WWW.SVEASKOG.SE
#42017
STAD I LJUSBiobränsle har fått ett uppsving igen efter
några tysta år. Forum förklarar varför.
MARKNAD Ikea lyfter blicken sid. 10 DOKUMENT Skogens pionjärer sid. 27 FÄLTKÖP Ny roll i skogen sid. 36
2 FORUM SVEASKOG
FOT
O: V
IKT
OR
FR
EM
LIN
G
Sedan den första moderna skogsvårdslagen infördes 1903 har skogsbruket utvecklats kontinuerligt, hela tiden baserat på forskning och samhällsvärderingar.
Svenskt skogsbruk är en kunskapsintensiv och högteknologisk verksamhet. Bara inom Sveaskog har vi omkring 100 befattningar med olika specialistkompetenser som arbetar med skogsrelaterade frågor. Jag är stolt över mina medarbetare som med stort engagemang tar sig an uppgiften att varje dag balansera olika intressen; ekonomiska, sociala och ekologiska – helt i enighet med vårt uppdrag från ägaren. I denna navigation är hållbarhet en ledstjärna. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för ett långsiktigt brukande av våra skogar. Därför arbetar vi hela tiden för att skapa en balans mellan naturvård och produktion. En viktig del är våra ekoparker; 37 stora, sammanhängande landskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. De är i genomsnitt 5 000 hektar (50 kvadratkilometer) vardera, motsvarande 10 000 fotbollsplaner, och alla har sin unika ekologiska prägel. Här kan många hotade arter leva och sprida sig vidare. Här finner vi också flera av våra viktigaste friluftsskogar som skapar förutsättningar för ökad naturturism. Ekoparkerna omfattar tillsammans 175 000 hektar skogsmark, varav drygt 100 000 hektar är skyddad genom bindande ekoparksavtal med Skogsstyrelsen. Under hösten har våra ekoparker låtit tala om sig. Vi välkomnar den frivilliga naturvårdens engagemang och bidrag till samtalet om skogen. Det är viktigt att visa öppenhet för varandras åsikter och vara lyhörda för förbättringsförslag. Svenskt skogsbruk har genom historien bidragit till att utveckla vårt land. Nu ser vi fram emot att delta i en konstruktiv debatt, om hur vi tillsammans kan fortsätta att utveckla skogsbruket och Sverige.
Hållbarhet en ledstjärna
Per-Olof Wedin, vd Sveaskog
FORUM SVEASKOG 3
Nummer 4, 2017Innehåll
Chefredaktör: Pernilla Widén, [email protected] Ansvarig utgivare: Inger Thorén Emilsson, [email protected] director/grafisk form: Tom Sörhuus Redaktör: Emira Ramic Projektledare: Julia RimmerfeldtProduktion: Spoon Omslagsbild: Emil Nordin Tryck: Lenanders Grafiska AB ISSN: 1653-9192. Forum Sveaskog ges ut fyra gånger per år.
Vill du PRENUMERERA, mejla till [email protected], eller ring Sveaskogs kundcenter på tel. 0771-78 71 00 Har du SYNPUNKTER på Forum Sveaskog? Mejla till redaktionen, [email protected] Vill du ANNONSERA i Forum Sveaskog, kontakta MediaKraft AB, tel. 08-23 45 30, [email protected], www.mediakraft.se
Forest Stewardship Council®, FSC®
– en symbol för ett ansvarsfullt skogsbruk. Märket finns på bland
annat byggmaterial, möbler och grillkol.
REDAKTIONEN
På Ikeas hemmaplanFölj med till möbeljättens egen metropol, småländska Älmhult.
Kartläggaren"Det är fantastiskt att ha skogen som arbetsmiljö",
säger Hedvig Jägeberg, planerare på köpoblekt.
Vad är planen?Fyra medarbetare på Sveaskog reder ut begreppet avverkningsberäkningar.
30
16
14
36
12
37
Trendiga träklapparJulklapptips för stilsäkra naturälskare.
15
27
Spotlight på biobränsletEfter flera år i skuggan är biobränslet hett igen.
10
6
21
FOT
O: V
IKT
OR
FR
EM
LIN
G
4 FORUM SVEASKOG
Kan biobaserade granulat ersätta plast i 3D-printing? Det ska Sveaskog i samarbete
med Swerea SICOMP och företaget BLB Industries undersöka i ett nytt projekt finansierat av BioInno-vation. Med ambitionen att både minska plastanvändningen och öka värdet på skogen är syftet att utveckla biobaserade granulat för 3D-printing. I projektet används
Aktuellt
Gigantisk 3D-skrivare ger skogen mervärde
råvaruströmmar som idag har lågt värde, som exempelvis grot.
– Vi behöver hitta nya använd-ningsområden för att öka värdet på skogen, men det är också intressant ur ett hållbarhetsperspektiv för att vi ersätter plast, säger Ann-Britt Edfast, FoU-chef på Sveaskog.
Granulaten kommer att testas i BLB Industries 3D-skrivare som är en av världens snabbaste och största. Deras teknik ger möjlighet att testa olika typer av granulat-formuleringar som kan passa olika marknader. Under våren 2018 blir det klart om biobaserade granulat är ett så pass bra alternativ att man kan fortsätta med ett större projekt.
Torn av trä kan ge mer vindkraft
Energimyndigheten investerar 4,6 miljoner kronor i utvecklingen av vindkraftstorn i trä. Det är Göte-borgsbaserade företaget Modvion som ska bygga tornen av trämodu-ler som kan transporteras utan att överskrida maxbredden för bred last inom EU, något som inte är möjligt med traditionella torn högre än 100 meter. En prototyp på ett 30 meter högt torn ska stå klar under våren 2019 och målet är att bygga ett 150 meter högt torn till år 2020.
”Vi behöver hitta nya användnings-områden för att öka värdet på skogen.”
Sveaskog vann Årets nykomling
När Sveriges unga yrkesverk-samma personer röstade fram sina drömarbetsgivare placerade de Sveaskog bland de 100 mest attraktiva arbetsgivarna. Eftersom Sveaskog medverkade för första gången tävlade man i kategorin ”Årets nykomling” och vann första pris. Universums årliga undersök-ning KarriärBarometern 2017 besva-rades av över 26 000 personer i över 30 branscher.
3miljoner av landets
cirka 4,5 miljoner hushåll har varje år en julgran hemma. De flesta av dessa gra-nar, 2,8 miljoner, är en klassisk svensk rödgran.
AktuelltAktuellt
4—”ÄR STOLT ÖVER ATT VI NU ÄR PÅ VÄG ATT FÅ BORT ANVÄNDNINGEN AV GIFTER PÅ SKOGSPLANTOR.”
Laxdöden nära en lösning
Professor Göran Nordlander, en av uppfinnarna bakom det
giftfria bekämpningsmedlet Conniflex, som prisats som
en av de mest framgångsrika innovationerna i SLU:s forsk-
ning under 40 år.
3 procent fler lägenheter i bostadshus av trä färdigställ-des under första halvåret 2017, jämfört med samma period 2016. Totalt levererades 2 116 lägenheter, 328 av dem var student- och specialboenden.
Mysteriet bakom döda laxar med tiaminbrist som förekommit i bland annat Mörrumsån kan bli löst lagom till jul. Under hösten tog professor Lennart Balk prover på laxar i Mörrumsån för att se varför vissa laxar blir drabbade. Tiamin är en livsviktig vitamin som behövs för att hjärnan och det centrala nervsystemet ska fungera. Forskningen i Mörrum
blir en pusselbit i arbetet mot det globala problemet
med laxdöden.
Forskningen som ledde fram till den miljövänliga metoden för bekämpning av snytbaggar, Conniflex, prisades i höst som en av de mest framgångsrika
innovationerna vid SLU under 40 år. Det är professor Gö-ran Nordlander och kollegan Henrik Nordenhem som står bakom forskningen. Sveaskog har patentet på Conniflex som används av Svenska Skogsplantor, och redan i oktober påbörjades leveransberedningen av miljontals plantor. De behandlas med Conniflex mot snytbaggen, som annars skulle ta 80–90 procent av plantorna på hygget. Fram till jul ska över 17 miljoner plantor packas och skickas till vin-terförvaring tills det är dags att plantera dem i vår. Sedan Svenska Skogsplantor lanserade behandlingen 2010 har de levererat över 150 miljoner tallar och granar med belägg-ningsskyddet applicerat.
