delsboverkstaden€¦ · delsbo socken är en av hälsinglands äldsta kulturbygder belägen vid...
TRANSCRIPT
.
DELSBOVERKSTADEN - en satellit till SÖ V
ackert belägen vid de stora Dellensjöarna, mellan Hudiksvall och Ljusdal, ligger sedan 1962 L M Ericssons Delsboverkstad (DO).
I en vit tvåvåningsbyggnad med partier av rott fasadtegel och på en verkstadsyta om ca 3 600 kvadratmeter arbetar i dag 178 kvinnor och 48 män med monteringsarbete och syning av bi. a. strömförsörjningskabel.
Organisatoriskt utgör DO en avdelning (Vt 68) inom Söderhamnsfabriken med verkstadsingenjör Kurt Ladig som ansvarig chef från SÖ och verkmästare Tore Hedberg som platschef. Arne Djärv och Börje Mårtensson tjänstgör som förmän vid Delsboverkstaden.
Huvudprodukten är samtalsräknaren, dvs. den lilla apparat i telefonstationerna som obevekligt talar om hur mycket vi ringer och därmed också ger besked om hur stora telefonräkningarna ska bli.
Den övriga produktionen omfattar multipelmattor, omkastare, stativbalkar och nätmateriel.
Mejeri blev verkstad Söderhamnsfabr iken, som startade sin verksamhet 1948 med en arbetsstyrka på 250 personer (nu är man uppe i nära 1 100) tillfördes efter hand allt flera produkter . Trots utbyggnader stod det 1961 klart att man måste se sig om
efter nya lokaler. Då det var svårt med bostäder i Söderhamn gällde det att hitta en. satellitverkstad i en Hälsingeort med tillräckligt med folk som kunde börja hos L M E .
Delsbo valdes så småningom efter bi. a. en helhjärtad insats av kommu-
Ovan: platschefen Tore Hedberg haller i en kassett med hundra samtalsräknare av den s.k. kort-korta typen under diskussion med verkmästare Ivar Rohdin, SÖ, samt verkstadens ingenjör Kurt Ladig, som är placerad i Söderhamn.
T. v.: den stora monteringshallen i övervåningen i tillbyggnaden av år 1963. Här monteras främst samtalsräknarna samt utförs kahelsyning.
Nedan: fröken Anita From justerar och kontrollerar räknare. Hon har varit drygt fem år vid DO, och tycker att det är ett trevligt jobb hon håller på med.
130
Delsbo socken är en av Hälsinglands äldsta kulturbygder belägen vid landskapets största insjöar. Norra och Södra Dellen. Man har en gammal kyrka (1S92—1893) i form av en treskeppig bysantinsk basilika, och en sällsynt vacker klockstapel (bild t.h.). En fomgård i närheten av en gammal kullplats omfattar ett antal intressanta äldre byggnader och vill man se gamla fäbodar finns sådana lätt tillgängliga via skogsbilvägnätet.
I socknen bor ungefär 4 300 människor som visserligen har ett hett hälsingeblod, men som för den sakens skull inte tar fram kniven för att lösa varierande problem. Det tillhör en förgången tid. Nu engagerar sig socknen bi. a. i ett stort bostadsbyggande — med många pensionärsbostäder — och i att uppföra ett industrihus om 2 500 m2. — Vi är mycket glada över all de styrande i socknen alltid engagerat sig så kraftfullt för vår verkstad, säger platschefen vid DO verkmästare Tore Hedberg. Nyligen skaffade man t.ex. fram en AMS-barack på »nolltid», då vi talade om alt vi hade bekymmer med enkelrum för ny personal.
Dels! sällsy k lock
liar en nt vacker stapel.
nen — byamännen gick t. ex. runt i gårdarna och hörde sig för om intresset hos befolkningen för verkstadsarbetet . Resultatet blev positivt, och då man hade en f.d. mejerilokal om ca 1 000 m 2
att erbjuda kunde, efter en omfat tande ombyggnad av lokalen, produkt ionen starta i slutet av 1962. Men redan innan fanns en mindre tillverkning omfat tande nätmateriel i Ede , några km därifrån.
Året därpå, 1963, gjordes en utbyggnad på drygt 2 000 m2 och då fick också D O sin stora produkt — samtalsräknaren.
1964 flyttades arbete t med multipelmattor från SÖ till Delsbo och den 15 december 1967 monterades den första »kort-korta» samtalsräknaren i verkstaden. Produkt ionen har dessutom under hand spätts på med olika typer av nätmateriel.
Den "kort-korta" I övre våningen i t i l lbyggnaden monteras på två lines den lilla samtalsräk
naren, som döpts till den »kort-korta» av folket vid D O . Den är endast 38X27 X 5 0 mm stor och registrerar 99999 impulser innan den slår om till 0. Jämförd med den andra betydligt större mätaren , som man fortfarande monterar här, är den »kort-korta» något mera arbetsvän-lig, dvs. den är lätt att montera och justera.
Avläsningen i telefonstationen sker f.ö. fotografiskt med en kamera som monterad på en liten vagn glider upp utefter panelerna där alla räknare sitter samlade.
Förnämlig kabelsyning Kabelsyningen ligger i samma lokal där monteringen av räknarna sker. Damerna som syr kabel är kända för att arbeta noggrant och effektivt. Spec, lödningsarbetet kräver stor uppmärksamhet , då man inte skalar t r ådändarna utan löder genom plasten. De typer av kablar man syr här innehåller dessutom ett försvarligt antal enkelledare.
T. v.: I DO sys bi a. strömförsörjnings-kabel. Damerna är mycket skickliga med det många gånger ganska komplicerade arbetet. Platschefen Hedberg ger f. ö. mycket »rosor» åt arbetskraften överallt inom verkstaden.
T. h.: I f. d. mejeriet ligger bi. a. lines för montering av omkastare och 30-stegsvälja-ren.
Fritidsaktiviteter Straxt utanför verkstaden ligger Delsbo idrottsplats, där många korpfotbollsmatcher genomförts , och längre bort i socknen finns en fin sporthall , som används flitigt av personalen. Till våren skall en simhall stå klar med såväl inom-som utomhusbassäng.
Fotboll, hockey-bockey, badminton samt skidor tillhör de sporter man främst bedriver. Dessutom anordnar fritidskommittén en del utflykter och andra tillställningar. Populär är den årligen återkommande fisketävlingen, då någon av traktens många fiskrika sjöar invaderas av fiskesugna abborrpimplare .
Damen till vänster heter fröken Irene Ramh, och har arbetat vid verkstaden sedan starten. Hon är från Delsbo och håller på med att förse plintar till säkringslister med kontaktskruv.
Bilden i mitten visar fröken Majhild Forss under arbete med den större typen samtalsräknare. Hon är ganska ny vid verkstaden, och kommer från Forsa, som ligger drygt två mil från Delsbo mot Hudiksvall.
En som varit med från begynnelsen här i Delsbo är Konrad Wilhelmsson. Han jobbade tidigare på mejeriet med smör-tillverkning och tog alltså stegel direkt över till verkstadsarbetet i lokalen. — Det är verkligen helt annorlunda att som nu sitta och justera omkastare mot det | gamla tunga knoget i mejeriet, säger han. F. ö. så har jag bakom mig på bandet en annan »mejerist», säger han, fröken Elin Olsson, som en gång i tiden var kontorist här.
131
Kablar av plast för höga spänningar och "stormsäkra" hängkablar A ir den tekniska utvecklingen inom kabelomradet gar tramat med
stormsteg kunde verkligen konstateras på mässan »ELFACK 69» som hölls i Göteborg under oktober månad. SKV (Sieverts Kabel
verk) visade i en stor monter upp sitt program som bi. a. innehåller nya plastkablar för höga spänningar, hängkablar som står emot det mesta i vind-styrkeväg, en kabelskåpsserie som är mycket »säkerhetsvänlig», och ett inhemskt armatursystem med kopplingsdosor i explosionsskyddat utförande.
Sikatenkablar
Den snabba utvecklingen inom plastka-belområdet korn bi. a. till uttryck i Sieverts Kabelverks utställning på ELFACK 69. Den senaste nyheten på området är Sikatenkablarnas ökade användning inom högre spänningsområden, där de nu i allt större utsträckning ersätter oljekablarna.
Detta innebär framför allt lägre anläggningskostnader då man slipper en hel del sådana tillbehör som expanderkam-mare, avstängningsmuffar och stoppmuffar. Vikten hos kablarna har reducerats till ca en tredjedel.
Sieverts Kabelverk har nu en etablerad, tillgänglig och kommersiellt användbar teknik för spänningar upp till 72 kV för dessa kablar. För närvarande är siktet inställt på spänningar upp till 145 kV,
där man redan natt långt i utvecklingsarbetet.
Nytt hangkabelsystem
I VAST-Vattenfalls regi- har SKV utlört en hel del provanläggningar med den nya hängkabeln ALUS. Den senaste stormens härjningar visade att de anläggningar som utförts med denna kabel och med SKV:s patentsökta upphängnings-don fungerade utan några störningar trots ett stort antal trädfällningar.
Nya kabelskäp
Sieverts Kabelverk visade också för första gången en serie nya kabelskåp. Målsättningen vid konstruktionen av dessa skap har framför allt varit att så långt det är möjligt eliminera riskerna
Denna hängkabel, ÄLVS, är belastad med en tusenkilos vikt. Den liar under 50 dygn inte glidit i fästena, som är av SKV:s paten-terade konstruktion.
