Diverse smånotiser 2Referat från föredrag 4Progr. Family Historian 7Kulturarvsprojektet 10Ordföranden har ordet 14

DIS-MITT NyttAnsvarig utgivare: Rolf Lusth Nr1 2015

På insidorna

Er redaktör har även idetta nummer försökt tafram information inomolika områden som haranknytning tillsläktforskning iallmänhet, men med vissinriktning på att detäven ska finnasinformation inom en ochannan teknik i dettasammanhang.Hoppas att ni finnernågot läsvärt i dettanummer - samt hoppasatt ni läsare kommer attfå ett fortsatt gottsläktforskningsår2015!KKoomm ggäärrnnaa mmeedd EErraassyynnppuunnkktteerr ppååttiiddnniinnggeenn!!Sundsvall 2015-03-20Jan Lilliesköld

Redaktörens ruta

DIS årsmöte 2015Detta år så var årsmötet fördelat på fyra platser, ochmed Skype-kommunikation emellan lokalerna.De aktuella orterna var Gävle, Sundsvall, Örnsköldsvikoch Östersund. Det här ett sätt som styrelsen beslutatatt använda, i syfte att försöka nå ut bättre till våramedlemmar inom vårt stora geografiska område -nämligen Gävleborgs, Västernorrlands samt Jämtlandslän.Mötesordförande och sekreterare befann sig iSundsvall.Valberedningen hade gjort ett gott jobb, och hade hittatkandidater till samtliga poster och funktioner.Glädjande nog kunde en ny medlem väljas in istyrelsen, som nu kan representera vår sydligaste delav regionen - nämligen Ann-Katrine Östling i Gävle.

Text: Patrik Åslund

Källa: Sveriges Släktforskarförbund Bilder från olika håll under årsmötet. Fotografer Tony Rödin samt Peter Johanssonoch Kari Kakkinen.Bland annat syns Eva Jakobsson [v] & Elisabet Ämting [h] som berättade omSamisk kultur

DIS-MITT NyttSidan 2

Utnämnande av hedersmedlemEfter själva årsmötesförhandlingarna, så passadeordförande Rolf Lusth på plats i Örnsköldsvik att å helastyrelsens vägnar, utnämna Reine Björkman tillhedersmedlem i DIS-Mitt. På bilden intill övelämnas ettdiplom om detta till Reine.

Antalet medlemmar i DIS­Mitt ökar !

Efter mötesförhandlingarna och efterföljande fika, så informerades det om olikaämnen på de olika platserna.I Östersund berättade Ernst Jörgensen om hur man släktforskar i Danmark.I Sundsvall berättade Olof Ulander om hur man skannar fotografier och hur manefterbehandlar kopiorna i ett bildbehandlingsprogram.I Örnsköldsvik berättade Elisabeth Ämting och Eva Jakobsson från ÖrnsköldsviksSameförening om sina sameforskningar och andra intressanta samiska historierfrån förr.I Gävle berättade Roland Skoglund om hur man Emigrantforskar via Internet.

Avtackning av styrelseledamot

Eftersom Monica Eurenius i Lit valt att intefortsätta som ledamot i styrelsen, så blevhon strax innan årsmötet avtackad avstyrelsens ordförande Rolf Lusth.

Ny medlem i styrelsen

Nr 1 2015 Sidan 3

Antalet medlemmar i DIS­Mitt ökar !Antalet medlemmar i DIS-Mitt kom i slutet av år 2014 att överskrida 1000 stycken -närmare bestämt 1016 medlemmar i DIS-Mitt !Vi hade utlovat ett års kostnadsfritt medlemskap i DIS-Mitt för den 1000:emedlemmen !Det var dock hela fem personer ( ) sombetalat in medlemsavgiften samma dag som antalet medlemmar kom upp i 1000medlemmar - så därför kommer samtliga dessa fem medlemmar att få varamedlem i DIS-Mitt även under 2016 utan avgift !Dessa fem medlemmar var:10010 Arne Andersson21405 Björn Dahlin48372 Maria Halmfors53284 Britt-Inger Thyr53914 Staffan Åström

Efter mötesförhandlingarna och efterföljande fika, så informerades det om olikaämnen på de olika platserna.I Östersund berättade Ernst Jörgensen om hur man släktforskar i Danmark.I Sundsvall berättade Olof Ulander om hur man skannar fotografier och hur manefterbehandlar kopiorna i ett bildbehandlingsprogram.I Örnsköldsvik berättade Elisabeth Ämting och Eva Jakobsson från ÖrnsköldsviksSameförening om sina sameforskningar och andra intressanta samiska historierfrån förr.I Gävle berättade Roland Skoglund om hur man Emigrantforskar via Internet.

Avtackning av styrelseledamot

Eftersom Monica Eurenius i Lit valt att intefortsätta som ledamot i styrelsen, så blevhon strax innan årsmötet avtackad avstyrelsens ordförande Rolf Lusth.

Ny medlem i styrelsenSom nämnts ovan, så valdes Ann­Katrine Östling in i styrelsen på årsmötet.Så här skriver hon kort om sig själv:Jag är född och uppvuxen i Gävle. Efter studier i Uppsala och Umeå flyttade jag tillbaka tillGävle. Jag har ett stort intresse för kultur, kulturhistoria och samhällsutveckling. Släktforskningligger då nära till hands. Jag började släktforska för några år sedan. Det har givit fördjupadkunskap och engagemang om vårt ursprung och förståelse för framväxten av det samhälle vihar idag. Den tillgång vi har idag av information via olika datoriserade sökmotorer är till storhjälp och underlättar i forskningen. Jag hoppas att vi kan entusiasmera fler att börja medsläktforsning. För att nå nya grupper behövs att vi både använder oss av nya tekniker, menockså av den traditionella folkbildningens sätt att arbeta.