Uppfinnarna bakom Conniflex prisas
FORUM SVEASKOG 5
Förarlöst fordon ska visa vägen
Vid årsskiftet väntas studenter vid Luleå tekniska universitet bygga färdigt en självgående maskin. Den sensorstyrda maskinen ska testas i markberedning med högläggare samt navigering, där den utifrån kartinformation och GPS-signaler ska kunna upptäcka hinder och agera i realtid. Maskinen kommer att väga ungefär sju ton och ha en bärkapacitet på 3–4 ton. Projektet drivs av Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, Umeå universitet och Skogs-tekniska klustret med Kempestiftel-serna som medfinansiärer.
6 FORUM SVEASKOG
Underklädesmärket Allvar tillverkar sina plagg av träcellulosa som kom-mer från den svenska skogen. Plag-gen är bekväma, diskreta och har en design och färgton som införlivar skogens själ. Finns som kalsonger 329 kronor, trosor 299 kronor och tanktop 399 kronor.
Aktuellt
Klappar med skogssjäl
Ibland kan det vara svårt att hitta på originella julklappar. Varför inte julklappar med fokus på skogen? Wawe är en annorlunda men vack-
er och bekväm sko framtagen av den finska designern Marita Huurinai-nen. Alla modeller är gjorda av björk och framställs genom tradtionella träböjningstekniker. Pris från cirka 1 600 kronor beroende på modell.
Lampserien Skog är ritad av norska designern Carolina Olsson som hade just skogen i åtanke när hon tog fram lamporna. De underba-ra lamporna står fint var för sig eller kombineras till en miniskog. Pris cirka 5 900 kronor styck.
”Plaggen är bekvä-ma, diskreta och har en design och färg-ton som införlivar skogens själ.”
De senaste åren har projekt för grönare städer fått mycket upp-märksamhet, inte minst i Kina där man till exempel bygger höghus i form av vertikala skogar i staden Nanjing. Nu tar landet nästa steg i jakten på hälsosammare miljöer och skapar en stad av skog. I Liuz-hou Forest City ska en uppsättning av vertikala skogar, bestående av bland annat 40 000 träd, årligen ta upp cirka 10 000 ton koldioxid och generera 900 ton syre. Miljön ska bidra till att sänka temperaturen och skapa en behagligare plats för människor, djur och växter. Staden väntas vara färdigt år 2020.
Skogsstäder Kinas senaste mijöprojekt
FOTO
: STEFAN
O B
OER
I AR
CH
ITETTI
Nyhet! Moheda 121 ND - skogsvagn med navmotordrift.
Nyhet! Längd- och diametermätning via trådlös överföring.• Lättanvänd automatisk maskin för
fällning, kvistning och kapning.• Enkel att montera - ingen extra
hydraulik• Sågkapning 30 cm• Vikt 225-260 kg
• En driftsäker och prisvärd maskin
• Kraftfull navdrift• Intelligent styrsystem ger en enkel
och bra funktion• Frikopplande hjulmotorer vid
högre farter• Säkerhetsfunktioner som motor-
broms och hastighetsreglering• Fram-back funktion samt
differential funktion som standard • Man kan montera kedjor eller
band• Normal boggiefunktion ger lågt
rullningsmotstånd och goda klättringsegenskaper
FTG Cranes AB • BäckeforsTfn: 0521-26 26 30
www.ftgforest.com
S23CKontakta
oss för bra erbjudande!
C FORCE 820 EFI EPS• 800 cc. 4-takt, V-twin, vattenkyld • 4 ventiler/cyl. SOHC, EFI • Maxeffekt 46 kW/63 HK • Lågväxel för maximal dragkraft• Hydraulisk skivbroms fram & bak • Justerbara gasstötdämpare• EPS (Servostyrning)• Vinsch, dragkula & släpvagnskontakt ingår
Från
75.920 : exkl. moms (94.900 :- inkl. moms)
-
Finns NU SOM TRAKTOR B
www.cfmoto.se
• traktorregistrering. +4.000 :-T
Bättre bett.
Se filmer och läs allt om våra helautomatiska slipmaskiner på
markusson.se
Använd skogsbruksplanen överallt!
Nu kan Du använda skogsbruksplanen i mobilen. Oavsett om du har en Iphone, ipad eller Android.
Se Din position. Logga gränser. Växla mellan temakartor. Se Skogsstyrelsens grunddata.
Har Du ett företag som vill erbjuda skogsbruksplaner via en app? Oavsett behov har vi en lösning för Dig. KoKontakta oss idag på 046-159560.
4000T
Nya Log Max 4000T är en gallringsspecialist som många har längtat efter. Aggregatet har en nyutvecklad ram som klarar upp till 580 mm kapning, dubbla matningsektioner och en revolutionerande sågenhet 218/318 True-Cut.Allt ger förarna rätt förutsättningar för att producera effektivt med ett driftsäkert aggregat på 833 kg.
*incl. matarhjular, rotator och dämpad skyddsplåt
PRESTANDA SOM ÖVERTYGARThinning HeadsT-SERIES
Lars Strömsund - Norra Sverige - 070-347 65 74 Mikael Solèn - Södra Sverige - 070-591 18 89 Gunnar Bäck - Södra Sverige - 070-391 97 50
10 FORUM SVEASKOG
Marknad
Ikeaspanar
övergränserna
Den småländska jätten är ständigt på jakt efter hållbar råvara och nya, smarta tillverkningsmetoder. Ulf Johansson, Global Wood Supply & Forestry Manager, förutspår en ljus framtid
för trä – men ställer tuffa krav på leverantörerna.Pernilla Widén Emil Malmborg
FORUM SVEASKOG 11
Vinjett
Marknad
12 FORUM SVEASKOG
Att besöka Ikeas hu-vudkontor i Älmhult är som att närma sig den heliga graal. Här, i den del av koncer-nen som heter Ikea of Sweden, skapas hela kollektionen. Byggnaden rymmer
bland annat Democratic Design Centre, där designers och produktutvecklare arbetar.
– Vi är nästan 1 600 personer med 50 olika nationaliteter. Det är väldigt berikande att gå till jobbet och möta alla dessa människor med sina erfarenheter och traditioner. Vi har inget Älmhultsperspektiv. Vår framgång bygger på att vi lyfter blicken och ser var i världen vi har våra stora kundgrupper och hur de utvecklas, säger Ulf Johansson, Global Wood Supply & Forestry Manager på Ikea.
Konsumentperspektivet har alltid varit vik-tigt. Som grundaren Ingvar Kamprad uttryck-te det i En möbelhandlares testamente redan 1976: ”Vår affärsidé är att stå på de många människornas sida.” Lyhördhet för kundernas behov är en grundbult. Kostnadsmedvetenhe-ten en annan.
– Det går alltid att sänka kostnaden ytter-ligare. Var man än tittar finns det någonting som man kan göra bättre, säger Ulf. I det arbetet är leverantörerna superviktiga. Vi vill ha kreativa leverantörer, som vi kan samar-beta med för att finna lösningar som gör det möjligt att nyttja träet smartare än idag.
Det kreativa tonläget är högt, men strategin styr. Därför utgår all möbelproduktion från prislappen. När de ansvariga för ett segment lämnar över sin beställning på exempelvis en byrå till designern framgår det vad den får kosta och vad den ska ha för uttryck.
– Priset avgör om det ska vara fanér, folie eller solitt trä. Du väljer ju inte solid ek till en lågprismöbel, säger Ulf, men konstaterar samtidigt att synen på material förändras kon-tinuerligt. Kundvärdet avgörs ytterst av hur kunden upplever olika träbaserade produkter.
– Spånskiva hade länge en dålig stämpel, men idag är de så fint arbetade att det är en jättebra produkt.
