxnered

Man

kärrs

väge

n

Linda

laväg

en

Möj

ered

sväg

en

Bilaga 5 - Blivande förhållanden - IllustartionsritningDagvattenutredning Skaven - ÖxneredVänersborgs kommun

2017-06-02



Odlad mark (0,8)


Sankmark (3,6 ha)

0 250 500125m ±



Vägar/Stigar (6,6 ha)

Tak (6,9 ha)

Vänersborgs Kommun

Detaljplan för Skaven - Öxnered

PM Dagvattenutredning

Bilaga 6:1

Flödesberäkning för Skaven/ÖxneredAvrinningsområde 1Befintliga förhållanden

Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-

koefficient φReducerad area A r

[m2]Flöde idag

[l/s]Annan kommentar

Grönområde/Skogsmark 196000 0,10 19600Odlad mark 73000 0,05 3650Öppen mark/Enbostadshus 34000 0,30 10200Sankmark* 12000Vägar/Hårdgjorda ytor 7000 0,70 4900Tak 2000 0,90 1800

ΣA= 324000 ΣA r = 40150 261

* Flödesberäkning har utförts utan sankmarkens medverkan.

SAMMANSLAGET Storlek [m2] Procent-del [%]303000 93,5%12000 3,7%7000 2,2%

Tak 2000 0,6%Totalt 324000 100%

Grönområde, odlad- och öppen markSankmarkVägar, Hårdgjorda ytor

Regnvaraktighet lika med rinntid t=70 min,

återkomsttid T=10 år, q = 65 l/s, hektar

O:\Got1\Wvr\2016\1320025043\3_Teknik\N\Dokument\Berakningar\Skaven_Öxnered\Dagvatten beräkningar Skaven Öxnered_OS\Bef omr 12017-06-02, oshmvg

Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:2


Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


[m2]Flöde idag



ΣA= 271000 ΣA r = 28600 146



Tak 1000 0,4%Totalt 271000 100%


Regnvaraktighet lika med rinntid t=130 min, återkomsttid T=10 år, q

= 51 l/s, hektar


Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:3


Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


[m2]Flöde idag



ΣA= 76000 ΣA r = 12000 102



Tak 1000 1,3%Totalt 76000 100%


Regnvaraktighet lika med rinntid t=50 min, återkomsttid T=10 år,

q = 85 l/s, hektar


Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:4


Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


[m2]Flöde idag



ΣA= 143000 ΣA r = 24900 289



Tak 2000 1,4%Totalt 143000 100%


Regnvaraktighet lika med rinntid t=30 min, återkomsttid T=10 år,

q = 116 l/s, hektar


Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:5

Flödesberäkning för Skaven/ÖxneredAvrinningsområde 1Blivande förhållanden

Typ av ytaStorlek

[m2]Avrinnings-


[m2]

Flöde blivande,

exkl. klimat-

kompensation

[l/s]

Annan kommentar

Flöde

blivande, inkl.

klimat-

kompensation

[l/s]

Annan kommentar

Grönområde/Skogsmark 135000 0,10 13500Odlad mark 8000 0,05 400Öppen mark/Enbostadshus 49000 0,30 14700Radhus/Flerbostadshus 27000 0,30 8100Allmän plats/Centrum 33000 0,80 26400Sankmark* 4000Vägar/Hårdgjorda ytor 35000 0,70 24500Tak 37000 0,90 33300

ΣA= 328000 ΣA r = 120900 979 1221


SAMMANSLAGET Storlek [m2] Procent-del [%]

192000 58,5%Radhus/Flerbostadshus 27000 8,2%Allmän plats/Centrum 33000 10,1%

4000 1,2%35000 10,7%

Tak 37000 11,3%Totalt 328000 100%

Grönområde, odlad- och öppen mark/Enbostadshus

SankmarkVägar, Hårdgjorda ytor

Regnvaraktighet lika med rinntid t = 50 min, återkomsttid T = 10 år, q = 101 l/s, hektar inkl.

klimatfaktor 1,25

Regnvaraktighet lika med rinntid t = 50 min, återkomsttid T = 10 år, q = 81 l/s,

hektar

O:\Got1\Wvr\2016\1320025043\3_Teknik\N\Dokument\Berakningar\Skaven_Öxnered\Dagvatten beräkningar Skaven Öxnered_OS\Bliv omr 12017-06-02, oshmvg

Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:6


Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-

koefficient φReducerad

area A r [m2]Flöde blivande,

exkl. klimat-

kompensation

[l/s]

Annan kommentar

Flöde blivande,

inkl. klimat-

kompensation

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 275000 ΣA r = 64300 457 572




15000 5,5%12000 4,4%

Tak 5000 1,8%Totalt 275000 100%



Regnvaraktighet lika med rinntid t = 60 min, återkomsttid T = 10 år, q = 89 l/s, hektar - inkl.

klimatfaktor 1,25


hektar


Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:7


Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


[m2]Flöde blivande,

exkl. klimat-

kompensation

[l/s]

Annan kommentar

Flöde blivande,

inkl. klimat-

kompensation

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 72000 ΣA r = 25900 300 376




3000 4,2%8000 11,1%

Tak 10000 13,9%Totalt 72000 100%



Regnvaraktighet lika med rinntid t = 30 min, återkomsttid T = 10 år,

q = 145 l/s, hektar - inkl. klimatfaktor 1,25


hektar


Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:8


Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


[m2]Flöde blivande,

exkl. klimat-

kompensation

[l/s]

Annan kommentar

Flöde blivande,

inkl. klimat-

kompensation

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 143000 ΣA r = 43900 575 720




14000 9,8%12000 8,4%

Tak 17000 11,9%Totalt 143000 100%




återkomsttid T = 10 år, q = 164 l/s, hektar - inkl. klimatfaktor 1,25

Regnvaraktighet lika med rinntid t=25 min, återkomsttid

T=10 år, q=131 l/s, hektar


Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:9

Flödesberäkning för Skaven/ÖxneredAvrinningsområde 1Förändring av ytor på utredningsområdet

Typ av yta

Nuvarande

area A r

[m2]

Blivande Ar

[m2]Flöde idag [l/s]

Flöde blivande,

exkl. klimat-

kompensation

[l/s]

Flöde Blivande, inkl.

klimatkompensation

[l/s]

Grönområde/Skogsmark 19600 13500 261 979 1221Odlad mark 3650 400Öppen mark/Enbostadshus 10200 14700Radhus/Flerbostadshus 8100Allmän plats/Centrum 26400Sankmark*Vägar/Hårdgjorda ytor 4900 24500Tak 1800 33300

ΣA r = 40150 120900


SAMMANSLAGET NUVARANDE

[m2] [%]

Grönområde/ Skogsmark 196000 60%Odlad mark 73000 23%Öppen mark/Enbostadshus 34000 10%Radhus/Flerbostadshus 0 0%Allmän plats/Centrum 0 0%Sankmark 12000 4%Vägar/Hårdgjorda ytor 7000 2%Tak 2000 1%

Totalt: 324000 100%

SAMMANSLAGET PLANERAT

[m2] [%]

Grönområde/Skogsmark 135000 41%Odlad mark 8000 2%Öppen mark/Enbostadshus 49000 15%Radhus/Flerbostadshus 27000 8%Allmän plats/Centrum 33000 10%Sankmark 4000 1%Vägar/Hårdgjorda ytor 35000 11%Tak 37000 11%

Totalt: 328000 100%

FÖRÄNDRING

[m2] [%]

Grönområde/Skogsmark -61000 -31%Odlad mark -65000 -89%Öppen mark/Enbostadshus 15000 44%Radhus/Flerbostadshus 27000 helt nyttAllmän plats/Centrum 33000 helt nyttSankmark -8000 -67%Vägar/Hårdgjorda ytor 28000 400%Tak 35000 1750%

Regnvaraktighet lika med rinntid

t=70 min, återkomsttid

T=10 år, q = 65 l/s, hektar

Regnvaraktighet lika med rinntid t=50 min, återkomsttid T = 10 år, q = 101 l/s, hektar inkl.

klimatfaktor 1,25


t=50 min, återkomsttid T=10 år, q=81 l/s, hektar

O:\Got1\Wvr\2016\1320025043\3_Teknik\N\Dokument\Berakningar\Skaven_Öxnered\Dagvatten beräkningar Skaven Öxnered_OS\Förändring omr 12017-06-02, oshmvg

Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:10


Typ av yta

Nuvarande

area A r

[m2]

Blivande Ar


Flöde blivande,

exkl. klimat-

kompensation

[l/s]


klimatkompensation

[l/s]

Grönområde/Skogsmark 24800 15500 146 457 572Odlad mark 0 0Öppen mark/Enbostadshus 1500 4200Radhus/Flerbostadshus 0 16500Allmän plats/Centrum 0 15200Sankmark*Vägar/Hårdgjorda ytor 1400 8400Tak 900 4500

ΣA r = 28600 64300



[m2] [%]


Totalt: 271000 100%


[m2] [%]


Totalt: 275000 100%

FÖRÄNDRING

[m2] [%]

Grönområde/Skogsmark -93000 -38%Odlad mark 0 0%Öppen mark/Enbostadshus 9000 180%Radhus/Flerbostadshus 55000 helt nyttAllmän plats/Centrum 19000 helt nyttSankmark 0 0%Vägar/Hårdgjorda ytor 10000 500%Tak 4000 400%




Regnvaraktighet lika med rinntid t = 60 min, återkomsttid T = 10 år, q = 89 l/s, hektar - inkl.

klimatfaktor 1,25


t=60 min, återkomsttid T=10

år, q=71 l/s, hektar


Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:11


Typ av yta

Nuvarande

area A r

[m2]

Blivande Ar


Flöde

blivande, exkl.

klimat-

kompensation

[l/s]


klimatkompensation

[l/s]


ΣA r = 12000 25900



[m2] [%]


Totalt: 76000 100%


[m2] [%]


Totalt: 72000 100%

FÖRÄNDRING

[m2] [%]

Grönområde/Skogsmark -37000 -65%Odlad mark 0 0%Öppen mark/Enbostadshus 9000 82%Radhus/Flerbostadshus 11000 helt nyttAllmän plats/Centrum 0 helt nyttSankmark -1000 -25%Vägar/Hårdgjorda ytor 5000 167%Tak 9000 900%

Regnvaraktighet lika med rinntid t=30 min, återkomsttid T = 10 år,

q = 145 l/s, hektar - inkl. klimatfaktor 1,25








Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:12


Typ av yta Nuvarande

area A r

[m2]Blivande Ar

[m2]Flöde idag

[l/s]

Flöde

blivande, exkl.

klimat-

kompensation

[l/s]


klimatkompensation

[l/s]


ΣA r = 24900 43900



[m2] [%]


Totalt: 143000 100%


[m2] [%]


Totalt: 143000 100%

FÖRÄNDRING

[m2] [%]

Grönområde/Skogsmark -38000 -44%Odlad mark 0 0%Öppen mark/Enbostadshus 8000 24%Radhus/Flerbostadshus 9000 helt nyttAllmän plats/Centrum 0 helt nyttSankmark 0 0%Vägar/Hårdgjorda ytor 6000 100%Tak 15000 750%

Regnvaraktighet lika med rinntid t=30

min, återkomsttid T=10 år, q = 116 l/s, hektar

Regnvaraktighet lika med rinntid t=25 min, återkomsttid T = 10 år, q = 164 l/s, hektar - inkl. klimatfaktor 1,25





