dna test - primary prevention sensor

Primary Prevention Sensor Maria Smith

DEMO5

BREV

Bästa Dr. Maria Smith,

Ditt prov av analysen 01/04/2014 kommit oss tillhanda och blev därefter utvärderat påvårt laboratorium enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 laboratorie-kvalitetsstandard. Resultaten blev sedan bedömda av två helt oberoende genetiker ochmolekulärbiologer och personligen godkända av mig som laboratorieföreståndare.Efter tillkännagivandet sammanställde vi en personlig redogörelse enbart för dig. Denvill jag härmed förmedla i önskat utförande.

Jag tackar för ditt förtroende och hoppas, att du är nöjd med vår service. Om du harnågra synpunkter, tveka inte att meddela oss om dem. Bara på det viset kan vi ständigtförbättra vår service.

Jag hoppas att analysen motsvarat dina förväntningar.

Med vänliga hälsningar,

Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.Ansvarig för laboratoriet

Primär Prevention

Personligt analysresultat av:Dr. Maria Smith | Födelsedatum: 12/03/1980

Beställningsnummer:DEMO5

Denna rapport innehåller personliga genetiska data och ska behandlaskonfidentiellt.

IndexEv. utmönstrade delområden beställdes inte och återfinns inte i häftet.

ALLMÄN INFORMATION Hur gener bestämmer vår hälsa 1

FARMAKOGENETIK Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin) $*$

HIV Sensor (HIV Resistens) $*$

GYNEKOLOGI Bröst Hälso Sensor (Bröstcancer) $*$

ANDROLIGI Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer) $*$

HJÄRTKRETSLOPP Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) 14

Thrombo Sensor (Trombos) 30

Hypertension Sensor (Högt blodtryck) 39

ÄMNESOMSÄTTNING Toxo Sensor (Avgiftning) $*$

Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2) 46

Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer) $*$

Järn Sensor (Hemochromatos) $*$

MOTION Ben Hälso Sensor (Osteoporos) $*$

Led Sensor (Reumatoid Arthrit) $*$

MATSMÄLTNING Glutenintolerans $*$

Lactos Sensor (Laktosintolerans) $*$

IBD Sensor (Morbus Crohn) $*$

OPHTALMOLOGI Glaucoma Sensor (Grönstarr) $*$

AMD Sensor (Syndegeneration) $*$

ODONTOLOGI Periodontitis Sensor (Parondontos) $*$

ALLMÄN INFORMATION Tekniska detaljer 58 Litteraturhänvisning 59

GENETIK

Hur gener bestämmer vår hälsaDen mänskliga kroppen består av ca 50 biljoner enstaka celler och i varjesådan cell finns en cellkärna, som innehåller de mänskliga kromosomerna.En kromosom består av en ”smal sammanlindad tråd”, den s.k. DNA-dubbelhelixen.

Kroppen (50 biljonerceller)

CellerKromosom

DNA dubbelhilix

Laktosgen (LCT) Trombosgen (FV)

A = friskG = risk

DNA är den egentligagenetiska koden,följaktligen den mänskligakroppens uppbyggnad.Denna genetiska kod bestårhos varje individ av 3,2miljarder bokstäver ochungefär 1% av denna kodbildar områdena, som vikallar gener. En gen utgörkroppens eget rättesnöreoch har mestadels bara enbestämd funktion. Sålundafinns det gener, som har tilluppgift att säga kroppen,hur den kan tillverka blåttfärgämne, som sedan ledertill blå ögon. Det finns ocksågener, som talar om förkroppen, hur den skall brytaned näringsmedel i tarmen,för att sedan kunna upptadem.

Tyvärr är våra gener inte felfria och varje individ bär på speciella gendefekter ochgenvariationer, som vi antingen ärvt av våra föräldrar eller som av en händelse bildats och senpåverkar vår hälsa. Dessa genvariationer förekommer mycket ofta och är mestadels bara enklabokstavsändringar i den genetiska koden. De olika variationerna försvagar vårt immunsystem,ökar vår risk för hjärtinfarkt eller försvagar vår syn. Naturligtvis bär var och en av oss på andravariationer, som medför, att många människor är mer riskbenägna för hjärtinfarkt och andrat.ex. för laktosintolerans. Sjukdomar, som i vissa familjer förekommer ofta , är exempel på attden individuella sjukdomsrisken kan variera från familj till familj och person till person.

Sida 1 av 62

Dessa polymorfer kan påverka vår hälsa, men de utgör i många fall inga absoluta fakta för attbli sjuk utan utgör endast en större risk för att insjukna. Om sjukdomen bryter ut, beror påyttre faktorer i miljön och livsstilen. Om en person t.ex. ej tål laktos pga. en genvariation är denpersonen helt frisk, så länge hon inte dricker mjölk. Besvären kommer först vid vissmiljöpåverkan – i det här fallet är det laktosupptagning via näringen. Detta gäller även förandra sjukdomar. Är t.ex. genen, som reglerar upptagningen av järn, defekt, ökar risken förjärnbrist och en förebyggande livsstil blir nödvändig för att förebygga sjukdomen och kanskehelt hindra den att bryta ut.

Experter uppskattar, att varje människa bär på ca. 2000 gendefekter eller genvariationer, vilkatillsammans påverkar hans hälsa och kropp och i många fall kan leda till sjukdomar. En mängdfaktorer kan medföra förändringar i våra gener (även kallade mutationer), som i sällsynta fallkan få positiva följder, men däremot oftast stör en genfunktion och påverkar vår hälsanegativt.

Den i medierna och Hollywood mest bekanta orsaken till gendefekter är radioaktiviteten,varvid radioaktiv strålning tränger in i cellerna och skadar vår genetiska kod och av en slumpäven våra gener.

Ytterligare en orsak till mutationer och gendefekter är speciella ämnen som exempelvis kol,som förekommer i bränd mat. Det tränger också in i cellerna och skadar våra gener, vilket kanmedföra tarm- och några andra cancerformer. Solens UV-strålning skadar likaså våra gener ochleder till sjukdomar som hudcancer.

Dessa faktorer kan förändra enstaka gener och störa deras funktion för hela livet, men denstörsta delen av våra genvariationer ärver vi av våra föräldrar. Varje embryo får vidbefruktningen av äggcellen hälften av sina gener från pappan och hälften från mamman, vilkatillsammans skapar en ny människa med några egenskaper från varje förälder. Med dessa generöverförs tyvärr även gendefekter och så händer det, att en polymorf, som orsakar hjärtinfarkt,överförs från pappan till sonen och vidare till barnbarnet och i varje generation medförsjukdomen.

Men om gendefekten går i arv, bestämmer slumpen, och så kan det hända, att flera avbarnbarnen bär på gendefekten men andra inte.

Följaktligen är varje människa speciell och genom samlingen och kombinationen av olikagenetiska variationer har varje individ olika nedärvda hälsosvagheter. Med den nyasteteknologin är det idag möjligt, att undersöka de egna generna och av dessa utläsa våra heltpersonliga hälsorisker. Med denna vetskap kan man sedan vidta förebyggande åtgärder och imånga fall förhindra uppkomsten av sjukdomar. Detta är nästa steg i den preventiva medicinenoch en ny generation i hälsovården.

Sida 2 av 62

FARMAKOGENETIK

Hur mediciner påverkar vår kropp.Varje människa reagerar annorlunda på mediciner och medan somliga drar stor nytta avmedicinsk behandling, kan oönskade biverkningar utlösa svåra komplikationer hos andra medt.o.m. dödliga konsekvenser. Uppskattningsvis får ca 7 % av klinikpatienter svårartadebiverkningar och ca 0,4% dör till följd av dem. Medicinska biverkningar är således den femtevanligaste dödsorsaken i Västvärlden och en stor del av fallen kan härledas till nedärvdagendefekter.

Medicinernas väg genom vår kropp.

Mediciner visarVerkan/effekt

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinenförbereds förnedbrytninggenom enzym

Medicinen hamnari urinen

Om man intar en medicineller injicerar den går denallra först in iblodomloppet, där de flestamedicinerna gör sin verkan.Därefter registrerasmedicinen av ett kroppsligtenzym och förberes förnedbrytningen iblodomloppet, varvid deflesta medicinerna förlorarsin verkan. Dendeaktiverade medicinenfiltreras därpå ur blodet avnjurarna och stöts slutligenut i urinen.

Sida 3 av 62

Konstant medicinterapi

Eftersom många läkemedel såsom blodförtunnande warfarin används under en längre periodoch skall tas regelbundet för att hålla mängden aktivt läkemedel i rätt intervall.

Medicin i blodet

Intag

Medicinens verkningsområde

Tid (timmar)

0h 8 h 16 h 24 h 32 h

På det här viset stannar medicinen inom den riktiga doseringen för att åstadkomma denavsedda verkan.

Gendefekter fördröjer medicinens nedbrytning


Medicin intas

Enzym-gen

Medicinen filtrerasinte ur kroppen

Tyvärr har många människoren gendefekt i en av sinaenzymgener, som spelar enviktig roll i denna process

Medicinen landar som föruti blodomloppet och visar sinverkan, visserligen utan attförberedas förnedbrytningen och stannarbetydligt längre i kroppen.Det är visserligen videngångsintag knappast ettproblem, men om medicinentas 3 ggr dagligen, stigerkoncentrationen i blodetallt högre, tills toxiskabiverkningar blir följden.

Sida 4 av 62

Problemet vid upprepat intag när det finns en gendefekt

I Warfarinets fall befinner sig blodförtunningen till en början inom den riktiga doseringen.Däremot ökar koncentrationen av medicinen vid konstant intag mer och mer och visar alltstarkare blodförtunnande resp. och anti-coaguleringstendenser, tills okontrollerbarablödningar blir följden.

Medicin i blodet

Intag

Gendefekt förhindrarnedbrytningen av medicinen

Giftig koncentration>>>Biverkningar

Medicinens verkningsområde

Tid (timmar)0h 8 h 16 h 24 h 32 h

Det betyder, att 20 % av populationen, som bär på en gendefekt, behöver en betydligt mindredos av medicinen, då den vanliga dosen skulle leda till allvarliga biverkningar.

Sida 5 av 62

Pro-droger, försteget till aktiv medicin

Många mediciner, s.k."Prodrugs" intas i en inaktivform och aktiveras först avenzymerna i kroppen. Exempelpå sådana mediciner ärcancerbehandlings-medicinenTamoxifen och smärtmedletCodein. När man tar en sådanmedicin, går den i sin inaktivaform in i blodomloppet, där denomvandlas till aktiv formgenom enzymerna och får sinönskade verkan. SmärtmedletCodein omvandlas på det härviset till morfin, som verkarsmärtlindrande.

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinenaktiveras avenzym

Medicinenhamnar i urinen


Medicin intas

Enzym-gen

Mediciner visaringen effekt

Medicinenaktiveras inte

Medicinenfiltreras inte urkroppen

Är däremot Enzym-genendefekt, kan inte kroppenomvandla medicinen tillaktiv form och medicinenblir därigenom verkningslös.I Codeinets fall börjar efterintaget ingen smärtlindringutan man måste gå över tillen annan medicin. ITamoxifenets fall, enmedicin som förebyggeruppkomsten av blodcancer,är emellertid medicinensfelande verkan inte märkbaroch man är inte medvetenom det, förrän cancernutvecklas.

Sida 6 av 62

Doseringsanvisningar för läkarenDenna genanalys ger information om nedbrytningshastigheten hos medicinska läkemedel, somkan vara relevant vid doseringen av medicinen. Då måste man ta i beaktande, att analysen kanhänvisa till nedbrytningsproblem, men inte kan ersätta den professionella åsikten och ansvaretför rätt dosering. Vår rekommendation för en riktig dosering är följande:

Rekommenderad dos: ~100%

Detta är normaltillståndet, när de relevanta generna inte innehåller några mindre presterandegenvariationer. Dosera medicinen som vanligt.

Rekommenderad dos: ~20%, ~50%, ~70% etc.

Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hosmedicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativtpreparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dosunder sträng övervakning.

Rekommenderad dos: 0%

Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hosmedicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativtpreparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dosunder sträng övervakning.

Sida 7 av 62

FARMAKOGENETIK

Farmakogenetiska generFöljande gener och Polymorphismer har inflytande på nedbrytningen och effekten av olikamediciner. Analysen kom till följande resultat:

Farmakogenetik Medicin-Kategori 1 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2D6 2549 A/del (Allele*3) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 1846 G/A (Allele*4) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 1707 T/del (Allele*6) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 2935 A/C (Allele*7) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 1758 G/T (Allele*8/14) Aktiv snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER INTERMEDIATE METABOLIZER POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 2 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2C9 Arg144Cys (Allele*2) Inaktiv långsam

Cytochrome P-450 2C9 Ile359Leu (Allele*3) Aktiv snabb


Ditt resultat


Cytochrome P-450 2C19 681 G/A (Allele*2) Aktiv snabb


Ditt resultat


NAT2 G191A Normal Normal

NAT2 C282T Normal Normal

NAT2 T341C Normal Normal

NAT2 C481T Normal Normal


NAT2 A803G Normal Normal



Ditt resultat

Sida 8 av 62


Cytochrome P-450 3A4 rs28371759(Allele*18)

Aktiv snabb


Ditt resultat


Cytochrome P-450 3A5 rs776746 (Allele*1) Inaktiv långsam

ULTRA RAPID METABOLIZER RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER POOR METABOLIZER

Ditt resultat


Cytochrome P-450 2E1 rs72559710(Allele*2)

Aktiv snabb


Ditt resultat


Cytochrome P-450 1A2 rs2069514 (*1C) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 1A2 rs762551 (*1F) Aktiv mycket snabb


Ditt resultat

Genetiska variationer SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK

NOS1AP rs10494366 T>G T/T - - - - VKORC rs9923231 C>T T/T - RESPOND - -

LEGENDE: EXTENSIVA METABOLIZER = Enzymerna för denna medicingrupp fungerar tillräckligt och kan omvandla och bryta nedsärskilda mediciner. INTERMEDIATE METABOLIZER = Enzymproduktionen är begränsad och kroppen kan endast långsamt omvandlaoch bryta ned mediciner. POOR METABOLIZER = Enzymerna produceras inte eller klarar inte av att omvandla eller bryta ned vissamediciner.

Sida 9 av 62

VETENSKAP

Pharmaco Sensor CYP450 2D6 - cytochrome P450, family 2, subfamily D, polypeptide 6 Cytochrome P450 2D6 (CYP2D6) är ett enzym, som genom oxidation resp. hydrolys av olika substrater är delaktigt i ämnesom-sättningen av mediciner. Denna process påverkas starkt av de genetiska varianterna av den föreliggande CYP2D6-genen resp.Allelen.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter

URM 9% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

X EM 70% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normaltProdroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

IM 16% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras avdetta enzym, blir knappast aktiverade

PM 5% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras avdetta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Zhou SF. et al. Polymorphism of human cytochrome P450 2D6 and its clinical significance: Part I. Clin Pharmacokinet. 2009,48(11):689-723.