Ann­Katrine Östling

DIS-MITT NyttSidan 4

Tema släktforskning i NordenDIS-Mitt har ju under det senaste året, i samarbete med Midälva GF, arrangeratfördrag om hur man släktforskar i Finland, Norge och nu senast Danmark.Sveriges Släktforskarförbund verkar ha gått in för samma tema. För i senastenumret av Släkthistoriskt Forum, som utkom nu i februari, handlar flera artiklar omhur man släktforskar i våra Nordiska grannländers arkiv. Det som tillkommer där, äratt det finns även en artikel om släktforskning på Island.

Släktforskning i DanmarkEr redaktör hade förmånen att kunna närvara då Ernst Jörgensen berättade om attsläktforska på danska anor. Detta var i MGF:s lokal i Sundsvall, men han höllmotsvarande föredrag i Östersund under årsmötesdagen.Några anteckningar från föredraget följer här.För att kunna se på kartor över Danmark, så kan man använda adressenhttp://www.dis-danmark.dk/kart .Statens arkiver finns på adressen http://www.sa.dk . Där kan man bland annat hitta"arkivalieronline" och "mest brugte arkivalier". Dessa är användbara sidor.Ett annat ställe som kan vara bra att använda är Dansk Demografisk Database(DDD) med adress http://ddd.dda.dk/ddd.htm.Man kan söka i folkräkningar ("folketällinger"). Sådana finns för sporadiska år. Detsom är bra med dem, är att även barn i familjer räknas upp. Men för att ha enchans att hitta rätt, så bör man veta var de bodde !Vid sökning kan det vara bra att inte ange för mycket uppgifter. Börja gärna medendast ett namn - men komplettera sedan med fler villkor vid behov.En annan sak som kan vara bra att veta, är att män och kvinnor (drengar o piger)alltid listas separat !

Skanning och fotograferingSom redan nämnts höll Olof Ulander ett föredrag i Sundsvall på DIS-Mitt:sårsmötesdag. Detta handlade om tips om hur man skannar och efterbehandlarbilder. Upplysningsvis höll han ett motsvarande föredrag redan vid årsmötet 2002 !Då med rubriken "Digital hantering och lagring av gamla bilder".Här finns en länk till hans nya föredrag:http://www.ulander.com/Scanning20150228/Present20150225.pdf

Sammanfattningsvis kan man nämna att han tyckte att kostnaden är inte styrandeför att kunna välja en rimlig kvalitetsnivå på skannade bilder.Själv har han stor erfarenhet av att skanna fotografier för Ljustorpshembygdsförenings räkning.En rekommendation är att skanna så att orginalbilden ska kunna tryckas i enkvalitetsbok i A4-format. Så en tumregel därifrån, är att den skannade bilden börvara över 15 MB (16 bitar) stor för svartvita fotografier, film eller glasplåtar, medanpappersfärgbilder bör vara minst 23 MB stora (8 bitar per färg).

Er redaktör var dessutom på DIS årsmöte i Linköping härom helgen. Även där höllsett föredrag inom samma tema !Det var Hans Bjernevik som hade föredragstiteln "Digitala bilder i släktforskning".Han pratade inte bara om skannrar och skanningstekniker, utan talade sig ävenvarm för att använda digitalkamera för att dokumentera olika saker. Till och med enmodern mobiltelefon kan användas med gott resultat.Han pratade också om att försöka ange/ha GPS-koordinater till alla bilder.Vidare tog han upp vikten och behovet av att dokumentera gravstenar, ochpåpekade att man då inte ska glömma att även dokumentera baksidan avgravstenarna, samt gärna omgivningen.Man bör även digitalisera sina smalfilmer och videofilmer.Slutligen tog han upp frågor runt upphovsrätt till fotografier. En mycket viktigaspekt i sammanhanget !Upphovspersonen har rätt att bli namngiven !

I bägge föredragen betonades starkt att man ska använda sig av "ickeförstörande"bildformat, som t ex TIFF-format (eller RAW eller annat sådant format), medan manhelt ska undvika bildformat som är "förstörande" såsom JPEG för orginalskanningar.Det sistnämnda formatet kan dock använda när man väl vill göra en "retuscherad"bild av en orginalbild.Vidare att spara sina orginalbilder/skanningar obehandlade på ett särskiltlagringsmedia (t ex lös hårddisk) såsom backup. Medan de bilder man tänkeranvända sig av lagras på "närliggande håll".Pågående utveckling inom DISEfter själva årsmötet hos DIS i Linköping, informerades en del om utvecklingslägetför DISGEN, DISBYT samt RGD.Vad gäller DISGEN, så är det planerat att detta så småningom lanseras såsomDISGEN2015. Men när det kommer att bli av är inte klart. Bland det som

Nr 1 2015 Sidan 5

Tema släktforskning i NordenDIS-Mitt har ju under det senaste året, i samarbete med Midälva GF, arrangeratfördrag om hur man släktforskar i Finland, Norge och nu senast Danmark.Sveriges Släktforskarförbund verkar ha gått in för samma tema. För i senastenumret av Släkthistoriskt Forum, som utkom nu i februari, handlar flera artiklar omhur man släktforskar i våra Nordiska grannländers arkiv. Det som tillkommer där, äratt det finns även en artikel om släktforskning på Island.

