ekonomistyrning - rvn.se

Regionens revisorer Revisionskontoret

Ekonomistyrning Hälso- och sjukvårdsnämnden

Revisionsrapport

Tjänsteställe, revisor Datum Dnr Sida Revisionskontoret

2020-04-01 19REV72 2(22)

Sammanfattning Revisorerna har bedömt att det finns en risk för att ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvårdsnämnden inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Med an-ledning av att regionens budget till stor del består av resurser för hälso- och sjuk-vård så har en fungerande ekonomistyrning inom dessa verksamheter bedömts som väsentligt. Syftet med granskningen har varit att bedöma om Hälso- och sjukvårdsnämnden har säkerställt att det finns förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning på verksamhetsnivå. Granskningen, som är avgränsad till Specialistvården och Hälsocentralerna, har bland annat utförts genom en enkätundersökning. I granskningsuppdraget har det även ingått att bedöma om Regionstyrelsen har tydlig-gjort principerna för reglering av tidigare års underskott i verksamheten. Sammanfattande bedömning Vi bedömer sammantaget att Hälso- och sjukvårdsnämnden inte har säkerställt att det finns tillräckliga förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning på verksam-hetsnivå. Vi bedömer bl.a. att styr- och kontrollmiljön inte är helt tillfredsställande i alla dess delar. Vi ser bl.a. ett behov av att tydliggöra regionens ledningsprocess samt att se över hur budgetprocessen kan utvecklas vidare. En översyn bör även göras av hur enhetschefernas förutsättningar vad gäller ekonomisk uppföljning och prognos inom Specialistvården kan stärkas. Vår granskning har även visat att enhetschefernas ansvar och befogenheter avseende ekonomin behöver tydliggöras, framförallt inom Specialistvården. Enkätresultatet tyder däremot på att det i rela-tivt stor utsträckning finns ett öppet klimat för att påtala brister och lämna förbätt-ringsförslag, vilket vi ser som betydelsefullt. Vår granskning har även visat att det inte fullt ut har säkerställts att åtgärder plan-eras och vidtas för att motverka risker inom det ekonomiska perspektivet. Vår enkätundersökning tyder på att enhetschefernas kommunikation/dialog med närmsta chef avseende ekonomin är tillräckligt frekvent inom Hälsocentralerna. Inom Specialistvården bedömer vi däremot att det finns anledning att se över hur den kan utvecklas. Vi har noterat att 2019 års budget för Specialistvården och Primärvården har inne-fattat s.k. budgetregleringsposter vilka är fördelade på enhetsnivå. Obalansen inom Specialistvården är betydande. Budget 2020 innefattar även budgetreg-leringsposter av väsentlig omfattning. Dessa poster motsvarar det underskott som beviljats av Regionfullmäktige. Handlingsplaner som motsvarar underskottet i sin helhet saknas dock. Vi bedömer i övrigt att principerna för regionens modell med balanserade resultat inte är tydliggjorda, bl.a. vad gäller reglering av tidigare års underskott.


2020-04-01 19REV72 3(22)

Rekommendationer Nedan framgår våra främsta rekommendationer till Hälso- och sjukvårdsnämnden i syfte att stärka förutsättningarna för en effektiv ekonomistyrning på verksamhetsnivå.

• Utveckla styr- och kontrollmiljön.

• Säkerställ att åtgärder planeras och vidtas för att motverka risker inom det ekonomiska perspektivet.

• Säkerställ att kommunikation avseende ekonomin sker i tillräcklig omfattning.

• Säkerställ att budgeten är balanserad på samtliga organisatoriska nivåer inom de ramar som Regionfullmäktige beviljat.

Följande rekommendation vänder sig till Regionstyrelsen:

• Utarbeta ett förslag till Regionfullmäktige avseende regelverk för balansering av resultat, såvida en sådan modell bedöms som ändamålsenlig.

Sammanfattningen är en självständig del av rapporten och ska kunna förstås av den som inte läser hela rapporten. Av sammanfattningen ska syfte, granskningens huvudsakliga resultat och yrkesrevisorns bedömningar framgå. De väsentligaste rekommendationerna som lämnats i rapporten redovisas i sammanfattningen. Sammanfattningen ska vara kortfattad och ska endast innehålla iakttagelser som finns med i rapporten. Om rapportens omfattning är mycket begränsad kan sammanfattningen utgå.


2020-04-01 19REV72 4(22)

Innehållsförteckning

1 Bakgrund ......................................................................................................... 5

2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning ............................................................. 5

3 Revisionskriterier ............................................................................................ 6

4 Metod ............................................................................................................... 6

5 Projektorganisation .......................................................................................... 6

6 Resultat av granskningen ................................................................................. 7

6.1 Styr- och kontrollmiljö ............................................................................. 7 6.2 Åtgärder vid befarade underskott/risker inom ekonomiperspektivet ...... 12 6.3 Kommunikation ..................................................................................... 15 6.4 Balanserad budget .................................................................................. 17 6.5 Principer för reglering av underskott ...................................................... 19

7 Revisionell bedömning .................................................................................. 21


2020-04-01 19REV72 5(22)

1 Bakgrund Av kommunallagen framgår att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Vidare anges att nämnderna ska se till att verksam-heten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Regionens budget för år 2019 utgörs i huvudsak av regionbidrag till hälso- och sjukvård, framförallt specialistvård och primärvård. Specialistvårdens andel av tilldelade regionbidrag är 70 %. Regionbidraget för primärvård utgör 16 % av regionens budget, vilket omfattar såväl regiondrivna hälsocentraler som privata utförare av primärvård. Specialistvårdsförvaltningen har under åren 2016-2018 redovisat underskott som sammanlagt uppgår till 489 mnkr. Även Primärvårdsförvaltningen har redovisat underskott för dessa år, totalt 113 mnkr. För år 2019 prognostiseras det tidigt underskott av betydande omfattning för såväl Specialistvården som Primärvården. Revisorerna bedömde i sin granskning av budgetprocessen, som gjordes år 2017, att Hälso- och sjukvårdsnämnden inte hade säkerställt en ändamålsenlig budget-process inom den somatiska specialistvården. Granskningen visade bland annat på ett behov av att uppmärksamma länsverksamheternas interna budgetprocess. Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömdes vidare i 2018 års grundläggande gransk-ning ha varit allt för passiv i sin styrning med tanke på det långvariga och allvar-liga ekonomiska läget. Revisorerna har bedömt att det finns en risk för att ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvårdsnämnden inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Med anledning av att regionens budget till stor del består av resurser för hälso- och sjukvård så har en fungerande ekonomistyrning inom dessa verksamheter bedömts som väsentligt.

2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Syftet med granskningen är att bedöma om Hälso- och sjukvårdsnämnden har säkerställt att det finns förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning på verksamhetsnivå. Granskningen är inriktad mot nedanstående revisionsfrågor: om styr- och kontrollmiljön är tillfredsställande, om det har säkerställts att aktiviteter/åtgärder planeras och vidtas för att motverka

risker inom det ekonomiska perspektivet,

om kommunikation sker löpande avseende ekonomiskt utfall/prognos samt planerade och genomförda åtgärder enligt ovan,

om det finns en balanserad budget på samtliga organisatoriska nivåer.

I uppdraget ingår också att bedöma om Regionstyrelsen har tydliggjort principerna för reglering av tidigare års underskott i verksamheten.


