drogsituationen - tullverket...amfetamin och metam-fetamin har det inte skett några märkbara...

56
Drogsituationen LÄGESBILD I SVERIGE 2010–2012 DROGSITUATIONEN I SVERIGE – EN RAPPORT AV RIKSKRIMINALPOLISEN OCH TULLVERKET

Upload: others

Post on 02-Feb-2021

0 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

  • Drogsituationen L Ä G E S B I L D I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    DROGSITUAT IONEN I SVER IGE – EN RAPPORT AV R IKSKRIMINALPOL ISEN OCH TULLVERKET

  • | 3

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Innehåll

    Inledning ..............................................................................................................4

    Drogmarknaden i Sverige – generell översikt samt trender ................................5

    Amfetamin .........................................................................................................12

    Metamfetamin ...................................................................................................14

    Kokain ...............................................................................................................16

    Kat ....................................................................................................................18

    Ecstasypreparat ................................................................................................20

    Heroin och opium ..............................................................................................22

    GHB och GBL ....................................................................................................24

    Dopningsmedel .................................................................................................26

    Cannabispreparat ..............................................................................................29

    Narkotikaklassade läkemedel ............................................................................33

    Preparat som är under kontroll i lagen om vissa hälsofarliga varor ..................35

    Fakta om preparat ”nya psykoaktiva substanser” ............................................38

    Bilaga: Narkotikabeslag 2000–2012 ................................................................39

  • 4 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    För Rikskriminalpolisen För Tullverket

    Henrik Malmquist Per HellmanChef Rikskriminalen Chef Brottsbekämpning

    Inledning

    Denna lägesbild för narkotikasituationen i Sverige har tagits fram i samarbete mellan Tullverket och Rikskriminalpolisen.

    I denna lägesbild beskrivs situationen på den svenska narkotikamark-naden, den strategiska bilden av kriminaliteten som ligger bakom narkotikabrottsligheten samt de internationella brotts fenomen som till största delen styr tillgången till droger i Sverige. Lägesbilden beskriver drogsituationen utifrån den kunskap som kommit ur Polisens och Tullverkets operativa och strategiska arbete mot den drogrelaterade kriminaliteten. Vid sidan av vad som beskrivs finns annan kunskap utanför Polisens och Tullverkets arbetsområde som inte har redovisats i denna rapport. Rapporten avser en djupare analys perioden 2009-2012 med statistik från 2000.

    Svensk tull och polis kommer att fortsätta att utveckla det sedan lång tid väletablerade goda samarbetet, bl.a. mot den drogrelaterade organiserad brottsligheten.

  • | 5

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Drogmarknaden i Sverige – generell översikt samt trender

    Sverige utgör fortsatt en attraktiv avsätt-ningsmarknad för droger. Den relativt sett goda svenska ekonomin, en efterfrågan av droger samt möjligheter för kriminella att föra in, sälja och sprida droger i landet är förutsättningar som skapar, underhåller och vidareutvecklar den svenska drogmarknaden. De rättsvårdande myndigheternas möjligheter att bekämpa narkotikabrottsligheten i Sverige är fortsatt relativt sett goda. Kunskapen om droger och den drogrelaterade brottsligheten samt metoderna för en effektiv bekämpning är fortsatt väl utvecklade inom tull- och polis-organisationerna.

    Bekämpningen av droger har ett fortsatt starkt stöd i folkopinionen samt i svensk lag vilket ger rättsvårdande myndigheter goda förutsättningar inklusive bra rättsliga verktyg

    i arbetet mot drogkriminaliteten. Drogproblematiken utskiljer sig i flera

    avseenden från de flesta andra negativa sam-hällsfenomen genom dess breda omfång; allt från de kriminaliserade verksamheterna till-verkning, smuggling, distribution och miss-bruk till negativa konsekvenser för samhället, samt för missbrukarnas sociala liv och hälsa. Handeln med droger är också många gånger geografiskt omfattande med tillverkning/od-ling och marknad/missbruk i skilda världsde-lar. Den omfattande kriminella ekonomin som genereras av droghandeln utgör samtidigt ett hot mot samhället i form av risker för korrup-tion, penningtvätt och investering av krimi-nella pengar i näringslivet. Kriminella pengar från narkotikahandeln är dessutom en viktig inkomstkälla för den organiserade brottslig-

    Internets ökande betydelse som en del av livet i kombination med den öppna exponeringen av droger på trendiga hemsidor har sannolikt bidragit till att en ökande andel av droghandeln sker via internet.

  • 6 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    heten och kan användas för investeringar i brottsprojekt inom andra brottsområden.

    De senaste åren har den svenska och flera andra länders drogmarknader genomgått flera märkbara förändringar. Den största föränd-ringen är den ökande diver-sifieringen, både genom att ett ökat antal missbruks-substanser introduceras och genom en ökning av olika metoder för smuggling och distributionen av droger.

    Förändringarna avse-ende ett ökat antal nya missbrukssubstanser har inneburit en utmaning för det nationella systemet för att utreda nya preparat i samma takt som de introdu-ceras på missbruksmarkna-den. Som ett led i att möta utvecklingen tillkom den 1 april 2011 ”Lagen om förstörande av vissa hälsofarliga missbruks-substanser” (SFS 2011:11) som ger åklagare eller tullåklagare möjligheten att besluta om att förstöra oklassade substanser som uppen-barligen är avsedda för missbruk. Lagen är unik i det avseendet att den ger rättsvårdande myndigheter rätt att vidta åtgärder mot droger som inte är kontrollerade under något lagrum. Tillämpningen av lagen har haft en förebyg-gande effekt genom att minska mängderna av substanser som annars skulle ha missbrukats. Under tiden har det successivt även skett en förstärkning av det nationella systemet för att utreda nya missbrukssubstanser med avseende på farlighet med målet att få de under kontroll. Tiden från det att en ny drog upptäcks första gången tills den kommer under kontroll i lagstiftningen har förkortats betydligt. Narkotikastrafflagen har sedan

    tidigare kompletterats med ”Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor” (1999:42) vars rekvisit är lägre ställda i jämförelse med narkotikastrafflagen. Lagen ger en möjlighet att kontrollera missbrukssubstanser som inte i

    alla avseenden uppfyller kra-ven för att bli kontrollerade under narkotikastrafflagen.

    Det ökande antal sub-stanser som introduceras på missbruksmarknaden är direkt kopplad till en förändring av missbruksbilden där den en-skilde missbrukaren i ökande utsträckning använder flera olika droger, antingen olika droger under olika perioder eller flera droger samtidigt vid ett och samma tillfälle.

    Förändringen i avseendet på en diversifiering av an-vända metoder för handel och distribution av droger kan

    delas upp i flera delar. För det första har det skett en ökning av antalet utredda smugg-lingar där fler än ett preparat har smugglats och/eller hanterats vid ett och samma tillfälle. Iakttagelserna tyder på att kriminella nät-verk som smugglar droger till Sverige i ökad utsträckning har kontakter med flera prepara-trelaterade kriminella nätverk och köper upp flera partier med olika droger som smugglas tillsammans vid samma tillfällen.

    För det andra sker en successiv ökning av användningen av internet som ett medel att marknadsföra och distribuera droger till missbrukarna. Bland den växande andel av de droger som distribueras via internet återfinns både nya ännu ej utredda droger, nya droger som utretts och som är under kontroll samt ”traditionella” droger som är under kontroll sedan tidigare.

    ”Förändringarna med avseende på ett ökat antal nya miss-brukssubstanser har inneburit en utma-ning för det natio-nella systemet för att utreda nya preparat i samma takt som de introduceras på miss-bruksmarknaden.”

  • | 7

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Den svenska drogmarknadenTill de mest märkbara förändringarna på den svenska drogmarknaden hör förskjutningen mot missbruk av droger som uppfattas som ”kontrollerbara” och som ger tillfälliga speciella och/eller avkopplande upplevelser. Andelen av droger som är svårare för den en-skilde missbrukaren att kontrollera och som omedelbart eller på sikt ”tar makten” över missbrukaren minskar. Exempel på en drog som upplevs som avkopplande och ”kontrol-lerbar” och som ökar som missbruksdrog är marijuana. Det bästa exemplet på ”svårkon-trollerbara” droger är heroin, som uppvisar en långsiktig nedåtgående popularitet bland missbrukare samt bland Polisens och Tullver-kets beslag.

    En annan förändring är den ökande an-delen av droger som upp-levelsemässigt kan ersätta en sedan tidigare etablerad missbruksdrog. Exempel på detta är gruppen av nya droger som innehåll syntetiska cannabinoider (”Spice”) som kan ersätta cannabispreparaten. Ett annat exempel är den ur-sprungliga läkemedelssub-stansen Buprenofin som kan ersätta heroin och morfin. Heroin och morfin ersätts även i ökande utsträckning med ett antal andra synte-tiska opioider varav de flesta återfinns bland existerande eller avregistrerade läkemedel.

    Det ökande intresset för missbruk av läke-medelsrelaterade substanser har inneburit en ökning av antalet ärenden narkotikaklassade läkemedel som avletts från den legala medi-cinskt motiverade användningen till miss-bruksmarknaden. Merparten av avledningarna

    sker genom att läkemedel som förskrivits av läkare till patient som säljs vidare med syftet att missbrukas. Ett exempel på detta är avled-ning av läkemedel som innehåller fentanyl som i missbrukshänseende kan jämföras med heroin.

    Missbrukade droger i SverigeUtifrån de droger som missbrukas i Sverige är de traditionella cannabispreparaten can-nabisharts och marijuana fortsatt de mest populära missbruksdrogerna. Inom gruppen cannabispreparat har det skett en förskjutning i popularitet mot ett ökat missbruk av mari-juana. Marijuana ökar även i totala siffror, både med avseende på missbruk och bland Tullverkets och Polisens beslag. Till gruppen cannabispreparat bör även räknas gruppen

    av syntetiska cannabinoider (”Spice”) som missbruksmäs-sigt kan ersätta cannabispre-paraten. ”Spice-substanser-na”, som tillhör kategorin nya droger, ökar märkbart i hela landet, både med avseende på missbruk och bland Polisens och Tullverkets beslag.