Stüven et al. Rapid detection of CYP2D6 null alleles by long distance- and multiplex-polymerase chain reaction. Pharmacogenetics. 1996Oct,6(5):417-21.

CYP450 2C9- cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 9 Cytokrom P450 2C9 (CYP2C9) Enzymet exprimeras huvudsakligen i levern och är där delaktigt i oxidationen av xenobiotiska ochendogena substanser. CYP2C9 spelar en viktig roll i omsättningen


EM 77% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normaltProdroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade


X PM 2% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras avdetta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Van Booven D. et al. Cytochrome P450 2C9-CYP2C9 Pharmacogenetics and genomics (2010)

Sida 10 av 62

VKORC - Vitamin K epoxide reductase complex (rs9923231) Vitamin K-Epoxidreduktase (VKOR) är ett Membranprotein i ER (Endoplasma-tiskt Retikulum), som medverkar i bildningen avblodkoa-guleringsfaktorer. Blodkoaguleringshämmaren Warafin inhiberar VKOR-aktiviteten. Denna inhibering kan förhindrasgenom defekter i VKORC-genen.


C/C 40% Ingen dos anpassning för blodförtunnaren Wafarin

C/T 40% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin

X T/T 20% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin

Litteratur Anderson J. L. et al. Randomized trial of genotype-guided versus standard warfarin dosing in patients initiating oral anticoagulation. Circulation.2007 Nov 27,116(22):2563-70

Flockhart D. A. et al. Pharmacogenetic testing of CYP2C9 and VKORC1 alleles for warfarin. Genet Med. 2008 Feb,10(2):139-50.

International Warfarin Pharmacogenetics Consortium Estimation of the warfarin dose with clinical and pharmacogenetic data. N Engl J Med. 2009Feb 19,360(8):753-64.

CYP450 2C19 cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 19 Cytokrom P450 2C19 (CYP2C19) enzymet medverkar i den oxi-dativa metabolismen av diverse mediciner som Antidepressiva,Neuroleptika, Lugnande medel och Protonpumphämmare. CYP2C19 erbjuder en alternativ ämnesomsättningsväg för CPY2D6.Defekter i CYP2C19-genen kan öka den enzymatiska aktiviteten eller reducera den.





Litteratur Sheffield L. J. et al. Clinical use of pharmacogenomic tests in 2009. Clin Biochem Rev. 2009 May,30(2):55-65.

Hodgson K. et al. Genetic differences in cytochrome P450 enzymes and antidepressant treatment response. J Psychopharmacol. 2014Feb,28(2):133-41.

NAT2 - N-acetyltransferase 2 (arylamine N-acetyltransferase) Arylamin-N-Acetyltransferaser 2 (NAT2) medverkar vid Avgiftningen av mediciner och kroppens egna ämnen genom Acetylering.Så omvandlas giftiga och cancer-framkallande ämnen och kan på så vis utsöndras. Polymorfismer kan leda till en förändradenzymatisk aktivitet av NAT2-proteinet.





Litteratur Daly A. K. et al. Pharmacogenomics of adverse drug reactions. Genome Med. 2013 Jan 29,5(1):5.

Barbieri R. B. et al. Genes of detoxification are important modulators of hereditary medullary thyroid carcinoma risk. Clin Endocrinol (Oxf). 2013Aug,79(2):288-93.

Int. braz j urol. vol.30 no.4 Rio de Janeiro Jul., Aug. 2004, Rama D. Mittal, Daya S.L. Srivastava, Anil Mandhani

Sida 11 av 62

CYP3A4 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 4 Cytokrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.





Litteratur Chiang TS et al. Enhancement of CYP3A4 Activity in Hep G2 Cells by Lentiviral Transfection of Hepatocyte Nuclear Factor-1 Alpha. PLoS One. 2014 Apr14,9(4):e94885.

Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84.

Okubo M et al. CYP3A4 intron 6 C>T polymorphism (CYP3A4*22) is associated with reduced CYP3A4 protein level and function in human livermicrosomes. J Toxicol Sci. 2013,38(3):349-54.

CYP3A5 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 5 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.


URM 1% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

RM 10% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

X NM 89% Berörda mediciner bryts ned normalt

Litteratur Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84.

Roden Dan M et al. Pharmacogenomics: the genetics of variable drug responses Circulation (2011)

CYP2E1 - cytochrome P450, family 2, subfamily E, polypeptide 1 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.





Litteratur Sheng YJ et al. The association between CYP2E1 polymorphisms and hepatotoxicity due to anti-tuberculosis drugs: A meta-analysis. Infect GenetEvol. 2014 Jun,24:34-40.

De Bock L. et al. Quantification of cytochrome 2E1 in human liver microsomes using a validated indirect ELISA. J Pharm Biomed Anal. 2014 Jan25,88:536-41.

Sida 12 av 62

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 CYP1A2 (Cytokrom P450 1A2) är ett Hemprotein-Enzym, som är delaktigt i olika ämnesomsättnings-processer. Det omsätterdiverse Xenobiotika som Koffein, Aflatoxin B1 och mediciner som Paracetamol.


X URM 14% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

EM 53% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normaltProdroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade



Litteratur Hubacek JA. et al. Drug metabolising enzyme polymorphisms in Middle- and Eastern-European Slavic populations. Drug Metabol Drug Interact.2014,29(1):29-36.

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs10494366) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitricoxide syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en förhöjd risk för hjärtsjukdomar.


X T/T 30% medicinen Glibenclamid är effektiv medicinen Tolbutamid är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Glimepirid är mindre effektivdödskvoten med denna medicin är högre

G/T 44% dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektivmedicinen Glimepirid är effektiv

G/G 26% medicinen Glibenclamid är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid äreffektiv

Litteratur Tomás M et al. Polymorphisms in the NOS1AP gene modulate QT interval duration and risk of arrhythmias in the long QT syndrome. JACC. 2010 Jun15,55(24):2745-52.

Treuer AV et al. NOS1AP modulates intracellular Ca(2+) in cardiac myocytes and is up-regulated in dystrophic cardiomyopathy. Int J PhysiolPathophysiol Pharmacol. 2014 Mar 13,6(1):37-46. eCollection 2014.

Becker et al. Common variation in the NOS1AP gene is associated with reduced glucose-lowering effect and with increased mortality in users ofsulfonylurea. Pharmacogenet Genomics. 2008 Jul,18(7):591-7.

Sida 13 av 62

Förebyggande vårdTidig diagnosBehandling

CARDIOVASCULAR SENSORPrevention och behandling av störningen av fettämnesomstättningen

• Analys av mer än 18 genvariationer• Anlag för Cholesterol- (HDL och LDL), definiera Homozystein- ochTriglyceridvärden• Är Omega3 lämpligt eller kontraproduktivt för Cholesterolvärden?• Definiera anlag för plötslig hjärtdöd (Long QT invervall)• Lämpliga mikronäringsämnen för prevention och behandling• Analyser av 19 genetiska variationer, för effekten av 26+ relevanta mediciner• Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi• Läkares ledning för den optimala förebyggande vården

HJÄRTKRETSLOPP

Kardiovaskulära sjukdomarKolesterol och Triglycerider är livsnödvändiga fetter, som vår kropp använder för attbilda cellmembran och lagra energi, för att uppta fettlösliga vitaminer och bildahormoner. Då dessa fetter är så livsnödvändiga, producerar vår kropp själv kolesterol,som fördelas genom blodbanorna och tillhandahålls i hela kroppen för cellbildningen.På det här sättet producerar vår kropp själv ca. 70 % av det nödvändiga kolesteroletoch hämtar de resterande 30 % ur vår näring.

Eftersom mer kolesterol upptas i blodet efteren måltid, finns det strängaregleringsmekanismer, som långsiktigt hållerkolesterolspegeln på normalnivå. Om detfinns för mycket kolesterol i blodet,transporteras det till levern i form av HDL-kolesterin och filtreras ur blodet. På det härviset sänks kolesterinspegeln. Transportengår visserligen även i den andra riktningen, dåkolesterinet överförs från levern till blodet.Härigenom höjs kolesterinspegeln i blodet.Då en hög kolesterinspegel kan utlösasjukdomen arterioskleros, är naturligtvis enlåg kolesterinspegel för ett sunt liv önskvärd.

Därför anses HDL-kolesterol, som är det justutsöndrade kolesterolet, som "bra"kolesterol. LDL-kolesterol, som transporterasfrån levern till blodomloppet, betraktas som"dåligt" kolesterol.

Därför är det viktigt för ett sunt liv attbevara en hög HDL- och en låg LDL-kolesterolspegel.

Ett antal gener är antingen ansvariga förregleringen av kolesterol- ochtriglyzeridvärden eller höjer risken förkardiovaskulära sjukdomar. Personer, sombär på defekter i en eller flera av dessa genermåste du vara vaksam på mängden av intagetav fett.Då kosten har största betydelse för

ämnesomsättningen, är följaktligen en kostanpassad efter dina gener mycket viktig.

Sida 15 av 62

Störningar i hjärtrytmenDet Långa-QT-Syndromet är en livsfarlig sjukdom, som hos annars fullkomligt friskapersoner kan leda till plötslig hjärtdöd.

Hjärtats slag utlöses med hjälp av enkonstant återkommande elektrisk impuls,som berör hela hjärtat. Tiden från atthjärtslaget startar till tidpunkten, då cellernaförbereder sig för nästa hjärtslag, kallar manQT-tid. Är denna särskilt lång, finns häri-genom risken, att det i speciella situationeruppstår anfallslika hjärtrusningstillstånd,hjärtsvikt, svindelattacker ellersvimningsanfall. I värsta fall slutar sådanahändelser med hjärtstillestånd pga. kammar-flimmer. De flesta, som drabbas av dennasjukdom, märker emellertid inga symptom,förrän en livshotande situation utvecklats.Symptomen och anfallen förekommer oftast isamband med kroppslig belastning ellerstress. Med hjälp av ett EKG i avslappnattillstånd och en genanalys kan man bättreidentifiera patienter med särskilt hög risk.

Förlängningen av QT-tiden själv är normaltinte kännbar. Fler än hälften av patienternamed ett Långt-QT-syndrom har inga som helstbesvär. När symptom uppstår, så förorsakasdessa redan av potentiellt livshotandehjärtsvikt, som måste bedömas som ettallvarligt sjukdomstecken. Då handlar det ompågående (> 30 sek.) eller ej-pågående (< 30sek.) hjärtrusning; som beroende på tidslängdoch pulsfrekvens, kroppskonstitution och detallmänna tillståndet ibland inte märks ellerkan leda till svindel, plötslig avsvimning ellert.o.m. hjärtstillestånd och därpå följandeplötslig hjärtdöd. Då hjärtrusning mestadelsinträffar plötsligt och vid kroppsligbelastning eller i stressituationer, kommersymptomen ofta helt oväntat och när manmår bra i de beskrivna situationerna.

Det i första hand viktigaste för dem, som ärutsatta för en genetisk risk, är att förebyggauppkomsten av symptomen. Detta med hjälpav en noggrann läkarkontroll avhjärtfrekvensen vid risksituationer. Till dessahör sjukdomar i hjärtverksamhetens

kretslopp, sockersjukan diabetes mellitus,kraftig övervikt, en ålder över 55 år, extremkroppslig aktivitet och intaget av särskildamediciner.Om man fått diagnosen förlängt QT-intervall inämnda situationer, kan man somförebyggande åtgärd i förekommande fallbehandla patienten medicinskt . Numera ärdet möjligt att låta testa sin personliga riskgenom en genanalys, för att konstatera, omman hör till riskgruppen och för att i sådanafall reagera riktigt. Allvarliga konsekvensersom plötslig hjärtdöd kan härigenommestadels undvikas.

Sida 16 av 62

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener för hjärt -blodcirkulationsstörningarI vetenskapen har man redan identifierat flera gener och polymorfer med en risk för diversekardiovaskulära komplikationer. Genom analysen av dessa polymorfer kan man av resultatetfastställa sjukdomsrisken liksom andra för denna sjukdom relevanta genetiska egenskaper.

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK

CHD13 rs8055236 G>T G/G - - - RISK CHDS8 rs1333049 G>C G/G - - - - APOA5 rs662799 -1131T>C A/A - - - - PON1 rs662 Q192R G/G - - PROTEKTIV RISK PON1 rs854560 L55M T/T - - - - APOB rs5742904 R3500Q A/A - - - RISK SREBF2 rs2228314 Gly595Ala G/G - - - RISK NOS3 Ins/Del Int. 4 Ins/Del Intron 4 Ins/Ins - - - - NOS3 rs2070744 -786 T/C C/C - - - RISK NOS3 rs1799983 Glu298Asp G/G - - - - APOA1 rs670 -75G > A G/G - RESPOND - - MTRR rs1801394 Ile22Met A/A - - - - MMP3 rs3025058 5A/6A T/T - - - RISK GJA4 rs1764391 Pro319Ser C/C - - - RISK ITGB3 rs5918 Leu33Pro C/C - RESPOND - RISK CETP rs708272 Taq1(B1>B2) C/C - - - RISK MTHFR rs1801133 C>T C/C - - - - APOE rs429358 T>C T/T - - - - APOE rs7412 T>C T/T - - - - APOE TYP kombination E2/E3/E4 E2/E2 - RESPOND - - NOS1AP rs16847548 T>C T/T - - - - NOS1AP rs12567209 G>A G/G - - - - NOS1AP rs10494366 T>G T/T - - - -

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO =X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom dengenetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd motsjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sida 17 av 62

Sammanfattning av effekternaDå flera risk-gener, som ger upphov till diverse kardiovaskulära komplikationer, analyseratsinom ramen för denna analys och många av dessa risk-variationer inte sällan förekommer, ärnästan varje individ drabbad av en särskild genetisk risk. Därför är det möjligt, att du bär på flerrisk-variationer än befolkningsgenomsnittet och därför har en större risk att insjukna. Det kandäremot också vara möjligt att bära på färre risk-variationer än den allmänna befolkningen,varigenom du har visst skydd mot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du en resumé aveffekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp:

➤ Du har en i jämförelse med befolkningsgenomsnittet en 12.6 X ggr så stor risk att insjuknai Koronar Hjärtsjukdom ➤ Starka anlag för höga LDL-kolesterolvärden➤ Svaga anlag för höga Triglyzeridvärden➤ Vitamin B2 har ingen homozysteinsänkande effekt ➤ Omega3 fettsyror försämrar ditt kolesterinvärde➤ Aspirin erbjuder inget skydd mot trombos i risksituationer➤ Anlag för låga HDL-kolesterolvärden

Risk för KHK, artheroskleros och hjärtinfarkt SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Anlag för LDL-kolesterinvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Anlag för HDL-kolesterinvärden NORMAL

LÅG

▲

Effekt av omega3 på HDL-kolesterin FÖRBÄTTRING

FÖRSÄMRING

▲

Anlag för triglyzeridvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Anlag för homozysteinvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Effekt av vitamin B2 på homozystein SÄNKNING

INGEN/INGET

▲

Effekten av aspirin för thrombosprevention SKYDD

INGEN/INGET

▲

Risk för plötsligt hjärtstillestånd (QT) NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 18 av 62

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vårdEftersom du har ett indirekt anlag för koronar hjärtsjukdom, är förebyggande vårdspeciellt viktig för dig för att förbli frisk. Därför är det särskilt viktigt för dig attkontrollera normaliseringen av blodfettvärdena redan före en ev. uppkomst avsjukdomen. Tala då med din läkare om din ökade risk och börja ett kontrollprogrammed honom, genom vilket ditt kolesterol (HDL- och LDL) liksom triglyceridvärde mätsca två gånger per år.De förebyggande åtgärderna och behandlingsmöjligheterna för resp. blodfetter ärlistade en och en och bör vid behov och i förekommande fall följas under din läkaresledning.

