efterord och tack - ksla · a.w. bergsten 339 efterord och tack fjällbrud och kurilerlärk,...

338 a.w. bergsten

i november 2009 initierades detta bok-projekt av Akademiens chefsbibliotekarie, Lars Ljunggren. Nu, september 2012, läg-ger jag som redaktör sista handen vid denna bok genom att uppmärksamma de personer som på olika sätt har varit behjälpliga. Först och främst vill jag tacka Per Thunström och Lars Ljunggren vid KSLA:s bibliotek för de-ras energiska hjälp. Bo Berglund, VD vid AB Enaforsholm, har hjälpt till med faktauppgif-ter och fotografier till flera av artiklarna. Jan Johansson har korrekturläst samtliga artiklar. Fil. dr Göran Blomqvist har digitalt bearbetat fotografierna på omslaget, förssätts- och efter-sättsidorna. Tack alla! Nedan följer olika för-fattares tack avseende sina respektive artiklar.

alexander wilhelm bergsten och hans värld, av Nils Edling

Tack till Helsingborgs stadsarkiv och särskilt Mia Nilsson för hjälp med klarläggandet av de båda äldre bröderna Bergstens föreha-vanden. Faktarummet på Stockholms stads-museum har bistått med bilder från huvud-staden, och Anna Meister vid Prins Eugens Waldemarsudde har generöst ställt bilder till förfogande. Stort tack för hjälpen. Och Stock-holms stadsarkiv har som vanligt gett god ser-vice. Dessutom har ett stort antal personer bistått med smärre upplysningar om skilda företeelser med anknytning till Bergsten, så-som hans skånska bakgrund, verksamheten i Stockholm, om firmans vidare öden och de bergstenska pristagarnas biografica. Till alla dem riktar jag ett varmt tack!

landskapet i västjämtland och vid enaforsholm, av Hans Antonson

Tack till f.d. arkivföreståndare Gertrud Wi-king vid Lantmäteriverkets forskningsarkiv; 1:e antikvarien och arkeologen Anders Hans-son vid Jamtli, Jämtlands läns museum, för uppgifter om fjällinventering av fornlämning-ar, utgrävningsresultat och för bidrag av fina illustrationer; Cissela Genetay vid Riksanti-kvarieämbetets kulturdataenhet; fil. dr. Karl-Johan Loorents för upplysningar om Jämt-lands geologi; Hans-Arne Jönsson, tidigare vid Svalöf Weibull, samt NJF:s generalsekreterare Tord Eriksson för uppgifter om försöksodling-arna av lägderna vid Enaforsholm; Professor Björn Elfving, Institutionen för skogsskötsel, SLU, Umeå samt professor emeritus Per-Ove Bäckström för uppgifter om skogsförsöken vid Enaforsholm; Olof Holm, doktorand vid Historiska institutionen, Stockholms univer-sitet för uppgifter om medeltida jämtländska diplom; Ann-Christine Jernberg vid kungliga Hovstaten; Per Eriksson vid KSLA för hjälp med litteratur; Fritz Jönsson samt Maria och Tore Sjölund tidigare förvaltare och jordbru-kare av Enaforsholm.

bebyggelsen vid enaforsholm, igår, idag och imorgon, av Madelaine Seber-brink, Daniel Rutgersson & Hans Antonson

Tack till Bo Berglund och Bernt Mevik för upplysningar och fotografier.

Efterord och tack

hans antonson

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 338 2012-09-25 17:33:03

a.w. bergsten 339

efterord och tack

fjällbrud och kurilerlärk, jord-gubbar och hjortron – om Ena-forsholm, dess örter, träd och buskar, av Kjell Lundquist

Tack till: Börje Lövkvist (1919–1994), profes-sor, Institutionen för landskapsplanering - ett postumt tack för introduktionen till västra Jämtlands natur- och kulturförhållanden, för förtroendet att få arbeta vidare med trädgår-den och för all kunskap om trakten, floran och vegetetationsförhållandena; Sven-Uno Skarp, professor, Akademiens f.d. sekreterare och professor Bruno Nilsson, Akademiens nuvarande sekreterare och VD, för det fort-satta förtroendet med ansvaret för trädgården och för Enaforsholmsärenden; Tord Eriksson, NJF:s generalsekreterare, för löpande uppgif-ter genom många år rörande flera olika Ena-forsholmsförhållanden; Eli Larsson, Väster-Dalsvallen, för uppgifterna om fäbodvallens flora; Kenneth Lorentzon, Institutionen för landskapsplanering Alnarp, för donerade väx-ter till försöksträdgården och andra platser på Holmen samt för löpande informella konsul-tationer; Berit Zander, Institutionen för land-skapsplanering Alnarp, SLU, för uppgifter om tidiga kurser på landskapsarkitektlinjen; Lena Löfgren Uppsäll, SFV, för hjälp med uppgif-ter avseende utläggning av samt arbete med den fenologiska linjen; Allan Gunnarsson, Institutionen för landskapsplanering Alnarp, SLU, för uppgifter om arbetet på den fenolo-giska linjen och i trädgården 1981–1982; Niklas Svanholm och Staffan Dahlén, Enaforsholms-kursdeltagare 2004, för att ha ställt många il-lustrativa fotografier till l förfogande; Anders Arnell för fågelbestämningar; alla ledare och

deltagare på Enaforsholmskursen genom åren, för ständiga nya upptäckter, kunskaper och fjällärdom; Tim Delshammar och Camilla Andersson (1991–1993); Frida Tollerz och Ka-rin Slättberg (1994–1996); Maria Svensson och Ulrika Persson (1997–1999); Martina Finger-roos och Ulrika Hörnell-Wiberg (2000–2002); Camilla Björk och Sara Furenhed (2003–2005) för praktiskt arbete i försöksträdgården, för journalhållning och löpande redovisningar av arbete och växtutveckling; Per-Joachim-Lars förstås, som också hjälpt mig med material se-nare. Slutligen tackas tidigare värdparen Tore och Marie och Fritz och Erene vilka både di-rekt och indirekt betytt jättemycket.

lénström, carl august emanuel, av Hans Antonson

Tack till både fil. dr Göran Blomqvist för hjälp med släktforskning och till bibliotekarie Mats Berggren för hjälp med eftersökning av Lénströms publikationer.

vegetationsrutorna på enafors-holm, av Åke Bruce & Margareta Ihse

Tack till Gudrun och Carl Johan Lidén samt Ann-Britt Karlsson som hjälpt till med arbetet att återfinna och dokumentera rutorna.

fisket i västra jämtland – en viktig och omstridd resurs, av Ingemar Näs-lund

Tack till Anders Dahlen, Fritz Jönsson, Stefan Magnusson och Sven Ringvall.


340 a.w. bergsten

År Namn Årtal Titel Institution Specialitet Akademi-ledamot

1942 Herman Nilsson-Ehle

1873–1949

Fil.dr, med.dr, professor Sveriges Utsädesförening Svalöf, Lunds Universitet

Växtförädling 1912

1943 Sigurd Ör-jansgård

1886–1968

Agronom, för-bundssekreterare

Jordbrukare-Ungdomens Förbund

Undervisning, up-plysning

1944 Nils Berglund 1896–1968

Ingenjör, lärare Jordbrukstekniska Föreningen

Maskin- och redska-pslära

1939

1945 Hans Egnér 1896–1989

Fil.lic., laborator Lantbrukshögskolan Marklära 1945

1946 Manne Sten-berg

1888–1946

Agronom, försöksgårds-före-ståndare

Svenska Mosskulturföre-ningen Gisselås

Myrodling

1947 Johan Lindberg 1892–1966

Fil.lic., avdelnings-föreståndare

Sveriges Utsädesförening Svalöf

Växtförädling 1948

1948 Albin Norrgård 1888–1972

Agronom, jordbrukskon-sulent

Södermanlands läns hushållningssällskap

Marklära 1951

1949 Lars-Gunnar Romell

1891–1981

Fil.dr, professor Statens Skogsforskn-ingsinstitut

Skoglig marklära 1945

1950 Gunnar Ekström

1891–1961

Fil.dr, statsgeolog Statens Geologiska Undersökningar

Marklära 1941

1951 Gunnar Giöbel 1893–1977

Fil.dr, statsagronom Statens Jordbruksförsök Beteskultur, växt-näring

1947

1952 Ragnar Jirlow 1893–1982

Fil.dr, lektor Västerås läroverk Etnologi (ploghistoria)

1953 Ewert Åberg 1909–1983

Fil.dr, laborator Lantbrukshögskolan Växtodling 1955

1954 Oskar Hol-mgren

1890–1982

Agronom, fil-ialföreståndare

Sveriges Utsädesförening Kalmar

Växtförädling

1954 Erik Waller 1891–1982

Agronom, föreståndare Frökontrollanstalten Skara Växtförädling 1948

1954 Ivar Wålstedt 1891–1978

Agronom, fil-ialföreståndare

Hilleshög AB Växtförädling

1955 Karl Lundblad 1896–1959

Civilingenjör, statsa-gronom

Statens Jordbruksförsök Myr- och vallodling

1956 Yngve Anders-son

1896–1961

Agronom, försöksledare Jordbrukstekniska Institutet


1945

1957 Bo Eklund 1907–2006

Skog.dr, försöksledare Statens Skogsforskn-ingsinstitut

Skogsproduktion 1959

1957 Olof Langlet 1900–1997

Fil.lic., försöksledare Statens Skogsforskn-ingsinstitut

Skogsproduktion 1961

Bilagor

Bilaga 1: Mottagare av Bergstens pris 1942–2012


a.w. bergsten 341

bilagor

1958 Sven A. Holm-berg

1894–1981

Direktör, försöksledare Algot Holmberg & Söner Växtförädling (so-jabönor)

1959 Herbert Lam-precht

1889–1969

Fil.dr, försöksledare Weibullsholms Växt-förädlingsanstalt

Växtförädling

1960 Olle Ekbom 1892–1964

Civiljägmästare, skolföreståndare

Skogshögskolan Garpen-berg

Undervisning

1961 Lennart Wål-stedt

1885–1967

Civilingenjör, lantbrukare Wålstedts textilverkstad Dala-Floda

Husdjursavel (får) 1945

1962 Ingen utdelning

1963 Willy Hallgren 1900–1965

Vet.med.dr, professor, försöksledare

Veterinärinrättningen i Skara

Veterinärmedicin 1958

1964 Elof Oldén 1909–1999

Trädgårdsmästare, försöksledare

Balsgårds växtföräld-ingsinstitution

Växtförädling (frukt-träd)

1965 Robert Olered 1920– Fil.lic, avdelnings-föreståndare

Sveriges Utsädesförening Svalöf

Växtförädling

1966 Börje Ericson 1925–2004

Jägmästare, försöksledare Skogshögskolan Skogsproduktion 1981

1967 Harald A:son Moberg

1906–1990

Föreståndare, agr.dr h.c., professors namn

Statens Maskinprovningar Maskin- och redska-pslära

1949

1968 Rolf Mathlein 1904–1976

Agronom, försöksledare Statens Växtskyddsanstalt Växtskydd

1969 John Söderlund 1911–1986

Civilingenjör, byråchef Skogs- och Lantar-betsgivarefören-ingens Skogsbyrå

Skogsbruk (mekani-sering)

1972

1970 Albert Eskeröd 1904–1987

Fil.dr, museiintendent Nordiska Museet Etnologi

1971 Tore Lundström 1899–1981

Civilingenjör, överas-sistent

Statens Maskinprovningar Maskin- och redska-pslära

1945

1972 Ove Gustavs-son

1917–2004

Rektor Sjöarps skogsbruksskola, Blekinge

Undervisning

1973 Gunnar Tor-stensson

1895–1997

Agr.dr h.c., professor em, f.d. rektor

Lantbrukshögskolan Undervisning, Enafor-sholm

1944

1974 Karl Olov Andersson

1917–1993

Agronom, direktör Lantbrukarnas Riksför-bund

Ekonomi, förvaltning 1969

1975 Börje Olsson 1912–1988

Lantmästare, direktör Svensk Husdjursskötsel ekon. för. Hållsta

Husdjursavel 1965

1976 Carl Einar Malmberg

1914–2003

Civiljägmästare, teknisk chef

Forskningststiftelsen Skogsarbeten

Skogsbruk (mekani-sering)

1976

1977 Åke Hansson 1910–2002

Fil.dr, professor Lunds universitet Biodling

1978 Karl Borg 1917– Vet.med.dr, professor Statens Veterinärmedicin-ska Anstalt

Viltforskning

1978 Ingeman Stenqvist

1920–1985

Agronom, direktör ELMIA Jönköping Upplysning, informa-tion

1979 Fredrik Ebeling 1909–1982

Skog.dr, f.d. general-direktör

Skogsstyrelsen Skogsbruk 1956



342 a.w. bergsten

bilagor

1980 Bror Tunblad 1907–1990

Fil.mag., byrådirektör Statens Växtskyddsanstalt Växtskydd

1981 Allan Bane 1914–1997

Vet.med.dr, professor em Sveriges Lantbruksuni-versitet

Veterinärmedicin 1966

1982 Lambart von Essen

1920–2000

Civiljägmästare, föreståndare

Svenska Jägareförbundet Jakt och viltvård 1982

1983 Sven L. Jans-son

1919–2000

Agr.dr, professor Sveriges Lantbruksuni-versitet

Växtnäring 1964

1984 Börje Häggström

1915–2002

Skog.lic., byråchef Skogsstyrelsen Skogsvård 1961

1985 Sven Dyrendahl 1913–2004

Vet.med.dr, professor em Sveriges Lantbruksuni-versitet

Veterinärmedicin, avel 1964

1986 Birger Isacson 1917–1988

Lantmästare, förbund-sombudsman

Lantbrukarnas Riksför-bund, Svenska Vallföre-ningen

Vallodling, förenings-verk-samhet

1967

1987 Lars Bruun 1934– Maskiningenjör, direktör Bruun Konstruktion, Filipstad

Skogs- och lantbruk (mekanisering)