Släktforskning i DanmarkEr redaktör hade förmånen att kunna närvara då Ernst Jörgensen berättade om attsläktforska på danska anor. Detta var i MGF:s lokal i Sundsvall, men han höllmotsvarande föredrag i Östersund under årsmötesdagen.Några anteckningar från föredraget följer här.För att kunna se på kartor över Danmark, så kan man använda adressenhttp://www.dis-danmark.dk/kart .Statens arkiver finns på adressen http://www.sa.dk . Där kan man bland annat hitta"arkivalieronline" och "mest brugte arkivalier". Dessa är användbara sidor.Ett annat ställe som kan vara bra att använda är Dansk Demografisk Database(DDD) med adress http://ddd.dda.dk/ddd.htm.Man kan söka i folkräkningar ("folketällinger"). Sådana finns för sporadiska år. Detsom är bra med dem, är att även barn i familjer räknas upp. Men för att ha enchans att hitta rätt, så bör man veta var de bodde !Vid sökning kan det vara bra att inte ange för mycket uppgifter. Börja gärna medendast ett namn - men komplettera sedan med fler villkor vid behov.En annan sak som kan vara bra att veta, är att män och kvinnor (drengar o piger)alltid listas separat !

Skanning och fotograferingSom redan nämnts höll Olof Ulander ett föredrag i Sundsvall på DIS-Mitt:sårsmötesdag. Detta handlade om tips om hur man skannar och efterbehandlarbilder. Upplysningsvis höll han ett motsvarande föredrag redan vid årsmötet 2002 !Då med rubriken "Digital hantering och lagring av gamla bilder".Här finns en länk till hans nya föredrag:http://www.ulander.com/Scanning20150228/Present20150225.pdf

Sammanfattningsvis kan man nämna att han tyckte att kostnaden är inte styrandeför att kunna välja en rimlig kvalitetsnivå på skannade bilder.Själv har han stor erfarenhet av att skanna fotografier för Ljustorpshembygdsförenings räkning.En rekommendation är att skanna så att orginalbilden ska kunna tryckas i enkvalitetsbok i A4-format. Så en tumregel därifrån, är att den skannade bilden börvara över 15 MB (16 bitar) stor för svartvita fotografier, film eller glasplåtar, medanpappersfärgbilder bör vara minst 23 MB stora (8 bitar per färg).

Er redaktör var dessutom på DIS årsmöte i Linköping härom helgen. Även där höllsett föredrag inom samma tema !Det var Hans Bjernevik som hade föredragstiteln "Digitala bilder i släktforskning".Han pratade inte bara om skannrar och skanningstekniker, utan talade sig ävenvarm för att använda digitalkamera för att dokumentera olika saker. Till och med enmodern mobiltelefon kan användas med gott resultat.Han pratade också om att försöka ange/ha GPS-koordinater till alla bilder.Vidare tog han upp vikten och behovet av att dokumentera gravstenar, ochpåpekade att man då inte ska glömma att även dokumentera baksidan avgravstenarna, samt gärna omgivningen.Man bör även digitalisera sina smalfilmer och videofilmer.Slutligen tog han upp frågor runt upphovsrätt till fotografier. En mycket viktigaspekt i sammanhanget !Upphovspersonen har rätt att bli namngiven !

I bägge föredragen betonades starkt att man ska använda sig av "ickeförstörande"bildformat, som t ex TIFF-format (eller RAW eller annat sådant format), medan manhelt ska undvika bildformat som är "förstörande" såsom JPEG för orginalskanningar.Det sistnämnda formatet kan dock använda när man väl vill göra en "retuscherad"bild av en orginalbild.Vidare att spara sina orginalbilder/skanningar obehandlade på ett särskiltlagringsmedia (t ex lös hårddisk) såsom backup. Medan de bilder man tänkeranvända sig av lagras på "närliggande håll".Pågående utveckling inom DISEfter själva årsmötet hos DIS i Linköping, informerades en del om utvecklingslägetför DISGEN, DISBYT samt RGD.Vad gäller DISGEN, så är det planerat att detta så småningom lanseras såsomDISGEN2015. Men när det kommer att bli av är inte klart. Bland det som

DIS-MITT NyttSidan 6

nämndes, så har jag bland annat noterat följande:- Personöversikt ersätter "grunddata"- bilder visas- föräldraknapp ska finnas- bror/systerknappar istället för barnknapp- barn visas något indraget, så att dessa ska synas tydligare- man kan visa upp till 5 flaggor- om man använt sig av flockar i DISGEN, så kommer dessa att ersättas av flaggor- Notisbilden något förändrad- faddrar läggs in som andra personer i databasen- olika typer av föräldrar, flera par möjliga (t ex fosterföräldrar/barn)- samkönade äktenskap/parförhållanden möjliga- möjlighet att använda "okänt kön"- Familjeöversikt, som liknar Personöversikten layoutmässigt ("relationshistorik")- sökning kan göras med möjlighet att ange relationer- dubblettsökning, med möjlighet att "flagga av" redan kända förslag på dubbletter- endast datamappar (arkiv försvinner)- kortkommandon ska finnas kvarVad gäller DISBYT- så ska man få möjlighet att välja om man enbart vill ha träffar från viss medlems,eller att välja bort specifika medlemmars poster- man ska kunna sortera om sökresultat genom att klicka på kolumnrubriker- man ska få "hooverinfo" genom att hålla mus-markören över en uppgift- två sökknappar, en för 1 rad per forskare och en för alla rader- statistikknappVad gäller RGD återkommer jag till i särskild artikel här intill

Från DIS hemsida (www.dis.se) hämtas följande förklaring:RGD ­ Rikstäckande Genealogisk Databas

