PM

2015­12­03 

 

 

1 § 

 

   

  

 

Dialogunderlag 

Översiktsplan 2030  

                        

 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

2 

                

Inledning  

Övergripande planeringsförutsättningar 

Lågt bostadsbyggande i Stockholmsregionen   De senaste fem åren har antalet invånare i Stockholms län ökat med över 180 000 

personer. Den kraftiga befolkningsökningen väntas fortsätta de närmaste åren och 

länets kommuner måste planera för ytterligare 400 000 nya invånare fram till år 

2030. För att klara detta bedömer länsstyrelsen att det behöver byggas i 

genomsnitt 16 000 nya bostäder per år fram till 2030. 

 

Sedan 2011 har bostadsbyggandet ökat från en rekordlåg nivå. Antalet påbörjade 

bostäder ökade från ca 6 000 bostäder 2012  till 14 900 bostäder år 2014. 

Länsstyrelsen bedömer att det höga bostadsbyggandet kommer att fortsätta de 

närmaste åren.  

 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

3 

  

Även om byggandet av nya bostäder har ökat de senaste åren så uppger idag länets

samtliga kommuner att det saknas bostäder för ungdomar, studenter och 

nyanlända (Bostadsmarknadsenkät 2015). Bristen väntas bestå de närmaste åren. 

Under 2015 har antalet nyanlända ensamkommande flyktingbarn ökat kraftigt.  

 

Bristen på bostäder i Stockholmsregionen påverkar även näringslivets utveckling 

negativt. Nästan en tredjedel av de snabbast växande små och medelstora 

företagen i regionen har någon gång drabbats av svårigheter att rekrytera på grund 

av  bostadsbristen. Vart femte tillväxtbolag i Stockholm uppger att de misslyckats 

med att rekrytera personal på grund av bostadsbristen. (Bokriskommittens rapport 

2014). 

 För att öka bostadsbyggandet i Stockholmsregionen gav förra regeringen “Tillväxt­ och regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting” i uppdrag att bedöma 

bostadstillskottet 2010­2030 i länets kommuner för att uppnå det regionala målet 

på 16 000 bostäder per år. En regional överenskommelse om utbyggnad av fyra nya

tunnelbanesträckningar om 78 000 bostäder har träffats mellan regeringen och 

Stockholms läns landsting, Stockholm stad, Solna stad, Nacka kommun och Järfälla 

kommun. 

 

Tillväxt­ och regionplaneförvaltningen bedömer att bostadstillskottet i Salem bör 

vara mellan 50­100 bostäder per år beroende på den ekonomiska utvecklingen. Det

innebär ett tillskott med 750­1 500 nya bostäder mellan 2015­2030. I förslag till 

bostadsförsörjningsprogram 2016­2020 för Salems kommun finns planer på 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

4 

utbyggnad av ca 600 bostäder fram till 2020. 

 

Effekter av ett förändrat klimat 

Under de senaste hundra åren uppskattas den globala medeltemperaturen ha ökat 

med 0,74 grader. Fram till år 2100 förväntas medeltemperaturen  öka med 

ytterligare 1,8­ 4,0 grader om inga åtgärder vidtas. Detta kan ses som en mycket 

stor och snabb ökning, eftersom naturliga förändringar i klimatet är mycket 

långsamma processer. De klimatförändringar vi ser idag, i form av ökad 

medeltemperatur, ökad nederbörd och ökad havsnivå, beror på en ökad halt av 

växthusgaser i atmosfären. Huvudorsaken till den förhöjda växthuseffekten är 

människans utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. 

 

Den pågående klimatförändringen ger effekter på olika sektorer och områden i 

samhället. Områden som kan komma att påverkas är t ex bebyggelse, 

transportinfrastruktur, vattenförsörjning och avlopp, energiförsörjning, rekreation 

och hälsa. Stora delar av Stockholmsregionen ligger i anslutning till Mälaren och 

både bebyggelse och infrastruktur kan drabbas hårt vid översvämningar. 