2020-04-01 19REV72 6(22)

Granskningen är avgränsad till Specialistvårdsförvaltningen och Primärvårdsför-valtningen. I urvalet ingår inte Livsstilsmedicin Österåsen och de särskilda upp-dragen som Hälso- och sjukvårdsnämnden bedriver på uppdrag av Regionstyr-elsen, detsamma gäller Laboratoriemedicin som i sin helhet är intäktsfinansierad.

3 Revisionskriterier De revisionskriterier som kommer att bilda underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar är huvudsakligen följande:

• Kommunallagen1

• Hälso- och sjukvårdsnämndens reglemente2

• Policyn Samlad ledningsprocess3

• Riktlinjen Intern styrning och kontroll4

4 Metod Granskningen har utförts av Anders Emnegard, Anna Nordlöf och Birgitta Arnberg. Granskningen har genomförts genom intervjuer, dokumentstudier och en enkät till enhetschefer i berörda verksamheter. Intervjuer har genomförts med enhetschefer och controllrar vid Regionlednings-förvaltningens ekonomistöd för Specialistvårdsförvaltningen respektive Primär-vårdsförvaltningen. Primärvårdsdirektören och verksamhetsområdeschef med-verkade också vid intervjun. Enkätundersökningen omfattar samtliga berörda enhetschefer inom Specialist-vårdsförvaltningen och Primärvårdsförvaltningen. Svarsfrekvensen uppgick till 54 % (69 av 127) inom specialistvården och 70 % (14 av 20) inom hälsocentralerna. Några av enkätfrågorna berör i vilken utsträckning olika påståenden stämmer. Svarsalternativen har då varit graderade i en femgradig skala där påståendet stämmer: helt, i stor utsträckning, delvis, i liten utsträckning, inte alls. Enkät-svaren redovisas i sin helhet i bilagorna 1 och 2. Revisionsrapporten har kvalitetssäkrats enligt gällande rutiner, vilket bland annat innebär att ett utkast till rapport har överlämnats för saklighetskontroll till de intervjuade och övriga uppgiftslämnare liksom förvaltningsledningen och regiondirektören.

1 SFS 2017:725 2 Fastställt av Regionfullmäktige 2019-04-25, reviderat 2019-06-20. 3 Fastställt av Regionfullmäktige 2017-04-27 4 Fastställt Regionstyrelsen 2018-05-09


2020-04-01 19REV72 7(22)

5 Resultat av granskningen

5.1 Styr- och kontrollmiljö Av policyn Samlad ledningsprocess framgår att arbetet med intern styrning och kontroll bland annat omfattar att skapa en god styr- och kontrollmiljö. I riktlinjen Intern styrning och kontroll har styr- och kontrollmiljön beskrivits närmare. Nedan framgår de huvudsakliga beståndsdelar som har framhållits:

• policys, riktlinjer och rutiner, • tydlig ansvarsfördelning som är känd i organisationen, • attityd, kompetens samt förhållningssätt i organisationen, • integritet och etiska värden, organisationsstruktur, ansvar och

befogenheter samt ansvarsskyldighet och påföljder, • ett öppet klimat för att påtala brister.

Vi har även noterat ett antal övriga styrdokument som rör styr- och kontroll-miljön, bland annat policyn Personalpolitisk plattform, Chefspolicyn samt den Etiska policyn. I syfte att få en bild av hur styr- och kontrollmiljön upplevs av ansvariga chefer har en enkätundersökning genomförts med inriktning mot ekonomistyrnings-perspektivet. Svaren redovisas under respektive avsnitt. Punkt 4 ovan har inte berörts särskilt annat än den del som avser ansvar och befogenheter som även ingår i punkt 2.

Policys, riktlinjer och rutiner I policyn Samlad ledningsprocess tydliggörs regionens grundprinciper avseende planering, styrning och uppföljning, integrerad med kvalitet och intern kontroll. Policyn ska även stödja kopplingen mellan politiska intentioner och verksamhet. För att få en bild av chefers kunskap om ledningsprocessen har nedanstående enkätfråga ställts.

Enkätsvar 1 Påstående: Jag har god kunskap om regionens ledningsprocess, som är beskriven i policyn Samlad ledningsprocess.

Andel som svarat stämmer helt/ stämmer i stor utsträckning

Specialistvården 36 %

Hälsocentralerna 43 %


2020-04-01 19REV72 8(22)

Regionens övergripande system för planering och uppföljning illustreras i ett årshjul (se nedan). De delar som berör ekonomistyrningen är främst regionplan, budgetförutsättningar, balanserade styrkort och budget. Vidare reglerar regel-boken de ekonomiska förutsättningarna för hälsocentralerna. Resultatet rapport-eras till nämnden i månadsrapporter, delårsrapporter och verksamhetsberättelser.

Vid våra intervjuer har följande framkommit rörande policys, riktlinjer och rutiner inom ramen för budgetprocessen:

• Regionplanen och Hälso- och sjukvårdsnämndens mål om en ekonomi i balans är de politiska utgångspunkterna för förvaltningarnas budgetarbete.

• Regionledningsförvaltningen upprättar anvisningar för förvaltningarnas budgetarbete i samband med att fullmäktige fastställer regionplanen i april. Anvisningarna är av teknisk karaktär och generella för alla förvaltningar. Dessa fastställs av nämnden i maj.

• Specialistvårdsförvaltningen utfärdar specifika anvisningar som beskriver tidplanen och processen närmare.

• Specialistvårdens budgetprocess har varit under utveckling efter revisor-ernas tidigare granskning. Det är framförallt tidplanen som har tidigare-lagts för att ge utrymme till budgetdialoger på länsverksamhetsnivå och en mer förvaltningsövergripande process. Budgetarbetet på verksamhetsnivå inleds med att ekonomistödet träffar samtliga chefer i april. Resultatet av enheternas arbete summeras i juni i en preliminär budget för respektive länsverksamhet. Därefter sker vidare beredning av förvaltningsledningen inför nämndens behandling av budgeten i september.


2020-04-01 19REV72 9(22)

• Inom Primärvårdsförvaltningen har det sedan vårdvalet infördes 2010 skett en gradvis omställning till att verka som en intäktsfinansierad verksamhet. Bland annat har budgetarbetet vid hälsocentralerna fokuserat mot antalet listade patienter och nyckeltal för antalet vårdbesök. Varje geografisk verksamhetsområde har även ett resultatkrav som ska fördelas på enhets-nivå. Vidare finns gemensamma produktionskrav som har brutits ner på gruppnivå. Personalbudgeten utgör därmed inte längre utgångspunkt för verksamhetens dimensionering och planering.

Enkätsvar 2 Påstående: Jag tycker att budgetprocessen inom min länsverksamhet/mitt geografiska verksamhetsområde är tydlig och väl fungerande.




Kommentarer i enkätsvaren Specialistvården: Tilldelad budget är svår att påverka. Budgeten är för snäv/ verksamheten är underfinansierad med gigantiska belopp. Får en budget baserad på tidigare års budget. Vet inte hur väl avvägd budgeten är mot vårt uppdrag. Gör vissa saker flera gånger, dubbelarbete. Hälsocentralerna: Bra rapporter, bra uppföljning, tycker dock att det skulle jobbas med olika fokusområden. Våra nyckeltal är mycket nyckfulla och icke genomtänkta eftersom de ska innefatta alla fyra perspektiven.

Följande har noterats i våra intervjuer avseende ekonomistöd för ekonomisk uppföljning och prognos:

• Specialistvårdens enhetschefer erhåller ekonomistöd i prognosarbetet två gånger per år (inför den förstärkta månadsrapporten per april och inför delårsrapporten per augusti).

• Primärvårdsförvaltningens enhetschefer får månadsvis ekonomistöd i prognosarbetet.

