Barns tankar om himlakroppar
Vad har barn för världsbild?
Children´s thoughts about celestial bodies
What conception of the world does children have?
Anna Kolmodin
Fakultet Fysik och elektronik
Ämne/Utbildningsprogram Lärarprogrammet
Nivå/Högskolepoäng 15 p avancerad nivå
Handledare Hans Lundqvist
Examinator Claes Uggla
Datum
Löpnummer
2
Abstract The purpose of this essay is to find out what conceptions and ideas about celestial bodies and
their relation to each other, pupils in year one have in comparison to pupils in year three. The
method used is qualitative interviews, which was used to obtain answers to my research
questions. The result of the survey shows a flat world view among many of the pupils. The
earth we stand and walk on, with the space arches above us is what they base their conception
on. With the earth at the center and the celestial bodies moving in relation to the earth, was
also a common belief. A few pupils have the perception of our sun is in the center. Most
students responded that the sun is a star, half of the students responded that the stars are like
the sun and half of the children have beliefs that the moon is a planet.
Keywords:
Children´s conception of the world, school year 1-3, thoughts about celestial bodies,
Science education in primary school
3
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är vad elever i årskurs ett respektive årskurs tre har för uppfattningar och
idéer kring himlakroppar och deras förhållande till varandra. Metoden som använts är kvalitativ
intervju för att få svar på forskningsfrågorna i detta arbete. Resultatet med undersökningen visar
att många av eleverna har en plan världsbild. Det eleverna utgår ifrån är det man står och går
på och att rymden välver sig ovanför oss. Vanligt förekommande är även att jorden är i
centrum och att himlakropparna rör sig i förhållande till jorden. Ett fåtal elever har en
uppfattning om att solen står i centrum. De flesta elever svarade att solen är en stjärna, hälften
av eleverna svarade att stjärnorna är som solen och cirka hälften av barnen har föreställningar
om att månen är som en planet.
Nyckelord:
Barns världsbild, naturvetenskap i skolan, tankar om himlakroppar, årskurs 1-3
4
Inledning ..................................................................................................................................... 5
Syfte ....................................................................................................................................... 6 Frågeställningar ...................................................................................................................... 6
Litteraturgenomgång .................................................................................................................. 7
Metod ....................................................................................................................................... 10 Urval ..................................................................................................................................... 10 Datainsamling ....................................................................................................................... 10 Procedur ............................................................................................................................... 10 Databearbetningsmetod ........................................................................................................ 11
Etiska överväganden ............................................................................................................ 11 Resultat ..................................................................................................................................... 12
Vilka föreställningar har barn om solen, stjärnorna och månen? ......................................... 12 Solen ..................................................................................................................................... 12 Stjärnor ................................................................................................................................. 13
Månen ................................................................................................................................... 14 Vad har barnen för världsbild, med avseende på hur himlakropparna rör sig? ................... 15
Diskussion ................................................................................................................................ 18 Metoddiskussion ................................................................................................................... 18 Resultatdiskussion ................................................................................................................ 18 Slutsats ................................................................................................................................. 20
Hur skiljer sig barnens uppfattningar åt i årskurs ett respektive årskurs tre?................... 20 Förslag på fortsatt forskning ................................................................................................ 20
Referenslista ............................................................................................................................. 21
Bilaga 1: ................................................................................................................................... 22 Intervjufrågor ....................................................................................................................... 22
Bilaga 2: ................................................................................................................................... 23 Samtycke brev ...................................................................................................................... 23
5
Inledning
Astronomi och rymden har alltid varit ett område som intresserat mig. Redan som liten fanns
nyfikenheten om vad som fanns där ute och kanske är det just det som gör ämnet så
spännande. Att det finns så många olika himlakroppar där ute, deras förhållande till varandra,
att rymden är oändlig och att en stor del är outforskad. Jag kunde ligga i timtal och titta på
stjärnorna, ju längre man tittade desto fler stjärnor framkom. Med stjärnkikare ser man
skymten av en annan galax, eller stjärnan man trodde var på himlen var i själva verket en
annan planet. Det är fascinerande att den stjärnan man tittar på, kanske inte längre lyser,
eftersom det tar så lång tid för ljuset att nå jorden. Det är som en annan tidsdimension, man
kan inte annat än förundras över vad som finns där ute. Samma känsla har jag än idag när jag
tittar upp mot himlen, jag fängslas direkt av vad ögat ser och ännu mer av vad man faktiskt
inte ser. Både barn och vuxna har ofta frågor om rymden och fängslas av ämnet (Elfstöm &
Nilsson, 2008).
Vad man har för föreställningar kan styrkas i vetenskap och det man kan se med blotta ögat.
Ämnet är stort, svårt och filosofisk och det krävs att man får en djupare förståelse för
sambandet mellan solen, månen, stjärnorna, jorden, fenomenet dag och natt, för att man ska
bli bekant med vad man har för världsbild. Barn faller gärna tillbaka till gamla tankemönster,
och för att de ska få en djupare förståelse krävs en förändring i de tankemönster eleverna har
som grund (Helldén (1994).
I mina år i grundskolan och gymnasiet har favoritämnet alltid varit just astronomi och
rymden. Därför har det alltid funnits en besvikelse över hur lite man faktiskt har tid till ämnet
i skolan i jämförelse till andra ämnen. Något som jag kan tycka är ett så pass viktigt ämne för
att faktiskt förstå den värld vi lever i. När jag började mina universitetsstudier var inriktningen
på lärarprogrammet ett självklart val för mig. Naturvetenskap i vardagen var något som
passade mig bra. Dock blev det lite utav en besvikelse även under denna utbildning hur lite vi
hade om astronomi och rymden. Det var då funderingar uppkom, om varför ämnet inte
prioriteras i skolan.
Utifrån mina erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen och mitt möte med
elever är det ett ämne som intresserar de flesta elever. Man får ofta frågor rörande
naturvetenskap, exempel som varför lyser inte solen på natten. Och det är dessa frågor man
som lärare bör fånga upp och ta vara på. Vad har barn egentligen för tankar om rymden? När
diskussioner uppkommer med lärare får man ofta uppfattningen om att ämnet är svårt, eller att
det inte ingått i den inriktning man läst. Att man som lärare inte vet hur man ska förhålla sig
till ämnet, eller hur man ska förklara för sina elever då man kanske inte riktigt själv har så
djup förståelse.