    Inom gruppen av etable-rade syntetiska centralsti-mulerande substanser som amfetamin och metam-fetamin har det inte skett några märkbara förändringar i missbruk eller beslag. Totalt

    sett märks dock en svag nedgång av antalet beslagstillfällen av amfetamin medan motsva-rande siffra för metamfetamin inte förändrats nämnvärt. Bland de nya drogerna som har centralstimulerande effekter återfinns flera som kan ersätta amfetamin och metamfeta-min. Den omständigheten kan innebära en konkurrenssituation på missbruksmarknaden

    ”Spice” substan-serna, som tillhör kategorin nya droger, ökar märkbart i hela landet, både med av-seende på missbruk och bland Polisens och Tullverkets be-slag.

  • 8 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    mellan å ena sidan de sedan tidigare etable-rade drogerna amfetamin och metamfetamin och å andra sidan flera av de nya centralsti-mulerande drogerna.

    En annan centralstimulerande drog är kokain som inte förändrat sin position som missbrukssubstans på den svenska miss-bruksmarknaden. I jämförelse med övriga droger utgör drogen något mer än 2 procent bland antalet beslag som gjordes under 2012. Sverige utgör en mycket liten andel av den samlade kokainmarknaden i Europa.

    Växtdrogen kat tillhör också gruppen cen-tralstimulerande droger men skiljer sig mot övriga i gruppen på missbruksmarknaden, dels genom att vara en växtdrog, dels genom att missbruket av drogen nära nog uteslu-tande sker inom den etniskt somaliska delen av befolkningen. Den förväntade nedgången av smugglingen av kat till Sverige på grund av kriminaliseringen av kat i Nederländerna har inte infriats i den grad som förutspåddes. Tillgången är fortfarande god då smugg-lingen i stället omdirigerades till att ske via Storbritannien där kat fortfarande inte varit klassad som narkotika. Under 2013 har även Storbritannien aviserat om att kriminalisera kat. Vilka följder som det beslutet kommer att få för handeln med kat, bl. a. mot Sverige, återstår att se och utvärdera.

    Gruppen ”ecstasy-substanser” minskade stadigt i förekomst på missbruksmarknaden fram till cirka 2009. Efter det har antalet beslag av Tullverket och Polisen gradvis ökat vilket kan betyda att gruppen har fått en ökad popularitet bland de svenska missbru-karna. En del av förklaringen kan ligga i att flera substanser som tillhör gruppen numera förekommer som nya psykoaktiva droger som säljs via internet.

    Heroin representerar gruppen avtrubbande droger som för under flera år har tappat mark

    på den svenska missbruksmarknaden. För-klaringarna till att drogen får ett allt mindre intresse ligger antagligen dels i att heroin inte passar in i de rådande livsidealen med ett aktivt liv med många sociala kontakter, dels i det växande antalet ersättningspreparat. Flera av de narkotiska läkemedlen och de nya psykoaktiva drogerna erbjuder långt mindre farliga alternativ som är lättare att kontrollera för den individuella missbrukaren.

    En betydande del av de förekommande substanserna på missbruksmarknaden utgörs av olika typer av narkotikaklassade läke-medel. Gruppen läkemedel utgörs av ett större antal olika typer av aktiva preparat/substanser varav merparten som missbrukas har lugnande effekter. För närvarande har den övervägande delen av de missbrukade läkemedlen ett ursprung i avledning från den lagliga hanteringen för medicinskt bruk. En okänd del har avletts tidigt i den lagliga dist-ributionskedjan utanför Sverige och smugg-lats in i landet. Kunskapen om eventuell illegal tillverkning av läkemedel som enbart är avsett för missbruk är mycket begränsad. Totalt är andelen narkotikaklassade läkeme-del bland Polisens och Tullverkets beslag oförändrat. Generellt antas missbruket av narkotikaklassade och andra läkemedel vara omfattande och till största delen ett dolt sam-hällsproblem. Endast en mindre del antas bli föremål för rättskontrollerande åtgärder.

    Gruppen nya ”psykoaktiva” droger utgör en växande andel av det totala antalet missbrukade droger som beslagtas i Sverige. Bland Polisens och Tullverkets beslag under 2012 utgjordes gruppen av cirka 16 procent i antal beslag räknat. En betydande andel av gruppen utgjordes av syntetiska cannabinoi-der (”Spice”). I övrigt utgörs gruppen av ett mycket stort antal olika syntetiska substan-ser med vitt skilda missbrukseffekter. De

  • | 9

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    syntetiska cannabinoiderna, som består av ett större antal närbesläktade substanser, har fått ett kraftigt genomslag på den svenska missbruksmarknaden. En närmare beskrivning av fenomenet nya psykoaktiva droger finns beskrivet under ”Handeln med droger via internet”. Fenomenet med nya psyko aktiva droger re-presenterar den mest märk-bara trenden på den svenska drogmarknaden med indi-viduellt profilerat missbruk av droger som missbrukaren själv väljer ut för sitt per-sonliga missbruk.

    Handeln med droger via internetDroger som bjuds ut till försäljning via inter-net kan generellt delas in i två kategorier:

    • Ej kontrollerade droger. Sådana som inte genomgått någon utredning, samt sådana som utretts och som inte uppfyllt kriteri-erna för att bli kontrollerade.

    • Kontrollerade droger. Nya droger som utretts och ställts under kontroll och som i första hand handlas via internet, samt tidi-gare kända droger som vid sidan av ”tradi-tionell” distribution handlas via internet.

    Handeln via internet sker både på öppna och dolda hemsidor. Handeln med ej kontrollera-de droger sker i första hand via öppna hem-sidor medan kontrollerade droger vanligtvis säljs via dolda sidor. Ett vanligt fenomen är att handel med droger som genomgår utred-ning och där beslut fattats om kontroll över-förs från öppna sidor till dolda sidor.

    Det är ofta svårt att veta vilken aktiv sub-stans som en drog innehåller utifrån namnet som drogen marknadsförs under via öppna

    sidor på internet. En annan iakttagelse är att de namn-givna drogerna kan utgöras av blandningar, av andra substanser än vad som anges i beskrivningen eller av helt overksamma substanser.

    Handeln med ej kontrol-lerade droger via öppna sidor på internet innebär att helt oprövade laboratorietillver-kade droger brukas direkt av personer utan vetskap om effekter och risker. Vid sidan av själva försäljningen har därför olika chat-forum

    tillkommit där brukarna sinsemellan utbyter information om sina upplevelser från intag av olika droger som köpts via olika hemsidor på internet.

    Droger som säljs via dolda hemsidor och som är kontrollerade har antingen nyligen ge-nomgått utredning eller är beprövade droger som funnits på den illegala marknaden under en längre tid. Generellt gäller att ett köp via en dold hemsida innebär att köparen vet vad som han eller hon får och att kunskapen om drogernas egenskaper, dosering och risker är därför större.

    Droghandel via internet – marknadsperspektivVid betraktande av fenomenet handel med droger via internet fungerar försäljningen via öppna hemsidor som ”skyltfönster” gente-mot presumtiva och aktiva missbrukare. För många kan dessa hemsidor vara den första

    ”De syntetiska canna binoiderna, som utgörs av ett större antal närbe-släktade substanser, har fått ett kraftigt genomslag på den svenska missbruks-marknaden.”

  • 10 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    kontakten med en drogmarknad bortom tobak och alkohol. Internets ökande betydelse som en del av livet i kombination med den öppna exponeringen av droger på trendiga hemsidor har sanno-likt bidragit till att en ökande andel av droghandeln sker via internet. Eftersom internet dessutom spelar en växande roll som socialt medium för kommunikation människor emellan utvecklas sociala gemenskaper kring drogan-vändning med en känsla av samhörighet kring ett gemen-samt intresse.

    Steget från att handla ej kontrollerade droger via öppna hemsidor till att leta reda på dolda sidor som erbjuder kontrol-lerade droger varierar förmodligen beroende på person. Övergången därmellan kan vara att en tidigare ej kontrollerad drog som blivit populär blir kontrollerad och flyttar över på en dold sida. Information om hur man kan nå de dolda sidorna kan förmodligen erhållas genom de sociala internetbaserade nätverk som byggts upp omkring det gemensamma drogintresset. Tillträde till en dold hemsida ger samtidigt möjlighet att vidareutveckla ett droganvändande beteende genom tillgång till andra nya och ”traditionella” droger.

    Droghandel via internet – kriminellt perspektivParallellt med internets betydelse som socialt- och kommersiellt medium sker en motsvaran-de utveckling inom den kriminella världen. Handeln med ej kontrollerade droger verkar i en ”gråzon” mellan dessa användningsom-råden. Tillverkningen av de droger som utgör

    varorna i handeln sker ofta i länder som Kina. Förhållandet att få länder har lagstiftningar som kriminaliserat tillverkning, handel och

    användning av sådana nya droger gör att verksamheten kan fortsätta så gott som ostört. Flera länder gör stora enskilda ansträngningar för att bemästra fenomenet samtidigt som problemet diskuteras i internationella forum som FN och EU. Sverige, där antalet internet-användare är högt, utgör en viktig marknad för dem som gör stora vinster på tillverk-ning och försäljning av nya droger.

    Tillverkningen av nya droger är kunskapsbaserad, laglig och kom-mersiell och sker i laboratorier utifrån ej kon-trollerade kemikalier. Verksamheten baseras antingen på beställningar av specifika droger från nätdistributörerna eller utifrån laborato-riets egen produktutveckling där nyutveck-lade droger erbjuds nätdistributörerna för att testas på marknaden. Skillnaderna i lagstift-ningarna om vilka droger som vid ett tillfälle är under kontroll i tillverkarlandet och distri-butionsländerna gör att tillverkningen av en drog kan fortgå trots att exempelvis Sverige har kontrollerat drogen ifråga. Kunskapen om logistikkedjan som helhet och organisationerna kring distributionen av nya droger är begränsad. En viktig anled-ning är att rättskontrollerande myndigheter saknar nödvändiga juridiska verktyg för att vidta åtgärder mot fenomenet. För att kunna vidta effektiva åtgärder mot de nätverk som står bakom distributionen av sådana droger krävs dessutom en omfattande internationell

    ”Förhållandet att få länder har lagstift-ningar som krimina-liserat tillverkning, handel och använd-ning av sådana nya droger gör att verk-samheten kan fort-sätta så gott som ostört.”

  • | 11

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    samverkan och samordning mellan nationella polis- och tullmyndigheter. Även i fallet när handeln via internet sker med droger som är kontrollerade i flera länder är kunskapen begränsad om de kriminella nätverk som står bakom sådana verksamheter. Det är en stor utmaning för världens polis- och tullorganisa-tioner att utveckla metoder för samordning av bekämpningen av de kriminella individer och nätverk som står bakom verksamheten.