Nr 1 2015 Sidan 7

nämndes, så har jag bland annat noterat följande:- Personöversikt ersätter "grunddata"- bilder visas- föräldraknapp ska finnas- bror/systerknappar istället för barnknapp- barn visas något indraget, så att dessa ska synas tydligare- man kan visa upp till 5 flaggor- om man använt sig av flockar i DISGEN, så kommer dessa att ersättas av flaggor- Notisbilden något förändrad- faddrar läggs in som andra personer i databasen- olika typer av föräldrar, flera par möjliga (t ex fosterföräldrar/barn)- samkönade äktenskap/parförhållanden möjliga- möjlighet att använda "okänt kön"- Familjeöversikt, som liknar Personöversikten layoutmässigt ("relationshistorik")- sökning kan göras med möjlighet att ange relationer- dubblettsökning, med möjlighet att "flagga av" redan kända förslag på dubbletter- endast datamappar (arkiv försvinner)- kortkommandon ska finnas kvarVad gäller DISBYT- så ska man få möjlighet att välja om man enbart vill ha träffar från viss medlems,eller att välja bort specifika medlemmars poster- man ska kunna sortera om sökresultat genom att klicka på kolumnrubriker- man ska få "hooverinfo" genom att hålla mus-markören över en uppgift- två sökknappar, en för 1 rad per forskare och en för alla rader- statistikknappVad gäller RGD återkommer jag till i särskild artikel här intill

RGD ­ Rikstäckande Genealogisk Databas

Er redaktör prövade själv detta verktyg i samband med resan till årsmötet för DIS iLinköping.Adressen är:http://rgd.eit.lth.se:8085Denna server finns hos Lunds Universitet, och det är för att projeketet i samarbetemed Lunds universitet beviljats ett utvecklingsstöd genom Internetfonden förframtagning av programvara för delar av RGD-projektet.Man kan logga in på den här sidan som gäst (id = guest; inget lösenord). Väl därkan man ladda upp en egen GEDCOM-fil, och låta servern sköta kontrollerna avdensamma. I huvudsak får man som resultat tre filer, en presonnamnsfil, enortnamnsfil och en med förslag på dubbletter, samt en checklista för övrigt.Vid min egen körning, så fick jag en hel del "tips" om vad som behöver rättas upp imitt utdrag (dvs i min databas) !Inte minst hittades ett trettiotal äkta dubbletter, som jag inte hittat vid alla tidigareförsök att använda olika program för att just "jaga" dubbletter.Men det tog mig ett antal timmars forskning för att kunna att de föreslagnadubbletterna var detta !Det finns även en "Alternativ dubblettkontroll" att köra in sin egen GEDCOM-fil i.Även denna har jag provat, men man får nog ut mest av denna rapport (mångasidor !!) om man sitter online, vilket jag inte haft tid till att göra (än).Om man låtit registrera sig själv hos projektet, så ska det finnas möjlighet att ävenmatcha sitt material med någon annan forskares material.

Släktforskarprogrammet Family HistorianEr redaktör är ofta nyfiken på andra program än DISGEN, som jag använder tillvardags, för att se om de kan ha något särskilt att erbjuda.Den här gången har jag tittat en del på Family Historian 6, ett program frånEngland.Med anledning av det sistnämnda, så kan man ana att det är byggt just förengelska förhållanden - och mycket riktigt finns det bara två språk att välja på(redan vid nedladdningen) - nämligen engelsk engelska eller amerikansk engelska !Enligt en jämförelse av släktforskarprogram på Wikipedia, så har det härprogrammet de flesta funktioner. Det enda som saknas enligt denna jämförelse ärforskingsstöd samt DNA-uppgiftsmöjlighet.

DIS-MITT NyttSidan 8

Själva anser de sig ha starkt stöd för bilder.Förutom själva programmet finns det tillgång till manual, dokumentation, hjälp-funktion samt därtill ett användargrupps-forum att ta hjälp av.Några fler funktioner att nämna är:- inbyggd internetsökning- inbyggd kartfunktion, där man kan få se vad en eller flera personer har förgeografiska placeringar utifrån händelser, och det i tidsordning (liknande Disgen)- en användbar jämför- och slåihop-funktion- en kraftfull fråge/sök-funktion- skapa egna händelsetyper- funktioner för att skapa hemsida (html) samt CD/DVD:er- släktskapsverktyg (hur är två personer släkt)- Unicode teckenuppsättning, inklusive accent-tecken- en kraftfull sök- och ersätt-funktion (som redaktören har saknat hos Disgen flera gånger)- ett stort urval av olika typer av rapporter och utdrag- mmVidare kan man generellt säga att drag- och släpp-funktionen fungerar i de flestalägen, samt att i listor (t ex av personer) så kan man enkelt filtrera på olikabegrepp.De huvudsakliga fönstertyperna är Projekt-fönstret, Fokus-fönstret (runt en individ),Egenskaps/Fakta-fönstret (som man kan välja att ha fristående) och käll-citatfönstret samt bildhanteringsfönstret. Vidare kan man välja vilken typ av"diagram" man vill kunna visa - t ex bara "centralfamiljen", eller timglas-varianten,eller anor eller stamtavla.Vid installationen medföljer en exempel-databas. Men det var enkelt att skapa ettnytt eget projekt ock däri ladda in en GEDCOM-fil. När jag testade att ladda upphela min egna databas i form av ett GEDCOM-utdrag, så försvann dock (somvankligt !?) en del information, men i huvudsak kom det mesta med. Vidinladdningen fick man loggning att titta på efteråt.Nedan visas ett antal skärmbilder ifrån min användning av programmet.Om det är någon av er som själv vill kolla mer på det här programmet, så finnsderas hemsida på:http://www.family-historian.co.ukDär kan man ladda ner en demoversion som gäller för 30 dagar. Annars är det ingabegränsningar att använda det under tiden.---I nästa nummer av DIS-Mitt tänker redaktören ta upp ett annat släktforskarprogram- som jag redan testat i parallell med Family Historian.

