Distriktssköterskans erfarenhet av Senior Alert i hemsjukvården

- En kvalitativ studie

District nurse experience of Senior Alert in home care

Inger Malmstedt & Louise Rudenstam

Fakulteten för Hälsa, Natur- och Teknikvetenskap

Specialistutbildning distriktssköterska

Avancerad nivå, 15 hp

Handledare: Anna Nordin

Examinator: Kaisa Bjuresäter

2017-02-09

Sammanfattning

Titel: Distriktssköterskans erfarenhet av Senior Alert i hemsjukvården

Fakultet: Hälsa, Natur- och Teknikvetenskap, Karlstads universitet

Kurs: Examensarbete med inriktning mot distriktssköterskans verksamhetsområde, 15 hp

Författare: Inger Malmstedt och Louise Rudenstam

Handledare: Anna Nordin

Examinerande lärare: Kaisa Bjuresäter

Sidor:30

Datum: Februari 2017

Nyckelord: Distriktssköterska, Hemsjukvården, Nationella Kvalitetsregister, Senior Alert.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar och allt fler kommer behöva sjukvårdande insatser

i hemmet. Distriktssköterskan är en av flera vårdprofessioner som arbetar i hemsjukvården

och ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det finns flera kvalitetsregister som är

utvecklade för att användas i det hälsoförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården.

Senior Alert är ett av kvalitetsregistren som är användbart hjälpmedel i hälsoförebyggande

arbetet. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av Senior Alert och dess nytta

inom förebyggande hälsoarbete i kommunala hemsjukvården. Metod: I studien användes

kvalitativ innehållsanalys utifrån beskrivning av Elo & Kyngäs. Datainsamlingen utfördes

genom semistrukturerade frågor och intervjuer gjordes på tretton distriktssköterskor inom

den kommunala hemsjukvården i åtta kommuner i Sverige. Vid analysen av materialet

användes induktiv innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom, och stor

betydelse och sex underkategorier. Konklusion: Deltagarna hade varierande erfarenhet av

kvalitetsregistret Senior Alert. Det var svårt att få till implementering av kvalitetsregistret.

Abstract

Title: District nurse experience of Senior Alert in home care

Faculty: Healht, Natural and Engineering Sciences, Karlstads university

Course: Degree project district nurse business, 15 credits

Authors: Inger Malmstedt and Louise Rudenstam

Supervisor: Anna Nordin

Examining teacher: Kaisa Bjuresäter

Pages: 30

Date: February 2017

Keywords: Districtnurse, Community home care, Riskfactors, National Quality Senior Alert.

Background: The elderly population is increasing and their need of nursing care in their

homes is increasing too. The district nurse is one of several health care professionals who

works in the community home care, for health promotion and preventive healthcare. There

are several systems of registrations within the Swedish National Quality registers that is

developed for use in preventive healthcare with in the Swedish health care system. Senior

Alert is one of the quality registers and it is a useful tool in preventive healthcare work. The

aim: To investigate the district nurse's experience of Senior Alert and its use in preventive

health care in the community home care. Method: The study was based on the qualitative

content analysis as describes by Elo & Kyngäs. The collected data was gained through semi-

structured questions to thirteen district nurses in the municipal home care in eight

municapilities in Sweden. When analyzing the material inductive content analysis was used.

Results: Three main categories emerged and. six sub-categories emerged. Conclusion: The

participants had varied experience in the quality registred Senior Alert. It was difficult to get

to the implementation of the quality register.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION .......................................................................................................................................... 5

HEMSJUKVÅRD .................................................................................................................................................... 5 DISTRIKTSSKÖTERSKANS PROFESSION ................................................................................................................. 6 KVALITETSREGISTRET SENIOR ALERT ................................................................................................................. 7 BEDÖMNINGSINSTRUMENT .................................................................................................................................. 8 RISKFAKTORER HOS PATIENTER INOM HEMSJUKVÅRDEN ..................................................................................... 9 PROBLEMFORMULERING .................................................................................................................................... 10 SYFTE ................................................................................................................................................................ 10

METOD ........................................................................................................................................................ 10

DESIGN .............................................................................................................................................................. 10 UNDERSÖKNINGSGRUPP ..................................................................................................................................... 10 DATAINSAMLING ............................................................................................................................................... 11 DATAANALYS .................................................................................................................................................... 11

RESULTAT .................................................................................................................................................. 13

ARBETET MED KVALITETSREGISTRET SENIOR ALERT SOM VERKTYG ................................................................ 13 Implementeringen av Senior Alert inom hemsjukvården ............................................................................... 14 Känsligt att genomföra åtgärd i hemmet ....................................................................................................... 14

TEAMETS BETYDELSE I ARBETET MED KVALITETSREGISTRET SENIOR ALERT .................................................... 14 Arbetsterapeuter och sjukgymnasters är naturliga resurser i hemsjukvården .............................................. 15

TIDSPRESS OCH STRESS FÖRSVÅRAR ARBETET MED KVALITETSREGISTRET SENIOR ALERT................................ 15 Svårt att hinna med i en redan stressad arbetssituation ............................................................................... 15 Kvalitetsregistret Senior Alert innebär dubbeldokumentation ...................................................................... 16

DISKUSSION ............................................................................................................................................... 16

METODDISKUSSION ............................................................................................................................................ 18 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ................................................................................................................ 19 KONKLUSION ..................................................................................................................................................... 20

REFERENSLISTA ....................................................................................................................................... 21

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Bilaga 5

5

Introduktion

Behovet av sjukvårdande insatser i hemmet ökar allt eftersom Sveriges befolkning blir äldre.

Distriktssköterskans arbete i den kommunala hemsjukvården blir mer komplex och för att

undvika lidande hos patienten är det förebyggande hälsoarbetet av stor betydelse.

Distriktssköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och hemtjänstpersonalen är de

professioner som ska arbeta i team runt patienten för att öka kvalitén på det förebyggande

hälsoarbetet.

Hemsjukvård

Socialstyrelsen definierar hemsjukvården enligt följande citat:

“hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är

sammanhängande över tiden. “Åtgärder och insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgs

planering. Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhet och

dagverksamhet. Hemsjukvården ska skiljas från öppen vård” (Socialstyrelsen 2008, s. 14)

År 1992 genomfördes ädelreformen, en nationell reform som innebar att ansvarsfördelningen

av vård och omsorg mellan Sveriges landsting och kommuner skulle tydliggöras

(Socialstyrelsen 1996). Under ädelreformens genomförande var det viktigt att det skulle finnas

förutsättningar som gjorde det möjligt för landsting och kommuner att samverka

(Socialstyrelsen 2008; Socialdepartementet 2010). Förändringar som blev var att kommunerna

fick det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården i särskilda boende, serviceformer till

funktionshindrade, demensboenden, större delen av den slutna långtidssjukvården och en stor

del av hemsjukvården, samt dagverksamhet. Landstinget har kvar ansvaret för läkare för de

patienter som är kopplade till hemsjukvården i ordinärt boendet (Socialdepartementet 2010).

Idag har 289 (99,6 procent) av Sveriges kommuner ansvaret för hemsjukvården (Åberg et al.

2014). Landstinget har kvar viss avancerad hemsjukvård, t.ex. lasarett ansluten hemsjukvård

(Josefsson & Ljung 2010). Flera patienter har insatser från flera aktörer, t.ex. socialtjänsten och

hälso- och sjukvården. För att underlätta för patienten och personal samt säkra vården bör en

samordnad individuell plan (SIP) upprättas enligt socialtjänstlagen, 2001:453 och hälso- och

sjukvårdslagen, 1982:763. Kommunen och Landstinget är skyldiga att upprätta en SIP, men

detta kan enbart ske när patienten har gett ett samtycke. I en samordnad individuell plan ska det

framgå vilka insatser patienten behöver, vem som gör vad, vem som tar huvudansvar och om

några andra aktörer ska göra några åtgärden (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] 2016a).

Inom den kommunala hemsjukvården arbetar distriktssköterskor, övriga specialistutbildade

sjuksköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor, skötare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter

(Bökberg & Drevenhorn 2010). Det finns ett fåtal landsting i Sverige som har kvar den basala

hemsjukvården med utgångspunkt från vårdcentralen. Regionens hemsjukvård ansvarar för

avancerad hemsjukvård i hemmet (ASiH). Hemtjänstens organisation styrs utifrån

socialtjänstlagen och kan vara i kommunal eller privat regi. Resultatet blir att två olika

6

organisationer blir involverade i patientens hem (Socialstyrelsen 2008, 2010; Josefsson &

Ljung 2010).

Det är läkare eller behörig sjuksköterska som avgör om behovet av hälso-sjukvård i hemmet

finns. För att kunna göra bedömningen inleder man ett samarbete med att göra en frivillig

vårdplanering med efterföljande vårdplan. Rätten att ta emot vård i hemmet är inte tydligt, men

följer tröskelprincipen. Det innebär att en person med behov av hälso-och sjukvård, men inte

klarar av att ta sig till landstingets sjukvård, har rätt till vård i sitt hem (Åberg et al. 2014;

Socialdepartementet 2010).

