DIGITALKONTAKT

Om hur undervisning via datorer kan ge en grund att stå på

Nedrustning . . .Modersmål handlar i grunden omatt ge barn en sådan grund i sittmodersmål att de kan tillgodosesig andra språk senare i livet.Vikten av att äga ett språkframgår än tydligare i olika studier.

Undersökningen syftar till attlyfta fram hur olika samhälls-aktörer resonerar kring teknikkopplat till pedagogik i skolan.Uppgiften blev att lyfta påskynket och titta på maskinerietbakom för att ge er en möjlighetatt få mer kännedom om denstora pågående process somtillhör skolväsendets reformer-ing,Åven om inblicken blir snävsåtillvida att den initialt handlarom distansundervisning inommådersmål så är både processenoch aktörerna likartade när detkommer till påverkan till deskollagar och förordningar somkommer att göra sig gällande förskolans verksamhetsutövande.

eller uppstart?!Digitala redskap är idag nästasynonymt med vardag för deflesta av oss och även i nyaläroplanen ges tydliga direktivom högre krav på digitalakunskaper och färdigheter.Jag ville i denna uppsats titta påhur undervisning kan tänkasutvecklas om man ser till destyrandes visioner, medfördjupning mig inom föreslagriktade mot modersmåls-undervisning. Delsvis för att jagfick möjlighet att studera dennaverksamhet lite närmare samtför att jag som lärare inaturvetenskapliga ämnen inteär insatt i ämnet modersmåleller dess tidigare utveckling.Nyttigt att se på skolverksamhetmed nya ögon . Trots studie avmindre format ger det ändå vissinblick i vilka samhällsaktörersom tycker till och vad de tyckertill om. Studien gav upphov tillfler funderingar än vad den gavsvar på.

Jag heter Johanna Öberg ochhåller i skrivande stund på medden avslutande uppsatsen inomkursen ”IKT och lärande B”.Tidigare har jag arbetat somlärare, arbetslagsledre och IKT-samordnare i en F-9 skola. Just nuär jag även delaktig i ett projektdär modersmålsundervis- ning pådistans ska testas i en kommun.När möjligheten att delta i dettaprojekt kom känndes detspännande men även mycketnytt att sätta sig in i. Ju mer jagläste mig in på gällande lagaroch förordningar och försöktesätta mig in liggande lagförslagså väcktes fassinationen över -Vem tycker vad och varför?

Delar blir till en helhetTexterna till denna undersökningkommer att kretsa kring deförslag och responser somuppkommit från utbildnings-departementet och de olikaremissinstanserna. Remissvarenhar hittats via nätethuvudsakligen genom sökorden"Distansundervisning för eleverbosatta i Sverige (U2010/5616/G). Ett fåtal instanser harjag mailat och efterfrågat remiss-svar för att försäkra mig om attderas svar inte missats. Dessainstanser har varit sådana somex.Sveriges Elevråd, Ungdoms-styrelsen och Sveriges EleversCentral-organisation som harelever i centrum, och i samtligafall har inget svar skickats in.Jag har valt att lyfta ut ochpresentera de delar avremissvaren där motivering tillavslag eller förslag på ändringfinns. Detta leder till attmaterialet blir mer överskådligtoch ett tydligare mönster kanses. De olika instanserna somsvarat omfattar myndigheter,fackförbund och intresse-organisationer.Det ligger redan nu ett nyttförslag från utbildnings-departementet men eftersomdetta inte har gått igenom helabeslutskedjan så valde jag attfortsätta med det tidigareförslaget. Vilka olika steg somingår i lagstiftningskedjan finnsbeskrivet på nästa sida.

Lagstiftningskedjan innehåller i korthet följande steg:1.Regeringen tillsätter en utredning och utfärdar ett Kommittédirektiv.2.Utredningen presenterar sina förslag i ett betänkande.3. Regeringen skickar betänkand-et på remiss. De samlade synpunkterligger sedan till grund för regeringens förslag till riksdagen.4. Riksdagens utskott lämnar förslag till beslut baserat på regeringensförslag.5. Riksdag och regering fattar beslut. Riksdagen utfärdar lagar ochregeringen utfärdar förordningar.6. På regeringens uppdrag utfärdar myndigheternatillämpningsföreskrifter och rekommendationer till lagar ochförordningar.7. Domstolar dömer och praxis utvecklas.8. Experter inom myndigheter, fristående förslag och andraorganisationer följer upp och utvärderar hur reglerna i vårt samhälle

Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T):

”STR-T instämmer i promemorians förslag att distansläraren ska vara lämplig att bedriva

undervisning och att denna i så stor utsträckning som möjl igt har den utbi ldning som krävs

för att vara behörig att bedriva undervisning.”