Idag sker ett aktivt arbete med att få in mer naturkunskap i undervisningen, men det är en bit
kvar på vägen. När jag läste min inriktning på universitetet utförde jag en liten undersökning,
mitt valda ämne var då vad barn i årskurs ett hade för föreställningar om rymden. Då arbetet
var väldigt litet och begränsat blev jag nyfiken på hur resultatet hade sett ut om man hade
gjort en större undersökning. Därigenom växte idén till detta examensarbete. Vad har barn i
olika åldrar för världsbild och hur mycket lär man sig i skolan, prioriteras ämnet mer än vad
det gjordes när jag var liten. Fångas elevernas tankar upp, och har man genom undervisningen
lyckats förankra kunskaper om den stora yttre rymden.
6
Syfte
Syftet med detta arbete är att ta reda på vad elever i årskurs ett respektive årskurs tre har för
uppfattningar och idéer kring himlakroppar och deras förhållande till varandra, samt om
ämnet prioriteras i skolan. Forskningsfrågorna i detta arbete är:
Frågeställningar
Vad har barnen för föreställningar om solen, stjärnorna och månen?
Vad har barnen för världsbild, med avseende på hur himlakropparna rör på sig?
Hur skiljer sig barnens uppfattningar åt i årskurs ett respektive årskurs tre?
7
Litteraturgenomgång
LGR11
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) står det under
kursplaner, paragraf 3.10 fysik, att undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskap
och förmåga att utföra systematiska undersökningar i fysik. Att använda begrepp, modeller
och teorier inom ämnet fysik samt förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga
och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla
perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen
och kulturen ömsesidigt påverkar varandra. (LGR11, sid 127)
Centralt innehåll årskurs 1-3 (lgr11, 2011)
Året runt i naturen
• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
Tidigare forskning
Wickman & Persson (2009) skriver bland annat om naturvetenskapens historia och att kyrkan
då hade makten och att den kristna världsbilden var den som människan trodde på. Aristoteles
hade tankar om att det fanns en gudomlig kraft bakom himlakropparnas rörelse och i bibeln
kunde man läsa att solen var något som rörde sig över himlen. Man trodde på denna tid att
jorden stod i centrum. Kyrkans världsbild blev sedan ifrågasatt av en man som hette
Copernecuis, som hävdade att solen är i mitten och att himlakropparnas rörelses inte beror på
någon gudomlig kraft. Galilei hamnade också i konflikt med kyrkan då han hävdade att jorden
roterar runt sin egen axel varje dygn och åkte i en årlig bana runt solen. Flera vetenskapsmän
och filosofer har genom tiderna gjort nya upptäckter och i dagens samhälle är
naturvetenskapen något självklart.
Wickman och Persson (2009) menar att idag är det ingen som kommer undan
naturvetenskapen för idag är naturvetenskapliga kunskaper en naturlig del i vårt dagliga liv.
Vi möter varje dag i media, tidningar och nyheter som handlar om naturvetenskapliga
fenomen, så som orkaner, översvämningar, forskningsresultat med mera. ”När vi tittar upp
mot himlen ser vi inte ett tak, utan ett lager luft som gränsar ut mot universum.”(s.28). Vår
kalender som många av oss använder dagligen är flera tusen års samlade kunskaper om
himlakropparnas rörelser. Författarna anser att naturvetenskap i dagens samhälle och många
yrken är en självklarhet och att man i skolan bör ta tag i no-undervisningen. Att man inte ska
skjuta upp undervisningen till högre åldrar utan att man tar tag i det redan i tidiga åldrar.
Elfström & Nilsson m.fl.(2008) Menar att det finns ett vikande intresse i grundskolan för
ämnena biologi, fysik och kemi, men att det bristande intresset inte ligger hos barnen utan
handlar snarare om hur undervisningen bedrivs i skolan och på lärarutbildningen. Erfarenheter
visar att barn redan i tidig ålder är intresserade och fascinerade av naturvetenskapliga
fenomen. Det ligger i barns natur att tidigt utforska, experimentera och upptäcka hur världen
fungerar. Författarna skriver att både barn och vuxna brukar ha ett intresse och frågor gällande
astronomi och rymden. Just detta ämne är svårt att själv utforska och finna svar, men barn har
oftast egna teorier som kan tas till vara på och barnens tankar kan utvecklas och utmanas.
Funderingar om vart solen tar vägen på natten är något som de flesta barn har. Författarna
skriver att det finns många forskningsrapporter om fenomenet dag och natt, månen, världen
m.m. och barns tankar kring det. De flesta rapporter tyder på att barn har en praktisk syn på
8
dessa fenomen som avspeglas i deras egna teorier. Några svar som kan dyka upp från barn är
att ”det blir mörkt på natten för att man ska sova”, eller att ”det blir mörkt för att solen
gömmer sig bakom månen”. Elfström & Nilsson m.fl. (2008) menar att trots att barnen fått
undervisning inom ämnet, sett på tv, läst i en bok så är det många barn som återgår till sina
tidigare erfarenheter. De vet kanske teoretiskt hur det ligger till men de behöver utmanas och
de behöver själva utforska för att kunskapen ska befästas. John Dewey (1859-1952), professor
i filosofi ansåg att den naturvetenskapliga undervisningen bör vara praktisk och bygga på
barnens erfarenheter.
Sjöberg (2005) beskriver i sin bok att vårt sätt att leva idag både praktiskt och materiellt
grundar sig i den vetenskapliga teknologin. Den vetenskapliga teknologin formar även våra
värderingar, vår livsåskådning och världsbild. Idag kan vi inte ha en förståelse för vår värld
utan att ha ett förhållande till naturvetenskapen. I det moderna samhället finns vetenskap och
teknologi överallt runt omkring oss. Vad man har för världsbild och synen på människors
position i universum är kraftigt påverkade av naturvetenskapliga föreställningar. Att det finns
en konflikt med religioner är uppenbart och de konkurrerar med att beskriva och förklara
världen.
