ekonomisk tillväxt - diva portal132247/fulltext01.pdf3 presentation av argument exogen...

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Examensarbete C Författare: Mikael Johansson Handledare: Henry Ohlsson Vt 2008

Ekonomisk tillväxt -

Skattevägen till ökad produktivitetstillväxt; en empirisk undersökning

ii

Sammanfattning Denna uppsats undersöker ifall det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillväxt genom att undersöka 14 länder under perioden 1985-2006. Uppsatsen bygger på ett argument om att hög skatt på arbete, och därmed också hög kostnad på arbete, leder till incitament som resulterar i produktivitetshöjande agerande från ekonomiska aktörer. En empirisk undersökning genomförs med ett resultat som varken stöder eller motsäger detta argument. Uppsatsens slutsats efterfrågar undersökningar som bygger på en mikroekonomisk angreppsvinkel istället för den makroekonomiska angreppsmetoden denna uppsats bygger på. Nyckelord: skattetryck, produktivitetstillväxt, endogen tillväxtteori, exogen tillväxtteori.

iii

Innehållsförteckning 1 INLEDNING..................................................................................................................................................1

1.1 SYFTE .......................................................................................................................................................2 1.2 BEGRÄNSNING .........................................................................................................................................2 1.3 UPPSATSENS UPPLÄGG ............................................................................................................................2

2 TILLVÄXTTEORINS UTVECKLING....................................................................................................3 2.1 EXOGEN TILLVÄXTTEORI.........................................................................................................................3 2.2 ENDOGEN TILLVÄXTTEORI ......................................................................................................................4 2.3 VAD SAKNAS? ..........................................................................................................................................5

3 PRESENTATION AV ARGUMENT ........................................................................................................6 3.1 PRODUKTIVITETENS KRAFT.....................................................................................................................7 3.2 SKATTETRYCKETS INVERKAN PÅ ARBETSKOSTNADEN ..........................................................................8

3.2.1 Politiska implikationer av detta argument ....................................................................................9 4 METOD ........................................................................................................................................................10

4.1 DATAKÄLLOR ........................................................................................................................................10 4.2 OPERATIONALISERING AV VARIABLER .................................................................................................10 4.3 URVALSPROBLEMATIK ..........................................................................................................................11 4.4 TEMPORÄR DIMENSION..........................................................................................................................11 4.5 KAUSALITETSPROBLEMATIK .................................................................................................................11

5 RESULTAT OCH JÄMFÖRELSE MELLAN LÄNDER ...................................................................12 5.1 SVERIGE .................................................................................................................................................12 5.2 DANMARK ..............................................................................................................................................13 5.3 FINLAND.................................................................................................................................................14 5.4 IRLAND ...................................................................................................................................................14 5.5 SUMMERING AV RESULTAT....................................................................................................................15

5.5.1 Blandade resultat; oklart samband..............................................................................................15 6 ANALYS AV RESULTAT SAMT DISKUSSION ................................................................................16

6.1 MÄTPROBLEMATIK ................................................................................................................................16 6.2 KAUSALITETSPROBLEMATIK .................................................................................................................17 6.3 POLITISKA TRENDER OCH INVERKANDE VARIABLER............................................................................17 6.4 FRÅNVARO AV TYDLIGT EMPIRISKT STÖD ............................................................................................17

7 SLUTSATS...................................................................................................................................................18 8 FORTSATTA STUDIER ...........................................................................................................................19 9 REFERENSER ............................................................................................................................................20 10 APPENDIX 1 .............................................................................................................................................22

10.1 AUSTRALIEN ........................................................................................................................................22 10.2 BELGIEN ...............................................................................................................................................24 10.3 DANMARK ............................................................................................................................................26 10.4 FINLAND...............................................................................................................................................28 10.5 FRANKRIKE ..........................................................................................................................................30 10.6 IRLAND.................................................................................................................................................32 10.7 ITALIEN ................................................................................................................................................34 10.8 JAPAN ...................................................................................................................................................36 10.9 KANADA...............................................................................................................................................38 10.10 NEDERLÄNDERNA..............................................................................................................................40 10.11 TYSKLAND .........................................................................................................................................42

iv

10.12 SPANIEN .............................................................................................................................................44 10.13 STORBRITANNIEN ..............................................................................................................................46 10.14 SVERIGE .............................................................................................................................................48

11 APPENDIX 2 – VARIABLER DEFINIERADE ENLIGT OECD....................................................50 11.1 PRODUKTIVITETSTILLVÄXT (MFP).....................................................................................................50 11.2 SKATTETRYCK .....................................................................................................................................51

1

“We will begin to change the shape of the global economic landscape for the better when we begin to act with the understanding that

economic progress depends on increasing productivity.” William W. Lewis1.

1 Inledning Människor i olika delar av världen lever i helt skilda ekonomiska verkligheter. Vissa lever i överflöd medan andra lever i fattigdom. Ekonomiskt välstånd uppkommer till följd av långvarig ekonomisk tillväxt som under generationer bygger upp det ekonomiska välståndet i ett land. Vad är det då som skapar denna ekonomiska tillväxt, och hur kan vi skapa tillväxt i de fall där den ej uppkommer av sig själv? Den akademiska litteratur som behandlar ekonomisk utveckling går att dela upp i två falanger. Exogen tillväxtteori och endogen tillväxtteori. Den exogena teorin visar på att den underliggande faktorn bakom ekonomisk tillväxt är tekniska framsteg. Hur dessa tekniska framsteg uppstår förklaras dock inte. Som en reaktion mot detta har den endogena tillväxtteorin växt fram. Denna teori försöker förklara hur dessa tekniska framsteg uppstår genom att behandla dem som resultatet av människors val och agerande. Endogena teoretiker anser därmed att det är vi, genom vårt agerande, som bestämmer över den ekonomiska tillväxten. Tekniska framsteg driver den ekonomiska utvecklingen genom dess inverkan på produktivitetstillväxten. Produktivitet är i grund och botten ett mått på hur effektivt en person kan tillverka en produkt. Genom att öka denna effektivitet ökas den mängd varor och tjänster som en person kan tillverka per tidsenhet. När färre kan producera mer ges andra möjlighet att dels producera andra, mer kvalificerade produkter, samt att konsumera mer av den ökade outputen som produktivitetsökningen ger upphov till.

1 Lewis (2004), The Power of Productivity: Wealth, Poverty, and the Threat to Global Stability. Sid. 20.

2

Hur ökar vi då produktivitetstillväxten? Endogena tillväxtteoretiker undersöker vad olika politiska åtgärder resulterar i, de incitament som ekonomisk politik ger upphov till, och hur de övergår i observerbar ekonomisk data genom människors agerande. Ämnen som behandlats inkluderar individers sparandekvoter, investeringar i bl.a. infrastruktur och utbildning, företags investeringar i FoU, anläggningstillgångar m.m. För att bredda detta forskningsfält ämnar denna uppsats undersöka hur produktivitetstillväxten påverkas av skattetrycket i en ekonomi. Detta är ett område i den endogena teoribildningen som det idag ej råder konsensus om, och som besitter en potential att bistå med ny kunskap inom ekonomisk utveckling. Att ett högt skattetryck driver produktivitetstillväxten ses av vissa som kontroversiellt. Det innebär nämligen att vissa stater kan öka produktivitetstillväxten genom att höja skattenivån. Sverige har till exempel haft både högst produktivitetstillväxt och skattetryck i världen under det senaste århundradet. Finns det ett samband eller beror det på andra faktorer?

1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan skattetryck och produktivitetstillväxt. Målet är att bidra till den endogena tillväxtteorin och därigenom öka kunskapen om varför vissa länder lyckats nå välfärd medan andra ännu inte lyckats.

1.2 Begränsning Denna uppsats begränsar sig till 14 länder där majoriteten av dessa härrör från Europa. Vidare begränsas den empiriska undersökningen till sambandet mellan två variabler, nämligen produktivitetstillväxt och skattetryck. Det finns många andra faktorer som spelar in på tillväxten i en ekonomi, men dessa är inte i fokus i denna uppsats.

1.3 Uppsatsens upplägg Inledningsvis ges en översiktlig genomgång av de exogena och endogena tillväxtteorierna. Därefter presenteras i kapitel tre det argument som denna uppsats grundar sig i, nämligen att skatter besitter en förmåga att skapa incitament för ökad produktivitetstillväxt. Kapitel fyra behandlar den empiriska undersökning som genomförts för att testa detta argument. Resultaten återges i kapitel fem för att sedan analyseras i kapitel sex. Slutsatser presenteras i kapitel sju.

Exogen teori

Endogen teori

Bidrag till endogen teori

Figur 1.1

3

”Over the cause of our research a single theme emerged: the importance of productivity.”

William W. Lewis2.

2 Tillväxtteorins utveckling Här nedan ges en översikt av de två stora fält som växt fram inom den nationalekonomiska forskningen runt ekonomisk tillväxt; exogen samt endogen tillväxtteori.