Skolinspektionen:

”Skolinspektionen ti l lstyrker förslaget som ett sätt att öka möjl igheten för fler elever att

få studera modersmål, få studiehandledning på modersmål samt få ett ökat utbud av

moderna språk.”

Lärarförbundet:

”Modern teknik ti l l trots är det svårt att helt kompensera de möjl igheter som

undervisning i form av fysiska träffar ger.”

”Distansundervisningens fördel är att elevernas valmöjl ighet och ti l lgång ti l l

språkundervisningen ökar, men Lärarförbundet anser att denna undervisningsform

ändå ska vara ett alternativ när ingen annan lösning finns. Det får inte vara en åtgärd

för att spara pengar med konsekvensen att elevers lärande missgynnas.”

Lärarnas riksförbund:

”Lärarnas riksförbund anser att problematiken kring ti l lgången på behöriga lärare i

modersmål och minoritesspråk bör utredas för att ti l lgodose skolundervisning av hög

kvalité för elever med rätt ti l l detta.”

Sveriges kommuner och landsting:

”SKL stäl ler sig starkt avvisande ti l l att man går in och reglerar

arbetsgivarförhål landena för den enskilda läraren. Det bör vara upp ti l l varje kommun

och fristående skola att själv avgöra om man vil l köpa tjänsten från annan huvudman

eller om man själv anstäl ler någon på annan ort. ”

”SKL stäl ler sig avvisande ti l l att begränsa en metod ti l l ett fåtal ämnen. Skolverket har

i sina utredningar kommit fram ti l l att kvalitativ utbi ldning kan bedrivas på distans.

Detta är också något vi ser ute i många kommuner. Det finns därför inga skäl att ange

ett begränsat antal ämnen utan distansundervisning som form bör ti l låtas för samtl iga

skolämnen.”

DDeett mmaann ggeenneerreelllltt kkaann uuttlläässaa aavv oovvaannssttååeennddee cciittaatt äärr aatttt ddeett ssoommttaass uupppp äärr oomm lläärraarree mmååssttee oocchh bböörr vvaarraa aannssttäälllldd aavv eenn sskkoollaa,,vviillkkeenn ppååvveerrkkaann ddeettttaa fföörrssllaagg kkaann ggee ppåå lläärraarreess aannssttäällllnniinnggaarr oocchheekkoonnoommii ii ssttoorrtt ssaammtt ii vviillkkeenn oommffaattttnniinngg aannddrraa äämmnneenn bböörr iinnggååuunnddeerr ssaammmmaa pprreemmiisssseerr..PPåå nnäässttaa uuppppssllaagg rreeddoovviissaass ssvvaarreenn mmeerr kkaatteeggoorriisskktt..

Handisam - Myndighet för handikappspolitisk samordning:

”De föreslagna grundläggande förutsättningarna för distansundervisning riskerar

emellertid att bl i al ltför snäva. Om synnerl iga skäl förel igger bör distansundervisningen

även i andra ämnen än språk få förekomma. För elever som på grund av medicinsk eller

psykosocial problematik inte kan delta i den vanliga undervisningen ska särskilt stöd

kunna ges även fortsättningsvis i andra ämnen än språk i form av distansundervisning

under begränsad tid. ”

Utbi ldningsförvaltningen, Stockholms stad – Gymnasieavdelningen

”Enligt förvaltningens tolkning innebär detta att man inom en huvudman med sina egna

lärare, kan använda arbetsformer av distansundervisningskaraktär även utanför de ramar

som promemorian föreslår. Det är enl igt förvaltningens mening viktigt att denna möjl ighet

finns för att utvecklingen av alternativa arbetsformer med interaktiva medier inte ska

avstanna.

Friskolornas riksförbund:

”Vi kan inte se att det finns skäl att begränsa möjl igheterna ti l l distansundervisning ti l l att

avse endast entrependad hos annan skolhuvudman.”

Specialpedagogiska skolmyndigheten:

”Att göra detta förslaget möjl igt i språkundervisning som en del av skolans undervisning

ser vi som en intressant metodutveckling som öppnar upp för fler elever att nå målen i

skolan.”

