Ume University

This is an accepted version of a paper published in Varia: Svenska vapenhistoriskasllskapets tidskrift.

Citation for the published paper:Hansson, J. (2012)"De svensk-norska frsken med en ny revolver r 1877"Varia: Svenska vapenhistoriska sllskapets tidskrift, (1): 35-52

Access to the published version may require subscription.

Permanent link to this version:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67474

http://umu.diva-portal.org

De svensk-norska frsken med en ny revolver r 1877.

Inledning

Under 1800-talet skedde en snabb utveckling av skjutvapnen som blev bde effektivare, enklare att

handha och ven enklare att tillverka. Fltmssigheten kade allts samtidigt som priset minskade.

P grund av innovationerna var det drfr vrdefullt fr de olika staternas krigsmakter att ta del av

varandras erfarenheter, samt att genomfra ordentliga frsk infr varje nyanskaffning av vapen.

Sdana frsk sker i Sverige under hela 1800-talet och under perioden samlar man information om

de andra nationernas bevpning, och tankarna bakom denna. Denna artikel studerar endast ett

begrnsat utsnitt av dessa frsk: revolverfrsken som ingick i det arbete som 1877 rs Svensk-

Norska handeldvapenskommitt genomfrde med start samma r. Kommittns betnkande finns

arkiverat hos Krigsarkivet. Den del som behandlar frgorna om revolvern utgr en mindre del, ett 30

tal sidor vilka r numrerade.1 Utver kommittns arbete har ven artiklar i Kungliga

krigsvetenskapsakademiens tidskrift fr ren 1870 till och med 1890 studerats fr denna artikel.

Krigsvetenskapsakademiens tidskrift har kunnat ge ytterligare inblickar i hur man under 1870- och

1880-talen resonerade kring sidovapen ssom revolvrar, sablar och dess anvndning i den svenska

hren.

Artikeln beskriver frsken utifrn kllmaterialet och i slutet diskuteras ven kommittns

resonemang om revolvern samt deras slutliga frordande av ett specifikt vapen. ven om

revolvrarnas funktion kommenteras vill jag hnvisa den intresserade av revolvrarna som sdana till

andra texter: Arne Thells artiklar i Armmuseums rsbcker eller de mer populrt hllna artiklarna

om de svenska revolvrarna som publicerats i den svenska Vapentidningen eller ngon av de

internationella tidskrifterna.2 I dessa mer tekniska texter ges knappt ngot utrymme till frgor om

varfr eller p vilka grunder ett specifikt skjutvapen valts av krigsmakten. Denna artikel tillfr sledes

kunskaper om hur olika vapen testades under 1800-talets slut, samt hur handeldvapenskommittn

argumenterade fr olika vapen, till de kunskaper om vapnens funktion som tidigare publicerats i olika

sammanhang.

Ett stt att beskriva den svenska krigsmaktens bevpning under 1800-talets sista r r att sga att

man fljde med de strre staternas modernisering. I Sverige bevpnades huvuddelen av infanteriet

med patronladdat gevr av Remingtons modell r 1867 och cylinderrepetergevr av Mausers modell

r 1896. Bda vapensystemen lg i fas med de som anvndes i till exempel Storbritannien,

Preussen/Tyskland eller USA.3 Vad det gller sidobevpningen, det vill sga revolvrar till officerare

1 KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877.

2 Se till exempel Arne Thell, Revolver M/1871 fr svenska kavalleriet, i Meddelande/Armmuseum, r 1988, s.

161-196; Gran Linder, Funktionsskerheten sjlv: Historik armrevolver 1871, Vapentidningen: Skandinaviens ledande magasin fr jgare, skyttar & samlare, nr. 17, Stockholm: 2010, s. 68-70. 3 Under 1860-talet var USA och Storbritanniens armer bevpnade med Springfield respektive Sniders gevr

vilka bda var mynningsladdare som konverterats till bakladdare. Preussens infanterigevr var Dreyses tndnlsgevr fram till 1871. P 1890-talet hade Tysklands, USAs och Storbritanniens armer gevr av fljande modeller: Mausers, Krag-Jrgensen samt Lee-Enfield. Samtliga gevr under 1860-talet motsvarade de svenska vapnen till funktion. 1890-talets gevr, samtliga av typen cylinderrepeter, var motsvariga bde i funktion och prestanda.

