Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.

Vt 2017

Handledare: Amir Rostami

Den syrisk ortodoxa

kyrkans roll i

sammanhållningen av

det syrianska/assyriska

folket

En kvalitativ studie utifrån ett kvinnligt

perspektiv, med fokus på syrianer/assyrier i

Stockholm

Belinda Noyan

Samar Wasfi

Sammanfattning

Denna kvalitativa studie inleder med en kort förklaring och beskrivning till uppsatsens

titel samt ämne Den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det

syrianska/assyriska folket. Bakgrund till det syrianska/assyriska folket i Sverige samt

dess fortlevnad, har föranlett studiens frågeställning: Vilken roll har den syrisk ortodoxa

kyrkan i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm, utifrån

Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen? Denna

forskning avser att studera den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det

syrianska/assyriska folket utifrån ett kvinnoperspektiv med stöd av Ahrnes och

Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen. För att undersöka detta

gjordes sex intervjuer med syrianska/assyriska kvinnor av första generationens

invandrare i Stockholm vars ålder varierar mellan 50–60 år.

Rubriken “2.2 Tidigare forskning” syftar på att ge studien ett underlag samt att

komplettera ramarna som huvudteorin strukturerat, för att skapa en bredare förståelse

kring frågeställningens användning av begreppen ortodoxa, kyrkan samt folket.

Studiens resultat har visat att det finns ett visst samband mellan kyrkans roll i

sammanhållningen av syrianer/assyrier som folkgrupp i Stockholm; att vara en materiell

kollektiv resurs i form av en social arena där individer inom gemenskapen kan mötas

samt dela normer, värderingar samt traditioner. Kyrkans huvudsakliga roll är att stå som

en arena där Ahrne samt Brunssons (2011) organisationselement kan utövas samt

bevaras; medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt sanktioner. Resultatet kan ha

betydelse för vidare studier inom minoritetsgrupper samt dess fortlevnad.

Nyckelord

Göran Ahrne, Nils Brunsson, organisationsteori, organisationselement, minoritetsgrupp,

sammanhållning, syrianer, assyrier, ortodox kyrka, kristen, kyrka, folkgrupp

Innehållsförteckning

1 Inledning ............................................................................... 1

1.1 Ämne och kort beskrivning ................................................................ 1

1.2 Frågeställning ................................................................................... 2

1.3 Syfte .................................................................................................. 2

1.4 Begreppsdefiniering .......................................................................... 2

1.5 Kort historia om syrianer/assyrier .................................................... 2

1.5.1 Det kristna syrisk ortodoxa namnet ............................................ 3

1.5.2 ”Seyfo” folkmordet på syrianer/assyrier i Turkiet 1911–1914 ... 3

1.5.3 Den syrisk ortodoxa kyrkan i Sverige .......................................... 4

2 Teoretiska utgångspunkter ....................................................... 4

2.1 Organisationselement ....................................................................... 4

2.2 Tidigare forskning ............................................................................. 6

2.2.1 Göran Ahrne - familj som organisation och släktskap som

anknytningsform.................................................................................. 6

2.2.2 Kyrkan ........................................................................................ 7

2.2.3 Stigmatisering av individer inom religiösa grupperingar............. 8

2.3 Kritisk återblick till teori samt tidigare forskning .............................. 8

3 Material och metod ................................................................. 10

3.1 Intervjuer - Samling av empiri ........................................................ 10

3.2 Urval och avgränsning ..................................................................... 11

3.3 Analysmetod ................................................................................... 12

3.4 Kritisk reflektion av material och metod ......................................... 12

3.5 Etiska överväganden ....................................................................... 13

4 Resultat ................................................................................ 14

4.1 Medlemskap .................................................................................... 14

4.2 Regler.............................................................................................. 16

4.3 Hierarki ........................................................................................... 18

4.4 Övervakning .................................................................................... 20

4.5 Sanktioner ....................................................................................... 22

4.6 Kollektiva resurser .......................................................................... 24

5 Diskussion ............................................................................. 26

5.1 Diskussion - Resultat ....................................................................... 26

5.3 Diskussion – Historia kopplat till resultat ........................................ 31

5.4 Diskussion – Metod kopplat till resultat .......................................... 32

5.5 Diskussion – Vidare forskning ......................................................... 32

6 Referenser ............................................................................ 33

6.1 Böcker ............................................................................................. 33

6.2 Artiklar ............................................................................................ 33

7 Bilagor .................................................................................. 35

7.1 Kodning ........................................................................................... 35

7.2 Intervjufrågor ................................................................................. 35

1

1 Inledning

1.1 Ämne och kort beskrivning

En del av det syrianska/assyriska folket emigrerade till Sverige först mellan år 1966–1976.

Under denna period, år 1970, etablerades den första syrisk ortodoxa kyrkan i Södertälje

(Lundgren, 2014). Sedan dess har det syrianska/assyriska folket etablerad och integrerats i det

svenska samhället samt blivit en välkänd gemenskap i landet. Syrianer/assyrier har lyckats

behålla den goda sammanhållningen inom folkgruppen, flera år efter att emigrerat till det

svenska samhället. En stor del av deras kultur och traditioner härstammar från kristendomen,

kyrkan har tett sig som central för syrianer/assyrier (Lundgren & Barryakoub, 2010:7). Enligt

beskrivning av Audo (2015) upplever många syrianer/assyrier kyrkan som sitt ”land”, där de

känner sig hemma. Detta fenomen beskrivs ytterligare av litteraturkritikern Karl E. Lagerlöf, i

hans säregna dagbok, I dagens lågor (2003). Lagerlöf intervjuar kyrkoherden i S:t Petrus och

Paulus församling, Shabo El Khouri.

Det är ganska ovanligt att syrianer lämnar kyrkan. Kanske är det en på hundra. Man lämnar inte

kyrkan. Syrianska kyrkan är som en stat för syrianerna, eftersom att vi aldrig haft ett eget land.

Kyrkan har varit vår nation, är vår nation. (Khouri i Lagerlöf, 2003:57)

Syrianer/assyrier har inte haft en nation inom en viss geografisk area sedan det forna

Mesopotamien (Wannes, 2006:6–8), varpå det blir omöjligt att tillskriva det

syrianska/assyriska folket till en viss stat som bär folkets historia och identitet. Förståelsen av

kyrkan som en nation, för ett folk som saknar nation på en geografisk area med historisk

syriansk/assyrisk identitet, gör det ytterligare intressant att studera den syrisk ortodoxa

kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket. Den syrisk ortodoxa

kyrkans centralitet i den syrianska/assyriska folkgruppen är intresseväckande i ett Sverige där

den svenska kyrkan tappar allt fler medlemmar (Dagens industri, 2016). God sammanhållning

i en period av ett halvt sekel tyder på starkt engagemang och deltagande i gemenskapen av

syrianer/assyrier. Därefter blir det intressant att få en närmare inblick av kyrkans roll i

sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket. Det syrianska/assyriska folket har

lyckats behålla sin syrianska/assyriska identitet trots att de blivit utsatta för folkmord 1911–

1914, då cirka 75–90% av folkgruppen utplånats (Audo, 2015).

2

Den syrianska/assyriska folkgruppen är organiserad. Varpå denna forskning avser att studera

vilken roll den syrisk ortodoxa kyrkan har i sammanhållningen av syrianer/assyrier som

folkgrupp i Stockholm, med stöd av Ahrne samt Brunssons (2011) sociologiska

organisationsteori.

1.2 Frågeställning

Frågeställningen kommer att besvaras utifrån Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori

om organisationselementen; vilken roll har den syrisk ortodoxa kyrkan i sammanhållningen

av det syrianska/assyriska folket i Stockholm?

1.3 Syfte

Denna forskning avser att studera den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det

syrianska/assyriska folket i Stockholm utifrån ett kvinnoperspektiv. Studiens

kvinnoperspektiv synliggör dolda synvinklar av fenomenen, vilket kan ge bredare perspektiv

som svar på studiens frågeställning. Genom att ge röst till dem individer vilka ofta präglas av

mäns åsikter och närvaro. I förståelsen av den goda sammanhållningen är rollen av den syrisk

ortodoxa kyrkan betydelsefull, till följd av att kyrkan är central i den syrianska/assyriska

kulturen. Studiens fokus ligger i att studera hur den syrisk ortodoxa kyrkan tett sig av vikt för

sammanhållningen. Ytterligare att utforska vilken betydelse den syrisk ortodoxa kyrkan har i

sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket.

1.4 Begreppsdefiniering

Syrianer/Assyrier: Till följd av konflikten om det omtvistade namnet benämner denna

forskning syrianer samt assyrier som syrianer/assyrier. Konflikten tydliggörs i rubriken “1.5.1

Det kristna syrisk ortodoxa namnet”

1.5 Kort historia om syrianer/assyrier

För att få svar på forskningsfrågan krävs viss förståelse om det syrianska/assyriska folkets

bakgrund samt den syrisk ortodoxa kyrkan. Under denna rubrik följer en del av

syrianer/assyriernas historia från det forna Mesopotamien till Sverige.

3

1.5.1 Det kristna syrisk ortodoxa namnet

Historiskt är den syrisk ortodoxa kyrkan den officiella kyrkan av den forna staden Antiokia i

Mesopotamien. Syrisk ortodoxa kyrkans sammanlänkas långt bak i tiden med kristendomens

första historia. Människor som konverterade till kristendomen i Antiokia delades i två fronter;

först judar samt därefter grekiska, arameiska hedningar vilka konverterat till kristendomen. År

68 e. Kr. förenades dessa två fronter under samma patriark Ignatius Nuronos överhöghet.

Namnet “syrisk” har sitt ursprung i Babylon då den persiske kungen Cyrus (529–559 f. Kr.)

besegrade babylonierna år 539 f. Kr. samt lät judarna att återvända till Palestina. Cyrus

jämfördes med Messias, som en frälsare då judarna kunde återvända från den babyloniska

fångenskapen. Varpå alla som konverterade till kristendomen inom Antiokias gränser kallades

för “Syrier”, konverterade judar, greker samt araméer. Judar, greker samt araméer är till följd

av detta syrianer/assyriers förfäder. “Syrier” användes som synonym till kristendomen i

Mesopotamien, varpå det ”syriska” i det syrianska samt assyriska namnen har sitt ursprung.

Antiokias tredje patriark Mar-S:t Ignatius skrev ett brev till rom år 107 e. Kr. där han

förklarade Antiokias kyrka som den Syriska kyrkan (Wannes, 2006:6–8). Det finns lång

historia bakom det syrianska samt assyriska namnet. Bland folket är benämningen av det

syrianska samt assyriska namnet omtvistat, vissa syrianer anser att den korrekta benämningen

av folkgruppen är syrianer, medans andra vilka kallar sig för assyrier menar på det senare.

Doktor John Joseph Smith doktorerade i Mellanöstern historia vid Princetons University

1957, i boken The Modern Assyrians Of The Middle East (2000) redogör Smith om det

syrianska, assyriska namnets ursprung. På grund av den komplexa förståelsen av den rätta

benämningen av syrianer samt assyrier, vidare hänvisas intresserade läsare till första kapitlet i

boken.

1.5.2 ”Seyfo” folkmordet på syrianer/assyrier i Turkiet 1911–1914

År 1911–1914 utsattes syrianer/assyrier för folkmord i Turkiet av den osmanska staten.

Folkmordet skedde främst i sydöstra Turkiet men även i nordvästra Iran. På grund av

syrianer/assyriers kristna religion tvingades de att konvertera till islam eller att bli avrättade i

folkmord. Vid folkmordet på syrianer/assyrier bragtes uppskattat cirka 75–90 % av

folkgruppen om livet. Även efter folkmordet förföljdes syrianer/assyrier i flera år av förtryck,

varav majoriteten syrianer/assyrier valde att fly Mellanöstern mellan år 1966–1976. Flera

internationella länder har erkänt folkmordet såsom Österrike, Tyskland, Tjeckien, Vatikanen

(Italien), Frankrike. Dock har inte den turkiska staten ännu erkänt folkmordet (Audo, 2015).