1988 Sven Gesslein 1924–2007

Agr.dr, professor, direktör Malmöhus läns hushålln-ingssällskap

Undervisning, för-valtning

1966

1989 Hans Nömmik 1922–1995

Agr.dr, professor Sveriges Lantbruksuni-versitet

Skogskemi

1990 Bertil Gustaf-son

1925– Journalist, information-sdirektör

Skogsindustrierna Upplysning, informa-tion

1991 Olle Norén 1921– Ingenjör, f.d. forskning-schef

Jordbrukstekniska Institutet


1980

1992 Olle Berglund 1924– Agronom, f.d. programdi-rektör, agr.dr h.c.

Sveriges Radio Upplysning, informa-tion

1995

1993 Rune Stark 1921–2008

Lantbrukare, verkstäl-lande direktör

Väderstadsverken Lantbruk (mekaniser-ing)

1994 Nils Forshed 1940– Civiljägmästare, illustratör fri illustratör Upplysning, informa-tion

1995 Olof Claesson 1921– Agr.dr, professor em Sveriges Lantbruksuni-versitet

Husdjurslära 1969

1996 Marit Paulsen 1939– Skriftställare fri författare Livsmedel, informa-tion

1997 Bleckert Lagerfelt

1937– Lantmästare, skogsmäs-tare

Grensholm, Skärblacka Lantbruk (driftsfrågor) 1980

1998 Stefan Edman 1946– Biolog, skriftställare fri författare Natur- och miljövård 2008

1999 Ingvar Fredric-son

1937– Vet.med.dr, professor em Sveriges Avels- och Häst-sportcentrum Flyinge

Hästnäring (avel, vård, bruk, sport)

1991

2000 Stefan Mattson 1948– Stadsträdgårdsmästare Enköpings stad Parkvård, trädgård-skonst

2001 Lars Kardell 1936– Skog.dr, professor em Sveriges Lantbruksuni-versitet

Skogsvård 1983

2002 Jan Persson 1934– Agr.dr, professor em Sveriges Lantbruksuni-versitet

Växtnäring 1980



a.w. bergsten 343

bilagor

2003 Mårten Carls-son

1936– Professor em, f.d. rektor Sveriges Lantbruksuni-versitet

Undervisning, för-valtning

1978

2004 Lennart E. Bengtsson

1949– Lantmästare, direktör Wapnö AB, Holms gård Lantbruk (driftsfrågor) 1997

2005 Jan Kjellman 1947– Verkställande direktör Ikea Livsmedel, marknads-föring

2006 Carl Piper 1946– Lantbrukare, verkstäl-lande direktör

Högestad & Christinehofs Förv. AB

Lantbruk (ekologi, naturvård)

2004

2007 Göran Ohlsson 1943– Lantbrukare Odling i Balans Lantbruk (driftsfrågor)

2008 Torbjörn Lovang 1943–2009

Lantbruksrådgivare Lovang Lantbrukskonsult Lantbruk (rådgivning, utbildning)

1989

2009 Patrik Grahn 1955– Agr.dr, landskapsarkitekt, professor

Sveriges Lantbruksuni-versitet

Miljöpsykologi (natur, hälsa)

2002

2010 Arvid Uggla 1948– Vetmed.dr, professor Sveriges Lantbruksuni-versitet

Veterinärmedicin (parasitologi)

1996

2011 Göte Bertilsson 1935– Agr.dr, Lantbruk (driftsfrågor, växtnäring)

1986

2012 Stig Lindén 1940– Lantmästare Lantbruk (driftsfrågor, föreningsverksamhet, ledningsfrågor)

1988



344 a.w. bergsten

bilagor

a) 1949-års listaBilagan sammanfattar inledningsvis Sven Gré-ens ”förteckning över de perenner, som nu äro under observation”, kopplad till en ritning över trädgården insänd till Kungl. Lantbruks-akademien från Experimentalfältet och da-terad 22 juni 1949 (KSLA:s arkiv, Gréen 1949a och Gréen 1949b.). Skissen upptar 7 ”sängar” eller växtbäddar i trädgårdens mittparti, ”Säng 7” närmast huset och ”Säng 1” längst åt söder. Förteckningen upptar däremot blott 5 sängar. Idag återfinns 6 friliggande växtbäddar, de fyra närmast Stora huset (i huvudsak perenner) och de två nedre (lignoser).

Förteckningen följer bäddarnas numrer-ing. Aktuella namn enligt SKUD och Aldén m.fl. 1998, kommentarer av undertecknad en-ligt följande:

X = taxa/kollekt som förekommer i förteck-ningen och som återfinns i trädgården idag. Ingen återplantering har veterligen skett efter 1991, dvs. växten härrör med stor sannolikhet från Sven Gréens första plan-teringar och har därmed en mer än 55-årig hemortsrätt i trädgården.

? = taxa/kollekt som (möjligen) förekommer i förteckningen och som återfinns i träd-gården idag. Återplantering kan ha skett eller introduktionen vara gjord av Börje Lövkvist. Det kan vidare handla om flera kollekter, en komplicerad taxonomi eller en felaktig namngivning. Växten kan här-röra från Sven Gréens första planteringar men kräver en längre utredning för att be-kräfta förhållandet.

0 = taxa/kollekt som förekommer i förteck-ningen och som (troligtvis) inte återfinns i trädgården idag. Historien mellan 1949 och idag är dock inte kartlagd. Växten kan ha funnits med länge, gått ut och planterats in igen för att sedan åter ha gått ut, eller finnas i trädgården i dag som en följd av en dokumenterad senare plantering.

Sven Gréens förteckning upptar 50 taxa. 12 st. av dessa taxa och kollekter förekommer med stor sannolikhet i Enaforsholms försöksträd-gård ännu i dag.

bilaga 2: ”Det perenna sortimentet vid Enafors”


a.w. bergsten 345

bilagor

Ritning på skisspapper föreställande avsedda och genomförda planeringar i försöksträdgården, av framförallt fruktträd, perenner, prydnadsbuskar, bärbuskar och jordgubbar. (Ritning attrib. Sven Gréen, i juni 1949. KSLA:s arkiv, akt: F13 CB:3 III:1a)

Drawing done on sketching paper, showing intended and accomplished dispositions in the experimental garden, especially of fruit trees, perennials, ornamental shrubs, fruit bushes and strawberry beds. (Drawing attrib. Sven Gréen, June 1949. KSLA Archives, File F13 CB:3 III:1a).


346 a.w. bergsten

bilagor

Sven Gréens namn Aktuellt vetenskapligt namn Kommentar

Säng nr 1 (från vänster) [längst bort från Stora huset]

Aster alpinus d:o 0

Anemone silvestris A. sylvestris 0

Euphorbia cyparissias d:o 0

Gladiolus imbricatus d:o 0

Sedum maximoviczi ? ?

Lilium tigrinum L. lancifolium 0

Iris pumila Iris Pumila-Gruppen 0

Sedum aizon aurantiacum S. aïzoon ’Aurantiacum’ 0

Inula salicina d:o 0

Campanula glomerata d:o ?

Trollius asiaticus d:o ?

Säng nr 2

Solidago virgaurea nana S. virgaurea ’Nana’ 0

Salvia ringens d:o [troligen]0

Lychnis chalcedonica d:o 0

Centaurea montana d:o X

Doronicum hybrida Mad. Mason D. (Columnae-Gruppen) ’Miss Mason’ X

Phlox maculata Alpha P. maculata ’Alpha’ X

Veronica amethystina ? ?

Heliopsis scabra camp. H. helianthoides 0

Erigeron spec. superbum E. Speciosus-Gruppen cv. 0

Säng nr 3

Primula vulgaris Primula vulgaris 0

Phlox hybrida, Sommar. Phlox Nana Compacta-Gruppen? 0

Geranium sanguineum album G. sanguineum ’Album’ 0

Helenium hoopesi H. hoopesii X

Achillea ptarmica The Pearl A. ptarmica ’The Pearl’ ?

Lupinus polyphyllus d:o X

Lysimachia punctata d:o X

Thalictrum aquilegifolium T. aquilegiifolium X

Aquilegia hybr. Scott Elliot A. (Cultorum-Gruppen) Mrs. Scott Elliot ?

Primula hybr. Mrs Mac Gillavry ? ?


a.w. bergsten 347

bilagor

Sven Gréens namn Aktuellt vetenskapligt namn Kommentar

Säng nr 4

Stachys olympica S. byzantina 0

Campanula persicifolia alba C. persicifolia ’Alba’ 0

Helianthus doromoides H. doronicoides? 0

Filipendula ulmaria fl. pl. F. ulmaria ’Plena’ X

Delphinium hybridum Delphinium Elatum-Gruppen ?

Saponaria officinalis d:o 0

Iris germ. Perfection Iris Germanica-Gruppen? ?

Hemeroallis fulva d:o 0

Astrantia major d:o X

Lilium croceum L. bulbiferum var. croceum 0

Säng nr 5 [närmast Stora huset]

Eryngium planum d:o 0

Betonica macrophylla Stachys macrantha X

Aquilegia nivea grandiflora A. vulgaris ’Nivea’? ?

Polemonium caeruleum d:o X

Phlox suffruticosum Stuart P. Carolina-sort 0

Achillea millefolium kelwayi A. millefolium ’Kelwayi’ X

Waldsteinia geoides d:o 0

Iris enterregna Helge I. Intermedia-Gruppen 0

Lythrum salicaria roseum superbum L. salicaria cv 0

Hyssopus officinalis d:o 0

b) 1957:års redovisningBilagan kompletteras här med en lista över de perenner som redovisats och utvärderats av Sven Gréen i Stora Trädgårdsboken (1957), och som också prövats på Enaforsholm (totalt 93 olika taxa i odlingsförsöket) och som ingick i hans norrländska inventering. Perennerna med alla uppgifter återfinns i tabellen ”442 perenners blomningstid, växthöjd och härdig-het Sverige runt” (Gréen 1957, framförallt s. 367, 376–395).

Redovisningen ingår i den större invente-ring och undersökning av landets mest odlade perenner som Gréen initierade redan 1948, innefattande 16 olika ”odlingsdistrikt” i lan-det, med betoning på Norrland. Rapporter från mer än 200 iakttagare har här bearbetats

och samordnats. Beträffande Enaforsholm är det det egna materialet från tio års försök som redovisas (Gréen 1957, s. 373).

Listorna skiljer sig åt. 31 av de 50 peren-nerna i a) ovan återfinns tämligen entydigt i nedanstående lista. Någon mer kan möjligen tolkas in. Ytterligare perenner av de 62 som ”fattas” kan ha planterats redan påföljande år (1950) i de två sängar (6 och 7) som ännu inte var planterade när förteckningen ovan skrevs.

Anmärkningarna av Sven Gréen (SG) ut-tyds sålunda: 3 = fullt härdig, 2 = härdig men nyckfull, 1 = mindre härdig, 0 = absolut inte härdig och – = dålig härdighet eller otillräcklig prövning. Anmärkningarna av undertecknad (KL) enligt ovan.


348 a.w. bergsten

bilagor

Sven Gréens namn Aktuellt namn Anm. SG Anm. KL

Achillea filipendulina 3 0

Achillea millefolium kelwayi (1949) A. millefolium ’Kelwayi’ 3 X

Achillea ptarmica fl. pl A. ptarmica v. multiplex 3 ?

Aconitum cammarum m. var. A. x cammarum-sorter 3 ?

Anaphalis margaritacea 2 0

Anemone silvestris (1949) A. sylvestris 1 0

Anthemis tinctoria 2 0

Aquilegia nivea grandiflora A. vulgaris ’Nivea’? 3 ?

Arabis caucasica med var. A. caucasica-sorter 2 0

Aruncus silvestris A. dioicus — 0

Aster alpinus (1949) 3 0

Aster amellus 1 0

Aster subcoeruleus A. tongolensis 2 0

Astrantia major (1949) 3 X

Bergenia crassifolia 3 ?

Campanula carpatica 3 0

Campanula glomerata (1949) 3 ?

Campanula persicifolia (1949, alba) 2 0

Centaurea montana 3 X

Cerastium Biebersteinii C. biebersteinii 3 ?

Convallaria majalis 1 0

Corydalis nobilis — 0

Delphinium cultorum (1949, D. hybridum) D. Belladonna-Gruppen el. Elatum-Gruppen

3 X

Dianthus plumarius [ev. D. Plumarius-Gruppen] 1 X

Dicentra formosa 3 0

Dicentra spectabilis Lamprocapnos s. 1 0

Digitalis purpurea — 0

Doronicum excelsum D. x excelsum 3 ?

