dina försäkringar Öland...7 a. verksamhet och resultat a.1 verksamhet dina försäkringar Öland...

Dina Försäkringar Öland Institutnummer 23058 Organisationsnummer 532000-1372

Solvens- och verksamhetsrapport avseende år 2016

2

Innehåll Sammanfattning ............................................................................................................... 5

A. Verksamhet och resultat ............................................................................................... 7

A.1 Verksamhet ............................................................................................................. 7

A.2 Försäkringsresultat ................................................................................................ 9

A.3 Investeringsresultat .............................................................................................. 11

A.4 Resultat från övriga verksamheter ....................................................................... 13

A.5 Övrig information ................................................................................................. 13

B. Företagsstyrningssystemet ......................................................................................... 13

B.1 Allmän information om företagsstyrning ............................................................. 13

B.1.1 Styrelse och ledning ........................................................................................ 13

B.1.2 Centrala funktioner......................................................................................... 15

B.1.3 Ersättningar och pensioner ............................................................................ 16

B.1.4 Transaktioner med närstående....................................................................... 17

B.2 Lämplighetskrav ................................................................................................... 17

B.3 Riskhanteringssystem inklusive egen risk- och solvensbedömning..................... 18

B.3.1 Riskhanteringssystem ..................................................................................... 18

B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning (ORSA) ................................................... 20

B.4 Internkontrollsystem ........................................................................................... 20

B.4.1 Beskrivning av det interna kontrollsystemet .................................................. 21

B.4.2 Regelefterlevnadsfunktionens roll i det interna kontrollsystemet ............... 22

B.5 Internrevisionsfunktion ....................................................................................... 22

B.6 Aktuariefunktion .................................................................................................. 23

B.7 Uppdragsavtal ...................................................................................................... 23

B.8 Övrig information ................................................................................................ 24

C. Riskprofil ....................................................................................................................25

C.1 Teckningsrisk ........................................................................................................25

C.1.1 Koncentrationer av försäkringsrisk ............................................................... 26

C.1.2 Riskreduceringstekniker ................................................................................ 26

C.1.3 Stresstester och känslighetsanalyser .............................................................. 27

C.1.4 Förväntad vinst i framtida premier ................................................................ 27

C.2 Marknadsrisk ....................................................................................................... 28

C.2.1 Ränterisk ........................................................................................................ 29

C.2.2 Aktiekursrisk ................................................................................................. 29

C.2.3 Fastighetsrisk ................................................................................................ 29

C.2.4 Spreadrisk ..................................................................................................... 29

C.2.5 Koncentrationsrisk ........................................................................................ 29

3

C.2.6 Valutarisk ...................................................................................................... 30

C.3 Kreditrisk ............................................................................................................. 30

C.4 Likviditetsrisk ...................................................................................................... 30

C.5 Operativ risk .......................................................................................................... 31

C.6 Övriga materiella risker ........................................................................................ 31

C.7 Övrig information ................................................................................................. 31

D. Värdering för solvensändamål .................................................................................. 32

D.1 Tillgångar ............................................................................................................. 32

D.1.1 Immateriella tillgångar .................................................................................. 33

D.1.2 Placeringstillgångar ....................................................................................... 33

D.1.2.1 Värderingsmetoder ..................................................................................... 34

D.1.3 Lån .................................................................................................................. 35

D.1.4 Fordringar enligt återförsäkringsavtal ........................................................... 35

D.1.5 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare ................................... 36

D.1.6 Övriga fordringar ........................................................................................... 36

D.1.7 Återförsäkringsfordringar .............................................................................. 37

D.2 Försäkringstekniska avsättningar ........................................................................ 37

D.2.1 Osäkerhet vid värdering av FTA .................................................................... 38

D.2.2 Skillnader i redovisningsprinciper ............................................................... 38

D.3 Andra skulder ...................................................................................................... 40

D.3.1 Uppskjutna skatteskulder ............................................................................. 40

D.3.2 Återförsäkringsskulder .................................................................................. 41

D.4 Alternativa värderingsmetoder ............................................................................ 41

D.5 Övrig information ................................................................................................. 41

E. Finansiering ............................................................................................................... 42

E.1 Kapitalbas ............................................................................................................. 42

E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav ......................................................... 43

E.3 Användning av undergruppen för durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet ................................................................................................... 44

E.4 Skillnader mellan standardformeln och använda interna modeller ................... 44

E.5 Överträdelse av minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet ...........................45

E.6 Övrig information .................................................................................................45

Bilaga 1. Ordlista

Bilaga 2. QRT. S.02.01.02 Balansräkning

Bilaga 3. S.05.01.02 Premier, ersättning och kostnader per affärsgren

4

Bilaga 4. S05.02.01 Premier, ersättning och kostnader per land

Bilaga 5. S.12.01.02 Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT

sjukförsäkring

Bilaga 6 S.17.01.02 Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring

Bilaga 7 S.19.01.02 Skadeersättningar

Bilaga 8. S.22.01.21 Effekterna av långsiktiga garantier och övergångsregler

Bilaga 9. S.23.01.01 Kapitalbas

Bilaga 10. S.25.01.01 Solvenskapitalkrav

Bilaga 11. S.28.01.01 Minikapitalkrav

5

Sammanfattning Dina Försäkringar Öland är ett lokalt skadeförsäkringsbolag. Dina Försäkringar Öland meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Bolaget har koncession och driver verksamhet i Kalmar, Blekinge och del av Kronobergs län. Bolaget har dessutom koncession i övriga Kronoberg , Skåne, Hallands och Gotlands Län. Genom Dina Försäkring AB tillhandahåller bolaget även försäkringar inom försäkringsklasser där bolaget saknar egen koncession.

Dina Försäkringar Öland är ett ömsesidigt försäkringsbolag, och ägs således av sina

försäkringstagare. Tillsammans med andra Dinabolag är bolaget medlem i Dina

Federationen och delägare i ett gemensamt servicebolag, Dina Försäkring AB.

Ett nytt EU-omfattande regelverk för försäkringsföretag, Solvens 2, trädde ikraft den 1

januari 2016 januari. Regelverket innehåller olika krav på företagen i syfte att

säkerställa att de har tillräckligt kapital (solvens) för att kunna göra utbetalningar till

följd av de åtaganden de gjort i sina försäkringsavtal. Solvensregelverket innehåller

därför också krav på företagens styrning och riskhantering. Därtill finns även

omfattande krav på rapportering. Bland annat finns regler om att försäkringsföretag

varje år i en särskild rapport ska offentliggöra information om sin solvenssituation och

hur man uppfyllt vissa krav i regelverket. Dina Försäkringar Öland har i enlighet med

detta tagit fram denna solvens- och verksamhetsrapport.

Rapporten vänder sig till bolagets försäkringstagare och ger en beskrivning av bolagets

verksamhet, resultat och dess system för riskbaserad styrning. Bolagets styrelse har det

yttersta ansvaret för bolagets system för företagsstyrning (som inkluderar

internkontroll och riskhantering) som säkerställer att bolaget styrs på ett sunt och

ansvarsfullt sätt.

Dina Försäkringar Öland är ett volymmässigt förhållandevis litet försäkringsföretag,

med en premievolym på 76 368 tkr under 2016. Risktagandet är begränsat till relativt

okomplicerade skadeförsäkringsrisker. Bolaget har en låg riskaptit och risktolerans,

vilket återspeglas i bolagets riskhantering. Bolaget önskar hålla en god kapitalbuffert

med en solvenskvot som överstiger 1,7, dvs. en kapitalbuffert som överstiger det

lagstadgade solvenskapitalkravet med 70 procent.

Bolagets faktiska kapitalsituation bedöms vara betryggande. Vid utgången av 2016

uppgick solvenskvoten till 3,18.

Av nedanstående tabell framgår bolagets solvenssituation.

2016-12-31 2015-12-31

Kapitalbas 280 893 247 233

Solvenskapitalkrav 88 519 100 887

Minikapitalkrav 36 500 34 730

Solvenskvot 3,18 2,45

Uppgifterna från föregående år avser öppningsbalansen per 2016-01-01

6

Solvenskvoten stärktes något under 2016, från 2,45 till 3,18. Detta beror främst på att

regelverkets solvenskapitalkrav för marknadsrisk och motpartsrisk relaterat till Dina

AB blev lägre sedan det bolaget offentliggjort sin solvenskvot. Till följd av ökad volym i

Dina Försäkringar Ölands försäkringsaffär ökade solvenskapitalkravet för

försäkringsrisk något under 2016. Solvenskapitalkravet har sammantaget minskat med

12 368 tkr sedan föregående årsskifte, vilket motsvarar en minskning om 12 procent.

RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR

Rapporten följer den struktur som har specificerats i solvensregelverket. Den består av

fem kapitel:

A. Verksamhet och resultat

B. Företagsstyrningssystemet

C. Riskprofil

D. Värdering för solvensändamål

E. Finansiering

Kapitel A ger en översikt över bolaget och dess resultat och verksamhet under 2016.

Kapitlet återspeglar information som till stor del finns i bolagets årsredovisning.

Kapitel B ger en överblick över bolagets företagsstyrningssystem, med fokus på

hantering av bolagets risker. Solvensregelverket ställer krav på att försäkringsföretag

inrättar fyra centrala funktioner; riskhanteringsfunktion, regelefterlevnadsfunktion,

aktuariefunktion och internrevisionsfunktion. I kapitlet beskrivs bland annat hur

bolaget implementerat dessa funktioner, och i vilken utsträckning man lagt ut dessa

och andra väsentliga funktioner på extern uppdragstagare.

Kapitel C beskriver bolagets olika risker och hur materiella risker mäts och hanteras.

I kapitel D redogörs för skillnader i värderingsmetoder för finansiell rapportering och

för solvensändamål.

Kapitel E innehåller en beskrivning av kapitalbasen och specificerar kapitalkravets

storlek totalt och uppdelat på de olika riskkategorierna. Bolagets solvenssituation

beskrivs.

En ordlista med förklaring till ett antal väsentliga ord och begrepp återfinns i Bilaga 1.

Bilaga 2-11 innehåller QRT (Solvens 2) blanketter per 2016-12-31.

7

A. Verksamhet och resultat

A.1 Verksamhet

Dina Försäkringar Öland är ett lokalt skadeförsäkringsbolag. Bolaget bedriver egen direktförsäkring för konsumenter, mindre och medelstora företag samt lantbruk inom Kalmar, Blekinge och del av Kronobergs län. Ölands Försäkringsbolag fusionerades år 2012 med Dina Försäkringar Kalmarsund och Dina Försäkringar Södra Småland och bildade tillsammans Dina Försäkringar Öland.

Dina Försäkringar Öland är ett ömsesidigt försäkringsbolag, och ägs således av sina

försäkringstagare. Bolaget utmärker sig genom god lokal närvaro och närhet till kund.

Dina Försäkringar Öland har idag 6 kontor inom sitt geografiska verksamhetsområde.

Tillsammans med övriga 11 lokala Dinabolag är bolaget medlem i Dina Federationen

och delägare i ett gemensamt servicebolag, Dina Försäkring AB (Dina AB), samt i Dina

Försäkringar Mälardalen. I Dina Federationens gemensamma vision och affärsidé är

ledorden nytänkande, nära och engagerade.

Bolagets har tillstånd avseende följande försäkringsklasser

Direkt försäkring avseende annan förmögenhetsskada (klass 16)

Direkt försäkring avseende fartyg (klass 6) med begränsning till fritidsbåtar

Direkt försäkring avseende landfordon (klass 3) med begränsning till

självgående skördetröskor eller andra självgående lantbruksmaskiner.

Direkt försäkring avseende brand och annan skada på egendom (klass 8 och 9)

Indirekt försäkring i samtliga skadeförsäkringsklasser

Dina Försäkringar Öland erbjuder egna försäkringar inom Hem och Villa, Företag och

Fastighet, Husdjur samt Småbåtsförsäkring. Detta utbud kompletteras med

försäkringar från Dina AB inom områdena Motor, Rättsskydd och Ansvar samt Sjuk

och Olycksfall, där Dina Försäkringar Öland inte har tillstånd för direkt försäkring.

(se nedan för en beskrivning av försäkringsgrenarna)

Dina Försäkringar Öland har genom uppdragsavtal lagt ut ett flertal viktiga funktioner

till Dina AB. Dina AB bistår bland annat bolaget med service inom IT, marknadsföring,

försäkringsmatematik, produktutveckling, skadeteknik, juridik och utbildning samt

svarar för samordning och drift av vissa administrativa funktioner.

Bolagen i Dina Federationen har ett gemensamt återförsäkringssystem för att utjämna

risker inom federationen. Återförsäkringssystemet omfattar även extern återförsäkring

avseende naturkatastrofrisker och andra mycket stora enskilda risker.

Finansinspektionen har tillsynsansvaret för Dina Försäkringar Öland.

Kontaktuppgifter, Finansinspektionen, Box 7821, 103 97 Stockholm,

[email protected], Telefon, 08-408 980 00

Dina Försäkringar Ölands revisionsbolag är KPMG AB, Box 3018, 169 03 Stockholm. Vald revisor är Hans Svensson.

mailto:[email protected]

tel:+46840898000

8

Dina Försäkringar Ölands direkta försäkringsverksamhet består av de internt

benämnda försäkringsgrenarna Hem och Villa, Företag och Fastighet, Husdjur samt

Småbåt. Den mottagna affären delas in i Motor, Sjuk och Olycksfall samt Ansvar och

rättsskydd.

Nedan följer en beskrivning av försäkringsgrenarna:

Hem & Villa

Hem & Villa täcker brand-, och övriga egendomsskador, rättsskydd, ansvarsskador

samt olycksfallsskador. Dessa skadetyper har olika riskprofiler och behandlas ofta som

separata klasser vid rapportering och vid försäkringstekniska beräkningar varför de i

denna rapport kommer separeras och presenteras tillsammans med tillhörande

riskklassificering inom andra försäkringsgrenar. Större brandskador kan leda till

fluktuationer i skaderesultatet, men skador är normalt begränsade i storlek då

exponeringarna är begränsade i storlek.