Sjöberg (2005) anser att god undervisning kan bidra till engagemang och entusiasm. Men att
det är lätt att glömma det kritiska perspektivet när man undervisar i ett ämne man brinner för.
För många andra som inte redan är frälsta i naturvetenskapen kan det lätt bli en kulturchock
att möta världen utanför de egna leden. En värld där inte alla anser att just ditt ämne som det
väsentligaste i världen. Det man bör tänka på är att för många elever är naturvetenskapen inte
så oproblematisk och självklart som många lärare och böcker vill få dem att tro. Både små
barn och barn i högre åldrar har föreställningar om att det finns ett upp och ner i universum.
Många anser att det finns en given rikting i världsrymden och ofta utgår eleverna från att vi
står med benen ned och huvudet upp, att norr alltid är uppåt, och när man tittar på vanliga
kartor, styrkes den förställningen. Författaren skriver att i andra delar av världen ser kartorna
annorlunda ut, i exempelvis Australien har de jordglober där söder är uppåt. Rikting är bara en
konvention. Men de flesta barn, över en viss ålder, vet att jorden är rund och att på andra
sidan jorden står människorna som vi, men fötterna ned och huvudet upp. Men det är inte
alltid att den kunskapen är så utpräglad. Då man kan höra uttryck som att de på andra sidan
jorden hänger fast eller att vi står som vi gör på grund av att vi är på toppen utan jorden.
Dimnäs & Sträng Haraldsson (1997) hänvisar till Ausubel som skriver ”Att förstå något
innebär att relatera detta något till andra kunskaper på ett icke slumpartat sätt.” (s,13).
Författarna skriver att informationen man tar in, ordnar man upp utefter egna strukturer.
Problematiken med undervisningen är då att man som lärare ska hitta innehåll och skapa
miljöer som berör varje elev.
Redan som barn uppkommer tankar kring naturvetenskapliga fenomen, och när ett barn börjar
skolan har de förkunskaper med sig. Tankar uppkommer hos barn för att de vill kunna förstå
den värld de lever i (Halldén, 1994.) Helldén (1994) anser att en förändring i tankemönstren
krävs för inlärning. ”För att barnet ska kunna förstå ett problem måste det enligt Piaget ha ett
tankemönster för just den begreppsvärlden” (s,9). Halldén hänvisar till Andersson som hävdar
att när ett tankemönster sammanförs med nya tankar utvecklas mönstret till allt större
allmängiltighet.
Helldén (1994) skriver att man kan beskriva gemensamma drag i elever uppfattningar om
naturvetenskapliga fenomen. Vad elever har för föreställningar och förklaringar för fenomen
runt omkring oss är personliga och för varje barn har det olika betydelser, barn tolkar saker
från olika synvinklar. Detta påverkar också hur eleven tar till sig ny kunskap från omvärlden.
9
Om elevers uppfattningar ska kunna utvecklas eller förändras måste undervisningen förankra
de nya tankarna i elevernas förkunskaper. Elevers föreställningar är ur elevens synvinkel
logiska även om slutsatsen är motsägelsefull enligt en lärares synvinkel. Och det är svårt att
påverka barnens vardagstänkande genom undervisning då många ord i vardagen inte betyder
densamma i naturvetenskapliga sammanhang. Eleverna använder sitt vardagliga språk när
föreställningar skapas men de uppfattar inte orden på samma sätt som läraren. Oftast utgår
barnet från sig själv för att beskriva sina föreställningar om omvärlden.
Andersson (2001) skriver att barnets utgångspunkt är marken man går och står på och över
vilken rymden välver sig. Att gå från den platta till den sfäriska modellen är ett enormt
tankesteg. Att jorden är platt och rymden begränsas av marken är vanliga föreställningar före
sju till åtta års ålder. Kernell (2002) skriver att pedagoger ska vara medvetna om hur barn
tänker, det är avgörande för hur läraren lyckas vidareutveckla barnens tankar.
Hansson & Lindahl (2007) beskriver i sin artikel att i dagens samhälle finns en oro över att
det bland ungdomar finns ett bristande intresse för teknik och naturvetenskap. Samt att
naturvetenskapliga och tekniska inriktningar i olika nivåer med samband med utbildning väljs
bort. När man försöker väcka ett intresse för naturvetenskapen brukar man koppla ämnet till
ideologier/världsbilder. Förutsättningarna för att en individ ska fängslas av naturvetenskapen
är olika, beroende på vilken världsbild/ideologi som tas för given när man introducerar
naturvetenskapen. Om personens ideologi/världsbild inte stämmer överens med den som antas
blir det svårare att skapa en relation till naturvetenskapen. Men om en individ vars världsbild
stämmer överens eller liknar den som naturvetenskapen kopplas ihop med, kan en lättare
identifiering ske. Vårt tänkande är förankrat i vad man har för världsbild och för att man ska
bli medveten om den krävs exempelvis en diskussion med någon vars ideologi/världsbild går
utanför ens egen. Man måste möta flera världsbilder för att bli medveten om sin egna.
10
Metod
Urval
Barnen som intervjuades går på två mindre skolor i Mellansverige, de går i första klass
respektive tredje klass och är sju till nio år gamla. Det genomfördes totalt tretton intervjuer
med sex pojkar och sju flickor. Sju elever från år ett och sex elever från skolår tre. Valet av
dessa elever gjordes genom deras eget intresse för att medverka, samt samtycke från
föräldrarna.
Datainsamling
Undersökningsmetoden består av en kvalitativ intervju, som jag anser var en bra metod för att
besvara mina forskningsfrågor och syftet i detta arbete. Fördelen med en kvalitativ intervju är
att man kan skapa en god kontakt med den man intervjuar och att man har en chans att förstå
barnens tankar och funderingar. Johansson & Svedner (2004) skriver att möjligheten finns att
omformulera frågorna, och även anpassa följdfrågor beroende på vad den intervjuade svarar
trots att man använder sig av färdigställda frågeområden. Att använda sig av intervjuer är
även ett bra redskap för pedagogisk utveckling i skolan och kan bidra till att man som lärare
kan förstå barnens sätt att tänka (Doverberg & Samuelsson, 2000).