Enkätsvar 3 Påstående: Jag tycker att processen för ekonomisk uppföljning och prognos inom min länsverksamhet/mitt geografiska verksamhetsområde är tydlig och väl fungerande.




Kommentarer i enkätsvaren Specialistvården: Saknas en diskussion om plan och mål på ledningsnivå. Vi har planerade träffar för kontinuerlig uppföljning. Mycket bra efter införande av månadsrapporter. Prognosen är ofta korrekt. Bra ekonom. Hälsocentralerna: Det svar som lämnats hänvisar till kommentarer till föregående frågor.


2020-04-01 19REV72 10(22)

Enkätsvar 4

Påstående: I mitt arbete med ekonomisk uppföljning och prognos är nedanstående områden tillräckligt tillgodosedda.


Specialistvården Hälsocentralerna

Systemstöd 35 % 71 %

Rutiner 42 % 71 %

Utbildning 30 % 28 %

Konsultativt stöd (ekonomi) 62 % 86 %

Erfarenhetsutbyte 31 % 71 %

Kommentarer i enkätsvaren Specialistvården: Finns mer att vinna på en mer enhetsspecifik dialog med ekonom. Ekonomienheten känns långt från verksamheten. När det gäller system så saknas utbildning. Hälsocentralerna: Bra dialoger kring alla frågor, även de ekonomiska. Bra dialoger, men de kan utvecklas.

Kommentarer Vår granskning har visat att enhetschefernas kunskap om regionens lednings-process är tämligen begränsad. Detta gäller båda förvaltningarna, även om utfallet är lägst inom Specialistvården. Vi bedömer mot bakgrund av resultatet att det finns anledning att tydliggöra processen på enhetsnivå. Vi har också kunnat se att det totalt sett är mindre än hälften av de chefer inom Specialistvården och Hälsocentralerna som besvarat enkäten som bedömt att budgetprocessen är tydlig och väl fungerande. Inom Specialistvården är andelen lägre än inom Hälsocentralerna. Vi bedömer därför att det finns ett behov av att se över hur processen kan utvecklas vidare utöver de insatser som redan har gjorts inom de båda förvaltningarna. De omfattande obalanserna i Specialistvårdens budget, vilket har kommenterats i enkätsvaren, kan sannolikt påverka hur processen upplevs. När det gäller processen för ekonomisk uppföljning och prognos har vi noterat betydande skillnader i enkätresultatet mellan Specialistvården och Hälsocen-tralerna. Inom Hälsocentralerna har merparten bedömt att processen är tydlig och väl fungerande. Vi har samtidigt noterat att enhetscheferna inom Hälsocentralerna ges ett mer omfattande ekonomistöd än Specialistvårdens enhetschefer. Enkät-svaren visar även att andelen chefer som bedömt att systemstöd, rutiner, konsult-ativt stöd och erfarenhetsutbyte är tillräckligt tillgodosedda är väsentligt högre inom Hälsocentralerna än inom Specialistvården. Vi bedömer att det bör göras en översyn av hur enhetschefernas förutsättningar vad gäller ekonomisk uppföljning och prognos inom Specialistvården kan stärkas. Vår enkätundersökning visar även att andelen som anser att utbildning har tillgodosetts i tillräcklig omfattning är relativt låg inom både Specialistvården och Hälsocentralerna, vilket indikerar att det kan behöva utvecklas.


2020-04-01 19REV72 11(22)

Ansvarsfördelning I Regionplan 2019-2021 framgår att verksamheter och enheter ansvarar för sina egna kostnader. I den Personalpolitiska plattformen framhålls att regionens personalidé bl.a. förverkligas genom att cheferna har tydliga befogenheter och ansvarsområden. Av regionens mallar för chefsavtal framgår att verksamhetschef respektive enhetschef ”har det samlade ledningsansvaret för verksamheten/enheten avseende verksamhet, ekonomi och personal”. Motsvarande uppgifter framgår inte av avtalsmallen för tillfälliga chefsuppdrag. Följande har framkommit i våra intervjuer:

• Styrdokumentet Modell för verksamhetsstöd och interna tjänster utgör utgångspunkt för bl.a. det ekonomistöd som ges till enhetschefer.5 Någon ytterligare dokumentation som beskriver chefernas ansvar för ekonomin har inte noterats.

• Inom Hälsocentralerna har det funnits oklarheter avseende rollfördel-ningen mellan enhetschefer och verksamhetschefer. Ansvarsfördelningen har nu tydliggjorts.

Enkätsvar 5 Påstående: Mina befogenheter och mitt ansvar för enhetens ekonomi är tydligt.




Kommentarer i enkätsvaren Specialistvården: Svårt att påverka verksamhetens kostnader då vi servar många andra och deras val påverkar oss i stor utsträckning. Orimlig budget. I de fall jag behöver stafetter så är jag inte själv ansvarig. Jag har ansvar men känner inte att jag vet vad jag kan göra och att jag inte får stöd och hjälp med vad jag kan göra. Idéer finns men inga verktyg. Hälsocentralerna: Ansvaret är större än befogenheterna.

Kommentarer Enkätresultatet visar att mindre än hälften av Specialistvårdens enhetschefer, som har bevarat enkäten, bedömer att deras ansvar och befogenheter för enhetens ekonomi är tydligt. Inom Hälsocentralerna är resultatet väsentligt högre. Vi bedömer med anledning av ovanstående resultat att enhetschefernas ansvar och befogenheter avseende ekonomin behöver tydliggöras, framförallt inom Specia-listvården. Mallarna för tillfälliga chefsavtal bör även ses över i syfte att tydliggöra ansvaret.

5 Styrdokumentsnummer 400821


2020-04-01 19REV72 12(22)

Klimat för att påtala brister Vår granskning har inom detta område i sin helhet inriktas mot att genom en enkätundersökning få en bild av hur klimatet upplevs. Enkätsvar 6

Påstående: Vi har ett öppet klimat inom min länsverksamhet/mitt geografiska verksamhetsområde för att påtala brister och lämna förbättringsförslag som påverkar ekonomin.




Kommentarer i enkätsvaren Specialistvården: Tiden för att hitta förbättringar är mycket knapp. Inga verktyg för att prova idéer för exempelvis hållbar bemanning. Hälsocentralerna: Ganska bra dialoger, men de kan utvecklas.

Kommentarer Enkätresultatet tyder på att det i relativt stor utsträckning finns ett öppet klimat för att påtala brister och lämna förbättringsförslag. Inom Specialistvården, som har ett något lägre resultat, har tidsfaktorn bland annat framhållits som en försvårande faktor. Det är således viktigt att det även finns utrymme för att bedriva ett förbätt-ringsarbete.

5.2 Åtgärder vid befarade underskott/risker inom ekonomiperspektivet

I hälso- och sjukvårdsnämndens reglemente tydliggörs det ansvar som nämnden har för att varje verksamhet ska uppnå budgeterat resultat och ha en ekonomi balans. Av Regionplan 2019-2021 framgår att ”Arbetet för att skapa en ekonomi i balans över tid kommer att fortsätta med full kraft under planperioden 2019-2021, det vill säga i enlighet med gällande ekonomiska planering. Detta innebär att nämnd-erna och styrelsen, med utgångspunkt i de förutsättningar som gäller måste genomföra handlingsplaner och förändringar i den omfattning och i den takt som beslutats.” I riktlinjen Intern styrning och kontroll anges att konkreta aktiviteter ska vidtas för att motverka risker inom organisationen. Att nämnderna fortlöpande ska följa upp förvaltningarna och deras verksamhet utifrån resultat och riskbedömningar, samt att de ska initiera och genomföra nödvändiga åtgärder framhålls i övrigt i 2019 års budgetförutsättningar6.