Förebyggande åtgärder➤ Bedriv sport resp. se till att röra dig regelbundet.➤ Bäst är uthållighetsträning av olika slag (gång, stavgång, cykling, simning, styrketräning etc.) ochkontrollera din vikt. Vi rekommenderar minst 30 min. rörelse 5 dagar i veckan. ➤ Självfallet bör var och en låta bli att röka, i synnerhet som det är en särskilt stark riskfaktor förkranskärlssjukdomar. Därför skulle alla (särskilt genetiskt förbelastade personer) absolut låta bli attröka. ➤ Liten alkoholförbrukning av max. en alkoholisk dryck per dag är tillåtet. ➤ Måltider bör som regel tillagas med lite fett. Då är fisk, fågel och magert kött att rekommendera.Men man bör minska på feta köttvaror som korv, späck, fett kött och inälvor såsom feta ostsorter. ➤ Vid konsumtion av mjölkprodukter bör man akta sig för lättmjölk, mager ost och yoghurt. ➤ Ät som regel litet animaliska livsmedel och använd i huvudsak vegetabiliska oljor. ➤ Inta flera gånger per dag fiber i form av frukt och grönsaker.

Omega 3➤ Omega-3-fettsyror rekommenderas oftast mot högt kolesterol, men hos dig försämras förmodligenytterligare Omega-3-fettsyrorna p.g.a. din APOA1-gen. Försök hellre med phytosteroler somnäringsersättningsmedel.

Om blodfettsvärdena trots en sund levnadsstil inte normaliserats, bör man tillgripa medicinskbehandling. Som valmöjlighet finns statiner, gallsyrebindare, fibrater, niazin (vitamin B3) ochkolesterolsynthes- och resorptionshämmare. Vilken medicin som i så fall är lämplig för dig,avgör din läkare. Då man mestadels bara kan förhindra en försämring av sjukdomen vid långtframskriden arterioskleros, är förebyggande vård i det här fallet särskilt viktigt.

Sida 19 av 62

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid diversekardiovaskulära komplikationer och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla sommöjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum) Mediciner för behandling

av störningar ihjärtrytmen

Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

amiodarone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

dronedarone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

encainide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

flecainide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

mexiletine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

procainamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

propafenone (FDA!) troligt starkare ~140% Ofta ~140% Byte önskvärt

quinidine (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

sparteine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare) Mediciner för behandling

av blodtryck


alprenolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

carvedilol (FDA!) Normal ~80% Ofta ~100% Ej nödvändig

cilostazol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

debrisoquine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

eplerenone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

hydralazine (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

isosorbide-dinitrate (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

metoprolol (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

nebivolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

perhexiline Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

propranolol (FDA!) Normal ~110% Normal ~120% Ej nödvändig

s-metoprolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

timolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Sida 20 av 62

Kolesterolsänkande medicin (Statine) Mediciner för

kolesterolsänkning


atorvastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

cerivastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

fluvastatin Normal ~21% Ofta ~20% Byte önskvärt

lescol Normal ~21% Ofta ~20% Byte önskvärt

lovastatin troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Doseringsrekommendationer för läkaren:~100% ( dosera helt enkelt normalt), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning),0% (använd om möjligt alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ändatill 200%).

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarensansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av enmedicin.

Sida 21 av 62

VETENSKAP

Cardiovascular Sensor CDH13 - Cadherin 13 (rs8055236) CDH13 genen är kodad för ett protein av Cadherin Superfamiljen. Proteinet är lokaliserat på cellembranet och exprimieras bl.a. ihjärta, i aortaväggen, i neuroner och i ryggmärgen. Polymorfismen rs8055236 förknippas med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar.


T/T 2% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

T/G 34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.91)

X G/G 64% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 2.23)

Litteratur The Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls.

Linnea M. Baudhuin. Genetics of coronary artery disease: focus on genome-wide association studies. Am J Transl Res. 2009, 1(3): 221–234.

CHDS8 - Koronar hjärtsjukdom, känslighet för, 8 (rs1333049) Polymorfismen rs1333049 på genen CHDS8 (Coronary hjärtsjukdom, mottaglig till, 8) förknippades upprepade ggr med en förhöjdrisk för hjärtsjukdomar.


X G/G 30% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/C 50% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47)

C/C 20% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9)

Litteratur Bilguvar K. et al. Susceptibility loci for intracranial aneurysm in European and Japanese populations. Nat Genet. 2008 Dec,40(12):1472-7.

Helgadottir A. et al. The same sequence variant on 9p21 associates with myocardial infarction, abdominal aortic aneurysm and intracranialaneurysm. Nat Genet. 2008 Feb,40(2):217-24.

Helgadottir A. et al. A common variant on chromosome 9p21 affects the risk of myocardial infarction. Science. 2007 Jun 8,316(5830):1491-3.

Karvanen J. et al. The impact of newly identified loci on coronary heart disease, stroke and total mortality in the MORGAM prospective cohorts.Genet Epidemiol. 2009 Apr,33(3):237-46.

Sida 22 av 62

APOA5 - Apolipoprotein A-V (rs662799) Apolipoprotein A-V spelar en viktig roll vid regleringen av Plasma- Triglycerider. Rs662799 Polymorfismen leder till en förhöjningav dessa värden, vilket ökar risken för Koronar hjärtsjukdom, Arterioskleros och hjärtinfarkt. Dessutom visade det sig, att bärareav G-Allel visar en liten viktökning vid fettsnål kost.


X A/A 96% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G 3% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarktanlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet)anlag för förhöjda Triglycerid-värden

G/G 1% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarktanlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet)anlag för förhöjda Triglycerid-värden

Litteratur Aberle J. et al. A polymorphism in the apolipoprotein A5 gene is associated with weight loss after short-term diet. Clin Genet. 2005 Aug,68(2):152-4.

Aouizerat B. E. et al. Genetic analysis of a polymorphism in the human apoA-V gene: effect on plasma lipids. J Lipid Res. 2003 Jun,44(6):1167-73.

Dorfmeister B. et al. The effect of APOA5 and APOC3 variants on lipid parameters in European Whites, Indian Asians and Afro-Caribbeans with type 2diabetes. Biochim Biophys Acta. 2007 Mar,1772(3):355-63.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs662) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen.Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk.


A/A 43% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/A 47% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

X G/G 10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant insecondary prevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45.

Hassan et al. The Q192R polymorphism of the paraoxonase 1 gene is a risk factor for coronary artery disease in Saudi subjects. Mol Cell Biochem. 2013Aug,380(1-2):121-8.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs854560) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen.Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk.


X T/T 18% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/T 46% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

A/A 36% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant insecondary prevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45

Sida 23 av 62

APOB R3500Q - Apolipoprotein B (rs5742904) Apolipoprotein B (ApoB) ist Huvudproteinbeståndsdelen av LDL (Low Density Lipoprotein) proteiner, som är ansvariga förKolesterin-transporten i blodet. APOB reglerar på så sätt LDL-koncentrationen i organismen. Polymorfismen rs5742904 leder tillen förhöjd LDL-kolesterin spegel.


G/G 98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G 1% Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarktbetydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie)

X A/A 1% Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarktbetydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie)

Litteratur Real et al. Influence of LDL receptor gene mutations and the R3500Q mutation of the apoB gene on lipoprotein phenotype of familialhypercholesterolemic patients from a South European population. Eur J Hum Genet. 2003 Dec,11(12):959-65.

Meriño-Ibarra et al. Screening of APOB gene mutations in subjects with clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Hum Biol. 2005Oct,77(5):663-73.

Haiqing et al. Familial Defective Apolipoprotein B-100 and Increased Low-Density Lipoprotein Cholesterol and Coronary Artery Calcification in theOld Order Amish. Arch Intern Med. Nov 8, 2010, 170(20): 1850–1855.

Castillo et al. The apolipoprotein B R3500Q gene mutation in Spanish subjects with a clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia.Atherosclerosis. 2002 Nov,165(1):127-35.

SREBF2 - Sterol regulatory element bindande transkriptions- factor 2 (rs2228314) SREBF2 eller SREBP2 (Sterol regulatory element-bindande protein 2) är en transkriptions faktor, som medverkar vid regleringenav Kolesterinämnes-omsättningen. Genom styrningen av skilda målgeners transkriptionella aktivitet hållsKolesterinkoncentrationen i jämvikt.


X G/G 52% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdomanlag för förhöjda LDL Kolesterin-värden

G/C 45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdominget anlag för höga LDL Kolesterin-värden

C/C 3% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdominget anlag för höga LDL Kolesterin-värden

Litteratur Fan et al. Expression of sterol regulatory element-binding transcription factor (SREBF) 2 and SREBF cleavage-activating protein (SCAP) in humanatheroma and the association of their allelic variants with sudden cardiac death. Published online Dec 30, 2008.

Durst et al. The discrete and combined effect of SREBP-2 and SCAP isoforms in the control of plasma lipids among familial hypercholesterolaemiapatients. Atherosclerosis. 2006 Dec,189(2):443-50.

Sida 24 av 62

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (Ins/Del Int. 4) NO-Syntaser (NOS) är Oxidaser, som katalyserar reaktionen av Arginin till Citrullin och Kväve-monoxid. NOS3 är en endotelialKvävemonoxid-syntas och expremeras huvudsakligen i Endotelceller vid insidan av blodcellerna. Där reglerar NOS3 indirektblodtrycket och hjärtats efterbelastning. Olika Polymorfismer i NOS3-genen medverkar med förhöjd risk till kardiovaskulärasjukdomar.


X Ins/Ins 76% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Ins/Del 22% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Del/Del 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Casas et al. Endothelial nitric oxide synthase genotype and ischemic heart disease: meta-analysis of 26 studies involving 23028 subjects. Circulation.2004 Mar 23,109(11):1359-65.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs2070744) AE Genotyp GF Resultat möjligheter

T/T 98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

C/T 1% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

X C/C 1% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Rossi et al. The T(-786)C endothelial nitric oxide synthase genotype predicts cardiovascular mortality in high-risk patients. J Am Coll Cardiol. 2006 Sep19,48(6):1166-74.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs1799983) AE Genotyp GF Resultat möjligheter

X G/G 40% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/T 52% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

T/T 8% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Zhang et al. The G894T polymorphism on endothelial nitric oxide synthase gene is associated with increased coronary heart disease among Asiapopulation: evidence from a Meta analysis. Thromb Res. 2012 Aug,130(2):192-7.

Abdel-Aziz et al. Association of endothelial nitric oxide synthase gene polymorphisms with classical risk factors in development of prematurecoronary artery disease. Mol Biol Rep. 2013 Apr,40(4):3065-71.

Sida 25 av 62

APOA1 - Apolipoprotein A-I (rs670) Apolipoprotein A1 (ApoA1) är huvudproteinbeståndsdelen av HDL (High-density lipoprotein) partiklarna i blodet. Dessa äransvariga för transporten av överflödigt Kolesterol i levern, där det omvandlas och utsöndras. Polymorfismen rs670 påverkarsåväl effekten av fler-faldigt omättade fettsyror på HDL-kolesterinspegeln, som även risken för hjärtsjukdomar.


X G/G 50% Ingen förhöjd sjukdomsriskett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) FÖRSÄMRAR HDL Kolesterin-värdena

A/G 38% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47) /Arterioskleros/Hjärtinfarktett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena

A/A 12% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9) /Arterioskleros/Hjärtinfarktett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena

Litteratur Angotti E. et al. A polymorphism (G-->A transition) in the -78 position of the apolipoprotein A-I promoter increases transcription efficiency. J BiolChem. 1994 Jul 1,269(26):17371-4.

Juo S. H. et al. Mild association between the A/G polymorphism in the promoter of the apolipoprotein A-I gene and apolipoprotein A-I levels: a meta-analysis. Am J Med Genet. 1999 Jan 29,82(3):235-41.

Ordovas J. M. et al. Polyunsaturated fatty acids modulate the effects of the APOA1 G-A polymorphism on HDL-cholesterol concentrations in a sex-specific manner: the Framingham Study. Am J Clin Nutr. 2002 Jan,75(1):38-46.

MTRR - 5-methyltetrahydrofolate-homocysteine methyltransferase reductase (rs1801394) Metionin är en väsentlig, svavel-haltig, proteinogen aminosyra.Syntesen av Metionin katalyseras genom Enzymet MetioninSyntas, som i sin tur behöver Homocystein. Det genom genen MTRR kodade proteinet (Metionin-Syntas-Reduktas) regenererarinaktiva Metionin Syntaser genom metylering.


X A/A 38% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G 34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarktanlag för förhöjda Homocystein-värden

G/G 28% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarktanlag för förhöjda Homocystein-värden

Litteratur Cai et al. Genetic variant in MTRR, but not MTR, is associated with risk of congenital heart disease: an integrated meta-analysis. PLoS One. 2014 Mar4,9(3):e89609.

Olteanu et al. Differences in the efficiency of reductive activation of methionine synthase and exogenous electron acceptors between the commonpolymorphic variants of human methionine synthase reductase. Biochemistry. 2002 Nov 12,41(45):13378-85.

MMP3 - Matrix metallopeptidase 3 (stromelysin 1, progelatinase) (rs3025058) Matrix Metalloproteinasen-3 (MMP3) eller Stromelysin1 är en zinkberoende Endopeptidas och medverkar vid nedbrytningen avextracellulära Matrixkomponenter. Den spelar därmed indirekt en viktig roll vid omformningen av cellvävnader, vid sårläkning ochvid processer i sb.m. inflammationer. Det framkom, att Polymorfismen (rs3025058) påverkar sjukdomsrisken av hjärtsjuk-domar.


X T/T 10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

T/Del 47% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Del/Del 43% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

Litteratur Abilleira et al. The role of genetic variants of matrix metalloproteinases in coronary and carotid atherosclerosis. J Med Genet. 2006Dec,43(12):897-901. Epub 2006 Aug 11.

