Den engelska invasionen?

- om de engelska direktlånens omfattning

i tre sportjournalistiska texter

C-uppsats inom Svenska 91-120 Författare: Oskar Lennermo

Halmstad Högskola Höstterminen 2008

Handledare: Linnea Gustafsson

2

Abstract The Swedish language has for over six hundred years been under influence of foreign languages. Nowadays, it is the English language that undoubtedly affects it in largest scale - even though both French and especially German have had a serious influence through history. In an inquiry by behalf of the Swedish Government, named Mål i mun – förslag till handlingsprogram för svenska språket (2002), one of the conclusions was that journalism is an important area that has to be under linguistic supervision to avoid a gradual weakening of the Swedish language. It is also a known fact that the Swedish sports writers has a tendency to use a lot of English words, even though there are equivalent Swedish ones applicable. This essay investigates the amount of direct English loan words in three types of Swedish sports text. Keywords: language, direct loan, foreign lingual influence, sports writing, domain loss.

3

Innehållsförteckning Sida

1. Inledning……………………………………………………………………4-5 1.1 Bakgrund………………………………………………………..……………..…………4 1.2 Syfte……………………………………………………………..……………………..4-5 1.3 Disposition………………………………………………………..……………………...5 1.4. Avgränsningar……………………………………………………..…………………….5 2. Material och metod……………………………….……………………...…6-7 2.1 Material…………………………………………………..………………………………6 2.2 Metod……………………………………………………..……………………...………7 3. Tidigare forskning………………………………………………………....8-22 3.1 Det svenska språkklimatet och inlåningen………………..……………………...…..8-16 3.1.1 Definitionen av ett lånord och svenskan som låntagare...………..……...8-9 3.1.2 Hur ser det ut idag?.................................................................................9-10 3.1.3 En levande språkdebatt………………………..……….......................10-12 3.1.4 Svenskans status………………………………..……………...…….…...12 3.1.5 Språkpolitik, språkvård och Svenska Akademiens roll……...…..…...12-14 3.1.6 Massmedias roll……………………………………………...…..…...14-16 3.2 Engelskans utveckling och inverkan på svenskan……………...………………..….16-22 3.2.1 Engelskan erövrar världen……….……………………………....…...16-17 3.2.2 Vilka typer av ord lånar vi in, och hur anpassar vi dessa?....................17-22 3.2.2.1 Direktlånen……………………………………….......17-19 3.2.2.2 Översättningslånen……………………………....…...19-20 3.2.2.3 Konstruktionslånen…………...………………....…...20-22 4. Resultat…………………………………………………………….……..23-24 4.1 Göteborgs-Posten………………………………………………………….………..23-24 4.2 GT………………………………………………………………………….…………...24 4.3 Offside…………………………………………………………………….……………24 5. Diskussion, sammanfattning och förslag på vidare forskning…….……..25-28 5.1 Diskussion………………………………………………………………….……….25-27 5.2 Sammanfattning……………………………………………………………..………27-28 5.3 Vidare forskning……………………………………………………………..…………28 6. Källförteckning…………….…………………………………………….29-30 6.1 Tryckta källor………………….………………………………………………….……29 6.2 Elektroniska källor…………….……………………………………………………29-30

4

1. Inledning

1.1 Bakgrund ”Keepern gjorde en fin räddning”, ”I helgen skall vi på ett teambuilding-läger”, ”Hon har

verkligen promotat sig själv på sistone”. I samtliga tre meningar finns ett ord, vars ursprung

utan svårigheter kan härledas till det engelska språket. Orden är inte särskilt ovanliga, även

om man kan anta att det är tre ord som oftare används av yngre människor. I stor utsträckning

kan man också konstatera att användningen kan benämnas generationsfråga, då många av de

nya begreppen är namn på moderna tekniska företeelser som den äldre generationen varken

har nytta av eller kommer i kontakt med på regelbunden basis.

Med dessa iakttagelser i åtanke, förefaller det inte särskilt märkligt att det

svenska språket har blivit en hjärtefråga för många människor. Det skulle snarare vara

alarmerande om ingen engagerade sig i språkdebatten eller hade åsikter om exempelvis vad

container heter i plural. Efter snart 120 högskolepoäng i svenska, är intresse för vårt egna tal

och skriftspråk någonting även undertecknad, av förklarliga skäl har. Som blivande lärare till

elever i åldrarna 13-18 år, kommer jag också dagligen stöta på de engelska orden i den miljö

där de kanske i högst grad blir en naturlig del av det vardagliga språket. Vad som dessutom

blir spännande, med detta uppsatsämne i åtanke, är också hur tendenserna ser ut. Vem

tenderar att använda engelska ord och termer istället för svenska motsvarigheter? Inom vilka

domäner tycks dessa termer vara mest använda och accepterade? Riskerar det svenska språket

på sikt att helt förloras till förmån för engelskan? Att studera våra ungdomar innebär i

förlängningen att i någon mån se in i framtiden. Vad som står klart, är att media bär en

nyckelroll i sammanhanget. Västvärldens kulturström, med USA som maktcentrum – vilken

effekt får den på svenska språket, då engelska åtminstone ur vår synvinkel betraktas som

världsspråket nummer ett? I Magnus Ljungs Skinheads, Hackers & Lama ankor hänvisar

samma Ljung till en undersökning av tidningsspråket gjord 1983/84. Denna undersökning är

kallad EIS-studien. Min ambition är att med utgångspunkt i denna, göra en pilotvariant med

texter från 2008 och sedan jämföra de båda.

1.2 Syfte Mitt syfte med denna uppsats, är att via en undersökning av tre svenska sporttexter, uttyda

tendenser gällande direktlån från engelskan inom detta område. Via tidigare

forskningsmaterial som berör det engelska språkets framväxt, samt inträde i svenskan, skall

jag alltså genom en mindre undersökning försöka utläsa hur situationen ser ut inom

5

sportjournalismen idag. Huvudintentionen är att se hur tendensen ser ut; blir lånen, fler, färre

eller är mängden i stort sett densamma, och vad kan man dra för slutsatser av detta?

Dessutom är ambitionen att kunna se huruvida det är någon skillnad i antalet lån mellan de

olika sporttexterna. Detta var också en bakomliggande tanke med att välja en morgontidning,

en kvällsdito och en mer påkostad tidskrift.

1.3 Disposition

Efter en presentation av den tidigare forskning och det material jag varit behjälplig av under

uppsatsförfattandet, följer den delen jag valt benämna Det svenska språkklimatet och

inlåningen. Resultatredovisning av min egen studie är punkten efter denna. I den efterföljande

diskussionsdelen vägs sedan detta resultat mot det som presenterats i EIS-studien. Under

nästkommande punkt, Avslutning, sammanfattas så uppsatsen. Dessutom ges förslag på

vidare forskning i ämnet. Uppsatsen avslutas, som sig bör, med en fullständig källförteckning.

1.4 Avgränsningar En undersökning av detta slag, hade naturligtvis gått att göra i hur stor omfattning som helst.

Sannolikt är det så att ju mer undersökt material, desto mer heltäckande och givande

undersökning. Men arbetet med en undersökning likt denna är enormt tidskrävande, och med

mer disponibel tid hade naturligtvis en större precision i resultatet varit möjlig.

På många håll hade uppsatsen självklart kunnat byggas ut. Det hade exempelvis

varit spännande att jämföra sportgenren med andra, för att med hjälp av de siffrorna kunnat

dra fler slutsatser gällande lånordens vara eller icke vara i det svenska språket. Vad som

dessutom varit spännande att fördjupa sig ytterligare i, är hur svenskan står sig gentemot

andra europeiska språk och deras förhållande till engelskan.

Flera avgränsningar har även gjorts när det gäller studiens omfattning, i

avseende material. För att studien skall hållas så enhetlig som möjligt, har jag valt att studera

endast redaktionellt material som författats av journalister på tidningen ifråga. I GP har därför

de sedvanliga telegrammen i spaltform, här på sida 58, utelämnats. I Offside utelämnas av

samma anledning materialet på sidorna 15-20, där insändarmaterial och presentation om det

aktuella numret finns att hitta. Dessutom har intervjun på sida 22 med den tyska målvakten

Robert Enke, Robert Enke om att vara snäll, utelämnats eftersom den inte ursprungligen är

skriven på svenska. Istället börjar min studie i detta fall på sida 13, följs sedan av icke använd

text, ända fram till sida 25 där den också avslutas.

6

2. Material och metod

2.1 Material De tre sporttexter jag granskat, är i tur och ordning hämtade ur Göteborgs-Posten 081222, GT

Sport 081218 och Offside nr.7 2008. Datum och nummer är slumpvis utvalda, med den enkla

förbehållningen att publiceringsdatumen skulle ligga nära varandra.

