Den franska revolutionen(1789-1799)

Bildkälla:http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-revolutionen#

Om upplägget Om ni siktar på ett högre betyg än E skulle jag vilja att ni tar

till er av den kunskap som finns tillgänglig på sidorna 26-36 i läroboken som jag kommer att dela ut till er under vecka 3. Det går även bra om ni vill inhämta utökad kunskap genom att läsa om franska revolutionen på följande hemsida:

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-revolutionen

Om ni siktar mot att uppnå E så rekommenderar kan ni i första hand fokusera på inlärning genom att utgå från mina PP-presentationer (som läggs ut på hemsidan). Dock behöver ni också medverka på alla lektioner och på så vis ta till er av mina och era klasskamraters kunskaper och reflektioner. På så vis kommer ni kunna uppnå de förmågor som efterfrågas i kunskapskraven (vilka presenteras på nästa sida).

Kunskapskrav 1. Eleven förväntas uppvisa kunskap om historiska förhållanden,

händelser och betydelsefulla personer under olika tidsperioder (epoker).

2. Eleven förväntas kunna resonera om orsaker till och konsekvenser av olika typer av samhällsförändringar. Dessutom kunna resonera om orsaker till människor levnadsvillkor och vilka konsekvenser det kunde föra med sig.

3. Dessutom förväntas eleven kunna förklara hur människors villkor och värderingar under olika tider påverkats av det samhällsklimat som var rådande under den tid människorna levde.

4. Eleven förväntas kunna undersöka och göra olika typer av jämförelser (visa på samband) mellan olika tidsperioders kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor.

5. Eleven förväntas även kunna resonera om tänkbara fortsättningar på utvecklingslinjer och kopplar det till det förflutna och nuet.

8. Eleven använder sig av historiska begrepp i samband med studiet av ämnet historia.

Notera: Kunskapskrav 6 och 7 behandlas inte under arbetet med industriella och franska revolutionen.

Frågor inför föreläsning om franska revolutionen

Förkunskaper

Om du tänker i stora drag och generaliserar, hur var Europa organiserat under medeltiden och renässansen (ca 500-1700) innan upplysningstiden trädde i kraft?

Vad vet du om upplysningstiden (1700-talet-1800-talet) Vad vet du om franska revolutionen? Vilka andra revolutioner känner du till?

Reflektera, tolka och förutsäga

Vad får ni för associationer?

Vad symboliserarbilden tror ni?

Bildkälla:http://www.genealogi.se/wiki/images/thumb/8/8e/Troisordres.jpg/350px-Troisordres.jpg

Det ”gamla” sättet att se på världenMedeltiden – Renässansen (ca 500 – ca 1700)

Gud har skapat världen och därför är det kristendomens lära som kan ge kunskap om världen.

Detta gav t.ex. prästerna makt i samhället. Och vissa kungar som gärna utmålade sig själva som ”sända av Gud för att regera”.

Alla människor är inte födda med samma rättigheter. Få hade genom handling ifrågasatt klasskillnaderna som rådde. Detta ledde till att kungen kunde skapa sig mycket makt. Även andra samhällsgrupper som t.ex. adeln och präster hade även de mycket

makt. De som inte hade makt var borgare och allra minst makt hade bönderna.

Adel kan översättas med överklass. Det var en viss samhällsgrupp som hade fördelar i samhället. De hade lagstadgade privilegier som t.ex. gav dem ekonomiska och politiska fördelar. Även rent socialt så hade de makt över de som enligt lagen hade en lägre ställning.

Borgare arbetade bl.a. med handel och hantverk. De betalade skatt precis som bönderna gjorde.

Bönder ägde antingen en egen gård och egen jord. Eller så arbetade de med jordbruk på gårdar som ägdes av de högra rankade samhällsklasserna (adeln främst).

Kungen & De tre ståndenDe tre stånden, det s.k.

ståndsamhället.Den med mest makt var kungen.De tre stånden utgjordes av: 1. Adel 2. Präster 3. Det tredje ståndet. Bönder och borgare (98

procent av Frankrike befolkning)

Ståndsamhället innebar klasskillnader eftersom adel och präster utgjordes av 2 procent av Frankrikes befolkning och de hade privilegier (fördelar) i form av pengar, politisk makt och det rådde en förväntan att resten av befolkningen skulle ha respekt gentemot dem (social makt)

Bönder och borgare var t.ex. tvungna att betala skatt. Adel och präster behövde dock inte betala skatt.