4

1.5.3 Den syrisk ortodoxa kyrkan i Sverige

Syrianer/assyrier finns utspridda i hela världen, bland annat Belgien, Österrike, Tyskland,

USA, Argentina, Brasilien, Indien, England, Turkiet. Till Sverige emigrerade en del av

syrianer/assyrier först mellan år 1966–1976. År 1970 emigrerade den första syriska ortodoxa

prästen till Sverige, varpå möjliggjorde etableringen av den första syrisk ortodoxa kyrkan i

Sverige samma år. Bland emigranterna fanns flera präster vartefter bildade fler församlingar

på olika håll i Sverige. I Södertälje stiftades den första syrisk ortodoxa kyrkan i Sverige.

(Wannes, 2006:58–59).

2 Teoretiska utgångspunkter

Med stöd av social organisationsteori om organisationers uppbyggnad har denna studie som

syfte att studera vilken roll den syrisk ortodoxa kyrkan har i sammanhållningen av det

syrianska/assyriska folket som organiserad folkgrupp. Studiens teoretiska utgångspunkt

kommer huvudsakligen att vara Göran Ahrnes och Nils Brunssons (2011) organisationsteori

om de fem organisationselementen, då teoretikerna som svenska professorer i sociologi har

gjort en bred forskning om uppbyggnaden av organisationer samt sammanhållning (Ahrne,

2014; Ahrne, G., Roman, C., & Franzén, M. (2008); Ahrne, G. (Ed.). (1998); Ahrne, G.

(2007); Brunsson, N., & Olsen, J. P. (1998)). Med stöd av denna sociologiska teori förväntas

ett resultat på vilken roll den syrisk ortodoxa kyrkan har i sammanhållningen av det

syrianska/assyriska folket, med inslag av de fem organisationselementen vilka uppbygger en

organisation.

2.1 Organisationselement

I Ahrnes tidiga text Social Organizations (1994) beskrivs fyra nyckelbegrepp för att

tydliggöra organisationers uppbyggnad: medlemskap/tillhörighet, kollektiva resurser,

utbytbarhet av individer, och kontroll. Han har sedan utvecklat dessa fyra tillsammans med

Nils Brunsson i en senare artikel Organization outside organizations: the significance of

partial organization (2011) till fem organisationselement; medlemskap, regler, hierarki,

övervakning, samt sanktioner.

5

Organisationers uppbyggnad börjar ofta med ett visst medlemskap, som tillhörighet till

organisationen, vilket kan te sig både formellt eller informellt. Organisationer bestämmer över

medlemskap; vilka som beviljas medlemskap i organisationen som anställda, invånare eller

som medlemmar av en förening (Ahrne, 1994). Medlemskap för med sig en viss identitet till

medlemmarna vilka skiljer sig från icke medlemmar. Medlemmar förväntar sig att bli

behandlade annorlunda av organisationen, till skillnad från hur icke medlemmar blir

behandlade. Parallellt med att organisationen förväntar sig ett annat beteende hos dess

medlemmar än hos icke medlemmar. Medlemmar kan bli exkluderade, de som inte längre

passar in riskerar att bli utkastade (Ahrne & Brunsson, 2011: 86).

Regler inom en organisation kan formuleras i förväntningar, vilka kan vara formella samt

informella. Medlemmarna i organisationen förväntas att följa reglerna oavsett om det är

formella eller informella regler. Regler kan jämföras med normer, varefter inte är produkter

av tydliga beslut, dessa har istället avkunnats inom grupper eller samhällen genom

processerna av socialisering och internalisering. Reglerna kan vara nedskrivna formellt eller

informellt i form av normer samt värderingar (Ahrne & Brunsson, 2011: 86).

Hierarki som organisationselement kan te sig i form av makt eller arbetsfördelning inom

organisationen, med de som bestämmer på toppen av hierarkin. I en hierarki handlar det om

rätten att bestämma över andra. Denna rätt kan ges till vissa personer inom organisationen

eller genom någon form av beslutsfattande mekanism, exempelvis en omröstning. Hierarki

medför en form av organiserad makt. Källan till makten är ett beslut, beslutet angående om

vem som ska bestämma. (Ahrne & Brunsson, 2011: 86).

Inom en organisation kan det finnas övervakning över medlemmarna. Denna kontroll kan se

olika ut, som att medlemmarna förväntas att närvara vid organisationens högtider, som

bröllop samt möten. Övervakning och kontroll handlar inte bara om att säkerställa att

organisationens medlemmar inte gör något som är förbjudet; det är lika viktigt att försöka

åtgärda och bedöma hur väl medlemmarna utför sina uppdrag eller hur mycket de gör -

exempelvis genom prov eller ackordsarbete. En stor del av kontroll inom formella

organisationer utförs via ekonomiska och administrativa redovisningssystem. Sådan bestämd

kontroll skiljer sig från den som förekommer i andra former av mänsklig interaktion som

förmedlas genom exempelvis rykten och skvaller (Ahrne & Brunsson, 2011: 86).

Sanktioner kan förefalla olika, beroende på typ av organisation. Kriminella organisationer kan

utföra sanktioner i våld om en gruppmedlem till exempel väljer att inte följa de förväntningar,

de regler, som finns inom organisationen. Det förekommer både positiva och negativa

6

sanktioner. En organisation kan bestämma att ge mer resurser till vissa medlemmar än till

andra. De kan besluta över att ändra en medlems status genom att ge personen en befordran,

eller med hjälp av exempelvis ett betygssystem, priser, diplom och medaljer. Genom negativa

sanktioner som undanhållande av befordran och lönehöjning, eller genom fullständig

bestraffning kan påföljden av exkludering oftast undvikas (Ahrne & Brunsson, 2011: 86).

Trots att Ahrne och Brunsson inte nämner kollektiva resurser i artikeln från 2011 som ett

organisationselement är begreppet ännu relevant, då den beskriver målet som en organisation

vill uppnå eller behålla. Organisationens kärna består av dess kollektiva resurser som

produceras, underhålls samt används av organisationens medlemmar. En anledning till att

individer blir medlemmar är på grund av intresse eller behov av dessa resurser, att få tillgång

till dem på egen hand kan i vissa situationer uppfattas som omöjligt. Med kollektiva resurser

menas resurser som kan vara materiella samt icke materiella, dessa kan te sig i gemensamma

möteslokaler i byggnader, som organisationens logotyp eller namn (Ahrne, 1994:12).

2.2 Tidigare forskning

2.2.1 Göran Ahrne - familj som organisation och släktskap som

anknytningsform

I boken Social Organizations (1994) beskriver Göran Ahrne att handlingar på organisationers

vägnar blir mänskliga handlingar transformerade till sociala processer. Meningen är att

handlingar i organisationer är koordinerade varefter ackumulerade för att överskrida de

möjliga prestationer som individer kan uppnå om de skulle agera självständigt.

Koordinering av ett antal människor kan utföras genom tre olika metoder som Ahrne påstår

vara ”multiplicering”, ”succession” samt ”specialisering” – ”multiplicering” i form av

sammansatta individuella krafter, ”succession” i form av fortsättande av en handling och

slutligen ”specialisering” i form av fördelning av ansvarigheter där olika handlingar av olika

individer komplimenterar varandra. Dessa handlingar är dock inte kopplade till enstaka

organisationer utan kan befinna sig i olika organisationer. Organisering är en grundläggande

social gestaltning med variationer beroende av anknytnings form eller slag av de kollektiva

resurserna. En form av anknytning som Ahrne redovisar är släktskap och äktenskap.

Släktskap är en typ av anknytning som är ofrivilliga, medan äktenskap är en frivillig

anknytningsform. Dessa typer av anknytningen tillhör organisationstypen familj och bär med

sig varierande flexibilitet för tillhörande (Ahrne, 1994).

7

Släktskapsrelationer har visat sig att vara signifikanta i många sfärer i livet (Morgan i Ahrne,

1994). Släktskap är en form av organisering med en tillskriven form av anknytning i termer av

anförvantskap. I vissa fall är släktskapsrelationer inte tydligt, dock är den dolda

släktskapsrelationen anledningen till att en relation blir genomförbar. Familjer, släktskap samt

relationer är i stora sammanhang institutionaliserade i termer av normer och vanor utan att

planeras genom politiska bestämmelser (Ahrne, 1994).

2.2.2 Kyrkan

I artikeln Social Connectedness: The role of the local church in building community vilken

återfinns i tidningen Pointers förlagt av Christian Research Association och publicerad i

nummer 4 december 2016, berättar författaren Wilma Gallet om australiska kyrkor samt dess

samhälle. Kyrkor samt församlingar har en traditionell roll i att bygga en tillhörighetskänsla

så att människor känner sig värderade och får möjlighet att utveckla förtroende relationer,

som ofta kallas som ”social kapital” (Dixon et al. i Gallet, 2016). Den lokala kyrkan är en

plats där människor kan förenas samt få stöd, värme och vänlighet, särskilt i svåra tider (Short

i Gallet, 2016). Gallet nämner även Putnams (2000) verk om ”social kapital” i Amerika vilket

påstår att kyrkor har en viktig samt unik roll i det civila samhället. Kyrkor mobiliserar både

bindning och överbryggning av social kapital (Bielefield et al. i Gallet, 2016). Bindning av

social kapital är beskrivningen givet till det varaktiga förhållande som är etablerat lika mellan

individer i en grupp. Relationerna som utvecklas mellan kyrkobesökare i lokala församlingar

är ett exempel av bindning av social kapital. Bindning av socialt kapital skapar en stark känsla

av tillhörighet samt är en viktig försvars faktor i mental hälsa. Överbryggning av social

kapital syftar till den bredare sociala bindning skapade över flera nätverk. Ofta mellan

individer samt organisationer som delar gemensamma intresse. Putnam fortsätter att

argumentera om att bindning samt överbryggning av social kapital är kärnan till att bygga

hälsosamma samhällen.

Kyrkor har beskrivits som medarbetare till kittet som binder ihop det civila samhälle samt

dess medlemmar ihop. Kyrkans roll i byggandet av gemenskap, utveckla social kapital samt

agera för att förstärka individer härstammar från en kristen teologisk världssyn, särskilt en

begäran för att reflektera Guds närvaro i livet (Gallet, 2016).

Schneider, en forskare som Gallet hänvisar till, förslår att tro gemenskaper har tre funktioner:

en spirituell brunn; en källa för gemenskap, försedd med sociala och instrumentella stöd för

dess medlemmar och andra som söker hjälp, och underhålla social samt kulturell kapital bland

8

aktiva medlemmar; en källa för förstärkning och förändring, både individuella

transformationer samt förändring i institutioner eller samhälle. Den primära rollen av kyrkor

är att fostra den spirituella hälsan hos sina medlemmar, samt andra aktiviteter såsom att hjälpa

till dem som är i nöd i den lokala gemenskapen, varpå ett resultat till följd av Jesus lärande

(Schneider i Gallet, 2016).

2.2.3 Stigmatisering av individer inom religiösa grupperingar

I tidskriften History of religions beskriver Berlinerblau (2001) hur konflikter kan uppstå i en

stor religiös grupp såsom bland annat Kristendomen. Religion eller en särskild kyrka kan

förstås som en organisation, vilken tillkännages av en hierarki som tolkar samt återger

trosuppfattningen (Berlinerblau, 2001:340). Konflikter inom en religiös grupp kan te sig då,

en individ bestämmer att dela andra åsikter än majoritetens i gruppen. Individen kan hota den

religiösa gruppen, då denne avviker från majoriteten. De avvikande åsikterna eller

handlingarna kan påverka den religiösa gruppens sammanhållning. Principer, normer,

värderingar samt traditioner värderas högt inom religiösa grupper (Berlinerblau, 2001:332–

333). Ortodoxi utgår från en oföränderlig sanning. Dem individer vilka avviker från den

oföränderliga sanningen, kan stigmatiseras av gruppen. Avvikare följer inte dem principer,

normer, värderingar samt traditioner som den religiösa ortodoxa trosuppfattningen åberopar.

