ÖREBRO LÄN

EN HÅLLBAR REGIONBudget och verksamhetsplan

för Region Örebro län 2019

FÖRORD Alla länsinvånare ska kunna få god vård snabbt ifall de blir sjuka. Lika vård ska ges oavsett kön, härkomst eller socioekonomisk bakgrund. Alla ska vara trygga i att en blir sedd, lyssnad på och att väntetiderna är acceptabelt korta. Detta är Region Örebro läns kärnverksamhet – den måste fungera.

Region Örebro län står dock inför en mängd olika utmaningar de närmaste åren. De handlar exempelvis om kompetensförsörjningen, väntetider inför operationer och tillgängligheten i primärvården.

Den största och allvarligaste utmaningen är den pågående klimatförändringen som äventyrar mänsklighetens framtid. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan i samhället, inte minst bland unga. Vården behöver bättre kunna möta människors dåliga mående och de sjukdomar och samhällspåfrestningar som ökar i samband med klimat-förändringarna. Klarar regionen detta får Region Örebro län en hälso- och sjukvård i världsklass.

All verksamhet inom regionen ska utföras med ett hållbarhetsperspektiv. Vården, upphandlingar, transporter, maten, regionala utvecklingsplanering och kollektiv-trafiken. En uppriktig politisk hängivenhet att bidra till ett fossilfritt län kräver en mogen organisation som är dedikerad målet.

Regionen har även ett ansvar för kollektivtrafik och regional utveckling. Här finns stora möjligheter att dels underlätta för människor i deras vardag med bättre mobilitet dels bidra till en blomstrande utveckling inom klimatsmarta och gröna företag.

Detta förslag till budget och verksamhetsplan ger en färdriktning mot en grön hållbar region som planerar för ett hållbart län för framtida generationer.

Mats Gunnarsson Monika Aune Regionråd i opposition Regionråd i opposition

Innehållsförteckning

Omvärld och nuläge ……………………………………………………………………….1

Hållbar utveckling………………………………………………………………..….…....3

Hälso- och sjukvård………………………………………………………………….……10

Tandvård………………………………………………………………………………….….20

Regional utveckling……………………………………………………………….…….23

Samhällsbyggnad………………………………………………………………………...30

Digitalisering………………………………………………………………………….…..36

Personal………………………………………………………………………………………41

Ekonomi……………………………………………………………………………………..44

1

Omvärld & Nuläge Klimat- och miljöförändringar

Omvärldens uppmärksamhet på de hot som klimat- och miljöförändringar och kemikaliespridning innebär kräver nu aktiva åtgärder på en mängd områden. Sommarens torka och skogsbränder visar på akuta effekter av varmare väder som belastar samhället och enskilda individers hälsa. För regionens del handlar det om att förebygga så mycket som möjligt av de hälsomässiga konsekvenserna genom aktiva åtgärder, från fysisk planering och upphandling till utbildning och förändrade arbetssätt.

Demografi

Sveriges folkmängd har en hög ökningstakt. Sveriges befolkning väntas bli 11 miljoner invånare år 2025 och 12 miljoner år 2040, enligt SCB:s befolkningsprognos. Förutsatt att länet framöver växer motsvarande sin storlek av Sverige, tre procent, kommer länet att växa med 36 000 invånare fram till år 2025.

Invandringen de kommande åren gör att det är osäkert hur folkmängden i länet kommer att påverkas. Historisk erfarenhet är att ungefär 25 procent av alla nyinvandrade till länet flyttar vidare till andra delar av Sverige inom tre år. Storstadsregionerna har dock en allt mer uttalad bostadsbrist och det är möjligt att personer i det korta perspektivet blir kvar i länet och även i de mindre kommunerna. På sikt kommer en större arbetskraft, i form av nyanlända som etableras på arbetsmarknaden att bidra både som skattebetalare och arbetskraft för att klara de allt fler äldre.

Antalet äldre, personer över 80 år, ökar dramatiskt. Detta hänger samman med att befolkningen lever allt längre och att de stora generationerna födda på 1940-talet successivt når 80-årsåldern. Befolkningen i Örebro län är något äldre än riks-genomsnittet. Försörjningskvoten kommer att försämras på kort sikt i länet till följd av fler äldre, men också på grund av nyanländas svaga förankring på arbetsmarknaden.

Stad/land

Det är en snabb urbanisering i Sverige och även i länet. Befolkningen i tätorterna ökar snabbt men samtidigt är landsbygdens befolkning i absoluta tal nästan oförändrad sedan 1980-talets början. Urbaniseringen sker inte längre genom stora omflyttningar från landsbygden till städerna.

Landsbygdsbefolkningen är inte lika stabil i hela länet. Om bostadsorten är utanför pendlingsavstånd från Örebro finns en mer accentuerad befolkningsminskning på landsbygden. Under perioden 1980- 2015 är det framför allt landsbygden i den norra delen av länet om minskat. Samtidigt har allt fler tillgång till ett fritidshus. Det kan förväntas att fler kommer att bosätta sig permanent i fritidshus inom det som kallas ”tätortsnära landsbygd”.

2

I Örebro län sker en fortsatt relativ förskjutning från land till stad. Örebro kommun är nu större befolkningsmässigt än övriga länet sammanlagt. Samtidigt ökar pendlingen, vilket gör att samspelet mellan den stora staden (Örebro) och övriga kommuner (den tätortsnära landsbygden) förändras.

För att skapa och bibehålla attraktiva livsmiljöer krävs en aktiv region- och kommun-politik som gör att handel och samhällsservice finns tillgängligt, på plats eller med god kollektivtrafik samt bra uppkoppling till digitala tjänster.

Digitalisering

Digitaliseringen har förändrat samhället och människors förhållningssätt i grunden. Både utifrån hur varor och tjänster designas, produceras och distribueras, men även hur samspel sker i tid och rum. Unga människor har idag ett självklart förhållningssätt till digitala uttryck som för många äldre uppfattas som komplicerat eller svår-tillgängligt.

Digitaliseringen i kombination med automatiseringen och robotiseringen skapar genomgripande förändringar för både företag och offentliga verksamheter. Helt nya produkter och tjänster liksom möjligheter att effektivisera processer inom verksamheten innebär att verksamheter möter ett allt högre tryck på omvandlings-förmåga (se kapitel om digitalisering).

Region Örebro läns uppdrag

Genom regionbildningen har den regionala politiska nivån en roll som innebär att vara företrädare för Örebro län, bland annat gentemot staten. Regionorganisationens uppdrag är att driva och samordna arbetet med en hållbar regional utveckling inom hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning, utveckling och utbildning, regional tillväxt, samhällsbyggnad genom infrastrukturstyrning och digitalisering. Det regionala uppdraget omfattar också verksamhet inom kollektivtrafik, företags-hälsovård, tolkförmedling, att vara huvudman för folkhögskolor och att främja kommunal samverkan och intressebevakning.

3

Hållbar utveckling Region Örebro län ska vara en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. FN:s 17 mål för hållbar utveckling sätter den globala agendan till 2030. I RÖL:s program för hållbar utveckling som beslutades hösten 2016 framgår vilka mål och strategier regionorganisationen har för att bidra till en hållbar utveckling.

De tre aspekterna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet är ofta av olika karaktär, där social hållbarhet är målet, ekologin sätter ramarna och ekonomin är medlet. Människors välmående och goda livskvalitet är målet för det gemensamma samhällsbyggandet. Fungerande ekosystem är en förutsättning för både överlevnad och välfärd. För att skapa välfärden behövs medel såväl som resurser. Dessa kan utgöras av ekonomiska medel eller hur verksamheten bedrivs, men det kan också vara mänskliga resurser i form av engagemang och samskapande.

Levnadsvanor, folksjukdomar, åldersstrukturer och miljöfaktorer har påverkan på invånarnas hälsa och är starkt kopplade till både upplevd livskvalitet och samhällsekonomin. Att ekologin sätter ramarna betyder att man i möjligaste mån mildrar påverkan från konsumtion av varor och naturresurser som behövs för att kunna bedriva verksamhet genom att minimera utsläpp till luft och vatten och använda verksamheten för att öka den biologiska mångfalden och gynna ekosystemtjänster lokalt och globalt.

Att använda medlen för att klara sociala mål och ekologiska ramar innebär att utveckla innovativa ekonomiska modeller med långsiktiga och samhällsekonomiska perspektiv som mäter nyttan på nya sätt. Det betyder också att använda skattemedel effektivt och ansvarsfullt. Att RÖL har en ekonomi i balans ger förutsättningar att kunna hålla en hög kvalitet på verksamheten även fortsättningsvis. Det möjliggör till exempel nödvändiga framtida satsningar inom kompetensförsörjning eller investeringar.

Figur 1. Modell av hållbar utveckling. Perspektiven överlappar varandra mer och mer. För RÖL betyder det att

hållbarhet mer och mer integreras i ordinarie verksamhet och att mognadsgraden i hållbarhetsfrågorna ökar. Perspektivet skiftar från figur A till figur B.

Att utveckla organisationens mognadsgrad i hållbarhetsfrågor kan beskrivas som att ytan eller överlappningen mellan de sociala, ekologiska och ekonomiska områdena

4

ökar med tiden. När mognadsgraden för hållbarhetsfrågorna är hög i en organisation förbättras verksamheten genom ständig processutveckling och innovation samt genom en hög grad av tvärfunktionell samverkan och kommunikation. Genom att börja identifiera hållbarhetsaspekter och synergier utifrån ett processperspektiv går det att skifta till mognare organisation där hållbar utveckling är en grundpelare och förutsättning för verksamheten.

De strategier som RÖL har för att bidra till en hållbar utveckling är att:

• Samverka och kommunicera tvärfunktionellt inom ordinarie lednings-, huvud-, och stödprocesser.

• Skapa en hög grad av förankring och ägandeskap i linjeorganisationen gällande hållbarhetsfrågorna.