Enligt Socialstyrelsen (2008) är 87 procent av personerna som har hemsjukvård över 65 år.

Hemsjukvården kommer i kontakt med många äldre med åldersrelaterade sjukdomar, t.ex. hjärt-

och kärlsjukdom, typ 2 diabetes och cancersjukdom (Nystrand 2006). Många av de äldre är

multisjuka och sårbara, vilket innebär en ökad risk, för fallskador, trycksår, malnutrition och

komplikationer av personens grundsjukdomar (Akner 2009).

Distriktssköterskans profession

International Council of Nurses (ICN 2012) beskriver fyra grundläggande etiska koder som

omfattar distriktssköterskans ansvarsområden, främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa

hälsa och lindra lidande (ICN 2012). Yrkestiteln distriktsköterska är reglerad och skyddad inom

hälso- och sjukvården (Distriktssköterskeföreningen [DSF] 2008). En distriktssköterska ska

arbeta hälsofrämjande utifrån ett etiskt och holistiskt förhållningssätt, arbetet ska utföras utifrån

vetenskap, beprövade erfarenheter samt utifrån gällande författningar och riktlinjer (DSF

2008). Distriktssköterskan har en specialistkompetens inom flera arbetsområden, bland annat

det förebyggande hälsoarbetet. Att skydda och främja hälsa till alla individer i samtliga åldrar

är en viktig del av förebyggande arbetet. Vid kroniska sjukdomar skall distriktssköterskan

förebygga onödigt lidande och/eller försämring av symtom och upprätthålla god livskvalitet för

personen (DSF 2008). I distriktssköterskans profession ingår det att leda, planera och ansvara

för utvecklingsarbete inom omvårdnaden och att arbeta självständigt och i multiprofessionellt

team. Distriktssköterskan ska kunna möta och vårda individer i alla åldrar utifrån deras

utvecklingsnivå och tillsammans med individen och dennes anhöriga planera och

samordna omvårdnad, behandling och rehabiliteringsinsatser utifrån den enskilda personen.

Distriktssköterskan kan vara verksam inom flera områden, dels primärvården, kommunala

hemsjukvården, skolhälsovården och barnhälsovården (DSF 2008).

Inom hemsjukvården ställs det höga kompetenskrav på distriktssköterskan, dels för att klara av

den allt mer komplexa omvårdnadssituation som finns hos patienter i hemmet.

I distriktssköterskans profession ingår det att kunna samverka med andra professioner som till

exempel arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef, biståndshandläggare och övrig vårdpersonal.

I den kommunala hälso-och sjukvården har distriktssköterskan ett stort ansvarsområde och i

omvårdnadsarbetet ingår det att vara arbetsledare. Inom hemsjukvården leder

distriktssköterskan omvårdnadsarbetet, hen bedömer, beslutar, sätter upp mål, planerar och

utför och delegerar omvårdnadsinterventioner. Distriktssköterskan ska i den verksamhet hen

arbetar inom vara med i kvalitetsutveckling och effektivisering (Josefsson & Ljung 2010).

Distriktsköterskan har en handledande funktion för sjuksköterskestudenter och vårdpersonal i

hemtjänsten (DSF 2008).

7

Nationella Kvalitetsregister

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL 2016b) definitionen av Nationella Kvalitetsregister

är enligt följande:

”Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem,

insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Ett Nationellt

Kvalitetsregister kvalitetsgranskas och är certifierat av den Nationella Styrgruppen för

kvalitetsregister ” (SKL 2016b).

Sveriges första kvalitetsregister startade år 1975 av ortopedprofessor Göran Bauer och var

knäplastikregistret. Idag finns det 96 nationella kvalitetsregister som finansieras av staten och

sjukvården (SKL 2016c). Nationella kvalitetsregister innefattar sjukvård, äldrevård och

tandvård och har utformats av hälso- och sjukvårds professionerna på deras egna initiativ.

Nationellt kvalitetsregister utvecklas för att förbättra kvalitén på vården och att patienter i hela

Sverige ska få en enhetlig vård. Det finns fler registercentrum i Sverige som stödjer och

vägleder sjukvårdspersonal när nya nationella kvalitetsregister ska startas upp (SKL 2016b).

Enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) får inte ett kvalitetsregister användas som beslutstöd

eller underlag gällande den enskilda vården. Kvalitetsregister får enbart användas för

inhämtning av statistik och forskning inom hälso- och sjukvården (SFS 2008:355). Nationella

kvalitetsregister har stor betydelse i kvalitets- och förbättringsarbetet inom hälso- och

sjukvården genom att den data som är samlad går att mäta och användas i utvecklingsarbete.

Kvalitetsregister har stor betydelse för framtidens forskning och uppföljningsarbete inom flera

områden. Internationellt är Sverige pionjärer av upprättande av kvalitetsregister och idag finns

det över 25 procent inom specifika hälso- och sjukvårdsområden. Flera av registren har funnits

tillgängliga under många år och innehåller värdefulla data för framtiden (SKL 2016b; Larsson

et al. 2015).

Kvalitetsregistret Senior Alert

Kvalitetsregistret Senior Alert startade år 2008 av Region Jönköpings Län och är i första hand

till för personer som är över 65 år, men det går att registrera personer över 18 år (Socialstyrelsen

u.å). Syftet med kvalitetsregistret Senior Alert är att förebygga och förbättra hälsoarbetet och

registrera de bedömningar som föranleder risker samt de interventioner som vidtas (Vernersson

2016). Kvalitetsregistret Senior Alert stödjer vårdpersonalen i det förebyggande hälsoarbetet

inom riskområdena, undernäring, trycksår, fall och munhåls problem. Kvalitetsregistret Senior

Alert håller på att utvecklas och under år 2016 kommer riskbedömning gällande

inkontinens/blåsdysfunktion och rehabilitering även ingå. Detta innebär att Senior Alert blir ett

mer komplett kvalitetsregister utifrån riskområden som har stor påverkan på varandra (Senior

Alert 2016). Vid riskbedömning används standardiserade riskbedömningsinstrument som

vägledning för det hälsoförebyggande arbetet ska kunna planeras, genomföras, åtgärdas och

utvärderas (Edvinsson et al. 2015; Rom 2015).

Regeringen tillsammans med SKL startade ett projekt mellan 2010 - 2014, “Bättre liv för sjuka

äldre”. I projektet fanns en önskan om att utöka användningen av olika kvalitetsregister i

Sverige. Syftet var att förbättra, säkra och ge jämn kvalitet av vården i hela landet. Projektet

resulterade i att utöka kunskapen och användningen av Senior Alert. I stora delar av landet 2014

8

använde nästan alla kommuner och landsting detta kvalitetsregister (Rom 2015). Vårdprocessen

i arbetet med kvalitetsregistret Senior Alert illustreras i figur 1(Senior Alert 2016).

Figur 1. Bilden illustrerar kvalitetsregistret Senior Alerts vårdprocess.

Bedömningsinstrument

I kvalitetsregistret Senior Alert finns det olika förslag på validerade bedömningsinstrument för

riskbedömning gällande kvalitetsregister olika områden, fall, trycksår, undernäring och

munhälsa (Vernersson 2016).

Det finns olika bedömningsinstrument som distriktssköterskan kan använda sig av när det

föreligger fall risk. De är utvecklade och anpassade oavsett var personen befinner sig (Legrand

et al. 2015). Downton Fall Risk Index (DFRI) är ett instrument som används vid

fallriskbedömning där graderas riskfaktorer som sedan summeras (Lundin-Olsson & Fahlström

2010). DFRI är framtaget från början, med hänsyn till personer som bor på särskilt boende. Det

finns även instrument modifierade för bedömning av fallrisk inom primärvården och

akutsjukvården (Rosendahl et al. 2003).

Trycksårsprevention ska göras regelbundet inom hemsjukvården av omvårdnadspersonalen.

Modifierad Nortonskalan är ett bra bedömningsverktyg som kan användas i preventivt arbete

inom hemsjukvården (NPUAP-EPUAP 2009). Modifierad Nortonskala är ett bra komplement

till den kliniska bedömningen vid en riskbedömning av en person som riskerar utveckla trycksår

(Ek & Lindholm 2013a). annat alternativ eller komplement vid bedömning av trycksår är Risk

Assessment Pressure Ulcer Sore (RAPS).

Vid undernäring föreslår Senior Alert bedömningsverktyget, Mini Nutritional Assessment

(MNA). Detta är ett validerat bedömningsverktyg som är framtaget speciellt för att kunna

bedöma äldre. Det är ett verktyg tänkt till hälso-och sjukvårdspersonal som önskar göra en

bedömning av en patient, om det föreligger eller finns risk för undernäring (Rothenberg

2015, Vellas et al. 1999). En total Subjective Global Asessment (SGA) är en annan

bedömningsmetod Senior Alert föreslår för bedömning vid risk för undernäring. SGA är ett

verktyg som först framtogs eftersom bedömningen är enkel att utföras, genom att ta en anamnes

9

och göra en fysisk undersökning som sedan bedöms tillsammans med den personliga

uppfattningen (Faxen 2011).

