de kungl. stiftelserna...de kungl. stiftelserna goda idéer för en bättre värld ”en kommer med...

DE KUNGL. STIFTELSERNA

goda idéer för en bättre värld” framtiden kommer med nya utmaningar. Våra stiftelser stödjer ändamål som bidrar till att

förverkliga goda idéer för en bättre värld.”


10nu uppmuntras barn och unga att röra på sig. Generation Pep är ett initiativ från Kronprinsessparets Stiftelse med målet att skapa mer rörelseglädje och en bättre hälsa i samhället.

12fengersfors bruk i dalsland har blivit ett centrum för konst, kultur och småföretagande. Nu restaureras den magnifika ångskorstenen med stöd av Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.

14drömmen att gå på royal ballet school förverkligades tack vare stipendier från Prins Carl Gustafs Stiftelse. Baletteleven Manon Pyk Forssell berättar om hur hon blev antagen på skolan i konkurrens med tusentals sökande.

Innehåll

1 Katalysator för goda idéer

2 De Kungl. Stiftelserna verkar inom fem områden

4 De Kungl. Stiftelserna når mottagare med en stor spridning

6 Fem projekt som har fått stöd

6 Städer och deponier som framtidens gruvor

8 En bättre framtid för världens barn och unga

10 Generation Pep skapar rörelseglädje i samhället

12 Industrihistoria ger framtidstro i Dalsland

14 En ballerina i världsklass

16 De Kungl. Stiftelserna – så arbetar vi

20 Kunglig filantropi – en historisk tradition

27 Förteckning över De Kungl. Stiftelserna

Foto

: Gen

erat

ion

Pep

Foto

: Ing

emar

med

iaFo

to: ©

Schu

hlel

ewis.

com

Bildkällor: Kungahuset.se för bilder på sidorna 3, 17, 20–26 och 27. Bildbyrån Shutterstock för bilder på sidorna 4, 5, 6, 11, 14 och 26. Övriga bilder se angiven fotograf/organisation.

DE KUNGL. STIFTELSERNA 1

De Kungl. Stiftelserna är egentligen ett samlingsbegrepp för ett 70-tal olika stiftelser där de äldsta har sina rötter i 1800-talet. Några av stiftelserna har bildats helt på initiativ av medlemmar ur den Kungl. Familjen. Andra har tillkommit i samband med exempel vis ett kungligt jubileum. De Kungl. Stiftelserna har ofta stått modell för bildandet av andra allmännyttiga stiftelser i Sverige.

Stiftelsernas kapital uppgick 2016 till cirka fem miljarder kronor. Varje år delar stiftelserna ut omkring 200 miljoner kronor i anslag och stipendier till organisationer och enskilda, huvudsakligen i Sverige.

Pengarna hjälper till att realisera goda idéer och tar tillvara människors kunskap och intressen. Inga andra stiftelser med anknytning till en familj når lika många anslags mot-tagare med en geografisk spridning över hela landet. Stöd ges till en lång rad olika ända mål i enlighet med stiftelsernas stadgar och i vissa fall stöds även projekt i andra länder.

Hos flera av stiftelserna kan man ansöka om projektanslag. Ansökningarna granskas av sakkunniga inom sina områden och behandlas sedan av styrelsen i respektive stiftelse.

Den Kungl. Familjen verkar för att De Kungl. Stiftelserna ska kunna hjälpa så många som möjligt. Det kungliga engagemanget bidrar till att öka intresset för de om råden som får stöd. Även du som läser broschyren kan hjälpa till, antingen genom att själv överlämna en gåva eller genom att söka om anslag för att förverkliga en god idé.

Framtiden kommer med nya utmaningar. Våra stiftelser stödjer ändamål som bidrar till att förverkliga goda idéer för en bättre värld – nu och i framtiden.

de kungl. stiftelserna är ett samlande namn för ett stort antal stiftelser. Grundtanken är att fånga upp människors engagemang och att främja goda idéer i samhället. I broschyren kan du läsa om exempel på projekt som har fått stöd och om hur stiftelserna arbetar.

Katalysator för goda idéer

Nära en miljard kronor i anslag åren 2012–2016

DE KUNGL. STIFTELSERNA2

De Kungl. Stiftelserna verkar inom fem områdende kungl. stiftelserna gör satsningar som får betydelse i människors vardag. De områden som stöds är till exempel forskning, vård, hälsa, utbildning, miljö, kultur och idrott. Här kan du läsa kortfattat om de fem över-gripande områden där stiftelserna är verksamma.

De Kungl. Stiftelsernas samlade förmögenhet

förmögenhet4,9 miljarder/2016Utdelning203 miljoner/2016

Askölaboratoriet är en del av Stockholms universitets Östersjöcentrum där man bedriver forskning och sprider kunskap om Östersjön och förbättrar sam-hällets åtgärder mot miljöproblem i havet. Den marina forskningen stöds genom Konung Carl XVI Gustafs Stiftelse för vetenskaplig forskning. I samband med Kung Carl XVI Gustafs 70-årsdag år 2016 inrättade Stockholms universitet en ettårig gästprofessur inom Östersjöforskningen i kungens namn.

Foto

: Öste

rsjö

cent

rum

01 2002 4003 6004 8006 000mnkrFörmögenhet

2010 2013 2016Förmögenhet Utdelning

060120180240300mnkrUtdelning


ForskningKapital: 2,018 miljoner kronor (2016) Utdelning: 68 miljoner kronor (2016) Forskning är det största området sett till kapitalets storlek. Varje år utdelas betydande summor till medicinsk forskning, men också till ny forskning och kunskap om barns hälsa samt inom naturvetenskap, teknik och miljö. Det handlar bland annat om att bekämpa de stora folksjukdomarna som cancer, demens och hjärt- och kärlsjukdomar.

Till Kung Gustaf V:s 80-årsdag 1938 genomfördes en landsomfattande insamling för ”utforskande och bekämpande av invalidiserande folk-sjukdomar, i första hand barnförlam-ning och de reumatiska sjukdomarna”. En del av de insamlade medlen använ-des för att uppföra ett forskningsinstitut på Karolinska sjukhuset. Stiftelsen Konung Gustaf V:s 80-årsfond är verk-sam än idag och delar ut anslag och stipendier för forskning rörande invalidiserande folksjukdomar i Sverige och deras bekämpande, i första hand reumatiska sjukdomar och polio.

Till forskningsstiftelserna räknas sammanlagt 19 stiftelser och till dessa hör Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö och Drottning Silvias Jubileums-fond för forskning om barn och handi-kapp.

Hjälpverk samhetKapital: 1,500 miljoner kronor (2016) Utdelning: 45 miljoner kronor (2016) Hjälpverksamhet handlar om att hjälpa medmänniskor som har det svårt och behöver stöd och omsorg. Det kan vara gamla och sjuka som saknar anhöriga, personer med funktions-hinder eller barn som lever under utsatta förhållanden.

Drottning Josefina inrättade redan på 1800-talet två ålderdomshem, som idag fungerar som moderna service-hus: Stiftelsen Josephinahemmet i Blackeberg och Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne i Bagarmossen. Hjälp-verksamhet låg även Kung Oscar II och Drottning Sophia varmt om hjärtat. De skapade inte bara Sophia-hemmet, utan även flera stiftelser som de senaste åren har delat ut mer än två miljoner kronor varje år till bland annat social och medicinsk omvårdnad av barn och ungdomar.

En nyare stiftelse är Kungaparets Bröllopsfond, bildad av Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia för att stödja utvecklingsprojekt och aktiviteter för barn och ungdomar med funk-tionshinder.

Vård- och ungdomsverksamhetKapital: 713 miljoner kronor (2016) Utdelning: 76 miljoner kronor (2016) Traditionellt benämns detta område vård och fostran av barn, men numera talar man snarare om ungdomsverk-samhet. Det kan handla om att stödja sociala projekt för barn och ungdomar, allt från bidrag till barnhem och undervisning till att anordna läger-skolor och studieresor, men också om mer långsiktiga satsningar.

Fjorton stiftelser verkar inom detta område, bland annat Prins Carl Gustafs Stiftelse och Stiftelsen H.M. Konungens Jubileumsfond för Ungdom i Sverige. Den mest kända är sannolikt World Childhood Foundation, grundad av Drottning Silvia år 1999. I samband med Drottningens 70-årsdag bildades år 2013 Drottning Silvias Stiftelse Care About The Children.

På senare år har den unga genera-tionen i Kungahuset bildat stiftelser som tar sig an aktuella ämnen, särskilt rörande ungdomar. Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel grundade 2010 Kronprinsessparets Stiftelse med syfte att motverka utanförskap och främja god hälsa för barn och unga. År 2015 bildades Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse med upp-draget att ”jobba mot hat och mobb-ning på nätet, samt att motverka mobbning på grund av dyslexi”.

KulturKapital: 467 miljoner kronor (2016) Utdelning: 7,5 miljoner kronor (2016) Mest känd av De Kungl. Stiftelserna inom kulturområdet är Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Den tillkom 1973 och verkar för främjandet av svensk kulturminnesvård och humanistisk forskning med närliggande intresse-områden. Stiftelsen ger bland annat tryckningsbidrag till böcker och delar ut anslag för att täcka kostnader för bevarande eller upprustning av kultur-historiskt värdefulla byggnader eller föremål.

Övriga kulturstiftelser är Stiftelsen H.M. Konung Gustaf VI Adolfs Fond (för Nationalmusei Vänner), Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde och Stiftelsen H.K.H. Prins Bertils Frimurarefond.

UtbildningKapital: 287,7 miljoner kronor (2016) Utdelning: 5,5 miljoner kronor (2016) Flera av De Kungl. Stiftelserna tar upp begreppet utbildning i sina stadgar, och av dessa fokuserar elva stiftelser på utbildning. Här finns till exempel Konung Carl XVI Gustafs Insamlings-stiftelse Ungt Ledarskap som varje år sedan 2007 delar ut Stipendiet Kompassrosen till unga inspirerande ledare. Ett annat exempel är Stiftelsen Kronprinsessan Margarets Minne som bland annat finansierar doktorander inom kostvetenskap vid Uppsala universitet. Via Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse främjas svensk idrott genom att varje år utdela stipendier till framstående ledare och instruktörer för deras vidareutbildning.

Kronprinsessan Victoria är ambassadör för FN:s globala mål och engagerad i frågor som rör bland annat världens marina miljöer. Kronprinsessan öppningstalade om de många utmaningar världens länder står inför i sam-band med den globala vattenkonferensen World Water Week i Stockholm år 2016.


varje år får flera hundra projekt stöd. här är några exempel från de senaste åren.

De Kungl. Stiftelserna når mottagare med en stor spridning

Industriminne i Dalsland Fengersfors bruk har fått 300 000 kronor i bidrag till restaurering av brukets ångskorsten (läs mer i reportaget på sidan 12).

Miljöforskning i Östergötland Tekn. dr. Niclas Svensson, Linköpings universitet, har fått 85 000 kronor i stipendium för projektet ”Städer och deponier som framtidens gruvor” (läs mer i reportaget på sidan 8).

Marinforskning i Bohuslän Fil. dr. Åsa Strand, Göteborgs universitet, Strömstad, har fått 85 000 kronor i stipendium för projektet ”Japanska ostron i svenska vatten – hot eller resurs?”.

Inspirerande ledarskap i VästergötlandPetra Elio Serti, lärare på Angeredsgymnasiet, fick år 2015 Stipendiet Kompassrosen om 250 000 kronor från Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap. Hon har genom sitt inspirerande arbete fått fler ungdomar, särskilt i förorten, att inse vikten av utbildning som ett medel för att ta sig fram i livet. I framtiden vill hon skapa en platt-form för att stärka de unga som inte hörs idag och med goda förebilder visa ungdomen vilka vägar man kan ta för att utvecklas i en god riktning.

Svensk-amerikansk historia i MinnesotaGustavus Adolphus College, Minnesota, USA, har fått 50 000 kronor i bidrag till renovering av The Borgeson Family Cabin.

Fotboll för ensamkommande på Gotland Det gotländska fotbollslaget Palestino FC Gotland har fått ett bidrag på 25 000 kronor. Föreningen består av en majoritet ensam-kommande pojkar.

Kampsport för unga i Blekinge Kalvhagen Box Center har fått 30 000 kronor i bidrag till sin verksamhet, bland annat för en satsning på att integrera nyanlända ungdomar.

Studieresa för skolbarn i Skåne Grundsärskolan i Ystad har fått ett bidrag på 20 000 kronor ur Prins Carl Gustafs Stiftelse för att kunna genomföra en studieresa med 40 elever till Köpenhamns akvarium. Bidraget har betytt mycket för att kunna ge elever med särskilda behov en resa med konkreta upplevelser. ”Varmt tack till Stiftelsen för att ni hjälper till att förändra synen på de personer som har en utvecklingsstörning. De ska få lära och ta del av vårt samhälle på samma sätt som alla andra” (ur tackbrev från Grundsärskolans rektor Lena Svensson).