De religiösa medlemmarna stigmatiserar avvikaren genom utpekande, nedvärderande eller

utfrysning. Den religiösa gruppen stigmatiserar avvikande för att kunna uppnå sitt mål; att

vidmakthålla trosuppfattningen (Berlinerblau, 2001:335).

2.3 Kritisk återblick till teori samt tidigare

forskning

Den syrianska/assyriska folkgruppen är organiserad, varpå denna forskning avser att svara på

frågeställningen med stöd av Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om

organisationselementen. Studien förväntar ett svar på frågeställningen; vilken roll har den

syrisk ortodoxa kyrkan i sammanhållningen av syrianer/assyrier, med stöd av teorin om

organisationselementen.

I förståelse av Ahrne och Brunsson (2011) förklaring om organisationer, förstås det

syrianska/assyriska folket som organiserade i sitt vardagliga begrepp, dock kan deras normer

och värderingar anses som institutionaliserade. Ahrnes och Brunssons organisationsteori

9

belyser en systematisk kategorisering av organisationsbyggstenar. Med hjälp av de skapas en

förståelse till en organisations, eller en organiserade gemenskaps, sammanhållning. En

gemenskap upprätthålls och sammanhålls om organisationen omfattar de fem

organisationselement som Ahrne och Brunsson nämner, även om de inte är formella eller

nedskrivna. De fem organisationselementen syftar på att nå, behålla samt försvara

organisationens kollektiva resurser. Däremot kan Ahrnes organisationselement inte ses som

enskilda begrepp, då varje element ofta är beroende av samt relaterade till en annan. För att

studera den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållning av den syrianska/assyriska

gemenskapen blir det då viktigt att undersöka samt analysera samtliga organisationselement.

Genom att studera organisationselementen inom det syrianska/assyriska folket som

organiserade, kan organisationselementen klargöra samt redogöra för vilken roll den syrisk

ortodoxa kyrkan har.

Till skäl av att syrianer/assyrier är en liten folkgrupp vilka ofta består av olika stora familjer

(Wannes, 2006:58–59) använder denna studie Ahrnes (1994) förklaring av familj som en

organisation samt släktskap som anknytningsform kan vara lämpliga i den mån att den kan

förklara de sociala interaktionerna och relationerna mellan syrianska/assyriska individer som

träffas i den syrisk ortodoxa kyrkan eller i sociala kontexten.

Artikeln Social Connectedness: The role of the local church in building community (Gallet,

2016) ger ett brett perspektiv och förklaring till kyrkans roll i samhälle. Därför att artikeln inte

syftar på att belysa sammanhållningen av ett enskilt folk eller gemenskap utan redovisar

kyrkans inverkan samt påverkan på sammanhörande i en gemenskap. Därigenom skapas en

förståelse av kyrkans roll i andra sammanhang. Detta förtydligar förståelsen av den syrisk

ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket.

Vidare diskuterar Berlinerblau (2001) stigmatisering av individer inom religiösa ortodoxa

grupper. Syrianer/assyrier är starkt kopplat till den syrisk ortodoxa kyrkan (Wannes, 2006)

varav majoriteten folkgruppen är troende kristna. Berlinerblau beskriver hur individer kan

stigmatiseras om dem väljer att avvika från den religiösa gruppens normer, värderingar samt

traditioner. Den syrianska/assyriska folkgruppen är organiserad av normer, värderingar samt

traditioner vilka är sammanlänkade med kristendomen. Varav Berlinerblaus diskussion om

stigmatisering är relevant för forskningsfrågan. Studiens forskningsfråga kan få stöd av

Berlinerblaus diskussion om stigmatisering i förståelsen av hur det syrianska/assyriska folket

lyckas behålla sina normer, värderingar samt traditioner inom gemenskapen.

10

Det finns vissa likheter mellan det syrianska/assyriska folket samt det judiska folket då judar

under lång tid levt som minoritetsgrupp i Europa, samt blivit utsatta för folkmord (om än i

större omfattning) (Grynberg, 1997) liksom syrianer/assyrier upplevt i Turkiet samt andra

mellanöstern länder. För denna forskning vore det intressant med en studie om synagogans

roll i sammanhållningen av judar som folkgrupp för att kunna jämföra resultatet med liknande

forskning. Således är forskningsområdet begränsat gällande studiens forskningsfråga. Varav

forskning om exempelvis synagogans roll i judar som folkgrupps sammanhållning saknas.

Även annan forskning kring religiösa centrum såsom kyrka, synagoga, moské samt tempel

saknas i förhållande till minoritetsgruppers sammanhållning.

3 Material och metod

3.1 Intervjuer - Samling av empiri

Rapporten är en kvalitativ studie, då den grundar sig i att förklara ett visst fenomen. Studiens

resultat är baserat på empiri av transkriberade semistrukturerade intervjuer. Ahrne samt

Brunssons sociologiska organisationselement har stått som bas till utformandet av

intervjufrågorna. Rapporten kommer att vara deduktiv då den grundar sig i teori för att nå ett

resultat.

Urvalet består av sex kvinnor. Intervjumetoden möjliggör belysning av de sex kvinnornas

upplevelser, förståelse samt åsikter angående den syrisk ortodoxa kyrkans roll i

sammanhållningen av folket. Kvantitativ metod hade inte besvarat studiens forskningsfråga,

då metoden kan förlora vissa nyanser av respondenternas berättelser. Med kvalitativ metod,

intervjuer, kan respondenterna få en chans att förklara ingående om deras perspektiv samt

åsikter i frågor. Respondenternas svar tolkas därefter utifrån forskarnas förståelse. Att notera

är; forskarens förförståelse samt preferenser kan påverka tolkningen av respondenternas svar.

Dock har forskarna i denna studie tolkat enskilt för att därefter diskutera tolkningarna utifrån

olika perspektiv, för att motverka skevhet i studiens resultat.

De semistrukturerade frågorna utgår från Göran Ahrnes och Nils Brunssons teori om

organisationselementen medlemskap, regler, hierarki, övervakning, samt sanktioner. Studien

menar par préférence att inte inkludera begreppet kollektiva resurser som tema i denna

11

forskning. Detta är grundat i att studiens frågeställning konkret utgår från att studera den

syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av syrianer/assyrier. Begreppet kollektiva

resurser syftar på att belysa organisationens mål, till skillnad av organisationselementen, vilka

belyser organisationens struktur. Vad folkgruppens mål är, blir i den mån irrelevant till hur

folkgruppen sammanhålls.

Intervjufrågorna strukturerades utifrån organisationselementen. Varje individuell fråga samt

följdfråga är influerad av ett organisationselement, i mål om att etablera en grund för komplett

förståelse av svar på studiens forskningsfråga. Intervjufrågornas struktur är utformade först

genom hur forskaren vill behandla frågorna, vartefter hur dessa utformas enligt teorin

(Aspers, 2011: 143). I de förhållanden då svaren från respondenten inte är tillräckliga ska

intervjuaren tydliggöra frågorna för att ge den intervjuade möjlighet till att ytterligare förstå

samt svara (Ahrne & Svensson, 2015).

För att säkerställa att de semistrukturerade intervjufrågorna skulle leda till en bättre förståelse

och svar på forskningsfrågan gjordes en förstudie där intervjun utfördes med en ytterligare

kvinna. Förstudien föranledde forskarna till att anpassa intervjufrågorna ytterligare, för att på

bästa möjliga sätt få tydliga svar av de sex andra respondenterna.

3.2 Urval och avgränsning

Studiens urval består av sex syrianska/assyriska kvinnor av första generationens invandrare i

Stockholm. Deras ålder varierar mellan 50–60 år. Det kvinnliga urvalet valdes för att få ett

genusperspektiv på ett fenomen vilket ofta präglas av mäns åsikter samt närvaro. Att skapa ett

bredare perspektiv samt förståelse utifrån ett kvinnoperspektiv kan ge tydligare svar på

frågeställningen. Dessutom valdes kvinnor från staden Stockholm till skäl av att det

syrianska/assyriska folket har etablerad gemenskap i denna stad med ett flertal kyrkor.

Intervjupersonerna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval vilket sedan följdes av

snöbollsurval, då kvinnor ur en av forskarnas sociala nätverk intervjuades. Personerna

intervjuades därefter enskilt i hemmiljö, vilket föranlett att hänsyn tagits till att intervjuerna

förblivit ostörda från andra familjemedlemmar. Inför början av intervjun förklarades studiens

syfte samt motiverades igen varför studien utgått från ett kvinnoperspektiv. Det tydliggjordes

att det är helt frivilligt att ställa upp samt att kvinnan skall garanteras full anonymitet (Ahrne

& Svensson, 2015).

12

3.3 Analysmetod

För att kunna strukturera det empiriska materialet av de sex semistrukturerade intervjuerna

vilka var och en tog ungefär 1,5 timme. Transkriberingarna har bearbetats med kvalitativ

innehållsanalys. Detta syftar till att efterlysa upprepningar av olika teman i nedskriven empiri.

Med metoden, innehållsanalys, bryts det empiriska materialet ned med teman samt koder,

genom att markera relevant innehåll i det empiriska materialet kopplat till forskningens syfte

samt forskningsfråga. Innehållsanalys är en kvalitativ strategi för sökandet efter teman i det

datamaterial, vilket är centralt för de kodningsmetoder som används vid analys av kvalitativa

data (Bryman 2011:506).

Altheide (1996) menar att vid innehållsanalys, är det kategorier samt variabler vartefter styr

undersökningen inledningsvis. Andra variabler samt kategorier tillåts och förväntas

framkomma under studiens gång (Bryman 2011:507). Utgångspunkten konstateras i de teman

som gjorts på förhand, dock bör analysen av empirin göras med öppenhet för ny betydelsefull

information. Empirin kommer att styra vilket innebär att möjligheten för nya upprepningar

vilka inte kodats tidigare kan tillkomma som nya koder. Angående brister i ämneskategorier

måste försiktighet vidtas att arbetet blir så objektivt som möjligt. Temana bestäms av

forskaren vilket bidrar till att dessa inte kan vara helt opartiska. På grund av detta har temana

grundat sig i Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska organisationsteori, deras begrepp har

därmed använts som teman i kodning de transkriberade semistrukturerade intervjuer.

Tematisk analys grundar sig i att skapa ett index av centrala teman och subteman som grundar

sig i datamaterialet (Bryman, 2011:528). Ett index av teman samt subteman presenteras som

en bilaga i slutet av rapporten varpå utgör grunden för analysen av datamaterialet, med

vaksamhet för vidare teman som kan återfinnas i materialet.

3.4 Kritisk reflektion av material och metod

Intervjumetoden som insamlingsmetod av empirin, kan påverka resultatet både positivt samt

negativt. Genom intervjuer kan många samhällsfenom återspeglas. På kort tid är det möjligt

att samla flera personers åsikter samt förståelse om ett visst samhällsfenomen. Dessutom kan

forskaren välja att göra fler intervjuer om materialet inte räcker, eller visar på att nya element

behöver tydliggöras (Ahrne & Svensson, 2015).

13

Svagheten i intervjuer som insamlingsmetod av empiri, kan påverka denna studie i att

intervjuaren endast får en begränsad bild av svaren till forskningsfrågan. Intervjuer kan bli

mer fullständigt om fler metoder används. Konsekvensen av intervjuer är att

intervjupersonerna inte är helt sanna i svaren. Generalisering av materialet blir svårt, på grund

av att kvalitativa metoder går in för en djupare förståelse av respondenternas svar, till skillnad

från kvantitativa metoder. Gällande denna studie är det viktigt att vara kritisk, samt

tillkännage att en av uppsatsens medförfattare är en kvinna med syriansk/assyrisk bakgrund.