och annan personal utan behov av det lnga och tunga armgevret, finns ocks likheter med de

strre staternas utrustning. Skillnaderna r dock strre n d det gller huvudbevpningen.4 Dessa

skillnaders orsak kan sknjas i kommittns arbete och artiklarna i Krigsvetenskapsakademiens

tidskrift. De andra staternas bevpning under denna tid och resonemangen bakom deras bevpning

ligger dock utanfr denna underskning, vars avsikt r att beskriva frsken med en revolver till de

svenska och norska krigsmakterna i slutet av 1800-talet, samt i ngon mn frska frklara varfr ett

visst vapen frordades.

Revolverfrsken

Svensk-Norska handeldvapenskommittn r 1877 hade att besvara tta frgor gllande gevr, karbin

och revolver fr de svenska respektive norska hrarna. Frgorna om gevret gnades mest

uppmrksamhet av kommittn och mycket grundliga frsk gjordes. Resultatet frn dessa visades i

tabeller, diagram och text. Huvuddragen av dessa frsk terfinns i Kungliga

krigsvetenskapsakademiens tidskrift r 1878.5 Karbin- och revolverfrsken ingr inte i den

tidskriftens texter. Uppdraget gllande revolvern formulerades i dessa tv likartade frgor:

1. Uppfyller den nu varande revolvern sitt ndaml, eller br en ny modell revolver

antagas?

2. Da man efter i Norge anstillede frsg har fundet den fr det svenska kavaleri antagne

revolvermodel af 1871 hensigtsmssig, vil Komiten have at udtale sig om hvorvidt der

efter de i Sverige gjorte erfaringer er grund til att foreslaa nogen forandring i

konstruktionen af denne pistol eller af dens ammunition.

For saavidt Kommitten finder saadan forandring ndvendig eller maatte komme til at

foretrkke en af de vrige i Norge eller i Sverige frsgte revolversystemer, bliver

fuldstndigt frslag til konstruktions-bestemmelser for revolverpistolen og dens

ammunition at fremstte.6

Arbetet brjade med att kommittn tog del av tidigare genomfrda frsk i Norge och Sverige 1870,

1875, 1876.7 Dessa frsk utredde den svenska kavallerirevolverns (m/1871) styrkor och svagheter i

4 Likheterna r kanske strst mellan Sveriges samt Frankrikes och Rysslands utrustning eftersom den svenska

revolvern av 1863 rs modell var lika en fransk, och svl Ryssland som Sverige vid sekelskiftet 1900 var utrustade med varianter p den Belgiska Nagantrevolvern. Medan USA, Storbritannien och Tyskland fortsatte med sina grova revolverkalibrar med dimensioner omkring 11 mm under lng tid, gick Sverige i stllet mot en finare 7,5 mm kaliber fr 1887 rs Nagantrevolver, likas Ryssland. Se Paul S. Scarlata, Though simple and solid, the M1895 Nagant revolver was obsolete when Russia adopted it. Military History, Vol. 22, Jun 2005, s. 24, 80-81. 5 Kungliga Krigsvetenskapsakedemiens handlingar och tidskrift 1878, s. 345-360, 385-409, 417-440.

6 Fritt versatt: Efter frsk som genomfrts i Norge har man funnit den av det svenska kavalleriet antagna

revolvermodellen frn 1871 som lmplig ska kommitteen uttala sig om huruvida det i Sverige gjorts erfarenheter som r till grund fr att fresl ngon frndring i pistolens konstruktion eller av dess ammunition. Om kommittn finner sdan frndring ndvndig eller kan komma att fresl en av de andra i Norge eller i Sverige prvade revolversystemen, blir det aktuellt att fresl konstruktionsbestmmelser fr revolverpistolen och dess ammunition. KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877, s. 230. 7 Rapporterna var ett utltande frn 1870 rs Vapen- och befstningskommitts vapen avdelning, en rapport

frn 1875 frn Norska gevrkomissionen samt tv rapporter frn 1876: en frn Norska gevrkommissionen och en svensk rapport frn ljtnanterna Holmberg och Lagerbring. KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877, 231f.