• Ha en tydlig målstyrning och kontinuerlig uppföljning av programmets mål och indikatorer för att försäkra att verksamheterna rör sig mot beslutade mål.

• Arbeta med utbildning och en lärande organisation för att kontinuerligt utveckla och integrera förståelse av vad hållbar utveckling betyder för regionorganisationen.

Organisationskultur och arbetssätt

Fler och fler organisationer integrerar hållbarhetsfrågorna i sin affärsmodell. Även i RÖL är detta en framgångsfaktor för att bli ledande och stark inom olika verksamhets-områden samt för att attrahera nya medarbetare och för att behålla kompetens.

Samhällets ekonomiska stabilitet påverkas bland annat av globala megatrender och regionala utmaningar. Utvecklade system och modeller som möjliggör långsiktighet i budget, beslut, planering, resursfördelning och genomförande gynnar den samhälls-ekonomiska hållbarheten. Detta ger förutsättningar för en bättre ekonomisk robusthet för verksamheten på längre sikt. Det betyder att beslut, metoder och investeringar behöver belysas ur ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv för att uppnå en bättre ekonomisk robusthet. Effektsamband där sociala och ekologiska kostnader synliggörs är svåra att få fram, men behövs för att ge legitimitet åt beslut som går utanför ordinarie budgetprocess. Beräkningar för livscykelkostnader och sociala investeringsfonder är exempel på satsningar med ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv.

Att integrera hållbarhetsfrågorna i RÖL:s centrala processer kräver en mogen organisation med en hög grad av tvärfunktionell samverkan, god kommunikation och innovationstänkande. Förutom ledningssystem och styrning är det viktigt att använda olika förbättrings- och värdeskapande metoder, initiativ och verktyg. Successivt kommer verksamheten att hållbarhetssäkras genom aktivt lärande. Centrala processer som omvärldsanalys, ledning samt budget- och verksamhetsplanering är viktiga. RÖL:s verksamheter har kommit olika långt när det gäller implementering av hållbarhetsfrågorna. Begreppet hållbar utveckling tolkas olika. Här är chefs- och ledarskapet viktigt men även utbildning, lärande och stöd blir nödvändiga inslag i utvecklingsarbetet för att nå målen.

5

Social stabilitet, god hälsa och lika villkor

Jämlikhet och jämställdhet är mänskliga rättigheter som också bidrar till stabilitet och trygghet. Därför ska kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder inte påverka hur väl du blir bemött eller behandlad.

RÖL ska kännetecknas av öppenhet och dialog. Livsvillkor, förutsättningar och hälsotillstånd är ojämlikt fördelade mellan olika grupper i befolkningen. Det är viktigt att verksamheten fördelar och använder resurser på ett sätt som främjar lika rättigheter och möjligheter. Det handlar inte bara om rättvisa mellan individer, utan också om att ta tillvara människors resurser. Arbetet med analyser utifrån olika diskrimineringsgrunder, till exempel kön, behöver fortsätta för att komma tillrätta med och åtgärda orättvisa skillnader. Det pågående arbetet med gender budgeting-analyser och utbildningsinsatser inom HBTQ behöver fortsätta. Ett långsiktigt arbete med HBTQ-certifiering och HBTQ-diplomering är också angeläget att utveckla.

En god och jämlik folkhälsa är både ett resultat av och en förutsättning för en hållbar utveckling. Här är det civila samhället centralt, med aktörer som Örebro läns idrotts-förbund, studieförbunden med flera. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser påverkar människors levnadsvanor, vilket ökar livskvaliteten hos invånarna, förbättrar folkhälsan samt ger samhällsekonomiska vinster.

Inom hälso- och sjukvården ses patienter, brukare, anhöriga och närstående samt den egna personalen alltmer som medproducenter i det gemensamma arbetet för en bättre och mer jämlik hälsa. För att nå utsatta grupper behöver strategier för riktade insatser, till exempel hälsofrämjande stöd- och kommunikationsinsatser, tas fram. System och arbetssätt för att implementera och följa upp Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder är en viktig hållbarhetsfråga. Tobacco End game är också exempel på ett av de hälsofrämjande projekt som pågår. Livsmedel, mat och måltider påverkar alla tre hållbarhetsaspekterna och är viktiga redskap i det dagliga hållbarhetsarbetet. Även omgivningsmiljön påverkar människors hälsa. Produktval i inomhusmiljöer, buller och partiklar från vägtrafiken är därför viktiga områden.

En god, inkluderande och tillgänglig kommunikation förstärker den demokratiska insynen och möjligheten för länsbor och andra intressenter att vara delaktiga och engagerade i organisationens beslut och verksamhet. Att genom olika former av medborgardialog ta tillvara erfarenheter och idéer från medborgare kan öka kunskapen inför politiska beslut samt bidra till att skapa tillit för de demokratiska processerna och stödja utvecklingen mot ett hållbart samhälle. I samband med dialoger är det viktigt att försöka inkludera grupper som inte vanligtvis gör sina röster hörda i samhällsdebatten.

Ett särskilt fokus ska ligga på att ta tillvara ungas kunskaper och synpunkter genom åtgärder som också stärker deras inflytande och delaktighet i samhällslivet, som ökar deras kunskaper om demokrati och innebär att fler unga påverkar samhälls-utvecklingen.

6

En naturlig del i verksamhetsutvecklingen är att se brukare och patienter som medskapare i planering och genomförande av de tjänster som RÖL tillhandahåller. Genom detta tillvägagångssätt kan stora erfarenheter tas tillvara för att bättre möta de behov som finns och för att öka kvaliteten på de tjänster som utförs.

Barnrättighetsfrågor kommer att få starkare status i och med att FN:s konvention om barnets rättigheter blir lag år 2020. Både utbildningsinsatser och utökat systematiskt arbete måste genomföras.

Minskad sårbarhet, klimatpåverkan och fossilberoende

Att hantera klimatförändringarna är en av de största utmaningarna för den globala hälsan. Välfärdssystemen och samhällsekonomin utmanas och klimatförändringarna påverkar även demografin. Klimatrelaterade flyktingströmmar och folkvandringar påverkar verksamheten och hur den interna organisationen ordnar och dimensionerar tjänsteutbudet.

Genom att arbeta klimatsmart och öka medvetenheten i beteenden och arbetssätt, minskar klimatrelaterade utsläpp från energianvändning, måltider, resor, transporter, förbrukningsmaterial och andra varor. Det offentliga, där regionens verksamheter ingår, står för cirka 30 procent av en människas klimatavtryck. Därför är det av yttersta vikt att regionen arbetar aktivt med att minska utsläppen av de klimatfarliga gaserna. Inom dessa områden finns ett arbete som redan är etablerat i den ordinarie verksamheten och fokus blir därför ett fortsatt förbättringsarbete med höjda ambitioner. Klimatförändringarna kommer att påverka regionens verksamheter, men med ordning och reda i klimatpolitiken kan regionen bidra till att dämpa temperaturhöjningen. Från och med i år, 2018, har Sverige en så kallad klimatlag. Varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de mål riksdagen antagit. Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen och hur arbetet ska bedrivas. Riksdag och regering måste ta hänsyn till klimatet i alla beslut. EU har nyligen fattat beslut om att årligen göra en koldioxidbudget. Det är rimligt att RÖL nu tar efter det arbetssättet.

RÖL:s fullmäktige har antagit en rad olika visioner och mål för att motverka klimatförändringarna. Dessa finns att läsa i exempelvis Regionala utvecklingsstrategin (RUS), Hållbarhetsplanen och i Energi- och klimatprogrammet. Det finns dock inget parlamentariskt framtaget klimatpolitiskt ramverk som är tvingande eller överordnat andra beslut. Därför är det angeläget att regionen skapar ett eget klimatpolitiskt ramverk, liknande det riksdagen antagit. Ramverket ska säkerställa att regionens beslut utgår från de befintliga klimatmålen och bestämma hur arbetet ska bedrivas. Dessutom bör regionen vart fjärde år ta fram en handlingsplan som beskriver hur klimatmålen ska uppnås. Slutligen bör regionen göra en klimatredovisning i varje årsbudget.

Etiska aspekter vid placeringen av finanser finns sedan tidigare med i finanspolicyn. På grund av finanssektorns stora indirekta påverkan på klimatet är det viktigt att det redan aktiva arbetet med klimatfrågan kopplat till fonder och investeringar utvecklas

7

ytterligare. Investeringar ska bidra till att öka andelen förnyelsebar energi och aktivt bidra till en cirkulär ekonomi.

Klimatförändringarna ger ett mer extremt väder vilket kan ge fler skyfall, skogs-bränder, värmeböljor och stormar. Detta leder till en ökad sårbarhet både för samhället i stort och för verksamheten. Det extrema vädret kan bidra till ökad spridning av sjukdomar och en osäker försörjning i leverantörsleden av bland annat utrustning, varor och livsmedel. Det fortsatta arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och kontinuitetsplaner är väsentliga för RÖL:s framgång som organisation, men ytterligare steg behöver tas. Regionen ska därför ta fram en klimatanpassningsplan. Planens syfte är att planera för hur regionens verksamheter ska klara klimatförändringarnas påverkan på sjukvård, hälsa, infrastruktur och fastigheter.

Att arbeta mot en fossilfri verksamhet bidrar till minskad klimatpåverkan, mindre sårbarhet ekonomiskt och ökad resiliens (möjligheten eller förmågan hos ett system att återhämta sig). Ökad digitalisering är en global megatrend men också en viktig och prioriterad fråga för RÖL. Digitaliseringen ger förutsättningar för resurseffektivisering och minskad sårbarhet i verksamheterna, till exempel genom digitala möten.