Intervjufrågorna i denna undersökning utformades så att barnen skulle ha en chans att tänka
och svara utifrån vad de hade för föreställningar och inte utefter vad som är rätt eller fel svar.
En variation i formuleringen av frågorna skapades för att det inte skulle bli enformigt.
Frågorna skulle också vara öppna för följdfrågor samt kunna leda till diskussion med
eleverna. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.
Procedur
Intervjuerna genomfördes under två tillfällen, eleverna i årskurs ett intervjuades 2011 och
eleverna i årskurs tre intervjuades 2012. En förfrågan till klassläraren för årskurs ett skickades
via mail. Efter ett godkännande skickades ett samtyckebrev ut till föräldrarna, och för att en
intervju skulle kunna genomföras behövdes föräldrarnas godkännande. Därefter behövdes
barnens eget intresse av att medverka. I brevet till föräldrarna stod det vad intervjun skulle
handla om samt varför det skulle ske en undersökning. Samtyckebreven lämnades sedan till
klassläraren som gav dem till mig och intervjuerna kunde utföras. Eleverna informerades om
vad undersökningen gick ut på och förfrågades om det fanns ett intresse av att delta i en
intervju. Intervjuerna genomfördes under första passet på morgonen, individuellt, i ett avskilt
rum som var känt för eleverna för att skapa en avslappnad miljö. Innan varje intervju
informerades eleverna om att samtalen spelades in, för att sedan raderas när undersökningen
är färdig och att de fick ångra sig och avbryta intervjun om de inte längre ville delta. Eleverna
verkade bekväma vid situationen och de flesta var väldigt pratsamma. Efter intervjuerna
tackades eleverna för medverkan.
Klassläraren för årskurs tre förfrågades under slutpraktiken på lärarutbildningen, om
intervjuer med eleverna fick genomföras i klassen. Efter medgivande skickades samtyckebrev
ut till föräldrarna. Samma koncept användes under dessa intervjuer, att det krävdes
medgivande från föräldrarna samt elevernas eget intresse att medverka. De blev informerade
om att intervjun skulle spelas in, men att de var anonyma samt att inspelningen sedan skulle
tas bort. Intervjuerna utfördes en och en för att de inte skulle påverkas av varandras svar. De
informerades om att de fick avbryta om de inte längre vill medverka. Undersökningen
11
utfördes första passet i ett grupprum där vi placerade oss i en soffa, för att eleverna skulle
känna sig bekväma. Eleverna hade lätt för att prata, mycket beror antagligen på att jag inte var
främmande för eleverna. Ett stort intresse av att medverka fanns i klassen, endast ett fåtal
valde att inte de inte ville delta. Eleverna tackades för medverkan i undersökningen.
Databearbetningsmetod
Intervjuerna transkriberades till skriftligt format, men till talspråk för att nyanser, betoningar,
pauser med mera inte skulle bortfalla i transkriberingen. Sedan utfördes en renskrivning av
intervjuerna och eleverna namngavs för att behålla anonymiteten. Eleverna i skolår ett fick
betäckningarna E1, E2 etc. Samt eleverna i skolår tre namngavs till T1, T2 etc. varför de fick
olika beteckningar beroende på årskurs var för att se skillnaderna eleverna emellan. Efter
transkribering och renskrivning lästes resultaten igenom, årskurs för sig, för att granska om
det fanns några likheter, skillnader eller någon röd tråd i svaren. Svaren analyserades,
bearbetades och kategoriserades utifrån forskningsfrågorna i denna undersökning.
Etiska överväganden
För att de intervjuades integritet och personuppgifter ska skyddas och behandlas på rätt sätt
finns det från vetenskapsrådet (2002) forskningsetiska principer och fyra huvudkrav att följa.
De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet.
Informationskravet innebör att vederbörande inblandade i undersökningen skall informeras
om det som är undersökningens syfte. Både lärare, elever och föräldrar har informerats om
detta. Det andra huvudkravet är samtyckekravet och det innebär att medverkande i
undersökningen har själva rätt att bestämma över sin medverkan, men i detta fall är de
medverkande minderåriga och då krävs även samtycke från föräldrar. Detta genomfördes
genom utskickat samtyckebrev till alla föräldrar där ett godkännande krävdes. Alla uppgifter
ska behandlas konfidentiellt och personuppgifter ska förvaras så att inga obehöriga kan ta del
av dem. Detta ingår i konfidentialitetskravet. Materialet som använts i undersökningen är
endast till för just denna undersökning och kommer att förstöras när arbetet är slutfört. Det
sista huvudkravet är nyttjandekravet som står för att insamlade uppgifter om enskilda
personer endast får nyttjas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002)
12
Resultat
Vilka föreställningar har barn om solen, stjärnorna och månen?
Denna forskningsfråga är uppdelad i tre huvudrubriker i resultatet. Solen, stjärnorna och
månen har fått var sin rubrik där man kan läsa om elevernas förställningar i olika kategorier.
Solen
De behandlade intervjufrågorna angående solen är:
Kan du berätta för mig vad du tror solen är för något?
På vilka sätt tror du vi behöver solen?
Solen är en stjärna
Under intervjuerna berättade åtta av eleverna (E2, E4, E5, E6, T2, T4, T5, T6) att de trodde
att solen var en stjärna. Storleken på stjärnan var de ganska överens om i årskurs ett, att den är
störst bland stjärnorna. Medan eleverna tredje klass hade de vetskap om att vår sol ligger
närmare än andra stjärnor och uppfattas därför som större, utom T6 som förklarade att solen
är större på något vis men visste inte riktigt varför. Två av eleverna svarade att den gav ljus
och värme på grund av att den brann. De andra två eleverna nämnde att man får ljus och
värme, men inte att stjärnan brann. Samt fyra av eleverna i årskurs tre svarade att man endast
fick värme utav solen och att jorden annars skulle frysa till is. En elev berättade att solen var
en stjärna men att han bildat sin åsikt genom föräldrarnas föreställningar. Ett barn (E6)
berättade vad solen var: ”Ett glödande eldklot, som en jättestor stjärna som brinner”
Skillnaderna årskurserna emellan var att de elever i årskurs tre visste att solen låg närmare vår
planet och uppfattas därför som större. Men eleverna i årskurs ett hade mer vetskap om varför
vi behöver solen.