Konstutsmyckning i Frankrike Svenska institutet i Paris har fått 50 000 kronor i anslag till en Strindbergsbyst vid Place August Strindberg i Paris. Bronsskulpturen är en nygjutning av Carl Eldhs originalmodell från 1905.

Foto

: Hou

plin

e Ren

ard/

SIPA

/TT

Foto

: Bob

bo L

auha

ge


Samisk historia i LapplandSkog. dr. Anna-Maria Rautio, Skogsmuseet Lycksele, har fått 85 000 kronor i stipendium för projektet ”Samiskt skogs- och växtutnyttjande i norra Skandinavien under 500 år”.

Renoveringsprojekt i NorrbottenSverigefinska folkhögskolan i Haparanda har fått 100 000 kronor i bidrag till renovering av skolbyggnaden.

Ungdomsfotboll i Jämtland IFK Kyrktåsjö i Strömsunds kommun har fått ett bidrag på 25 000 kronor ur Stiftelsen H.M. Konungens Jubileumsfond. Idag har föreningen fler aktiva än någonsin tidigare. Ett stort antal är nyanlända ungdomar och fotbollen har blivit en betydelsefull satsning på integration.

Ögonforskning i Uppland

Anna Molnar, doktorand vid Uppsala universitet,

har fått 120 000 kronor i stipendium för projektet

”Näthinnans struktur och funktion hos extremt för

tidigt födda barn”.

Järnvägshistoria i Södermanland Föreningen Sörmlands Veteran-järnväg, Oxelösund, har fått sammanlagt 260 000 kronor i renoveringsbidrag ur Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Anslagen går till att rusta upp en personvagn B14 1564 och sätta den åter i trafik. Vagnstypen byggdes i början av 1900-talet och byggdes om av SJ 1938. Vagnarna togs ur bruk på 1980-talet. Nu är målet att allmänheten ska få möjlighet att uppleva detta stycke järnvägshistoria igen.

Byggnadskultur i Dalarna

Svärdsjö Hembygdsförening har fått 250 000 kronor

i bidrag till takrestaurering

på Gammelgården i Svärdsjö.

Amatörteater i ÅngermanlandAmatörteatern i Sollefteå kommun har fått 25 000 kronor i bidrag till verksamheten.

Foto

: Sko

gsm

usee

t, Ly

ckse

leFo

to: A

nna M

olna

rFo

to: S

värd

sjö H

emby

gdsfö

reni

ng

Foto

: Mik

ael D

äckf

ors,

Före

ning

en S

örm

land

s Vet

eran

järn

väg


Under gator och hus finns en underjordisk värld som ruvar på bortglömda fyndigheter. Där finns värdefulla metaller, som koppar, aluminium, stål och järn, nedgrävda i marken. Det kan bland annat handla om uttjänta likströmsnät, urkopplade växelströmsledningar, stadsgasledningar, rör till nedlagda industrier, gamla fjärrvärmenät och telenät.

Länge har den övergivna infrastrukturen betraktats som värdelöst skrot eller som ett miljöproblem, men inom forsk-ningen har man börjat omvärdera den synen, berättar Niclas Svensson, tekn. dr. och universitetslektor vid Linköpings universitet.

− Vi ser samhället – det vi kallar för teknosfären – som en gruva med förråd av olika material som har byggts upp under lång tid. Det bortglömda materialet i städerna och på avfallsdeponier har en framtidspotential om vi ser det som en resurs istället för ett problem.

Det nya synsättet har lett fram till utvecklingen av nya forskningsområden, kallade Urban mining och Landfill mining. Populärt kan det beskrivas som att forskarna ser städer och deponier som framtidens gruvor. Tanken är att analysera de gömda resurser som finns och utveckla teknik och strategier för hur de bäst kan tas tillvara.

Hundratals ton koppar under Norrköpings gatunätNiclas Svenssons kollega Björn Wallsten har upptäckt att bara i Norrköping ligger cirka 560 ton urkopplad koppar, 27 ton oanvänd aluminium och 4 455 ton urkopplat järn och stål under jord – och då är inte de privata ledningsnäten kartlagda.

− Vi har gjort studier i Linköping och Norrköping som visar att det finns stora mängder material i marken och ska kommunerna ändå göra omfattande underhållsarbeten kan det löna sig att plocka upp den gamla infrastrukturen sam-tidigt.

Ofta är materialen vitt utspridda, men de bör helst ligga koncentrerade på ett ställe om en återvinning ska bli ekono-miskt lönsam. Det finns dock olika tekniska lösningar som försöker råda bot på det. I Tyskland och Österrike har man provat att vid nedgrävning av bredband dra ut koppar-kärnorna ur de befintliga kablarna och istället koppla in fiberkärnor. Det gamla kabelhöljet sparas alltså.

− Ibland funkar tekniken felfritt, men ibland stöter den på problem om det till exempel har funnits ett brott på den gamla kabeln. Men tanken ligger i linje med vad vi gör nu: att mer generellt utforska hur vi kan skapa en hållbar för-valtning av infrastruktur där man inte måste skapa helt nya anläggningar för varje teknikskifte.

stora mängder koppar och andra metaller ligger nedgrävda i marken, gömda och outnyttjade. Koncentra-tionen är störst på avfallsdeponier och i städer. Nu undersöker en grupp forskare vid Linköpings universitet hur det ska bli möjligt att effektivt och hållbart utnyttja dessa dolda naturresurser, bland annat med stöd från Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö.

Städer och deponier som framtidens gruvor

anslag85 000 kronor i stipendium till tekn. dr. Niclas Svensson för projektet ”Varför en ny gruva när metallerna redan finns i deponier och soptippar?” och 100 000 kronor i stipendium till fil. dr. Björn Wallsten för projektet ”Urban Mining – den byggda miljön som resursbas för metall- återvinning”. Niclas Svensson är verksam vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling och Björn Wallsten vid Institutionen för Tema Teknik och social förändring, båda på Linköpings universitet.

faktaStäder och deponier som gruvor är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Linköpings universitet. Forskargruppen består av ingenjörer och samhällsvetare som arbetar med att utveckla kunskap, strategier och metoder för att utvinna naturresurser från exempelvis urkopplade el- och telenät i städer och olika typer av avfallsupplag. Genom systemstudier och ett nära samarbete med industrin angriper gruppen de tekniska, ekonomiska, miljömässiga, organisatoriska och politiska utmaningar som behöver lösas för att resursutvinning ska kunna bli en bärkraftig aktivitet för samhället i stort.

STIFTELSEN KONUNG CARL XVI GUSTAFS 50-ÅRSFOND FÖR VETENSKAP, TEKNIK OCH MILJÖStiftelsens ändamål är att främja forskning, teknisk utveckling och företagande, som bidrar till uthålligt utnyttjande av naturresurserna och bevarande av biologisk mångfald. Fler än 200 forskningsprojekt har hittills beviljats anslag. Som exempel kan nämnas bidrag till studier av miljövänligare fartygstransporter, fossilfritt jordbruk, kostnads-effektiv naturvård, algblomningens effekter i Östersjön och djurburna sjukdomar i naturen.


Foto

: Lin

köpi

ngs u

nive

rsite

t

Marken mer värdefull än metallernaI analyserna ingår såväl ekonomi som miljö för att kunna besvara frågan om det lönar sig att återvinna de bortglömda materialen. Och i städerna kan det vara marken som är det mest åtråvärda snarare än de nedgrävda metallerna.

− Det kan till exempel vara intressant att bygga nya bostadsområden där det idag finns industrimark eller gamla deponier och ur det uppstår behovet av miljösanering. Ett annat önskemål kan vara att undvika en expansion av de befintliga deponiytorna och även för det ändamålet måste man utveckla strategier för att återvinna material.

En sammanställning från det europeiska konsortiet EURELCO (European Enhanced Landfill Mining Consor-tium) uppskattar antalet deponier i Europa till cirka 500 000. Många av dem är gamla, från 1960- och 1970-talen, och uppfyller inte de strängare miljökrav för deponier som infördes 1999, säger Niclas Svensson.

− Vissa av deponierna saknar fullgod sluttäckning, så kallad bottentäckning, och det finns en risk för läckage av metangas eller olika miljögifter. Det betyder att det skulle kunna uppstå både en ekonomisk vinst och en miljövinst för samhället att sanera deponierna.

Forskningen i Linköping har en tvärvetenskaplig ansats och leds av Joakim Krook, som är docent i miljösystem-analys och miljöledning. Förutom kartläggningen av gömda resurser är det också angeläget att ta fram tekniker för att kunna separera de olika avfallsfraktionerna och göra de så

rena som möjligt, till exempel metaller, plast, papper, trä och andra material, innan resten går till förbränning.

Stipendiet fördjupade internationellt samarbeteDet pågår också ett internationellt samarbete, bland annat inom konsortiet EURELCO, och med kollegor i Leuven. Stipendiet från Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-års-fond har Niclas Svensson kunnat använda för att etablera en närmare relation med forskare på Technische Universität Wien.

− Det har varit värdefullt att med stipendiet kunna finansiera aktiviteter som man som forskare annars måste göra på sin fritid, på helger och kvällar. Bland annat har jag kunnat göra två resor till kollegorna i Wien och samarbetet har hittills utmynnat i en vetenskaplig artikel som vi skrivit gemensamt.

Merparten av forskningen har finansierats av Vinnova och Formas. Linköpingsforskarna ingår också i ett EU-finansierat projekt där 15 doktorander, varav två från Lin-köping, studerar området deponier som gruvor. Inför fram-tiden hoppas man också få anslag till ett projekt som bredare ska belysa hur samhället kan utveckla en hållbar förvaltning av ledningsbunden infrastruktur.

− Det är forskning som ligger väl i tiden och som ytterst handlar om hur samhället kan utveckla en cirkulär ekonomi där vi blir bättre på att ställa om våra energisystem och ta vara på befintliga resurser, säger Niclas Svensson.

Forskning vid Linköpings universitet visar att stora mängder metaller ligger bortglömda på deponier och under städerna. Tankarna på de dolda förråden under ytan har gett upphov till helt nya forskningsområden, kallade Urban mining och Landfill mining.

Inför framtiden undersöks hur sanering av marken och ett ökat kretsloppstänkande kan bidra till ekonomiska och miljömässiga vinster för sam-hället, bland annat genom att de dolda resurserna tas tillvara och att tidigare förorenad mark kan frigöras för byggande av till exempel bostäder.


Drottning Silvias hjärta har alltid klappat extra för barnen. Under flera decennier har hennes arbete för utsatta barn mötts med respekt världen över. Med tillkomsten av H.M. Drottning Silvias Stiftelse – Care About The Children i december 2013 fick Drottningen ytterligare en möjlighet att ge stöd till barn och ungdomar som själva saknar en röst. Stiftelsen överlämnades som en födelsedagsgåva, berättar verksamhetschefen Susanne Carlzon.

− Sammanlagt kom det in cirka 57 miljoner kronor. Målet är att dela ut kapitalet under en tioårsperiod till väl definierade projekt och etablerade ideella organisationer. Tanken är att pengarna ska kunna göra nytta här och nu – det finns oändliga behov och det är en glädje för både Drottningen och alla involverade att se hur arbetet kan omsättas i konkreta resultat.

Stöd till barn på flykt Ett aktuellt fokusområde är barn på flykt undan kriget i Syrien. Via den globala biståndsorganisationen Action Aid har Stiftelsen gett stöd till uppbyggnaden av ett center för barn och unga som bor i och runt flyktinglägret Zarqaa i Jordanien. Syftet är att ge psykosocialt stöd till barnen och skapa en trygg tillvaro. Olika aktiviteter stimulerar barnens

utveckling och underlättar för dem att bearbeta sina erfaren-heter av kriget.

− De får bland annat spela teater och rollspel baserat på egna upplevelser. En annan aktivitet är capoeira, den brasilianska kampdansen, där rörelser och fysisk gymnastik ger barnen en möjlighet att få utlopp för sin frustration och bearbeta sitt trauma.

Omkring hälften av stödet går till verksamhet i Sverige. I samband med flyktingkrisen 2015 kom ett stort antal flyktingbarn till Sverige och flera av projekten syftar till att underlätta deras integration i det nya landet. Två organisa-tioner som får stöd av Stiftelsen är Rädda Barnen i Skåne som aktiverar barn på flyktingboenden och Rådgivnings-byrån som förmedlar juridisk rådgivning till barn som söker asyl. Ett tredje exempel är Ensamkommandes förbund i Malmö som arbetar med att skapa nätverk och samhörig-het för nyanlända barn och unga.

