detaljplan för stora råby 33:25 i lund, lunds kommun · 2017-11-27 · detaljplaneprocessen...

PÄ 01/2016a SAMRÅDSHANDLING 1281K-P221 Detaljplan för Stora Råby 33:25 i Lund, Lunds kommun (Södra Råbylund etapp III norr)

Upprättad 2017-10-30 Innehåll:

Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration

STANDARDFÖRFARANDE

PLANBESKRIVNING

Detaljplan för Stora Råby 33:25 m fl (Södra Råbylund etapp III norr) i Lund, Lunds kommun SAMRÅDSHANDLING UPPRÄTTAD: 2017-10-30 PÄ 01/2016a 1281K-P221

SAMRÅDSHANDLING 1281K-P221 PLANBESKRIVNING PÄ 01/2016a 2017-10-30

2 (44)

Vad är en detaljplan? En detaljplan styr hur marken får användas för ett område inom kommunen exempelvis för bostäder, kontor, handel och industri. Detaljplanen får även reglera placering, utformning och utförande. En detaljplan består av en plankarta som är juridiskt bindande och en planbeskrivning som beskriver plankartan. Planbeskrivningen, som inte är juridisk bindande, ska underlätta förståelsen för plankartans innebörd.

Planprocessen Detaljplaneprocessen regleras i plan- och bygglagen och syftar till att pröva om ett givet förslag till markanvändning är lämpligt. I processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Planprocessen kan hanteras antingen med standardförfarande eller utökat förfarande. Under samråd och granskning ges möjlighet för sakägare, myndigheter och andra berörda att inkomma med synpunkter.


3 (44)

INNEHÅLL Planprocessen ............................................................................................................. 2

INNEHÅLL .................................................................................................... 3

INLEDNING .................................................................................................. 4 Sammanfattning ........................................................................................................... 4 Handlingar .................................................................................................................... 5 Medverkande ............................................................................................................... 5 Plansökande ................................................................................................................ 5 FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................................... 6 Tidigare ställningstaganden ......................................................................................... 6 Plandata och markägoförhållanden ............................................................................. 9 Befintlig landskapsbild och markanvändning ............................................................. 10 Historik ....................................................................................................................... 10 Kulturmiljö .................................................................................................................. 10 Service ....................................................................................................................... 10 Trafik .......................................................................................................................... 11 Natur .......................................................................................................................... 11 Teknisk försörjning ..................................................................................................... 13

PLANFÖRSLAG .......................................................................................... 14 Planens syfte .............................................................................................................. 14 Övergripande karaktär och disposition ...................................................................... 14 Markanvändning och gestaltning ............................................................................... 18 Trafik .......................................................................................................................... 19 Störningsskydd........................................................................................................... 24 Teknisk försörjning ..................................................................................................... 24 Höjdsättning/topografi ................................................................................................ 25 Räddning .................................................................................................................... 25

GENOMFÖRANDE ..................................................................................... 26 Organisatoriska åtgärder ........................................................................................... 26 Tekniska och ekonomiska åtgärder ........................................................................... 26 Fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning ................................................................. 27 KONSEKVENSER ...................................................................................... 31 Avvikelser från gällande översiktsplan ....................................................................... 31 Miljökonsekvenser ..................................................................................................... 31 Sociala konsekvenser ................................................................................................ 43


4 (44)

INLEDNING

Sammanfattning Föreslagen detaljplan ligger inom stadsdelen Södra Råbylund och ingår i den tredje och sista utbyggnadsetappen. Södra Råbylund består idag av en blandning av flerbostadshus, radhus, villor, skolor och förskolor. Magnolia Bostad AB har 2016-01-04 ansökt om planläggning för fastigheterna Stora Råby 33:21-33:25 och 33:2, fastigheterna ägs av Absalon Pension A/S. Magnolia Bostad AB har ingått avtal om markförvärv. Området är inte tidigare planlagt. Magnolia Bostad AB har som ambition att uppföra yteffektiva hyresrätter främst 1-3 rum och kök. Sökanden vill skapa attraktiva bostadsmiljöer med varierande byggnadshöjder, från fyra till sex våningar för flerbostadshusen och två våningar för parhusbebyggelsen. Bilparkering kommer till övervägande del ske som markparkering med ett fåtal platser i underjordiskt garage. Området föreslås att angöras från befintlig infart via Granitvägen som ansluter till Sydöstravägen.

I områdets nordvästra del har befintlig bebyggelse rivits. Bebyggelsen var markerad som kulturhistoriskt värdefull i Bevaringsprogrammet Stora Råby och Värpinge. I samråd med stadsbyggnadskontoret Lunds kommun och stadsantikvarie har rivning beviljats under förutsättning att sökanden upprättar en antikvarisk dokumentation innan rivning. En antikvarisk dokumentation har upprättats. Tekniska förvaltningen har 2015-12-16 begärt planläggning av fastigheten 32:33, ett obebyggt impedimentområde mellan Sydöstravägen och Prästavägen. För att stimulera produktion av hyresrätter har den norra delen av impedimentområdet direktanvisats till Magnolia Bostad AB. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för ny bostadsbebyggelse med tillhörande gator och parkmark. Planförslaget innefattar: • Bostadsbebyggelse med ca 540 nya bostäder varav ca 200 nya

bostäder i impedimentområde mellan Sydöstravägen och Prästavägen samt ca 8st parhus i öster mot befintlig bebyggelse.

• Nytt gatunät som försörjer den nya bebyggelsen och som ansluter till angränsande befintliga gator samt planerat gatunät för kommande etapputbyggnad i den södra delen.

• Park i anslutning till ny bebyggelse. • Parkstråk med gång- och cykel väg från norr till söder genom

planområdet med en planskild passage under Dalbyvägen. PLANDATA Planområdets area: ca 6,1 ha Antal bostäder: ca 540st Parkmark: 3950 kvm Antal bilparkering: ca 160st ovan mark Antal cykelparkering: ca 1360st


5 (44)

Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar:

• Plankarta med planbestämmelser och illustration • Planbeskrivning (denna handling)

Övriga handlingar som ligger till grund för förslaget (tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret): • Bullerutredning 2017-06-08, ÅF Infrastructure AB. • Kompletterande miljöteknisk markundersökning 2016-10-05,

Miljöfirman Konsult Sverige AB. • Antikvarisk dokumentation 2016, Regionmuseet Kristianstad. • Länsstyrelsen Skåne 2016-10-12. Beslut om tillstånd enligt

Kulturmiljölagen att göra ingrepp i fornlämning. • Trafikutredning Södra Råbylund 2017-10-24, Ramböll Sverige AB

Detaljplaneprocessen följer plan- och bygglagen SFS 2010:900.

Standardförfarande tillämpas då förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande och inte bedöms vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Vidare bedöms förslaget till detaljplan inte medföra betydande miljöpåverkan.

Medverkande Planarkitekt: Kent Ratcovich Planchef: Ole Kasimir Bitr. stadsarkitekt: Birgitta Mitchell Landskapsarkitekt: Maria Borrison Lindvall Stadsantikvarie: Henrik Borg Lantmätare: Kristin Håkansson Trafikplanerare: Christoffer Karlsson Gatuingenjör: Anna Kanschat Trafikmiljöingenjör: Anna Karlsson VA-ingenjör: Katarina Westerling Exploateringsingenjör: Viktor Lindeborg Kartingenjör: Beata Szysko Bibel Administratör: Ann-Sofi Ahlgren

På fastighetsägaren Absalon Pension A/S:s uppdrag har Sennström arkitekter AB tagit fram förslag till nya byggnader och illustration och på fastighetsägaren Magnolia Bostad AB:s uppdrag har Arkitektlaget Skåne AB tagit fram förslag till nya byggnader och illustration.