-------------------------------

Alltså: Kungen ingick inte i något av de tre stånden men hade

mest makt.

De tre stånden bestod av som bilden visar1. Adel2. Präster3. ”Tredje ståndet”

(bönder och borgare)

Ståndsriksdagen Alla de tre stånden ingick i den franska riksförsamlingen

(ståndsriksdagen).

Den som var kung kunde kalla in ståndsriksdagen, men riksdagen hade inte samlats på 175 år! (Diskussionsfråga: jämför med hur det är idag i demokratiska länder som t.ex. Sverige och Frankrike på 2000-talet)

I ståndsriksdagen hade adeln 200 representanter,

prästerna 200 representanter och tredje ståndet (bönder och borgare) hade 600 representanter.

Tredje ståndet representerade 98% av Frankrikes befolkning men hade ändå minst makt. (Detta var en av orsakerna till att den franska revolutionen bröt ut. Folket accepterade till slut inte de orättvisa förhållandena!)

Orsaker till revolutionen (1/2)1. Filosofer och andra tänkare började

skriva böcker som visade på hur orättvist makten var fördelad i Frankrike.

Varför ska kungen, adeln och prästerna ha så mycket makt och majoriteten av alla de andra människorna (främst bönder och borgare) inte ha någon makt?

Borde inte alla människor ha samma rättigheter? Varför ska rikedom avgöras av födseln? (Föddes man som barn till

t.ex. en kung, adel eller präst kunde man räkna med att ärva makten och rikedomen. Bönder och borgare däremot ärvde avsaknad av makt och avsaknad av pengaresurser).

2. Ekonomisk kris. Kungarna i Frankrike hade satsat pengarna på dyrbara krig,

praktfulla slott, vackra kläder och annat lyx som mest bara gynnade de rika, och missgynnade de mer fattiga (borgare, bönder).

Orsaker till revolutionen (2/2) 3. Ineffektivt jordbruk. Dåligt väder ledde till

dåliga skördar. Prisen på mat höjdes. Hungerupplopp uppstod och många hade knappt råd att

försörja sig på bröd. Folkets hunger efter mat ledde därför till att små strejker utbröt i slutet av 1780-talet.

4. Missnöje mot kungen Kungen brydde sig inte om folket, istället brydde han sig om

om att vinna krig och att bygga vackra slott. Kungen levde i lyx trots att bönderna svalt.

5. De nya idéerna (hör ihop med punkt 1) Idéer om frihet, jämlikhet och broderskap. Idéer om att alla är lika mycket värda.

Viktiga begrepp (1/2) Stånd: Samhällsgrupp, socialt skikt, samhällsklass Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig

omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system. Statskassa: Statens tillgång på pengar. Skatt/beskattning: En obligatorisk avgift som företag och personer

betalar till staten/myndigheter. Versailles: Slottet där kungafamiljen och hovet bodde. Bastiljen: En fästning i Frankrike från medeltiden som på 1700-talet var

fängelse för politiska fångar. Bastiljen var illa omtyckt och stod som en symbol för det gamla förhatliga feodala samhället (d.v.s. att de ”de rika som hade makt hade rättigheter medan de fattiga, svaga i samhället” mest bara hade skyldigheter).

Nationalförsamlingen: Det franska parlamentets andra kammare. Dess viktigaste uppgift under revolutionen var att avskaffa ståndsprivilegier, adelstitlar, förstatliga kyrkan och omgestalta den kungliga armén, samt att anta 1791 års konstitution. Det var det tredje ståndet som förklarade sig vara nationalförsamlingen. De hade målet att göra Frankrike till ett jämställt samhälle. Den politiska höger–vänster-skalan härstammar från den första nationalförsamlingen (1789–1791) då de revolutionära satt till vänster om talmannens bord och de konservativa till höger om detsamma.

Viktiga begrepp (2/2) Ludvig XVI (1754-1793): Frankrikes kung under den franska

revolutionen (1773-1793). Halshöggs i samband med revolutionen (1793).