Genom Mentor i Stockholm, en annan av Drottningens stiftelser, stöds mentorer för ensamkommande flyktingbarn. En ytterligare väg till integration går via Scouterna, som uppmuntrar nyanlända barn att komma in i en scoutkår och få del av en berikande gemenskap.

barn och ungdomar hör till de mest utsatta för krig, fattigdom och hedersförtryck. Men det går att förändra livet till det bättre för världens unga. H.M. Drottning Silvias Stiftelse – Care About The Children ger stöd till organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Projekten spänner från flyktinglägren i Jordanien och svenska storstadsområden till Västafrikas landsbygd. Visionen är att uppnå målen i FN:s barnkonvention.

En bättre framtid för världens barn och unga

anslagÅrligen utdelas cirka 6 500 000 kronor till väletablerade organisationer och projekt, varav Tostan har mottagit cirka 2 100 000 kronor under en treårsperiod.

fakta”H.M. Drottning Silvias Stiftelse – Care About The Children” stöder bland annat organisationen Tostan. Tusentals samhällen har efter Tostans program upphört med skadliga sedvänjor som omskärelse och barn- och tvångsäktenskap. Utbildningen gör det möjligt för deltagarna att tillsammans besluta över sin framtid och hitta nya lösningar. Verksamheten bedrivs främst i Senegal samt i Gambia, Mauretanien, Mali, Guinea-Bissau och Guinea. Programmet har också implementerats i Somalia och Djibouti.

H.M. DROTTNING SILVIAS STIFTELSE – CARE ABOUT THE CHILDREN Stiftelsen bildades i anslutning till Drottning Silvias 70-årsdag 2013. Visionen är att utifrån FN:s barnkonvention verka för en värld där alla barn får sina mest grundläggande behov uppfyllda. De ska få en möjlighet att gå i skolan, få god vård och omsorg, känna trygghet och glädje under sin uppväxt – kort sagt få vara just barn.

Stiftelsen ger sitt stöd till de mest utsatta barnen i Sverige och i världen genom att samarbeta med etablerade hjälporganisationer i väl definierade projekt.

Stiftelsens verksamhet bygger på generösa gåvor som inkom i samband med Drottningens födelsedag från privatpersoner och några företag och organisationer. Stiftelsen bedriver ingen aktiv insamlingsverksamhet, men det går att lämna en ekonomisk gåva till Stiftelsen. Läs mer på hemsidan: www.drottningsilviasstiftelse.se


På landsbygden i norra Senegal skapas nu framtidstro genom Tostans utbildningsprogram som stöds av H.M. Drottning Silvias Stiftelse – Care About The Children. Stiftelsens verksamhetschef Susanne Carlzon besökte Foutaregionen och tog bilderna. – Det är ett mycket fattigt område med ett ökenartat stäpplandskap. Regn kommer bara en gång om året och ger små möjligheter till odling av till exempel grönsaker. Basfödan ris måste man köpa. Utbildningen som Tostan bedriver gör det nu möjligt för byborna att tillsammans besluta över sin framtid och hitta nya lösningar för att skapa jobb och försörjning. Kvinnors och barns rättigheter har stärkts påtagligt.

− Vi är måna om att Stiftelsen ska stödja projekt både i Sverige och ute i världen. Genom de internationella erfarenheterna får vi kunskap som kan omsättas i vårt arbete här hemma, säger Susanne Carlzon.

Genombrott för mänskliga rättigheter Ofta fylls nyhetsflödet av nattsvarta rubriker om tillståndet i världen. De framsteg som görs riskerar att hamna i medie-skugga. Ett exempel är den snabba utvecklingen av mänsk-liga rättigheter i Västafrika, påminner Susanne Carlzon.

– Där sker nu ett banbrytande arbete för att stärka kvinnors och barns rättigheter bland de allra mest utsatta på landsbygden. Genom H.M. Drottning Silvias Stiftelse har vi kunnat ge projektstöd till utbildning i tio byar i Fouta-regionen i norra Senegal under tre år.

Utbildningsprogrammet genomförs av organisationen Tostan och vänder sig till främst kvinnor och tonåringar. Genom att informera om mänskliga rättigheter samt hälsa och hygien har Tostan hjälpt kvinnor att ta makten över sina liv. Programmet har totalt nått ut till mer än tre miljoner människor i över 8 000 byar. Följden är att kvinnlig omskä-relse nu är på väg att utplånas i Senegal, liksom även barn- och tvångsäktenskap, berättar Anne Charlotte Ringquist, som är ordförande i Tostan Sverige och styrelseledamot i den internationella moderorganisationen.

− Framgången bygger på ett helhetsperspektiv och att vi bygger upp en delaktighet nedifrån och upp. Det liknar en folkrörelse där den kraft som finns hos människor frigörs och samtidigt har man respekt för den lokala kulturen. Förändringarna sker utifrån folkets egen vilja.

Kunskap nyckeln till en bättre framtid Tostan betyder genombrott på wolofspråket och grundades av amerikanskan Molly Melching 1991. Hon har levt i Senegal i över 40 år och insett vikten av att samhällsutvecklingen sker på de lokala språken med bas i den lokala kulturen och med hjälp av traditionella undervisningsmetoder. På det sättet har byarna tagit kommandot över sin egen utveckling och framtidspotential.

− Utbildningen är mycket strukturerad med pedagogiska böcker på de egna språken och infödda lärare. Första året sker undervisningen mest med hjälp av bilder och samtal. Det man har diskuterat under år ett läser och skriver man om under år två och år tre.

Deltagarna utbildas i hälsa och hygien, får lära sig skriva och räkna samt tränas i ledarskap och entreprenörskap. Med den ökande kunskapen växer det fram en kraft och önskan till förändring och utveckling, säger Anne Charlotte Ringquist.

− I vissa isolerade byar har man som mål att bygga upp sjukstugor och att skaffa elektricitet och rinnande vatten. Med mobiltelefonens hjälp har man fått en snabbare kon-takt med omvärlden.

Ett avgörande moment är ceremonin då byarna efter tre år tar initiativet till en offentlig deklaration om att upphöra med kvinnlig omskärelse och barn- och tvångsäktenskap. Ritualerna är viktiga och markerar ett erkännande av de nya värderingarna.

− Vi hoppas att Tostans modell kan spridas och ge fler människor en bättre framtid. I det arbetet är stödet från H.M. Drottning Silvias Stiftelse mycket värdefullt, konstaterar Anne Charlotte Ringquist.

Foto

sid

8–9:

Sus

anne

Car

lzon

, Car

e Abo

ut Th

e Chi

ldre

n


sverige är idag ett av europas mest stillasittande länder och andelen barn som når den rekommen-derade mängden fysisk aktivitet, en timme per dag, är liten. Mot den bakgrunden har Kronprinsessparets Stiftelse initierat Generation Pep (GEN-PEP), en icke-vinstdrivande organisation som vill sprida kunskap om och skapa engagemang kring barn och ungdomars hälsa. Bakom initiativet står även ledande svenska företag, stiftelser och ideella organisationer.

Generation Pep skapar rörelseglädje i samhället

Svenska barn och ungdomar rör sig för litet och enligt flera undersökningar har trenden dessutom gått i fel riktning de senaste åren. En studie från Centrum för idrottsforskning visar att få når upp till en timmes rörelse om dagen, vilket är rekommendationen för fysisk aktivitet. Bland pojkar är det 44 procent och hos flickor endast 22 procent. Ohälsosamma vanor hos barn och unga kan i framtiden medföra ett ökat antal folksjukdomar som diabetes typ 2 och fetma samt hjärt- och kärlproblem.

Orsakerna till stillasittandet är flera, säger Elin Annwall, som är verksamhetsansvarig på Kronprinsessparets Stiftelse.

– Barn och unga är mindre aktiva efter skoltid och på hel-ger, vilket är en skillnad mot förr. Det finns också studier som visar att föräldrar har ett annat kontrollbehov idag – nu släpps barnen bara några meter och man vill ha uppsikt över dem.

I debatten hörs ibland att skolan behöver fler idrotts-timmar. Men det är inte givet att fler lektioner är bästa boten mot stillasittandet. För vissa barn, inte minst för dem med övervikt och fetma, är idrottsämnet ångestladdat.

– Det gäller att utveckla en allmän rörelseglädje och visa att det inte är prestationen som räknas i första hand. Ska vi åstadkomma ett bättre liv för alla så krävs fler insatser utöver skolan, en hel livsstilsförändring, säger Elin Annwall.

Nytt initiativ lanserades i Almedalen Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel har sedan länge ett djupt engagemang för barns och ungdomars hälsa, ett

prioriterat område för Kronprinsessparets Stiftelse sedan bildandet 2010. Efter en tid väcktes tanken att skapa en egen organisation inom området där olika aktörer kan enas och jobba tillsammans för att utveckla barns hälsa. Generation Pep lanserades av Prins Daniel under Almedalsveckan 2016 och är en egen icke vinstdrivande organisation.

– Tanken är att Generation Pep ska fungera som en katalysator och få samhället att tänka mer på rörelse och hälsa: allt från hur man stadsplanerar, till exempel hur man anlägger cykelbanor och vägar, till hur stora företag som Ica och Telia kan bidra för att skapa en aktivare livsstil, säger Elin Annwall.

Generation Pep har tagits emot som ett initiativ i tiden och lockar redan nu flera olika partners.

– Folkhälsa är en fråga som angår alla. Många företag inser att de kan bidra genom att tänka annorlunda på sin verksamhet och att hälsa är en investering. De vill måna om sina anställda, att de inte ska vara sjuka eller att de ska tvingas vara hemma med sjuka barn.

Pris till Årets PeppareGeneration Pep har också lanserat egna initiativ. Ett exempel är Årets Peppare, ett pris som delas ut på Idrottsgalan som ett erkännande till en person som spridit rörelseglädje i samhället. Första året gick priset till Futebol dá força och dess grundare Cecilia Andrén Nyström. Futebol dá Força arbetar för att främja tjejers fysiska och psykiska hälsa samt integration.

Kronprinsessparets Stiftelse Stiftelsen bildades vid Kronprinsessan Victorias och Prins Daniels bröllop 2010 och tar upp Kronprinsessparets stora hjärtefrågor: att motverka utanförskap och främja god hälsa för barn och unga. Stiftelsen belyser, finansierar och initierar projekt som verkar för god hälsa och stärkt gemenskap bland barn och unga i Sverige.

anslagStiftelsen utdelade år 2016 4 miljoner kronor i anslag till organisationer och föreningar som arbetar för barns och ungdomars hälsa, däribland En frisk generation.

faktaGeneration Pep (GEN-PEP) är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att sprida kunskap och skapa engagemang kring barn och ungdomars hälsa. Målsättningen är att ena människor, organisationer och företag för att tillsammans underlätta för alla barn och ungdomar att leva ett hälsosamt liv. Initiativtagare är Kronprinsessparet och bakom initiativet står ledande svenska företag, stiftelser och ideella organisationer. Bilden ovan visar ett exempel på ett samarbete mellan Generation Pep och H&M, som har tagit fram en modern sportkollektion för barn och ungdomar. Målet är funktionella och prisvärda kläder, accessoarer och skor. Läs mer på www.gen-pep.se

Foto

: H&

M


Generation Pep lyfter även fram andra organisationer. Ett exempel är insamlingsstiftelsen En Frisk Generation som vänder sig till barnfamiljer med målet att bryta stillasittandet. Anja Nordenfelt är verksamhetschef för En Frisk Genera-tion. Idén är att ge barn och föräldrar drivkrafter till en hälso-sammare livsstil, berättar hon.

– Idag ser vi tyvärr en ojämlik hälsa i Sverige med ökande hälsoklyftor. I områden med större ekonomiska resurser finner vi att barn har en bättre fysisk och psykisk hälsa och de är mer aktiva i idrottsföreningar och på sin fritid. Vi vill nå ut till de barnfamiljer som idag saknar kunskap och motivation att röra på sig.

Gratis aktiviteter ett helt årEn Frisk Generation erbjuder barn i årskurs två och deras familjer att fritt prova på olika aktiviteter under ett års tid tillsammans med det lokala föreningslivet. Deltagarna träffas två gånger i veckan och kan testa allt från fotboll och orien-tering till fäktning och olika friluftsaktiviteter.

– Vi äter också en måltid tillsammans och alltid en lagad middag om det är på vardagskvällar. På det viset underlättar vi för familjerna att kunna delta och det blir dessutom ett tillfälle att prata om viktiga ämnen, allt från handfasta råd om nyttig mat till tips om tandborstning och vardagsmotion: om du till exempel går tio minuter i trappan så motsvarar det en promenad på trettio minuter. Det är tänkvärt för många.

Förutom att ge vägar till en bättre fysisk hälsa så har En Frisk Generation också en social dimension. Familjerna får umgås tillsammans, barnen lär känna nya kamrater i området och nyanlända får träffa infödda svenskar. Projektet ökar tryggheten i bostadsområdena och stärker gemenskapen.

– Att föräldrar inte hinner vara med sina barn är ett vanligt problem idag. Vi kan vara med och stärka familje-banden, den psykosociala hälsan och bidra till att föräldrar och barn får fler minnen tillsammans i mycket högre grad än vi trodde från början.