Göteborgs-Posten marknadsför sig som Västsveriges största morgontidning,

vilket också förefaller korrekt sett till upplagan (249 900 år 20071). Studien av detta material

sker med början i del 2, sida 58, och med artikeln vars överskrift lyder Svenskarna fick besöka

pallen. Med rubrik och bildtext inräknat är denna artikel 467 ord lång. Således har 533 ord

från nästkommande artikel, rubricerad Rahm som pirat ska locka publik till Lysekil, också

tagits med i studien. De 1000 orden uppnås i denna artikels slutskede, i den medföljande

faktarutan om Matchracing i Lysekil - närmare bestämt nio ord in på den sjätte punkten, efter

förkortningen ISAF.

GT, eller Göteborgs-Tidningen som det utskrivna namnet lyder, fungerar sedan

1998 (då det blev en del av Bonnierkoncernen) i praktiken som en lokal utgåva av Expressen.

En något mer lokal kvällstidning, således.2 Här börjar min studie redan på sida 2, med en

debattartikel signerad Matts Olsson, med rubriken Rena skymfen låta damerna inviga arenan.

528 tecken senare inleds på samma sida en kortare text som rör premiärmatchen på Göteborgs

nya fotbollsarena. På nästkommande sida inräknas en bildtext tillsammans med ytterligare en

kortare text som meddelar att det inte skall byggas något tak på Ullevi. Undersökningen

sträcker sig ytterligare 34 ord in på nästa text, som i ett intervjuformat presenterar

fotbollsspelaren Sara Lindéns åsikter om den nya arenan i Göteborg.

Det renodlade fotbollsmagasinet Offside har alltsedan 2000-talets inledning haft

en given plats inom svensk idrottsmedia. Det höga anseende man idag uppnått har bland annat

resulterat i att Offside numera lämnar de svenska rösterna till France Footballs Ballon d’Or-

jury (fotnot: Ballon d’Or, eller den franska guldbollen som den ibland kallas, är ett mycket

prestigefyllt pris som varje år sedan 1956 delas ut till bästa Europabaserade fotbollsspelare3).

Min studie i Offside inleds redan på sida 13, med chefredaktörerna Tobias Regnell och Henrik

Ysténs ledarkrönika och vidare genom den efterföljande för övrigt-sektionen på samma sida.

Sammanlagt finns 727 ord på denna sida. Av skäl, redan nämnda följer sedan en lucka ända

fram till sida 25, där de första 273 orden av intervjun på sidan används. 1 http://www.dagspress.se/Article.jsp?version=108444&idx=5, hämtat 090106 2 http://www.gt.se/nyheter/1.724124/sa-kontaktar-du-gt, hämtat 090106 3 http://sv.wikipedia.org/wiki/Ballon_d%27Or, hämtat 090106

7

2.2 Metod

I Magnus Ljungs Skinheads, Hackers & Lama ankor, hänvisas till undersökningen EIS

(Engelskan i Sverige), gjord vid Stockholms universitet under mitten av 80-talet. Bland annat

finns en publicerad tabell, med siffror rörande antalet engelska direktlån i fyra olika

textgenrer inom media. En av dessa kategorier är kort och gott benämnd Sport.

I EIS-undersökningen användes tidskrifterna Svensk Skidsport, Båtnytt, SURF,

Sport&Fritid, samt Bilsport. Av ett par anledningar har ingen av dessa använts i denna

undersökning. De tre förstnämnda tidskrifterna är av en sådan ”smal” art att deras

språkanvändande knappast gör någon skillnad på sikt hos den bredare massan. Möjligen kan

man motivera ett sådant val med att det är frågan om idrotter där nya, engelska ord ofta

förekommer. Detta har jag valt att bortse från, då jag anser det vara mer intressant att se hur

(och om) lånen tagit sig in bland den något bredare dagspressen och dessutom inom

journalistiken hos vår i särklass största sport, fotboll. Därför har också de två sistnämnda

tidskrifterna ur EIS-undersökningen utelämnats. Dessutom är det värt att notera att varken

Svensk Skidsport, SURF eller Sport&Fritid vid dagens dato tycks finnas kvar. Åtminstone inte

under samma namn.

Undersökningen består i att 1000 ord räknats från och med den aktuella

tidskriftens första redaktionella material. En siffra som avslöjar antalet direktlån av dessa

1000 jämförs sedan med den siffra EIS-undersökningen kommit fram till. Det är dock viktigt

att poängtera att denna jämförelse endast är sekundär i sammanhanget. Givetvis har detta att

göra med att undersökningarna till stor del inte beskriver samma saker. Primärt är istället det

egna undersökningsresultatet och vad man kan utläsa ur detta.

Vad som är värt att påpeka, är att endast ord som vid tidpunkten inte var

upptagna i SAOL, togs med vid EIS-studien. För att överhuvudtaget få något material att

arbeta med, har jag valt att även låta undersökningen beröra de ord som accepterats och

upptagits i ordlistan. Mer om detta i resultatdiskussionen. Detta medför att en del mycket

gamla direktlån, rent teoretiskt, bör ingå i studien. Men då dessa knappast skulle tjäna något

syfte, har jag valt att i ren selektiv anda plocka bort dem. Det poängteras i vilka sammanhang

och på vilka grunder detta sker, i resultatpresentationen.

8

3. Tidigare forskning Det material som i denna uppsats kan benämnas tidigare forskning, är av skiftande karaktär

beroende på användningsområde. Vid beskrivningen av de historiska aspekterna har Gertrud

Petterssons Svenska språket under sjuhundra år varit mycket användbar, och då speciellt det

avsnitt i kapitel 6 som avhandlar de utländska influenserna på vårt ordförråd.

När så ämnets kärna, det vill säga dagens språksituation, närmats, har en rad

verk varit till hjälp. Den 5 oktober 2000 beslutade regeringen att sammankalla en kommitté

med uppdraget att författa ett förslag till handlingsprogram för det svenska språket. Cirka 1,5

år senare var Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket färdigställd.

Precis som avslöjats, har denna skrifts funktion vid uppsatsförfattandet varit en

nulägesrapport med mycket bakomliggande fakta kring bland annat språkpolitik.

Det avslutande av de tre huvudarbeten som ligger till grund för denna uppsats,

är Magnus Ljungs Skinheads, hackers & lama ankor, från 1988. Här har utförlig fakta kring

lånord inhämtats, och dessutom finns i denna bok EIS-undersökningen publicerad. Denna

undersökning gav mig också idén till den egna undersökningen, och fick dessutom bli dess

måttstock i analysdelen.

Utöver dessa tre huvudsakliga arbeten, har mindre mängder fakta hämtats från

Sture Alléns, Bengt Lomans och Bengt Sigurds Svenska Akademien och svenska språket från

1986, Lena Mobergs Nyordsboken från 2000, samt två olika upplagor av Svenska Akademiens

ordlista över svenska språket och 1994 års Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet använts. Dessutom har en rad webbaserade källor använts.

Mer om dessa i förteckningen över elektroniska källor.

3.1 Det svenska språkklimatet och inlåningen

3.1.1 Definitionen av ett lånord och svenskan som låntagare

Det svenska språket består av två ordtyper; arvord och lånord. De förstnämnda är ord som inte

kan spåras till andra språk, utan förmodas ha funnits med sedan människor i Sverige började

tala med varandra. Lånorden är, som namnet avslöjar, inkomna i vårt språk vid senare

tillfällen. Noterbart är att inte bara fullständiga ord inlånats genom historien, utan även

mindre beståndsdelar i form av olika affix. Lånordens intåg i svenskan tycks ha inletts i större

utsträckning först under 1300-talet, vilket främst visat sig vid studier av andra texter än

9

lagtexter från perioden. 1200-talets handskrivna lagtexter, som räknas som våra allra äldsta

handskrifter, innehåller fortfarande förhållandevis få inlånade ord.4

Beroende på kulturströmningar har olika språk under olika perioder haft

inflytande på vårt egna. Från och med 1300-talet räknar man med fyra huvudsakliga långivare

till svenskan; de klassiska språken (främst företrätt av latin), låg- respektive högtyska, franska

och engelska. De tre sistnämnda långivarna är dessutom starkt förknippade med olika

perioder av särskilt starkt inflytande. Tyskan hade en särskilt inflytelserik period under senare

delen av medeltiden, ända fram till 1600-talets början. Franskan hade under 1600- och 1700-

talen sin huvudsakliga period, medan 1900-talet, och främst efterkrigstiden, tillhört

engelskan.5

Tyska är alltså det språk som var först med att påverka svenskan, men det är

också viktigt att poängtera att detta språks inflytande är det som under längst period och i

störst omfattning inverkat på vårt språk. I och med Hansan och dess funktion som nav i