Företag & Fastighet

Företag & Fastighet täcker samma skadetyper som Hem & Villa ovan och de

presenteras därför ofta tillsammans i denna rapport. Ansvarsskador och Rättsskydd är

normalt en något större del av skadorna för dessa grenar jämfört med Hem & Villa.

Storskador, främst i form av bränder, förekommer relativt frekvent och kan utgöra en

stor del av skadekostnaderna.

Husdjur

Skador på Husdjur, till exempel häst, hund och katt, räknas som egendomsförsäkring

och presenteras således normalt tillsammans med egendom inom Hem & Villa och

Företag & Fastighet.

Motorfordonsförsäkring

Motorfordonsförsäkring är en vidare benämning som inkluderar försäkringsgrenarna

Trafik och Motor. Trafik är den interna benämningen för ansvarsförsäkring för

motorfordon och täcker skador som åsamkas annan egendom och personer.

Personskador för trafikförsäkring kan ta mycket lång tid att reglera och själva

bedömningen kan vara osäker under lång vilket gör att de försäkringstekniska

avsättningarna normalt är höga och att nivån är relativt osäker. Motor är den interna

benämningen för övrig motorfordonsförsäkring och täcker skador på det egna fordonet

vilket jämfört med Trafikförsäkringen går betydligt snabbare att reglera och har en

lägre osäkerhet i bedömningen av skadekostnaderna.

9

A.2 Försäkringsresultat

Premieintäkterna för året slutade på 124 395 tkr (120 413 tkr), varav direkt försäkring 76 272 tkr (74 338 tkr) och indirekt försäkring 48 123 tkr (46 074 tkr). Jämför man Premieintäkt för egen räkning i direkt affär 2016 med 2015 föreligger en ökning å 2,5 % (0,3 %). Skadeprocenten för 2016 uppgår till 53 % (70 %). Driftskostnaderna i försäkringsrörelsen tar i anspråk 32 % (26 %) av premieintäkter för egen räkning. Sammantaget blir bolagets totalkostnadsprocent 85 % (96 %). Årets tekniska resultat uppgår till 18 804 tkr (4 887 tkr). Resultat för den direkta affären är 5 332 tkr (8 111 tkr) och för den indirekta affären 13 472 tkr (-3 224 tkr). Direktförsäkringsaffären utveckling emellan åren 2016 och 2015 är enligt följande. Hem & villa försäkring har en premieinkomst på 42 594 tkr (42 453 tkr), Företag & Fastighet 44 155 tkr (44 386 tkr), Husdjur 5 622 tkr (5 437 tkr) och Landfordon 265 tkr (184 tkr). Tekniskt resultat för direktförsäkringen Hem & Villa -3 739 tkr (3 279 tkr), Företag & Fastighet 9 548 tkr (4 908 tkr), Husdjur -281 tkr (-254 tkr) och Landfordon -195 tkr (179 tkr). Dinabolagen är mottagare av återförsäkring från Dina Försäkring AB:s direktförsäkringsaffär. Dessutom mottager bolagen andelar av Dina Försäkring AB:s mottagna affär. På så sätt nås en riskutjämning inom federationen där målsättningen är att så mycket som möjligt av Dina Federationens affär skall stanna inom federationen. Den indirekta affären har gått bättre inom federationen med mindre antal stora skador. Detta ger bolaget ett positivt resultat å 13 472 tkr i affären för 2016 till skillnad mot 2015 som uppvisade underskott med -3 224 tkr.

Inga skador med skadekostnader över bolagets självbehåll på 1 500 tkr har inträffat.

Skadeprocenten är 2016 53 % mot föregående års 70 %.

FÖRSÄKRINGSRESULTAT 2016

Totalt

Sjukvårds försäkring

Ansvars- försäkring för motorfordon

Övrig motorfordons

försäkring

Försäkring mot brand och

annan skada på egendom

Allmän ansvars

försäkring Rättsskydds-

försäkring

Summa Direkt

försäkring

Mottagen återförsäkring

Premieintäkt 124 395 1 809 11 099 17 883 87 528 3 885 2 191 76 272 48 123

Försäkringsersättningar -66 134 -2 189 -7 031 -11 071 -44 846 -227 -770 -40 056 -26 078

Driftskostnader -39 456 -497 -2 386 -3 829 -31 074 -1 068 -602 -30 883 -8 573

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 0 0 0 0 0 0 0 0 0

RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING 18 804 -877 1 682 2 983 11 608 2 590 890 5 332 13 472

Finansrörelsens resultat 20 822

RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT 39 626

A.3 Investeringsresultat

Året har präglats av politisk oro med Brexit och presidentval i USA som de största händelserna. Trots att ränteläget är fortsatt lågt uppgick totalavkastningen på Dina Försäkringar Ölands tillgångar till 6,7 % (2,9 %).

Finansrörelsens resultat för 2016 uppgår till 20 822 tkr (7 670 tkr). För 2016 har inte försäkringsrörelsen gottskrivits kalkylränta då statsskuldsräntan för 2016 varit negativ. Av finansrörelsens resultat utgör 13 345 tkr (3 467 tkr) värdetillväxt för bolagets aktier i Dina Försäkring AB. De aktierelaterade placeringarna har givit goda resultat. Värdetillväxten i de finansiella placeringstillgångarna har påverkats av att börsens utveckling varit positiv. Nya placeringar under året i såväl noterade som icke noterade tillgångar har inneburit att bokfört värde av finansiella placeringstillgångar har ökat med 33 819 tkr. Bolaget tillämpar en fortsatt medvetet hållen låg riskprofil i placeringarna.

12

Avkastning på bolagets placeringstillgångar

2016

Fastigheter

Hyresintäkter 628

Värdestegring -

Summa intäkter 628

Drift- och kapitalförvaltningskostnader -938

Värdeminskning -50

Resultat -360

Aktier

Erhållna utdelningar 2 714

Realisationsvinster 2 292

Orealiserade vinster 16 421

Summa intäkter 21 427

Orealiserade förluster –

Kapitalförvaltningskostnader -605

Summa kostnader -605

Resultat 20 822

Obligationer

Ränteintäkter 172

Realisationsvinster -

Orealiserade vinster 1 427

Summa intäkter 1 599

Realiserade förluster -1 196

Kapitalförvaltningskostnader -345

Summa kostnader -1 541

Resultat 58

Övriga Investeringar

Realisationsvinster –

Summa intäkter –

Orealiserade förluster –

Kapitalförvaltningskostnader –

Summa kostnader –

Resultat –

Ränteintäkter 302

Summa intäkter 302

Kapitalförvaltningskostnader -

Summa kostnader -

Resultat 302

Avkastning 20 822

13

A.4 Resultat från övriga verksamheter

Dina Försäkringar Öland har inget resultat från övriga verksamheter att redovisa.

A.5 Övrig information

Bolaget har ingen övrig materiell information att rapportera.

B. Företagsstyrningssystemet

B.1 Allmän information om företagsstyrning

Försäkringsverksamhet har sin grund i risktagande. Dina Försäkringar Öland har också utformat ett företagsstyrningssystem som är tydligt riskbaserat. Styrningen av verksamheten karaktäriseras av god riskmedvetenhet och fokus på effektiv riskhantering.

Bolagets företagsstyrningssystem omfattar såväl ett riskhanteringssystem som ett system för intern kontroll.

B.1.1 Styrelse och ledning

Styrelse

Styrelsen ansvarar ytterst för Dina Försäkringar Ölands verksamhet. Det är styrelsens ansvar att besluta om verksamhetens strategiska inriktning och att tillsätta och avsätta vd.

Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets system för företagsstyrning och ska säkerställa att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen beslutar även om riskhanteringssystemets utformning och vilka risker som ska tas i vilken omfattning, och ställer krav på internkontrollsystemet i bolaget. Styrelsen har upprättat ett antal styrande dokument för verksamheten. Styrningen sker med hjälp av dessa styrdokument som ses över och fastställs minst årligen. I dessa anges syfte, ansvar och roller, vad som ska utföras och krav som ska uppfyllas, samt hur återrapportering ska ske till vd och styrelse.

Styrelsen i Dina Försäkringar Öland består av sju ledamöter, som utses på bolagets årsstämma efter förslag av stämmans valberedning.

Under 2016 genomförde styrelsen nio sammanträden, inklusive konstituerande styrelsesammanträde i samband med stämman.

Vid utgången av 2016 utgjordes styrelsen av följande personer:

Anders Byström, styrelseordförande, Håkan Hellström, vice styrelseordförande, Henrik Andersson, Anna-Lena Isaksson, Arne Karlsson, Leif Pettersson, och Susanne Söderberg.

Styrelsen i Dina Försäkringar Öland har inrättat ett revisionsutskott inom sig, och har utsett Anna-Lena Isaksson att utgöra utskottets ordförande. Anders Byström, styrelsens ordförande ingår som ledamot i utskottet.

14

I revisionsutskottets uppdrag ingår att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen samt övervaka den finansiella rapporteringen och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottets uppgifter består i att:

övervaka bolagets finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet,

med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering,

hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsnämndens kvalitetskontroll,

löpande övervaka resultatet av revisionen och bedöma på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet,

granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och godkänna revisorns tillhandahållande av tillåtna icke-revisionstjänster, samt

biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.

Styrelsen har vidare inrättat en kapitalplaceringsgrupp som består av tre styrelseledamöter, inkl. styrelsens ordförande, och Vd. Inom ramen för de placeringsriktlinjer som beslutats av styrelsen ansvarar kapitalplaceringsgruppen för placeringsportföljens fördelning på olika tillgångsslag, vissa implementeringsbeslut och för viss uppföljning och kontroll.

Vd Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget inom ramen för styrelsens instruktioner.

Vd utser även klagomålsansvarig, beställaransvariga för uppdragsavtal avseende viss utlagd verksamhet, ansvarig för förmåsrättsregister och ansvarig för skaderevisioner inom ramen för styrelsens instruktioner.

I bolagets företagsledning behandlas alla väsentliga frågor beträffande verksamheten. Bolagets operativa organisation framgår av bild nedan.

15

B.1.2 Centrala funktioner

Styrelsen i Dina Försäkringar Öland beslutar om utformningen av bolagets företagsstyrningssystem, dvs. riskhanteringssystemet och systemet för intern kontroll. Detta innebär att styrelsen även beslutar om införandet av de centrala funktioner som ska finnas i bolaget enligt solvensregelverket; internrevisionsfunktion, riskhanteringsfunktion, regelefterlevnadsfunktion och aktuariefunktion. Funktionernas ansvar och organisatoriska placering fastställs av styrelsen i särskilda instruktioner där även kraven på återrapportering från funktionerna till styrelsen framgår.

Samtliga funktioner ska vara oberoende och fristående från den operativa verksamheten.

Internrevisionsfunktionen är direkt underställd styrelsen och helt fristående från den operativa verksamheten och övriga centrala funktioner. Det är funktionens uppgift att övervaka företagsstyrningssystemet och verka för att detta fungerar effektivt.

Styrelsen har bland annat i syfte att uppfylla ovanstående valt att lägga ut arbetet inom internrevisionsfunktionen på en extern uppdragstagare. Styrelsen har beslutat om en instruktion för internrevisionsfunktionen. En styrelseledamot är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare av uppdraget.

Aktuariefunktionen ansvarar för att samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska beräkningarna och utredningarna. Funktionen bistår också styrelsen och vd och rapporterar på eget initiativ till dem i frågor som rör metoder, beräkningar och bedömningar av FTA för solvensändamål och finansiell redovisning, värdering av försäkringsrisker samt återförsäkringsskydd och riskreduceringstekniker. Aktuariefunktionen har även till uppgift att bidra till att förbättra och stärka riskhanteringssystemet.

Styrelsen har valt att lägga ut utförandet av aktuariefunktionens uppgifter till en extern uppdragstagare. Dina Försäkringar Ölands vd är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare.

VD

IT Försäljning Sakskador Motorskador Ekonomi

Vice VD

16

Regelefterlevnadsfunktionen bidrar till att säkerställa att bolagets risker rörande efterlevnad av externa och interna regler identifieras, bedöms och hanteras. Funktionen är både rådgivande och kontrollerande.

Regelefterlevnadsfunktionen är underställd vd och ska vara oberoende och fristående i förhållande till den verksamhet som den granskar. Styrelsen har beslutat om en instruktion för funktionen, och funktionen rapporterar direkt såväl till vd som styrelse. Dina Försäkringar Öland har valt att lägga ut arbetet i funktionen till en extern uppdragstagare, med en styrelseledamot som ansvarig för funktionen i egenskap av beställare.

Riskhanteringsfunktionen bistår styrelse och vd i riskhanteringsfrågor för att säkerställa att riskhanteringsstyrningssystemet fungerar effektivt. Funktionen övervakar riskhanteringssystemet och följer upp bolagets riskprofil, samt bevakar eventuella nya framväxande risker.

Funktionen för riskhantering är underställd vd och fristående från de verksamheter den granskar. Styrelsen har beslutat om en instruktion för funktionen, och funktionen rapporterar direkt såväl till vd som styrelse. Dina Försäkringar Öland har valt att lägga ut arbetet i funktionen på en extern uppdragstagare. Vd är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare.

B.1.3 Ersättningar och pensioner

Som allmän utgångspunkt för bolagets ersättningar gäller att de ska vara fasta. Alla ersättningar till anställda och förtroendevalda i bolaget ska vara marknadsmässiga och främja bolagets intresse av att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som de så långt som möjligt ska följa normala omfattningar och nivåer inom försäkringsbranschen relaterade till respektive tjänst.

I bolaget förekommer rörliga ersättningar i begränsad omfattning och avser endast stockutvecklingsersättning till försäkringssäljare. Inga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil.

Styrelsen har fastställt en Ersättningspolicy för att säkerställa att ersättningar i bolaget ska uppmuntra till långsiktighet och ett balanserat risktagande samt främja en sund och effektiv riskhantering. Här framgår även de särskilda krav som gäller för ersättningar till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil.

Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Styrelsen beslutar om vd:s anställningsavtal och vd beslutar om ersättningar till övriga ledande befattningshavare.