2.1 Exogen tillväxtteori Under 50-talet publicerade Robert Solow ett par artiklar med vad som senare kom att kallas The Solow Growth Model (Solow 1954 , 1956). Detta lade grunden för den exogena tillväxtteorin. Även om Solow själv konstruerade modellen för att analysera ekonomisk tillväxt i USA har den kommit att användas för att modellera ekonomisk tillväxt på ett mer generellt sätt (Easterly 2001). Solow såg ekonomisk tillväxt som ett resultat av två aktiviteter i en ekonomi; kapitalackumulering och produktivitetshöjande tekniska framsteg. Den exogena tillväxtteorin fokuserar på kapitalackumulering och visar på sambandet mellan sparandekvoter och den konsumtion som denna ackumulation av kapital tillåter. Konstant skalavkastning och avtagande marginalnytta är två grundläggande antaganden som i sig leder fram till den exogena teorins slutsats: att det endast är arbetskraftsbesparande tekniska framsteg som kan skapa ekonomisk tillväxt på lång sikt. Problemet med den exogena tillväxtteorin är att den inte förklarar uppkomsten av dessa tekniska framsteg. De anses komma in i modellen förutbestämda, med andra ord exogena. Därav namnet på teorin.

2 Lewis (2004), The Power of Productivity: Wealth, Poverty, and the Threat to Global Stability. Sid. 8.

4

Anledningen till att ackumulerande av kapital inte kan utgöra grunden i en långsiktig tillväxtökning beror på att det finns ett tak på hur mycket kapital ett land kan erhålla då dess produktivitetsnivå hålls konstant. Då kapital deprecieras och måste ersättas kommer ekonomin nå en punkt då allt sparande, d.v.s. all uppgiven konsumtion, går åt till att ersätta det deprecierade kapitalet. Även om varenda person i landet investerade hela sin inkomst kommer ekonomin inte uppleva ekonomisk tillväxt. Produktivitetshöjande tekniska framsteg leder till att den avtagande marginalnyttan hos kapitalet balanseras av ökad tillgång på arbete. Genom att öka produktiviteten hos dem som arbetar leder det till att output per arbetade timme ökar. Detta är samma sak som att motarbeta kapitalets avtagande marginalnytta med att öka antalet arbetade timmar som finns tillgängligt i en ekonomi. När kapitalackumulering och tekniska framsteg går hand i hand upplever vi långsiktig ekonomisk tillväxt. Solow’s Growth Model visar denna dubbelverkan genom att visa hur ekonomier som inte upplever tekniska framsteg hamnar i ett så kallat steady state. I denna situation är tillväxttakten i ekonomins produktion, konsumtion och kapital per arbetare konstant. De politiska beslut som påverkar den exogena tillväxtteorins modellerade ekonomi är fram för allt politik som rör individers sparande. Andra politiska beslut måste resultera i att produktionsfunktionen skiftar uppåt ifall dessa politiska beslut ska ha långsiktiga positiva effekter på den ekonomiska tillväxten. För att skifta produktionsfunktionen uppåt krävs tekniska framsteg som ökar produktiviteten i en ekonomi. För att förklara hur dessa tekniska framsteg uppstår utvecklades den endogena tillväxtteorin.

2.2 Endogen tillväxtteori Grunden i den endogena tillväxtteorin är att det är vi, de ekonomiska aktörerna, som genom våra val och beslut skapar den produktivitetshöjande tekniska utvecklingen (Myles 2008). Bland de faktorer som inverkar på den ekonomiska tillväxten återfinns bl.a. utbildningsmängden vilken påverkar mängden och kvaliteten på humankapitalet i en ekonomi (Bernanke et al 2005), innovationsförmågan hos ett lands företag som tillsammans med konkurrenssituationen påverkar den så kallade creative destruction-processen m.m. (Schumpeter 1934). Skatter och dess inverkan på länders ekonomiska tillväxt är ett område som ryms inom ramen för den endogena tillväxtteorin. Bl.a. hävdas att skatter påverkar tillväxten genom att dels erbjuda landets invånare produkter och tjänster finansierade genom skatteintäkter, dels genom att minska konsumtionstillväxten genom att reducera individers disponibla inkomst (Myles 2008). Skattefinansierade produkter och tjänster inkluderar bl.a. sjukvård, infrastruktur, utbildning m.m. Skattenivåer såväl som nivån av skattefinansierade produkter och tjänster varierar mellan länder. Skattenivåer och skattesystems utformning skapar incitament för ekonomiska aktörer vilket resulterar i agerande som på en aggregerad nivå kan resultera i olika nivåer av ekonomisk tillväxt.

5

Skattenivåers påverkan på ekonomisk tillväxt har varit föremål för en metodintensiv diskussion (Agell, Lindh, Ohlsson 1997). En gemensam nämnare för många av de forskare som yttrat sig i denna fråga är att ekonomisk tillväxt är för komplex för att kunna analyseras effektivt genom makroekonomisk data och regressionsanalyser som bygger på denna markoekonomiska data (Agell, Ohlsson, Thoursie 2006). Istället förordas en analys byggd på mikroekonomiska infallsvinklar och data (Lewis 2004). Att gå in i en ekonomi och undersöka hur de många små samverkande delarna inverkar på den ekonomiska tillväxten anses av flertalet som den väg som tillväxtteoretiker måste ge sig in på för att vidareutveckla den kunskap vi idag besitter (Myles 2008).

2.3 Vad saknas? Den endogena tillväxtteorin är idag långt ifrån komplett. Vi har idag inte det slutgiltiga svaret på varför vissa länder utvecklas och blir rika medan andra stannar kvar i fattigdom. Teorin måste utvecklas och det finns områden som besitter potential att bidra med ny kunskap. Ett av dessa områden är förståelsen för hur skatter påverkar produktivitetstillväxten genom att höja kostnaden på arbete. Denna effekts existens ämnar resten av denna uppsats att undersöka. Klart är att kunskap om denna effekt kan bidra till att utveckla den endogena tillväxtteorin och därigenom bidra med ytterligare kunskap inom detta forskningsområde. I följande kapitel presenteras ett teorietiskt argument för att skatter ökar produktivitetstillväxten genom att öka kostnaden för arbete och därigenom skapar incitament för produktivitetshöjande tekniska framsteg. Därefter undersöks detta argument empiriskt i nästföljande kapitel.

Exogen teori Endogen teori

Skatters påverkan

på prod.tillväxt genom skapandet av incitament för

prod.höjande tekniska framsteg

Bidrag till Endogen teori

Figur 2.1

6

”Högre löner gör det mer motiverat för företagen att välja arbetsbesparande tekniska framsteg…”

Lennart Erixon3

3 Presentation av argument Exogen tillväxtteori visar på vikten av arbetskraftsbesparande tekniska framsteg. Endogen tillväxtteori försöker förklara hur dessa tekniska framsteg uppstår. Det finns fortfarande en mängd frågetecken att räta ut för att på så sätt komma närmare sanningen. Nedan följer ett, för vissa kontroversiellt, argument om att skattesstyrd hög arbetskostnad ökar incitamenten för produktivitetsökande aktiviteter som i sin tur leder till ekonomisk tillväxt. Ekonomiska agenter agerar till stor del utifrån de incitament de möter. Personer som till exempel tillåts tjäna på sina insatser inom FoU tenderar att anstränga sig mer än de personer som av diverse anledningar inte ges möjlighet att få avkastning på sina FoU-investeringar (Burda & Wyplosz 2005). Av denna anledning har vi idag patent som skyddar upphovsrättsmännen och deras rätt till avkastning på sina uppfinningar. I de ekonomier då detta saknas ser vi också en lägre mängd innovationer än i ekonomier med starkt patentskydd (Ibid). Dessa ekonomiska incitament grundar sig i de sociala och ekonomisk system vi lever i. Ekonomisk politik har förmågan att ändra på dessa incitament. Exempelvis kan politiska beslut rörande skattesystems utformning ändra folks agerande. Skattehöjningar tenderar att leda till att arbetskraftsutbudet minskar vilket resulterar i att den totala mängd arbetade timmar i ett land minskar (Morgan, Katz, Rosen 2006). Konsumtionsbeteenden tenderar att förändras i takt med att relativpriser förändras. Dessa priser kan ändras på politisk väg, vilket ger en stat förmågan att till viss del styra konsumtionsmönster i ekonomier (Ibid). 3 Persson, Mats, Skult Eva. (2005). Tillämpad Makroekonomi. SNS Förlag, Avesta. sid. 154.

7

Skatt på arbete har en förmåga att öka respektive sänka kostnaden en arbetsgivare möter. Hög arbetsgivaravgift samt hög inkomstskatt kan höja kostnaden per arbetad timme över den nivå marknaden åstadkommit i sin tidigare jämvikt. Detta skapar incitament för att öka den produktivitet med vilken de anställda arbetar. En ökad produktivitet ökar den output som varje anställd kan tillverka per timme. Detta leder till att mängden arbetade timmar ökar på artificiell väg och därmed verkar för att marknaden för arbete rör sig ned mot den jämvikt som marknaden tidigare skapat. Se figur 3.1 (egen modell).