Nr 1 2015 Sidan 9

Själva anser de sig ha starkt stöd för bilder.Förutom själva programmet finns det tillgång till manual, dokumentation, hjälp-funktion samt därtill ett användargrupps-forum att ta hjälp av.Några fler funktioner att nämna är:- inbyggd internetsökning- inbyggd kartfunktion, där man kan få se vad en eller flera personer har förgeografiska placeringar utifrån händelser, och det i tidsordning (liknande Disgen)- en användbar jämför- och slåihop-funktion- en kraftfull fråge/sök-funktion- skapa egna händelsetyper- funktioner för att skapa hemsida (html) samt CD/DVD:er- släktskapsverktyg (hur är två personer släkt)- Unicode teckenuppsättning, inklusive accent-tecken- en kraftfull sök- och ersätt-funktion (som redaktören har saknat hos Disgen flera gånger)- ett stort urval av olika typer av rapporter och utdrag- mmVidare kan man generellt säga att drag- och släpp-funktionen fungerar i de flestalägen, samt att i listor (t ex av personer) så kan man enkelt filtrera på olikabegrepp.De huvudsakliga fönstertyperna är Projekt-fönstret, Fokus-fönstret (runt en individ),Egenskaps/Fakta-fönstret (som man kan välja att ha fristående) och käll-citatfönstret samt bildhanteringsfönstret. Vidare kan man välja vilken typ av"diagram" man vill kunna visa - t ex bara "centralfamiljen", eller timglas-varianten,eller anor eller stamtavla.Vid installationen medföljer en exempel-databas. Men det var enkelt att skapa ettnytt eget projekt ock däri ladda in en GEDCOM-fil. När jag testade att ladda upphela min egna databas i form av ett GEDCOM-utdrag, så försvann dock (somvankligt !?) en del information, men i huvudsak kom det mesta med. Vidinladdningen fick man loggning att titta på efteråt.Nedan visas ett antal skärmbilder ifrån min användning av programmet.Om det är någon av er som själv vill kolla mer på det här programmet, så finnsderas hemsida på:http://www.family-historian.co.ukDär kan man ladda ner en demoversion som gäller för 30 dagar. Annars är det ingabegränsningar att använda det under tiden.---I nästa nummer av DIS-Mitt tänker redaktören ta upp ett annat släktforskarprogram- som jag redan testat i parallell med Family Historian.

DIS-MITT NyttSidan 10

Sedan 2010 har Ånge kommun drivit ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kallatKulturarvsprojektet. I detta projekt har Ånge kommun varit projektägare medArbetsförmedlingen som huvudfinansiär och i nära samarbete med kommunenshembygdsföreningar samt med Riksarkivet MKC i Fränsta. Verksamheten har tillstor del innehållit inskanning av arkiverade pappersdokument och fotografier,material med stor historisk och kulturell betydelse för eftervärlden. Det har ävenhandlat om fotografering, registrering och indexering av gamla bevarade föremålsom finns sparade i våra hembygdsgårdar samt konvertering till digitala ljudfilerfrån bandade berättelser sparade på ljudkassetter.Projektet har levererat kulturarvsmaterial i digitalt format tillhembygdsföreningarna sparat på DVD-skivor och hårddiskar. Material kommer ävenatt levereras till Landsarkivet i Härnösand. Allt av projektet inskannat materialkommer också att förvaras av Ånge kommun. En varierande mängd av materialetkommer i olika sammanhang att exponeras för intresserade besökare och boendeinom Ånge kommun men även landsomfattande via Landsarkivet i Härnösand.Resultatet blir en allt ansenligare mängd material som då på ett smidigt och lättaresätt fler kan få tillgång till och därmed underlätta för framtida efterforskningar kringÅnge kommuns kulturhistoria. I samband med just tillgängliggörandet kan nämnasplaner på att i projektet inleda ett nära samarbete med Naturum i Borgsjö. Tankenär att där, inför alla intresserade besökare som till exempel våra långväga turistereller återvändande utflyttade före detta kommuninnevånare, attraktivt exponeraintressant historiskt material. Projektet ser biblioteket i Ånge och Naturum i Borgsjösom tänkbara informationscentra i kommunen där det inskannade materialetkonkret kan tillgängliggöras på plats.Kulturarvsprojektet fokuserar på värdet av det lokala kulturarvet där ofta en helt nyvärld öppnas för många och inte minst för yngre människor. Med modern tekniköppnas möjligheten för hembygdsföreningar och andra intresserade att exempelvisanordna forskarläger tack vare det material som digitaliserats. Ur materialet växerspännande historier fram som kommer att fungera som värdefulla inspirationskällorför kommande teaterföreställningar och events i historisk och nostalgisk anda.Ytterligare en positiv effekt är att allt material i digitaliserat format i sig självmarkant ökar i värde genom tillgängliggörandet och indexeringen eftersomefterfrågan därmed också ökar. Det är därmed också tänkbart att självatillgängliggörandet av Ånge kommuns kulturhistoria starkt kan bidra till att intressetför Ånge kommun i allmänhet ökar.1 Hembygdsskivora) Utgivna skivorBorgsjö hbf: Se förteckningen bilaga B. Obsservera att en del skivor också är förHaverö-Torp samt övriga socknar i Medelpad.Haverö hbf: En skiva om SA Palén samt en om fastighetsägare.