Bebyggelse kan även mer direkt påverkas av exempelvis regn och kraftiga vindar 

som tär på fasader och av höga grundvattennivåer som gör marken instabil. Ras 

och skred ökar även risken för spridning av föroreningar i markförorenade 

områden. Den ökade temperaturen ger mildare vintrar och varmare somrar, vilket 

innebär ett minskat behov av uppvärmning på vintern och eventuellt ett ökat 

behov av kylning på sommaren.  

 

För att minska effekterna av klimatförändringarna skall de klimatpåverkande 

utsläppen minska med 85­90 % till år 2050 i samtliga EU­länder enligt EU:s 

gemensamma mål som Sverige har anslutit sig till. Länstyrelsen har under 2014 

fastställt en “Klimat­ och energistrategi för Stockholmsregionen” med förslag till 

gemensamma mål och åtgärder för att uppnå klimatmålet i Stockholmsregionen.  

 

Den analys som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap  (MSB) har 

genomfört på uppdrag av regeringen 2012 visar att konsekvenser för en 

översvämning i Mälaren för Salem är ringa då Mälarens kustlinje i Salem är glest 

bebyggd. 

 

Utbyggnad av infrastruktur i Stockholmsregionen 

För att klara den kraftiga utbyggnaden av Stockholmsregionen med en 

befolkningsökning på en halv miljon fram till 2030 krävs en kraftig utbyggnad av 

infrastrukturen. Regeringen antog i april 2014 en nationell  plan för 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

5 

transportsystemet 2014­2025 och länsstyrelsen fastställde i maj 2014 länsplan för 

transportinfrastruktur i Stockholms län. Planerna innehåller mycket stora 

investeringar i Stockholmsregionen såsom Förbifart Stockholm, utbyggnad av 

tunnelbana till Nacka och Solna, tvärspårväg Ost och Kista samt spårväg Syd. I den 

regionala planen ingår även omfattande satsningar på nya regionala 

stombusslinjer, regionala vägar och regionala gång­ och cykelleder. 

Utbyggnad av bredband för datatrafik har ökat kraftigt de senaste åren i länet. PTS 

(Post­ och telstyrelsen) bedömer att det finns goda möjligheter att nå det 

nationella målet (90 % av hushållen skall senast 2020 ha tillgång till bredband på 

100 Mbit/sek) i Stockholmsregionen. 

 

 

      

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

6 

 

Övergripande planeringsförutsättningar i Salem 

Mark saknas för utbyggnad av bostäder och arbetsplatser 

 Bornsjöns vattenskyddsområde som ägs av Stockholm Vatten AB (gul markering) 

utgör reservvattentäkt för hela Stockholms län. Vattenskyddsområdet omfattar 

större delen av Salems glesbygd norr om E4:an och även all mark 200­300 meter 

söder om E4:an. Vattenskyddsområdet som utgör riksintresse för rörligt friluftsliv, 

naturvård och kulturvård skyddas av miljöbalken och kan inte användas för någon 

form av bebyggelse. Stockholm Vatten AB har under 2014 även köpt in all mark 

söder om vattenskyddsområdet som förut ägdes av Stockholm stad. Stockholms 

Vatten AB äger därmed ca 70 % av kommunens yta som ej kan användas för nya 

bostads­ och arbetsplatsområden. 

 

Under 2010 köpte Salems kommun Ersboda i nordvästra Rönninge från Stockholm 

stad för att bevara det som kultur­ och naturvårdsområde. Under 2012 sålde 

Stockholm stad stora delar av området som ligger norr om vattenskyddsområdet 

och fram till Mälaren till privat ägare (lila markering).  

 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

7 

Salems kommun (grå färg) äger endast bebyggd mark och grönområdet inom 

tätbebyggelsen. 

Bostadsbyggande i Salem 

 I Salem har det under perioden 2000­2014 färdigställts 782 bostäder varav 466 småhus (60 %). I genomsnitt har det tillkommit 56 bostäder per år.  Från mitten av 1990­talet och till 2005 byggdes flera bostadsområden i kommundelen Rönninge varvid befolkningen ökade från 3 500 till drygt 5 400 år 2014.   Sedan utbyggnaden av Söderby Park startade har nya bostäder framförallt tillkommit i kommundelen Salem. Detta har gjort att befolkningen ökat med över 1 000 personer mellan 2005 och 2014.  