6 Behandlade av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-05-22


2020-04-01 19REV72 13(22)

Följande har framkommit i våra intervjuer:

• Båda förvaltningarna har rutiner som innebär att riskanalysen för den interna kontrollen genomförs och dokumenteras i budgetskrivelsen för kommande verksamhetsår.7 I riskanalysarbetet deltar förvaltningarnas respektive ledningsgrupper. I övrigt är inte rutinerna och processen för den interna kontrollen dokumenterade inom förvaltningarna.

• Inom Specialistvården har det under 2019 pågått en process för att hantera bemanningsproblematiken, vilket har resulterat i att kostnaden för egen personal och hyrpersonal har följts upp och rapporterats till nämnden löpande under året. Inför 2020 har handlingsplaner tagits fram avseende Hållbar bemanning.

• Inom Primärvården ska de enhetschefer som inte har en ekonomi i balans upprätta en handlingsplan med åtgärder. Planerna följs upp månadsvis av Primärvårdsdirektör med stöd av controller, bland annat avseende bemannings- och besöksmål samt personalomsättning. En framgångsfaktor som lyfts för att uppnå en ekonomi i balans är att erbjuda vård på rätt nivå, att inte alla patienter behöver träffa läkare. Vidare sker samverkan mellan hälsocentralerna inom olika personalgruper i syfte att resursoptimera verksamheten.

• Specialistvårdsförvaltningens riskanalys innefattar risker inom det ekonomiska perspektivet. Primärvårdsförvaltningens riskanalys innefattar däremot inte sådana risker.

Enkätsvar 7 Har enhetens verksamhet bedrivits inom tilldelat ekonomiskt utrymme under 2019?

Andel som svarat ja



Kommentarer i enkätsvaren Specialistvården: Underbudgeterad. Går ej att bedriva patientsäker vård med den budgeten. Omöjligt med en ingång på minus ca 10 % av budget p.g.a. obalansen. Inskolningar ej budgeterade, uppdrag och utökad verksamhet ej inrymt i tilldelat utrymme.

10 % av cheferna inom specialistvården har vidare angett att de inte vet om verk-samheten har bedrivits inom tilldelat ekonomiskt utrymme år 2019.

7 Inför 2021 har specialistvårdförvaltningens process med riskanalys tidigarelagts genom att riskanalysbilagan skickats ut till länsverksamhetscheferna i januari 2020.


2020-04-01 19REV72 14(22)

Enkätsvar 8

Ställdes krav på att du under 2019 skulle vidta åtgärder för att minska kostnader alternativt öka intäkter?

Andel som svarat ja



Kommentarer i enkätsvaren Specialistvården: Generellt krav inom kliniken. Svårt då många kostnader är sådana som vi ej kan styra över, om man gör andra åtgärder kommer det att leda till fördyring på annat håll. Produktionen har ökat med drygt 29 %. Målet var att minska kostnaderna, i stället har vi ”blivit av” med tidigare intäkter från andra samt att andras beslut drivit ökade kostnader. Saknar respons för de idéer jag lyfter. Öka intäkter finns inte som krav, men vi har alltid besparingstänk med oss. Hälsocentralerna: Höga sparkrav. Inga krav som jag själv inte drev.

Vi har analyserat resultaten avseende enkätfråga 7 och 8 och noterat att 20 % av de som angett att de inte har bedrivit verksamheten inom tilldelat ekonomiskt utrymme (nej på fråga 7) samtidigt har angett att inga krav ställts på att vidta åtgärder för att minska kostnader eller öka intäkter (nej på 8).

Enkätsvar 9 Har du följt upp de åtgärder som du vidtog under 2019 för att förbättra ekonomin? (flera svarsalternativ möjliga att välja)

Andel som svarat ja, genom uppföljning av det ekonomiska utfallet

Andel som svarat ja, genom uppföljning och analys av de enskilda åtgärdernas genomförande och effekt

Specialistvården 42 % 32 %

Hälsocentralerna 50 % 57 %

Kommentarer i enkätsvaren Specialistvården: Omfattning av patientbesök, vårdtyngd/vårdkrävande patienter beskrivs som faktorer som gör det svårt att minska kostnader/personal. Arbetsmiljöperspektivet också viktigt ur rekryteringshänseende. Hälsocentralerna: Månadsvis uppföljning, redovisas till personalen i veckobrev, samt kvartalsvis på APT.

Inom specialistvården har 9 % angett att de inte följt upp de åtgärder som de vid-tog under 2019 för att förbättra ekonomin. 29 % har vidare svarat att sådan upp-följning inte varit tillämplig. Inom Hälsocentralerna uppgick andelen som inte följt upp vidtagna åtgärder till 7 % (ingen har angett att frågan inte var tillämplig). Vi har i vår analys av enkätresultaten noterat att 6 % av Specialistvårdens chefer som angett att krav på åtgärder har ställts (ja på fråga 8) samtidigt har angett att de inte har följt upp vidtagna åtgärder (nej på fråga 9).


2020-04-01 19REV72 15(22)

Kommentarer Granskningsresultatet visar att de chefer som inte angett att de bedrivit verk-samheten inom tilldelat ekonomiskt utrymme i huvudsak har omfattats av krav på åtgärder. Att 20 % av cheferna inom Specialistvården, som inte bedrivit verksam-heten inom ramen för sin budget, har angett att det inte har ställts krav på åtgärder finner vi dock anmärkningsvärt.

Vårt enkätresultat tyder i övrigt på att uppföljning görs av vidtagna åtgärder. Inom Hälsocentralerna sker detta i större utsträckning genom uppföljning av de enskilda åtgärdernas genomförande och effekt, vilket vi bedömer som viktigt för att nöd-vändiga slutsatser ska kunna dras och därigenom öka lärandet.

Att ingen uppföljning alls gjorts av en mindre andel chefer inom Specialistvården, trots att krav på åtgärder har ställts, kan inte ses som tillfredsställande. Primärvårdsförvaltningen har så som beskrivits ett systematiskt arbetssätt för att upprätta och följa upp handlingsplaner på enhets- och verksamhetsområdesnivå i syfte att uppnå en ekonomi i balans. Handlingsplanerna saknar dock koppling till riskanalysen eftersom den inte har innefattat det ekonomiska perspektivet. Vi menar att riskerna inom ekonomiperspektivet bör ingå riskanalysen i likhet med riskerna inom övriga perspektiv. Vi ser i övrigt gärna att rutinerna för den interna kontrollen dokumenteras. Viktigt är bland annat att enhetschefernas ansvar och roll för riskanalyser är tydligt samt att det säkerställs att det ekonomiska perspektivet beaktas. Sannolikheten för att inte nå målen i det ekonomiska perspektivet och tillhörande (befintliga och plan-erade) kontrollåtgärder riskerar i annat fall inte att synliggöras tillräckligt. Att det inte fanns en handlingsplan år 2019 för att komma till rätta med bemanningen inom Specialistvården utgör vidare enligt vår mening en brist. Att en sådan tagits fram inför 2020 ser vi därför som väsentligt. Vi bedömer sammanfattningsvis att det inte fullt ut har säkerställts att aktiviteter/ åtgärder planeras och vidtas för att motverka risker inom det ekonomiska pers-pektivet.