Solen är som en planet
Två elever (E1, T1) berättade under intervjun att solen var en planet. En elev i årskurs ett
berättade att vi behöver solen för att det ska bli ljust och att den är jättestor och varm, med
betoning på ”jättestor”. Eleven i årskurs tre ansåg att solen var som en varm planet som
strålar, och att det är strålarna som ger oss värme och att vi inte hade klarat oss utan solen för
att det då skulle bli för kallt. Tankegångarna mellan dessa två elever trots årskurs var alltså
väldigt lika.
Solen är värme och eld
Det var tre av barnen som hade tankar som skiljde sig mot de övriga svaren. Ett barn (E7)
berättade att solen gav värme och ljus, och att solen egentligen var en stor lavabit som frusit
fast på himlen. T3 ansåg att solen var ett eldklot och att vi behövde den för att den gav värme.
Eleven berättade att vi inte hade kunnat leva utan värme. En annan elev (E3) beskrev att solen
var som eld: ”Jag tror att det är massa eld och om man kommer nära där då brinns man upp
och då blir man död.”
13
Figur:1
Stjärnor
Intervjufrågan om stjärnorna som eleverna svarat på är:
När det är mörkt ute, kan man se stjärnor, vad tror du en stjärna är för något?
Stjärnorna är som solen
Sju elever (E2, E3, E4, E6, T2, T4, T5) berättade när jag frågade vad de trodde att stjärnorna
är för något, att stjärnorna är som solen. Det var bara en elev som nämnde ifall solen brann
eller inte. Eleven berättade att solen inte brann. Skillnaden mellan solen och stjärnorna var
endast storleken, flera utav eleverna svarade att stjärnorna är mindre än solen. Och ett barn sa
att stjärnorna bara tycks vara mindre eftersom de är mycket längre bort. En elev svarade att:
”Det är som typ solen bara att de är mycket mycket små…känns det som men de är ju jätte
jätte stora”.
Stjärnorna är delar av andra himlakroppar
En elev (E1) berättade att stjärnorna egentligen är bitar utav månen, att månen på något sätt
gett ifrån sig bitar som bildat stjärnorna. En elev i årskurs tre (T3) ansåg att stjärnorna är små
bitar som från början kommer från solen. Min följdfråga till eleven var hur bitarna från solen
hamnat på himlen, hur solen kunnat ge ifrån sig de små bitarna. Eleven i fråga svarade då:
”Hmm… när jag tänker efter ser ju solen hel ut… men det kanske var såå länge sen att
bitarna som saknades växt ut igen… Därför ser den hel ut igen…”
Stjärnorna är som runda företeelser
Två av eleverna hade svårt att svara på vad de trodde att stjärnorna var för något. Båda
eleverna beskrev stjärnorna som runda ringar man kan se på himlen, när jag frågade vad för
slags ringar de trodde att stjärnorna var, svarade den ena eleven: Ja men… det ser ju liksom ut
som runda ringar… som bollar fast mest som ringar...” De kunde inte beskriva närmare vad
stjärnorna är för något och de drog inga paralleller till andra himlakroppar som flera utav de
andra barnen gjorde.
14
Stjärnorna är själar
En elev i årskurs tre (T1) berättade att stjärnorna är bortgångna människor. Eleven svarade att
när någon människa dör föds en stjärna på himlen. T6 nämnde också detta fenomen, att de i
skolan läst en saga kopplat till alla helgona, men eleven visste inte om det var så eller om det
vara var något påhittat. ”Asså jag vet inte riktigt men typ… det finns ju såhära när varje
människa dör föds en stjärna, men jag vet inte riktigt…”
Figur: 2
Månen
Intervjufrågan angående månen:
På natten brukar man se månen, vad tror du månen är för något?
Månen är som en planet
När eleverna skulle svara på vad de trodde månen är för något, var det sju elever (E1, E3, E5,
E6, E8, T1, T2) som ansåg att månen var en planet. T1 berättade även att månen var kall och
mörk och därför inte som solen. Men ena eleven svarade även här vad han hade samma
föreställningar som hans föräldrar. E3 svarade:
”Jag tror månen är som en planet… jorden är ju en planet, och då är nog
månen det också… fast mindre… och sen bor det ju inga där heller, fast man
kan ju vara där för det är ju någon som varit det…”
Månen är som solen
En utav eleverna (E2) hade en tankar om att månen var som solen. Eleven tyckte att de två
himlakropparna var lika varandra på grund av att båda gav ifrån sig ljus. Samma elev ansåg
att solen är som en stjärna. De tre himlakropparna är lika varandra och svåra att skilja åt enligt
elevens svar på frågorna.
15
Månen är som en sten
Det var en elev (E7) som svarade under intervjun att månen är som en stor sten. Jag frågade
då eleven vad för slags sten månen var, om det var som våra stenar vi har här på jorden.
Eleven svarade då: ”Det är som ens stor sten, men kanske inte som våra stenar för månen kan
ju lysa, det kan inte våra stenar…”
Månen är månen
En elev (T3) hade svårt att sätta ord på vad månen är för något. Eleven kom fram till att det
inte är ett eldklot men kunde inte svara vidare på frågan och sina egna funderingar. Utan
eleven kunde bara svara på vad månen inte var för något men berättade att månen lyser med
hjälp utav solen. Eleven svarade tillslut: ”Månen är ju månen….”