Vid munhälsobedömning föreslår Senior Alert, Revised Oral Assessment Guide (ROAG).

ROAG används både inom äldrevården och cancervården och bedöms vara ett validerat

bedömningsverktyg. ROAG är ett bra bedömningsverktyg, men kan av omvårdnadspersonal

upplevas vara svårt att använda om de inte fått utbildning i hur munhälsobedömning ska utföras.

Patienter som inte kan bedöma sin egen munhälsa ska få hjälp med munhälsobedömning av

omvårdnadspersonal (Riberio et al. 2013; Paulsson et al. 2008).

Riskfaktorer hos patienter inom hemsjukvården

Fall är ett ökat folkhälsoproblem som orsakar både lidande och höga kostnader. Hos små barn

och äldre personer är fallrisk som störst (Lundin-Olsson & Fahlström 2010). År 2014 gjordes

punktprevelansmätning (PPM) i 196 kommuner i Sverige. Resultatet visade att 1668 äldre

personer (7,5 procent) hade fallit minst en gång de senaste två veckorna, totalt 2319 fall. 69,4

procent av personerna fick skador i samband med fallet, 55 procent av personerna ådrog sig

någon form av fraktur vid fallet (SKL 2015). Fallprevention är en viktig del i arbetet för

distriktsköterskan inom hemsjukvården och det krävs samverkan med fler professioner både

inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården (Lundin-Olsson & Fahlström 2010).

Trycksår är en skada i huden och underliggande vävnad, orsakade av nedsatt eller otillräcklig

genomblödning i aktuellt hudområde på grund av tryck, friktion eller i kombination av dessa

två (Lindholm 2012). Sedan 2013 har Sveriges kommuner gjort PPM av trycksår, genom Senior

Alert. Resultatet visade att förekomsten av trycksår hade reducerats i antal från 14,3 till 8,9

procent i kommunerna under perioden 2011–2014. Andelen av allvarliga skador har sjunkit

från 31,7 till 15,5 procent inom kommunerna (SKL 2015). Personer med nedsatt

allmäntillstånd eller med rörelseinskränkningar längre och kortare tid löper större risk att få

trycksår (Ek & Lindholm 2013b). Nyare mätning visar att trycksår är vanligare hos personer

som är i åldersgruppen över 80 år, av dem har närmare var femte patient trycksår (SKL 2015).

Trycksår klassificeras av European Pressure Ulcer Advisory Panel [EPUAP] i fyra kategorier,

Rodnad som inte bleknar vid tryck, Delhudsskada, Fullhudsskada och Djup fullhudsskada (The

European and US National Pressure Ulcer Advisory panels [NPUAP-EPUAP] 2009).

Undernäring är en vanlig riskfaktor inom hemsjukvården dels för att de äldre har nedsatt eller

dålig aptit. Faktorer som kan påverka är till exempel försämrad salivproduktion, sväljsvårighet,

svampinfektion, trasiga tänder, protes som inte är bra, lösa tänder, inga tänder eller infekterad

tunga och slemhinna i munnen. Hos personer med demensdiagnos, stroke, Parkinson, nedsatt

immunförsvar, personer som har många läkemedel och deprimerade personer finns en

ytterligare ökad risk för sämre munhälsa och undernäring (Wårdh 2007).

Oral ohälsa ökar hos personer som har oralmotoriska problem, mat och dryck kan bli kvar i

munhålan en lång tid när personen har svårt att svälja. Personer som får flera näringsdrycker

eller annat mellanmål har också ökad risk. Kognitiv svikt kan påverka munhälsan negativt

eftersom personen kan ha svårt att förstå vikten av god munhälsa. Motoriska och sensoriska

10

problem kan göra det svårt för personen att utföra god munvård. Personer med nedsatt

perceptionsnivå kan innebära svårighet att förstå när munhälsovården är bra (SKL 2014).

Problemformulering

Den äldre befolkningen i Sverige ökar och allt fler kommer behöva sjukvårdande insatser i

hemmet. Distriktssköterskan är en av flera vårdprofessioner som arbetar i hemsjukvården och

ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det finns flera kvalitetsregister som är

utvecklade för att användas i det hälsoförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården. Enligt

Edvinsson et al. (2015) hjälper kvalitetsregistret Senior Alert till att ge en kvalitet och säker

vård oberoende var personen är bosatt i landet, samt oavsett vilken vårdinrättning som utför

vården. I studien av Lannering et al. 2016 framkom det svårigheter för hemsjukvårdens

sjuksköterskor vid användandet av kvalitetsregistret Senior Alert. Det var svårt för dem att få

det stöd av hemtjänstpersonalen då åtgärder som patienten var i behov av skulle åtgärdas och

följas upp. Sjuksköterskorna i studien var också tidspressade när bedömningarna skulle utföras

(Lannering et al. 2016). Utifrån att den äldre befolkningen ökar, ökar även behovet av

sjukvårdande insatser i hemmet vill författarna undersöka om nationella kvalitetsregistret

Senior Alert är användbart hjälpmedel/verktyg inom den kommunala hemsjukvårdens

hälsoförebyggande arbete. Används det och gör någon nytta i distriktssköterskans

förebyggande arbetet?

Syfte

Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av kvalitetsregistret Senior

Alert och dess nytta inom förebyggande hälsoarbete i den kommunala hemsjukvården.

Metod

Design

För denna studie ansågs kvalitativ innehållsanalys utifrån beskrivning av Elo & Kyngäs (2008)

vara lämplig att användas. Intervjuer genomfördes med semistrukturerade frågor på tretton

stycken distriktssköterskor (Polit & Beck 2014). Kvalitativ innehållsanalys är en metod som är

lämplig inom kvalitativa studier, den beskrivs som en teknik och metod beroende vilken

analysmetod som används. Med kvalitativ innehållsanalys kan författarna fokusera på

informanternas erfarenhet utifrån syftet med studien (Elo & Kyngäs 2008). Fördelen med

kvalitativ forskningsmetod är att forskaren utifrån undersökningspersonerna försöker förstå ur

deras synvinkel och erfarenhet det som mest beskriver det undersökande fenomenet (Kvale &

Brinkmann 2009).

Undersökningsgrupp

Förfrågan om tillstånd (bilaga 1) att få genomföra studien skickades till verksamhetschefen

alternativt områdeschefen eller enhetschefen beroende på vem som hade beslutsfattningen. När

de beslutfattande cheferna givit sitt samtycke fick de skriva under samtyckeblanketten (bilaga

2). Efter att tillstånd givits hjälpte enhetscheferna till med mailadresser till de arbetsverksamma

11

distriktsköterskorna. Några av enhetscheferna pratade med sina anställda och gjorde en muntlig

förfrågan till dem. Författarna skickade förfrågan (bilaga 3) tillsammans med information om

studien via mail till de mailadresser som hade skickats till författarna. Därefter kontaktades

distriktssköterskorna som medgivit till att delta i studien, några via mail, några via telefon och

några muntligt för att bestämma tid och plats för intervjun. Innan intervjuerna startade fick

deltagarna skriva på samtyckeblanketten (bilaga 4).

Inklusionskriterierna var att deltagarna som skulle medverka i studien var utbildade

distriktssköterskor och arbetsverksamma inom den kommunala hemsjukvården.

Exlusionskriterierna var allmän utbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor med annan

specialistutbildning. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer (bilaga 5)

på tretton stycken distriktssköterskor i åtta kommuner i Sverige.

Datainsamling

Datainsamlingen till studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade

frågor ger möjlighet till öppna svar som ökar flexibiliteten i intervjun. Semistrukturerade frågor

har en viss struktur, men kan ge mer relevant information än strukturerade (Polit & Beck 2014).

En intervjuguide utformades med fem öppna frågor och två följdfrågor som författarna använde

under intervjun (Danielson, 2012). Vid samtliga intervjuer ställdes samma frågor till deltagarna

och tilläggsfrågorna användes då författarna önskade ett mer utvecklat svar på frågan. (Polit &

Beck 2014). Författarna utförde intervjuerna var för sig, den ena författaren gjorde åtta

intervjuer och den andra fem. Tio av intervjuerna genomfördes genom personliga besök och tre

via telefon. Den första intervjun var en pilotintervju för att prova om intervjuguiden var relevant

utifrån syftet med studien. Författarna ansåg att intervjuguiden inte behövde ändras och pilot

intervjun inkludera i studien (Danielson, 2012). Varje intervju spelades in och genomfördes

enskilt på den bestämda platsen och tog mellan fem och trettiofem minuter. Samtliga

undertecknade samtyckesblanketter lämnades till författarnas handledare för arkivering på

Karlstads universitet.