Zee et al. Genetic risk factors in recurrent venous thromboembolism: A multilocus, population-based, prospective approach. Clin Chim Acta. 2009Apr,402(1-2):189-92.

Sida 26 av 62

GJA4 - Gap junction protein, alpha 4, 37kDa (rs1764391) GJA4 (Gap junction alpha-4 protein) genen tillhör Connexin-genfamiljen. Dessa trans-membranproteiner är delar av cell-cellkanaler (s.k. "Gap Junctions"), som länkar samman angränsade celler med varandra och möjliggör utbytet av Joner och småMolekyler. "Gap Junctions" förekommer framför allt i Hjärtmuskelvävnaden, i Epitelceller och i Retinan.


T/T 14% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5)

C/T 41% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

X C/C 45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5)

Litteratur Zhao et al . Cx37 C1019T Polymorphism May Contribute to the Pathogenesis of Coronary Heart Disease. Genet Test Mol Biomarkers. 2014 Apr 28.

ITGB3 - Integrin, beta 3 (platelet glycoprotein IIIa, antigen CD61) (rs5918) Integrin beta-3 (ITGB3) eller CD61 är ett transmembran-protein, som är delaktigt i signalöverföringen mellan cellerna och denextracellulära matrixen. Det framgick, att bärare av C-Allel (rs5918) har en förhöjd risk för kardivaskulära sjukdomar. Dessutompåverkar Polymorfismen den blodförtunnande effekten av aspirin.


T/T 74% Ingen förhöjd sjukdomsriskaspirin skyddar mot trombos

T/C 24% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarktaspirin ger inget skydd mot trombos

X C/C 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarktaspirin ger inget skydd mot trombos

Litteratur Undas et al. Pl(A2) polymorphism of beta(3) integrins is associated with enhanced thrombin generation and impaired antithrombotic action ofaspirin at the site of microvascular injury. Circulation. 2001 Nov 27,104(22):2666-72.

Weiss et al. A polymorphism of a platelet glycoprotein receptor as an inherited risk factor for coronary thrombosis. N Engl J Med. 1996 Apr25,334(17):1090-4.

CETP - Cholesteryl ester transfer protein, plasma (rs708272) Kolesterinester-Transferproteinet (CETP) är ett porbildande protein, som spelar roll i Lipoproteinomsättningen. Det exprimerashuvudsakligen i levern och sörjer för överföringen av Kolesterinestern från HDL till LDL eller VLDL i utbyte mot Triglyzerider.Polymorfismen rs708272 påverkar regleringen av HDL-Kolesterinvärdena.


T/T 13% Inget anlag för dåliga HDL Kolesterinvärden (det goda Kolesterinet)

C/T 70% Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet)

X C/C 17% Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet)

Litteratur Radovica et al. The association of common SNPs and haplotypes in CETP gene with HDL cholesterol levels in Latvian population. PLoS One. 2013 May13,8(5):e64191.

Agirbasli et al. Multi-locus candidate gene analyses of lipid levels in a pediatric Turkish cohort: lessons learned on LPL, CETP, LIPC, ABCA1, and SHBG.OMICS. 2013 Dec,17(12):636-45.

Wang et al. CETP gene polymorphisms and risk of coronary atherosclerosis in a Chinese population. Lipids Health Dis. 2013 Nov 27,12:176.

Sida 27 av 62

MTHFR - Methylenetetrahydrofolate reductase (NAD(P)H) (rs1801133) Methylentetrahydrofolat-Reduktasen (MTHFR) är delaktig i många ämnesomsättnings-vägar i den mänskliga kroppen.I Homocysteinomsättningen är den ansvarig för nedbrytningen av Homocystein till Metionin. Polymorfismen rs1801133 leder tillen mindkad, enzymatisk aktivitet av Metylentetrahydrofolat-Reduktaserna och därmed till en förhöjd Homocysteinspegel.


T/T 9% Anlag för förhöjd HomocysteinspegelVitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln

C/T 44% Anlag för förhöjd HomocysteinspegelVitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln

X C/C 47% Inget anlag för förhöjd Homocystein-spegelvitamin B2 leder till en sänkning av Homocystein-spegeln

Litteratur Ashfield-Watt P.A. et al. Methylenetetrahydrofolate reductase 677C-->T genotype modulates homocysteine responses to a folate-rich diet or a low-dose folic acid supplement: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2002 Jul,76(1):180-6.

Bønaa K.H. et al. Homocysteine lowering and cardiovascular events after acute myocardial infarction. N Engl J Med. 2006 Apr 13,354(15):1578-88.

Lewis S. J. et al. Meta-analysis of MTHFR 677C->T polymorphism and coronary heart disease: does totality of evidence support causal role forhomocysteine and preventive potential of folate? BMJ. 2005 Nov 5,331(7524):1053.

APOE E2/E3/E4 APOE (Apolipoprotein E) ämnesomsätter Triglycerid-rika Lipoprotein-beståndsdelar och spelar en central roll i människans fett-ämnesomsättning.ApoE-genen förekommer i tre vanliga varianter, som betecknas Allele E2,E3 ochE4. E4-Allel är behäftad med en förhöjd risk förhjärtsjukdomar och Morbus Alzheimer.


X E2/E2 1% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktInget anlag för förhöjda LDL KolestrinvärdenAnlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E3 6% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktInget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E3/E3 66% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktInget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Inget anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E4 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktAnlag för förhöjda LDL KolestrinvärdenAnlag för förhöjda Triglyceridvärden



Litteratur Muendlein A et al. Synergistic effects of the apolipoprotein E epsilon3/epsilon2/epsilon4, the cholesteryl ester transfer protein TaqIB, and theapolipoprotein C3 -482 C>T polymorphisms on their association with coronary artery disease. Atherosclerosis. 2008 Jul,199(1):179-86.

Burman D et al. Relationship of the ApoE polymorphism to plasma lipid traits among South Asians, Chinese, and Europeans living in Canada.Atherosclerosis. 2009 Mar,203(1):192-200.

Roberto Elosua et al. Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis in men and women the Framingham Heart Study. October 2004 TheJournal of Lipid Research, 45, 1868-1875.

Dallongeville et al. Modulation of plasma triglyceride levels by apoE phenotype: a meta-analysis. J Lipid Res. 1992 Apr,33(4):447-54.

Breslow et al. Genetic Basis of Lipoprotein Disorders. Circulation. 1995 Jan 15,91(2):505-12.

Davignon et al. Apolipoprotein E polymorphism and atherosclerosis. Arteriosclerosis. 1988 Jan-Feb,8(1):1-21.

Cubrilo-Turek et al. Apolipoprotein E genotypes and metabolic risk factors for coronary heart disease in middle-aged women. Coll Antropol. 1998Jun,22(1):149-55.

Sida 28 av 62



X T/T 74% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp

T/C 25% Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 1.3)

C/C 1% Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 2.6)

Litteratur Arking et al. Multiple independent genetic factors at NOS1AP modulate the QT interval in a multi-ethnic population. PLoS One. 2009,4(1):e4333.

Crotti et al.NOS1AP is a genetic modifier of the long-QT syndrome. Circulation. 2009 Oct 27,120(17):1657-63.

Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-basedpopulations. Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.



X G/G 85% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp

A/G 14% Skydd mot plötslig hjärtdöd (OR:0.51)

A/A 1% Förhöjd risk för plötslig hjärtdöd (OR: 1.31)

Litteratur Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-basedpopulations. Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.

Liu et al. A common NOS1AP genetic polymorphism, rs12567209 G>A, is associated with sudden cardiac death in patients with chronic heart failure inthe Chinese Han population. J Card Fail. 2014 Apr,20(4):244-51.

Eijgelsheim et al. Genetic variation in NOS1AP is associated with sudden cardiac death: evidence from the Rotterdam Study. Hum Mol Genet. Nov 1,2009, 18(21): 4213–4218.



G/G 10% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 4 till 7,9 ms)

G/T 48% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 1,7 till 4,6 ms)

X T/T 42% Inga anlag för ökat QT-intervall varaktighet

Litteratur Aarnoudse et al. Common NOS1AP variants are associated with a prolonged QTc interval in the Rotterdam Study. Circulation. 2007 Jul 3

Arking et al. A common genetic variant in the NOS1 regulator NOS1AP modulates cardiac repolarization. Nat Genet. 2006 Jun,38(6):644-51.

Sida 29 av 62

THROMBO SENSORAtt förebygga trombos effektivt

• Möjlig diagnos av en förhöjd trombosrisk• Analys av 3 relevanta gener, som förorsakar trombos• Analys av 7 genvariationer, för effekten av 4+ relevanta mediciner• Ett efter generna anpassat förebyggande vårdprogram för trombos• Ökat skydd mot hjärtinfarkt, slaganfall eller lungemboli• Varning för mediciner, som kan utlösa trombos hos dig• Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi• Hos kvinnor : Är hormon preparat farliga för deras hälsa?


HJÄRTKRETSLOPP

TrombosTrombos (blodpropp) är en sjukdom, då blodet stockar sig i ådrorna. Det kan då stoppatill vissa blodkärl och hindra blodtillförseln till hjärta eller också till områden i hjärnan,vilket kan leda till skador eller t.o.m. förtvining av drabbade vävnader. Om delar avhjärnan är drabbad, talar man om slaganfall. Om blodtillförseln till hjärtat begränsas,talar man däremot om en hjärtinfarkt. Den vanligaste formen av trombos är enbegränsning av blodcirkulationen i benen, som beror på en blodstockning. Då bestårfaran i, att stockningen löses och sedan hindrar blodcirkulationen i hjärnan, hjärtateller lungorna.

Genetiska förebyggande tester för attfastställa en ev. befintlig trombosriskgenomförs tyvärr endast sällan och eftersominga symptom märks, innan tromboseninträffar, vet de flesta människorna inte, attde genetiskt är predisponerade.

Därför upptäcks en genetisk dispositionmestadels först efter att en trombosinträffat, som emellertid i många fall redankan få ett dödligt förlopp. Genetiskaförebyggande undersökningar genomförstyvärr alltför sällan än, även om man medvetskapen om en ökad risk kan träffaspecifika förebyggande åtgärder och i deflesta fall förhindra uppkomsten av entrombos. Hittills identifierades flera gener,som förhindrar blodstockningen i ådrorna.Om en av dessa gener är defekt, kan den intefullgöra sin uppgift och risken för bildningenav blodpropp ökar avsevärt. Varje människahar två gener av varje typ och var tjugondebär på en defekt i minst en gen och är därmedbärare med en ca. 8 ggr förhöjd trombosrisk iförhållande till normalbefolkningen. Ca. en av200 personer bär på ett fel i båda generna aven gentyp och är därmed utsatt för en 80-falthögre trombosrisk. Att bära på defekta generbetyder emellertid inte med säkerhet, att detleder till en propp, för endast en del utvecklarockså en trombos. Om det leder till sjukdom,

beror delvis också på andra faktorer, som t.ex.övervikt, sängliggande och inaktivitet, längreflygresor eller hos kvinnor dessutom intag avp-piller, graviditet etc.

Precis det gör denna gentest så värdefull förden förebyggande hälsovården, för när du vetom din genetiska hälsorisk, kan du vidtaförebyggande åtgärder och i de flesta fallt.o.m. förhindra uppkomsten av en trombos.

Sida 31 av 62

Trombosrisk under graviditetenStudier har visat, att trombosrisken under graviditeten är ca. 4-10 ggr så hög somrisken hos en icke gravid kvinna. Denna risk ökar under månaden efter förlossningent.o.m. till 10-20 ggr. Det iögonfallande i sammanhanget är den ringa åldern (15-19 år),då de flesta fallen inträffar. Ca. var tjugonde europeisk kvinna är även utan att varagravid genetiskt predisponerad för trombos och har en ca. 8-80-falt högre trombosriskän den allmänna befolkningen. Om nu en genetiskt predisponerad kvinna är gravid ochsammanträffar dessa två riskfaktorer med varandra och det uppstår en farligkonstellation av gendefekt och risksituation, som ökar trombosrisken upp till ca. 60ggr och kan leda till livshotande tillstånd.

Det uppskattas, att blodpropp är ansvarig fören tredjedel av dödsfallen under graviditetenoch ca. 30-60% av kvinnor, som utvecklartrombos, även är genetiskt predisponerade.Därför är det redan allmänt känt i medicinen,att genetiskt predisponerade kvinnor börbehandlas under hela graviditetens förlopp,för att förhindra uppkomsten av propp.Tyvärr vet bara några få av de drabbadekvinnorna om sin genetiska trombosrisk ochhärigenom förblir en stor del av berördakvinnor obehandlade och oskyddade.Behandlingen består av att dagligen intalågmolekulärt Heparin, en medicin, somhindrar koagulering i blodet. Därvid bör manvid medicin valet vara försiktig att den intekan upptas av fostrets blodomlopp.Tilldelningen av Heparin är därför ofarlig förbarnet. Genom den konsekventaanvändningen av denna medicin låter sigtrombosfall före och efter förlossningen medstor sannolikhet förhindras.

Trombosrisk och hormonella preparat

Hormonpreparat tas av många kvinnor,antingen i form av preventivmedel till skyddför oönskade graviditeter eller som eneffektiv behandlingsmöjlighet motkomplikationer, som inträffar p.g.a. denförändrade hormonproduktionen eftermenopausen. Användningen av hormonellapreparat har visserligen talrika fördelar, menökar även lätt trombosrisken. Denna riskhåller sig inom gränser, såvida det intetillkommer andra riskfaktorer, som ettgenetiskt anlag för trombos. En gendefekt itrombosgenerna ökar även utan användning

av hormonpreparat risken för propp avsevärt,vilket i kombination med hormonellapreparat ökar ca. 15-falt och i många fall merän 80 ggr. För kvinnor med genetiskpredisponering för trombos, bör man absolutavråda från användning av hormonpreparat,för att om möjligt förhindra livshotandekomplikationer.

Sida 32 av 62

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener vid trombosInom vetenskapen kunde man identifiera tre genetiska variationer, som avsevärt ökar riskenför trombos. Genom en analys av dessa tre Polymorphismer kan man beräkna risken attutveckla en trombos och reducera den med hjälp av specifika förebyggande vårdåtgärder.Följande gener påverkar din trombosrisk:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK

Factor-V rs6025 G>A G/G 1 - - - Factor-II rs1799963 G>A G/G 1 - - - PAI1 rs1799889 G>del G/G 1 - - -

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form avgenetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp =personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något,PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = dennavariation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sida 33 av 62

Sammanfattning av effekternaSärskilda gener har till uppgift att förhindra blodstockning i blodkärlen. Genetiska variationer idessa gener kan störa denna process och därför leda till stockning och en efterföljandeblodpropp. Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har pådin hälsa och kropp.