Månen är bitar av jorden
Två elever från årskurs tre (T4, T6) berättade att för länge sedan kom det en meteor och
kraschade in i jorden, en bit lossnade då, flög ut i rymden och blev då månen, ena eleven
använder även begreppet ”Big bang”, att först inträffade Big bang och att det var då jorden
blev skapad, efter det kom en meteor och fick loss en bit av jorden. Både eleverna berättade
att de hade läst om detta under ett tematiskt arbete som de haft när de gick i årskurs två, och
därför hade uppfattningen om att månen är en bit av jorden. En tredje elev (T5) hade en teori
att månen var som en jord, fast att den är mindre än vår jord och saknar en atmosfär.
Figur: 3
Vad har barnen för världsbild, med avseende på hur himlakropparna rör
sig?
Uppfattningarna kring vad barnen hade för världsbild med avseende på hur himlakropparna
rör sig var ganska olika. Varje barn hade sina egna tankar kring ämnen, men likheter gick att
hitta. Många likheter fanns även årskurserna mellan. Analysen på svaren är baserat på dessa
intervjufrågor:
16
Kan du beskriva vart du tror solen tar vägen på natten?
Vart tror du månen tar vägen på dagen?
Vart tror du stjärnorna tar vägen på dagen?
Jorden i centrum, en plan världsbild
Det framgick att många av elevernas världsbild var att himlakropparna utgår från jorden och
att jorden står i centrum. Två av eleverna (E1, E2) ansåg att månen, solen och stjärnorna rör
på sig medan jorden står still. Och utifrån vad eleverna svarade uppfattades elevernas bild av
jorden som plan, då det inte fanns några uttryck och uttalanden om andra sidan jorden.
Eleverna trodde att fenomenet dag och natt beror på att himlakropparna åker upp i rymden,
och kommer sedan tillbaka till jorden. Fyra andra eleverna (E4, T2, T3, T4) hade en liknande
världsbild och tankar om att jorden verkar vara plan. Att månen och solen alltid är i norr. Att
himlakropparnas rörelsemönster gick ut på att månen gömmer sig bakom solen på dagen. Och
på natten gömmer sig solen bakom månen. De flesta elever i denna kategorisering anser att
jorden står stilla och de övriga himlakropparna rör på sig i förhållande till jorden. Utom tre
elever som ansåg att stjärnorna är kvar på samma ställe, men på dagen syns de inte antingen
för att molnen kommer i vägen, eller för att solen lyser så starkt så de inte syns.
Figur: 4 Figur: 5
Figur 4: Himlakropparna åker upp i rymden på dagen/natten.
Figur 5: På dagen lägger sig solen framför månen och tvärt om på natten.
Jorden i centrum, jorden är rund
Även här hade eleverna i fråga (E3, E7, T1, T5) tankar om att jorden står i centrum, men att
jorden är rund till skillnad från eleverna i föregående kategori. Med avseende på elevernas
uppfattningar om hur himlakropparna rör på sig kunde detta svar urskiljas. Jorden står stilla
medan de övriga himlakropparna förflyttar sig till en annan plats på jorden, och att det därför
blir dag och natt. En elev använde också uttrycket på andra sidan jorden, att när det är natt här
har solen åkt till andra sidan joden. Uttryck så som tidsskillnad nämndes även av elever i
årskurs tre. Att när vi har dag här, är det natt någon annanstans på jorden, och när vi har natt
här, är det dag på andra platser på jorden.
Jorden i centrum, jorden snurrar
En elev (T6) har uppfattningen om att jorden står i centrum, att jorden är rund, och att den
snurrar. Medan solen månen och stjärnorna står stilla på samma plats. Eleven använder
uttrycket att det är vi som vänder oss till solen eller månen och på så vis blir det natt eller dag.
”Det är inte solen som tar vägen, det är ju jorden som snurrar runt och då ser man liksom
månen istället.” Det är även därför vi endast ser stjärnorna på natten, för under dagtid är solen
här, det blir då för ljust på himlen för att vi ska kunna se stjärnorna.
17
Solen rör på sig
I denna kategori anser eleverna att jorden är i centrum, men att jorden inte står själv i centrum.
Ett barn (E5) hade föreställningar om att jorden, stjärnorna och månen står stilla på samma
platser, och att det enda som rör sig är solen. Solen rör sig en omloppsbana är runt jorden, och
på så vis blir det dag och natt. Det är när solen är på andra sidan jorden som gör att vi kan se
stjärnorna. Stjärnorna har samma platser hela tiden, men när solen är här syns de inte på grund
av att det då är för ljust på himlen.
Solen i centrum
Två av elevernas (E6, E8) föreställningar handlar om att solen står i centrum och att alla andra
himlakroppar kretsar kring solen, och att solen står still. På ett dygn har jorden åkt ett varv
runt solen, därför blir det dag och natt. Även stjärnorna rör på sig, men eleven kan inte
förklara på vilket sätt, men svarar att när vi inte ser stjärnorna beror det på att de har förflyttat
sig. Att stjärnorna har åkt iväg till en annan plats.
18
Diskussion
Metoddiskussion
Eftersom syftet med denna undersökning var att ta reda på barns tankar kring himlakroppar
och dess förhållande till varandra, valde jag att använda mig av en kvalitativ intervju. Denna
metod ger utrymme till att skapa en god kontakt med den som blir intervjuad samt att då alla
barn svarar olika finns möjligheten att anpassa följdfrågor utan att syftet ändras (Johansson &
Svedner, 2004). Att använda sig av att intervjua för att få fram ett resultat med barn tror jag är
en bra metod i jämförelse om eleverna skulle svarat på enkäter. Man får möjlighet att
diskutera, fånga upp deras tankar och förstå hur eleverna tänker genom en dialog. Det svåra
var att formulera intervjufrågorna, anpassat till barn. Frågorna får inte vara ledande och de ska
heller inte formuleras så man endast kan svara ja eller nej. Det är också viktigt att öppna
frågorna på olika sätt för att det inte ska bli enformigt och att eleverna ska känna att det inte
finns något rätt och fel utan att deras tankar är det som är vikigt. Att använda sig utav
intervjuer i skolan är ett bra sätt att bemöta eleverna och deras tankar, och utefter vad
elevernas intressen är kan undervisning formas för att eleverna ska känna sig delaktiga, att det
ska bli roligt och meningsfullt. Det är även bra för pedagogens utveckling att använda sig utav
en intervjumetod, då man som lärare utvecklas och kan förstå elevernas tankar på ett annat
sätt (Doverberg & Samuelsson, 2000).