Miljöpåverkan

Ekosystemtjänster, till exempel rent vatten, reglerat klimat, grödor och frisk luft, utgör grunden för människors livskvalitet och om de försämras eller försvinner uppkommer kostnader för samhället. Naturen är inte bara till nytta för människor utan har även ett egenvärde. Många klassiska miljöfrågor är idag rutinfrågor och ingår i ledningssystem och policys. Men det finns fortfarande stor potential att både förbättra och tänka nytt. Att minska miljöpåverkan är ofta starkt knutet till god hushållning av resurser. Det finns stora potentiella resursbesparingar knutna till minskat matsvinn och avfall, färre engångsprodukter samt ökad återanvändning av till exempel möbler och kontors-material. RÖL ska vara en aktiv aktör när den cirkulära ekonomin nu växer fram.

Möjlighet till friluftsliv är en kulturell ekosystemtjänst, till exempel arbete med rehabiliteringsmiljöer. Idag pågår ett arbete med parker, tak och andra ytor för rehabilitering, rening av vatten och ljuddämpning med mera, men här finns potential att utöka och utveckla den nytta ytorna ger.

Läkemedelsrester i avloppsvattnet bidrar bland annat till antibiotikaresistens och att hormonstörande ämnen påverkar vattenlevande djur och människor negativt. Här behövs samarbete med andra aktörer för att uppnå en god effekt.

Digitaliseringen och användningen av IT skapar nya arbetssätt som ger goda möjligheter till resurseffektivisering och minskad miljöbelastning, men den innebär samtidigt miljömässiga och sociala utmaningar vid produktion, användning och avfallshantering. Här finns vinster att göra genom att arbeta strategiskt. Arbetet med medicinsk-teknisk utrustning har på liknande sätt potential att minska miljöpåverkan och förbrukning av kemikalier, energi och anestesigaser.

8

Upphandling och inköp

Många av produkterna som används i verksamheten produceras i låglöneländer, där det finns risk att de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter inte uppfylls. Landsting och regioner samverkar nationellt om socialt ansvarstagande och hållbar upphandling av varor och tjänster genom en gemensam uppförandekod. Krav ställs på hållbara och ansvarsfulla förhållanden i leverantörs-kedjorna och uppföljning av ställda krav görs gemensamt. Det kan till exempel handla om lika rättigheter, barns rättigheter, bättre arbetsvillkor, arbetsmiljö, tillgänglighet eller mindre miljöpåverkan. Att ställa krav på eller att välja en mer hållbar produkt eller tjänst kan generera ökade kostnader framförallt på kort sikt. Det beror till stor del på att priset inte speglar den egentliga produktionskostnaden, varken för de ändliga eller miljöskadliga råvaror som ingår eller för den arbetskraft som använts.

Den etiska märkningen av produkter innebär att tillverkningen är granskad av en tredje part som ska säkerställa ansvarsfulla arbetsvillkor enligt ställda krav. Att köpa etiskt märkta produkter är relevant för olika produktområden där risken att de mänskliga rättigheterna inte uppfylls är känd. Regionen bör aktivt verka för att fasa ut och ersätta produkter som innehåller farliga kemikalier, vilka är skadliga för arbetarnas arbetsmiljö såväl som miljö och hälsa. Exempel på relevanta produkt-områden är livsmedel som kaffe, kakao, frukt och nötter samt textilier, blommor och guld.

Att arbeta med uppföljning av avtal och köptrohet bidrar generellt till minskade kostnader och att säkra produkter och tjänster används. Genom att utveckla strategier vid upphandling och inköp går det att tillsammans med andra offentliga aktörer utveckla marknaden i en mer hållbar riktning. Det kan handla om leverantörsdialoger eller att välja ut och prioritera områden eller kategorier som passar för olika typer av krav eller utvecklingsprojekt. Funktions- och innovationsupphandlingar ska också användas i syfte att skapa mer hållbara produkter och tjänster. Att arbeta med hållbara textilier eller att dela upp upphandlingarna i mindre delar för att möjliggöra för små och medelstora företag att delta i upphandlingar av till exempel livsmedel, är exempel på åtgärder som kan vidtas. Genom krav på praktik- eller lärlingsplatser hos leverantörer där detta är möjligt, så kallad social hänsyn vid upphandling, kan lokal sysselsättning och social integration främjas.

9

ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län är en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. Hållbar utveckling för regionorganisationen är

att skapa välfärd och livskvalitet när verksamheten bedrivs samtidigt som kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

säkerställs.

Inriktningsmål nr. 1: Hållbarhet är integrerad i ordinarie verksamhet och mognadsgraden i hållbarhetsfrågor ökar. Indikatorer: Ø Aktivitetsplaner för programmet för hållbar utveckling är implementerade och

följs upp i verksamheterna, samt genom en hållbarhetsredovisning.

uppdrag 1. Skapa ett underlag för att säkra hållbara transporter vid leveranser till och

transporter från RÖL:s verksamhet.

2. Regionstyrelsen skall ta fram en klimatanpassningsplan som utgör underlag för kommande planeringsarbete och ekonomiska åtaganden.

3. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram, i bred parlamentarisk anda, ett klimatpolitiskt ramverk, liknande det Sveriges riksdag antagit. Inom uppdraget ingår även att ta fram en handlingsplan för att uppnå klimatmålen liksom att utforma en klimatredovisning i form av en koldioxidbudget.

4. Regionstyrelsen skall ta fram en plan för divestering av pensionskapitalet som gör det helt fritt från investeringar i företag inom fossilbränslebranschen.

5. Ägardirektiven för majoritetsägda bolag skall omfattas av det klimatpolitiska ramverket och följa klimatanpassningsplanen.

10

Hälso- och sjukvård Vår verksamhet ska främja hälsa, förebygga sjukdom och ge god och patientsäker vård på lika villkor. Det gäller framförallt patienterna i Örebro län, men också patienter som RÖL har ett ansvar för utifrån ett större sjukvårdsregionalt och nationellt perspektiv.

Hälso- och sjukvården förändras i takt med samhället i övrigt. Totalt sett innebär detta krav på en kontinuerlig förändring av både struktur och innehåll i hälso- och sjuk-vården.

Utvecklingen inom hälso- och sjukvårdssektorn är stark. Ny teknik öppnar nya möjligheter till ett bättre liv för många människor där det nu går att göra insatser som var otänkbara för bara några år sedan. Detta är positivt, men ställer hälso- och sjukvården inför stora utmaningar, inte minst kompetensmässigt och ekonomiskt. Lösningar måste hittas för att hantera den ökade specialiseringen parallellt med att vården kan göra allt mer för allt fler.

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård

Det förebyggande och hälsofrämjande vardagsarbetet är en förutsättning för den framtida finansieringen av vården. Att förebygga sjukdomar behöver bli en självklar del av hälso- och sjukvårdens arbete och kommer enligt Socialstyrelsens bedömning att leda till besparingar på lång sikt i form av minskade kostnader för sjukdomar relaterade till levnadsvanor. Det här arbetet behöver därför utvecklas inom regionens egen organisation, samt i samverkan med kommuner i länet och det civila samhället.

Medlemskapet i det nationella och internationella nätverket för Hälsofrämjande sjukvård berör RÖL:s samlade uppdrag och förutsätter aktiviteter och insatser med fokus på fyra perspektiv: ledning/styrning, befolkning, medarbetare, och patient-/vårdperspektiv. Hälso- och sjukvården inom RÖL har en avgörande roll, bland annat som bärare av hälsofrämjande kompetens i linje med kunskapsstyrning och med sjukdomsförebyggande insatser i vårdens möte med patienter inom riskgrupper. RÖL förstärker fokus på hälsoinriktning med bred ansats inom alla verksamheter och i samverkan med myndigheter och kommuner samt med civilsamhället.

Det hälsofrämjande arbetet i hela regionen styrs bland annat av följande dokument:

• Program för hållbar utveckling. • Regional utvecklingsstrategi. • Folkhälsoplan. • Arbetet med en kommission för jämlik hälsa. • Handlingsplan för ökad suicidprevention och minskad psykisk ohälsa.

De Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder ger vägledning om hur vården kan stödja förändring av hälsofarliga levnadsvanor. De riktar sig till besluts-

11

fattare och verksamhetsledningar och är ett stöd för styrning och ledning på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. De allra flesta som har en ohälsosam levnadsvana vill förändra denna och många vill ha stöd för att åstadkomma förändring. Majoriteten av befolkningen är positiv till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor när de tar kontakt med vården och vill hellre ha stöd till förändring av levnadsvanor än läkemedelsbehandling. Det blir därmed viktigt att patienter erbjuds möjligheten att få stöd från hälso- och sjukvården att förändra ohälsosamma levnadsvanor för att främja hälsa och patienternas delaktighet i vård och behandling.

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan ökar i alla åldersgrupper i samhället. Psykisk ohälsa står idag för en oroväckande stor del av sjukdomsbördan i primärvården. Folkhälsomyndigheten anger dock att den största gruppen med självskattad psykisk ohälsa är unga mellan 16-29 år. Det är fler unga kvinnor än män som anger att de lider av nedsatt psykiskt välbefinnande. I regionens egen undersökning ”Liv, hälsa, ung 2017” framgår att över 30 procent av eleverna i årskurs nio inte känner ett psykiskt välbefinnande. Hälften av flickorna svarar att de inte känner ett psykiskt välbefinnande liksom arton procent av pojkarna. Att den psykiska ohälsan bland invånare ökar märks också i vården. De senaste åren har köerna till psykoterapibehandling blivit längre samtidigt som en volymökning på antalet terapitimmar noterats. Andelen patienter, som besöker primärvården, med psykiska eller psykosomatiska åkommor räknas idag till uppemot 40 procent.

Arbetet med att stärka primärvårdens resurser inom psykiatri och beteendevetenskap för att möta patienternas behov bättre måste utvecklas ytterligare. Tillgången till psykologer och kuratorer på vårdcentralerna ska utökas. Psykologisk och psykiatrisk behandling ska ges utifrån den enskilda individens behov, med god kvalitet och professionellt bemötande.

Tillgänglig, kunskapsstyrd, jämlik och patientsäker vård

Utgångspunkten i hälso- och sjukvårdens utvecklingsarbete är att genom kunskaps-styrning bygga en jämlik och god vård i hela länet där de gemensamma resurserna utnyttjas optimalt. Hälso- och sjukvården ska erbjuda tillgänglig första linjens sjukvård med hög kvalitet. Detta ska också gälla för den mer avancerade specialist-sjukvården där ökad koncentration bidrar till hög tillgänglighet och kvalitet.