Plansökande Magnolia Bostad AB


6 (44)

FÖRUTSÄTTNINGAR

Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Enligt Översiktsplanen för Lunds kommun ÖP 2010 ska området användas för bostäder. Enligt Fördjupning av översiktsplanen ska Råbylund användas för bostäder där en blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer eftersträvas och där dagvattenanläggningen ”Råbysjön” med omgivningar blir ett attraktivt rekreationsområde. Handel och service lokaliseras till bottenvåningarna längs huvudgatan. I Råbylund ska även finnas skolor och förskolor. Busslinjen ges en gen sträckning i huvudgatan. Råbylund ska utvecklas med en egen identitet och attraktiva boendemiljöer där närheten till omgivande kulturlandskap är en viktig kvalitet. Kopplingarna till Linero, Gastelyckan och övriga staden utvecklas i gena och attraktiva stråk. En utbyggnad av Södra Råbylund enligt fördjupningen av översiktsplanen innebär totalt ca 700 nya bostäder. Lunds kommun har planlagt för ca 670 bostäder i etapp I och II efter det att fördjupningen antogs.

Utdrag ur Fördjupning av översiktsplan, aktuellt planområde markerat med röd ring.

Detaljplaner Området är inte tidigare planlagt.


7 (44)

Dispositionsplan etappindelningar Under perioden 2006 – 2009 tog stadsbyggnadskontoret i samverkan med tekniska förvaltningen fram detaljplan för etapp I som medger ca 170 bostäder och under 2009 – 2013 detaljplan för etapp II som medger ca 500 bostäder. Aktuellt planområde, etapp III norr föreslås med ca 540 bostäder varav 200 bostäder i impedimentområdet mellan Sydöstravägen och Prästavägen. Impedimentområdet är inte utpekat som utbyggnadsområde i fördjupning av översiktsplan. Föreslagen bebyggelse inom etapp III norr medför en högre exploatering än vad fördjupning av översiktsplanen visar. Planområdet är en del av den tredje och sista utbyggnadsetappen för Södra Råbylund som är uppdelad i den norra och den södra delen. För att möjliggöra en god samverkan och få en helhet i Södra Råbylund är det eftersträvansvärt att Södra Råbylund etapp III norr och etapp III söder detaljplanläggs parallellt.

Översikt etappindelningar Södra Råbylund.


8 (44)

Bevaringsprogram Planområdet ingår i bevaringsprogrammet Stora Råby och Värpinge från 2002. Under rubriken bevaringssynpunkter anges att flera av byggnaderna på gårdarna har ett självständigt kulturhistoriskt värde, medan andra har sin största betydelse i att de markerar ett gammalt gårdsläge, och det är mot den bakgrunden flera av de friliggande gårdarna har markerats som miljömässigt värdefulla. För att bevara karaktären av gårdarna är det viktigt att även ekonomibyggnaderna bibehålls. Ska dessa kunna säkras på sikt krävs det dock i flera fall att de ges nya funktioner, vilket kan medföra större eller mindre ingrepp.

Av Råbylunds fem befintliga byggnader (den femte är inte med på kartan) Tre är markerade som kulturhistoriskt värdefulla. Enligt Lunds bevaringsprogram, ”Stora Råby och Värpinge”, har ett 40-tal fastigheter i Stora Råby, en del med flera byggnader, markerats som kulturhistoriskt värdefulla. Tre byggnader på Stora Råby 33:21 – 25 är markerade med svart vilket innebär att de utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö. Gårdsplanen mellan de tre byggnaderna är en kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värdefull platsbildning och allén längs gatan utgörs av en plantering av kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värde.

Dagvattenstrategi Lunds kommun har tillsammans med VA SYD tagit fram en dagvatten-strategi för Lunds kommun daterad 2013-05-28. Godkänd av kommun-styrelsen 2013-09-04 samt godkänd av VA SYDs ägarnämnd 2013-10-09.


9 (44)

Plandata och markägoförhållanden

Orienteringskarta med planområdet inom heldragen röd markering Planområdet är ca 6,0 hektar stort och omfattar fastigheterna Stora Råby 33:21 – 33:25, 33:2 och del av fastigheten 32:33 i väster samt del av fastigheten Linero 2:1 i norr för att möjliggöra planskild gång- och cykelväg under Dalbyvägen. Planområdet omfattar även en mindre del av Sydöstra- vägen vilken möjliggör en framtida ombyggnad som följd ökad trafikalstring. Inom planområdet finns ett flertal ledningsrätter på fastigheterna Stora Råby 33:25 och Stora Råby 32:33 samt S5 (längs Gamla Dalbyvägen) och S6 (längs Prästavägen). Fastigheterna Stora Råby 33:21 – 33:25, 33:2 är privatägda och fastigheterna 32:33 och Linero 2:1 ägs av Lunds kommun.


10 (44)

Befintlig landskapsbild och markanvändning Landskapet söder om Dalbyvägen sluttar mot söder och idag finns det ett anlagt parkstråk som sträcker sig mot dagvattenanläggningen ”Råbysjön” i den södra delen mot Stora Råby by. I parkstråket finns idag en anlagd lekplats och en multisportarena. Mot väster gränsar planområdet mot Sydvästravägen och Gastelyckans företagsområde, i norr mot Dalbyvägen och mot öster gränsar planområdet till befintlig småhusbebyggelse. Marken inom planområdet omfattas av jordbruksmark och område i den nordvästra delen av trädgårdsmark som tidigare var bebyggt.

Historik 1859 styckades tre lotter söder om Dalbyvägen av från Stora Råby nr 3 som en följd av arvsskiften. Lotterna brukades en tid av andra gårdar men bebyggdes under 1870-talet. Enligt generalstabskartan från 1865 var området obebyggt då den västra lotten köptes av spannmålshandlaren A G C Hyllén 1875. Denna lät uppföra gården som fick namnet Råbylund. De bägge andra lotterna innehades av trädgårdsmästare Jöns Persson som 1885-86 styckade av tre tomter längs Dalbyvägen. På två av dem uppförde två snickare var sitt hus. På den tredje tomten byggde arbetaren Lars Christersson en bostad och slakteri. 1912 köptes Råbylund av landsstingen i Skåne och Blekinge och fungerade därefter som vårdhem åt en dövstumskola. Från och med 1964 var Råbylund ett arbetshem för kvinnor med psykiskt förståndshandikapp. 1984 lades hemmet ned varmed Råbylund såldes och byggdes om till kontor två år senare. 1988 uppfördes söder om huvudbyggnaden en montessoriförskola ”Rosa Tornet” i rosamålad träpanel efter ritningar av Tavells ingenjörer AB. 1993 delades Råbylund upp i fem fastigheter, en för varje byggnad med närmast tillhörande tomtmark och en för tomten.

Kulturmiljö Arkeologi Stora Råby är rik på fornlämningar. En arkeologisk utredning av hela blivande Råbylund har 1998 utförts av Länsstyrelsen. Alla markingrepp kräver tillstånd från Länsstyrelsen enligt 2 kap Kulturmiljölagen.

Service Kommersiell service Närmaste stadsdelscentrum är Linero ca 950 meter från planområdet. Där finns bland annat livsmedelsaffär, blomsterhandel, pizzeria och apotek. Där finns även bibliotek, vårdcentral och folktandvård.

Allmän service Norr om Södra Råbylund på Linero ca 900 meter från Södra Råbylund finns i dagsläget Vikingaskolan (F-9). På Södra Råbylund finns kommunal förskola och Maria Montessori skola samt skolan Ängslyckan.