Echinops ritro E. bannaticus 1 0

Epimedium alpinum 1 0

Erigeron speciosum (1949) E. Speciosus-gruppen 3 0

Eryngium giganteum 1 0

Eupatorium purpureum 2 0

Euphorbia palustris — 0

Filipendula palmata elegans F. palmata el. F. purpurea

3 0

Filipendula venusta magn. F. rubra ’Venusta’ — 0

Geranium macrorrhizum 1 0


a.w. bergsten 349

bilagor

Geranium sanguineum (1949, album) 2 X

Gladiolus imbricatus (1949) 2 0

Helenium autumnale 1 0

Helenium Hoopesi (1949) H. hoopesii 3 X

Heliopsis scabra (1949). H. helianthoides 3 0

Hemeroallis fulva (1949) 2 0

Heuchera sanguinea 2 0

Hyssopus officinalis (1949) 2 0

Iberis sempervirens 1 0

Inula salicina (1949) 3 0

Iris germanica (1949, Perfection) I. Germanica-gruppen 1 0

Iris interregna (1949, Helge) I. Intermedia-Gruppen 1 0

Iris pumila (1949) I. Pumila-gruppen 1 0

Iris sibirica 3 X

Lilium candidum 1 0

Lilium martagon — 0

Lilium regale 1 0

Lupinus nootkatensis 3 0

Lupinus polyphyllus (1949) 2 X

Lysimachia clethroides 2 0

Lysimachia nummularia 2 0

Lysimachia punctata (1949) 2 X

Macleya cordata Macleaya c. 3 0

Oenothera fruticosa — 0

Paeonia lacitflora [sic!] — 0

Papaver orientale P. bracteatum el. P. Orientale-Gruppen el. P. pseudoorientale

1 0

Paradisea liliastrum 1 0

Phlox divaricata 1 0

Phlox maculata (1949, Alpha) 1 X

Phlox paniculata 2 0

Phlox suffruticosa (1949, Stuart) P. Carolina 1 0

Physalis francheti P. alkekengi v. franchetii 2 0

Polemonium caeruleum (1949) 3 X

Potentilla atrosanguinea 3 0

Primula denticulata 1 0

Primula hybrida (1949, Mrs Mac Gillavry) ? 3 ?

Pulmonaria angustifolia 2 0

Pulsatilla vulgaris — 0



350 a.w. bergsten

bilagor


Salvia ringens (1949) d:o [troligen] — 0

Saponaria officinalis (1949) 2 0

Saxifraga umbrosa d:o [troligen] 2 X

Sedum aizoon (1949, aurantiacum) S. aïzoon 3 0

Sedum ellacombianum S. kamtschaticum var. ellacombianum

2 0

Sedum Ewersii S. ewersii 3 0

Sedum maximoviczi (1949) ? 3 ?

Sempervivum tectorum 2 0

Silene schafta 3 0

Solidago rugosa 1 0

Stachys grandiflora (1949, Betonica m.) Stachys macrantha

3 X

Thalictrum aquilegiifolium 3 X

Thymus serpyllum 2 0

Tradescantia viginiana T. virginiana el. T. Anderso-niana-Gruppen

1 0

Trollius asiaticus (1949) 3 ?

Verbascum phoeniceum 3

Viscaria vulgaris spl.pl. V. vulgaris ’Splendens Plena’ 1 0

Waldsteinia geoides (1949) 3

Sven Gréens förteckning upptar som angi-vits 93 olika taxa. 15 st. av dessa förekommer i Enaforsholms försöksträdgård ännu i dag och härrör med stor sannolikhet från Sven Gréens odlingsförsök. Fler kan eventuellt tillkomma efter ytterligare utredning och omtolkningar. Lägger man samman förteckningarna under

a) och b) ovan, utan att räkna dubbelt, ham-nar det totala antalet på 17 olika perenna väx-ter som mycket väl skulle kunna, och också troligen verkligen härrör, från försöken under 1940- och 1950-talen. Dessa diskuteras i hu-vudtexten.


a.w. bergsten 351

bilagor

Bilaga 3 baserar sig på: A) Sven Gréens förteck-ning och redovisning av försöket med ”Pryd-nadsbuskar vid Enaforsholm” redovisat i Stora Trädgårdsboken (1957, s. 396–397) och B) Sven Gréens förteckning av prydnadsbuskar på rit-ningen (ritningarna) över trädgården, daterad 1949 (KSLA:s arkiv, Gréen 1949a och Gréen 1949b). Bokens redovisning upptar 61 olika taxa. Ritningen i original på skisspapper upp-tar 18 ifyllda nummer (1–7, 23–28 och 45–49) i spalten som innehåller 60 inskrivna nummer. Den andra ritningen, identisk med den förra föreligger i en ljuskopia, och är kompletterad med namn av minst två olika händer. Denna upptar 61 taxa (nr 62 saknar siffra, nr 44 är inte ifylld) varav 59 olika, som en följd av en dubblering av två, Aronia prunifolia och Vi-burnum opulus.

Originalritningen är daterad i juni 1949 och uppvisar rimligen vad som planterats un-der våren samma år. Sven Gréen uppger själv att planteringarna ägde rum 20–24 maj de oli-ka åren. De kompletterade buskarna kan ha planterats samma år, men troligare är att de tillkommit året eller åren efter. Sammanfatt-ningsvis ser det ut som om, utifrån handstilar och pennor att döma, som om införande av uppgifter i förteckningen skett vid fyra olika tillfällen, osagt när, nedan kallat Hand 1–4. I kolumnen för härdighet nedan betecknar 3 = fullständig härdighet, 2 = härdig men nyck-full, 1 = mindre härdig och 0 = ej odlingsvärd.

Förteckningen nedan följer redovisningen i Stora Trädgårdsboken. Växtens nummer i skissen anges i en anmärkningskolumn, lik-som hand. Aktuella namn, utan parantes, en-ligt SKUD och Aldén m.fl. 1998. Kommentarer av undertecknad i likhet med bilaga 1, sålunda

X = taxa som förekommer i förteckningarna och som återfinns i trädgården idag. Ingen återplantering har skett efter 1991. Växten härrör med stor sannolikhet från Sven Gré-ens planteringar. För vissa av arterna är in-dicierna mycket starka, för andra svagare.

? = taxa som (möjligen) förekommer i för-teckningen och som återfinns i trädgården idag. Återplantering kan dock ha skett senare på annan plats, möjligen av Börje Lövkvist. Det kan vidare handla om en komplicerad taxonomi eller en felaktig namngivning. Växten kan härröra från Sven Gréens första planteringar men krä-ver i så fall en längre utredning för att be-kräfta detta förhållande.

0 = taxa som förekommer i förteckningen och som inte återfinns i trädgården idag. Historien mellan 1949 och idag är dock inte kartlagd. Växten kan ha funnits med en längre tid, gått ut och planterats in igen för att sedan åter gå ut, eller finnas i träd-gården i dag som en följd av en dokumen-terad senare plantering.

Av bokens 61 redovisade taxa återfinns ca 15 st. av i Enaforsholms försöksträdgård idag. 10 st. kvarstår med mycket stor (eller någon mindre) sannolikhet från Gréens plantering-ar, ytterligare 5 är möjliga relikter från Gréens planteringar på 1940- och 1950-talen. Dessa diskuteras i huvudtexten.

obs: Förteckningen nedan redovisar inte det aktuella lignosinnehållet i trädgården idag (ca 75 olika taxa), innefattande arter och sorter som planterats av Börje Lövkvist, av under-tecknad och som ingår i Röbäcksdalen/Öje-byns försökssortiment.

bilaga 3: ”Prydnadsbuskar vid Enaforsholm”


352 a.w. bergsten

bilagor

Nr Vetenskapligt namn Svenskt namn Här-dig-het

Anmärkningar(Sven Gréen)

Anmärkning(Kjell Lun-dquist)

41 Acer campestre naverlönn 1 Ex. klarar sig 3–4 år. 0 – Hand 4

23 (Amelanchier canadensis) 1

A. lamarkii(häggmispel)

prakthäggmispel

2 Fryser ned nästan varje vinter.

0 – Hand 1

Jfr not.9 & 18 (Aronia prunifolia)

Aronia x prunifoliaslånaronia 2 Fryser ned vissa år, andra

icke.0 – Hand 2 & 3

17 (Berberis thunbergi) häckberberis 2 Fryser ned vissa år, andra icke.

0 – Hand 3

häck Caragana arborescens (sibiriskt ärtträd) häckkaragan m.fl.

3 Används som häck. Utmärkt.

XEj i 1949:s år förteckning.

58 Carpinus betulus avenbok 1 Har klarat sig ett par år. 0 – Hand 3

10 Chaenomeles japonica (rosenkvitten) liten rosenkvitten

1 Har blommat bra ett par år. 0 – Hand 2

57 Cornus alba (videkornell) rysk kornell

2 Torkar lätt ned under som-maren.

0 – Hand 3

54 (Cornus alba spaethi/späthi)C. alba ’Spaethii’

– 3 Mycket vacker, vegeterar tidigt.

0 – Hand 2

3 Cornus mas körsbärskornell 0 Klarar sig över en vinter, aldrig mera.

0 – Hand 1

61 Corylus avellana hassel 1 Fryser varje vinter. 0 – Hand 4

12 Cotoneaster adpressus mattoxbär 0 Överlever vissa vintrar. 0 – Hand 3

40 Cotoneaster melanocarpus svartoxbär 2–1 Frisk ända i topparna vissa vårar.

0 – Hand 3

30 Cotoneaster multiflorus flockoxbär 1 Fryser ned varje vinter. 0 – Hand 2/4 2

53 Crataegus intricata 3 amerikansk hagtorn, scharlakans- hagtorn

2 Bryter sent, ofta dålig tillväxt.

? – Hand 2Jfr not.

55 4 Crataegus monogyna vanlig hagtorn 1 Fryser ned varje vinter. 0 – Hand 2Jfr not.

19 Daphne mezereum tibast 2 Blommorna fryser bort nästan varje vår.

0 – Hand 3

33 5 Eleagnus commutata silverbuske 2 Fryser tillbaka vissa vintrar. 0 – Hand 2Jfr not.

47 Euonymus europaea benved 3 Vackert färgade grenar. Växer svagt.

0 – Hand 1

29 (Forsythia intermedia)F. x intermedia

(gullbuske)

hybridforsythia

1 Klarar sig vissa vintrar men fryser alltid ned till marken.

0 – Hand 2

20 Holodiscus discolor vippspirea 2 Vissa år utan skada, andra nedfrusna.

0 – Hand 4


a.w. bergsten 353

bilagor




42 Laburnum alpinum (gullregn) alpgullregn

2 Skadas vissa år, andra inte. Lider ibland av sena nattfroster.

0 – Hand 4

22 Ligustrum vulgare liguster 2 Fryser ofta ned ganska starkt.

0 – Hand 4

50 Lonicera syringantha syrentry 2 Fryser ofta ned ganska starkt.

0 – Hand 2

32 Lonicera tatarica 6 rosentry 3 Hör till de bästa. Frisk upp till toppen.

? – Hand 2

5 Lonicera xylosteum skogstry 3 Hör till de bästa. Frisk upp till toppen.

? – Hand 1

43 (Lycium hamilifolium)L. barbarum

bocktörne 1 Fryser ned till marken varje år.

0 – Hand 4

21 Mahonia aquifolium mahonia 0 Fryser bort varje vinter. 0 – Hand 4

56 Malus baccata (paradisäpple) bärapel

2 Fullt frisk vissa år, fryser ned andra.

0 – Hand 3

52 Malus floribunda rosenapel 1 Fryser ned varje år. 0 – Hand 2

24 Philadelphus pubescens schersmin 0 Dör efter en à två vintrar. 0 – Hand 1

35 Physocarpus opulifolius smällspirea 1 Fryser ned starkt men kom-mer vanligen igen.

0 – Hand 3

? Prunus padus hägg 3 Växer starkt, blommar rikt. Utmärkt.

X – Saknas på ritningen.

14 Prunus spinosa slån 0 Har ej klarat sig. 0 - Hand 3

13 Prunus tenella dvärgmandel 0 Har ej klarat sig. 0 – Hand 3

15 Prunus tomentosa (–)luddkörsbär

0 Har ej klarat sig. 0 – Hand 3

51 Rhamnus cathartica getapel 2 Klarar sig bra vissa vintrar. 0 – Hand 2

1 Ribes alpinum måbär 3 En av de bästa. Tidigt grön. X – Hand 1

26 Ribes aureum gullrips 3 En av de bästa. Bryter sent. 0 – Hand 1

28 (Rosa alba Maiden(s) blush)

Rosa (Alba-Gruppen) Small Maiden’s Blush

(–)

jungfruros

2 Nyckfull. Blommar bra ett år, kan frysa starkt nästa.

0 – Hand 1

4 (Rosa alpina)R. pendulina

bergros 3 Otroligt kraftig, en utmärkt växt som blommar rikt.

X – Hand 1

7 Rosa hugonis kinesisk gulros 1 Klarar sig vissa vintrar. 0 – Hand 1

2 7 (Rosa centifolia muscosa)Rosa Centifolia Muscosa-Gruppen

mossros 1 Har blommat vackert men fryser ofta.