SKV:s nya kabelskäp ger bi. a. en ökad personsäkerhet.
för personskador vid arbete under spänning. Detta har åstadkommits genom att man förenklat fastsättningen av säkringsapparater och övriga tillbehör. Ur säkerhetssynpunkt bör man även notera att säkringsapparater finns att få utförda som säkringslastbrytare och att skåpen
Sikatenkabeln kommer i allt större utsträckning att ersätta inte bara massakablar utan även oljekablar.
132
U TV EC KL INGSRA DEN - för samordning av tekniskt arbete
U nder september månad samlades för första gången koncernens utvecklingsråd jämte observatörer
för gemensamma överläggningar i Stockholm.
Det gällde den här gången enbart »switching»-folk som på hotell Apollonia upplevde en intensiv vecka med föredrag, informationer och diskussioner om den
tekniska utvecklingen inom gruppens ansvarsområde.
Start 1966 Utvecklingsråden korn till år 1966 och utgör organ för samordning av det tekniska arbetet inom koncernen i avsikt att åstadkomma en lämplig fördelning av detsamma och ett optimalt utnyttjande av de tekniska resurserna.
TD ordförande Utvecklingsråd har bildats mellan moderbolaget och sådant koncernföretag som har en betydande teknisk verksamhet.
Vid utvecklingsrådens möte i Stockliolm under september som liölls på hotell Apollonia var en utställning anordnad under ett par dagar i hotellets foajé. Ovan t. v.: herrar N-G. Themner, LMD i Danmark, S. Lin-denhäll, TIM i Mexiko, samt G. Bull frän EPA i Australien studerar olika jackar. Nedan t. v. ses tekn. dir. G. Svala, NEC, intressera sig för ett multipelkopplingsrelä. Nedan t. h. granskas olika jackar av fr. v. herrar G. Estival och Y. Mevel, bada från STE i Frankrike, A. van Bruggen, ETM i Holland, samt J-M. Elalon, från STE.
Sammanträden brukar hållas två gånger om året, det ena sammanträdet hålls hos aktuellt koncernföretag.
I ett utvecklingsråd ingår personer som har inflytande ifråga om sättet för de tekniska uppgifternas handläggning. Från koncernledningen ingår TD Christian Ja-cobxus som ordförande.
Vad behandlas inom raden? I de anvisningar som finns för rådens verksamhet sägs att vid rådens sammanträden skall omfattningen av koncernföretagets tekniska resurser behandlas. Man skall studera möjligheterna till förläggning av tekniskt arbete till koncernföretaget. Råden skall även följa det tekniska arbetet hos koncernföretaget.
En viktig uppgift för råden är att förmedla information till koncernens företag om aktuell teknik inom telekommunikationsområdet.
De beslut som fattas utgör rekommendationer till ledningen av berört företag eller division.
F. n. finns tekniska utvecklingsråd hos EPA i Australien, STE i Frankrike, FAT i Italien, EBN i Norge, NEC och United Utilities i USA.
är försedda med isolering i rygg och gavlar. Höljet har fått en ny utformning genom att skåpdörren är ledad vid sin nedre kant och utåtfallande. Den är dessutom lätt löstagbar vid arbete i skåpet.
Nytt system för armatur Systemet är utfört i glasfiberarmerad alkylpressmassa och omfattar två huvudtyper av dosor. En väsentlig nyhet är att
dosorna är utrustade med vridbara märk-brickor, vilket vid inkoppling i ett trefas-system gör det möjligt att på ett enkelt satt kontrollera att jämn belastningsfördelning erhålls.
Systemet omfattar tre huvudtyper av armaturer — klass O, strilsäkert utförande, — klass II, damm- och vattentätt utförande och klass Xh explosionsskyddat utförande. Av intresse här är att man
fått ett inhemskt armatursystem med kopplingsdosor i explosionsskyddat utförande.
Kabelstegar och muffar
SKV visade också ett par typer av kabelstegar av vilka Mini-stegen är en helt ny konstruktion. Vidare är muffprogrammet helt omarbetat och utvidgat för alla kabeltyper.
133
En premiär
LME:s fabrikschefer från hela världen på stort upplagd konferens i Sverige
a . nder 10 dagar i oktober befann sig flertalet av koncernens fabrikschefer med ställföreträdare
på en stort upplagd informations- och utbildningskonferens i Midsommarkransen. Det var första gången man dragit samman denna personalkategori för bi. a. penetrering av gemensamma problem inom tillverkningen.
Större delen av de tio dagarna tillbringade deltagarna på HF med att lyssna på föresläsningar av informativ karaktär, med diskussioner samt med smärre visningar av bi. a. produktionstekniska hjälpmedel.
Tre dagar åtgick för besök i fabrikerna i Söderhamn, Visby och Ronneby.
Ekonomiska frågor, t. ex. budgetering och kalkylering, behandlades utförligt liksom de organisatoriska problemen i produktionen. Materialkontroll, kvalitetsfrågor, standardiseringsfrågor, utgjorde några av de många ämnen som togs upp under konferensen.
Kontakten frågade några deltagare vad mötet främst givit i utbyte.
— Framförallt upptäcker man vid samtal med kollegorna på andra fabriker att produktions- och effektivitetsökningen är stor över hela koncernen. Vad som för bara några år sedan betraktades som fina siffror är i dag inte mycket att skryta med, säger Arne Spongberg från LME i Australien.
Karl-Erik Eriksson hos TIM i Mexiko tycker att det mest givande under konferensen har varit den kännedom som erhållits betr. andra fabrikers problem t. ex. sådana som berör den löpande uppföljningen av produktionen.
För Alvar Engdahl, LME i Spanien, har den del av konferensen som behand-
Bilden ovan visar produktionsdirektör Arne Mo/din i mitten tillsammans med t. v. fabrikschefen vid LME.s franska dotterbolag STE Jacques Duprez, och t. h. övering. Håkan Ledin, HF/DpU, som var konferensens huvudorganisatör.
Fr. v. fabrikscheferna Arne Spångberg, Australien, Alvar Engdahl, Spanien, samt Karl-Erik Eriksson, Mexiko.
Bilderna t. h. togs i SÖ-verkstaden. Överst följer fabrikschefen T. Yde-Andersen från GNT Automatic A/S i Norge fru Astrid Erikssons monteringsarbete vid ett band på avd. 51. Nederst är det fabrikschefen vid LME i Finland Pertti Lehto som följer herr Gunder Wikströms arbete på samma avd.
Bilden nedan är frän besöket i Ronnebyverkstaden och provplatsen för BDD-stativ.
lat planering, budgetering och ekonomi givit mest.
134
Italien och Frankrike Ingenjör Ragnar Hellberg, Df, kommer efter bolagsstämmorna i de italienska företagen i april 1970 att efterträda direktör Arvid Westling som bolagets förtroendeman i dessa företag med placering i Rom.
Dessutom ingår ingenjör Hellberg i direktionskommittén i STE (Société Francaise des Té-léfones Ericsson) från och med den 24 oktober 1969 med uppgift att följa detta företags verksamhet samt fungera som
Ragnar Hellberg
kontaktman mellan moderbolaget och STE.
Chefen för X/K till Direktionsavd. DI Med anledning av den växande omfattningen av arbetet med internationella licensavtal tillträder ingenjör Italo Balbo, f. n. X/KC, den 1 december 1969 en nyinrättad befattning inom Direktionsavdelningen för licensfrågor. DI.
Fr.o.m. den 1 december 1969 och tills vidare uppehåller ingenjör Alvar Olsson, X/KfC, även befattningen som X/KC.
Italo Balbo
I utlandstjänst Ingenjör Bengt Alm tjänstgör sedan den 29 oktober 1969 i Australien som stf fabrikschef vid A.E.E. Capacitors Pty. Ltd.
Herr Yngve Hammarberg har påbörjat korttidsuppdrag i Brasilien.*
Herr Ulf Jernström har påbörjat korttidsuppdrag i Brasilien.*
Herr Erik Johansson har påbörjat korttidsuppdrag i Brasilien.*
Ingenjör Lars Johansson har påbörjat uppdrag i Tunisien.*
Ingenjör Stig Johansson är sedan den 25 september 1969 installationschef för IAF-projekt i Irak.
Tekniker Henning Nielsen har återvänt efter avslutat uppdrag i Ryssland.*
Ingenjör Lars Nilsson har påbörjat uppdrag i Libanon.*
Herr Bo Norlander har påbörjat korttidsupppdrag i Brasilien.*
Ingenjör Thomas O'Neill har återvänt efter avslutat uppdrag i Zambia.*
Ingenjör Tobias Rawet är sedan den 6 oktober 1969 anställd vid avd. Dpu. Han kommer närmast från en tjänst som planeringschef vid Ericsson do Brasil.
Ingenjör Antal Ritzl har påbörjat uppdrag i Kenya.*
Ingenjör Lennart Sandström har återvänt efter avslutat uppdrag i Spanien.*
Ingenjör Bertil Schewenius har återvänt efter avslutat uppdrag i Ecuador.*
Ingenjör Johan Schiisseleder har återvänt efter avslutat uppdrag i Ecuador.*
Ingenjör Martin Svenning har återvänt till Sverige efter tjänstgöring i Spanien. Han är sedan den 1 oktober 1969 vid KA för Dpu:s räkning t.o.m. den 31 december 1969.
Ingenjör Carleric Svärd har under pågående kontraktsperiod
LM: a re belönade av civilförsvaret
Stockholms lans civilförsvarsförbund samt Södermanlands lans civilförsvarsförbund höll årsmöten den 28 oktober i resp. Graninge Stiftsgård och i Nyköpingshus.
En hel del förtjänsttecken utdelades till förtjänta LM:are.
I Stiftsgården fick dir. Nils Kallerman, HF, samt verk-skyddskonsulent Tage Sjöström, HF, förbundets guldmedalj, och
disp. Nils Eklöv, KV, samt ing. Arthur Olofsson, HF, dess silvermedalj. Förbundsordförande landshövding Allan Nordenstam skötte utdelningen.