11 (44)

Trafik Södra Råbylund ligger sydost om statliga Dalbyvägen och kommunala Sydöstravägen. Hastighetsbegränsningen på Dalbyvägen är 70 km/h. Söder om Skiffervägen har Sydöstravägen 60 km/h som hastighetsgräns, norr om Skiffervägen 40 km/h. Längs med Dalbyvägens norra sida och längs Sydöstravägens vänstra sida löper friliggande gång- och cykelbanor. Dalbyvägen korsas planskilt i tunnel väster om Sydöstravägen. Sydöstravägen korsas på övergångsställen och cykelpassager i samband med korsningar. Dalbyvägen har hög prioritet på framkomlighet för motorfordonstrafik då den är en viktig infartsväg till Lund för trafik från bland annat Dalby och Veberöd. Dalbyvägen och cirkulationsplatsen vid korsningen med Sydöstra- vägen är utpekad av Trafikverket som riksintresse. Sydöstravägen ligger i anslutning till Gastelyckans verksamhetsområde. Gatan har ett körfält i varje riktning. Granitvägen är kommunal gata med ett körfält i varje riktning. Gatan kopplar samman Sydöstravägen med Prästavägen och är idag väldigt kort. När Södra Råbylund byggs ut kommer dock Granitvägen att förlängas in i området. Precis utanför planområdet ligger Räddnings- tjänsten på västra sidan av Sydöstravägen söder om korsningen med Granitvägen. Detta påverkar trafiken när det är utryckningar, då finns det signaler som stoppar trafiken på både Dalbyvägen och på Sydöstravägen samt Sandbyvägen.

Natur Topografi Planområdet sluttar från norr mot söder, mellan 34 och 25 meter över havet.

Natur, park och vegetation Till stor del består planområdet av åkermark som är otillgänglig för rekreation samt har få biologiska värden. Vid den idag rivna bebyggelsen i nordväst finns det kvar en vildvuxen trädgård med fruktträd och buskage samt några större träd, bland annat hästkastanj och ett valnötsträd. Väster om Prästavägen finns ett impedimentområde med gräs och buskar. I början på 2017 gjordes en övergripande naturvärdesinventering enligt standardmetod (SS 199000:2014) för hela Lunds stad, där man utifrån flygfoto och sökning i artbanken markerat och klassat områden med naturvärden. Impedimentområdet i denna detaljplan ingår som del av ett naturvärdesklass 2 område (högt naturvärde) i naturvärdesinventeringen. De fynd man gjort via artbanken är dock alla söder om detta planområde.

Geotekniska förhållanden I samband med att detaljplanen för området direkt sydöst om aktuellt planområde togs fram gjordes en översiktlig geoteknisk undersökning (Geoexperten RS AB, förhandskopia 2008-03-28). De undersökningar som utfördes inom området sammanställdes i en separat rapport, undersökningsresultat, R Geo 2010-01-20.


12 (44)

Undersökningsområdet utgjordes av åkermark mellan Stora Råby by i söder och Dalbyvägen i norr och begränsas i väster av Prästavägen samt i öster av Södra Råbylund etapp I. Jordlagren för bostadsområde utgörs av lerig matjord underlagrad av lerig morän och/eller lermorän till stort djup. I lermoränen förekommer det tunnare skikt med sand, silt och lera på varierande djup. Resultaten indikerar inte på några större geotekniska problem. Ytterligare undersökningar för planområdet kommer att göras i samband förprojektering och mer detaljerade undersökningar bör sedan göras inför detaljutformning av grundkonstruktioner mm.

Markföroreningar Miljöfirman Konsult Sverige AB har 2016-10-05 upprättat en kompletterande miljöteknisk markundersökning för området mellan Sydöstra- vägen och Prästavägen (Stora Råby 32:33). Inom området var det åkermark innan området fylldes upp med överskottsmassor på 1970 – 80-talet. Jorden består av fyllning ovan lermorän. Det är relativt lite fyllning i områdets norra delar. Fyllningen varierar mellan 1 och 2,2m, medel- mäktigheten är ca 1,5 meter. Fyllningen består av huvudsakligen lermorän, sand, grus, matjord. Enstaka kolbitar har endast noterats i ett ytligt prov i detta delområde. Inga föroreningar har påvisats inom det norra delområdet. Grundvatten har påvisats 5,2 och 6,8m under markytan. De täta jordarna av lermorän medförde att grundvattenytorna ej noterades i flera undersöknings- punkter. Därmed anses djupet till grundvattenytan vara något osäkert.

Miljöteknisk markundersökning, klassning av prover


13 (44)

Känslig markanvändning (KM) beskrivs som att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas (Naturvårdsverket, 2009).

Markradon I samband med att detaljplanen för området direkt sydöst om aktuellt planområde togs fram gjordes en kompletterande geoteknisk undersökning. I samband med denna utfördes även radonmätningar, PM: Radon daterad 2008-04-10. De uppmätta markradonhalterna varierar mellan 11;8 och 21,9 kBq/m3 vilket ligger inom normalriskintervallet som omfattar halter 10-50 kBq/m3.

Vatteninnehållet i jorden var vid mättillfället relativt högt vilket verkar dämpande på radonavgivningen från marken. Med anledning av erhållna resultat så rekommenderas ett radonskyddat utförande av bostäderna vilket innebär tätning av alla genomföringar i geokonstruktioner mot mark. Baserat på översiktlig radonkartläggning klassificeras planområdet som normalriskområde. (Normalriskmark 10-50 kBq/m3 och högriskmark >50 kBq/m3.)

Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse.

Teknisk försörjning I område mellan Sydöstravägen och Prästavägen samt horisontellt genom fastigheten 33:25 finns dagvatten (grönt) och spillvattenledningar (rött). Vattenledning (blått) finns i Gamla Dalbyvägen. I Prästavägen finns elkabel. Till befintliga fastigheter öster om planområdet finns el och teleledningar. I intilliggande område finns möjlighet för anslutning av fjärrvärme.

Kartbild med befintliga dagvattenledningar.


14 (44)

PLANFÖRSLAG

Illustration Arkitektlaget Skåne AB och Sennström arkitekter AB.

Planens syfte Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för ny bostadsbebyggelse med tillhörande gator och närpark. Planförslaget innefattar: • Varierad flerbostadsbebyggelse med cirka 540 nya bostäder varav

cirka 200 nya bostäder i impedimentområde mellan Sydöstravägen och Prästavägen samt cirka 8st nya parhus.

• Nytt gatunät som försörjer den nya bebyggelsen och som ansluter till angränsande befintliga gator samt planerat gatunät för kommande etapputbyggnad i söder.

• Park i anslutning till ny bostadsbebyggelse.

Övergripande karaktär och disposition Aktuellt planområde ingår i den tredje och sista utbyggnadsetappen för stadsdelen Södra Råbylund. Området föreslås med övervägande flerbostadshus och ett mindre antal parhus mot den befintliga småhus- bebyggelsen i öster. Intentionen är att byggrätterna ska uppföras med blandade upplåtelseformer. Ambition att uppföra yteffektiva hyresrätter, främst 1-3 rum och kök. Området föreslås med tydliga kvartersformer som vänder sig mot ett centralt parkområde och mot ett genomgående parkstråk med gång- och cykelväg i trädplanterad allé. Gång och cykelvägen ansluter till Vikingaparken i norr med en planskild tunnel under Dalbyvägen och i söder till Fossilparken som leder ner mot Råbysjön. En gång- och cykelväg föreslås längs Sydöstravägen som ansluter till stråket mot Lunds centrum. Planerade gång- och cykelvägar samt gator sammankopplas med omgivande struktur.


15 (44)

Illustration bebyggelse Arkitektlaget Skåne AB och Sennström arkitekter AB

Den privatägda marken disponeras idag av Absalon Pension A/S och Magnolia Bostad AB som även direktanvisats område mellan Sydöstravägen och Prästavägen. I den sydöstra delen av planområdet föreslås flerbostadshus i form av terrasshus i fyra till fem våningar och i den östra delen parhus i två våningar mot befintlig bebyggelse.

Vy från sydöst mot parhus och terrasshusbebyggelse. Illustration Arkitektlaget i Skåne AB och Sennström arkitekter AB.


16 (44)

Vy från söder mot föreslagna terrasshus och parkstråket genom området. Illustrationer Sennström arkitekter AB.

Vy från väster mot föreslagna terrasshus mot söder. Två av terrasshusen föreslås med öppna innergårdar som vänder sig mot söder och mot det genomgående parkstråket med gång- och cykelväg. Det fristående terrasshuset vänder sig mot Fosilparken i söder med utblick mot Råbysjön. Bilparkering kommer att ske som underjordisk parkering.