Det är med andra ord ett ökat pris på arbetskraft som skapar incitament för att ersätta denna arbetskraft med produktivitetsökande tekniska framsteg. Genom innovationer och förbättrade arbetsprocesser kan man öka den output som varje enskild arbetad timme kan producera. Hur denna produktivitetsökning resulterar i ekonomisk tillväxt förklaras här nedan.

3.1 Produktivitetens kraft Genom att öka produktiviteten per arbetad timme kan man öka den output som denna arbetade timme resulterar i. Det är samma sak som att öka mängden arbetade timmar med den tidigare nivån på produktivitet. Som ett resultat ökar BNP per capita då varje arbetad timme bidrar mer till BNP än tidigare4. Skillnader i produktivitet står idag för 90% av skillnaderna i BNP mellan länder (Easterly 2001). Källan till ekonomisk välfärd kan med andra ord anses vara produktivitetsökningar, och då fram för allt en produktivitet som ökar på lång sikt. Jämför punkt a med punkt c i fig 3.1. I båda punkterna produceras lika mycket output men mängden arbete är lägre i punkt c än i punkt a p.g.a. produktivitetsökningen. Ifall de friställda personerna bidrar till BNP, även med så lite som ett öre, har vi ekonomisk tillväxt5.

4 Förutsatt att arbetskraften inte minskar i takt med att produktiviteten ökar, vilket den inte antas göra. Jmf diskussionen om Jobless Growth och the Luddith Fallecy i Easterly (2001) sid. 53-54. 5 Förutsatt att allt annat är lika, s.k. ceteris paribus.

I diagram A ovan visas arbetsutbudet och efterfrågan på arbete i en marknad i jämvikt. Då skatten på arbete höjs ökar kostnaden på arbete. Detta resulterar i att utbudskurvan skiftar uppåt (effekt 1). Den högre arbetskostnaden skapar incitament för att öka produktiviteten hos arbetskraften. När produktivitetshöjningen slår igenom skiftar arbetsutbudskurvan åt höger (effekt 2). I diagram C återgår mängden output till Q1 vilket är samma mängd som producerades i diagram A. Dock tillverkas denna kvantitet av färre personer i arbetskraften till följd av ökningen i produktivitet.

. . . . . utbud

efterfrågan

Q Q Q

w w w

a c

1 2

A B C

Q1 Q1 Q1

Figur 3.1

8

Detta synsätt har genom tiderna mött skarp kritik. Att tekniska framsteg som friställer arbetskraft är vägen till ökad välfärd har tidigare såväl som i dagens samhälle kritiserats främst då denna process anses skapa arbetslöshet. Då produktiviteten ökar behövs inte längre lika många sysselsatta för att producera den mängd output som tidigare producerats. Därmed uppstår det arbetslöshet. Argumentet är rätt i sin första del, men konsekvenserna som dras är felaktiga. Detta synsätt kallas för The Luddite Fallacy. Att the Luddite Fallacy bygger på felaktiga antagande om hur världen fungerar förstås lättast om man ser tillbaka på vår egen historia. När jordbruket i Sverige reformerades och dess produktivitet ökade ledde detta till att en större mängd mat kunde produceras av en mindre andel verksamma jordbrukare. Ledde detta till att de jordbrukare som nu inte behövde producera mat förblev arbetslösa? Nej, de blev en del i den arbetskraft som tog anställning i fabriker och blev därmed grundstommen i den industriella revolution som svepte över landet. Detta lade grunden till dagens moderna välfärdssamhälle. Jobless Growth6 är också något som fått utstå mycket kritik genom åren. Att jobless growth skulle vara något negativt var länge taget för givet. Att en ekonomi växer utan att arbetslösheten sjunker sågs som ett bevis på att något var fel med landets ekonomiska system. I själva verket innebär Jobless Growth att produktiviteten bland de yrkesverksamma ökar vilket leder till att de kan producera en ökad nivå av output. Denna ökade produktivitet leder till att arbetarnas löner stiger vilket i sig är ett tecken på att välfärden i landet ökar. Trots allt är det just låg inkomst som är det stora problemet i världen idag (Sachs 2005). Ifall inkomsten ökar till följd av produktivitetsökningar hos de yrkesverksamma bör det snarare ses som en positiv förändring är någonting negativt. The Luddite Fallacy är inget historiskt sidospår även om Luditerna själva existerade i England under 1800-talet. Den så kallade neo-luditiska synen på ekonomisk tillväxt återfinns även bland dagens ekonomer. Bland annat i en studie av Vietnam år 2000 där det klagas över att ökningen av anställda i tillverkningsindustrin inte ökade lika snabbt som den output som denna industri producerade (Belser 2000). I själva verket ökade arbetarnas produktivitet vilket ledde till att deras löner ökade och de kunde uppnå en högre levnadsstandard.

3.2 Skattetryckets inverkan på arbetskostnaden Skatt på arbete inverkar på priset på arbete. Högre skatt innebär en högre kostnad för att ha anställd personal. Skattenivåer påverkar därmed relativpriset på arbete. Ju högre skatt, desto högre incitament för att substituera bort från denna relativprisökning. Arbetskraft ersätts med arbetskraftsbesparande tekniska framsteg vilket resulterar i att output per arbetad timme ökar. Detta samband låter stater påverka produktivitetstillväxten genom skattepolitik. Ett skattesystem utformat så att arbete beskattas hårt bör då leda till att incitament skapas

6 När en ekonomi upplever ekonomisk tillväxt utan att arbetslösheten sjunker. Samma antal yrkesverksamma producerar med andra ord en ökad mängd output.

9

som resulterar i en produktivitetsökande effekt. Hög skatt på arbete ”tvingar” med andra ord aktörerna inom en ekonomi att arbeta för en ökad produktivitet hos dem som arbetar.

3.2.1 Politiska implikationer av detta argument Ovanstående argument innebär alltså att länder som genom skattestrukturella beslut höjt priset på arbete bör uppleva en högre produktivitetstillväxt än andra länder, ceteris parisbus. Vidare innebär det att lågskatteländer har möjlighet att öka sin produktivitetstillväxt genom att höja skatten på arbete. Detta påstående är för vissa kontroversiellt. Organisationer som svenskt Näringsliv och OECD har uttryckt önskemål om att Sverige bör sänka skatten på arbete för att öka tillväxten. Ifall det argument som presenterats här ovan är korrekt innebär det t.ex. att Svensk Näringslivs krav på sänkt skatt på arbete skulle resultera i lägre ekonomisk tillväxt i Sverige på lång sikt. Nästföljande kapitel ämnar undersöka ifall det argument som presenterats här håller för en empirisk undersökning. Det skall dock tilläggas att det knappast är troligt att en produktivitetshöjande effekt till följd av höga skattetryck återfinns i de fall där skattetrycket närmar sig den övre skalan, d.v.s. mer än 50%. Att dra ovan presenterat argument till sin spets innebär att vi bör se en oöverträffad produktivitetstillväxt i kommunistiska system då skattesatsen i dessa system kan anses vara 100%. Detta är inte fallet. Skatter har en förmåga att snedvrida incitament och de kommunistiska ekonomiska systemen har visat att det är möjligt att ”skatta ihjäl” ekonomier. Denna uppsats inleder med att undersöka fungerande marknadsekonomier med liknande karaktäristika. Inledningsvis undersöks de nordiska länderna, därefter delar Europa. Slutligen ges en översikt av ett fåtal av världens övriga länder. Ifall det argument som presenterats tidigare visar sig stämma väntas ett samband mellan produktivitetstillväxt och skattetryck i enlighet med figur 3.2. Produktivitetstillväxten ökar med skattetrycket upp till en viss punkt då fortsatt ökade skatter resulterar i att produktivitetstillväxten minskar. Allt bygger på de incitament som individer möter till följd av skattetrycket.

produktivitetstillväxt

skattetryck Produktiviteten ökar med högre skattetryck

Produktiviteten minskar med högre skattetryck

Figur 3.2 – egen konstruktion

10

”All discussions of productivity and growth end up in amateur sociology” Bob Solow7

4 Metod I detta kapitel presenteras den undersökning som genomförts för att testa det argument som presenterades i kapitel tre. Operationalisering av variabler samt datakällor diskuteras. Vidare redogörs även för potentiella brister i denna undersökning.

4.1 Datakällor Största delen av dataunderlaget i denna uppsats kommer från OECD och deras statistikdatabas OECD.Stat. I de fall då detta inte är fallet har datakällan för det specifika fallet skrivits ut. Dataunderlaget återges i sin helhet i appendix 1.