 Under perioden 2015­2020 beräknas ca 600 bostäder påbörjas i Salem. Både utbyggnaden i Rönninge Centrum och södra Hallsta beräknas starta under perioden. Även förtätningen av bostäder i sydvästra Rönninge beräknas starta i slutet av perioden.    

  

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

8 

Skolkapacitet i Salems kommun  Enligt befintliga utbyggnadsplaner (se avsnitt bostadsbyggande i Salem) kommer antalet skolbarn 6­15 år i Salem fortsätta att öka de närmaste åren fram till 2020 för att därefter minska. Det är framförallt i kommundelen Salem som antalet skolbarn förväntas öka de närmaste åren, främst på grund av utbyggnaden i Söderby Park. Därefter sker en kraftig minskning  i alla åldrar eftersom det saknas utbyggnadsplaner efter 2020. Antalet skolbarn i kommundelen Rönninge beräknas däremot vara relativt stabilt under hela programperioden 2020­2030.  

Med hänsyn till skolkapaciteten finns visst utrymme efter 2025  för en utbyggnad av bostäder, främst i kommundelen Salem.   

 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

9 

 

Antalet äldre Salemsbor ökar 

 

 

Mellan 2013 och 2030 beräknas antalet personer äldre än 80 år tredubblas från ca 519 personer till 1 600 personer. Ökningen är störst i kommundelen Salem där antalet äldre beräknas öka med 850 personer.  För att det växande antalet äldre Salemsbor (65 år eller äldre) skall kunna bo kvar hemma så länge som möjligt kommer det att ställas ökade krav på kommunens hemtjänst och färdtjänst (anropsstyrd busstrafik).  

Ökat avstyckningsbehov i sydvästra Rönninge 

I och med detaljplanerna för sydvästra Rönninge kommit allt längre i planprocessen

har avstyckningsbehovet (önskemål bland fastighetsägare att stycka av tomter och 

bygga nytt) ökat markant i dessa områden. Flera detaljplaner i sydvästra Rönninge 

beräknas bli klara de närmaste åren. 

 

Belastningen på kommunens bygglovsverksamhet kommer därför att öka de 

närmaste åren.  

 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

10 

I det fortsatta arbetet med Översiktsplan bör riktlinjer för minsta tomtstorlek i 

sydvästra Rönninge ses över. 

Ökad trafikbelastning på vägnätet i Rönninge 

Den ökade utbyggnaden under senare år i Rönninge  har medfört att trafiken ökat avsevärt på vägnätet i Rönninge. Ökningen kommer att fortsätta de närmaste åren när förtätningen av bostäder i sydvästra Rönninge kommer igång. Särskilt stor blir belastningen i Rönninge centrum där samtliga transporter från Rönninge måste passera. 

Belastningen på sjöarna Uttran, Dånviken och Flaten 

Kommunens tätortsnära sjöar Uttran, Dånviken och Flaten har alla tre tydliga tendenser till att vara negativt påverkade av övergödning. Det tydligaste tecknet på övergödning är förekomsten av så kallad algblomning sommartid.   De näringsämnen som transporteras till sjöarna via marken kommer från enskilda avlopp, gödsling och dagvatten från vägar och bebyggelse. Vattnet i Dånviken och Flaten rinner till Uttran som finns med som vattenförekomst i Vattenmyndighetens register och som riskerar att inte uppnå god kemisk och ekologisk status till år 2021. Uttran har låga halter eller syrefritt vatten i de djupaste delarna under 5­6 metersnivån. Sedan år 1997 har Salems kommun ett provtagningsprogram för att övervaka vattenkvaliteten i sjöarna. Det sker provtagning i Flaten, Flatenån samt Uttran varje år. Övervakningsprogrammet visar att tillskottet av fosfor till Uttran via Flatenån i genomsnitt är 68 kg fosfor per år.   Tillförseln av fosfor till kommunens tätortsnära sjöar behöver minskas. Åtgärder som pågår och planeras är att se över dagvattenreningen med dagvattendammar, vidta mindre åtgärder för dagvattenrening och att minska antalet enskilda avlopp genom att bygga ut det kommunala VA­ledningsnätet i sydvästra Rönninge. Under år 2015 färdigställdes dagvattendammen vid Mölle som tar hand om dagvattnet från större delen av kommundelen Salem och kommer att förbättra Uttrans status. Åtgärden beräknas minska fosfortillförseln från dagvattnet med 37 kg/år. Det pågåren utredning av sjön Flaten som syftar till att ta fram ett åtgärdsförslag som förbättrar Flatens vattenkvalitet. En förbättring av vattenkvaliteten i Flaten med minskat näringsläckage av fosfor kommer även att ha en positiv effekt på Uttrans vattenkvalitet.   