I Nyköpingshus erhöll disp. Bertil Fagerholt, KH, förbundets hedersplakett i silver, och ingenjör Sven Jönsson, KH, dess silvermedalj. Landshövding Ossian Sehlstedt officerade.
Mentalhälsokompanjen
Cirkelstart nästa år I Kontakten 2/69 informerade bolagets förtroendeläkare, Nils Masreliez, om avsikten med den sedan en tid tillbaka pågående mentalhälsokampanjen. Kampanjen syftar bi. a. till att skapa ökad trivsel på vara arbetsplatser. Hittills har det hållits ett antal förberedande länskonferenser, men i fortsättningen kommer kampanjen i huvudsak
att genomföras i form av studiecirklar på arbetsplatser och i organisationer.
På L M Ericsson har man vid vissa enheter redan beslutat om påbörjande av studiecirklar i början av 1970. Kontakten kommer att följa upp och ytterligare informera om studiecirkelverksamheten i kommande nummer.
flyttat från Brasilien till Ecuador.*
Herr Jan Tedenholt har påbörjat korttidsuppdrag i Brasilien.*
Ingenjör Berth Thul har tidigare tjänstgjort i Pakistan. Fr.o.m. den 4 mars 1969 är han placerad i Thailand.
Ingenjör Stephen Walsch har återvänt efter avslutat uppdrag i Zambia.*
Ingenjör Gyula Weisz har påbörjat uppdrag i Saudi Arabien.*
Herr Hans Wcsterståhl har tjänstgjort i Colombia. Sedan den 24 augusti 1969 är han pla
cerad i Argentina som nättekniker.
Tekniker Robert Wharton har påbörjat uppdrag i Filippinerna.*
Ingenjör Ove Wistemar tjänstgör vid Ericsson do Brasil, Brasilien, sedan den 30 september 1969, som försäljningsingenjör.
Herr Benny Zetterström har påbörjat ett uppdrag i Brasilien.*
Tekniker Oiva Öster har påbörjat ett uppdrag i Thailand.*
Ingenjör Rolf Österlund har påbörjat ett uppdrag i Holland.* * X/I-personal.
135
Ökat samarbete utlandsbolagen-X/I X/I har fått i uppdrag att följa upp installationsverksamheten vid dotterbolagen i utlandet och därvid hjälpa till art införa de rutiner, som tillämpas i X/I:s verksamhet i Sverige och utlandet beträffande offert- och orderkalkyler, planering och ar-betsrapportering. Dessutom skall X/I i större utsträckning än tidigare tillse att dotterbolagen får del av rationaliseringen på installationssidan.
X/I kommer också fr. o. m. den 1.1.1970 att som säljande instans förse även dotterbolagens montage med verktyg. I begreppet verktyg inneslutes alla hjälpmedel för montage och provning.
Ny sektion För att klara de nya uppgifterna har organiserats en ny sektion, X/Ix, med Stig Garhult som chef. På X/Ix ligger även all utbildning för X/I-området samlad.
Två beredningsgrupper Den stora anhopningen av arbete i utlandet har gjort det nödvändigt att förse X/Iu med två beredningsgrupper för utlandsmontagen.
När det gäller verktygssidan skall X/I:s nuvarande förråd i Örby tjänstgöra som buffertlager, returinstans och reparationsverkstad.
Utbildning i samråd Utbildningsverksamheten på X/I sker i samråd med Dkt och
X/Yu. Den omfattar såväl kunder som LME-personal inom området för montage och underhåll — ingenjörer, arbetsledare, montörer. För närvarande är tyngdpunkten inom utbildningen lagd på AKE-system, där 15 man är under utbildning.
Månadsvis kostnadsrapportering Tack vare ett till orderkalkylerna anpassat manuellt redovisningssystem får X/I månadsvisa rapporter över uppkomna kostnader (även för utlandet) så att man omkring den 15:e i påföljande månad har en jämförelse mellan orderkalkyl och verklig kostnad. Det ekonomiska utfallet jämföres med utfört arbete, som också rapporteras i ett synkront system.
FRÅN FÖRETAGS
NÄMNDERNA Huvudfabriken
Order Bland större order, som inkommit sedan föregående sammanträde kan nämnas beställningar på stationsutrustning från Mexiko, Brasilien, Ecuador, Finland, Italien och Libanon. Från Ecuador har också beställts Dialog och kabel. Order på privatväxlar har inkommit från USA, Kanada och Storbritannien. Från Televerket har beställts telefonapparater, terminalutrustningar samt utrustning för utökning av ett antal 500-väljarstationer.
De väsentligaste motgångarna sedan föregående sammanträde är två förlorade anbudstävlingar — en i Irak och en i Australien. I den sistnämnda tävlingen, som gällde en ny intertur-
banstation för Sidney, deltog LME med det nya AKE-syste-met.
Verkstaden Beträffande läget i verkstaden omtalades att man måste anstränga produktionsresurserna hårt för att klara den produktionsökning som budgeterats för HF:s planeringsområde.
Bland nya maskinbeställningar nämndes en revolverstans-press. Ytterligare maskinbeställningar planeras inom den närmaste tiden.
Den nya layouten för verkstaden är ännu ej fastställd, men sannolikt kommer det att ske fortsatta utflyttningar av tillverkning till landsorten. Viss del av balktillverkningen flyttas till Ronneby och eventuellt kommer ytterligare en del tillverkning att
På uppdrag av det statliga telefondriftsföretaget Empresa de Teléfo-nos de Bogota (ETB) i Colombia utför LME en total ändring av närmare 3 000 register. Arbetet bedrivs i industriell skala av inhemsk personal, och utförs huvudsakligen av kvinnor.
Första besökare i fabriken var ledningen från ETB. På bilden ses fr. v. Sr Holger Pahde, Dr Alvaro Eslava, Dr Manuel Franco, Dr Alvaro Camargo, Dr Miguel Meija Börda, samtliga från ETB. Dr Börda är chef för telefon-driftsbolaget. Chefen för Ericsson de Colombia Valdemar Henriksson kommer därnäst med ing. Gunnar Rehnqvist t. h. om sig.
Dagsläget 'A'M-•iåSfiViS,
En påtaglig konjunkturförbättring startade i Sverige under fjärde kvartalet i fjol som fortsatt under första halvåret i år. Vid halvårsskiftet 1969 karakteriserades det ekonomiska läget således av en tilltagande ökning av såväl efterfrågan som produktion. Drivande krafter bakom denna utveckling har varit framförallt exporten och sannolikt också de privata investeringarna.
Hur konjunkturen kommer att utvecklas i Sverige under den närmaste framtiden synes huvudsakligen bero på den inom landet förda ekonomiska politiken, närmare bestämt kreditpolitiken. Den sedan slutet av februari 1969 successivt skärpta kreditpolitiken, huvudsakligen i form av räntehöjningar och åtgärder som kraftigt begränsar affärsbankernas kreditgivning, har nu resulterat i nästan totalstopp för affärsbankernas utlåning till andra ändamål än bostadsbyggande. Diskontot har inte varit så högt sedan september 1931. Riksbanken har motiverat sina åtgärder med framförallt det kraftiga valutautflödet som under första hälften av 1969 uppgick till inte mindre än 1 700 miljoner kronor.
LME:s goda likviditet, dvs. stora kassa- och banktillgångar, skyddar på kortare sikt från skadeverkningar på grund av de minskade lånemöjligheterna. Ett högt internationellt ränteläge och försämrade lånemöjligheter kan emellertid göra att kunderna måste uppskjuta sina investeringar, dvs. beställningar. Eftersom kunderna ofta arbetar med relativt fasta långfristiga planer, och LME:s försäljning är spridd på många länder, vars variationer-kan utjämna varandra, räknar man dock f. n. inte med någon allvarligare dämpning i orderingången.
136
behöva — ^ — hamn. Delar av lastbilsparken kommer att flyttas till Centrallagret vid årsskiftet. Så småningom räknar man med att genom en radiocentral dirigera dessa bilar från Centrallagret.
Den ökning av produktionen som skall ske inom den närmaste tiden kan nödvändiggöra vissa omflyttningar på verkstaden innan nästa företagsnämndssammanträde. Verkstadschefen kommer i så fall att kontakta verkstadsklubbens ordförande innan flyttningarna äger rum.
De undersökningar man måste göra för att utröna hur man på bästa satt skall utm ttja utrymmet i verkstaden ger ibland upphov till felaktiga rykten om förestående flyttningar. Det vore önskvärt om nämndens ledamöter kunde medverka till att sådana rykten i god tid dementeras.
Från verkstadsklubbens sida framfördes önskemål om att klubben fick ta del i planeringen av layouten för verkstaden.
Nya regler för förslagsverksamheten Det redogjordes för ett förslag till ändring av ersättningsreglerna i förslagsverksamheten som förslagskommittéerna enats om att framlägga i företagsnämnden för godkännande.
Ändringarna innebär i huvudsak att för sådana förslag, som medför minskade kostnader för materiel och/eller arbete, skall vid beräkningen av den årliga besparingen även medtagas ett pålägg på 30 % av arbetslön för sociala kostnader. Vidare har belöningsreglerna för sådana förslag, där någon besparing ej kan beräknas, ändrats såtillvida att ersättningens storlek bedöms efter en s. k. ersättningsskala.
Efter en kort diskussion angående bi. a. bestämmelserna om att som investering ej skall räknas eget arbete som erfordras för ernående av besparingen beslöt nämnden att godkänna de nya reglerna för förslagsverksamheten vid Huvudfabriken.