Vid uppsägning av tjänsten från vd:s sida gäller en uppsägningstid av 6 månader fram till 60 år, därefter är uppsägningstiden 24 månader med 12 månaders arbetsplikt. Vid uppsägning ifrån bolagets sida är uppsägningstiden 24 månader utan arbetsplikt. Lön ska utbetalas under hela uppsägningstiden. Om bolaget fusionerar, blir uppköpt eller genomgår annan typ av organisationsförändring och vd:s anställningsform förändras ska bolaget till vd utbetala 24 månaders lön. Denna lön ska samordnas med eventuell lön från annan arbetsgivare. Fram tills den nya organisationen är praktiskt genomförd och anställningen som vd upphört uppbär vd ordinarie månadslön.

17

Vid uppsägning av tjänsten från vice vd:s sida gäller en uppsägningstid av 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden 24 månader. Lön ska utbetalas under hela uppsägningsperioden. Vice vd är vid en omorganisation som påverkar dennes anställningsform, garanterad lön upp till ordinarie månadslön under 24 månader. Denna lön ska samordnas med eventuell lön från annan arbetsgivare. Fram tills den nya organisationen är praktiskt genomförd och anställningen som vice vd upphört uppbär vice vd ordinarie månadslön.

För övriga anställda inklusive övriga ledande befattningshavare gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. Några andra utfästelser om avgångsvederlag finns ej.

B.1.4 Transaktioner med närstående

Det har under 2016 inte förekommit några materiella transaktioner med aktieägare, med personer som utövar ett betydande inflytande på företaget eller med ledamöter i styrelsen.

B.2 Lämplighetskrav

Bolaget har en etablerad process för lämplighetsprövning med riktlinjer som fastställts av styrelsen.

Målet med bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning är att säkerställa att de personer som leder företagets verksamhet eller utför andra centrala funktioner uppfyller krav på kvalifikationer, kunskaper och relevanta erfarenheter samt gott anseende, så att företaget förvaltas och drivs på ett professionellt sätt. Riktlinjerna beskriver också bolagets rutiner för att säkerställa att övrig personal är lämpliga för de uppgifter de ansvarar för och utför. I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning framgår vilka befattningar inom bolaget som ska vara föremål för bolagets interna rutiner för lämplighetsprövning.

Dessa befattningar utgörs av:

De personer som leder företagets verksamhet (styrelseledamöter, vd och vice vd)

Ansvariga för centrala funktioner, resp. utförare av uppgifter inom central funktion.

Övrig relevant personal som definierats som sakskadechef, motorskadechef, riskansvarig och controller.

I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning har rutiner och processer för lämplighetsprövning av personer i dessa befattningar fastställts. Riktlinjerna anger också vilka kvalifikationskrav och vilka krav på gott anseende som bolaget ställer avseende dessa befattningar, med utgångspunkt i lagkrav och bolagets behov. För styrelseledamöter innebär processen ett samspel mellan valberedningen, styrelsen och dess ordförande inför eventuella nomineringar vid årsstämman.

Vid samtliga prövningar ingår moment för att bedöma lämpligheten utifrån ett underlag som avser både kvalifikation och gott anseende. Bolaget gör en samlad bedömning av anseendet i varje enskilt fall. I linje med detta ställer bolaget krav på ärlighet, integritet, ekonomisk redbarhet och att en person följer gällande lagar och regler. Som huvudregel beaktar bolaget regelöverträdelser som sanktionerats av en behörig tillsynsmyndighet eller domstol under de senaste fem åren.

18

Riktlinjerna beskriver rutiner när nya personer ska utses avseende ovan angivna befattningar och innehåller även rutiner för att löpande kontrollera lämpligheten.

I riktlinjerna har också angetts vid vilka situationer som det ska ske en omprövning av om en person fortfarande ska anses lämplig.

B.3 Riskhanteringssystem inklusive egen risk- och solvensbedömning

B.3.1 Riskhanteringssystem

Riskstrategi och riskhantering Att bedriva försäkringsverksamhet är förknippat med risktagande. Försäkringsbolag måste därför ha ett effektivt system för att identifiera risker och hantera dem enligt en medveten strategi. Det måste säkerställas att bolagets kapitalbas är tillräcklig för de risker bolaget väljer att ta eller är exponerade för. Det övergripande målet är att säkerställa att bolagets åtaganden gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen fastställer bolagets riskstrategi som definierar vilka risker man har aptit för att ta och vilka risker som är oönskade och som man därför önskar reducera. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. Riskstrategin uttrycker den övergripande riskaptiten, och anger hur stor kapitalbuffert bolaget ska ha för att stå emot risker som eventuellt materialiseras. Styrelsen beslutar även om bolagets affärsstrategi och fastställer affärsplanen. Genom bolagets egen risk- och solvensbedömningen säkerställs att affärsplanen är i linje med bolagets riskstrategi. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för de olika riskerna och hur riskerna ska hanteras och kontrolleras. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur. För att riskhanteringssystemet ska bli effektivt måste det ge en rättvisande bild av bolagets väsentliga risker, dvs. beskriva bolagets riskprofil på ett korrekt vis. Bolaget arbetar därför fortlöpande med att identifiera, värdera, och rapportera de risker som bolaget exponeras för eller kan komma att bli exponerat för. Riskhanteringssystemet ska också säkerställa att riskerna hanteras enligt styrelsens beslutade riskstrategi, och hålls inom beslutade toleransnivåer. I styrelsens styrdokument ställs därför krav på uppföljning och återrapportering. Styrelsen och ledningen arbetar för en hög riskmedvetenhet och verkar för en sund riskkultur. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna.

19

Organisering av riskhanteringen Styrelsen är ansvarig för riskhanteringssystemet, och beslutar om bolagets riskstrategi, vilket inbegriper riskaptiter och toleransnivåer och hur risker ska identifieras, värderas, hanteras och kontrolleras. Styrelsen beslutar om den rapportering den vill ha kopplat till riskhanteringssystemet. Det är vd:s uppgift att säkerställa att chefer och medarbetare i den operativa verksamheten hanterar och följer bolagets risker, och vd utser de medarbetare som är ansvariga för risker och risktagande i den dagliga verksamheten. Chefer och medarbetare i verksamheten ska löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Den årliga riskidentifieringen utförs av företagsledningen och slutligen av styrelsen och utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (ORSA). Styrelsen har inrättat ett system av fyra så kallade centrala funktioner som fyller en viktig funktion i riskhanteringssystemet. De är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget, och har till uppgift att på olika sätt bidra till ett välfungerande, effektivt och ändamålsenligt riskhanteringssystem Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där väsentliga risker identifieras, värderas, övervakas, hanteras och rapporteras. Funktionen rapporterar till vd. Funktionen följer upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Riskhanteringsfunktionen upprättar en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år. Rapporten ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering sker också kontinuerligt till vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd eller styrelse. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, ansvara för riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för uppföljning av regelefterlevnaden i bolaget. Funktionen ska identifiera och bedöma bolagets risker för bristande regelefterlevnad. I regelefterlevnadsfunktionens uppgifter ingår även att ge stöd och råd till verksamheten och säkerställa att verksamheten informeras om nya och ändrade regler. Aktuariefunktionens uppdrag rör försäkringsriskerna. Dess uppgift är bland annat att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och effektiviteten i bolagets återförsäkringslösningar. Funktionen rapporterar till styrelse och vd i dessa frågor. Minst årligen ska funktionen till styrelsen rapportera en samlad

20

bild över bolagets försäkringsrisker och beskriva funktionens aktiviteter och resultat under året. Internrevisionsfunktionen är till skillnad från övriga centrala funktioner underställd styrelsen och rapporterar direkt till styrelsen. Dess ansvar är att utvärdera bolagets företagsstyrningssystem inklusive riskhanteringssystem. Internrevisionsfunktionen genomför årligen en riskanalys som ligger till grund för dess granskningsplan.

B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning (ORSA1)

Det praktiska arbetet med riskstrategin och med bolagets affärsplanering sker inom bolaget ORSA-process. ORSA:n är en framåtriktad bedömning av bolagets risker, kapitalbehov och kapitalsituation. Den syftar till att säkerställa att strategier och affärsplanering är förenliga med bolagets framtida kapitalsituation, och att företaget styrs och drivs på ett sunt sätt med beaktande av de risker verksamheten är förknippad med. Genomförandet av ORSA:n ger en tydlig långsiktig koppling mellan verksamhetsbeslut, risker och riskhantering samt kapitalbehov och därmed ges förutsättningar för en mer effektiv och ändamålsenlig företagsstyrning. Dina Försäkringar Öland genomför normalt en ORSA årligen. En extra ORSA ska också genomföras exempelvis. vid större förändringar i bolaget riskprofil. ORSA:n sträcker sig över samma period som bolagets affärsplanering, vilket för Dina Försäkringar Öland innebar att den ORSA som genomfördes 2016 avsåg perioden 2016–2018. Styrelsen styr inriktningen på verksamhetens arbete med ORSA:n genom att fastställa ett styrdokument för ORSA:n och bidrar även löpande i arbetet bl.a. genom att utmana antaganden och resultat. Det innebär att ORSA:n behandlas vid ett flertal styrelsemöten under året. Styrelsen godkänner den slutliga ORSA-rapporten. ORSA:ns viktigaste syfte är att styra riskhanteringen och att säkerställa att det finns tillräckliga kapitalbuffertar för de risker bolaget väljer att ta. Dina Försäkringar Öland integrerar därför kapitalplaneringen i sitt ORSA-arbete. Utifrån styrelsens riskaptit och SCR-kvotens känslighet för framtida scenarier, vilket analyseras i ORSA:n, fastställer styrelsen en toleransnivå för bolagets solvenskapitalkvot.

B.4 Internkontrollsystem

Dina Försäkringar Ölands företagsstyrningssystem består utöver riskhanteringssystemet av ett system för internkontroll som syftar till att löpande säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten med hänsyn till dess mål. Det interna kontrollsystemet säkerställer även tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och icke-ekonomisk information och efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler. Regelefterlevnadsfunktionen är en del av internkontrollsystemet.

1 Own Risk and Solvency Assessment

21

B.4.1 Beskrivning av det interna kontrollsystemet

Mot bakgrund av dessa övergripande mål för internkontrollsystemet har styrelsen beslutat om ett antal principer avseende systemet för intern kontroll i bolaget. Bolagets internkontrollsystem karaktäriseras bland annat av att det finns

en organisationsstruktur med tydliggjorda roller och ansvar, med befattningsbeskrivningar för ledande och väsentliga funktioner,

en struktur av styrdokument som möjliggör en effektiv styrning och definierar hur återkoppling och rapportering ska ske,

processbeskrivningar för väsentliga processer bland annat för att möjliggöra uppföljning och kontroll av eventuella väsentliga risker förknippade med processerna med hjälp av så kallade nyckelkontroller,

rapporteringsrutiner som ska möjliggöra uppföljning av styrelse och vd:s fattade beslut och som ska ge relevant information i deras beslutsfattande,

rutiner för hantering, uppföljning och utvärdering av uppdragsavtal,

attestordningar och dualiteter,

rutiner för att säkerställa att styrelse, vd och centrala funktioner är lämpliga för sina uppdrag,

en regelbunden process för att identifiera operativa risker och för att hantera och följa upp dem på ett ändamålsenligt sätt,

rutiner för att genomföra skaderevisioner och it-revisioner samt

beredskapsplaner för att säkerställa den löpande driften.

Generellt gäller att alla typer av kontrollaktiviteter i internkontrollsystemet ska vara riskbaserade och utvecklas med beaktande av riskerna i de aktiviteter eller processer som ska kontrolleras.

Styrelse och vd arbetar vidarelöpande med att stärka riskkulturen i bolaget och för att skapa en kultur som uppmuntrar till att uppmärksamma möjliga förbättringar och till att utveckla kontroller och processer. För att säkerställa en sund och ändamålsenlig företagsstyrning behöver risker för skadliga intressekonflikter hanteras. Styrelsen har därför fastställt ett styrdokument för hantering av intressekonflikter, och dessa adresseras även i andra interna styrdokument.

Bolagets centrala funktioner har genom instruktioner tilldelats ansvar för övervakning och rapportering rörande företagsstyrning och internkontroll.

Vd säkerställer regelbundet och vid behov att företagsstyrningssystemet, inklusive dess organisering, granskas avseende effektivitet och ändamålsenlighet. Granskningens omfattning, resultat, och slutsatser rapporteras till styrelsen.

22

B.4.2 Regelefterlevnadsfunktionens roll i det interna kontrollsystemet

Regelefterlevnadsfunktionen är särskilt central i internkontrollsystemet och ansvarar för att följa upp och övervaka bolagets efterlevnad av externa och interna regler. Regelefterlevnadsfunktionen ger också stöd och råd avseende regelefterlevnad och övervakar nya regelverk så att implementering kan ske i tid på ett ändamålsenligt sätt.

Bolaget har funnit det effektivt och ändamålsenligt att anlita en extern uppdragstagare för detta arbete. Bolagets vd är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Regelefterlevnadsfunktionen i Dina Försäkringar Öland är underställd vd och arbetar självständigt och oberoende från verksamheten. Funktionen samarbetar dock nära övriga centrala funktioner. Regelefterlevnadsfunktionen rapporterar direkt till styrelsen genom skriftliga rapporter och närvarar även i styrelsen när dessa behandlas. Vid tillsättandet av funktionen har beaktats att den bemannas med personal som uppfyller bolagets lämplighetskrav. Styrelsen har fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen.

B.5 Internrevisionsfunktion

Styrelsen i Dina Försäkringar Öland har genom uppdragsavtal lagt ut sin internrevisionsfunktion till Dina AB. Styrelsen har fastställt en instruktion för funktionen och beslutat om treårig internrevisionsplan. Styrelsen har vidare utsett en styrelseledamot till beställaransvarig för funktionen.

Internrevisionsfunktionen är direkt underställd Dina Försäkringar Ölands styrelse och återrapporterar också direkt till styrelsen.

Vid införandet av internrevisionsfunktionen har styrelsen beaktat att denna funktion ska bemannas med personal som uppfyller bolagets lämplighetskrav. Styrelsen har fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen.