Tillgängliggörande ­ en rapport utifrån Ånge kommuns projektKulturarvsprojektet

DIS-MITT NyttSidan 11

Sedan 2010 har Ånge kommun drivit ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kallatKulturarvsprojektet. I detta projekt har Ånge kommun varit projektägare medArbetsförmedlingen som huvudfinansiär och i nära samarbete med kommunenshembygdsföreningar samt med Riksarkivet MKC i Fränsta. Verksamheten har tillstor del innehållit inskanning av arkiverade pappersdokument och fotografier,material med stor historisk och kulturell betydelse för eftervärlden. Det har ävenhandlat om fotografering, registrering och indexering av gamla bevarade föremålsom finns sparade i våra hembygdsgårdar samt konvertering till digitala ljudfilerfrån bandade berättelser sparade på ljudkassetter.Projektet har levererat kulturarvsmaterial i digitalt format tillhembygdsföreningarna sparat på DVD-skivor och hårddiskar. Material kommer ävenatt levereras till Landsarkivet i Härnösand. Allt av projektet inskannat materialkommer också att förvaras av Ånge kommun. En varierande mängd av materialetkommer i olika sammanhang att exponeras för intresserade besökare och boendeinom Ånge kommun men även landsomfattande via Landsarkivet i Härnösand.Resultatet blir en allt ansenligare mängd material som då på ett smidigt och lättaresätt fler kan få tillgång till och därmed underlätta för framtida efterforskningar kringÅnge kommuns kulturhistoria. I samband med just tillgängliggörandet kan nämnasplaner på att i projektet inleda ett nära samarbete med Naturum i Borgsjö. Tankenär att där, inför alla intresserade besökare som till exempel våra långväga turistereller återvändande utflyttade före detta kommuninnevånare, attraktivt exponeraintressant historiskt material. Projektet ser biblioteket i Ånge och Naturum i Borgsjösom tänkbara informationscentra i kommunen där det inskannade materialetkonkret kan tillgängliggöras på plats.Kulturarvsprojektet fokuserar på värdet av det lokala kulturarvet där ofta en helt nyvärld öppnas för många och inte minst för yngre människor. Med modern tekniköppnas möjligheten för hembygdsföreningar och andra intresserade att exempelvisanordna forskarläger tack vare det material som digitaliserats. Ur materialet växerspännande historier fram som kommer att fungera som värdefulla inspirationskällorför kommande teaterföreställningar och events i historisk och nostalgisk anda.Ytterligare en positiv effekt är att allt material i digitaliserat format i sig självmarkant ökar i värde genom tillgängliggörandet och indexeringen eftersomefterfrågan därmed också ökar. Det är därmed också tänkbart att självatillgängliggörandet av Ånge kommuns kulturhistoria starkt kan bidra till att intressetför Ånge kommun i allmänhet ökar.1 Hembygdsskivora) Utgivna skivorBorgsjö hbf: Se förteckningen bilaga B. Obsservera att en del skivor också är förHaverö-Torp samt övriga socknar i Medelpad.Haverö hbf: En skiva om SA Palén samt en om fastighetsägare.

Tillgängliggörande ­ en rapport utifrån Ånge kommuns projektKulturarvsprojektetb) Kommande skivorBorgsjö hbf: Antagligen skolskivorHaverö o Torps hbf: Oklart vilka planer som finns.2 Länskulturarvsportalen, administreras av länsmuseethttp://www.kulturarvvasternorrland.se/samlingar.aspxa) Fotografier: Kommunen har skrivit avtal med Länsmuseet om att lägga ut defotografier som projektet har skannat. Sökmotorn är inte tillfredsställande.b) Västernorrlandslitteratur: Mycket litteratur har skannats av projektet. Särskilthembygdslitteratur bör läggas ut på länsportalen.c) Domböcker för Medelpad: Tyvärr saknas originaldomböcker efter 1736 på grundav Sundsvalls brand 1888. Skanning och utläggning pågår. Fotografering avrenoverade domböcker håller på att starta. - Tyvärr har många svårt för att kunnaläsa den gamla skrivstilen. På sikt är det tänkt att läsarna ska bjudas in till attindexera domarna (se domböckerna för Ljustorps socken).d) Bouppteckningar för Medelpad: Arkivexemplaren som normalt skulle finnas pålandsarkivet har i stor utsträckning förstörts genom Sundsvalls brand 1888.Originalexemplaren ska finnas ute i gårdarna och har i stor utsträckning skannatsav. Bouppteckningarna har börjat läggas ut på länsportalen.3 Bygdeband, ägs av hembygdsrörelsen (genom SHF)http://www.bygdeband.se/Varje hembygdsförening har möjlighet att lägga in material knutet till plats (by)eller person. SHF har haft stora problem med att utveckla sajten men denna börjarnu på att kunna användas. Av hembygdsföreningarna i kommunen är det baraBorgsjö som har börjat använda bygdeband.4 Utlåning m m hos biblioteketÅnge kommunbibliotek i Ånge är en bra resurs för tillgängliggörande. Ett särskiltutrymme för detta bör anpassas. Det här bör i första hand kunna tillhandahållas:a) Gårdsarkiv: Skivor, bör på sikt konverteras till pdfb) Byarkiv: Skivor, konverterade till pdfc) Ljudarkiv: Konverterade till MP3/4d) Terminalåtkomst till länskulturavsportalen och bygdeband5 Stöd åt besöksnäringen (Naturum)Länsstyrelsen arbetar kraftfullt med att utveckla besöksnäringen.Ett led i detta är att göra Naturum ännu bättre.a) Var bodde min släkting?: Det finns stor erfarenhet av hemvändande ättlingar tillanor i de tre socknarna. Den fråga som dessa främst vill ha svar på är hur de skakunna besöka stamgården. Det kommer att krävas en hel del arbete och utvecklingför att detta ska ordnas. Projektet har tagit fram grunduppgifter. Det som återstårär främst att konstruera ett system som är operativt.

DIS-MITT NyttSidan 12

Annons

Avisering av DIS­Mitt NyttUnder ett antal år vid det här laget, så har vi använt oss av epost-adresser, som nisjälva särskilt lämnat in till DIS-MITT, för att skicka ut avisering om att nytt nummerav DIS-MITT Nytt finns att hämta på hemsidan.Numera använder vi oss istället av avisering till alla de epost-adresser som finns ivårt medlemsregister, dvs i stort sett samtliga medlemmar inom DIS-MITT.Om nu någon av er skulle råka upptäcka att ni inte fått någon avisering till er epost-låda, så hör gärna av er till redaktören, eller någon annan i styrelsen, att något inteär som det borde vara, så får vi försöka rätta till detta.

Vad har ni för önskemål avseende utbildningar ?