Tillgänglig vård efter behov

Tillgänglighet är en mycket viktig kvalitetsfråga för hälso- och sjukvården, och som är beroende av hög effektivitet. Det är viktigt att hela kedjan från första kontakt till rätt vård i rätt tid fungerar väl, så att patienten utifrån sina personliga förutsättningar har lätt att nå vården. Med lärdom av försöket med mobila team för äldre finns det anledning att pröva nya metoder för tillgänglighet såsom hembesök och dygnet runt-öppna mottagningar.

12

Särskild vikt ska läggas vid patientens möjlighet att få kontakt med sjukvården samma dag som man upplever ett behov. Vid denna kontakt ska patienten kunna få svar på grundläggande frågor om sitt tillstånd samt ställningstagande till eventuella fortsatta åtgärder. Den kontakten kan ske direkt med mottagning eller vårdcentral, via RÖL:s utbud av 1177 Vårdguidens e-tjänster (inklusive digital vårdcentral med videosamtal) eller via 1177 sjukvårdsrådgivning.

Det pågående arbetet med att införa standardiserade vårdförlopp för fler cancer-behandlingar och arbetet med vårdprocesserna för flera av de stora folksjukdomarna, som är en annan del av tillgänglighetsarbetet och har stor betydelse för att effektivisera utredningsarbetet för patienter med dessa sjukdomar, ska fortsätta.

Inom hälso- och sjukvården finns flera olika yrkeskategorier (läkare, sjuksköterskor, psykologer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter med flera) som samverkar för att möta de olika behov som dagens patienter har. Det är viktigt att ständigt arbeta vidare med vårdens strukturer med målet att patienten ska få möta den vårdpersonal som bäst kan ge den vård patienten har behov av.

Kunskapsstyrd vård RÖL deltar aktivt i utvecklingen av den kunskapsstyrda vården såväl nationellt som regionalt. Kunskapsbaserad vård och evidensbaserad praktik är en förutsättning för en jämlik vård och omsorg oavsett patienter och brukares socioekonomiska bakgrund och tillhörighet som exempelvis kön, etnicitet eller sexuell läggning. En ökad öppenhet kring resultat och jämförelser bidrar till minskad variation genom att olikheter upp-märksammas.

Jämlik och jämställd vård Vi måste arbeta aktivt och strukturerat för att minska ojämlikhet i hälsa, genom att minska ohälsan där den är som störst, så att den ojämlikheten minskar inom en generation.

Alla invånare i länet ska ha samma kvalitet och omhändertagande i sjukvården oavsett var man bor. Utvecklingen av närsjukvård i Region Örebro län ger förutsättningar att skapa en god och effektiv första linjens sjukvård i samverkan mellan primärvård och specialistkliniker vid sjukhusen och inom psykiatrin. Barn- och ungdomspsykiatrins likvärdighet för invånare i regionen behöver öka, och samverkan med elevhälsan behöver stärkas.

En viktig jämställdhetsfråga är att motverka våld i nära relationer. Det krävs flera olika insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika rätt till kroppslig integritet.

Patientsäker vård I RÖL ska patienter känna sig trygga, informerade och delaktiga i den vård som ges på alla nivåer. Målet är att erbjuda patienter en god, jämlik, kunskapsstyrd och säker vård med nollvision för vårdskador. Det är av största vikt att verksamheterna arbetar

13

systematiskt med kvalitets- och utvecklingsarbete för patientsäkerhet och för att förhindra att vårdskador uppstår.

I Patientlagen tydliggörs att vårdgivaren ska ge alla patienter möjlighet till delaktighet i den egna vården. En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att ta lärdom av patienters och närståendes upplevelser av vården, såsom rapporter och återkoppling från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt de händelser som blir föremål för patientnämndens arbete.

Barns och ungas hälsa

Hälso- och sjukvården, skolhälsovården och elevhälsa har ett gemensamt ansvar för att hjälpa barn med neuropsykiatriska problem så att de kan tillgodogöra sig skolarbetet på bästa sätt. Det är viktigt för barnen att snabbt få en utredning gjord så att rätt insatser som kompletterar de anpassningar skolan redan gör kan sättas in snarast.

Alla barn ska ha rätt till bra syn, oavsett familjens ekonomi. Barns möjligheter att klara skolan och vara med på fritidsaktiviteter får inte vara beroende av familjens ekonomi. I dag får barn bidrag till glasögon med upp till 1 000 kronor. Bidraget ges för glasögon eller kontaktlinser till barn upp till och med 19 år. Det bidraget bör höjas och även inkludera synundersökningen.

Framtidens vård

Svensk hälso- och sjukvård står inför nya utmaningar i att möta invånarnas behov lokalt, men också i att fortsätta utvecklas nationellt på ett sätt som innebär att landets resurser används för hela befolkningens bästa. Genom att samla all hälso- och sjukvård i en gemensam förvaltning med närsjukvård och länskliniker har goda möjligheter skapats i RÖL för att kunna möta kommande utmaningar i Örebro län och även bidra i utvecklingen av en god hälso- och sjukvård nationellt. Det här är en komplex förändringsprocess som behöver följas upp löpande.

Primärvården har ett särskilt stort ansvar att utgöra basen i hälso- och sjukvården. För att nå dit behöver resurser som idag är knutna till sjukhusen i större utsträckning finnas utanför sjukhusens väggar tillsammans med primärvård och kommunernas vård och omsorg.

Närsjukvård är den vård som finns närmast patienten, det vill säga vård av vanliga sjukdomar som patienten behöver ofta och geografiskt nära. Utvecklingen av när-sjukvården i Region Örebro läns samtliga geografiska delar har påbörjats och ska fortsätta. Första linjens vård har organiserats i närsjukvårdsområden. Detta under-lättar både samarbete och processer mellan primärvård och specialiserad sjukhusvård samt även samarbetet mellan sjukvården som drivs av Region Örebro län och den vård som bedrivs i länets alla kommuner. På så vis kan patienterna få en så god vård som möjligt, utan att vården påverkas av att den bedrivs av olika organisatoriska enheter.

14

Det finns anledning att pröva nya metoder för att utveckla närsjukvården och öka tillgängligheten. En testverksamhet ska startas som utgår från en eller två vård-centraler – där ett medicinskt team arbetar 24 timmar om dygnet med att göra hem-besök hos sjuka småbarnsfamiljer och äldre multisjuka.

Koncentration – ett nyckelbegrepp både i landet och lokalt

Trenden i Europa och i Sverige går mot ökad koncentration inom den mest specialiserade vården. I syfte att vara en attraktiv medspelare i utvecklingen vill hälso- och sjukvården i RÖL kunna visa på nationellt hög kvalitet och vara en bra samarbetspartner i landet. Ett liknande arbete pågår lokalt, mellan och inom de egna verksamheterna. Genom att samordna verksamheterna i länskliniker kan en bättre och mer jämlik vård uppnås för den typ av vård som behövs mer sällan.

Länets alla tre sjukhus ska bedriva både bassjukvård och mer avancerad sjukvård. Genom att koncentrera olika ingrepp som görs sällan till olika sjukhus får medarbetare utföra och delta i vården av ett större antal liknande ingrepp och behandlingar och kan på så vis höja sin kompetens på just dessa specifika behandlingar.

Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) är ett av sju sjukhus för högspecialiserad vård i landet. Region Örebro län har arbetat för att samla verksamheten för att på så sätt stärka profileringen inom regionorganisationen och inom utvalda högspecialiserade verksamheter som tar emot patienter från Uppsala-Örebroregionen och hela landet. Genom att arbeta med koncentration inom länet kan förutsättningar skapas för att behålla RÖL:s högspecialiserade vård på ett sjukvårdsregionalt och nationellt plan.

Ökad koncentration inom länet ligger till grund för den omorganisation, med läns-kliniker, som genomfördes för fyra år sedan av RÖL. På senaste år har effekterna av koncentration debatterats både nationellt och lokalt i regionen. En utvärdering ska göras där bland annat effekterna på personalsammansättningen på klinikerna ska beaktas. Dessutom ska personalens inflytande över organisationsstrukturen stärkas.

Effektiv vård

Effektiv vård betyder att hälso- och sjukvården ska hålla hög kvalitet i förhållande till de resurser som används. En effektiv sjukvård är en förutsättning för en tillgänglig sjukvård och för att sjukvårdens resurser ska tillvaratas på bästa sätt. Istället för att, pressa personal eller sänka vårdkvaliteten handlar effektivisering om att metodiskt arbeta med verksamhetsutveckling. Syftet med effektiviseringen bör vara att öka kvaliteten för patienten och bör ske genom ett systematiskt förbättringsarbete med smartare sätt att jobba.

En viktig del i att öka effektivitet och kvalitet är att den enhet som utför vårdåtgärden får erfarenhet och har möjlighet att finslipa och förbättra sina processer. En gemensam produktionsplanering för länet ger ett effektivt resursutnyttjande. Ortopedkliniken kan ses som en föregångare inom detta område med en tydlig uppdelning av ortoped-

15

kirurgiska ingrepp där USÖ tar hand om akuta ingrepp, Lindesbergs lasarett höft- och knäplastiker och Karlskoga lasarett axelplastiker.

Kvalitativ och konkurrenskraftig högspecialiserad vård

Den högspecialiserade vården är en fundamental del av universitetssjukhusets upp-drag, som också är en viktig faktor för att rekrytera kompetenta medarbetare och bidrar till hög utvecklingskraft. Värdet av den högspecialiserade vården uppgår under de senaste åren till cirka 600 miljoner kronor per år, och upp emot ett tusental tjänster med mycket hög kompetensprofil är direkt eller indirekt beroende av USÖ:s uppdrag att producera högspecialiserad vård. Den högspecialiserade vården är av naturliga skäl koncentrerad till USÖ. Den samlade Hälso- och sjukvårdsförvaltningen möjliggör dock även en geografisk spridning av universitetssjukvård och högspecialiserad vård, till exempel Venöst centrum på Karlskoga lasarett och Brickebackens vårdcentral i Örebro.