Bilden av Ikea har för många blivit syno-nym med bilden av Sverige. Det har skrivits spaltmeter om framgångssagan, företagskultu-ren, designsamarbeten. Och så om köttbullar-
MÖTESPLATSMitt i Ikeas huvudkontor i Älmhult tornar en enorm furutrappa upp sig, byggd på råvara från Sveaskogs skogar i Västerbotten. ”När vi byggde Democratic Design Centre sa många att de bästa besluten tagits över en kopp kaffe, så det var självklart att vi skulle ha en plats för den typen av möten”, berättar Ulf Johansson, Global Wood Supply & Forestry Manager. Här i samspråk med Sveaskogs försäljningschef Anna Malmqvist.
325➔ Omsätter globalt cirka 325 miljarder kronor, i Sverige 16,3 miljarder (2016).
19➔ Köper årligen 19 miljoner kubikmeter träråvara (2016) va-rav 3 miljoner går till papper, 10 miljoner till boardmaterial och 6 procent till solida trämöbler.
405➔ Har 405 varuhus i 49 länder. Flest i Europa, men Asien växer snabbast. I december 2017 öppnar det första varuhuset i Indien.
1,37➔ Säljer 1,37 miljarder köttbullar varje år.
54➔ Köper träråvara från 54 länder.
90 000➔ Äger 90 000 hek-tar skog i Rumänien och Baltikum, och leasar 100 000 hek-tar skog i Ryssland. ”Det lär oss mer om skogsproduktion vilket är bra, men vi kommer aldrig att bli självförsörjande.”
Marknad
FORUM SVEASKOG 13
na förstås – en av de verkliga storsäljarna värl-den över. Men Ikea är också en global aktör av rang, som tillgängliggör nya trender för den breda publiken. Det kräver råvaruinköp på en nivå som gör företaget betydelsefullt även när det kommer till att sätta spelreglerna på de marknader där det verkar. Om Ikea kräver hållbarhet så agerar leverantörerna därefter.
– Det är viktigt att driva på utvecklingen, för det finns mycket att göra. Bor du en dag i Mumbai påverkar det din kropp lika mycket som om du rökt 100 cigaretter, säger Ulf som i sin roll ansvarar för att säkra tillgången på träråvara samt ställa, och möta, hållbarhets-kraven.
Totalt är de 25 personer som arbetar med dessa frågor på Ikea runtom i världen, varav tio är stationerade i Sverige. Hållbarhetstän-ket har alltid haft betydelse för affären. ”Was-te is a mortal sin”, lyder en känd Kamprad- devis från ”testamentet”, som syftar på att vi måste hushålla med jordens resurser oavsett om det handlar om energi eller material.
Företagsstrategin framåt stavas ”Afforda-bility”, ”Accessability” – man vill nå ut till fler genom att exempelvis öka internetförsälj-
ningen där tillgången till varuhus eller bil är begränsad – och ”Circularity”. Det sistnämnda handlar mycket om materialval; vilka som är fördelaktigast ur ett klimatperspektiv och vilka som ska fasas ut eller användas begränsat. Fos-sila material ska bort om de inte är återvunna.
– Återanvändning är en del under Circu-larity. Vi ökar återanvändningen av trä i spånskivor och har kommit långt med papper. Trä är ett hållbart material som vi ökar an-vändningen av. Vi ökar till exempel andelen träbaserade textilier och andra alternativ till bomull.
Nya material och materialblandningar är ett område som växer, exempelvis trä och metall eller olika träslag tillsammans.
– Idag säljer vi stolar i ett kompositmate-rial av fossil plast och trä. I framtiden är de
—”VI VILL HA KREATIVA LEVERANTÖRER.”
IKEA I SIFFROR:
—Som global aktör är Ikea en drivande kraft inom hållbarhet.
14 FORUM SVEASKOG
ULF JOHANSSON Yrke: Global Wood Supply & Forestry Manager på Ikea.Resdagar: 75–100/år.Favoritprodukt: Ikeas biobaserade plastpåsar som sålt i 1,4 miljarder exemplar.Ikea hemma: Har tre exemplar av byrån Hemnes. ”Nu får jag inte köpa fler.”Favoritland: Polen är fullt av välskötta skogar och folket har en otrolig entreprenörsanda. De vill verkligen finna lösningar på problem. Dessutom ligger Polen strategiskt bra för att försörja våra kunder i Centraleuropa.
3ULFS 3 TRENDSPANINGAR
1. Produkter i obehandlad furu säljer bra, till exempel den klassiska hyllan Ivar och en fruktlåda. ”Det finns något i det råa, naturliga, ärliga uttrycket
som tilltalar oss svenskar. Sedan är det lätt att individualisera möbeln genom att måla den.”
2.Bambu växer. ”Det är extremt hållbart producerat. En konkurrent
till trä som egentligen är en grönsak.”
3. Kundernas intresse för ljusa lövträslag som björk, ask och lönn ökar.
”Tyvärr är de rätt dyra vilket gör det viktigt att jobba med prislappen, till exempel genom att möbeln görs av spånskiva och får ett ytskikt av fanér.”
FORUM SVEASKOG 15
Marknad
SKOGSNÄRINGEN I SIFFROR:
miljoner ton förpackningsmate-rial till segmentet kartong för förpack-ningar tillverkades det till och med augusti i år. Det är en ökning med 5,5 procent jämfört med samma perod 2016.Källa: Skogsindustrierna
2PAPPER
30AVVERKNING
procent, det vill säga 7 483 hektar, ökade landets totala anmälda avverk-ningsareal med i oktober, jämfört med samma månad 2016.Källa: Skogsstyrelsen
3,4MASSAVED
miljoner kubik-meter barkat virke uppgick lagren av massaved till den 30 september. Det är 18 procent mindre än förra året.Källa: Skogsstyrelsen
nog gjorda av biobaserad plast och trä. Jag tror också att ordet funktion får en bredare betydelse. Vi kanske säljer draperier som renar luften hemma hos våra kunder. Bio-material kommer att sjunka i pris när det blir mer av en norm.
Träets ursprung är viktigt. Den egna märkningen MSS, More Sustainable Sour-ces, borgar för att produkterna tillverkas av FSC-certifierat eller återvunnet virke (totalt 76 procent).
– Vi köper in träråvara från 54 länder och tall är det största träslaget. 2016 upp-gick de totala inköpen till 19 miljoner ku-bikmeter varav 3 miljoner gick till papper, 10 miljoner till boardmaterial och 6 procent till solida trämöbler. Den största andelen kommer från Polen. 6 procent kommer från Sverige, säger Ulf och berättar vidare att segmentet Solid wood and board uppskattas växa med 9 procent årligen. Det innebär att inköpen kommer att uppgå till 59 miljoner kubikmeter år 2040.
För att möta efterfrågan undersöker Ikea möjligheten att köpa virke från nya mark-nader, men även inköpen från befintliga länder ökar. Sverige och Ryssland ökade mer än genomsnittet i fjol.
– Vi tittar också på nya träslag, framfö-rallt till utemöbler eftersom vi behöver ett hållbart träslag till där. Eucalyptus och lärk är intressant. Eucalyptus finns bland annat i Sydamerika, Sydafrika och Asien. Lärk finns det mycket av i Sibirien, men även i Sverige.
Tyvärr ligger Sverige långt från Ikeas främ-sta tillväxtmarknader. Därför borde svenska leverantörer jobba mer med värdeoptimering nära skogen. Det kostar dubbelt så mycket att frakta timmer i en container jämfört med brädor.
En annan pusselbit är utveckling av produk-tionstekniker för att minska träanvändningen per produkt. Ulfs egen favorit bland de senaste nyheterna är köksbordet Möckelby.
– Det har en kärna av spånskiva och ytskikt av ek, men ger intryck av att vara ett solitt ekbord. Här har vi kunnat minska träanvändningen väsentligt och därmed sänkt priset, men räknar med att kunna sälja desto fler bord istället, säger han och klappar nöjt på skivan till en stadig pjäs.
Men köttbullarna då? Jo, de säljer inte mindre än 1,37 miljarder per år. En svind-lande siffra! Och givetvis finns det även ett vegetariskt alternativ. Ikea har som sagt örat mot marken, även i köket.
—Ikea ökar andelen
träbaserade textilier. Bäddsetet Rödbinka
är tillverkat av cellulosabaserad lyocell.