0 – Hand 1


354 a.w. bergsten

bilagor




60 Rosa rubiginosa äppelros 1 Fryser vanligen ned ända till marken.

0 – Hand 3

38 (Rosa rubrifolia)R. glauca

daggros 3 Tidig brytning, ofta meter-långa årsskott.

X – Hand 3

11 Rosa rugosa vresros 3 Förvildade buskar, blir aldrig höga.

X – Hand 3

36 (Rosa rugosa Agnes)Rosa (Rugosa-Gruppen) ‘Agnes’

rugosaros1 Fryser vissa år. ? – Hand 3

6 (Rosa rugosa F.J. Grooten-dorst)Rosa (Rugosa-Gruppen) ‘F. J. Grootendorst’

nejlikros3 Fryser något vissa år. Blom-

mar rikt.0 – Hand 1

37 Rosa rugosa HansaRosa (Rugosa-Gruppen) ‘Hansa’

rugosaros3 Fryser något vissa år. Blom-

mar rikt.X – Hand 3

39 Rubus odoratus rosenhallon 3 Gamla skott fryser alltid men massor av nya kommer varje år.

X – Hand 3

49 Spiraea elatior 8 spirea 3 En av de bästa. Bryter sent. ? – Hand 1

34 (Spiraea vanhouttei)S. x vanhouttei

(häckspirea)bukettspirea

1 Skadas ofta, svag tillväxt. 0 – Hand 3

8 Sorbaria sorbifolia rönnspirea 3 Sprider sig mycket starkt. Rik blomning.

X – Hand 2

27 Symphoricarpus rivularis snöbär 3 Blommar rikt, hinner aldrig sätta frukt.

0 – Hand 1

59 Syringa chinensis parksyren 1 Lever men fryser ned varje år.

0 – Hand 3

48 Syringa josikaea ungersk syren 3 Mycket kraftig och rikblom-mande.

X – hand 1

25 Syringa reflexa hängsyren 1 Fryser oftast ned starkt. 0 – Hand 1

45 Syringa vulgaris syren 0 9 Klarar sig vissa vintrar. 0 – Hand 1

(62) (Tilia vulgaris)T. x europaea

(lind)parklind

2 Klarar sig förvånansvärt bra.

0 – Hand 4

16 (Viburnum carlesi)V. carlesii

luktolvon 0 Går ej. 0 – Hand 3

31&46 Viburnum opulus skogsolvon 2 Fryser tyvärr ofta ned. 0 – Hand 2&1


a.w. bergsten 355

bilagor

Noter 1 Taxonomi och nomenklatur gällande släktet

Amelanchier är mycket komplicerad, åtmins-tone i det park- och trädgårdshistoriska per-spektivet och användandet i Sverige. I träd-gården i dag (västra delen) förekommer ett exemplar av A. spicata (häggmispel, blåhägg bärmispel), vilket kan vara det exemplar Gré-en menar, det växer å andra sidan inte alls på samma plats.

2 Cotoneaster bullatus (Hand 2) ändrat till C. multiflorus (Hand 4).

3 Under namnet C. coccinea i förteckningen på ritningen.

4 ”Crataegus mon. kermesina pl.” i förteck-ningen. Kan tolkas som (dubbelblommande)

rosenhagtorn Crataegus x media ’Paul’s Sarlet’ eller motsvarande.

5 Nr 33 på ritningen betecknas Eleagnus angusti-folia.

6 Ändrat från Lonicera xylosteum (Hand 2) till L. tatarica (Hand 3).

7 ”Rosa muscosa” på ritningen. 8 Tolkad som någon av de upprätta (blekt) ro-

sablommande spireorna, närstående S. latifo-lia, S. douglasii, S. salicifolia, S. tomentosa och deras olika hybrider, vilken också återfinns i trädgården.

9 Syringa vulgaris i god växt finns bl.a. på Fävi-ken vid Kallsjön norr om Åre.


356 a.w. bergsten

bilagor

Bilaga 4: Växter med ursprung i Öjebyn/Röbäcksdalen planterade i Enaforsholms försöksträdgård den 6 juni 1993

lyckobladsbuske (Caragana frutex öjebyn)korallkornell (Cornus alba ’Sibirica’ luleå)skärmtry (Lonicera involucrata ’Baggböle’) (4 st.)skärmtry (Lonicera involucrata ’Lycksele’)schersmin (Philadelphus sp. 2164) (3 st.)jättepoppel (Populus trichocarpa ’Kiruna’) (9st., utanför trädgården, längs

västra sidan)hägg (Prunus padus ssp. borealis ’Laila’)koreansk azalea (Rhododendron schlippenbachii) som inte klarade vintern,

ersattes 1994 av Ribes hudsonianumdaggros (Rosa glauca ’Nova’)fylld kanelros (Rosa majalis ’Tornedal’) (syn. ’Tornedalica’)poppiusros (Rosa Pimpinellifolia-Gruppen ’Poppius’)ros (Rosa sp. 2021) (3st.)vitpil (Salix alba boden) (5st, utanför trädgårdens staket på östra sidan)ullvide (Salix lanata ’Kvikkjokk’)ullvide (Salix lanata ’Giervardo’)vide (Salix sp. ’Bräkkur’)praktspirea (Spiraea japonica rönnberg)spirea (Spiraea sp. 2214) (3 st.)ungersk syren (Syringa josikaea ’Måttsund’)japansk ligustersyren (Syringa reticulata ’Öjebyn’)olvon (Viburnum opulus ’Strömsund’)


a.w. bergsten 357

Hans Antonsonantonson, hans, född 1963 i Stockholm. Han tog examen i arkeologi, geovetenskap, geografi och kulturgeografi. Doktor i kultur-geografi år 2004 på en avhandling om land-skapsförändringar i Jämtland mellan 1000 och 1750. 1994–98 arbetade han som utredare och expert vid länsstyrelsen i Södermanlands län, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksdeparte-mentet. Sedan 1999 har Antonson arbetat som forskare vid Statens väg- och transportforsk-ningsinstitut (VTI) i Linköping. Forskningen har varit inriktad på miljöfrågor (främst land-skap), planeringsprocesser och körbeteende. Antonson driver en egen jordbruksfastighet i Småland på fritiden. [email protected]; [email protected]

antonson, hans, was born in 1963 in Stock-holm. Graduating in archaeology, geoscience, geography and human geography, he gained a Ph.D. in human geography in 2004 with a dissertation on landscape change in the prov-ince of Jämtland, 1000–1750. In 1994–98 he worked as an investigator and expert for the Södermanland County Administrative Board, Sweden’s National Heritage Board, and the Ministry of Agriculture, Fisheries, and Food. Since 1999 he has been a senior researcher at VTI (the Swedish National Road and Trans-port Research Institute) in Linköping. His re-search interests include environmental issues (primarily landscape), planning procedure, EIA, and driving behaviour. In his spare time, Antonson runs a farm of his own in the prov-ince of Småland. [email protected]; [email protected]

Roger Bergströmbergström, roger, född 1946 i Norrala sock-en i Hälsingland. Han tog examen i kvartär-geologi, botanik och zoologi med senare fokus på växtekologi. Doktor i växtbiologi 1987 vid Uppsala universitet med en avhandling om älgens betesmönster och trädens betesrespon-ser. Bergström har arbetat som forskare vid Svenska Jägareförbundets forskningsavdel-ning 1977–2001 och deltid vid SLU i Umeå under 1990-talet. Sedan 2002 är han anställd som forskare vid Skogforsk, Uppsala. Docent från och med 1997 och adjungerad professor 1999–2008 vid SLU i Umeå. Forskningen har varit fokuserad på stora växtätare och deras påverkan på växter, vegetation och ekosystem. Studierna har främst gjorts i svenska skogar och savanner i Botswana. Med avstamp i släkt- och hembygdsforskning har Bergström på senare tid intresserat sig för viltets och vilt-förvaltningens [email protected]

bergström, roger, was born in 1946 in the parish of Norrala in the province of Hälsing-land. He graduated in quaternary geology, botany and geology, subsequently specialising in plant biology. He obtained a Ph.D. in plant biology at Uppsala University in 1987 with a dissertation on moose browsing patterns and tree responses to browsing. He has worked as a researcher at the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management (1977–2001), and part-time at SLU in Umeå in the 1990s. Since 2002 he has been a researcher at Skogforsk in Uppsala. He was made a docent in 1997, and was an adjunct professor at SLU

Författarpresentation


356 a.w. bergsten

författarpresentationer

in Umeå (1999–2008). His principal research interest is large herbivores and their impact on plants, vegetation, and ecosystems. His studies have been conducted mainly in Swedish for-ests and the Botswana savannah. Drawing on developments in genealogy and local history, he has recently been working on the history of Swedish wildlife and wildlife management. [email protected]

Åke Brucebruce, åke, född och uppvuxen i Göteborg 1941. Han studerade medicin vid Göteborgs universitet och blev läkare 1968. Med. dok-torsgrad 1974 vid Göteborgs universitet på en avhandling om fosfolipider i skelettmuskula-tur. Docent i klinisk nutrition samma år och från 1976 först laborator och senare professor vid Statens Livsmedelsverk. Den vetenskap-liga inriktningen under senare år har varit nutritionsepidemiologi och nutritionspolitik. Under alla år varit mer eller mindre flitig ama-törbotanist och [email protected]

bruce, åke, was born in Gothenburg (Göte-borg) in 1941 and grew up there. He studied medicine at Gothenburg University, quali-fying as a physician in 1968. He gained his M.D. at Gothenburg University in 1974 with a dissertation on phospholipids of the skeletal muscle. He became a docent, clinical nutri-tion, that same year and, in 1976 assistant professor, and subsequently full professor (ap-plied nutrition) at the Swedish National Food Administration. [email protected]

Kjell Danell danell, kjell, född 1946 i Luleå med uppväxt i Kalix i Norrbotten. Han tog en examen i botanik, kemi, miljövård och zoologi. Doktor i ekologisk zoologi vid Umeå universitet 1978 på en avhandling om spridning och effekter av en invaderande djurart (bisam). Anställningar

som forskare vid Umeå universitet och SLU i Umeå samt som biträdande huvudsekreterare vid Statens råd för skogs- och jordbruksforsk-ning (SJFR). Professor i viltekologi vid SLU i Umeå sedan 1988. Danell är intresserad av in-teraktioner mellan växter och växtätare, popu-lationsekologi och naturresursförvaltning och på senare tid alltmer intresserad av historiska tillbakablickar inom dessa områden. Han har bedrivit fältarbete i boreala skogar samt på den arktiska tundran och afrikanska [email protected]; [email protected]

danell, kjell, was born in 1946 in Luleå and grew up in Kalix in the province of Norrbot-ten. He graduated in botany, chemistry, en-vironment conservation and zoology. He ob-tained a Ph.D. in ecological zoology at Umeå University in 1978 with a dissertation on the spread and impact of an invasive animal species (muskrat). He has been a researcher at Umeå University and at SLU in Umeå, and deputy principal secretary of the Swedish Council for Forestry and Agricultural Research (SJFR). He has been professor of wildlife ecology at SLU in Umeå since 1988. His research interests include the interaction between plants and herbivores, population ecology, and the man-agement of natural resources, while in recent years he has worked increasingly on the his-toriography of these fields. He has conducted field-work in boreal forests, and in the Arctic tundra and African savannah. [email protected]; [email protected]

Nils Edlingedling, nils, född 1961 i Stockholm där han också växte upp. Historiker. Fil.dr i historia 1996 på en avhandling om egnahemsfrågan i svensk politik omkring sekelskiftet 1900. Se-dan disputationen forskare och lärare vid His-toriska institutionen, Stockholms universitet, med avbrott för längre gästforskaruppehåll i London och Köpenhamn. Han antogs som docent i historia 2006, blev ord. universitets-


a.w. bergsten 357


lektor 2009 och var prefekt för en institu-tion inom lärarutbildningen vid universitetet 2007–11. Nils Edling har huvudsakligen fors-kat om socialpolitik och välfärd under 1800- och 1900-talen, bland annat om arbetslöshet i Danmark, Norge och Sverige 1850–1920, men i publikationslistan finns även två böcker om Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Den första av dem, För modernäringens modernise-ring från 2003, undersöker i två studier akade-miens tillkomst och historia fram till 1820, och den andra, den omfångsrika De areella näring-arnas välgörare från 2010, handlar om akade-miens alla förvaltade stiftelser och personerna och institutionerna bakom [email protected]

edling, nils, was born in 1961 in Stockholm, where he also grew up. He obtained his Ph.D. in history in 1996, with a dissertation on the rural social question, homestead politics and small-scale farming in Sweden in and around 1900. Since the 1990s, Edling has been lecturer and researcher in the Department of History, Stockholm University, and during this time has spent extended periods as visiting research fellow in London (1997–98) and Copenhagen (2001–02). He was appointed Docent in 2006 and senior lecturer in History in 2009, and was head of a teacher education department at the university between 2007 and 2011. Edling’s main research interests are the history of social policies and welfare in the 19th and 20th cen-turies, such as the genesis of unemployment in Denmark, Norway and Sweden 1850–1920, but his publication list also includes two books on the Royal Academy of Agriculture of Forestry. The first one, Modernizing the Pri-mary Industry, published in 2003, studies the foundation and early years of the Academy up to 1820, and the second, The Benefactors of the Green Industries, published in 2010, is a major study of the many foundations administered by the Academy and of the persons and or-ganisations who endowed [email protected]