Varför jag valde att intervjua eleverna under första passet på dagen var för att eleverna oftast
har mest energi då. Eleverna intervjuades en och en på grund av att de inte skulle påverka
varandras svar och för att de inte skulle känna sig pressade. Problematiken kan då vara att
eleverna inte känner sig helt trygga att sitta själva i ett rum med någon de inte känner, men i
detta fall var jag känd för eleverna och situationen uppfattades som avslappnad.
Fördelen med att spela in intervjuerna är att man kan lägga all energi åt barnens tankar, man
kan snabbt anpassa följdfrågor och föra en diskussion med barnen. Hade jag valt att skriva
ned intervjuerna är risken att mycket av informationen försvinner, att man inte hinner skriva
ned allt och att det inte blir något flyt i intervjun. Jag anser också att genom inspelning får
man chansen att få med pauser, betoningar med mera som ger ett mer utfyllt svar. Därav att
jag valde att transkribera till talskrift.
Resultatdiskussion
Resultatet som framkommit genom analys och kategorisering tyder på att elevernas
föreställningar om himlakroppar, vad som är stillastående eller statiskt, skiljer sig åt. Svaren
beror på om man utgår från sig själv eller om man har fått en djupare förståelse och en vidare
världsbild. Yttre faktorer spelar också in en stor roll, vilken kultur man har, vilken uppväxt
eller vad man lärt sig i skolan. När barnen är små är det vanligt att man utgår från sig själv,
eftersom det är den verklighet man känner till. Elfström & Nilsson (2008) skriver att trots att
elever förmodligen både läst och hört om ämnet, är det lätt att falla tillbaka till gamla
tankemönster. Man måste ha tagit ett steg längre för att förstå den kunskap man fått till sig.
Eleverna behöver i skolan utmanas för att kunskapen och förståelsen ska bli djupare (Elfström
& Nilsson 2008).
Om jorden är rund eller platt, var svårt för de flesta elever att urskilja. Även om de har
kunskap om att jorden faktiskt är rund, de har säker sett bilder, på tv, i skolan med mera.
19
Detta kunde man se genom deras svar på intervjufrågorna att många elever utgick från att
jorden är platt. Vad det beror på tror jag är en logisk förklaring, och det är återigen att
eleverna utgår från den verklighet de känner till. Björn Andersson 2001, skriver att barnets
utgångspunkt är marken man står på och att rymden är ovanför oss. Att gå från den platta till
den sfäriska modellen är stort tankesteg, det är vanliga föreställningar för barn före sju till åtta
års ålder att jorden är platt. Eleverna som intervjuades i denna undersökning vad mellan sju
till nio år gamla. Vad som framkom i denna undersökning stämmer alltså överens med
tidigare forskning. Det som skiljer sig är att de eleverna i nio års ålder också utgick från att
jorden är platt. De hade inte kommit till nästa tankesteg, kanske för att man i skolan inte pratat
så mycket om ämnet. Det räcker inte att bara ta upp det en gång, kunskapen måste repeteras
på många olika sätt för att kunskapen ska befästas. Halldén (1994) menar att om eleverna ska
utveckla sin kunskap måste man som lärare basera undervisningen på elevernas förkunskaper
och tankar. När man i skolan pratar om världen och jorden, tar läraren fram kartböcker, och
utefter vad som är illustrerat då är att jorden är platt. Detta kan resultera i att många elever blir
förvirrade. Jag tror att det är mycket bättre, när man arbetar med yngre barn, att ta fram den
gamla traditionella jordgloben.
Vad himlakropparna är eller består av var svårt för många elever att sätta ord på. Solen,
månen och stjärnorna är lika varandra och många elever jämförde de olika himlakropparna.
Exempelvis att månen är som solen eller att stjärnorna är som månen. Vad man tror solen är
för något var den frågan de flesta elever hade kunskap om. Men vad eleverna tror att månen är
för något var svårare att svara på. Det var en elev som ansåg att stjärnorna är människors
själar. Att när någon går bort bildas en stjärna på himlen. Sjöberg (2005) skriver att man som
lärare inte får glömma det kritiska perspektivet i undervisningen. Att man som lärare inte ska
utgå från att alla är kända och bekväma med ämnet. För många elever kan det bli en
kulturkrock av att möta den naturvetenskapliga vinkeln på omvärlden. Även Hansson och
Lindahl (2007) skriver att om man ska förstå och fängslas av ämnet naturvetenskap måste ens
världsbild stämma överens med den världsbild som presenteras. Denna elev som tror att
stjärnorna är själar, är ett exempel på att kan bli en kulturkrock när hennes föreställningar
möts av fakta.
Elevernas svar på intervjufrågorna var intressanta och de hade mycket fantasi. De var inte
rädda för att svara så som de faktiskt trodde, även om de visste att det inte var ”rätt” svar.
Mina förväntningar på elevernas svar i år tre var att de skulle vara mer noggranna med rätt
och fel. Elever i den åldern brukar ha fått tänket att ”svara det läraren vill höra”, för att visa att
man tagit del av all kunskap. Men till min glädje svarade även eleverna i årskurs tre även om
de inte visste det ”rätta” svaret. Vilket tyder på att mitt mål med intervjufrågorna hade lyckats.
Att de inte skulle känna press och att det var deras tankar som var det viktiga.
Himlakropparnas förhållande till varandra är något som var svårt att förstå sig på. Varför det
blir dag och natt och hur himlakropparna rör på sig. Det fanns tankar om att jorden åkte i en
bana runt solen på ett dygn, därav att det blir dag och natt. Inte att jorden snurrade runt sin
egen axel. De flesta av eleverna utgick från att jorden står i centrum. Att många elever
svarade att ”solen åker” eller ”solen flyttar på sig” är ganska logiskt. Dels brukar barnen utgå
från sig själva och det som man faktiskt kan se, under en sol upp- eller nedgång ser det ut som
om solen rör på sig. Vi vuxna använder även begrepp som ”solen går upp vid 6.45”, eller att
”solen går upp i öst och ner i väst”. Enligt dessa uttryck får man uppfattningen om att det är
solen som rör på sig, inte att det är jorden som snurrar. Som lärare behöver man därför
förklara dessa begrepp för att eleverna ska få en större förståelse.
