Geologi/berg
Geoteknik
f c tfu E
Hydrogeologi/Geohydrologi
Geoteknik?
Geoteknik
1. Projekt
Geomodell
Undersökningar/
utredningar
4. Dimensionering
åtgärder Beräkningar/
dimensionering
Bygghandlingar/
uppföljning
2. Geometrisk modell
Tolkning/
utvärdering
3. Matematisk modell
Tolkning/
utvärdering
f c tfu
Tuve 30 november 1977
Göteborg
9 döda
436 hemlösa
”väckarklocka”
Skred-
kommissionen
Bild från SGI:s hemsida
Berg och mellanliggande dalgångar med lera med skiftande djup och lutning.
Haverikommissionens förklaring med olyckligt placerade fyllnadsmassor. Andra
uppfattningar finns kopplat till portryck. Höstens kraftiga regn har troligen
bidragit till skredet.
Munkedal 20 december 2006
”Bygga” geomodell, exempel
fk, Ek
cuk,
Mok, s´c
cuk,
Mok, s´c
W max
W min
fk, Ek
fk, Ek
K, T, S
rk, w
Fyllning
Lermorän
Kalkberg
sand
Lermorän
Bottensediment
Dimensionerande grundvattennivå
Närhet till Öresund
HHW = +1,8
MW = +0,2
LLW = -1,1
100-års karakteristiskt värde Citytunneln, +2,1,
klimateffekter, MW 100 år? 0,5?
Dimensionerande grundvattennivå, exempel
Hdim=MW+gd*1,4*(HHW100-MW), 0,5+1,0*1,4*(2,1-
0,5)=+2,7
Grundläggning? Typ och djup
Jordarnas egenskaper, d.v.s.
hållfasthet och deformation
Tjälfrinivå
Grundvatten
Konstruktionsdjup
Närliggande anläggningar
+ 3
- 1,5
+/- 0,0
- 10
- 4
Fyllning
”friktionsjordskaraktär”
g= 18 kN/m3, g´=11 kN/m3
fk= 30o
Ek= 8 MPa
Sediment
”Sjöbotten”
Lermorän
sandskikt
Kalkberg
Plattdim
Sattdim
Bärighet (brottgräns)
Totalsättning (bruksgräns)
Differanssättning (bruksgräns)
Sättningar
Totalsättning
Differanssättning
1/2000, ”pappersmaskin”
1/500, broar
1/200, statiskt bestämda konstruktioner
Sk Sd
L
Ds = Sd-Sk
Vinkeländring = Ds
L
Last intervall?
Slagen slank stålpåle (grundförstärkning), 100-350 kN
Slagna betongpålar, 300-1500 kN
Slagna stålrör, eller stålkärnor, 500-3500 kN
Grävpålar, 3000-10 000 kN (även >10 000 kN)
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
Slanka stålpålar Slagna
betongpålar
Stålrör Grävpålar
Påltyper
Last
kapa
cite
t
Min Max
Lastkapacitet - Bärförmåga
Lastkapacitet, pålens kapacitet, knäckning
Bärförmåga, geoteknisk bärförmåga
Bärförmåga= Mantel + Spets
R = fm*Am + fs*As
Vilken påltyp väljer vi?
Slagna prefabricerade (förtillverkade)
betongpålar
Vanligaste påltypen i Sverige
Ekonomi
Olika standardpålar finns, SP1, SP2, SP3
Pållängder max 13 m (transport)
Pålskarvar, bergsko?
Stoppslagningskriterier eller beräkning
Lång erfarenhet av stoppslagning
Max 10 mm:s sjunkning efter 10 slag
Stötvågsmätning
Stötvåg som reflekterar mot spetsen av pålen
Återkommande tryckvåg om fast botten
Återkommande dragvåg om lös botten
Initialvåg och reflexvåg mäts
Bärförmåga
Kontroll av påle, pållängd
Stötvågsmätning
PDA-mätning, stötvågsmätning med
Påldrivningsanalysator
CASE-metoden, mät- och utvärderingsmetod
CAPWAP, analys av påles funktionssätt, simulering
Rd = Rk
gRd * gm * gn
= Rk
gtot
gtot ”förr” 3, provning från 2 till 1,5
Pålgrundläggning
Pålgrupper
Pålar i rad
Minsta avstånd mellan pålar, 4-6*D
200 mm
D = 275 mm, vilket innebär 1,1 till 1,6 m
Horisontalbelastning
Liten horisontalkapacitet i slagna betongpålar
Snedslagna pålar
900 kN
2-400 kN
Draghållfasthet
”Omvänd” mantelbärförmåga
Inget mothåll i fyllning
Kohesion i lermorän utnyttjas
Mantelyta, 4*0,275*6 = 6,6 m2
Skjuvhållfasthet, Cuk = 150 kPa
Vidhäftning, a= 0,7
gRd, gm, gn, 1,6, 1,5, 1,1
6 m
R = 6,6*0,7*150
1,6*1,5*1,1 = 250 kN
Klassificering av grundläggning
Säkerhetsklass, SK1, SK2, SK3
Geoteknisk klass, GK1, GK2, GK3 (Eurokod geoteknisk
kategori)
Omgivningspåverkan, pålning
Jordundanträngning (närliggande byggnader och
slänter)
Sättningar
Porvattentryck/dränering
Vibrationer
Buller