En livsstilsförändring i samhället sker inte över en natt, konstaterar Elin Annwall, men Generation Pep är ett sätt att bryta den negativa trenden.

– Det är en långsiktig satsning. Att förändra folkhälsan kommer att kräva kontinuerliga insatser under en lång tid av många aktörer. Målet är att få med oss så många som möjligt i samhället om vi ska nå vår övergripande vision: att alla barn ska ha möjlighet och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv.

Generation Pep samarbetar bland annat med En Frisk Generation, som idag finns i fyra kommuner: Haninge, Kungsbacka, Helsingborg och Upplands Väsby. Målet är att växa till 50 kommuner i kommande etapper. – Vi skulle kunna implementera En Frisk Generation överallt, berättar verksamhets-chefen Anja Nordenfelt.

Under ett år deltar familjerna i En Frisk Generation vid cirka 80 tillfällen och får prova på 20 olika aktiviteter. Att skapa vanor tidigt i livet har en mycket gynnsam effekt även senare i livet. – Det ekonomiska stödet från Kronprinsessparets Stiftelse och samarbetet med Generation Pep betyder oerhört mycket för verksamhetsutvecklingen och för att nå vår vision att Sverige ska ha världens friskaste barn, säger Anja Nordenfelt.

ELINS OCH ANJAS ENKLA TIPS FÖR EN BÄTTRE HÄLSA:Se över vardagsmönstren och börja med små ändringar: Gå av bussen en hållplats tidigare. Ta trappan istället för hissen. Stå och arbeta istället för att sitta.Använd stegräknare och sätt upp ett konkret mål, till exempel minst 10 000 steg om dagen.Ge barnen en näve frukt eller grönsaker till alla måltider varje dag och ta själv dubbelt – och minska läsk och godis till en dag i veckan eller vid festliga tillfällen.

Foto

: Gen

erat

ion

Pep


Industrihistoria ger framtidstro i Dalsland

fengersfors i dalsland är sveriges bäst bevarade pappersbruk och en unik industrihistorisk miljö. Efter nedläggningen har bruket fått nytt liv som en myllrande mötesplats för konst, kultur och småföretagande. Nu spirar framtidstron i bygden. En symbol för det är renoveringen av brukets skorsten, som reser sig som ett utropstecken över hustaken.

I den skog- och sjörika delen av Dalsland, strax utanför Åmål, tornar den ovanligt välbevarade bruksanläggningen upp sig. Röda tegelbyggnader ligger omgivna av lummig grönska och vattnet brusar i ån. Från smedjan sprids doften av nygräddat bröd – det visar sig vara ett stenugnsbageri i fransk lantlig stil – och i flera av fabrikshallarna pågår utställningar av konst och konsthantverk.

I mitten höjer sig ångskorstenen i gult tegel, 40 meter, som förmedlar ett viktigt kapitel av teknikhistorien. Trots detta hotades den av rivning för bara några år sedan. Lösa bitar riskerade att falla ner och det saknades medel för underhåll, berättar Annie Rosenblad från Föreningen för Fengersfors bruks bevarande.

– Vi var nära att ge upp, men i sista stund fick jag rådet att ansöka om ekonomiskt stöd för byggnadsvård hos en av de kungliga stiftelserna, Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Det blev räddningen för vår skorsten och tack vare anslaget har vi kunnat genomföra en restaurering.

Ångskorstenen är omistlig för brukets silhuett och har rest sig som en symbol för platsen i cirka hundra år. Det var då, i början av 1900-talet, som pappersbruket byggdes upp och fick sin tilltalande tegelarkitektur.

Brukssamhällets rötter är dock betydligt äldre. Redan i slutet av 1700-talet grundades ett järnbruk med namnet Lisefors. Järnhanteringen slogs undan av större och

modernare konkurrenter, men bruket överlevde genom att växla över till förädling av skog till massa och papper. Ett trä-sliperi anlades 1881 och följdes av en sulfatfabrik på 1890-talet.

Papper exporterades över världshavenEfter sekelskiftet 1900 gick bruket en ljus framtid till mötes under ledning av den norske affärsmannen Johan Fenger-Krog. Han lyckades omvandla industrin till en mönster-anläggning. Självsäkert döpte han om platsen till Fengersfors.

Den viktigaste produkten var så kallat Oceanpapper, ett vattentätt omslagspapper tillverkat av två lager kraftpapper med ett mellanskikt av asfalt. En storhetstid inföll på 1950-talet då merparten av Fengersfors produktion gick på export och levererades till världens alla hörn. Bruket var tekniskt banbrytande och blev först med kontinuerlig massa-kokning, en metod som dominerar massaindustrin än idag.

Med tiden hårdnade konkurrensen, både från större massa-producenter och från det nya materialet plast, och 1977 tyst-nade maskinerna för gott. Under slutskedet ägdes och drevs bruket av civilingenjör Karl Johan Enderlein och det var hans dröm att miljön skulle bevaras för framtiden, berättar dottern Annie Rosenblad och hennes make Carl Rosenblad.

– Genom åren har vi lagt ner ett enormt arbete på att lägga om tak, säkra väggar och göra lokalerna användbara för nya verksamheter.

anslag300 000 kronor i anslag till restaurering av ångskorstenen på Fengersfors bruk, Dalsland, Föreningen för Fengersfors bruks bevarande.

faktaÅr 2015 tilldelades Fengersfors bruk utmärkelsen Årets industriminne för ”omvandlingen av en överbliven processindustri till en spännande arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande”. Med stödet från Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur kan ytterligare en del av den unika industrimiljön bevaras för framtiden. Bruket är ett växande besöksmål i Dalsland med cirka 20 000 besökare årligen.

STIFTELSEN KONUNG GUSTAF VI ADOLFS FOND FÖR SVENSK KULTUR Stiftelsen tillkom 1973 och verkar för främjandet av svensk kulturminnesvård och humanistisk forskning med närliggande intresseområden. Stiftelsen ger bland annat tryckningsbidrag till böcker och delar ut anslag för att täcka kostnader för bevarande eller upprustning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller föremål.


Först ut var ett vattenbruk med fiskodling på 1980-talet. Nästa etapp kom på 1990-talet då en bygghytta med arkitekter och hantverkare påbörjade en dokumentation och upprust-ning av de olika byggnaderna. Då väcktes också insikten om värdet i den bevarade utrustningen. Det mesta av den äldre maskinparken står ännu intakt och ger en unik bild av pro-cessen från vedintag till pappersmaskin.

– Vi har bland annat kvar den äldsta pappersmaskinen, PM1, som levererades från Karlstads mekaniska verkstad 1906, och här finns också den kontinuerliga sulfatkokaren från 1950, en pionjäranläggning i sitt slag, berättar Carl Rosenblad.

Tack vare restaureringsarbetena har anläggningen blivit tillgänglig för besökare. Det går bland annat att se holländeriet, där man malde, blandade och färgade massan, och koller huset med bevarad utrustning för grovmalning av massan.

Satsning på konst och kultur Den suggestiva miljön är inte bara ett industriminne, utan inspirerar också till kreativt skapande. Fengersfors har på senare år utvecklats till ett centrum för konst och kultur. År 2002 etablerades Not Quite, ett nätverk för professionella konstnärer, hantverkare och formgivare. De stora ytorna i fabriken ger plats för ateljéer, verkstäder, utställningslokaler och butik. En av medlemmarna i Not Quite är Annie Lind-

gren, som arbetar med keramik och glas i gränslandet mellan konst och konsthantverk.

– Satsningen på Fengersfors betyder oerhört mycket. Här får konstnärer tillgång till stora lokaler som inte kostar så mycket. Det innebär också en blomstring för hela sam-hället. Många av medlemmarna har flyttat hit och bildat familj och numera är Fengersfors en tillväxtort. Skolan är full med barn igen, matbutiken finns kvar och vår verksam-het lockar andra småföretagare att slå sig ner här.

Bruket har blivit ett levande kulturcentrum där konsten nu också har fått sällskap av kafé, stenugnsbageri samt en bok- och pappershandel, där man bland annat kan köpa papper från brukets egen tillverkning. Ett restlager finns kvar sedan 1970-talet.

Nu är förhoppningen att de tre benen – industrihistorien, konsten och småföretagandet – ska göra Fengersfors till ett växande besöksmål, säger Annie Rosenblad.

– Många personer har bidragit till att vi har kunnat utveckla Fengersfors till vad det är idag. Det har krävts ett uthålligt och tålmodigt arbete. Inför framtiden hoppas vi kunna internationalisera verksamheten och locka kreativa människor hit från andra världsdelar, precis som bruket en gång i tiden exporterade sina produkter runt hela jordklotet.

Fengersfors bruk är en ovanligt välbevarad industrimiljö där en betydande del av processutrustningen står kvar. På bilden överst det så kallade holländeriet med åtta holländare för malning, blandning och färgning av massan. Delar av den unika interiören präglas av ett långsamt förfall, något som väcker känslor av både fascination och vemod.

De stora fabrikshallarna stimulerar till kreativt skapande och har gett plats för konstnärsgruppen Not Quite och ett aktivt småföretagande, bland annat ett stenugnsbageri.

Foto

sid

12–1

3: N

ils Jo

han

Tjär

nlun

dFo

to: E

ric Ju

lihn


Storstaden London med sina myllrande gator känns fjärran när man närmar sig Richmond Park. Hjortar strövar omkring bland grönskande fält och skogsdungar och mitt i den enorma parken ligger det gamla kungliga jaktslottet White Lodge som en vit pärla inbäddad i grönskan.

Här drillas några av världens främsta danstalanger i åldrarna 11–16 år på den anrika Royal Ballet School, vars juniorverksamhet inryms på slottet sedan 1950-talet. Merparten av de cirka hundra eleverna är inackorderade på skolan i den lugna och fridfulla miljön.

En av dem är Manon Pyk Forssell från Stockholm. Hon har älskat dans så länge hon kan minnas, men det var först som 9-åring hon började med klassisk balett.

– Min mamma hade först satt mig i en taekwondoklass, men det var dansen jag ville ägna mig åt.

Manon visade upp en enastående talang och snart behövde hon nya utmaningar för att utvecklas. Hon siktade mot världens främsta utbildning, sände in bilder och fick efter audition gå sommarskolan på White Lodge. Efter en tid kom det efterlängtade beskedet. Hon var antagen till Royal Ballet School i konkurrens med flera tusen sökande.

– Det var en otrolig känsla när jag fick veta att jag kommit in. Jag kunde knappt tro att det var sant, berättar Manon.

Manon passerade nålsögat Konkurrensen är stenhård. Varje år antas bara 12–13 flickor och lika många pojkar till årskurs ett för 11-åringar. Manon antogs vid 12 års ålder tack vare sin exceptionella begåvning, berättar läraren Nicola Katrak.

– Det är ett oerhört smalt nålsöga att komma igenom för att bli antagen här och många skulle nog säga att vi är världens elitbalettskola.

En vanlig dag på skolan börjar med väckning klockan 7 följt av frukost och en första lektion vid halv 9. Förmid-dagarna ägnas åt de vanliga skolämnena, medan balettklas-serna tar vid efter lunch mellan klockan 14 och 16. De följs oftast av fler danslektioner eller repetitioner innan det är tid för dusch och en kvällsmåltid. Därefter väntar en timmes läxläsning innan det blir läggdags vid 21-tiden på kvällen. Dessutom är det undervisning även på lördagar, halva dagen.

Många tonåringar skulle förmodligen bli skrämda av det strikta schemat. Men det har inte varit svårt att anpassa sig, säger Manon.

– Det är fantastiskt roligt och ett privilegium att få vara här eftersom jag vill dansa så mycket. Varje dag lär man sig något nytt och då är det inte jobbigt.

En ballerina i världsklass

en dröm har gått i uppfyllelse för manon pyk forssell från stockholm. Som 12-åring antogs hon till Royal Ballet School i London i konkurrens med flera tusen sökande. På grund av sin låga ålder kunde hon inte få studiebidrag och stipendiet från Prins Carl Gustafs Stiftelse blev därför helt avgörande. På den prestigefyllda skolan fylls nu dagarna av hårt plugg, fysisk träning och massor av dans.

anslagÅrliga stipendier av väsentlig storlek till Manon Pyk Forssell för att möjliggöra studier vid Royal Ballet School. Prins Carl Gustafs Stiftelse får årligen omkring 800 ansökningar varav cirka 250 beviljas. Totalt utdelas cirka 4 miljoner kronor per år.

faktaManon Pyk Forssell antogs som 12-åring till Royal Ballet School i London. Hon har en exceptionell talang och siktar mot en professionell bana inom klassisk och modern balett. Hon har även andra kreativa intressen, bland annat måleri och koreografi. Det konstnärliga skapandet ligger i släkten, bland annat var hennes farfar akademiledamoten och poeten Lars Forssell.