4.2 Operationalisering av variabler Stora delar av denna undersökning bygger på sambandet mellan två variabler; produktivitetstillväxt samt skattetryck. Produktivitetstillväxten för de undersökta länderna har tagits från OECD där de tillhandahållits i färdiguträknad form, och består av multifaktorproduktivitet (MFP)8. Även information om ländernas skattetryck har erhålligts av OECD. I appendix 2 återges OECD:s beskrivning av dessa två mått. Att skattetrycket används som variabel i denna uppsats beror på att skattetrycket kan anses utgöra en bra mätsticka på hur arbetet i ett land beskattas. I de länder där arbete beskattas hårt resulterar det även i att skattetrycket för landet är högt, ceteris paribus. Vidare bidrar skattefinansierad infrastruktur, utbildning, sjukvård m.m. till att underlätta 7 Lewis, The Power of Productivity: Wealth, Poverty, and the Threat to Global Stability. Sid. 47. 8 Valet av MFP är i enlighet med OECD:s rekommendationer i OECD Manual: Measuring Productivity (OECD 2001)

11

de produktivitetshöjande tekniska framstegens genomslag. Ett högt skattetryck är därmed talande för skillnader mellan länder och variabeln skattetryck en godtagbar approximering till skillnader i skattesystem mellan länder. För att minska konjunkturcyklers inverkan på datamaterialet har ett femårigt glidande medelvärde räknats fram för såväl skattetryck som produktivitetstillväxt. Detta glidande medelvärde reducerar även eventuellt brus i datamaterialet. För att visa sambandet grafiskt har diagram tagits fram där en regressionslinje av andra graden visar det sökta sambandet. Då korrelationskoefficienter och andra numeriska analysmetoder blir missvisande när det sökta sambandet ej är linjärt, har denna uppsats fokus på en mer grafisk analys än den rent numeriska. Om skatteökningar har en produktivitetsökande effekt innebär det inte automatiskt att detta samband går att utläsa genom att analysera data rörande produktivitetstillväxten under samma år som skattetrycket ökar. Det finns eventuellt en eftersläpande effekt då produktivitetsökande tekniska framsteg tar tid att utveckla och därmed visar sig i data för ett eller flertalet år efter skattehöjningen. För att undersöka detta har produktivitetstillväxten förskjutits mot skattetrycket och diagram skapats utifrån detta dataunderlag.

4.3 Urvalsproblematik Genom att välja länder som i OECD:s statistik har i de närmaste kompletta dataunderlag öppnar denna uppsats för kritik som kan härledas till den så kallade survival bias-problematiken9. Det är dock inte helt av ondo då dessa länder är att betrakta som välutvecklade, mogna marknadsekonomier, och därmed av den typ som denna uppsats ämnar undersöka.

4.4 Temporär dimension Även dataunderlagets temporala omfattning är värd att nämna. I denna undersökning används ett dataunderlag för åren 1985 till och med 2006. Det hade varit önskvärt med ett dataunderlag som sträckt sig längre bakåt i tiden, men då dessa data ej fanns tillgängliga i bearbetad form återfinns de inte heller i uppsatsen. En vidareutveckling av denna uppsats innefattar ett framtagande av data som i dagsläget ej finns i bearbetad form. Denna uppsats är dock av den omfattningen att det önskvärda dataunderlaget ej hunnits beräknats.

4.5 Kausalitetsproblematik Denna undersökningsmetod innebär att kausalitetssambandet mellan variablerna ej går att urskilja med tydlighet. Detta problem diskuteras mer utförligt i den analys som återfinns i kapitel 6.

9 Länder som redovisar kompletta och detaljerade ekonomisk data är även de som under åren utvecklats till välmående ekonomier. I stort sett enbart rika länder har råd att samla in och bearbeta stora mängder statistiskt material. Genom att bara undersöka länder med gedigna dataunderlag väljer man därmed bort länder som inte lyckats lika bra med den ekonomiska utvecklingen.

12

”People respond to incentives, all the rest is commentary” Steven Landsburg10

5 Resultat och jämförelse mellan länder Här nedan presenteras resultaten av den genomförda undersökningen. Ett fåtal länder diskuteras mer ingående för att visa på de likheter och olikheter som undersökningen resulterade i. Sist i detta kapitel presenteras en tabell som summerar resultaten. Denna återfinns på sidan 15 för de som ej önskar läsa hela detta kapitel.

5.1 Sverige Sverige har under det senaste århundradet upplevt en av de högsta ekonomiska tillväxttakterna av alla världens länder. Neutralitet i de båda världskrigen, välfärdsamhället, samt god tillgång till viktiga råvaror är några av de anledningar till denna ekonomiska tillväxt som nämnts. Skattetryck och produktivitetstillväxt mellan 1985 och 2006 återges i figur 5.1. Då ekonomiska aktörers11 agerande till följd av förändringar i skattesatsen inte nödvändigtvis får direkt genomslag i den uppmätta produktivitetstillväxten har kurvan för

10 Landsburg, Steven. 1995. The Armchair Economist: Economics and Everyday life. Free Press 1995. Sid. 3. 11 Privatpersoner, företag, stora organisationer, samt kommuner, landsting m.fl

Figur 5.1

13

produktivitetstillväxten förskjutits med 1 till 5 år relativt skattetrycket. Detta för att fånga upp ett samband som eventuellt kännetecknas av fördröjning. I appendix 1, sid. 2-3, återges hela dataunderlaget för Sverige. Sambandet mellan skattetryck och produktivitetstillväxt återges i figur 5.2. Detta diagram har återskapats i sex varianter för varje land. Ett diagram där produktivitetstillväxten jämförs med skattetrycket för samma år, samt fem diagram där produktivitetstillväxten förskjutits med ett till fem år i förhållande till skattetrycket. Dessa sex diagram har även återskapats för vart och ett av de 14 länder som undersökts i denna uppsats. För Sverige ser vi exakt det samband som vi tidigare eftersökt. Vid ett skattetryck runt 49-50 % av BNP återfinner vi de högsta noteringarna för produktivitetstillväxten. Detta enskilda fall tyder på att det argument som presenterades i kapitel 3 har en empirisk grund i Sverige under 1985-2006.

5.2 Danmark Danmarks produktivitetstillväxt samt skattetryck för perioden 1985-2006 presenteras i figur 5.3. Sambandet mellan de två variablerna är inte lika tydligt som för Sverige när variablerna analyseras i realtid (figur 5.3). Med förskjutning uppkommer ett mer tydligt samband som exemplifieras med en graf som visar sambandet då produktivitetstillväxten förskjutits fem år (figur 5.4).

Figur 5.2

Figur 5.3

Figur 5.4

14

5.3 Finland Det samband som framstod så tydligt för Sverige återfinns inte för Finland. Sambandet mellan produktivitetstillväxt och skattetryck genererar en kurva som inte är i linje med det argument som presenterats i kapitel 3. Denna kurva återfinns i figur 5.5.

5.4 Irland Ett land som i motsats till Finland visar ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillväxt som går helt i linje med det argument som presenterades i kapitel tre är Irland. I figur 5.6 ses sambandet i realtid och i figur 5.7 ses sambandet med fem års förskjutning av produktivitetstillväxten. Detta kan jämföras med exempelvis Tyskland som uppvisar ett samband som helt motsäger det ovan nämnda teoretiska argumentet.

Figur 5.5

Figur 5.6

Figur 5.7

15

5.5 Summering av resultat För att ge en överblickbar bild av de framtagna graferna presenteras i figur 5.8 en tabell där det anges ifall sambandet mellan produktivitetstillväxt och skattetryck överensstämmer med det argument som presenterades i kapitel tre.

Förskjutning med: Land 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Australien (X) Belgien (X) Danmark (X) (X) (X) X X X Finland Frankrike X X X X Irland X X X X X X Italien (X) X X Japan X X Kanada X Nederländerna X X (X) Tyskland Spanien (X) X Storbritannien (X) X Sverige X X X Antal X per kolumn 6 5 6 5 6 5 Totalt 33/84 eller 39.3%

X markerar ett positivt samband. Ett X inom parantes markerar ett svagt, knappt urskiljbart, samband. 33 av 84 möjliga rutor är ifyllda med ett X12, vilket innebär att ett positivt samband återfinns för 39.3% av fallen.

5.5.1 Blandade resultat; oklart samband Resultatet spänner från samband som helt överensstämmer med argumentet, till samband som helt motsäger argumentet. Detta kan tolkas på flertalet sätt, vilka diskuteras i nästa kapitel, men vi kan avsluta detta kapitel med att fastslå att resultatet inte ger ett gediget och väl förankrat stöd för argumentet från kapitel tre.

12 Även (X)

Figur 5.8

16

”…the causes of the wealth and poverty of nations - the grand object of all enquiries in Political Economy.”

Malthus, 181713

6 Analys av resultat samt diskussion Ger resultaten av undersökning som presenterades i kapitel 5 bevis för att det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillväxt? Svaret blir både ja och nej. För till exempel Sverige, Danmark, Irland och Nederländerna går det att påstå att det finns ett tydligt samband. För andra länder såsom Finland, Kanada och Tyskland går det ej att observera ett sådant samband. Sambandet är icke entydigt sett över ett större spektrum av länder. Flertalet orsaker till denna brist på tydlighet diskuteras nedan.