”Skolans många sätt att bedriva undervisning på kompletteras med distansundervisning

vilket ökar skolors flexibi l itet att möta enskilda elevers behov och önskemål. ”

”Vidare bör förslaget ekonomiskt också utökas med videotelefoner mellan elever som

ingår i undervisningsgruppen så att eleverna kan kommunicera med varandra mellan

lektioner.” Gäller för teckenspråk.

”Distansundervisning kan på ett intressant sätt komplettera och göra det möjl igt för fler

elever att oftare kunna praktisera sina kunskaper.”

Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T):

”STR-T instämmer i promemorians förslag att distansläraren ska vara lämplig att bedriva

undervisning och att denna i så stor utsträckning som möjl igt har den utbi ldning som krävs

för att vara behörig att bedriva undervisning.”

Skolinspektionen:

”Skolinspektionen ti l lstyrker förslaget som ett sätt att öka möjl igheten för fler elever att

få studera modersmål, få studiehandledning på modersmål samt få ett ökat utbud av

moderna språk.”

Lärarförbundet:

”Modern teknik ti l l trots är det svårt att helt kompensera de möjl igheter som

undervisning i form av fysiska träffar ger.”

”Distansundervisningens fördel är att elevernas valmöjl ighet och ti l lgång ti l l

språkundervisningen ökar, men Lärarförbundet anser att denna undervisningsform

ändå ska vara ett alternativ när ingen annan lösning finns. Det får inte vara en åtgärd

för att spara pengar med konsekvensen att elevers lärande missgynnas.”

Lärarnas riksförbund:

”Lärarnas riksförbund anser att problematiken kring ti l lgången på behöriga lärare i

modersmål och minoritesspråk bör utredas för att ti l lgodose skolundervisning av hög

kvalité för elever med rätt ti l l detta.”

Sveriges kommuner och landsting:

”SKL stäl ler sig starkt avvisande ti l l att man går in och reglerar

arbetsgivarförhål landena för den enskilda läraren. Det bör vara upp ti l l varje kommun

och fristående skola att själv avgöra om man vil l köpa tjänsten från annan huvudman

eller om man själv anstäl ler någon på annan ort. ”

”SKL stäl ler sig avvisande ti l l att begränsa en metod ti l l ett fåtal ämnen. Skolverket har

i sina utredningar kommit fram ti l l att kvalitativ utbi ldning kan bedrivas på distans.

Detta är också något vi ser ute i många kommuner. Det finns därför inga skäl att ange

ett begränsat antal ämnen utan distansundervisning som form bör ti l låtas för samtl iga

skolämnen.”

DDeett mmaann ggeenneerreelllltt kkaann uuttlläässaa aavv oovvaannssttååeennddee cciittaatt äärr aatttt ddeett ssoommttaass uupppp äärr oomm lläärraarree mmååssttee oocchh bböörr vvaarraa aannssttäälllldd aavv eenn sskkoollaa,,vviillkkeenn ppååvveerrkkaann ddeettttaa fföörrssllaagg kkaann ggee ppåå lläärraarreess aannssttäällllnniinnggaarr oocchheekkoonnoommii ii ssttoorrtt ssaammtt ii vviillkkeenn oommffaattttnniinngg aannddrraa äämmnneenn bböörr iinnggååuunnddeerr ssaammmmaa pprreemmiisssseerr..PPåå nnäässttaa uuppppssllaagg rreeddoovviissaass ssvvaarreenn mmeerr kkaatteeggoorriisskktt..

Ser du helheten?Alla de statliga instanserna ger förslaget positiva svar -Skolinspektionen, Handisam och Specialpedagogiska skolmyndigheten.De instanser som representerar lärare vill att man ska satsa på lokaltanställda lärare och som sista utväg använda sig av centraliseraderesurser – Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet.De flesta av arbetsgivarnas instanser vill hellre att man ska få användavem man vill för att lösa entreprenadverksamheten istället för att endastgå till skolhuvudman. Detta gäller för Friskolornas riksförbund ochSveriges kommuner och landsting. Utbildningsförvaltningen i StockholmsStad är mycket positiv till förslaget och pekar även ut kryphål iformuleringarna för att få ett vattentätare regelverk.