jmfrelse med Lefaucheuxs franska, respektive Steigers tyska konstruktioner. Enligt kommittn

1877 fann de norska och svenska frsken att de franska eller tyska konstruktionerna inte var bttre

n den svenska. Steigers revolver har enligt texten bara ett vertag gentemot kavallerirevolver

m/1871, den var ngot mer trffsker. Revolver m/1871 befanns dock ha tillrcklig precision fr att

fungera som det nrstridsvapen kommittn ansg att det var. Ett citat ur 1876 rs svenska frsk,

vilket terges i ett utltande av den Svensk-Norska handeldvapenskommittn r 1877, visar att

trffskerheten inte tillmttes ngon strre betydelse:

Jemfras vapnens 100% trffytor med kroppsytan af en stende man, s finnes, att

nnu p 100 fot8 alla afskjutna kulor bra trffa brstkorgen, om lmplig sigtpunkt

anvndes.9

De norska frsken med den svenska m/1871 revolvern var allts positiva. Inte heller hade ngot av

de frband som utrustats med den svenska M/1871 revolvern ngra negativa erfarenheter av denna

efter att ha anvnt den ett par r. Trots att kavallerirevolvern allts ansgs vara duglig, ven i

jmfrelse med andra vapen, framfrdes argument fr att genomfra nya frsk. Det handlade

framfr allt om att f ett smidigare vapen genom att minska dess kaliber. En patronkula med kaliber

om ca 9 mm ansgs medfra flackare kulbana och ett behndigare format n den 11 mm kula som

m/1871 revolvern hade. Vidare hade man funnit att en belgisk revolver av Warnants system skulle

kunna tnkas vara lttare att anvnda och minst lika bra som m/1871 rs revolver. Drfr kom

ytterligare frsk tillstnd och d inkluderades ven tv amerikanska vapen: Merwin Hulberts (11

mm) samt Smith och Wessons (10,66 mm) modeller.10

Trffskerhetsskjutningen

De frsta frsken som redovisas i utltandet r trffskerhetsskjutningen. Med hjlp av sandsck

skts serier frn 10 meter upp till 70 meter med den svenska m/1871 och Smith och Wesson. Medan

Merwin Hulbert inte skts p lngre hll n 50 genomfrdes frsk med Warnant upp till 90 meter.

Den svenska revolvern skts med bde den ordinarie ammunitionen och med patroner som laddat

med engelskt krut. Frsken med det engelska krutet genomfrdes eftersom det var starkare och

allts inte behvde packas lika hrt i patronen, ngot som inte ansgs vara frdelaktigt. ven till de

vriga revolvrarna anvndes patroner laddade med engelskt krut. Till Warnant-revolvern inkptes

patroner som Eley tillverkade medan de amerikanska vapnens patroner laddades med Curtis och

Harvey krut vid Mariebergs ammunitionsfabrik.11 Ammunitionstillgngen begrnsade frsken med

de bda amerikanska revolvrarna och drfr anvndes endast Warnants revolver p 90 meter. Den

svenska revolverns trffbild var s pass stor redan vid 70 meter att fortsatta frsk inte ansgs vara

ndvndiga. Dessutom ansgs det praktiska avstndet fr revolvern redan uppntt.

8 100 fot motsvarar 30 meter.