Östersjöhandeln, ökade förbindelserna mellan Sverige och nuvarande Tyskland. I och med

kröningen av Albrekt av Mecklenburg, hade Sverige under 25 år (1364-1389) till och med en

tyskbördig kung. Nordtyska köpmän hade alltsedan 1200-talet börjat invandra till svenska

städer på ostkusten, och efterföljdes snart av diverse hantverkare. Tillsammans skall dessa ha

utgjort kärnan i borgerskapet – den nya stadsbaserade samhällsklassen. Även om det rent

samhälleliga nordtyska inflytandet under de nästkommande århundradena avtog, var tyskans

ställning ända fram till 40-talets mitt, stark i Sverige. Tyska var också det första främmande

språk som lästes i skolan, och tysk litteratur, tidningar och tidskrifter hade en stor roll i

kulturdebatten och inom nyhetsförmedling.6

3.1.2 Hur ser det ut idag?

Vi kan konstatera att de olika influensperioder som redan presenterats, definitivt har lämnat

avtryck i vårt språk i form av kvarlämnade ord och grammatiska företeelser. Däremot är

flödet av nya ord och inflytande över nya domäner, högst begränsat från såväl tyskan som

franskan. Idag är det istället engelskan, som genom sitt kulturella herravälde över västvärlden,

är det språk som påverkar svenskan i högst grad. Det är helt enkelt ingen slump att många

svenska musiker skriver popmusik på engelska eller att engelskan blivit koncernspråk i den

klara majoriteten av de större svenska företagen (17 av Sveriges 20 största företag vid Mål i

4 Pettersson, Gertrud: Svenska språket under sjuhundra år. Studentlitteratur, Lund 2005. s.91 5 Ibid. s.132 6 Ibid. s.134-139

10

muns publicering)7. Att det i den senast författade läroplanen för grundskolan, Lpo 94,

uttryckligen står att eleven efter avslutad grundskoleutbildning skall behärska engelska i tal

och skrift8, ger ytterligare indikationer om vilken maktposition det engelska språket uppnått i

Sverige.

Varje tid har sitt ordförråd. Tillskotten av nya ord berättar om förändringar i

samhälle, tankesätt och livsmönster, om nya vetenskaper och ny teknik, om

lyckliga eller mindre lyckliga händelser, om krig och katastrofer. Somligt går

snabbt förbi utan att avsätta några varaktiga spår, medan annat tränger in i vår

tanke- och begreppsvärld och därmed också i språket. 9

Så lyder de första raderna i stycket Nyorden en del av verkligheten i Nyordbokens inledning.

Precis som redan indikerats (och vi senare återkommer till), är det bevisligen så att lånorden,

kulturströmningarna och samtiden är tätt sammanflätade och till viss del nästan symbiotiskt

fungerande. Det förefaller självklart att influenserna är här för att stanna. Sannolikt blir de

dessutom fler.

3.1.3 En levande språkdebatt

Som redan indikerats, är det språk som idag utövar det i särklass största inflytandet på

svenskan, utan tvekan engelskan. Detta är ett faktum många så kallade språkpoliser ser faror

med, och menar att svenskan urvattnas på sin äkthet när utomstående influenser accepteras i

vårt språk. Som motvikt till dessa puristiska åskådningar, finns det svenskar med extremt

liberala tankar kring inlåning av ord och uttryck till svenskan. Vissa går till och med så långt

som att engelskan bör ersätta svenskan för att underlätta en allt ökande internationalisering.

Exempel på en sådan person är Marian Radetzki, professor i nationalekonomi vid Luleå

tekniska universitet. I en debattartikel i Dagens Nyheter, publicerad i juni 2006, ger han sin

syn på saken:

Den stora grupp svenskar som regelbundet behöver kommunicera med hjälp av

engelskan, ett förvärvat andra språk, bär på ett distinkt handikapp jämfört med dem

som fått sin verbala uttrycksförmåga på världsspråket tillsammans med 7 Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket, Statens Offentliga Utredningar. s.126 8 Lpo 94, Skolverket 9 Moberg, Lena: Nyordsboken. Nordstedts, Stockholm 2000. s.8

11

modersmjölken. Detta handikapp skulle försvinna om engelskan adopterades som

"vårt" språk. Tänk dessutom på de enorma tidsvinster som skulle uppstå om

svenskan avskaffades som nationalspråk och ersattes av engelskan, från allra första

början! Tänk på de ekonomiska vinsterna om den sparade tiden kunde nyttjas till

välfärdsökande arbete eller ytterligare yrkesförkovran!10

Utan tvekan skapar ett utspel likt detta, debatt. Vårt språk är för många människor någonting

förbrödrande och generationsöverbryggande. Att då, likt Radetzki, uttrycka en önskan om

svenskans avskaffande, ses förstås inte med blida ögon av de språkligt mer konservativt

inställda. Mycket riktigt blossade debatten het efter artikeln, inte minst bland medlemmarna i

Språkförsvaret11 – en politiskt obunden organisation som starkt kritiserar engelskans

inflytande på svenskan. Även Franz Michael Kirsch, docent i skandinavistik och professor i

tyska gav sig snabbt in i debatten och försvarade en bibehållen språklig mångfald:

En ensidig satsning på engelska är helt fel väg. Världen är större än så. Det är

språklig mångfald som behövs, och därmed självklart goda kunskaper i svenska. Då

blir det också lättare att lära sig främmande språk. Ungdomarna vill det. Och

ekonomin skulle må mycket bättre av det.12

Onekligen är vårt språk viktigt för oss. Inte bara i rent konkret form då vi

kommunicerar med våra landsmän, utan också som en stolt generationsförenande

nationalistisk kulturinstitution. Bibehållandet av den sistnämnda funktionen tycks också vara

av högst prioritet hos de fientligt inställda till de engelska lånen. Språkdebatter engagerar ofta

en stor mängd människor, och det kan knappast ses som en slump att Fredrik Lindströms

Världens dåligaste språk (2001) redan två år efter utgivning hade sålts i cirka 111 000

exemplar, enbart i pocketformat!13

Bevisligen kan vikten av ett enhetligt språk inte nog påpekas. Inte bara som

kulturbärare, för vardaglig kommunikation och som verktyg för tankeverksamhet (en

egenskap som ofta glöms bort). För att fungera i ett demokratiskt samhälle är språket ett

nödvändigt maktmedel, där stora fördelar med ett välutvecklat språk inte kan ignoreras. I

skolan är god språkbehärskning en naturlig väg till framgång, och kanske särskilt i dagens

läge där en stor majoritet av eleverna fortsätter till gymnasiet efter grundskoleexamen och där

10 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1194&a=665678, hämtat 081205 11 http://www.sprakforsvaret.se, hämtat 081205 12 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=668340, hämtat 081205 13 http://www.svb.se/SvB_papper/2003/Nummer_6/51516, hämtat 081206

12

det dessutom är allt fler som avancerar än längre i form av högskole- och universitetsstudier.

Med stor sannolikhet kan detta härledas till en förändring även på arbetsmarknaden. Numera

finns det få jobb som inte kräver grundläggande läs och skrivkunnighet, och 90-talets IT-

revolution har än mer cementerat dessa förutsättningar.14

3.1.4 Svenskans status

Att påstå att svenskan som språk står vid stupets kant med engelskans revolver i nacken, må

kanske vara en grov överdrift. Men vad som kan vara anmärkningsvärt i sammanhanget och

dessutom kan upplevas en aning märkligt, är att svenskan ännu inte har officiell status i

Sverige. Någonting det till och med har i grannlandet Finland. Detta är en fråga som så sent

som 2005 var uppe för omröstning i riksdagen, men med siffrorna 147-145 till motsidans

favör röstades förslaget ned.15

Om allting går som planerat, kan det dock den 1:a juli 2009 bli en förändring.

En utredning med namnet Värna språken, lämnades den 17:e mars 2008 in till kulturminister

Lena Adelsohn-Liljeroth av en utredningsgrupp ledd av förra regeringsrådet Bengt-Åke

Nilsson. I denna dras slutsatsen att det svenska språkets status måste säkras, då bland annat

språket redan trängts bort från många områden inom exempelvis högre utbildning.16

3.1.5 Språkpolitik, språkvård och Svenska Akademiens roll

Att det faktiskt finns en rådande språkpolitik gällande de utländska influenserna i svenskan,

kan vara svårt för den enskilde medborgaren att uppfatta. Att det från centralt håll finns

åsikter kring och mål med vårt språk, är någonting som framgår tydligt i den statliga

utredningen Mål i mun från 2002, där Svenska språknämnden tydligt lyfter fram tre områden

där åtgärder och särskild uppmärksamhet bör läggas.