Vänersborgs Kommun

PM Dagvattenutredning för Skaven/Öxnered

Bilaga 6:13

Flödesberäkning för Skaven/Öxnered

Avrinningsområde 1

Årsnederbörd: 850 mm/årKälla: SMHI.se - se Referenser i PM Dagvattenutredning

Nuvarande förhållanden

Typ av yta Area [m2]Andel av

totalyta

Avrinnings-

koefficientÅrsflöde [m3/år]

Grönområde/Skogsmark 196000 60% 0,10 16 660Odlad mark 73000 23% 0,05 3 103Öppen mark/Enbostadshus 34000 10% 0,30 8 670Sankmark* 12000 4%Vägar/Hårdgjorda ytor 7000 2% 0,70 4 165Tak 2000 1% 0,90 1 530

Summa: 324000 34 128


Planerade förhållanden


totalyta

Avrinnings-


Grönområde/Skogsmark 135000 41% 0,10 11 475Odlad mark 8000 2% 0,05 340Öppen mark/Enbostadshus 49000 15% 0,30 12 495Radhus/Flerbostadshus 27000 8% 0,30 6 885Allmän plats/Centrum 33000 10% 0,80 22 440Sankmark* 4000 1%Vägar/Hårdgjorda ytor 35000 11% 0,70 20 825Tak 37000 11% 0,90 28 305

Summa: 328000 102 765


O:\Got1\Wvr\2016\1320025043\3_Teknik\N\Dokument\Berakningar\Skaven_Öxnered\Dagvatten beräkningar Skaven

Öxnered_OS\Årsflöden omr 1

2017-06-02, oshmvg

Vänersborgs Kommun


Bilaga 6:14


Avrinningsområde 2




totalyta

Avrinnings-


Grönområde/Skogsmark 248000 92% 0,10 21 080Odlad mark 0 0% 0,05 0Öppen mark/Enbostadshus 5000 2% 0,30 1 275Sankmark* 15000 6%Vägar/Hårdgjorda ytor 2000 1% 0,70 1 190Tak 1000 0% 0,90 765Totalt 271000 24 310




totalyta

Avrinnings-


Grönområde/Skogsmark 155000 56% 0,10 13 175Odlad mark 0 0% 0,05 0Öppen mark/Enbostadshus 14000 5% 0,30 3 570Radhus/Flerbostadshus 55000 20% 0,30 14 025Allmän plats/Centrum 19000 7% 0,80 12 920Sankmark* 15000 5%Vägar/Hårdgjorda ytor 12000 4% 0,70 7 140Tak 5000 2% 0,90 3 825Totalt 275000 54 655




2017-06-02, oshmvg

Vänersborgs Kommun


Bilaga 6:15


Avrinningsområde 3




totalyta

Avrinnings-


Grönområde/Skogsmark 57000 75% 0,10 4 845Odlad mark 0 0% 0,05 0Öppen mark/Enbostadshus 11000 14% 0,30 2 805Sankmark* 4000 5%Vägar/Hårdgjorda ytor 3000 4% 0,70 1 785Tak 1000 1% 0,90 765Totalt 76000 10 200




totalyta

Avrinnings-


Grönområde/Skogsmark 20000 28% 0,10 1 700Odlad mark 0 0% 0,05 0Öppen mark/Enbostadshus 20000 28% 0,30 5 100Radhus/Flerbostadshus 11000 15% 0,30 2 805Allmän plats/Centrum 0 0% 0,80 0Sankmark* 3000 4%Vägar/Hårdgjorda ytor 8000 11% 0,70 4 760Tak 10000 14% 0,90 7 650Totalt 72000 22 015




2017-06-02, oshmvg

Vänersborgs Kommun


Bilaga 6:16


Avrinningsområde 4




totalyta

Avrinnings-


Grönområde/Skogsmark 87000 61% 0,10 7 395Odlad mark 0 0% 0,05 0Öppen mark/Enbostadshus 34000 24% 0,30 8 670Sankmark* 14000 10%Vägar/Hårdgjorda ytor 6000 4% 0,70 3 570Tak 2000 1% 0,90 1 530Totalt 143000 21 165




totalyta

Avrinnings-


Grönområde/Skogsmark 49000 34% 0,10 4 165Odlad mark 0 0% 0,05 0Öppen mark/Enbostadshus 42000 29% 0,30 10 710Radhus/Flerbostadshus 9000 6% 0,30 2 295Allmän plats/Centrum 0 0% 0,80 0Sankmark* 14000 10%Vägar/Hårdgjorda ytor 12000 8% 0,70 7 140Tak 17000 12% 0,90 13 005Totalt 143000 37 315




2017-06-02, oshmvg

Vänersborgs Kommun


för Skaven/Öxnered

Bilaga 6:17

Föroreningsberäkning för Skaven/ÖxneredOmråde 1Nuvarande förhållanden

Schablonhalter enligt StormTac2 P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg* SS Oil PAH16 BaP PBDE*

Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel KvicksilverSuspenderad

substans Olja

Polycykliska aromatiska kolväten 16

Benso(a)- pyren

Polybromerade difenyletrar

ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l

Grönområde/Skogsmark Skogsmark 16660 35 750 6,0 6,5 15 0,20 0,5 0,5 0,005 34000 100 -Odlad mark Jordbruksmark 3103 220 5300 9,0 14 20 0,10 1,0 1 0,0050 100000 150 -Öppen mark/Enbostadshus Ängsmark + Villaområde (medel) 8670 200 1200 8,0 18 55 0,40 3,0 3,3 0,010 45000 300 0,30 0,025Sankmark Våtmark 50 900 6,0 8 13 0,15 0,2 0,5 0,005 16000 100Vägar/Hårdgjorda ytor Väg 1 4165 140 2400 3,0 21 30 0,27 7,0 4,0 0,080 63936 774 0,12 0,010Tak Takyta 1530 90 1800 2,6 7,5 28 0,80 4,0 4,5 0,0050 25000 0,0 0,44 0,010

Summa flöde eller viktad medelhalt: 34128 109 1526 6 12 28 0,28 2,13 1,80 0,02 46044 233 0,11 0,01Total mängd/år [kg] 3,72 52,09 0,21 0,40 0,96 0,01 0,07 0,06 0,001 1571,38 7,95 0,004 0,0003

* Undantagna för MKN i Vassbotten, Karls grav och Göta Älv

Radhusområde 250 1450 12 25 85 0,60 6,0 7,0 0,020 45000 600 0,60 0,050

Flerfamiljshusområde 300 1600 15 30 100 0,70 12 9,0 0,025 70000 700 0,60 0,050Medel 275 1525 14 28 93 0,7 9,0 8,0 0,0 57500 650 0,6 0,1

Vägar ÅDT

6700 (2030) 159 2400 7,5 30 97 0,31 9,1 6,0 0,080 75436 794 0,32 0,015Centrumområde 280 1850 20 22 140 1 5 8,5 0,05 100000 1500 0,6 0,1

Blivande förhållanden, utan dagvattenåtgärder



substans Olja


Benso(a)- pyren



Grönområde/Skogsmark Skogsmark 11475 35 750 6,0 6,5 15 0,20 0,5 0,5 0,005 34000 100 -Odlad mark Jordbruksmark 340 220 5300 9,0 14 20 0,10 1,0 1 0,0050 100000 150 -Öppen mark/Enbostadshus Ängsmark + Villaområde (medel) 12495 200 1200 8,0 18 55 0,40 3,0 3,3 0,010 45000 300 0,30 0,025 -Radhus/Flerbostadshus Radhus + Flerfamiljshusområde (medel) 6885 275 1525 13,5 28 93 0,65 9,0 8,0 0,023 57500 650 0,60 0,050 -Allmän plats/Centrum Centrumområde 22440 280 1850 20 22 140 1 5 8,5 0,05 100000 1500 0,6 0,1Sankmark Våtmark 50 900 6,0 8 13 0,15 0,2 0,5 0,005 16000 100Vägar/Hårdgjorda ytor Väg 4 20825 159 2400 7,5 30 97 0,31 9,1 6,0 0,080 75436 794 0,32 0,015Tak Takyta 28305 90 1800 2,6 7,5 28 0,80 4,0 4,5 0,0050 25000 0,0 0,44 0,010


* Undantagna för MKN i Karls grav och Göta Älv

Differens Nuvarande - Blivande utan

dagvattenåtgärder Total mängd/år [kg] 13,30 126,3 0,7 1,4 6,5 0,05 0,45 0,48 0,003 4333,5 51,7 0,037 0,003 -

Dagvattenytor StormTac benämning Årsflöde (m3/år)


Ramböll Sverige AB2017-06-02

Uppdrag: 1320017389O:\Got1\Wvr\2016\1320025043\3_Teknik\N\Dokument\Berakningar\Skaven_Öxnered\Dagvatten beräkningar Skaven Öxnered_OS/Föroreningar omr 1

Vänersborgs Kommun


för Skaven/ÖxneredBilaga 6:18




substans Olja


Benso(a)- pyren



Grönområde/Skogsmark Skogsmark 21080 35 750 6,0 6,5 15 0,20 0,5 0,5 0,005 34000 100 -Odlad mark Jordbruksmark 0 220 5300 9,0 14 20 0,10 1,0 1 0,0050 100000 150 -Öppen mark/Enbostadshus Ängsmark + Villaområde (medel) 1275 200 1200 8,0 18 55 0,40 3,0 3,3 0,010 45000 300 0,30 0,025Sankmark Våtmark 50 900 6,0 8 13 0,15 0,2 0,5 0,005 16000 100Vägar/Hårdgjorda ytor Väg 1 1190 140 2400 3,0 21 30 0,27 7,0 4,0 0,080 63936 774 0,12 0,010Tak Tak utan zinkrännor och zinkrör 765 220 2000 69 153 370 0,8 4 0,40 4 43000 0 0,44 0,010



Radhusområde 250 1450 12 25 85 0,60 6,0 7,0 0,020 45000 600 0,60 0,050


Vägar ÅDT

6700 (2030) 159 2400 7,5 30 97 0,31 9,1 6,0 0,080 75436 794 0,32 0,015Centrumområde 280 1850 20 22 140 1 5 8,5 0,05 100000 1500 0,6 0,1




substans Olja


Benso(a)- pyren



Grönområde/Skogsmark Skogsmark 13175 35 750 6,0 6,5 15 0,20 0,5 0,5 0,005 34000 100 -Odlad mark Jordbruksmark 0 220 5300 9,0 14 20 0,10 1,0 1 0,0050 100000 150 -Öppen mark/Enbostadshus Ängsmark + Villaområde (medel) 3570 200 1200 8,0 18 55 0,40 3,0 3,3 0,010 45000 300 0,30 0,025 -Radhus/Flerbostadshus Radhus + Flerfamiljshusområde (medel) 14025 275 1525 13,5 28 93 0,65 9,0 8,0 0,023 57500 650 0,60 0,050 -Allmän plats/Centrum Centrumområde 12920 280 1850 20 22 140 1 5 8,5 0,05 100000 1500 0,6 0,1Sankmark Våtmark 50 900 6,0 8 13 0,15 0,2 0,5 0,005 16000 100Vägar/Hårdgjorda ytor Väg 4 7140 159 2400 7,5 30 97 0,31 9,1 6,0 0,080 75436 794 0,32 0,015Tak Tak utan zinkrännor och zinkrör 3825 220 2000 69 153 370 0,8 4 0,40 4 43000 0 0,44 0,010









Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:19




substans Olja


Benso(a)- pyren






Radhusområde 250 1450 12 25 85 0,60 6,0 7,0 0,020 45000 600 0,60 0,050


Vägar ÅDT

6700 (2030) 159 2400 7,5 30 97 0,31 9,1 6,0 0,080 75436 794 0,32 0,015Centrumområde 280 1850 20 22 140 1 5 8,5 0,05 100000 1500 0,6 0,1




substans Olja


Benso(a)- pyren






Differens Nuvarande - Blivande, utan






Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:20




substans Olja


Benso(a)- pyren






Radhusområde 250 1450 12 25 85 0,60 6,0 7,0 0,020 45000 600 0,60 0,050


Vägar ÅDT

6700 (2030) 159 2400 7,5 30 97 0,31 9,1 6,0 0,080 75436 794 0,32 0,015Centrumområde 280 1850 20 22 140 1 5 8,5 0,05 100000 1500 0,6 0,1

Blivande förhållandenm utan dagvattenåtgärder



substans Olja


Benso(a)- pyren












Vänersborgs Kommun


för Kretsloppsparken

Bilaga 6:21

Flödesberäkning för Skaven/ÖxneredBlivande förhållandenOmråde 1

Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-

koefficient φReducerad area

A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 328000 ΣA r = 120900 1221


Jämförelse med skyfall med 30 års regn

Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 328000 ΣA r = 120900 1753



Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 328000 ΣA r = 120900 2611



återkomsttid T=30 år, q=145 l/s, hektar inkl.

klimatfaktor 1,25



klimatfaktor 1,25



klimatfaktor 1,25


Uppdrag: 1320017389O:\Got1\Wvr\2016\1320025043\3_Teknik\N\Dokument\Berakningar\Skaven_Öxnered\Dagvatten beräkningar Skaven Öxnered_OS/Skyfall Omr 1

Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:22


Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 275000 ΣA r = 64300 572



Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar

Grönområde/Skogsmark 155000 0,10 15500Odlad mark 0 0,05 0Öppen mark/Enbostadshus 14000 0,30 4200Radhus/Flerbostadshus 55000 0,30 16500Allmän plats/Centrum 19000 0,80 15200Sankmark* 15000 0Vägar/Hårdgjorda ytor 12000 0,70 8400Tak 5000 0,90 4500

ΣA= 275000 ΣA r = 64300 823



Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 275000 ΣA r = 64300 1222


Regnvaraktighet lika med rinntid t = 60 min,

återkomsttid T = 10 år, q = 89 l/s, hektar - inkl. klimatfaktor 1,25


återkomsttid T = 10 år, q = 128 l/s, hektar - inkl.

klimatfaktor 1,25



klimatfaktor 1,25



Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:23


Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 72000 ΣA r = 25900 376



Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 72000 ΣA r = 25900 539



Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 72000 ΣA r = 25900 800



återkomsttid T=10 år, q=145 l/s, hektar - inkl.

klimatfaktor 1,25



klimatfaktor 1,25



klimatfaktor 1,25



Vänersborgs Kommun



Bilaga 6:24


Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 143000 ΣA r = 43900 720



Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 143000 ΣA r = 43900 1032



Typ av yta Storlek

[m2]Avrinnings-


A r [m2]Flöde

plan

[l/s]

Annan kommentar


ΣA= 143000 ΣA r = 43900 1532




klimatfaktor 1,25



klimatfaktor 1,25



klimatfaktor 1,25



Version: Beslutad (fd. Fastställd)

Vänern - Vassbotten - SE647720-129532

Vattenkategori Sjö

Typ Vattenförekomst

Distrikt 5. Västerhavet (nationell del) - SE5

Huvudavrinningsområde Göta älv - SE108000

Län Västra Götaland - 14

Kommun Vänersborg - 1487

Yta (km ) 2,2

Mer information http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE647720-129532

Ekologisk status

Kvalitetskrav God ekologisk status 2027

2

Miljökvalitetsnorm

2017-04-12 09:00

1/10

http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE647720-129532

http://viss.lansstyrelsen.se//waters.aspx?waterEUID=SE647720-129532&generatePDF=true&pdf=true#

http://www.vattenmyndigheterna.se/

http://www.lansstyrelsen.se/

http://www.havochvatten.se/

pkimvg

Text Box

Bilaga 7:1

Karls grav - SE647510-129729

Vattenkategori Vattendrag

Typ Vattenförekomst


Huvudavrinningsområde Göta älv - SE108000


Kommun Vänersborg - 1487

Längd (km) 4,3


Miljökvalitetsnorm beslutad och kungjord 2016-12-21. Version anges som arbetsmaterial t.o.m. januari 2017

Miljökvalitetsnorm

2017-01-25 12:08

1/8

http://viss.lansstyrelsen.se/





oshmvg

Highlight

pkimvg

Text Box

Bilaga 7:2

Version: Arbetsmaterial

Klassificering

Ekologisk potential

Kvalitetskrav God ekologisk potential 2021

Motivering till kvalitetskrav

Kemisk ytvattenstatus

Kvalitetskrav God kemisk ytvattenstatus

Undantag - Mindre stränga krav

Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus

Bromerad difenyleter Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus

Status

Ekologisk status - Biologiska kvalitetsfaktorer

Motiveringstexter kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet

Konnektivitet

Vattenförekomsten är klassad som kraftigt modifierad på grund av vattenkraftverksamhet. Det innebär att det finns en väsentlig påverkan på

vattenförekomstens hydrologi och/eller morfologi och eventuellt även andra fysiska förändringar som påverkar vattenförekomstens

ekologiska status. För att uppnå en vattenstatus som motsvarar God ekologisk potential behöver det genomföras åtgärder som motverkar

denna påverkan. För vattenförekomsten ska det därför upprättas en åtgärdsplan för vilka åtgärder som bedöms lämpliga och rimliga att

genomföra i syfte att åstadkomma God ekologisk potential i vattenförekomsten. Åtgärdsplanen ska fastställas av Vattendelegationen senast

2018 och ska utformas i enlighet med den åtgärdslista som återfinns i Havs- och Vattenmyndighetens vägledning för kraftigt modifierade

vattenförekomster med tillämpning på vattenkraft (Havs- och vattenmyndighetens Rapport nr xxx). Havs- och Vattenmyndighetens och

Energimyndighetens nationella strategi för hållbar vattenkraft ska också beaktas vid upprättandet av åtgärdsplanen. Den biologiska

vattenstatus som förväntas bli resultatet av att dessa åtgärder genomförs ska fastställas som God ekologisk potential för vattenförekomsten.

Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet

Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för kvicksilver (Hg), i enlighet med bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter

(HVMFS 2013:19) om statusklassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus. Halterna av kvicksilver bedöms överskrida

gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster (se referens från SLU i referensbiblioteket i VISS: 51583 eller IVLs biotadatabas: 51273).

Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk

ytvattenstatus. Den största påverkan av kvicksilver består av atmosfärisk deposition vars ursprung är långväga, globala atmosfäriska utsläpp

från tung industri och förbränning av stenkol. I Sverige har en stor mängd av det nedfallande atmosfäriska kvicksilvret under lång tid

ackumulerats skogsmarkens humuslager, varifrån det kontinuerligt sker ett läckage till ytvattnet med påföljande ackumulering i vattenlevande

organismer och fisk. Problemet bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda

det. De nuvarande halterna av kvicksilver (december 2015) får dock inte öka.


Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för bromerade difenyletrar (kongenerna 28, 47, 99, 100, 153 och 154), även kallade

polybromerade difenylterar (PBDE), i enlighet med bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om

statusklassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus. Halterna av PBDE bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga

vattenförekomster (se referenser från NRM i referensbiblioteket i VISS: 53314 och 53315). Skälet för undantag är att det bedöms vara

tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan

från långväga luftburna föroreningar och bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att

åtgärda det. De nuvarande halterna av PBDE (december 2015) får dock inte öka.

Statusklassning

- Ekologisk potential Måttlig

Ekologisk status för kraftigt modifierade vatten

- Tillkomst/härkomst Konstgjord

- Kemisk status Uppnår ej god

- Kemisk status utan överallt överskridande ämnen Ej klassad

Påväxt-kiselalger

2017-01-25 12:08

2/8

http://viss.lansstyrelsen.se//Waters.aspx?waterEUID=SE647510-129729&generatePDF=true&pdf=true#



http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/Pages/default.aspx

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/biologiska-kvalitetsfaktorer/Pages/default.aspx




oshmvg

Highlight

oshmvg

Highlight

oshmvg

Highlight

oshmvg

Highlight

oshmvg

Highlight

oshmvg

Highlight

oshmvg

Highlight

Ekologisk status - Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer

Ekologisk status - Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

IPS-index för Kiselalger

ACID - Surhetsindex för vattendrag

Bottenfauna Ej klassad

ASPT Ej klassad

DJ-index Ej klassad

MISA Ej klassad

Fisk Ej klassad

Fisk i rinnande vatten (VIX)

Allmänna förhållanden Fys-kem God

Näringsämnen God

Försurning Hög

Särskilda förorenande ämnen

Icke syntetiska ämnen

Syntetiska ämnen

Hydromorfologi cykel III 2015-2021

Konnektivitet i vattendrag Dålig

Konnektivitet i uppströms och nedströms

riktning i vattendrag

Dålig

Konnektivitet i sidled till närområde och

svämplan i vattendrag

Otillfredsställande

Hydrologisk regim i vattendrag Måttlig

Specifik flödesenergi i vattendrag

Volymsavvikelse i vattendrag God

Flödets förändringstakt i vattendrag Måttlig

Vattenståndets förändringstakt i vattendrag

Morfologiskt tillstånd i vattendrag Otillfredsställande

Vattendragsfårans form

Vattendragets planform

Vattendragsfårans bottensubstrat

Död ved i vattendrag

Strukturer i vattendraget

Vattendragsfårans kanter

Vattendragets närområde Otillfredsställande

Svämplanets strukturer och funktion i

vattendrag


Hydromorfologi cykel I-II 2004-2015 Ej klassad

Kontinuitet Ej klassad

Förekomst av artificiella vandringshinder Ej klassad

Fragmenteringsgrad Ej klassad

Barriäreffekt Ej klassad

Hydrologisk regim vattendrag Ej klassad

Regleringsgrad för vattendrag

Antal flödestoppar per år

Variationskoefficient för dygnsflöden

2017-01-25 12:08

3/8

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/ekologisk-statuspotential/fys-kem-kvalitetsfaktorer/Pages/default.aspx

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/hydro-kvalitetsfaktorer/Pages/default.aspx




Klassificering

Klassificering

Kemisk status

Miljöproblem

Påverkanskällor

Förändrad medelhögvattenföring

Reducerad medellågvattenföring

Morfologiska förhållanden

Rätnings- /kanaliseringsgrad

Andel rensad sträcka

Antal vägövergångar

Markanvändning i närmiljön

Markanvändning i delavrinningsområdet

Död ved/Antal vedbitar

Antal diken per km

Prioriterade ämnen Uppnår ej god

Bekämpningsmedel God

Industriella föroreningar God

Bromerad difenyleter Uppnår ej god

Tungmetaller - grupp Uppnår ej god

Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god

Övriga föroreningar God

Miljöproblem och påverkanskällor

1. Övergödning och syrefattiga förhållanden Nej

1.1 Övergödning p.g.a. belastning av

näringsämnen

Nej

2. Miljögifter Ja

3. Försurning Nej

4. Förändrade habitat genom fysisk påverkan Ja

4.1 Flödesförändringar Nej

4.2 Konnektivitetsförändringar Ja

4.3 Morfologiska förändringar Ja

5. Främmande arter Ja

6. Annat betydande miljöproblem

1. Punktkällor

2. Diffusa källor

3. Vattenuttag

4. Flödesreglering och morfologiska förändringar

4.2 Flöde och morfologi - Verksdamm, vattenkraft Betydande påverkan

5. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag

5.1 Fysiska förändringar vattendrag - Fysiska

förändringar av vattendragsfåra

Betydande påverkan

7. Annan morfologisk påverkan

2017-01-25 12:08

4/8

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/kemisk-status/Pages/default.aspx

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/miljoproblem-och-paverkan/miljoproblem/Pages/default.aspx

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/miljoproblem-och-paverkan/ytvattenpaverkan/Pages/default.aspx,




Klassificering

Förbättringsbehoven anger den effekt som behöver uppnås för att miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst skall kunna följas. Där det finns

kunskap om vilka miljöproblem samt vilken påverkan som orsakat den försämrade statusen anges även dessa. För att uppnå förbättringsbehovet

behöver åtgärder genomföras men förbättringsbehovet anger inte vilken åtgärd som är lämpligast.