Dataanalys

Dataanalysen bearbetades enligt Elo & Kyngäs (2008) induktiv innehållsanalys. Vid induktiv

innehållsanalys skapas kategorier som beskriver fenomenet som skapar en ökad förståelse för

att ge kunskap. Vid kategoriseringen kommer forskaren fram till vilka kategorier som hör

samman. Den induktiva innehållsanalysens process beskrivs i tre steg: förberedelse,

organisering och rapportering av resultatet (Elo & Kyngäs 2008). Elo & Kyngäs (2008)

beskriver att under förberedelsefasen av materialet är det bra om forskaren ställer sig frågor

som: Vad sägs och händer? När och var hände det?

Författarna började med förberedelsefasen att analysera materialet utifrån syftet med studien.

Det transkriberade materialet lästes igenom flera gånger för att författarna skulle kunna få en

helhetsbild av materialet. I organiseringsfasen skrev författarna noteringar på sidan om i texten.

Den så kallade öppna kodningen görs för att kunna se likheter och skillnader i materialet (Elo

& Kyngäs 2008). Vid efterföljande moment av kodningen gjordes en gruppering av koderna

som sedan kategoriserades enligt Elo & Kyngäs (2008). Författarna plockade ut väsentliga citat

som lades in i en egenkonstruerad mall. Författarna gick sedan igenom mallen och

kategoriserade citat med liknande innehåll som bildade underkategorier. Efter ytterligare

analysprocess bildade huvudkategorier enheter som representerar resultatet av materialet (Elo

12

& Kyngäs 2008). Analysprocessen ledde till tre huvudkategorier och sex underkategorier som

presenteras i resultatet.

Forskningsetiska överväganden

I Sverige regleras forskningsetik i, Lag om etikprövning av forskning som avser människor

(SFS 2003; 2008) och Personuppgiftslagen (SFS 1998:2004). Forskningsetik innebär att göra

ett etiskt övervägande, både inför och under examensarbetets gång. I riktlinjerna för

examensarbete i omvårdnad från Karlstads universitet står det; att studier på avancerad nivå

oftast inte prövas enligt etikprövnings lagen. Det innebär inte att forskarna kan frångå

forskningsetik, utan studierna ska bedrivas utifrån etiska acceptabla och trygga former. Under

examensarbetets gång ska författarna ständigt reflektera över sina tankar och värderingar,

eftersom det inte alltid går att förutspå etiska situationer. Författarna behöver ha kunskap om

riktlinjer som riksdagen, regeringen och forskarsamhället har utformat (Kjellström 2012).

Under studien följde författarna de etiska principerna till deltagarna och beaktade under

processens gång, information, samtycke, säkerhet och konfidentialitet (ICN 2012).

Konfidentialitet betyder att författarna har ett ansvar att ta hänsyn till personens integritet och

att några av deras uppgifter ska få vara privata (Kjellström 2012). Författarna visade deltagarna

hänsyn till deras självbestämmanderätt, göra gott och inte skada dem genom att de själva efter

information fick bestämma om de ville delta i studien, att de kunde hoppa av närsomhelst under

studiens gång. Deltagarna fick information om vad intervjun skulle användas till och vilket som

var syftet samt att det inspelade materialet var sekretessbelagt (ICN 2012).

13

Resultat

I analysen framkom tre huvudkategorier och sex underkategorier utifrån distriktssköterskans

erfarenhet av senior alert och dess nytta inom förebyggande hälsoarbetet i den kommunala

hemsjukvården. Huvudkategorierna och underkategorierna illustreras i Figur 2.

Figur 2. Illusion av resultatets huvudkategorier och underkategorier.

Arbetet med kvalitetsregistret Senior Alert som verktyg

Distriktssköterskorna betonade att de tyckte kvalitetsregistret Senior Alert var ett bra verktyg i

det förebyggande hälsoarbetet, även om kvalitetsregistret inte användes i sin helhet. Det

framkom att kvalitetsregistret var bra i förebyggande arbetet eftersom det blev tydligt då det

förekom fallrisk och undernäring hos patienterna. Distriktssköterskorna fick förslag på åtgärder

då det förekom risk som de kunde använda sig av direkt. Distriktssköterskorna ansåg att

kvalitetsregistrets webbsida innehöll flera fördelar, dels fick de ett uppföljningsdatum då

poängen registrerats på webbsidan som de kunde planera in direkt i sin tidbok. De kunde ta del

av webbsidans fördjupade länkar som både innehöll bilder och text. Distriktssköterskorna

betonade hur viktigt det var med patientens integritet vid registrering på kvalitetsregistrets

webbsida och vid utförande av de aktuella åtgärderna.

“det kan vara ett bra verktyg att använda...om man använder det på rätt sätt…”(ip8)

Arbete med kvalitetsregistret Senior Alert som verktyg

Implementeringen av Senior Alert inom hemsjukvården

Känsligt att genomföra åtgärd i hemmet

Teamets betydelse i arbetet med kvalitetsregistret Senior Alert

Samarbetet med hemtjänstpersonalen är av stor betydelse

Arbetsterapeuter och sjukgymnasters är naturliga resurser i hemsjukvården

Tidspress och stress försvårar arbetet med kvalitetsregistret Senior Alert

Svårt att hinna med i en redan stressad arbetssituation

Kvalitetsregistret Senior Alert innebär dubbeldokumentation

14

Implementeringen av Senior Alert inom hemsjukvården

Distriktssköterskorna betonade att implementeringen av kvalitetsregistret var svårt i

hemsjukvårdens arbete, det ansågs inte vara utformat för hemsjukvården utan mer för särskilt

boende. Chefens delaktighet, engagemang och stöttning hade en betydande betydelse vid

implementeringen eftersom en del distriktssköterskor beskrev att de förlorade drivkraften om

de inte fick stöd av chefen. Distriktssköterskorna uttryckte att projektet med kvalitetsregistret

Senior Alert avtog om inte chefen var delaktig under hela implementeringsprocessen.

Distriktssköterskorna ansåg att vid implementering av kvalitetsregistret krävdes ett gott och

nära samarbete med andra professioner runt patienten och att alla samarbetspartner hade fått

utbildning i kvalitetssystemet.

“Jag tycker väl inte att det fungerar jättebra i hemsjukvården om man skall tänka

förebyggande, det är vad ska man säga lite trubbigt…”(ip5)

Känsligt att genomföra åtgärd i hemmet

Patientens självbestämmanderätt betonades av distriktssköterskorna i arbetet med

kvalitetsregistret och innan riskbedömningarna kunde registreras på webbsidan var patientens

samtycke tvunget att inhämtas. Distriktssköterskorna uppgav att de flesta patienter som

tillfrågades tackade ja till deltagandet, bara de fick ordentlig information om innebörden av

kvalitetsregistret. Distriktssköterskorna berättade att det var svårare med besök i patientens

egna hem än om de till exempel bor på särskilt boende eftersom de ansåg att känslan av att vara

gäst är högre inom hemsjukvården än om patienten skulle bo i ett särskilt boende.

Distriktssköterskorna betonade att patienten hade stor integritet i sitt hem och det var svårt och

känsligt när de skulle motivera utifrån de åtgärdsförslag när det förekom fallrisk. Vid

rekommendationer av borttagande av mattor och förflyttning av möbler i patientens hem

betonade distriktssköterskorna som extra svårt.

“sen är det att man måste få med patienten… man kan inte bara säga att nu måste vi ta bort

dom här mattorna och vi ändrar det här och det här” (ip12)

Teamets betydelse i arbetet med kvalitetsregistret Senior Alert

Distriktssköterskorna betonade hur viktigt det var med teamarbete i det förebyggande arbetet.

Utan gott samarbete med hemtjänstpersonalen, arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom den

kommunala hemsjukvården ansågs det omöjligt att arbeta med kvalitetsregister.

Distriktssköterskorna beskrev svårigheter med att finna lösningar för teamträffar då

bedömningarna skulle tittas igenom och åtgärder och fördelning av åtgärder skulle utföras.

Hemtjänstens personal utförde bedömningar i några kommuner, men distriktssköterskor

upplevde det som risk eftersom det kunde gå lång tid innan teamet kunde träffas och gå igenom

bedömningarna och bestämma och fördela åtgärder.

15

Samarbetet med hemtjänstpersonalen är av stor betydelse

Personalen inom hemtjänsten ansågs i hög grad av distriktssköterskorna ha en betydelsefull roll

för patientens omvårdnad i hemmet eftersom de oftast arbetar närmast patienten.

Distriktssköterskorna beskrev att hemtjänstpersonalen är de som känner patienten bäst och ser

när någon förändring sker i deras hälsotillstånd. Hemtjänstpersonalen var de som såg hur

patienten åt och om patienten blivit mer ostadig eller om förstadier till trycksår förelåg.

Distriktssköterskorna önskade att kontaktpersonen i hemtjänsten och hen själv gemensamt

gjorde hembesök under patientens första tid som hemsjukvårdspatient och att de sedan

gemensamt utföra bedömningar i det förebyggande arbetet till kvalitetsregistret.