Det första området som berörs är massmediernas språkliga utveckling, med

motiveringen att media i mångt och mycket fungerar som normsättare och dessutom i stor

utsträckning står för presentation av nya termer och begrepp. Språknämnden lyfter även fram

det numera mycket internationaliserade medielandskapets förändrade produktionsvillkor.

Område nummer två benämns den offentliga administrationens språk, där vikten av god

språkbehärskning inom statliga och kommunala myndigheter och administrationer, tydligt

14 Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket, Statens Offentliga Utredningar s.58f 15 http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=27170&a=500419, hämtat 090106 16 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_992325.svd, hämtat 090108

13

påpekas. Här betonas också att nya problem dykt upp i samband med det svenska EU-

medlemskapet, gällande de centralt producerade texterna och konkretionsgraden hos dessa.

Det tredje området Språknämnden föreslår extra uppmärksamhet kring, berör

informationsteknikens frammarsch och konsekvenserna av detta. En fara kan bland annat

ligga i att många texter har förlorat sina mellanhänder i form av sekreterare och

korrekturläsare, i en mer direkt kommunikation mellan skribent och läsare. Ett annat problem

är exempelvis ordbehandlingsprogrammens grundinställningar i avseende stavning och

grammatik, vilka tenderar att få stor makt över den enskilda skribentens textskapande. Risken

med IT-samhällets utveckling mot minskade personkontakter, är en samhällsklyfta mellan de

som besitter den höga språkliga kompetens många IT-fenomen kräver och de som inte gör

det.17

På frågan Vem bestämmer över vårt språk?, tycks många svenskar tveka och

sedan svara Svenska Akademien. I hög grad kan det vara så att det förut varit ett svar av

relativt sanningsenlig karaktär. Numera är det inte Akademiens uppgift att bestämma över hur

vi uttrycker oss, och så har det i ärlighetens namn aldrig varit heller. Makten ligger logiskt

nog hos brukaren själv. Normerna för det offentliga språket har dock Svenska Akademien

alltsedan 1700-talets slut, haft stort inflytande över - även om en viss strategiförändring har

ägt rum. Bengt Sigurd illustrerar detta på följande vis i Svenska Akademien och svenska

språket:

När Akademien omsatt sina stadgar i praktiken har det inte enbart skett genom direkt

språkvårdande, normerande, preskriptiva eller rådgivande insatser. I själva verket

har en förskjutning ägt rum från auktoritära försök att föreskriva ”vad det skall heta”

till aktiviteter som sätter svenskans problem underdebatt eller ställer frågor som:

”vad händer med det svenska språket?” För det svenska språkets livskraft kan den

nya inriktningen vara väl så verksam och Gustaf III (regent och tillika talare vid

Svenska Akademiens instiftelse 1786, förf. anm.) skulle nog ha gått med på att den

främjar hans mål.18

Vidare, beskriver Sigurd, att Akademiens medlemmar förr ofta uttalade sig i

språkvårdsfrågor. Under 1900-talets första sekler var Akademien hårt engagerad i

17 Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket, Statens Offentliga Utredningar. s.57f 18 Allén, Loman, Sigurd: Svenska Akademien och svenska språket. Nordstedts, Stockholm 1986. s.223

14

stavningsfrågor, någonting som i stort sett aldrig förekommer numera. Istället tycks det, också

enligt Bengt Sigurd, som om Akademien delegerat det språkvårdande hantverket till

Språknämnden, Terminologicentrum (tidigare Tekniska nomenklatursällskapet) och

tidningarnas och radions språklådor. På så sätt utsätts inte Akademien på samma sätt som

motsvarigheter i andra länder, för kritik från allmänheten. Dock kan man, precis som Sigurd

påpekar, ibland se en del insändare som söker Akademiens vägledning i sakfrågor - någonting

som alltså inte alls står på dess agenda. Dessutom tycks Akademien ibland i den allmänna

språkdebatten få fungera som symbol för en konservativ hållning i dessa frågor. En bild som

kanske inte är helt rättvis alla gånger.19

3.1.6 Massmedias roll

Det går inte att förneka medias inflytande över det svenska språket. I den under Tidigare

forskning presenterade Mål i mun, finns följande sammanfattande rader skrivna i ärendet:

Massmedierna introducerar ord och benämningar för nya företeelser och spelar

därför en stor roll för utvecklingen av det svenska ordförrådet. Det är därför viktigt

att språket i framförallt tidningar och tidskrifter men även på textremsor i TV och på

film är korrekt. För det talade språket i radio och TV är situationen självfallet

annorlunda, men även här är det centralt att språket behandlas så bra som möjligt

samtidigt som utrymme ges för den språkliga mångfald som finns i Sverige.20

Med detta i åtanke, är det naturligtvis ett självklart faktum att journalister har ett nyckeljobb i

avseende bibehållande av ett starkt svenskt språk. De har en enormt stor makt över såväl vår

omvärldsuppfattning som vårt språk. För att säkerställa vårt öppna och demokratiska

samhälle, är de därför en i hög grad ansvarsbärande aktör. Då språket onekligen är deras

främsta arbetsredskap, är det naturligtvis av största vikt att en journalist är språkligt bildad.

Lika viktigt är det att vi som medborgare är detsamma.21

Medielandskapet har utan tvekan förändrats, i riktning från ett av

papperstidningarna styrt, mot ett där TV, radio och Internetbaserad media dominerar. Trots

utvecklingen, hade dagstidningarna år 2000, enligt Nordicoms Mediebarometer, en räckvidd

på i medeltal 74% av Sveriges befolkning. Detta står att jämföra med TV:ns 88%, radions

19 Ibid. s.224f 20 Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket, Statens Offentliga Utredningar, 2002, s.227 21 Ibid. s.228

15

80% och kvällspressens 28%.22 Man kan dock misstänka att den sistnämnda siffran varit

högre om kvällstidningarnas webbsidor inräknats i resultatet.

Vad man som utomstående kan uppleva märkligt, är att det fortfarande inte är

obligatoriskt med undervisning i svenska på landets journalistutbildningar. Detta är ett faktum

som utredningsgruppen bakom Mål i mun också uppmärksammat. De menar under punkten

Bedömningar och förslag:

Ett sätt att underlätta mediernas möjligheter att hålla en god språklig kvalitet är att

göra svenska till en viktig del av journalisternas grundutbildning, eftersom språket är

journalistens arbetsredskap, oavsett inom vilket medium som han eller hon senare

kommer att arbeta. Även Svenska språknämnden har i sitt förslag till

handlingsprogram framfört att journalistutbildningen bör omfatta mer utbildning i

svenska än vad som nu är fallet och att fortbildningskurser i svenska bör erbjudas

journalister. Vi har samma uppfattning och anser att undervisning i svenska skall ges

en starkare ställning inom journalistutbildningen.23

I och med den förändring av medielandskapet man under lång tid kunnat följa,

har dagstidningarnas situation blivit allt tuffare. Detta är en tendens man även i andra länder

sett.24 Konsekvenserna av detta blir, som berörts flyktigt tidigare, att de av journalister

producerade texterna, passerar färre processer innan de når läsaren. Med hänvisning till två

arbeten av Amelie Oestreicher rörande textbearbetning och nyhetstext, uttrycker den tillsatta

gruppen bakom Mål i mun sig på följande sätt i frågan:

Tidningarna har minskat den manuella korrekturläsningen. Allt fler texter läggs in

direkt av journalisterna i färdigmallade utrymmen på tidningssidorna (Oestreicher

2000 och 2001). Av den granskning som tidigare utfördes av redaktionssekreterare,

redigerare och korrekturläsare återstår ofta endast nattcheferna och en s.k.

textcentral. Textcentralen hinner för det mesta bara gå igenom en mindre del av

texterna och nattcheferna koncentrerar vanligen sin granskning på rubriker, ingresser

och bildtexter. Tidningar som går över till ny teknik har ofta utgått från att

medarbetare skall ta över arbetet från bortrationaliserade redaktionssekreterare,

22 Ibid. s.228 23 Ibid. s.233 24 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=547&a=589916&previousRenderType=3, hämtat 090105

16

redigerare och korrekturläsare, men detta verkar enligt undersökningen inte vara

fallet.25

Naturligtvis innebär en nedmontering av korrekturläsningssystemet att fler felaktigheter

smyger sig in i de färdiga texterna. Rimligtvis borde detta innebära att den dagliga

nyhetsrapporteringen borde vara en textgrupp där felfrekvensen är hög, även om inga siffror

som styrker detta påstående kan presenteras här. Förmodligen räddas felstatistiken i mångt

och mycket av de moderna ordbehandlingsprogrammen.

