Vice riksbankschef Per Jansson
Det ekonomiska läget och penningpolitiken
SCB
6 oktober 2014
Ämnen för dagen
Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste
beslutet den 3 september)
Riksbankens penningpolitiska strategi under senare år Har strategin ändrats? Hur självkritiska bör vi vara? Vad
bestämmer penningpolitikens inriktning framöver?
Låg inflation under flera år
Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckade linjer avser realtidsmedelvärden sedan 1995.
Källor: SCB och Riksbanken
-2
-1
0
1
2
3
4
-2
-1
0
1
2
3
4
09 10 11 12 13 14
KPI
KPIF
KPIF medelvärde 1995-2014(aug):
1,7
KPI medelvärde 1995-2014(aug):
1,3
Situationen förvärrades under senare delen av 2013 och början av 2014 Kortsiktsprognoser för KPIF-inflationen, årlig procentuell förändring
Källor: Bloomberg, SCB och Riksbanken
Anm. Riksbankens prognoser enligt senast publicerad prognos och marknadsförväntningar, jämfört med utfall. Riksbankens siffror är inte helt jämförbara med marknadsaktörernas förväntningar, eftersom Riksbankens prognoser ofta är äldre. Streckade linjer avser minimum och maximum intervallerna för samtliga prognosmakare.
-0,2
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
1,4
1,6
-0,2
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
1,4
1,6
jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 jul-14 okt-14
Min och max för samtliga prognosmakareKPIF utfallMedel marknadenRiksbanken
Det nominella ankaret får inte släppa
Anm. Årlig procentuell förändring. Inflationsförväntningar på olika sikt enligt penningmarknadens aktörer.
Källor: SCB och TNS SIFO Prospera
1 år
2 år 5 år
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
95 00 05 10 15
Inflationsförväntningar
KPI
Penningpolitiken har reagerat kraftfullt
December 2013: reporäntan sänks med 0,25 procentenheter, reporäntebanan justeras ned för hela prognosperioden
April 2014: reporäntebanan justeras ned för hela prognosperioden
Juli 2014: reporäntan sänks med 0,5 procentenheter, reporäntebanan justeras ned för hela prognosperioden
Sammantaget betydligt mer expansiv penningpolitik reporäntan har sänkts från 1 till 0,25 procent mellan december 2013 och juli
2014 reporäntan i slutet av prognosperioden har sänkts från knappt 3 till drygt 2
procent tidpunkten för en första höjning har flyttats från slutet 2014 till slutet 2015
Det senaste penningpolitiska beslutet den 3 september
Fortsatt låg ränta för att inflationen ska stiga mot målet
Dämpat förtroende i euroområdet
Källor: Markit och Institute for supply management
Anm. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin.
Stabila utsikter för svensk inflation
Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Fortsatt låg ränta för att inflationen ska stiga mot målet
Anm. Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata.
Källa: Riksbanken
Goda förutsättningar för stigande inflation Mycket expansiv penningpolitik under lång tid
Ökande efterfrågan och stigande resursutnyttjande
Snabbare löneökningar
Lättare för företagen att höja priser
Positiva prisimpulser från omvärlden
Svagare krona (ca 10 % sedan våren 2013)
I bakgrunden: stabilt finansiellt system och stabil finanspolitik
Hög och växande skuldsättning bland hushållen skapar risker
Låg ränta bidrar till högre inflation
Men innebär också risker för ekonomin
Åtgärder inom andra politikområden nödvändiga
Den penningpolitiska strategin under senare år Genomgående mycket expansiv penningpolitik för att nå
inflationsmålet i ett rimligt tidsperspektiv
Oväntad internationell konjunkturförsvagning och överraskande låg inflationsbenägenhet har spelat roll
Visst inslag av att ”luta sig mot vinden” men betoning på
VISST
Inte ”lutat mot vinden” aggressivt – då hade ekonomin inte utvecklats så väl som den har gjort
De penningpolitiska besluten har hela tiden varit en avvägning, vilken Riksbanken varit tydlig med
Mycket expansiv penningpolitik under många år
Källor: TNS SIFO Prospera och Riksbanken
-3
-2
-1
0
1
2
3
-3
-2
-1
0
1
2
3
00 02 04 06 08 10 12 14
Real reporänta
Anm. Real reporänta beräknat som genomsnittlig reporäntan ett år framåt minus ettåriga inflationsförväntningar enligt TNS SIFO Prospera. Streckad del baseras på Riksbankens prognos för reporäntan för tredje kvartalet 2014 till andra kvartalet 2015.