ID Platser Miljöproblem PåverkanStorlekParameter

VISSIMPROVEMENT0005125Vatten - Karls

grav

4.2

Konnektivitetsförändringar3,1 Ha

Konnektivitet i sidled till närområde och svämplan i

vattendrag

VISSIMPROVEMENT0005390Vatten - Karls

grav

4.2

Konnektivitetsförändringar1 antal

Konnektivitet i uppströms och nedströms riktning i

vattendrag

Här visas de åtgärder som genomförts eller är planerade samt förslag på kommande åtgärder som kan behövas för en bättre vattenkvalitet.

Åtgärderna är inte bindande, utan en del i långsiktig planering för bättre vatten. Utöver det som finns i VISS kan det finnas fler åtgärder som av

olika anledningar ännu inte har blivit registrerade. Underlaget kan vara baserat på schabloner och modeller. Vattenmyndigheterna välkomnar

synpunkter och konkreta förbättringsförslag på föreslagna åtgärder.

Möjliga åtgärder

Förslag på åtgärder som är möjliga att genomföra eller skulle behöva genomföras för att nå god vattenstatus.

Åtgärd ÅtgärdskategoriGenomförd

platsEffekterStorlekTidsspannTotalkostnadFlaggor

Ekologiskt funktionella kantzoner - Karls gravEkologiskt funktionella

kantzonerKarls grav 3,1 ha -

Ingår i

Vattenmyndighetens

åtgärdsprogram.

Fiskväg/utrivning av vandringshinder - Göta

älv strax nedströms Vänerns utlopp,

kraftverksdamm vid Vargöns bruk

Fiskväg eller utrivning

av vandringshinder

6471667 -

3464685 m -

Ingår i

Vattenmyndighetens

åtgärdsprogram.

Minimitappning/vatten i fiskväg vid

vattenkraftverk - Göta älv strax nedströms

Vänerns utlopp, kraftverksdamm vid Vargöns

bruk

Minimitappning/vatten i

fiskväg vid

vattenkraftverk

6471667 -

3464685 m -

160 000 000

kr

Teknisk fiskväg för nedströmspassage - Göta



Teknisk fiskväg för

nedströmspassage

6471667 -

3464681 st -

Genomförda åtgärder

Åtgärder som har genomförts i eller kring vattenförekomsten eller har en effekt på vattenförekomsten



Åtgärdad f.d. bensinstation (SPIMFAB) - Esso (nedlagd 1986)

i Vänersborg på adressen Nabbensbergsvägen 2

Efterbehandling av

miljögifter

6476443 -

12959071 st

1900 -

201485 000 kr

Risken för att en miljökvalitetsnorm inte följs och att en god miljöstatus inte uppnås ,

Riskbedömning

7.2 Andra morfologiska förändringar - Tätning och

hårdgjorda ytor

Betydande påverkan

8. Annan signifikant påverkan

Förbättringsbehov

Åtgärder

Risk

Risk att Ekologisk status/potential inte uppnås

2015

Ingen risk

Risk att Kemisk status inte uppnås 2015 Risk

Risk att Kemisk status (exklusive kvicksilver) inte Ingen risk

2017-01-25 12:08

5/8

http://viss.lansstyrelsen.se/Improvements/EditImprovement.aspx?improvementEUID=VISSIMPROVEMENT0005125




http://viss.lansstyrelsen.se/Measures/EditMeasure.aspx?measureEUID=VISSMEASURE0072435

http://viss.lansstyrelsen.se/Measures/EditMeasureType.aspx?measureTypeEUID=VISSMEASURETYPE000890









http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/riskbedomning/Pages/default.aspx




Värde

Område EUID Områdestyp

Avloppskänsliga vatten, inland, fosfor SELK001 Avloppsvattendirektivet

Känsliga jordbruksområden SENi1 Nitratkänsliga områden

Typindelning

Namn

Visningsnamn Karls grav

Namn enligt SMHI Karls grav

Landskod SE

Myndighet Västerhavets

Distriktsindelning 5. Västerhavet (nationell del)

Koordinater

SWEREF99 TM Nordlig 6470990 SWEREF99 TM Östlig 344463

RT 90 2,5 gon V - X 6475095 RT 90 2,5 gon V - Y 1297285

WGS84 Latitud 58,352147881588 WGS84 Longitud 12,342064964435

ETRS-89 Latitud 58.35359 ETRS-89 Longitud 12.33963

Vatteninformation


Längd (km) 4

Huvudavrinningsområde Göta älv (SE108000)

Delavrinningsområden Nedlagd mätstation (SE647384-129865) - SE647384-129865

Mynnar i Göta älvs vattendragsyta (SE647421-129791) - SE647421-129791

Namn saknas (SE647538-129685) - SE647538-129685

Delområde/Ansvarsområde Västra Götaland (AREA00267)

Arbetsområden Göta älv (AREA00342)

Vänern (AREA00353)

Vänern+ (AREA00391)

Delområde Vänern (AREA00414)

Åtgärdsområde Göta älv huvudfåra (AREA00588)

Kommuner Vänersborg

nås till 2015


2021

Risk



2027

Risk att Kemisk status inte uppnås 2027

Skyddade områden

Typning

Vattentyp - Vattendrag V6LYN


Limnisk ekoregion/Kustvattentyp Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till

Västerhavet, under 200 m.ö.h.

Avrinningsområde Stor: >100 km2

Färg (Humus) Ja - >50 mgPt/l

Bakgrundsalkalinitet Nej - ≤ 1,0 mekv Alk

Hydrologisk och administrativ information

2017-01-25 12:08

6/8

http://viss.lansstyrelsen.se/ProtectedAreas.aspx?protectedAreaEUID=SELK001

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/skyddade-omraden/Pages/avlopp-omraden.aspx

http://viss.lansstyrelsen.se/ProtectedAreas.aspx?protectedAreaEUID=SENi1

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/skyddade-omraden/Pages/nitratkansliga-omraden.aspx

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/typindelning/Pages/default.aspx

http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/vasterhavet/Pages/default.aspx




Län Västra Götaland

Ansvarigt län Västra Götaland

Klicka på delavrinningsområdets namn för att få fram markanvändning och jordarter för området. Här får du information om hur stor

markanvändningen är i procent av området, samt modellerat vattenflöde per månad i m3/s. Vattenflödet beräknas med hjälp av modellen S-HYPE.

Data från dessa hämtas via webtjänster från SMHI. Den hydrologiska ordningen visar vilken ordning delavrinningsområdena ligger i förekomsten

från nedströms och uppåt.

Delavrinningsområde Namn saknas (SE647538-129685)

Delavrinningsområde Mynnar i Göta älvs vattendragsyta (SE647421-129791)

Delavrinningsområde Nedlagd mätstation (SE647384-129865)

Delavrinningsområdet Nedlagd mätstation (SE647384-129865) 1,65 km

Markanvändning

Glaciär 0 %

Jordbruksmark 12,92 %

Kalfjäll och tunna jordar 0 %

Kärr 0 %

Mosse 0 %

Sjö 36,23 %

Lövskog 29,12 %

Barrskog 0 %

Hygge 0,94 %

Extensiv vall 1,04 %

Semi urbant 0 %

Urbant 19,73 %

Jordarter

Torv 1,19 %

Finjord/lera 1,37 %

Grovjord 0 %

Morän 20,85 %

Tunn jord och kalt berg 12,7 %

Sjö 36,23 %

Silt 7,92 %

Hela avrinningsområdet för Nedlagd mätstation (SE647384-129865) 46880,99 km

Markanvändning

Glaciär 0 %


Kalfjäll och tunna jordar 0,24 %

Kärr 0,2 %

Mosse 3,5 %

Sjö 18,85 %

Lövskog 4,57 %

Barrskog 53,94 %

Hygge 2,99 %


Semi urbant 0,95 %

Urbant 0,18 %

Jordarter

Torv 8,09 %

Finjord/lera 6,46 %

Grovjord 3,44 %

Morän 36,79 %


Sjö 18,85 %

Silt 2,57 %

Data hämtad från SMHI

Ladda ner data för valt område här

Vattenflöde per månad i m /s (modellerat) för Nedlagd mätstation (SE647384-129865)

År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1981 750,8 715,9 693,7 670,3 631,2 494,6 576,9 526,5 423,8 407,2 514,4 757,2

1982 715,2 667,9 658,8 669,8 731,4 605,1 506,2 379,4 331,4 339,9 420,9 736,8

1983 788,8 806,6 758,5 740,5 725,7 601,7 504,3 365,7 303,2 311,2 350,4 529,3

1984 589,9 614,3 588,6 550,7 492,8 289,2 290,8 246,7 209,3 352,5 576,9 780

1985 764,8 720,4 677 712,7 774,8 670,5 609,4 589,8 668,1 700,3 680,4 835,5

1986 841,6 785,8 725,9 727,2 771,7 660,5 544,7 459,2 478 450,1 489,2 754,1

1987 742,1 700,5 654,6 642,4 678,5 646,4 736 714,1 694,3 694,8 748,3 875,8

1988 859,1 892,8 885,2 840,5 847,9 693 619 580,1 604,5 610,2 644,8 758,7

1989 724,7 682,4 684,6 690,5 690,3 499,5 398,4 347,2 305,8 269,8 304,6 505,7

1990 516,4 598,6 684,4 694,1 646,5 393,9 378,9 313,7 304,1 351,7 390,2 589,8

1991 641,3 635,6 620,2 608,8 563,9 366,7 413,1 356,7 280,6 280,9 373,4 576,9

Data om delavrinningsområden (Webtjänst)