En möjlig fördel kan vara att studien fått ett inifrån perspektiv vilket kan ge forskningen visst

grad av underlägg och bättre träffsäkerhet i framtagandet av intervjuguiden. Emellertid finns

det osäkerhet för skevhet då medförfattarens förförståelse kan påverka aspekter av

forskningen. För att undvika och minska möjliga in- och påverkning har författarna haft

många diskussioner samt fått inblick från utomstående för att försöka objektifiera perspektivet

på studien. Intervjupersonerna var även medvetna om medförfattarens syrianska/assyriska

bakgrund vilket kan influerat respondenternas svar. Ett försök att hantera risken har gjorts

genom att försöka skapa en trygg och bekväm miljö, vilket uppstod ju längre intervjun

sträckte sig. Påföljden av längre intervju, föranledde möjligheten till att ställa samma frågor

flera gånger samt få ett anpassat och konsistent svar vid intervjuns slut. Detta bekräftades när

frågor ställdes för sista gången med samma resultat. För att säkerhetsställa rätt tolkning av

respondenternas svar har forskarna tolkat svaren enskilt för att sedan tillsammans analysera.

3.5 Etiska överväganden

Forskarna till denna studie har noggrant förhållit sig till Vetenskapsrådet (VR) riktlinjer

(Hemerén, Gustafsson, Petterson 2011: 18), redan vid intervjubokning informerades

respondenterna koncist om studiens syfte; att förstå och studera den syrianska/assyriska

kyrkans roll i sammanhållningen samt upprätthållandet av det syrianska/assyriska folkets

gemenskap i Stockholm. För att säkerställa opåverkade svar från intervjupersonerna har

innehållet av intervjufrågorna inte avslöjats på något sätt under bokningen av intervjuerna

(Aspers 2011: 66).

Alla kvinnor fick god information om att intervjun gärna spelas in, samt att inspelningen

endast kommer att vara tillgängliga för intervjuaren, men att transkriberingen av intervjun blir

tillgänglig för medförfattarna till studien samt universitetets kurshandledare samt ansvariga.

Delen av dessa utskrifter blir även offentligt tillgängliga i slutresultatet, eller även om

efterfrågas av intresserade individer.

14

Respondenternas bidrag kommer endast att användas i forskningsändamål. Före intervjun fick

även respondenterna information om att intervjun och det empiriska materialet kommer

behandlas konfidentiellt samt att respondenterna är anonyma, med fingerade namn bejakas

respondenternas anonymitet i studien (Vetenskapsrådet 2002: 7–12). Med den information

och öppenhet respondenterna fått ta del av, gällande det empiriska material intervjuaren

kommer att behålla, anses inte att det föreligger påverkan, påtryckning eller

beroendeförhållanden mellan intervjuaren och respondenten. Under intervjuerna repeterade

intervjuaren om samtyckeskravet; att respondenten när som helst kan avbryta intervjun

(Vetenskapsrådet 2002: 9–10). Samtliga respondenter gav sitt samtycke inför intervjun.

4 Resultat

Denna studie inriktar sig på att studera vilken roll den syrisk ortodoxa kyrkan har i

sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm som ett organiserat folk.

Med Ahrne & Brunsson (2011) teori om organisationselement utgår denna studie från att

finna ett resultat på studiens forskningsfråga. Genom semistrukturerade intervjuer studeras

organisationselementen medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt sanktioner i

intervjupersonernas utsago.

Med stöd av det som gestaltats under intervjuerna kan dessa liknelser tyda på att kyrkan

betraktas som en arena för det syrianska/assyriska folket där folket träffas socialt, delar

samma normer samt traditioner. Relevanta citat kommer att presenteras i resultatet för att

tydliggöra kyrkans roll i det syrianska/assyriska folkets gemenskap och sammanhållning. Till

skäl av att respektera respondenternas anonymitet enligt Vetenskapsrådet (2002) är dessa

fingerade med nummer, från ett till sex. Citaten börjar med det fingerade numret för att

klargöra respondent.

4.1 Medlemskap

Den sociala kontexten kring syrianer/assyrier påverkar, sammanhållningen. Kyrkan är en

viktig arena där sociala interaktioner mellan syrianer/assyrier kan ske. Organisationselementet

medlemskap kopplas samman med medlemskap i den syriska ortodoxa kyrkan. I den

15

syrianska/assyriska gemenskapen i Stockholm är det av vikt att vara medlem i den syriska

ortodoxa kyrkan. Om en utomstående skulle vilja bli syrian förväntas det att denne ska vara

med och utföra syriska ortodoxa kyrkans sju sakrament. Sakramenten är högtider inom den

syrianska/assyriska kulturen, vilka utförs i kyrkan.

Medlemskap beskrivs av intervjupersonerna som konkret kopplat till medlemskapet i kyrkan

och den kristna syrisk ortodoxa kyrkans trosuppfattning. Merpart av syrianer/assyrier föds in i

identiteten som en syrian/assyrier, vartefter att dennes föräldrar även är födda som

syrian/assyrier. Att födas in i identiteten som syrian/assyrier ger tillgång till den

syrianska/assyriska gemenskapen varav personen blir en del av folkgruppen. En person som

föds som syrian/assyrier förväntas följa den syrisk ortodoxa kyrkans sju sakrament. Nedanför

följer ett citat från respondent ett (1) vilket är representativt för resultatet.

1. “Att jag är född från syrian föräldrar. Att jag går till kyrkan och vara döpt i kyrkan och gift i

kyrkan. Och dela vardagslivet med syrianer, med släkten, att familjen ska samlas liksom och umgås

med varandra…”

Kyrkan används som en arena för att visa samt bekräfta tillhörighet till folket genom de

syrianska/assyriska traditioner som utförs som bakgrund av religionens värdegrunder.

Respondenterna anser att den kristna ortodoxa tron är central i livsstilen som syrian/assyrier.

Varpå används detta för att upprätthålla det sociala umgänget för att sammanhålla sociala

nätverk samt sociala interaktioner, varefter har en stor roll i definiering av att tillhöra det

syrianska folket. Organisationselement såsom regler och övervakning (se rubrikerna “4.2

Regler” och “4.4 Övervakning”) är i den mån relaterade till medlemskap.

2. ”Ja absolut, absolut. Jag lägger mycket vikt på det, för att jag blir jätteglad när jag kommer till

kyrkan och ser mycket folk. Som är här och att de umgås, att folk har sammanhållning tillsammans,

det är jätteroligt alltså. För min del. Och jag tycker att alla upplever samma, det är därför de

kommer och umgås. Det är viktigt.”

3. “Det viktigaste för att binda oss samman är den kristna tron, traditionen och kulturen är inte det

viktigaste då kulturen och traditioner kan förändras med tiden. Det viktigaste är att vi tar emot Jesus

som vår frälsare. Ibland kommer det olika människor som människor från Etiopien eller Eritrea och

det som vi har gemenskap är religionen och det som binder ihop oss med kyrkan är religionen.”

Religionen är mittpunkten i den syrianska/assyriska livsstilen, enligt respondenterna är den

syrisk ortodoxa trosuppfattningen essentiell i en syrian/assyriers identitet. Respondenterna

beskriver att syrianer/assyrier utgår från att kristendomen är den huvudsakliga religionen för

att identifieras som syrian/assyrier. En syrian/assyrier tillåts inte att byta trosuppfattning, då

syrianer/assyrier anser sig ofta som en folkgrupp synonym med kristendomen. Om en

16

syrian/assyrier delar en annan trosuppfattning än kristendomen, kan det bli svårt att för

majoriteten av den syrianska/assyriska folkgruppen att identifiera denne som tillhörande i

gemenskapen. Skulle en syrian/assyrier välja att bryta från religionen kommer en del av

gemenskapen att skvallra om den (se även rubriken “4.5 Sanktioner”).

4. ”Jag läste en artikel om att det finns muslimska syrianer och de har en egen förening i Turkiet.

När det var folkmord 1915 blev syrianers barn bland annat bortrövade och tvingade till att

konvertera till islam. Men jag tycker att det är sorgligt att dem kallar sig muslimer när dem blev

bortrövade och tvingade att konvertera och att deras kontakter till syrianer och rötterna är borta.

Jag har svårt att se dem som syrianer nu. [...] Att vara syrian är identiteten, att gå till kyrkan. Jag

frågade en ung kille en gång vad han tyckte det var att vara syrian och då svarade han mig att korset

var att vara syrian (haha)”

Majoriteten av syrianer/assyrier är infödda i den syrisk ortodoxa trosuppfattningen. Dock är

det möjligt att bli syrian/assyrier om individen skulle vilja, men under strängare villkor då

individen förväntas att följa så mycket som möjligt av folkets normer, värderingar, traditioner

samt den kristna syrisk ortodoxa trosuppfattningen.

6. ”En svensk kan bli syrian, andra etniciteter kan också bli syrianer. Gud säger att när någon vill

komma så ska man ta emot den, om någon vill ta till sig av vår kultur så är den personen mer än

välkommen”

4.2 Regler

Organisationselementet regler synliggörs i intervjupersonernas uppfattningar kring

syrianer/assyriers livsstil och förväntningar i förhållande till dess. Regler är i form av

förväntningar kopplade till den kristna ortodoxa trosuppfattningen. De sju sakramenten samt

helgdagar inom den kristna ortodoxa tron är högt prioriterade i syrianers/assyriers livsstil.

Kristna ceremonier som dop, vigsel, konfirmation, sista smörjelsen är betydelsefulla

traditioner för syrianer/assyrier, vilka förväntas att utföras för att fullfölja tillhörigheten i

gruppen.

1. “Som exempel att jag är som en syrian så det förväntas att jag ska vara gift i en syriansk kyrka,

och vara döpt i en syriansk kyrka också.”

4. “kyrkan förväntar sig att syrianer ska döpas i kyrkan, viga sig i kyrkan, att de ska komma till

kyrkan på helgerna, alla punkter som finns i kyrkan som till exempel sista smörjelsen, alla helgdagar.

[..] Men jag tror att kyrkan har haft mest betydelse i sammanhållningen då de sju sakramenten är

mest betydande i en syrians liv, framförallt dopet, giftermålet”

17

Den syrisk ortodoxa kyrkan blir en social arena där regler i form av förväntningar kan få fäste

samt fortleva. Syrianer/assyrier har möjlighet att utföra förväntningar som de sju sakramenten

inom den syrisk ortodoxa trosuppfattningen i kyrkan. Kyrkans arena förblir ett centrum för de

mest centrala förväntningar som syrianer/assyrier i Stockholm identifierar sig med, således

kan dessa förväntningar bestå inom folkgruppen. Respondenterna beskriver hur kyrkan har en

lång historia i den syrianska/assyriska gemenskapen.

5. “Kyrkan har byggt oss och hållit oss ihop och håller oss samman. Vi blir döpta, vigda och

begravda, ja allt det är det kyrkan som gör.”

6. “Alla dessa traditioner vi har i kyrkan, alla sakrament och allt vi gör i kyrkan det är historia från

hur vi gjorde i Turkiet, vi har behållit våra traditioner till kyrkan”

Regler inom det organiserade folket kan te sig ytterligare som sociala interaktioner utanför

kristendomen mellan syrianer/assyrier. Till exempel förväntas det informellt att en

syriansk/assyrisk man eller kvinna att gifta sig med en syriansk/assyrisk man eller kvinna. En

syrian/assyrier förväntas även att ha syrianska/assyriska vänner samt att tala språket. Individer

vilka inte följer förväntningar kan stigmatiseras (se även rubriken “4.5 Sanktioner”). De

formella religiösa traditionerna i kyrkan samt de informella sociala traditionerna har lika

mycket betydelse för vad som förväntas av en syrian/assyrier. Dessa förväntningar framstår

som mekanismer i syfte av att behålla den syrianska/assyriska gemenskapen i Stockholm,

dessa förväntningar kan kopplas till organisationselementet övervakning (se rubriken “4.4

Övervakning”). Respondenterna beskriver utförligt betydelsen av att förväntningen om att

befinna sig inom det den sociala syrianska/assyriska gemenskapen i Stockholm.