Den som utför arbetet i internrevisionsfunktionen avgör själv vilken information den behöver för att fullgöra sitt uppdrag. I funktionens befogenheter ingår att få obegränsad tillgång till system, personal, dokumentation och övriga uppgifter som den behöver för att fullgöra sitt uppdrag samt att självständigt bestämma de arbetssätt och metoder som den behöver för genomförande av internrevisionsplanen. Eventuella begränsning avseende internrevisionsfunktionens åtkomst till väsentlig information i utförandet av uppdraget ska rapporteras till styrelsen.

Internrevisionsfunktionen upprättar årligen en granskningsplan som är baserad på en riskanalys och riskbedömning. I granskningen prioriteras verksamhetsområden som är riskfyllda ur ett internkontrollperspektiv. Planeringen samordnas med övriga centrala funktioner i syfte att undvika överlappning och förbättra effektiviteten.

Granskningsplanen fastställs av styrelsen och kan vid behov revideras under pågående år.

Redovisning av uppdraget sker i form av skriftliga granskningsrapporter till styrelsen. Granskningsrapporten innehåller en redovisning av de granskningar som genomförts

23

och vid behov rekommendationer till åtgärder, inklusive uppskattad tid för att genomföra åtgärderna. Det är styrelsens uppgift att besluta om åtgärder som ska vidtas och se till att dessa genomförs. Internrevisionsfunktionen har genomfört och avrapporterat fyra granskningar i enlighet med beslutad revisionsplan 2016.

Internrevisionsfunktionen är oberoende i förhållande till bolagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till bolagets styrelse och beställaransvarig för funktionen. I enlighet med instruktionen har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under 2016 samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet.

B.6 Aktuariefunktion

Aktuariefunktionen är en av de fyra centrala funktioner som är en del av företagsstyrningssystemet ska bidra till dess effektivitet.

Vid införandet av aktuariefunktionen har styrelsen beaktat att funktionen måste kunna utföra sitt arbete på ett sätt som garanterar frihet från påverkan som kan äventyra funktionens förmåga att utföra sina uppgifter på ett objektivt, korrekt och oberoende sätt. Därför är funktionen organisatoriskt fristående från affärsverksamheten och utgör en enskild enhet under vd.

Styrelsen har valt att lägga ut utförandet av aktuariefunktionens uppgifter till en extern uppdragstagare, med bolagets vd som beställaransvarig. Vid tillsättandet av funktionen har beställaransvarige, som ansvarar för beställningen av den utlagda verksamheten, tillsett att denna bemannats med personal som uppfyller bolagets lämplighetskrav. Styrelsen har i interna styrande dokument fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen.

Aktuariefunktionen upprättar en årlig riskbaserad aktivitetsplan, som godkänns av beställaransvarig, för sitt arbete. Styrelsen informeras om aktivitetsplanen och funktionen rapporterar därefter minst årligen utfallet av sitt arbete i en skriftlig rapport till vd och styrelse. Den som utför arbetet närvarar i styrelsen då rapporten presenteras.

Aktuariefunktionen samarbetar med övriga centrala funktioner och samordnar sin planering med dessa i syfte att undvika överlappning och förbättra effektiviteten.

B.7 Uppdragsavtal

Dina Försäkringar Ölands styrelse har fastställt en policy för utlagd verksamhet som beskriver vilka krav som ska uppfyllas innan Dina Försäkringar Öland ingår avtal om utläggning av verksamhet, vad ett skriftligt uppdragsavtal ska innehålla, hur uppföljning ska ske och vilka ytterligare åtgärder som krävs vid utläggning av operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse.

I syfte att ytterligare säkerställa att kraven i ovan nämnda policy efterlevs har bolaget även tagit fram ett antal mallar och checklistor som måste gås igenom och dokumenteras vid olika tillfällen i processen med hantering av utlagd verksamhet:

Krav på avtalsinnehåll i det skriftliga uppdragsavtalet

24

Beslutsunderlag vid uppdragsavtal avseende väsentlig verksamhet eller funktion

Uppföljning av utlagd verksamhet

Vid utläggning som avser operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse gäller särskilda regler. Att en operativ verksamhet eller funktion är av väsentlig betydelse betyder att den är nödvändig för att Dina Försäkringar Öland ska kunna tillhandahålla tjänster åt sina försäkringstagare i enlighet med sitt tillstånd.

Nedanstående tabell visar de uppdragsavtal som Dina Försäkringar Öland bedömt avse väsentlig verksamhet vid utgången av 2016.

Uppdragsavtal Uppdragstagare Land

Serviceavtal omfattande uppdrag om

-Produktutformning

-Senior underwriting

-Mäklardisk

-Försäljning, skadereglering av

djurförsäkring

-Upprätthålla och utföra uppgifter i

internrevisionsfunktion, aktuariefunktion

och riskhanteringsfunktion

- Juridik

-Extern kommunikation

-Affärsutveckling, utredning

Dina Försäkring AB Sverige

Nyttjanderättsavtal

(inkl. drift, förvaltning, systemunderhåll,

support i gemensamma affärssystem)

Dina Försäkring AB Sverige

Aktuarietjänstavtal Dina Försäkring AB Sverige

Upprätthålla och utföra uppgifterna i

regelefterlevnadsfunktionen

Björkmo Advisors AB Sverige

B.8 Övrig information

Dina Försäkringar Öland är en del av Dina Federationen, en ideell förening som har till ändamål att genom samverkan inom olika områden ge de enskilda Dina-bolagen bättre förutsättningar att långsiktigt utvecklas väl till förmån för sina försäkringstagare. Federationen verkar för gemensamma strategier och affärsidéer, och för att de enskilda Dina-bolagen lever enligt dessa. Federationen verkar också för samverkan mellan bolagen för att uppnå lägre driftskostnader eller förbättrad effektivitet, och förvaltar det gemensamma varumärket.

25

C. Riskprofil Bolagets risker kan indelas i följande kategorier:

Försäkringsrisker

Marknadsrisker

Motpartsrisker

Likviditetsrisker

Operativa risker

Strategiska risker

De mest betydande riskerna återfinns inom marknadsrisker och försäkringsrisker. Marknadsrisksexponeringen uppstår främst till följd av det stora aktieinnehavet i Dina AB och den koncentration som innehavet innebär. Försäkringsrisker uppkommer som en naturlig följd av bolagets verksamhet och styrelsens riskaptit. Övriga risker är i grunden oönskade risker som bolaget ändå valt att ta eller inte begränsa fullt ut.

C.1 Teckningsrisk

Försäkringsrisk(teckningsrisk) avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden.

Dina Försäkringar Ölands affärsverksamhet innebär att vissa försäkringsrisker tas medvetet, som ett led i bedrivandet av affärsverksamheten. Sådana risker är därför önskvärda, förutsatt att de tas och hanteras enligt det regelverk som bolaget har ställt upp. Begränsning av försäkringsrisker genom utformning av försäkringsvillkor och genom bolagets återförsäkringsskydd. Försäkringsrisken kan delas in i fyra olika undergrupper;

Premierisk är risken för förluster till följd av att det kommande årets skador blir större än förväntat, dvs. risken för att kostnaderna för ännu ej inträffade skador inte täcks av premierna.

Reservsättningsrisk är risken för förluster till följd av negativt utfall vid avvecklingen av avsättningarna för oreglerade skador, det vill säga risken för att avsättningen för oreglerade skador inte räcker.

Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas.

Katastrofrisk avser risken för ett försämrat skaderesultat p.g.a. katastrofer.

Tabellen nedan visar Dina Försäkringar Ölands kapitalkrav för försäkringsrisk enligt solvensregelverkets standardmodell.

26

Kapitalkrav för försäkringsrisk 2016-12-31 2016-01-01 Förändring under 2016

Premie- och reservsättningsrisk 31 945 33 859 -1 914

Annullationsrisk 9 906 9 567 339

Katastrofrisk 7 863 7 813 50

Total sakförsäkringsrisk före diversifiering 49 714 51 239 -1 525

Diversifieringsreduktion -13 575 -13 407 168

Total sakförsäkringsrisk 36 139 37 832 -1 693

Premie- och reservsättningsrisk 640 481 159

Annullationsrisk 18 13 5

Katastrofrisk 289 284 5

Total sjukförsäkringsrisk före diversifiering 947 778 169

Diversifieringsreduktion -182 -160 22

Total sjukförsäkringsrisk 765 618 147

Långlevnadsrisk 0 0 0

Driftskostnadsrisk livförsäkring 0 0 0

Omprövningsrisk 0 0 0

Total livförsäkringsrisk före diversifiering 0 0 0

Diversifieringsreduktion 0 0 0

Total livförsäkringsrisk 0 0 0

Finns inget ytterligare att tillägga om värdering.

I Sverige kan försäkringsavtal enligt försäkringsavtalslagen normalt endast sägas upp vid bortfall av försäkringsbehov. Risken för stora ökningar i annullationer anses därmed vara begränsad och annullationsrisken därmed tämligen marginell jämfört med annan försäkringsrisk. Då bolaget följer standardformeln beräknas ändå kapitalkrav utifrån ett antagande om 40 % annullationer.

Kapitalkravet för katastrofrisken är scenariobaserat. De katastrofhändelser som främst påverkar bolaget är stormar, fastighetsbränder och översvämningar.

C.1.1 Koncentrationer av försäkringsrisk

Bolaget har viss koncentration av risker till det geografiska område där bolaget verkar. Dessa risker bedöms dock täckas av kapitalkravet för katastrofrisk. Bolaget bedöms inte ha en tydlig produktkoncentration; försäkringsriskerna är relativt väl spridda på olika typer av produkter.

C.1.2 Riskreduceringstekniker

Genom den återförsäkringslösning som skapats inom Dina-federationen sker riskutjämning mellan bolagen. I lösningen ingår också ett återförsäkringsskydd som tecknats utanför Dina Federationen. Detta innebär att bolaget har ett fullgott återförsäkringsskydd för stora skador och katastrofer. Bolagets självbehåll ligger på 1 500 tkr, och självbehållet för Dina Federationen är 25 mkr för katastrofrisker.

27

C.1.3 Stresstester och känslighetsanalyser

Förändringar i risker som har uppmärksammats som materiella och med relativt stor sannolikhet kan uppstå följer av punkterna nedan. För att mäta känsligheten i risken har en bedömning gjorts utifrån vad som kan tänkas vara en stor men ändå inte osannolik förändring av risken.

Känslighetsanalysen är baserad på FTA då dessa ligger till grund för kassaflödet. Mottagen affär innehåller långsvansade skador vilket innebär längre kassaflödesmönster som ger större effekt vid ökad skadeinflation jämfört med direkt affär. En ökning av antalet skador med 10 % ger något större effekt än samma procentuella ökning av medelskadan då endast en ökning av antalet skador antas påverka avsättningen för skadereglering. Ökad livslängd påverkar endast livräntor och de trafikskador som antas bli livräntor och då bolaget inte har några livräntor är det en begränsad del av den mottagna affären som påverkas och ökad livslängd får därmed begränsad effekt.

C.1.4 Förväntad vinst i framtida premier

Den förväntade vinst som ingår i framtida premier beräknas som skillnaden mellan bästa skattning och bästa skattning under antagandet att premierna som gäller befintliga försäkrings- och återförsäkringsavtal som förväntas bli inbetalda i framtiden uteblir av någon annan anledning än att den försäkrade händelsen har inträffat, oberoende av försäkringstagarens rättsliga eller avtalsmässiga rätt att säga upp försäkringen. Beräkningen görs uppdelad per klass och grundar sig i dels den vinst som uteblir och dels de fasta driftskostnader som kvarstår i det fall framtida premieinbetalningar uteblir.

Den beräknade förväntade vinsten i framtida premier, enligt ovanstående definition, för Dina Försäkringar Öland per 2016-12-31 är 2 375 tkr.

Känslighetsanalys av odiskonterad bästa skattning

Brutto, tusental kr

Förändring

av

antagande

Mottagen

affär

Direkt

affär Totalt

Skadeinflation +1 % 4 435 1 873 6 308

Antal skador +10 % 5 280 9 969 15 249

Medelskada +10 % 5 280 9 592 14 872

Livslängd +1 år 174 174

Netto, tusental kr

Förändring

av

antagande Motorfordon

Egendom

och

ansvar Totalt

Skadeinflation +1 % 4 435 481 4 916

Antal skador +10 % 5 280 2 559 7 839

Medelskada +10 % 5 280 2 462 7 742

Livslängd +1 år 174 0 174

28

C.2 Marknadsrisk

Marknadsrisk 2016-12-31 2016-01-01 Förändring under 2016

Ränterisk 1 873 1 403 470

Aktiekursrisk 69 484 55 328 14 156

Valutarisk 3 808 2 319 1 489

Fastighetsrisk 2 112 2 125 -13

Spreadrisk 1 753 1 878 -125

Koncentrationsrisk 19 524 53 316 -33 792

Total marknadsrisk före diversifiering 98 554 116 369 -17 815

Diversifieringsreduktion -21 600 -36 312 14 712

Total marknadsrisk 76 954 80 057 -3 103

Känslighetsanalys markandsrisker

Tkr 2016

Ränteförändring, 1% 0

Förändring verkligt värde aktier. -10% -4 937

Förändring direktavkastning fastigheter, 1% -659 Marknadsrisken är risken för förluster till följd av förändringar i marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder. Marknadsrisker inom Dina Försäkringar Öland uppstår genom att värdena på bolagets placeringstillgångar påverkas av fluktuationer i marknadspriserna på tillgångarna. Bolaget har viss men begränsad aptit för marknadsrisker. I den mån förutsättningar bedöms finnas, i form av riskutrymme och möjligheter att skapa positiv avkastning, kan placeringsportföljen utnyttjas för att bidra till verksamhetens resultat. Placeringsverksamheten ska bedrivas i försäkringstagarnas bästa intresse. Bolagets kapital får endast placeras i tillgångar och instrument vars risker bolaget kan identifiera, mäta, övervaka, kontrollera och rapportera. Risknivån ska vara anpassad efter tillgängligt kapital och beslutad risktolerans. Bolagets placeringstillgångar placeras huvudsakligen i aktier och räntebärande värdepapper. Placeringar i specialfonder och strukturerade produkter är möjligt i viss begränsad utsträckning. Derivatinstrument används för att effektivisera förvaltningen eller begränsa risker. I placeringstillgångarna ingår även två fastigheter där rörelse bedrivs. Bolaget har investerat en del av kapitalet i värdepappersfonder. För bedömning av risker genomlyses dessa ner på värdepappersnivå. Drygt 30 % av placeringstillgångarna består av aktier i Dina Försäkring AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB. Styrelsen har fastställt ramarna för placeringsverksamheten i bolagets placeringspolicy. Där anges i vilka tillgångar kapitalet får placeras och limiter fastställs.