2

2

3

2017-01-25 12:08

7/8

http://vattenweb.smhi.se/modelarea/

http://vattenweb.smhi.se/modelarea/basindownload/4134




1992 571,6 560,1 555,2 564,1 614,6 400,7 308,8 246,8 263,5 265,9 375,6 649,4

1993 669,2 675,4 656,3 606,4 544,7 322,1 283,6 338,3 386,7 443,9 522,3 698,1

1994 738,3 735 715,3 752,2 785,6 588,2 466,4 355,1 391,8 463,6 496,5 668,4

1995 697,9 713,2 748,2 750,3 796,8 750,9 744,8 619,9 518,1 476 460,8 621,1

1996 575,4 525,7 472,4 412,5 391,9 177,1 184,7 129,5 170,9 210 387,2 666,3

1997 648,5 635,8 652,6 607,3 628 504,5 442,8 341,2 320 344,8 388,5 609,8

1998 652,6 680,9 687,5 672,9 666,5 483,7 452,8 430,4 463 505,2 624 775,9

1999 806,7 814,2 816,9 851,4 916,9 750,3 690,5 597,3 492,9 551,2 544,6 697,6

2000 736,7 732,2 732,6 710,5 730 577,2 581,1 600,2 523,4 493,1 750,5 1132,7

2001 1197 1151,1 1075,4 1017,4 1003,2 791,3 661,7 544,2 494,9 482,3 487,2 640,9

2002 616,9 690,8 739,4 729,2 699,9 523,6 512,7 473,3 370,7 306,8 345,2 560,7

2003 540,9 541,9 513,9 478,2 519,6 370,3 395,8 325,5 252,9 236,7 290,8 533,6

2004 603,6 627,5 623,7 609,3 544,7 306,9 327,3 321,3 338,5 430,2 526,5 703,3

2005 732,1 733,6 699,2 647,3 564,6 389,8 335,7 295,7 249,2 216,5 293,2 535,7

2006 537,7 533,2 510,6 541,6 628,2 506,9 421,6 341,7 333,6 321 492,3 835,9

2007 922,3 930,5 892,5 835,6 737 522,7 525,5 474,4 402,1 367,8 361,4 588,1

2008 660,4 789,5 811 813,9 776,5 564,4 494,2 474,3 511,6 504,7 572,3 783

2009 749,8 711,4 678,6 634,8 584,4 368,1 398,1 510,8 546,5 539,1 564 817,3

2010 799 742,8 697,3 712,8 690,5 523,1 488,7 501,1 523 545,9 592 735,7

2011 692,4 669,7 630 632,3 601,8 417,7 412,7 408,1 530,2 626,9 606,7 740,5

2012 766,4 738,1 694,5 640,5 612,8 460,8 495,4 508,8 514,2 633 780,2 954,2

2013 929,3 875,3 796,7 708,7 649,7 458,2 407,7 334 273,2 236,2 331,3


Dessa rinnsträckor och vattenytor ingår i SMHI:s Hydrologiska nätverk som bygger på översiktskartan (1:250 000) som är byggstenar till att

skapa vattenförekomster för sjöar och vattendrag.

Den hydrologiska ordningen visar vilken ordning rinnsträckorna och vattenytorna ligger i förekomsten från nedströms och uppåt.

OrdningRSTID/VYIDVName /

RNameName Linjekod/Ytkod

2 64753721297042 Karls grav Vattendrag

1 64735441297868 Karls grav Vattendrag

064731951297812 / 647182-

129646

Göta

älv

Biflödens stomlinjer med anslutning till nästa huvudvattendrag för vattendragsytor /

Vattendrag

I följande versioner har detta objekt existerat

Ytvatten innan versionshantering 2011-05-09 12:09

SVAR_2010_1 2011-10-17 12:07

SVAR_2012_2 2012-11-08 09:07

Kontakta Länsstyrelsen i Västra Götaland

E-post [email protected]

Hemsida http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenforvaltning/Pages/index.aspx

Vatten som ingår i förekomsten

Vattenversion

2017-01-25 12:08

8/8


http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=64753721297042



http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=647182-129646

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenforvaltning/Pages/index.aspx




Göta älv - Vänern till Stallbacka - SE647307-129768


TypVattenförekomst - tidigare Preliminär

vattenförekomst


HuvudavrinningsområdeGöta älv - SE108000


KommunerTrollhättan - 1488

Vänersborg - 1487

Längd (km) 8,8


Länk till tidigare vatten

2017-01-23 14:43

1/13

http://viss.lansstyrelsen.se/





pkimvg

Text Box

Bilaga 7:3

Version: Arbetsmaterial

Denna vattenförekomst ingick tidigare i följande vattenförekomster i cykel 1

Göta älv - Karls grav till Bastån / Vargön - SE647357-129863

Göta älv - Stallbackaån till Karls grav - SE647212-129618

Göta älv - Bastån / Vargön till utloppet ur Vänern - SE647537-129915

Miljökvalitetsnorm beslutad och kungjord 2016-12-21. Version anges som arbetsmaterial t.o.m. januari 2017

Ekologisk potential

Kvalitetskrav God ekologisk potential 2027

Motivering till kvalitetskrav

Kemisk ytvattenstatus

Kvalitetskrav God kemisk ytvattenstatus

Undantag - Mindre stränga krav

Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus

Bromerad difenyleter Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus

Miljökvalitetsnorm

Motiveringstexter kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet

Konnektivitet










Flödesregleringar











Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för kvicksilver (Hg), i enlighet med bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter

(HVMFS 2013:19) om statusklassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus. Halterna av kvicksilver bedöms överskrida

gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster (se referens från SLU i referensbiblioteket i VISS: 51583 eller IVLs biotadatabas: 51273).

Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk

ytvattenstatus. Den största påverkan av kvicksilver består av atmosfärisk deposition vars ursprung är långväga, globala atmosfäriska utsläpp

från tung industri och förbränning av stenkol. I Sverige har en stor mängd av det nedfallande atmosfäriska kvicksilvret under lång tid

ackumulerats skogsmarkens humuslager, varifrån det kontinuerligt sker ett läckage till ytvattnet med påföljande ackumulering i vattenlevande

organismer och fisk. Problemet bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda

det. De nuvarande halterna av kvicksilver (december 2015) får dock inte öka.

2017-01-23 14:43

2/13

http://viss.lansstyrelsen.se//Waters.aspx?waterEUID=SE647357-129863









oshmvg

Highlight

oshmvg

Highlight

oshmvg

Highlight

oshmvg

Highlight

Klassificering

Skyddade områden

Område Kvalitetskrav Områdestyp EUID

Vänern med Klarälven och

Gullspångsälven

Miljökvalitetsnormer enligt fisk- och

musselvattenförordningenFiskvatten SEFI1027

Göta älv Krav enligt dricksvattenföreskrifternaDricksvattenförsörjning,

Artikel 7

SEA7SE647307-

129768

Status

Ekologisk status - Biologiska kvalitetsfaktorer

Ekologisk status - Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer

Ekologisk status - Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer


Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för bromerade difenyletrar (kongenerna 28, 47, 99, 100, 153 och 154), även kallade

polybromerade difenylterar (PBDE), i enlighet med bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om

statusklassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus. Halterna av PBDE bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga

vattenförekomster (se referenser från NRM i referensbiblioteket i VISS: 53314 och 53315). Skälet för undantag är att det bedöms vara

tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan

från långväga luftburna föroreningar och bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att

åtgärda det. De nuvarande halterna av PBDE (december 2015) får dock inte öka.

Statusklassning

- Ekologisk potential Otillfredsställande

Ekologisk status för kraftigt modifierade vatten

- Tillkomst/härkomst Kraftigt modifierad

- Kemisk status Uppnår ej god

- Kemisk status utan överallt överskridande ämnen Ej klassad

Påväxt-kiselalger

IPS-index för Kiselalger

ACID - Surhetsindex för vattendrag

Bottenfauna Ej klassad

ASPT Ej klassad

DJ-index Ej klassad

MISA Ej klassad

Fisk

Fisk i rinnande vatten (VIX)

Allmänna förhållanden Fys-kem Hög

Näringsämnen Hög

Försurning Hög

Särskilda förorenande ämnen

Icke syntetiska ämnen

Syntetiska ämnen

Hydromorfologi cykel III 2015-2021

Konnektivitet i vattendrag Otillfredsställande

Konnektivitet i uppströms och nedströms Dålig

2017-01-23 14:43

3/13

http://viss.lansstyrelsen.se/ProtectedAreas.aspx?protectedAreaEUID=SEFI1027

http://viss.lansstyrelsen.se/ProtectedAreas.aspx?protectedAreaEUID=SEA7SE647307-129768

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/Pages/default.aspx

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/biologiska-kvalitetsfaktorer/Pages/default.aspx

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/ekologisk-statuspotential/fys-kem-kvalitetsfaktorer/Pages/default.aspx

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/hydro-kvalitetsfaktorer/Pages/default.aspx




Kemisk status





Hydrologisk regim i vattendrag Dålig

Specifik flödesenergi i vattendrag

Volymsavvikelse i vattendrag Måttlig

Flödets förändringstakt i vattendrag Dålig

Vattenståndets förändringstakt i vattendrag

Morfologiskt tillstånd i vattendrag Otillfredsställande

Vattendragsfårans form

Vattendragets planform

Vattendragsfårans bottensubstrat

Död ved i vattendrag

Strukturer i vattendraget

Vattendragsfårans kanter

Vattendragets närområde Otillfredsställande

Svämplanets strukturer och funktion i

vattendrag


Hydromorfologi cykel I-II 2004-2015

Kontinuitet

Förekomst av artificiella vandringshinder

Fragmenteringsgrad

Barriäreffekt

Hydrologisk regim vattendrag

Regleringsgrad för vattendrag

Antal flödestoppar per år

Variationskoefficient för dygnsflöden

Förändrad medelhögvattenföring

Reducerad medellågvattenföring

Morfologiska förhållanden

Rätnings- /kanaliseringsgrad

Andel rensad sträcka

Antal vägövergångar

Markanvändning i närmiljön

Markanvändning i delavrinningsområdet

Död ved/Antal vedbitar

Antal diken per km

Prioriterade ämnen Uppnår ej god

Bekämpningsmedel

Industriella föroreningar

Bromerad difenyleter Uppnår ej god

Tungmetaller - grupp Uppnår ej god

Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god

Övriga föroreningar

Miljöproblem och påverkanskällor

2017-01-23 14:43

4/13

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/kemisk-status/Pages/default.aspx




Klassificering

Klassificering

Miljöproblem

Påverkanskällor

Förbättringsbehoven anger den effekt som behöver uppnås för att miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst skall kunna följas. Där det finns

kunskap om vilka miljöproblem samt vilken påverkan som orsakat den försämrade statusen anges även dessa. För att uppnå förbättringsbehovet

behöver åtgärder genomföras men förbättringsbehovet anger inte vilken åtgärd som är lämpligast.