9 KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877, s. 234

10 Utver dessa vapen ingick inledningsvis en revolver med 8 mm kaliber. Detta bedmdes dock p ett tidigt

stadium inte vara ndvndigt att inkludera i studien eftersom det inte skulle vara vare sig lttare, eller mindre n en revolver med grvre kaliber. 11

KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877, s. 239

Kommittn fann att p avstnd upp till 40 meter fanns inga avgrande skillnader mellan de olika

revolvrarnas kulbanor, men drefter var de bda amerikanska vapnens kulbanor flackare n de

vrigas. Vad det gller trffskerheten rangordnades revolvrarna enligt fljande: Smith och Wesson,

Merwin Hulbert, Warnant och slutligen m/1871. Det konstaterades dock att samtliga har god

precision upp till 20 meter och att det r endast marginella skillnader p 30 metersavstndet

trffbilden hller sig inom en kvadratfot.12 Drefter r m/1871 smre n de vriga vapnen. Frsket

med det engelska krutet fll allts inte ut som man frvntat sig vare sig kulbana eller trffskerhet

frbttrades, tvrt om.

En revolver som ska anvndas fr militrt bruk behver bde trffskerhet och viss verkan hos det

ml som ska bekmpas. Samtliga vapen befanns ha god genomtrngningsfrmga och allts vara

tillrckligt kraftiga fr sin uppgift, man skrev till exempel att Warnant-revolverns kulor kunde sl

igenom furuplankor med en tums tjocklek.13 Kommittn var frvisso intresserad av att revolvern

skulle ha en kraftig patron, men de bda revolvrarna frn USA ansgs vara allt fr kraftiga. Man

menade att rekylen i de bda amerikanska vapnen var besvrande och ngon frminskad variant av

de bda systemen ansgs inte bli aktuell frutsatt att patronen behlls. De europeiska revolvrarna

ansgs ha en rekyl som kunde hanteras ven i en mindre modell av samma system och med samma

patron.

Tillfrlitlighet och handhavande

Revolvrarnas mekanik bedmdes i positiva ordalag, alla beskrivs som plitliga, funktionella samt

enkla att handha. Kommittn utfrde dock inga mer omfattande tillfrlitlighetsprov med den svenska

m/1871 revolvern eller de tv revolvrarna frn USA.14 Warnants revolver var allts den enda vars

tillfrlitlighet testades ingende. Man skt 1000 skott under en dag utan avbrott fr ngot annat n

fr omladdning och avkylning. Vapnets sjlvspnningsfunktion anvndes och endast pipan

rengjordes, men trots detta uppstod inga avbrott i eldgivningen.15 Detta frsk visade att vapnet

fungerade vl, och att det var ltt att anvnda, ngot som beskrivs p detta stt:

Samme man skt utan std samtliga 1000 skotten och ehuru hans hgra hand

genom anvndandet av sjlvspnningen trttades, var anstrngningen dock icke

strre, n att han obehindradt [sic], kunde fortstta, till dess att det uppgifna antalet

patroner frbrukats.16

Eftersom Warnant revolvern ansgs i grunden vara mycket lik den svenska m/1871, och denna

befunnits vara mycket tillfrlitlig, genomfrdes inte heller ngra andra frsk med den belgiska

revolvern.

Inte bara revolvrarnas tillfrlitlighet utan ven patronernas var av intresse fr kommitteen. Vad det

gllde de svenska patronernas funktionalitet fanns inget att anmrka p, endast en av de

svensktillverkade patron fungerade inte. Det svenska krutet ansgs dremot vara av lg kvalitet. Det

12

En fot = ca 30 cm. 13

En tum= ca 25,4 mm. 14

De amerikanska revolvrarna testades inte med hnvisning till ammunitionsbrist samt att man kunnat bilda sig en uppfattning under trffskerhetsproven. Den svenska m/1871 ansgs vara grundligt utvrderad tidigare. 15

Med sjlvspnning avses det som idag ven i svenska texter benmns double action, det vill sga att revolvern avfyras och en ny patron frs i lge enbart genom att vapnets avtryckare anvnds. 16

KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877, s. 244.

ansgs behva packas fr hrt och det smutsade mer n vriga krut. Vidare ppekade man att de

svenska patronhylsorna inte tillverkades p samma stt som andra staters, utan p ett mer

komplicerat och omodernt stt. Patronerna till de amerikanska revolvrarna hade inledningsvis fel hos

tndhattarna, men d dessa bytts ut frsvann problemen. Den belgiska revolverns patroner

uppvisade en del felaktigheter. Ngra av dem var endera fr lite laddade eller laddade med skadat

krut. Vidare hade ngra patroner demolerats i samband med kulans isttande och var drfr

obrukbara.