 

Tre alternativa utbyggnader 

Beslutad utbyggnad 2015­2020   Enligt gällande bostadsförsörjningsprogram och Översiktsplan 2015 beräknas det 

ske en utbyggnad av 400 bostäder varav ca hälften i småhus fram till 2020 i Salems 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

11 

kommun. Följande större bostadsområden planeras: 

 

● Söderby Park (utbyggnad fortsätter) 

● Rönninge Centrum 

● Rosstorp  

● Södra Hallsta 

● Förtätning sydvästra Rönninge 

 

Översiktsplanegruppen har för varje alternativ  gjort en sammanställning av översiktliga konsekvenser med de tre alternativa utbyggnaderna av bostäder mellan 2020­2030.  

Alternativ 1: Befintliga planer  Utbyggnad 2015­2020 enligt befintliga planer. 

Förtätning ca 100 småhus i sydvästra Rönninge  (10 småhus per år) 2020­2030.  Antalet kommuninvånare kommer att öka till som mest 16 600 personer i början av 

2020­talet för att därefter minska. Antalet förskolebarn 1­5 år är relativt stabilt de 

närmaste åren för att minska kraftigt efter 2021/22. Antalet skolbarn 6­15 år 

kommer att öka de närmaste åren (från 2014/2015) med ca 200 barn för att 

därefter minska under 2020­talet. 

 

 

År/Ålder 0           1­5       6­15      16­17      18­24 25­64 65­w Totalt 

 

2010                   180       1151     2272        500        1386      7772    2400       15 368  2015                   174       1105     2611        455        1386      7619    2850       16 200  2020                   183       1111     2674        526        1391      7868    3100       16 600 2025                   161       1041     2519        549        1551      7430    3100       16 350 2030                   142         876     2334        496        1543      7209    3300       15 900  

 

Översiktliga konsekvenser av alternativ 1 

 

● Ingen bostadsnära grönmark tas i anspråk. 

● Efterfrågan på bostäder från Salemsbor främst äldre och yngre tillgodoses ej. 

● Efterfrågan på bostäder för regionens växande befolkning tillgodoses ej. 

● Minskat kundunderlag för Salems centrum. 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

12 

 Alternativ 2: Utbyggnad Salems Centrum 

 

 

Utbyggnad 2015­2020 sker enligt befintliga planer. Mellan 2020­2030 tillkommer 

ytterligare ca 400 bostäder i centrala Salem i flerbostadshus, varav 250 bostäder i 

Salems Centrum. Dessa kräver inga kommunala investeringar i kommunal 

infrastruktur (vägar/VA). 

 

Antalet kommuninvånare kommer att öka till som mest ca 17 000 personer i mitten

av 2020­talet för att därefter minska något. Antalet förskolebarn är relativt 

konstant fram till slutet av 2020­talet. Antalet skolbarn kommer att öka med ca 200

barn fram till 2025 för att därefter minska något. Antalet äldre motsvarar alternativ 

1. 

 

År/Ålder 0           1­5       6­15      16­17      18­24 25­64 65­w Totalt 

 

2010                   180       1151     2272        500        1386      7772    2400       15 368  2015                   174       1105     2611        455        1386      7619    2850       16 200  

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

13 

2020                   190       1131     2698        530        1424      7677    3100       16 750 2025                   182       1149     2648        566        1630      7676    3150       17 000 2030                   156         969     2546        524        1632      7523    3400       16 650  

 

 

Översiktliga konsekvenser av alternativ 2 

 

● Förutom område 4: Ängen vid Säbyborg berörs inget större sammanhängande 

bostadsnära grönområde. 

● Efterfrågan på bostäder från Salemsbor främst äldre och yngre tillgodoses. 