ID Platser Miljöproblem PåverkanStorlekParameter

VISSIMPROVEMENT0005124Vatten - Göta älv - Vänern till

Stallbacka

4.2

Konnektivitetsförändringar7,1 Ha




Stallbacka

4.2

Konnektivitetsförändringar1 antal

Konnektivitet i uppströms och nedströms



Stallbacka4.1 Flödesförändringar 1 antal

Vattenståndets förändringstakt i

vattendrag

1. Övergödning och syrefattiga förhållanden Nej

1.1 Övergödning p.g.a. belastning av

näringsämnen

Nej

2. Miljögifter Ja

2.1 Förorening av miljögifter Ja

3. Försurning Nej

4. Förändrade habitat genom fysisk påverkan Ja

4.1 Flödesförändringar Ja

4.2 Konnektivitetsförändringar Ja

4.3 Morfologiska förändringar Ja

5. Främmande arter Ja

6. Annat betydande miljöproblem

1. Punktkällor

2. Diffusa källor

3. Vattenuttag

4. Flödesreglering och morfologiska förändringar

4.2 Flöde och morfologi - Verksdamm, vattenkraft Betydande påverkan

4.5 Flöde och morfologi - Vattenflödesreglering Betydande påverkan

5. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag

5.1 Fysiska förändringar vattendrag - Fysiska

förändringar av vattendragsfåra

Betydande påverkan

5.3 Fysiska förändringar av sjöar vattendrag - för

att öka jordbruksproduktionen

Betydande påverkan

7. Annan morfologisk påverkan

7.2 Andra morfologiska förändringar - Tätning och

hårdgjorda ytor

Betydande påverkan

8. Annan signifikant påverkan

8.6 Annan signifikant påverkan - Introducerade

arter

Betydande påverkan

Förbättringsbehov

Åtgärder

2017-01-23 14:43

5/13

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/miljoproblem-och-paverkan/miljoproblem/Pages/default.aspx

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/miljoproblem-och-paverkan/ytvattenpaverkan/Pages/default.aspx,










Här visas de åtgärder som genomförts eller är planerade samt förslag på kommande åtgärder som kan behövas för en bättre vattenkvalitet.

Åtgärderna är inte bindande, utan en del i långsiktig planering för bättre vatten. Utöver det som finns i VISS kan det finnas fler åtgärder som av

olika anledningar ännu inte har blivit registrerade. Underlaget kan vara baserat på schabloner och modeller. Vattenmyndigheterna välkomnar

synpunkter och konkreta förbättringsförslag på föreslagna åtgärder.

Möjliga åtgärder

Förslag på åtgärder som är möjliga att genomföra eller skulle behöva genomföras för att nå god vattenstatus.



Ekologiskt funktionella kantzoner - Göta älv -

Vänern till Stallbacka

Ekologiskt funktionella

kantzoner

Göta älv -

Vänern till

Stallbacka

7,1 ha -

Ingår i

Vattenmyndighetens

åtgärdsprogram.

Fiskväg/utrivning av vandringshinder - Göta



Fiskväg eller utrivning

av vandringshinder

6471667 -

3464685 m -

Ingår i

Vattenmyndighetens

åtgärdsprogram.

Miljöanpassade flöden -Göta älv Miljöanpassade flöden6471667 -

346468-

Minimitappning/vatten i fiskväg vid

vattenkraftverk - Göta älv strax nedströms

Vänerns utlopp, kraftverksdamm vid Vargöns

bruk

Minimitappning/vatten i

fiskväg vid

vattenkraftverk

6471667 -

3464685 m -

160 000 000

kr

Teknisk fiskväg för nedströmspassage - Göta



Teknisk fiskväg för

nedströmspassage

6471667 -

3464681 st -

Genomförda åtgärder

Åtgärder som har genomförts i eller kring vattenförekomsten eller har en effekt på vattenförekomsten

Åtgärd Åtgärdskategori Genomförd plats Effekter StorlekTidsspannTotalkostnadFlaggor

Miljöersättning

miljöskyddsåtgärder

Miljöskyddsåtgärder enligt

miljöstödetNedlagd mätstation

Minskning

Totalkväve kg/år

Minskning

Totalfosfor kg/år

4 ha2010 -

2014

Miljöersättning

miljöskyddsåtgärder

Miljöskyddsåtgärder enligt

miljöstödet

Ovan VDRID = Bastån i Göta

älvs vattendragsyta

Minskning

Totalkväve kg/år

Minskning

Totalfosfor kg/år

13 ha2010 -

2014

Miljöersättning

fånggröda

Minskat kväveläckage med

fånggröda

Ovan VDRID = Stallbackaån i

Göta älvs vattendrags*

Minskning

Totalkväve kg/år51 ha

2010 -

2014

Miljöersättning

ekologisk odlingOdling utan bekämpningsmedel


Göta älvs vattendrags*4 ha

2010 -

2014

Miljöersättning

ekologisk odlingOdling utan bekämpningsmedel Nedlagd mätstation 2 ha

2010 -

2014

Miljöersättning

ekologisk odlingOdling utan bekämpningsmedel Vid mätstation Vargöns Krv 8 ha

2010 -

2014

Miljöersättning

skyddszon

Skyddszoner i jordbruksmark -

gräsbevuxna, oskördadeNedlagd mätstation

Minskning

Totalfosfor kg/år1 ha

2010 -

2014

Miljöersättning

skyddszon


gräsbevuxna, oskördade

Ovan VDRID = Bastån i Göta

älvs vattendragsyta

Minskning


2010 -

2014

Miljöersättning

skyddszon


gräsbevuxna, oskördadeVid mätstation Vargöns Krv

Minskning


2010 -

2014

Miljöersättning

extensiv vallodling

Vallodling i slättlandskapet (enligt

miljöstödet)


Göta älvs vattendrags*

Minskning

Totalkväve st/år

Minskning

Totalfosfor st/år

6 ha2010 -

2014

Miljöersättning

extensiv vallodling


miljöstödet)Nedlagd mätstation

Minskning

Totalkväve st/år

Minskning

Totalfosfor st/år

2 ha2010 -

2014

2017-01-23 14:43

6/13




































Åtgärd Åtgärdskategori Genomförd plats Effekter StorlekTidsspannTotalkostnadFlaggor

Klassificering

Värde

Miljöersättning

extensiv vallodling


miljöstödet)Vid mätstation Vargöns Krv

Minskning

Totalkväve st/år

Minskning

Totalfosfor st/år

11 ha2010 -

2014

Risken för att en miljökvalitetsnorm inte följs och att en god miljöstatus inte uppnås ,

Riskbedömning

Övervakningsstation Program Undersökning Programspecifikt ID Programspecifikt namn

Göta Älv Vargön NMÖ, Stora sjöarna Vänern Vattenkemi i utlopp 260 Göta älv Vargön

Göta Älv Vargön SRK, Göta älv Vattenkemi, Göta älv Göta Älv Vargön

Område EUID Områdestyp

Avloppskänsliga vatten, inland, fosfor SELK001 Avloppsvattendirektivet

Göta älv SEA7SE647307-129768 Dricksvattenförsörjning, Artikel 7

Känsliga jordbruksområden SENi1 Nitratkänsliga områden

Vänern med Klarälven och Gullspångsälven SEFI1027 Fiskvatten

Typindelning

Namn

Risk


2015


Risk att Kemisk status (exklusive kvicksilver) inte

nås till 2015


2021

Risk



2027


Miljöövervakning

Skyddade områden

Typning

Vattentyp - Vattendrag V6LNN


Limnisk ekoregion/Kustvattentyp Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till

Västerhavet, under 200 m.ö.h.

Avrinningsområde Stor: >100 km2

Färg (Humus) Nej - ≤ 50 mgPt/l

Bakgrundsalkalinitet Nej - ≤ 1,0 mekv Alk

Hydrologisk och administrativ information

2017-01-23 14:43

7/13



http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/riskbedomning/Pages/default.aspx

http://viss.lansstyrelsen.se/Stations.aspx?stationEUID=SE647577-129929

http://viss.lansstyrelsen.se/MonitoringPrograms.aspx?monitoringProgramID=71

http://viss.lansstyrelsen.se/MonitoringPrograms.aspx?monitoringProgramID=71&monitoringProgramSurveyID=1032&tab=Surveys#tabSurveys

http://miljodata.slu.se/mvm/EUId/SE647577-129929/

http://viss.lansstyrelsen.se/Stations.aspx?stationEUID=SE647577-129929

http://viss.lansstyrelsen.se/MonitoringPrograms.aspx?monitoringProgramID=338

http://viss.lansstyrelsen.se/MonitoringPrograms.aspx?monitoringProgramID=338&monitoringProgramSurveyID=761&tab=Surveys#tabSurveys

http://miljodata.slu.se/mvm/EUId/SE647577-129929/

http://viss.lansstyrelsen.se/ProtectedAreas.aspx?protectedAreaEUID=SELK001

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/skyddade-omraden/Pages/avlopp-omraden.aspx

http://viss.lansstyrelsen.se/ProtectedAreas.aspx?protectedAreaEUID=SEA7SE647307-129768

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/skyddade-omraden/Pages/dricksvattenforekomster.aspx

http://viss.lansstyrelsen.se/ProtectedAreas.aspx?protectedAreaEUID=SENi1

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/skyddade-omraden/Pages/nitratkansliga-omraden.aspx

http://viss.lansstyrelsen.se/ProtectedAreas.aspx?protectedAreaEUID=SEFI1027

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/skyddade-omraden/Pages/fiskvattendirektivet.aspx

http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/typindelning/Pages/default.aspx




Visningsnamn Göta älv - Vänern till Stallbacka

Namn enligt SMHI Göta älv

Landskod SE

Myndighet Västerhavets

Distriktsindelning 5. Västerhavet (nationell del)

Koordinater

SWEREF99 TM Nordlig 6469209 SWEREF99 TM Östlig 345433

RT 90 2,5 gon V - X 6473302 RT 90 2,5 gon V - Y 1298234

WGS84 Latitud 58,3365208892597 WGS84 Longitud 12,3598302105952

ETRS-89 Latitud 58.33652 ETRS-89 Longitud 12.35983

Vatteninformation


Längd (km) 9

Huvudavrinningsområde Göta älv (SE108000)

Delavrinningsområden Ovan VDRID = Stallbackaån i Göta älvs vattendrags* (SE647114-129581) - SE647114-129581

Ovan VDRID = Bastån i Göta älvs vattendragsyta (SE647449-129955) - SE647449-129955

Vid mätstation Vargöns Krv (SE647554-129931) - SE647554-129931

Nedlagd mätstation (SE647384-129865) - SE647384-129865

Delområde/Ansvarsområde Västra Götaland (AREA00267)

Åtgärdsområde Göta älv huvudfåra (AREA00588)

Kommuner Trollhättan

Vänersborg

Län Västra Götaland

Ansvarigt län Västra Götaland

Klicka på delavrinningsområdets namn för att få fram markanvändning och jordarter för området. Här får du information om hur stor

markanvändningen är i procent av området, samt modellerat vattenflöde per månad i m3/s. Vattenflödet beräknas med hjälp av modellen S-HYPE.

Data från dessa hämtas via webtjänster från SMHI. Den hydrologiska ordningen visar vilken ordning delavrinningsområdena ligger i förekomsten

från nedströms och uppåt.