Verkstadens förslagskommitté har sedan föregående nämnd-sammanträde behandlat 21 nya och 1 bordlagt förslag. Av dessa belönades 11 förslag med sammanlagt 3 235 kronor, 3 bordlades och 8 avslogs. Följande förslagsställare belönades med belopp från 500 kronor: « L - S . Ekbäck, Vt 03, med 500
kronor för förslag till ändrad fastsättning av motordel och växellåda till lindningsma-skin.
HN. Andersson, Vt 36, med 650 kronor för förslag till ny konstruktion av spårklipp-
för kontaktfjädrar.
• E. Schelin, Vt 17, med 675 kronor för förslag till införande av ny inställningsanordning till tvä bakelitfräs-maskiner.
Från kontorens förslagskommitté rapporterades att man vid sammanträde den 15 september 1969 behandlat 13 förslag, varav 6 belönades med sammanlagt 1 250 kronor, 2 bordlades och 5 avslogs. Följande förslagsställare belönades med högre belopp:
• Arne Holmborg, X/BstC med 500 kronor för förslag till mätsticka för specificerings-arbete.
• Anna-Lisa Carlsson, T/Krr, med 500 kronor för förslag till förenkling och tidsbesparing vid registrering av ritningskopior.
Rapport från personalvårdskommittén Vid kommitténs senaste sammanträde diskuterades avdelning Dh/A:s flyttning till Timotejen, alkohol- och narkotikakommitténs arbetsrutiner, mentalhälso-kampanjen och personalstatistik. Man berörde också i korthet omhändertagandet av pryoele-ver, introduktion av nyanställda samt personalkonsulentens arbetsrutiner. Sistnämnda frågor
Forts på nästa sida.
T-utrustning tillverkas lokalt i Brasilien LME:s styrelse beslöt den 18 augusti att lokal tillverkning av T-utrustning i Brasilien skall startas. Til lverkningen kommer till att börja med att ske i den gamla matsalen i Säo José dos Campos och skall ledas av två svenska T-ingcnjörer. Den första materielen kommer att skickas för provning redan i slutet av året.
Åbo ger LME stororder L M Ericsson har inom loppet av tre är erhållit två beställningar på datamaskinstyrda telefonstationer från finska teleförvaltningar.
Kontraktet för den senaste beställningen tecknades nyligen i Åbo slott mellan representanter för Åbo Stads Tekniska Verk-Telefonverket, och L M Ericssons finska dotterbolag, O/Y L M Ericsson AB.
Beställningen, som har ett totalt värde av 12,2 Mkr, omfattar leverans och installation av en
datamaskinstyrd telefoncentral med 8 000 abonnentlinjer och ett antal förmedlingslinjer för Åbo stad samt tre centraler av annan typ för Åbos förorter. Ordern är den största som LME erhållit från en lokal telefonförvaltning i Finland.
L M Ericson erhöll 1966 en beställning från finska Post- och Telegrafstyrelsen på en datamaskinstyrd telefonstation för Helsingfors för förmedling av både nationell och internationell trafik.
Kontor/Data 69
LM S-Fåtölj som slog
Fåtöljen enligt Paul Ströyer
Att bland 121 utställare på en mässa av sådana dimensioner som Kontor/Data 69 locka besökaren att stanna upp inför de exponerade föremålen är inte lätt. LMS lyckades dock genom att i monterns mitt placera en svart och pampig FÅTÖLJ, ett tekniskt underverk vars uppgift var att ge en vision av framtidens kontor. Där kunde man med hjälp av telefonen i alla
dess varianter (lågtalande med trådlös lur, högtalande, bildtelefon o s v ) sitta i sin bekväma fåtölj och sköta sitt jobb på rationellast möjliga satt. Bildtelefonens skärm kunde kopplas över till en dator som i ljusskrift gav behövlig information i form av siffror, kurvor etc. Den papperslösa arbetsplatsen var därmed ett faktum.
DKB (LM Ericsson Data AB) deltog även i årjts kontorsmässa. Huvudvikten lades på demonstration av olika typer dataterminaler.
137
LMS Centrallager i Oskarshamn
B yngst an vn jur del nya centrallagret. Per-Bertil Janson, LMS' ID, passade på alt kliva upp i förarhytten till en grävskopa. Ivriga alt hjälpa till var också fr.v. Olle Swartz, Erik Liselius och Sven Nyström.
I början på september skedde byggstarten för L M Ericsson Tclematcricl AB:s 9 000 nr' stora centrallager i Oskarshamn. Inflyttningen beräknas till sensommaren nästa år.
En av orsakerna till att LMS anlägger lagret i denna stad hänger samman med att produktionen i Oskarshamnsfabriken till 90 procent utgörs av LMS-produkter. Det är huvudsakligen växlar och apparater för snabbtelefonsystem, men också produkter för ljuddistribution och DY A-underställ. Från början av 1970 kommer även brandalarmcentraler att tillverkas vid OS.
Logistiksektionen Denna sektion som håller på att byggas upp inom LMS kommer att förläggas i Oskarshamn. Den administrativa delen av
Eksjö får Rifa-fabrik Eksjö får en ny industri, troligen redan i höst. Det är AB Rifa i Gränna som öppnar en filial som skall sysselsätta omkring 35 personer, varav många kvinnor. Överenskommelse har träffats mellan företagets ledning och de kommunala myndigheterna i Eksjö.
Orsaken till att företaget lägger en filial till Eksjö är att AB Rifa har svårt att expandera i Gränna på grund av bristen på arbetskraft. Eksjö stad ställer lokaler till förfogande.
RIF tillverkar huvudsakligen elektrolytkondensatorer.
personalen kommer att flytta ned till smålandsstaden vid månadsskiftet januari/februari 1970.
För att de som berörs av flyttningen till Oskarshamn skulle kunna bilda sig en uppfattning om den nya bostadsorten bjöd LMS i somras på en resa till staden. Det var sex tjänstemän med familjer som bi. a. visades OS-fabriken, informerades av representanter för staden om dess möjligheter att skaffa bostäder, ordna skolundervisning. etc.
Jättehibiscusen som går anda upp i taket hittar man på HF/Vt 37. Den ömme vårdaren är uppsättare Kurt Bergens, som har fullt sjå med att pe den törstiga blott 5-åriga växten tillräckligt med vatten.
NÄMNDERN«
forts, från föregående sida
kommer att tas upp på nytt vid ett kommande sammanträde.
Av den personalstatistik kommittén diskuterade visades ett diagram över avgången bland arbetare och tjänstemän inom moderbolaget samt ett antal tabeller över sjukfrånvaron pa HF och i moderbolaget. En tabell utvisade sjukfrånvaron matt i procent av normal schematid. en annan sjukfrånvaron uppdelad på åldersgrupper och antal dagar och i en tredje jämfördes verklig och standardberäknad sjukfrånvaro för olika fabriksenheter.
Det meddelades att även frånvaro på grund av olycksfall medräknas i sjukfrånvarostatistiken, men att frånvaron på grund av olycksfall relativt sett är så pass ringa att den har mycket liten betydelse för totalsiffrorna.
Man ansåg att företaget i dessa tider av brist på arbetskraft bör ge de personer som säger upp sig möjlighet att pröva på andra arbetsuppgifter i stället för att kanske bara låta vederbörande sluta och ersätta honom med en nyanställd.
Ordf. medgav att verkstadsledningen nu när personalbehovet är stort bör uppmärksamma möjligheterna till omplacering innan en anhållan om uppsägning verkställes.
Kampanjen »Mentalhälsa i arbetslivet» Inledningsvis visades en stillfilm i vilken presenterades de problemkomplex som kampanjen behandlar. Därefter redogjordes för ett i personalvårdskommittén utarbetat förslag till uppläggning av den i kampanjen ingående studiecirkel verksamheten. Förslaget innebär bi. a. att cirkelindelningen bor ske vertikalt, dvs. deltagarna i respektive studiecirkel bor tillhöra samma avdelning (Vt 27, X/B etc). När gruppindelningen är fastställd anordnas utbildning av cirkelledare och verksamheten igångsattes i slutet av januari 1970. Under kursens gång bör om möjligt hållas en eller flera gemensamma sammankomster.
Förslaget om s. k. vertikalt indelade cirklar gav upphov till en livlig diskussion i vilken verkstadsklubben framhöll att varje cirkel bör innehålla personal från både verkstad och kontor. Man betonade särskilt betydelsen av deltagande av planerings- och metodingenjörer i studiecirklarna på verkstaden. An-
z z———-- igen bör ske avdelningsvis eftersom man befarade att det annars skulle bli ett betydligt mindre deltagarantal. Det beslöts att det skulle ordnas både avdelningsvisa och s. k. blandade cirklar.
Vid nästa sammanträde i personalvårdskommittén skall ett konkret förslag presenteras på hur personalen skall informeras om studiecirklarna.
Planeringssystemet EXCESS Planeringssystemet EXCESS används för att planera det tekniska arbetet på kontoren inom X-divisionen. Liknande system finns också på Ml- och T-divi-sionerna.
System EXCESS ger enligt en sammanfattning som lämnades i nämnden information om följande:
• föreliggande uppdrag per instans
• bedömd arbetsvolym samt beräknad genomloppstid per uppdrag och instans
• långsiktig beläggning på upp-dragshandläggande instanser (resursfördelning)
ii centraliserad samordning av resurser och tidsättning av start- och färd/gt/dpunkler för i systemet bearbetade uppdrag
• upparbetad tid samt förändringar av start- resp. färdigtidpunkt per uppdrag och instans (uppföljning)
• arbetstidens fördelning på total tid per instans (statistik)
W total kostnadsuppskattning och kostnadsuppföljning.