➤ Din risk att utveckla en trombos i venerna har inte ökat➤ Din risk att utveckla en trombos i artärerna motsvarar den hos den allmännabefolkningen➤ Därför medför hormonpreparat för dig ingen förhöjd trombosrisk

Din risk att utveckla en trombos NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i venerna NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i artärerna NORMAL

ÖKAD

▲

Risk för en trombos vid en graviditet NORMAL

ÖKAD

▲

Ökar din risk märkbart av hormonpreparat NEJ

JA

▲

Sida 34 av 62

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vårdP.g.a. din genetiska profil har du ingen förhöjd risk att utveckla en trombos. Din riskmotsvarar därför den allmänna befolkningens och inga särskilda förebyggandeåtgärder är nödvändiga. För dig innebär användningen av hormonella preparat förfödelsekontroll eller för hormonell ersättningsterapi ingen ytterligare risk. Även undergraviditeten behöver kvinnor med din genetiska profil inte också behandlas medHeparin.

Då emellertid i många fall en trombos kan inträffa utan gendefekt, vill vi nämna ännu ett parallmänna bra förebyggande åtgärder för dig gällande särskilda risksituationer. Ofta lederstillasittande, som t.ex. vid längre bilkörning eller flygresor, vid sängläge eller efter operationertill blodstockning i venerna och möjliggör på så vis bildningen av stelnat blod. Detta kanförhindras, om man på längre resor lägger in regelbundna pauser, för att sträcka på benen, ellerstiger upp regelbundet i flygplanet och rör på sig. Ytterligare riskfaktorer är övervikt ochgraviditet, eftersom trycket i venerna då stiger. Sund kost och rökstopp är naturligtvis ett gottråd till alla, bl.a. också, för att minska faran för trombos.

Sida 35 av 62

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid trombos ochbesläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar ochhjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans) Mediciner för behandling

av blodpropp


clopidogrel troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

prasugrel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

rwarfarin (FDA!) Normal ~150% Ofta ~160% Byte önskvärt

swarfarin (FDA!) Normal ~0% Ofta 0.5-2% Byte önskvärt

ticagrelor Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig


* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarensansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av enmedicin.

Sida 36 av 62

VETENSKAP

Thrombo Sensor Factor-V - Coagulation factor V (proaccelerin, labile factor) (rs6025) Den s.k. Faktor-V-Lidande Mutationen är en genetiskt betingad levringsdefekt, som är förknippad med en förhöjd trombosrisk.Genom denna defekt inhiberas nedbrytningen av Faktor-V och proteinet behåller sin levringsbefrämjande verkan.


A/A 1% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 80)

A/G 3% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 7)

X G/G 96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Litteratur Juul et al. Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann Intern Med. 2004 Mar 2,140(5):330-7.

Brenner et al. Venous Thromboembolism Associated With Double Heterozygosity for R506Q Mutation of Factor V and for T298M Mutation ofProtein C in a Large Family of a Previously Described Homozygous Protein C -Deficient Newborn With Massive Thrombosis: Blood. 1996 Aug1,88(3):877-80.

Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism: Circulation. Feb2009, 2(1): 57–62.

Rosendaal et al. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Br J Haematol. 2002Mar,116(4):851-4.

Kamphuisen et al. Thrombophilia screening: a matter of debate. Neth J Med. 2004,62:180-187.

Ridker et al. Ethnic distribution of factor V Leiden in 4047 men and women. Implications for venous thromboembolism screening, Jama 277 (1997)1305-1307.

Factor-II - Coagulation factor II (thrombin) (rs1799963) Hos Prothrombin-mutationen (Faktor-II mutation) handlar det om en blodlevrings störning. Genom Polymorfismen rs1799963)befinner sig klart mer av levringsfaktor Prothrombin i blode, som tydligt ökar risken för en venös trombos.


A/A 1% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 25)

A/G 3% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 5)

X G/G 96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Litteratur Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism: The Women’sGenome Health Study. Circ Cardiovasc Genet. Feb 2009, 2(1): 57–62.

Rosendaal et al. Hormonal replacement therapy, prothrombotic mutations and the risk of venous thrombosis. Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4.

Ye et al. Seven haemostatic gene polymorphisms in coronary disease: meta-analysis of 66,155 cases and 91,307 controls. Lancet. 2006 Feb25,367(9511):651-8.

Sida 37 av 62

PAI1 - Phosphoribosylanthranilate isomerase (rs1799889) Plasminogen-Aktivator-Inhibitorn-1 (PAI-1) är ett Glykoprotein och hör till gruppen Serin-Proteaseinhibitorer. Det inhiberar denfibrinolytiska aktiviteten genom att inaktivera tPA och Urokinaser. En deletion i PAI1-genen leder till en ökad transkription och enförhöjd PAI1-koncentration. Detta förknippas med en ökad trombosrisk.


Del/Del 24% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.84)

Del/G 48% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.83)

X G/G 28% Ingen förhöjd Trombosrisk (Arteriell)

Litteratur Tsantes et al. Association between the plasminogen activator inhibitor-1 4G/5G polymorphism and venous thrombosis. A meta-analysis. ThrombHaemost.

Fernandes et al. 4G/5G polymorphism modulates PAI-1 circulating levels in obese women. Mol Cell Biochem. 2012 May,364(1-2):299-301.

Gardemann et al. The 4G4G genotype of the plasminogen activator inhibitor 4G/5G gene polymorphism is associated with coronary atherosclerosis inpatients at high risk for this disease. Thromb Haemost. 1999 Sep,82(3):1121-6.

Rosendaal et al. Hormonal replacement therapy, prothrombotic mutations and the risk of venous thrombosis. Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4.

Ye et al. Seven haemostatic gene polymorphisms in coronary disease: meta-analysis of 66,155 cases and 91,307 controls. Lancet. 2006 Feb25,367(9511):651-8.

Sida 38 av 62

HYPERTENSION SENSOREffektiv prevention och behandling mot högt blodtryck

• Analys av de tre relevanta genvariationerna• Fastställande av den genetiska risken för högt blodtryck• Anpassat vårdprogram för blodtryckssänknin• Analys av 7 genvariationer, för effekten av 12+ relevanta mediciner• Bättre chanser till bot med optimal medicinsk terapi• Läkares ledning för optimal förebyggande vård


HJÄRTKRETSLOPP

Högt blodtryckArteriell hypertoni, ofta även förkortat som högt blodtryck, är ett sjukdomstillstånd,där blodtrycket i kärlsystemet är kroniskt förhöjt. Ett kroniskt systologiskt blodtryckhögre än 140 mmHg eller ett diastoliskt blodtryck högre än 90mmHg gäller som högtblodtryck (båda mätta i vila efter 10 minuters sittande). Denna mätmetod är standardför dagen, för blodtrycket går ofta ned inom kort efter att man satt sig eller ökargenom avreagering eller oro.

Denna sjukdom är ofta förekommande och det uppskattas, att ca 29% av hela befolkningenlider av den och förekomsten ökar med stigande ålder. Det farliga med högt blodtryck är, attman ofta inte lägger märke till det själv. I många fall ger det symptom som huvudvärk, somkommer på morgonen, yrsel, illamående, näsblod, kraftlöshet eller sömnlöshet. Men mestadelsförlöper sjukdomen utan besvär och märks först genom följdskadorna. Därför kallas den ocksåför "den ljudlösa mördaren"("silent killer").

Högt blodtryck är en betydande riskfaktor iutvecklingen av arterioskleros elleråderförkalkning, särskilt om ytterligareriskfaktorer som kraftig övervikt, Diabetesmellitus (sockersjuka) eller förhöjdakolesterol- eller triglyceridvärden uppstår. Dehärigenom uppkomna kranskärls-sjukdomarna, som koronar hjärt-kärlssjukdom (KHK), hjärtinfarkt,hjärtinsufficiens, njursvikt, slaganfall ochblockering av artärerna, föror-sakar ca 45% avdödligheten hos män och 50% av dödlighetenhos kvinnor.

Bredvid den förhöjda arteriosklerosriskenmedför ett konstant förhöjt blodtryck ocksåen skada på hjärtmuskeln. Muskulaturen blirtjockare och styvare, så att hjärtat i diastolen(vilofasen) inte längre kan slappna av ochsuga upp blod så lätt. Det får till följd atthjärtat fylls sämre och medför symptom påförsvagat hjärta. För högt blodtryck kanockså leda till förtvinad hornhinna, om det ejbehandlas, eller skada njurarna så svårt, attfunktionsnedsättning blir följden. Genommodern terapi är det idag möjligt atttillfredsställande behandla högt blodtryck

utan betydande biverkningar. Dessa modernamediciner höjer inte bara medellivslängdenutan också på kort sikt livskvaliteten enormt.

Nu finns det några gener, som ansvarar förregleringen av blod-trycket. Är en eller på engång flera av dessa gener defekta, leder dettatill en ökad sannolikhet för att utveckla högtblodtryck. Är däremot den personligagenetiska risken att lida av högt blodtryckredan bekant, kan man med hjälp av riktadeföre-byggande åtgärder och läkar-övervakningeffektivt motverka detta. Härigenom kanoftast svåra följd-sjukdomar och dödligakonsekvenser undvikas.

Sida 40 av 62

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener för högt blodtryckInom vetenskapen har tre genetiska variationer identifierats, som avsevärt ökar risken för högtblodtryck. Med hjälp av en analys av dessa tre polymorphismer kan man beräkna risken för attutveckla en blodpropp och med speciella förebyggande åtgärder minska den. Dessutom kan vitack vare genanalysen utveckla den effektivaste terapin för sänkningen av blodtrycket.Följande gener påverkar ditt blodtryck:


AGT rs699 T>C T/T 1 - - - ADRB1 rs1801253 G>C C/C 1.9 - - RISK GNB3 rs5443 C>T C/C 1 - - -


Sammanfattning av effekternaDe analyserade generna påverkar din disposition för högt blodtryck, som visserligen också kanmätas på konventionellt sätt. Därför är nyttan med den här analysen i första hand att genomregelbundna undersökningar omedelbart fastställa högt blodtryck och därefter genomändringar i livsstilen och vid behov riktigt behandla blodtrycket med den effektivaste terapin.Här ser du en sammanställning av den inverkan, som de genetiska variationerna har på dinkropps hälsa:

➤ Din risk att insjukna i högt blodtryck är 1.9 -ggr ökat

Din risk för högt blodtryck NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 41 av 62

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vårdP.g.a. dina gener har du en förhöjd risk att utveckla högt blodtryck/Hypertoni. Därförär förebyggande vård mycket viktig för dig, för att på bästa sätt förhindra uppkomstenav sjukdomen. Ditt förebyggande vårdprogram består av två viktiga områden:

Förebyggande vård

Bredvid de genetiska faktorerna spelar också miljön och livsstilen en avgörande roll förutvecklingen av högt blodtryck. Därför är det viktigt för dig att i så fall lära kännariskfaktorerna och om möjligt ändra på ditt levnadssätt så, att du undviker riskfaktorerna efterbästa förmåga.Att låta bli att röka är en av de viktigaste åtgärderna, för att sänka blodtrycket eller hålla detinom normal nivå. T.o.m. rökare, som slutat röka i medelåldern, har en liknande medellivslängdsom personer, som aldrig rökt. Rökning minskar dessutom effekten av blodtryckssänkandemediciner.

Alkohol bör från 40-års åldern endast intas i måttliga mängder, då mängden alkohol påverkarblodtrycket direkt. Därför ökar även risken för slaganfall betydligt. En måttligalkoholkonsumtion på maximalt en 1/4 liter rödvin per dag kan sänka blodtrycket med ca.2-4mmHg.

Övervikt är inte enbart en riskfaktor, utan ökar ditt blodtryck. Därför påverkar enviktminskning ditt blodtryck i hög grad och du kommer att märka, att ditt blodtryck sjunkermed viktminskningen. En blodtryckssänkning på 5-20mmHg kan uppnås med en viktminskningpå 10 kg.Sträva efter att nå ditt optimala BMI (Body Mass Index eller optimala vikt för dinkroppsstorlek), för att sänka din riskfaktor.

Regelbunden, kroppslig aktivitet som simning, jogging eller vandring sänker blodtrycket med4-9mmHg redan vid låg intensitet. Den effektivaste sänkningen av blodtrycket uppnås vid30-minuters sport flera ggr i veckan. Däremot rekommenderas inte sportslag med storkroppsansträngning.

Konsumtionen av koksalt är också en viktig riskfaktor för högt blodtryck och bör därförreduceras till mindre än 6 g per dag. Härigenom kan du förvänta dig en blodtryckssänkning på8mmHg.

En sund kost rekommenderas naturligtvis varje människa och hos dig kan den regelbundnakonsumtionen av frukt, grönsaker och fisk liksom reduktionen av mättade fettsyrorförmodligen uppnå en blodtryckssänkning av 8-14mmHg.

Sida 42 av 62

Läkarövervakning och möjlig terapi

Ytterligare en punkt i din vård är en granskning av blodtrycket, för att i förekommande fallkontrollera de förebyggande vårdåtgärdernas effektivitet. Skulle du följaktligen lida av högtblodtryck, låt då din läkare helt enkelt mäta ditt blodtryck regelbundet eller mät det själv.Granska ditt blodtryck sedan enligt följande översikt:

Blodtryck Systol Diastol

Optimalt blodtryck under 120 under 80

Normalt blodtryck 120-129 80-84

Högt-normalt blodtryck 130-139 85-89

Mild Hypertoni (Steg 1) 140-159 90-99

Måttlig Hypertoni (Steg 2) 160-179 100-109

Svår Hypertoni (Steg 3) över 180 över 110

Isolerad systolisk Hypertoni över 140 under 90

Skulle ditt blodtryck ligga inom normal nivå, mät det regelbundet (en gång i veckan) och försökhålla det inom normal nivå genom angivna förebyggande vårdåtgärder.Skulle ditt blodtryck vara för högt, försök till att börja med föra ned det till normal nivå medden angivna förebyggande vården, såvida du inte redan befinner dig under läkaresblodtryckssänkande terapi. Skulle de förebyggande åtgärderna inte vara tillräckliga, tala dåmed din läkare om möjligheten till stöd för en medicinsk blodtryckssänkande terapi. Som valhar du ACE-hämmare, AT1-Antagonister, Betablockare, Diurektika och Kalciumantagonister.

Sida 43 av 62

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid högt blodtryckoch besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningaroch hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Blodtrycksmediciner (Antihypertensivum) Mediciner för behandling

av blodtryck


amlodipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

atacand Ingen/svag ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

bosentan Normal ~55% Ofta ~50% Byte önskvärt

candesartan Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

diltiazem Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

felodipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

irbesartan Normal ~5% Ofta 0% Byte önskvärt

lercanidipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

losartan troligt starkare ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt

nifedipine Normal ~111% Normal ~120% Ej nödvändig

nisoldipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

nitrendipine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

verapamil Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig


* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde.Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 44 av 62

VETENSKAP

Hypertension Sensor AGT - Angiotensinogen (serpin peptidase inhibitor, clade A, member 8) (rs699) Polymorfismen rs699 i Angiotensinogen-genen (AGT) leder till en förhöjd koncentration av Angiotensinogen i blodserumet ochdärmed till en disposition för högt blodtryck.