PRINS CARL GUSTAFS STIFTELSE Prins Carl Gustafs Stiftelse grundades 1946 genom en insamling till nuvarande Kung Carl XVI Gustafs födelsedag. Fonden stödjer ”välgörande, sociala, konstnärliga, idrottsliga eller andra kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål”. Stiftelsen kom till för att utgöra en möjlighet för prinsen att personligen stödja verksamhet som kan ha svårt att hitta stöd genom allmänna medel.


På söndagar ges mer fritid. Då brukar Manon umgås med familjen, som har flyttat med till London, och försöker hinna gå på opera eller teater eller utforska några av Londons många sevärdheter.

Fick dansa med idolerNågra av Manons främsta idoler finns på nära håll, i Royal Ballet vid Covent Garden. Hon nämner namn som Marianela Nuñez, Natalia Osipova, Sarah Lamb och Alessandra Ferri med andakt i rösten. Den största upplevelsen var när hon själv fick dansa med några av sina förebilder i Royal Ballet på operans scen. Manon var med som flicka i akt ett och babysvan i akt två av Svansjön och bland annat som mus i Nötknäpparen.

I den ljusa dansstudion med fönster ut mot den grön-skande trädgården och en porlande fontän visar Manon nu ett parti ur baletten Giselle i en skir och innerlig tolkning. Manon har en medfödd konstnärlighet som är mycket sällsynt, konstaterar läraren Nicola Katrak medan hon instruerar stegen och rörelserna.

– Man kan lära ut stegen, stilen, gör si och gör så, men vissa saker går inte att lära ut, säger hon. Manon har en för-måga att ta till sig informationen och förvandla den till ett poetiskt uttryck. Här i Giselle förstår hon instinktivt hur det är att vara en ung flicka med svagt hjärta som älskar att dansa. Det klarar inte många professionella dansare, än mindre unga elever.

Manon har redan inlevelsen, framhåller Nicola Katrak, och vad hon måste fokusera på framöver är reglerna för klassisk balett, vilket innebär en mycket krävande kontroll av den egna kroppen och rörelserna.

– Manon övar mycket på egen hand, och det upp-muntrar vi. Man måste ha den egna motivationen för att göra det och det är hon mogen nog att ha, säger Nicola Katrak.

En balettkarriär väntar Nästa steg är att söka till Upper School för elever i åldrarna 16–19 år. Det är litet nervöst att tänka på, medger Manon, eftersom hon då måste gå igenom nya auditions med andra förhoppningsfulla elever från olika delar av världen.

För vissa elever blir det ett bakslag, säger Nicola Katrak.– Det är inte så vanligt som man skulle tro att eleverna

härifrån kommer in på Upper School. Det är förstås tufft när man har varit här i fem år och inte går vidare, men vi försöker hjälpa eleverna så mycket som möjligt och för vissa passar det också bättre att gå vidare till andra skolor.

Men redan att vara på White Lodge är en entrébiljett till ett liv med balett i yppersta världsklass. Alla som gått utbild-ningen har fått jobb som professionella dansare vid balett-kompanier världen över.

För Manon Pyk Forssell är det en dröm som har gått i uppfyllelse, och det ekonomiska stödet från Prins Carl Gustafs Stiftelse har varit avgörande, säger hon.

− Stiftelsens stipendier har gjort det möjligt för mig att förverkliga min dröm – annars hade jag inte haft möjlighet att komma dit jag är nu, säger Manon Pyk Forssell.

Dagarna går i dansens tecken för svenska Manon Pyk Forssell på prestigefyllda Royal Ballet School. Nästan alla elever bor på skolan, som ligger i det kungliga jaktslottet White Lodge från 1700-talet. Sedan 1950-talet inryms balettutbildningen där. Anläggningen har etappvis byggts ut med moderna repetitionslokaler och elevbostäder.

– Alla våra elever får jobb vid balettkompanier världen över och vi är mycket stolta över det resultatet. De som gått här är kända som punktliga, disciplinerade och mycket professionella, berättar läraren Nicola Katrak vid Royal Ballet School.

Foto

: ©Sc

huhl

elew

is.co

m


De Kungl. Stiftelserna – så arbetar vi

ledstjärnan för de kungl. stiftelserna är att förvalta en historisk tradition och samtidigt sträva efter en utveckling av samhället. Arbetet sker i nära samverkan med allmänheten, organisationer och företag.

Begreppet De Kungl. Stiftelserna är ett samlingsnamn för ett stort antal stiftelser där den röda tråden är den kungliga anknytningen. Begreppet har framför allt använts informellt och muntligen för att beskriva den flora av stiftelser som har växt fram under nära 200 år.

Vissa av stiftelserna har fortfarande starka band till Kungafamiljen och administration och ekonomi hanteras inom De Kungl. Hovstaterna på Stockholms slott.

I styrelserna sitter sakkunniga ledamöter med erfaren-het från olika områden. Därtill kommer ett nätverk av experter som stiftelserna anlitar vid granskning av inkomna ansökningar.

Men det finns också andra stiftelser med kunglig anknytning som sedan länge och i vissa fall ända sedan ursprunget förvaltas av helt andra huvudmän. Ett exempel är Stiftelsen Gustaf V:s Jubileumsfond, som ger betydande anslag till cancerforskningen och som bildades vid en insamling till Kung Gustaf V:s 70-årsdag år 1928.

Den unga generationen bygger Sveriges framtid. Konungens Stiftelse Ungt Ledar skap bildades år 2006 bland annat för att lyfta fram betydelsen av värdebaserat ledarskap. Årligen utdelas Stipendiet Kompassrosen om vardera 250 000 kronor till tre unga ledare. Från och med 2017 får tre till fem unga ledare Stipendiet Kompassrosen om vardera 50 000 kronor.

Stiftelsen har ett kansli på Karolinska universitetssjuk huset i Solna. Där lever den kungliga anknytningen kvar främst i form av att det är Kung Carl XVI Gustaf som i enlighet med stadgarna utser ordföranden i styrelsen och 25 huvudmän för fem år i sänder.

Uppskattningsvis förvaltar De Kungl. Stiftelserna 4,9 miljarder kronor och har de senaste åren delat ut cirka 200 miljoner kronor per år i anslag till välgörande ändamål.

Siffrorna inkluderar inte alla verksamheter med kunglig anknytning. Till exempel är Sophiahemmet ingen kunglig stiftelse, utan en ideell förening. Det finns också stiftelser grundade av medlemmar från andra grenar inom ätten Bernadotte, som inte är medräknade här.

Mer detaljerad information om De Kungl. Stiftelserna kan man ta del av på hemsidan www.kungahuset.se/stiftelser

Foto

: Bob

bo L

auha

ge


varje stiftelse följer sina egna stadgar och har varierande ändamål. Även arbetssättet kan skilja sig åt, men följer oftast samma grunddrag. Strävan är att arbeta med största noggrannhet vid gransk-ning av ansökningar och uppföljning av anslag.

En titt bakom kulisserna. Det ser kanske inte så spännande ut vid ett styrelsesammanträde – men det är livliga och intressanta diskussioner. Vid mötena går styrelsen igenom nya ansökningar, hämtar in råd från experter och sakkunniga och följer upp den ekonomiska redovisningen av tidigare anslag. Bilden togs vid ett möte med styrelsen i Stiftelsen Drottning Silvias Jubileumsfond som ger bidrag till forskning om barn och funktionshinder.

En aktiv samverkan med näringslivet, den ideella sektorn och samhället i stort är viktigt för De Kungl. Stiftelserna. Här ett styrelsesammanträde i Kronprinsessan Victorias Stiftelse för vetenskaplig forskning, en stiftelse som förvaltas av Wallenbergstiftelserna.

1. utlysning/ansökan På hemsidan kungahuset.se/stiftelser kan man läsa mer om ändamål och instruktioner för ansökan. I vissa fall krävs ett särskilt formulär och bifogade intyg. Vissa stiftelser nyttjar ett elektroniskt ansökningssystem. Tidpunkten för utlysning varierar mellan stiftelserna.

2. sakkunniga/experter Stiftelserna anlitar experter inom respektive område. De granskar inkomna ansökningar och analyserar projektens syfte, mål och ekonomiska kalkyler. En utförlig ansökan underlättar bedömningen.

3. styrelsen för samråd/beslut Varje stiftelse leds av en styrelse med uppgift att se till att stadgarna följs. De sakkunniga redovisar sina utlåtanden och styrelsen kan därefter fatta beslut om att bifalla eller avslå en ansökan.

4. utdelning/ceremoni/seminarium/symposium I vissa fall markeras beviljandet av anslag med en ceremoni. Det kan till exempel vara en högtidlig stipendieutdelning i närvaro av någon medlem ur den Kungliga Familjen. Det förekommer även att vissa stiftelser tar initiativ till eller bidrar till att arrangera vetenskapliga seminarier och symposier för att samla sakkunniga och föra ut kunskap om angelägna frågor.

5. uppföljning Efter angiven tid ska mottagaren redovisa hur medlen har använts. Om anslaget inte har gått till det avsedda projektet kan det dras in och man blir återbetalningsskyldig. Det gäller också om anslaget inte har använts under den angivna perioden.

På Hovets hemsida kungahuset.se/stiftelser kan du läsa mer om de olika stiftelserna och deras policy samt ta del av aktuell information.


Alla kan bidra

de kungl. stiftelserna tar emot gåvor och donationer från allmänheten, såväl från privatpersoner som företag och andra organisationer. Alla kan bidra för att förverkliga de goda idéer och projekt som stiftelserna stödjer.

Hos vissa av De Kungl. Stiftelserna bygger kapitalet på en enda större donation från en medlem av Kungahuset. Hos andra stiftelser är det en kombination av donationer från den Kungl. Familjen och gåvor från allmänheten, organisa-tioner och företag. Denna unika samverkan är en viktig del av stiftelsernas tradition och arbetssätt.

En aktiv kapitalförvaltning bidrar till att öka stiftelsernas kapital. Den goda kapitalutvecklingen innebär att mer pengar har kunnat delas ut till angelägna ändamål.

I samband med bemärkelsedagar är det ett vanligt önskemål hos medlemmar av den Kungl. Familjen att all-mänheten överlämnar en penninggåva till någon av stiftel-serna istället för att sända blommor eller föremål. Så var exempelvis fallet vid Drottning Silvias födelsedag i december 2013, då många ur allmänheten ville framföra sina gratula-tioner. De som även ville hedra Drottningen med en gåva ombads vid detta tillfälle ha den nyinstiftade H.M. Drottning Silvias Stiftelse – Care About The Children i åtanke. Stiftelsens livslängd är bestämd till tio år och den verkar för en värld där alla barn får sina mest grundläggande behov uppfyllda: möjlighet till vård, utbildning och rätten att få vara just barn genom leken.

Men man kan när som helst under året överlämna en gåva och på det viset bidra till att stödja viktiga ändamål. Läs mer på www.kungahuset.se/stiftelser och ta kontakt direkt med respektive stiftelse.

Vissa av stiftelserna är så kallade insamlingsstiftelser, och arbetar aktivt för att få in nya gåvor. Insamlings-stiftelserna delar ut en större andel av donationerna direkt till aktuella projekt.

donationer från organisationer

och företag

donationer från den

Kungl. Familjen

donationer från

allmänheten

Ett gott ledarskap och goda värderingar är en investering i framtiden. År 2006 bildades Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse Ungt Ledarskap som bland annat delar ut Stipendiet Kompassrosen till välförtjänta unga ledare.

På den övre bilden 2017 års stipendiater i livlig diskussion: Andra Farhad, Afnan Khabiri, Aliya Sabir Imanli och Louise Lindén.

På den nedre bilden besöker Kung Carl XVI Gustaf Frälsningsarméns kvinnocenter i Akalla för att bli informerad om verksamheten och träffar även 2009 års Kompassrosstipendiat Madeleine Sundell (till vänster). Hon arbetar idag som Frälsningsarméns nationella samordnare mot människohandel.

Foto

: Kon

unge

ns S

tiftels

e Ung

t Led

arsk

ap


STIFTELSER SOM ARBETAR AKTIVT MED INSAMLING

Mentor International och Mentor Sverige Mentor är en ideell organisation som har till ändamål att förebygga våld och droganvändning bland barn och ung-domar. Projekt bedrivs i ett 70-tal länder. Drottning Silvia var en av grundarna till paraplyorganisationen Mentor Foundation 1994. Den svenska grenen av Mentor etablerades 1996.

Läs mer på mentorinternational.org

World Childhood Foundation Drottning Silvia grundade 1999 World Childhood Founda-tion, som stödjer över ett hundra olika projekt runt om i världen för att värna barnens situation. Bland annat har stiftelsens projekt gjort det möjligt för barn på barnhem i Moldavien att flytta hem till sina biologiska familjer. Barn som har bott eller arbetat på gatan i Kambodja har med hjälp av stödprogram kunnat flytta tillbaka hem. Barn i Sverige som blivit utsatta för övergrepp har fått terapi och juridiskt stöd för att rehabiliteras och gå vidare i livet.