“omvårdnadspersonalen ser ju många andra saker som inte vi ser för dom är ju så nära”(ip11)

Arbetsterapeuter och sjukgymnasters är naturliga resurser i hemsjukvården

Distriktssköterskorna beskrev arbetsterapeuter och sjukgymnaster som naturliga samarbetande

professioner i förebyggande hälsoarbetet i hemsjukvården. Professionerna ansågs ha en

betydande roll vid det förebyggande arbetet gällande fallprevention. Samarbetet med

arbetsterapeuter och sjukgymnaster sågs av distriktssköterskorna som positivt och lärorikt.

Distriktssköterskorna beskrev att de fick stöd i sina beslut tillsammans med arbetsterapeuter

och sjukgymnaster.

”…man kan ta till hjälp arbetsterapeuter och sjukgymnaster…va gör ni åt vad gör jag och hur

ska vi ihop göra nånting åt det här… att man inte bara…kör sitt egna race…”(ip6)

Tidspress och stress försvårar arbetet med kvalitetsregistret Senior Alert

Distriktssköterskorna beskrev i hög grad kvalitetsregister som tidskrävande och det var en

utmaning att hitta tiden till att arbeta med kvalitetsregistret. Distriktssköterskorna ansåg att

deras redan ansträngda arbetssituation blev ytterligare belastad med arbetet av kvalitetsregistret

vilket resulterade i att de inte fick ihop tiden. Distriktssköterskorna påpekade att registreringar

på kvalitetsregistrets webbsida innebar dubbeldokumentation för dem.

Svårt att hinna med i en redan stressad arbetssituation

Stressig arbetssituation var en bidragande orsak till att distriktssköterskorna inte använde sig av

kvalitetsregistret Senior Alert i sin helhet, även om de tyckte det var ett bra verktyg i det

förebyggande arbetet. De beskrev att arbetssituationen upplevs som stressande och att de inte

hann med ytterligare arbetsuppgifter. Det uppgavs flera olika stressfaktorer som ledde till en

ohållbar arbetssituation. Stressfaktorer som påverkade arbetet med kvalitetsregistret Senior

Alert var överbelastning av arbetsuppgifter. ohållbara arbetsrutiner, svårt att få till gruppträffar

samt många olika hemtjänstgrupper som distriktssköterskorna arbeta emot.

Distriktssköterskorna uppgav att de kände sig pressade när deras verksamheter gavs deadline

16

på att registrera vårdtagarna i kvalitetsregistret. Detta innebar att de fick arbeta övertid för att

hinna med registreringarna.

” …det är ingen som vill jobba med det nu…för att det inte finns tid… Alla är så himla hårt

pressade…”(ip10)

Kvalitetsregistret Senior Alert innebär dubbeldokumentation

Kvalitetsregistret Senior Alerts webbsida upplevdes av flera distriktssköterskor som tydligt, lätt

att dokumentera i och strukturerat. En nackdel var att de är tvingade till dubbeldokumentation

eftersom de även måste dokumentera i sitt egna journalsystem. Distriktssköterskorna önskade

i sitt egna journalsystem en liknande dokumentationsmall eftersom den ansågs vara enkel att

dokumentera bedömningens resultat i. För att komma ifrån dubbeldokumentation användes inte

kvalitetsregistret Senior Alerts i sin helhet utan enbart de pappersmallar som finns tillgängliga.

”…Så jag hade nästan önskat att man hade det som journalsystem…att man hade det

upplägget. Men att det fanns utrymme för att göra dokumentation också…” (ip10)

Diskussion

Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av Senior Alert och dess

nytta inom det förebyggande hälsoarbete i hemsjukvården. Distriktssköterskan är en av flera

vårdprofessioner som jobbar inom den kommunala hemsjukvården och ska arbeta

hälsofrämjande och förebyggande. Resultatet i studien visar att deltagarna hade olika

erfarenhet av kvalitetsregistret Senior Alert i förebyggande hälsoarbete och det framkom

svårigheter med implementering inom den kommunala hemsjukvården. Distriktssköterskorna

ansåg att kvalitetsregistret inte var utformat för hemsjukvård och att det fanns en del brister i

systemet. Erfarenheten av arbetet med kvalitetsregistret var att det tog tid, det var svårt att få

till samarbetet med teamet och kvalitetsregistret innebar stress och dubbeldokumentation.

Distriktssköterskorna ansåg ändå att kvalitetsregistret var ett bra verktyg i det förebyggande

hälsoarbetet om det används på rätt sätt och att hela teamet arbetade med det.

Resultatdiskussion

Distriktssköterskorna uppgav implementeringen av kvalitetsregistret som problematiskt, även

om de såg nyttan med registret. Det krävdes planering och utbildning i systemet innan det kunde

användas och både hemtjänsten, arbetsterapeuten och sjukgymnasten ansågs ingå i teamet.

Chefens delaktighet och vilja ansågs vara en viktig del när kvalitetsregistret senior alert skulle

implementeras. I en studie beskrivs betydelsen av engagerad ledare i organisation under en

genomförandeprocess (Lannering et al. 2016; Rosengren et al. 2012). Distriktssköterskor

uppgav också betydelsen av delaktighet och vilja från cheferna i organisation vid

implementering av kvalitetsregistret. Avsaknad av tid till att arbeta med kvalitetsregistret

ansågs vara en viktig aspekt och hindrade både implementeringen av kvalitetsregistret och det

fortsatta användandet av registret. Även om distriktssköterskorna upplevde stora problem med

implementeringen av kvalitetsregistret ansåg distriktssköterskorna att det fanns en nytta med

kvalitetsregistret i det förebyggande hälsoarbetet i hemsjukvården. Lannering et al. (2016),

beskriver ett liknande resultat av nyttan med att använda sig av kvalitetsregister, det kan ses

17

som ett verktyg, redskap och ge ett stöd i arbetet, samt är bra att använda som checklista i det

förebyggande hälsoarbetet.

I denna studie påpekade distriktssköterskor hur viktigt det var att respektera patientens integritet

och självbestämmanderätt. Patientens självbestämmande och integritet skall respekteras enligt

patientdatalagen (SFS 2014:821) och 1 § i kapitel 4 beskriver att samtycke ska inhämtas innan

registrering får ske i kvalitetsregister. Flera av distriktssköterskorna upplevde det svårare med

besök i patientens egna hem, än om de till exempel bor på särskilt boende, eftersom känslan av

att vara gäst är högre inom hemsjukvården. Holmberg et al. (2012), beskriver i en studie om

vikten av autonomi och självbestämmanderätt inom hemsjukvården. Att få den information som

krävs för att ta ställning till ett eget beslut anses vara viktigt. Hemsjukvårdspatienter anser inte

att distriktssköterskan är gäst i deras hem utan de är hemma hos patienten för att utföra

interventioner. Konflikter kan uppstå om inte distriktssköterskan accepterar patientens

självbestämmanderätt (Holmberg et al. 2012). Distriktssköterskorna beskrev svårigheter vid

fallrisk hos patienter, då mattorna på golvet bedömdes vara en stor risk för fall. Enligt

patientdatalagen (SFS 2014;821), kapitel 5 ska vården utformas och genomföras i samråd med

vårdtagaren och hens anhöriga. Flera av de intervjuade distriktssköterskorna uppgav att de hade

en upplevelse av att integriteten till vårdtagaren hotades då de förebyggande interventioner

skulle sättas i verk i hemmet. Resultatet i studien visar att distriktssköterskorna i

hemsjukvården samarbetar med flera olika professioner. I den kommunala hemsjukvården

arbetar distriktssköterskor, övriga specialistutbildade sjuksköterskor, sjuksköterskor,

undersköterskor, skötare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter (Bökberg & Drevenhorn 2010). I

denna studie framkom det att distriktssköterskan upplevde teamarbetet som mycket viktigt i det

förebyggande hälsoarbetet. Avsaknad av gott samarbete med alla professioner inom den

kommunala hemsjukvården och hemtjänstpersonalen ansågs det omöjligt att arbeta med

kvalitetsregistret Senior Alert. I samarbetet med olika professioner såg distriktssköterskorna det

som en utmaning, då det var svårt att få till regelbundna träffar med hemtjänsten,

arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Enligt Hartgerik et al. (2014) är det flera faktorer som

påverkar teamarbete i vården mellan olika professioner. Lyckade teamarbeten handlar inte bara

om frekvensen på mötena och en god laganda, utan en viktig faktor är också hur många av

professioner som deltar på mötena (Hartgerik et al. 2014). Ett bra teamarbete och regelbundna

möten innebär för distriktssköterskan att hon kan planera omvårdnaden av patienten på ett

genomtänkt vis och med stöd från andra professioner. Teamarbete är också viktigt ur

lärandeperspektivet, teamet lär av varandra och förbättring sker i omvårdnadsarbetet

(Timmermanns et al. 2012). Hela teamets delaktighet har en stor betydelse i

implementeringsprocessen när något kvalitetsarbete ska starta (Rosengren 2012).