16 FORUM SVEASKOG
Vinjett
Efter en brant stigande efterfrågan på biobränsle tog det plötsligt stopp 2012 när många energibolag istället valde att investera i pannor för avfallsförbränning. Men tack vare skogsindustrins utveckling och marknadens ökande intresse för skogsbaserade produkter står biobränslet inför en comeback.
Karin Aase Emil Nordin
för biobränsleboomNy
FORUM SVEASKOG 17
Vinjett
18 FORUM SVEASKOG
Tema
Roger Johansson, marknadschef på Sve-askog i Mellansverige, ser ljust på framtiden när det gäller bio-bränslet. Och det av flera anledningar.
– Dels ser vi flera kunder som beslutar sig för att hålla fast vid skogsbränslet för att säkra den framtida tillgången trots att det kan vara ett dyrare alternativ än avfallsbränslen, vilket vi tycker är klokt i ett land som till tre fjärdedelar består av skog. Dels ser vi att det just nu utvecklas nya produkter som har biobränsle som råvara, till exempel fordonsbränsle.
I dagsläget levererar Sveaskog bio-bränsle som motsvarar en energi mängd på 1,2 TWh per år, det vill säga motsva-
rande uppvärmningen av 80 000 villor. Den största kundgruppen är massaindu-strin som behöver både den el och den processånga som biobränslet genererar. Eftersom den här kundgruppen nu står inför möjligheten att kunna tillverka allt från textil till fordonsbränslen av cellulo-sa spår Roger Johansson att deras behov av biobränsle kommer att öka markant. Vid en EU-konferens i november disku-terades ytterligare affärsmöjlig heter och Roger Johansson är övertygad om att efterfrågan kommer att öka inom de närmaste fem åren.
– Det kommer en boom, och svensk skogsindustri investerar för att se till att Sverige fortsätter att vara ett föredöme när det gäller att använda förnybar ener-gi från skogen.
A tt förvandla färsk mjölk till torrt pulver kräver stora mängder energi. Arla Foods gick från flera små
oljepannor till en stor för biobränsle och minskade sina koldioxidutsläpp med 30 000 ton. Sverige är en stor mjölkproducent, men trots att vi också är stora mjölk-konsumenter produceras kontinuer-ligt ett överskott som behöver kunna sparas. Problemet är att mjölk är en färskvara som inte har särskilt lång hållbarhet.
För att komma runt det har Arla i många år gjort om den färska mjölken till torrmjölkspulver, pulver som bland annat används i choklad, barnmat och modersmjölksersätt-ning. I processen torkas vätskan bort ur mjölken genom att luft hettas upp till närmare 220 grader med hjälp av ånga, en process som kräver mycket energi. Förr gjordes det i flera små,
oljeeldade anläggningar, men 2004 er-sattes dessa med fabriken i Vimmerby. En anläggning där ångan skapas med hjälp av förbränning av biobränsle.
– När den här fabriken byggdes var det ett tydligt uttalat krav att energin skulle produceras genom en miljö-mässigt hållbar lösning, säger Pär Bragsjö, teknikchef på Arla Foods.
– Eftersom tillgången på träbränsle i den här regionen är god var bio-bränsle ett självklart val.
T otalt producerar Veolia, som sköter biobränsleanläggningen åt Arla, cirka 125 GWh per år
och biobränslet står för 99 procent av den energi och el som fabriken förbru-kar. Och för Arla är det extremt viktigt att energiproduktionen är stabil.
– Dels kan vi inte ha några produk-tionsstopp, för vår råvara förstörs om den får vänta för länge, konstaterar Pär Bragsjö.
– Dels kör vi vår tork 20 timmar i sträck och under den tiden måste produktionen av ånga vara extremt stabil för att inte störa processen.
I dagsläget använder man sig av fossil olja för att gå in och stötta pan-nan om energimängden i biobränslet varierar, något man hoppas slippa genom att framöver använda en ny, stabilare mix av olika biobränslen.
En annan utmaning vid livsmed-elsproduktion är att allt måste hållas kliniskt rent, och i biobränsle kan det förekomma mögelsporer och damm.
– Men här har man designat smart från början och lagt panncentralen i lä från själva produktionsenheten, förklarar Mikael Pettersson, platschef på Veolia.
– På så sätt försvinner eventu-ellt damm åt andra hållet även om det blåser och vi kan ha en hållbar energiproduktion utan att riskera torrmjölkens kvalitet.
Arla Foods
DET HÄR ÄR BIOBRÄNSLEBiobränsle är bräns-len med biologiskt ursprung, vanligen från åkergrödor eller från skogen. I Sveaskogs fall är biobränsle bränsle-ved (ved som inte du-ger till andra saker, till exempel rötskadad ved eller udda träslag), flis från bränsleved eller grot (grenar och toppar som är restprodukt vid föryngringsavverkning). Andra källor till bio-bränsle är till exempel bark eller sågspån som båda är restprodukter från sågverksindustrin.
FORUM SVEASKOG 19
Vinjett
FORUM SVEASKOG 19
Vinjett
”Eftersom tillgången på träbränsle i den här regionen är god var biobränsle ett självklart val.”
80 000 Så många villor kan varje år värmas upp av den mängd biobränsle som Sveaskog levererar totalt i dagsläget.
20 FORUM SVEASKOG
Vinjett
20 FORUM SVEASKOG
Vinjett
130 000Med så många ton minskar Fortum Värme sitt årliga koldioxidutsläpp i Stockholm tack vare biobränslet. Det motsvarar vad biltrafiken i Stockholm släpper ut under en och en halv månad.
FORUM SVEASKOG 21
Tema
Biobränslet må växa i skogen, men det värmer storstaden. Fortum Värmes nya kraftvär-meverk i Stockholm skapar vär-
me som räcker till 190 000 lägenheter. Ända sedan 1950-talet har stora
delar av Stockholms bostäder värmts upp av fjärrvärme, en effektiv upp-värmning men samtidigt en källa till koldioxidutsläpp eftersom vissa av kraftvärmeverken eldats med kol.
– Men vi och våra ägare vill ha bort de sista fossila bränslena, och vi har beslut på att kolet ska fasas ut med sikte på 2022, säger Niklas Sundén på Fortum Värme.
Som en del i det arbetet invigdes 2016 KVV8, ett kraftvärmeverk i Värtahamnen med världens då största panna för förbränning av biobränslen.
– Vi eldar mellan 10 000 och 12 000 kubikmeter bränsle per dygn, så en av de stora utmaningarna har varit att lösa logistiken.
E ftersom mark inte finns i överflöd mitt i staden har man byggt lager i bergrum under
kraftvärmeverket. På cirka 50 000 kvadrat lagras bränsle för de närmas-te dygnen, och dit kommer leveranser med både tåg och båt flera gånger i veckan. Tre skottkärror bränsle i sekunden krävs när pannan går för fullt, men då produceras också både el och värme som totalt minskar kol-dioxidutsläppen i staden med nästan 130 000 ton per år, eller motsvarade vad biltrafiken i staden släpper ut under en och en halv månad.
– Men det är viktigt för oss att vi ingår i en cirkulär energiförsörjning, påpekar Niklas Sundén.
– Vi vill elda skogsråvara, men inte sådana produkter som kan få avsättning för andra ändamål. Det är när vi kan ta tillvara restprodukterna och utvinna energi ur dem som vi får de riktigt bra resultaten.
KVV8 har väckt mycket uppmärk-samhet och får ta emot studiebesök från många olika länder.
– De är intresserade av vårt fjärrvär-mesystem som är så väl utbyggt, men också av att se möjligheterna som den nya pannan ger. Så länge skogsbolagen kan garantera att råvaran kommer från schyst skogsbruk och att skogen växer upp igen har biobränsle en viktig plats i energiförsörjningen.
Fortum värme
22 FORUM SVEASKOGW
A tt tillverka kartong från pappersmassa kräver energi, inte minst när vattnet i pap-persmassan ska torkas bort.
På BillerudKorsnäs kartongbruk i Frövi/Rockhammar används ånga bland an-nat för torkprocessen, ånga som till stor del produceras med hjälp av biobränsle.