3.2 Engelskans utveckling och dess inverkan på svenskan 3.2.1 Engelskan erövrar världen

De faktorer som avgjort engelskans brukarexplosion, ligger långt ifrån de rent språkliga

aspekterna. Istället är det brittiska imperiets utbredning under 1800-talet den i särklass största

orsaken till den ställning språket har idag. I synnerhet det politiska och ekonomiska inflytande

man, trots nederlaget i det amerikanska frihetskriget, snabbt skaffade sig i de 1776 års

grundade Amerikas Förenta Stater, anses särskilt viktiga. Det språk vi idag kallar engelska,

tog sin nuvarande form omkring år 1500, men talades vid detta årtal av blott 4-5 miljoner

människor koncentrerat till de brittiska öarna. Vid denna tidpunkt var språket dessutom brukat

av avsevärt färre människor än tyskan, franskan, spanskan och italienskan. Det var först ett

par hundra år senare som engelskan på allvar kunde betraktas som ett världsspråk, vilket

tabellen på efterföljande sida tydligt visar.26

25 Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket, Statens Offentliga Utredningar, 2002, s.235 26 Ljung, Magnus: Skinheads, hackers och lama ankor. Bokförlaget Trevi AB, Stockholm 1988. s.36f

17

Tabell 1

I tabellen visas tydligt hur engelskan, på ett i det närmaste explosionsartat sätt under 1800-

talet, blev störst av de europeiska språken.

Källa: Ljung, Magnus: Skinheads, hackers och lama ankor. s.37

I takt med folkmängdsökningar, har engelskans utbredning fortsatt öka under

1900-talet. 1962 beräknades det att 250 miljoner människor var förstaspråksanvändare, medan

ytterligare 100 miljoner kunde kategoriseras andraspråksanvändare eller brukare av engelskan

som främmande språk. 1975 uppskattades den sammanlagda kvoten vara 700 miljoner

användare, och av dessa 300 miljoner brukare som förstaspråk. Likaså andraspråksanvändarna

hade ökat till 300 miljoner, medan det nu beräknades finnas 100 miljoner regelbundna

användare med anledning av engelskans maktposition bland världsspråken.27 I en ständigt

föränderlig värld, är det naturligtvis alltid svårt att få fram exakta siffror i undersökningar likt

dessa. Av denna anledning är det också svårt att svara på hur många som idag är av olika

grader engelskspråkiga. Enligt Nationalencyklopedins webbtjänst, hamnar siffran kring 400

miljoner modersmålsanvändare28, medan siffror kring 375 miljoner är vanligt förekommande

vid enkel sökning på Internet via Google.com.29

3.2.2 Vilka typer av ord lånar vi in, och hur anpassar vi dessa?

Magnus Ljung har i Skinheads, hackers och lama ankor, på ett tydligt sätt staplat upp en

klassificering av de engelska orden i svenskan. De tre huvudpunkterna består av direkta lån,

27 Ibid. s.38 28 http://ne.se/artikel/712665/712665, hämtat 081211 29 http://www.google.com Sökord: ”number of people who speak english as first language”, hämtat 081211

År Engelska Tyska Ryska Franska Spanska Italienska 1500 4-5 10 3 10-12 8,5 9,5 1600 6 10 3 14 8,5 9,5 1700 8,5 10 3 20 8,5 9,5 1800 20 30 25 27 26 14 1900 116 75 70 45 44 34 Beräknat antal talare i miljoner av de sex största europeiska språken mellan 1500 och 1900

18

översättningslån och konstruktionslån. De två förstnämnda låntyperna har vardera två

underpunkter, medan den sista har fyra.

3.2.2.1 Direktlånen

De direkta lånen är de lån som är lättast att upptäcka, då de i regel inte översätts

överhuvudtaget, utan ser likadana ut i såväl engelska som svenska. Den större delen av de

direkta lånen är ord eller fraser (direktlånens två undergrupper enligt Ljungs klassificering),

men det förekommer även att hela yttranden lånas in. Exempel på detta är uttryck som Keep

up the good work!, Shit happens, What’s up?, och så vidare. Direktlånen uppkommer närmast

undantagslöst med en enda betydelse, och inom små användningsområden inom exempelvis

musik, teknik och idrott. Begreppet rock är ju av oss svenskar, som bekant, endast förknippat

med musikstilen. Inom engelskan finns däremot fler betydelser av ordet, men dessa har vi

alltså inte ansett oss behöva och därför har också inlåningen stannat vid ordets musikaliska

betydelse.

Vad som inte är ovanligt, och kan tyckas en smula märkligt, är att ord lånas in

och får en annan betydelse än de har i originalspråket. Ljung exemplifierar här med ordet city,

som i svenskan fått betydelsen stadskärna – en betydelse ordet inte alls har i sitt

ursprungsspråk! Orsaken i detta specifika fall, tros vara att betydelsen inkommit i vårt språk

under påverkan från uttrycket the City (of London) och att den rent historiska förklaringen

ligger i att Londons nuvarande centrum en gång var hela staden. Som bekant betyder ju just

city stad. Konstigt nog händer det också att svenskan skapar egna engelska ord, där

ursprungsdelarna är inlånade, men slutprodukten inte finns i engelskan. Exempel på sådana

ord är freestyle (walkman på engelska), pocket(bok) (paperback på engelska) och afterski (på

engelska après-ski, ironiskt nog inlånat från franskan).30

Majoriteten av de direkta lånen är substantiv. Vid mötet med svenskan blir

därför ett antal parametrar intressanta för anpassningen. Stavning, uttal, plural och

genitivändelse är samtliga faktorer som kan vålla problem vid inlåning. Som Ljung också

påpekar, är tendensen tydlig att det ifråga om plural och stavning tenderar att sluta med ett

bibehållande av originalspråkets form. Tidigare försök att förändra exempelvis juice i riktning

mot jos, upplevs ha minskat i omfattning. Däremot vill vi gärna ”försvenska” inlånade ord

såsom fake och save när de skall användas som svenska verb. I dessa situationer läggs

verbändelserna, normalt sett, direkt till den engelska ordstammen, såsom då print blir printa. 30 Ljung, Magnus: Skinheads, hackers och lama ankor. Bokförlaget Trevi AB, Stockholm 1988. s.60ff

19

Vidare, brukar man fördubbla enkel konsonant, som i dippa. Dessutom stryks i regel ett stumt

slut-e, i och ord som delete och restore. De utvecklas följaktligen till deleta och restora.

Däremot låter man slut-e stå kvar vid ord såsom fake och save. Detta på grund av att ändelsen

indikerar att föregående vokal skall uttalas som en diftong, [ei], och att uttalet skulle förändras

vid strykning av bokstaven e i detta fall. Därför blir det i dessa fall fakea och savea, även om

försvenskade stavningar ibland dyker upp. Fakea blir då fejka, medan savea blir sejva. I

sammanhanget kan det nog konstateras att det förstnämnda lånet är av vanligare förekomst.31

Ljung berör också i sin bok diskussionen kring pluraländelser för inlånade ord,

och konstaterar att det i första hand är valet av ändelse i obestämd form plural som kan vålla

bekymmer för språkanvändaren. Det är alltså i denna situation man i högst grad tvingas välja

mellan svensk och engelsk ändelse (jfr. containers-containrar). Ett fenomen som också kan

tyckas en smula märkligt vid närmare eftertanke, är de pluralformer vi lånat in och gjort till

singulära ord. Ett exempel är substantivet keps, från engelskans cap, som av obegripliga skäl

avslutas med ett s. Ett annat är kex (av cakes).32 Tendensen då Skinheads, Hackers & Lama

ankor författades var att allt fler lån får behålla sina ursprungliga plural. Detta val av plural är

dock till stor del sammankopplat med substantivets deklination och dessutom dess genus. De

svenska neutrer (s.k. ”ett-ord”) som slutar på konsonant, förblir vanligtvis oförändrade i plural

– vilket vi tydligt kan se i exempel som ett glas – flera glas, ett verktyg – flera verktyg, ett

undantag – flera undantag. Vad som är anmärkningsvärt i sammanhanget, är att de från

engelskan inlånade substantiven inte tycks följa några tydliga mönster vid pluralkonstruktion.