20
Slutsats
Hur skiljer sig barnens uppfattningar åt i årskurs ett respektive årskurs tre?
Skillnaderna mellan barns tankar om solen, månen, stjärnorna och dess förhållande till
varandra, i årskurs ett respektive årskurs tre var relativt liten. Genom att ha analyserat
intervjuerna framkom det att eleverna i skolår tre hade kunskaperna om varför solen var större
än de andra stjärnorna, att den ligger närmre jorden. Medan i skolår ett trodde de flesta att
stjärnorna var mindre än solen och att avståndet var densamma för himlakropparna. De flesta
elever i båda årskurserna hade en uppfattning om att solen är en stjärna, endast ett få antal
hade andra uppfattningar. Men när eleverna skulle svara på intervjufrågan om vad en stjärna
är för något var det många som svarade att det är som solen, eller delar av solen.
Världsbilderna skiljde sig heller inte mycket åt årskurserna emellan, trots att man i årskurs tre
ska uppnått målen i naturkunskap. Resultatet blev förvånansvärt ingen skillnad mellan
eleverna. Fler av eleverna hade en världsbild där jorden står i centrum och att de andra
himlakropparna kretsar kring jorden. Att elever i årskurs tre också hade denna uppfattning var
ett resultat som inte var väntat. De två elever som hade uppfattningar om att solen står i
centrum var två elever från skolår ett.
Att skillnaderna mellan årskurserna inte var så stora, vad det grundar sig i tror jag har med att
göra att man helt enkelt i år tre haft för lite lektioner om astronomi och rymden. De hade haft
ett temaarbete, men inte någon uppföljning. Jag frågade en elev om de har läst något i skolan,
och svaret var, ”ja lite, när vi gick i klass två”. I kursplanen och läroplanen står det att barnen
ska ha kunskap om detta, de flesta elever av de jag intervjuade når alltså inte upp till målen.
Detta tyder på att ämnet inte är så prioriterat i skolan, vilket jag anser är något som måste
ändras. Vilken inställning lärarna har till ämnet påverkar eleverna. Elfström & Nilsson (2008)
menar att brist på intresse gällande naturvetenskapen inte ligger hos eleverna utan att det
handlar om hur undervisningen bedrivs.
Hade jag valt att utföra intervjuer med elever i år tre på samma skola som år ett, kanske
resultatet vart annorlunda. Skolorna ingår i samma partnerområde men självfallet skiljer sig
skolorna åt. Jag tror att man inte ska vara rädd för att börja med rymden och astronomi med
små barn. Jag tror att ju tidigare desto bättre, för då blir det inte något främmande och barnen
når lättare målen i årskurs tre.
Förslag på fortsatt forskning
Förslag på fortsatt forskning är att göra en jämförelse mellan pojkar och flickor, för att se om
det skiljer sig åt och vad det i så fall kan bero på. Det skulle även vara intressant att göra
samma undersökning, på skolor utanför staden och skolor i centrum för att se om det finns
någon skillnad och hur yttre faktorer spelar in. Man kan även koppla in lärare och pedagoger i
undersökningen för att ta reda på deras syn på ämnet och hur det prioriteras i skolan.
21
Referenslista
Andersson, Björn (2001). Elever tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Liber
Di . (1997). Undervisa i naturvetenskap. Studentlitteratur:
Lund.
Doverborg, Elisabeth. & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar-
Metodik för Barnintervjuer. Stockholm: Liber
Elfström, Ingela & Nilsson, Bodil m.fl.(2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska,
lära. Stockholm: Liber.
Helldén, Gustav (1994). Barns tankar om ekologiska processer. Stockholm: Liber AB.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbete i lärarutbildningen,
Undersökningsmetod. Uppsala ab: X-O Graf Tryckeri Ab.
Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser. En bok om undervisningsyrket. Lund:
Studentlitteratur.
Sjöberg, Svien (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund:
Studentlitteratur.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockolm:
Skolverket
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2009). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i
grundskolan – en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber
Artikel
Hansson, Lena & Lindahl, Britt (2007). Apropå Fuglesang, Världsbilder och rekryteringen
till naturvetenskapliga/tekniska utbildningar. Nordina
22
Bilaga 1:
Intervjufrågor
Kan du berätta för mig vad du tror solen är för något?
På vilka sätt tror du vi behöver solen?
Kan du beskriva vart du tror solen tar vägen på natten?
På natten brukar man se månen, vad tror du månen är för något?
Vart tror du månen tar vägen på dagen?
När det är mörkt ute, kan man se stjärnor, vad tror du en stjärna är för något?
Vart tror du stjärnorna tar vägen på dagen?
Kan du några stjärnbilder? Vilka?
23
Bilaga 2:
Samtycke brev
Hej!
Jag heter Anna Kolmodin, och jag läser till lärare på karlstads universitet med inriktning
naturkunskap i vardagen. Jag har tidigare varit i ert barns klass och haft min slutpraktik. För
närvarande skriver jag ett examensarbete om barns tankar kring solen, månen och stjärnorna,
och en del av uppgiften är att jag ska genomföra intervjuer med barn. Jag skulle därför behöva
ert medgivande för att intervjua ert barn. Deltagandet är frivilligt och det kommer att vara helt
anonymt. Intervjuerna kommer att spelas in på band men materialet kommer inte att finnas
kvar efter att arbetet är färdigt. Endast barnets kön och ålder kommer att stå med.
Har ni frågor kan jag nås både på telefon och via mail.
Med Vänliga Hälsningar
Anna Kolmodin
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kryssa för det alternativ som du valt.
□ Jag ger mitt medgivande till att mitt barn får delta i intervjun
□ Mitt barn kommer ej att delta i intervjun
Elevens namn:_______________________________
Vårdnadshavarens underskrift:______________________________
Tack på förhand!