Margareta Ihseihse, margareta, född 1943 i Hässleholm, fil.mag. 1966 vid Lunds Universitet i kemi, bota-nik, zoologi. Doktor i naturgeografi 1979 vid Stockholms Universitet på en avhandling om flygbildstolkning av vegetation – metodstu-dier för översiktlig kartering. Därefter huvud-sakligen verksam vid Stockholms Universitet, men har föreläst vid flertalet svenska universi-tet. Docent 1986 i fjärranalys med naturvårds-inriktning på Naturvårdsverkets speciella fors-kartjänst, 1992 universitetslektor i miljövård och 1997 professor i ekologisk geografi. Vice preses vid KSLA 2000–03. Forskningen har varit inriktad på naturvårds- och miljöfrågor, dels med metodik för IR, dels på förändringar i landskapet, speciellt kulturlandskapet, och deras betydelse för [email protected]

ihse, margareta, born 1943 in Hässleholm, BSc 1966 at Lund University (chemistry, bota-ny, zoology), PhD in 1979 in Physical Geogra-phy at Stockholm University, on a thesis of air photo interpretation of vegetation – methodo-logical studies for medium scale mapping. She has worked mainly at Stockholm University, becoming, in 1986, docent in remote sensing for nature conservation (a post endowed by the Swedish Environmental Protection Agen-cy, SEPA), and subsequently senior lecturer in environmental sciences (1992) and professor of ecological geography (1997). Between 2000 and 2003 she was KSLA Vice President. The focus of her research is on nature conservation and environmental questions, with methods for inventory and monitoring from CIR aerial photos, and landscape ecological change stud-ies of biotopes in the cultural landscape and the effects of [email protected]

Kjell Lundquistkjell lundquist, 1955–2011, föddes och bod-de i Lund, Skåne. Han tog examen i agro-nomi och landskapsarkitektur. Agronomie


358 a.w. bergsten


doktor i landskapsarkitektur vid SLU, Alnarp, på en avhandling om krolliljans introduktion och tidiga historia spridning i Sverige från 1700-talet. Anställdes som universitetsadjunkt i Landskapsarkitektur 1995 vid SLU, Alnarp. Docent vid samma institution 2010. Ansva-rade för Enaforsholmskursen ett tjugotal år fram till 2010 och var bland många heders-uppdrag ledamot i Kungl. Skogs- och Lant-bruksakademin (innefattande Styrelseledamot i AB Enaforsholm; Ledamot i Nämnden för de Areella Näringarnas Historia).

lundquist, kjell (1955–2011), was born and lived in Lund, Skåne. He graduated in agron-omy and landscape architecture. He gained his Ph.D. in agricultural science at SLU, Al-narp, with a dissertation on the introduc-tion and early history of the Turk’s-cap lily in 18th century Sweden. He joined the staff of SLU, Alnarp, in 1995 as an assistant profes-sor of landscape architecture in 1995, becom-ing a docent in the same department in 2010. For twenty or more years, until 2010, he took charge of the Enaforsholm course, and among many other honorary appointments was a member of the Royal Academy of Agriculture and Forestry (KSLA), in which capacity he was also a director of AB Enaforsholm and a mem-ber of the Standing Committee of the Unit for Forest and Agricultural History

Ingemar Näslundnäslund, ingemar, född 1957 i Åsele och uppväxt i Vilhelmina i södra Lappland. Han tog examen på Biologlinjen. Doktor i fiskbio-logi vid SLU i Umeå 1991 med en avhandling om näringsvandring hos öring och röding i fjällvatten. 1981–99 arbetade han som forskare vid Umeå universitet och SLU, samt vid Fis-keriverkets försöksstation i Kälarne, Jämtland. Forskningen har varit inriktad på fiskbiologi i strömmande vatten samt vattenbruk. Docent vid SLU i Umeå sedan 2001. Näslund anställ-des 1999 vid Länsstyrelsen i Jämtlands län och

har sedan dess arbetat med miljöövervakning och vattenmiljöfrågor. Under senare år allt-mer intresserad av fiskbiologi och fiske i ett historiskt perspektiv, vilket bland annat lett till utgivningen av en bok om vattnens histo-ria i Vålådalenområ[email protected]

näslund, ingemar, was born in Åsele in 1957 and grew up in Vilhelmina, southern Lapland. After first taking a biology degree, he gained his Ph.D. in fish biology at SLU (the Swedish University of Agricultural Sciences), Umeå, 1991, with a dissertation on Partial migration and the development of seasonal habitat shifts in brown trout and char. Between 1981 and 1999 he did research work at Umeå University and SLU, and also at Kälarne, Jämtland, the research station operated by the then National Board of Fisheries.

The focus of his research has been on fish biology in flowing water and on aquaculture. He has been a docent at SLU since 2001. In 1999 Näslund joined the staff of the Jämtland County Administrative Board, and since then has worked with environmental monitoring and water environment issues. His interest in recent years has increasingly turned to fish bi-ology and fisheries in a historical perspective, resulting among other things in the publica-tion of a book on the history of the waters of the Vålådalen [email protected]

Daniel Rutgerssonrutgersson, daniel, född 1981 på Tjörn. Be-byggelseantikvarie. Master i kulturvård 2009 på en uppsats kring urbanmorfologi som me-tod för identifiering av kulturhistoriska karak-tärsdrag i stadslandskap. Under 2010 arbetade han inom den privata sektorn och upprättade planeringsunderlag för kommuner över hela Sverige. Sedan början av 2011 är han anställd vid Tjörns kommun som [email protected]


a.w. bergsten 359


rutgersson, daniel, was born in 1981 on the island of Tjörn. A specialist in building reconstruction and sustainable development, he gained his Master’s in conservation (built environment) with an essay on urban mor-phology as a method for identifying heritage characteristics of the urban landscape. In 2010 he was active in the private sector, drawing up planning documentation for local authorities all over Sweden. At the beginning of 2011 he became a planning architect with the Munici-pality of Tjö[email protected]

Maja Rytorprytorp, maja, född 1982 i Göteborg. Hon tog sin landskapsarkitektexamen 2010 på Sveri-ges lantbruksuniversitet i Alnarp. Titeln på examensarbetet var ”Om att skapa en data-bas över Enaforsholms fjällträdgårds 60-åriga växtförsök”. Parallellt med studierna var Maja Rytorp under 2007 anställd som kursledare i trädgårdsdesign vid Medborgarskolan i Mal-mö. 2006–08 var hon en av två trädgårdsmäs-tare vid Enaforsholms fjällträdgård. Sedan 2008 har hon varit anställd på Stad & Land-skap (Malmö kommun) som yrkesverksam landskapsarkitekt. I sin strävan att fördjupa sig i sitt yrke har Maja Rytorp genom stipen-dier och resor kunnat utforska sitt yrke på nya marker, här kan nämnas tre veckors studier vid Universitet i Kyoto 2009. Nästa projekt utanför arbetet kommer att bli till hösten 2012 för att studera morisk arkitektur och träd-gårdshistoria i Sydspanien och Marocko. [email protected]

rytorp, maja, was born in Gothenburg in 1982 and graduated as a landscape architect in 2010 at the Swedish University of Agricul-tural Sciences, Alnarp. Her degree thesis was entitled (in Swedish) “Creating a database of 60 years’ plant experimentation at the Ena-forsholm Mountain Garden”. Parallel to her studies, she was engaged in 2007 as garden de-sign course moderator by the Citizen School

(Medborgarskolan) adult education associa-tion in Malmö. Between 2006 and 2008 Maja Rytorp was one of two master gardeners at the Enaforsholm Mountain Garden. She has been a practising landscape architect with Stad & Landskap (Municipality of Malmö) since 2008. Bursaries and travel have enabled her, as part of her professional advancement, to explore her profession in “fresh fields and pastures new”, e.g. by studying at the Uni-versity of Kyoto for three weeks in 2009. Her next off-work project, in the autumn of 2012, will be a study of Moresque architecture and horticultural history in southern Spain and [email protected]

Maria Sandströmsandström, maria, född 1969 i Skellefteå. Hortonom vid SLU Alnarp och fil.kand. i fö-retagsekonomi från Umeå Universitet. 1999– 2003 lärare på Grans Naturbruksskola i Öje-byn. Egen företagare inom trädgårdsbran-schen från 2003. Arbetar med marknadsföring och försäljning i ett familjeföretag sedan 2007. Arbetade i Enaforsholms fjällträdgård 1997–99 och har sedan 2011 tagit över ansvaret för den-samma. Sandström är svampkonsulent och ofta anlitad som kursledare på hö[email protected]

sandström, maria, was born in 1969 in Skel-lefteå. MSc. in horticulture at SLU, Alnarp and BSc. in social science with a major in business administration at Umeå University. Between 1999 and 2003 she taught at Gran Agricultural College, Öjebyn. She has been self-employed in horticulture since 2003, but since 2007 has been mainly concerned with marketing and sales in a family-run business. She worked in the Enaforsholm experimental garden as a student between 1997and 1999, becoming its manager in 2011. Sandström is a mushroom consultant at Umeå University and is often engaged as a course leader in the [email protected]


360 a.w. bergsten


Madeleine Seberbrinkseberbrink, madeleine, född 1983 i Göte-borg. Bebyggelseantikvarie. Master i kultur-vård 2009 med en uppsats som behandlade postindustriella transformeringsprocesser i Göteborg utifrån ett kulturhistoriskt perspek-tiv. Efter examen fortsatte Madeleine att stu-dera vid Chalmers tekniska högskola och är sedan början av 2011 anställd vid Göteborgs stadsbyggnadskontor som antikvarie och [email protected]

seberbrink, madeleine, was born in (Göte-borg) Gothenburg in 1983. A specialist in building reconstruction and sustainable de-velopment, she gained her Master’s in conser-vation (built environment) with an essay ad-dressing post-industrial transformation pro-cesses in Gothenburg in the light of cultural history. After graduating, Madeleine contin-ued her studies at the Chalmers University of Technology, and since 2011 has been a conser-vator and investigator at the Gothenburg City Planning [email protected]


a.w. bergsten 361

the whole of this book is devoted, in various ways, to a single man, Alexander Wil-helm Bergsten (*19th September 1855, †2nd August 1937). He was a well-to-do Swedish wholesale merchant who led a relatively quiet life in Stockholm. Born neither rich nor poor, he was a self-made man. Like so many other wealthy people in and around 1900, he bought himself a hunting lodge in the Swedish moun-tains, namely, Enaforsholm estate in the prov-ince of Jämtland. Alpine tourism in those days was a vital ingredient to this echelon of society, which not only delighted in beautiful scenery but went to stay there for health reasons, so as to benefit from the clean, fresh mountain air. Bergsten, moreover, became one of the great-est benefactors of agrarian science, donating the greater part of his fortune, including his Jämtland hunting property, to the Royal Acad-emy of Agriculture and Forestry in Stockholm. Jämtland lies in the middle of Sweden, on the 63rd parallel; see map, p. XX. It is character-ised by great forests and wetlands, lakes, rivers and bare mountain areas, but with relatively small cultivated acreages. Even so, it is one of Sweden’s northernmost sizeable, contigu-ous inland farming districts. Enaforsholm, in the parish of Åre and municipality of Duved,

is close to the Norwegian border in the west, on the fringe of the bare mountain area. This summary can very well be read conjointly with all the tables and figures, the wording of which has been translated into English.

This book is divided into a number of themes, concerning Bergsten himself, i.e. his early years, life and bequest, and the prices which the bequest has resulted in and the prize-winners (pp. 13–67), secondly the Ena-forsholms Gård estate in the province of Jämt-land, along with many subsidiary themes, such as the historical evolution of the prov-ince (pp. 68–150), buildings on the estate (pp. 151–182), the garden (pp. XX–XX and XX–XX) and the scientific vegetation experiments (pp. XX–XX, XX–XX and XX–XX), the restora-tion of the lands (pp. 261–266), hunting (pp. 280–312), and, finally, fishing (pp. 313–337). This summary is based on the articles men-tioned. The book can be termed a work of popular science, based on facts corroborated by source references. These are not included in the present summary, but several of them are to be found in the various captions. The contributors have practical experience and/or long scientific careers behind them (see the presentation of authors, pp. XX–XX).

summary

At the Mountain’s FootBenefactor A.W. Bergsten and his Enaforsholm

in West Jämtland – from hunting lodge to mountain farm

hans antonson


362 a.w. bergsten

hans antonson

Early years

A.W. Bergsten was born in 1855 in the par-ish of Gråmanstorp and province of Skåne (Scania), on a farm in the village of Åby. His family consisted of his parents and two elder brothers. Surprisingly little is known about his childhood and adolescence. During his early years the family moved to various plac-es where his stepfather worked, such as the Rössjöholm estate, Getinge, Ankarlöv, Västra (West) Sönnarslöv and Kvidinge. Bergsten entered Högre Elementarläroverket (grammar school), Helsingborg, in 1865. This in itself testifies to his mother and stepfather investing in a future for him and his brothers. At the age of 16 he moved to Höganäs and became a trainee apothecary. He took his basic di-ploma in 1875 in Helsingborg, having moved there in the meantime, and was now halfway to becoming a fully qualified pharmacist. Two years after taking this diploma he curtailed his pharmacy training and moved to Stockholm, the capital of Sweden.