    Tullverkets och Polisens arbete mot droghandel via internetTullverket och Polisen beslagtar en ökande mängd droger som kan relateras till droghan-deln via internet (se statistik). Tullverkets insats sker i första hand i postflödet bland

    försändelser av kontrollerade och ej kontrol-lerade droger som är på väg till personer som beställt varorna via internet. Polisens beslag sker i första hand ute bland missbrukare i olika miljöer. Samtliga polismyndigheter rapporterar om en ökad förekomst av sådana droger, och då i första hand bland ungdomar.

  • 12 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Smugglingsmodus, metoder och smugglingskedjanSmuggling av amfetamin till Sverige har blivit ett vanligt inslag i postsändningarna till Arlanda. Sändningarna med amfetamin till Arlanda ligger på mellan ett halvt kilo upp till ett kilo. De större partierna mellan 10–20 kilo smugglas in över Öresundsbron, med färje-linjen mellan Helsingör–Helsingborg eller i färjetrafiken till Stockholm.

    Personer som är födda på 80-talet använ-der sig i större utsträckning av postflödet för att smuggla amfetamin. Andra åldersgrupper väljer i regel att smuggla i personbilar.

    Smuggelvägarna utgår ifrån produktions-länderna via i huvudsak följande rutter:

    • Från Litauen med direktfärjor till Sverige.

    • Från Lettland och Estland vidare med färja eller landvägen via Polen till Tysk-land.

    • Från Polen med direktfärjor till Sverige

    • Från Tyskland antingen med direktfärja till Sverige eller landvägen vidare via Danmark och Öresundsbron.

    • Från Nederländerna och Belgien land-vägen via Tyskland, Danmark och Sverige.

    De kriminella organisationerna som smugg-lar till Sverige och som tar emot och dist-

    ribuerar narkotikan i Sverige varierar i sammansättning beroende på ursprungsland. Amfetamin som tillverkats och smugglats från Polen hanteras ofta av personer med polskt medborgarskap eller av svenskar med polskt ursprung boende i Sverige. Detsamma gäller för amfetamin som till verkats i Litauen, det vill säga hanteringen görs av litauiska medborgare eller av svenskar med litauiskt ursprung boende i Sverige. Situa-tionen är annorlunda när amfetaminet till-verkats i Nederländerna eller Belgien där kriminella med svenskt ursprung tar hand om hela smugglingen från produktionslandet till insmugglingen i Sverige.

    Ursprung och tillverkning Amfetamin tillverkas utifrån kemikalier i illegala laboratorier i första hand i Europa men även i mindre omfattning i USA och Australien. Amfetamin som har Sverige som mottagare kommer främst ifrån Nederländer-na, Belgien och Polen samt till viss del även från Baltikum.

    Amfetamin har i likhet med många andra syntetiska droger sitt ursprung i läkemedels-industrin och har tidigare använts som läke-medel. Idag föreskrivs preparat som innehåller amfetamin i mycket begränsad omfattning och vid speciella sjukdomar som narkolepsi och neuropsykiatriska funktionshindret ADHD.

    Amfetamin

    Prisbild* kr/g kr/kg

    Amfetamin 100–500 40 000–75 000

    Medianvärde** 250 70 000

    * Lokala avvikelser kan förekomma. ** Medianvärde enligt CAN Rapport 132, Narkotikatillgänglig heten i Sverige 1988–2011.

  • | 13

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Förekomst i SverigeAmfetamin är idag den mest före kommande illegala drogen efter cannabis. Missbruk av amfetamin förekommer i hela landet.

    FallstudieTullverket kontrollerade en tysk registerad per-sonbil som kom från Danmark över Öresunds-bron. Föraren var en yngre man som berättade för tulltjänstemannen att han hade lånat bilen av sin syster i Tyskland och skulle besöka släk-tingar i Malmö. Bilen genomsöktes och totalt 20 kg amfetamin beslagtogs. Amfetaminet var förpackat i aluminiumpåsar och påträffades i reservhjulet och i ett förvaringsfack i fordonets golv. Föraren hävdade under hela utredningen att han var oskyldig och inte hade någon kännedom om narkotikan.

    Småningom framkom att han hade varit på besök hos två bekanta i Holland som givit

    honom i uppdrag att transportera pengar från Uddevalla till Holland. Det skulle vara i stor-leksordningen 20 000 euro. Pengarna skulle läggas i förvaringsfacket i bilen där narkoti-kan hade legat. Han hade tidigare genomfört en sådan penningtransport och hade det som ett jobb vid sidan om sina bilaffärer. För uppdraget tog han 6 procent av penningvärdet som han transporterade och han utförde pen-ningtransporter över hela Europa.

    Den tekniska undersökningen visade att hans fingeravtryck fanns på aluminiumpå-sarna men han gjorde inget erkännande om narkotikan.

    Malmö tingsrätt dömde mannen till 10 års fängelse, utvisning och återreseförbud.Hovrätten över Skåne och Blekinge mildrade domen till 8 års fängelse med utvisning och återreseförbud.

    Beslag av amfetamin som hittades bakom fodret i en resväska. Amfetamin är idag den mest före kommande illegala drogen efter cannabis.

  • 14 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Smugglingsmodus, metoder och smugglingskedjanDe större beslagen av metamfetamin görs på Öresundsbron i Malmö och i Stockholms fär-jetrafik som har linjetrafik Stockholm–Riga.

    Partierna med metamfetamin kommer i huvudsak från Litauen eller Lettland. Men det är känt att omlastning och handel med större partier sker i Nederländerna, för de partier med metamfetamin som planeras att transpor-teras genom Sverige till Norge.

    Kurirerna nämner ofta vid införseln vid Lernacken/Malmö att de ska till Norge, men resan slutar ofta i Göteborg där mottagaren tar emot. Det här moduset kan ha betydelse för att beslagen av metamfetamin vid Norge-gränsen i regel är av mindre kvantitet, upp till 1 kg, och det är norska medborgare som utför smugglingen.

    Metamfetaminet har ökat i utrikes post vid Malmö och Arlanda. I postflödet beslagtas, från merparten svenska medborgare, både piller och pulver med metamfetamin. Det är ofta raffinerat gömt i exempelvis pennor eller andra småsaker som enkelt kan skickas med paket.

    I flygtrafiken ökar beslagen av metamfeta-min. Det är mindre partier som transporteras av många olika nationaliteter till Arlanda och Skavsta.

    Ursprung och tillverkning Metamfetamin tillverkas utifrån kemikalier i illegala laboratorier i första hand i Sydosta-sien, Mexico, USA och Australien. I Europa har man tidigare sett en relativt begränsad tillverkning, men produktionen av metamfe-tamin ökar nu i Europa och tillverkning sker och ökar i länder där det tidigare inte förekom eller låg på en låg nivå, däribland Österrike, Bulgarien, Tyskland, Ungern, Litauen, Neder-länderna, Polen och Storbritannien.

    Sedan ett antal år tillbaka är det produk-tionen i Litauen som huvudsakligen påverkar den svenska och norska missbruksmarkna-den. Metamfetamin har i likhet med många andra syntetiska droger sitt ursprung i läke-medelsindustrin och har tidigare använts som läkemedel, exempelvis Pervetin. Metamfeta-min är en variant av amfetamin, men upplevs som starkare i sina ruseffekter.

    Metamfetamin

    Under 2010–2012 gjorde Tullverket följande betydande beslag av metamfetamin:

    Datum Beslag Modus

    2010-05-16 20 kg i en personbil på Öresundsbron på väg mot Norge 16 st PET- flaskor i bränsle tanken

    2010-12-07 17 kg i en norsk personbil, Helsingör-Helsingborg. Under bilgolvet

    2011-09-30 10 kg i en personbil Riga-Stockholm I bakhjulet

    2012-03-08 10 kg i personbil, Riga-Stockholm på väg till Norge. 24 st PET- flaskor i bränsle tanken

    2012-05-03 10 kg i personbil Riga-Stockholm-Norge I ett lönnrum, motorutrymmet

    2012-09-14 1 748 st tabletter i personbil, Neder länderna-Öresundsbron- Göteborg

    Plastpåsar i bränsletanken

  • | 15

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Förekomst i SverigeMissbruket av metamfetamin förekommer i större delen av Sverige, men mer frekvent i vissa delar av Sverige. Missbrukskategorierna är oftast desamma som för amfetamin.

    Fallstudie Ett litauiskregistrerat fordon kom till Stock-holm med färja från Riga. I personbilen färdas två personer som ser ut att var far och son. Föraren uppträder nervöst vid ankomsten och vid en visuell kontroll av bilen upptäcks att ett av hjulen är mycket renare än de andra

    tre. Hjulen demonteras för att röntgas och 10 okända föremål upptäcks i det ”rena” hjulet. Innehållet i hjulet var 10 kg metamfetamin som var förpackat i skumgummi och silver-tejp. Vid förhöret uppger den äldre mannen att han lärde känna en man på casinot i Riga. Casinomannen frågade efter ett tag om han kunde tänka sig att registrera en bil på sitt namn. Förutsättningarna var att bilen skulle köras till Drammen i Norge och lämnas till en person som skulle låna bilen i en timme. Efter den resan kunde bilen behållas och betraktas som betalning.

    Prisbild* kr/g kr/kg

    Metamfetamin 150–400 40 000–75 000

    Medianvärde** 250 70 000

    * Lokala avvikelser kan förekomma. ** Medianvärde anges samma som för amfetamin, enligt CAN Rapport 132, Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988–2011.

    Större beslag av metamfetamin görs på Öresundsbron i Malmö och i Stockholms färjetrafik.

  • 16 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Smugglingsmodus, metoder och smugglingskedjanBeslagen av kokain i Västra Europa och Cen-traleuropa har de senaste åren minskat men marknaden anses nu ha stabiliserats. Kokain som tagits i beslag i Europa kommer från Bo-livia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, Panama, Peru och Venezuela. Detta visar att Sydame-rika har en fortsatt stark ställning när det gäller framställning och handel med kokain. Samtidigt har Karibien blivit en allt viktigare region när det gäller handel och transporter av kokain till Europa.