X T/T 37% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni

T/C 43% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:1.2)

C/C 20% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:1.4)

Litteratur Nakajima et al.Nucleotide Diversity and Haplotype Structure of the Human Angiotensinogen Gene in Two Populations. Am J Hum Genet. Jan 2002,70(1): 108–123.

Jeunemaitre et al. Molecular basis of human hypertension: role of angiotensinogen. Cell. 1992 Oct 2,71(1):169-80.

Corvol et al. Molecular Genetics of Human Hypertension: Role of Angiotensinogen. Endocrine Reviews 18(5): 662–677.

ADRB1 - Adrenoceptor beta 1 (rs1801253) β1-Adrenozeptorproteinet kodas genom ADRB1-genen och är den viktigaste Adrenoreceptorn i hjärtat hos människan. Den ärhuvudansvarig för effekten av adrenalinet och målstrukturen av betablockeraren.


G/G 14% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni

G/C 36% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni

X C/C 50% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:1.9)

Litteratur Johnson et al. Association of hypertension drug target genes with blood pressure and hypertension in 86,588 individuals. Hypertension. 2011May,57(5):903-10.

GNB3 - Guanine nucleotide binding protein (G protein), beta polypeptide 3 (rs5443) G-Proteinen är signaltrans-duktionsproteiner, som är bundna vid insidan av receptorernas cellmembran och är delaktiga hos ettflertal av signalvägar. Polymorfismen rs5443 är förknippad med såväl högt blodtryck, som även med en disposition för Adipositas.


X C/C 33% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni

C/T 57% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:6.1)

T/T 10% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:6.1)

Litteratur Siffert W. G-protein beta3 subunit 825T allele and hypertension. Curr Hypertens Rep. 2003 Feb,5(1):47-53.

Sida 45 av 62

DIABETES SENSORPrevention och effektiv behandling av diabetes

• Genetisk utvärdering av medfödd risk för diabetes• Analys av över 8 gener som påverkar Diabetes Mellitus• Analys av 11 genetiska variationer, för verkan av 15+ relevanta mediciner• Beräkningen av risken för graviditetsdiabetes• Beräkning av tidpunkten (tidigare eller senare) för insulinersättningsbehov• Effektivitetsbestämning av Metformin, Glibenclamid, Tolbutamid och Glimepirid• Förebyggande vårdprogram under läkares ledning


ÄMNESOMSÄTTNING

Diabetes mellitus typ2Sockersjukan, även kallad diabetes mellitus typ2, är en vanligämnesomsättningssjukdom, varvid den korrekta regleringen av blodsockerhalten gårförlorad. Regleringen blir allt diffusare med stigande ålder och följaktligen lider nästanvar tionde i industriländerna av sockersjuka.

Sockret är det egentliga drivmedlet för våraceller och transporteras tillsammans medsyre och många andra viktiga näringsämnengenom blodet. För mycket socker i blodet ärgiftigt för cellerna och för litet förhindrar attde kan fungera riktigt. Därför har kroppen enmekanism, som styr sockerhalten exakt, dens.k. blodsockerspegeln, och alltid hållernormalnivån. Om mycket socker tillförsblodet efter en sockerrik måltid, börjarkroppen att filtrera sockret ur blodet ochlagra det. Får kroppen däremot under enlängre tid ingen mat, hämtar den sockret urreserverna igen och transporterar det ut iblodet. På så vis förblir blodsockerspegelnkonstant och ser till, att alla celler fårtillräckligt med energi.

Med tilltagande ålder råkar den här exaktaregleringen så småningom i olag ochbestämda riskfaktorer som brist pårörelseförmåga, övervikt eller gendefekter,som styr blodsockerregleringen, påskyndarden allmänna kontrollbristen. Så förekommerdet hos många människor, att blodsockretstiger, så att ett flertal av kroppsliga besvärända till livshotande tillstånd uppkommer. Idet här fallet talar man om sockersjuka, somabsolut bör behandlas av läkare. Med felaktigreglering av blodsockret uppstår ett flertal avföljdsjukdomar som högt blodtryck,blodfettsstörningar, skador på kärl och organsåsom njurar t.o.m. blindhet.

För att bespara diabetiker dessa

följdsjukdomar, är en regelbunden ochkonsekvent kontroll av blodsockerspegelnnödvändig.

För att diagnostisera diabetes medicinsktgenomförs ofta en sockermätning undernyktert tillstånd eller en test avglukostolerans hos husläkaren. Då intas enstor mängd sockerhaltig vätska och med hjälpav blodsockervärdena mäter man, hurkroppen reagerar på den. Den därpå följandeterapin är beror på storleken hos de förhöjdasockervärdena. I de flesta fall räcker det atthålla sig till en energifattig och fiberrik dietliksom en ökad kroppsaktivitet. Vid behovkan man inta medicin i tablettform - isällsynta fall är det nödvändigt medinsulininjektioner.

Diabetes är en välståndssjukdom, somsärskilt gäller för industriländerna, där allaslags näringsämnen finns i överflöd. Överviktär den viktigaste riskfaktorn och defekter igenerna, som spelar en roll iblodsockerregleringen, höjer diabetesriskenhos enstaka personer ytterligare.

Med den här genanalysen kan man beräknaden personliga diabetesrisken bättre.Personer, där man fastställt en högdiabetesrisk, kan man lägga större vikt vidförebyggande åtgärder, som i många fallfullständigt kan förhindra uppkomsten avsockersjuka och förbli friska.

Sida 47 av 62

ÄMNESOMSÄTTNING

Relevanta gener för Diabetes Mellitus typ2Hittills har vetenskapen identifierat flera gener och polymorfer, som skulle kunna öka denallmänna risken att insjukna i Diabetes Mellitus Typ2. Genom analysen av alla relevantapolymorfer kan man i resultaten fastställa sjukdomsrisken liksom några andra genetiskaegenskaper, som är relevanta för sjukdomen. Följande gener påverkar regleringen avblodsockret och risken för Diabetes Typ2


TCF7L2 rs7903146 VS3C>T C/C 1 - - - HIGD1C rs12304921 A>G A/A 1 - - - HHEX rs1111875 A>G A/A 1 - - - IL6 rs1800795 G/C Pos. -174 C/C 0.91 RESPOND PROTEKTIV - IL10 rs1800872 C/A Pos. -592 C/C 1 - - - PPARG rs1801282 Pro12Ala C/C 1.38 - - RISK FTO rs9939609 A/T T/T 1 - - - KCNJ11 rs5219 C>T T/T 1.65 RESPOND - RISK NOS1AP rs10494366 T>G T/T - - - -


Sammanfattning av effekternaDå flera risk-gener för uppkomsten av Diabetes Mellitus Typ2 analyserats inom ramen fördenna analys och många av dessa risk-variationer inte sällan förekommer, är nästan varjemänniska drabbad av en bestämd genetisk risk. Därför är det möjligt, att du bär på flerriskvariationer än befolkningsgenomsnittet och därför är utsatt för en större risk att insjukna idiabetes. Däremot är det också möjligt att du har mindre risk-variationer än den allmännabefolkningen, varigenom du har ett visst skydd mot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du enresumé av effekten, som de genetiska variationerna har på din kropp.

Sida 48 av 62

➤ Risken för diabetes mellitus typ2 är ej förhöjd➤ Metformin är troligtvis mindre effektivt för förebyggande av diabetes➤ Medicinen glibenclamid är särskilt effektiv för blodsockersänkning och kan också brytasned tillräckligt➤ Nedbrytningshastigheten hos medicinen Glibenclamid motsvarar ungefär 90%➤ På grund av detta ligger den slutliga optimala dosen troligtvis inom området av ca. ~100%➤ Medicinen Tolbutamid kan inte brytas ned tillräckligt och är inte heller särskilt effektivför blodsockersänkning➤ Vid uppkomsten av DMT2 är insulinersättningsbehovet ej nödvändigt tidigare➤ Risken för diabetes vid graviditet är ej förhöjd➤ Medicinen Glimepirider kan varken brytas ned tillräckligt av kroppen eller uppvisar den ensärskilt kraftig effekt

Risken för Diabetes Mellitus Typ2 SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Insulinersättningsbehov hos DMT2 NORMAL

TIDIGARE

▲

Glibenclamid för blodsockersänkning EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Effektiviteten av Tolbutamider EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Effektiviteten av Glimepirider EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Effektiviteten för prevention hos Metformin NORMAL

REDUCERAD/T

▲

Effektiviteten av Sulfonyluria EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Sida 49 av 62

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vårdHos dig är de testade generna friska och du har därför ett visst skydd mot sockersjukanDiabetes mellitus Typ 2. Då man emellertid även utan en gendefekt kan få Diabetes,rekommenderar vi dig allmänna vårdåtgärder för särskilda riskfaktorer. Det är bra, omdu hos din läkare från 45-års åldern genomgår en årlig undersökning genom en oralglukostoleranstest. Då mäts, hur din kropp reagerar på socker.

Dessutom bör man från denna ålder låta göra blodsockerspegel- bestämningar, så att (omnågonsin tecken på Diabetes förekommer) sjukdomen fastställs tillräckligt tidigt och riktigterapi kan sättas in.

Genom tidig diagnos kan sjukdomar, som högt blodtryck och störningar inom blodfetterna,som ofta förekommer i samband med Diabetes, undvikas resp. i rätt tid behandlas konsekvent.

Vidare rekommenderas du, att hålla dig till en fiberrik diet, för att hålla nere dinblodsockerspegel. Sport och rikligt med motion (helst minst 30 min. 5 dagar i veckan) råder vinaturligtvis var och en och är det viktigaste skyddet mot Diabetes mellitus, eftersom kroppsligaktivitet leder till en snabbare ämnesomsättning och därigenom till en snabbare förbränning(förbrukning) av det i blodet befintliga sockret , som sänker blodsockerspegeln.

Sida 50 av 62

ÄMNESOMSÄTTNING

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinering, som är aktuell för Diabetes mellitusTyp2 och sjukdomar som hänger ihop med den. Denna uppgift bör gälla som en möjlig varningför biverkningar och hjälpa din läkare att välja rätt dos. Mediciner, som är betecknade med(FDA!), tilldelades redan en varning av amerikanska myndigheten "Food and DrugAdministration", för att genetiska variationer kan medföra allvarliga biverkningar.

Kolesterolsänkande medicin (Statine) Mediciner för

kolesterolsänkning


atorvastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

cerivastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

fluvastatin Normal ~21% Ofta ~20% Byte önskvärt

lescol Normal ~21% Ofta ~20% Byte önskvärt

lovastatin troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Diabetesmediciner (Antidiabetikum) Mediciner mot Diabetes

Typ 2


amaryl Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

chlorpropamide Normal ~50% Ofta ~50% Byte önskvärt

diabeta Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

glibenclamide Normal ~90% Normal ~100% Ej nödvändig

glimepiride Något svagare ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

glipizide Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

nateglinide Normal ~30% Ofta ~20% Byte önskvärt

phenformin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

rosiglitazone Normal ~0% Ofta 0% Byte önskvärt

starlix Normal ~30% Ofta ~20% Byte önskvärt

tolbutamide Något svagare ~10% Ofta 0% Byte önskvärt


* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde.Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 51 av 62

VETENSKAP

Diabetes Sensor TCF7L2 - Transkription faktor 7-lik 2 (T-cell specifik, HMG-box) (rs7903146) TCF7L2 (Transcription factor 7-like 2) är en transkriptionsfaktor som påverkar uttrycket av många skilda gener. Polymorfismenrs7903146 betraktas som den viktigaste genetiska riskfaktorn för Typ 2 Diabetes.


X C/C 55% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 i sb.m en sjukdom är behovet för Insulinersättningen normalt

C/T 35% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.65) i sb.m. Diabetes är en Insulinersättning nödvändig tidigare

T/T 10% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 2.77) i sb.m. Diabetes är en Insulinersättning nödvändig tidigare

Litteratur Lyssenko et al. Mechanisms by which common variants in the TCF7L2 gene increase risk of type 2 diabetes. J Clin Invest. Aug 1, 2007, 117(8): 2155–2163.

Cauchi et al. TCF7L2 genetic defect and type 2 diabetes. Curr Diab Rep. 2008 Apr,8(2):149-55.

Bodhini et al. The rs12255372(G/T) and rs7903146(C/T) polymorphisms of the TCF7L2 gene are associated with type 2 diabetes mellitus in AsianIndians. Metabolism. 2007 Sep,56(9):1174-8.

HIGD1C - HIG1 hypoxia inducible domän familj, medlem 1C (rs12304921) Polymorfismen rs12304921 på genen HIGD1C förknippades med en ökad risk för Typ 2 Diabetes i en stor studie.


X A/A 70% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2

G/A 27% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 2.5)

G/G 3% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 4)

Litteratur The Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls.Nature. 2007 Jun 7,447(7145):661-78.

Sida 52 av 62

HHEX - Hematopoietikalt uttryckt homeobox (rs1111875) HHEX-genen kodar en transkriptionsfaktor, som spelar en roll i många utvecklingsprocesser. I en genomomfattandeassociationsstudie visades, att kvinnliga bärare av G-Allel löper en större risk för Typ 2 Diabetes.


X A/A 17% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2

G/A 50% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.21)

G/G 33% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.44)

Litteratur van Vliet-Ostaptchouk et al. HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetes in the Dutch Breda cohort. Eur J Hum Genet. 2008May,16(5):652-6

Omori et al. Association of CDKAL1, IGF2BP2, CDKN2A/B, HHEX, SLC30A8, and KCNJ11 with susceptibility to type 2 diabetes in a Japanese population.Diabetes. 2008 Mar,57(3):791-5. Epub 2007 Dec 27.

Furukawa et al. Polymorphisms in the IDE-KIF11-HHEX gene locus are reproducibly associated with type 2 diabetes in a Japanese population. J ClinEndocrinol Metab. 2008 Jan,93(1):310-4.

IL6 - interleukin 6 (rs1800795) Interleukin-6 hör till de proinflammatoriska Zytokinerna och är en väsentlig del av immunsvaret på inflammatoriska processer.Polymorfismen rs1800795 ligger i genens promotorregion och förändrar därmed Zytokinens expression. Bärare av C-Allelproducerar mindre IL6.


X C/C 25% Skydd mot Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 0.91)

G/C 50% Skydd mot Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 0.91)

G/G 25% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.51)

Litteratur Huth et al. IL6 gene promoter polymorphisms and type 2 diabetes: joint analysis of individual participants' data from 21 studies. Diabetes. 2006Oct,55(10):2915-21.