5.3 Kommunikation I policyn Samlad ledningsprocess beskrivs en god kommunikation som en del av arbetet med intern styrning och kontroll. Riktlinjen Intern styrning och kontroll innehåller ett antal tydliggörande avseende ovan, vilka återges nedan:

• Relevant information ska finnas tillgänglig och användas. Det ska finnas strukturer och rutiner för intern och extern kommunikation.

• Kommunikation är grundläggande för att säkerställa att övriga delar i arbetsmodellen för intern kontroll ska kunna fungera effektivt. För ledningen handlar det exempelvis om att informellt kommunicera


2020-04-01 19REV72 16(22)

förhållningssätt, men även formellt såsom genom policys, utbildning med mera.

• Medarbetare ska känna till vad som gäller och vad som förväntas av dem inom ramen för verksamhetens riskhanteringsprocesser.

Ett annat styrdokument som är av betydelse för området är policyn Personalpolitisk plattform där det anges att ”En kontinuerlig dialog om mål och resultat är utgångspunkten för delaktighet och ansvarstagande”. Även Chefspolicyn berör frågan genom att tydliggöra att cheferna i regionen kan förvänta sig kontinuerlig återkoppling från närmaste chef. Av regionens mallar för chefsavtal framgår att verksamhetschef respektive enhets-chef tillsammans med sin chef ska ”årligen göra en avstämning av ekonomisk ram och prestationer samt behovet av verksamhetsförändringar, utvecklings-insatser och arbetsmiljöåtgärder. Samtidigt ska också en uppföljning göras av verksamhetens resultat och de eventuella justeringar som kan krävas med hänsyn till nya förutsättningar”. För att få en bild av hur dialogen om ekonomin upplevs fungera har nedanstående enkätfråga ställts. Enkätsvar 10

Påstående: Jag har en öppen och tillräckligt frekvent dialog med min närmaste chef kring budgetering, ekonomiskt resultat och prognos.




Se även avsnitt 5.1, Klimat för att påtala brister, som också har betydelse för en god kommunikation. Kommentarer Vår granskning tyder att enhetschefernas kommunikation/dialog med närmsta chef avseende ekonomin är tillräckligt frekvent inom Hälsocentralerna. Inom Specialistvården bedömer vi däremot att det finns anledning att se över hur den kan utvecklas.


2020-04-01 19REV72 17(22)

6.4 Balanserad budget Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunallagen medger endast undantag om det föreligger synnerliga skäl eller om resultat-utjämningsreserv ianspråktas. Revisionen har i tidigare granskningar8 noterat förekomsten av obalanserade budgetar inom nämndens ansvarsområde, vilket har kommunicerats till nämnden och Regionstyrelsen. Revisorerna har uttryckt att de ser allvarligt på denna han-tering som innefattat så kallade budgetregleringsposter. Regionstyrelsen har till Regionens revisorer uttryckt9 att budgetregleringsposter kan vara rimliga i vissa fall. Följande situationer har angetts falla inom den ramen: ”när Regionfullmäktiges beslutade ramreduceringar inte har följts av beslut om förändringar som i tid matchar genomförandet eller andra förslag på kostnads-reduceringar som inte har varit föremål för förhandlingar eller annat.”. Styrelsen har vidare angett att de anser att obalanserna ska vara fördelade på enhetsnivå.

Budget 2019 Den tidigare Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden (FPTN) och Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde budgetförutsättningarna för sina respektive verksamheter i maj 2018.10 Av anvisningarna framgår att ”Enheterna på verk-samhetsnivån ska budgeteras med ett resultat i balans vilket innebär att kost-naderna ska balanseras med intäkter från vårdvalssystemet, tandvårdsersätt-ningar, försäljning av vård och tjänster samt interna regionbidrag.” Nämnderna gav inga närmare anvisningar för budgetprocessen med anledning av prognoserna för innevarande år.11 I oktober 2018 behandlade nämnderna förvaltningarnas budgetförslag. Av Primär-vårdsförvaltningens budgetskrivelse framgår att det fanns obalanser i budget 2019 på sammanlagt 22 miljoner kronor, fördelat på ett antal hälsocentraler. Av Specia-listvårdsförvaltningens budgetskrivelse framgår att det fanns obalanser som beräk-nades uppgå till 280-300 miljoner kronor. Efter fullmäktiges budgetbeslut och styrelsens efterföljande beslut om tilläggs-budget och omdisponeringar tillfördes Specialistvårdsförvaltningen 58,7 miljoner kronor (netto). Av den ökade primärvårdsramen beräknades cirka 18 miljoner kronor tillfalla de regiondrivna hälsocentralerna. Vid ingången av 2019 hade Primärvårdsförvaltningen en obalans i budgeten på 3,3 miljoner kronor. Obalansen fördelades mellan hälsocentralerna genom så

8 Bl.a. i följande revisionsrapporter och tillhörande missivbrev: Specialistvårdens budgetprocess (dnr 17REV50), Granskning av årsredovisning och bokslut 2018 (18REV75), Grundläggande granskning av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018 (dnr 18REV64). 9 Regionstyrelsens svar på revisionsrapporten ”Granskning av bokslut och årsredovisning per 2018-12-31” 10 Budgetförutsättningar 2019-2021 (samma dokument för de bägge nämnderna), FPTN 2018-05-23, § 39 och HSN 2018-05-22, § 73 11 Hälsocentralernas helårsprognos för 2018 uppgick till minus 35 miljoner kronor och Specialistvårdsförvaltningen till minus 271 miljoner kronor.


2020-04-01 19REV72 18(22)

kallade budgetregleringsposter.12 Intäkter och kostnader redovisades vara i balans i resultatbudgeten. Specialistvårdsförvaltningens budget för 2019 innehöll budget-regleringsposter på totalt 306,8 miljoner kronor fördelade på enhetsnivå.13 Intäkter och kostnader redovisades vara i balans i resultatbudgeten.

Budget 2020 Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde budgetförutsättningarna för sina verk-samheter i maj 2019, på motsvarande sätt som föregående år.14 Nämnden gav inga närmare anvisningar för budgetprocessen med anledning av prognoserna för innevarande år.15 I augusti 2019 beslutade nämnden att uppdra till Specialistvårdsförvaltningen och Primärvårdsförvaltningen att till nämndens möte i oktober utarbeta förslag till åtgärder för att nå en ekonomi i balans.16 Den 3 oktober beslutade nämnden att återremittera de två förvaltningarnas budgetförslag med motiveringen att ”det finns tvetydigheter i budgetförslaget kring om det är en budget i balans. Förslaget måste tydligt ange professionens bedömning av att uppnå en budget i balans och hur planerade besparingsåtgärder bedöms kunna realiseras samt en bedömning av vad som ska göras åt eventuellt resterande obalans.” Vid ett extra insatt sammanträde den 15 oktober behandlade nämnden förvaltning-arnas budgetförslag och återrapportering om åtgärder för en ekonomi i balans.17 Primärvårdsförvaltningens förslag till åtgärder beräknades motsvara 27 miljoner kronor under planperioden, ytterligare 13 miljoner kronor saknas för att nå en ekonomi i balans 2022. Ej definierade åtgärder under 2020 uppgår till 8 miljoner kronor. Intäkter och kostnader redovisades vara i balans i resultatbudgeten. Specialistvårdförvaltningens förslag på kostnadsreduceringar beräknades mot-svara 150 miljoner kronor under 2020 och totalt 284 miljoner kronor under plan-eringsperioden, ytterligare 190 miljoner kronor saknas för att nå en ekonomi i balans 2022. Förvaltningens förslag till resultatbudget är underbalanserad med 247 miljoner kronor under 2020 och 100 miljoner kronor under 2021. Vid tidpunkten för vår granskning saknades handlingsplaner som omfattar 2020 års obalans fullt ut. Regionfullmäktige beslutade i november 2019 att bevilja att Hälso-och sjukvårds-nämnden får överskrida sin ekonomiska ram för Specialistvården år 2020 med 247 miljoner kronor och 100 miljoner kronor 2021. Budgetregleringsposterna i 2020 års budget uppgår till 7,7 miljoner kronor inom Primärvårdsförvaltningen och 151,4 miljoner kronor inom Specialistvårdsförvalt-ningen.