Anställda inom moderföretaget Antalet anställda inom moderbolaget exkl. städpersonal, byggnadsarbetare och gårdsfolk har sedan årets början och fram till i slutet av augusti ökat från 17 346 till 17 664, dvs med 318 personer. Tjänstemannasidan har ökat från 6 523 till 6 591 och kollektivsidan från 10 823 till 11 073.
ÖR-fabriken 26/8
Lokala dagsläget Angående det lokala dagsläget omtalades att det nya förrådet nu helt tagits i anspråk. Den nya lastkajen har fått mycket beröm av expertis.
Enligt den nya budgeten skall LM-koncernen öka sin reläsats-produktion betydligt. För ÖR.s del innebär det att tillverknings-
138
takten L 13 % högre.
Personalbussen Örebro— Karlskoga Beträffande ersättningen för bussförbindelse mellan Örebro och Karlskoga har myndigheterna fortfarande inte visat intresse att nå en överenskommelse med ÖR. ÖR finansierar förbindelsen t. o. m. augusti månad. Man skall nu först förhandla med bussbolaget och sedan presentera Örebro stad en utredning, som visar att projektet är mycket lönsamt för samhället. Eventuellt kommer man också att ta kontakt med Arbetsmarknadsstyrelsen, eftersom det nu är två år sedan ärendet togs upp med Länsarbetsnämnden och denna ännu icke har kunnat slutbehandla frågan.
Läkare anställd Till läkarmottagningen i Domus-huset har Örebro stad nu lyckats engagera en läkare med erforderlig utbildning i industrihälsovård. Flera andra företag har anmält sitt intresse för att deltaga i projektet med gemensamma läkarmottagningar.
Betr. personalomsättningen Trots en ökad personalomsättning har antalet anställda vid ÖR stigit något sedan föregående sammanträde och uppgår nu, exkl. G/Av b. till över 400.
Ordf. redogjorde för personalomsättningen under första halvåret 1969. Mellan den 1.1. och 30.6.1969 slutade totalt 66 kvinnor och 28 män. Av kvinnorna var 29 i åldern 20—25 år och för männen var motsvarande siffra 13. Cirka 35 % av kvinnorna och över 50 % av männen har varit anställda i över ett år. Det oftast förekommande skälet för avgången var bland kvinnor vard av hemmavarande barn och bland männen annat arbete eller yrke. Endast 1 kvinna och 2 man uppgav att de ej trivdes med arbetet och arbetsförhållandena. Under samma tidsperiod nyanställdes 89 kvinnor och 47 man, varför antalet anställda således ökade med samanlagt 42 personer. Av de nyanställda var 68 av kvinnorna och 26 av männen under 30 år.
Ordf. orienterade bi. a. om de åtgärder som har diskuterats för att få fler arbetssökande till ÖR. I Vivallaområdet planerar man att skicka ut en inbjudan till samtliga hushåll om att familjer med släktingar och bekanta är välkomna till ÖR på studiebesök och kaffe någon söndagseftermiddag.
Information om Kabelverkets utveckling Sedan KV:s sammanslagning med SKV:s telekabelavdelning nu beslutats och börjat genomföras kommer KV:s tekniska avdelning som ju blir gemensam för hela telekabeldivisionen att efterhand fä större resurser för utvecklingsarbete, samtidigt som ett större område skall täckas. Informationen vid detta sammanträde rör dock endast sådant som gäller Älvsjö och i några fall Hudiksvall.
Ett mer direkt samarbete med Televerket i fråga om kabelutveckling har kommit i gäng i år, och man hoppas alt det skall möjliggöra snabbare provning av nya idéer och underlätta omsättningen av dem i praktiken.
Ny plastjordkabel Det största objektet för teknisk utveckling i år är den nya plastjordkabeln med isolering av cellulär polyeten och fyllning med vaselin. Den nya kabeln är fullständigt vattentät och ger därigenom stora fördelar i form av bättre driftsäkerhet och mindre underhäll. Nackdelen är främst det smetiga arbetet vid inkoppling och skarvning och där återstår en del problem att lösa.
Parallellt med arbetet på va-selinfyllda kablar görs också försök att finna någon annan, icke smetig, metod att göra kablar vattentäta.
Kabelmantlar av plast Det stora arbetet med kabelmantlar av plast i stället för bly på papperskablarna, som pågått några år, är ännu inte avslutat trots att PME (EPAL) nu är standard och en stor del av den grova kabeln Utföres med fukt-barriärmantel av aluminiumfolie och polyeten.
På senaste tiden har tillkommit en annan tillämpning av fuktbarriärmanteln, som består av en klenkoaxialtub med fukt-barriärmantel och utanpå denna en ratt vidlyftig armering.
KV har också arbetat vidare på samma princip med PVC i stället för polyeten, bi. a. för att i samarbete med SKV få fram ett konkurrenskraftigt alternativ till PVC-skyddad blymantel på vissa starkströmsledningar. En tillämpning inom Älvsjös område kommer antagligen att bli en Al-PVC-mantel på den klena brandalarmkabeln i stället för bly.
För kablar som behöver ett kraftigare skydd än fuktbarriär-
Forts. på nästa sida.
Mannen bakom verket är konstnären Lurar Dimitrijevic som under oktober och november ställde ut vid HF, KV, och i Bollmora. Han kallar sitt alster som hängde i stora tj.mannamatsalen för »Föremål i rörelse» och vill med teckningen i svart och vitt försöka framhäva kontrasten mellan den gumla och nya liden: pä arkaisk pergament ror sig maskindelar i en dynamisk ström. Två kontrasterande element sammanförda i en idé!
Lazar Dimitrijevic är född i Jugoslavien 1935, men numera gift och bosatt i Stockholm. Efter åtta års studier vid Konstakademin i Belgrad korn han 1965 som hospitant (en som följer undervisningen) till professor Lundquist vid Akademin i Stockholm. Han har förutom deltagande i samlingsutställningar häft en hel del egna utställningar hl. a. i Belgrad, Stockholm, Norrköping, Gävle, Halmstad och Karlskrona. Recensionerna har överlag varit mycket positiva. Så här skriver en tidning efter utställningen i Gävle. »Han är en målare med en sensibel känsla för färgen — en målare som identifierar sig med tystnaden i människans isolering. Dimitrijevic spelar ui sitt bildspråk med en mollstämd poesi och registrerar med sitt musikaliska temperament den overkliga helhetens skonhet.»
— En mycket tidsengagerad konstnär som inte förfaller till det pompösa eller funktionella utan som arbetar mera lyhörd för den oro och ängslan som skrämmer och förlamar oss i denna brutala men ändå sköna värld, säger Einar Österlund (TN/Oy) i Konstföreningen. Det finns all anledning att halta Lazar Dimitrijevics namn i minnet. Han har f. ö. nyligen fått en inbjudan att visa sin konst i London, i ett av de berömda gallerierna vid den fashionabla gatan Bond Street.
Fortjänsiiccknci, som Föreningen för Arbetarskydd utdelar, har tilldelats herr Erik Malmgren, X/Is. Det är överingenjör K. G. Hansson, Xj IC, som på X/I:s avdelningsträff överlämnar utmärkelsen. Som blomsterflicka tjänstgör Aina Pettersson, X/Isb.
OS-resa till Köpenhamn Fritidskommittén anordnade med hjälp av RESO i Kalmar en resa till Köpenhamn den 11 och 12 oktober.
Färden gick med buss från Oskarshamn — Landskrona — Tuborg — Köpenhamn — Helsingör — Hälsingborg — Oskarshamn. 48 personer, till största delen finska ungdomar, deltog i resan, som blev mycket lyckad.
Hela resan, inklusive lunch på färjan, rum och frukost på hotell, kostade 74 kronor.
I Köpenhamn fick deltagarna själva bestämma vad de skulle roa sig med utom på söndagseftermiddagen då man gemensamt besökte Danmarks Akvarium innan färden ställdes hemåt.
139
NÄMNDERNA
forts, från föregående sida
mantel eller vad enbart plast kan ge, räknar man med att efter hand införa mantlar av aluminium eller i vissa fall kanske stål med korrosionsskydd och plasthölje av samma typer som planeras för mellanortskablar. En annan metod för tillverkning av dessa mantlar tillkommer nu genom att en anläggning för pressning av aluminiummantlar installeras i Hudiksvall under nästa år. Svetsmetoden kommer att användas även i fortsättningen för andra material, såsom stål och koppar i begränsad omfattning,
Sektion för nätfrågor När man börjar tillverka och sälja nya typer av kablar, ställs man snart inför frågor från kunderna om lämpliga metoder för förläggning och skarvning. KV har hittills i huvudsak hänvisat sådana frågor till LME.s nätavdelning, men för att kunna ge kunderna en mera direkt service kommer den tekniska avdelningen i fortsättningen att ha en sektion för sådana frågor.
Tråd, ledningar, snören Det tekniska arbetet på att göra telefonsnörena klenare, lättare
och billigare är i stort sett klart, men har ännu inte lett till någon ändring av tillverkningen.
På förbindningsträd pågår eller planeras en del arbeten för att tillmötesgå önskemål från avnämarna inom och utom koncernen. En mera motståndskraftig PVC-isolering på EKUX och nylon med förbättrade egenskaper eller annat material på ENUX är sådana önskemål.