Kommitteen fann att den svenska m/1871 och den belgiska Warnant-revolvern ska frordas utifrn

de kunskaper man inhmtat gllande tillfrlitlighet under de egna frsken, samt genom tidigare

genomfrda frsk i Sverige och Norge. Eftersom kommitteen endast genomfrt praktiska frsk

med den belgiska revolvern frlitar man sig i hg grad p tidigare tester samt p den bild av

funktionaliteten som de fr genom att studera vapnens konstruktion. Medan m/1871 och Warnant

har f delar har de andra tv mnga delar. De ansgs dessutom vara komplicerade till sin tillverkning.

Till Warnant revolverns frdel lyfts srskilt fram att dess mekanism endast bestr av sex delar, trots

att det r en sjlvspnnarmekanism.

Gllande handhavande och tillfrlitlighet fste man uppmrksamhet vid hur tillverkarna p olika stt

lst problemet med att stta ut avfyrade hylsor ur sina respektive patronlgen fr att senare kunna

ifra en ny patron. Kommitteen fann att de bda revolvrarna frn USA hade mer komplicerade

lsningar p detta och att de dessutom gjorde revolvrarna svagare till sin konstruktion n de

europeiska revolvrarna.17 Vidare ansgs Smith och Wessons samt Merwin Hulberts revolvrar krva av

anvndaren att denne var mer noggrann vid omladdning av dessa revolvrar n d de europeiska

revolvrarna hanterades. Genom att revolvrarna frn USA var mer komplicerat konstruerade krvdes

ven strre frtrogenhet med vapnet fr att kunna genomfra daglig vrd. Warnants revolver

framhlls som srskilt ltt att hantera eftersom det var mjligt att ta isr vapnet utan strre

mekanisk skicklighet.18 Ngon skillnad gllande vapnens skringar finns inte, de tillmpar alla ngon

form av system med halvspnn av hanen som skring. Warnant-revolvern avviker dock ngot

eftersom den efter avfyrning och att avtryckaren slppts automatiskt stter hanen i halvspnn.

Trots att vapnens funktion r freml fr underskningen kommenteras ven deras estetiska

egenskaper av kommitteen. Den svenska m/1871 anses inte ha samma kvaliteter som de vriga. De

bda revolvrarna frn USA beskrivs dremot i positiva ordalag:

Med afseende p yttre form, prydlighet och arbetets fullndning st de amerikanska

framfr de andra revolvrarne i synnerhet den svenska. Warnants revolver r mycket

vl arbetad, men eger dock icke den fullndning som utmrker de amerikanska

revolvrarne.19

Kommitteen och det slutliga frslaget

17

KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877, s. 248. 18

I beskrivningen konstateras till exempel att endast en skruv behver lossas fr att kunna komma t hela mekanismen som kan tas isr och termonteras med blotta fingrarne. KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877, s. 250. 19

KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877, s. 251.

D kommittn hade som en del av sitt uppdrag att utreda huruvida den svenska revolvern stod sig i

konkurrens med andra konstruktioner redovisar man noggrant sin uppfattning om det vapnet.

Kommittn anser det svenska vapnet vara dugligt fr den roll man anser att den ska ha, ett

nrstridsvapen.20 Trffskerhet och funktion anses vara tillfredsstllande och konstruktionen som

sdan str inte Warnants system lngt efter. Den svenska revolverns fltmssighet anses vara god,

ven om den r tung.21 Efter de frsk man genomfrt och den vriga informationen man samlat in

kan kommitteen konstatera att Warnants revolver, samt m/1871 r att fredra framfr de vriga.22

Warnant revolverns dubbelspnnarfunktion betraktades inte som en frdelaktig funktion. Tvrt om

hade man frskrat sig om att revolvern skulle g att infrskaffa med enkelspnning, eller med en

mjlighet att sprra dubbelspnningsfunktionen.23 Motiv fr detta frslag till frndring var att

sjlvspnningen skulle krva strre frsiktighet av anvndaren, det vill sga trupp i allmnhet n

enkelspnning. Kommitteen medger dock att dubbelspnningsfunktionen har vissa frdelar, och att

om revolvern ska tilldelas officerare s kan man tnka sig att ven dubbelspnnare tillts.