12 Budgetregleringsposterna har registrerats på konto 76995 – Budget och oförutsedda utgifter. 13 Budgetregleringsposterna har registrerats på olika konton med aktiviteterna 0097,0098, 0099. 14 Budgetförutsättningar 2020-2022, HSN 2019-05-16, § 87 15 Hälsocentralernas helårsprognos för 2019 uppgick till minus 7-12 miljoner kronor och Specialist-vårdsförvaltningen till minus 247 miljoner kronor. 16 HSN 2019-08-28, §§ 113 och 115. 17 HSN 2019-10-15, §§ 175, 176, 177, 178


2020-04-01 19REV72 19(22)

Kommentarer Vår granskning visar att 2019 års budget för Specialistvården och Primärvården har innefattat s.k. budgetregleringsposter vilka är fördelade på enhetsnivå. Budgeten har således inte varit balanserad. Obalansen inom Specialistvården är betydande. Budget 2020 innefattar även budgetregleringsposter av väsentlig omfattning. Dessa poster motsvarar det underskott som beviljats av Regionfullmäktige. Som noterats saknas dock handlingsplaner som motsvarar underskottet i sin helhet.

6.5 Principer för reglering av underskott Regionen tillämpar en modell med balansering av ekonomiskt resultat, som inne-bär att över- eller underskott i förhållande till budget balanseras till nästa räken-skapsår. Modellen, som grundar sig i ett beslut av styrelsen år 2005, innebär även att en ränteintäkt tillförs de förvaltningar som har ett positivt eget kapital (acku-mulerade balanserade medel). De förvaltningar som har ett negativt eget kapital påförs i stället en räntekostnad. Sedan år 2015 har 20 % av förvaltningarnas över- och underskott balanserats. Tidigare balanserades resultaten i sin helhet. När denna förändring infördes gjordes även motsvarande justering retroaktivt. Regionstyrelsen beslutade i december 2019 om balansering av 2017 och 2018 års resultat.18 Av beslutet framgår att Regionfullmäktige har tagit beslut om att 20 % av över- och underskott skall balanseras. Enligt den information som vi fått åsyftas följande skrivning19 i budget 2019 med plan 2020-2021: ”Vid över- eller underskott kan balansering av eget kapital bli aktuell och då är utgångspunkten att 20 % av redovisat resultat, efter justeringar, ska balanseras som negativt eller positivt eget kapital. Totalt balanserat eget kapital belastas eller gottskrivs ränta för respektive verksamhet.” Enligt uppgift regleras inte frågan om balansering av resultat i något styrdoku-ment. Av Regionstyrelsens beslut år 2019 framgår att Specialistvårdens och hälsocen-tralernas balanserade eget kapital uppgår till följande belopp efter att 2017 och 2018 års resultat har beaktats:

Specialistvården -93 580 000

Hälsocentralerna -20 700 000

Summa -114 280 000

18 2019-12-17, § 346 19 Motsvarande formulering finns i budget 2018 med plan 2019-2020.


2020-04-01 19REV72 20(22)

Ovanstående balans för Specialistvården20 avser åren 2016-2018, d.v.s. 20 % av de underskott som är hänförliga till dessa år. Ingen del av 2015 års underskott har balanserats och tidigare års balanserade underskott har skrivits av. Hälsocentralernas balans på 20 700 000 kronor avser 2015-2018. Tidigare års underskott har liksom Specialistvården skrivits av. De verksamheter som har balanserade underskott belastas med ränta på 2 %. De verksamheter som har positiva balanserade medel/eget kapital har tillförts en ränteintäkt motsvarande 1 %. Totalt uppgår samtliga förvaltningars balanserade egna kapital till netto -80 492 000 kronor (exklusive 2019 års resultatöverföring). Det kan dock noteras att vissa förvaltningar inte omfattas av modellen. Regionledningsför-valtningen utgör ett sådant exempel. Som ovan beskrivits saknas formell reglering avseende såväl återställande som disponering av balanserat eget kapital. Enligt Ekonomidirektören har det inte sedan modellen infördes år 2005 förekommit att förvaltningars negativa under-skott har reglerats. Så som vi uppfattat det har heller inga krav ställts på att så ska ske även om en sådan avsikt uppges ha funnits. De omfattande underskotten har enligt Ekonomidirektören inte gjort det möjligt. Disponering av eget kapital har enligt uppgift förekommit, om än i begränsad utsträckning eftersom det leder till ökade kostnader för regionen. Ett sådant utrymme har således inte varit möjligt att åstadkomma annat än undantagsvis. Kommentarer Som vi tolkat det syftar modellen till att vara ett instrument för ekonomistyrning i regionen. Med anledning av att underskotten i regionens verksamheter har varit omfattande sedan modellen infördes samtidigt som inga underskott har reglerats är det enligt vår bedömning tveksamt om sådana effekter har åstadkommits. En viktig förutsättning för att en ekonomistyrningsmodell ska kunna uppnå sitt syfte är, enligt vår mening, att modellen och dess principer för balansering är tydliggjorda. Vi anser att det beslut av Regionfullmäktige, som Regionstyrelsen hänvisat till, inte är med budgetdokumentet överensstämmande. Vi anser därutöver att transparensen blir svag om principiella ställningstaganden av detta slag inordnas i ett budgetdokument om det inte samtidigt föreläggs Regionfullmäktige för formellt ställningstagande. Vi vill i övrigt hänvisa till kommunallagens bestämmelser21 vad gäller ärenden av principiell beskaffenhet som ska beslutas av fullmäktige, bl.a. budget och andra viktiga ekonomiska frågor. Vi anser att överföring av resultat faller inom denna ram.

20 Exklusive Laboratoriemedicin 21 5 kap. 1 §


2020-04-01 19REV72 21(22)

Vi bedömer sammanfattningsvis att principerna för regionens modell med balans-erade resultat inte är tydliggjorda, bl.a. vad gäller reglering av tidigare års under-skott. Vi rekommenderar därför att Regionstyrelsen utarbetar ett förslag till Regionfullmäktige avseende sådant regelverk såvida modellen med balansering av resultat bedöms som ändamålsenlig. Det är vidare väsentligt att säkerställa att ett sådant regelverk harmonierar med kommunallagens bestämmelser om reglering av negativa balanskravsresultat.

6 Revisionell bedömning Syftet med granskningen har varit att bedöma om Hälso- och sjukvårdsnämnden har säkerställt att det finns förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning på verksamhetsnivå. Vi bedömer sammantaget att Hälso- och sjukvårdsnämnden inte har säkerställt att det finns tillräckliga förutsättningar för en effektiv ekonomistyrning på verksamhetsnivå. Nedan har våra granskningsresultat och bedömningar utifrån de enskilda revisionsfrågorna sammanfattats.