Evenemang 2015

b) Terminalåtkomst till länskulturavsportalen och bygdeband: På Naturum bör finnasterminal och rådgivning för att kunna titta på de databaser som projektet hararbetat med.c) På Naturum bör säljas skivor och annat material som hembygdsföreningarna tarfram.d) Skyltning, geocashing: Projektet har tagit fram en hel del material som kananvändas för infoskyltar.6 Samarbete med skolanProjektet har tagit fram mycket material som kan användas som underlag förpresentationer hos skolan. Ivan Johnsons berättelser skulle t ex kunna presenterasgenom ”storytelling” och filmsnuttar.7 Andra tillängliggörandena) Studiecirklar: Studieförbunden bör få en genomgång om vilket material somprojektet har tagit fram.b) Uppsatser i tidningar och annan litteratur: Hembygdsintresserade bör tipsas omatt det finns ett omfattande material, t ex sockenstämmoprotokoll som kan varaunderlag i årsskrifter m m.

c) Forskarläger: Efter bykisteprojektet genomfördes två forskarläger, hos Haveröhbf och på Ålsta fhsk.-------------Denna plan för tillgängliggörande har upprättats avKarl-Ingvar Ångström på uppdrag av projektets styrgrupp.

Nr 1 2015 Sidan 13

Annons

Avisering av DIS­Mitt NyttUnder ett antal år vid det här laget, så har vi använt oss av epost-adresser, som nisjälva särskilt lämnat in till DIS-MITT, för att skicka ut avisering om att nytt nummerav DIS-MITT Nytt finns att hämta på hemsidan.Numera använder vi oss istället av avisering till alla de epost-adresser som finns ivårt medlemsregister, dvs i stort sett samtliga medlemmar inom DIS-MITT.Om nu någon av er skulle råka upptäcka att ni inte fått någon avisering till er epost-låda, så hör gärna av er till redaktören, eller någon annan i styrelsen, att något inteär som det borde vara, så får vi försöka rätta till detta.

Vad har ni för önskemål avseende utbildningar ?Vi från DIS-MITT:s sida, önskar få in era önskemål på vilka utbildningar ni önskarkunna gå på. Detta bör ha framgått av ett särskilt epost-utskick till er medlemmar.Det skulle underlätta vår planering av kurser, om vi vet hur många som ärintresserade av respektive kurs.Så skicka gärna in era önskemål om typ av kurs, tid och plats genom att svara pådetta utskickade mail, alternativt i ett mail till adressen info@dis-mitt.se !Till exempel - önskas det fler som vill gå kurs i Ljusdal eller Kramfors !Vi försöker ju få till Disgen-kurser på olika håll inom vårt verksamhetsområde. Vihar ännu inte fått ihop tillräckligt många anmälda, för att kunna starta upp kurserpå dessa platser.Ni som önskar få en kurs anordnad på någon annan ort än just ovan nämnda, ärnaturligtvis som sagt varmt välkomna med dessa önskemål !

Evenemang 2015Styrelsen har börjat planera för aktiviteter och evenemang under kommande året.Vi ber er därför att allteftersom hålla ögona på hemsidan ( ) -för att se när dessa blir av.

b) Terminalåtkomst till länskulturavsportalen och bygdeband: På Naturum bör finnasterminal och rådgivning för att kunna titta på de databaser som projektet hararbetat med.c) På Naturum bör säljas skivor och annat material som hembygdsföreningarna tarfram.d) Skyltning, geocashing: Projektet har tagit fram en hel del material som kananvändas för infoskyltar.6 Samarbete med skolanProjektet har tagit fram mycket material som kan användas som underlag förpresentationer hos skolan. Ivan Johnsons berättelser skulle t ex kunna presenterasgenom ”storytelling” och filmsnuttar.7 Andra tillängliggörandena) Studiecirklar: Studieförbunden bör få en genomgång om vilket material somprojektet har tagit fram.b) Uppsatser i tidningar och annan litteratur: Hembygdsintresserade bör tipsas omatt det finns ett omfattande material, t ex sockenstämmoprotokoll som kan varaunderlag i årsskrifter m m.

c) Forskarläger: Efter bykisteprojektet genomfördes två forskarläger, hos Haveröhbf och på Ålsta fhsk.-------------Denna plan för tillgängliggörande har upprättats avKarl-Ingvar Ångström på uppdrag av projektets styrgrupp.

Nr 1 2015 Sidan 14

Sundsvall 2015-03-31Ett nytt verksamhetsår har börjat och årsmötet är redan genomfört, den här gångenpå fyra olika platser med både ljud och röstkommunikation men med lokalaföredrag. Nästa steg i utvecklingen blir att ha ett gemensamt föredrag somförmedlas över Internet till alla deltagande orter.Målsättningen att bli över 1000 medlemmar lyckades med god marginal. Det gällernu att föreningen kan bibehålla medlemsantalet under detta verksamhetsår. Somdet ser ut för tillfället så är detta möjligt dock är det för närvarande cirka 10 % avmedlemmarna som inte har betalat årets medlemsavgift, men kanske är det i likhetmed mig själv så att inbetalningen är budgeterad vid ett senare tillfälle under året.Styrelsen vill rikta ett tack till alla de som blev medlemmar under senare delen av2014.Kursverksamhet har kommit igång på flera platser inom föreningens geografiskaområde men inom delar regionen behövs ytterligare anmälningar för att kunnastarta fler kurser. Under april månad kommer det i föreningens regi att utbildaspersoner för att möta den efterfrågan som finns vad gäller hantering av kartor iDisgen. Målsättningen är att till hösten kunna starta kurser som gällerkarthantering.Den nya versionen av Disgen är nu inne i testskedet men någon tidpunkt förlanseringen har ännu inte meddelats från de som utvecklar programmet.Föreningen räknar med att under hösten anordna tematräffar för att lära ut deförändringar som den nya versionen innehåller.Vårens arrangemang är i stort sett spikade men kom gärna med förslag på någottema som ni vill att vi skall ta upp för det finns fortfarande möjlighet att lägga inytterligare något arrangemang under maj månad.Styrelsen hoppas att ni skall finna något av vårens arrangemang vara värda ettbesök.Rolf LusthOrdförande i DIS-MITT