● Ökat kundunderlag för Salems centrum. 

● Utnyttjar kommunala investeringar i infrastruktur (vägar VA, skolor m m). 

● Efterfrågan på bostäder i Salem för regionens växande befolkning tillgodoses ej. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

     

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

14 

 

Alternativ 3: Hög bostadsefterfrågan  

Mellan 2020­2030 tillkommer ytterligare ca 500 bostäder. Det är i huvudsak 

småhus i nya bostadsområden (mellersta Hallsta och/eller Högantorp) som kräver 

utbyggnad av kommunal infrastruktur (gator, VA). 

 

Antalet kommuninvånare kommer att öka ca 2 450 personer (15 %) från 16 200 till 

som mest 18 650 i slutet av 2020­talet. Antalet förskolebarn ökar med 250 barn i 

mitten av 2020­talet för att därefter minska. Antalet skolbarn ökar med ca 500 

barn från drygt 2 500 till 3 000 i slutet av 2020­talet. Antalet äldre än 65 år ökar, 

något mer än nuvarande planering (alternativ 1), dock först i slutet av 

planperioden. 

 

 

År/Ålder 0           1­5       6­15      16­17      18­24 25­64 65­w Totalt 

 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

15 

2010                   180       1151     2272        500        1386      7772    2400       15 368  2015                   174       1105     2611        455        1386      7619    2850       16 200  2020                   200       1187     2748        536        1461      7868    3100       17 100 2025                   208       1336     2916        590        1710      8341    3200       18 300 2030                   179       1167     3036        578        1744      8146    3500       18 350  

 

Översiktliga konsekvenser av alternativ 2 

 

● Efterfrågan på bostäder från Salemsbor, främst äldre och yngre, tillgodoses.  

● Efterfrågan på bostäder i Salem för regionens växande befolkning tillgodoses. 

● Ökat kundunderlag för Salems och Rönninge Centrum. 

● Ökat skatteunderlag. 

● Bättre förutsättningar för fler arbetstillfällen i Salem. 

● Stora sammanhängande bostadsnära grönområden tas i anspråk för 

bebyggelse. 

● Ökad trafikbelastning på lokala trafiknätet. 

● Utbyggnad av kommunal infrastruktur (vägar, VA) krävs. 

● Befintlig skolkapacitet räcker ej. 

               

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

16 

 Övriga utredningar 

Skolutbyggnad 2020­2030  

 Antalet skolbarn 6­15 år i Salem beräknas fortsätta att öka de närmaste åren fram 

till 2020 med ca 200 elever för att därefter minska i alternativ 1.  

 

I utbyggnad enligt alternativ 2 kommer antalet skolbarn öka med ca 200 elever till 

2020 för att därefter vara relativt konstant mellan 2020­2030 för att därefter 

minska. 

 

I utbyggnad enligt alternativ 3 kommer antalet skolbarn att öka med ca 500 

skolbarn från 2 500 till 3 000 mellan 2015 och 2030. Därtill kommer nyanlända 

skolbarn. Detta kräver en större utbyggnad av skollokaler. 

 

Barn­ och utbildningsförvaltningen har i bilaga 4 redovisat konsekvenser av de olika 

alternativen. 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

17 

Kommunalekonomiska konsekvenser för de tre alternativen (Bilaga 5) 

 SKLs skatteberäkningsmodell ger utifrån nuvarande regler ökade skatteintäkter men minskade utjämningsbidrag i alternativ 2 jämfört med alternativ 1 och resultatnivån blir ungefär densamma i båda alternativen. I alternativ 3 ökar skatteintäkter och utjämningsbidrag jämfört med alternativ 1 och 2, men med antaganden om skolpoäng plus lokalbidrag i en ny skola erhålls ungefär samma resultat som i alternativ 1 och 2. Så slutsatsen är att alla tre alternativen ger ett liknande ekonomiskt resultat.  

Nytt äldreboende (särskilt boende) i Salem 2025  Socialförvaltningen har angett att nuvarande äldreboenden i Salem beräknas bli fullt 2022­2023 och det finns behov av ett nytt äldreboende i kommundelen Salem med 54 platser efter år 2025 (Bilaga 6).  Socialförvaltningen prioriterar områdena Salems centrum, Församlingshuset och Vitsippan som lämpliga områden för ett nytt äldreboende. Alla tre områdena har goda bussförbindelser för personal och anhöriga. De två första har även närhet till Salems centrum för de boende.   