Delavrinningsområde Vid mätstation Vargöns Krv (SE647554-129931)

Delavrinningsområdet Vid mätstation Vargöns Krv (SE647554-129931) 2,93 km

Markanvändning

Glaciär 0 %



Kärr 0 %

Mosse 0 %

Sjö 9,37 %

Lövskog 27,2 %

Barrskog 9,52 %

Hygge 1,41 %


Semi urbant 28,12 %

Urbant 17,96 %

Jordarter

Torv 2 %

Finjord/lera 22,51 %

Grovjord 0 %

Morän 29,46 %


Sjö 9,37 %

Silt 0,32 %

Hela avrinningsområdet för Vid mätstation Vargöns Krv (SE647554-129931) 46828,95 km

Data om delavrinningsområden (Webtjänst)

2

2

2017-01-23 14:43

8/13

http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/vasterhavet/Pages/default.aspx




Markanvändning

Glaciär 0 %



Kärr 0,2 %

Mosse 3,5 %

Sjö 18,87 %

Lövskog 4,57 %

Barrskog 53,91 %

Hygge 2,99 %


Semi urbant 0,94 %

Urbant 0,18 %

Jordarter

Torv 8,08 %

Finjord/lera 6,46 %

Grovjord 3,44 %

Morän 36,82 %


Sjö 18,87 %

Silt 2,57 %



Vattenflöde per månad i m /s (modellerat) för Vid mätstation Vargöns Krv (SE647554-129931)


1981 750,1 715,1 692,6 669,6 630,9 494,2 576,5 526,3 423,5 406 512,6 756,8

1982 715 667,5 656,8 669,3 731,1 604,7 505,9 379,2 330,9 339,5 419,1 735,4

1983 787,5 806,1 757,4 739,7 725,4 601,3 504,1 365,5 302,7 310,8 350,2 528,7

1984 588,4 613,7 588 549,9 492,4 289,1 290,7 246,6 209,1 351,5 576,2 779,3

1985 764,5 720,1 676,1 710,2 774,6 670,1 609,2 589,6 667,6 699,9 679,8 833,7

1986 840,8 785,4 724 725,6 771,6 660,1 544,5 458,9 477,6 449,8 488 753,2

1987 741,8 699,8 654 640,6 678 644,8 735,8 712,9 693,8 694,4 747,8 875,4

1988 857,7 890,8 884,4 839,4 847,6 692,9 618,3 579,7 603,9 609,3 644,5 757,8

1989 724,3 681,4 683,5 690,1 690,2 499,2 398,3 347,1 305,7 269,3 304,4 505,2

1990 515,2 596,2 683,7 693,5 646,3 393,5 378,7 313,6 303,8 351,1 389,9 589,2

1991 639,7 635 619,6 608,4 563,8 365,7 412,8 356,6 280,5 280,4 372,2 576,7

1992 570,6 559,4 554,5 563 613,9 400,5 308,6 246,6 263,2 265,4 374,4 648,5

1993 667,9 674,8 655,8 606,1 544,6 321,7 283,1 337,8 386,6 442,7 522,2 697,2

1994 736,6 734,6 713,3 751,5 785,5 587,8 466,2 354,9 390,1 462,9 495,6 667,7

1995 696,9 711,5 746,7 749,6 796,6 750 744,5 619,7 517,3 475,4 459,8 620,8

1996 575 525,3 472 412 390,8 177 184,7 129,4 170,5 209,7 385,6 665,9

1997 648 634,2 651,9 606,9 627,4 503,9 442,4 340,9 319,6 344,5 388,2 608,9

1998 651,4 679,5 687 671,8 666,2 483 452,5 430,1 462,3 503,8 623,3 774,8

1999 804,9 813,2 815,4 850 916,3 749,4 690,2 597,1 492,4 550,1 544,4 695,7

2000 735,1 731 731,4 709,3 729,4 576,6 580,5 600 523,2 492,3 748,7 1131,3

2001 1195,4 1149,7 1074,2 1016 1002,7 790,9 661,3 544 494,6 481,9 486,7 640,7

2002 615,6 689 738,1 729,1 699,7 523 512 473 370,6 306,4 344,2 560,4

2003 539,8 541,6 513,3 477,8 518,7 369,8 395,3 325,4 252,8 236,7 290,4 532,5

2004 602,9 626,1 622,8 608,9 544,4 306,7 326,2 321,1 337,8 429,2 525,8 702,3

2005 730,4 733,1 698,4 646,8 564,4 388,8 335,5 295,4 249,1 216,4 292,7 535,2

2006 537,2 533 510,3 538,7 627,8 506,5 421,4 341,1 333,2 320,3 490,6 834

2007 920,4 929,6 891,3 835,2 736,8 521,9 524,1 474,1 401,8 367,5 361 587

2008 658,6 787,9 809,7 812,7 776,2 564,2 494 473,4 510,6 503,5 570,9 782,2

2009 749,3 711 677,9 634,6 584,2 367,7 397,6 510,4 546 538,4 562,5 816,8

2010 798,8 742,6 696,2 710,4 690,4 522,8 488,5 500,3 522,6 545 590,6 735,6

2011 692 668,6 628,7 630,4 601,6 416,6 412,4 407,6 528,6 626,3 606,3 739,3

2012 765 737,4 694,1 639,9 611,9 460 494,9 508,5 513,3 631,2 779 953,5

2013 927,6 874,7 796,3 708,3 649,6 457,9 407,6 333,9


Delavrinningsområde Ovan VDRID = Bastån i Göta älvs vattendragsyta (SE647449-129955)

Delavrinningsområdet Ovan VDRID = Bastån i Göta älvs vattendragsyta (SE647449-129955) 1,74 km

3

2

2017-01-23 14:43

9/13







Markanvändning

Glaciär 0 %



Kärr 0 %

Mosse 0 %

Sjö 24,15 %

Lövskog 25,6 %

Barrskog 0,09 %

Hygge 0,83 %


Semi urbant 20,27 %

Urbant 9,5 %

Jordarter

Torv 0,23 %


Grovjord 0 %

Morän 35,47 %


Sjö 24,15 %

Silt 3,92 %

Hela avrinningsområdet för Ovan VDRID = Bastån i Göta älvs vattendragsyta (SE647449-129955) 46830,68 km

Markanvändning

Glaciär 0 %



Kärr 0,68 %

Mosse 3,03 %

Sjö 18,87 %

Lövskog 4,57 %

Barrskog 53,42 %

Hygge 2,99 %


Semi urbant 0,94 %

Urbant 0,18 %

Jordarter

Torv 8,08 %

Finjord/lera 6,16 %

Grovjord 5,01 %

Morän 39,75 %


Sjö 18,87 %

Silt 3,06 %



Vattenflöde per månad i m /s (modellerat) för Ovan VDRID = Bastån i Göta älvs vattendragsyta (SE647449-129955)


1981 750,2 715,2 692,6 669,6 630,9 494,3 576,5 526,4 423,6 406 512,6 756,8

1982 715,1 667,5 656,9 669,3 731,1 604,9 506 379,3 330,9 339,5 419,1 735,4

1983 787,5 806,1 757,5 739,8 725,4 601,4 504,1 365,6 302,7 310,8 350,2 528,7

1984 588,5 613,7 588 549,9 492,5 289,1 290,7 246,6 209,1 351,4 576,1 779,3

1985 764,6 720,2 676,2 710,2 774,5 670,2 609,3 589,6 667,6 699,9 679,8 833,7

1986 840,9 785,5 724,1 725,6 771,6 660,3 544,6 458,9 477,6 449,9 488 753,2

1987 741,9 699,9 654 640,6 678 644,9 735,8 713 693,8 694,4 747,8 875,4

1988 857,8 890,8 884,5 839,4 847,6 692,9 618,4 579,8 603,9 609,3 644,4 757,9

1989 724,3 681,5 683,5 690,1 690,2 499,3 398,3 347,1 305,8 269,3 304,3 505,1

1990 515,2 596,3 683,7 693,5 646,3 393,6 378,7 313,6 303,8 351,1 389,9 589,1

1991 639,7 635 619,7 608,4 563,8 365,8 412,8 356,6 280,5 280,4 372,2 576,7

1992 570,6 559,4 554,5 563 614 400,6 308,7 246,7 263,2 265,4 374,3 648,5

1993 667,9 674,9 655,9 606,1 544,6 321,9 283,1 337,8 386,6 442,7 522,2 697,1

1994 736,6 734,6 713,4 751,5 785,5 588 466,3 355 390,1 463 495,6 667,6

1995 696,9 711,5 746,8 749,6 796,6 750,1 744,6 619,8 517,4 475,5 459,8 620,8

1996 575,1 525,4 472,1 412,1 390,9 177 184,7 129,5 170,4 209,7 385,5 665,9

1997 648 634,2 651,9 606,9 627,3 504 442,5 341 319,6 344,5 388,2 608,8

1998 651,5 679,6 687 671,8 666,3 483,1 452,6 430,1 462,3 503,8 623,3 774,7

1999 804,9 813,2 815,4 850 916,3 749,5 690,3 597,2 492,5 550,1 544,5 695,6

2000 735,1 731,1 731,4 709,3 729,4 576,7 580,5 600,1 523,3 492,3 748,5 1131,2

2001 1195,5 1149,8 1074,3 1016,1 1002,8 791 661,4 544 494,6 481,9 486,7 640,7

2002 615,7 689 738,1 729,1 699,8 523,1 512,1 473,1 370,6 306,4 344,2 560,4

2003 539,8 541,6 513,3 477,8 518,7 369,9 395,3 325,4 252,8 236,7 290,3 532,4

2004 602,9 626,2 622,8 608,9 544,5 306,7 326,2 321,1 337,8 429,1 525,8 702,3

2005 730,5 733,1 698,4 646,8 564,4 389 335,5 295,5 249,1 216,4 292,7 535,1

2006 537,3 533 510,3 538,7 627,8 506,6 421,5 341,2 333,3 320,3 490,6 833,9

2007 920,4 929,7 891,3 835,3 736,8 522 524,1 474,1 401,8 367,6 361 586,9

2008 658,6 787,9 809,8 812,8 776,3 564,3 494,1 473,4 510,7 503,6 570,9 782,2

2009 749,3 711 677,9 634,6 584,3 367,9 397,5 510,4 546 538,4 562,5 816,7

2

3

2017-01-23 14:43

10/13






2010 798,9 742,7 696,3 710,5 690,4 522,9 488,5 500,3 522,6 545 590,6 735,5

2011 692 668,6 628,8 630,4 601,7 416,8 412,4 407,6 528,5 626,4 606,3 739,3

2012 765,1 737,4 694,1 639,9 612,1 460,1 494,9 508,5 513,4 631,2 778,9 953,5

2013 927,7 874,8 796,3 708,4 649,6 458 407,6 333,9


Delavrinningsområde Nedlagd mätstation (SE647384-129865)

Delavrinningsområdet Nedlagd mätstation (SE647384-129865) 1,65 km

Markanvändning

Glaciär 0 %



Kärr 0 %

Mosse 0 %

Sjö 36,23 %

Lövskog 29,12 %

Barrskog 0 %

Hygge 0,94 %


Semi urbant 0 %

Urbant 19,73 %

Jordarter

Torv 1,19 %

Finjord/lera 1,37 %

Grovjord 0 %

Morän 20,85 %


Sjö 36,23 %

Silt 7,92 %

Hela avrinningsområdet för Nedlagd mätstation (SE647384-129865) 46880,99 km

Markanvändning

Glaciär 0 %



Kärr 0,2 %

Mosse 3,5 %

Sjö 18,85 %

Lövskog 4,57 %

Barrskog 53,94 %

Hygge 2,99 %


Semi urbant 0,95 %

Urbant 0,18 %

Jordarter

Torv 8,09 %

Finjord/lera 6,46 %

Grovjord 3,44 %

Morän 36,79 %


Sjö 18,85 %

Silt 2,57 %



Vattenflöde per månad i m /s (modellerat) för Nedlagd mätstation (SE647384-129865)