29

Eftersom en stor del av placeringstillgångarna inte aktivt kan hanteras (aktier i Dinabolagen och depå hos Dina AB) avser bolagets placeringsriktlinjer huvudsakligen hanteringen av den övriga delen av portföljen. Marknadsrisker delas in i sex riskområden, ränterisk, aktiekursrisk, fastighetsrisk, valutarisk, spreadrisk och koncentrationsrisk, i enlighet med kategoriseringen i solvensregelverket. Till följd av innehaven i Dina-aktierna är koncentrationsrisk och aktiekursrisk de tydligt dominerande marknadsriskerna i bolagets riskprofil.

C.2.1 Ränterisk

Ränterisk avser risk för förändringar i kapitalbasen till följd av förändringar i marknadsräntornas nivå eller volatilitet. Det innebär att ränterisken avser nettoeffekten på värdet av tillgångar och skulder vid en ränteförändring. Av bolagets placeringsriktlinjer begränsas ränterisken genom att en limit anges för bolagets ränterisk netto i förhållande till kapitalbasen. Detta innebär att bolaget i sin placeringsverksamhet måste ta hänsyn till räntekänsligheten på skuldsidan i balansräkningen. Bolaget har räntebärande tillgångar i portföljen genom innehav i investeringsfonder. Räntebärande tillgångar utgör knappt 30 % av bolagets placeringstillgångar.

C.2.2 Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken att för förluster till följd av ändringar i nivå eller volatilitet i aktiekurser.

Bolagets aktieinnehav domineras av aktierna i Dina Försäkring AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB. Tillsammans utgjorde dessa innehav 31,1 % av bolagets placeringstillgångar, och 62,1 % av aktietillgångarna vid utgången av 2016. I balansräkningen är dessa aktier upptagna till substansvärde.

Styrelsen i Dina Försäkringar Öland har fastställt en limit för den totala aktierisken uttryckt som andel av kapitalbasen. Utöver innehaven i Dina Försäkring AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB gör bolaget i princip endast placeringar i aktier som är noterade på reglerade marknader inom EES/OECD.

C.2.3 Fastighetsrisk

Fastighetsrisk är risk för förluster till följd av förändringar av marknadspriset på fastigheter.

Bolaget ägde under 2016 två rörelsefastigheter, en i Borgholm och en i Linneryd i Tingsryds kommun.

C.2.4 Spreadrisk

Spreadrisk är risken för förändring av värdet på en räntebärande tillgång (och ev. skulder) i jämförelse med motsvarande tillgång utan kreditrisk.

Limiter finns fastställda av styrelsen vad gäller exponering mot emittenter med olika officiella kreditvärderingar.

C.2.5 Koncentrationsrisk

30

Koncentrationsrisk är risken att det bland bolagets placeringstillgångar finns så stora exponeringar mot en enskild emittent att det kan påverka bolagets solvens och finansiella ställning.

Bolagets koncentrationsrisk är hög till följd av innehaven i Dina Försäkring AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB.

Bolagets strävan är att i övrigt ha en god spridning på olika emittenter.

C.2.6 Valutarisk

Valutarisk är risken för förluster på grund av förändringar i valutakurser. Valutarisk kan förekomma både i tillgångar och i skulder.

Bolaget har inte koncession utanför Sverige, varför ingen valutarisk finns i de försäkringstekniska skulderna. Det finns i övrigt inga andra väsentliga skulder som har underliggande valuta annan än SEK. Valutarisk uppstår således genom placeringar framförallt i värdepappersfonder. Bolaget har inga direkta placeringar i aktier noterade i utländsk valuta.

C.3 Kreditrisk

Kreditrisk definieras här som risken att ett åtagande inte fullgörs av en motpart och därigenom orsakar bolaget en oväntad förlust (motpartsrisk)

Bolagets motpartsrisker ska så långt som möjligt begränsas. Bolagets hänför sig främst till fordringar i den interna återförsäkringen inom federationen och tillbanktillgodohavanden.

I bolagets riktlinjer för tecknande av försäkring och återförsäkring och placeringsriktlinjer fastställs de maximala kreditrisker som bolaget får acceptera.

C.4 Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser då de förfaller.

Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt varför likviditetsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för bolaget.

Bolaget ska säkerställa att likvida medel finns för löpande betalningar som möjliggör att det kan uppfylla sina åtaganden utan att andra tillgångar behöver realiserar vid en tidpunkt då det är ofördelaktigt.

Matchningsrisk är risken att tillgångarnas kassaflöde inte matchar skuldernas kassaflöde på kort och lång sikt eller att matchningen förändras över tid.

Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt varför matchningsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för bolaget.

31

C.5 Operativ risk

Operativ risk är risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner fallerar, är felaktiga eller inte är ändamålsenliga. Operativ risk är även mänskliga fel, bedrägerier, systemfel (såsom IT, telefoni), bristande regelefterlevnad, ryktesrisk eller externa händelser (såsom storm, terrorism, epidemier) inträffar som kan påverka driften av verksamheten. En operativ risk är en potentiell händelse som kan leda till skada för affärsverksamheten.

Bolaget har en intern kontrollmiljö med interna riktlinjer, instruktioner och processer som ska förebygga att de operativa riskerna inte materialiseras eller som minskar konsekvenserna för bolaget om de inträffar. I bolaget finns en årlig process av verksamhetens samtliga risker där bl.a. en identifiering av de operativa riskerna görs. För väsentliga risker där brister identifieras utarbetas åtgärdsplaner. Åtgärdsplanerna ska löpande följas upp av ledning och styrelse.

För att kunna identifiera och fånga upp, kontrollera och åtgärda brister i verksamheten ska en incidentrapportering göras när en oönskad händelse inträffar. Incidenterna följs sedan upp och rapporteras kvartalsvis av regelefterlevnadsfunktionen till vd och styrelse.

C.6 Övriga materiella risker

Trots en relativt liten och tämligen okomplicerad verksamhet finns risk för att styrelse och/eller företagsledning fattar felaktiga beslut om bolagets framtida affärsstrategier och affärsplaner eller att företaget påverkas negativt av plötsliga omvärldsförändringar eller konkurrenters agerande. Dessa strategiska risker begränsas av att större strategiska förändringar normalt sker genom gemensamma beredningar och beslut inom Dina Federationen. Federationstillhörigheten medför dock också vissa risker i

form av krav på anpassning och trögrörlighet.

De strategiska riskerna identifieras årligen i bolagets riskidentifieringsprocess och hanteringen diskuteras av stryelse och ledning. För att skydda bolaget mot att risker realiseras kan även interna styrdokument och åtgärdsplaner fastställas och löpande följas upp av företagsledning och styrelse.

C.7 Övrig information

Dina Försäkringar Öland har ingen övrig information om riskprofilen.

32

D. Värdering för solvensändamål

D.1 Tillgångar

I nedanstående tabell återfinns bolagets tillgångar enligt solvensbalansräkningen per 31 december 2016 och balansräkningen enligt den finansiella redovisningen per 31 december 2016. Av tabellen framgår även i vilka balansposter det föreligger värderingsskillnader mellan balansräkningarna, belopp i tusental kronor.

Tillgångar

Solvens balansräkning

Finansiell redovisning

Skillnad

Immateriella tillgångar - 3 092 - 3 092

Materiella anläggningstillgångar som innehas för eget bruk

1 325 1 325

-

Placeringstillgångar 270 951 270 951 -

Lån och hypotekslån 40 40

-

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring

62 450 62 450 -

Fordringar enligt återförsäkringsavtal 43 637 37 107 6 529

Skadeförsäkring och sjukförsäkring som liknar skadeförsäkring

43 637

-

-

Skadeförsäkring exklusive sjukförsäkring 43 637

-

-

Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare

16 470 16 746 - 276

Återförsäkringsfordringar - 5 842 -5 842

Fordringar (kundfordringar, inte försäkring) 691 691 -

Kontanter och andra likvida medel 72 908 72 908 -

Summa tillgångar 468 471 471 153 -2 681

I den finansiella redovisningen tillämpas redovisningsprinciper enligt lag om

årsredovisning i försäkringsföretag samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna

råd om årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2015:12) och rådet för finansiell

rapporterings rekommendation RFR 2. Dessutom tillämpas s. k. lagbegränsad IFRS,

vilket innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt

inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och

beskattning.

I solvensbalansräkningen redovisas samtliga tillgångar till bedömt verkligt värde (marknadsvärde). Med verkligt värde menas värdering till ett belopp som tillgången skulle kunna överlåtas eller regleras i en transaktion mellan kunniga parter som är oberoende av varandra.

33

D.1.1 Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas i den finansiella redovisningen till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. De redovisade posterna avser försäkringsadministrativt system samt ekonomisystem. I solvensbalansräkningen har de immateriella tillgångarna upptagits till noll kronor.

D.1.2 Placeringstillgångar

Fastighet (annat för eget bruk) är två fastigheter, den ena belägen i Borgholm, den

andra i Linneryd, Tingsryd Kommun. Fastigheterna har värderats av externa

värderingsmän varvid marknadsvärdet har fastställts enligt en kassaflödeskalkyl enligt

avkastningsmetoden. Samtliga värdeförändringar redovisas i resultaträkningen.

Aktier, obligationer och investeringsfonder är värderade till verkligt värde. Verkligt

värde motsvarar det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning

av en tillgång eller betalas för en skuld genom en ordnad transaktion mellan två

marknadsaktörer. Verkligt värde är en marknadsbaserad värdering där de antaganden

som används vid värderingen skulle ha använts av en marknadsaktör och inte den

bedömning ett enskilt företag skulle ha använt.

Solvens

balansräkning Finansiell

redovisning Skillnad


Solvens



Fastighet (annat än för eget bruk) 8 450 8 450

-

Innehav i anknutna företag, inklusive intressebolag

100 100 -

Aktier 142 855 167 069 -24 214

Aktier – börsnoterade 39 074 -

-

Aktier – icke börsnoterade 103 781

-

Obligationer - 95 332 - 95 332

Värdepappersfonder 119 546 - 119 546

Summa placeringstillgångar 270 951 270 951 0

34

Värdepappersfonder särredovisas inte i den finansiella redovisningen utan ingår i

aktier och i obligationer. I solvensbalansräkningen har investeringsfonderna lyfts ut

som egen post i solvensbalansräkningen. I den finansiella redovisningen redovisas

dessutom upplupna räntor om 6 056 tkr som upplupna intäkter. I

solvensbalansräkningen redovisas dessa istället i marknadsvärdet för obligationer.

D.1.2.1 Värderingsmetoder

Värderingsmetoder avseende verkligt värde enligt solvensrapporteringen stämmer till

stora delar överens med värderingsmetoderna i den finansiella redovisningen.

IFRS 13 finansiell redovisning

Solvens rapportering

Värderingsmetod och värderingsteknik Not, se nedan

Nivå 1 Standard a) Noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder

Nivå 2 Standard b) Noterade priser på aktiva marknader för likartade tillgångar och skulder

Nivå 2 Alternativ c) Noterade priser på identiska eller likartade tillgångar eller skulder på marknader som inte är aktiva

Nivå 2 Alternativ d) Andra indata än noterade priser som är observerbara för tillgången eller skulden, räntor, avkastningskurvor, implicit volatilitet och kreditspread

Nivå 2 Alternativ e) Andra indata som inte är direkt observerbara men som bygger på eller stöds av observerbara marknadsdata

Nivå 3 Alternativ f) Observerbara marknadsdata saknas och värderingen utförs med hjälp av indata som inte är tillgänglig för andra marknadsaktörer

Bolagets värderingsteknik

a) För tillgångar och skulder som värderas med hjälp av noterade priser på en aktiv

marknad används det noterade priset. För tillgångar används köpkurs, t ex

noterade aktier, statsobligationer, säkerställda bostadsobligationer (och FRN)

samt UCITS-fonder. Kursinformationen hämtas från Millistream.

b) Med likartade tillgångar och skulder avses att tillgångens karaktär och

exempelvis rating är jämförbart.

c) Tillgångar och skulder kan värderas med hjälp av noterade priser även om

marknaden inte är aktiv. Exempel är säkerställda företagsobligationer eller FRN-

35

företagsobligationer, där Swedbank Market ställer priser. Kursinformationen

hämtas från Millistream.

d) Tillgångar, t ex företagscertifikat och OTC-derivat, kan värderas med andra

tekniker.

e) Tillgångar som fastigheter kan värderas med andra tekniker. Exempelvis kan

kassaflöden som nuvärdesberäknas, där indata kan stödjas av observerbara

marknadsdata.

f) För tillgångar där marknadsdata saknas t ex onoterade aktier, kan

substansvärdering användas baserat på finansiella rapporter. Om verkligt värde

inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt kan anskaffningsvärde användas.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade

köpkurs på balansdagen. En tillgång betraktas som noterad om noterade priser finns

tillgängliga och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande

marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Innehav i onoterade tillgångar

redovisas till anskaffningsvärde i de fall ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.

Bolagets aktieinnehav i Dina Försäkring AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB har

värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Aktier 39 074 - 103 781 142 855

Obligationer - - - -

Investeringsfonder 119 546 - - 119 546

158 620 - 103 781 262 401

D.1.3 Lån

För lånefordringar med en kvarvarande livslängd på minde än tolv månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Lånefordringar med en livslängd överstigande tolv månader beräknas med en diskontering av förväntade kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till aktuell marknadsränta.

D.1.4 Fordringar enligt återförsäkringsavtal

Solvens




I den finansiella redovisningen sker ingen diskontering av skador i återförsäkrares andel av FTA, det görs däremot i solvensbalansräkningen. Denna diskontering medför en ökning av fordringar enligt återförsäkringsavtal med 118 tkr.