5. “När det är jul eller påsk så samlas hela familjen hos någon och man hälsar på varandra i en hel

vecka och på så sätt blir det mer kärlek. Vi håller ihop, äter tillsammans och har roligt tillsammans.

Vi är inte ensamma vi är inte isolerade och detta är vår tradition och är inte kopplad till kyrkan”

Kyrkan är inte endast en plats där syrianer/assyrier utövar religion, utan även en arena för

sociala interaktioner. Syrianer/assyrier i Stockholm värdesätter innebörden av vänner, familj

och släkt, samt betydelsen av det sociala nätverket inom syrianska/assyriska folkgruppen som

organiserat folk. Detta kan betraktas som en informell regel i form av förväntan. Det tas

förgivet att syrianer/assyrier ska besöka kyrkan, familj, släkt och vänner, vilket tyder på

institutionaliserat beteende.

2. “kyrkan betyder för mig som socialt liv, vanor med mina barn som kan följa efter mig. Alltså, mitt

hjärta vill alltid vara i kyrkan både socialt och jag har ju den rädslan religiöst också, men samtidigt

trivs jag inte med vissa vanor som finns i kyrkan. Men… Min sammanhållning till kyrkan är att jag

träffar ju många, nära och kära, och samtidigt religiösa vanor, jag vill vara här och lyssna och

18

kunna uppleva. Men för min del kan jag ha det sociala livet på andra sidan också, t.ex. föreningen.

Och… nu förtiden när någon dör alltså då går vi till kyrkan igen och då träffar man många, folk

också, och det här har blivit en stor vana bland vårt folk, även om det är någon som dog, vi går dit

och sitter och pratar i bakgrunden. Den här räknas också som något socialt.”

6. “När det är minnesstund och någon har gått så går man dit och visar omtanke till den dödes

familj, vi ser alla syrianer som familj, så länge det är en syrian spelar det ingen roll jag går på den

personens minnesstund även om jag inte känner den personen. Sista smörjelsen är viktig i

begravningsceremonin.”

Kyrkans arena används för att bekräfta och förvara regler och förväntningar. Som angivet sätt

är arenan en central plats där de sju sakramenten inom den kristna syrisk ortodoxa

trosuppfattningen har möjlighet att stå i konstant omlopp inom gemenskapen. Förväntningar

inom det organiserade syrianska/assyriska folket i Stockholm kan produceras samt

reproduceras i kyrkans arena. Betydelsefulla traditioner, normer och värderingar kan

projiceras i sociala interaktioner vilka sker i kyrkan och sociala umgänge för att upprätthålla

existensen av det syrianska/assyriska folkets värdegrunder.

3. “I kyrkan för man vidare traditioner som dop bröllop, begravning. Vi skulle inte tänka oss att ha

begravning eller bröllop någon annanstans. Vi för vidare våra traditioner i kyrkan. Förväntningarna

på en syrian är att man ska leva upp till att vara syrian, vara en bra förebild för våra ungdomar,

även för andra trossamfund. Det tror jag syrisk ortodoxa kyrkan förväntar sig av oss syrianer. [...]

Att vara plikttrogen gentemot mitt folk och min kyrka, bemöta människor med kärlek och respekt. Jag

är stolt över min kultur och våra traditioner. Genom att jag är plikttrogen till kyrkan har jag även

hjälpt andra människor till den kristna tron.”

Eftersom att den syrisk ortodoxa trosuppfattningen är betydelsefull inom den

syrianska/assyriska folkgruppen, finns det formella regler i form av de tio budorden, samt alla

principer inom kristendomen.

4.3 Hierarki

Hierarki mellan folket är lika i den mening att alla inom folkgruppen har lika makt i hur man

förväntas att uppföra sig. Makt inom kyrkan är svårdefinierat, det finns vissa svårigheter i att

mena att det finns en hierarkisk struktur. Således ter sig makt ur ett annat perspektiv. Att

folket tillsammans delar samma värderingar om den syrianska kulturen samt utför sanktioner

på varandra, då alla delar samma roll för att tillsammans uppnå alla organisationselement för

att sammanhålla folket. I huvudsak är det egentligen inte konkret att kyrkan utövar makt på

folket, snarare visar det sig att det är religionen och trosuppfattningen som påverkar

19

syrianers/assyriers sätt att leva. Såsom Ahrne och Brunsson (2011) beskriver, kan det anses att

det syrianska folket är ett organiserat folk där beteendemönstret är rutin-reproducerat,

institutionaliserat, kombinerat med normer och värderingar som tas för givna av sina

medlemmar. Normer och värderingar är kopplade till den syrisk ortodoxa trosuppfattningen,

varpå förklarar detta folkgruppens institutionaliserade beteendemönster.

1. "Att vi har starka relationer i familjer, och med släkten. Och så kyrkan som håller folket ihop.

Och… ja… och så det är vår tro. Det är där som är grunden att vi håller ihop… Att vi vet att det

finns gud som vi tror på och som hjälper oss alltid. [...] Det är kulturen som håller oss som ett folk,

och så vår tro som håller liksom oss i kyrkan.”

Inom det syrianska/assyriska folket kan makt inte tilldelas en person. Makt kan mer förstås

indirekt då ingen fysisk person eller flera fysiska personer kan tilldelas makt gentemot någon

inom folkgruppen. Religionen har emellertid en central betydelse i den syrianska/assyriska

folkgruppen. Religion kan omfatta viss typ av tvingande traditioner, som att de sju

sakramenten inom ortodox kristendom är nödvändiga för att uppfylla den syrisk ortodoxa

kyrkans villkor om trosuppfattning. Avseende detta kan religionen utöva makt på folket

indirekt. Det syrianska/assyriska folket i Stockholm värderar kristendomen högt i sin livsstil

samt identitet vilket tydliggjort i medlemskap.

4. “Bibeln och kristendomen kräver av oss att vi ska ge kärlek och vara goda mot varandra, om man

inte gör det så är det upp till var och en. Det är religionen som kräver det men inte kyrkan”

6. “Först kommer Gud och därefter kyrkan, vi ber i kyrkan och kyrkan samlar oss i Guds ord. När vi

går till kyrkan så går vi i den rätta vägen och syndar inte, vi följer de tio budorden”

Respondenterna beskriver kristendomens betydelse i den syrianska/assyriska historien, vilken

respondenterna konsekvent förklarat som viktig att värna om. Syrianer/assyriers första historia

tillsammans med kristendomen går långt bak i tiden. Wannes (2006) bakgrund om hur det

”syriska” namnet kom till, att syrisk var ett synonymt namn med kristen oavsett tidigare

tillhörighet kan ha betydelse i hur syrianer/assyrier idag identifierar sig till folkgruppen.

5. “Utan religionen och kristendomen är vi syrianer ingenting, kristendomen är kärlek tro och hopp.

[...] Utan kyrkan hade syrianer varit splittrade, vi har inget land eller regering. Men till det land vi

går så följer vi deras lagar och vi gör allt som dem gör, men vi gör det också enligt guds väg vilket

svenskarna också gjorde förut”

Till skäl av syrianer/assyriers bakgrund samt historia upplevs, som beskrivits av

respondenterna, att syrianer/assyrier anser sig ofta att det är nödvändigt att representera den

kristna syriska ortodoxa kyrkans tro då den har ett långt historiskt ursprung. Varav skälet till

att dem flesta syrianer/assyrier först identifierar sig som kristna samt i andra hand som

20

syrianer/assyrier. Trosuppfattningen blir essentiell i gemenskapen av syrianer/assyrier som

folkgrupp. Respondenterna klargör konsekvent kristendomens maktförhållande till en

syrian/assyriers livsstil i form av hur religionen utövas.

3. “Att vara syrian är lika med kristen, det är svårt att vara syrian om man inte föds in i

kristendomen. Det finns en sorts glöd i syrianer, kämpar-ande som utmärker syrianer. Syrianer

anpassar sig lätt och vi är stolta över vårt ursprung trots att man upplevt förödmjukelse och

sårbarhet. Trots detta har vi inte gett upp vårt ursprung. [...] Därför betyder kyrkan mer för oss

syrianer, där vi träffas och delar dessa värderingar. Det står också i bibeln att Jesus är huvudet i

församlingen, som är hans kropp. Och församlingen är Jesus kropp. Det är genom kyrkan vi har dop

och begravningar, kyrkan är viktig i alla sammanhang. Kyrkan är viktig för gemenskap, för vissa är

det tron men för andra är det sociala gemenskapen till varandra.”

4.4 Övervakning

Övervakning är en mekanism vilken leder till att stärka sammanhållningen av folkgruppen

som ett organiserat folk. Organisationselementen är sammanbundna med övervakning vilket

kommer att tydliggöras följande.

Syriansk/assyrisk livsstil ter sig i hur individerna umgås med varandra. Genom att umgås,

samverka och synas kan folket gemensamt styra dem värderingar och traditioner vilka behålls

som regler eller förväntningar. Genom att umgås kan folket gemensamt hjälpa varandra för att

fortleva som folkgrupp. Detta kan kopplas till studiens tidigare forskning, där Gallet (2016)

beskriver den australiska kyrkans påverkning i sammanförandet av gemenskapen, varpå

socialt umgänge leder till tillhörighet samt fortsatt existens av en gemenskap. Det finns ingen

direkt övervakning då kontroll snarare sker indirekt samt informellt i sociala sammankomster.

När folket umgås tillsammans kan de se och höra vad individer gör och om någon gjort eller

sagt något opassande, vilket då anmärks, vilket kan leda till utanförskap samt stigmatisering

(se även rubriken “4.5 Sanktioner”). I möten med varandra med likasinnade kan kulturen och

traditionerna fortgå. Att synas är en kontrollmekanism, syns man går det att kontrollera om

personen är med i gemenskapen samt följer normer, värderingar och traditioner. Förväntan

om att en syrian/assyrier i första hand ska gifta sig med en av samma folkgrupp är ett exempel

på hur folket kan fortleva.

1. “Vi har vår kultur som gör att vi håller ihop också starkt. För att nu de här nya generationer som

har börjat gifta sig med någon från ett annat folk, för förut var det nästen förbjuden att gifta sig med

nåt annat folk, bara inom syrianer.”

21

3. “Det finns vissa förväntningar. Eftersom att vi är ett sårbart folk, på grund av att vi är en

minoritet, och då är det extra viktigt att vara rädd om det man har. Varje människa har sitt ansvar,

för att vår kultur och våra traditioner förs vidare.”

Liksom respondenterna yttrat sig om är förväntan om att gifta sig med en av samma folkgrupp

högt prioriterat. Till följd av detta kan det syrianska/assyriska folket indirekt samt informellt

kontrollera vem som tillåts bli en del av gemenskapen. I ett äktenskap då parterna tillhör

samma folkgrupp är traditioner och normer gemensamma. Detta bidrar vidare till att de

förväntningar vilka finns inom folkgruppen förstärks samt bevaras. Ekvivalent med studiens

resultat om regler, preciseras dess betydelse om vem som anses som accepterad in i

folkgruppens gemenskap i respondenternas svar ytterligare. Om en syrian/assyrier gifter sig

med en person från en annan folkgrupp förväntas denne att acceptera regler, traditioner och

normer för att accepteras som en del av gemenskapen.

5. ”Man kan bli syrian genom att vara ingift, eller adopterad etc., min granne är från kina men gift

med en syrian och nu kan jag säga att hon är 100% syrian, hon följer alla traditioner, hon går till

kyrkan och hennes barn är riktiga kristna, dem är hela tiden i kyrkan”

Övervakning är kopplat till sanktioner och regler. Folkgruppen kan gemensamt indirekt

övervaka vem som accepteras in i gemenskapen genom att utvärdera hur positivt eller negativt

en person förhåller sig till folkets regler i form av förväntningar. Påföljden av att en person

inte förhåller sig positivt till förväntningar är exkludering. Sanktionen är en påföljd vilket

stödjer folkgruppens sammanhållning samt bevarande av de gemensamma förväntningarna.