17 (44)

I de centrala delarna av planområdet och mot Dalbyvägen föreslås kringbyggda flerbostadshus i fyra till sex våningar Innergårdarna vänder sig mot den centrala parken och det genomgående parkstråket med gång- och cykelväg som förbinder Södra Råbylund med Linero i norr. Bostadsbebyggelsen vänder sig även med sina innergårdar mot den lägre föreslagna parhusbebyggelsen i öster. På innergårdarna finns gemensamma vistelseytor. Bilparkering kommer att ske som markparkering och underjordisk parkering.

Vy från sydöst mot de kringbyggda flerbostadshusen. Illustration Arkitektlaget i Skåne AB och Sennström arkitekter AB.

Vy mot de kringbyggda flerbostadshusen och den centrala parken i området. Illustrationer Arkitektlaget i Skåne AB.


18 (44)

I den västra delen av planområdet mot Sydöstravägen och mot Dalbyvägens rodell föreslås mer fristående flerbostadshus i fyra till sex våningar. Husen är placerade så att innergårdar bildas vilka vänder sig in mot områdets central park. Bostadshusen planeras för mindre hyreslägenheter. Bilparkering kommer till övervägande del ske som markparkering.

Vy från nordväst (Sydöstravägen) mot fristående flerbostadsbebyggelse. Illustration Arkitektlaget i Skåne AB och Sennström arkitekter AB.

Vy från öster mot fristående flerbostadsbebyggelse. Illustrationer Arkitektlaget i Skåne AB.

Markanvändning och gestaltning Bostadsbebyggelse Planområdet kommer att bebyggas med bostäder (B). Flerbostadsbebyggelsen varierar i höjd från 4 till 6 våningar där högsta totalhöjden är 13,5 meter för bebyggelse i 4 våningar, 16,5 meter för bebyggelse i 5 våningar och 18,0 meter för bebyggelse i 6 våningar. För att uppnå variation ska flerbostadsbyggnaderna uppföras som individuella huskroppar med högst 30 meters längd och i huvudsak placeras i förgårdslinje mot gata. För flerbostadshusen som planeras som terrasshus har lägsta respektive högsta antal våningar angivits där samtliga våningstal ska finnas representerade.


19 (44)

För parhusbebyggelsen i 2 våningar är högsta totalhöjden 6,5 meter, parhusen ska vara åtskilda med minst 10 meters mellanrum för att inte bilda en barriär mot den befintliga bebyggelsen i öster. Utöver angiven totalhöjd på flerbostadsbebyggelsen får teknikvåning uppföras på tak till en höjd av 3,0m i anslutning till trapphus utan att inverka på beräkningen av totalhöjden. Teknikvåning ska i sitt utförande ingå som en del i den övriga byggnaden. Installationer får maximalt uppta halva byggnadens bredd. Enskilda installationer får vara maximalt 25m2 BTA. Solfångare och solceller på tak får uppföras utan att inverka på beräkningen av totalhöjden. Byggrätten regleras med olika egenskapsbestämmelser. Förgårdsmark mot gata och park får inte bebyggas dock får skärmtak sticka ut max 0,8 meter och från våning 2 och uppåt får burspråk sticka ut max 0,8 meter och balkonger max 1,3 meter. Egenskapsområdet innanför förgårdsmarken får bebyggas fullt ut med huvudbyggnad eller komplementbyggnad med max 3 meter byggnadshöjd. Skärmtak får sticka ut max 0,8 meter, från våning 2 och uppåt får burspråk sticka ut max 0,8 meter och balkonger max 1,3 meter. Utanpåliggande balkonger mot allmän plats ska ha räcken som är genomskinliga till 75 %. Balkonger får endast glasas in med glasskivor utan synliga profiler. Förgårdsmark kan i övrigt rymma till exempel en entrétrappa, en sittplats eller växtlighet. För att ge en flexibilitet för placeringen av parhusen har en största byggnadsarea i procent av fastighetsaren angivits (e1 40) för områdena. För att ge en flexibilitet för annan typ av boendefunktion (exempelvis äldreboende) i bottenvåningen i den nordöstra delen av planområdet har en största byggnadsarea i procent av byggrättsarean angivits (e2 60). Fasader ska i huvudsak utföras i stenmaterial (tegel eller puts). Centralt i området föreslås ett parkområde omgärdat med flerbostadshus. Den östra delen av parken ansluter till ett parkstråk med gång- och cykelväg från norr till söder. I norr ansluter parkstråket till en planerad planskild gång- och cykeltunnel som går under Dalbyvägen och förbinder Södra Råbylund med bostadsområdet Linero. Mot söder ansluter parkstråket till Fossilparken som möter Råbysjön i söder. Föreslagen bebyggelsetäthet (nettoexploateringstal) inom planområdet är 1,27. Exploateringstalet är den totala bruttoarean BTA, exklusive garage, källare och förråd, inom föreslagen kvartersmark enligt illustrationsplan. samt halva omgivande, trafikförsörjande gata. Beräknat antal lägenheter inom planområdet är 540st.

Trafik Råbylunds struktur baseras på rutnätsstadens principer och dess tankar om att trafiken ska ha möjlighet att sila genom området. Detta gäller för såväl fotgängare och cyklister som för biltrafik. De bärande idéerna kring rutnätsstrukturen är att man skapar ett öppet system av allmänna gator som ger flexibilitet och möjliggör variationer vid vägval.


20 (44)

Med planerad bostadsbebyggelse inom Södra Råbylund innebär det att ny trafik genereras som påverkar omkringliggande gatunät, varför en trafikutredning har upprättats av Ramböll Sverige AB 2017-10-24. Utredningen har bland annat undersökt korsning (2) Granitvägen – Sydöstravägen och korsning (1) Sandbyvägen/Sydöstravägen – Dalbyvägen som angränsar till aktuellt planområde. Beräkningarna visar att kapaciteten för korsning 1 överskrids under morgonens och eftermiddagens högtrafik år 2040. Att kapaciteten överskrids är dock endast till liten del beroende av utbyggnaden av Södra Råbylund, utan beror mer på trafiklösningen i övrigt fram till 2040. Det rekommenderas därmed inte några omedelbara åtgärder i korsningen. För korsningen 2 är det inte några problem med kapaciteten år 2040. Det är inte heller nödvändigt med vänstersvängkörfält i denna korsning. För att underlätta för gående och cyklister att korsa gatan rekommenderas att korsningen byggs utan vänstersvängfält.

Biltrafik Lokalgatorna tillsammans bildar en rutnätsstruktur vilka bör hastighets begränsas till 30 km/h. Lokalgatorna sammanbinds med de tidigare byggda gatorna i Södra Råbylund. Gatustrukturen kopplas även till den planerade strukturen för angränsande etapputbyggnad i söder.

Gång- och cykeltrafik Stommen i områdets gång- och cykelnät utgörs av separata gång- och cykelvägar vilka är sammanbundna med det övriga gång- och cykelnätet i Södra Råbylund samt till den planerade strukturen för angränsande etapputbyggnad i söder. Del av Gamla Dalbyvägen i norr föreslås att byggas om för att möjliggöra en kortare planskild gång- och cykeltunnel endast under Dalby- vägen samt att markslänter på kvartersmark kan undvikas. Gång- och cykelvägen förbinder Södra Råbylund med Linero och Vikingaskolan i norr och är en viktig passage för ta sig till skolor och rekreation i Södra Råbylund. En gång- och cykelväg föreslås längs med Sydöstravägen med koppling mot centrala Lund. Gång- och cykelvägar i området ska utformas i enlighet med Lunds kommuns cykelpolicy samt riktlinjer från Boverket rörande nybyggnation. En viktig åtgärd för att åstadkomma en säker och tydlig trafikmiljö är att gång- och cykelstråken utmed områdets lokalgator utformas enligt den så kallade ”Lundamodellen” i de punkter gång- och cykelbanan korsar de anslutande gatorna. Detta innebär att lokalgatan höjs där gång- och cykelbana korsas. Utrymme för cykelparkering ska finnas på den enskilda tomten, företrädesvis i anslutning till huvudentré.