1981 750,8 715,9 693,7 670,3 631,2 494,6 576,9 526,5 423,8 407,2 514,4 757,2

1982 715,2 667,9 658,8 669,8 731,4 605,1 506,2 379,4 331,4 339,9 420,9 736,8

1983 788,8 806,6 758,5 740,5 725,7 601,7 504,3 365,7 303,2 311,2 350,4 529,3

1984 589,9 614,3 588,6 550,7 492,8 289,2 290,8 246,7 209,3 352,5 576,9 780

1985 764,8 720,4 677 712,7 774,8 670,5 609,4 589,8 668,1 700,3 680,4 835,5

1986 841,6 785,8 725,9 727,2 771,7 660,5 544,7 459,2 478 450,1 489,2 754,1

1987 742,1 700,5 654,6 642,4 678,5 646,4 736 714,1 694,3 694,8 748,3 875,8

1988 859,1 892,8 885,2 840,5 847,9 693 619 580,1 604,5 610,2 644,8 758,7

1989 724,7 682,4 684,6 690,5 690,3 499,5 398,4 347,2 305,8 269,8 304,6 505,7

1990 516,4 598,6 684,4 694,1 646,5 393,9 378,9 313,7 304,1 351,7 390,2 589,8

1991 641,3 635,6 620,2 608,8 563,9 366,7 413,1 356,7 280,6 280,9 373,4 576,9

1992 571,6 560,1 555,2 564,1 614,6 400,7 308,8 246,8 263,5 265,9 375,6 649,4

1993 669,2 675,4 656,3 606,4 544,7 322,1 283,6 338,3 386,7 443,9 522,3 698,1

1994 738,3 735 715,3 752,2 785,6 588,2 466,4 355,1 391,8 463,6 496,5 668,4

1995 697,9 713,2 748,2 750,3 796,8 750,9 744,8 619,9 518,1 476 460,8 621,1

1996 575,4 525,7 472,4 412,5 391,9 177,1 184,7 129,5 170,9 210 387,2 666,3

1997 648,5 635,8 652,6 607,3 628 504,5 442,8 341,2 320 344,8 388,5 609,8

1998 652,6 680,9 687,5 672,9 666,5 483,7 452,8 430,4 463 505,2 624 775,9

1999 806,7 814,2 816,9 851,4 916,9 750,3 690,5 597,3 492,9 551,2 544,6 697,6

2

2

3

2017-01-23 14:43

11/13







2000 736,7 732,2 732,6 710,5 730 577,2 581,1 600,2 523,4 493,1 750,5 1132,7

2001 1197 1151,1 1075,4 1017,4 1003,2 791,3 661,7 544,2 494,9 482,3 487,2 640,9

2002 616,9 690,8 739,4 729,2 699,9 523,6 512,7 473,3 370,7 306,8 345,2 560,7

2003 540,9 541,9 513,9 478,2 519,6 370,3 395,8 325,5 252,9 236,7 290,8 533,6

2004 603,6 627,5 623,7 609,3 544,7 306,9 327,3 321,3 338,5 430,2 526,5 703,3

2005 732,1 733,6 699,2 647,3 564,6 389,8 335,7 295,7 249,2 216,5 293,2 535,7

2006 537,7 533,2 510,6 541,6 628,2 506,9 421,6 341,7 333,6 321 492,3 835,9

2007 922,3 930,5 892,5 835,6 737 522,7 525,5 474,4 402,1 367,8 361,4 588,1

2008 660,4 789,5 811 813,9 776,5 564,4 494,2 474,3 511,6 504,7 572,3 783

2009 749,8 711,4 678,6 634,8 584,4 368,1 398,1 510,8 546,5 539,1 564 817,3

2010 799 742,8 697,3 712,8 690,5 523,1 488,7 501,1 523 545,9 592 735,7

2011 692,4 669,7 630 632,3 601,8 417,7 412,7 408,1 530,2 626,9 606,7 740,5

2012 766,4 738,1 694,5 640,5 612,8 460,8 495,4 508,8 514,2 633 780,2 954,2

2013 929,3 875,3 796,7 708,7 649,7 458,2 407,7 334 273,2 236,2 331,3


Delavrinningsområde Ovan VDRID = Stallbackaån i Göta älvs vattendrags* (SE647114-129581)

Delavrinningsområdet Ovan VDRID = Stallbackaån i Göta älvs vattendrags* (SE647114-129581) 5,87 km

Markanvändning

Glaciär 0 %



Kärr 0 %

Mosse 0 %

Sjö 21,3 %

Lövskog 16,25 %

Barrskog 30,43 %

Hygge 1,51 %


Semi urbant 10,1 %

Urbant 6,77 %

Jordarter

Torv 1,11 %


Grovjord 3,18 %

Morän 16,95 %


Sjö 21,3 %

Silt 0,14 %

Hela avrinningsområdet för Ovan VDRID = Stallbackaån i Göta älvs vattendrags* (SE647114-129581) 46929,34 km

Markanvändning

Glaciär 0 %



Kärr 0,2 %

Mosse 3,5 %

Sjö 18,84 %

Lövskog 4,57 %

Barrskog 53,93 %

Hygge 2,99 %


Semi urbant 0,96 %

Urbant 0,19 %

Jordarter

Torv 8,08 %

Finjord/lera 6,48 %

Grovjord 3,44 %

Morän 36,77 %


Sjö 18,84 %

Silt 2,57 %



Vattenflöde per månad i m /s (modellerat) för Ovan VDRID = Stallbackaån i Göta älvs vattendrags* (SE647114-129581)


1981 751,5 716,5 695,2 670,7 631,4 494,9 577,2 526,7 424 408,2 516,1 757,7

1982 715,5 668,5 660,6 670,1 731,7 605,4 506,4 379,6 331,5 340,4 422,8 738,4

1983 790,1 807 759,6 741,2 725,9 602 504,5 365,9 303,4 311,7 350,6 530,1

1984 591,4 615,2 589,2 551,3 493,1 289,3 290,9 246,8 209,3 353,4 577,8 780,8

1985 765,2 720,7 678,1 714,6 775 670,7 609,5 589,8 668,5 700,7 681 837,6

1986 842,5 786,1 727,6 728,2 771,8 660,8 544,9 459,2 478,1 450,4 490,6 755,4

1987 742,4 701,4 655,5 643,6 678,9 647,6 736,2 715,1 694,8 695,2 748,9 876,5

1988 860,4 894,7 886,2 841,3 848,2 693,2 619,2 580,5 605,1 611,1 645,4 759,5

1989 725,2 683,5 685,7 690,8 690,5 499,9 398,6 347,2 305,9 270,2 304,7 506,4

2

2

3

2017-01-23 14:43

12/13







1990 517,6 600,9 685 694,6 646,7 394,2 379 313,8 304,3 352,1 390,6 590,6

1991 642,7 636,3 620,8 609,2 564,1 367,2 413,3 356,9 280,8 281,3 374,5 577,3

1992 572,5 560,8 555,8 565,2 615,2 400,9 308,9 246,9 263,6 266,2 377 650,2

1993 670,5 675,8 656,7 606,7 544,8 322,4 283,7 338,8 386,9 444,9 522,5 699,5

1994 740 735,3 717,1 752,7 785,6 588,6 466,6 355,2 393 464,2 497,2 669,4

1995 699 714,7 749,5 750,9 796,9 751,4 745 620,1 518,6 476,4 461,8 621,5

1996 575,9 526,1 472,8 412,9 392,8 177,1 184,8 129,6 170,9 210,3 389 666,7

1997 649,2 637,3 653,3 607,7 628,5 504,8 443 341,5 320,3 345,2 388,8 610,9

1998 653,7 682,1 688 673,9 666,7 484,2 453,1 430,8 463,5 506,7 624,7 777,3

1999 808,4 815 818,4 852,7 917,5 751 690,8 597,5 493,4 552,3 544,8 700

2000 738,2 733,4 733,8 711,5 730,6 577,5 581,6 600,4 523,6 494,1 752,6 1134,1

2001 1198,6 1152,3 1076,4 1018,8 1003,7 791,7 662 544,3 495,1 482,8 487,6 641,4

2002 618,2 692,6 740,7 729,4 700,1 524 513,2 473,6 370,9 307,2 346,2 561,3

2003 541,8 542,2 514,4 478,8 520,5 370,6 396,1 325,7 253 236,8 291,1 534,9

2004 604,2 628,9 624,6 609,6 545,1 307 328 321,4 339,2 431,3 527,4 704,3

2005 733,6 734,3 700 647,8 564,9 390,2 335,9 296 249,3 216,6 293,6 536,5

2006 538,2 533,4 511,2 544 628,5 507,2 421,8 341,9 333,9 321,7 493,9 838,1

2007 924,4 931 893,7 835,9 737,3 523,3 526,9 474,7 402,4 368 361,9 589,6

2008 662,2 791 812,3 814,9 776,9 564,5 494,3 474,7 512,6 506,1 573,8 783,8

2009 750,4 711,9 679,3 635 584,5 368,5 398,3 511,2 547 539,8 565,6 818

2010 799,3 743,1 698,8 714,4 690,7 523,3 488,8 501,6 523,4 546,7 593,4 736,1

2011 692,9 671,1 631,5 633,2 602 418,2 413 408,5 531,8 627,4 607,1 742

2012 930,8 875,8 797 709,1 649,9 458,5 407,9 334 273,3 236,4 331,7

2013


Dessa rinnsträckor och vattenytor ingår i SMHI:s Hydrologiska nätverk som bygger på översiktskartan (1:250 000) som är byggstenar till att

skapa vattenförekomster för sjöar och vattendrag.

Den hydrologiska ordningen visar vilken ordning rinnsträckorna och vattenytorna ligger i förekomsten från nedströms och uppåt.

Ordning RSTID/VYID VName / RName Name Linjekod/Ytkod

5 64765081299067 / 647182-129646 Göta älv Stomlinje i vattendragsyta / Vattendrag






I följande versioner har detta objekt existerat

SVAR_2012_2 2012-11-08 09:07

Kontakta Länsstyrelsen i Västra Götaland

E-post [email protected]

Hemsida http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenforvaltning/Pages/index.aspx

Vatten som ingår i förekomsten

Vattenversion

2017-01-23 14:43

13/13














http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenforvaltning/Pages/index.aspx




! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

Vassbotten

Öxneredss

jön

1

2

34

Villa

väge

n

Perron

gväg

en

Möj

ered

sväg

en

Öxnere

dsvä

gen

Stins

gata

n

Linda

laväg

en

Konduktörsgatan

Ljungstigen

Amneredsvägen

Lokförargatan

Öxner

ed

Amnere

dsvä

gen

Vinkelvägen

Moränvägen

Kapvägen

Kvarnbäcksvägen

Lokförargatan

Kvarn

väge

n

Man

kärr

Öxnered

Linda

laväg

en

Mankä

rrsvä

gen

Bilaga 8 - Principförslag till blivande dagvattenhanteringDagvattenutredning Skaven - ÖxneredVänersborgs kommun

2017-06-02



Odlad mark (0,8)


Sankmark (3,6 ha)



Vägar/Stigar (6,6 ha)

Tak (6,9 ha)0 250 500125

m ±

Svackdike

Torr damm

Våt damm

Ytvattendelare för avrinningsområde

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

Nr

dagvattenutredning för skaven - Öxnered

Documents