Distriktssköterskorna hade erfarenhet av kvalitetsregistret som tidskrävande, dels med

registreringarna på webbsidan och sedan dokumentation i deras egna journalsystem. Stressen

blev en belastning när avståndet till patienten var långt då bedömning skulle utföras och

arbetsuppgifter fick fördelas till kollegor som redan hade en tungt belastad arbetsbörda. I

studien av Sveinsdóttir et al. (2005), framkom det att sjuksköterskor som arbetar utanför

sjukhusmiljö upplever högre grad av stress, än de som arbetar på ett sjukhus. Chefer som inte

stödjer och är delaktiga samt begränsade resurser ökar arbetsrelaterad stress hos

distriktssköterskor. Bristen på tid hos sjuksköterskor kan påverka kvaliteten på vården och kan

medföra risker både på det personliga och organisatoriska planet (Wallerstedt et al. 2007).

Deltagarna uppgav att kvalitetsregistret var bra och det ansågs av distriktssköterskorna öka

kvaliteten på vården, men att det tog mycket av deras tid.

Resultatet i denna studien visade att dokumentation tog mycket tid eftersom det blev

dubbeldokumentation för distriktssköterskorna. Dels var de tvungna att fylla i alla uppgifter på

kvalitetsregisters webbsida och sedan dokumentera resultatet i patientjournalen. Enligt

18

patientdatalagen (SFS 2008:355) är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldiga att dokumentera i

patientens journal. Det fanns enheter som hade valt bort kvalitetsregistrets webbsida för att

komma ifrån den dubbeldokumentation som blev för dem. En nackdel för distriktssköterskorna

var att de gick miste om kvalitetsregistrets webbsida och då kom de inte åt länkar som skulle

vara till hjälp för dem i deras arbete. Webbsidan innehöll bra bilder att titta på, bland annat inför

munvårdsbedömning. Enligt SKL (2016d) framkom det att registreringarna av kvalitetsregistret

Senior Alert på kommunnivå är ganska låg över hela landet. Detta styrker även denna studie,

deltagarna hade erfarenhet av kvalitetsregistret senior alert men användandet i sin helhet i

omvårdnadsarbetet var varierande

Metoddiskussion

Författarna har gjort en studie med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2008).

Författarna ansåg att kvalitativ innehållsanalys var mest lämplig att använda eftersom den är

användbar vid omvårdnadsforskning när människors erfarenhet ska undersökas (Danielson

2012). Kvalitativ studie är lämplig både inom kvantitativa och kvalitativa studier (Elo &

Kyngäs 2008).

I en kvalitativ studie är det viktigt att bedöma trovärdigheten. Beskriver trovärdigheten utifrån

följande engelska termer, credibility, dependability, confirmability, transferability och

authenticity (Elo et al. 2014; Polit & Beck 2012).

Trovärdighet, credibility handlar om valet av analysmetod och hur väl forskarna har bearbetat

och gått igenom hela processen från syfte till resultat (Elo et al.2014; Danielson 2012). Denna

studie har gjorts under en begränsad tidsram som inneburit att författarna till viss grad pressats

under hela processen. Tidspress vid en forskningsstudie innebär en svaghet i studiens

trovärdighet eftersom en längre eller obegränsad tid kan skapa en ökad förståelse för

textmaterialet under analysprocessens gång (Elo & Kyngäs 2008). Trovärdigheten ökar då

forskarna har en självkännedom och kritiskt granskar sig själv under hela studieprocessen. En

annan viktig faktor för trovärdigheten i en studie är vilka datakällor som används (Elo et al

2014). Författarna hade till början en tydlig plan om vilka län och vilka kommuner som skulle

kontaktas och göra förfrågan om att få genomföra intervjuer på distriktssköterskor inom

hemsjukvården. Det visade sig vara svårt att hitta frivilliga deltagare och författarna fick utöka

förfrågningarna till flera kommuner inom samma Län. Avståndet till deltagarna ökade vilket

innebar en större tidspress på författarna. I mån om tid fick författarna genomföra tre av

intervjuerna via telefon. Det kan innebära att den djupa förståelsen för innehållet minskar

eftersom non-verbala kommunikationen är en viktig del och kan vara till nytta vid analysen

(Danielson 2012).

Pålitligheten, dependability handlar om datainsamlingens bärkraft under varje fas av

analysprocessen (Elo et al. 2014). Till datainsamlingen använde författarna en intervjuguide

med semistrukturerade öppna frågor med följdfrågor som: Vill du vidareutveckla? Kan du

beskriva närmare? Följdfrågorna användes vid alla intervjuer eftersom författarna önskade få

ett mer utvecklat svar. Författarna utförde intervjuerna enskilt eftersom avståndet mellan

författarna var långt. Det kan innebära en begränsning av pålitlighet i studien eftersom

författarna har olika erfarenheter av intervjuer. Pålitligheten förstärks när forskarna använder

sig av samma frågor till alla deltagare. Polit & Beck (2014), förklarar betydelsen av att hålla

sig neutral under pågående datainsamling och anpassa sig efter svaret. Det är en utmaning och

kräver en erfarenhet som författarna inte helt besitter. Därför uppstod några avvikande spontana

kommentarer från vår sida, som en respons på deltagarens svar. Författarnas bristande

erfarenhet av intervjuteknik är en svaghet men samtidigt anser inte författarna att

19

kommentarerna hade någon betydande inverkan på deltagarnas svar och på resultatet.

Transkribering utfördes ordagrant efter intervjuerna och lästes igenom flera gånger av båda

författarna. Intervjuerna lyssnades också igenom av båda författarna. Pålitligheten av studien

förstärktes ytterligare genom att analysen av materialet utfördes noggrant utifrån Elo & Kyngäs

(2008), mall för induktiv innehållsanalys. Författarna hade genom analysens gång en tät

kommunikation med varandra och genom det ökar studiens pålitlighet.

Objektivitet, confirmability handlar om författarnas förförståelse har en stor inverkan i en

kvalitativ studie och betydelse på studiens trovärdighet. Författare med begränsad erfarenhet

om temat som ska analyseras kan hindra en öppenhet som kan gynna forskningsprocessen (Polit

& Beck 2014). Författarna till denna studie hade lite olika erfarenhet av kvalitetsregistret Senior

Alert. Ingen av författarna hade erfarenheten av att arbeta med detta kvalitativa register, men

författarna skaffade sig kunskap om Senior Alert genom litteraturen. Båda författarna hade en

gemensam uppfattning av att Senior Alert var ett kvalitetsregister med mycket potential, men

som inte användes i någon stor utsträckning av den kommunala hemsjukvården. Båda

författarna är sjuksköterskor men med olika antal aktiva yrkesverksamma år inom vården. Båda

författarna genomför en vidareutbildning till distriktssköterska, båda är kvinnor och bor i olika

kommuner som tillhör olika regioner. Andra faktorer som kan påverka resultatet vid

analysprocessen är kvaliteten och hanteringen av materialet som används under intervjun. I

denna studie använde sig forskarna sig av ljudupptagare som fungerade väl i elva av tretton

intervjuer. Bristande erfarenhet av att spela in samtal över telefon resulterade i en delvis förstörd

ljudupptagning. Författaren som hade intervjuat hade skrivit stödord under intervjun och

mycket av det som sades upprepas senare under intervjun. Författarna bedömde materialet som

tillförlitligt och beslutade att materialet kunde användas i studien. Överförbarhet, transferability

stärks då innehållet av resultatet beskrivs utförligt och författarna plockar ut lämpliga citat från

materialet. Detta innebär att resultatet förstärks och visar sambandet i högre grad mellan

intervjumaterialet och resultatet. Citat som har stora betydelser för viktiga begrepp väljs ut.

Trovärdigheten i studien kan minska om författarna inte har analyserat intervjumaterialet

grundligt och tittat efter skillnader och likheter mellan de olika kategorierna (Elo et al. 2014).

Författarna har under överförbarheten utifrån den inlästa kunskapen noggrant vägt, jämfört och

tittat på skillnader och likheter vid överföringen till de olika huvudkategorierna och

underkategorierna.

Äktheten, authencity innebär den totala trovärdigheten i studien och författarna anser att

resultatet innehåller väl identifierade fenomen utifrån en noggrann beskrivning i studien (Elo

et al. 2014). Författarna har under analysprocessens gång kritiskt granskat sig själva utifrån

den förförståelse och erfarenhet som författarna besitter.

Förslag till fortsatt forskning

Studiens resultat kan vara användbart till framtida forskning för distriktssköterskans arbete

inom den kommunala hemsjukvården. En tanke till framtida forskning är att utveckla

kvalitetsregistret Senior Alert till mer användbart inom hemsjukvården. En annan viktig del är

fortsatt forskning hur distriktssköterskornas arbetsbelastning, teamarbete och journalsystem

kan utvecklas inom hemsjukvården. Det skulle också vara intressant med fortsatta studier om

andra professioners arbete och erfarenhet av kvalitetsregistret Senior Alert.