6.1 Mätproblematik Undersökningen som genomförts kännetecknas av översiktliga och trubbiga mätinstrument. Genom aggregerandet av data till den makroekonomiska enheten ”skattetryck” förloras delar av information som besitter en potential att förtydliga resultaten. Skattesystem ser olika ut för olika länder och det totala skattetrycket i en ekonomi har här används som approximation för skillnaderna i skatten på arbete. En mer mikroekonomiskt grundad undersökning som grundligt undersöker skillnaderna mellan länders skattesystem förmår med stor säkerhet att undanröja stora delar av den osäkerhet som den här använda metoden medför. Att approximera den relativa kostnaden på arbete genom att använda det totala skattetrycket i en ekonomi bidrar till trubbigheten i mätmetoden. Att länder som beskattar arbete hårt också bör uppleva ett högt totalt skattetryck är troligt då arbete utgör en stor del av länders ekonomi, men det behöver inte vara sant. Länder beskattar inkomster, arbete, företagsvinster m.m. olika hårt, och det är därför inte helt optimalt att approximera skatt på arbete och kostnad på arbete med det totala skattetrycket.

13 Landes, S, David. 1999. The Wealth and Poverty of Nations: why some are so rich and some are so poor. Norton & Company, New York. Ursprungligen från J.M Keynes, Collected Works, X, 97-98.

17

Användandet av makroekonomisk data i tillväxtstudier har som tidigare nämnts kritiserats på grund av dess oförmåga att bidra med tydliga svar på de ställda frågorna. Problematiken grundar sig i att den makroekonomiska informationen oftast är lättare att få tag på för forskare då det krävs mer omfattande insatser för att få tag på användbar information på mikronivå. Makrodata är med andra ord mer lättillgänglig, och därmed mer frekvent använd. Denna uppsats utgör inget avsteg från den traditionen. Denna uppsats är dock ämnad att utröna ett sambands möjliga existens och inte dess mer detaljerade uppbyggnad. Vidare studier inom området krävs för att nysta upp sambandets grundläggande struktur.

6.2 Kausalitetsproblematik Användningen av scatter plots och regressionslinjer medför att kausaliteten i det undersökta sambandet blir svårt att utläsa. Är det så att högre skatt ger högre produktionstillväxt eller är det tvärt om? Då datamaterialet är på makronivå ökar denna problematik då den undersökta data bygger på aggregerad information. För att komma till rätta med detta problem bör man gå in på sambandets detaljer och hur dessa samverkar. Detta kräver information på mikronivå vilket även kräver mer precisa och detaljerade undersökningsmetoder.

6.3 Politiska trender och inverkande variabler Många länder i västvärlden har under de senaste årtiondena gått mot en mer utbyggd skattefinansierad sektor. Detta kräver av naturliga skäl ett större uttag av skatt för att finansiera denna verksamhet. Detta resulterar i ett högre skattetryck under senare år, vilket kan ha påverkat denna undersökning. Vidare är det värt att diskutera vad som påverkar beslut om skattetrycket. Länder upplever regeringsskiften och skiften i politisk majoritet. I vissa fall medför regeringsskiften att politiken läggs om på ett fundamentalt sätt vilket också kan inverka på skattetrycket. Detta är en faktor som gör det svårt att jämföra länder sinsemellan. Då länder skiljer sig på fler punkter än skattetryck och produktivitetstillväxt är det möjligt att det resultat som framkommit i denna undersökning påverkas av andra faktorer och andra variabler än de två som använts i undersökningen. Därmed blir det svårt att dra säkra slutsatser av det framkomna resultatet. Att resultatet i sig inte är entydigt bidrar med osäkerhet om det sökta sambandets empiriska grund.

6.4 Frånvaro av tydligt empiriskt stöd I stort sätt lika många länder kan sägas uppvisa ett samband som stärker argumentet från kapitel tre som det antal länder som uppvisar ett samband som inte styrker detta argument. Resultatet från den här genomförda undersökningen är därmed för otydligt för att ett stöd för det tidigare framlagda argumentet skall kunna uttalas. Ifall otydligheten uppkommer för att argumentet i sig bygger på ett felaktigt resonemang eller för att undersökningens metod ej är fulländad är upp till betraktaren att avgöra. En mer tekniskt fulländad undersökningsmetod som på ett mer detaljerat och mikroekonomiskt sätt attackerar frågeställningen besitter en potential att bringa klarhet i frågan.

18

7 Slutsats Den genomförda undersökningen visar inte på ett entydigt samband mellan skattetryck och produktionstillväxt. Detta innebär att det ej går att dra slutsatsen att högt skattetryck leder till högre produktivitetstillväxt. Resultatet innebär samtidigt att det ej går att bevisa motsatsen utifrån denna undersökning. Avsaknaden av klarhet i resultatet uppkommer till stor del på grund av den metod som använts i denna undersökning. Denna metods oförmåga att bistå med klarhet grundar sig i såväl metoden i sig samt problematiken med makroekonomiska datavariabler som grund för studier inom ekonomisk tillväxt. Svårigheten med att utifrån makroekonomiska variabler försöka svara på produktivitetstillväxtens uppkomst belyser behovet av att i framtiden använda mikroekonomisk data och undersökningar grundade i mikroekonomiska variabler för att komma fram till trovärdig och användbar kunskap.

19

8 Fortsatta studier Fortsatta studier inom ämnet produktivitetstillväxt bör ta sin utgångspunkt i mikroekonomiska undersökningar. Genom att lämna de aggregerade variabler som makroekonomier undersöker och bege sig in i alla de små delar av en ekonomi som samverkar för att skapa produktivitetstillväxt bör framtida kunskap kunna genereras. En grundläggande genomgång av olika länders skattesystem och vilka incitament dessa strukturer ger upphov till bör kunna bidra med värdefull insikt om hur individer inom dessa länder agerar utifrån de incitament de möter. Skillnader och likheter bör då kunna analyserar med hjälp av det faktiska utfallet i termer av uppmätt produktivitet. En annan angreppsmetod är att bygga upp en matematisk modell av en eller flera ekonomier för att därefter testa hur dessa modeller genererar olika incitament för dess invånare genom att ändra skattenivåer på arbete. På detta sätt bör ceteris paribus-förhållanden kunna genereras vilket underlättar analysen.

20

9 Referenser Abel, Andrew B., Bernanke, Ben S., Smith, Gregor W., Kneebone, Ronald D. 2005. Macroeconomics. 4th Canadian Edition. Pearson Education, Toronto, Ontario, Canada. Agell J, Lindh T, Ohlsson H. 1997. Growth and the public sector: A critical review essay. European Journal of Political Economy. Vol 13, 1997, sid. 33-52. Agell J, Lindh T, Ohlsson H. 1999. Growth and the public sector: A reply. European Journal of Political Economy. Vol 15, 1999, sid. 359-366. Agell J, Ohlsson H, Thoursie P S. 2006. Growth effects of government expenditure and taxation in rich countries: A comment. European Economic Review. Vol 50, 2006, sid 211-218. Belser, Patrick. 2000. ”Vietnam: On the Road to Labor-intensive Growth.” World Bank Policy Research Paper 2389. July. Burda, M C. Wyplosz C. 2005. Macroeconomics: A European Text. 4th edition. Oxford University Press. Oxford. Easterly, William. 2001. The Elusive Quest for Growth: Economist’s Adventures and Misadventures in the Tropics, The MIT press, Cambridge. Landes, S, David. 1999. The Wealth and Poverty of Nations: why some are so rich and some are so poor. Norton & Company, New York. Landsburg, Steven. 1995. The Armchair Economist: Economics and Everyday life. Free Press 1995. Sid. 3. Lewis, William W. 2004. The Power of Productivity: Wealth, Poverty, and the Threat to Global Stability. The University of Chicago Press, Chicago. Morgan W, Katz M, Rosen H. 2006. Microeconomics: A European Edition. McGraw-Hill Education. Berkshire. Myles, Gareth D. 2008. Economic Growth and the Role of Taxation; A Report for the OECD. Working Draft. OECD 2001. Measuring Productivity: Measurement of Aggregate and Industry-level Productivity Growth. OECD Manual. Tillgänglig på www.sourceOECD.org. Persson, Mats, Skult Eva. 2005. Tillämpad Makroekonomi. SNS Förlag, Avesta. Sachs, Jeffrey. 2005. The End of Poverty: How we can make it happen in our lifetime, Penguin Books, London, England.

21

Schumpeter, J A. (1934). The theory of economic development. Cambridge: Harvard University Press. Solow, Robert M. 1954. Technical Change and the Aggregate Production Function. The Review of Economics and Statistics. Vol. 39, No. 3 (Aug., 1957), sid. 312-320. Solow, Robert M. 1956. A Contribution to the Theory of Economic Growth. The Quarterly Journal of Economics, Vol. 70, No. 1 (Feb., 1956), sid. 65-94.