    Containerfartyg har hittills varit det vik-tigaste transportmedlet för kokain som ska smugglas till Västeuropa. Transporten sker till större hamnar i Östeuropa, sedan vidare till mindre hamnar och fortsätter med last-bil till marknaderna i västeuropeiska länder.

    Exempel på sådan sjötransport är två partier kokain från Ecuador som beslagtagits på far-tyg i St:Petersburg.

    Västafrika har sedan ett antal år tillbaka varit ett transitområde för handel med nar-kotika, särskilt kokain. Kokainet kommer i containrar till Västafrikas kust från Brasilien, Bolivia och Ecuador. Där packas kokainet om och distribueras i två regionala hubbar på Västafrikas kust. En finns i Guinea– Bissau som för vidare transporten till Senegal, Guinea, Gambia och Mali, och den andra i Ghana för distribution till Togo, Benin och Nigeria. I många av de här länderna betalas inte transporten av narkotikan med pengar utan med annan narkotika som sedan säljs på den lokala marknaden. Detta innebär att smugglarna i de sydamerikanska länderna kontrollerar leveranserna av kokain tills de har nått sitt mål i Europa.

    Kokain

    Beslag av kokainkapslar som gömts i kroppen. Mer parten av kokainkurirerna till Sverige är födda på 70- och 80-talet. Många är svenska medborgare eller från länder inom EU.

  • | 17

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    På senare tid har kokainsmuggling ökat i den kommersiella flygtrafiken och flygfrakten till Västafrika. Kokainet transporteras sedan både till Sydafrika och vidare genom öknen till Marocko för att så småningom nå den västeu-ropeiska marknaden.

    Ett annat sätt att smuggla kokain till Europa är i den reguljära flygtrafiken från Dominikanska republiken. Kokainpartierna göms i flygplanskroppen. Planet kan landa i flera länder innan kokainet plockas fram på en flygplats där det finns personal med till-gång till flygplanen och som har till uppgift att ”tömma” planet.

    Ett annat framgångsrikt sätt att transport-era kokain är att placera ett fyrtiotal kurirer med kokain gömt i kroppen på samma flyg till en europeisk flygplats. Det här är med-veten planering av organisatörerna eftersom de räknar kallt med att de kontrollerande myndigheterna inte lär kunna gripa alla.

    Det är främst i flygtrafiken till Sverige som kokain beslagtas. Vikten på den smugglade varan ligger i medeltal på cirka 200 gram. Kommer kokainpartiet i motorfordon över Öresundsbron eller Helsingborg ligger medel-vikten på drygt 500 gram. I postpaketen lig-ger medelvikten runt 150 gram.

    Av kokainkurirerna till Sverige är mer-parten födda på 70- och 80-talet. Många är

    svenska medborgare eller från länder inom EU. Men där finns också ett stort inslag av medborgare både från länder i Sydamerika och Västafrika, vilket speglar verkligheten var kokainet produceras och transporteras ifrån.

    Ursprung och tillverkning Kokain (kokainhydroklorid) utvinns och framställs ur bladen från kokabusken (Er-ythroxylum coca). Buskarna odlas i många länder i Latinamerika, men produktionen är framför allt koncentrerad till tre länder: Bo-livia, Colombia och Peru. Bladen innehåller i regel 0,5–1,5 procent kokainbas. Med hjälp av lösningsmedel och kemikalier upparbe-tas kokain basen från bladen för att i ett sista steg bli omvandlade till vattenlösligt kokain-hydroklorid. Processen sker i flera steg; kokablad – kokapasta – kokainbas – kokain-hydroklorid. I vissa fall görs en tillbakagång i processen för att få fram kokainbas (crack) som är möjligt att förgasa vid uppvärmning och därmed kan inhaleras. Vid inhalering får missbrukaren en starkare reaktion (”kick”) i jämförelse med intag av kokainhydroklorid.

    Förekomst i SverigeMissbruket av kokain förekommer i större delen av landet, dock främst i större städer.

    Prisbild* kr/g kr/kg

    Kokain 800 –1 000 300 000–500 000

    Medianvärde** 900 350 000

    * Priset på kokain kan variera mycket beroende på omständigheter som relation mellan säljare – köpare, inköpsplats (storstad, utanför storstad) och dylikt.** Medianvärde enligt CAN Rapport 132, Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988–2011.

  • 18 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Smugglingsmodus, metoder och smugglingskedjanKatsmuggling och missbruk av kat är nära förknippat till etniska minoriteter med ur-sprung i länderna kring Afrikas horn. Kat odlas eller förekommer naturligt i faunan i östra Afrika och runt Röda havet. Kat missbrukas som färskvara och transporten av denna vara från skörd till kund får inte överstiga 5 dygn. Detta ställer krav på smugglingsmetoderna och hittills har smugglings vägen över Nederländerna varit en införselväg som garanterat kvaliteten.

    Nederländerna narkotikaklassade kat i januari 2013 och har nu kontroll på kat-smugglingen. Detta medförde att smugglings-vägarna fick organiseras om och leveranserna med kat skickas nu istället via Storbritannien som saknar narkotikaklassning på kat.

    Kat fraktas med flygtrafiken till Storbritannien bland annat från Kenya. Katen lossas och fraktas till en marknad i London där den säljs vidare. Detta sker regelbundet vissa veckodagar och beslagen av kat sker just i anslutning till dessa leveransdagar i flera EUländer.

    Ökningen av katbeslag i Norden har speciellt gällt i passagerartrafiken från London. Detta modus har konstaterats både i Finland och Norge.

    Kurirerna som smugglar har påfallande varierande medborgarskap. Under de tre senaste åren har främst svenskar, somalier, rumäner, litauer, engelsmän, danskar, polacker, norrmän och holländare samt 22 andra olika nationaliteter varit engagerade i katsmuggling till Sverige. Att man flitigt varierar kurirer är ett känt modus sedan länge. Kurirer har rekryterats bland unga människor

    utvalda efter utseende, det har skickats ton-årsflickor över gränsen med kat eller så har förtidspensionerade missbrukare värvats för smuggelresor.

    I Sverige ligger insmugglingen av kat på i medeltal 53 kg per beslag. Den korta håll-barheten gör att smugglingen utförs avsiktligt i småpartier. I Sverige går gränsen för grovt brott vid 400 kg.

    Ursprung och tillverkning Kat definieras som de ovanjordiska delarna av växten Cata edulis. Växten är en buske eller ett mindre träd som odlas i Etiopien, Kenya och Jemen. Ursprungs landet tros vara Etiopien. I Somalia, där missbruket av kat är mycket utbrett, är dock själva odlingen marginell. Den kat som är avsedd för den svenska marknaden är nästan uteslutande odlad i Kenya. Kat är under kontroll i flera andra länder i Afrika och Mellanöstern, samt i de flesta västländer. De verksamma ämnena i kat är katinon och katin vilka är centralstimulerande med en påverkan och skadebild som i allt väsentligt överensstäm-mer med amfetamin. Katinon ger den kraftiga centralstimulerande påverkan som liknar den för amfetamin. Man brukar säga att kat är en färskvara som bryts ned och blir oanvändbart för missbruk efter cirka 5 dagar efter skörd. Kat förekommer dock även i ”frystorkad” form eller torkat, och kokas då till ”abessinskt te”.

    Förekomst i SverigeMissbruket av kat är koncentrerat till etniska minoriteter i Sverige och då främst folk ifrån Somalia.

    Kat

  • | 19

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    FallstudieEn svenskregistrerad personbil kom över Öresundsbron. Bilen stoppades och föraren var snabb med att stänga av bilen och stiga ur. När bilen undersöktes påträffades säckar med rödgröna kvistar inlindade i bananblad. Säckarna fyllde baksätet, passagerar framsätet och bagageutrymmet. Mannen som körde var från Grekland. Han skulle till Oslo där han

    bodde men skulle bli kontaktad av sina soma-liska uppdragsmän i Göteborg när han hade kommit dit. Partiet hade han tillsammans med sina uppdragsgivare hämtat utanför Amsterdam. Ersättningen för att köra bilen till Göteborg var 1 000 euro.

    Tingsrätten dömde föraren av bilen till 2 års fängelse för grov narkotikasmuggling av 431 kg kat.

    Prisbild* 1 bunt (cirka 100 g) 1 säck (ca 100 buntar )

    Kat 150-200 kr (300-400)* 10 000 (20 000)*

    * Priset på kat i Nederländerna är ca 20–30 kr per bunt. Det finns uppgifter om att priset på kat år 2013 har fördubblats i Sverige. Detta på grund av kriminaliseringen av kat i Nederländerna.

    Ett medelbeslag av kat ligger på 53 kg. Gränsen för grovt brott går vid 400 kg. Själva karaktären på drogen, dvs. den korta hållbarheten, gör att smugglingen utförs avsiktligt i småpartier.

  • 20 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Smugglingsmodus, metoder och smugglingskedjanEfter ett par års nedgång av beslagen av ecstasy kan vi 2010-2012 se att drogen har kommit igen. Kopplingen till fenomenen raveparty och technomusik i slutet på 80-talet och i början på 90-talet är ett minne blott. Istället har ecstasy hamnat bland de designade drogerna som finns lättillgängliga i den organiserade handeln på nätet som inter-nationella kriminella entreprenörer upprätt-håller.

    Det som har hänt är att ecstasy har över-gått till att paketeras i småpartier och skickas till beställarna med posten eller något kurir-företag. Beställningarna ligger ofta kring två till tio tabletter och anländer via utrikes post till Arlanda eller Malmö. Men det finns också exempel på större partier som kommer med posten och trenden pekar både på att sänd-ningarna ökar och att kvantiteten i paketen ökar.

    De partier som beslagtas i personbilar på Öresundsbron eller i färjetrafiken Helsingör–Helsingborg är färre, men partierna är större och kurirerna är sällan svenska medborgare. Slutledningen av detta är att smugglingen med personbil utgår som tidigare från Nederländerna där produktionen finns. Tabletterna transporteras sedan vidare via

    Danmark och över till Sverige.Tillverkningen av ecstasy kräver en del

    speciella aktiva substanser och det händer att något ämne inte finns tillgängligt på marknaden. Detta löser tillverkaren med att inkludera något annat kemiskt ämne som är snarlikt ecstasy. Exempel på detta är ecstasytabletter uppblandade med exempel-vis MDPV1, DXM2, ketamin3, 2-CB4. Detta medför att brukarna inte kan vara säkra på innehållet i tabletterna.