Eftersom den svenska revolvern m/1871 var tyngre och strre n Warnants modell, framfr allt

beroende p den svenska revolverns 11 mm patron, fann kommitteen att Warnants mekanism

slutligen skulle frordas. Utver storleken ansgs ven Warnant revolvern billigare i inkp n ngot

av alternativen. Man nskade dock att den revolver som eventuellt skulle infrskaffas skulle ha

mindre kaliber n vad den prvade Warnant revolvern hade: 9,0 mm i stllet fr 9,2 mm patron.

Genom en reducerad kaliber p patronen skulle viktskillnaden bli nnu strre. Vidare skrev

kommitteen att man anser sig kunna frorda en klenare kaliber trots att ngon sdan inte ingtt i

frsken. Tidigare prvningar med Steigers 9,0 mm revolver samt en 8 mm revolver visade inget som

skulle franleda misstanke om att ngon skillnad i prestanda skulle uppst.

Ett problem som kommitteen frutsg var att om dess frslag om en 9,0 mm Warnant revolver skulle

antas skulle det finnas tv olika slags revolvrar, med skilda patroner i Sverige fr en tid framver.

Detta bekymmer ansgs dock vara av ringa karaktr eftersom skjutvapnen av detta slag inte ansgs

anvndas i ngon strre omfattning under krig, ngot som exemplifieras med att de ryska

revolvrarna avfyrades i genomsnitt 5,42 skott under det rysk-turkiska kriget 1877-1878.24 Det

betonas att problemet med tv typer av revolverpatroner inte br f avgra vilken revolver som ska

inkpas. Lmpligheten br i stllet avgras av kriterier som exempelvis vikt samt storlek. Kommitteen

understryker att den inte har till uppgift att sga ngot om nr den nya revolvern ska infrskaffas,

men att man vill se att marknadens mest ndamlsenliga revolver kps in det vill sga den som

anses vara lmpligast i flt. Man vill inte att man tar hnsyn till att det kan finnas ldre modeller som

kan anvndas.

20

Att revolvern skulle brukas fr nrstrid skrivs ut i kommittarbetet, en uppfattning som delas i till exempel C.M. Bjrnstjerna, Ytterligare ngra ord om kavaleriets bevpning och sabelhuggning. Kungliga Krigsvetenskapsakedemiens handlingar och tidskrift 1879, s. 379-383. 21

Endast Merwin Hulberts revolver r tyngre av de vapen som ingick i frsken. 22

KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877, s. 255. 23

Meddelande drom hade erhllits frn de som gde patentet och tillverkade revolvern: Scholdberg och Gadet i Lige. KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877, s. 255f. Samtidigt som man sger sig ha ett sdant lfte skriver man ett par sidor senare att man frskt f fram revolvrar enligt de specifikationer man nskar, men utan resultat. Det anses vara frst d en strre bestllning grs som man kan f de nskade frndringarna till stnd. S. 259f 24

KrA, Svensk-Norska handeldvapenkommittn 1877, s. 261.

Kommitteen avrundade sitt utltande genom att konstatera att de bda frgorna som man tilldelats

kunde besvaras p samma stt, allts att m/1871 var att betrakta som ett anvndbart vapen. Den

svenska revolvern ansgs allts vara i klass med utlndska modeller, men att det belgiska

Warnantsystemets hade frdelaktigare storlek och vikt, vilket gjorde att den revolvern frordades

dock med en mindre kaliber.

Varfr Warnant?