Stockholm life and business enterpriseBergsten was to have a long succession of ad-dresses in Stockholm too, ranging from mod-est central hotels and boarding houses to his luxurious villa near Prince Eugen’s Waldemars-udde, on Royal Djurgården. Every change of address indicates a step up the ladder and growing prosperity. Stockholm at this time was growing exponentially as a result of heavy in-migration and a business bonanza. Even so, in about 1880 it was still small by European standards, with just under 170,000 people liv-ing in the city centre and 224,000 altogether in Greater Stockholm. It was in Stockholm that Bergsten embarked on his business career, as a commercial traveller for Firma Lund gren & Nachmanson, selling white goods, i.e. fab-rics of various kinds, sheets, towels and un-derwear. After his first year he stayed on as

a shop assistant, and in 1882 he entered the accounts department. In the autumn of 1883 Bergsten obtained official permission to start the firm of Bergsten & Ernst in partnership with a German, Emil Ernst. The latter had worked for the wholesale firm of M. Lublin as a commercial agent and book-keeper. His specialised knowledge came in useful when he travelled on business to Germany, one of Sweden’s principal trading partners. The new firm dealt in white goods, mainly underwear and children’s wear, and in 1885 it had three employees. We know that Bergsten visited Germany, Austria and Switzerland between 1888 and 1889 for language studies. The two partners stayed together for 11 years, until 1893, when Bergsten bought Ernst out of the business. It is uncertain why this happened, but there does not appear to have been any split between them, because they remained friends. Ernst had started a family and moved to Södertälje. After the takeover, the firm ex-panded quickly, with production facilities of its own, and by 1903 its personnel strength, comprising seamstresses, clerks and errand boys, had risen to 43, reaching 56 in 1908.

In 1893 Bergsten left Stureplan, in the cen-tre of town, for the seclusion of Djurgården, where he rented one of the main buildings of the Waldemarsudde estate. Waldemarsudde was eventually purchased by Eugen Berna-dotte, the artist prince, who evicted all the summer tenants but allowed Bergsten to stay on, though in a different building. Bergsten was permitted to alter an old building, today known as Kvarngården (“Mill Farm”), between 1900 and 1901. A book about the Prince has recently been published in English.1 Bergsten had domestic servants, including a coachman, a cook and a housekeeper. The housekeeper, Maria Lindström (1871–1940), came to play a very important part in Bergsten’s life. The ex-act nature of the relationship that developed between them is not revealed by the sources, but they were clearly very close. They never married but were engaged at one point. Miss


a.w. bergsten 363

summary

Lindström became Bergsten’s secretary in the 1890s, after working as a trainee in the busi-ness. Despite being wealthy and living next door to a prince, Bergsten does not appear to have rubbed shoulders with high society, because if he had, it would have been men-tioned in the papers. But he was, of course, influenced by their lifestyle. Like so many other moneyed persons, he travelled to the mountains as an “air tourist”. He had devel-oped ailments affecting his hearing and bal-ance, and in 1905 he went to Storlien, Jämt-land, where Dr Ernst Westerlund prescribed, among other things, outdoor life in the fresh mountain air, good food, walks and rest. West Jämtland can be considered one of Sweden’s earliest tourist destinations.2 In addition to this form of curative tourism, wealthy people had started buying hunting lodges in Norway, beginning with the arrival of British bankers, industrialists and army officers in the 1840s for the hunting and fishing. Gradually, as hunt-ing space began to run short and property prices escalated, they looked further east in Jämtland. Swedish noblemen, merchants and timber magnates now also began buying up properties and building hunting lodges.3 This had been made all the easier by the advent of the railway in 1875. One of these wealthy peo-ple, the company director Carl Fredrik Lilje-valch, established a model farm at Medstugan, not far from Storlien and Enafors, between 1896 and 1897. Bergsten too was attracted by a farm, Enaforsholm, situated at the foot of the mountain, not far from Storlien. Sale nego-tiations began in 1907. Bergsten retired at the age of 55, probably because he had ”made his pile” but also due to failing health. In 1909 he sold the business to his right-hand man, office manager Fritz Petzold.

Enaforsholm under BergstenBergsten stayed on the Enaforsholms Gård estate every summer from 1909 till 1935. He gave it a complete makeover of his own devis-

ing and ordered new buildings on the grand scale. The Main House acquired an upper sto-rey, and its roof was altered from saddle roof to hipped mansard. Herbret, an outbuilding which had previously served as a shop and storage building, was turned into a dwelling house. He built a boathouse, an ice house, a mangle house, a workshop and cart shed, a hunting lodge and a fishing lodge. A foreman’s house was built in 1910, the old shippon was pulled down and a new one erected in 1912. An additional dwelling house, known as Nys-tugan (“New Cottage”) or Bläckhornet (“The Inkwell”), was built in 1915. A summer ship-pon was built in 1918, and so it went on. Sev-eral buildings were also put of for the purpose of viewing the landscape. One of them was the Viewing Pavilion (Gazebo), occupying an eminence on the other side of Lillån. Bergsten replaced this with a viewing tower, and the pa-vilion was moved to the cliff edge by the Enan river falls. Höganloft, a refreshment pavilion built of unplaned timber, was another of these buildings. Imbibing the grandeur of Nature was an important concern of this social class at the turn of the century. Bergsten saw to it that the estate remained a working farm, with pigs, sheep, cows and horses. Of course, Berg-sten did not do the farming himself, though, having been born on a farm, he doubtless had all the requisite knowledge. The farm was the foreman’s responsibility. Bergsten de-voted himself to his other interests, especially hunting and fishing but also photography and painting. He had one of the buildings on the estate, the old summer cottage which the previous farm occupants would move out to for the summer season, converted into a stu-dio. Several paintings by him are still to be seen in the main building. Photographs of Enaforsholm are unusually numerous, and they show life and tasks about the farm, rang-ing from potato gathering and haymaking to hunting and fishing. Miss Lindström, ever by his side, was frequently photographed, as were his dogs. Bergsten was a good amateur pho-


364 a.w. bergsten

hans antonson

tographer, and his pictures are of high qual-ity. The Academy plans to publish them in book form. Bergsten had a number of friends, though not many, who would come to stay for hunting and fishing, and he would photo-graph their visits.

Hunting and fishingAside from art and photography, hunting and fishing appear to have been Bergsten’s great passion in life, and he had several hunt-ing dogs, e.g. Irish and English setters, for fowling, and the Springer spaniel and bea-gle, which were mainly for foxhunting and hare chasing. But in Jämtland generally and West Jämtland especially, these activities have a long history, Quite simply, they were the livelihood of people living in historical times. There are Stone Age and Bronze Age rock carvings of European moose and other game, e.g. at Håltbergsudden, Landverk by Ånnsjön lake in the parish of Åre. Trapping pits are an-other kind of prehistoric site bearing witness to the importance of hunting. Sometimes these are lined up, forming great systems. The idea was for the animal to fall into the pit and remain there, often still alive, until the hunter came back to inspect the pit a few days later. There is a trapping pit on the oth-er side of the Enan river from Enaforsholm. These trapping pits have been archaeologi-cally dated to between the Neolithic (Stone Age) and the 16th century, but we know from written sources that they were still being used in the 19th century. There were many dif-ferent kinds of hunting, though, e.g. with snares, spears, gins and guns. The moose was the main quarry and is aptly displayed in the Jämtland provincial coat of arms. The moose was hunted for meat, antlers and hide. The hide was the main export commodity in me-dieval times, sought after by royal houses all over Europe, and there was extensive trading in hides in Jämtland during the medieval and early modern periods. No doubt this was an

important source of income for farmers. But, as many 18th and 19th century records make clear, the supply of game was running out.

The beaver and wild reindeer disappeared from Jämtland towards the end of the 19th century, and the wolf occurred only sporadi-cally until the 1930s. The beaver was declared a wholly protected species in 1870, the wild reindeer only in 1915, but both species van-ished from the Jämtland fauna. The Euro-pean moose numbers were small throughout the 19th century, and from the beginning of the 19th century to 1920s the species was to-tally protected during several periods, though poaching was widespread. The Jämtland County Association for Hunting and Wildlife Management was formed in 1902, though its activities did not pick up speed till the 1920s and 30s. One of its objectives was to combat illegal hunting and to appoint game man-agement advisers to help re-establish game stocks. Several game species began to recover or return during Bergsten’s time. The im-provement is mirrored by the statistics. Hunt-ing today is a major social activity among the people of Jämtland, with no less than 40 per cent households represented. Enaforsholm Fjällgård now leases land on Storsnasen for wildfowl, small game and moose. Hunting ac-tivities are organised there for guests between August and October.

Fishing too has a long history, with traces discovered at settlement sites dating from the Stone Age onwards. The wealthy hunt-ing tourists visiting West Jämtland were also keen fishermen. There are many photographs of Bergsten fishing in the falls, sometimes us-ing a road made of greenheart (a South Ameri-can wood) with a reel. This was presumably used for an early form of fly-fishing which was more like angling, with a sinker and a worm on a hook. He also fished in quieter waters from a boat, and his servants fished with nets. The main fish caught in the Enan was brown trout, both freshwater and sea trout. The lat-ter moves up from Ånnsjön lake in late sum-


a.w. bergsten 365

summary

mer and autumn to its spawning grounds and can pass the falls at Enaforsholm, but has dif-ficulty negotiating the Storforsen falls further upstream. The uncommon river-breeding char was also caught, but is today more of a rarity. In the Ånnsjö area it often grows large, attaining weights of nearly 2 kg. Fishing of brown trout and char is now prohibited from 1st September onwards, enabling them to breed undisturbed.

The Enan river flows into Ånnsjön lake, the surroundings of which have an interest-ing history bearing striking resemblances to that of hunting. Admiral Sir Houston Stewart became, in the 1890s, the first Englishman to come here. He leased the fishing on the ham-lets of Granön and Landverk. But the brothers Admiral Edward and Squire William Kennedy really stand apart. They came to Klocka ham-let towards the end of the 1890s and Edward acquired, first Granön in 1905 and then, in 1907, one-sixth of the Landverk fishing rights and the Ånnsjö fishing rights, except that he was only able to lease the Crown share. The villagers of Vallan, however, considered them-selves entitled to fish on the Admiral’s land. This generated a protracted dispute, reported on by the newspaper Östersundsposten in 1909. The Admiral pursued the matter through the courts and the dispute was later taken over by his son-in-law, G.W. Stopford. A final rul-ing, establishing that the Vallan farmers had no fishing rights, only came in 1936. The last year of the English at Ånnsjön came in 1955, when Stopford was 85. The property was put up for sale in 1958 and acquired by Jämtlands Läns Sportfiskeklubb (the Jämtland County Amateur Fishing Club). Canadian char were illegally planted in the lake and first caught in 1974. This had the effect of reducing the native char population, at the same time as the Cana-dian char gained weight, being typical preda-tors. By 1992 these problems had grown so se-rious that a cull of char fry had to be started. The problems have diminished, but fishing the Canadian char to extinction is simply not

possible. Large parts of Ånnsjön lake are now open for licensed amateur fishing. Fishing with split-shot rigs, as well as fly-fishing and spin casting, is commonly practised. So too is jig fishing in springtime, especially by refro-zen fissures in the ice. Guests at Enaforsholm can fish from the E14 road bridge out towards Ånnsjön, Enaforsholm Fjällgård having pur-chased a fishing licence for this purpose.

Enaforsholm before BergstenEnaforsholm, however, had a long history be-fore Bergsten’s time. The Ånnsjön area was al-ready inhabited in the Stone Age, and several archaeological remains in the form of rock carvings and settlement sites recall the earli-est human presence here. A well-preserved Viking sword has also been found on the mountain, without ever having been buried. Sami have lived and worked here for ages, concurrently with Vikings and later colonists. Bergsten photographed several Sami camps in the Enafors area and actually had a Sami hut erected on his property. Traces of it were still clearly visible in the 1960s. But perhaps one of the most conspicuous historic features hereabouts is the traces of Charles XII’s Nor-wegian campaign of 1719, or rather, traces of the soldiers, known as Armfelt’s Carolin-ians, who froze to death on the homeward march over the mountains on New Year’s Day. Several monuments commemorate the tragedy. In Handöl in 1889, a soapstone slab was found, inscribed “600 persons were bur-ied here on 20th January 1719”, and a large mass grave was discovered in a field in 1936. Probably this archaeological find also came to Bergsten’s knowledge. New settlements are a special category of settlement in the 18th and 19th centuries, meaning in Jämtland that peo-ple were at liberty to start a farm on Crown land and to enjoy very long-lasting tax ex-emption for doing so. There are several new settlements north of Ånnsjön, e.g. Klocka. The first recorded mention of land use at


366 a.w. bergsten

hans antonson

Enarforsholm is a map dating from 1828–29, showing that parts of the land on Holmen were used as pasture for the then summer-time farm (shieling) of Brubbvallen, today the community connected with Enafors railway station. In 1871 the felling rights in the Hol-men woods were acquired by Jens Stensaas, a Norwegian, and Gunnar Eriksson. A water-powered sawmill was commissioned on Hol-men, by the Lillån falls, in 1877, and this is the first time the name of Enaforsholm is men-tioned, namely in “Enaforsholm Sawmill”. There is a detailed Statutory Redistribution map of the area, drawn in 1885–86. This shows

all types of land, such as arable, pasture, forest and meadowland, but it also shows buildings, a lawn in front of the main building and a kitchen garden behind. People travelling be-tween Duved in Sweden and Tydalen in Nor-way during summertime probably crossed by way of Enaforsholm, continuing across the Enan river on a raft. In addition to running a sawmill, Stensaas also cashed in on tourism, which the coming of the railway had turned into a growth industry. In addition to buy-ing groceries from Stensaas’s general store, the tourists could both sleep and have meals at Enaforsholm. Stensaas died in 1898 and a

Postcard of Enaforsholm and Snasahögarna when the then owners, Enafors AB (Ltd), demolished the sawmill in 1907. The photo is taken from the Gazebo and the remains of the sawmill are visible in the bottom right-hand corner. The main building, dating from 1877, still had a saddle roof. The forward part of the island separating the two branches of the Lillån river has neither trees nor bushes, and several hay racks have been erected in the fields behind. photo: no. 1710, Axel Lindahls fotografiaffär, Stockholm. KSLA archives.