USÖ ska ses som en självklar regional och nationell samarbetspartner inom den högspecialiserade vården. I Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns två universitets-sjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala och USÖ. Tillsammans har dessa två full kapacitet, undantaget viss rikssjukvård, att erbjuda all nödvändig högspecialiserad vård till sjukvårdsregionens invånare.

Universitetssjukvård förutsätter högspecialiserad vård som en integrerad del av verksamheten. Utifrån målsättningen att värdet av den högspecialiserade vården ska öka, förutsätts en fortsatt utveckling med hög kvalitet och tillgänglighet, god kostnadskontroll, utveckling och utvärdering av nya metoder samt nationella och internationella kompetens- och forskningssamarbeten. Nya metoder och behandlingar kommer först länsinvånarna till del vilket ökar kostnaden inom ramen för oförändrade anslag.

Utbildning, forskning och innovation

RÖL bedriver och stödjer klinisk forskning i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för invånarnas hälsa, vård och omsorg. Forskningsverksamheten är väletablerad och, i samverkan med Örebro universitet, under stark utveckling.

För att framgångsrikt säkra en fortsatt positiv utveckling av den kliniska forskningen krävs en målmedveten satsning på att stärka forskningskompetens och att öka forskningsvolymer med bibehållen hög vetenskaplig kvalitet. Forskningens möjligheter att erhålla extern finansiering måste stärkas. Här krävs att fler forskare, med stöd från forskningsorganisationen, är aktiva i att med högkvalitativa ansökningar om anslag möjliggöra en ökad extern finansiering. En nära samverkan med Örebro universitet är naturlig.

Utbildning av AT- och ST-läkare, samt specialistsjuksköterskor, i RÖL är en strategisk åtgärd för att på lång sikt säkerställa kompetensförsörjningen av dessa yrkes-

16

kategorier. En målsättning är att antalet AT-läkare och ST-läkare inom primärvård och psykiatri ökar, samt att de stannar kvar i regionen.

Behovet av kompetensutvecklingsinsatser är stort för många av vårdens yrkes-kategorier. Här behövs analys, behovs- och utvecklingsinsatser för att möta vårdens förändrade innehåll och arbetssätt.

De skattefinansierade forskningsmedel som avsätts i RÖL ska inte användas till djurförsök. Plågsamma djurförsök ska successivt tas bort och ersättas av djurfria metoder. Idag pågår särskild forskning i Sverige, i syfte att hitta alternativa former för att exempelvis testa läkemedel.

RÖL har som avtalspart i det nationella ALF-avtalet ett särskilt uppdrag att bedriva universitetssjukvård. Inom universitetssjukvården ska högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas för att utveckla såväl det medicinska vetenskapsområdet som hälso- och sjukvården samt med en geografisk och organisatorisk spridning.

Den högspecialiserade vården är dock av särskild vikt då större delarna av denna verksamhet ska vara av universitetssjukvårdskaraktär. En nära samverkan med centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro län (CAMTÖ) är därför en grundförutsättning. Universitetssjukvård innefattar även en strukturerad samverkan med patientföreträdare, internationalisering samt utveckling av ett innovationsklimat.

Ett särskilt projekt, Innovationssluss 2.0 drivs i samverkan med bland annat förvaltningen Regional utveckling för att stärka innovationsmiljön. En fortsatt god samverkan med farmakaindustrin bland annat inom ramen för kliniska prövningar för att erbjuda god vård i utvecklingsfronten är också viktigt och ingår i den nationella satsningen för samordning av kliniska studier. Att till länets invånare förmedla forskningsresultat och stimulera till att delta i klinisk forskning är också en uppgift inom universitetssjukvården. Universitetssjukvården inom RÖL bidrar på ett mång-fasetterat sätt till invånarnas vård, hälsa och omsorg samt bidrar genom forskning, innovation och utbildning till regional utveckling.

17

ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården i Region Örebro län är tillgänglig,

kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd.

Inriktningsmål nr. 2: Vården är tillgänglig.

Indikatorer: Ø Tillgängligheten till vården ska öka 2019 jämfört med 2018. Ø Redovisning och uppföljning av:

Ø Indikatorerna för inriktningsmålen under e-hälsa. Ø Andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt

operation/behandling inom vårdgaranti. Ø Tillgängligheten på andra sätt än traditionellt via telefon. Ø Tillgängligheten till primärvården enligt vårdgarantin. Ø Befolkningsupplevd tillgänglighet enligt nationella enkäter. Ø Telefontillgängligheten och tillgängligheten till första besök inom primärvården.

Variationen mellan vårdcentralernas resultat ska minska jämfört med 2018. Ø Återbesök inom planerad tid.

Inriktningsmål nr. 3: Vården är kunskapsstyrd.

Indikatorer: Ø Samtliga områden arbetar med implementering av/ förbättring utifrån minst en

indikator från kunskapsunderlag.

Inriktningsmål nr. 4: Vården är patientsäker.

Indikatorer: Ø Uppföljning av genomförda åtgärder och effekter utifrån Lex Maria-anmälningar

och klagomål samt händelse- och riskanalyser görs i samtliga fall. Uppföljning av avvikelsehantering inom satta målvärden för 7 samt 90 dagar. Varje verksamhet genomför en patientsäkerhetsrond minst 1 gång/år.

Inriktningsmål nr. 5: Vården är personcentrerad. Region Örebro län arbetar för att patienter och närstående ska känna sig delaktiga.

Indikatorer: Ø Uppföljning sker via Nationell patientenkät. Hanteringen av inkomna synpunkter

och klagomål från patient eller närstående följs upp via Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen. Antalet genomförda samordnade individuella planer (SIP) har ökat 2019 jämfört med 2018.

18

ÖVERGRIPANDE MÅL Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande.

Inriktningsmål nr. 6: Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Indikatorer: Ø Andelen Patienter i RÖL har tillfrågats om livsstil. Uppföljning sker via Nationell

patientenkät. Antalet patienter i riskgrupper som blir erbjudna insatser gällande sina levnadsvanor vid kontakt med hälso- och sjukvården.

Inriktningsmål nr. 7: Vården är effektiv. Genom högkvalitativa vårdkedjor och flöden skapas ökat värde för patienter i hälso- och sjukvården.

Indikatorer:

Ø Uppföljning av kartlagda och implementerade vårdförlopp liksom länsgemensamma produktionsplaner för 2019.

Inriktningsmål nr. 8: Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig.

Indikatorer: Ø Resultat av Analys av samtliga högspecialiserade verksamheter vad avser

kvalitet, produktion, kompetensförsörjning, forskning och utveckling, nationellt och internationellt samarbete.

Ø Den sålda vården ska öka 2019 jämfört med 2018. Redovisning och uppföljning sker till Regionstyrelsen.

19

uppdrag 6. Regionstyrelsen skall ta fram en handlingsplan för köfri barn- och

ungdomspsykiatri ska tas fram. Återrapporteras i delårsrapport.

7. Regionen ska utvärdera effekterna av omorganisationen till länskliniker för fyra år sedan. Personalens sammansättning, personalinflytandet, arbetsplatsens attraktivitet och det nära ledarskapet ska särskilt beaktas.

ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bedriver och stödjer klinisk forskning i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för invånarnas hälsa, vård och omsorg.

Regionen samverkar med akademin avseende såväl forskning som akademisk utbildning.

Inriktningsmål nr. 9: Forskningen och utbildningen är högkvalitativ och stärker universitetssjukvården. Indikatorer:

Ø Den kliniska utbildningsmiljön i RÖL har förbättrats jämfört med 2018. Utfall inom AT-rankning ska förbättras jämfört med föregående år. VFU-studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål (målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering (målnivå 80 procent).

Ø Av RÖL:s hälso- och sjukvård ska 50 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter.

Inriktningsmål nr. 10: Stärkt forskningsprofil genom implementerad utvecklingsplan 2019.

Indikatorer:

Ø Redovisning och uppföljning av antalet vetenskapliga publikationer och ökad vetenskaplig kvalitet enligt Vetenskapsrådets modell för utvärdering av klinisk forskning jämfört med 2018. Antal fraktionerade publikationer (425 per treårsperiod). Antal disputationer (15 per år). Antal docentkompetenta medarbetare (70 st).

20

Tandvård Tänderna är en del av kroppen och borde ingå inom ramen för det skattefinansierade sjukvårdssystemet. Men i Sverige gäller det idag bara tills man fyllt 24 år. Den nuvarande tandvårdslagen stipulerar regionens ansvar för tandvård.

Att besöka tandvården är för de flesta vuxna en kostsam historia. Det betyder att tandhälsa är en socioekonomisk fråga där låg utbildningsnivå och brist på arbete är riskfaktorer. Dålig tandhälsa får också konsekvenser på människors övriga hälsa, som exempelvis mag- och tarmsjukdomar. Därutöver påverkar det vissa utsatta gruppers psykiska hälsa.

Tandvårdens tillgänglighet är tidvis ojämlikt fördelad över regionen. Det är viktigt att tillgängligheten är likartad. RÖL ska erbjuda en god tandvård åt de som är bosatta och som stadigvarande vistas inom Örebro län. Tandvårdslagen beskriver regionernas och landstingens ansvar för tandvård. Planering av tandvård ska ske med utgångspunkt från befolkningens behov. Det ska finnas tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser och patientgrupper med behov av särskilt tandvårdsstöd ska erbjudas tandvård. I planeringen ingår även den tandvård som erbjuds av annan vårdgivare än RÖL.