21 (44)

Orientering gång- och cykelvägar genom området

Kollektivtrafik Ca 200 meter från planområdet i söder ligger huvudgatan Råbylundsvägen som kollektivtrafik försörjs genom stadsbuss linje 5 med hållplatsläge vid torget på ömse sidor om gatan. Linje 5 har även hållplats vid brandstationen på Gastelyckan väster om planområdet.

Utformning av gator De lokalgator som definieras som skolvägar förslås få separat gång- och cykelbana, och får då utformningen 5,5 meter körbana + 4,25 meter dubbelriktad gång- och cykelbana, se principsektioner A, C, D och F nedan.

Principsektion A


22 (44)

Principsektion C

Principsektion D

Principsektion F


23 (44)

I de rena bostadskvarteren föreslås lokalgatorna bestå av 5,5 meter körbana, med gång- och cykling i gata, se principsektioner B och E nedan

Principsektion B

Principsektion E

Översikt principsektioner A-F


24 (44)

Parkering Bil Gällande parkeringsnorm för Lunds kommun ska tillämpas. I dag gällande norm för parkering: Småhus med gemensam parkering 1,3 ppl/lgh Småhus med tomtparkering 2,0 ppl/lgh Flerbostadshus 9,0 ppl/1000 kvm BTA. Parkeringsbehovet, inklusive besöksparkering och angöring, ska lösas på kvartersmark. Cykel Lunds kommuns målsättning är att öka cykeltrafiken. För att cykeln ska vara ett attraktivt transportmedel krävs att det finns tillräckligt utrymme för att ställa den ifrån sig. Varje målpunkt för cykeltrafik bör ha cykelställ. Gällande parkeringsnorm för Lunds kommun ska tillämpas. I dag gällande norm för parkering: Småhus 30 cpl/1000 kvm BTA Flerfamiljshus 30 cpl/1000 kvm BTA

Biltrafik Den bärande stommen i trafiksystemet utgörs av den befintliga anslutningen till Sydöstravägen och anslutningen till Prästavägen. För att minska trafikintensiteten i de mindre gaturummen används silningsprincipen. Från Sydöstravägen och Prästavägen silas biltrafiken till det befintliga gatunätet och till planerat gatunät söder om planområdet.

Parkering Bil- och cykelparkering löses på kvartersmark. Bilparkering kommer till övervägande del ske som markparkering men även i underjordiskt garage. Möjlighet till bilpool bör eftersträvas och bilfritt boende kan prövas. Samlad parkering i bostadskvarter bör utformas i mindre enklaver med sedumtäckta carportar omgärdade med häck. Asfalt bör undvikas på uppställningsytor, använd hellre grus eller armerat gräs.

Störningsskydd Riktvärden för buller vid bostäder från spårväg och vägar anges i Trafikbullerförordningen 2015:2016 inklusive förordningsändringarna beslutade den 11 maj 2017. Bostäder ska ha tillgång till bullerskyddad sida, exempelvis med genomgående planlösningar eller med hjälp av byggnadstekniska åtgärder. Alternativt bostäder mindre än 35 m2. Vid bygglovskedet ska bullerutredning klara gällande förordning.

Teknisk försörjning Energiförsörjning Det finns möjlighet att bygga ut befintlig fjärrvärme i området.


25 (44)

Vatten-, avlopp- och dagvattenhantering Området ligger inom verksamhetsområde för VA. VA SYD ansvarar för att ta hand om dagvatten. VA-ledningar kommer att byggas ut i samband med att gatorna byggs ut. En dagvattenutredning för planområdet pågår. Planområdet tillhör Höjeå avrinningsområde och dagvattnet kommer att hanteras i befintliga och nya ledningar. Dagvattnet ska ledas till den öppna dagvattenkanalen som planeras söder om planområdet. På så sätt synliggörs dagvattnet i närområdet och ges möjligheter till dagvattenfördröjning. Förutsättningarna redovisas närmare i granskningsskedet när dagvattenutredningen är klar. I område mellan Sydöstravägen och Prästavägen finns VA- ledningar som delvis kommer att byggas om, dock kommer det övergripande ledningsnätet att kvarstå. Föreslagen bebyggelses placering i området har anpassats efter ledningsnätets utsträckning.

El, tele och bredband Befintligt ledningsnät byggs ut så att ny bebyggelse kan anslutas. Placering av tekniska anläggningar såsom nätstationer anges på plankartan.

Renhållning För flerbostadshusen gäller gemensam sophantering med strategiskt placerade miljöhus på kvartersmark. För övriga bostäder gäller sophantering med enskilda lösningar på respektive tomt. Det är viktigt att det vid utformningen av bostäder ges utrymme för sopkärl för såväl hushållssopar som källsortering.

Höjdsättning/topografi För den planerade planskilda gång- och cykelvägen under Dalbyvägen i den norra delen av planområdet föreslås att Gamla Dalbyvägens marknivå sänks till nivå som överensstämmer med intilliggande kvartersmark. Med en sänkning av marknivån erhålls en kortare tunnelpassage och att slänter kan undvikas på kvartersmark. Konsekvenserna blir en ombyggnad av Gamla Dalbyvägen och bullervall mot Dalbyvägen. Förprojektering med höjdsättning av samtliga gator kommer att tas fram inför detaljplanens granskningsskede.

Räddning Området är beläget inom normal insatstid. Brandvattenförsörjning kan ordnas på allmän platsmark och byggas ut i samband med övrig infrastruktur. Framkomlighet för brandfordon studeras av exploatör tillsammans med räddningstjänsten i samband med bygglovsprövning.


26 (44)

GENOMFÖRANDE

Organisatoriska åtgärder Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 10 år från det datum den vinner laga kraft.

Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen.

Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (4 kap 40 § PBL).

Huvudmannaskap för allmänna platser Lunds kommun är huvudman för allmän platsmark.

Avtal Exploateringsavtal kommer att upprättas med fastighetsägare/exploatörer inom planområdet innan föreslagen detaljplan antas. Avtalet kommer bland annat att reglera ersättning till kommunen för åtgärder inom allmän plats.

Tekniska och ekonomiska åtgärder Utbyggnad, ansvarsfördelning och kostnadsfördelning av allmänna anläggningar Planförslaget innebär att följande allmänna anläggningar nyanläggs/byggs om:

• Befintlig anslutning i väster till Sydöstravägen, korsningen Granitvägen

kommer användas men är i behov av anpassning till de nya förutsättningarna. Utredning av åtgärdsbehov pågår och kommer att preciseras under det fortsatta planarbetet.

• Ny anslutning i form av gång- och cykelväg från Vikingaparken till planområdet i norr. Anslutningen förutsätter att det byggs en gång- och cykeltunnel under Dalbyvägen. I läget för den nya tunneln behöver Gamla Dalbyvägen sänkas för att möjliggöra för en kortare tunnelpassage.

• Nya lokalgator kommer att byggas ut inom planområdet. • Nya gång- och cykelvägar och passager kommer att byggas ut inom

planområdet. • Utbyggnad av parkmark kommer att göras inom planområdet. • Nyanläggning av VA-ledningar och omläggning av befintliga för

anpassning till de nya förutsättningarna kommer att göras inom planområdet.

Fastighetsägare/exploatörer inom planområdet ska bidra till att bekosta dessa åtgärder som ska genomföras av kommunen. Precisering av kostnadsfördelningen kommer att ske under det fortsatta planarbetet.


27 (44)

Kostnad för framtagande av detaljplan Detaljplanen bekostas av exploatören genom planavtal. Inlösen, ersättning Ändras eller upphävs detaljplanen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för eventuell förlorad byggrätt som inte utnyttjas.

Fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning Fastighetsbildning Allmänt: Mark inom planområdet är utlagd som kvartersmark för bostadsändamål samt allmän platsmark (gata och park). För att underlätta fastighetsbildningen vid plangenomförandet är det lämpligt att en exploateringsfastighet bildas. Exploateringsfastigheten bildas lämpligen genom att Stora Råby 33:21-24, samt del av Stora Råby s: 6 och s:14 överförs till Stora Råby 33:25, enligt kartskiss 1, figur 1-6. Med exploateringsfastigheten i kartskiss 2 och tabell 2 nedan avses just denna fastighet. Mark som utgörs av allmän gata och park ska överföras till en kommunägd fastighet, förslagsvis Stora Råby 32:33 respektive 33:15 och Linero 2:1 som delar av planorådet utgörs av. Se figur b-f på kartskiss 1 och figur a på kartskiss 2. Avstyckning från exploateringsfastigheten för att bilda nya kvarters- fastigheter för bostäder och för transformatorstation kan ske enligt kartskiss 2, figur A-H. Överföring respektive avstående av mark mellan olika fastigheter inom kvarter sker genom fastighetsreglering och utgörs av fig. figur I-M och O på kartskiss 2. Kvartersfastigheterna tillåts även indelas i mindre fastigheter.

Samfälligheten Stora Råby s:14 (avloppsgrop) berörs av detaljplane- förslaget. Delar av samfälligheten som inte överförs till exploateringsfastigheten (figur N kartskiss 2 och figur d kartskiss 1) ska överföras till den fastighet som styckas av för bostadsändamål, figur G och till gatufastigheten Stora Råby 33:15. Återstoden av Stora Råby 33:2 och 33:25 kommer utgöras av figur 7 och 8 på kartskiss 1. Områdena är inte planlagda idag och kan inte självständigt utgöra egna fastigheter eftersom de inte uppfyller fastighetsbildningslagens krav om lämplighet för en fastighet. Områdena ska därför överföras till Stora Råby 33:15. Marköverföringen ska grundas på en överenskommelse som träffas mellan fastigheternas ägare.


28 (44)

Samfälligheterna Stora Råby s:5 (väg) och s:6 (väg) berörs av detaljplaneförslaget. Stora Råby s:5 löses förslagsvis in genom att överföras till exploateringsfastigheten. Stora Råby s:6 är utlagd som gatu- och parkmarksändamål och ska överföras till den kommunägda fastigheten Linero 2:1, figur b kartskiss 1. När detaljplanen genomförts genom avstyckning och fastighetsreglering kommer berörda fastigheter att ha genomgått följande förändringar och nya fastigheter ha bildats enligt kartskisser 1-2 och tabeller 1-2, se nedan.

Tabell 1

Tabell 2


29 (44)

Kartskiss 1

Kartskiss 2


30 (44)

Ersättning: Vid inlösen av samfälld mark utan överenskommelse beslutas ersättning av Lantmäterimyndigheten. Ersättning för områden som i detaljplanen lagts ut som allmän platsmark bestäms enligt expropriationslagens ersättningsregler. Ersättning för områden som utlagts som kvartersmark bestäms i enlighet med vinstdelningsprincipen i fastighetsbildningslagen.

Gemensamhetsanläggningar De befintliga gemensamhetsanläggningarna Stora Råby ga:5, GA6, ga:7 och ga:8 berörs av detaljplaneförslaget. Fastigheterna Stora Råby 33:21-24 är de enda fastigheterna som deltar i gemensamhetsanläggningarna. När dessa fastigheter överförs till Stora Råby 33:25 upphör gemensamhets- anläggningarna att gälla. Ändring och upphävande av gemensamhets- anläggning sker genom omprövning enligt anläggningslagen. Om behov uppstår av att använda eventuella kvartersvägar och andra anläggningar gemensamt av flera fastigheter kan inrättande av ny gemensamhetsanläggning prövas enligt anläggningslagen.

Ledningsrätt, rättigheter Inom u-markerat område på plankartan finns befintliga VA-ledningar. Rätt att framdra allmänna underjordiska ledningar inom planområdet kan säkerställas med upplåtelse av ledningsrätt inom område betecknat med u. Ledningsrätterna 1281K-9540:B1351.1 och 1281K-8754.1 (tele) berörs av detaljplaneförslaget. Ledningsrätter fortsätter att gälla oförändrat vid fastighetsreglering. Om ledningar flyttas ska ledningsrätter omprövas. Rättigheterna 1281K-9314:C3137.1-3 och 1281K-9314:C3137.7-10 gäller mellan fastigheterna Stora Råby 33:21-25. När fastigheterna Stora Råby 33:21-24 överförs till Stora Råby 33:25 upphör rättigheterna att gälla eftersom förmån- och lastfastighet blir en och samma. Servituten 1281K-9314:C3137.4-6 gäller tillförmån för Stora Råby ga:5 och ga:7-8. Servituten kommer att avregistreras i samband med fastighets- regleringen berörande Stora Råby 33:21-25 eftersom gemensamhets- anläggningarna upphör att gälla när fastigheterna blir en och samma. De eventuella avtalsrättigheter och nyttjanderätter som berörs av detaljplanen kan förordnas att fortsätta gälla efter genomförd fastighetsreglering.

Fastighetsindelningsbestämmelser Några bestämmelser om fastighetsindelning bedöms inte behövas för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om behov uppstår, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan.

Ansökan om fastighetsbildning m m Det ankommer på Lunds kommun och berörda fastighetsägare att hos Lantmäterimyndigheten i Lund ansöka om erforderlig fastighetsbildning.


31 (44)

KONSEKVENSER

Avvikelser från gällande översiktsplan Område mellan Sydöstravägen och Prästavägen är inte utpekat som utbyggnadområde för bostäder i översiktsplan 2010 och inte heller i Fördjupning av översiktsplanen för Linero-Norränga- Stora Råby från 2008. Efter utredningar (buller, risk, trafik och markföroreningar) har det konstaterats att impedimentområdet kan omvandlas till ett utbyggnadsområde för bostäder.

Miljökonsekvenser Miljöbedömning enligt miljöbalken Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11–18 §§ miljöbalken och i 4 kap 34 § PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstaganden gjorts: Platsen: Högklassig jordbruksmark tas delvis i anspråk. Område mellan Sydöstravägen och Prästavägen omfattas inte av jordbruksmark. Stora Råby är rik på fornlämningar. En arkeologisk utredning av hela Råbylund har 1998 utförts av Länsstyrelsen. Utredningen gav att en arkeologisk förundersökning krävs innan exploatering. Kompletterande arkeologisk utredning kommer att genomföras innan planläggning och exploatering. Marken i området mellan Sydöstravägen och Prästavägen kan vara förorenad. En utredning av marken har upprättats. Området är påverkat av skyddsavstånd till Dalbyvägen. Rekommenderat skyddsavstånd till planerad bebyggelse är 20-30m. Planen: Markanvändningen förändras då marken planläggs för bostadsändamål samt park och gator. Ökad exploateringsgrad då mark bebyggs. Behov av följdinvesteringar krävs för infrastruktur, vägar, VA, energi och parkmark. Påverkan: Genomförande av exploateringen innebär en viss inverkan på miljön. Ökad trafik jämfört med dagsläget. Utblickar över det öppna landskapet begränsas till parkstråket. Planområdet får stadsbebyggelsekaraktär i stället för öppet landskap. Högklassig jordbruksmark tas i anspråk. Stora Råby är rik på fornlämningar. En arkeologisk utredning av hela Råbylund har 1988 utförts av Länsstyrelsen. Utredningen gav att en arkeologisk förundersökning krävs innan exploatering. Kompletterande arkeologisk utredning kommer att genomföras innan planläggning och exploatering. Bebyggelsen i områdets nordvästra del var markerad i bevaringsprogram som byggnader vilka ingår i, eller tillsammans med andra bygger upp en Kultuthistoriskt värdefull miljö. En teknisk besiktning visar att byggnaderna var i så dåligt skick att ett bevarande inte var aktuellt. En antikvarisk dokumentation har upprättats.