Respondenterna uttrycker sig konsekvent om att personer inom folkgruppen i Stockholm vilka

inte förhåller sig till dem gemensamma värderingarna skvallras om. Följande respondent

framför att syrianer/assyrier som skandaliserar det syrianska/assyriska folket genom att begå

kriminella handlingar exkluderas samt skvallras om. Övervakning kan upprätthållas genom

andra organisationselement på så vis, vilket i detta exempel kopplas till sanktioner.

4. “Som till exempel [N. N], folk vill inte känna honom för att han har smutsat ner syrianska namnet,

han satt i en kyrkas styrelse och lurade till sig pengar. Om han gjorde det privat kunde han skylla sig

själv om konsekvenserna, men nu har han skadat hela folket och alla pratar om honom”

Respondenterna visar på den typ av övervakning som sker indirekt genom att umgås med

varandra. Det sociala umgänge förstås som situationer där människor inte endast möter eller

träffar varandra, utan också får stöd och hjälp inom olika situationer. Genom att umgås med

dem som delar samma bakgrund, historia och erfarenhet kan normer och värderingar som är

kopplade till det syrianska/assyriska folket i Stockholm upprätthållas, därför att de produceras

och reproduceras under de mötena. Att normerna och värderingarna (re-)produceras är ett sätt

22

att indirekt kontrollera att det syrianska/assyriska folkets regler i form av förväntningar

fortsätter bestå och sammanhålla. För att kontrollera den sociala sammanhållningen av folket,

uttrycker respondenterna att det är högprioriterat att religiösa möten samt sociala traditioner

sker, även om lämpliga plats saknas.

2. “Men för min del är det sociala livet jätteviktigt för att vi lever ju i ett främmande land, även om vi

har bott här, det är många som har bott här i 15 år och vissa 30 år, jag har varit här 36, 37 år. Och

då vill man vara bland sitt folk och lämna inte våra vanor som är goda och bra. Vi har ju också

dåliga vanor, men vi har goda vanor också när vi jämför oss med andra folk, att vi håller ihop att vi

har hjälpt varandra och fortfarande hjälper varandra i vissa sammanhang eller situationer. Det här

är jättebra för vårt folk både moraliskt och känslomässigt.”

4. “Vi syrianer är beroende av det sociala livet av varandra. När vi kom till Sverige fanns det inte

syriska ortodoxa kyrkor och då träffades man hemma hos varandra. Men när det kom en syrianska

präst till Sverige så lånade man den svenska kyrkan tills egna syrianska kyrkan byggdes”

Som preciserats av intervjupersonerna är övervakning ett ansvar som förväntas utföras av alla

deltagande inom det syrianska/assyriska folket i Stockholm. Övervakning handlar i den mån

inte bara om att säkerställa att syrianer/assyrier inte gör något som inte överensstämmer med

folkets regler i form av förväntningar, utan det är lika viktigt att försöka säkerställa existensen

av de förväntningar som ligger som grund till det syrianska/assyriska folket, så att de fortlever

även decennier senare eller i ett annat land. Detta kan återkopplas till Berlinerblau (2001),

normer, värderingar samt traditioner är betydelsefulla i en religiös grupp, för att behålla

kulturen, samt att kunna fortleva som folkgrupp.

4.5 Sanktioner

Sanktioner bland syrianer i Stockholm kan kopplas till medlemskap som upprätthålls genom

religionens sakrament där den syrisk ortodoxa kyrkan är en arena som ger utrymme till folket

att utföra traditionerna enligt deras religion. Om en syrian/assyrier väljer att bryta från de

förväntningar som representerar sin tillhörighet till folket kan detta leda till att personen kan

bli utsirad eller skvallras om. Den syrisk ortodoxa kyrkan är en plats där det är individerna

som bestämmer. Varje individ har egen handlingskraft men kan påverkas av det gemensamma

- genom religion, normer, värderingar och traditioner - vad som förväntas och accepteras.

Enligt intervjupersonernas förståelse av sanktioner inom det syrianska/assyriska folket i

Stockholm synliggörs negativa sanktioner indirekt och informellt. Den organiserade

folkgruppen har en viss förståelse kring regler i form av förväntningar. När förväntningar om

23

trosuppfattning, traditioner, normer och värderingar avviker från gruppens, uppstår negativa

sanktioner sekundärt outtalat.

Resultatet av respondenternas svar angående sanktioner har tett sig lika. I följande citat

återger en av respondenterna sin uppfattning om den sanktion som kan uppstå om en ur

gruppen väljer att inte följa alla förväntningar som finns inom det organiserade folket. Att bli

utsirad är en informell sanktion vilken framstår som negativ. I den mening som

respondenterna beskriver, blir en person utsirad samt värderad i förhållande till dem ur

gruppen som följer alla förväntningar. Personen kan då värderas som positiv eller negativ i

förhållande till hur denne förhåller sig till förväntningar inom den organiserade folkgruppen.

Respondenterna uttrycker sambandet med negativa sanktioner om att bli tittat stint på av

majoriteten av gruppen, samt att bli skvallrade om. Att inte följa regler i form av

förväntningar alstrar negativa sanktioner. Personen utvärderas som negativ eller positiv i

förhållande till hur mycket eller lite personen följer förgivettagna förväntningar inom

folkgruppen.

1. “Ja man blir liksom, de tittar på andra ögon. Så de pratar när de ser oss. Och de värderar

liksom… [...] Ja… jag vet inte hur jag ska säga, för kyrkan det är vi människor, kyrkan. Men om vi

säger präster… det är klart de tillåter inte också så att folket inte ska spridas… Att helst inte gifta sig

med andra. Att de inte går till en annan kyrka, att de döper sina barn i en annan kyrka. Så de tar

mycket liksom, den här att gifta sig i andra kyrkor, att gå i en annan kyrka, att döpa sig i en annan

kyrka. Så prästerna också de accepterar inte alls det här. De gör inte det, och de vill inte ha den

personen, för att de vill ha folket liksom att vara ihop… De säger öppet de tillhör inte kyrkan, att de

inte tillhör vårt folk längre.”

2. “Jag har ju sagt att vissa folk, en del av folket, reagerar starkt och de pratar och skvaller mellan

varandra och allt möjligt. Men de kommer till, det kan ju hända att de byter sitt snack eller…”

I den syrianska/assyriska gemenskapen i Stockholm anses traditioner kring religion och

kyrkan högt prioriterade. En ytterligare sanktion respondenterna beskriver kan te sig i

utanförskap. Att överge traditioner vilka förväntas, som att gå till kyrkan eller normer om vem

eller hur en person ska gifta sig, är således utanförskap eller exkludering. Påföljden av

utanförskap är att; inte vara en del av gemenskapen, att inte synas, eller att bli exkluderad från

sociala sammanhang som bröllop samt andra traditioner som är sammanbundna med religion.

3. “Kyrka som kyrka det viktigaste är att hitta en församling som delar ens värderingar och principer

och tro. Har man hittat en svensk kyrka så är det inte fel heller. Men risken som syrian är att hamna i

24

utanförskap, om man själv håller avstånd från sin egen gemenskap. Eftersom man inte är med i

gemenskapen blir det automatiskt utanförskap.”

4. “När man inte praktiserar sakramenten så hamnar man utanför, genom att man inte träffar folk,

när man inte träffar syrianer, när man inte kommer till kyrkan. Då försvinner det syrianska, kulturen

och religionen. Det är det sociala livet att inte missa den delen. [...] Man uppfostrar barnen till goda

samhällsmedborgare man vill att de ska vara bra människor till religionen och kyrkan. Om en person

rånar en bank eller är en tjuv så är det sorgligt för föräldrarna och folk kommer då att prata om den

personen om att den är dålig. Konsekvensen av det är att andra familjer inte accepterar personen att

gifta sig med deras son eller dotter.”

Utanförskap, eller exkludering, kan förekomma i sociala sammanhang, där

syrianska/assyriska individer utövar informella negativa sanktioner mot individen som inte

följer accepterade regler i form av förväntningar. Dock kan utanförskap även ske från kyrkan,

där kyrkan har möjligheten att använda sig av en negativ sanktion mot den syrian/assyrier

som har valt att följa en annan väg än den som förväntas sig av den deltagande. Att vara

exkluderad från den syrisk ortodoxa kyrkan kan i den mån även leda till exkludering från

deltagande eller medlemskap i sociala sammanhang, dock beror det på toleransen av varje

individ eller familj för sig, vilket är ett val som görs individuellt och inte sammanlänkat till

kyrkan.

6. “Varje person gör som den vill, men om man inte går till kyrkan kan man missa viktiga saker, som

att ibland brukar vissa berätta att efter kyrkan finns det minnesstund för en viss person eller så kan

man få annan information om ceremonier. [...] Vår kultur är att jag måste döpa mitt barn. Om jag

skulle vara sambo skulle inte kyrkan tillåta mig vara i kyrkan då det inte är den kristna vägen. Skulle

jag få barn före äktenskap är det också utanför kristendomen. Man måste vigas i kyrkan först då vi

får välsignelse av gud”

Resultaten ger möjlighet till antagandet att en positiv sanktion till att följa regler i form av

förväntningar kan vara att individen får vara delaktig som medlem i det syrianska/assyriska

folket i Stockholm. Berlinerblau (2001) diskuterar stigmatisering i religiösa grupper, vilket

kan likna de sanktioner som ter sig då syrianer/assyrier väljer att avvika från förväntningar.

Genom att ta emot och utföra de förväntningar som har lagts som grund till medlemskapet

leder till tillhörighet och acceptans i det syrianska/assyriska folket och deras sociala umgänge.

4.6 Kollektiva resurser

Studiens metodval har utgått från att endast studera respondenternas svar i temana

medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt sanktioner som organisationselementen. Som

25

beskrivits i metodval har studien i första hand utgått från att studera hur sammanhållningen av

folket förverkligas och inte vad folkets mål är med sammanhållningen. Dock har resultatet av

respondenternas svar visat att folkets mål i form av kollektiva resurser har tett sig som en

kyrklig byggnad. Detta visar på att kyrkan, vars roll studiens frågeställning fokuserar på, kan

ses som en materiell kollektiv resurs vilken det syrianska/assyriska folket i Stockholm har

byggt upp, uppnått samt behållit. Varpå är det betydelsefullt att tydliggöra studiens resultat

beträffande kollektiva resurser som ett ytterligare tema. I denna studie kan kollektiva resurser

delas i två antaganden; materiella samt icke materiella resurser. Den materiella kollektiva

resursen som främst delas av syrianer/assyrier är den syrisk ortodoxa kyrkans byggnad.

Byggnaden utnyttjas i religiösa sammanhang, varav en mötesplats där medlemmarna kan

utöva religion. Enligt respondenternas utsago, definierar syrianer/assyrier i Stockholm sig

med kristendomen.

4. “Att vara syrian är identiteten, att gå till kyrkan. Jag frågade en ung kille en gång vad han tyckte

det var att vara syrian och då svarade han mig att korset var att vara syrian (haha)’’

Kyrkan som materiell kollektiv resurs är en huvudsaklig symbol för kristendomen, en arena

där den syrisk ortodoxa trosuppfattningen har sitt centrum. Den materiella kollektiva

resursens arena blir en plats för det syrianska/assyriska folket i Stockholm att mötas i religiösa

sammanhang samt att utöva religiösa ceremonier.

1. “Vi samlar där liksom. Så kyrkan betyder att folk, om vi är där så vi är en kyrka. Den meningen

när vi samlas liksom där, i den byggnaden, så att vi vet att vi höjer gud med våra lovsånger och vi

lyssnar liksom mässan och läser bibeln.”