Läs mer på childhood.se

Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse Ungt Ledarskap Inför Kungens 60-årsdag 2006 bildades en stiftelse med ändamålet att främja ungdomars utbildning i ledarskap uti-från de värderingar som kommer till uttryck i scoutrörelsen. Stiftelsen delar bland annat ut Stipendiet Kompassrosen till välförtjänta unga ledare för vidare utbildning i ledarskap.

Ungt Ledarskap arrangerar också seminarier om ungt värdebaserat ledarskap med företrädare från näringsliv, offentlig och ideell sektor som samlas till diskussion om ledarskap och goda värderingar. Inför sin 70-årsdag önskade sig Kungen en förlängning av verksamheten med åtminstone ytterligare fem år och donationer tas tacksamt emot via hemsidan.

Läs mer på ungtledarskap.se

Stiftelsen Global Child Forum Stiftelsen grundades år 2009 på initiativ av Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia. Ändamålet är att öka kunskapen om FN:s konvention om barnets rättigheter, och inspirera fler till att ta initiativ och verka i konven tionens anda. Bland annat ordnas årligen konferensen Global Child Forum på Kungl. Slottet. Stiftelsen fick sitt nuvarande namn 2013.

Läs mer på globalchildforum.org

Mentor är en världsomspännande ideell organisation med syfte att stärka banden mellan generationerna och att förebygga våld och droganvändning bland barn och ungdomar.

Foto

: Men

tor S

verig

e


År 1810 valdes den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare och antog namnet Karl Johan. Han kom att grunda en ny kunglig dynasti och blev stamfar till vår nuvarande kung.

Samhället utvecklades snabbt under den nya ätten Bernadotte. Karl XIV Johan förde en fredlig och reform-vänlig politik. Många människor flyttade in till städerna och ett borgerskap växte fram. Handeln ökade. Sverige började på allvar industrialiseras med fabriker, sågverk och verk-städer.

Det fanns inte som idag några statliga trygghetssystem för fattiga, sjuka och socialt utslagna. Däremot utvecklades ett starkt ideellt engagemang i det civila samhället. Under 1800-talet hade begreppet välgörenhet inte den negativa klang som det ibland kan få idag. Det handlade om att ”göra väl”, en vilja att hjälpa och vara solidarisk med sin nästa.

Denna samhällsutveckling påverkade också den kungliga filantropin. Längre tillbaka var den snarast ett uttryck för den starka kungamakten. Nu blev filantropin personligare och tog formen av ett brinnande engagemang hos flera medlemmar av dynastin Bernadotte. Karl XIV Johan skänkte betydande summor till allmänna och humanitära ändamål och hans namn förknippas med den så kallade Invalidinrättningen på Ulriksdals slott. Där tog man emot äldre och skadade krigsmän, såväl befäl som manskap.

Till Kungl. Slottet strömmade det in brev med böner om ekonomiskt bistånd. Många av hjälpinsatserna skedde

diskret, och ännu idag vet ingen den totala omfattningen. Men om Karl XIV Johans gemål Drottning Desideria hette det till exempel att ”hennes välgörenhet var betydande men skedde i tysthet”.

Sociala insatserNästa generation med Kung Oscar I och Drottning Josefina kom i ännu högre grad att verka inom det sociala området. Under sin tid som vicekung i Norge blev Oscar mycket upp-rörd över förhållandena i landets fängelser och tog initiativ till förbättringar av fångvården. I en anonymt publicerad bok, den så kallade ”Gula boken” (1830), fördömde han bland annat dödsstraff, spöstraff och deportation av fångar. Det var för sin tid radikala tankar.

Drottning Josefina var en from katolik. Ofta tog hon emot hjälpsökande på Kungl. Slottet, eller reste runt till sjuka och fattiga. Av bevarade kassaböcker på Riksarkivet framgår att cirka en tredjedel av hennes inkomster på mer än 100 000 riksdaler per år gick till olika välgörande ända-mål.

Sålde familjeklenoder Prinsessan Eugénie har i en dikt kallats för ”de lidandes furstinna”. Själv ogift och sjuklig vigde hon sitt liv åt att hjälpa andra. Den konstnärligt begåvade prinsessan lade ned enorma summor på filantropi. Bland annat sålde hon de värdefulla juveler hon fått i arv efter Drottning Desideria.

kungliga filantropiska engagemang har en lång historia i sverige. Uppsala universitet, Svenska Akademien och Sophiahemmet är några exempel på den långa raden av välkända verksamheter som har utvecklats genom kungliga initiativ och donationer. Medlemmar av dynastin Bernadotte har gjort stora insatser inom områden som vetenskap, kultur, vård och ungdomsverksamhet. det är en tradition som fullföljs än idag av den kungliga familjen.

Kunglig filantropi – en historisk tradition

1879 Prinsessan Eugénie tar initiativ till Eugeniahemmet för vård av sjuka och handikappade barn.

Änkedrottning Josefina

Kung Karl XIV Johan

Drottning Desideria

1810 1822 1873 1879

1810 Jean Baptiste Bernadotte väljs till Sveriges kronprins och antar som kung namnet Karl XIV Johan.

1822 Kung Karl XIV Johan inrättar Kungl. Invalidinrätt- ningen på Ulriksdals slott för vård av äldre och skadade krigsmän.

Prinsessan Eugénie

1873 Änkedrottning Josefina upprättar Stiftelsen Josephina-hemmet, som sedan 2007 driver ett servicehus i Bromma.


1880 1889 1908

1880 24 april återvänder Adolf Erik Nordenskiöld med sin Vega-expedition efter att ha funnit Nordostpassagen. Kung Oscar II var en av de stora donatorerna.

Kung Oscar II

Drottning Sophia

1908 Stiftelsen Drottning Victorias Örlogshem bildas.

Drottning Victoria

Kapitalet gjorde det möjligt att uppföra Gotlands sjukhem för obotligt sjuka.

Prinsessan Eugénies mest kända hjälpinsats är Eugenia-hemmet vid Norrbacka i Solna. Ursprungligen var det en vårdanstalt för fattiga, obotligt sjuka och vanföra barn.

Än idag fortlever verksamheten i Norrbacka-Eugenia-stiftelsen som har till ändamål att underlätta situationen för personer med rörelsehinder.

Banbrytande sjukvårdPå 1800-talet fanns stora brister i den svenska sjukvården, inte minst vad gällde hygien. Patienterna fick ibland gemen-samt dela på en enda handduk. Drottning Sophia, Oscar II:s gemål, blev upprörd och inledde en plan att reformera sjuk-vården. Efter en studieresa till London, där hon träffade Florence Nightingale, såddes fröet till ett betydande livs-verk.

Den 1 oktober 1889 invigdes Sophiahemmet, ett helt nytt sjukhus med sköterskehem vid Valhallavägen. Ett förslag, som visar drottningens praktiska omsorg, var att sköter-skorna skulle tituleras ”systrar”. Det skulle då bli lättare för patienterna att vända sig till dem.

De humanitära intressena delades av maken. Det är nog inte allmänt känt att Oscar II redan som kronprins åtog sig att bli den förste ordföranden när Svenska Röda korset bildades 1865. Senare verkade Prins Carl som ord förande i 40 år, och hans brorson greve Folke Bernadotte ledde de Vita bussarnas räddningsaktion under andra världskriget. I nutid har Prinsessan Christina, Fru Magnuson, följt släkt-traditionen av engagemang inom Svenska Röda korset, bland annat som ordförande åren 1993–2002.

1889 Sophiahemmet invigs efter initiativ av Drottning Sophia.

Verksamheten vid Sophiahemmet kom igång år 1889 efter ett initiativ av Drottning Sophia. Den ideella föreningen Sophiahemmet bedriver idag utbildning, sjukvård och forskning.

Änkedrottning Josefina upprättade år 1873 Stiftelsen Josephinahemmet vid Björngårdsgatan på Södermalm i Stockholm. Sedan år 1988 bedrivs verksamheten i ett modernt seniorboende i Blackeberg i västra Stockholm.


1917 1946 1947

1946 I anslutning till Prins Carl Gustafs födelse, vår nuvarande kung, bildas en fond genom en insamling. Prins Carl Gustafs stiftelse stödjer ”välgörande, sociala, konstnärliga, idrottsliga eller andra kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål”.

1947 Prins Eugen testamenterar Waldemarsudde och sina konst samlingar till svenska staten.

Prins Eugen

Foto

: Per

-Mag

nus P

erss

onFo

to: M

agnu

s Ber

gströ

m

Kronprinsessan Margareta

1917 Kronprinsessan Margareta organiserar ”Margareta insamlingen för de fattiga” under första världskriget. Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för synskadade, KMA, bildas i Stockholm år 1917 under presidium av dåvarande Kronprinsessan Margareta, farmor till vår kung Carl XVI Gustaf. Kronprinsessan Margareta blev nämndens första hedersordförande.

Kulturens välgörareDet finns en rik konstnärlig ådra i släkten Bernadotte, som även den har resulterat i en omfattande filantropisk verk-samhet, bland annat genom stöd till unga konstnärer och konstdonationer till Nationalmuseum. En av de främsta mecenaterna var Prins Eugen, som själv var en framstående konstnär. År 1947 testamenterade han egendomen Walde-marsudde och hela sin konstsamling till svenska staten – den enskilt största konstdonation som har gjorts i Sverige.

Även Prins Eugens brorson, Kung Gustaf VI Adolf, kom att bli en kulturell välgörare. Hans omfattande intresse för antikens kulturer innebar stora framsteg för svensk humaniora. Kungen stödde forskningsprojekt i bland annat Italien, Grekland och Kina och deltog själv om somrarna i fältarbetet. Expeditionerna lade grunden till Medelhavs-museet och Östasiatiska museet. Kungen donerade även sina egna omfattande samlingar av konst och böcker. Han var en starkt drivande kraft vid bildandet av Svenska Institutet i Rom 1925.

En hållbar framtid Filantropisk verksamhet har blivit en tradition inom ätten Bernadotte, men görs inte bara av plikt. Den återspeglar ett personligt engagemang för olika frågor. Kung Carl XVI Gustaf har ett stort intresse för naturskydds frågor och är bland annat ordförande i den svenska delen av Världsnatur-fonden. Han har även tagit initiativ till en stiftelse som stödjer vetenskaplig forskning för en hållbar miljö och främjande av biologisk mångfald.

Den Kungliga Familjen delar engagemanget för barn och ungdomar. Kungen är särskilt aktiv inom scoutrörelsen, ett intresse han övertagit efter sin tidigt bortgångne far, Arvprins Gustaf Adolf. Kungen är också ordförande i Prins Gustaf Adolfs och Prinsessan Sibyllas Minnesfond, som sedan grundandet 1947 har stött barn- och ungdoms verksamhet.

Prins Eugens Waldemarsudde är idag ett av Sveriges mest besökta konstmuseer. Huvudbyggnaden uppfördes 1903–1905 efter ritningar av arkitekten Ferdinand Boberg i nära samarbete med Prinsen. År 1913 tillkom konstgalleriet.

Stiftelsen Kronprinsessan Margarets Minne inrättades 1920 för att hedra minnet av den populära Kronprinsessan Margareta, farmor till Kung Carl XVI Gustaf. Stiftelsen finansierar idag bland annat doktorand-studier vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.


Arvprins Gustaf Adolf och Prinsessan Sibylla

Kung Gustaf V

1947 Efter Arvprins Gustaf Adolfs tragiska död i en flyg olycka instiftas Prins Gustaf Adolfs och Prinsessan Sibyllas Minnesfond för att främja barn- och ungdoms-verksamhet.

1949 Kung Gustaf V får två miljoner kronor i gåva från svenska folket och instiftar Konung Gustaf V:s 90-årsfond för ideell ungdomsverksamhet.

1947 1949 1972 1973

1972 Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur bildas.

Kung Gustaf VI Adolf

Drottning Louise

1973 Gustaf VI Adolf testamenterar Sofiero slott och den vackra träd gården till Helsingborgs stad.

Foto

: Jan

Nor

rman

, Rik

sant

ikva

rieäm

bete

t

Även funkisbiografen Bio Rio vid Hornstulls strand i Stockholm har kunnat restaureras med stöd från Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.

Sofiero slott upp fördes åren 1865–1866 av dåvarande kronprinsparet Oscar och Sophia. År 1973 överlämnade Kung Gustaf VI Adolf slottet till Helsingborgs stad som gåva i sitt testamente. Slottsparken utsågs 2010 till Europas vackraste.

Fyrplatsen Garpen i Kalmarsund är ett av många exempel på kulturmiljöer som har kunnat restaureras med stöd från Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Byggnaderna utsätts för ett hårt klimat till havs och kräver ett kontinuerligt underhåll.