32 (44)

Påverkan på riksintressen Sammantaget bedöms inte planförslagets genomförande medföra någon betydande påverkan på riksintresset.

Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. I stort sett allt dagvatten i Lunds kommun rinner till Höje å och Kävlingeån via dagvattenledningar, diken och små vattendrag. Enligt Vattenmyndighetens beslut om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten har Höje å dålig ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status 2027, Kävlingeån har otillfredsställande ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status 2027. De olika vattendragen i Lunds kommun som fungerar som dagvattenrecipienter har klassificerats efter hur stort flöde och vilka mängder av närsalter och föroreningar recipienterna kan tåla/ta emot beroende på deras speciella förutsättningar. I dagvattenstrategin redovisas klassificering av de olika recipienternas känslighet. Planområdet ingår i avrinningsområdet Höje å.

Naturmiljö och biologisk mångfald Planområdet utgörs till största delen av åkermark som generellt är fattig på djur och växter och i denna del finns stor chans att mångfalden kommer att öka via bostadsgårdar och allmänna trädplanteringar. I den del som idag utgör resterna av en trädgård, är ambitionen att spara en del av de uppväxta träden genom att tillskapa en park. Flera av träden kommer att försvinna i samband med exploateringen. Några av de träd som avses sparas är ett stort fint valnötsträd, några hästkastanjer samt fruktträd. Väster om Prästavägen inom impedimentområdet försvinner den öppna busk- och gräsmarken. Området är klassat som naturvärdesklass 2 – högt naturvärde, stor positiv betydelse för biologisk mångfald i en övergripande naturvärdesinventering för Lunds stad daterad 2017-03-02 genomförd av Naturcentrum. De utpekade klassade området sträcker sig mellan Sydöstravägen och Prästavägen från detta planområde hela vägen ner till Stora Råby by. Det bygger bland annat på träffar i Artdatabanken, varav alla träffar är söder om planområdet. Som kommentar till det utpekade området står att ”vissa arter är sannolikt endast tillfälligt uppträdande och möjligen är värdet lägra i den norra delen”.


33 (44)

Mark och grundläggning Ur geoteknisk synpunkt är dispositionen fri i planen. Grundläggning av flerfamiljshusen kan utföras på konventionellt sätt med hel kantförstyvad bottenplatta, längsgående grundsulor, utbredda plattor eller plintar i naturligt lagrad jord eller ny kontrollerad fyllning. Aktuella dimensioneringsparametrar bestäms vid detaljundersökning för varje enskilt objekt. Matjorden ska utskiftas under byggnaderna. Sedvanliga dräneringsåtgärder med dränerande och kapillärbrytande skikt och dräneringsledningar ska utföras. Källare kan inom huvuddelen av området utformas med konventionell dränering utan risk för omgivningspåverkan. Omgivningspåverkan ska utvärderas separat för varje byggnadsprojekt som är placerat intill befintliga dag- och spillvattenledningar.

Markradon Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Vid högriskmark ska byggnader utföras radonsäkrade. Detaljerad undersökning bör göras vid detaljprojektering av bostadhus.

Markföroreningar Efter miljöteknisk markundersökning av området mellan Sydöstravägen och Prästavägen har inga föroreningar påvisats. Undersökning av eventuella markföroreningar för den privatägda marken samt sanering ska redovisas i samband med bygganmälan. Detta ska genomföras och bekostas av exploatören.

Hushållning med naturresurser Cirka 3,0 hektar god jordbruksmark klass 10 överförs varaktigt från jordbruksproduktion till tätortsområde. Effekten har i den kommuntäckande översiktsplanen vägts mot de negativa effekterna av ökad pendling från andra orter, som i många fall också byggts ut på den goda åkermarken. Avvägningen ledde till att en utbyggnad på god åkermark kan accepteras, om den förenas med krav på god hushållning med marken. I fördjupning av översiktsplanen uppskattas antalet nya bostäder i Södra Råbylund vid full utbyggnad till ca 700 bostäder. Efter det att fördjupningen antogs har det planlagts för ca 670 bostäder. Aktuellt planförslag innebär ytterligare ca 540 bostäder. Det innebär att sammanlagt ca 1 210 bostäder har planlagts i jämförelse med de planerade 700. Delar av fördjupnings- området är ännu inte planlagda. Bedömningen är att det är en god hushållning med marken.

Stadsbild/landskapsbild Södra Råbylunds stadsbild kommer att förändras både vad gäller täthet, utbredning och höjdskala.


34 (44)

Kulturhistoriskt intressant bebyggelse Bebyggelsen var markerad som kulturhistoriskt värdefull i Bevarings- programmet Stora Råby och Värpinge. Efter statusbesiktning (2011-12-15) upprättad av Oxie konsult COVOK AB framgår det att byggnaderna var i så dåligt skick och att en renovering skulle kräva genomgående åtgärder. I samråd med stadsbyggnadskontoret och stadsantikvarie ska fastighetsägare upprätta en antikvarisk dokumentation av bebyggelsen innan rivning. En antikvarisk dokumentation (Regionmuseet Kristianstad 2016) har upprättats och idag är byggnaderna rivna.

Utdrag från intrakartan. Kulturhistorisk värdefull bebyggelse inom röd markering

Arkeologi Den planerade exploateringen berör känd fornlämning. Länsstyrelsen lämnade (2016-10-12) med stöd av 2 kap 12§ Kulturmiljölagen (KML) tillstånd till att göra ingrepp i under mark dolda fornlämningar inom rubricerad fastighet. Tillståndet gäller enligt 2 kap 13§ KLM med villkor att påträffas fornlämningar skall arbetet avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas i enlighet med bestämmelserna i 2 kap 10§ andra stycket Kulturmiljölagen (1988:950). Det finns två till ytan större stenåldersboplatser registrerade omedelbart öster (Stora Råby 8:2) respektive söder (Stora Råby 8:3) om exploateringsytan. Den östra av dem är förundersökt 2001 och man påträffade ett kulturlager med lämningar från yngre stenåldern. De bedömdes emellertid inte kunna ge någon ytterligare kunskap än den man redan erhållit så därför gick inte ytan vidare till slutundersökning. Boplatsen i söder är utredd 1998-1999 och man påträffade där mycket få lämningar. Den aktuella ytan har aldrig utretts, men med resultat från kringliggande undersökningar som grund, är Länsstyrelsens bedömning att arkeologiska insatser inte är nödvändiga.


35 (44)

Solförhållanden Den föreslagna bebyggelsens skuggning har studerats av Arkitektlaget Skåne AB och Sennström arkitekter AB. Vårdagjämning 20 mars kl.10,12 och 16 och sommarsolståndet 21 juni kl. 10, 12 och 16 samt höstdagjämning 22 september kl. 10, 12 och 16. Studierna visar att del av befintlig fastigheters trädgårdsyta i öster skuggas vid vårdagjämning 20 mars kl. 16.00 och vid höstdagjämning 22 september kl. 16.00 samt marginellt vid sommarsolståndet 21 juni kl. 16.00.

Vårdagjämning 20 mars kl. 10.00


36 (44)




37 (44)

Sommarsolståndet 21 juni kl. 10.00



38 (44)


Höstdagjämning 22 september kl. 10.00


39 (44)




40 (44)

Befintligt teknisk försörjning Förslaget innebär ingen betydande påverkan på stadens befintliga tekniska system. Föreslagna byggnader är placerade med rekommenderat avstånd från dag- och spillvattenledningar samt elledningar.

Hälsa och säkerhet Trafikmiljön Huvudgatunätet i Sydöstravägen och Dalbyvägen är en del av trafikmiljön för planerat bostadsområde. Miljön belastas av genomfartstrafik och busstrafik samt trafik till och ifrån Gastelyckans verksamhetsområde. I samband med utbyggnaden av planområdet kommer trafikmiljön att göras mer säker speciellt för gång- och cykeltrafikanter. En konsekvens av att det blir fler boende i anslutning till Sydöstravägen kommer kommunen att göra en trafikanalys för att visa om det krävs några åtgärder för vägen. Trafikanalys och eventuella åtgärder kommer att redovisas under granskningskedet.