    Ursprung och tillverkning Ecstasy är ett samlingsnamn för preparat i tablettform som i de flesta fall innehåller metylen dioximetamfetamin (MDMA) som aktiv substans. Andra ämnen i denna grupp är MDEA, MMDA, MDA och TMA. Ecstasy-beslagen ökar i såväl antal som mängd.

    Vanligast är tabletter med olika färger och ”logos”, även kapslar och pulverform före-kommer.

    1 MDPV hör till psykoaktiva föreningar som har använts i vissa euro-peiska länder (Frankrike och Tyskland) som stimulerande medel eller bantningsmedicin. MDPV narkotikaklassades den 1 februari 2010.

    2 DXM (dextrometorfanm) var i många år en vanlig ingrediens i svenska hostmediciner. Sedan slutet av 1990-talet är DXM borttaget från den svenska marknaden och 2008 blev medlet narkotikaklassat.

    3 Ketamin är ett bedövningsmedel inom kirurgin.

    4 2C-B är en fenetylamin och uppmärksammas som ett lagligt alterna-tiv till ecstasy (MDMA) trots att eventuella likheter är få. 2C-B narkoti-kaklassades 1999 i Sverige och ämnet klassificerade som hälsofarligt för att sedan 2002 narkotikaklassas. Nu är 2C-B olagligt i så gott som hela världen.

    Ecstasypreparat

    Prisbild*

    Ecstasy 70–180 kr/tablett i missbrukarledet

    20–40 kr/tablett vid köp av minst 1 000 tabletter på grossistnivå

    Medianvärde** 115 kr/tablett

    * Lokala avvikelser kan förekomma. ** Medianvärde enligt CAN Rapport 132, Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988–2011.

  • | 21

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Ecstasy påminner om amfetamin till grund-verkan. Effekten av preparatet är framför allt centralstimulerande samt ger hallucinationer vid högre doser. Ecstasy tillverkas illegalt i laboratorier utifrån kemikalier (prekursorer). Den vidare tillverkningen till tabletter sker i tablettmaskiner där MDMA eller någon annan aktiv substans blandas med fyllnads-material inklusive färg. Oftast pressas sedan tabletterna med ett stansverktyg som ger en

    viss logo. Den huvudsakliga produktionen i världen sker i Nederländerna och i Belgien. Andra producenter är bland annat länder som USA, Kanada, Australien samt Indonesien.

    Förekomst i SverigeEfter att missbruket av ecstasy under lång tid ebbat ut finns det numera indikatorer på att missbruket i Sverige är på väg tillbaka.

    Beslagen av ecstasy ökar i såväl antal som mängd. Vanligast är tabletter i olika färger. Även kapslar och pulverform förekommer.

  • 22 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Smugglingsmodus, metoder och smugglingskedjanAfghanistans särställning som storproducent av opium och heroin har inte förändrats. Det har satsats mycket inom vissa geografiska områden i Afghanistan med olika incitament och sanktioner för att växla opiumodlingar till veteodlingar och andra grödor. Men det lukrativa i att odla opium består. Bönderna flyttar från områden med alternativgrödor till intilliggande ökenområden för att på nytt ta upp odling av opiumvallmon. Opium växer på mager jord, ger bra skördar och ett hektar od-lad opium kan inbringa 10 000 dollar medan veteodling endast ger 120 dollar per hektar.

    Marknaden för heroin och opium i Europa har nu i några år betraktats vara i en neråt-gående trend. Det verkar som om marknaden har fått ge efter för ett allt mer växande utbud av syntetiska droger och syntetiska opiater samt ett utökat cannabismissbruk. Ungdomar idag väljer att botanisera på nätet efter nya droger, kemikalier eller andra substanser. De väljer bort heroin som upplevs som kriminellt och för med sig en smutsig hantering med sprutor och kanyler samt en risk för att man drar på sig dödliga sjukdomar.

    Men heroinet har inte lämnat marknaden. Nya marknader etablerar sig i Kina, Indien, Indonesien och Malaysia. Det är i dessa folkrika tillväxtländer som den organiserade kriminaliteten hittar nya avsättningsområden. Priserna på heroin sjunker på marknaden. Det behöver inte automatiskt innebära att till-gången är god på heroin utan kan vara ett sätt att rekrytera och säkerställa nya användare.

    Redan etablerade heroinmissbrukare väljer heroin i första hand när det finns tillgängligt. Men det finns många syntetiska opiater i form

    av läkemedel eller andra smärtstillande läke-medel som används för att dämpa abstinensen efter ett opiatmissbruk. Detta märks framför allt i Sverige på beslagen i utrikes post där syntetiska opiater och andra ersättningsmedel som metadon och tramadol utgör en stor del av det beslagtagna godset.

    Beslag av heroin förekommer mest i flyg-trafiken. Flertalet av smugglarna är så kallade ”sväljare” som smugglar preparatet i kroppen.

    Ursprung och tillverkning Opium är en brunaktig massa som består av den torkade växtsaften från opiumvallmons frökapslar. Opium kan missbrukas direkt eller förädlas till olika typer av opiumbaserade droger. De naturbaserade opiaterna kan i huvudsak delas in i följande fem grupper:• råopium• morfinbas• morfin• heroinbas/brunt heroin/ rökheroin• heroinhydroklorid/vitt heroin.

    Heroin och opium

    Missbruk av heroin förekommer över hela landet, men med en koncentration till storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

  • | 23

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Merparten av världens opiumproduktion sker i Den gyllene halvmånen i Sydvästasien, det vill säga Afghanistan, Iran och Pakistan. Av dessa är Afghanistan det utan konkurens dominerande landet för odling av opium-vallmo, utvinning av råopium samt tillverk-ning av heroin. Odling av opiumvallmo samt produktion av heroin, och då första hand vitt heroin, sker även i Den gyllene trianglen i Sydostasien, det vill säga Myanmar, Thailand samt Laos. Dessutom förekommer produk-tion av heroin i Sydamerika och då främst i Colombia. Dessa produktionsområden är av mindre betydelse för den europeiska marknaden. Den största andelen heroin som distribueras och missbrukas i Europa utgörs av rökheroin. Av 10 kg råopium kan 1 kg rök heroin utvinnas. Omvandling av opium till vitt heroin sker oftast i laboratorier i respek-tive produktionsland.

    Förekomst i SverigeMissbruk av heroin förekommer över hela lan-det, men med en koncentration till storstads-regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Storstockholmsregionen förekommer över-vägande vitt heroin. Missbruket av opium är knutet till etniska minoriteter med främst iranskt ursprung. Missbruk av läkemedel som metadon och subutex har till viss del påverkat

    heroinhandeln. Till exempel har priset på heroin kraftigt sjunkit i vissa delar av landet.

    FallstudiePå Landvetter flygplats kom en man resande från Aten via Budapest. Han agerade lugnt och var trevlig vid tullkontrollen. Han hade bagage med sig för ett par dagar. Men när tulltjänstemannen ville att han skulle berätta om sin resa så stämde inte uppgifterna och det uppstod en misstanke att mannen kunde vara en ”sväljare”. När mannen förstod att han eventuellt skulle åka till sjukhus för att röntgas förklarade han att han svalt 67 för-packningar, cirka 1 kilo heroin, i sitt hem i Aten innan han åkte ut till flygplatsen.

    Mannen transporterade heroin för en brottsorganisation i Nederländerna. Huvud-mannen har kontaktmän på plats i Stock-holm, Göteborg och Oslo. Organisationen har personer som fraktar pengar, ordnar resor och rekryterar kurirer samt en god tillgång på heroin och kokain. Kurirerna reser med flyg från olika länder, främst i Europa. Orga-nisationens medlemmar kommer från länder som Thailand, Nigeria, Litauen, Gambia och Nederländerna.

    Tingsrätten dömde kuriren till 3 års fängelse. Hovrätten fastställde sedan domen.

    Prisbild* kr/g kr/kg

    Brunt heroinMedianvärde**

    600–3 5001 000

    350 000

    Vitt heroinMedianvärde**

    800–3 0002 500

    En ”kabbe” (0,2 g) 150-300 kr Stockholm, 500 kr landsbygd***

    Opium 0,2 g: 80–120 kr

    * Priset kan variera mycket beroende på kvalitet och lokala avvikelser. Prisbild för subutex samt metadon, se Narkotiska läkemedel.** Medianvärde enligt CAN Rapport 132, Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988–2011. *** Narkotikainformation Polismyndigheten i Stockholms län, 3-2013).

  • 24 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Smugglingsmodus, metoder och smugglingskedjanBeslagen av GHB och GBL är på en låg men jämn nivå. Drogen införs nästan uteslutande med posttransport från utlandet i liters- eller halvlitersförpackningar. GBL förekommer betydligt oftare i postbeslagen än GHB. GBL kan användas som råvara för framställning av GHB. Eftersom drogen har ett lågt pris, är uppfattningen att drogen är ointressant för kriminella personer ur ett ekonomiskt vinst-perspektiv. Inköpen sker på internet eller i ut-landet. Drogen används främst av tonåringar och allmänt anses GHB som en ”Rape Drug”. Amfetaminmissbrukare använder den för att minska avtändningen och i viss utsträckning kan kroppsbyggare använda drogen. Men om den har någon effekt för denna kategori är tveksamt. GHB kan kombineras med kokain, viagra eller rohypnol.

    GHB och GBL missbrukas mest av en krets unga människor ur en gemensam socio-ekonomisk miljö. GHB finns på flera geogra-fiska orter i Sverige men flest missbrukare finns i Västra Götaland. Missbruket är ganska lokalt begränsat där och betraktas som helt oglamoröst. Det är i huvudsak yngre män som startar upp missbruk av GBH och GBL efter ett avstamp i alkoholmissbruk. Sedan drar de med sig några flickor i missbruket. Alkohol upplevs av GHB-missbrukaren som negativt, med bakfyllor, otrevlig lukt och rent allmänt ofräscht. Det går inte heller att köra bil. I GHBruset finns inte dessa dåliga egen-skaper och därför upplevs de som den ideala drogen. Det avancerade missbruket innebär att missbrukaren bär med sig en flaska, likt vattenflaska, som det ständigt dricks ur för att hålla ruset uppe.