36

Per 31 december 2016 redovisas inte avgivna ej intjänade premier i den finansiella redovisningen för den återförsäkring som börjar gälla 1 januari 2017. I solvensbalans-räkningen beaktas dock dessa återförsäkringsavtal, vilket medför att fordringar enligt återförsäkringsavtal ökar med en beräknad avgiven premie om 6 411 tkr. Då inga premier betalats ut till återförsäkrarna, ökar bolagets återförsäkringsskuld till samma belopp.

Skillnaden utgörs av följande komponenter

Diskontering 118

Återförsäkrares andel av premiereserv 6 411

Skillnad 6 529

D.1.5 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare

Solvens




16 470 16 746 - 276

I den finansiella redovisningen är förskottsbetalda och framtida premier en del av fordringar avseende direkt försäkring. Enligt solvensbalansräkningen ses dessa poster som en del av de in- och utflöden som härrör från FTA, där förskottsbetalda premier utgör 11 128 tkr och framtida premier utgör 11 404 tkr. Det belopp som FTA minskar med är -276 tkr.

Skillnaden utgörs av följande komponenter:

Förskottsbetalda premier 11 128

Framtida premier 11 404 Skillnad 276

D.1.6 Övriga fordringar

Solvens



Fordringar (kundfordringar, ej försäkring)

691

691

-

37

D.1.7 Återförsäkringsfordringar

Solvens



Återförsäkringsfordringar - 5 842 - 5 842

I fordran avseende återförsäkrares andel av oreglerade skador har det framtida kassaflödet av ersättning beräknats och korrigerat fordran. Eftersom hänsyn då även måste tas till framtida betalning av återförsäkringspremie behöver fordran till återförsäkrare och/eller skuld på återförsäkrare även korrigeras i solvensbalans-räkningen. Justeringen på totalt 6 411 tkr som ska göras i solvensbalansräkningen delas upp så att först justeras fordran som finns i den finansiella redovisningen med 5 842 tkr. Återförsäkringsfordringar. Resterande 569 tkr som då kvarstår justeras genom att en skuld läggs till i solvensbalansräkningen som en återförsäkringsskuld.

D.2 Försäkringstekniska avsättningar

Tabellen nedan ger en översikt av värdet på de försäkringstekniska avsättningarna uppdelat på bästa skattning och riskmarginal per riskklassificering.

Värderingen av avsättningarna för oreglerade skador baserar sig på aktuariellt vedertagna metoder av typen Chain-Ladder och Bornhuetter-Ferguson beroende på mängden av data och andelen oreglerade skador för den klass som analyseras. Diskontering sker med en av EIOPA månatligen publicerad räntekurva. Beräkningen av odiskonterade avsättningar utförs enligt följande indelning av skadetyper (klass enligt EU-förordning 2015/35 bilaga inom parentes):

Trafik (4)

Motor (5)

Brand och egendom (7 och 8 )

Ansvar och rättsskydd (10)

Sjukförsäkring (1)

Grupperingen är gjord utifrån vad som är en rimlig indelning utifrån skadetyper, produktområde och mängd av data för att kunna skapa en tillförlitlig modell. Om dataunderlaget varit större hade det kunnat vara fördelaktigt att göra en ytterligare uppdelning av Brand och egendom i. Det diskonterade kassaflödet beräknas baserat på kassaflödesmönster som är grupperade enligt klassindelningen inom parentes ovan.

38

Försäkringstekniska avsättningar brutto, tkr

Bästa skattning Riskmarginal FTA

Trafik 35 788 917 36 705

Motor 2 362 446 2 808

Brand och egendom 100 300 2 117 102 417

Ansvar och rättsskydd 5 587 309 5 896

Sakförsäkring, total 144 037 3 789 147 826

Sjukförsäkring 3 009 55 3 064

Total 147 045 3 845 150 890

Beräkningen av riskmarginalen görs med en approximation av SCR. Approximationen utgår från ett antagande om en konstant kvot mellan ett referensföretags solvenskapitalkrav och bästa skattning för alla framtida tidpunkter där kvoten beräknas vid tidpunkten noll och sedan utnyttjar framskrivningen av bästa skattningen vid beräkning av SCR för framtida tidpunkter. Att riskmarginalen i tabellen är noll för Livförsäkring beror på att den har allokerats ut mellan de andra klasserna, inte på att bidraget till riskmarginalen från livförsäkring är noll.

D.2.1 Osäkerhet vid värdering av FTA

Osäkerheten i de försäkringstekniska avsättningarna kan delas upp i två kategorier. Dels osäkerhet som rör känslighet i antaganden inom de aktuariella beräkningarna så som inflation och medelskada och dels i variationer i de skadekostnadsmönster som ligger till grund för beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna. Bolaget genomför analyser av båda dessa kategorier av osäkerhet dels genom en känslighetsanalys av antaganden och dels genom bootstrapsimuleringar som skattar osäkerheten i utbetalningsmönster. Analyserna visar på en osäkerhet på ca 14 mkr brutto vid en relativt stor men inte orimligt stor förändring i antagande om inflation, antal skador eller medelskada. Osäkerheten i utbetalningsmönster indikerar ett prediktionsfel inom beräkningsmodellerna i samma storleksordning som känslighetsanalysen.

D.2.2 Skillnader i redovisningsprinciper

Skillnader i värdering av försäkringstekniska avsättningar mellan den finansiella redovisningen och solvensbalansräkningen beror på tre olika komponenter:

Diskontering görs endast för livräntor inom den finansiella redovisningen men för alla klasser i solvensbalansräkningen

Avsättning för riskmarginal görs endast i solvensbalansräkningen

Premieavsättningen blir lägre i solvensbalansräkningen, dels på grund av att eventuell vinstmarginal räknas hem vid tecknandet av försäkring och dels på grund av att bästa skattning inkluderar framtida premier som ett negativt kassaflöde

39

I den finansiella redovisningen är förskottsbetalda och framtida premier en del av fordringar avseende direkt försäkring. I solvensbalansräkningen ses dessa poster som en del av de in- och utflöden som härrör till FTA, där förskottsbetalda premier och framtida premier reducerar FTA. Beloppet reducerar även försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare.

Tabellen nedan visar skillnader i FTA mellan finansiell redovisning och solvensbalansräkning.

Försäkringstekniska avsättningar brutto, tkr FTA Solvens

FTA Finansiell redovisning Differens

Trafik 36 705 41 032 4 327

Motor 2 808 2 240 -567

Brand och egendom 102 417 100 223 -2 194

Ansvar och rättsskydd 5 896 5 713 -183

Sakförsäkring, total 147 826 149 208 1 382

Sjukförsäkring 3 064 3 054 -10

Total 150 890 152 262 1 372

Bolaget tillämpar varken en matchningsjustering eller volatilitetsjustering enligt 77b eller 77d i direktiv 2009/138/EG.

40

D.3 Andra skulder

Solvens



Uppskjutna skatteskulder 20 912 17 458 -3 454

Derivat 661 661 -

Försäkringsskulder och skulder till förmedlare

772 772 -

Återförsäkringsskulder 569 - -569

Skulder (leverantörsskulder, inte försäkring)

13 774 13 774 -

Summa övriga skulder 36 688 32 665 -4 023

D.3.1 Uppskjutna skatteskulder

Solvens



Uppskjutna skatteskulder 20 912 17 458 -3 454

En justering av uppskjutna skatteskulder beräknas utifrån skillnader som bedömts ha en skattemässig effekt mellan den finansiella redovisningen och solvensbalans-räkningen.

Skillnader som har skatteeffekt

Immateriella tillgångar -3 092

Fordringar enligt återförsäkringsavtal 6 529

Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare -276

Fordringar (kundfordringar, inte försäkring) -5 842

Försäkringstekniska avsättningar 1 372

Återförsäkringsskulder -569

Total skillnad som har skatteeffekt -1 879

Skatteeffekt 22% 413

Uppskjuten skatteskuld periodiseringsfonder -3 867

Total skillnad uppskjuten skatteskuld 3 454

41

D.3.2 Återförsäkringsskulder

Solvens



Återförsäkringsskulder

569

-

-569

I fordran avseende återförsäkrares andel av oreglerade skador har det framtida kassaflödet av ersättning beräknats och korrigerat fordran. Eftersom hänsyn då även måste tas till framtida betalning av återförsäkringspremie behöver fordran till återförsäkrare och/eller skuld på återförsäkrare även korrigeras i solvensbalans-räkningen. Justeringen på totalt 6 411 tkr som ska göras i solvensbalansräkningen delas upp så att först justeras fordran som finns i den finansiella redovisningen med 5 842 tkr. Återförsäkringsfordringar. Resterande 569 tkr som då kvarstår justeras genom att en skuld läggs till i solvensbalansräkningen som en återförsäkringsskuld.

D.4 Alternativa värderingsmetoder

Bolaget har inga tillgångar som har alternativa metoder för värdering.

D.5 Övrig information

Finns inget ytterligare att tillägga om värdering.

42

E. Finansiering

E.1 Kapitalbas

Kapitalbasen består av primärkapital. I kapitalbasen ingår obeskattade reserver i sin helhet i form av bolagets säkerhetsreserv och utjämningsfond samt skillnaden mellan finansiell redovisning och solvensbalansräkning. Posterna i kapitalbasen har till fullo klassificerats som nivå 1-kapital. Bolaget har inga efterställda skulder och inget tilläggskapital.

I nedanstående tabell återfinns ett sammandrag av solvensbalansräkningen och balansräkningen enligt den finansiella redovisningen per 31 december 2016. Av tabellen framgår i vilka balansposter det föreligger värderingsskillnader och omklassificeringar mellan balansräkningarna. Effekten av skillnaderna av omvärderingen av de belopp med vilket tillgångarna överstiger skulderna redovisas i kolumnen skillnad.

Solvens




Obligationer 95 332 - 95 332

Aktier 142 855 167 069 -24 214

Investeringsfonder 119 546 - 119 546



16 470 16 746 - 276

Återförsäkringsfordringar - 5 842 -5 842

Summa tillgångar -2 681

Försäkringstekniska avsättningar 150 890 152 262 1 372

Återförsäkringsskulder 569 - -569

Uppskjuten skatt periodiseringsfonder

3 867 - -3 867

Summa skulder -3 064

Total skillnad -5 745

Varav skattepliktiga -1 879

Skattejustering 413

Sammanlagda skillnader

-5 332

43

Bolagets kapitalbas kan därmed specificeras enligt följande:

Kapitalbas 2016-12-31 2016-01-01 Förändring under 2016

Eget kapital 118 956 91 236 27 720

Obeskattade reserver 167 269 163 296 3 973

Totala omvärderingsskillnader till Solvens 2 -5 332 -7 299 1 967

Total kapitalbas 280 893 247 233 33 660

E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav

Bolagets solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav vid utgången av 2016 framgår av nedanstående tabell.

2016-12-31 2016-01-01 Förändring under 2016

Solvenskapitalkrav 88 519 100 887 -12 368

Minikapitalkrav 36 500 34 730 1 770

44

Bolagets solvenskapitalkrav är uppbyggt på följande sätt:

Solvenskapitalkrav


Sakförsäkringsrisk 36 139 37 832 -1 693

Sjukförsäkringsrisk 765 617 148

Livförsäkringsrisk 0 0 0

Marknadsrisk 76 954 80 057 -3 103

Motpartsrisk 9 941 23 782 -13 841

Totalt baskapitalbehov före diversifiering 123 799 142 288 -18 489

Diversifieringsreduktion -26 368 -33 640 7 272

Summa baskapitalbehov 97 431 108 648 -11 217

Operativ risk 4 412 5 688 -1 276

Justering skatt -13 324 -13 449 125

Solvenskapitalkrav 88 519 100 887 -12 368

Medräkningsbar kapitalbas i förhållande till kapitalkraven framgår av följande tabell:


Medräkningsbar kapitalbas i förhållande till solvenskapitalkrav 3,18 2,45 0,73

Medräkningsbar kapitalbas i förhållande till minikapitalkapitalkrav 7,69 7,11 0,58

E.3 Användning av undergruppen för durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet

Bolaget tillämpar inte durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet.

E.4 Skillnader mellan standardformeln och använda interna modeller

Bolaget använder inte interna modeller.

45

E.5 Överträdelse av minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet

Bolaget har uppfyllt de lagstadgade kapitalkraven under hela verksamhetsåret.

E.6 Övrig information

Bolaget har ingen övrig information avseende finansiering

46

Bilaga 1. Ordlista

Bästa skattning – en värdering av åtaganden för ett försäkringsbolag som ligger så nära som möjligt ett realistiskt marknadsvärde, det vill säga nuvärdet av kassaflöden som krävs för att försäkringsåtagandet enligt avtalet ska vara slutligt reglerat.

EIOPA – European Insurance and Occupation Pensions Authority, EU:s tillsynsmyndighet för tjänstepension och försäkring. EIOPA ingår i europeiska systemet för finansiell tillsyn. EIOPA är ett oberoende organ som ger råd till EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet.

FFFS – Finansinspektionens författningssamling.

FI – Finansinspektionen.

FTA (Försäkringstekniska avsättningar) – avsättningar i balansräkningen för försäkringsföretagets åtaganden.

Kapitalbas – ett kapital som försäkringsbolaget kan använda för att täckaeventuella framtida oväntade förluster. I solvensregelverket består kapitalbasen av primärkapital och tilläggskapital.

MCR (MCR Minimum Capital Requirements) - det minsta kapital ett försäkringsbolag måste inneha enligt det nya solvensregelverket.

ORSA (Own Risk and Solvency Assessment) – egen risk- och solvensbedömning är en process för att bedöma de risker bolaget är utsatt för på kort och lång sikt, samt den kapitalnivå som krävs för att hantera dessa risker och för att det fortsatt ska vara solvent.

Primärkapital – den viktigaste delen av kapitalbasen. Primärkapitalet består av summan av den positiva skillnaden mellan tillgångarna och skulderna samt efterställda skulder.

Primärkapital nivå 1 – den bästa typen av primärkapital enligt solvensregelverket. För att kapital ska betraktas vara av nivå 1 ställer regelverket höga krav rörande dess tillgänglighet och förmåga att absorbera förluster.

RFR – Rådet för finansiell rapportering

Riskmarginal - kostnaden för att hålla en kapitalbas som motsvarar solvenskapitalkraven för försäkringsåtaganden under deras återstående ansvars- och avvecklingstid.