Trafikbuller Föreslagen bebyggelse vänder sig mot Sydöstravägen och Dalbyvägen samt mot lokalgatorna inom området. Bostadsbebyggelsens utformning har särskilt studerats med hänsyn till trafikbuller från dessa vägar. Trafikbullerutredning har genomförts av konsultföretaget ÅF-Infrastructure AB, daterad 2017-06-08.

Antalet fordon/dygn samt andelen tunga fordon på omgivande gator/vägar har erhållits från Lunds kommun i samband med bullerutredningens utförande. Hastigheten har tagits från Nationella Vägdatabasen, NVDB. Trafikflöde och hastighet inom planområdet har antagits av ÅF Ljud och vägvibrationer. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstituts rapport ”Anvisningar för kart- läggning av buller enligt 2002/49/EG, SP RAPPORT 2010:7” ligger till grund för antaganden om dygnfördelning av tung/lätta fordon.


41 (44)

För detaljplanearbeten som påbörjats efter 2 januari 2015 gäller SFS 2015:216 ”Förordning om trafikbuller”. Den 1 juli 2017 träder dessutom förordningsändringar i kraft. Dessa ändringar ska appliceras på planärenden som påbörjats från och med 2 januari 2015. Riktvärden sammanfattas i punktform nedan: • Högst 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid alla bostadsfasader • Högst 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid alla bostadsfasader om högst

35 m2 • Om 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids vid någon fasad behövs

bullerskyddad sida: högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå samt högst 70 dBA maximal ljudnivå nattetid utanför minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet, maximal ljudnivå får överskridas högst fem gånger per natt mellan kl. 22.00 och 06.00.

• Uteplats med högst 70 dBA maximal ljudnivå och högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå får överskridas med högst 10 dBA fem gånger per timme mellan 06.00 och 22.00.

Bilaga 1 i trafikbullerutredning redovisar beräkningsresultat vid fasader. Bilagor 2 och 3 (denna handling) visar ljudutbredningskartor som redovisar beräkningsresultat för uteplatser. De högsta ljudnivåerna uppnås på fasaderna mot Dalbyvägen. Här uppgår ekvivalenta ljudnivåer som mest till 65 dBA och maximala ljudnivåer nattetid till 75 dBA. Mot Sydöstravägen uppgår ekvivalenta ljudnivåer som mest till 63 dBA och maximala ljudnivåer nattetid till 76 dBA. Vid skyddade fasader vända mot innergården innehålls 55 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maximal ljudnivå nattetid. 50 dBA dygnsekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå under medeltimme dagtid innehålls på merparten av innergårdarnas ytor/uteplatser. Slutsats Ljudnivåer vid fasad: Det finns goda möjligheter att uppnå gällande bullerriktvärden för samtliga byggnadskroppar. De byggnadskroppar som ligger utmed Dalbyvägen och Sydöstravägen uppfyller riktvärdena genom antigen: • Ha tillgång till bullerskyddad sida, exempelvis med genomgående

planlösning eller med hjälp av byggnadstekniska åtgärder. • Planlägger lägenheter mindre än 35 m2 mot Dalbyvägen och

Sydöstravägen. Övriga byggnadskroppar innehåller 60 dBA ekvivalent ljudnivå och därmed gällande bullerriktvärden.


42 (44)

Ljudnivåer vid uteplats: Det finns stora ytor inom planområdet där 50 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maximalnivå innehålls, ur bullersynvinkel därför lämpliga att använda till gemensamma uteplatser.

Bilaga 2 redovisar beräknade bullernivåer för vägtrafik dygnsekvivalent ljudnivå. Ljudutbredningskarta avser 1,5 meter över mark. Inkl. fasadreflexer det vill säga ej frifältsvärde.

Bilaga 3 redovisar beräknade bullernivåer maximal ljudnivå, medel tim. dag. Ljudutbredningskarta avser 1,5 meter över mark inkl. fasadreflexer det vill säga ej frifältsvärde.


43 (44)

Risk Planområdet ligger i norr mot Dalbyvägen, väg 16, som är en primär väg för transporter av farligt gods. Föreslagen bebyggelse ligger ca 25 meter från rekommenderad färdväg för farligt gods. Planområdet ligger därmed inom uppmärksamhetsavstånd enligt ”Bebyggelseplanering och farligt gods – Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods, antagen av byggnadsnämnden 2015-11-19”. De rekommenderade skyddsavstånd som redovisas i denna rapport har tagits fram med en fördjupad riskbedömning och kan således användas vid utformning av planer utan att det finns behov av ytterligare riskanalyser. För Dalbyvägen gäller 70 km/h. Wuz risk consultancy AB har konsulterats och rekommenderar skyddsavstånd för bostäder till närmaste vägkant till 30 meter eller 20 meter där det finns en vall. Bäst är om det placeras en vall som skyddar all planerad bebyggelse. Sydväst om planområdet på Gastelyckans verksamhetsområde finns idag brandstation med tillhörande fotbollsplan och övningsfält. Brandstationen bedöms kräva ett skyddsavstånd på 100 meter. Den huvudsakliga störningen kommer från utryckningar samt utsläpp av rök mm vid dagliga brandövningar. Röken kan komma att spridas in mot det föreslagna bostadsområdet. Det kan bli aktuellt att diskutera en förändring av Räddningstjänstens verksamhet vid övningsfältet.

Balanseringsprincipen Marken har tidigare använts för jordbruksändamål. Enligt Balanserings- principen beslutad av kommunstyrelsen 2015-02-04 är balanseringen begränsad till att omfatta park- natur- och rekreationsvärden på kommunal mark. Balanseringsprincipen kommer inte att omfatta kompensation för odlingsvärde på åkermark.

Sociala konsekvenser God bebyggd miljö Detaljplanen ger förutsättningar för olika typer av boendeformer, upplåtelseformer och bostadsstorlekar. Variation av bostäder samt tillgång till service och skolor skapar förutsättningar för ett väl fungerande och levande samhälle och bidrar till att skapa en uppväxtmiljö som kan spegla samhället i stort.

Tillgång till rekreativ miljö En ny park föreslås centralt i planområdet och plangränsen i söder gränsar området till Fossilparken som leder ner till Råbysjön som omgärdas av rekreativa miljöer.


44 (44)

Befolkning och service Befolkningen i området kommer att öka i och med utbyggnaden av aktuellt planområde. Detta medför ökat tryck på allmän service såsom skola, vård och omsorg. Det stora antalet invånare medför även ett ökat underlag för etablering av verksamheter såsom livsmedelsbutik.

Barnperspektivet Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Barn berörs av planärendet eftersom fler bostäder ger möjlighet för barn i olika familjekonstellationer att hitta ett boende som speglar deras önskemål och behov. Närhet till skola, förskola och park innebära att fler barn får möjlighet att växa upp i en trygg miljö. Vid projektering av de allmänna anläggningarna kommer barns bästa att beaktas.

Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Detta kommer att studeras närmare efter den förprojektering med höjdsättning som kommer att tas fram inför detaljplanens granskningsskede. Kvartersstrukturens uppbyggnad bedöms möjliggöra god tillgänglighet till entréer för alla trafikslag. Hur kraven på tillgänglighet i 8 kap 4§ (byggnader) och 8 kap 9 § PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning. Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas.

Säkerhet och trygghet Planutformningen bedöms ge förutsättningar för en god miljö från trygghets- och säkerhetssynpunkt. Öppna gatunät med god överblick, med entréer och fönster ut mot gata. En markanvändning som kan ge en aktiv miljö såväl dag- som kvällstid. Gång- och cykelbanor inom planområdet går i eller intill gata samt nära bostäder, vilket förbättrar tryggheten.

STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Ole Kasimir Kent Ratcovich planchef planarkitekt

detaljplan för stora råby 33:25 i lund, lunds kommun · 2017-11-27 · detaljplaneprocessen...

Documents