Två instanser tar upp ekonomiska aspekter i form av att mer medelbehöver satsas, och att distansundersundervisning inte får användas isyfte att undvika att anställa lokala pedagoger - Specialpedagogiskaskolmyndigheten och Lärarförbundet.Två instanser påpekar att området IKT är viktigt för framtiden ochframtida lärande – Specialpedagogiska skolmyndigheten ochUtbildningsförvaltningen i stockholms stad.Flera av instanserna påpekar att distansundervisning inte endast börinrikta sig mot språk utan att det borde anpassas till alla ämnen.

Analys

Flera instanser har svårt att hålla sig till frågan utan gör egnautsvävningar som reflekterar deras enskilda lobbyverksamhet. Dettakan medföra att deras svar inte tas på allvar eller att deras åsikterignoreras pga relevans. Till exempel; Handisam (ger förslag om attdistansundervisning inte bara ska vara i modersmål utan i alla ämnenvid behov), Friskolornas Riskförbund (vill inte vara beroende av andraskolhuvudmän för enteprenader), Lärarnas Riksförbund (vill anställa flerlärare lokalt istället för att använda centraliserade resurser).Att statliga instanser ger statliga förslag positiv feedback kan spegla hursamhället i stort är uppbyggt.Om man tittar på det tre grupperingarna som är gjorda (statliga, lärareoch arbetsgivare) så finns stor samsyn inom de olika grupperingarna.

Slutsats

Vad bygger vi utbildningen av?Min första reflektion efter att ha arbetat medunderlaget var att det var relativt litet. Av de 66st tillfrågade instanserna var det 9 st som hadesvarat och delgett sina åsikter. Ett fåtalremissinstanser utöver dessa 9 st svarade ochmeddelade att de valt att inte framföra någonåsikt i frågan. Detta beror på att dessa ärmyndigheter under regeringen och därmedskyldiga att svara på remissen även om de intehar några synpunkter. Om myndigheten inte har några synpunkter,räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanserinnebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter.

Bitar faller på plats eller bara faller?Efter att ha satt mig in i ärendet mer började jagbli lite fundersam över innehållet i remissvarensett överlag. Varför är det inte fler än, med godvilja, två instanser som tar upp att IT-verktyg ochatt IKT kan verka positivt för just lärande. Dettafår mig att komma tillbaka till den initialareflektionen – varför är det inte fler av de utvaldai just denna frågeställning frånutbildningsdepartementet som är engargerarde?Som vill vara med och göra sin röst hörd? Ellerbara tycker något?Frågeställningen berör ändå i det stora vilken slags undervisning somska bedrivas i svenska skolor. Även om remissen handlar omdistansundervisning, till stora delar inriktat på modersmålsundervisning,så står förslaget ändå för att visst nytänk med digitala hjälpmedel därpedagogen är fysiskt skild från eleven. En dörr står öppen mot nyatekniska lösningar i samspel med didaktik. Här måste jag ändå påpekaatt ordet nya använd med hänsyn till skolvärlden – företag har i åratalanvänt sig av telefon- och videokonferanser.

Kan det vara så att demokratins kugghjulsnurrar för långsamt och för trögt? Visströghet måste finnas för att säkerställa attoppositionens och allmännhetens åsikterska få möjlighet att komma i beaktning. Mendet kanske är öppenheten jag vill åt, ellerinsynen i processen eller kanske till och medintresset.

Subjekt för utbildning – barn och ungaVart är tankarna från elevernas representanter – Barnombudsmannen,Undomsstyrelsen, Sveriges elevråd och Sveriges eleverscentralorganisation. Frågor om barn och ungdomars säkerhet, intressen,utveckling och inlärning borde vara av intresse för dessa organisationeroch viljan att påverka borde finnas, anser jag. Hos mig väcks frågan omdet är rätt instanser som är utvalda att vara remissinstaser. Eller, bjud inså många som möjligt.Men jag saknar representanter med forskning som plattform ochrepresentanter som har relevant erfarenhet att tillgå. Mest givande voreinstanser med båda dessa kriterier – erfarenhet av metoder som grundarsig på forskning. Ute på nätet skjuder det av aktivitet, diskussionsforumdär människor från olika delar av samhället samverkar utifrån derasgemensamma intresse av skolutveckling. Frågor stöts och blöts, tipsdelas och bra underlag i olika frågeställningar efterfrågas.