    Ursprung och tillverkning GHB tillverkas vanligtvis ur industrikemi-kalien GBL (gamma butyrolakton) genom att värma GBL-vätska som blandats med natriumhydroxid (”kaustiksoda”) följt av att vätskan neutraliseras med en syra; cotron-syra, ättika eller utspädd saltsyra. GHB är ett vitt pulver vilket löses i vatten innan intag vid missbruk. GBL samt den kemiskt när-besläktade industrikemikalien 1.4-BD (1.4-butandiol), används som lös-ningsmedel för färger och kemisk-tekniska produkter, kan till skillnad från GHB miss-brukas direkt. Smugglingen av GHB före -kommer i mycket liten utsträckning. Däre-mot före kommer smuggling av GBL och då vanligtvis i postflödet ifrån utlandet.

    Förekomst i SverigeUnder en längre tid har missbruket av GHB främst varit koncentrerat till Västra Götaland och Västernorrland. Men i samband med att inköpen idag kan ske via internet sker miss-bruk av drogen mer eller mindre över hela landet, om än i mindre utsträckning.

    FallstudieEn man bosatt i södra Sverige gav sin släk-ting, bosatt i Tyskland, i uppdrag att göra ett inköp av 20 plastdunkar GBL (200 liter) på ett kommersiellt företag i Tyskland som sålde rengöringsmedel. Han försåg släktingen med pengar och varje dunk kostade 50 euro.

    Men när mannen från södra Sverige inte kommit för att hämta sina varor efter två månader beslöt släktingen att själv trans-portera varorna till Sverige. Mannen i södra Sverige tyckte det var en bra idé, men ville inte att hans adress skulle uppges som mot-

    GHB och GBL

  • | 25

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    tagare. Istället valde de en adress till ett gemensamt företag i Kosovo som mottagare. Släktingen anlände till Helsingborgs färjeläge i en personbil, i blå fil och under en filt i bilen påträffades 20 dunkar med GBL. Han uppgav den fiktiva adressen i Kosovo som mottagare och att dunkarnas innehåll skulle användas till tvätt av bilar.

    Omständigheterna med att att mannen i södra Sverige gav släktingen i uppdrag att inhandla 200 liter GBL, penningtransaktio-nerna till släktingen för inköpet, samt den livliga telefontrafiken mellan männen den dag

    dunkarna med rengöringsmedlet transportera-des från Tyskland till Sverige, gör att mannen från södra Sverige dömdes som gärningsman för smuggling av 200 l GBL. Hovrätten över Skåne och Blekinge ökade på Tingsrättens dom på fängelsestraffet från 1 år och åtta må-nader till 4 år. Åtalet för släktingen i Tyskland ogillades.

    Hovrätten bedömde att cirka 600 liter GHB, med en koncentration på 50 procent, kunde framställas av de beslagtagna mäng-derna. En missbrukardos ligger på cirka 1 centiliter GHB.

    Prisbild* kr/cl

    GHB och GBL 20–40

    Medianvärde* 20

    * Medianvärde enligt CAN Rapport 132, Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988–2011.

    GBL kan användas som råvara för framställning av GHB. Drogen införs nästan uteslutande med posttransport från utlandet i liters- eller halvlitersförpackningar.

  • 26 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    LagstiftningenI Sverige är det förbjudet enligt lag att hantera och konsumera anabola steroider, testosteron med olika derivat, tillväxthor-mon och kemiska substanser som påverkar dessa ämnen. Lagstiftningen kom 1991 och konsumtionen av dessa preparat reglerades 1999. Lagstiftningen om dopningsmedel ser annorlunda ut i andra länder och i vissa länder saknas den helt. Detta medför för svenska myndigheter att det blir svårt med åtgärder mot den olagliga internationella för-säljningen som det här handlar om.

    MissbruketPå internationell elitnivån inom idrotten har tyngdpunkten legat på kontrollerande åtgär-der när det gäller dopning. Detta har ökat kunskapen och medvetenheten hos denna grupp och dopning betraktas som fusk i en negativ bemärkelse av idrottsvärlden. Trots detta avslöjas med jämna mellanrum dopnings ärenden med elitidrottsmän vilka innebär både personliga tragedier och natio-nell olycka.

    Men vi får en annan situation i samhället om dopning inte längre anses som fusk, och

    Dopningsmedel

    Anabola steroider och andra hormonpreparat klassas inte som narkotika, men kan påminna om narkotika i sitt sätt att skapaberoende.

  • | 27

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    om fusk accepteras när det inte upptäcks. Om begrepp som ”selfserving generation” blir en mer etablerad livsstil som går ut på självhjälp till vad som är åtråvärt (alla medel tillåtna) eller rörelsen bland unga kvinnor som före-språkar ”strong is the new skinny”. De har spolat det trådtunna idealet och vill nu ha ett hälsosamt utseende med muskler. Då har vi fått en annan situation i samhället.

    Trenden bland ungdomar går i riktningen att ”det är upp till var och en om man vill använda dopning”. Det visar på hur unga människor ser på viktiga ställningstaganden i ett mer individualiserat samhälle. Vi hör talas om en ”piller-ideologi” där mediciner, kost-tillskott och droger blir mer och mer accepte-rat för att kunna prestera och orka mer på alla plan. Det är av allt att döma andra personer än de som tävlar i olika idrottsgrenar för att nå höga idrottsresultat som tilltalas av att använda dopning. Dopning sker med syftet att förändra kroppen och att nå de psykiska effekter som drogen åstadkommer.

    Det finns också ett missbruk av AAS preparat bland kriminella individer som använder preparaten för att öka på aggres-siviteten och våldsbenägenheten. Vi har kvar kroppsbyggaridealet i kretsar kring bodybuil-ding. Nya inslag är styrketränande motionärer och unga kvinnor med hälso- och må bra- visioner. Där finns också en grupp narkoma-ner som använder AAS-preparaten som en drog bland alla andra.

    PreparatenKosttillskotten är en vinstgivande affärsidé med inriktning på personer som tillbringar mycket tid på gym med träning. En del popu-lära kosttillskott har fått tas bort från mark-naden på grund att de var preparerade med olagliga AAS-substanser.

    Andra vägar att bygga muskler eller

    minska i vikt är att kombinera med läkeme-del eller andra droger. När resultaten planar av blir AAS och andra preparat och metoder en självklarhet, precis så som det blir själv-klart att när biverkningarna börjar göra sig gällande att ta till läkemedel och droger för att neutralisera läget. Av den anledningen finns en efterfrågan på många olika preparat inom intresseområdet, inte bara dopningspre-parat utan även mängder av läkemedelsprepa-rat och tillbehör som sprutor och kanyler.

    Inköp och åtkomstMöjligheterna är många för att skaffa prepa-raten. Vanligt bland ungdomar är att man får något preparat av en kompis. På internet finns försäljningssidor eller så sker inköpen i ett annat land. När det gäller internet och egna inköp i utlandet så skickas preparaten med post- och kurirverksamheten. Preparaten har anpassats från att från början ha varit tabletter till att nu finnas i pulverform för att tablettfor-men inte ska avslöjas i ett vanligt brev. Det är både färdiga produkter och aktiva substanser till egentillverkning som säljs. Det mesta av råsubstansen kommer från Kina och Indien.

    Ursprung och tillverkning De dopningsmedel som tillverkas är i grun-den legalt tillverkade läkemedel som pro-duceras i princip över hela världen. Dock så förekommer även en omfattande illegal tillverkning av dopningsmedel, både i Sverige och utomlands. Kina och Pakistan är länder som har distribuerat ”råvaror” för tillverkning av dopningsmedel. Tullverket och Polisen gör bedömningen att en stor andel dopningsmedel utgörs av förfalskade preparat som helt eller delvis avviker från originalet. Vanliga av-sändarländer för dopningsmedel avsedda för Sverige är länder som Kina, Ryssland, Bulga-rien och Spanien.

  • 28 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Prisbild*

    Anabola steroider, ampuller 1 ml: 50–100 kr 2 ml: 90–110 kr 10 ml: 400–700 kr

    Anabola steroider, tabletter 5 mg: 1–4 kr 10 mg: 3–10 kr 50 mg: 15–50 kr

    Anabola steroider ren substans, inköp Kina 100 g: 120–1 500 $

    Tillväxthormon 16 IE: 700 kr 36 IE: 1 200 kr

    * Prisexempel på gatan i storstad, mindre mängder. Se även aktuella hemsidor.

    Förekomst i SverigeTillgängligheten av dopningsmedel är stor i landet, mycket beroende på att prepara-ten saluförs via internet på olika hemsidor som dessutom är marknadsanpassade på ett mycket sofistikerat sätt.

    Under de senaste åren har Tullverket och Polisen avslutat två stora dopningsprojekt. Det ena beskrivs i fallstudien här nedan.

    FallstudieI mars 2013 åtalades en organisation som misstänks ligga bakom storskalig försälj-ning av dopningsmedel och narkotikaklas-sade läkemedel. Organisationen som haft en företagsliknande struktur, misstänks ligga bakom ett antal internetbaserade försäljnings-sidor som sålt dopningmedel och narkotika-klassade läkemedel till kunder i hela Norden, men främst till Sverige. Organisationen har tagit emot beställningar från internet, tillver-kat preparat, sett till att frakten av preparaten fungerat och använt sig av ett 30-tal mål-vaktskonton för inköp och finansiering av smugglingen. Företagsstrukturen är uppbyggd så att de som ingått inte känner till vilka som jobbar eller vad man jobbar med.

    Råvaran eller den färdiga produkten har skickats från Kina och Pakistan först till England sedan till Tyskland och vidare med falsk adress till Sverige med kurirtrafiken. Paketet med falsk adress går inte att leverera till någon adressat och skickas vidare till Brevia. Där hämtas paketet av en person som omadresserar paketet till en ny mottagare i Sverige vilken hämtar och omadresserar och skickar till en ny mottagare som behåller pa-ketet eller skickar vidare till en ny adress.

    Tullverket och Polisen har i ärendet beslagtagits cirka 4,7 miljoner enheter dopningsmedel, cirka 160 000 st narkotika-klassade tabletter samt cirka 2,5 kilo narko-tikaklassat läkemedel i pulverform. Genom den eposttrafik som ingått i ärendet har ytterligare cirka 6 miljoner enheter dopnings-medel och cirka 330 000 st narkotikaklassade tabletter kunnat knytas till organisationen. Försäljningen av illegala preparat har haft en omsättning på minst 50 miljoner kronor. Tillgångar för 7 miljoner kronor har säkrats i Sverige och Spanien.