– Vid tillverkningen av pappersmas-sa skapas restprodukter, till exempel bark och spån, och de här restpro-dukterna använder vi för att elda vår biobränslepanna och generera energi till tillverkningsprocessen, förklarar Per Ericsson, affärsansvarig på Billerud-Korsnäs.
– Dessutom levererar vi spillvärme till det kommunala fjärrvärmenätet så verkningsgraden på det bränsle vi stoppar in blir väldigt hög.
Totalt förbrukar bruket cirka 600 GWh fast biobränsle per år, och
eftersom de egna restprodukterna inte räcker till köper de också in biobränsle från externa leverantörer.
– Vi ligger i en sådan geografi att biobränsle från skogen är det rationella valet. Att använda koldioxidneutralt bränsle som dessutom är producerat lokalt känns logiskt för oss.
BillerudKorsnäs
Så blir skogs- råvara (grot) till värme
1 När avverkning planeras un-dersöks om platsen är lämplig för att ta tillvara grot. Det
beror till exempel på träslag (det blir mer grot från gran än från tall) och på om hygget är tillräckligt nära slutkunden.
2 När avverkningen påbörjas vet maskinförarna att groten ska bli biobränsle. Då utför
de avverkningen på sådant sätt att de inte kör på eller på annat sätt smutsar ner groten, för om den blir för smutsig blir det pro-blem längre fram i kedjan. Under avverkningen samlas groten ihop i högar på hygget där den får ligga och torka.
3 Efter avverkningen skotas groten ut till närmaste bil-väg. Där läggs den i högar
på en torr och solbelyst plats och får täckpapp över sig så att den skyddas från regn. Här får groten ligga i allt från några månader upp till 1,5 år för att torka och bli bra bränsle. Hur lång torktiden blir beror dels på hur fuktig gro-ten är, dels på när den skördas. Eftersom den mesta skotningen av groten sker på sommaren medan det största behovet av biobränsle finns på vintern kan vissa högar få ligga och torka ganska länge innan leverans.
4 När det är dags för leverans kommer en flismaskin till upplagsplatsen och flisar
groten till bränsleflis.
5 Flisen körs i containrar till slutkunden. Väl där mäts hur torrt och därmed energirikt
bränslet är. Sedan blandas de olika biobränslena till en bra mix som gör att förbränningen i pan-nan blir så effektiv som möjligt. Förbränningen i pannan genererar ånga som dels genererar värme till fjärrrvärmenät, dels driver en turbin som producerar el. På så vis bidrar biobränslet både till uppvärmning och elproduktion.
”Att använda koldioxidneutralt bränsle som är producerat lokalt känns logiskt för oss.”
—Restprodukter från pappersmassa använder BillerudKorsnäs i biobränslepannan som genererar energi.
Tema
FORUM SVEASKOG 23
T io lastbilar per dygn. Så mycket biobränsle går det åt för att skapa el och fjärrvärme i Skövde värmeverks nya biobränsleeldade kraftvärme-verk Block 4 som invigdes 2016.
– Skövde kommun har som mål att 2025 vara över 55 000 invå-nare, säger Christer Nilsson, produktionschef på Block 4.
– Då måste värmeförsörjningen växa i takt med det, och eftersom vi har ett mål om fossilfri uppvärmning och det finns mycket flis i närområdet var biobränsle ett självklart val när vi byggde nytt.
Totalt eldas 250 000 kubikmeter biobränsle per år i Block 4, något som genererar värme till 18 000 lägenheter och el till 2 500 villor. Tack vare den här nya kapaciteten har Skövde Värmeverks oljeeldade spetslastpannor del-vis kunnat pensioneras, och totalt räknar man med att Block 4 ska minska koldioxidutsläppen med närmare 12 000 ton per år.
– Förra året användes tre procent fossil olja i Skövde Värmeverks totala produktionsbränslemix, men redan i år har vi kunnat minska den mängden till en halv procent, något som känns fantastiskt bra, säger Christer Nilsson.
Block 4
2 500villor får el och 18 000 lägenheter värms upp i Skövde av biobränslet som produceras i Block 4.
24 FORUM SVEASKOG
Vad ska vi göra när elitidrottskarriären är över? Köpa skog, förstås! För Björn Ferry och Heidi Andersson blev skogsägandet en perfekt kombination med det andra egenföretagandet och ett sätt att bo kvar hemma.
GULDGRÄVARNA I STORUMAN
I ett alldeles vanligt radhus strax bakom hotellet i lilla lappländska Storuman bor Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten, och skidskytten Björn Ferry med sexårige sonen Dante.
–Vi bor här för att vi vill bo här, det är ett aktivt val, deklarerar Heidi och Björn. Det är det här som är hemma, och här finns det mesta av det vi tyck-
er är viktigt.Att de dessutom köpt skog i närheten gör
önskan ännu starkare. För Heidi, som tillhör sjätte generationen i en liten skogsbruksby och har sommarjobbat med plantering nio år i rad var det helt naturligt.
– Du är född in i det, fyller Björn i. Jag däremot är inifrån samhället och var inte intresserad av skog överhuvudtaget.
Det var 2009 på hösten, ett halvår före OS, när en fastighet som tidigare hade funnits i Heidis släkt kom ut till försäljning. Heidi var i Stockholm, nere i tunnelbanan, när Björn ringde från Tyskland och undrade om de skul-le slå till. Det gällde hela deras sparkapital,
Christina Liljestrand Patrick Degerman
alla Heidis plantpengar, och Björn kunde inget om skog. Men Heidi samtyckte på stående fot. Vad hon inte fick veta förrän senare var att Björn hade ramlat och brutit nyckelbenet och ringde från en sjukhusbrits.
– Jag undrade om han var hög eller vad han gick på, vad han hade fått för starka grejer, säger hon och ler vid minnet.
Härmed tog Björns skogliga intresse fart: – Att köpa skog var ett sätt att fylla ett
tomrum – för vad skulle vi göra sedan, efter elitidrottskarriären? Ligga på soffan och rulla tummarna? Har man en skogsfastighet finns det alltid något att göra. Det här är också vårt pensionssparande.
Det gick bara ett år, så köpte de mer skog, denna gång av Sveaskog, och sedan har det blivit ännu mer. Det senaste köpet är en fastighet alldeles intill släktens mark i byn Ensamheten, där Heidis far, farfar och farbrö-der planterat, röjt och avverkat åt dåvarande Domänverket. Där finns också tjärnen där Heidi fick sin allra första fisk.
Storuman
Heidi Andersson och Björn Ferry
Skogsägare
FORUM SVEASKOG 25
Vinjett
—”ATT KÖPA SKOG VAR ETT SÄTT ATT FYLLA ETT TOMRUM – FÖR VAD SKULLE VI GÖRA SEDAN?”
26 FORUM SVEASKOG
tips till dig som vill köpa skogsmark:
1 Satsa på Norrland. Här kan du få dub-
belt så mycket skog för samma summa pengar som i Syd- eller Mellansverige.
2 Var noga med fakta. Skogs-bruksplanen
ska inte vara för gammal och ta reda på om det finns spe-ciella naturvärden. Ta hjälp av experter om det behövs. På Skogsvårdsstyrel-sens sajt Skogens pärlor finns register över kända nyckel-biotoper.
3 Värdet. Se om marken du köper ökar
det sammanlagda värdet på din skog så att du får en större sammanhäng-ande yta och på så sätt möjlighet till besparingar.
4 Mervärden. Har marken andra värden
än själva skogs-bruket? Möjligheter till jakt, fiske, vind-kraft, markförädling, myrslåtter?
5 Likviditet. Hör med flera banker om du
behöver låna peng-ar. Du kanske kan få amorteringsfria lån? Skog är tacksamt låne objekt, även en dålig börssommar växer skogen.
5
Heidi och Björn sköter all planering, plan-tering och röjning själva.
– Är man dessutom påläst så är det en stor vinning med det, menar Björn.
Arbetet i skogen varvar de med andra uppdrag. Därmed blir det en del resor, men eftersom de har ambitionen att uppnå ett fossilfritt liv till år 2025 går inrikesflyget bort till förmån för elbil, buss och nattåg.