SCR (Solvency Capital Requirements) – se solvenskapitalkrav.

Solvens 2–ett riskbaserat harmoniserat solvensregelverk för försäkringsföretag inom EU. Regelverket infördes den 1 januari 2016.

Solvenskapitalkrav utgör den minsta storlek på kapitalbasen som krävs för att försäkringsföretaget med 99,5 procents sannolikhet ska ha tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av åtagandena gentemot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar (skyddsnivå). Denna skyddsnivå ska även beaktas vid beräkningen av kapitalkravet för var och en av de risker som ingår i solvenskapitalkravet

Solvenskvot – anger hur stor kapitalbasen är i förhållande till solvenskapitalkravet.

Bilaga 2

Dina Försäkringar Öland

2016-12-31

S.02.01.02

Balansräkning

1 av 4

Tillgångar

Immateriella tillgångar R0030 0

Uppskjutna skattefordringar R0040

Överskott av pensionsförmåner R0050

Materiella anläggningstillgångar som innehas

för eget bruk R0060 1 325Placeringstillgångar (andra än tillgångar som

innehas för index- och fondförsäkringsavtal) R0070 270 951

Fastighet (annat än för eget bruk) R0080 8 450Innehav i anknutna företag, inklusive

intressebolag R0090 100

Aktier R0100 142 855

Aktier – börsnoterade R0110 39 075

Aktier – icke börsnoterade R0120 103 781

Obligationer R0130

Statsobligationer R0140

Företagsobligationer R0150

Strukturerade produkter R0160

Värdepapperiserade lån och lån med ställda

säkerheter R0170

Investeringsfonder R0180 119 546

Derivat R0190 0Banktillgodohavanden som inte är likvida

medel R0200

Övriga investeringar R0210

Tillgångar som innehas för index-reglerade

avtal och fondförsäkringsavtal R0220

Lån och hypotekslån R0230 40

Lån på försäkringsbrev R0240

Lån och hypotekslån till fysiska personer R0250

Andra lån och hypotekslån R0260 40

Fordringar enligt återförsäkringsavtal från: R0270 43 637Skadeförsäkring och sjukförsäkring som liknar

skadeförsäkring R0280 43 637

Skadeförsäkring exklusive sjukförsäkring R0290 43 637

Sjukförsäkring som liknar skadeförsäkring R0300 Livförsäkring och sjukförsäkring som liknar

livförsäkring, exklusive sjukförsäkring samt

index- och fondförsäkringsavtal R0310

Sjukförsäkring som liknar livförsäkring R0320

Solvens II- värde

C0010

Bilaga 2 Dina Försäkringar Öland - SFCR

Bilaga 2


2016-12-31

S.02.01.02

Balansräkning

2 av 4

Tillgångar

Livförsäkring exklusive sjukförsäkring samt

index- och fondförsäkringsavtal R0330

Livförsäkring med indexreglerade förmåner och

fondförsäkring R0340

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring R0350 62 450Försäkringsfordringar och fordringar på

förmedlare R0360 16 470

Återförsäkringsfordringar R0370 0

Fordringar (kundfordringar, inte försäkring) R0380 691

Egna aktier (direkt innehav) R0390

Fordringar avseende primärkapitalposter eller

garantikapital som infordrats men ej inbetalats R0400

Kontanter och andra likvida medel R0410 72 908Övriga tillgångar som inte visas någon

annanstans R0420

Summa tillgångar R0500 468 471


Bilaga 2


2016-12-31

S.02.01.02

Balansräkning

3 av 4

Skulder

Försäkringstekniska avsättningar –

skadeförsäkring R0510 150 890Försäkringstekniska avsättningar –

skadeförsäkring (exklusive sjukförsäkring) R0520 147 826Försäkringstekniska avsättningar beräknade

som helhet R0530

Bästa skattning R0540 144 037

Riskmarginal R0550 3 789Försäkringstekniska avsättningar –

sjukförsäkring (liknande skadeförsäkring) R0560 3 064Försäkringstekniska avsättningar beräknade

som helhet R0570

Bästa skattning R0580 3 009

Riskmarginal R0590 55Försäkringstekniska avsättningar –

livförsäkring (exklusive indexreglerade avtal

och fondförsäkringsavtal) R0600


sjukförsäkring (liknande livförsäkring) R0610

Försäkringstekniska avsättningar beräknade

som helhet R0620

Bästa skattning R0630

Riskmarginal R0640


livförsäkring (exklusive sjukförsäkring samt

indexreglerade avtal och fondförsäkringsavtal) R0650


som helhet R0660


Riskmarginal R0680


indexreglerade avtal och fondförsäkringsavtal R0690


som helhet R0700


Riskmarginal R0720

R0730

Eventualförpliktelser R0740

Andra avsättningar än försäkringstekniska

avsättningar R0750

Pensionsåtaganden R0760

Depåer från återförsäkrare R0770


Bilaga 2


2016-12-31

S.02.01.02

Balansräkning

4 av 4

Skulder

Uppskjutna skatteskulder R0780 20 912

Derivat R0790 661

Skulder till kreditinstitut R0800

Andra finansiella skulder än skulder till

kreditinstitut R0810

Försäkringsskulder och skulder till förmedlare R0820 772

Återförsäkringsskulder R0830 569

Skulder (leverantörsskulder, inte försäkring) R0840 13 774

Efterställda skulder R0850

Efterställda skulder som inte ingår i

primärkapitalet R0860

Efterställda skulder som ingår i primärkapitalet R0870

Övriga skulder som inte visas någon annanstans R0880

Summa skulder R0900 187 579

Belopp med vilket tillgångar överskrider skulder R1000 280 893


Bilaga 3


2016-12-31

S.05.01.02

Premier, ersättning och kostnad per affärsgren

1 av 3

Sjukvårdsförsäkring

Försäkring avseende

inkomstskydd

Trygghetsförsäkring

vid arbetsskada

Ansvarsförsäkring för

motorfordon

Övrig motorfordons-

försäkring

Sjö-, luftfarts- och

transportförsäkring

Försäkring mot brand

och annan skada på

egendom

C0010 C0020 C0030 C0040 C0050 C0060 C0070Premieinkomst

Brutto – direkt försäkring R0110 265 92 371

Brutto – mottagen proportionell återförsäkring R0120 1 809 11 099 17 706 11 514

Brutto – mottagen icke-proportionell återförsäkring R0130

Återförsäkrares andel R0140 58 16 053

Netto R0200 1 809 11 099 17 913 87 832

Intjänade premier




Återförsäkrares andel R0240 58 16 053

Netto R0300 1 809 11 099 17 883 87 528

Inträffade skadekostnader




Återförsäkrares andel R0340 -5 514

Netto R0400 2 189 7 031 11 069 36 847

Ändringar inom övriga avsättningar

Brutto – direkt försäkring R0410 -30 -304

Brutto – mottagen proportionell återförsäkring R0420


Återförsäkrares andel R0440

Netto R0500 -30 -304

Uppkomna kostnader R0550 498 2 386 3 832 39 072

Övriga kostnader R1200

Totala kostnader R1300

Affärsgren för: skadeförsäkring och återförsäkringsförpliktelser (direkt försäkring och beviljad

proportionell återförsäkring)


Bilaga 3


2016-12-31

S.05.01.02

Premier, ersättning och kostnad per affärsgren

2 av 3

Allmän ansvarsförsäkringKredit- och

borgensförsäkring

Rättsskydds-

försäkringAssistansförsäkring

Försäkring mot

ekonomiska förluster

av olika slag

Sjukförsäkring Olycksfall

C0080 C0090 C0100 C0110 C0120 C0130 C0140Premieinkomst

Brutto – direkt försäkring R0110

Brutto – mottagen proportionell återförsäkring R0120 3 885 2 191



Netto R0200 3 885 2 191

Intjänade premier





Netto R0300 3 885 2 191


Brutto – direkt försäkring R0310 3

Brutto – mottagen proportionell återförsäkring R0320 224 770



Netto R0400 227 770



Brutto – mottagen proportionell återförsäkring R0420



Netto R0500

Uppkomna kostnader R0550 1 068 602



3 av 3

Affärsgren för: skadeförsäkring och återförsäkringsförpliktelser (direkt försäkring och beviljad

proportionell återförsäkring)


Bilaga 3


2016-12-31

S.05.01.02

Premier, ersättning och kostnad per affärsgren Sid 3 av 3

Sjöfart, luftfart,

transport Fastigheter Totalt

C0150 C0160 C0200Premieinkomst

Brutto – direkt försäkring R0110 92 636


Brutto – mottagen icke-proportionell återförsäkring R0130 0

Återförsäkrares andel R0140 16 111

Netto R0200 124 728

Intjänade premier




Återförsäkrares andel R0240 16 111

Netto R0300 124 395





Återförsäkrares andel R0340 -5 514

Netto R0400 58 133


Brutto – direkt försäkring R0410 -334

Brutto – mottagen proportionell återförsäkring R0420 0


Återförsäkrares andel R0440 0

Netto R0500 -334

Uppkomna kostnader R0550 47 458


Totala kostnader R1300 47 458

Affärsgren för: skadeförsäkring och återförsäkringsförpliktelser

(direkt försäkring och beviljad proportionell återförsäkring)


Bilaga 4


2016-12-31

S.05.02.01

Premier, ersättning och kostnad per land

1 av 2

Hemland

De fem länder där

bruttopremieinkom

sterna är högst och

hemlandC0010 C0020 C0030 C0040 C0050 C0060 C0070

R0010

C0080 C0090 C0100 C0110 C0120 C0130 C0140

SE

Premieinkomst

Brutto – direkt försäkring R0110 92 636 92 636



Återförsäkrares andel R0140 16 111 16 111

Netto R0200 124 728 124 728

Intjänade premier 140 505 140 505




Återförsäkrares andel R0240 16 111 16 111

Netto R0300 124 395 124 395

Inträffade skadekostnader 52 759 52 759




Återförsäkrares andel R0340 -5 514 -5 514

Netto R0400 58 273 58 273

Ändringar inom övriga avsättningar 334 334

Brutto – direkt försäkring R0410 -334 -334

Brutto – mottagen proportionell återförsäkring R0420 0


Återförsäkrares andel R0440 0

Netto R0500 -334 -334

Uppkomna kostnader R0550 0



De fem länder där bruttopremieinkomsterna är högst – livförsäkringsåtaganden


Bilaga 4


2016-12-31

S.05.02.01

Premier, ersättning och kostnad per land

2 av 2

HemlandDe fem länder där bruttopremieinkomsterna

är högst och hemland

C0150 C0160 C0170 C0180 C0190 C0200 C0210

R01400

C0220 C0230 C0240 C0250 C0260 C0270 C0280

Premieinkomst Premium written

Brutto Gross R1410 0

Återförsäkrares andel Reinsurers' share R1420 0

Netto Net R1500 0

Intjänade premier Premium earned 0



Netto Net R1600 0

Inträffade skadekostnader Claims paid 0



Netto Net R1700 0

Ändringar inom övriga avsättningar Changes in other technical provisions 0



Netto Net R1800 0

Uppkomna kostnader Expenses incurred R1900 0

Övriga kostnader Other expenses R2500

Totala kostnader Total expenses R2600

De fem länder där bruttopremieinkomsterna är högst – livförsäkringsåtaganden


Bilaga 5


2016-12-31

S.12.01.02

Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring

Dina Försäkringar Öland har ingen livförsäkring och SLT sjukförsäkring.


Bilaga 6


2016-12-31

S.17.01.02

Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring

1 av 3

Sjukvårdsförsäkring

Försäkring avseende

inkomstskydd

Trygghetsförsäkring

vid arbetsskada

Ansvarsförsäkring

för motorfordon

Övrig motorfordons-

försäkring

Sjö-, luftfarts- och

transportförsäkring

Försäkring mot brand

och annan skada på

egendom

C0020 C0030 C0040 C0050 C0060 C0070 C0080Försäkringstekniska avsättningar beräknade som

helhet R0010Totala medel som kan återkrävas enligt

återförsäkring/från specialföretag och finansiell

återförsäkring efter anpassning för förväntade

förluster till följd av motpartsfallissemang R0050

Försäkringstekniska avsättningar beräknade som

summan av bästa skattning och riskmarginal

Bästa skattning

Premieavsättningar

Brutto R0060 2 36 355Totala medel som kan återkrävas enligt



förluster till följd av motpartsfallissemang R0140 0 6 411

Bästa skattning av premieavsättningar netto R0150 2 29 943

Skadeavsättningar

Brutto R0160 3 009 35 786 2 362 63 945Totala medel som kan återkrävas enligt



förluster till följd av motpartsfallissemang R0240 0 0 0 37 225

Bästa skattning av skadeavsättningar netto R0250 3 009 35 786 2 362 26 720

Bästa skattning totalt – brutto R0260 3 009 35 788 2 362 100 300

Bästa skattning totalt – netto R0270 3 009 35 788 2 362 56 663

Riskmarginal R0280 55 917 446 2 118Belopp avseende övergångsåtgärden för

försäkringstekniska avsättningarFörsäkringstekniska avsättningar beräknade som

helhet R0290


Riskmarginal R0310

Försäkringstekniska avsättningar – totalt

Försäkringstekniska avsättningar – totalt R0320 3 064 36 705 2 808 102 417Totala medel som kan återkrävas enligt