Spridningen mellan neutrum och reale kan därför upplevas godtycklig. Visserligen färgas det

system de svenska orden följer, av en viss inkonsekvens, men inte alls i samma utsträckning

som det som berör de inlånade engelska. Val av genus får dessutom konsekvenser vid

pluralbildning.33

3.2.2.2 Översättningslånen

Som tidigare nämnts, finns två undergrupper till denna låntyp. Dessa två benämner Ljung

egentliga översättningslån och betydelselån. De förstnämnda består i princip uteslutande av

sammansatta fraser och ord. Fraser som lånas in beskriver i regel situationer och företeelser vi

tidigare varit obekanta med, eller vi inte haft benämningar på tidigare eftersom de

ursprungligen tillhört den engelskspråkiga världen. Orden som faller under kategorin

31 Ibid. s.64f 32 Ibid. s.65f 33 Ibid. s.66

20

översättningslån, består av redan befintliga svenska ord, men där det nya i sammanhanget är

hur de sedan kombineras. Då såväl de ordagranna översättningarna som exempelvis hemsida

(efter förlagan homepage) och de mer fria tolkningarna vid till exempel krockkudde (efter

airbag), inte följer något entydigt regelverk – kan dessa lån vara svåra att upptäcka. Inte heller

är de inlånade fraserna alltid så lätta att känna igen. Leva upp till, direkt översatt från live up

to, är exempel på detta.34

Som nyss berörts, innebär de egentliga översättningslånen i huvudsak

sammansatta ord och fraser. I jämförelse med dessa, består betydelselånen av enkla ord som

finns i både svenskan och engelskan, och har ungefär samma innebörd i båda språken. Vad

som inte är helt ovanligt, och det påpekar Ljung också, är att betydelserna inte alltid matchar

varandra till hundra procent i dessa situationer. Han exemplifierar också med ordet

huvudvärk, som utöver ursprungsbetydelsen (att rent fysiskt ha ont i huvudet), fått ännu en

betydelse i form av ”problem av något slag” (Det där är helt och hållet din huvudvärk). Fler

exempel finner vi exempelvis vid användningen av ordet familjär, som i svenskan

ursprungligen stod för någonting inom familjen. Numera används ordet även med betydelsen

av ”bekant” (Detta räknesätt är jag inte alls familjär med).35

Såväl översättnings- som betydelselånen är (som jag hoppas tydligt framgått)

mycket vanliga. De drar inte blickarna till sig på samma naturliga sätt som de ofta så utländskt

klingande direktlånen. Anledningen till detta är naturligtvis att de på grund av sin användning

av redan befintliga och accepterade svenska ord, eller ord med något förskjutna betydelser,

smälter in på ett helt annat sätt i tal och text än direktlånen upplevs göra. Enligt Ljung är detta

ingenting unikt för svenskan, tvärtom, menar han att fenomenet är exempel på en förändring

som existerar inom alla levande språk. Vidare belyser han ett problem med översättnings- och

betydelselånen, som inte berör direktlånen på samma sätt. De sistnämnda lånens betydelse är

nämligen lättare att ta reda på, till exempel via lexikon. De förstnämnda kan däremot vara

svårare finna förklaringar till, då de ofta består av hela uttryck. Många gånger kan det krävas

att man är bekant med den engelska förlagan.36

3.2.2.3 Konstruktionslånen

Detta är den kategori lån, som är absolut svårast att upptäcka. Dessutom kan dessa lån ofta

vara de man svårast finner bevis för. Som redan nämnts, har Ljung under konstruktionslån

34 Ibid. s.72 35 Ibid. s.76ff 36 Ibid. s.79

21

formulerat fyra underpunkter. Den första av dessa benämns syntaxlån. Även av dessa finns

olika typer. Bland annat handlar det om att man ibland i svenskan, kan finna

satskonstruktioner enligt engelsk modell. Ett tydligt och vanligt förekommande exempel på

detta, finner vi exempelvis då någon säger Jag är lärare (omedvetet eller ej, efter engelskans

I’m a teacher). I svenskan heter ju detta på det ursprungliga sättet Jag arbetar som lärare,

eller möjligen om samma mönster skall följas; Jag är en lärare. Ett annat exempel, om än inte

lika frekvent använd, är förenklingen efter engelsk modell (What to do?) i Vad göra?.37

Förmodligen uppstår just detta fenomen som en produkt av förenkling, även om resultatet inte

alltid uppfattas som just lättförståeligt.

Någonting mycket vanligt, och tillika svårupptäckt är det efterställda någonsin i

svenskan. Ljung presenterar siffror från forskningsiakttagelser vid studier av dagstidningar

bakåt i tiden, och finner en markant ökning av företeelsen. Med sportjournalistiken (exempel

från idag: Manchester United och Liverpool är de populäraste lagen – och Fernando Torres

är redan en av ligans tio bästa spelare någonsin.38) som inkörsport, har användandet av

efterställt någonsin spridit sig till andra genrer (exempel från idag: Sveriges andra kvartal det

bästa någonsin39).

Hittills har endast hela konstruktioner presenterats under konstruktionslånen,

men även mindre beståndsdelar såsom enstaka ord och det syntaktiska sammanhang de verkar

i, förekommer. Exempel på detta är det engelska pronomenet you, som kan motsvara såväl du

och man i svenskan. Trots att det är två helt skilda ord, tycks tendensen vara en förskjutning

av man-användningen, i riktning mot en ökad användning av du, trots att mottagaren är av

opersonlig och allmän karaktär. Ett exempel Ljung hämtat ur Dagens Nyheter lyder: Man kan

läsa och vidareutbilda sig, men du står ändå kvar på samma fläck.40

Exempel på en annan konstruktion som normalt sett är ovanlig i svenskan är den

vi finner i Skivan säljer bra. I engelskan förekommer däremot konstruktionen i exempel

såsom The car drives poorly och This play reads well, vilket misstänkliggör att det just är ett

lån från detta språk det är frågan om. Ännu ett exempel på engelsk konstruktionspåverkan,

finner vi hos utvidgningen av svenskans bevara och behålla. Numera har gränsen mellan

37 Ibid. s.80 38 http://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportchansen/article3966843.ab, hämtat 081230 39 http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_157577.svd, hämtat 081230 40 Ljung, Magnus: Skinheads, hackers och lama ankor. Bokförlaget Trevi AB, Stockholm 1988, s.82f

22

dessa blivit vagare. Med stor sannolikhet kan detta härledas till att engelskan endast har ordet

keep för att benämna båda företeelserna.41

Den svenska ordbildningen har även den blivit föremål för viss påverkan, om än

i relativt begränsad skala. En av anledningarna till särskrivning av sammansatta ord, är

exempelvis den i många sammanhang avsaknaden av detta i engelskan.42 Exemplena finns i

stor skala på många ställen, men dyker ofta upp på ställen då ambitionen är att vara extra

tydlig. I reklamblad och på skyltar av olika slag, till exempel.

En annan ordbildningsgrupp under uppenbar påverkan, är den verbgrupp som

kallas partikelverb.43 Det upplevs därför troligt att uttryck som starta upp, skriva ut och kolla

in, är under påverkan av start up, print out och check out.

Den engelska formen med –ing, förekommer vid svenska direktlån av ord som

jogging och spinning. Utöver detta tycks suffixet på något märkligt vis ha fått påverkan på

redan ”försvenskade” ord, såsom konsult (konsulting). Kanske har utvecklingen underlättats

av svenskans snarlika suffix –ning.44

Det sista grammatiska område under engelskt inflytande Ljung berör, är

genitiven. Precis som fallet med särskrivningarna, förefaller genitivapostrofen i stort sett

endast förekomma vid skyltar och annonser av typen Janne’s biltvätt. Ett vanligt missförstånd

tycks vara att genitivapostrof är ett måste för att ange ägande, då subjektets sista bokstav är s

(exempel: Anders’ lägenhet, Lars’ skrivbord). Så är alltså inte fallet. Möjligen skulle man

kunna använda det vid extrema situationer då genitiven inte tydligt framgår, likt Det är

Andreas’ tur (= Andreas), inte Andreas (= Andrea). Men som påpekas i Svenska skrivregler,

är omformulering oftast att föredra.45

41 Ibid. s.83 42 Ibid. s.84 43 Ibid. s.84 44 Ibid. s.84f 45 Språkrådet: Svenska skrivregler. Liber, Stockholm, 2008

23

6. Resultat Av de 3000 räknade orden i undersökningen (beskriven under Metod), har jag efter noggrant

sökande funnit sammanlagt 10 direkta lån. Pilotundersökningen ger oss 10 direktlån/1000 ord

för GP, och 0/1000 för de två övriga. Sammanlagt blir det (efter avrundning nedåt till en

decimal) en summa av 3,3 direktlån/1000 ord. Samtliga direktlån framträder i tabellen nedan.

6.1 Göteborgs-Posten Här finner vi tio skilda lånord (märk väl att matchracing dyker upp två gånger och att det

därför inte är fråga om tio unika lån). För logikens skull avhandlar vi dessa i den ordning de

dyker upp i texten. Märk väl att samtliga ord återfinns i den senare delen av GP-studien, i

artikeln Rahm som pirat skall locka publik till Lysekil.