Illig et al. Significant association of the interleukin-6 gene polymorphisms C-174G and A-598G with type 2 diabetes. J Clin Endocrinol Metab. 2004Oct,89(10):5053-8.

Fishman et al. The effect of novel polymorphisms in the interleukin-6 (IL-6) gene on IL-6 transcription and plasma IL-6 levels, and an association withsystemic-onset juvenile chronic arthritis. J Clin Invest. 1998 Oct 1,102(7):1369-76.

IL10 - Interleukin 10 (rs1800872) Interleukin-10 (IL10) hör till de antiinflammatoriska Zytokinerna och har talrika uppgifter i det mänskliga immunsystemet.Polymorfismen förknippas med ökad Typ 2 Diabetesrisk och förhöjd Insulinresistens.


X C/C 48% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2ingen förhöjd Insulinresistens

C/A 45% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2ingen förhöjd Insulinresistens

A/A 7% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.63)förhöjd Insulinresistens (OR: 1.99)

Litteratur Bai et al. Association between interleukin 10 gene polymorphisms and risk of type 2 diabetes mellitus in a Chinese population. J Int Med Res. 2014 Apr23.

Scarpelli et al. Variants of the interleukin-10 promoter gene are associated with obesity and insulin resistance but not type 2 diabetes in caucasianitalian subjects. Diabetes. 2006 May,55(5):1529-33.

Sida 53 av 62

PPARG - Peroxisome proliferator-aktiverad receptor gamma (rs1801282) PPARG (Peroxisome proliferator-activated receptor gamma) är en Typ II intracellulär receptor. Dessa receptorer aktiveras överfysiologiska eller farmakologiska Ligander och reglerar den transkriptionella aktiviteten av olika målgener. Rs1801282Polymorfismen är förknippad såväl med övervikt som även med förhöjd risk för Typ II Diabetes.


G/G 1% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2

G/C 22% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.19)

X C/C 77% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.38)

Litteratur Gouda et al. The association between the peroxisome proliferator-activated receptor-gamma2 (PPARG2) Pro12Ala gene variant and type 2 diabetesmellitus: a HuGE review and meta-analysis. Am J Epidemiol. 2010 Mar 15,171(6):645-55.

Altshuler et al. The common PPARgamma Pro12Ala polymorphism is associated with decreased risk of type 2 diabetes. Nat Genet. 2000Sep,26(1):76-80.

Deeb et al. A Pro12Ala substitution in PPARgamma2 associated with decreased receptor activity, lower body mass index and improved insulinsensitivity. Nat Genet. 1998 Nov,20(3):284-7.

FTO - Fat mass and obesity associated (rs9939609) Das FTO (Fat mass and obesity-associated protein) genen visar hittills den starkaste genetiska påverkan på människanskroppsvikt. Det framgick, att Polymorfismen rs9939609 klart ökar risken för Adipositas.


X T/T 25% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2

T/A 57% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR:1.34)

A/A 18% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR:1.68)

Litteratur Frayling et al. A Common Variant in the FTO Gene Is Associated with Body Mass Index and Predisposes to Childhood and Adult Obesity. Science. May11, 2007, 316(5826): 889–894.

Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls.Nature. 2007 Jun 7,447(7145):661-78.

Hertel et al. Genetic analysis of recently identified type 2 diabetes loci in 1,638 unselected patients with type 2 diabetes and 1,858 controlparticipants from a Norwegian population-based cohort (the HUNT study). Diabetologia. 2008 Jun,51(6):971-7.

Sida 54 av 62

KCNJ11 - Potassium inwardly-rectifying channel, subfamily J, member 11 (rs5219) Das KCNJ11 (potassium inwardly-rectifying channel, subfamily J, member 11) genen är kodad på Kir2.6-proteinet, enunderavdelning till de ATP-känsliga Kaliumkanalerna. Dessa kanaler är placerade i cell-membranet och kan med hjälp av Insulin-hormonet reglera glukoskoncentrationen i blodet. En defekt kan leda till en förhöjd glukosspegel och en ökad diabetesrisk.


C/C 58% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2. medicinen Metformin är effektiv

C/T 34% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.23) medicinen Metformin är mindre effektiv

X T/T 8% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.65) medicinen Metformin är mindre effektiv

Litteratur Florez et al. Type 2 Diabetes–Associated Missense Polymorphisms KCNJ11 E23K and ABCC8 A1369S Influence Progression to Diabetes and Response toInterventions in the Diabetes Prevention Program. Diabetes. Feb 2007, 56(2): 531–536.

Zhou et al. The E23K variation in the KCNJ11 gene is associated with type 2 diabetes in Chinese and East Asian population. J Hum Genet. 2009Jul,54(7):433-5.

Omori et al. Association of CDKAL1, IGF2BP2, CDKN2A/B, HHEX, SLC30A8, and KCNJ11 with susceptibility to type 2 diabetes in a Japanese population.Diabetes. 2008 Mar,57(3):791-5. Epub 2007 Dec 27.

Florez et al. Haplotype structure and genotype-phenotype correlations of the sulfonylurea receptor and the islet ATP-sensitive potassium channelgene region. Diabetes. 2004 May,53(5):1360-8.



X T/T 30% medicinen Glibenclamid är effektiv medicinen Tolbutamid är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Glimepirid är mindre effektivdödskvoten med denna medicin är högre

G/T 44% dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektivmedicinen Glimepirid är effektiv

G/G 26% medicinen Glibenclamid är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid äreffektiv

Litteratur Tomás M et al. Polymorphisms in the NOS1AP gene modulate QT interval duration and risk of arrhythmias in the long QT syndrome. JACC. 2010 Jun15,55(24):2745-52.

Treuer AV et al. NOS1AP modulates intracellular Ca(2+) in cardiac myocytes and is up-regulated in dystrophic cardiomyopathy. Int J PhysiolPathophysiol Pharmacol. 2014 Mar 13,6(1):37-46. eCollection 2014.

Becker et al. Common variation in the NOS1AP gene is associated with reduced glucose-lowering effect and with increased mortality in users ofsulfonylurea. Pharmacogenet Genomics. 2008 Jul,18(7):591-7.

Sida 55 av 62

KUNDSERVICE

KundserviceDu har frågor eller kommentarer?

Vår kundservice står gärna till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Det finnsskilda vägar, hur du kan ta kontakt med vår kundservicegrupp. Medicinska frågor rörande dinaanalysresultat kan bara besvaras av våra experter och därför ber vi dig att skicka oss en e-post angåendefrågor av detta slag.

➤ Office: 0046 (0) 31-30 99 111 ➤ [email protected]

Vår vänliga grupp gläder sig åt ditt telefonsamtal.Kundernas välbefinnande är hos oss ett Måste. Därför skall du inte tveka att ringa oss vid ev. brister.Vårt team kommer att ta hand om ditt ärende och bemöda sig om en tillfredsställande lösning påproblemet.

Kontakt / ForumDNA MEDIC SCANDINAVIA ABOLOF ASKLUNDS GATA 1S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDASWEDEN

Sida 56 av 62

CERTIFIERINGAR

CertifieringarNovogenias labb hör till de modernaste och mest automatiserade laboratorierna i Europa och hartalrika certifieringar och kvalitetssäkerhets-system, som motsvarar internationell standard elleröverträffar dessa. Därtill är skilda affärsområden certifierade olika och enligt högstakvalitetsstandard.

Genomförande av genanalyserna avlivsstilen

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189laboratorium

Utförande av den medicinska genanalysen

Certifierat genom analysen i ett ISO 17025laboratorium

Medicinsk bedömning av genanalysresultat

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189laboratorium

Laboratorium med tillåtelse till medicinskgenetikforskning

Godkänd av den federala hälsoministerietÖsterrike

Firmaledning och kontor

Certifierat genom ISO 9001

Sida 57 av 62

TEKNISKA DETALJER

Tekniska uppgifter om din analys

AdressDemodorf 21515 DemostadtAUSTRIA

BeställningsnummerDEMO5

Födelsedatum12/03/1980

Ansvarigt företagDNA MEDIC SCANDINAVIA ABOLOF ASKLUNDS GATA 1S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDASWEDEN

LaboratoriumNovogenia GmbHSaalachstrasse 925020 SalzburgAUSTRIA

Ansvarig för laboratorietDr. Daniel Wallerstorfer Bsc.

AnalysmetodAutomatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys,Mass-spektrometri och TaqMANrealtids PCR

Detektion~99%

Prov typSalivprov ur munhålan

BeställningsnummerProv mottagen: 01/04/2014Analys började: 07/04/2014Detektion: 14/04/2014Laboratoriet som gör analyserna: 14/04/2014

Versionv222MEDIC

Sida 58 av 62

REFERENS

Alla våra resultat och processer rättar sig efter vetenskapens och teknikens senastelandvinning och har anpassats optimalt enligt lagliga föreskrifter.

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom)➤ Herold, Innere Medizin 2008➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, Goldmann, 2.Auflage➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung vonFettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krankmacht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The CholesterolSkeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: AcademicPress.➤ Philips et al. Gene-nutrient interaction and gender maymodulate the association between ApoA1 And ApoB genepolymorphisms and metabolic syndrom risk. Atherosclerosis2011.214(2):408-14 American Heart Association➤ Olson RE (February 1998). ""Discovery of the lipoproteins, theirrole in fat transport and their significance as risk factors"". J. Nutr.128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J,Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). ""Bloodcholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: ameta-analysis of individual data from 61 prospective studies with55,000 vascular deaths"". Lancet 370 (9602): 1829–39.➤ National Cholesterol Education Program (NCEP)➤ Atherosclerosis. 2011 Feb:214(2):397-403. Epub 2010 Nov 16.Strong association of the APOA5-1131T>C gene variant and early-onset acute myocardial infarction. De Caterina R, Talmud PJ, MerliniPA, Foco L, Pastorino R, Altshuler D, Mauri F, Peyvandi F, Lina D,Kathiresan S, Bernardinelli L, Ardissino D: Gruppo ItalianoAterosclerosi➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology offamilial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998➤ Redeker et al. 1998 EAS 98➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431➤ Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis inmen and women, the framingham Heart Study: Roberto Elosua etal. The journal of lipid research 45, 1868-1875, 2004"➤ Bilguvar K. et al., 2008; PMID 18997786➤ Helgadottir A. et al., 2008; PMID 18176561➤ Helgadottir A. et al., 2007; PMID 17478679➤ Karvanen J. et al., 2009; PMID 18979498➤ Samani N.J. et al., 2007; PMID 17634449➤ Schunkert H. et al., 2008; PMID 18362232➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300➤ Aarnoudse A.J. et al., 2007; PMID 17576865➤ Arking D.E. et al., 2006; PMID 16648850➤ Eijgelsheim M. et al., 2009; PMID 18927126➤ Kao W.H. et al., 2009; PMID 19204306➤ Lehtinen A.B. et al, 2008; PMID 18235038➤ Newton-Cheh C. et al., 2007; PMID 17903306➤ Raitakari O.T. et al., 2009; PMID 18785031➤ Ashfield-Watt P.A. et al., 2002; PMID 12081832➤ Bonaa K.H. et al.; 2006; PMID 16531614➤ Khandanpour N. et al., 2009; PMID 19157768➤ Lewis S.J. et al., 2005; PMID 16216822➤ Lichtenstein A.H., 2009; PMID 18997166➤ Lonn E. et al., 2006; PMID 16531613➤ McNulty H. et al., 2008; PMID 18412997➤ Ruiz J.R. et al., 2007; PMID 17298693

➤ Wald D.S. et al., 2006; PMID 17124224➤ Wang X. et al., 2007; PMID 17544768➤ Angotti E. et al., 1994; PMID 8021234➤ Juo S.H. et al., 1999; PMID 10215547➤ Ordovas J.M. et al., 2002; PMID 11756058➤ Ordovas J.M., 2004; PMID 15070444➤ Subbiah M.T., 2007; PMID 17240315➤ Tuteja R. et al., 1992; PMID 1618307➤ Angelopoulos T.J. et al., 2008; PMID 18806463➤ Bennet A.M. et al., 2007; PMID 17878422➤ Caslake M.J. et al., 2008; PMID 18779276➤ Jofre-Monseny L. et al., 2008; PMID 18203129➤ Lovegrove J.A. et al., 2008; PMID 18412994 and PMID 18721398➤ Masson L.F. et al., 2003; 12716659➤ Minihane A.M. et al., 2007; PMID 17466101➤ Minihane A.M. et al., 2000; PMID 10938022➤ Aberle J. et al., 2005; PMID 15996212➤ Aouizerat B.E. et al., 2003; PMID 12671030➤ Dorfmeister B. et al., 2007; PMID 17197160➤ Evans D. et al., 2003; PMID 12937897➤ Grallert H. et al., 2007; PMID 17768309➤ Klos K.L. et al., 2005; PMID 15604515➤ Lai C.Q. et al., 2007; PMID 17431185➤ Lai C.Q. et al., 2006; PMID 16636175➤ Maász A. et al., 2007; PMID 17922054➤ Szalai C. et al., 2004; PMID 15177130➤ Vaessen S.F. et al., 2006; PMID 16769999➤ Wang J. et al., 2008; PMID 18779834➤ Yamada Y. et al., 2007; PMID 16806226

Thrombo Sensor (Trombos)➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.;Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. :Mutation in blood coagulation factor V associated with resistanceto activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.;Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks ofrecurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92:2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe undTherapie, 2000, S.45-49, S.150-158➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High riskof thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden(activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8. ➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen undVenenerkrankungen, 2003, S.37-82➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose,3.Auflage, 2001, S.69-132➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199,362-404➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor VLeiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated withoral contraceptives containing a third-generation progestagen.Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR,Vandenbroucke JP.➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994.PubMed ID : 8164730➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. :Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in theadult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004.PubMed ID : 14996674 ➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of theG1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V gene

Sida 59 av 62

that is associated with resistance to activated protein C. Hum.Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967➤ Corsetti J.P. et al., 2008; PMID 18096824➤ Gardemann A. et al., 1999; PMID 10494775➤ Martinelli N. et al., 2008; PMID 18253477➤ Roest M. et al., 2000; PMID 10618306➤ Saely C.H. et al., 2008; PMID 18619429➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17581326➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17549286➤ Ye Z. et al., 2006; PMID 16503463➤ Burzotta F. et al., 2004; PMID 14676252➤ Casas J. P. et al., 2004; PMID 15534175➤ Cushman M. et al., 2004; PMID 15467059➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440➤ Psaty B.M. et al., 2001; PMID 11180734➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131➤ Juul K. et al., 2004; PMID 14996674➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440➤ Mohllajee A.P. et al., 2006; PMID 16413847➤ Rosendaal F.R. et al., 2002; PMID 11886391➤ Rossouw J.E. et al., 2002; PMID 12117397➤ Scarabin P.Y. et al. 2003; PMID 12927428➤ Seed M.; 2004; PMID 15243220➤ Smith N.L. et al. 2004; PMID 15467060➤ Weischer M. et al., 2009; PMID 19524925