Vykort över Enaforsholm och Snasahögarna när dåvarande ägarna Enafors aktiebolag rev sågverket 1907. Foto-grafiet är taget från utsiktspaviljongen och resterna av sågen syns i bildens nedre högra hörn. Stora huset från 1877 hade fortfarande ett sadeltak. Den främre delen av ön som delar av Lillåns båda flöden saknar träd och buskar och på åkrarna bakom byggnaden står flera hässjestörar uppsatta. foto: nr 1710, Axel Lindahls fotografi-affär, Stockholm. KSLA:s arkiv.


a.w. bergsten 367

summary

consortium of 7 persons took over Enafors-holm, forming Enafors AB (Ltd) in 1900. The new limited company never used the sawmill again, but the boarding house business was carried on by a manager called Lönnborg. As an additional lure for tourists, the place was dubbed the Enaforsholmen Sanatorium. Fresh-air tourism, then, was an important money-spinner. But the sanatorium cannot have prospered sufficiently, because in the summer of 1907 we find a Miss Backman rent-ing out rooms to tourists, but without board.

The will and the bequestBergsten died, in his Djurgården home, in 1937. The newspaper obituaries were brief, which gives some idea of his aversion to pub-licity. In his will, drawn up in 1922, he left a considerable fortune, large portions of which, Enaforsholm included, were donated to the Royal Swedish Academy of Agriculture, as KSLA was then known. The reason for the be-quest is not known, and Miss Lindström was unable, subsequently, to account for it. But, as in the case of his hunting estate, it is not inconceivable that he emulated other benefac-tors and philanthropists from the same social stratum, one in which benefactions were com-mon practice. In 1937 the Academy found it-self the steward of a total of SEK 803,400. The will stipulates that the yield on this capital shall “in its entirety be devoted to the best in-terests of agriculture by arousing, as the Acad-emy sees fit, either in the form of travelling scholarships or as rewards or as some other form of support, inclination for and inter-est in agriculture on the part of industrious Swedish citizens, whether younger or older, or economic associations of citizens who have devoted their life’s work to agriculture or a kindred occupation.” In 2000 the bequest was registered as a foundation, now administered by the Academy. One of the finest distinctions awarded by the Academy is the A.W. Bergsten Prize, awarded 74 times before 2012. But re-

wards are also presented to smallholders and agricultural students, two categories which Bergsten had very much at heart.

Enaforsholm after BergstenAfter Bergsten’s death, the tenure of Enafors-holm passed to Miss Lindström. She had the so-called Academy Wing rebuilt in accord-ance with Bergsten’s wishes. Then the Sec-ond World War supervened and the place became a military camp, as could long be seen from the presence of barrack-room beds. The Academy’s real involvement began with Professor Gunnar Torstensson (Principal of the Academy of Agriculture) taking students with him to Enaforsholm 1st September 1949. Another very devoted person was Sven Gréen, Principal of the Experimental Field (the site of Stockholm University), entered the scene in 1948. Summer courses of mountain ecol-ogy and concerning nature and nurture in the mountain region have been going on ever since at Enaforsholm, for example with Kjell Lundquist as moderator for 20-odd years un-til 2010. Academy members have been able to stay at Enaforsholm in connection with vari-ous research experiments, but also for purely recreational purposes. In addition, the estate has been used for tourism, providing both board and lodging. The location, just a stone’s throw from Enafors railway station, is not ex-actly a drawback communication-wise. So far, under the Academy’s supervision, In 2008-09 an extension as built at the rear of the build-ing, in the form of a veranda linked with the dining room, at the same time as individual toilets were installed in nearly all rooms, thus making the place more comfortable and in-creasing the dining room seating capacity, e.g. for the benefit of wedding parties, con-ference and course participants. Certain long-vanished architectural qualities were partly resuscitated.

As from July 2007, the farm and the gener-al management have been in the hands of Bo


368 a.w. bergsten

hans antonson

Berglund and Ingalill Samuelsson. The Ena-forsholms Fjällgård business is now run as a limited company (AB Enaforsholm, owned by the A.W. Bergsten Foundation), registered by the Academy on 31st July that year, its stated purpose being, “in the spirit of our benefac-tor A.W. Bergsten, to develop, market and conduct outdoor, cultural and agriculturally related activities and receive guest at Fjäll-gården Enaforsholm, as well as conducting activities compatible therewith.” Enaforsholm has 50 beds. The farm is based on cattle rais-ing. For some months in the summer season it has about 30 sheep and lambs, plus a number of beef cattle, grazing the courtyard and the meadows north of the Enan river, over against the E14 highway.

Research and experimentation at EnaforsholmMiss Lindström was one of two executors of Bergsten’s will. In a letter to the Academy, she wrote that the benefactor had wanted efforts to be made in future “to start a model farm or so-called experimental establishment on the property in an attempt to ascertain [partly by means of ] experimental growing what can be suitable for cultivation in mountain areas”. Four kinds of research study/experimentation have been conducted at Enaforsholm since the 1950s, namely forest, horticultural, moun-tain vegetation and ley-plant studies.

The first alien conifers were planted on the island in 1956, the last in 1959. The new conifers were from Russia, North America and Japan. This was initially undertaken under the aegis of what is now the Swedish Forest Tree Breed-ing Association. The species were planted in groups of between 18 and 44 in an arboretum where mountain spruce trees were growing already. New experiments were laid out be-tween 1961 and 1971 in Mossbäckshöjden hill, on the other side of the E14 highway, by the Royal College of Forestry Department of Re-forestation, to study the survival capacity and

development of the different species. These experiments were recurrently studied, e.g. in 1982, 1990 and 1991, but most of the pine trees were already dead by 1966, despite com-ing from places at the same altitude above sea level. It was also observed that spruce was ad-versely affected by trees and that several trees died as a result of damage inflicted by voles.

The Observation Garden/Experimental Garden was started by Sven Gréen in 1948, but was based on the herb or spice garden main-tained by both Stensaas and Bergsten. The intention was for this experimental garden to be used for teaching purposes at the then Royal Swedish Academy of Agriculture and for the development of different species to be recorded. Any number of perennials were planted, such as fruit bushes, fruit trees, or-namental shrubs, strawberries and vegetables. The next phase was opened in 1965 by Börje Lövkvist, whose attention at this time focused on the effects of night frost. The garden was tended mainly by horticulture and landscape architecture students. During this period Lövkvist developed the hybrid roseroot, a cross between roseroot or Aaron’s rod (Rho-diola rosea (Sedum rosea) and the roseroot R. kirilowii (S. kirilowii). Between 1991 and 2005 the horticultural experiments were headed by Kjell Lundquist, the aim being to develop Sweden’s most variegated garden of strains for Swedish Plant Zone 8, with a certain amount of continuing experimentation. After a period of some neglect, the garden was put in order. Narcissus, lilies, tulips, pearly hyacinth, cro-cuses, squills and irises were planted for ob-servation and evaluation. The potato-growing experiments were later resumed, and the gar-den partly re-designed with a central axis. As from 2011, work was headed by Maria Sand-ström and the garden renamed Enaforsholms Fjällträdgård (the Enaforsholm Mountain Garden). A distinctive feature hitherto has been the introduction of new species, such as rhubarb, Manchurian cherry, Microbiota decussata and Japanese spurge. Work in the


a.w. bergsten 369

summary

garden could be observed on the web through a picture gallery and a blog.

Mountain vegetation experiments began in 1974 and comprise a “vegetation profile” which in turn consists of two “botanical-phenological lines”, laid out and documented from Enafor-sholm northwards to Högåsen and southwards to Storsnasen. Along these lines, a total of 25 observation squares, each measuring 10 x 10 metres, were laid out to cover the plant com-munities, climatic conditions and exposures of the profile. These were documented in detail, in both text and sketches. The purpose of the experiment was to try and clarify the interac-tion between climate, topography and bedrock and to describe species and plant communi-ties. The squares were visited, with varying de-grees of regularity and completeness, up until 1986, for the registration of various phonologi-cal data. A new follow-up in 2011 showed, on a general plane, that the structure and physi-ognomy of the vegetation had changed very little if at all, but in detail the results different from one square to another. Some bushes, for example, had grown, the meadow species had diminished in number and the squares had be-come more oligospecific.

The ley cultivation experiments on ar-able land proceeded between 1985 and 1988 and between 1990 and 1993, their purpose being to test the winter survival capacity of Svalöf Weibull AB cultivars in the very rigor-ous winter conditions of Enaforsholm. The test material included red clover, white clo-ver, Timothy grass, common bent, Hungar-ian brome, cock’s foot and smooth meadow grass, but also commercially available fodder plant mixtures. It was found that only Timo-thy grass and, possibly, meadow fescue were hardy enough to withstand the severe climate conditions prevailing in this region.

Enaforsholm and the futureThe history of Enaforsholm, both during Bergsten’s time and before and after, is one

of change as regards the Mountain Garden, settlement and the appearance and use of the landscape. The buildings are continuously renovated and have in certain cases been en-larged. The garden has gradually changed over a long period of time, and a different design is planned for it in future. The arable fields and pastures near the farm have also changed in terms of appearance and function. As has already been made clear, Enaforsholm now belongs to a foundation managed by the Academy. This will not change. As a result of a substantial upgrade of the main building in 2008–09 and greater emphasis on marketing in both Sweden and Norway, visitor figures are steadily rising and the financial position improving. Various offers and group activities are being developed as time goes on, some of them successful, others one-off attempts. One thing we can be sure of is that the passage of time means changes in various respects. This has always been the case and always will be. We can only hope that people of the future will appreciate the changes made in their own time.

Visit EnaforsholmThe above presentation of the place, its his-tory, the landscape, the settlement, the Moun-tain Garden, research and experimentation, hunting and fishing should be sufficient rea-son in itself for visiting Enaforsholm. This part of Jämtland was the cradle of Sweden’s tourist industry. Tourism remains a big sec-tor in both summer and winter. Mountain trekking between the Swedish Tourist Asso-ciation’s mountain stations is a very popular activity. Fishing also attracts large numbers of tourists, as do mountain biking and cloudber-ry picking. The magnificence of wild flowers is always to be counted on in summertime. The Swedish-Norwegian mountains alone have countless species, all of them endemic and many of them to be found in the Enafors-holm area. In late winter/early spring tourists


370 a.w. bergsten

hans antonson

are lured by the prospect of ice fishing. Oth-erwise long-distance skiing is a popular attrac-tion, as well as downhill skiing on the slopes of Storlien, not to mention the World Cup slopes of Åre. Then again, the skiing slopes can also be reached by train or bus. Enafors-holms Fjällgård offers modern accommoda-tion in a unique agrarian environment. For those with an appetite for learning, the Acade-my Wing has a non-fiction library about West Jämtland. For those seeking some other kind of recreation, there is a wood-fired bathing tub, a sauna and cold bathing in the Enan riv-er, just a stone’s throw away. The farm serves good food, much of it of local character and origin. Sheep and cows graze the land. Fish is caught in the river and there is hunting on the slopes of Snasahögarna. Outsiders can join in the autumn hunting, insofar as there are plac-es available. Enaforsholm guests are entitled to fish in the Enan river.

The surroundings have a number of sights to see, such as the Carolinian monument at Handöl, in the village of Vallan (near Ånn) and on the hiking trail to Blåhammarkläppen. The stone in Grönan valley is wreathed in leg-end, with inscriptions on the bare mountain 6 km north of Storlien, beside the road past Skurdalsporten. Handöl has the biggest soap-stone quarry in Sweden, and soapstone craft products are popular with tourists. There is also the possibility of making an excursion to Nidaros Cathedral in Norway’s Trondheim. The Brudslöjan (“Bridal Veil”) falls on the Norwegian border and the Tännforsen rapids

near Duved are other impressive sights, not easily forgotten.

The easiest way of getting to Enaforsholm is by train. Enafors and its railway station are only a short walk away. Alternatively, one can fly to Frösön or Trondheim airport. The E14 highway between Sundsvall to the east and Trondheim in the west passes close by Enafors holm, and there are plenty of parking spaces at the farm. The KSLA website (www.ksla.se/en/) includes contact details, in Eng-lish, for the Enaforsholm Mountain Farm.

Notes 1 Söderlund 2010. 2 Nilsson 2003. 3 Järnfeldt-Carlsson 1998.