Kyrkan är inte endast en fysisk kollektiv resurs där medlemmar kan utöva religion. Kyrkan är

även en mötesplats där medlemmarna kan utföra de sju sakramenten enligt sin

trosuppfattning. Medlemmarna tillhandahåller de resurser vilka kyrkan erbjuder. Dop,

konfirmation, vigsel, prästvigning, sista smörjelsen, nattvarden samt bikten är resurser som

kan erhållas med hjälp av prästen i kyrkan. De icke materiella resurserna blir främst de sju

sakramenten inom den syrisk ortodoxa trosuppfattningen. Kyrkan kan tolkas som kittet vilken

binder ihop organiseringen av det syrianska/assyriska folket genom att skapa meningsfullhet,

trygghet samt gemenskap.

3. “Kyrkan är återigen ett centrum där vi kan förverkliga och föra vidare våra traditioner. Genom

gemenskapen i tron samt det sociala.”

5. “Kyrkan har byggt oss och hållit oss ihop och håller oss samman. Vi blir döpta, vigda och

begravda, ja allt det är det kyrkan som gör.”

26

5 Diskussion

Resultaten visar på att det finns ett visst samband mellan kyrkans roll i sammanhållningen av

syrianer/assyrier som folkgrupp i Stockholm; den syrisk ortodoxa kyrkans roll i

sammanhållningen av syrianer/assyrier i Stockholm är att vara en social arena där individer

inom gemenskapen kan mötas samt dela normer, värderingar samt traditioner. Kyrkans

huvudsakliga roll är att stå som en arena där Ahrne samt Brunssons (2011) sociologiska teori

om organisationselementen kan bevaras; medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt

sanktioner. Dessutom har den syrisk ortodoxa kyrkan visat sig att vara en materiell kollektiv

resurs till det syrianska/assyriska folket i Stockholm, vilken byggts upp samt uppnåtts som ett

mål till den organiserade folkgruppen för att ha en social arena. Genom kyrkan som en

materiell kollektiv resurs ges utrymme för de syrianska/assyriska folkets organisationselement

att utföras och bevaras.

5.1 Diskussion - Resultat

Den kristna syrisk ortodoxa trosuppfattningen har stor betydelse i hur syrianer/assyrier

identifierar sig med folkgruppen. Främst har de sju sakramenten betonats som centrala i den

syrianska/assyriska folkgruppens gemenskap. Medlemskap ter sig i vad respondenterna

beskriver som betydelsefullt för att kunna identifiera sig i den syrianska/assyriska

gemenskapen. Högst prioriterat är medlemskapet i den syrisk ortodoxa kyrkan; att identifiera

sig som syrian/assyrier är nästintill synonymt med att identifiera sig med den kristna syrisk

ortodoxa trosuppfattningen inom den syrianska/assyriska gemenskapen. Medlemmar i det

syrianska/assyriska folket i Stockholm är födda från syrianska/assyriska föräldrar och tillhör

automatisk folkgruppen. Enligt vad som har framkommit från empirin visar resultatet att det

är möjligt att bli accepterad samt identifiera sig som syrian/assyrier när personen gifter sig

med en föds som syrian/assyrier. Resultatet ger inget utrymme för att göra ett uttal om en

person kan bli syrian/assyrier utan att gifta sig med en föds som syrian/assyrier.

Resultatet visar även, att tiden då syrianer/assyrier först migrerade till Sverige saknades syrisk

ortodoxa kyrkor. Varpå individer lånade lokaler för sociala interaktioner, detta visar på att

syrianer/assyrier betonar vikten av umgänge inom den syrianska/assyriska gemenskapen. Före

den första kyrkan byggdes i Sverige på 1970-talet (Wannes 2006:58–59) lyckades

27

syrianer/assyrier att behålla den syrianska/assyriska sammanhållningen utan kyrka, då sociala

interaktioner inom gemenskapen istället tog plats i förhyrda lokaler.

Inom folkgruppen i Stockholm förekommer dock vissa regler i form av förväntningar på en

syrian/assyrier vilka är kopplade till den syrisk ortodoxa kyrkans trosuppfattning. Essentiella

förväntningar som sammanlänkas med trosuppfattningen är främst de sju sakramenten samt

att besöka kyrkan vid helgdagar. Kyrkans arena främjar folkets möjligheter till att utöva

formella förväntningar om de sju sakramenten samt närvaro av helgdagar i ceremonier.

Ceremonier skapar sociala interaktioner mellan syrianer/assyrier, kyrkan blir en mötesplats

där sociala interaktioner sker. De sociala interaktionerna i kyrkan möjliggör att informella

regler i form av förväntningar indirekt kan projiceras av medlemmarna på varandra. Genom

att en person väljer att viga sig i kyrkan kan detta påverka en annan person att även förstå

betydelsen samt vikten av att viga sig i kyrkan i en äktenskaplig ceremoni. När

syrianer/assyrier i Stockholm möts i sociala interaktioner i kyrkan kan informella

förväntningar om hur en syrian/assyrier bör leva påverka individer, på så vis att den stora

majoriteten vill behålla dem traditioner, värderingar samt normer som finns inom det

syrianska/assyriska folket. Resultatet visar att förväntningar inom det syrianska/assyriska

folket i Stockholm inte endast är förväntningar vilka är sammanbundna med religionen.

Förväntningar är även socialt skapade, såsom att syrianer/assyrier bör gifta sig med någon ur

samma folkgrupp samt bör umgås med syrianska vänner. Dessa förväntningar används som

verktyg till att främja sammanhållningen i den syrianska/assyriska folkgruppen i Stockholm

som ett organiserat folk. Folkets beteende kring traditionerna, normerna och värderingarna tas

för givna och visar sig vara institutionaliserade då resultatet visar att respondenterna gestaltar

liknande förståelse samt åsikter om regler.

Inom den syrianska/assyriska gemenskapen i Stockholm finns organisationselementet hierarki

i form av en indirekt samt informell makt. Makten kan inte tilldelas någon då den istället ter

sig i religionen. Den kristna syrisk ortodoxa trosuppfattningens lära blir den indirekta samt

informella utövande makten genom att den syrisk ortodoxa kyrkans trosuppfattning är att de

sju sakramenten är väsentliga för att leva helt enligt trosuppfattningen. Makten inom den

syrisk ortodoxa trosuppfattningen är en central del av sammanhållningen av syrianer/assyriers

folkgrupp i Stockholm som ett organiserat folk då makt inom religionen behåller strukturen av

religiösa förväntningar vilka behåller den syrianska/assyriska identiteten. Makt ter sig den

kristna syrisk ortodoxa tron genom att trosuppfattningen avser att dem troende följer det

bibeln står för i god mån. Till skäl av att syrianer/assyrier identifierar sig med den kristna

28

syrisk ortodoxa trosuppfattningen, utövar religionen makt över folket indirekt genom

institutionaliserade regler i form av förväntningar kopplade till kyrkan.

Resultatet har ytterligare visat på att sammanhållningen av syrianer/assyrier som folkgrupp i

Stockholm behålls genom en viss gemensam övervakning inom det syrianska/assyriska

gemenskapen. Övervakning i form av kontroll är socialt konstruerad samt till visso kopplat till

kyrkan. Individer inom folkgruppen kontrolleras genom att regler i form av informella

förväntningar om hur en syrian/assyrier bör leva sker ofta i sociala sammankomster, vilket

möjliggör att kontrollera vilka av individerna inom gemenskapen fullföljer informella

förväntningar. Den person som saknas på sociala sammankomster såsom besök i kyrkan står

ut, som saknad i en social sammankomst. Socialt konstruerade, institutionaliserade,

förväntningar om att syrianer/assyrier främst bör gifta sig med en person inom gemenskapen

är betydelsefulla för att kontrollera vem som accepteras in i gemenskapen av syrianer/assyrier.

Om en syrian/assyrier gifter sig med en person utanför gemenskapen förväntas att den

personen som inte tillhör gemenskapen att fullfölja alla traditioner inom kyrkan mer noggrant.

Både sociala samt kyrkligt institutionaliserade förväntningar kan således användas för att

kontrollera hur syrianer/assyrier följer det som förväntas. Övervakning i form av kontroll är

på så vis en viktig mekanism i främjandet av sammanhållningen i gruppen.

I vart fall en syrian/assyrier inte väljer att följa dem förväntningar som finns, synliggörs det i

sociala sammankomster samt genom skvaller för att bibehålla dem normer, värderingar samt

traditioner som det syrianska/assyriska folket i Stockholm identifierar sig med. Sanktioner för

att förstärka det syrianska/assyriska folkets gemenskap i Stockholm används informellt

genom skvaller samt utfrysning. Individer inom folkgruppen vilka inte anpassar sig till dem

förväntningar som ter sig kan utsättas för utfrysning, skvaller samt att bli utsirad. Genom

sanktioner kan syrianer/assyrier bibehålla dess normer, värderingar samt traditioner vilka har

en lång historia, som har sitt ursprung i det forna Antiokia, Mesopotamien.

Kollektiva resurser inom det syrianska/assyriska folkets gemenskap kan såsom resultat visat,

delas upp i icke materiella samt materiella resurser. Kyrkan är en materiell resurs i fysisk

byggnad, vilken det organiserade folket i Stockholm har haft som mål att realisera vid deras

immigrerande till Sverige mellan 1966–1976. Byggnaden kan tolkas som en social arena där

syrianer/assyrier kan mötas i sociala interaktioner. Den icke materiella kollektiva resursen, är

den kristna syrisk ortodoxa trosuppfattningen samt främst de sju sakramenten, de heliga

helgdags ceremonierna, som prästen samt kyrkan kan bidra med, vilka medlemmarna får ta

del av. Den materiella resursen är starkt kopplat till kyrkan då den materiella resursen visar att

29

endast bestå av kyrkan som fysisk byggnad. Icke materiella resurserna kan däremot ses som

en resurs vilken torde kunna bestå utan kyrkans fysiska byggnad. Icke materiella resurser som

de sju sakramenten samt helgdags ceremonier är beroende av kyrkan, således är

trosuppfattningen inte konkret beroende av en fysisk byggnad då trosuppfattning kan utövas

utan en fysisk byggnad. Både materiella samt icke materiella kollektiva resurser har på så vis

en del i sammanhållningen av syrianer/assyrier som ett organiserat folk i Stockholm.

Begreppet kollektiva resurser ter sig vara centralt inom ramverket av organisationselementen

som byggstenar till organisationer då den belyser organisationens mål. Den syrisk ortodoxa

kyrkan förstås som en materiell kollektiv resurs för det syrianska/assyriska folket, vilket tyder

på vikten av den kollektiva resursen, i syftet av upprättandet samt sammanhållningen av det

organiserade syrianska/assyriska folket i Stockholm. Den syrisk ortodoxa kyrkan som

materiell kollektiv resurs skapar en extensiv arena för tillhöriga till det syrianska/assyriska

folket för att utföra deras regler i form av förväntningar vartefter är kopplade till religionen,

institutionaliserade sociala normer och värderingar.

Den syrisk ortodoxa kyrkans roll ter sig som en social arena där gamla normer, värderingar

samt traditioner kan få fäste samt fortleva. Således är den syrisk ortodoxa kyrkan inte ensam i

sammanhållningen av syrianer/assyrier då resultatet även visar att socialt konstruerade,

institutionaliserade, normer, värderingar samt traditioner utanför kyrkan är kopplade till

främjandet av syrianer/assyriers folkgrupp som ett organiserat folk i Stockholm.

Organisationselementen är inte endast kopplade till kyrkan utan även till kristendomens

symbolik som står central i det syrianska/assyriska folkets medlemskap. Kopplingen visar sig

även till det sociala vilket syrianer/assyrier frambringat för att främja den syrianska/assyriska

folkgruppens gemenskap, i mål om att folkgruppen samt dess historia skall fortleva.

Resultatet visar på så vis att det finns fler faktorer till hur det syrianska/assyriska folket

främjat sammanhållningen.

Regler som organisationselement är ofta kopplade till andra organisationselement. Fenomen

vilka ter sig i organisationselementen är komplexa samt bör tolkas som komplement till andra

fenomen. Organisationselementen samspelar frekvent i resultatet med varandra samt att de i

viss mån fungerar för att de existerar parallellt. Förhållandevis samverkar elementet

övervakning genom andra elementen med regler samt medlemskap. Regler förutsätter andra

element såsom att medlemskap inte kan ske utan regler om tillhörighet. Folket är till följd av

religiösa samt sociala regler beroende av övervakning.