20

Konklusion

Resultatet visar att deltagarna hade erfarenhet av kvalitetsregistret Senior Alert, men deras

erfarenhet av arbetet med det var varierande. Det ansågs svårt att få det fungera i praktiken

oavsett om de var positiva eller negativa till kvalitetsregistret Senior Alert. Deltagarna kunde

se nyttan med användandet av kvalitetsregistret Senior Alert inom den kommunala

hemsjukvårdens förebyggande hälsoarbete arbete.

21

Referenslista

Akner, G. (2009). Analysis of multimorbidity in individual elderly nursing home residents.

Development of a multimorbidity matrix. Archives of Gerontology and Geriatrics, 49 (3),

413–419. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.archger.2008.12.009

Bökberg, I.& Drevenhorn, E. (2010). Omvårdnad av vuxna och äldre. I Drevenhorn, E (red.)

Hemsjukvård.1.uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 91–105.

Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad. uppl.1:5. Estonia: Studentlitteratur.s. 163–

173.

Distriktssköterskeföreningen [DSF] (2008). Kompetensbeskrivning: legitimerad sjuksköterska

med specialistsjuksköterska examen distriktssköterska.

file///C:/Downloads/kompetensbeskrivning_for_distriktsskoterskor.pdf [16.02.25]

Edvinsson, J., Nursing, B., Rahm, M., Trinks, A. & Höglund, P. (2015). Senior Alert: A

Quality Registry to Support a Standardized, Structured, and Systematic Preventive Care

Process for older Adults. Q Manage Health Care, 24 (2), 96–101.

Ek, A-C.& Lindholm, C. (2013a). Vårdhandboken. Modifierad Nortonskala.

Hälsouniversitetet, Linköping. http://www.vardhandboken.se/texter/trycksar/modifierad-

nortonskala/ [160 212]

Ek, A-C. & Lindholm, C (2013b). Förebyggande åtgärder[trycksår]. www.vårdhandboken.se

[16-04-10]

Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced

Nursing, 62 (1), 107–115. doi: 10,1111/j.1365–2648,2007,04569. x.

Elo, S., Kääriäinen., M, Kanste., O, Pölkki, T., Utriainen, K. & Kyngäs, H. (2014).

Qualitative contentanalysis:A focus on trustworthiness.SAGE Publications, 1-10.

DOI:10 117/2 158 244 014 522 633

Faxén, G. (2011). SGA (Subjective Global Assessment): Bedömning av nutritionsstatus hos

patienter med njursvikt.1.uppl. Stockholm: DRFs referensgrupp i njurmedicin, Faxen.G,

Karolinska sjukhuset, SNSF.

Hartgerink, M., Jacqueline, C.& Bakker, J., Nieboer, P. (2014). The importance of

multidisciplinary teamwork and team climate for relational coordination among teams

delivering care to older patients.Journal of Advanced Nursing 70 (4). Tillgänglig: PubMed.

DOI: 10,1111/jan.12 233

22

Holmberg, M., Valmari. G. & Lundgren, S. (2012). Patients′ experiences of homecare

nursing: balancing the duality between obtaining care and to maintain dignity and self-

determination. Scandinavia journal of caring sciences. 26(4):705-12. doi: 10.1111/j.1471-

6712.2012.00983. x.

International Council of Nurses (ICN) (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_swedish.pdf [160408]

Josefsson, K.& Ljung, S. (2010). Sjuksköterskans roll inom hemsjukvården. I Drevenhorn, E.

(red). Hemsjukvård. 1.uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 15–31.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod:

Från idé till examination inom omvårdnad.uppl 1:5 Estonia: Studentlitteratur, s. 70-92.

Kvale, S& Bringmann, S.(2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2e upplg.

Studentlitteratur AS.

Lannering, C., Ernsth Bravell, M. & Johansson, L. (2016). Prevention of falls, malnutrion and

pressure ulcers among older persons-nursing staff´s experiences of structured preventive care

process. Scandinavia Journal of Caring Sciences. doi:10.1111/hsc.12400

Larsson, S., Lawyer, P., Garellick, G., Lindahl, B.& Lundström, M. (2012). Use of 13 disease

registries in 5 countries demonstrates the potential to use outcome data to improve health

care's value. Health Affairs. 31(1) ss. 220-7.

Legrand, Helen., Pihlsgård, Mats. Nordell, Eva. & Emståhl, S. (2015). A long-recommended

but seldom-used method of analysis for fall injuries found a unique pattern of risk factors in

the yongest-old. 2015; 27(4): 439–445. doi: 10,1007/s40520-014-0308-x

Lindholm, C. (2012). Sår.3.uppl. Lund: Lindholm & Studentlitteratur.

Lindahl, B. & Skyman Edberg, E. (2014). Kroppen, kroppslig vård och hygien. I Edberg, A. &

Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.

121–150.

Lundin-Olsson, L. & Fahlström, G. (2010). Fallprevention: en central del i god vård för äldre.

I Drevenhorn, E.(red.) Hemsjukvården.1.uppl. Lund:Studentlitteratur, ss.109-123.

Nystrand, Anders. (2006). Åldrandets genetik. Konferensrapport av gentekniknämnden

konferens i riksdagen. Stockholm, Sverige, 18 oktober, 2006.

file:///C:/Users/louis/AppData/Local/Microsoft/Windows/INetCache/IE/RVP93SYB/17.pdf

[160403]

Paulsson, G., Wårdh, I., Andersson, P. & Öhrn, K. (2008). Comparison of oral health

assesments between nursing staff and patients on medical wareds. European Journal of

Cancer Care, 17 (1), s 49–55.

Polit, F D., Beck, T C. (2014). Essentials of nursing reseacherch. Appraising Evidence for

Nursing practice. 8.uppl. Philidelphia:WolterKluwer health, Lippincott.

23

Riberio, M T., Ferreire, R C., Vargas, A D. & Efigenia, F F. (2014). Validity and

reproducibility of the revised oral assessment guide applied by community health workers.

The Gerodontology Society and John Wiley & Sons A/S. Volume 31( 2). s, 101–110.

Rom, M. (2015). Slutrapport, 2015. Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre.

http://skl.se/download/18.46eac49e14c97cdf4313ef5/1428556350963/OK+mest+sjuka+aldre

_slutrapp+ort_SKL+2015_med+bilagor+kop [160213]

Rosendahl, E., Lundin-Olsson, L., Kallin, K., Jensen, J., Gustafson, Y.& Nyberg L. (2003).

Prediction of falls among older people in residential care facilities by the Downton

index.Diss.Umeå:Umeå Universitet.tillgänglig; PubMed.

Rosengren, K., Höglund, B. & Hedberg, B. (2012). Quality registry, a tool for patient

advantages-from a preventive caring perspective.Journal of Nursing Management. (20), 196–

205. doi: 10.1111/j.1365-2834.2012.01378.x

Rothenberg, Elisabet. (2015). Nutrition- en vårdprocess.

http://www.vardhandboken.se/Texter/Nutrition/Nutritionsvardprocessen. [160315]

Senior alert. (2016). Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg.

http://plus.rjl.se/index.jsf?nodeId=43903&nodeType=13 [160224].

Senior Alert. (2016). Den vårdpreventiva processen/arbetssättet.

http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=43926 [160315]

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:

Utbildningsdepartementet. SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2014:821. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartement

SFS nr: 1982:763. Hälso-och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 1998:2004 Personuppgiftslagen. Stockholm: Justitiedepartementet L6

Socialdepartementet. (2010). Kommittédirektiv - En nationell samordnare för hemsjukvård.

(2010:71.2010-06-23)

Socialstyrelsen. (2008). Hemsjukvård i förändring-En kartläggning av hemsjukvården i

Sverige och förslag till indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (u.å).Senior alert (nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och

omsorg).https://www.google.com/url?q=http://www.socialstyrelsen.se/register/registerservice

/nationellakvalitetsregister/senioralertnationelltkvalitets&sa=D&ust=1486411541935000&us

g=AFQjCNGQHGLDlQGdayEKyNx0q67q7SFRQA.[160204]

Socialstyrelsen. (1996). Ädelreformen. Slutrapport 1996:2. Stockholm: Socialstyrelsen.

24

Sveinsdóttir,H. Biering,P. & Rame,A.(2006).Occupational stress, job satisfaction, and

working environment among Icelandic nurses: A cross-sectional questionnaire survey.

International Journal of Nursing Studies.Vol 43(7) Sep 2006, ss. 875–889.

http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1016/j.ijnurstu.2005.11.002

Sveriges kommuner och landsting [SKL]. (2014). Munhälsa -åtgärder för att förebygga ohälsa

i mun.

file:///C:/Users/louis/AppData/Local/Microsoft/Windows/INetCache/IE/0EED8DB9/7585-

140-2%20(1).pdf. [16-04-16].