Matchracing-tävling är en försvenskad konstruktion av ordet matchracing (som

dessutom återkommer senare i artikeln). I SAOL finns det sistnämnda ordet beskrivet som:

”kappsegling mellan två segelbåtar”46, vilket torde göra konstruktionen matchracing-tävling

en smula komisk ur språklig synpunkt, eftersom kappsegling i princip förutsätter tävlande.

Men efter en snabb sökning på Internet tycks det även i engelskan heta matchracing

competition, så det dubbla budskapet tycks förekomma även inom detta språk.

Ett wildcard innebär ”plats i tävling för deltagare som inte kvalificerat sig på

sedvanligt sätt”47, och har även en sekundär betydelse inom IT då det kan innebära

46 SAOL, 2006. s.560 47 Ibid. s.1099

Engelska direktlån, de första 1000 orden redaktionellt material Göteborgs-Posten GT Offside Matchracing-tävling Wildcard Teamet Coach Coachningen Matchracing Rankingen Matchracingseglare Matchracing Matchracingbåtar

24

jokertecken. Utan någon omfattande tankeverksamhet kan man därför härleda det nästintill

klichéartade uttrycket ”slänga in en joker i leken” till just detta ord.

Nästa direktlån är även det anpassat till det svenska böjningssystemet, med

avledningen –et. I singular, obestämd form står Team i SAOL beskrivet som ”arbetslag,

grupp”48.

Det lån som följer detta är coach, med betydelsen ”idrottstränare, lagledare”49.

Coachningen, som är nästkommande uppmärksammade ord i undersökningen, här i bestämd

form av coachning, avser det arbete en coach utför.

Eftersom de tre sista lånorden är sammansättningar med ursprung i redan

avhandlade matchracing, återstår endast rankingen, som innebär ”rangordning”50.

6.2 GT Här återfanns endast ett par ord som möjligtvis skulle kunna klassas som direktlån. Bland

annat nämns ordet golfrunda, och att golf naturligtvis kan benämnas direktlån är väl mer eller

mindre ett faktum. Men då detta ord uppskattningsvis funnits i vårt språk runt 100 år, känns

dess medverkan i studien överflödig. Samma resonemang har använts då curling exkluderats.

Sporten introducerades i Sverige redan på 1840-talet51, och dess status i vårt språk grundlades

därför så pass långt tillbaka i tiden att en medverkan här vore allt annat än motiverad.

6.3 Offside Några engelska direktlån fanns inte att finna i den undersökta textmängden i Offside. Zenit

från arabiskan, max från latinets maximum och tempo från italienskan är visserligen exempel

på direktlån, men deras ursprung gör dem icke applicerbara i detta sammanhang.

48 Ibid. s.958 49 Ibid. s.128 50 Ibid. s.739 51 http://www.curling.se/CurlHome/Information/vadarcurling.asp, hämtat 080102

25

7. Diskussion, sammanfattning och förslag på vidare forskning

7.1 Diskussion Som redan nämndes under Avgränsningar, kan man naturligtvis ifrågasätta resultatet hos en

undersökning av så pass begränsad omfattning som den som presenterats i denna uppsats. Att

däremot förkasta resultatet helt och hållet, är inte heller korrekt. I sann svensk anda blir det

därför en slags gyllene medelväg som får råda. För visst kan slutsatser dras av även denna

undersökning, även om den största av dem alla kanske är att dess resultat blivit mer talande

om omfattningen utökats.

Det som blir mest iögonfallande med de siffror som framkommit i

undersökningen, är självklart de många direktlånen hos Göteborgs-Posten, i jämförelse med

de två andra undersökta texterna. Hela 10 direktlån i jämförelse med siffran noll hos de båda

andra. Den höga siffran hos GP är förmodligen en produkt av de artiklar som undersökts här.

Samtliga ord tillhör nämligen artikeln om matchsegling i Lysekil. Vad man kan utläsa av detta

är att det förmodligen förhåller sig så, att segling är en sport med många internationella termer

som man inte valt att översätta. Man kan naturligtvis spekulera i orsaken till detta. Möjligen

kan det vara så att tävlingssegling inte är någon stor sport, sett till antalet utövare och att

seglingen blir en internationell sport eftersom tillräcklig konkurrens inte finns på hemmaplan

– men då inget faktaunderlag finns för denna tes, kan ingenting fastslås i detta skede.

Vidare kan man konstatera att fem av de tio orden i ärlighetens namn

härstammar ur namnet på sporten, och det bör självklart också beaktas. Situationen kan därför

se ”värre” ut än den i själva verket är, eftersom det i princip handlar om upprepningar av

samma lån.

Att det finns tio direktlån i en artikel om segling är kanske föga förvånande. Att

det däremot inte uppträder ett enda i de 1000 första orden i ett exemplar av GT, upplevs

möjligen märkligare, då sport är ett av de områden som pekats ut som låntätt. Förklaringen

kan möjligen i detta sammanhang ligga i att sportbilagan denna dag inleds med en

debattartikel av mer skönlitterär art än ett regelrätt referat, som kanske är vanligare i

sammanhanget. De övriga efterföljande mindre artiklar som studerats i GT är dessutom inte

heller av ”klassisk” referat-typ. Här hamnar texten på något som man skulle kunna benämna

en indirekt idrottslig nivå, då det istället för en idrottsprestation eller dylikt, är arenafrågor

som står i fokus.

Tidningen Offside bidrar inte heller den med några ord till resultatet. I detta fall

kan det däremot inte upplevas lika märkligt, eftersom det i likhet med den debattartikel som

26

inledde studien av GT, handlar om mer reflekterande och abstrakt text än den direkt

refererande och på så sätt mer konkreta som exempelvis återfinns i GP-studien. På Offsides

hemsida finns följande att läsa under informationsfliken Om Offside:

I första numrets manifest skrev vi »Vår ambition är att göra ett magasin som tar vid

där andra slutar. Sport är inte bara en bra match, utan också extrema levnadsöden.

Egoism och laganda, agenter och fans«. Ambitionen kvarstår än i dag. Vi vill

komma närmare fotbollen och dess utövare, förklara mera, visa mera av insidan och

till sist presentera det i tidningen med så genomarbetade texter och bilder som det

bara är möjligt. Vi vill ta vid där dagspressen slutar.52

Resultatet av detta är längre texter av mer skönlitterär karaktär, i jämförelse med dagspressen,

som i högre grad jobbar under större begränsningar, både när det gäller tid och utrymme.

Trots att magasinets namn ironiskt nog är ett direktlån i form av en regelterm, stöttes det

varken på detta eller några andra likartade i denna studie av Offside.

Den sammanlaga kvoten direktlån hos de tre undersökta texterna hamnar, som

redan nämnts, på 3,3/1000. Att jämföra denna med enbart siffran från EIS-undersökningens

studie med kategorin Sport (2,75/1000), leder naturligtvis inte till några slutsatser av helt

sanningstäckande karaktär. Eftersom denna kategori innehåller tidskrifter och endast

tidskrifter, skulle ju undertecknads studie av GP och GT omöjliggöra en rättvis jämförelse.

Således åberopar vi återigen den gyllene medelvägen och plockar in siffran från kategorin

Dagstidningar, 3,26/100053. 2,75 + 3,26 / 2, ger oss medeltalet 3,005 för de båda. Denna

siffra måste nog anses vara den mest rättvisa att jämföra med den av undertecknad

framräknade. I detta ljus framstår inte siffran 3,3 direktlån / 1000 ord som en alldeles orimlig

siffra, trots studiens begränsade omfattning. Att resultatet hos min studie hamnar något över

det resultat EIS-undersökningen presenterar, handlar förmodligen till stor del om att segling

får ett orimligt stort utrymme i och med matchracing-artikeln. Denna artikel, ur vilken 533

ord är använda, representerar således över 16% av undersökningens totala volym – någonting

den knappast skulle göra om man istället räknat 100 000 ord ur de tre tidningarna. Då hade

förmodligen andelen direktlån i övrig text varit större.