Kontinuerlig glödgning av tråd i samband med dragningen är sedan länge genomförd i plastisoleringslinjerna, men kommer nu också för tråd till pappersisolering. En försöksmaskin med upptagning i häckar i stället för på trummor finns sedan en tid. Högre hastighet och bättre yta på polyetenioleringen eftersträvas i isoleringslinjerna, och vissa förbättringar har gjorts. Metoden för förtenning i tandem med dragning och isolering har förbättrats ytterligare, och linjerna i Hudiksvall fungerar nu i stort sett tillfredsställande. Ytterligare förbättring av processen och den för-tenta trådens kvalitet kan dock väntas. Tvinningen av polyeten-isolerad tråd har fått ett tillskott genom nykonstruerade maskiner, avsedda för större trummor än hittills, vilka närmast skall gå till den nya kablingsmaski-nen som nämndes tidigare. I den största mantelsprutan, där PME-kabeln tillverkas, har en
utrustning för konti:—
Vid Svarta Lådans Ordens senaste ordensmiddag i van der Linderska Valven i Gamla stan den 17 oktober dubbade Ordenskollegiet till Kommendör av Orden, hedersborgaren Erik Kindblom. Han avgick från tjänsten i våras och han återknöts nu till gemenskapen med LME.
Till Riddare av Orden dub
bades Birger Fröhlinger, Bo Stjernlöf och Lennart Axhamn.
Ordens självpåtagna uppgift att under angenäma former söka lösa den svarta lådans mysterium (den odefinierbara 4-polen) lyckades inte heller denna gång, just på grund av den trevliga stämningen under kvällen.
ning j v manteltjockleken installerats och beräknas möjliggöra jämnare tjocklek och därmed en betydande material besparing.
Lokala dagsläget Priset pä koppar och bly har sedan föregående sammanträde stigit ytterligare. Prishöjningarna beror på den fortsatta rådande oron på valutamarknaden samt pä ständiga störningar i gruvdriften i de stora producentområdena. Dessutom har inte gruvorna byggts ut i takt med den ökade efterfrågan.
Beträffande det lokala dagsläget omtalades att faktureringen under första halvåret 1969 är 12 % högre än under motsvarande tidsperiod 1968. Plast-kabeltillverkningen sker i stort sett enligt uppgjorda planer. Pä pappersisolcrkabel föreligger ett visst släp beroende på den svåra arbetskraftsituationen.
Tillverkningen av telefonsnö-ren ligger väl till i förhållande till budget.
Exportbeställningarna har ökat kraftigt i år och den nuvarande orderstocken är mycket tillfredsställande. För mellanortskabel är orderstocken f. n. rekordstor, och för att leveranserna skall kunna klaras kommer både SKV och HL att få hjälpa till.
Bland större beställningar, som inkommit sedan föregående sammanträde, kan noteras sådana från Irak, Hongkong och Ecuador.
Inköp av kylskåp Personalen i tråddrageriets önskan att på grund av skiftgången få kylskåp i anslutning till arbetsplatsen diskuterades.
Det genmäldes att denna fråga varit uppe på nämnden vid tidigare tillfällen. Den relativt stora kostnaden, eftersom kylskåp naturligtvis inte kan installeras bara på en eller ett par avdelningar, den korta användningstiden per år samt det förhållandet att man kan befara en viss oordning i kylskåpen har gjort att man hittills inte har ansett det lämpligt att skaffa några kylskåp.
Beslöts att till nästa sammanträde närmare undersöka hur Volvo har löst denna fråga samt hur stora kostnader ett ev. installerande av s. k. industrikylskåp skulle innebära.
HL-verkstaden
Förslagsverksamheten Rapporterades att sedan föregående företagsnämndssammanträ-
—Us, för vilka belöning utgått med 840 kronor. Jan-Erik Marcuson fick största beloppet med 300 kronor för förslag att vid det momentdrivna brythjulet i PVC-linjerna anordna en extra strömbrytare för växling av häck vid start i avsikt att bringa ned avfallet.
Subventionering av skyddsskor Frågan om bolagets subventionering av skyddsskor togs åter upp. Det omtalades att en del andra företag inom LM-koncer-nen till viss del subventionerar skyddsskor.
Härvid genmäldes att frågan om subventionering av skyddsskor också hänger ihop med huruvida det är möjligt att på ett praktiskt satt ordna försäljningen av skorna.
Verkstadsklubben svarade att de är villiga att åta sig försäljningen av skyddsskorna.
Besked i frågan skall lämnas när man närmare undersökt hur subventioneringen av skyddsskor går till vid andra LM-företag.
Flyttningen till Hudiksvall En rapport gavs om hur flyttningen från Sundbyberg till Hudiksvall förlöper. Byggnadsarbetena beräknas vara klara i början av december. Demonteringen i Sundbyberg samt transporten och uppmonteringen i Hudiksvall har hittills gatt över förväntan bra. Personalrekryteringen i Hudiksvall har som ordf. framhållit i dagslägesöver-sikten ingett vissa bekymmer, vilket, som också tidigare framhållits, gjort att man beslutat att den fortsatta flyttningen skall gå något långsammare än vad som tidigare planerats. Upplärnings-tiden för personalen har i allmänhet varit något längre än vad som brukar vara fallet i Stockholm. Detta är emellertid helt naturligt när man startar en ny fabrik på en ort där många av de nyanställda saknar tidigare erfarenhet av industriarbete.
Diverse frågor • Anmälan gjordes om önskan
att få tillgång till kylskåp. Föreslogs att resultatet av KV:s undersökning i Älvsjö skulle inväntas.
H Förmodligen kommer ytterligare motorvärmare att installeras i år.
• SJ har två bussturer till HL-fabriken. Myndigheterna undersöker möjligheten att anordna turer som passar skiftgången vid flera industrier i staden.
140
KA-fabriken
Lokala dagsläget
Omtalades att televerkets beställningar av telefonapparater för nästa år inte är klara ännu men förmodligen kommer antalet att bli större än för 1969.
Televerkets beställning av fingerskivor för nästa år är däremot klar. Bgställningen uppgår till 460 000 enheter vilket aimer än man någonsin tidigare har beställt per år.
På exportmarknaden väntas en ökad orderingång nästa är. Ev. kommer därvid också beställningarna av ERICOFON att öka.
Tillverkningen av koordinat-väljare kommer med säkerhet att bli högre nästa år eftersom en ökning på stativsidan redan är beslutad.
Vad gäller orderingången är läget således mycket gott inför 1970 och produktionen kommer utan tvekan att bli högre än under innevarande år.
Med anledning av en fråga omtalade ordf. att tillverkningen av telefonsnören kommer att oka nägot under nästa år. Lack-trådsproduktionen kommer däremot att oka kraftigare. Ökningen kommer emellertid inte att inträda förrän tidigast under andra halvåret 1970.
På en fråga om den i pressen nyligen nämnda stora beställningen från Brasilien till någon del kommer att tillverkas i KA svarades att den brasilianska staten för en mycket restriktiv importpolitik varför de beställningar LME får ofta måste tillverkas i Brasilien. Viss detaljtillverkning brukar dock förläggas till Sverige och av denna hoppas KA till viss del få hjälpa till bi. a. på koordinatväljarsidan.
Rapport från sjuk- och hälsovårdsavdelningen
Angående verksamheten under 1968 omtalades att läkaren utöver de ordinarie arbetsuppgifterna också deltagit i industrilä-karmöten, fortbildningskurser, länskonferenser m. m. I september 1968 ägde koncernläkarmö-tet rum i Karlskrona. Ett 20-tal företagsläkare deltog och man besåg speciellt de ergonomiska insatser som ulförts vid KA.
Under hösten 1968 låg den statliga företagsvårdsutredning-ens betänkande klart. Vissa delar av betänkandet citerades. Däri fastslås bi. a. att »företagshälsovården i första hand bör vara förebyggande och utövas av teknisk och medicinsk expertis».
^ — 1 ... _ i 11 hälsovårdande rutiner under 1968 nämndes bi. a. deltagande i skyddskommittén, verkstadsronder, analyser av olycksfall och tillfälliga omplaceringar av personal.
De industrihygieniska uppgifterna har utförts i samarbete med teknisk personal. En vidareutveckling av den tekniska sidan framhölls som önskvärd. Pä personal som kommer i beröring med trikloretylen, toluol och Chlorothene har fullständiga eller stickprovsvisa kontroller utförts. Mätningar av bullernivån har företagits pä flera avdelningar, och vidare har en viss propaganda för användandet av hörselskydd bedrivits. Ergonomiska åtgärder har företagits i samarbete med den personal som planlägger och bereder arbetet pä fabriken.
Till de medicinskt förebyggande åtgärderna hör framförallt hälsokontrollen av personalen. Av de 225 nyanställnings-undersökningar som utfördes vid KA under 1968 påvisades i ca 50 % av fallen sådant ar-betsmässigt handikapp som fordrat speciellt hänsynstagande vid placering i arbete. Under 1968 har 435 personer anställda vid KA genomgått hälsokontroll. Ca 70 % av dessa hade åkommor som behövde någon form av åtgärd från sjukavdelningens sida. Den höga procentsatsen förklaras delvis av att man i första hand har undersökt den äldre arbetskraften. Bland övriga förebyggande åtgärder nämndes att under 1968 omplacerades totalt 42 personer på initiativ av företagsläkaren.
Personalen vid läkarmottagningen består av 1 läkare, 2 sjuksköterskor varav 1 på halvtid samt 1 läkarsekreterare. Vid KA ägnar läkaren 16 tim. i veckan åt sjukvård och 12 tim. åt hälsovård. Vid VE och tidigare LME-ägda RMI är anslaget 4 tim. i veckan åt vardera sjuk-och hälsovård och vid RY 4 tim. åt enbart hälsovård.
Läkarmottagningen vid KA mottog under 1968 3 715 sjukvårdsbesök — av dessa var 1 338 förstagångsbesök. De flesta besökarna har häft nervösa sjukdomar och förkylningssjukdomar. Antalet olycksfall i arbetet som korn till liikarens kännedom var vid KA 128 under 1968. De vanligast förekommande olycksfallen var sårskador på arm och hand. Endast 15 av de 128 olycksfallen i arbetet ledde till sjukskrivning.