22

10 Appendix 1

10.1 Australien

Australien

Skattetryck

Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillv

äxt skattetryck 1982 27,37 1980-1985 27,13 1983 26,59 1981-1986 27,45 1984 28,14 1982-1987 27,91 1985 28,30 1,70 1983-1988 28,25 1986 29,15 -0,70 1984-1989 28,67 1987 29,06 2,00 1985-1990 0,48 28,74 1988 28,70 -0,80 1986-1991 -0,04 28,78 1989 28,47 0,20 1987-1992 0,4 28,35 1990 28,49 -0,90 1988-1993 0,54 27,83 1991 27,01 1,50 1989-1994 1,14 27,47 1992 26,45 2,70 1990-1995 1,18 27,37 1993 26,93 2,20 1991-1996 1,52 27,43 1994 27,96 0,40 1992-1997 1,88 27,91 1995 28,80 0,80 1993-1998 1,84 28,46 1996 29,43 3,30 1994-1999 1,96 29,08 1997 29,20 2,50 1995-2000 2,22 29,60 1998 30,01 2,80 1996-2001 1,76 30,06 1999 30,53 1,70 1997-2002 1,64 30,10 2000 31,13 -1,50 1998-2003 1,32 30,36 2001 29,61 2,70 1999-2004 1,06 30,49 2002 30,51 0,90 2000-2005 0,72 30,61 2003 30,66 1,50 2001-2006 1,275 30,56 2004 31,13 0,00 2002-2007 0,8 30,79 2005 30,87 2003-2008 2006 2004-2009

Min 26,45 -1,50 Min -0,04 27,13 Max 31,13 3,30 Max 2,22 30,79 Medelvärde 28,94 1,15 Medelvärde 1,21 28,84 Stdav 1,44 1,42 Stdav 0,63 1,23 Varians 2,07 2,00 Varians 0,39 1,50 Korrelation -0,21 Korrelation 0,05

23

Appendix 1 – Australien

24

10.2 Belgien

Belgien Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck 1982 42,82 1980-1985 42,71 1983 43,54 1981-1986 43,31 1984 44,27 1982-1987 43,82 1985 44,35 0,20 1983-1988 44,20 1986 44,09 1,40 1984-1989 44,17 1987 44,73 1,80 1985-1990 1,58 43,63 1988 43,41 2,90 1986-1991 1,68 43,16 1989 41,57 1,60 1987-1992 1,9 42,80 1990 42,02 0,70 1988-1993 1,9 42,21 1991 42,25 2,50 1989-1994 1,56 42,18 1992 41,81 1,80 1990-1995 1,84 42,58 1993 43,27 1,20 1991-1996 1,58 42,89 1994 43,55 3,00 1992-1997 1,4 43,24 1995 43,57 -0,60 1993-1998 1,38 43,78 1996 44,00 1,60 1994-1999 0,96 44,17 1997 44,53 1,70 1995-2000 0,66 44,49 1998 45,18 -0,90 1996-2001 1,3 44,76 1999 45,17 1,50 1997-2002 0,56 44,94 2000 44,90 2,60 1998-2003 0,44 45,03 2001 44,90 -2,10 1999-2004 0,78 44,91 2002 45,00 1,10 2000-2005 1,12 44,84 2003 44,60 0,80 2001-2006 0,75 44,94 2004 44,81 3,20 2002-2007 1,7 44,92 2005 45,37 2003-2008 2006 44,83 2004-2009

Min 41,57 -2,10 Min 0,44 42,18 Max 45,37 3,20 Max 1,90 45,03 Medelvärde 43,94 1,30 Medelvärde 1,28 43,81 Stdav 1,13 1,36 Stdav 0,48 0,96 Varians 1,27 1,84 Varians 0,23 0,92 Korrelation -0,22 Korrelation -0,78

25

Appendix 1 – Belgien

26

10.3 Danmark

Danmark Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck 1982 41,63 1980-1985 43,15 1983 43,58 1981-1986 43,77 1984 44,73 1982-1987 44,86 1985 46,13 1,50 1983-1988 46,32 1986 48,25 1,40 1984-1989 47,49 1987 48,92 0,20 1985-1990 0,86 48,20 1988 49,44 0,40 1986-1991 0,9 48,29 1989 48,27 0,80 1987-1992 0,84 47,81 1990 46,54 1,70 1988-1993 1,04 47,28 1991 45,88 1,10 1989-1994 1,04 46,93 1992 46,28 1,20 1990-1995 1,92 47,02 1993 47,67 0,40 1991-1996 1,8 47,47 1994 48,71 5,20 1992-1997 1,86 48,12 1995 48,80 1,10 1993-1998 1,68 48,66 1996 49,16 1,40 1994-1999 1,4 48,98 1997 48,95 0,30 1995-2000 0,38 49,26 1998 49,30 -1,00 1996-2001 0,42 49,37 1999 50,10 0,10 1997-2002 -0,1 49,23 2000 49,36 1,30 1998-2003 -0,2 49,01 2001 48,45 -1,20 1999-2004 0,14 48,75 2002 47,84 -0,20 2000-2005 0,32 48,58 2003 48,00 0,70 2001-2006 0,24 48,77 2004 49,27 1,00 2002-2007 0,6 48,87 2005 50,31 0,90 2003-2008 2006 48,95 2004-2009

Min 41,63 -1,20 Min -0,20 43,15 Max 50,31 5,20 Max 1,92 49,37 Medelvärde 47,78 0,87 Medelvärde 0,84 47,66 Stdav 2,09 1,26 Stdav 0,68 1,71 Varians 4,38 1,58 Varians 0,46 2,93 Korrelation -0,16 Korrelation -0,62

27

Appendix 1 – Danmark

28

10.4 Finland

Finland Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck 1982 36,82 1980-1985 36,95 1983 36,50 1981-1986 37,74 1984 38,03 1982-1987 38,37 1985 39,68 2,20 1983-1988 38,87 1986 40,83 2,90 1984-1989 40,07 1987 39,29 1,90 1985-1990 2,64 40,89 1988 42,53 2,70 1986-1991 2,34 41,65 1989 42,10 3,50 1987-1992 1,34 42,51 1990 43,51 0,70 1988-1993 1,06 43,63 1991 45,10 -2,10 1989-1994 1,12 44,01 1992 44,92 0,50 1990-1995 1,16 44,97 1993 44,42 3,00 1991-1996 1,42 45,41 1994 46,88 3,70 1992-1997 2,26 45,79 1995 45,72 2,00 1993-1998 2,76 46,05 1996 46,99 2,10 1994-1999 2,82 46,38 1997 46,26 3,00 1995-2000 2,3 46,16 1998 46,07 3,30 1996-2001 2,56 46,45 1999 45,75 1,10 1997-2002 2,48 45,97 2000 47,19 3,30 1998-2003 2,04 45,63 2001 44,57 1,70 1999-2004 1,7 45,21 2002 44,58 0,80 2000-2005 2,04 44,75 2003 43,98 1,60 2001-2006 1,68 44,11 2004 43,45 2,80 2002-2007 1,675 43,89 2005 43,98 1,50 2003-2008 2006 43,45 2004-2009

Min 36,50 -2,10 Min 1,06 36,95 Max 47,19 3,70 Max 2,82 46,45 Medelvärde 43,30 2,01 Medelvärde 1,97 43,28 Stdav 3,13 1,34 Stdav 0,59 3,04 Varians 9,77 1,80 Varians 0,35 9,24 Korrelation -0,01 Korrelation 0,24

29

Appendix 1 – Finland

30

10.5 Frankrike

Frankrike Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck 1982 41,21 1980-1985 41,25 1983 41,79 1981-1986 41,79 1984 42,76 1982-1987 42,19 1985 42,82 2,00 1983-1988 42,50 1986 42,35 1,90 1984-1989 42,56 1987 42,79 1,70 1985-1990 2,3 42,38 1988 42,07 2,90 1986-1991 2,08 42,21 1989 41,85 3,00 1987-1992 1,8 42,22 1990 41,99 0,90 1988-1993 1,68 42,06 1991 42,39 0,50 1989-1994 1,12 42,12 1992 42,01 1,10 1990-1995 0,88 42,31 1993 42,35 0,10 1991-1996 1,1 42,50 1994 42,82 1,80 1992-1997 1 42,85 1995 42,92 2,00 1993-1998 1,08 43,32 1996 44,13 0,00 1994-1999 1,46 43,69 1997 44,36 1,50 1995-2000 1,32 44,15 1998 44,21 2,00 1996-2001 1,46 44,44 1999 45,13 1,10 1997-2002 1,5 44,42 2000 44,35 2,70 1998-2003 1,6 44,22 2001 44,03 0,20 1999-2004 1,34 44,01 2002 43,37 2,00 2000-2005 1,2 43,68 2003 43,16 0,70 2001-2006 0,9 43,63 2004 43,46 0,40 2002-2007 0,96 43,73 2005 44,13 1,20 2003-2008 2006 44,52 0,50 2004-2009