Det faktum att samtliga direktlån i den av undertecknad genomförda

undersökingen, finns representerade i 2006 års upplaga av Svenska Akademiens Ordlista, är

52 http://www.offside.org/magasinet/om-offside.aspx, hämtat 090109 53 Ljung, Magnus: Skinheads, hackers och lama ankor. Bokförlaget Trevi AB, Stockholm 1988, s.89

27

helt klart anmärkningsvärt. I EIS-undersökningen har 10:e upplagan från 1973 använts, och

om vi för nyfikenhetens skulle använder oss av denna för att leta efter orden ur vår

undersökning, finner vi att endast två av tio finns representerade. Teamet och ranking

återfinns även i 1973-års SAOL, även om det sistnämnda ordet här avleds med –ning. Det är

svårt att uttala sig om hur denna ordlista förändrats, men en spekulation (märk väl att det

handlar om just detta!) som inte upplevs alltför långsökt, är att en liberalare inställning hos

SAOL:s redaktion blivit verklighet. I den upplaga som användes som normgivare vid EIS-

undersökningens genomförande, finns i förorden exempelvis uttryckligen skrivet att

”Införandet av nya lånord, särskilt de många engelska, har också präglats av

återhållsamhet.”54. Jämför vi detta med förorden hos år 2006 års upplaga, finner vi helt klart

en mer demokratisk ton, där det flera gånger tydligt accentueras att verket helt och hållet

grundas på det etablerade språkbruket och dessutom poängteras särskilt lånordens givna plats

i språket.55 Med vetskapen om detta, vore det naturligtvis intressant att studera hur många av

de ord som vid EIS-undersökningens genomförande, med 2006 års upplaga av SAOL som

normgivare, skulle klassas som direktlån.

En annan sak som är klart anmärkningsvärd med undersökningsresultatet, är att

samtliga direktlån kan placeras inom den öppna ordklassen substantiv. Detta måste rent

allmänt ses som en seger för det svenska språket, eftersom orden då i regel stannar inom det

område de lånats in till. Hade det istället varit fråga om en mängd inlånade prepositioner eller

pronomen (någonting ytterst sällsynt och som i princip endast sker då hela uttryck lånas in),

skulle risken vara större att ordens användningsområde vidgats och att de blivit brukbara i fler

sammanhang.

7.2 Sammanfattning

Naturligtvis går det inte att dra några uppseendeväckande eller definitiva slutsatser av den

egna undersökningen. Däremot går det att uttyda vissa tendenser – precis som förhoppningen

var med denna uppsats. Lånorden har definitivt en odiskutabel plats i vårt språk och så också

inom sportjournalistiken, men någon fara för domänförlust inom detta gebit tycks i nuläget

inte hota överhuvudtaget.

54 SAOL, 10:e upplagan, 1973, s.III (de numrerade sidorna börjar först vid själva ordlistan) 55 SAOL, 13:e upplagan, 2006, s.V (se föregående nots parentes)

28

Den historik som ligger bakom det engelska språkets utbredning i världen,

tillsammans med västvärldens kulturströmmar, tyder knappast på att engelskan blir ett svagare

språk. De sista lånorden från detta språk har knappast nått oss. I vår globaliserade värld och

vårt allt mer mångkulturella Sverige upplevs det troligt att influenserna från andra språk

fortsätter att påverka svenskan. Med det rådande världsläget, förefaller det inte omöjligt att vi

inom en inte allt för avlägsen period kan komma att låna fler ord från de ekonomiskt

expansiva regionerna i Asien.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att resultatet hos den genomförda

undersökningen hamnade någorlunda nära resultatet hos sin mer omfattande förlaga, trots att

förutsättningarna skildes åt en aning. Hade inte artikeln om matchracing funnits med i

materialet, hade undersökningen troligtvis avslöjat en avsevärt lägre andel direktlån. Med

bakgrund av dessa vetskaper, upplevs det i nuläget knappast vara någon fara för något

språkligt ”förfall” eller någon domänförlust inom sportjournalistiken. Sporten har varit, och

är, ett område med många lånord. Ofta handlar det dock om uttryck som är tämligen isolerade

från andra användningsområden än just det redan befintliga, och dessutom förefaller det

osannolikt att termerna inom redan befintliga idrotter ökar i antal. Rent hypotetiskt skulle det

således i hög grad krävas nya idrotter för att nya lån skall kunna uppstå. Då skulle det ju

dessutom handla om ord som berikar språket – alltså namn på nya företeelser, och skulle då

alltså inte hota redan etablerade svenska ord och uttryck.

7.3 Vidare forskning Som flera gånger redan påpekats, är den genomförda studien inte särskilt omfattande. Av

denna anledning vore det absolut intressant att se en utökad version, där ett större material

avhandlats. Då skulle det även vara möjligt att dra fler slutsatser kring skillnader i antalet lån

beroende på typ av tidning. Vidare, vore det naturligtvis intressant att studera fler medier. TV-

sport tar idag upp stora delar av tablåerna, och ett stort antal renodlade sportkanaler har på

kort tid uppstått. Att studera kommentatorer, experter, programledare och reportrar inom

denna gren skulle såklart vara av intresse. Dessutom skulle möjligheten att studera fler

låntyper finnas, förutsatt att resurser för ett så omfattande arbete fanns.

29

8. Käll- och litteraturförteckning 8.1 Tryckta källor

Primärlitteratur:

• Göteborgs-Posten, del 2, 081222

• GT SPORT, 081218

• Offside, nr.7 2008

Sekundärlitteratur:

• Allén, Sture, samt Loman, Bengt & Sigurd, Bengt: Svenska Akademien och svenska

språket. Nordstedts, Stockholm, 1986. ISBN 91-1-853572-0.

• Kommittén för svenska språket: Mål i mun – förslag till handlingsprogram för

svenska språket. Statens Offentliga Utredningar nr.22, 2002. ISBN 91-38-21645-0.

• Ljung, Magnus: Skinheads, hackers & lama ankor. Bokförlaget Trevi AB, Stockholm,

1988. ISBN 91-7160-825.

• Moberg, Lena: Nyordsboken. Svenska språknämnden och Nordstedts Ordbok,

Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-185-X.

• Pettersson, Gertrud: Svenska språket under sjuhundra år. Andra upplagan.

Studentlitteratur, Lund, 2005. ISBN 91-44-03911-5.

• Svenska Akademien: Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Tionde

upplagan. P.A. Nordstedt & Söners förlag, Stockholm, 1973. ISBN 9117302420.

• Svenska Akademien: Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Trettonde

upplagan, första tryckningen. Nordstedts Akademiska Förlag, 2006. ISBN

9172274190.

8.2 Elektroniska källor

Sekundära källor med namngivna författare:

• Andersson, Klas: Sandviks andra kvartal det bästa någonsin. Svenska Dagbladet.

Publ. 040806, ändrat 080330. Not 39:

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_157577.svd

• Bäckstedt, Eva: Ny lag skall rädda svenska språket. Svenska Dagbladet. Publ. 080318.

Not 16: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_992325.svd

• Kirsch, Frank-Michael: Good night Sweden. Dagens Nyheter. Publ. 070706. Not 13:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=668340

30

• Pehrson, Lennart: Wall Street skeptiskt till dagspressens framtid. Dagens Nyheter.

Publ. 061118. Not 24:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=547&a=589916&previousRenderType=3

• Persson, Stefan: Fansen: De är Premier Leagues bästa spelare. Aftonbladet. Publ.

081211. Not 38:

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportchansen/article3966843.ab

• Radetzki, Marian: Engelskan – den nya svenskan. Dagens Nyheter. Publ. 070628. Not

10: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1194&a=665678

• Sundström, Håkan: Vad är curling. Svenska Curlingförbundet / www.curling.se.

Uppdat. 050220. Not 51:

http://www.curling.se/CurlHome/Information/vadarcurling.asp

Sekundära källor med icke namngivna författare (för enkelhetens skull sorterade efter

framträdande):

• Sveriges största dagstidningar efter upplaga, helår 2007. www.dagspress.se. Publ.

081030. Not 1: http://www.dagspress.se/Article.jsp?version=108444&idx=5

• Så kontaktar du GT. GT.se. Publ. 070616. Uppd. 070629. Not 2:

http://www.gt.se/nyheter/1.724124/sa-kontaktar-du-gt

• Wikipedia.org, sökord: Ballon d’Or. Senast uppd. 090104. Not 3:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ballon_d%27Or

• Lpo 94 – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet. Not 8: http://www.skolverket.se/sb/d/468

• Sprakforsvaret.se. Not 11: http://www.sprakforsvaret.se

• Fickformatet säljer även Nobelpristagare. Svensk Bokhandel. Publ. 030328. Not 13:

http://www.svb.se/SvB_papper/2003/Nummer_6/51516

• TT: Nej till att lagfästa svenska språket. Sveriges Television. Publ. 051207. Not 15:

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=27170&a=500419

• NE.se, sökord: engelska. Not 28: http://ne.se/artikel/712665/712665

• Google.com, sökord: Number of people who speak english as first language. Not 29:

http://www.google.com

• Om Offside. Offside. Not 52: http://www.offside.org/magasinet/om-offside.aspx