I kommittns utltande argumenteras det fr att en belgisk revolver av Warnants system br antas,

och att denna br bestllas i enkelspnnarvariant och i 9,0 mm kaliber. De frmsta orsakerna till

detta r Warnants enkelhet, smidiga format och dess trffskerhet. Drtill framhlls att den troligen

fr ett frdelaktigt pris. Kommittns argumentation framstr som rimlig d det gller storleken p

vapnet, samt den belgiska revolverns enkelhet gllande sktsel och anvndning. D det gller

trffskerhet, tillfrlitlighet samt patronens kraft r det svrare att acceptera argumenten.

Revolvrarna frn USA prvades inte lika utfrligt med det ngot ihliga argumentet att

ammunitionen inte rckte till sdana tester. Dessutom hade deras patroner bde flackare kulbana

och strre kraft. Kommittn lyfter dock fram nackdelen med de kraftigare patronerna: deras rekyl.

Utifrn problemen med rekylen konstateras att det inte skulle g att minska storleken p vapnen

frutsatt att patronen behlls. Att spekulera i hur en mindre revolver av ngot av de amerikanska

fabrikaten, med en klenare kaliber, skulle ha sttt sig jmfrt med Warnants verkar inte ha varit

intressant. Dremot ingav man sig grna i spekulationer om frdelar med en Warnant revolver av

enkelspnnarmekanism och i 9,0 mm kaliber, vilket allts skulle ha krvt en enkom konstruktion efter

kommittns nskeml. Att det skulle ha varit fullt mjligt att ha inkluderat amerikanska revolvrar

med klenare kaliber i frsken, om man s hade nskat kommenterades inte.25

Warnant revolvern frordades allts efter frsk som inte var helt rttvisa mot konkurrenterna och

dr det frmsta argumentet var att det var en smidig revolver som var enkel att handskas med. Att

spekulera i orsakerna till att denna tillverkare frdes fram som det bsta alternativet krver att

kllmaterialet lmnas fr antaganden. Det r nmligen troligt att Merwin Hulbert samt Smith och

Wesson revolvrarna ansgs vara olmpliga kp eftersom de brukades av Ryssland och att man hade

insikter i de svrigheter som skulle kunna uppst fr en liten kund som Sverige. Om man skulle

hamna i en situation dr Sverige och den strre kunden Ryssland behvde vapen eller delar skulle

den senare statens order troligen behandlas frst. Vidare skedde dessa frsk i en tid d den belgiska

vapenindustrin expanderade stort. Fabrikerna i Liege konkurrerade ut tillverkarna i USA frn den

ryska marknaden i slutet av 1800-talet och detta troligen p grund av de belgiska innovationerna

samt kvaliteten p deras arbete, och mjligen ven p grund av att de gav erbjudanden som var

ekonomiskt frmnliga. Det r allts fullt mjligt att det i de svenska frsken togs hnsyn till inte

bara till vapnens funktion och verkan, utan ven till ekonomiska faktorer, ngot som inte hrde till

uppdraget. Ett tecken p att de ekonomiska frgorna var viktiga, trots att man inte hade dessa p sitt

bord var att man menade att den svenska m/1871 var ett vapen som trots sin storlek och lga

trffskerhet var jmfrbart med de vriga.

25

S vl Smith och Wessons som Merwin, Hulbert och co. eller Colts revolvrar frn 1870-talet fanns i ett otal kalibrar frn ca 5,6 mm till dryga 11 mm.

Trots kommittns arbete med att prva olika revolvrar fattades aldrig ngot beslut om att infrskaffa

en revolver av Warnants system.26 I stllet valde man, som kommittn troligen befarade, en lsning

dr den tidigare m/1863 konverterades frn stift- till centralantnd 11 mm patron lika m/1871

revolverns. Frst i och med m/1887 finns en modern revolver fr armns officerare. Denna revolver

av Nagants tillverkning r tmligen lik Warnants i mnga avseenden och med sin 7, 5 mm patron r

den i linje med vad 1877 rs handeldvapenkommitt frordade.

Filosofie doktor, Johan Hansson

johan.hansson@historia.umu.se

26

Fr det danska rytteriet blev Warnant revolvern dock inkpt under 1880-talet. D med dubbelspnnarfunktion. Se: http://www.ordonnanzrevolver.de/daenemark.shtml [111012]