Heldagarna med röjsåg ute i skogen är Björn och Heidis bästa sätt att vara tillsam-mans på tumanhand.
– Det blir dubbelt så roligt, tycker Heidi. Vi har olika sätt att angripa marken, jag tar den täta vegetationen och Björn föredrar de stora ytorna.
Skogens betydelse har under åren ändrats för Björn, som beskriver sig själv som kapita-listen som blivit känslomässig.
– Från början var jag bara intresserad av att tjäna pengar för att få frihet att styra mitt eget liv. Men man får ett annat förhållande till en planta man själv har planterat. När man ser 250-åriga tallar som stod där före franska revolutionen får man ett annat perspektiv.
Heidi däremot har miljö- och småskalig-hetstänket med sig hemifrån.
– Jag kommer alltid att krama mäktiga träd och märka ut dem som evighetsträd. Jag ser visserligen andra värden i skogen som vuxen än som barn och förstår det ekonomiskt försvarbara med rationellare avverknings-metoder än skoter och motorsåg, men det är tydligt att det är Björn som personifierar produktionsmålen och jag miljömålen i vårt skogsbrukande.
Kommer de då att fortsätta att köpa skog?– Jag har redan uppnått målet att ha tusen
hektar innan jag fyller 40, blir Björns svar.– Ja, just nu håller vi oss från att köpa mer,
bekräftar Heidi. Men det har vi sagt många gånger, så man vet aldrig!
—”JAG HAR UPP-NÅTT MÅLET ATT HA TUSEN HEKTAR.”
—Hos familjen Andersson/ Ferry står Heidi för miljömålen medan Björn personifierar produktions målen.
Skogsägare
FORUM SVEASKOG 27
Pionjärer kliver fram
Christina Liljestrand Skogsmuseets arkiv
Ensam hushållsansvarig för 10–15 karlar i en vintrig, avlägsen skogskoja. Att jobba i skogsbruket förr var tufft för alla.
– Kvinnornas berättelser har fått en oförtjänt undanskuffad plats i historien, menar forskaren Anna-Maria Rautio.
28 FORUM SVEASKOG
Dokument
Vi har brett på bilden av skogen som en manlig sfär genom att bara prata om huggare, körare och flottare, konstaterar Anna-Maria Rautio på Skogsmuseet i Lycksele. Det är
brist på kvinnliga förebilder. Kockorna har fått en nyckelroll i
Skogsmuseets och Sveriges Lantbruks-universitets forskningsprojekt. När myn-digheterna under 1920-talet synade misären och den ensidiga kosten – kaffe, amerikanskt fläsk och kolbullar – som arbetskarlarna i de svenska skogshuggarkojorna var hänvisade till rekommenderade man kvinnliga kockor. Här behövdes en kvinnas ”ordnande hand”, tyckte man. Unga kvinnor fick därmed ett alternativ till försörjning som var både stabilt och bättre betalt än en piglön.
Kockasystemet var gängse i Sverige under 1930–1950-talen och unikt internationellt sett.
– Det har förekommit stor-skalig avverkning även i andra
länder, men där var det alltid män som lagade mat, förklarar Lars Östlund,
som är professor i skogshistoria på SLU.
Det kanske låter utmanande att en ung kvinna skulle tillbringa veckor, kan-
ske månader, ensam i en timmerkoja med 10–15 manliga skogsarbetare. Men de behövde sällan känna sig oroliga. Det bekräftas av de kvinnor Anna-Maria Rautio intervjuat:
– Huggarna och körarna var måna om kockan och man ville inte bli av med henne. Det kunde vara svårt att hitta en ny mitt under avverkningen. Arbetslaget bestod ofta av personer från hennes egen familj och folk från orten. Om någon var närgången satte
—Arbete som kocka var ett alternativ som gav både stabilitet och bättre betalt än en piglön.
FORUM SVEASKOG 29
Dokument
de andra stopp för det. I skogshuggarkojorna hade kockan oftast en avskärmning kring sin säng, ”kocka-buren”.
– Å andra sidan var det inte ovanligt att flickorna träffade sin blivande man i kojan, säger Anna-Maria Rautio.
Vid sin sida hade kockan ”kock-far”, som hade i uppgift att göra inköp och hjälpa henne med den ekonomiska sammanräkningen. Me-nyn bestod av husmanskost: pölsa med fläsk-sås, sill, korv, långfil. Det gällde att variera. Palt ville man gärna ha, men då krävdes stora grytor. I och med järnspisarnas intåg kunde man börja baka bröd.
En kvinna kunde få rycka in om hennes make på grund av sjukdom inte kunde full göra det han åtagit sig, men annars var det ovanligt att kvinnor högg eller körde timmer. De få som gjorde det accepterades, men betraktades nästan som män. ”Ska du hugga får du vara
man”, sa man. För kvinnor och barn passa-de uppgifter som frösättning, kottplockning, plantsättning, kvistning och barkning bättre. Men kvinnor som trädde in i ”mannens sfär” fanns, och nu söker projektet efter sådana.
Kockorna försvann i och med bilismens och skogsbilvägarnas intåg. Under de senaste de-cennierna har kvinnorna börjat ta plats igen på många olika positioner inom skogsbruket, vilket är en modernare process som inte direkt kan kopplas till kockorna, enligt Lars Östlund. Men att kockorna var pionjärer som tog plats i en då manlig sfär är en borttappad pusselbit som behöver synliggöras.
– I det totala skogsbruket har kvinnor jobbat inom flera områden men blivit bort-glömda. Nu är 30–40 procent av studenterna på SLU kvinnliga. I det perspektivet är det rimligt att vi korrigerar vår felaktiga bild av skogsbruk som en rent manlig verksamhet.
FAKTAProjektet ”Skogens glömda hjältar” är ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuni-versitet och Skogsmuseet i Lycksele och har fokus på kvinnors arbetsliv i skogen åren 1880–1950. Informationen hämtas från intervjuer med personer som jobbat i skogen under den relevanta perioden. Projektet finansieras av Skogssällskapet och pågår fram till 2018.
—”SKA DU HUGGA FÅR DU VARA MAN.”
30 FORUM SVEASKOG
Vinjett
—Fyra medarbetare från olika
delar av landet träffades för att ge en helhetsbild av avverkningsberäkningens
betydelse för Sveaskog.
FORUM SVEASKOG 31
Rätt kursVad är en avverkningsberäkning? Och vad är den till för?
Svaren blir ofta hängande i luften, trots att beräkningen utgör basen för Sveaskogs skogliga verksamhet. Kring ett bord
i biblioteket hos Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har fyra personer bänkat sig för att reda ut begreppen.
Mats Wigardt Samuel Unéus
N
S
V
O
32 FORUM SVEASKOG
Samtal
Det är vinter i luften. De sista lö-ven singlar mot asfalten och blir snabbt lika hala som underkylt regn. Men i snyggare klädsel. Runt om i landet pågår slutspur-ten av Sveaskogs omfattande
arbete med att mäta träd. Eller taxera, som det heter på skogsspråk.
Arbetet ingår i den inventering som ska utmynna i en regelbundet återkommande så kallad avverkningsberäkning. Med den som underlag beslutas sedan hur Sveaskogs skogsinnehav ska skötas under kommande femårsperiod.
Trots att detta är något som i hög grad berör många av medarbetarnas vardag är kunskapen om vad en avverkningsberäkning egentligen innebär och hur den används överlag låg.
För att försöka förmedla en helhetsbild av processen kring arbetet och avverknings-beräkningens betydelse för Sveaskogs verk-samhet, har fyra av företagets medarbetare
inkallats från olika delar av landet och samlats runt ett bord i Stockholm.
Dessa är Urban Nordmark, teknisk chef och koordinator för årets avverkningsbe-räkning, Gisela Björse, resultatområdeschef i Växjö, Roger Johansson, marknadschef i Mellansverige och Jesper Östensson som är områdesansvarig i Sveaskogs resultatområde södra Bergslagen.
Kan ni kort förklara vad en avverkningsberäkning är?