Avslutningsvis redovisas i korthet resultatet av vaccinationen under februari månad i år vid LM:s samtliga enheter. Vid LM:s enheter i Blekinge vaccinerades totalt 1 500 personer
Välkomna med insändare! Skriv kort om sådant som kan intressera många I.M-an-.
Det går bra att skriva under signatur, men namn och avd. ska bifogas. Adressen är: »Halla redaktörn». Kontakten, L M Ericsson, Fack, 126 11 Stockholm 32.
Varför har inte doktorn tid? Mänga tycker likadant som undertecknad! Varför får man vänta längre än hos en vanlig läkarmottagning även om man har fått en bestämd tid hos HF:s sjukavdelning?
Det är många anställda som har ratt hög timpenning. Det blir dyrt för bolaget att ha oss sittande i väntrummet hos läkarna.
En företagsläkare kan ju bli den nya familjeläkaren. Det är skönt för oss anställda att veta att någon bryr sig om hur vi mår.
H.S.
Reduktionen kommer alt ta kontakt med vår förtroendeläkare dr Nils Masreliez för alt utröna om väntetiderna är så länsa och om så är fallet vad som sår att göra för att minska dem.
mot Hongkong-influensan och resultatet blev att LM i motsats till många andra industrier kunde notera en ovanligt låg sjukfrånvaro under influensaperioden.
Personalläget Sedan föregående sammanträde har personalsituationen inte nämnvärt förändrats utan det finns fortfarande behov av cirka 50 nyanställningar. Fram till våren 1970 behöver det anställas ytterligare ett femtiotal personer.
Ordf. omtalade att personalrekryteringen f. n. går trögt. För att få fler arbetssökande kommer man ev. att i avlöningskuverten bifoga ett meddelande om den aktuella arbetstillgång-en vid fabriken.
Det framhölls att trivselska-pande åtgärder är viktigt för att man skall få behålla personalen. En jämn förtjänst är också av betydelse för att hålla personalomsättningen nere.
Angående personalomsättningen påpekades att den är mycket låg vid KA jämfört med övriga enheter inom koncernen.
Vidare framhölls att av den personal som nyanställs slutar alltid en viss procent ganska omgående. Under perioder med mycket nyanställningar kommer därför personalomsättningen helt naturligt att ligga högre än normalt.
Ett förslag togs upp om bildandet av en särskild personalkommitté i vilken man kan diskutera personalrekrytering, triv-selskapande åtgärder etc.
Kontaktens /oka/redaktörer Vår man på Visbyverkstaden heter Eric Swebilius, 47, och är gotlänning till många procent. Han kom till VY och provrummet 1962 efter en 20-årig verksamhet inom affärslivet i Visby. Efter två år som förman blev jobbet på personalkontoret vakant i december 1965. Sedan dess sköter han personalfrågor inom kollektivsidan. Enligt envisa rykten har han ett mycket fint samarbete med alla på VY, vilket ju är till stor fördel för hans arbete som lokalredaktör. Det blev han för övrigt för drygt två år sedan.
Eric Swebilius sätter gärna fiolen under hakan. Han tar regelbundna lektioner och framträder mera officiellt i Visby Kammarorkester.
En hel del förtroendeuppdrag sköter han också med den äran: kassör i sportklubben, sekr. i personalvårdskommittén, ledamot i fritidskommittén och styrelseledamot i SIF-klubben.
Eric Swebilius
141
Framgångsrikt orienteringsår förHF HF:s orienteringssektion genomförde sista tävlingen för året den 26 oktober på en nattbana i Gömmarterrängen. En mycket framgångsrik säsong med många tävlingar och stor aktivitet avslutades därmed.
— Vår förhoppning är att ännu fler LM:are ska sluta upp, när vi kallar till »fritt fram i skog och mark 1970», säger orienteringssektionens ledare Helge Johansson, K 16.
En resumé Fyra klubbmatcher har vunnits; mot Alfa Laval. Atlas Copco-Scania Vabis, Televerket, och LMF, Helsingfors.
I Stockholmsmästerskapet hemfördes fyra titlar; Anders Sandvall, DhttK, i seniorklassen, Arnold Johansson, X/SfC, i äldre oldboys. Alf Julin, X/Iti, i veteranklassen, samt Paul Ka-narbik, X/Sf, bland nybörjarna.
I klubbmästerskapen startade 37 man och följande blev mästare: Anders Sandvall, Karl Erik Samuelsson, Vt 04, Arnold Johansson samt Ragnar Branne-rud, Vt 15.
Nattmästare blev Ingmar Andersson, X/Spp, Karl Erik Samuelsson, och Arne Åsenlund, X/Sf.
Lagmästerskapet i avdelningsorientering hemfördes av VÄ/ X/Kf. Individuellt segrade Cris-ster Grunder, ÅR/For.
Skidorienteringen fick följan
de mästare i de olika klasserna: Ingmar Andersson, Alvar Dahlberg, X/Zo, Arne Åsenlund. samt Ragnar Brannerud.
Tre stipulationsmärken i guld har utdelats; till Anton Mattsson, Vt 15, Karl Erik Samuels
son och Svante Ä Silver har följande hemfört: Ingmar Andersson, Christer Grunder, Leif Svanberg, VH/X/ MdgC, och Arnold Johansson. Brons gick till Sten Svensson och Bengt Eriksson, bada X/Sf.
Poängtävlingar Stora poängtävlingen I den s. k. stora poängtävlingen som omfattar deltagande i koncernmästerskap har i år 25 av vara 32 idrottande företag deltagit.
Resultaten från de olika idrotterna uträknas efter en viss kvot beroende på storleksordning och antalet anställda vid enheten.
Segrare i årets tävling blev H F som därmed fick sin första inteckning i supporterklubbens vandringspris. Söderhamn som alltid ligger bra framme belade en hedersam andra plats före tidigare mångåriga vinnarna från LME-Signal (SIB).
Plac.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Företag
HF SÖ SIB LMS-S BO RIF-S GV LMS/RV SKV-S SRA-S RIF-K KA KH SRA-K HL/KV NG M ö KV KR VY
Ind. grenar
504,5 468 530,75 222,75 237,75 296
25 137,25 31,5 92,25
5 28,5
— — 99 12 87,75 63
— 3
Lagtävling
89 54 88 22,5 30 44
—. 22
— 6
— — — — —
8 1,5 6
— —
Lagsporter Totalpoäng
220 813,5 110 632 — I 518,75
300 ' 544,25 150 417,75 - 340
280 305 25 | 220,25
160 191,5 70 168,25
140 145 100 128,5 120 120 120 120 — 99 75
— —
95 89,25 69
60 60 50 53
Fri idrott Poängtävlingen i fri idrott omfattas inte av speciellt stort intresse. I denna tävling räknas resultat uppnådda vid LM eller korptävlingar under året.
Även här är resultatet uträknat^efter kvotsystem och de mindre företagen som visar aktivitet har kanske något större möjligheter att göra sig gällande än de större.
Det är endast Kabelverket i Älvsjö och LMS/RV i Göteborg som har krigat om segern under de senaste åren och att det blir något av de företagen som hemför dir. Hugo Lindbergs vandringspris för alltid är redan klart.
Överlägsen segrare blev i år LMS/RV med 5178 poäng (kvot 6), på andra plats korn i år HF (kvot 1) med 1612 poäng och på tredje plats LME Kabelverk i Älvsjö med 1563 poäng (kvot 3).
Hur var det med 'kondisen' ni på Vt 32, 36 och 37. Kontakten vågade sig inte ned i HF.s idrottshall för att fråga. Det gäller ju att vara ärlig! Men hos Per-Olov Bergström, Vt 37, på testcykeln t. v. och Gunnar Wellmar på Vt 32, var det säkert bra, liksom för damerna med Inger Carlsson, (närmast) och Kerstin Axh, bada från Vt 36. Testare: VM-Ann Jaktlund, Pk.
1) LMS/B 2) HF 3) KV 4) RIF-K 5) VY 6) NG 7) KA 8) ÖR 9) MÖ
10 bästa
Damer: V 21 p.
Seniorer: MÖ, 31
v 5178 f
Stockholm 1612 Älvsjö 1563 Kalmar 1040 Visby 870 Norrköping 860 Karlskrona 780 Örebro 776 Mölndal 49,5
1969
ivi Ann Jaktlund, HF
Ingvar Lundmark, P-
Yngre oldboys: Kalevi Kakkola KV, 27 p.
Äldre oldboys: Gösta Steen, MÖ, 25 p.
Juniorer: Bo Nilsson, KA, 20 p.
Motionstävlingen 1969 Årets motionstävling »Motion -69» är nu avslutad och det blev Karlskrona som hemförde segern och första priset på 500:— kr till sin idrottsliga verksamhet.
Intresset har tyvärr inte varit så stort från företagens sida och endast 15 av vara [öretag deltog.
Gren I: Skidor eller promenad, 5 km.
Gren II: Terränglöpning eller skogspromenad, 2,5 km.
Gren III: Cykelåkning. 10 km.
1) 2) 3) 4) 5) 6) 71 8) 9)
10) 11) 12) 13) 14) 15)
KA SÖ SRA-S HL/KV H F KV DO VY ÖR SIB OS RIF-G LMS/RN RIF-K IN
4890 poäng 3118 1899 987 858 721 590 203 195,5 165 158 74 48 50 14
142
Uilguumiiy oiiveniicka på relähopsättningen
Fröken Gerda Stenström avtackades för en 50-årig tjänst hos bolaget den 7 november. Det är övering.Torsten Wahlberg som överräcker blombuketten.