Foto

: Ken

neth

Hel

lman

Foto

: Jör

gen

Schw

artz

kopf


1994 Mentor Foundation bildas med Drottning Silvia som en av grundarna.

1976 1992 1993 1994

Prins Bertil

Prinsessan Lilian

1976 Kungaparets Bröllopsfond instiftas.

1993 Drottning Silvias jubileumsfond för forskning om barn och handikapp bildas.

1992 bildas Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottstiftelse.

Drottning Silvia tog år 1999 initiativ till att grunda stiftelsen World Childhood Foundation (WCF), som verkar för att förbättra villkoren för barn i världen genom konkreta hjälp-insatser och utvecklingsprojekt.

Ett ytter ligare initiativ är Stiftelsen Global Child Forum med målet att nå beslutsfattare för att öka kunskapen om, och efterlevnaden av, FN:s barnkonvention. Inför Drott-ningens 70-årsdag i december 2013 instiftades dessutom H.M. Drottning Silvias Stiftelse – Care About The Children med syftet att stödja organisationer och projekt som verkar för barnens bästa.

En bättre hälsaDe humanitära intressena är den röda tråden genom århundraden av kunglig filantropi. I den andan har Drott-ning Silvia tagit initiativ till och byggt upp Silviahemmet, för att utveckla god vård och omsorg av personer med demenssjukdomar och bistå deras anhöriga. Stiftelsen Silvia-hemmet, där Drottningen är en aktivt arbetande ordförande, främjar vetenskaplig forskning och bedriver undervisning, utbildning och vård inom demensområdet.

Även i nästa generation fortsätter intresset. I samband med bröllopet 2010 bildade Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel Kronprinsessparets Stiftelse med syfte att främja god hälsa och motverka utanförskap hos barn och ung-domar. År 2015 bildades Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse med uppdraget att jobba mot hat och mobb-ning på nätet samt att motverka fördomar och okunskap om dyslexi.

Kungen är särskilt aktiv inom scout rörelsen, ett intresse han övertagit efter sin tidigt bortgångne far, Arvprins Gustaf Adolf.

Foto

: Mal

in H

uusm

ann/

Scou

tern

a


1996 1999 2006

1999 Drottning Silvia grundar World Childhood Foundation.

2006 Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap bildas.

1996 Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö bildas.

Drottning Silvia

Kung Carl XVI Gustaf

Drottning Silvia har tagit initiativ till och byggt upp Stiftelsen Silvia-hemmet för att utveckla god vård och omsorg av personer med demens - sjukdomar och bistå deras anhöriga. Här visar Drottningen en speciellt utvecklad fåtölj för demenssjuka för fru Sharon Johnston, hustru till Kanadas generalguvernör David Johnston, i samband med ett stats-besök i Sverige i februari 2017. Fåtöljen anpassar sig efter kroppens sitt-ställning och kan ge en ”omfamning”, vilket skapar trygghet och lugn.

Drottning Silvia grundade World Childhood Foundation år 1999. Stiftelsens vision är att alla barn ska få växa upp i en trygg och kärleks-full miljö fri från våld och sexuella övergrepp. Arbetet utgår från FN:s konvention om barnens rättigheter. Idag finns fyra kontor – i Sverige, Brasilien, USA och Tyskland – och cirka 100 projekt stöds i 16 länder i samverkan med lokala organisationer. Läs gärna mer om Stiftelsens arbete på hemsidan www.childhood.se

Miljöforskning i svenska hav och sjöar är ett område som har fått betydande stöd av Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Ett exempel är kartläggningen av den amerikanska kammaneten i svenska vatten som gjorts av marin - biologer vid Göteborgs universitet.

Barnens välbefinnande i ett globalt perspektiv är ett angeläget område. Ett initiativ från Kungaparets sida är Stiftelsen Global Child Forum med målet att nå beslutsfattare för att öka kunskapen om – och efterlevnaden av – FN:s barnkonvention. Bilden från konferensen ”Fatima bint Mubarak Motherhood and Childhood Forum” 2016 där Drottning Silvia inlednings-talade och lyfte fram utbildning som ett kraftfullt verktyg för positiv förändring och för att minska klyftor i världen.

Foto

: Joe

l Bor

gströ

m

Foto

: Ken

neth

Hel

lman


2010 2013 2015

2013 H.M. Drottning Silvias Stiftelse – Care About The Children bildas.

2015 I samband med bröllopet bildas Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse.

Kronprinsessan Victoria

Prins Carl Philip

Prins Daniel

Prinsessan Sofia

2010 I samband med bröllopet grundar Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel Kronprinsess-parets Stiftelse.

En tradition för framtidenOmfattningen av den kungliga filantropin kan inte helt överblickas. Många insatser har gjorts i det tysta, och vissa initiativ och donationer som gjorts för länge sedan kan idag vara bortglömda, även om de då spelade en avgörande roll för vissa människors liv och välbefinnande.

Men det är inte bara de enskilda medlemmarna av Kungahuset som ska lyftas fram. Utmärkande är också en samverkan med det övriga samhället. Många enskilda personer, organisationer och företag har bidragit ideellt eller ekonomiskt för att förverkliga arbetet. Det är en erfarenhet och tradition som är viktig att förvalta och föra vidare i framtiden.

Dyslexi innebär att vissa funktioner i hjärnan beter sig annorlunda, vilket ger specifika läs- och skrivsvårigheter. Fortfarande finns många fördomar och stor okunskap om dyslexi. Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse vill motverka mobbning på grund av dyslexi och visa att funktionshindret inte behöver utgöra det hinder som många tror.

Organisationen Futebol dá força grundades i Moçambique år 2012 av Cecilia Andrén Nyström med syftet att stärka tjejers självförtroende via fotbollen. År 2013 etablerades organisationen i Sverige och ett år senare erhöll Cecilia Andrén Nyström Stipendiet Kompassrosen från Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap för att hon ”har förändrat världen för tusentals tjejer som fått kunskap, en tro på sig själva och goda värde-ringar med fotbollen som samlingsplats”. Verksamheten inom Futebol dá força stöds av Kronprinsessparets Stiftelse.

Foto

: Fut

ebol

dá f

orça

/Cec

ilia A

ndré

n N

yströ

m


Kung Carl XVI Gustaf talade om De Kungl. Stiftelsernas verksamhet vid seminariet Goda idéer för en bättre värld som arrangerades i Bernadottebiblioteket på Kungl. Slottet den 21 januari 2013. Kungen har ett djupt engagemang för forskning och genom Konung Carl XVI Gustafs Stiftelse för vetenskaplig forskning stöds den marina forskningen på Askölaboratoriet som ligger i Trosa skärgård 80 kilometer söder om Stockholm.

Askölaboratoriet är en internationellt erkänd forskningsmiljö och tillhör Stockholms universitets Östersjöcentrum. Där lades grunden för stora delar av dagens svenska marina miljöövervakning och där bedrivs omfattande fältstudier. Bland annat utforskas övergödningens effekter och ekosystemets balans i Östersjön. Med undervattenskamera kan forskare få en snabb översikt av olika miljöer, utan timmar av dykning. Fortfarande saknas mycket kunskap om livet under ytan jämfört med vad vi vet om landmiljöer.

De Kungl. Stiftelserna

under de senaste 200 åren har ett stort antal stiftelser med kunglig anknytning grundats. I broschyren ges utrymme för att fördjupa historien och verksamheten i några av stiftelserna, men det är inte en komplett beskrivning. Ambitionen har varit att ge några exempel på de många hundratals anslag och projektstöd som ges varje år.

På nästa uppslag beskrivs ett urval ännu verksamma kungliga stiftelser i korthet. Förteckningen kan ses som ett stöd för att orientera sig i den rika flora av stiftelser som har växt fram genom åren. Flera av stiftelserna kan man läsa mer om på Kungahusets hemsida eller på egna hemsidor.

Foto

: Ann

a-Ka

rin L

andi

n, S

tock

holm

s uni

vers

itet

Foto

: Öste

rsjö

cent

rum


de kungl. stiftelserna är det informella samlingsnamnet på stiftelserna i nedanstående förteckning. Gemensamt för alla är att de har en kunglig anknytning. Flera av stiftelserna förvaltas på Kungl. Slottet (markerade i blått), men många administreras också av externa huvudmän. Hos vissa av stiftelserna har Kungl. Familjen ett direkt engagemang genom till exempel styrelseuppdrag eller beskyddarskap. Förteckningen tar upp ett urval ännu verksamma stiftelser och gör inte anspråk på att vara ett fullständigt register.

FORSKNINGStiftelsen Kungl. Husgeråds-kammarens StödfondFrämja vården av möbler och konst-föremål på de Kungl. Slotten samt verka för vetenskaplig forskning på området med mera.

Stiftelsen Acta Mathematica FondenAtt användas för sådana ändamål, som Hans Majestät prövar gagneliga för den vetenskapliga matematiska tidskriften Acta Mathematica.

Stiftelsen H.M. Konungens WallenbergsfondFondens ändamål är att främja vetenskaplig forskning och under-visnings- eller studieverksamhet av lands gagnelig innebörd.

Drottning Silvias JubileumsfondBidrag till forskning om barn och handikapp. Grundades 1993.

Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljöFrämja forskning, teknisk utveckling och företagande, som bidrar till uthålligt nyttjande av naturresurserna och bevarande av biologisk mångfald. Grundades 1996.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset StockholmFrimurarnas barnhus grundades i Stockholm 1753 för att hedra den nyfödda Prinsessan Sofia Albertina. Stiftelsen har sedan 1989 haft som inriktning för sin verksamhet att ge stöd till pediatrisk forskning samt till behövande barn och ungdomar.

Konung Oscar II:s StipendiestiftelseÅrlig avkastning utdelas till yngre vetenskapsidkare vid Uppsala universitet som genom vetenskaplig skrift gjort sig mest förtjänt och inger de bästa förhoppningar om fortsatt vetenskaplig författarverksamhet vid universitetet.

Stiftelsen Konung Oscar II:s stipendiumStödja yngre vetenskapsidkare vid Lunds universitet.

Stiftelsen Konung Oscar II:s JubileumsfondMedicinsk forskning rörande and ningsorganens sjukdomar. Ansökningar handhas av Hjärt- och lungfonden. Grundades 1897.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias FrimurarestiftelseStödjer främst vetenskaplig forskning för äldre inom tre huvudområden: nedbrytande hjärnsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar samt omvårdnads- forskning. Grundades 1911.

Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för synskadade (KMA)Vetenskaplig forskning kring synskadade och synskador.

Stiftelsen Konung Gustaf V:s JubileumsfondRadiumhemmets cancerfond. Grundades 1928.

Stiftelsen Konung Gustaf V:s 80-årsfond Främja vetenskaplig forskning rörande reumatism och polio. Grundades 1938.

Stiftelsen Prins Bertils fond för forskning kring internationella marknaderFondens ändamål är att främja forsknings- och utvecklingsarbete vad gäller internationella marknader, till gagn för svensk industri och svensk export.

Stiftelsen Prins Bertils fond för forskning och erfarenhetsutbyte kring internationella marknaderFrämja forskning och erfarenhets-utbyte vid Göteborgs universitet vad gäller internationella marknader.

Konung Carl XVI Gustafs Stiftelse för vetenskaplig forskningStiftelsen har till huvudsakligt ända-mål att främja vetenskaplig forskning eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning. Sedan grundandet har totalt nästan 11 miljoner kronor delats ut, huvud-sakligen till Stockholms Marina Forskningscentrum, Askölaboratoriet.

Drottning Silvias Stiftelse för forskning och utbildningStiftelsen har till huvudsakligt ända-mål att främja vetenskaplig forskning eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning. Sedan grundandet har totalt 6,8 miljoner kronor delats ut, främst för forskning och utbildning inom demensområdet.

Kronprinsessan Victorias Stiftelse för vetenskaplig forskningStiftelsen har till huvudsakligt ända-mål att främja vetenskaplig forskning eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning.

Stiftelsen Silviahemmet Främja vetenskaplig forskning och bedriva vård och utbildning inom demensområdet. Grundades 1996.

HJÄLPVERKSAMHETDen svenska kapitalförvaltningen till förmån för Hospicio Princesa D. Maria AmeliaÄndamålet är att på Madeira vårda äldre personer som lider eller lidit av lungsjukdom, samt att fostra ung domar. Upprinnelsen är en dona-tion från Kejsarinnan av Brasilien Drottning Amelia av Portugal. Systern, Drottning Josefina av Sverige, åtog sig att formalisera stiftelsen och tillgångarna förvaltas av H. M. Konungens Hovförvaltning.

H.M. Konungens Militärhospitals- och MedaljfonderGe understöd till efterlevande make och barn efter avlidna yrkesofficerare av kaptens eller högre tjänstegrad inom försvarsmakten samt efter med dem likställda till försvarsmakten hörande civilmilitära personer.