Urban Nordmark: Man kan säga att det är ett verktyg för att ur ett hållbarhetsperspektiv se vilka möjligheter och begränsningar vi har i vårt skogsbruk de kommande 100 åren. Vi jämför med utfallet från tidigare beräkningar, testar olika scenarier som kan ha betydelse och skaffar oss ett underlag för att värdera våra skogstillgångar.
Gisela Björse: Jag skulle vilja kalla det för ett instrument som utgör basen för hela vår verksamhet och som gör det möjligt att,
Gisela Björse Jesper Östensson
FORUM SVEASKOG 33
Samtal
utifrån vissa restriktioner och begränsningar, optimera vårt uttag och maximera lönsam-heten i vårt skogsbruk.
Jesper Östensson: Man kan grovt förenklat säga att det är en uppskalad skogsbruksplan, där man tar hänsyn till betydligt fler faktorer, med många fler träd. Det är ju viss skillnad om man har 100 hektar skog eller 3,2 miljo-ner hektar.
Roger Johansson: Den utgör även underlag för en taktisk planering där vi ser vad vi har att sälja och kan erbjuda våra kunder och vad vi kan behöva köpa in utifrån.
Hur går det då till när man gör en avverkningsberäkning?
Urban Nordmark: Vi mäter upp 2 400 slumpvis utvalda provytor med sammanlagt ungefär 375 000 träd som klavas, med upp-gifter om trädslag, skador, ålder, bonitet med
mera. Alla uppgifter stoppas sedan in i Heur-eka. Det är ett beräknings- och analysverktyg där enorma mängder data som samlats in från hela landet bidrar till att ta fram teoretiska scenarier för ett uthålligt och ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk.
Till skillnad mot tidigare taxeringar är det mer ståhej nu. Varför?
Roger Johansson: Många människor, både internt och externt, har en åsikt om vårt sätt att sköta skogen. Det tyder på ett stort enga-gemang, vilket vi ser som positivt. Men ibland även på viss okunskap. Då vill vi gärna bygga ett förtroende för de beslut som ska verkställas genom att vara öppna med hur vi arbetar och på vilka grunder besluten fattas.
Urban Nordmark: Med större öppenhet får vi dessutom en bättre dialog och mer delak-tighet i arbetet, vilket kan bidra till att ge en
—”MÄNNISKOR,
BÅDE INTERNT OCH EXTERNT, HAR EN
ÅSIKT OM VÅRT SÄTT ATT SKÖTA
SKOGEN.”
34 FORUM SVEASKOG
Samtal
helhetsbild av hela processen. Man måste förstå hur alla delar hänger samman.
Hur har ni arbetat för att få fler att intressera sig för det här arbetet?
Urban Nordmark: En arbetsgrupp med representanter från hela landet har bildats för att kunna svara på frågor och ta fram under-lag. Vi har dessutom haft informationsmöten och exkursioner för vår operativa personal. Kontinuerligt under hela året har vi även kommunicerat hur processen fortskrider.
Tycker ni att det har gett resultat?Jesper Östensson: Jodå. Det pratas mycket
runt kaffebordet om processen kring taxe-ringsarbetet. Många är nyfikna, även de som inte har skogliga yrken, och spända på resul-tatet. Jag sitter själv längst ut på linjen och ska ta hand om resultatet, så att säga. Visst känner jag mig mer delaktig, är mer peppad, nu än tidigare.
Gisela Björse: Det har byggts upp en förväntan, med en bredare förankring, på fler
nivåer. Nu förväntar sig alla att resultatet ska presenteras så tydligt att vem som helst kan förstå innebörden. Och själv vet jag vart jag ska vända mig när jag undrar över något. Det är raka kanaler, vilket känns tryggt. Det blir lite av en nystart när alla siffror kan presente-ras. Då kan vi följa upp med rätt nivå i rätt del av skogen.
Roger Johansson: Även om inventeringen inte utgör en del av mitt dagliga arbete känner jag mig tillräckligt informerad och involverad för att veta vad den innebär. Jag vet att den ger mig bra koll på vad jag kan erbjuda våra kunder.
Och vad händer när resultatet analyserats och ställts samman?
Urban Nordmark: Då har vi en framtids-prognos att börja räkna på. Men först ska verksamheten och inte minst koncernled-ningen säga sitt, om det är något vi har glömt, om siffrorna känns rimliga. Det finns mycket att vända och vrida på. Först när alla frågor klarats ut kan styrelsen gå till beslut.
FOTNOTAvverkningsberäkning enligt Skogsencyklo pedin: Beräkning av den möjliga avverkningens storlek och beskaffenhet för viss angiven tidsperiod under specificerade förutsättningar beträffande skogsskötseln.
Roger B Johansson Urban Nordmark
FORUM SVEASKOG 35
Vinjett
—”MÅNGA ÄR NYFIKNA, ÄVEN DE SOM INTE HAR SKOGLIGA YRKEN.”
Nyatider
Med digitaliserade 1800-talskartor, laserdata och en handborr tar Hedvig Jägeberg, planerare på köpobjekt i Södra Bergslagen, förberedelserna inför avverkning till nästa nivå.
Erik Ardelius
FORUM SVEASKOG 37
38 FORUM SVEASKOG
Planering
Det ligger som en blöt filt över skogsland-skapet norr om Karl-skoga. På ett hygge utanför byn Rådehult ligger regntunga högar av grot sedan
avverkningen i augusti. På hygget står också Hedvig Jägeberg, planerare på köpobjekt i resultatområde Södra Bergslagen och ser på resultatet av sitt eget och kollegornas arbete.
För några år sedan fanns inte hen-nes yrkesroll på Sveaskog. Då skötte virkesköparna även planering. Nu när Hedvig Jägeberg kan lägga allt krut på en tydlig uppgift, att ge maskinförarna ett bra underlag för avverkning, löper det smidigare genom hela arbetskedjan.
– Innan var det virkesköparna som skulle göra det här jobbet. Till viss del hann de inte med. De skulle hålla många bollar i luften. Jag får gå runt ostört och arbeta färdigt. Jag tror att maskinförarna får ett bättre underlag idag, säger Hedvig Jägeberg.
Över höften på Hedvig hänger en vädertätad surfplatta, laddad med data från lasermätningar och häradsekonomiska kartor från 1850–1930-talen. Hon har också en extern gps, en handdragen tillväxt-borr för årsringsprover och en hel låda med snitslar för olika typer av skyddshänsyn. Från laserdatan gör Hedvig Jägeberg granskningar av områden innan hon ger sig ut. Hon tar fram terrängmodeller som visar berghällar och myrar, kollar mark-fuktighetskartor och trädhöjd och bedömer kronslutenhet på skogen, hur tätt det växer. Allt för att planera var bärigheten är bäst för de tunga skogsmaskinerna, var avverknings-gränserna ska dras och var det kan finnas kultur- och fornlämningar.
Hedvig Jägeberg håller ett finger mot den färgsprakande kartan på surfplattan, och där en annan bara ser ett flimmer av färger får Hedvig en tydlig bild av landskapet.
—”JAG FÅR GÅ RUNT OSTÖRT OCH ARBETA FÄRDIGT.”
—Med Hedvigs nya yrkesroll löper hela arbetskedjan smidigare.
FORUM SVEASKOG 39
Planering
”Nästa steg är att mäta skogen med mobilen” Johan Ekenstedt, verksamhets-utvecklare planering på Sveaskog, tror starkt på teknikens betydelse i planeringsarbetet.
Under de senaste åren har planerar-na börjat jobba alltmer mobilt. Kar-tor i mobilen och plattan har ersatt nästan alla papperskartor. Nu kan man göra det mesta ute i skogen, allt från att vara med på videokonferen-ser, boka resor och lönerapportera till att registrera data i mobilen. – Nästa steg är att mäta skogen med mobilen. Med mobilens kamera och den rörelsesensor som redan nu finns i mobilerna, samma sensor som stegräknarappen använder, kan man bygga 3D-modeller och beräkna grundytor och göra täthetsmått på skogen, säger Johan Ekenstedt. Även nästa laserskanning av Sverige, som är beslutad av Skogsstyrelsen, gör att vi går mot en informations-bild där vi har data på trädnivå. Den förbättrade upplösningen gör att man kommer att kunna se var det finns röjningsbehov och möjliggöra åtgärder som gallring och avverkning vid precis rätt tidpunkt. Inom en snar framtid kan vi ha internetuppkopplade sensorer i skogen som kan rapportera om status på vägar eller fuktighet i marken i ett visst område, enligt Johan Ekenstedt. – Hedvig kommer att få en rolig tid framöver. Frågan är bara när vi får det första uppkopplade trädet?