Tänkbara bostadsområden 

I det pågående arbetet med Översiktsplan Salem 2030 har en inventering av tänkbara bostadsområden utförts av projektgruppen. Varje område beskrivs 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

18 

kortfattat enligt följande:  Tomtyta, markanvändning, vegetation och topografi, teknisk försörjning, ägarförhållande, skolor och förskolor, kollektivtrafik, närhet till kommersiell service, planförhållande, övrigt och möjligt bostadsbyggande. Bedömning av möjligt bostadsbyggande har gjorts av miljö­ och sambyggnadsförvaltningen. Utredningen redovisas i sin helhet som bilaga 2 (Centrala Salem) och 3 (Övriga Salem­Rönninge).  

Centrala Salem 

Ett antal områden har inventerats i Salems centrum och redovisas i bilaga 1. Totalt ca 465 lägenheter varav ca 40 småhus. Område 1 Centrala Salem och område 2 Församlingshuset redovisas även som tänkbart område för äldreboende.  

Övriga bostadsområden 

Ett antal områden i övriga Rönninge­Salem redovisas i bilaga 2. Totalt rymmer dessa områden ca 720 bostäder varav ca 150 småhus. Område 7 Vitsippan redovisas även som tänkbart område för äldreboende. Område 8 Lövhagen redovisas även som tänkbart område för idrottsplats.   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

19 

Hur arbetet med översiktsplanen ska genomföras  

Översiktsplanens syfte 

● Öka intresset och diskussionen bland kommuninvånarna om viktiga framtidsfrågor för Salems kommun.    

● Utifrån de regionala förutsättningarna och de antagna övergripande målen för Salems kommun skall Översiktsplanen utgöra ett handlingsprogram för bebyggelseutvecklingen i Salems kommun. Utgöra ett samlat dokument för övergripande målformuleringar som idag förekommer  i olika program, utredningar m.m.  

● Utgöra underlag för kommunala beslut om större investeringar i infrastrukturen och det kommunala serviceutbudet. Ge en samlad bild av de nya regionala förutsättningar som berör Salem och som redovisas i Regionalt Utvecklingsprogram (RUFS) 2030 och andra viktiga regionala dokument som Vision Södertörn 2009, Södertörns Utvecklingsprogram (SUPEN) och Miljöpolitiskt handlingsprogram för Stockholms län.  

● Utifrån översiktsplanen se över  aktuella kommunala delutredningar, planer, program, inventeringar,  bostadsförsörjningsprogram, näringslivsprogram, energieffektiviseringsprogram, program för kulturhistoriska miljöer, miljöpolitiskt handlingsprogram, skolutbyggnadsprogram, äldre­ och handikapplan som berör översiktsplan. I de fall utredningar, program bedöms som inaktuella skall dessa uppdateras. Det kan även bli aktuellt att utarbeta ett fåtal nya program, utredningar. 

● Utgöra underlag för en effektivare planprocess av detaljplaner enligt den nya lagen från 1 januari 2015,  fördjupad översiktsplan och områdesbestämmelser. 

● Ge stöd för bygglovshanteringen. 

Inför arbetet med Översiktsplan 2030 har ett Dialogunderlag tagits fram under 

hösten 2015 som beskriver tre alternativa framtidsbilder för Salems kommun. 

Framtidsbilderna har fördjupats vad gäller tänkbara bebyggelseområden och 

kompletterats med beskrivning av konsekvenser vad gäller bostadsbyggande, 

miljöstörningar och översiktliga kommunalekonomiska konsekvenser. 

Tidplan (Bilaga 1) Under hösten/vintern 2015  diskuteras framtidsbilderna med kommuninvånarna 

och lokala organisationer i en medborgardialog. Medborgardialogen sker både på 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

20 

nätet och via särskild broschyr som delas ut till varje hushåll.  

Under hösten 2015 till våren 2016 görs även en uppdatering av samtliga 

inventeringskartor som behövs för det vidare arbetet med översiktsplanen samt 

övrig uppdatering av nuläge (trafikmätningar, olycksstatistik, energistatistik, 

befolkning mm).  