Fröken Gerda Stenström på HF/Vt 39 avtackades den 7 november 1969 för 50 anställningsår hos bolaget vid en högtidlighet i Direktionskaféet. Överingenjör Torsten Wahlberg överlämnade silverplakett och ca 3 000 kronor i LME-aktier inför uppvaktande förmän och arbetskamrater till den ungdomliga och glada Gerda Stenström.
Sjutton år gammal anställdes hon år 1919 vid verkstaden på Döbelnsgatan och fick som första jobb sortera glimmer för en lön av 27 kronor i veckan.
— Det höll jag på med i tre veckor, och därefter blev det en hel del manuella arbeten som inte finns nu för tiden, säger Gerda Stenström. Det var blankare, nummerlinser, nattkontakter m. m. m. m. som skulle sättas ihop.
Här ute i Midsommarkransen har hon varit på relähopsätt-ningsavdelningen hela tiden. — Det måste ha blivit en oerhörd mängd av olika typer ankare, som gatt genom mina händer under drygt 25 år, reflekterar hon. Och ackord har jag alltid häft — utom allra sista tiden — och de har i de flesta fall gatt ihop, tillägger hon.
Bland det som förändrats mest, om man bortser från den tekniska utvecklingen, är att det blivit mycket friare på arbetsplatsen och att det tas lite mera hänsyn till hur arbetaren har det i jobbet, säger Gerda Stenström. En stor skillnad utgör också arbetskraftens sammansättning. Förr var det så gott som enbart svenskar på
verkstaden, numera är det internationellt värre med människor från hela världen.
När det här läses befinner sig Gerda Stenström troligen någonstans på Kanarieöarna för att njuta sol och bad. Det är henne väl unnat, vår senaste silverplakettör.
Här omnämns endast guldmedaljörer.
Under året har ett antal personer på X/I avgått med pension. Några har kommit in i Kontakten. Följande återstår.
• Karl Vilhelm Grönberg, X/ Isg, anställdes 1925 på stationsmontagen i Göteborg. Redan efter 3 år lämnade han Sverige för bolagets räkning och korn till Mexiko. Efter 8 år flyttade Grönberg till Argentina, dar han arbetade fram till år 1964.
Hans huvudsakliga uppgifter vid LME har varit att bygga och prova telefonstationer.
Det är unikt, att en LM-are efter 40 års bortovaro från sitt hemland får vara med om att arbeta på samma central, som
han en gång började praktisera på och att denna central fortfarande är i drift. Bolaget tilldelade Grönberg gudmedaljen 1962.
• Albin Hultberg, X/ls, började på LME redan 1918 som hjälpare i pack rummet. Så småningom korn han över på mon-tageavdelningeti,
Hultberg har under sin långa tjänstgöring hos oss varit med om arbeten på åtskilliga telefonstationer, framförallt inom Stockholms-området. I huvudsak har han agnat sig ät mon-lagearbete.
Ar 1965 tilldelades Hultberg LME.s guldmedalj.
Albin Hultberg. X/Is
• Ernst Lindewall. X/xv, förrådsman sedan sex år tillbaka vid lagret i Örby, pensionerades den 26 september i år.
Han kom som montör 1929 till Slockholmsmontaget och fick vara med om att iordningställa Söders första telefonstation — den som än idag ligger på Östgötagatan.
Efter några år med arbete på abonnentväxlar inledde han 1939 en nära 25-årig verksamhet som resemontör inom landet för Televerkets anläggningar.
Ernst Lindewall erhöll LME:s guldmedalj 1968.
Ernst Lindewall. X/IXV
W>irSl
• Erik Magnusson, X/Is, började år 1923 som maskinarbetare och justerare på verkstaden. Han överfördes senare till montageavdelningen.
Efter 10 års tjänst i Sverige togs hans tjänster i anspråk löi montage och provning av telefonstationer utomlands. Första kontraktet gällde Colombia år 1946. Längre fram korn länder som Brasilien. Ecuador och Curacao in i bilden.
År 1957 korn Magnusson tillbaka till Sverige och har fram till pensionsåldern varit med om att sätta åtskilliga telefonstationer i drift, särskilt i svenska landsorten.
Guldmedaljen tilldelades honom 1963.
Erik Magnusson, X/Is
Födelsedagshyllninga r
Bystedt Torsten, ÅR/Fal Julin Alf, AR/X/Iti Karlsson Margot, TN/Vt741 Larsson Gunnar, HF/X/Edk Norén Lars-Eric, GR/X/BkC Staaf Ingrid, HF/X/Bgb Wahlgren Erik, HF/X/Keg Werner Tage, VÄ/X/Ym
IfiL,' Uff ''iliEflBB? Klintseli Georg, f. d. HF/X/Klb Montell Haldor, HF/X/Sp Unger Karl, HF/Iv
Vanligt deltagande vid min makes, min faders. samt vår broders, Sven Bergh, HF/VbaC. bortgång
Aslög Kent-Roger Sivert Einar Carl Klaes
vid min makes, Berndt Johansson, HF/Vt 80, bortgång
Annie
vid min makes, Jean Sundberg, HF/Vt 66, bortgång
Mary
143
En bildsvit:
Sällskapet LME:s gåsmiddag 1969
and
Det var några år sedan Kontakten uppmärksammade Sällskapet LME — som kom till för drygt 40 år sedan. Reporter med fotograf tittade därför upp på Skansen och Sollidens restaurang den 7 november, då gåsmiddagen begicks.
Övering. Sven Lönnström, DfF, talade roligt men ändå klokt i sitt "tack-för-maten" om framsynt demokrati (i paragraf 1 i Sällskapets stadgar från 1926 står: . . . bildas för kontors- och laboratoriepersonalens personliga beröring med varandra), om lönsamheten hos LME och om kvinnans krav på ökad likställighet med mannen.
Fyra glada musikanter "Pärlbandet" spelade svängigt och romantiskt på bi. a. piano, dragspel, gitarr, trumma och bas. Få vilade och stämningen var hög på en behaglig nivå.
Ett antal "guldpensionärer" var inbjudna för 10 kronor per person. Kontakten träffade vitale Daniel Bjurstad, 74, tidigare vid Vt 03, GV och Dpt, som tillsammans med maka naturligtvis satt vid honnörsbordet.
Ett intervjusvep gav ett intryck av allmän trivsel med uppskattande ord om Sällskapets olika arrangemang. Vega Green från LMS var med för tredje gången och Kjell Modin, T/Kt, med 30 års anställning hos LME, har festat på gåsen i Sällskapets regi ännu flera gånger.
För Bertil Filipson, T/Fbm, var det däremot premiär. Det kändes spännande, tyckte han, och berättade att han oanmäld sökt sig upp till Sollidens kristallsalong. Birgit Bäckvall, HF / II, var en annan debutant, men så är hon också ganska ny hos bolaget.
Patentavdelningens Torkild Baumbach är en trogen medlem, 4—5 gåsmiddagar, några brasaftnar, visningen av DN-huséT, för att nämna några av de arrangemang han deltagit i.
I Olliill lOII LM-ARNAS TIDNING
Ansvarig utgivare Nils Svensson, DK
Redaktion Redaktör: Sigvard Eklund Red.sekr: Bert Ekstrand tel. 2048
Gunnar Svensson, X/Mg, trivdes med festen kring gåsen, men kanske ännu bättre med "flammorna" kring brasorna på Hög-loftet.
Framåt ett-tiden tonades dansen ned och sista bussen, spe-cialbeställd för skytteltrafik sträckan Solliden-Slussen, tog återstående LM:are med sig från ett mörkt och nöjesfritt Djurgården.
Bend
1) Överingenjör Sven Lönnström, DfF, tackade för maten i ett inspirerat anförande.
2) En bukett flickor som självfallet bidrog till att stämningen blev så fin — inte minst på dansgolvet.
3) Den glada kvartetten består av fr. h. av Inga Junhem, HF/Dbs, Ulf Johannisson, HF/Dffu, Bo Hermansson (klubbmästare), HF/Pa, samt Gunnar Säfsund, LMS/Mu.
4) Daniel Bjurstad, 74, med bordsdam Vivi-Ann Lindström, X/Ypl.
5) Det sägs att dessa LM-are är ganska nygifta.
6) Under avnjutandet av gåsen ses bi, a. följande vid bordet: på vänster sida »Skepparn» Karlsson, Tor Rubin, Erga, Inga Lindgren, Rifa, Georg Oisbro, Xlisa, och på höger sida Madeleine Eklund, Torkild Baumbach och Majvor Carlsson, alla från Dtp.
6
Redaktionens adress: HF, Reklamavdelningen, tel. 2048. Postadress: Red. av Kontakten, L M Ericsson, Fack, 126 11 Stockholm 32.
Redaktionskommitté Gertrud van der Laken, Vt 36, tel. 2736 Lars Wiklund, Vas, tel. 2611 Karl-Erik Åkerlind, VpmC, tel. 2248 Einar österlund, TN/Oy, tel. 45 29 35,
Omslagsbild I mitten av oktober korn antalet anställda upp till femhundra vid vår fabrik i Kristianstad. Fröken Ann-Britt Moberg fick som den 500:e motta en bukett blommor av produktionschefen Bengt Gerger (t. v.) som tillsammans med verkstadsklubbens vice ordförande Tore Månsson önskade den nya medarbetaren hjärtligt välkommen.
Ann-Britt Moberg arbetar nu på Vt 412 med efterbear-betning av temoplast för bi. a. telefonapparaterna DIALOG och ERICOFON.
Foto: Uno Sköld, Kristianstad TRYCK: TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EOOSTROM AB- STOCKHOLM I»»»