30

Resultatet förklaras genom förståelsen av kyrkan som en kollektiv resurs till det

syrianska/assyriska folket i Stockholm som en social arena. I den sociala arenan kan religion

samt institutionaliserade sociala normer och värderingar få utrymme till att utföras. Detta

säkerställer samt främjar sammanhållningen av folkgruppen. Om den syrisk ortodoxa kyrkan

inte existerat i Sverige torde det möjligt att utgå från att folket skulle bestå oavsett kyrkan, till

följd av att det syrianska/assyriska folkets organisationselement inte endast är kopplade till

den syrisk ortodoxa kyrkan som materiell kollektiv resurs. Det syrianska/assyriska folkets

gemenskap i Stockholm sammanhålls inte endast av kyrkan, utan av kristendomens symbolik

vilket även är en del av den syrianska/assyriska identiteten historiskt då syrianer/assyrier är en

urbefolkning från Antiokia, Mesopotamien från kristendomens allra tidigaste början (Wannes

2006:56–57). Att dela den syrisk ortodoxa trosuppfattningen är en stor komponent hur

syrianer/assyrier i Stockholm identifierar sig. Kyrkan som en social arena samt kristendomen

som religion har betydelse i främjandet av syrianer/assyriers sammanhållning. Således är

socialt konstruerade, institutionaliserade, normer, värderingar samt traditioner utanför

religionen även centrala i upprätthållandet av den syrianska/assyriska gemenskapen i

Stockholm.

5.2 Diskussion - Tidigare forskning kopplat till

resultat

Studiens tidigare forskning har gett analysen av empirin ett underlag, i första hand i att förstå

ett folk som en organiserad gruppering av individer som interagerar med varandra. Ahrnes

(1994) förklaring till familj som organisation samt släktskap som anknytningsform reflekteras

i det syrianska/assyriska folkets sätt att värdesätta de sociala interaktioner samt det sociala

umgänge vilket är en vana i en vanlig familj och dess släkt. Familjer, släktskap samt relationer

är i stora sammanhang institutionaliserade i termer av normer och vanor utan att planeras

genom politiska bestämmelser (Ahrne, 1994), på ett liknande sätt som det syrianska/assyriska

folket i Stockholm.

Gallets (2016) artikel förmedlar att kyrkor har beskrivits som medarbetare till klistret vilka

sammanhåller det civila samhälle samt dess medlemmar ihop. Kyrkans roll i byggandet av

gemenskap samt dess utveckling härstammar från en kristen teologisk världssyn, särskilt en

begäran för att reflektera Guds närvaro i livet, vilket är aktuellt för denna studiens urval samt

lämpligt enligt urvalets egna åsikter. Det syrianska/assyriska folket i Stockholm kan i

31

jämförelse med en australisk kyrka även anses som en tro- gemenskap, vilket Gallets (2016)

artikel tillskriver funktioner såsom att vara en spirituell brunn, en källa för gemenskap samt en

källa för förstärkning. Dessa funktioner har även visat sig närvara i studiens resultat.

Den syrianska/assyriska folkgruppen som organiserad har alla organisationselement vilka

Ahrne & Brunsson (2011). Organisationselementet regler i form av förväntningar ter sig i

normer, värderingar samt traditioner både kopplat till kyrkan samt socialt konstruerade.

Berlinerblau (2001) tidigare forskning om stigmatisering kan förklara varför syrianer/assyrier

värnar om regler i form av förväntningar i folkgruppen. För att folkgruppen skall fortleva

krävs det omhändertagande av dem regler i form av förväntningar som existerar inom

gruppen. När en person avviker från normer, värderingar samt traditioner, kan denne

stigmatiseras med sanktioner i olika form, vilket beskrivet i resultat.

5.3 Diskussion – Historia kopplat till resultat

Syrianerna/assyriernas historia, vilken Wannes (2006) beskriver har stått som underlag till

förståelsen av syrianer/assyrier. Resultatet kan kopplas till hur det “syriska” namnet

tillkommit. Enligt utsago av studiens respondenter är syrianer/assyrier ofta stolta över sitt

ursprung, samt den kristna identiteten. Att syrianer/assyrier är ett urfolk som har sin grund i

Antiokia, Mesopotamien där en av de första kyrkorna inrättades kan tydliggöra varför

syrianer/assyrier fäster stor vikt i hur en syrian/assyrier identifieras. Begreppet “syrisk” enligt

Wannes (2006) var i Antiokia synonymt med kristendomen, detta skulle kunna svara

spekulationer kring varför syrianer/assyrier placerar stor vikt i den kristna syrisk ortodoxa

trosuppfattningen. Syrianer/assyrier har en lång historia, att syrianer/assyrier ännu fortlever

kan bero på att folkgruppen värnat om alla dess gamla normer, värderingar samt traditioner.

Genom att värna om sammanhållningen kan syrianer/assyrier existera än idag. Således finns

en ytterligare aspekt vilken må ha betydelse i syrianer/assyriers sammanhållning. Resultatet

visar att syrianer/assyrier betonar starkt värdet av dess normer, värderingar samt traditioner

skall fortleva. Syrianer/assyrier är en kristen minoritetsgrupp varpå har sitt ursprung i

mellanöstern, vilka levt i islamisk kontext. I Turkiet år 1911–1914 utsattes syrianer/assyrier

för ett folkmord ”Seyfo” av turkiska staten. Dessa svårigheter må påverkat syrianers/assyriers

värderingar kring att ytterligare värna om sina normer, värderingar samt traditioner för att inte

folkgruppen upplöses (Audi, 2015).

32

5.4 Diskussion – Metod kopplat till resultat

Studien utgår från intervjuer som metod i syfte att samla empiri. Studien hade förstärkts med

ytterligare metoder som fokusgrupper eller skuggning. Detta torde bidra till högre validitet

samt möjligtvis tydligare helhetsförståelse om ytterligare alternativ hade använts. Således

vore det inte realiserbart att använda ytterligare metoder till skäl av tidsbegränsningen.

Ett kvinnligt perspektiv har uppnåtts gentemot frågeställningen om den syrisk ortodoxa

kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm. Detta bidrar

till möjlighet för vidare forskning i framtiden, för att kontrollera överensstämmelse med

manliga åsikter, samt åsikter av andra generationer syrianer/assyrier eller även

syrianer/assyrier bosatta i andra länder. Det finns vissa svårigheter i att konstatera att studiens

resultat är påverkat av urvalet; kön samt ålder. Resultaten som presenteras i studien är

representativa för empirin som samlades från sex intervjuer med de syrianska/assyriska

kvinnorna, i den mån att resultatet är representativt för de sex kvinnorna och visar på hög

reliabilitet i urvalsgruppen. Således är studiens resultat inte generaliserbart utan skall istället

ses som en förstudie till vidare forskning.

5.5 Diskussion – Vidare forskning

Analysen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm utifrån Ahrnes och Brunssons (2011)

sociologisk teori om organisationselementen skapar en grund för vidare forskningar kring

folkgrupper samt minoritetsgrupper, vilka inte har ett “geografiskt” land men trots detta har

lyckats fortleva samt bestå. Denna studie kan vara betydelsefull i vidare forskning gällande

fenomenet om att vissa minoritetsgrupper lyckats fortleva i flera sekel utan att upplösas trots

motgångar i svårigheter. En representativ förklaring till detta fenomen, torde uppnås i en

jämförande studie mellan denna studies resultat samt en ytterligare i vidare forskning om

minoritetsgrupper. Att studien har fokuserat sig på det kvinnliga perspektivet ger möjligheten

till att göra en bredare forskning i framtiden för att uppnå ett heltäckande genusperspektiv.

33

6 Referenser

6.1 Böcker

- Ahrne, Göran. (1994). Social Organizations: Interaction Inside, Outside and Between

Organizations. London: SAGE Publications Ltd.

- Ahrne, Göran och Svensson, Peter. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber

- Altheide, David. (1996). Qualitative Media Analysis. Newsbury Park, CA: Sage

- Aspers, Patrik. (2011). Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. Malmö:

Liber.

- Audo, Israel. (2015). Förföljelsen: av de kristna armenierna och araméerna. Stockholm:

Arameiska kulturcentret och Edessa skolan.

- Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

- Grynberg, Anne. (1997). Förintelsen, utrotning av Europas judar. Stockholm: Berghs

- Joseph, John. (2000). The Modern Assyrians of the Middle East: A History of Their

Encounter with Western Christian Missions, Archaeologists, and Colonial Powers. Leiden:

Koninklijke Brill NV.

- Lagerlöf, E. Karl. (2003). I dagens lågor: Botkyrka, Sverige, Världen. Helsingborg: Carlsson

Bokförlag.

- Lundgren, S. (2014). Assyrierna: från Nineve till Södertälje av Svante Lundgren. Tigris

Förlag.

6.2 Artiklar

- Ahrne, Göran och Brunsson, Nils. (2011). Organization outside organizations: the

significance of partial organization. Organization 18 (1): 83–104.

- Berlinerblau, Jacques D. (2001) “Toward a sociology of heresy, orthodoxy and doxa”.

History of religions, vol. 40, s. 327–351

34

- Dagens industri, TT (2016). Svenska kyrkans kräftgång fortsätter. Under förra året

minskade antalet medlemmar med 67.173 personer, motsvarande 1,1 procent. Nedladdad

2017-05-21 från Dagens nyheters hemsida, http://www.di.se/artiklar/2016/3/21/svenska-

kyrkan-fortsatter-att-tappa-medlemmar/.

- Gallet, Wilma. (2016). “Social Connectedness: The role of the local church in building

community”. Pointers, vol. 4, s. 1–4.

- Lundgren & Barryakoub, (2010). ”Assyrierna”. Frågor och svar, vol. 1, s. 5–25.

- Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

(http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf)

- Wannes, Sűleyman. (2006). Syrisk-ortodoxa kyrkan, Linköpings Universitet, Institutionen

för religion och kultur, s. 1–72.

35

7 Bilagor

7.1 Kodning

Medlemskap/tillhörighet -- Prickig linje …..

Regler/förväntningar -- Rak linje ____

Sanktioner/ konsekvenser (positiva - negativa) -- Kurvig linje ~~~~

Hierarki/makt -- Vass kurvig linje ^^^^^^

Övervakning/kontroll (vanligaste skvaller/rykte) -- Cirklar i linje ooooo

Kollektiva resurser (största märke) -- Snestreck /////

7.2 Intervjufrågor

1. Vad är det att vara syrian/assyrier? (kulturellt, religion, spirituellt, politiskt,

geografiskt)

Kan man bli syrian/assyrier? Vilken roll har den syrisk ortodoxa kyrkan? (vara

mer specifika) Vilka är ni? Hur identifierar ni er?

2. Vilka förväntningar finns på en syrian/assyrier?

Vilka förväntningar har syrisk-ortodoxa kyrkan på syrianer/assyrier? T.ex.: ni

gifter er i kyrkan. Vad händer om ni inte gör det?

3. På vilket sätt finns det olika normer och värderingar inom det syrianska/assyriska

folket, kan ni beskriva?

Hur kopplar ni det till kyrkan?

4. Vad uppstår om en syrian/assyrier inte följer dessa normer/värderingar?

Vad baserar ni reaktionerna från? Vad har kyrkan för roll? (mikro & makro)

5. Länder och regeringar har ett styrande politiskt organ som utövar makt på folket. Det

syrianska/assyriska folket har inte ett geografiskt land eller regering, men har lyckats

hålla sig samman. Vad tror ni denna framgång beror på?

Vilken betydelse har religion, kultur och politik (individer) i detta?

6. Vilken betydelse ser ni att kyrkan har haft för syrianska/assyriska folkets

sammanhållning?

Hur tror ni att sammanhållningen mellan syrianska/assyriska folket skulle se ut,

utan kyrkan?