återförsäkringsavtal/från specialföretag och

finansiell återförsäkring efter anpassning för

förväntade förluster till följd av

motpartsfallissemang – totalt R0330 43 637Försäkringstekniska avsättningar minus medel

som kan återkrävas från återförsäkring

specialföretag och finansiell återförsäkring –

totalt R0340 3 064 36 705 2 808 58 781

Direkt försäkring och mottagen proportionell återförsäkring


Bilaga 6


2016-12-31

S.17.01.02


2 av 3

Allmän

ansvarsförsäkring

Kredit- och

borgensförsäkring

Rättsskydds-

försäkringAssistans-försäkring

Försäkring mot

ekonomiska förluster

av olika slag

Icke-proportionell

sjukåterförsäkring

Icke-proportionell

olycksfallsåter-

försäkring

C0090 C0100 C0110 C0120 C0130 C0140 C0150Försäkringstekniska avsättningar beräknade som

helhet R0010

Totala medel som kan återkrävas enligt



förluster till följd av motpartsfallissemang

associerat med återförsäkring som helhet R0050



Bästa skattning

Premieavsättningar

Brutto R0060Totala medel som kan återkrävas enligt



förluster till följd av motpartsfallissemang R0140

Bästa skattning av premieavsättningar netto R0150

Skadeavsättningar

Brutto R0160 3 399 2 189Totala medel som kan återkrävas enligt



förluster till följd av motpartsfallissemang R0240 0 0

Bästa skattning av skadeavsättningar netto R0250 3 399 2 189

Bästa skattning totalt – brutto R0260 3 399 2 189

Bästa skattning totalt – netto R0270 3 399 2 189

Riskmarginal R0280 211 98Belopp avseende övergångsåtgärden för


helhet R0290


Riskmarginal R0310


Försäkringstekniska avsättningar – totalt R0320 3 609 2 287Totala medel som kan återkrävas enligt


finansiell återförsäkring efter anpassning för R0330

Försäkringstekniska avsättningar minus medel



totalt R0340 3 609 2 287



Bilaga 6


2016-12-31

S.17.01.02


3 av 3

Icke-proportionell sjö-

, luftfarts- och

transportåter-

försäkring

Icke-proportionell

egendomsåterförsäkri

ng

Total

skadeförsäkrings-

förpliktelse

C0160 C0170 C0180Försäkringstekniska avsättningar beräknade som

helhet R0010 0

Totala medel som kan återkrävas enligt



förluster till följd av motpartsfallissemang

associerat med återförsäkring som helhet R0050 0



Bästa skattning

Premieavsättningar

Brutto R0060 36 356Totala medel som kan återkrävas enligt




Bästa skattning av premieavsättningar netto R0150 29 945

Skadeavsättningar

Brutto R0160 110 689Totala medel som kan återkrävas enligt




Bästa skattning av skadeavsättningar netto R0250 73 464

Bästa skattning totalt – brutto R0260 147 046

Bästa skattning totalt – netto R0270 103 409

Riskmarginal R0280 3 844Belopp avseende övergångsåtgärden för


helhet R0290 0

Bästa skattning R0300 0

Riskmarginal R0310 0


Försäkringstekniska avsättningar – totalt R0320 150 890Totala medel som kan återkrävas enligt


finansiell återförsäkring efter anpassning för

förväntade förluster till följd av

motpartsfallissemang – totalt R0330 43 637Försäkringstekniska avsättningar minus medel



totalt R0340 107 254



Bilaga 7


2016-12-31

S.19.01.02

Skadeförsäkringsersättningar

1 av 2

År 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10+

(absolut belopp) C0010 C0020 C0030 C0040 C0050 C0060 C0070 C0080 C0090 C0100 C0110 C0170 C0180

Föregående R0100 Föregående 5 470 R0100 5 470 5 470

2007 R0160 N-9 2 306 2 117 778 435 237 78 731 214 145 101 R0160 101 7 141

2008 R0170 N-8 3 488 2 669 1 134 516 249 392 361 123 120 R0170 120 9 053

2009 R0180 N-7 3 596 2 918 1 020 692 373 273 145 106 R0180 106 9 123

2010 R0190 N-6 3 287 2 936 949 620 375 161 143 R0190 143 8 471

2011 R0200 N-5 5 757 4 837 1 539 627 369 216 R0200 216 13 345

2012 R0210 N-4 6 012 5 752 2 348 1 190 561 R0210 561 15 864

2013 R0220 N-3 35 455 37 021 4 383 1 157 R0220 1 157 78 016

2014 R0230 N-2 34 073 27 968 5 347 R0230 5 347 67 388

2015 R0240 N-1 39 895 44 860 R0240 44 860 84 755

2016 R0250 N 36 913 R0250 36 913 36 913

Totalt R0260 89 524 330 069

Summan av år

(ackumulerad)

Utbetalda försäkringsersättningar brutto (ej ackumulerade)

Utvecklingsår


(absolut belopp)

Under

innevarande år


Bilaga 7


2016-12-31

S.19.01.02

Skadeförsäkringsersättningar

2 av 2

År 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10+

(absolut belopp) C0200 C0210 C0220 C0230 C0240 C0250 C0260 C0270 C0280 C0290 C0300 C0360

Föregående R0100 Föregående 167 R0100 147

2007 R0160 N-9 3 847 R0160 3 357

2008 R0170 N-8 4 057 R0170 3 546

2009 R0180 N-7 4 363 R0180 3 806

2010 R0190 N-6 4 334 R0190 3 797

2011 R0200 N-5 4 032 R0200 3 567

2012 R0210 N-4 3 419 R0210 2 903

2013 R0220 N-3 7 269 R0220 6 666

2014 R0230 N-2 9 758 R0230 9 398

2015 R0240 N-1 47 850 R0240 47 552

2016 R0250 N 26 683 R0250 25 951

Totalt: R0260 110 543


Årets slut

(diskonterade

data)

Odiskonterad bästa skattning av skadeavsättningar brutto

(absolut belopp)

Utvecklingsår


Bilaga 8


2016-12-31

S.22.01.21

Effekterna av långsiktiga garantier och övergångsregler

1 av 1

Dina Försäkringar Öland har inga långsiktiga garantier eller övergångsregler.


Bilaga 9


2016-12-31

S.23.01.01Kapitalbas

1 av 3

Totalt

Nivå 1 – utan

begränsningar

Nivå 1 –

begränsadNivå 2 Nivå 3

C0010 C0020 C0030 C0040 C0050

Primärkapital före avdrag för ägarintressen i

andra finansiella sektorer enligt artikel 68 i

delegerade förordning (EU) nr 2015/35

Stamaktiekapital (egna aktier brutto) R0010

Överkursfond relaterad till stamaktiekapital R0030

Garantikapital, medlemsavgifter eller motsvarande

primärkapitalpost för ömsesidiga och liknande företag R0040

Efterställda medlemskonton R0050

Överskottsmedel R0070

Preferensaktier R0090

Överkursfond relaterad till preferensaktier R0110

Avstämningsreserv R0130 280 893 280 893

Efterställda skulder R0140 Ett belopp som är lika med värdet av uppskjutna

skattefordringar netto R0160

Andra kapitalbasposter som godkänts av

tillsynsmyndigheten som primärkapital som ej

specificeras ovan R0180

Kapitalbas från den finansiella redovisningen som

inte bör ingå i avstämningsreserven och inte

uppfyller kriterierna för att klassificeras som

kapitalbas enligt Solvens IIKapitalbas från den finansiella redovisningen som inte

bör ingå i avstämningsreserven och inte uppfyller R0220

AvdragAvdrag för ägarintressen i finansinstitut och

kreditinstitut R0230

Totalt primärkapital efter avdrag R0290 280 893 280 893


Bilaga 9


2016-12-31

S.23.01.01Kapitalbas

2 av 3

Totalt

Nivå 1 – utan

begränsningar

Nivå 1 –

begränsadNivå 2 Nivå 3

C0010 C0020 C0030 C0040 C0050

TilläggskapitalObetalt och ej infordrat garantikapital inlösningsbart

på begäran R0300 Obetalt och ej infordrat garantikapital, obetalda och ej

infordrade medlemsavgifter eller motsvarande

primärkapitalpost för ömsesidiga och liknande företag,

som kan inlösas på begäran R0310 Obetalda och ej infordrade preferensaktier

inlösningsbara på begäran R0320 Ett rättsligt bindande åtagande att på begäran teckna

och betala för efterställda skulder R0330 Bankkreditiv och garantier enligt artikel 96.2 i direktiv

2009/138/EG R0340 Andra bankkreditiv och garantier än enligt artikel 96.2

i direktiv 2009/138/EG R0350

Framtida fodran av ytterligare bidrag från medlemmar

enligt artikel 96.3 första stycket i direktiv 2009/138/EG R0360 Framtida fodran av ytterligare bidrag från

medlemmar– andra än enligt artikel 96.3 första stycket

i direktiv 2009/138/EG R0370

Annat tilläggskapital R0390

Sammanlagt tilläggskapital R0400

Tillgänglig och medräkningsbar kapitalbas

Total tillgänglig kapitalbas för att täcka

solvenskapitalkravetR0500 280 893 280 893

Total tillgänglig kapitalbas för att täcka

minimikapitalkravetR0510 280 893 280 893

Total medräkningsbar kapitalbas för att täcka

solvenskapitalkravetR0540 280 893 280 893

Total medräkningsbar kapitalbas för att täcka

minimikapitalkravetR0550 280 893 280 893

Solvenskapitalkrav R0580 88 519

Minimikapitalkrav R0600 36 501Medräkningsbar kapitalbas i förhållande till

solvenskapitalkravR0620 317,33%

Medräkningsbar kapitalbas i förhållande till

minimikapitalkravR0640 769,56%


Bilaga 9


2016-12-31

S.23.01.01Kapitalbas 3 av 3

C0060

Avstämningsreserv

Belopp med vilket tillgångar överskrider skulder R0700 280 893

Egna aktier (som innehas direkt och indirekt) R0710

Förutsebarautdelningar, utskiftningar och avgifter R0720

Andra primärkapitalposter R0730

Justering för kapitalbasposter med begränsningar med

avseende på matchningsjusteringsportföljer och

separata fonder R0740

Avstämningsreserv R0760 280 893

Förväntade vinsterFörväntade vinster som ingår i framtida premier –

livförsäkringsverksamhet R0770Förväntade vinster som ingår i framtida premier –

skadeförsäkringsverksamhet R0780 2 375

Totala förväntade vinster som ingår i framtida

premierR0790 2 375


Bilaga 10


2016-12-31

S.25.01.01

Solvenskapitalkrav

1 av 1

Solvenskapitalkrav

brutto

Företagsspecifika

parametrarFörenklingar

C0080 C0090 C0100

Marknadsrisk R0800 76 954

Motpartsrisk R0400 9 941

Teckningsrisk för livförsäkring R0900

Teckningsrisk för sjukförsäkring R1700 765

Teckningsrisk för skadeförsäkring R0700 36 139

Diversifiering R0060 -26 368

Immateriell tillgångsrisk R0070

Primärt solvenskapitalkrav R0100 97 431

Beräkning av solvenskapitalkrav

C0100

Operativ risk R0130 4 411

Förlusttäckningskapacitet i försäkringstekniska avsättningar R0140

Förlusttäckningskapacitet i uppskjutna skatter R0150 -13 324

Kapitalkrav för verksamhet som drivs i enlighet med art. 4 i direktiv 2003/41/EG R0160

Solvenskapitalkrav exklusive kapitaltillägg R0200 88 519

Kapitaltillägg redan infört R0210


Övrig information om solvenskapitalkrav

Kapitalkrav för undergruppen för durationsbaserad aktiekursrisk R0400

Totalt belopp för teoretiska solvenskapitalkrav för återstående del R0410

Totalt belopp för teoretiskt solvenskapitalkrav för separata fonder R0420

Totalt belopp för teoretiskt solvenskapitalkrav för matchningsjusteringsportföljer R0430

Diversifieringseffekter till följd av aggregering av nSCR separata fonder för artikel 304 R0440


Bilaga 11


2016-12-31

S.28.01.01Minimikapitalkrav

1 av 2

Linjär formelkomponent för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser för skadeförsäkring

MinimikapitalkravNL

Bästa skattning och

försäkringstekniska

avsättningar netto (efter

återförsäkring/specialföretag)

beräknade som helhet

Premieinkomst netto (efter

återförsäkring) under de senaste 12

månaderna

C0020 C0030

Sjukvårdsförsäkring och proportionell återförsäkring R0020 3 009 1 809

Försäkring avseende inkomstskydd och proportionell återförsäkring R0030

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada och proportionell återförsäkring R0040

Ansvarsförsäkring för motorfordon och proportionell återförsäkring R0050 35 788 11 099

Övrig motorfordonsförsäkring och proportionell återförsäkring R0060 2 362 17 913

Sjö-, luftfarts- och transportförsäkring och proportionell återförsäkring R0070

Försäkring mot brand och annan skada på egendom och proportionell återförsäkring R0080 56 663 87 832

Allmän ansvarsförsäkring och proportionell återförsäkring R0090 3 399 3 885

Kredit- och borgensförsäkring och proportionell återförsäkring R0100

Rättsskyddsförsäkring och proportionell återförsäkring R0110 2 189 2 191

Assistansförsäkring och proportionell återförsäkring R0120

Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag och proportionell återförsäkring R0130

Icke-proportionell sjukåterförsäkring R0140

Icke-proportionell olycksfallsåterförsäkring R0150

Icke-proportionell sjö-, luftfarts- och transportåterförsäkring R0160

Icke-proportionell egendomsåterförsäkring R0170

Non-life activities


Bilaga 11


2016-12-31

S.28.01.01Minimikapitalkrav

2 av 2

Linjär formelkomponent för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser för livförsäkring

MinimikapitalkravL

Bästa skattning och

försäkringstekniska avsättningar

netto (efter

återförsäkring/specialföretag)

beräknade som helhet

Premieinkomst netto (efter

återförsäkring) under de senaste 12

månaderna

C0050 C0060

Förpliktelser med rätt till andel i överskott – garanterade förmåner R0210

Förpliktelser med rätt till andel i överskott – diskretionära förmåner R0220

Försäkringsförpliktelser med indexreglerade förmåner och fondförsäkring R0230

Annan liv(åter)försäkrings- och sjuk(åter)försäkringsförpliktelser R0240

Sammanlagd risksumma för alla liv(åter)försäkringsförpliktelser R0250

Non-life activities Life activities

C0010 C0040

MinimikapitalkravNLResultat R0010 18 997

MinimikapitalkravL Resultat R0200

C0070

Linjärt minimikapitalkrav R0300 18 997


Högsta minimikapitalkrav R0320 39 833

Lägsta minimikapitalkrav R0330 22 130

Kombinerat minimikapitalkrav R0340 22 130

Tröskelvärde för minimikapitalkrav R0350 36 501

C0070

Minimikapitalkrav R0400 36 501

Life activities


dina försäkringar Öland...7 a. verksamhet och resultat a.1 verksamhet dina försäkringar Öland...

Documents