Sveriges kommuner och landsting [SKL]. (2015). PPM-trycksår Slutenvård.

https://skl.se/download/18.44007ba914cb7fa0d87bd25d/1462263433873/skl-ppm-trycksar-

2015.pdf. [16-04-15]

Sveriges Kommuner och landsting [SKL]. (2015). Slutrapport 2015. Sammanhållen vård och

omsorg om de mest sjuka äldre.

http://skl.se/download/18.46eac49e14c97cdf4313ef5/1428556350963/OK+mest+sjuka+aldre

_slutrapp+ort_SKL+2015_med+bilagor+kopia.pdf [2016-05-06]

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2016a). Samordnad Individuell plan för äldre

(SIP) När det behövs en individuell plan.

https://skl.se/download/18.53365f97153eb68b8a927638/1460467111911/SIP_webb.pdf

[2016-05-06]

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL].(2016b). Nationella Kvalitetsregister, Kunskap för

bättre vård och omsorg. Om Nationella Kvalitetsregister. Tillgänglig:

http://kvalitetsregister.se/tjanster/omnationellakvalitetsregister.1990.html [160515].

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2016c). Kvalitetsregistrens historia. Tillgänglig:

http://www.kvalitetsregister.se/tjanster/omnationellakvalitetsregister/kvalitetsregistrenshistori

a.2013.html [160515].

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. & Socialstyrelsen. (2016d). Öppna jämförelser

2015 Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

län https://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/aldre/oppnajamforelseraldreomsorg20

15.1408.html. [161025]

The European and US National Pressure Ulcer Advisory panels [NPUAP-EPUAP]. (2009).

Trycksårsprevention. Kortversion av riktlinjer.

http://www.epuap.org/guidelines/QRG_Prevention_in_Swedish.pdf [160124]

25

Tegnell, A. (2011). Patientens delaktighet. Tema Pasientsäkerhet,7, 2-3

www.Socialstyrelse.se/patientsakerhet[160306]

Timmermanns, O., Linge, V R., Petegem, V P., Rompaey, V B. & Denekens, J. (2012). Team

learning and innovation in nursing, a review of the literature. Nurse Education Today.32 (1),

65–70. doi: org.bibproxy.kau.se:2048/10.1016/j.nedt.2011,07.006

Vellas, B., Guigoz, Y., Garry, J.P., Nourhashemi, F., Bennahum, D., Laugue, S. & Albarede,

J-L. (1999). The mini nutrional assessment (MNA) and its use in grading the nutritional state

of elderly patients. Nutritional Investigations, 15 (2), s.116–122.

Vernersson, A. (2016). Om senior alert-på 88 sekunder.

http://plus.rjl.se/index.jsf?nodeId=43903&nodeType=13 [160516].

Wallerstedt, B. & Andershed, B. (2007). Caring for dying patients outside special palliative

care settings: experiences from a nursing perspective. Scandinavia Journal of Caring

Sciences, 21(1), 32-40. Doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00430.x

Wårdh, I (2007). Mat för äldre inom vård och omsorg, 20. Stockholm: Socialstyrelsen.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9194/2007-123-

21_200712321.pdf [160120]

Åberg, R. & Brindbergs, M. (2014). När vården flyttar hem. Vårdförbundet. Tillgänglig:

https://www.vardforbundet.se/Documents/Rapporter/ [160120]

26

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Institutionen för hälsovetenskaper Bilaga 1.

Till Verksamhetschef för den kommunala hälso- och sjukvården i XXXXX, XXXXX och XXXXX Län.

Härmed ansökes om tillstånd att genomföra intervju med distriktssköterskor verksamma hos er som ett

led i en Kvalitativ studie. Studien är underlag för ett examensarbete på avancerad nivå i omvårdnad vid

Karlstads universitets specialistutbildning till distriktssköterska.

Syftet med studien är att undersöka Distriktssköterskans erfarenhet av Senior Alert och dess nytta inom förebyggande hälsoarbete, genom att sammanlagt intervjua ca 12 arbetsverksamma distriktssköterskor inom den kommunala hemsjukvården i olika Län. Intervjuerna kommer att ske med semistrukturerade frågor med fokus på frågor som berör kvalitetsregister, kvalitetssäkring, uppföljning av omvårdnadsåtgärder och bedömningsverktyg. Varje intervju beräknas ta cirka en timme och de kommer spelas in för att sedan skrivas ut. All information som kommer oss till del kommer att behandlas så att inga obehöriga kommer att få del av den. Deltagarna har rätt att avsluta intervjun när som helst utan att förklara varför. Resultatet av studien kommer att redovisas i en magisteruppsats och Karlstads universitet är studiens forskningshuvudman.

Om vi får tillstånd att intervjua distriktssköterskor i er kommun kommer vi att kontakta enhetschefen och

efterhöra om de kan vara oss behjälpliga med urval av tänkbara deltagare.

Vi kommer inom kort följa upp detta brev med ett telefonsamtal. Har du några frågor, vänligen kontakta

oss!

Med vänliga hälsningar:

Inger Malmstedt, sjuksköterska Louise Rudenstam, sjuksköterska Mobiltelefon:XXXXXXXX Mobiltelefon: XXXXXXXXXX Handledare: Anna Nordin, fil.dr

XXXXXXXXXX Institution för hälsovetenskaper, Karlstads universitet.

27

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper

Bilaga 2

Tillstånd att genomföra intervjustudie

Härmed ges tillstånd till Inger Malmstedt och Louise Rudenstam, studenter vid Karlstads

universitet att genomföra intervjuer med distriktssköterskor inom den kommunala hemsjukvården

i XXXXX kommun, i enlighet med information jag erhållit.

Studien genomförs av Inger Malmstedt och Louise Rudenstam under handledning av Anna

Nordin, fil.dr. Karlstads universitet.

Ort____________________________________ Datum_________________

______________________

Namnteckning

______________________________________________________________________

Namnförtydligande, titel, telefonnummer

28

Bilaga 3

Förfrågan om att medverka i en intervju

Vi är studenter på distriktssköterskeprogrammet Karlstads Universitet. Som en del av vårt examensarbete kommer en studie med syftet att undersöka Distriktssköterskans erfarenhet av Senior Alert och dess nytta inom förebyggande hälsoarbete att genomföras. Studien är kvalitativ innehållsanalys och intervjuer kommer att ske i tre olika län i Sverige. Tillstånd att utföra studien i kommun har givits av din verksamhetschef.

Brevet innebär en förfrågan om du vill medverka i denna studie. Om du väljer att medverka

kommer vi att intervjua dig vid ett tillfälle på en plats som du själv väljer. Intervjun kommer att ta

ungefär en till en och en halvtimme och spelas in på band. Vi kommer ställa några

semistrukturerade frågor som berör senior alert, hälsofrämjande arbete, bedömningsinstrument

och omvårdnadsåtgärder.

Om du väljer att delta i studien ber vi dig att meddela någon av oss via mail, sms eller telefon.

Därefter tar vi kontakt med dig för att göra upp om tid och plats för intervjun. I samband med

intervjun kommer vi att gå igenom informationen igen och be dig om ett skriftligt samtycke att

delta i studien. Du deltar frivilligt och du kan avbryta intervjun när du vill, utan att förklara varför.

Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och när resultatet redovisas kommer ingen

enskild person kunna identifieras. Resultatet kommer att redovisas i en magisteruppsats.

Vår handledare är: Anna Nordin. fil.dr. Karlstads universitet

Om du har frågor är du välkommen att ringa på telefon XXXXX el. XXXX

Med vänliga hälsningar Inger Malmstedt och Louise Rudenstam

A

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskapen

Bilaga 4

Medgivande att delta i studien med syftet att undersöka Distriktssköterskans erfarenhet av

Senior Alert och dess nytta inom förebyggande hälsoarbete.

Jag ger mitt medgivande till att delta i ovanstående studie som genomförs av Inger Malmstedt och

Louise Rudenstam, studenter vid distriktssköterskeprogrammet på Karlstads universitet, under

handledning av Anna Nordin, fil.dr., Karlstads universitet. Tillstånd att genomföra intervjuer inom

XXXXX kommun har givits av XXXXX XXXXX, verksamhetschef.

Jag har mottagit information om studien och vet att jag kan avbryta intervjun när jag vill utan att

behöva förklara varför.

Ort________________________________ Datum____________________

Namnteckning ______________________

Namnförtydligande ______________________

B

Bilaga 5

Frågeguide

1. Kan du berätta om din erfarenhet som du har av Senior Alert i ditt arbete som

distriktssköterska i hemsjukvården?

2. Kan du berätta hur du ser på Senior Alert som ett verktyg och stöd i det förebyggande

hälsoarbetet inom hemsjukvården?

3. Kan du berätta om en situation där du som distriktssköterska använt Senior Alert i

hemsjukvården?

4. Har du några exempel på hur Senior Alert kan användas av distriktssköterskan i

hemsjukvården?

5. Är det något mer du vill berätta om Senior Alert i det förebyggande hälsoarbetet?

Tilläggsfrågor:

- Vill du vidareutveckla?

- Kan du beskriva närmare?