RÖL har ett särskilt ansvar för att alla barn och unga, får en avgiftsfri, regelbunden och fullständig tandvård. RÖL har även ett särskilt ansvar att erbjuda specialisttandvård för barn, ungdomar och vuxna. De särskilda tandvårdsstöd, som är riktade till vuxna med särskilda behov, är också RÖL:s ansvar och där finns samma valfrihet som inom barn- och ungdomstandvården. Stödet innebär tandvård till samma avgift som inom hälso- och sjukvårdens avgiftssystem.

Jämlik tandvård och tandhälsa

För att erbjuda alla invånare bästa möjliga tandvård behövs åtgärder för att minska de socioekonomiska skillnader i samhället.

Det allmänna tandvårdsbidraget är ett viktigt grundstöd och ett incitament för regel-bundna besök och för att minska individens framtida tandvårdsbehov. Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla.

Hälsofrämjande och förebyggande tandvård

Folktandvården ska bidra till en förbättrad munhälsa hos länets invånare såväl genom rena vårdinsatser som hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folktandvården ska i allt agerande, inom och utanför klinikerna, arbeta för att förhindra undvikbar tandsjukdom. Folktandvården ska bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i samarbete med andra samhällsaktörer med speciell hänsyn tagen till socio-ekonomiskt svaga grupper.

21

Tandvården ska bedrivas med patientens fokus. Det innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov samt att patientens förväntningar och värderingar vägs in i de kliniska besluten. Omhändertagande ska ske med iakttagande av varje patient.

Högkvalitativ forskning och utbildning Folktandvården bedriver forskningsverksamhet och utbildning av specialister inom flertalet odontologiska specialistområden. Regionens högre utbildning har tydlig inriktning mot professionsutbildningar, däribland vårdutbildningar. Folktandvårdens akademiska kompetens är viktig att behålla och också utöka. Folktandvården ska fortsätta utvecklas för att behålla positionen som Nationellt odontologiskt center inom tandvården i Sverige genom att stimulera ökad utbildningsverksamhet inom tand-vårdens område.

Specialisttandvården har målsättningen att medverka till kompetenshöjning av tandvården i såväl närregionen som övriga landet. Detta sker genom utbildning av specialister och riktade insatser till allmäntandvården.

ST-utbildningen kräver att RÖL:s specialister befinner sig i framkant när det gäller kunskap och utveckling. Detta ger i sin tur också en god möjlighet att ha en väl utvecklad allmäntandvård. Utöver nationellt finansierade platser, placerade i Örebro, bedrivs även på uppdrag av andra landsting ST-utbildning åt och i samverkan med dem.

ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Inriktningsmål nr. 11: Tandvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Indikatorer:

Ø Antalet barn som kommer i kontakt med tandvården under året och talat om förebyggande tandhälsa.

22

ÖVERGRIPANDE MÅL Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd.

Inriktningsmål nr. 12: Tandvården är patientsäker. Indikatorer:

Ø Könsuppdelad statistik/mätetal från olika socioekonomiska områden. Antal konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, antal händelseanalyser och riskanalyser som sprids i verksamheterna och spridningen ska öka i jämförelse med föregående år.

Inriktningsmål nr. 13: Tandvården är patientfokuserad. Indikatorer: Ø En lägre andel av Folktandvårdens patienter är drabbade av karies och/eller

tandlossning (riskgrupp K0, P0) vid jämförelse med föregående år. Alla patienter prioriteras efter riskgrupp. Alla patienter ska erbjudas frisktandvård. Antalet frisktandvårdspatienter ska öka.

Inriktningsmål nr. 14: Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet. Indikatorer: Ø En högre andel av Folktandvårdens patienter, som riskgrupperats och som har eller

riskerar att utveckla sjukdomar som karies och/eller tandlossning (riskgrupp K2, P2) har fått sjukdomsbehandling enligt Folktandvårdens riktlinjer, vid jämförelse med föregående år. Antalet omgjorda åtgärder inom garantitiden ska minska.

Inriktningsmål nr. 15: Tandvården är jämlik och jämställd. Indikatorer: Ø Folktandvårdens patienter, oavsett kön och kliniktillhörighet, ska vara

riskgrupperade.

Inriktningsmål nr. 16: Forskningen och utbildningen är högkvalitativ. Indikatorer: Ø Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga odontologiska

specialistområden, som organiseras i Folktandvården. Antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander. Folktandvården har en disputerad medarbetare i var och en av de odontologiska specialistområdena som organiseras i Folktandvården.

Ø Folktandvården bedriver klinisk forskning inom alla odontologiska specialistområden som organiseras i Folktandvården.

23

Regional utveckling

Örebro läns styrkor och utmaningar

I Örebro län finns både styrkor att bygga vidare på och utmaningar att möta upp. Styrkorna i Örebro län är bland annat det centrala läget i Sverige, Örebro stad som ett starkt och växande centrum, många starka företag, Universitetssjukhuset Örebro och växande Örebro universitet. För länets framgång är dock utvecklingen i alla kommuner, utifrån sina specifika förutsättningar, centralt och det ömsesidiga beroendet dem emellan starkt.

Exempel på utmaningar i Örebro län är:

• Att ställa om till fossilfritt samhälle. • Att uppnå en hållbar konsumtion och försörjning. • Att förbättra skolresultat. • Att säkra kompetensförsörjningen. • Att inkludera utrikes födda socialt och i arbetslivet. • Att stimulera innovationer. • Att stärka näringslivets möjligheter att möta framtidens efterfrågan. • Att stärka landsbygdens utvecklingskraft.

Regionalt utvecklingsarbete

RÖL har det regionala utvecklingsansvaret i länet vilket innefattar ansvar för det regionala tillväxtarbetet och transportinfrastrukturplanering. Ansvaret är både territoriellt för Örebro län men innebär också ett operativt ansvar som utförare i olika delar. Utvecklingsarbetet sker i dialog och samverkan med parter som på olika sätt arbetar för utvecklingen i länet. Det innebär att relationer skapas med näringslivet, kommuner, civila sektorn, staten inklusive länsstyrelsen och Örebro universitet samt andra externa aktörer till exempel regionens grannar.

Som regionalt utvecklingsansvarig leder och utvecklar RÖL arbetet med att genomföra den Regionala utvecklingsstrategin (RUS). Strategin är en gemensam vägvisare som beskriver hur RÖL, tillsammans med kommuner, näringsliv, myndigheter, universitet och civilsamhälle, vill möta Örebro läns utmaningar och utveckla länet. RUS bygger på de tre övergripande målen hög och jämlik livskvalitet, stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet.

Under mandatperioden måste RUS få ett än tydligare fokus på såväl social, ekonomisk som ekologisk hållbarhet. Det betyder att en betoning på livskvalitet i planeringen sätter människors behov och önskemål i centrum. Vi värnar människors behov av god miljö, gemenskap, uppskattning, meningsfullhet och självförverkligande vilket leder till bättre folkhälsa och tillfredsställelse i vardagen. En långsiktig satsning på folkhälsa med fokus på människors livsvillkor är lika viktig som sjukvården för att främja god

24

hälsa. En satsning på verksamheter som är viktiga för barn och unga innebär stora mänskliga och långsiktiga vinster.

Vi menar att RÖL ska stödja och stärka möjligheterna för människor med goda idéer att starta och driva företag. Steget från idé och innovation till prototyp, produkt och kommersialisering är kort. Vi investerar för framtiden i utbildning, forskning, kompetensförsörjning och kommersialisering av innovationer. Företagarna är trygga i att god resurseffektivitet, energieffektivisering och miljöanpassning lönar sig och många företag har kommit långt inom miljöteknik och hållbara lösningar.

Kopplat till det regionala utvecklingsansvaret finns uppdraget att besluta om med-finansiering av merparten av de regionala utvecklingsmedel som staten tillför för att förverkliga strategin, liksom att arbeta med finansiering på andra sätt. Exempelvis genom att bli bättre på att utnyttja EUs forsknings och innovationsmedel i HORIZON 2020.

Internationellt samarbete

RÖL har en aktiv roll i internationellt samarbete, framför allt inom Europa, och har medlemskap i olika nätverk. Detta innebär också möjligheter att söka extern finansiering för olika projekt och liknande. Genom aktiv närvaro i Bryssel, via Central Sweden, och samverkan i olika europeiska organ, får RÖL värdefulla kontakter och kunskaper om hur det regionala utvecklingsarbetet kan utvecklas.

De övergripande mål som gäller för det europeiska samarbetet, Europa 2020, ligger till grund för såväl den nationella strategin för tillväxtpolitiken som för arbetet med EU:s strukturfonder. Även den regionala utvecklingsstrategin tar sin utgångspunkt i Europa 2020.

De övergripande mål som gäller för det internationella arbetet, de globala målen 2030, har blivit alltmer framträdande och länets RUS tar även avstamp i dessa mål. Regionen följer och implementerar de internationella klimatmål som tecknas löpande. Klimat-målen ska vara en absolut minstanivå i regionens verksamhet.

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län

Social välfärd och folkhälsa

I RUS är hög och jämlik livskvalitet ett av de tre övergripande målen. Ett prioriterat område för samverkan är god, jämlik och jämställd hälsa. Långsiktigt samarbete mellan samhällsaktörer är avgörande för att förbättra folkhälsan och den sociala välfärden.

Att stödja samverkan mellan kommunerna och RÖL:s hälso- och sjukvård i strategiska utvecklingsfrågor är en viktig uppgift. I denna uppgift ligger också att ge stöd och samordna arbetet för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård. Fokus för denna samverkan och kunskapsutveckling är utsatta grupper.

25

Folkhälsoarbetet i Örebro län är tvärsektoriellt och syftar till att förbättra människors livsvillkor för att uppnå en god och jämlikt fördelad hälsa. RÖL ska ge stöd till det lokala folkhälsoarbetet i kommunerna, till Örebro läns Idrottsförbund med SISU Idrottsutbildarna samt Örebro läns bildningsförbund, genom samverkan och metod- och kunskapsstöd.