  • | 29

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Smugglingsmodus, metoder och smugglingskedjanDet finns många olika cannabis produkter. Det ger en omfattning och efterfrågan på cannabis som alltjämt är den vanligaste drogen inom Europas gränser. Cannabis smugglas oftast från produktionslandet Marocko till Spanien och sprids sedan vidare inom Europa.

    Men hemodlad cannabis har förändrat marknaden. Cannabis har blivit en produkt som nu med lite odlingsråd från internet går att odla nära konsumenterna. Hemodlade plantor hade på 1950-talet en 2-procentig THC-halt. Idag kan THC-halten ligga på 15–20 procent. Det är ett resultat av en medveten förädling av professionella och entusiastiska hemmaodlare som optimerar odlingsbetingelserna för cannabisplantorna i garderober, på vindar och i källare. Cannabis-

    frö finns att köpa lagligt på internet. (Inköp av cannabisfrön är inte olagigt, däremot är framställning och bruket olagligt.) Odlaren säljer till sin närmaste krets. De erfarna äldre missbrukarna röker mindre mängder av det hemmaodlade, eftersom det har en hög THC-halt. Så gör inte de oerfarna, yngre. Därmed missbrukar de en mycket potent marijuana.

    Ursprung och tillverkning Cannabisharts, som utgörs av sammanpres-sade ”kakor” av den insamlade trögflytande vätskan samt vissa växtdelar från hampa-växtens blad och blomställningar, produceras i huvudsak i Afghanistan, Marocko, Libanon och Indien. Marocko har under en lång tid varit det ledande producentlandet, men det finns numera starka indikatorer på att Afgha-nistan håller på att ta över denna ställning.

    Cannabispreparat

    Bild på cannabisplantor. De vanligaste cannabispreparaten är hasch och marijuana. Alla cannabispreparat innehåller det narkotiska ämnet THC. Ämnet är fettlösligt och stannar i kroppens fettvävnader lång tid efter användandet.

  • 30 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Cannabisharts är en av flera beredningar som har sitt ursprung i växten hampa ( Cannabis sativa). Den juridiska termen är cannabisharts och kan också benämnas ”haschisch” eller ”hasch”. Andra beredningar med ursprung i hampa är marijuana (se särskild redovisning) eller cannabis extrakt (hascholja). Den vikti-gaste narkotiska aktiva substansen i cannabis-beredningar är delta-9-tetrahydrocannabinol (THC). Dessutom förekommer andra aktiva substanser som bidrar till rus upplevelsen vid missbruk. Produktionen av hampa som i huvudsak sker för legala syften (tillverkning av rep, kläder med mera) är vida spridd över världen.

    Marijuana utgörs av de ovanjordiska torkade växtdelarna av växten hampa (Can-nabis sativa) och då i första hand de späda toppbladen samt honplantans blomställning. Koncentrationen av den aktiva substansen delta-9- tetrahydrocannabinol (THC) varierar från några få procent upp till omkring 20 procent beroende på frökvalité, växtplats, växtbetingelser och från vilken del av plantan som preparatet härrör. Den högsta koncen-trationen av THC återfinns i honplantans blomställningar. Tidigare har inhemsk odling av marijuana i Sverige inte förekommit i någon större omfattning, men de sista åren har en markant ökning skett. Flera större både

    utomhus- och inomhus odlingar har påträffats. Frön för illegala odlingar köps vanligtvis via internet, och en omfattande import har kun-nat beläggas. Vid inköp via internet lämnas information om hur odlingen kan organiseras och genomföras på effektivaste sätt. Efter ett beslut inom EU kan hampa odlas legalt för kommersiella syften, så kallad industrihampa. Förutsättningarna för att bedriva sådana legala odlingar är strikt reglerade och kräver ett särskilt tillstånd. De odlade plantorna får högst innehålla 0,2 procent THC.

    Förekomst i SverigeCannabisharts finns tillgängligt i hela Sverige och missbruket sker på alla samhälls-nivåer och i alla åldersklasser. Cannabis är det vanligaste missbrukade preparatet i Sverige och i världen. Cannabis spelar fort-farande en viktig roll som inkörsport till andra typer av drogmissbruk.

    Tidigare förekom inte marijuana i någon stor utsträckning i Sverige, men de sista åren har missbruket av marijuana blivit betydligt vanligare.

    Syntetiska cannabinoiderTrenden idag går mot att de unga miss-brukarna går ifrån den biologiska canna-bisen och intresserar sig mer och mer för de

    Prisbild* kr/g kr/kg

    CannabisMedianvärde**

    100–120100

    20 000–50 00038 000

    Marijuana Medianvärde**

    25–120100

    25 000–30 00035 000

    Spice 100

    * Priset kan variera mycket beroende på kvalitet och lokala avvikelser. Priset på Spice är jämförbart med cannabisharts. ** Medianvärde enligt CAN Rapport 132, Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988–2011.

  • | 31

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    kemiskt tillverkade substanserna. Spice har blivit mycket vanlig och sedan den lanserades i Europa 2004 har den uppenbart saluförts med inriktning på unga människor. Spice säljs i små påsar som rökmix eller örtbland-ning och beställs via internet. Spice beskrivs på hemsidorna som legalt, roligt, diskret och naturligt, och presenteras under fantasirika namn som exempelvis ”Jamaican gold”, ” Spice diamond”, ”Black widow”. Gold betyder att produkten är lite starkare och ger bättre effekt. Påsarna påminner om tugg-gummiförpackningar och levereras snabbt och enkelt med posten. Mycket av produkten kommer in över Arlanda. Det beslagtas både färdiga förpackningar med Spice och pulver som kan användas till tillverkning av Spice.

    Tillverkningen av Spice är en enkel pro-cess som kan utföras i hemmamiljö. Ingredi-enser finns på nätet att köpa och receptet är kryddblandning + pulver + aceton. Exempel på aktiva ingredienser som kan tillsättas kryddblandningen är CP 47,497, HU-210, JWH-007 , JWH-018, JWH-200 (alla dessa är narkotikaklassade). Varje substans ger olika rus allt efter vad som efterfrågas. När den aktiva ingrediensen klassas som olagligt byter tillverkaren ut den mot någon liknande med samma effekt, byter namn på påsen och den kallas laglig igen på nätet.

    Ursprung och tillverkning Syntetiska cannabinoider framkallar canna-bisliknande effekter efter intaget. Enligt vissa rapporter är vissa syntetiska cannabinoider mer potenta än den verksamma substansen i cannabis (delta-9-THC). Syntetiska canna-binoider kan förekomma i olika kryddbland-ningar benämnda Spice. Flera olika namn påträffades när Spice introducerades, t.ex. ”Spice Silver”, ”Spice Gold”, ”Smoke”. Det kan också inköpas i form av i pulver, vilket

    blivit allt vanligare. Man tillverkar sedan sin egen rök-mix genom att lösa pulvret och där-efter sprejat lösningen på något växt material (gräs eller ört). Tillverkningen av syntetiska cannabinoider sker i illegala laboratorier världen över. Kemiska prekursorer som används vid denna tillverkning inhandlas från kemileverantörer, där länder som Kina och Indien är vanligt förekommande. Det är även vanligt att en viss syntetisk cannabinoid förekommer tillsammans med andra i en och samma blandning av växtmaterial. Spice-produkterna röks på samma sätt som canna-bis, men det har även inkommit rapporter om att man har inhalerat eller intagit preparatet genom oral konsumtion.

    Förekomst i SverigeMissbruk av syntetiska cannabinoider före-kommer över hela landet. Norra delarna av landet rapporterar en viss ökning av Spice (rökmixer) de senaste åren.

    Fallstudie ITidigt på morgonen kom en holländsk drag-bil på Öresundsbron. Föraren var på väg till Stockholm och skulle hämta en trailer på en firma i Södertälje. Tulltjänstemannen gick runt dragbilen och kontrollerade reservhjulet som tydligen var nykrängt. Däcket monte-rades av och det vägde betydligt mer än vad ett lastbilsdäck brukar väga. I däcket fanns 9 225 gram amfetamin och 87 476 gram cannabisharts i småpaket.

    Detta var upptakten till att en en huvud-man i Nederländerna kunde avslöjas. Huvud-mannen hade organiserat två transporter av narkotika som smugglades med lastbilar. En transport till Norge och så den som upptäck-tes på Öresundsbron.

    Huvudmannen hade vid första körningen engagerat en lastbilschaufför att köra en inter-

  • 32 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    nationell transport till Norge. Huvudmannen lastade själv lastbilen på godsanläggningen och körde hem och parkerade bilen. Dagen efter körde han till en plats där han bestämt träff längs vägen med lastbilschauffören som fortsatte resan till Norge. I Norge kontrolle-rades lastbilen och bland godset, tre rader in, fanns tre lastpallar med 361 kg cannabis.

    Chauffören dömdes i Norge till fängelse-straff. Huvudmannen dömdes i Sverige till fängelse i 14 år och utvisning. Chauffören av transporten över Öresundsbron dömdes till fängelse i 10 år.

    Fallstudie IIEn man hade under tiden 1 december 2010–11 februari 2011 i stor omfattning fram-ställt narkotika avsedd för försäljning och missbruk. Han hade i sin bostad i Göteborg framställt drogen spice, vilket rört sig om ett växtmaterial preparerat med den syntetiska cannabinoiden JWH-018. Mannen hade under ovan nämnda tidsperiod sålt Spice till kunder i Sverige via internet och via sin hemsida. Kunderna har via hemsidan beställt Spice-produkten benämnd ”Escape” och betalat

    in pengar på mannens plusgirokonto. Under tidsperioden hade mannen framställt minst 13 523 gram av sin produkt ”Escape”. Han har av denna mängd över låtit 13 068 gram till sina internetkunder. Den 11 februari 2011 hade mannen i sin bostad i Göteborg ytter-ligare totalt 464 gram JWH-018 i syfte att tillverka 12 402 gram ”Escape”. Av nämnda mängd pulver har 23,45 gram vid analys visat sig innehålla så pass hög halt av det narkotika klassade preparatet JWH-018 som 97,3 procent. Brottet är grovt med hänsyn till att försäljningen bedrivits yrkesmässigt och i stor omfattning samt då innehavet avsett en särskilt stor mängd narkotika.