• Vi bedömer att styr- och kontrollmiljön inte är helt tillfredsställande i alla dess delar. Vi ser bl.a. ett behov av att tydliggöra regionens lednings-process på enhetsnivå samt att se över hur budgetprocessen kan utvecklas vidare. En översyn bör även göras av hur enhetschefernas förutsättningar vad gäller ekonomisk uppföljning och prognos inom Specialistvården kan stärkas. Vår granskning har även indikerat att det finns ett behov av ökad utbildning inom både Specialistvården och Hälsocentralerna. Vår gransk-ning har även visat att enhetschefernas ansvar och befogenheter avseende ekonomin behöver tydliggöras, framförallt inom Specialistvården. Enkät-resultatet tyder däremot på att det i relativt stor utsträckning finns ett öppet klimat för att påtala brister och lämna förbättringsförslag, vilket vi ser som betydelsefullt.

• Vi bedömer att det inte fullt ut har säkerställts att aktiviteter/åtgärder planeras och vidtas för att motverka risker inom det ekonomiska perspektivet. Att var femte22 chef inom Specialistvården, som inte har bedrivit verksamheten inom ramen för sin budget, har angett att det inte har ställts krav på åtgärder finner vi anmärkningsvärt. Vårt enkätresultat tyder däremot på att uppföljning görs av vidtagna åtgärder. En mindre andel chefer inom Specialistvården har dock i vår enkätundersökning angett att ingen uppföljning gjorts trots att krav på åtgärder har ställts. Inom Hälsocentralerna sker uppföljning i större utsträckning av de enskilda åtgärdernas genomförande och effekt, vilket vi bedömer som viktigt för att nödvändiga slutsatser ska kunna dras och därigenom öka lärandet. Vi har i övrigt noterat att riskanalyserna inom Hälsocentralerna inte har omfattat det ekonomiska perspektivet, vilket vi menar bör ingå.

22 Var femte chef som har besvarat enkäten


2020-04-01 19REV72 22(22)

• Vi bedömer att kommunikationen delvis sker löpande/i tillräcklig omfatt-ning avseende ekonomiskt utfall/prognos samt planerade och genomförda åtgärder. Vår granskning tyder på att enhetschefernas kommunikation/ dialog med närmsta chef avseende ekonomin är tillräckligt frekvent inom Hälsocentralerna. Inom Specialistvården bedömer vi däremot att det finns anledning att se över hur den kan utvecklas.

• Vi bedömer att det inte finns en balanserad budget på samtliga organisa-toriska nivåer. 2019 års budget för Specialistvården och Primärvården har innefattat s.k. budgetregleringsposter vilka är fördelade på enhetsnivå. Obalansen inom Specialistvården är betydande. Budget 2020 innefattar även budgetregleringsposter av väsentlig omfattning. Dessa poster motsvarar det underskott som beviljats av Regionfullmäktige. Som noterats saknas dock handlingsplaner som motsvarar underskottet i sin helhet.

I granskningsuppdraget har det även ingått att bedöma om Regionstyrelsen har tydliggjort principerna för reglering av tidigare års underskott i verksamheten. Vi bedömer att principerna för regionens modell med balanserade resultat inte är tydliggjorda, bl.a. vad gäller reglering av tidigare års underskott.

Rekommendationer Nedan framgår våra främsta rekommendationer till Hälso- och sjukvårdsnämnden i syfte att stärka förutsättningarna för en effektiv ekonomistyrning på verksamhetsnivå.

• Utveckla styr- och kontrollmiljön.

• Säkerställ att åtgärder planeras och vidtas för att motverka risker inom det ekonomiska perspektivet.

• Säkerställ att kommunikation avseende ekonomin sker i tillräcklig omfattning.

• Säkerställ att budgeten är balanserad på samtliga organisatoriska nivåer inom de ramar som Regionfullmäktige beviljat.

Följande rekommendation vänder sig till Regionstyrelsen:

• Utarbeta ett förslag till Regionfullmäktige avseende regelverk för balans-ering av resultat, såvida en sådan modell bedöms som ändamålsenlig.

Anders Emnegard Certifierad kommunal revisor

Anna Nordlöf Certifierad kommunal revisor

Birgitta Arnberg Certifierad kommunal revisor

Bilaga 1 Enkätundersökning februari 2020 vid de regiondrivna hälsocentralerna Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Urvalet för enkäten består av samtliga 20 enhetschefer vid de regiondrivna hälsocentralerna.

Hur länge har du arbetat som chef för nuvarande enhet?

Svarsalternativ Antal %

Mindre än ett år 3 21,4 Mer än ett år 4 28,6

Mer än tre år 7 50

Total 14 100

Svarsfrekvens

100% (14/14)

Hur väl stämmer följande påstående: Mina befogenheter och mitt ansvar för enhetens ekonomi är tydligt.

1 = inte alls, 2 = i liten utsträckning, 3 = delvis, 4 = i stor utsträckning, 5 = helt


1 0 0 2 1 7,1

3 3 21,4

4 5 35,7 5 5 35,7

Vet ej 0 0

Total 14 100

Svarsfrekvens

100% (14/14)

Bilaga 1 Enkätundersökning februari 2020 vid de regiondrivna hälsocentralerna Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Hur väl stämmer följande påstående: Jag tycker att budgetprocessen inom mitt geografiska verksamhetsområde är tydlig och väl fungerande.



1 0 0

2 3 21,4

3 4 28,6 4 4 28,6

5 3 21,4

Vet ej 0 0 Total 14 100

Svarsfrekvens

100% (14/14)

Hur väl stämmer följande påstående: Jag tycker att processen för ekonomisk uppföljning och prognos inom mitt geografiska verksamhetsområde är tydlig och väl fungerande.



1 0 0 2 0 0

3 1 7,1

4 9 64,3 5 4 28,6

Vet ej 0 0

Total 14 100

Svarsfrekvens

100% (14/14)

Bilaga 1 Enkätundersökning februari 2020 vid de regiondrivna hälsocentralerna Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Hur väl stämmer följande påstående: I mitt arbete med ekonomisk uppföljning och prognos är nedanstående områden tillräckligt tillgodosedda.

1 = inte alls, 2 = i liten utsträckning, 3 = delvis, 4 = i stor utsträckning, 5 = helt - Systemstöd


1 0 0 2 1 7,1

3 3 21,4

4 6 42,9 5 4 28,6

Vet ej 0 0

Total 14 100

Svarsfrekvens

100% (14/14)

- Rutiner


1 0 0

2 1 7,1

3 3 21,4 4 7 50

5 3 21,4


Svarsfrekvens

100% (14/14)

Bilaga 1 Enkätundersökning februari 2020 vid de regiondrivna hälsocentralerna Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Fortsättning: Hur väl stämmer följande påstående: I mitt arbete med ekonomisk uppföljning och prognos är nedanstående områden tillräckligt tillgodosedda.


- Utbildning


1 1 7,1 2 4 28,6

3 4 28,6

4 3 21,4 5 1 7,1

Vet ej 1 7,1

Total 14 100

Svarsfrekvens

100% (14/14)

- Konsultativt stöd (ekonomi)


1 0 0 2 1 7,1

3 1 7,1

4 8 57,1 5 4 28,6

Vet ej 0 0

Total 14 100

Svarsfrekvens

100% (14/14)

Bilaga 1 Enkätundersökning februari 2020 vid de regiondrivna hälsocentralerna Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Fortsättning: Hur väl stämmer följande påstående: I mitt arbete med ekonomisk uppföljning och prognos är nedanstående områden tillräckligt tillgodosedda.

1 = inte alls, 2 = i liten utsträckning, 3 = delvis, 4 = i stor utsträckning, 5 = helt - Erfarenhetsutbyte


1 1 7,1

2 1 7,1

3 2 14,3 4 10 71,4

5 0 0


Svarsfrekvens

100% (14/14)

Hur väl stämmer följande påstående: Jag har en öppen och tillräckligt frekvent dialog med min närmaste chef kring budgetering, ekonomiskt resultat och prognos.