Hypertension Sensor (Högt blodtryck)➤ Ling Lin et al, Angiotensin-converting Enzyme, Sleep-disorderedBreathing, and Hypertension, Am J Respir Crit Care Med Vol 170. pp1349–1353, 2004➤ Amar A et al, Angiotensinogen Polymorphisms and ElevatedBlood Pressure in the General Population, Hypertension.2001;37:875.➤ Kristina Bengtsson et al, Polymorphism in the ß1-AdrenergicReceptor Gene and Hypertension, Circulation. 2001;104:187➤ Chobanian AV, Bakris GL, Black HR, et al. (December 2003)."Seventh report of the Joint National Committee on Prevention,Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure".Hypertension 42 (6): 1206–52. ➤ Burt VL, Cutler JA, Higgins M, et al. (July 1995). "Trends in theprevalence, awareness, treatment, and control of hypertension inthe adult US population. Data from the health examinationsurveys, 1960 to 1991". Hypertension 26 (1): 60–9. ➤ Ostchega Y, Dillon CF, Hughes JP, Carroll M, Yoon S (July 2007)."Trends in hypertension prevalence, awareness, treatment, andcontrol in older U.S. adults: data from the National Health andNutrition Examination Survey 1988 to 2004". Journal of theAmerican eriatrics Society 55 (7): 1056–65.➤ Chockalingam A (May 2007). "Impact of World HypertensionDay". The Canadian Journal of Cardiology 23 (7): 517–9.➤ Pitts SR, Adams RP (February 1998). "Emergency departmenthypertension and regression to the mean". Annals of EmergencyMedicine 31 (2): 214–8. ➤ Papadakis, Maxine A.; McPhee, Stephen J. (2008). CurrentMedical Diagnosis and Treatment 2009 (Current Medical Diagnosisand Treatment). McGraw-Hill Professional. ISBN 0-07-159124-9.➤ Riccioni G (2009). "The effect of antihypertensive drugs oncarotid intima media thickness: an up-to-date review". CurrentMedicinal Chemistry 16 (8): 988–96. ➤ Agabiti-Rosei E (September 2008). "From macro- tomicrocirculation: benefits in Hypertension and diabetes". Journal ofHypertension 26 Suppl 3: S15–21. ➤ Singer DR, Kite A (June 2008). "Management of hypertension inperipheral arterial disease: does the choice of drugs matter?".European Journal of Vascular and Endovascular Surgery 35 (6): ➤ White WB (May 2009). "Defining the problem of treating thepatient with hypertension and arthritis pain". The American Journalof Medicine 122 (5 Suppl): S3–9. ➤ Pedrinelli R, Dell'Omo G, Talini E, Canale ML, Di Bello V (February2009). "Systemic hypertension and the right-sided cardiovascularsystem: a review of the available evidence". Journal ofCardiovascular Medicine (Hagerstown, Md.) 10 (2): 115–21. ➤ Giacchetti G, Turchi F, Boscaro M, Ronconi V (April 2009)."Management of primary aldosteronism: its complications andtheir outcomes after treatment". Current Vascular Pharmacology 7(2): 244–49. ➤ Deutsche Hochdruck Liga: http://www.hochdruckliga.info/➤ He J; Ogden LG; Bazzano LA; Vupputuri S, et al. (2001). "Riskfactors for congestive heart failure in US men and women: NHANESI epidemiologic follow-up study.". Arch. Intern. Med. 161 (7):996–1002. ➤ Rodríguez NA, Zurutuza A (2008). "[Ophthalmological

manifestations of arterial hypertension"] (in Spanish; Castilian).Anales Del Sistema Sanitario De Navarra 31 Suppl 3: 13–22.➤ Zeng C, Villar VA, Yu P, Zhou L, Jose PA (April 2009). "Reactiveoxygen species and dopamine receptor function in essentialhypertension". Clinical and Experimental Hypertension 31 (2):156–78➤ R. Doll, R. Peto, J. Boreham, I. Sutherland: Mortality in relation tosmoking. 50 years' observations on male British doctors. In: BMJ.328.2004, 7455 (Jun 26), 1519➤ IB Puddey, LJ Beilin, V Rakic: Alcohol, hypertension and thecardiovascular system, a critical appraisal. In: Addict Biol.2.1997,159–170➤ Chobanian AV u a: The Seventh Report of the Joint NationalCommittee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment ofHigh Blood Pressure, the JNC 7 report. In: JAMA. 289.2003,19 (May21),2560-2572➤ Leitlinien zur Behandlung der arteriellen Hypertonie. DeutscheHochdruckliga e. V. DHL - Deutsche Hypertonie Gesellschaft. 2007.➤ RH Fagard: Exercise characteristics and the blood pressureresponse to dynamic physical training. In: Med Sci Sports Exerc.33.2001, 6(Jun), S. 484-492; discussion S. 493-494➤ L. Sandvik u.a.: Physical fitness as a predictor of mortality amonghealthy, middle-aged Norwegian men. In: N Engl J Med. 25.1993, 328(Feb 25),533-537➤ MR Law: Epidemiologic evidence on salt and blood pressure. In:Am J Hypertens. 10.1997,5 Pt 2 (May),42S-45S➤ Bao DQ, Mori TA, Burke V, Puddey IB, Beilin LJ: Effects of dietaryfish and weight reduction on ambulatory blood pressure inoverweight hypertensives. Hypertension. 1998 Oct;32(4):710-7➤ Sacks FM et al; DASH-Sodium Collaborative Research Group:Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and theDietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) diet. N Engl JMed. 2001 Jan 4;344(1):3-10➤ WHO/ISH-Guidelines-Subcommittee: 1999 World HealthOrganization-International Society of Hypertension Guidelines forthe Management of Hypertension. Guidelines Subcommittee. In:Journal Hypertens. 17.1999,151-183➤ "CG34 Hypertension - quick reference guide" (PDF). NationalInstitute for Health and Clinical Excellence. 28 June 2006.http://www.nice.org.uk/nicemedia/pdf/cg034quickrefguide.pdf.Retrieved 2009-03-04

Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2)➤ Fehmann, Hans-Christoph; Strowski, Mathias Z.; Göke, Burkhard➤ Diabetes mellitus mit monogen determinierter Störung der Beta-Zell-Funktion: Maturity-onset Diabetes of the Young➤ Dtsch Arztebl 2004; 101: A 860–867 [Heft 13]➤ www.deutsche-diabetes-gesellschaft.de;Jahres-/Tätigkeitsbericht 2002 der AG Molekularbiologie undGenetik des Diabetes der DDG ➤ Herold, Gerd und Mitarbeiter; Innere Medizin➤ Greten, Heiner,Innere Medizin, 11. Auflage Thieme Verlag➤ Matthaei S, Häring HU. Behandlung des Diabetes mellitus Typ 2.Diabetologie 2008; 3 Suppl 2: S157–S161➤ MDS Manual, Handbuch der Gesundheit, 2.Auflage➤ Fajans, S. S.; Bell, G. I.; Polonsky, K. S. : Molecular mechanismsand clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of theyoung. New Eng. J. Med. 345: 971-980, 2001.➤ Froguel, P.; Velho, G.; Cohen, D.; Passa, P. : Strategies for thecollection of sibling-pair data for genetic studies in type 2 (noninsulin-dependent) diabetes mellitus. (Letter) Diabetologia 34: 685only, 1991➤ Gidh-Jain, M.; Takeda, J.; Xu, L. Z.; Lange, A. J.; Vionnet, N.; Stoffel,M.; Froguel, P.; Velho, G.; Sun, F.; Cohen, D.; Patel, P.; Lo, Y.-M. D.;Hattersley, A. T.; Luthman, H.; Wedell, A.; St. Charles, R.; Harrison, R.W.; Weber, I. T.; Bell, G. I.; Pilkis, S. J. : Glucokinase mutationsassociated with non-insulin-dependent (type 2) diabetes mellitushave decreased enzymatic activity: implications forstructure/function relationships. Proc. Nat. Acad. Sci. 90: 1932-1936,1993➤ Ellard, S. : Hepatocyte nuclear factor 1 alpha (HNF-1-alpha)mutations in maturity-onset diabetes of the young. Hum. Mutat.16: 377-385, 2000➤ Tong Y, Lin Y, Zhang Y, Yang J, Zhang Y, Liu H, Zhang B;Association between TCF7L2 gene polymorphisms andsusceptibility to Type 2 Diabetes mellitus : a large Human GenomeEpidemiology (HuGE) review and meta-analysis; BMC Med Genet.2009 Feb 19;10:15➤ Robert Sladek1,2,4, Ghislain Rocheleau1*, Johan Rung4*,Christian Dina5*, Lishuang Shen1, David Serre1,➤ Philippe Boutin5, Daniel Vincent4, Alexandre Belisle4, SamyHadjadj6, Beverley Balkau7, Barbara Heude7,➤ Guillaume Charpentier8, Thomas J. Hudson4,9, Alexandre

Sida 60 av 62

Montpetit4, Alexey V. Pshezhetsky10, Marc Prentki10,11,➤ Barry I. Posner2,12, David J. Balding13, David Meyre5, ConstantinPolychronakos1,3 & Philippe Froguel5,14; A genome-wideassociation study identifies novel risk loci for type 2 diabetes;Nature, Vol 445|22 February 2007➤ Scott, L. J.; Mohlke, K. L.; Bonnycastle, L. L.; Willer, C. J.; Li, Y.;Duren, W. L.; Erdos, M. R.; Stringham, H. M.; Chines, P. S.; Jackson, A.U.; Prokunina-Olsson, L.; Ding, C.-J.; and 29 others : A genome-wideassociation study of type 2 diabetes in Finns detects multiplesusceptibility variants. Science 316: 1341-1345, 2007➤ van Vliet-Ostaptchouk, J. V.; Onland-Moret, N. C.; van Haeften, T.W.; Franke, L.; Elbers, C. C.; Shiri-Sverdlov, R.; van der Schouw, Y. T.;Hofker, M. H.; Wijmenga, C. : HHEX gene polymorphisms areassociated with type 2 diabetes in the Dutch Breda cohort. Europ. J.Hum. Genet. 16: 652-656, 2008➤ Wellcome Trust Case Control Consortium. Nature. 2007 Jun7;447(7145):661-78.Genome-wide association study of 14,000 casesof seven common diseases and 3,000 shared controls. ➤ Nature. 2007 Feb 22;445(7130):881-5. Epub 2007 Feb 11. A genome-wide association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes.Sladek R, Rocheleau G, Rung J, Dina C, Shen L, Serre D, Boutin P,Vincent D, Belisle A, Hadjadj S, Balkau B, Heude B, Charpentier G,Hudson TJ, Montpetit A, Pshezhetsky AV, Prentki M, Posner BI,Balding DJ, Meyre D, Polychronakos C, Froguel P.➤ Andersen G. et al., 2006; PMID 16284746➤ Bagos P.G. et al., 2007; PMID 17278960➤ Casiglia E. et al., 2008; PMID 18192837➤ Rosskopf D. et al., 2000; PMID 10904009➤ Siffert W. et al., 1999-A; PMID 10477144➤ Siffert W. et al., 1999-B; PMID 10466464➤ Siffert W. et al., 1998; PMID 9425898➤ Siffert W. et al., 1995; PMID 7635969➤ Young J.H. et al., 2005; PMID 16429165➤ Cardellini M. et al., 2005; PMID 16043746➤ Fishman D. et al., 1998; PMID 9769329➤ Hamid Y.H. et al., 2005; PMID 15645209➤ Halverstadt A. et al., 2005; PMID 15904871➤ Huth C. et al., 2006; PMID 17003362➤ Illig T. et al., 2004; PMID 15472205➤ Lyon C.J. et al., 2003; PMID 12746274➤ McKenzie J.A. et al., 2004; PMID 15180970➤ Shoelson S.E. et al., 2006; PMID 16823477➤ Vaxillaire M. et al., 2008; PMID 17977958➤ Wellen K.E. et al., 2005; PMID 15864338➤ Willer C.J. et al., 2007; PMID 17192490➤ Crawley E. et al., 1999; PMID 10366102➤ De Craen A.J. et al., 2005; PMID 15674372➤ Gibson A.W. et al., 2001; PMID 11238636➤ Howell W. M. et al., 2007; PMID 17182825➤ Kim H.J. et al., 2004; PMID 15047622➤ Lyon C.J. et al., 2003; PMID 12746274➤ Lin M. T. et al., 2003; PMID 14657427➤ Oberbach A. et al., 2006; PMID 16556721➤ Scarpelli D. et al., 2006; PMID 16644716➤ Trompet S. et al., 2007; PMID 17460178➤ Van Exel E. et al., 2002; PMID 11916930➤ Weger M. et al., 2007; PMID 17438520➤ Cauchi S. et al., 2008; PMID 18445358➤ Florez J.C. et al., 2006; PMID 16855264➤ Florez J.C., 2007; PMID 17563454➤ Grant S.F.A. et al., 2006; PMID 16415884➤ Lyssenko V. et al., 2007; PMID 17671651➤ Scott L.J. et al., 2006; PMID 16936217➤ Shaat N. et al., 2007; PMID 17342473➤ Weedon M.N. et al., 2006; PMID 17020404➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300➤ Altshuler D. et al., 2000; PMID 10973253➤ Cauchi S. et al., 2008; PMID 18498634➤ Ek J. et al., 2001; PMID 11596673➤ Frederiksen L. et al., 2002; PMID 12161548➤ Goraya T.Y. et al., 2002; PMID 12225721➤ Jaziri R. et al., 2006; PMID 16567542➤ Lohmueller K.E. et al., 2003; PMID 12524541➤ Ludovico O. et al., 2007; PMID 17495182➤ Memisoglu A. et al. 2003; PMID 14514601➤ Paracchini V. et al., 2005; PMID 15972940➤ Scott L.J. et al., 2007; PMID 17463248➤ Tönjes A. et al., 2007; PMID 17563457➤ Yen C.J. et al., 1997; PMID 9425261➤ Zeggini E. et al., 2007; PMID 17463249➤ Florez J.C. et al., 2004; PMID 15111507➤ Florez J.C. et al., 2007; PMID 17259403➤ Hansen S.K. et al., 2005; PMID 15797964

➤ Moore A.F. et al., 2008; PMID 17937592➤ Nielsen E.M. et al., 2003; PMID 12540638➤ Vaxillaire M. et al., 2008; PMID 17977958➤ Weedon M.N. et al., 2006; PMID 17020404

Sida 61 av 62

ANTECKNINGAR

Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

http://www.tcpdf.org

dna test - primary prevention sensor

Documents

sensor prostatacancer

hlso sensor osteoporos

thrombo sensor trombos

amd sensor syndegeneration

lactos sensor laktosintolerans

jrn sensor hemochromatos

primary prevention sensor

ibd sensor morbus crohn