 

Utifrån de synpunkter som kommer fram i samband med medborgardialogen 

beslutar kommunstyrelsen om inriktning för det fortsatta arbetet med 

översiktsplan våren 2016. Arbetet med att utarbeta förslaget till översiktsplan 

pågår sedan till sommaren 2016. Översiktsplan skickas sedan ut på bred remiss till 

regionala organ, näringsliv och lokala organisationer under hösten 2016.  

 

Kommunfullmäktige beräknas anta översiktsplan tidigast i slutet av 2016 eller i 

början av 2017. 

Organisation Arbetet med Översiktsplan leds av en projektgrupp benämnd ÖvP 

(Översiktsplanegruppen)­ gruppen med projektledaren som sammankallande. 

Projektledaren har det övergripande ansvaret för att projektet drivs framåt och 

följer angivna direktiv. Projektledaren ansvarar även för information till 

kommunstyrelsens arbetsutskott  och kommunledningsgruppen. 

Kommunarkitekten ansvarar för information till bygg­ och miljönämnden. 

 

Till projektgruppen knyts olika konsulter inom  GIS, klimat­ energifrågor, 

kommunalekonomi, skolutbyggnad och medborgardialog. 

 

Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott. 

 

Projektgrupp (ÖvP­grupp): Jan Forsman (projektledare) , Conny Olsson (biträdande 

projektledare och information Bygg­ och miljönämnden)  och respektive 

delprojektledare.  

 

Referensgrupper: Kommunledningsgruppen (KLG) och Bygg­ och miljönämnden. 

 

Delprojekt 

● Äldreboende­ Utvecklingsledare Socialförvaltningen 

● Skolutbyggnad­ Utvecklingsledare BoU 

● GIS­kartor­ Konsult  

● Utbyggnad av teknisk försörjning inkl bredband­ Enhetschef Va/Gata  

● Säkerhetsfrågor­ Säkerhetssamordnare   

● Klimatförändringar­ Projektledare 

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

21 

● Gång­ cykelplan, trafikmätning­ Trafikingenjör VA/Gata 

● Näringslivsutveckling­ Planeringsstrateg  

● Kommunalekonomiska beräkningar­ Planeringsstrateg 

● Medborgardialog­ Kommunikationschef  

 

Arbetet med Översiktsplan skall ske i nära samarbete med lokala föreningar, 

företag och organisationer men även med kommuninvånarna och andra lokala 

grupper som skolklasser, ungdomsgrupper skall inbjudas att delta i arbetet. 

Möjligheterna att utnyttja modern IT­teknik för kommunikation med dessa grupper 

skall därvid tas tillvara. Arbetet med Översiktsplan skall ske med modern GiS­teknik 

(geografiskt informationssystem). Redovisningar skall finnas i digital form med de 

redovisningssätt som kommit fram i det pågående regionala arbetet med 

gemensam GiS. 

Medborgardialog  Utifrån det material som tagits fram i Dialogunderlaget och i de tre bilagorna kommer ÖvP­gruppen utarbeta ett antal frågor om det framtida bostadsbyggandet och övrig markanvändning. Avsikten är att frågorna skall ligga till grund för en tidig medborgardialog om viktiga framtidsfrågor i Salem.  Frågorna behandlar synpunkter på:   

● Behov av bostadsbyggande ● De tre alternativa utbyggnadsförslagen med konsekvenser ● Samtliga möjliga bostadsområden ● Möjliga områden för nytt äldreboende efter 2023 ● Övriga frågor 

   Mats Carlsson                                                                               Jan Forsman Kommundirektör                                                                         Planeringschef   Bilagor: 1. Aktivitetsplan 2015­2017 2. Möjliga bostadsområden i centrala Salem 3. Möjliga bostadsområden övriga Rönninge­Salem 4. Konsekvensbeskrivning Översiktsplaner BoU 2015­10­26 5. Översiktsplan, Ekonomiska konsekvenser, kansliet 2015­10­27 6. Förslag till plats för nytt äldreboende efter 2020, socialförvaltningen 

  

 

 

 

 

PM

2015­12­03 

 

 

22