Min första reflektion efter att ha arbetat medunderlaget var att det var relativt litet. Av de 66st tillfrågade instanserna var det 9 st som hadesvarat och delgett sina åsikter. Ett fåtalremissinstanser utöver dessa 9 st svarade ochmeddelade att de valt att inte framföra någonåsikt i frågan. Detta beror på att dessa ärmyndigheter under regeringen och därmedskyldiga att svara på remissen även om de intehar några synpunkter. Om myndigheten inte har några synpunkter,räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanserinnebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter.

Bitar faller på plats eller bara faller?Efter att ha satt mig in i ärendet mer började jagbli lite fundersam över innehållet i remissvarensett överlag. Varför är det inte fler än, med godvilja, två instanser som tar upp att IT-verktyg ochatt IKT kan verka positivt för just lärande. Dettafår mig att komma tillbaka till den initialareflektionen – varför är det inte fler av de utvaldai just denna frågeställning frånutbildningsdepartementet som är engargerarde?Som vill vara med och göra sin röst hörd? Ellerbara tycker något?Frågeställningen berör ändå i det stora vilken slags undervisning somska bedrivas i svenska skolor. Även om remissen handlar omdistansundervisning, till stora delar inriktat på modersmålsundervisning,så står förslaget ändå för att visst nytänk med digitala hjälpmedel därpedagogen är fysiskt skild från eleven. En dörr står öppen mot nyatekniska lösningar i samspel med didaktik. Här måste jag ändå påpekaatt ordet nya använd med hänsyn till skolvärlden – företag har i åratalanvänt sig av telefon- och videokonferanser.

Kan det vara så att demokratins kugghjulsnurrar för långsamt och för trögt? Visströghet måste finnas för att säkerställa attoppositionens och allmännhetens åsikterska få möjlighet att komma i beaktning. Mendet kanske är öppenheten jag vill åt, ellerinsynen i processen eller kanske till och medintresset.

/ Johanna Öberg

Att ett barn får med sig ett starkt språk är ett viktigt verktyg för attutvecklas. 70% av de olika remissinstanser som är ombedda atthjälpa till i denna frågeställning väljer att avstå.Är denna studie en uppvisning i svenskt kulturarv av att tiga ochsamtycka? Vart finns åsikterna med de pedagogiska perspektivenpå att lära sig behärska ett språk via en dator, till största delen dären elev som möter en utbildare?Vad är det som gör att när vi kommer till de som elever sombehöver stöttning i det mest grundläggande och som är en del avden egna identiteten dvs. språket, så är det få av samhälls-aktörerna som vill engagera sig och ta diskussionen.JJuurriiddiisskk rräätttt -- jjaa,, mmoorraalliisskktt......??

Ansvar utandelaktighet

Remissinstanser:BarnombudsmannenMyndigheten förhandikappolitisksamordningStatens skolverkStarens skolinspektionSpecialpedagogiskaskolmyndighetenSameskolstyrelsenSkolväsendetsöverklagandenämndUmeå universitetSametingetRegelrådet (N 2008:5)UngdomsstyrelsenArvika kommunEda kommunEmmaboda kommunFlens kommunGagnefs kommunGotlands kommunGävle kommunHalls bergs kommunHaninge kommunHaparanda kommunHärjedalens kommunHöganäs kommunJokkmokks kommunKalix kommunKatrineholms kommunKiruna kommunMalmö kommunMarkaryds kommunMölndals kommunOrus ts kommunOxelösunds kommunRagunda kommunStockholms kommunSvedala kommunTor sby kommunTorsås kommunVärmdö kommunVästerås kommunÄlmhults kommunÖrnsköldsviks kommunÖsthammars kommun

Övertorneå kommunUppsala läns landstingjönköpings länslandstingJämtlands länslandstingVästerbottens länslandstingÖrebro läns landstingFriskolornasriksförbundJohn BauergymnasietSveriges Kommuneroch LandstingSverigesskolledarförbundLärarförbundetLärarnas riksförbundSveriges finskalärarförbund (Ruotsinsuomalainenopettajaliitto)Sveriges Elevråd -SVEASveriges EleversCentralorganisationHandikapporganisationernas samarbetsorganLika Unika -Federationenmänskliga rättigheterför personer medfunktions-nedsättningDyslexiförbundet FMLSHörselskadadesRiksförbundSynskadadesRiksförbundJudiska centralrådetSverigefinländarnasdelegationSvenskaTornedalingarnasRiksförbundRomskt kulturcentrum