Min 41,21 0,00 Min 0,88 41,25 Max 45,13 3,00 Max 2,30 44,44 Medelvärde 43,08 1,37 Medelvärde 1,38 42,97 Stdav 1,04 0,90 Stdav 0,40 0,94 Varians 1,09 0,81 Varians 0,16 0,89 Korrelation -0,23 Korrelation -0,21

31

Appendix 1 – Frankrike

32

10.6 Irland

Irland Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck 1982 33,50 1980-1985 33,46 1983 34,93 1981-1986 34,18 1984 35,71 1982-1987 34,84 1985 34,64 1,70 1983-1988 35,25 1986 35,40 -1,80 1984-1989 35,62 1987 35,58 4,40 1985-1990 2,7 35,18 1988 36,77 4,40 1986-1991 3,26 34,87 1989 33,50 4,80 1987-1992 4,24 34,52 1990 33,09 4,50 1988-1993 4,26 34,21 1991 33,68 3,10 1989-1994 3,84 33,66 1992 34,01 4,50 1990-1995 3,42 33,88 1993 34,01 2,30 1991-1996 3,54 33,65 1994 34,60 2,70 1992-1997 3,62 33,33 1995 31,98 5,10 1993-1998 4,18 32,81 1996 32,07 3,50 1994-1999 4,4 32,26 1997 31,38 7,30 1995-2000 4,82 31,63 1998 31,28 3,40 1996-2001 4,58 31,59 1999 31,46 4,80 1997-2002 4,36 31,08 2000 31,75 3,90 1998-2003 3,66 30,45 2001 29,54 2,40 1999-2004 3,5 29,96 2002 28,23 3,80 2000-2005 2,7 29,72 2003 28,83 2,60 2001-2006 2,14 29,49 2004 30,24 0,80 2002-2007 2,02 29,93 2005 30,62 1,10 2003-2008 2006 31,74 1,80 2004-2009

Min 28,23 -1,80 Min 2,02 29,49 Max 36,77 7,30 Max 4,82 35,62 Medelvärde 32,74 3,23 Medelvärde 3,62 32,85 Stdav 2,26 1,88 Stdav 0,82 1,98 Varians 5,11 3,53 Varians 0,67 3,93 Korrelation -0,03 Korrelation 0,27

33

Appendix 1 – Irland

34

10.7 Italien

Italien Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck 1982 33,03 1980-1985 32,55 1983 34,99 1981-1986 33,33 1984 34,14 1982-1987 34,20 1985 33,64 1,40 1983-1988 34,65 1986 35,19 1,20 1984-1989 34,82 1987 35,28 1,30 1985-1990 1,72 35,35 1988 35,84 2,20 1986-1991 1,50 36,19 1989 36,81 2,50 1987-1992 1,20 36,79 1990 37,80 0,30 1988-1993 1,00 37,85 1991 38,23 -0,30 1989-1994 0,70 39,14 1992 40,59 0,30 1990-1995 0,82 39,82 1993 42,25 0,70 1991-1996 1,20 40,29 1994 40,24 3,10 1992-1997 1,08 41,01 1995 40,12 2,20 1993-1998 1,28 41,53 1996 41,83 -0,90 1994-1999 0,98 41,43 1997 43,21 1,30 1995-2000 0,44 41,89 1998 41,75 -0,80 1996-2001 0,34 42,32 1999 42,54 0,40 1997-2002 0,54 42,35 2000 42,29 1,70 1998-2003 0,00 41,98 2001 41,97 0,10 1999-2004 -0,16 41,99 2002 41,36 -1,40 2000-2005 -0,20 41,70 2003 41,80 -1,60 2001-2006 -0,60 41,45 2004 41,08 0,20 2002-2007 -0,50 41,59 2005 41,03 -0,30 2003-2008 2006 42,70 0,60 2004-2009


35

Appendix 1 – Italien

36

10.8 Japan

Japan Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck

1982 26,43 1980-1985 26,36 1983 26,95 1981-1986 26,76 1984 27,00 1982-1987 27,18 1985 27,36 4,10 1983-1988 27,74 1986 28,13 1,40 1984-1989 28,25 1987 29,24 2,40 1985-1990 3,22 28,81 1988 29,51 4,60 1986-1991 3,20 29,16 1989 29,83 3,60 1987-1992 3,28 29,27 1990 29,07 4,00 1988-1993 2,84 28,82 1991 28,69 1,80 1989-1994 2,14 28,35 1992 27,01 0,20 1990-1995 1,50 27,63 1993 27,14 1,10 1991-1996 1,00 27,19 1994 26,25 0,40 1992-1997 0,84 26,82 1995 26,85 1,50 1993-1998 1,04 26,85 1996 26,83 1,00 1994-1999 0,58 26,78 1997 27,18 1,20 1995-2000 0,74 26,79 1998 26,81 -1,20 1996-2001 0,84 26,82 1999 26,31 1,20 1997-2002 0,74 26,91 2000 27,00 2,00 1998-2003 0,78 26,71 2001 27,26 0,50 1999-2004 1,26 26,49 2002 26,16 1,40 2000-2005 1,56 26,48 2003 25,70 1,20 2001-2006 1,40 26,56 2004 26,30 2,70 2002-2007 1,63 26,39 2005 27,38 1,20 2003-2008 2006 2004-2009

Min 25,70 -1,20 Min 0,58 26,36 Max 29,83 4,60 Max 3,28 29,27 Medelvärde 27,35 1,73 Medelvärde 1,59 27,35 Stdav 1,13 1,42 Stdav 0,94 0,95 Varians 1,29 2,03 Varians 0,88 0,90 Korrelation 0,62 Korrelation 0,89

37

Appendix 1 – Japan

38

10.9 Kanada

Kanada Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck 1982 33,05 1980-1985 32,48 1983 32,51 1981-1986 32,79 1984 32,61 1982-1987 32,78 1985 32,53 0,60 1983-1988 33,02 1986 33,22 -1,20 1984-1989 33,25 1987 34,24 0,00 1985-1990 -0,14 33,68 1988 33,67 0,30 1986-1991 -0,46 34,35 1989 34,76 -0,40 1987-1992 -0,42 34,98 1990 35,89 -1,00 1988-1993 -0,26 35,33 1991 36,37 -1,00 1989-1994 -0,22 35,67 1992 35,97 0,80 1990-1995 0,20 35,77 1993 35,38 0,50 1991-1996 0,58 35,71 1994 35,25 1,70 1992-1997 0,72 35,61 1995 35,57 0,90 1993-1998 1,16 35,76 1996 35,88 -0,30 1994-1999 1,28 36,03 1997 36,73 3,00 1995-2000 1,30 36,26 1998 36,70 1,10 1996-2001 1,54 36,27 1999 36,41 1,80 1997-2002 1,60 36,07 2000 35,64 2,10 1998-2003 1,18 35,47 2001 34,85 0,00 1999-2004 0,90 34,87 2002 33,74 0,90 2000-2005 0,56 34,32 2003 33,73 -0,30 2001-2006 0,42 33,87 2004 33,63 0,10 2002-2007 0,48 33,58 2005 33,40 1,40 2003-2008 2006 33,38 0,30 2004-2009

Min 32,51 -1,20 Min -0,46 32,48 Max 36,73 3,00 Max 1,60 36,27 Medelvärde 34,60 0,51 Medelvärde 0,58 34,69 Stdav 1,40 1,06 Stdav 0,68 1,26 Varians 1,96 1,13 Varians 0,47 1,60 Korrelation 0,30 Korrelation 0,54

39

Appendix 1 – Kanada

40

10.10 Nederländerna

Nederländerna Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck 1982 43,19 1980-1985 43,25 1983 44,19 1981-1986 43,10 1984 42,71 1982-1987 43,19 1985 42,64 -0,50 1983-1988 43,65 1986 43,22 -1,10 1984-1989 43,90 1987 45,50 -1,80 1985-1990 0,28 43,94 1988 45,45 2,80 1986-1991 0,48 43,99 1989 42,87 2,00 1987-1992 1,06 44,37 1990 42,89 0,50 1988-1993 1,64 44,23 1991 45,14 1,80 1989-1994 1,42 44,14 1992 44,79 1,10 1990-1995 1,46 44,16 1993 44,98 1,70 1991-1996 1,72 43,89 1994 42,98 2,20 1992-1997 1,22 43,05 1995 41,53 1,80 1993-1998 1,26 42,26 1996 40,94 -0,70 1994-1999 1,24 41,09 1997 40,87 1,30 1995-2000 1,30 40,51 1998 39,11 1,60 1996-2001 1,26 40,14 1999 40,12 2,50 1997-2002 1,30 39,59 2000 39,66 1,60 1998-2003 1,14 38,91 2001 38,17 -0,50 1999-2004 0,70 38,47 2002 37,51 0,50 2000-2005 0,70 37,93 2003 36,92 -0,60 2001-2006 0,42 37,82 2004 37,40 2,50 2002-2007 0,65 38,08 2005 39,09 0,20 2003-2008 2006 39,48 2004-2009