Näringslivsutveckling Innovationsstrategiskt arbete

Örebroregionens innovationsstödsystem hålls samman av RÖL. Aktörerna i systemet är Örebro universitet, Almi Mälardalen, Almi Invest, Alfred Nobel Science Park samt Inkubera AB. Även Örebro kommun och Karlskoga kommun är viktiga samarbets-partners och finansiärer av innovationsstödsystemet.

Inom ramen för innovationssystemet bör RÖL också bygga upp en kunskap och beredskap att bedöma sociala innovationer. Hög innovationstakt inom klimat och miljö, vård och omsorg samt forskning och utbildning är också viktiga områden ett viktigt område som är centrala för såväl tillväxtmöjligheter som för att adressera samhällsutmaningar. Genom att utveckla den interna innovationsslussen driver RÖL även innovation inom det egna hälso- och sjukvårdsuppdraget.

Strategiskt arbete för entreprenörskap

En handlingsplan för livsmedelsstrategiska frågor i länet beslutades 2018. Handlings-planen lutar sig mot den nationella livsmedelsstrategin och arbetet måste nu bli mer handgripligt för att stärka vår självförsörjningsgrad, minska vår sårbarhet och beroende av långa transporter.

En viktig förutsättning för att näringslivet ska kunna utvecklas är tillgång till kapital i de olika utvecklingsfaserna. RÖL är via Almi Mälardalen och Almi Invest engagerade i att mobilisera lån, rådgivning och riskkapital till företag för att skapa tillväxt.

RÖL har som regionalt tillväxtansvariga även ansvaret att fördela statliga utvecklings-pengar i form av företagsstöd till små och medelstora företag i länet, där företagande inom miljö- och klimatområdet stärkas ytterligare. Under 2019 kommer ett fortsatt fokus vara att med de olika företagsstöden nå företag som drivs av kvinnor. I Örebro län startas relativt få företag. Tillsammans med kommunerna är det viktigt att utveckla former för rådgivning och stöd vid nyföretagande. Särskilda insatser ska läggas på att utveckla förutsättningar för företagande inom området måltid och hälsa.

Idag finansierar RÖL regionalt exportcentrum, men den uppgiften bör lösas av näringslivets egna medaktörer.

Business Region Örebro Business Region Örebro (BRO) är ett samarbete mellan elva av länets tolv kommuner inom näringslivs- och tillväxtfrågor. Verksamheten ägs av RÖL och drivs av Örebro

26

kommun på uppdrag av regionorganisationen. BRO ska dessutom aktivt arbeta med att hjälpa företagen i regionen att bli utsläppsfria.

Besöksnäring och turism

RÖL samordnar och ansvarar för marknadsföringen till den nationella och inter-nationella marknaden, för omvärldsanalys och för den strategiska samordningen mellan Örebro läns destinationer. RÖL har även ett produktutvecklingsansvar för cykel-, outdoor- och måltidsturism samt huvudmannaskapet för Bergslagsleden och kanotleder. En särskild handlingsplan för naturturism i länet ska tas fram under 2019.

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad är mångfacetterat och innehåller många utmaningar, till exempel låga resultat i skolan i förhållande till riket, alltför många avhopp inom gymnasieskolan, och utbudet av utbildningar matchar inte arbetsmarknadens behov.

Sedan 2010 har RÖL uppdrag av regeringen att etablera en kompetensplattform. I samverkan med en rad aktörer finns en handlingsplan för den regionala kompetens-försörjningen. Handlingsplanens mål ligger i linje med den regionala utvecklings-strategin om att uppnå en välfungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan.

RÖL är huvudman för Kävesta folkhögskola och Fellingsbro folkhögskola, vilka är två av länets fem folkhögskolor. Det kulturinriktade arbetet på Kävesta folkhögskola och profilen för personer med funktionsnedsättning på Fellingsbro folkhögskola bör fortskrida och utvecklas. Dessutom bör en översyn göras som möjliggör att införa klimatprofilerade utbildningar.

Kultur och ideell sektor

RÖL leder och samordnar länets utvecklingsarbete inom kulturområdet och ska skapa goda förutsättningar för samverkan inom den ideella sektorn. Sedan 2012 har kulturuppdraget utökats genom införandet av kultursamverkansmodellen, där RÖL fått ett utökat mandat från staten kring fördelningen av medel. Till grund för arbetet ligger länets kulturplan som tas fram i bred samverkan med kommuner, kultur-institutioner, civilsamhälle och kulturskapare.

Inom ideell sektor kommer en framtagen plan för civilsamhälle och social ekonomi att bilda grund för det fortsatta arbetet. Föreningslivet och social ekonomi spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen och är i många fall föredömen, inte minst vad gäller inkluderingsfrågor. En utvecklad relation till civilsamhället är viktig för framgång, bland annat vad gäller arbetet med sociala innovationer. Stödet till studieförbunden och den ideella sektorn är avgörande för att möjliggöra kollektiva och kunskaps-bärande arenor med ett brett utbud av aktiviteter.

Under 2019 slutförs arbetet med länets nya kulturplan 2020-2023 genom dialogmöten med länets kommuner, civilsamhälle och professionella kulturliv. Under 2019 görs

27

också särskilda satsningar, dels med koppling till gällande kulturplan, dels med avstamp i planen för civilsamhälle och social ekonomi. Utöver implementeringen av kulturgarantin i samverkan med skolsektorn läggs en ambition att utveckla barn och ungas tillgång till kultur på fritiden. Arbetet med integrations- och inkluderingsfrågor kommer att fortsätta liksom att utveckla samverkan.

Örebro Airport

Regionen är delägare i bolaget Örebro Airport, varifrån det flygs civilflyg. Bolaget går med förlust sedan många år tillbaka. Regionen har, förutom sitt årliga ägarbidrag, skjutit till förlustbidrag flera år. Under 2018 har två reguljärlinjer lagt ned då flygoperatörerna inte hittar några marknadsmässiga grunder att fortsätta. Intresset från huvudmålgruppen – näringslivet i länet – sviktar. Idag görs dock i runda tal 100 000 charterresor och ett antal fraktflygningar med Örebro AirPort som utgångspunkt. Här borde användarna betala vad det kostar utan stöd av skattepengar. Med anledning av ovanstående utveckling ska regionens ägande i flygplatsbolaget avvecklas under kommande år och skattesubventionerna upphöra.

Tågcharter

En stadigt växande marknad för resande i Sverige och resten av Europa är med tåg. Jämfört med bil eller flyg är tåg ett hållbart sätt att resa. Efterfrågan på tågcharter från Sverige ner till kontinenten är stor. Men idag finns inga operatörer som på allvar erbjuder tågresor utan byten, med sovvagnar, från svenska storstäder.

Tidigare har det funnits hinder för tågcharter. Dåligt marknadsunderlag, trångt på spåren, krångliga regler vid transferbokningar och en lång omväg över Jylland. Flera av dessa hinder kommer succesivt att undanröjas genom dels politiska beslut i Sverige om utökad spårkapacitet på delar av sträckan och EU-beslut om tunneln Ferman-Bält samt ny transferbokningsregler. Och efterfrågan bara växer.

I vår region, precis som i landet i övrigt, börjar turism bli en kännbar tillväxtfaktor. Det är en välkommen utveckling. Försök görs just nu med flygcharter från Tyskland till Örebro för att stimulera resandet med hjälp av skattemedel. Regionen bör istället byta fokus från flyg till tåg och skattesubventionera tågcharter från och till Örebro och Tyskland. På så vis får vi ett hållbart resande, ligger i framkant på den växande tågchartermarknaden och kan bli en pilotregion för hållbar turism på sikt. Om trafik kan etableras under mandatperioden så får besöksnäringen i vår region och kringliggande också ett försprång och tillgängligheten till Danmark och Centraleuropa ökar likaså för våra medborgare och näringsliv.

28

ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättning för en smart,

hållbar och inkluderande regional utveckling.

Inriktningsmål nr. 17: Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god, jämlik och jämställd hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället. Indikatorer:

Ø Den psykiska hälsan mätt med WHO-5 Well-being Index ska öka och skillnaderna mellan olika grupper ska minska i länet.

Inriktningsmål nr. 18: Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för miljö- och klimatdrivna företag, entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län. Indikatorer:

Ø Örebro län ska, i förhållande till övriga Östra Mellansveriges län, ligga i täten för en hållbar tillväxt inom följande områden: Ø Antal nystartade företag. Ø Antal företag startade av kvinnor. Ø Antal företag startade av utlandsfödda Ø Antalet miljö- och klimatdrivna företag. Ø Nya arbetsställen per invånare. Ø Antalet arbetstillfällen inom gröna näringar.

Inriktningsmål nr. 19: Region Örebro län bidrar till en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning med likvärdiga förutsättningar för alla. Indikatorer:

Ø Följande indikatorer ska för kvinnor respektive män i länets samtliga kommuner öka i jämförelse med föregående år: Ø Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de nationella

gymnasieprogrammen. Ø Andel elever som slutfört gymnasieskolan med examen inom fyra år. Ø Andel i befolkningen 25-64 år med minst treårig eftergymnasial utbildning.

Inriktningsmål nr. 20: Att utveckla samverkan inom dialoger och nätverk utifrån dels kulturplanen, dels planen för civilsamhälle och social ekonomi. Indikatorer:

Ø Att slutföra arbetet med den nya kulturplanen. Ø Att nå minst 90 procent av förvaltningens olika områden och enheter genom en

arbetsgrupp med planen för civilsamhälle och social ekonomi som utgångspunkt.

29

uppdrag 8. Regionen ska ta fram en handlingsplan som visar hur regionen kan stödja

näringslivets omvandling till fossilfri verksamhet. Speciellt viktiga att utnyttja de pengar som kan erhållas med EU-stöd genom 1:1 medel men också forskning och innovation.

9. Regionen ska under 2019 ta fram ett handlingsprogram för utveckling av naturturism i länet.

10. Förvaltningen får i uppdrag att, via utomstående operatör eller researrangör, säkerställa att det går tågcharter Örebro - Tyskland senast 2021.