References

Printed works

Järnfeldt-Carlsson, Marta, 1988, Landskap, jaktvil-lor & kurhotell. Arkitektur och turism i Väst-jämtland 1880–1915 [Landscape, Hunting Vil-las, Resort Hotels. Architecture and Tourism in Western Jämtland 1880–1915], with an English Summary, Umeå, 238 pp.

Nilsson, Per Åke, 2003, Åre tourism: the Åre Valley as a resort during the 19th and 20th centuries, Hammerdal, 54 pp.

Söderlund, Göran, 2010, Prince Eugen’s Walde-marsudde: a guide to the museum, Stockholm: Prins Eugens Waldemarsudde, 53 pp.


371

verksamheten är inriktad på historiska projekt, rådgivning och bokutgivning inom skogs- och lantbrukshistoria. Till enheten hör även Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek (KSLAB) och arkiv. Biblioteket är specialiserat på skogs- och lantbrukshisto-risk litteratur i vid, tvärvetenskaplig mening. Det riktar sig främst till forskare i skogs- och lantbrukshistoria på alla nivåer. På hemsidan www.ksla.se/anh/ presenteras biblioteket till-sammans med Akademiens arkiv.

Enheten för de areella näringarnas historia, ANH, utger dels bokserien Skogs- och lant-brukshistoriska meddelanden (SOLMED), dels skriftserien Miscellanea som består av person-bibliografier, litteraturförteckningar och min-dre skrifter. En översikt över den historiska skriftutgivningen finns tillgänglig på hemsi-dan www.ksla.se/anh/publikationer/. Böcker och skrifter kan beställas från ANH, Box 6806, 113 86 Stockholm, tfn 08-54 54 77 20, e-post [email protected] samt från www.adlibris.com och www.bokus.com.

Nedan följer en förteckning på böckerna i SOLMED-serien och övriga skrifter i urval.

Nyhetsbrevet FrejaDet elektroniska nyhetsbrevet Freja infor-merar om Kungl. Skogs- och Lantbruksaka-demiens bibliotek och den litteratur som vi – norra Europas största agrarhistoriska biblio-tek – köper in, våra projekt och presenterar de böcker som vi själva ger ut. Freja ger även

information om andra agrarhistoriska aktivi-teter, både i Sverige och internationellt.

I Freja kan du, utöver de agrarhistoriska nyheterna, läsa om nya böcker med historisk inriktning i ämnen som trädgårdsskötsel, or-ganisationer, landskap, djurhållning, veteri-närer, naturskydd, etnobotanik, skogsbruk, växtodling, teknik, botanik, politik, livsmed-el/mat och för lantbruket betydelsefulla per-soner.

Freja utkommer med tio nummer per år. Prenumerationer tecknas via [email protected]

Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED)SOLMED utges av ANH. Redaktörer: Lars Ljunggren, Per Thunström & Stefan Eure-nius.

Under produktionNr 58 När landet kom till staden. Lantbruks-möten och lantbruksutställningar 1844–1970 (arbetstitel)Redaktör Olof Kåhrström. Inbunden, ill. del-vis i färg.

Nr 57 Upplysning, arbete, samarbete. Lant-bruksveckan 1911–2007 (arbetstitel)Av Tore Johansson & Ronny Pettersson. Inbun-den, ill. delvis i färg.

Enheten för de areella näringarnas historia (ANH)


372

UtgivnaNr 60 (denna volym) Vid kanten av fjälletDonatorn A.W. Bergsten och hans Enafors-holm i Västjämtland – från jaktvilla till fjäll-gård. At the Mountain’s Foot. Benefactor A.W. Bergsten and his Enaforsholm in West Jämtland – from hunting lodge to mountain farm(Med sammanfattning och bildtexter på eng-elska)Redaktör Hans Antonson. 2012. Inbunden, 374 s., ill. i färg. Pris: 350 kr.

Nr 59 Ömse sidor om vägen. Allén och landskapet i Skåne 1700–1900Av Patrik Olsson. 2012. Inbunden, 307 s., ill. i färg. Pris: 350 kr.

Nr 56 Traktorer, mjölkmaskiner, hästräfsor, motorsågar och Statens Maskinprovningar. Maskin- och redskapsprovningarnas bety-delse för Sveriges jordbruks- och skogsbruks-tekniska utveckling 1896–1996Av Jan-Olov Jansson & Per Thunström. 2012. Inbunden, 464 s., ill., delvis i färg. Pris: 350 kr.

Nr 55 Mitt emellan virkesintressen. Virkes-mätningens historia i SverigeAv Ronny Pettersson. 2011. Inbunden, 656 s., ill., delvis i färg. Pris: 350 kr.

Nr 54 Agriculture and forestry in Sweden sin-ce 1900. Geographical and historical studies (parallellutgåva på engelska av SOLMED nr 53)Redaktörer Hans Antonson & Ulf Jansson. 2011. Inbunden, 512 s., ill. i färg. Pris: 300 kr.

Nr 53 Jordbruk och skogsbruk i Sverige se-dan år 1900. Studier av de areella näringarnas geografi och historiaRedaktörer Hans Antonson & Ulf Jansson. 2011. Inbunden, 512 s., ill. i färg. Pris. 300 kr.

Nr 52 De areella näringarnas välgörare. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens do-natorer och välgörare under 200 år

Av Nils Edling. Inbunden, 734 s., ill. Pris: 400 kr.

Nr 51 Börje Hanssen. Åter till Österlen – en tidig mikrohistoriaAgrar- och socialhistoriska texter i urval med en inledande biografi av Anders Perlinge. 2010.Inbunden, 368 s., ill., delvis i färg. Pris: 300 kr.

Nr 48 Nycklar till kunskap. Om människans bruk av naturen[Utges gemensamt med CBM Centrum för biologisk mångfald i deras skriftserie nr 34.] Redaktörer Håkan Tunón & Anna Dahlström. 2010. Inbunden, 372 s., ill. i färg. Pris: 300 kr.

Nr 47 Agrarhistoria på många sätt. 28 studier kring människan och jorden Redaktör Britt Liljewall. 2009. Inbunden, 552 s., ill., delvis i färg. Pris: 350 kr.

Nr 46 Fårkonsulenter på 1700-talet. Biogra-fisk matrikel över eleverna vid Jonas Alströ-mers schäferskola på Höjentorp och i Alings-ås 1736–64Av Per-Ola Räv. 2010. Inbunden, 158 s., ill. delvis i färg. Pris: 175 kr.

Nr 45 Millefolium, rölika, näsegräs. Medel-tidens svenska växtvärld i lärd tradition. Ver-nacular Plant-names and Plants in Medieval SwedenAv Inger Larsson. Ny utökad upplaga 2010. In-bunden, 304 s., ill. i färg. Pris: 250 kr.

Nr 44 Den svenska fårskötselns äldre historia – några kapitel ur Ull och ylleAv Sven T. Kjellberg (Omtryck ur 1943 års upp-laga.). Redaktör och artikelförfattare: Carin Martiin. 2009. Inbunden, 143 s., ill. Pris: 175 kr.

Nr 43 Lucius Junius Moderatus Columella. Tolv böcker om lantbruk. En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriketÖversättning från latinet av Sten Hedberg.


373

Samt

Liv, lantbruk och livsmedel i Columellas värld. Tolv artiklar av nutida svenska forskare2009. Inbunden, 680 s., ill. delvis i färg. Pris: 350 kr.

Nr 42 Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia. Landshövdingeberättelser, lärome-del, tävlingsskrifter, reseberättelser och andra skrifter i Kungl. Skogs- och Lantbruksakade-miens arkiv, samt plansch- och kartmaterial i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotekAv Olof Kåhrström. 2009. Inbunden, 192 s., ill. delvis i färg. Pris: 250 kr.

Nr 40 Kartlagt land. Kartor som källa till de areella näringarnas geografi och historia Redaktör Ulf Jansson. 2007. Inbunden, 228 s., ill. i färg. Pris: 250 kr.

Nr 39 Från Pier De’ Crescenzi till Albrecht Thaer. Om några märkvärdigheter i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens biblioteks äldre samlingAv Olof Kåhrström. 2007. Inbunden, 280 s., ill. i färg. Pris: 300 kr.

Nr 38 Veterinärinrättningen i Stockholm 1821–1880Av Hans Blomqvist. 2006. Inbunden, 302 s,. ill. Pris: 300 kr.

Nr 35 Lantbrukarnas organisationer. Agrart och kooperativt 1830–1930Av Olof Brandesten. 2005. Inbunden, 485 s., ill. Pris: 300 kr.

Nr 34 Skog i förändring. Vägen mot ett ra-tionellt och uthålligt skogsbruk i Norrland ca 1940–1990Av Stig Hagner. 2005. Inbunden, 394 s., ill. i färg. Pris: 300 kr.

Nr 32 Jordbrukarnas kooperativa föreningar och intresseorganisationer i ett historiskt perspektivRedaktör Reine Rydén. 2004. Inbunden, 352 s., ill. Pris: 250 kr.

Nr 30 Från byatjur till genteknik. Milstolpar i svensk husdjursgenetik och husdjursavel under 1900-taletAv Jan Rendel. 2003. Inbunden, 315 s., ill., del-vis i färg. Pris: 250 kr.

Nr 29 För modernäringens modernisering. Två studier av Kungl. Skogs- och Lantbruks-akademiens tillkomst och tidiga historia Av Nils Edling. 2003. Inbunden, 248 s., ill. Pris: 175 kr.

Nr 28 Groveda. Om en bondgårds ekono-miska historia 1786–1950Av Karl-Henrik Pettersson. 2002. Inbunden, 255 s., ill., delvis i färg. Pris: 175 kr.

Nr 27 Ett reformverk under omprövning. Skifteslagstiftningens förändringar under första hälften av 1800-taletAv Ronny Pettersson. 2003. Inbunden, 309 s., ill. Pris: 175 kr.

Nr 26 Regionala främjare av de areella nä-ringarna under 200 år. Hushållningssällska-pens historiker, periodiska skrifter och arkiv Av Olof Kåhrström. 2002. Inbunden, 316 s., ill. Pris: 175 kr.

Nr 24 C.L. Obbarius. En nydanare i Bergsla-gens skogar vid 1800-talets mitt.Av Bengt Brynte. 2002. Inbunden, 240 s., ill., delvis i färg. Pris: 175 kr.

Nr 23 Experimentalfältet. Kungl. Lantbruks-akademiens experiment- och försöksverk-samhet på Norra Djurgården i Stockholm 1816–1907Av Ulrich Lange. 2000. Inbunden, 408 s., ill., delvis i färg. Pris: 175 kr.


374

Nr 18 Gud bevare utsädet! Produktionen på en västsvensk ensädesgård: Djäknebol i Hal-lands skogsbygd 1760–1865Av Lennart Andersson Palm. 1997. Inbunden, 224 s., ill. Pris: 75 kr.

Nr 17 Lövtäkt och stubbskottsbruk. Män-niskans förändring av landskapet – boskaps-skötsel och åkerbruk med hjälp av skogRedaktörer Håkan Slotte & Hans Göransson.Del I. 1996. Hft., 210 s., ill. Pris: 100 kr.Del II. 1996. Hft. (del I och II: 464 s.), ill. Pris: 100 kr.

Miscellaneasmåskrifter

Nr 12 Kungl. Skogs- och Lantbruksakade-miens minnesord över ledamöter avlidna 2009–2010Redaktör Jimmy Lyhagen. 2011. Hft., 80 s., ill. Pris: 50 kr.

Nr 11 Källor till studier av skogs- och jord-brukets tekniska modernisering. Handbok om Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens samlingar av maskinbroschyrer och instruk-tionsböcker – med forskningsförslagAv Per Thunström. 2011. Hft., 64 s., ill. Pris: 80 kr.

Nr 10 Barnen, skogen och skolan. Om skole-levers plantering av skog i Sverige ca 1880–1960Av Mats Sjöberg. 2011. Hft., 48 s., ill., delvis i färg. Pris: 80 kr.

Nr 9 Kungl. Skogs- och Lantbruksakade-miens minnesord över ledamöter avlidna 2007–2008Redaktör Jimmy Lyhagen. 2009. Hft, 81 s., ill. Pris: 50 kr.



Nr 6 Traktorernas tidevarv – Den tekniska utvecklingen och den svenska traktorisering-enAv Per Thunström. Ny upplaga 2011. Hft., 26 s., ill., delvis i färg. Pris: 60 kr.

Nr 5 Atlas 1900 – Handledning till en digital atlas över jordbruket kring år 1900Av Ulf Jansson. 2004. Hft., 37 s., ill., helt i färg. Gratis.

Nr 4 Kungl. Skogs- och Lantbruksakade-miens hus – Akademiens byggnader i Stock-holm från 1813 till idagAv Ulrich Lange. 2003. Hft., 32 s., ill., delvis i färg. Pris: 50 kr.

Nr 2 Vägvisare till det forna experimental-fältet i Frescati, Stockholms universitet – för dig som vill veta mer om Djurgårdens och universitetsområdets historiaAv Ulrich Lange. 2001. Hft., 24 s., ill., delvis i färg. Pris: 25 kr.


efterord och tack - ksla · a.w. bergsten 339 efterord och tack fjällbrud och kurilerlärk,...

Documents