    Mannen har enligt tingsrättens bedömning marknadsfört mot en yngre kundkrets samt enligt egen uppgift varit beredd att ge rabatter till den som köper stora mängder. Han har också låtit flera personer testa produkten utan närmare kännedom om dess effekter, för att därigenom få marknadsföring. Tingsrätten anser därför sammantaget att fängelsestraffets längd bör bestämmas till 5 år och 6 månader.

  • | 33

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Smugglingsmodus, metoder och smugglingskedjanNarkotikaklassade läkemedel finns tillgäng-liga på läkemedelsförsäljarnas hemsidor på internet. Fler och fler unga människor använ-der sig av denna typ av narkotika. De handlar, tipsar varandra och byter tabletter via internet.

    Tullverket beslagtar mycket narkotiska läkemedel och allra mest i post- och kurir-trafiken. Benzodiazepinerna är vanligast. Preparaten har varunamn som Stesolid, Valium och Sobril plus ett otal andra preparat som är sömnmedel och ångestdämpande i samma kategori. Två andra vanligt förekom-mande grupper är zopiklon med varunamne Imovane eller zolpidem med varunamnet Stilnox som är ett läkemedel liknande sömn-medel.

    Bromazepam som tillhör barbitureraterna är också ett vanligt preparat och bland de synte-tiska opiaterna är det tramadol som beslagtas mest men även oxazepam samt olika kodein-preparat och metadonpreparat

    Ursprung och tillverkning Narkotikaklassade läkemedel tillverkas legalt inom läkemedelsindustrin över hela världen.

    I takt med att kontrollen av de legalt tillverkade narkotikaklassade läkemedlen ökat har en illegal tillverkning tagit vid. De senaste åren har även illegal tillverkning skett i Sverige, ofta utifrån aktiva substanser som smugglats ifrån Kina eller Indien.

    De i särklass vanligaste preparaten på den illegala marknaden är de så kallade bensodia-zepinerna. Dessa är sömnmedel, lugnande

    Narkotikaklassade läkemedel

    Tullverket beslagtar mycket narkotiska läkemedel och allra mest i post- och kurir trafiken. Benzodiazepinerna är vanligast. Bilden är från ett beslag av ca 950 gram bensodiazepiner.

  • 34 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    och ångestdämpande substanser som före-kommer i en mängd olika preparat. Andra narkotiska läkemedel är bland annat synte-tiska opiater, där Tramadol, Metadon och Subutex är vanliga.

    Förekomst i SverigeLäkemedelsmissbruket är mycket utbrett i Sverige. Bensodiazepiner finns allmänt på den illegala marknaden över hela landet. Några vanliga varunamn i denna grupp är Diazepam, Stesolid och Sobril. Syntetiska opiater i form av Tramadol, Metadon, Subu-tex förekommer mer eller mindre i större delen av landet. Även missbruk av fentanyl i form av plåster har gjort sig gällande på missbruksmarknaden. Subutex har minskat i vissa delar av landet, mycket beroende på att ett liknande preparat vid namn Suboxone, har ersatt detta preparat.

    FallstudieEn tidig kväll i Trelleborgs hamn anlände till färjeläget en busstransport från Rumänien. Bussen skulle vidare via Malmö med slut-målet Stockholm. När bussen kontrollera-des, hittades en rosa resväska som innehöll ett stort antal Klonazepam, Alprazolam och Zopiklontabletter. Först ville ingen kännas vid väskan. Efter ett tag kom någon på att

    den måste tillhöra den passagerare som klev på vid ungerska gränsen, och som först ville skicka en väska med bussen, och när inte det gick, motvilligt följde med på resan. När hennes rosa resväska fick en adresslapp med namn påklistrad så tog hon bort den innan väskan lades i bagageutrymmet.

    Bland bussens andra resenärer fanns en kvinna som också hade stigit på vid gränsen mot Ungern och eftersom hennes bagage var så tungt hade hon lastat alla sina väskor på en bagagekärra inför kontrollen i Trelleborg. Hennes bagage innehöll också en stor mängd Klonazepam- och Alprazolamtabletter.

    Totalt beslagtogs 58 620 tabletter tillhöriga gruppen benzodiazepiner och 1 100 zopiklon-tabletter.

    Kvinnorna sa senare vid förhören att de helt saknade kännedom om tabletterna som de medförde i väskorna. De menade att de bägge två oberoende av varandra blivit ombedda att ta med dessa tunga väskor till Sverige och inte hade frågat varför väskornas ägare inte kunde ta väskorna själva till Sverige.

    Ystad tingsrätt dömde kvinnorna för grov narkotikasmuggling till 1 år och 8 månader respektive 2 år i fängelse. Båda blev utvisade ur riket till 2022.

    Prisbild*

    Bensodiazepiner, 1 tablett 15–50 kr/tablett

    Bensodiazepiner, >500 tabletter 10 kr/tablett

    Subutex 100-300 kr/tablett

    Fenazepam 250-500 kr/g

    Metadon 230–360 kr för 90 mg

    * Lokal avvikelser förkommer. Priset på Suboxone är generellt något lägre än för Subutex.

  • | 35

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    Smugglingsmodus, metoder och smugglingskedjanVi har tidigare på narkotikamarknaden haft välbekanta preparat och substanser som den svenska lagstiftningen noga har reglerat och klassificerat. Så är det inte längre. Nu finns det en marknad för mängder av nya olika kemiska preparat och substanser användbara till miss-bruk. Skulle någon substans bli klassad som hälsofarlig eller som narkotika, så kommer det en ny på marknaden och de internetbaserade butiker som säljer substanserna blir bara fler och fler. Att i detta läge hinna upp marknaden och få de farliga syntetiska substanserna klas-sade och olagliga kräver mycket arbete, inte

    minst därför att kunskap och erfarenhet saknas om substanserna.

    Varor som är klassade som hälsofarliga och som Tullverket beslagtar beställs ofta på internet och skickas hem till mottagaren. Detta innebär ett ökat inflöde i post och kurirtrafiken av dessa varor. Alternativet till att beställa över nätet är att vid resor till olika länder planera för inköpen av varan. Ofta vet man då inte vad preparatet innehåller, utan går efter hur man mår efter intaget. Sedan be-stämmer man sig för att skicka hem ett antal brev med preparatet från fiktiva avsändare till olika adresser på hemmaplan för att fortsätta brukandet. I Sverige är det många personer

    Preparat som är under kontroll i lagen om vissa hälsofarliga varor

    Tullverket och Polisen kan omhänderta en drog som ännu inte klassificerats som narkotika eller hälsofarlig vara. Lagen som reglerar detta är lag om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser.

  • 36 |

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O C H T U L LV E R K E T

    D R O G S I T U AT I O N E N I S V E R I G E 2 0 1 0 – 2 0 1 2

    födda på 80-talet som använder sig av dessa modus men 90-talisterna kommer starkt.

    RC-drogerna är populära rusningmedel eftersom användarna anser att det ger ett lagligt rus som helst ska likna det rus som traditionell narkotika ger. Så är det i fal-let TFMPP (3triflourmetylfenylpiperazin) blandat med BZP (bensylpiperazin). Ruset ger en effekt som liknar MDMA och kallas ”maskdrogen”. Detta namn kan spåras till ett antal av Tull verkets beslag i post- och ku-rirtrafiken av läkemedelsförpackningar med avmaskningsmedel inom veterinärmedicinen och som innehåller BZP. Läkemedlet säljs inte längre i Sverige.

    Ett annat populärt preparat är salvia divinorum, en hallucinogen drog med likheter i ruseffekt med LSD. Paketen med salvia kommer från Nederländerna och innehållet väger runt 4 gram.

    Ursprung och tillverkning De substanser som kontrolleras i lagen är många till antal och tillhör ett flertal olika grupper, till exempel industrikemikalier där GBL (gammabutyrolakton) och 1,4-BD (1,4- butandiol) ingår, växtbaserade droger som salvinorin, samt en stor grupp som utgör syntetiska psykoaktiva substanser, där bland annat syntetiska cannabinoider ingår. De senare uppvisar i många fall kemiska likheter, är kemiska analoger, med flera av de synte-tiska substanser som är under kontroll som narkotika. Till exempel kan syntetiska can-nabinoider vara klassificerad enligt ”lagen om hälsofarliga varor” eller som narkotika, allt beroende på hur substansens kemiska upp-byggnad är. Gruppen syntetiska psykoaktiva substanser är många gånger framtagna som en forskningssubstans för att utveckla nya lä-kemedel, men vars bieffekter var så negativa att de inte lämpade sig för medicinsk använd-

    ning. En del är enbart framtagna i syfte att försäljas och brukas som okontrollerade dro-ger. De som marknadsför drogerna i fråga har oftast ingen kunskap om drogernas eventuella hälsofarlighet eller övriga möjliga skadeverk-ningar för den som intar dessa. Köparna intar rollen som ”levande försökskaniner” som tar alla riskerna medan säljarna på ett enkelt och smidigt sätt kan inhämta stora ekonomiska vinster. Flera av de listade substanserna har egenskaper som starkt påminner om narko-tika. En del blir sedermera även föremål för en narkotikaklassificering.

    Ursprunget för dessa missbrukssubstanser är vanligtvis Kina, men även andra länder förekommer. Många gånger bearbetas och paketeras substansen i något av Europas länder, innan drogen slutligen når mottagaren i Sverige. Tillverkningen eller bearbetningen av dessa missbrukssubstanser sker oftast i en laboratoriemiljö som uppvisar mycket övrigt att önska. Det är även vanligt förekommande att ett preparat saluförs under en viss beteck-ning eller namn, men vid en analys utförd av Statens kriminaltekniska laboratorium eller av Tullverkets laboratorium, har den upp-givna substansen visat sig innehålla ett flertal eller till och med ett stort antal olika substan-ser, förutom den angivna.

    En förteckning över varor som ska anses som hälsofarliga varor enligt ”lagen om för-bud mot vissa hälsofarliga varor” återfinns på Statens Folkhälsoinstituts hemsida.

    Förekomst i SverigePreparat som klassats som hälsofarliga varor marknadsförs och saluförs till stor del via internet. Förekomsten på missbruksmarkna-den styrs dels av vilka preparat som erbjuds till försäljning, dels hur dessa profileras av testande personer som via internet ”chattar” om sina erfarenheter via diverse ”chattforum”

  • | 37

    E N R A P P O RT AV R I K S K R I M I N A L P O L I S E N O