Min 36,92 -1,80 Min 0,28 37,82 Max 45,50 2,80 Max 1,72 44,37 Medelvärde 41,65 0,90 Medelvärde 1,07 41,90 Stdav 2,70 1,34 Stdav 0,43 2,40 Varians 7,31 1,80 Varians 0,18 5,74 Korrelation 0,07 Korrelation 0,38

41

Appendix 1 – Nederländerna

42

10.11 Tyskland

Tyskland Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck 1982 35,54 1980-1985 35,82 1983 35,56 1981-1986 35,75 1984 35,71 1982-1987 35,75 1985 36,08 1983-1988 35,90 1986 35,83 1984-1989 35,97 1987 36,29 1985-1990 36,08 1988 35,95 1986-1991 35,82 1989 36,23 1987-1992 35,86 1990 34,80 1988-1993 36,00 1991 36,04 1989-1994 0,90 36,20 1992 36,96 1,5 1990-1995 1,33 36,39 1993 36,97 0,3 1991-1996 1,43 36,87 1994 37,18 2,2 1992-1997 1,42 36,97 1995 37,22 1,7 1993-1998 1,46 36,82 1996 36,52 1,4 1994-1999 1,54 36,71 1997 36,19 1,7 1995-2000 1,26 36,69 1998 36,43 0,7 1996-2001 1,30 36,69 1999 37,11 0,8 1997-2002 1,22 36,61 2000 37,19 1,9 1998-2003 1,00 36,46 2001 36,11 1,0 1999-2004 0,96 36,28 2002 35,45 0,6 2000-2005 0,88 35,83 2003 35,55 0,5 2001-2006 0,68 35,35 2004 34,84 0,4 2002-2007 0,90 35,28 2005 34,82 0,9 2003-2008 2006 35,74 2,1 2004-2009

Min 34,80 0,30 Min 0,68 35,28 Max 37,22 2,20 Max 1,54 36,97 Medelvärde 36,09 1,18 Medelvärde 1,16 36,18 Stdav 0,74 0,64 Stdav 0,27 0,48 Varians 0,55 0,41 Varians 0,07 0,23 Korrelation 0,44 Korrelation 0,86

43

Appendix 1 – Tyskland

44

10.12 Spanien

Spanien Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck 1982 35,54 1980-1985 35,82 1983 35,56 1981-1986 35,75 1984 35,71 1982-1987 35,75 1985 36,08 1983-1988 35,90 1986 35,83 1984-1989 35,97 1987 36,29 1985-1990 36,08 1988 35,95 1986-1991 35,82 1989 36,23 1987-1992 35,86 1990 34,80 1988-1993 36,00 1991 36,04 1989-1994 0,90 36,20 1992 36,96 1,5 1990-1995 1,33 36,39 1993 36,97 0,3 1991-1996 1,43 36,87 1994 37,18 2,2 1992-1997 1,42 36,97 1995 37,22 1,7 1993-1998 1,46 36,82 1996 36,52 1,4 1994-1999 1,54 36,71 1997 36,19 1,7 1995-2000 1,26 36,69 1998 36,43 0,7 1996-2001 1,30 36,69 1999 37,11 0,8 1997-2002 1,22 36,61 2000 37,19 1,9 1998-2003 1,00 36,46 2001 36,11 1,0 1999-2004 0,96 36,28 2002 35,45 0,6 2000-2005 0,88 35,83 2003 35,55 0,5 2001-2006 0,68 35,35 2004 34,84 0,4 2002-2007 0,90 35,28 2005 34,82 0,9 2003-2008 2006 35,74 2,1 2004-2009

Min 34,80 0,30 Min 0,68 35,28 Max 37,22 2,20 Max 1,54 36,97 Medelvärde 36,09 1,18 Medelvärde 1,16 36,18 Stdav 0,74 0,64 Stdav 0,27 0,48 Varians 0,55 0,41 Varians 0,07 0,23 Korrelation 0,44 Korrelation 0,86

45

Appendix 1 – Spanien

46

10.13 Storbritannien

Storbritannien Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av

BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck 1982 24,12 1980-1985 24,79 1983 26,04 1981-1986 25,70 1984 27,34 1982-1987 26,73 1985 27,19 1983-1988 28,06 1986 28,96 1984-1989 29,04 1987 30,77 1985-1990 30,11 1988 30,92 1986-1991 31,17 1989 32,69 1987-1992 31,92 1990 32,48 1988-1993 0,45 32,53 1991 32,76 -0,2 1989-1994 0,53 32,91 1992 33,79 1,1 1990-1995 0,85 32,94 1993 32,82 0,7 1991-1996 0,74 32,87 1994 32,85 1,8 1992-1997 0,82 32,70 1995 32,14 0,3 1993-1998 0,58 32,52 1996 31,90 0,2 1994-1999 0,34 32,60 1997 32,89 -0,1 1995-2000 -0,10 32,86 1998 33,24 -0,5 1996-2001 -0,24 33,27 1999 34,14 -0,4 1997-2002 -0,30 33,65 2000 34,19 -0,4 1998-2003 -0,32 33,90 2001 33,77 -0,1 1999-2004 -0,18 34,09 2002 34,16 -0,2 2000-2005 -0,08 34,20 2003 34,19 0,2 2001-2006 0,06 34,51 2004 34,69 0,1 2002-2007 0,16 35,10 2005 35,75 0,3 2003-2008 2006 36,71 0,4 2004-2009


47

Appendix 1 – Storbritannien

48

10.14 Sverige

Sverige Skattetryck Glidande medelvärde ( 5 år)

År i procent av BNP Prod.tillväxt tidsperiod Prod.tillväxt skattetryck

1982 47,16 1980-1985 47,48 1983 47,80 1981-1986 47,66 1984 47,38 1982-1987 48,03 1985 47,77 0,10 1983-1988 49,12 1986 50,03 1,40 1984-1989 49,95 1987 52,61 1,10 1985-1990 0,46 50,96 1988 51,95 -0,60 1986-1991 0,30 51,95 1989 52,41 0,30 1987-1992 -0,04 52,00 1990 52,74 -0,70 1988-1993 -0,14 51,01 1991 50,28 -0,30 1989-1994 0,06 49,93 1992 47,68 0,60 1990-1995 0,42 48,81 1993 46,55 0,40 1991-1996 0,86 47,88 1994 46,82 2,10 1992-1997 1,02 47,83 1995 48,06 1,50 1993-1998 1,36 48,54 1996 50,03 0,50 1994-1999 1,56 49,56 1997 51,23 2,30 1995-2000 1,38 50,62 1998 51,69 1,40 1996-2001 1,50 51,52 1999 52,10 1,20 1997-2002 1,32 51,65 2000 52,55 2,10 1998-2003 1,44 51,18 2001 50,67 -0,40 1999-2004 1,68 50,73 2002 48,90 2,90 2000-2005 2,04 50,28 2003 49,43 2,60 2001-2006 2,22 49,91 2004 49,86 3,00 2002-2007 2,76 49,79 2005 50,71 3,00 2003-2008 2006 50,06 2,30 2004-2009


49

Appendix 1 – Sverige

50

11 Appendix 2 – Variabler definierade enligt OECD

11.1 Produktivitetstillväxt (MFP) Information hämtad från: http://stats.oecd.org/wbos/Index.aspx?DatasetCode=MFP

Data Characteristics Date last updated January 2008. Periodicity Yearly, series are available from 1985. Unit of measure used Per cent Population & Scope Geographic coverage Australia, Austria, Belgium, Canada, Denmark, Finland, France, Germany, Greece, Ireland, Italy, Japan, the Netherlands, New Zealand, Portugal, Spain, Sweden, Switzerland, the United Kingdom and the United States Sector coverage Total economy. Statistical population This dataset provides comparable rates of change of Multi-factor Productivity for the total economy, computed as the difference between the rate of change of output and the rate of change of total inputs; shares of compensation of labour input and of capital inputs in total costs for the total economy measured at current prices (compensation of labour input corresponds to the compensation of employees and self-employed persons and compensation of capital input is the value of capital services); and total inputs calculated as volume indices of combined labour and capital inputs for the total economy. The indices have been constructed as weighted averages of the rate of change of total hours worked and the rate of change of capital services. Cost shares of inputs averaged over the two periods under consideration serve as weights (Törnqvist index). Price indices for information and communication technology assets are those published by the U.S. Bureau of Economic Analysis, corrected for overall inflation in each country. Other Aspects Recommended uses and limitations These data have been compiled for the purpose of international comparisons. They do not necessarily constitute the best source for analysis at the national level. Generally, national sources are to be preferred for single-country analysis. Database Specific Abstract For further information, please refer to the OECD Productivity database internet page available at: http://www.oecd.org/statistics/productivity.

51

11.2 Skattetryck Information hämtad från: http://stats.oecd.org/wbos/Index.aspx?DatasetCode=AWCOU

Data Characteristics Unit of measure used As a percentage of GDP

ekonomisk tillväxt - diva portal132247/fulltext01.pdf3 presentation av argument exogen...

Documents