Stiftelsen Konung Oscar II:s 75-årsminneStiftelsen grundas på en gåva från v. häradshövding Marcus Wallenberg. Avkastningen utdelas årligen till sjöofficerares delegationer med syfte att på ett värdigt sätt kunna uppfylla representationsskyldighet mot utländska gäster. Grundades 1904.

Stiftelsen Drottning Victorias Understödsfond IDisponibel avkastning skall utdelas till på Öland och företrädesvis inom Repplinge socken boende behövande personer.

Stiftelsen Lovö HjälpfondStiftelsen har till ändamål att utöva tillfällig hjälpverksamhet bland behövande barn och sjuka inom Lovö församling, Ekerö pastorat, med företrädesrätt för personer boende på Drottningholm.

Stiftelsen Kungaparets BröllopsfondStöd till utvecklingsprojekt och aktiviteter för grupper av barn och ungdomar med funktionshinder. Grundades 1976.

Stiftelsen HjälpfondenHjälpfonden har till huvudsakligt ändamål att främja vård och upp-fostran av barn, att lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning samt att utöva hjälpverk-samhet bland behövande.

Stiftelsen H.K.H. Prins Oscars HospitalinrättningLämna understöd åt änkor och barn till yrkesofficerare med kaptens grad samt åt yrkesofficerare med högst löjtnants grad.

Stiftelsen Drottningens HospitalkassaBidrag till personer vilka slutat sin militära anställning vid Svea livgarde.

Stiftelsen JosephinahemmetAtt utan vinstsyfte i enlighet med Änkedrottning Josefinas intentioner verka såsom barmhärtighetsinrättning för katoliker, företrädesvis från Stockholmsområdet, utan begräns-ning till vissa familjer eller personer. Driver servicehem i Blackeberg. Grundades 1873.

Stiftelsen Konung Oscar I:s MinneÄndamålet är att utan avseende på trosbekännelse, bereda mindre bemedlade, bildade damer ett gott och fridfullt hem. Driver servicehem i Bagarmossen. Grundades 1876.

Stiftelsen Hertiginnan Thereses MinnesfondFrämja kristen verksamhet bland barn och ungdom företrädesvis i Hagalund, Solna.

Norrbacka-EugeniastiftelsenStiftelsen har till ändamål att under-lätta rörelsehindrades situation genom att lämna understöd för undervisning och utbildning och utöva hjälpverk-samhet. Har sina rötter i en donation från Prinsessan Eugénie.

Konung Oscars och Drottnings Sophias Stiftelse för bekämpande av tuberkulosen i GävleBidrag och stöd till främst lungsjuka patienter i Gävleborgs län.

Stiftelsen Drottning Sophias förenings fondUnderstödjande av svenska arméns och marinens sjukvård. Förvaltas av Svenska Röda korset.


Stiftelsen Drottning Sophias SkyddshemÄndamålet är att lämna vård och skydd åt kvinnor, som straffats för brott eller av polismyndighet varnats för begångna förseelser men lämnade hopp om förbättrad vandel, därest bistånd och ledning bereddes dem.

Stiftelsen Konung Oscar II:s och Drottning Sophias JubileumsfondStödja lungsjuka personer från Stockholms kommun, i anslutning till öppen eller sluten vård vid någon av landstingskommunernas lungmedi-cinska kliniker.

Stiftelsen Konung Oscar II:s och Drottning Sophias Guldbröllops-minneStiftelsen, som tillkommit för att hugfästa minnet av Konung Oscar II:s och Drottning Sophias guldbröllop, har till ändamål att lämna bidrag till social och medicinsk omvårdnad av barn och ungdom, företrädesvis från Stockholm. Grundades 1907.

Stiftelsen Kronprinsessan Victorias ÖrlogshemGenom bidrag verka för att yngre fast anställd militär personal och värnplik-tiga vid flottan i Karlskrona erbjuds möjligheter till fritidsverksamhet av olika slag.

Stiftelsen Drottning Victorias ÖrlogshemI första hand bereda totalförsvars-pliktiga i tjänst en hemtrevlig tillflyktsort med servering och inkvar-tering till förmånliga priser, varvid totalförsvarspliktiga i marinen äger företräde. Driver hotell i Stockholm. Grundades 1908.

Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas MinnesfondInhemska sociala och välgörande ändamål.

Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas LandstormsfondStödja ändamål som rör det frivilliga försvararbetet.

Stiftelsen Drottning Victorias Vilohem på ÖlandÄndamål att uppehålla och förvalta det av Drottning Victoria grundade vilohemmet på Borgholms Kungsgårds område.

Stiftelsen Prins Carls JubileumsfondTill främjande av folkhälsan inom landet. Förvaltas av Svenska Röda korset.

Stiftelsen Drottning Astrids MinneTill främjande av folkhälsan inom landet. Förvaltas av Svenska Röda korset.

Stiftelsen Kungafonden med folket för fosterlandetGenom bidrag lindra eller avhjälpa ekonomiska följdverkningar av sjuk-dom eller skada, som uppkommit vid tjänstgöring inom totalförsvaret.

Prinsessan Sibyllas S:t Martin-stiftelseVerka för lindrande av nöden bland de sämst lottade i samhället, och bland dem särskilt barn och ungdom, och ge understöd till Föreningen S:t Martin.

VÅRD- OCH UNGDOMS VERKSAMHETPrins Carl Gustafs StiftelseHuvudsakligen främja välgörande, sociala, konstnärliga, idrottsliga eller andra kulturella eller eljest allmän-nyttiga ändamål. Särskilt prioriteras verksamhet för barn och ungdomar. Grundades 1946.

Stiftelsen Konung Gustaf V:s 90-årsfondFrämjar ideell ungdomsverksamhet som syftar till att stödja, stärka och utveckla ideell ungdomsverksamhet, i första hand genom ledarutbildning och verksamhet som ger ett erfaren-hetsutbyte eller lärande över gränser. Grundades 1949.

Stiftelsen H.M. Konungens Jubileumsfond för Ungdom i SverigeFrämja barns och ungdoms i Sverige fostran samt att stödja vetenskaplig forskning med anknytning därtill.

Kronprinsessparets StiftelseFrämja god hälsa och motverka utan-förskap bland barn och ungdomar i Sverige. Grundades 2010 som Kronprinsessparets Bröllopsstiftelse.

Stiftelsen Konung Oscar II:s soldathemStiftelsens ändamål är att bedriva öppen fritidsverksamhet för såväl militär som civil ungdom över 16 år. Verksamheten skall vila på en kristen grund enligt Svenska Soldathems-förbundets riktlinjer. Säte i Boden.

Stiftelsen FridhemFörvalta och bevara kulturminnet av Prinsessan Eugénies Fridhem, verka för en fortsättning av prinsessans arbete med praktisk kristendom, anordna konfirmationsläger m. m.

Stiftelsen Prins Gustaf Adolfs och Prinsessan Sibyllas MinnesfondSvensk ungdoms fysiska och psykiska fostran. Grundades 1947.

Mentor InternationalMentor International är en ledande ideell fristående organisation inom arbetet med att förebygga drogan-vändning bland ungdomar.

Mentor Sverige InsamlingsstiftelseMentor är en ideell organisation som har till ändamål att förebygga våld och droganvändning bland barn och ungdomar. Verksamheten är global och projekt bedrivs i ett 70-tal länder. Paraplyorganisationen Mentor Foundation grundades av Drottning Silvia 1994.

Stiftelsen Kronprinsessan Victorias FondFritid och rekreation för barn och ungdomar med funktionshinder och kroniska sjukdomar. Förvaltas av Radiohjälpen. Grundades 1997.

World Childhood FoundationBarns rätt till sin barndom och att arbeta för bättre levnadsvillkor för utsatta och utnyttjade barn. Grundades av Drottning Silvia 1999.

Stiftelsen Global Child ForumSyftar till att skapa ett forum för att öka kunskapen om FN:s konvention om barnets rättigheter, och inspirera fler till att ta initiativ och verka i kon-ventionens anda. Stiftelsen initierades av Kungaparet 2009 som ett projekt inom World Childhood Foundation. Ombildades 2012 till en egen stiftelse och erhöll sitt nuvarande namn 2013.

Drottning Silvias Stiftelse – Care About the ChildrenStiftelsen stödjer svenska och inter - nationella projekt som ger behövande barn god utbildning, vård och omsorg, liksom möjlighet att känna trygghet och glädje under sin uppväxt. Grundades 2013.

Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse Stiftelsen bildades i samband med Prinsparets bröllop 2015. Stiftelsens uppdrag är att arbeta mot hat och mobbning på nätet samt att minska mobbning på grund av dyslexi.

KULTURStiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kulturVerka för befästande och främjande av svensk kulturminnesvård och huma-nistisk forskning med närliggande intresseområden. Grundades 1972.

Stiftelsen H.M. Konung Gustaf VI Adolfs FondFrämja inköp av konstföremål till samlingarna i Nationalmuseum genom Föreningen Nationalmusei Vänner.

Stiftelsen Prins Eugens WaldemarsuddeFörvaltning av egendomen Waldemarsudde och konstsamling-arna testamenterade av Prins Eugen till svenska staten 1947.

Stiftelsen H.K.H. Prins Bertils FrimurarefondStiftelsen har till ändamål att lämna bidrag till iordningställande av bygg-nader och inventarier, främst sådana av kulturhistoriskt värde, tillhörande Svenska Frimurare Orden (SFMO) eller dess loger och brödraföreningar.

UTBILDNINGStiftelsen H.M. Konungens MilitärfondMedlen används för utdelning av stipendier – i regel två – till förtjänta elever som genomgått högre kurs vid Militärhögskolan.

Stiftelsen Herman Friedländers MilitärstipendiumUtdelning av resestipendier till officerare för studieresor utomlands.

Stiftelsen Borgrättsfondernas StipendiefondStipendier till studerande, födda i Stockholm eller i Småland, och inskrivna vid Uppsala universitet.

Stiftelsen Drottning Victorias Fond för uppmuntran av trädgårdsodling och biskötsel på ÖlandPremier till personer på Öland, som med lust och intresse samt på ett efter-följansvärt sätt ägnat sig åt och driver trädgårdsodling eller biskötsel.

Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse Ungt LedarskapAtt främja ungdomars utbildning i ledarskap utifrån de värderingar som kommer till uttryck i scoutrörelsen. Grundades 2006.

Stiftelsen Kronprinsessan Margarets MinneStiftelsen har till huvudsakligt ändamål att främja utbildning av barnavårds-lärare, ekonomiföreståndare, hushålls- och textillärare vid Uppsala universitet.

Stiftelsen Drottningens central-kommittés fond för sköterske-utbildningenAvkastningen skall användas till att ge bidrag till utbildning i katastrof-medicin vid Sophiahemmet.

Prinsessan Christinas Stiftelse för studerande vid Sophiahemmets sjuksköterskeskolaGenom stipendier stödja välförtjänta studerande vid Sophiahemmets sjuksköterskeskola, bland annat för praktik utomlands, samt stödja undervisningen.

Prins Bertils och Prinsessan Lilians IdrottsstiftelseStiftelsens ändamål är att främja svensk idrott genom stipendier till ledare och instruktörer för deras vidareutbildning.

Stiftelsen Prins Bertils fond för svensk industriell och teknisk integration i EuropaAtt stödja åtgärder i form av seminarier, studier och resor initierade av Kungl. Ingenjörsveten-skaps akademien. Dessa skall ägna att stärka svensk industris kompetens.

Stiftelsen Prins Bertils 80-årsfondStödja och främja Sverige-Amerika Stiftelsens långsiktiga arbete. Grundades 1992.

På Hovets hemsida kungahuset.se/stiftelser kan du läsa mer om stiftel-serna och deras policy samt ta del av aktuell information.

De Kungl. Stiftelserna – historiens djup

för framtidens kunnande

www.kungahuset.se

” framtiden kommer med nya utmaningar. Våra stiftelser stödjer ändamål som bidrar till att förverkliga goda idéer för en bättre värld.”

Broschyren är producerad av Kungl. Hovstaterna i sam

arbete med N

ils Johan Tjärnlund och Creation. Tryck: Ö

stertälje tryckeri, 2017.

Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse lyfter upp aktuella samhällsfrågor som berör många människor. Ett prioriterat område

är att jobba mot kränkningar, hat och mobbning på nätet. Stiftelsen har bland annat tagit initiativ till podcasten Jakten på likes med

programledarna Isa Galvan och Linnea Holst. På bilden ser vi Prinsparet vid inspelningen av podden, som vänder sig till föräldrar med

kunskap och redskap som gör det lättare att prata med barn om sociala medier. Förhoppningen är att Stiftelsens arbete ska bidra till en

bättre nätetik och en framtid där barn och unga utvecklar goda relationer på nätet. Läs mer på www.prinsparetsstiftelse.se

Foto

: Hen

rik G

arlö

v

de kungl. stiftelserna...de kungl. stiftelserna goda idéer för en bättre värld ”en kommer med...

Documents