1 0 0

2 0 0 3 1 7,1

4 3 21,4

5 10 71,4 Total 14 100

Svarsfrekvens

100% (14/14)

Bilaga 1 Enkätundersökning februari 2020 vid de regiondrivna hälsocentralerna Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Hur väl stämmer följande påstående: Vi har ett öppet klimat inom mitt geografiska verksamhetsområde för att påtala brister och lämna förbättringsförslag som påverkar ekonomin.



1 0 0 2 0 0

3 3 21,4

4 4 28,6 5 7 50

Total 14 100

Svarsfrekvens

100% (14/14)

Hur väl stämmer följande påstående: Jag har god kunskap om regionens ledningsprocess, som är beskriven i policyn Samlad ledningsprocess.



1 1 7,1

2 0 0 3 7 50

4 5 35,7

5 1 7,1 Total 14 100

Svarsfrekvens

100% (14/14)

Bilaga 1 Enkätundersökning februari 2020 vid de regiondrivna hälsocentralerna Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Har enhetens verksamhet bedrivits inom tilldelat ekonomiskt utrymme under 2019?


Ja 7 53,8

Nej 6 46,2 Vet ej 0 0

Total 13 100

Svarsfrekvens

92,9% (13/14)



Ja 12 85,7

Nej 2 14,3

Total 14 100

Svarsfrekvens

100% (14/14)

Bilaga 1 Enkätundersökning februari 2020 vid de regiondrivna hälsocentralerna Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Har du följt upp de åtgärder som du vidtog under 2019 för att förbättra ekonomin?

Flera svar är möjliga.


Ja, genom uppföljning av det ekonomiska utfallet 7 50 Ja, genom uppföljning och analys av de enskilda åtgärdernas genomförande och effekt 8 57,1

Nej 1 7,1

Ej tillämpligt 0 0

Total 16 114,3

Svarsfrekvens

100% (14/14)

Bilaga 2 Enkätundersökning februari 2020 inom specialistvården Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Urvalet för enkäten består av samtliga 127 enhetschefer inom Specialistvårdsförvaltningen, exklusive Laboratoriemedicin.

Hur länge har du arbetat som chef för nuvarande enhet?


Mindre än ett år 14 20,3 Mer än ett år 20 29

Mer än tre år 35 50,7

Total 69 100

Svarsfrekvens

100% (69/69)

Hur väl stämmer följande påstående: Mina befogenheter och mitt ansvar för enhetens ekonomi är tydligt.



1 1 1,4 2 12 17,4

3 24 34,8

4 23 33,3 5 9 13

Vet ej 0 0

Total 69 100

Svarsfrekvens

100% (69/69)

Bilaga 2 Enkätundersökning februari 2020 inom specialistvården Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Hur väl stämmer följande påstående: Jag tycker att budgetprocessen inom min länsverksamhet är tydlig och väl fungerande.



1 5 7,4

2 11 16,2

3 24 35,3 4 18 26,5

5 9 13,2

Vet ej 1 1,5 Total 68 100

Svarsfrekvens

98,6% (68/69)

Hur väl stämmer följande påstående: Jag tycker att processen för ekonomisk uppföljning och prognos inom min länsverksamhet är tydlig och väl fungerande.



1 1 1,4 2 9 13

3 19 27,5

4 26 37,7 5 14 20,3

Vet ej 0 0

Total 69 100

Svarsfrekvens

100% (69/69)

Bilaga 2 Enkätundersökning februari 2020 inom specialistvården Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Hur väl stämmer följande påstående: I mitt arbete med ekonomisk uppföljning och prognos är nedanstående områden tillräckligt tillgodosedda.

1 = inte alls, 2 = i liten utsträckning, 3 = delvis, 4 = i stor utsträckning, 5 = helt - Systemstöd


1 7 10,1 2 14 20,3

3 23 33,3

4 16 23,2 5 8 11,6

Vet ej 1 1,4

Total 69 100

Svarsfrekvens

100% (69/69)

- Rutiner


1 4 5,8

2 9 13

3 26 37,7 4 22 31,9

5 7 10,1

Vet ej 1 1,4 Total 69 100

Svarsfrekvens

100% (69/69)

Bilaga 2 Enkätundersökning februari 2020 inom specialistvården Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Fortsättning: Hur väl stämmer följande påstående: I mitt arbete med ekonomisk uppföljning och prognos är nedanstående områden tillräckligt tillgodosedda.


- Utbildning


1 9 13 2 14 20,3

3 24 34,8

4 18 26,1 5 3 4,3

Vet ej 1 1,4

Total 69 100

Svarsfrekvens

100% (69/69)

- Konsultativt stöd (ekonomi)


1 2 2,9 2 5 7,2

3 16 23,2

4 21 30,4 5 22 31,9

Vet ej 3 4,3

Total 69 100

Svarsfrekvens

100% (69/69)

Bilaga 2 Enkätundersökning februari 2020 inom specialistvården Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Fortsättning: Hur väl stämmer följande påstående: I mitt arbete med ekonomisk uppföljning och prognos är nedanstående områden tillräckligt tillgodosedda.


- Erfarenhetsutbyte


1 5 7,4 2 16 23,5

3 21 30,9

4 16 23,5 5 5 7,4

Vet ej 5 7,4

Total 68 100

Svarsfrekvens

98,6% (68/69)

Hur väl stämmer följande påstående: Jag har en öppen och tillräckligt frekvent dialog med min närmaste chef kring budgetering, ekonomiskt resultat och prognos.



1 3 4,4

2 13 19,1

3 18 26,5 4 22 32,4

5 12 17,6

Total 68 100

Svarsfrekvens

98,6% (68/69)

Bilaga 2 Enkätundersökning februari 2020 inom specialistvården Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Hur väl stämmer följande påstående: Vi har ett öppet klimat inom min länsverksamhet för att påtala brister och lämna förbättringsförslag som påverkar ekonomin.



1 0 0 2 5 7,4

3 18 26,5

4 24 35,3 5 21 30,9

Total 68 100

Svarsfrekvens

98,6% (68/69)

Hur väl stämmer följande påstående: Jag har god kunskap om regionens ledningsprocess, som är beskriven i policyn Samlad ledningsprocess.



1 7 10,1

2 18 26,1 3 19 27,5

4 21 30,4

5 4 5,8 Total 69 100

Svarsfrekvens

100% (69/69)

Bilaga 2 Enkätundersökning februari 2020 inom specialistvården Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Har enhetens verksamhet bedrivits inom tilldelat ekonomiskt utrymme under 2019?


Ja 21 30,4 Nej 41 59,4

Vet ej 7 10,1

Total 69 100

Svarsfrekvens

100% (69/69)



Ja 49 71

Nej 20 29 Total 69 100

Svarsfrekvens

100% (69/69)

Bilaga 2 Enkätundersökning februari 2020 inom specialistvården Bilaga till revisionsrapporten Ekonomistyrning - Hälso- och sjukvårdsnämnden Har du följt upp de åtgärder som du vidtog under 2019 för att förbättra ekonomin?

Flera svar är möjliga.


Ja, genom uppföljning av det ekonomiska utfallet 29 42 Ja, genom uppföljning och analys av de enskilda åtgärdernas genomförande och effekt 22 31,9

Nej 6 8,7

Ej tillämpligt 20 29

Total 77 111,6

Svarsfrekvens

100% (69/69)

ekonomistyrning - rvn.se

Documents