– Ju rödare det är, desto högre är träden. Det klargröna är ungskog och det mörkgröna är åker eller öppen mark. Där det är lite härligt gult kan det vara dags att glesa ut skogen lite, för att satsa på det finaste timret. Ju varmare färg desto närmare någon åtgärd, som gallring eller avverkning.
I början av decenniet såg hennes liv annorlunda ut. Efter sju år som undersköterska inom hemtjänsten började hon söka sig mot något annat. Men det var inte förrän hennes chef sa något i stil med ”du som är lite skogsmulleaktig borde bli skogs-mästare” som hon hittade till SLU i Skinnskatteberg.
– Det är fantastiskt att ha skogen som arbetsmiljö och att få vara ute så mycket. Nu kan jag njuta av att se ett fint hygge eller en fint gallrad skog och känna att jag har varit en del av det.
När virkesköparen Tomas Larsson parkerar sin fyrhjulsdrivna bil på
infarten till hygget i Rådehult har små pölar bildats i de ytliga leravtrycken från Sveaskogs största skotare. För honom är vikten av Hedvig Jägebergs arbete tydligt.
– En precisare planering minime-rar risken för körskador, ger bättre flyt åt maskinförarna och frigör tid att lägga på mina leverantörer. Inte bara att jag köper mer virke idag, jag tror att Sveaskog får ett bättre anseende i hela kedjan, säger Tomas Larsson.
För 70 år sedan kunde markägaren Krister Erikssons familj ta hö här på hygget. Sedan dess har 69-åriga Krister Eriksson sett granskogen växa till sig. Inför slutavverkingen hade
han bara ett krav: Att inga hjulspår skulle synas.
– Jag kan inte klaga det minsta. Maskinfö-rarna har följt Hedvigs
plan till punkt och pricka. Det ser väldigt bra ut, säger
Krister Eriksson.
HEDVIG JÄGEBERGÅlder: 32 år. Bor: Karlskoga.Yrke: Planerare köpobjekt resultat-område Södra Bergslagen. Intresse: Vandring, odling. Bakgrund: Sju år inom hemtjänsten.Utbildning: Skog-mästarprogram-met, SLU.
ANNONS
Det är svårt att känna sig trygg när man är ensamFrån 100 kr/mån ger du fler barn ett tryggt hem. Bli fadder på sos-barnbyar.se
SOS Barnbyar är en av världens största aktörer inom social omvårdnad av barn. Vi finns i 135 länder världen över, och med hjälp av våra familje-stärkande program, barnbyar, skolor och medicinkliniker ger vi barn de förutsättningar som krävs för att de ska kunna växa upp till trygga, självförsörjande vuxna. Genom att stötta dem bryter vi fattigdomsspiralen och bidrar till en hållbar framtid.
Oss kan du räkna med i skogen.Som Sveriges största skogsägare känner vi ett ansvar för att alla vi gör affärer med blir nöjda. Det gäller våra många lokala kunder, entreprenörer vi anlitar och alla privata skogsägare som vi samarbetar med runt om i landet. En bra affär för dig som skogsägare kan
handla om att vi plockar fram största möjliga andel timmer ur din skog. Att kvaliteten på arbetet vi gör i skogen är hög. Och att din skog tillsammans med vår egen i slutänden bidrar till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt för hela Sverige.
Gör en bra virkesaffär. Kontakta oss idag. Du hittar oss på www.sveaskog.se/virkesköpare
42 FORUM SVEASKOG
AVGIFT-NING LYNX ANGER
LÄGETÄNDER OS-ELD
KRUSKA
MÅNE
VÄN
MED UN FÖR FLYK-TINGARAMOUR
LIBERA-LERNA
TILL FÖR TUGG
KLÄR SAME
KAN MAN PÅ DUM HUND
LÅTER SOM ROSA
AKTION PÅ AUKTION
ÄNGLA-STAD
GÖR PAUS TILL FÅGEL
BETUTT-NING ÄR ÅL PÅ OSLO-
BIL PLATSHÄLSA PÅ MAMMANÄR DET
BLITT BLITT
PÅ BIL I LUXEM-BURG
KRYP ÅRRAUK
PÅ ROSBI-
PRODUKT
MATATKAN MAN KALLA DEN
TUFFE
SOSSARFORN-
LÄMNING
KRUBBEFTER AFTER
ANVÄNDS PARVIS FLERA FOT
KAN ÖL GEKUNGLIG JORD
FEMTIO FÖRR I ROM
SKER FÖR GRUNDLIGT
ARBETESVAVEL
ANVÄNDS PÅ VISST
BORDVASST FARTYG
FORUM4-2017
GAMM
AT
NR 5
KAN DEN SOM HAR EN SÅN
STRÅ
SJÄL
PÅ PALL
LEDA I LEDER
www. alinea.nu
M/2
I VADER
S M U L T R O N S T Ä L L E LT U T A O R Ö S T E N OR A R A M M A T S K O S TÅ R O R A L N A R A S R U SL P Å L N I N G K Ö R A
AN D E S K O G S T I D E R
Foto
: Alls
wal
ls.c
om
Korsord Forum 417.indd 1 2017-09-27 09:40
Vad är väl bättre än att krypa upp i soffan och lösa ett korsord? Om du knäcker korsordet kan du dessutom vinna ett fint pris.Mejla ordet som de blåa rutorna bildar till [email protected] senast den 15 januari. Du kan även posta ett vykort med rätt svar till:
Korsordstävling, Forum SveaskogSveaskogs kundcenterBox 315952 23 Kalix
Förra numrets vinnare finner du på: www.sveaskog.se/forumsveaskog
Rätt ord i nummer 3/17:URSKOG
KRYSSA MED FORUM
1:a pris:Laptopväska som kan göras om till ryggsäck.
3:e pris:Ultralätt pannlampa från Silva.
2:a pris:Enliters ståltermos med skruvkork.
4–10:e pris:Kombinerad mössa, hårband och halsduk.
Korsord
Patent söktOVAL LÄNK SOM GER LÄNGRE
LIVSLÄNGD OCH MINDE UNDERHÅLL!
Clarks nya och unika Haggislänk ger med sinovala form en större kontaktyta, därmed ett lägre kontakttryck, mellan länk och plattans ändlänk. Detta leder till längre livslängd för bandets länksystem och mindrebehov av efterspänning när bandet är nytt.
Dessutom mindre risk för ”twisted link” tack vare Haggislänken breda yttersida.
Reducerat tryckStor kontaktytaHaggis Ultra:
Stort tryckLiten kontaktytaRund länk:
www.clarktracks.seNordic Traction AB, Gunnebo
E-post: [email protected] Telefon: 0490-28 590
CT134 SE_002
Vi valde Handelsbanken. Vad väljer du? För mer inspiration – teckna en kostnadsfri prenumeration
på tidningen Tillväxt och Nyhetsbrev Handelsbanken Skog
och lantbruk på handelsbanken.se/skogochlantbruk
Du är alltid välkommen in på något av våra lokala bankkontor.
Annons176x115.indd 1 2017-04-04 11:48
44 FORUM SVEASKOG
P0STTIDNING BReturadress:
Sveaskogs KundcenterBox 315, 952 23 Kalix
TÅGPREMIÄR TILL REKORDFABRIKI september gick första tåglasten med massaved från Stockaryd till SCA:s massafabrik Östrand, som blir Norrlands största industriinvestering någonsin. Nästa sommar ska Östrand stå färdig och fördubbla SCA:s produktion av blekt barr sulfatmassa. Produktionen på 900 000 ton per år kräver stora mängder råvara där Sveaskog kommer att stå för en viktig del. Målet är att till en början skicka ett tåg i veckan med 1 300 kubikmeter, motsvarande cirka 35 lastbilar med släp.
FOTO
: LIN
A A
LRIK
SSO
N