Utlåningen har ökat snabbare än i de flesta andra länderna
Hushållen Företagen
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
25
30
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
25
30
06 07 08 09 10 11 12 13 14
Spanien
Tyskland
Storbritannien
USA
Euroområdet
Sverige
Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve och SCB
Anm. Med utlåning avses MFI:s utlåning till hushåll med bostad som säkerhet och utlåning till icke-finansiella företag. Årlig procentuell förändring.
-10
-5
0
5
10
15
-20
-10
0
10
20
30
06 07 08 09 10 11 12 13 14
Storbritannien (vänster skala)SpanienTysklandUSAEuroområdetSverige
Anm. Storbritannien på vänster skala. Övriga på höger skala.
Oförutsedda händelser har inträffat och haft betydelse
En oväntat svag omvärld påverkade svensk export
Även inflationsbenägenheten har varit överraskande låg
-2
0
2
4
6
8
-2
0
2
4
6
8
jan-11 jul-11 jan-12 jul-12
Export, faktiskt utfall 2012
Andra bedömare
Riksbanken
Källor: Respektive bedömare, SCB och Riksbanken
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
00 02 04 06 08 10 12 14
Arbetskostnad per producerad enhet, trend
KPIF
Anm. Andra bedömare är Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank. Prognoserna är från 2011-2012. Trenden är beräknad, inklusive Riksbankens prognos för arbetskostnad per producerad enhet, med ett HP filter.
Inslaget av att ”luta sig mot vinden” ska inte överdrivas
Källor: SCB, Riksbanken Anm. Reporänta avser månadsgenomsnitt; KPIF, månad, årlig procentuell förändring; BNP, kvartal, årlig procentuell förändring.
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
08 09 10 11 12 13 14
Reporänta KPIF
-8
-4
0
4
8
12
0
1
2
3
4
5
08 09 10 11 12 13 14
Reporänta (vänster)
BNP (höger)
Hela tiden en avvägning Från protokollet 30 juni 2010
Stefan Ingves ”Styrkan i den svenska återhämtningen … är det främsta skälet till att
penningpolitiken behöver läggas om. … [R]äntehöjning också … en signal om att undvika att nya finansiella obalanser byggs upp[.]”
Svante Öberg ”Med de mycket låga räntor som vi räknar med … stödjer vi produktion
och sysselsättning …. Hur långt man bör gå i stödet behöver avvägas mot andra aspekter, till exempel de negativa effekter[na] av långa perioder med låga räntor[.]”
Karolina Ekholm ”[E]n avvägning mellan å ena sidan behovet av en fortsatt mycket expansiv
penningpolitik för att uppnå inflationsmålet och stabilisera realekonomin … och å andra sidan behovet av att undvika att en exceptionellt låg styrränta i sig skapar obalanser[.]”
Sverige har klarat krisen mycket bättre än många andra länder
BNP Sysselsättningsgrad
Källor: Eurostat och OECD Anm. BNP, Index, 2007 kvartal 4 = 100. Sysselsättningsgrad, procent av befolkningen, 15-64 år.
60
63
66
69
72
75
60
63
66
69
72
75
05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
StorbritannienUSAEuroområdetSverige
Att få inflationen att stiga har högsta prioritet
Trots ganska god realekonomisk utveckling: Låg inflation
under lång tid, sjunkande inflationsförväntningar
Ny information i form av oväntat lågt inflationstryck och oro för inflationsmålets roll som nominellt ankare har ökat behovet av penningpolitiska stimulanser
Innebär inte att riskerna med hushållens skulder och på bostadsmarknaden har minskat: det brådskar med åtgärder inom andra politikområden