Ordföranden har ordet

DIS-MITT NyttSidan 15

DIS-MITT:s styrelse 2015Rolf Lusth ­ OrdförandeTimråTel: 060­57 91 33ordforande@dis­mitt.se

Bo Svartholm ­LedamotÖstersundTel: 063­442 86ledamot_5@dis­mitt.se

Jan Lilliesköld ­ Kassör,redaktörSundsvallTel: 060­53 63 59kassor@dis­mitt.seredaktor@dis­mitt.sePeter Johansson ­ LedamotÖrnsköldsvikTel: 0660­375567ledamot_6@dis­mitt.se

Marie­Louise Holm ­LedamotSundsvallTel: 060­152837ledamot_7@dis­mitt.se

Patrik Åslund ­SekreterareÖstersundTel: 072­5064574sekreterare@dis­mitt.se

Lars Åström ­ ViceOrdförandeSundsvallTel: 060­50 11 41v.ordforande@dis­mitt.se

Östen HändelLedamotBergbyledamot_10@dis­mitt.se

Ann­Katrine ÖstlingLedamotGävleledamot_8@dis­mitt.se

Sundsvall 2015-03-31Ett nytt verksamhetsår har börjat och årsmötet är redan genomfört, den här gångenpå fyra olika platser med både ljud och röstkommunikation men med lokalaföredrag. Nästa steg i utvecklingen blir att ha ett gemensamt föredrag somförmedlas över Internet till alla deltagande orter.Målsättningen att bli över 1000 medlemmar lyckades med god marginal. Det gällernu att föreningen kan bibehålla medlemsantalet under detta verksamhetsår. Somdet ser ut för tillfället så är detta möjligt dock är det för närvarande cirka 10 % avmedlemmarna som inte har betalat årets medlemsavgift, men kanske är det i likhetmed mig själv så att inbetalningen är budgeterad vid ett senare tillfälle under året.Styrelsen vill rikta ett tack till alla de som blev medlemmar under senare delen av2014.Kursverksamhet har kommit igång på flera platser inom föreningens geografiskaområde men inom delar regionen behövs ytterligare anmälningar för att kunnastarta fler kurser. Under april månad kommer det i föreningens regi att utbildaspersoner för att möta den efterfrågan som finns vad gäller hantering av kartor iDisgen. Målsättningen är att till hösten kunna starta kurser som gällerkarthantering.Den nya versionen av Disgen är nu inne i testskedet men någon tidpunkt förlanseringen har ännu inte meddelats från de som utvecklar programmet.Föreningen räknar med att under hösten anordna tematräffar för att lära ut deförändringar som den nya versionen innehåller.Vårens arrangemang är i stort sett spikade men kom gärna med förslag på någottema som ni vill att vi skall ta upp för det finns fortfarande möjlighet att lägga inytterligare något arrangemang under maj månad.Styrelsen hoppas att ni skall finna något av vårens arrangemang vara värda ettbesök.Rolf LusthOrdförande i DIS-MITT

Ordföranden har ordet

Lennart BonnevierLedamotBollnäsledamot_9@dis­mitt.se

Tony RödinLedamotBollnäsledamot_11@dis­mitt.se

DIS-MITT NYTT kommer ut4 gångerom året och är DIS-MITT:s(Datorhjälp iSläktforskningen XYZ län),medlemstidning.Ansvarig utgivare ochtillika ordförande:Rolf Lusthmail: ordforande@dis-mitt.seRedaktör: Jan Lilliesköldmail: redaktor@dis-mitt.seFöreningen DIS-MITTc/o LilliesköldJohannedalsv 150863 37 SUNDSVALLPlusgiro 620 19 15-3Org.nr 889201-9814Har du material du vill hamed i tidningen?Skicka in material via e-mail;redaktor@dis-mitt.seVi förbehåller oss rätten attredigera insändabidrag. Det är inte tillåtetatt använda text ochbild utan tillåtelse ellertydlig källangivelse.Nästa nummer utkommerinnan sommaren 2015.Manusstop är den 1 juni.Håll koll på vår hemsida![http://www.dis-mitt.se]

Faddrar inom XYZ­länPc/Disgen­faddrarClaes Embäck Tel: 026­19 25 00E­post: cou@tele2.seTony Rödin Tel: 070­350 63 04E­post: tony.rodin@gmail.comBodil Orremo Tel: 063­446 66E­post: bodil.orremo@bredband.netStaffan Bodén Tel: 0650­56 14 17E­post: staffan.boden@wtnord.netArne Bixo Tel: 0691­305 02E­post: arne.bixo.dis@telia.comJoacim Söderström Tel: 060­15 50 30E­post: joacim.h.soderstrom@telia.comÖrjan Öberg Tel: 0611­221 88E­post: orjan@bakskuru.sePeter Johansson Tel: 0660­37 55 67eller 070­564 88 59E­post: peter.johansson­oer@telia.comLennart Näslund Tel: 0660­37 21 09E­post: lennart@hsn.nuMin Släkt­faddrarBo Svartholm Tel: 063­442 86E­post: bo.svartholm@gmail.comReunion/Mac­faddrarGunilla Hermander Tel: 0650­941 88E­post: macnilla@telia.comMicael Olsson E­post: micael.olsson@itare.seKerstin Farm Tel: 070­177 01 11E­post: kerstin@farm.se

DISBYT­ombudBernth Lindfors Tel: 060­315 24E­post: disbyt@dis­mitt.se