11. Regionen ska avveckla ägarskapet i Örebro Airport 2019 och det ska vara slutfört 2020. Därmed ska skattesubventioneringen till bolaget upphöra helt 2020.

12.Regionen ska särskilt stödja miljö- och klimatsmarta företag 13.Förvaltningen får i uppdrag att initiera en utredning för att se över och

utvärdera nyttan av medlemskap i olika nätverk och föreningar. 14.Förvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten att ersätta någon befintlig del

av utbildningsprogrammen på folkhögskolorna för att kunna införa en klimatprofilerad utbildning.

30

Samhällsbyggnad

Energi och klimat

RÖL har en ledande roll i att samordna, utveckla och driva det regionala energi- och klimatarbetet i länet. Arbetet genomförs med det regionala energi- och klimat-programmet som grund och i samarbete med länsstyrelsen. Programmet anger att RÖL och den övriga offentliga sektorn ska vara en förebild på dessa områden.

Den största klimatutmaningen framåt finns i omställning till en fossilfri transport-sektor. Ett långsiktigt strategiskt arbete med hela transportutmaningen måste därför utvecklas. Ett exempel är försök med elvägar för tunga fordon.

Ett annat fokusområde är att öka energi- och resurseffektiviteten i nya och befintliga byggnader och företag. Resurserna måste användas mer effektivt genom att införa fler cirkulära system och minska mängden avfall samtidigt som varor ska vara fria från farliga ämnen. Det behöver också säkerställas att människor har den information de behöver för att ställa om till en hållbar livsstil genom bland annat miljömärkning och produktinformation.

RÖL:s utvecklingsarbete inom energi och klimat är strategiskt men också operativt. Den operativa verksamheten genomförs i huvudsak genom initiering, utveckling och genomförande av olika projekt i samverkan med andra aktörer i samhället för att främja resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan. Ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete handlar om att främja samarbete och initiera samt delta i samverkan på flera nivåer i samhället, både lokalt, regionalt, nationellt och inom EU.

Kollektivtrafik och samhällsplanering

Samhällsplanering, infrastruktur, kollektivtrafik, bredband och logistik är viktiga delar av utvecklingen i Örebro län. RÖL har en ledande roll i att samordna, utveckla och driva infrastruktur och kollektivtrafikfrågor. Nämnden för samhällsbyggnadsfrågor har också statusen som regional kollektivtrafikmyndighet som är lagreglerat. Det kräver också ett aktivt påverkansarbete, mellanregionalt, nationellt och inter-nationellt.

Regionala utvecklingsfrågor handlar i stor utsträckning om hur planering av samhället sker rent fysiskt. I takt med att människor allt mer rör sig över kommun- och läns-gränser blir det inte möjligt att lösa dessa frågor inom varje enskild kommun. I samspel med kommunerna och staten måste det regionala utvecklingsarbetet än mer aktivt förhålla sig till de fysiska planeringsfrågorna.

Genom ökat fokus på trafiksäkerhet kan antalet skadade minska och därmed minska enskilt lidande och belastning på vården. Här krävs aktiv samverkan med Trafikverket, Länsstyrelsen, polisen och kommunerna.

31

Regional planering

RÖL arbetar för att stärka sambandet och utveckla samordningen mellan det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och kommunernas översiktsplanering. Det arbetet omfattar bland annat att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering och bostadsförsörjning.

Länsplan för regional transportinfrastruktur

RÖL har regeringens uppdrag att utarbeta en länsplan för den regionala transport-infrastrukturen i Örebro län i samarbete med kommunerna, Trafikverket och andra som har intresse av att utveckla transportinfrastrukturen. Som upprättare av länsplanen och regionalt utvecklingsansvarig har RÖL en viktig roll att företräda länet när det gäller infrastruktur och transportfrågor i ett bredare perspektiv. Planen är ett mycket viktigt verktyg när det gäller att skapa god tillgänglighet samt hållbara, trafiksäkra och resurseffektiva transporter.

Inför nästa länsplan bör ett samverkansavtal skrivas med Örebro och Nora kommun för att möjliggöra återinförande av persontrafik på järnväg mellan Nora och Örebro. Regionen bör ta ansvar för 50% av totalkostnaden.

Möjligheterna att bli pilotlän för försök med elvägar för tunga fordon och ev bussar bör testas för att göra vårt logistikläge mer klimatanpassat.

Utveckla den storregionala trafiken

Flera analyser visar att det är järnvägen som har störst potential att skapa förut-sättningar för en god regional utveckling. Så även om järnvägsinfrastrukturen inte primärt är RÖL:s ansvar, så är det viktigt att följa och påverka utbyggnadsplanerna för järnväg. Samverkan kring infrastrukturfrågor sker framför allt inom ramen för Östra Mellansverige: "En bättre sits", Oslo-Stockholm 2.55 AB, Bergslagsbanan och Bergslagsdiagonalen.

Under 2018 hart stora framsteg gjorts i arbetet med att lägga grunden för en snabbare järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm via Örebro. Förutom att verksamheten i Oslo-Stockholm 2.55 AB utökats med två till delägare har en avsiktsförklaring tagits fram utifrån Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för stråket. Under kommande år är det centralt att RÖL tillsammans med andra regioner i stråket medverkar till att de åtgärder som identifierats i åtgärdsvalsstudien blir genomförda. Den norska regeringen har också satt igång en liknande studie på sin sida om landgränsen.

Det sker en omfattande samverkan över länsgränserna kring tågtrafiken. Inte minst gäller det samarbetet om storregional tågtrafik inom ramen för Mälartågen (MÄLAB). Det gemensamma biljettsystemet Movingo, som är ett steg mot ytterligare integrering av biljett- och betalsystemet för kollektivtrafiken bör utvecklas så att enkelbiljetter erbjuds som kombinerar lokaltrafiken med den länsöverskridande tågresan.

32

Cykelfokus i vägnätet

Det ökade intresset för att cykla bör mötas med utbyggnad av cykelvägnätet i sam-verkan med kommunerna i en högre takt än vad som tidigare planerats. Här finns kombinerade hälso- och miljövinster att hämta hem som också ger mer plats för dem som måste ha biltransport.

Det finns idag få stråk i länet där det med investeringar i nya eller bättre vägar går att korta restiderna med mer än ett par minuter. Det finns dock stora behov av att bygga bort flaskhalsar, att förbättra lokal miljö och tillgänglighet, bygga mer cykelbanor i starka stråk och att investera i infrastruktur för kollektivtrafiken.

Logistik

Örebroregionen är ett av Sveriges viktigaste logistiknav och logistik är en av de branscher som lyfts fram i den regionala innovationsstrategin.

Hallsbergs Rangerbangård är navet för vagnslaster på svenska järnvägssystemet, där 25 procent av all rangering sker. Det är viktigt att den fortsätter att utvecklas och att Frövi bangårds utvecklingsmöjligheter tas tillvara.

Att förlänga maxlängden på tåg ökar möjligheten att flytta en del gods från väg till järnväg och RÖL ska därför aktivt arbeta gentemot staten för att utveckla järnvägsnätet för godstransporter.

Kollektivtrafik i länet

Kollektivtrafiken är ett centralt verktyg i RÖL:s arbete med att skapa goda möjligheter till vardagsresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. RÖL har ett statligt uppdrag att utveckla kollektivtrafiken. Utgångs-punkten är de mål, funktioner och principer i det regionala trafikförsörjningsprogram som antogs hösten 2016. Större delen av länet har fått ny busstrafik där bland annat samordning av linjelagda bussar och skolskjutsar genomförts i utvecklingsarbetet ”Merkoll”. En översyn av stråket Nora-Hällefors skall implementeras under kommande år.

De kommande åren blir det viktigt att utveckla helt nya modeller för mobilitet i länet. Traditionell kollektivtrafik med bussar och tåg, både inom länet och länsöverskridande måste vidareutvecklas. Men både länsinnevånare och besökare förväntar sig nya tjänster som komplement till masstransportmedlen. En besökare i någon av länets kommuner, kan ha behov av en cykel vid framkomsten till resecentrum. En annan resenär kan behöva en hyrbil eller bilpolsbil för att tillvaron skall fungera, tillfälligt eller regelbundet. Att ha tillgång till flera olika sätt att förflytta sig utan att tvingas ta många olika kontakter och betalningsmodeller har fått en egen term, Mobilitet som en tjänst (MAAS på engelska). Här öppnas helt nya möjligheter tack vare digitaliseringen. Tjänsterna som kan inkluderas får lätt fokus på storstädernas utmaningar men har

33

också stora möjligheter att förbättra mobiliteten på landsbygden där RÖL bör ta tillvara dessa tidigt.

Tillsammans med Örebro kommun tas en gemensam genomförandeplan fram, för Kapacitetsstark Snabbare Stadsbusstrafik. Utbyggnad av ett KSS-system är en central satsning för att kunna hantera de utmaningar transportsystemet står inför i framtiden, bland annat i form av ökad pendling, trängsel och klimatpåverkan. Det kräver också fysiska åtgärder i stadsmiljön där bussarna får egna körfält i flera stråk.

En central förmåga i all attraktiv kollektivtrafik är en realtidsfunktion som visar bussarnas verkliga ankomsttider vid hållplatsen och i appar. Arbetet med att införa ett realtidssystem måste få högsta prioritet då det också skapar större möjlighet för människor med funktionsvariation att använda kollektivtrafiken. För att förbättra bussarnas framkomlighet i Örebro måste prioritering av bussar i trafiksignaler införas under 2019.

Busstrafik i egen regi

För att nå en större flexibilitet i trafikutförandet, säkra en hög kvalitet i kollektiv-trafiken samt att kunna erbjuda mer stabila anställningsvillkor för förare har RÖL bildat ett gemensamt trafikbolag med Region Västmanland. Hösten 2019 skall bolaget starta operativ bussverksamhet vid depåerna i Örebro och Odensbacken. Bolaget har också i uppdrag att skriva ramavtal med underleverantörer i mindre kommuner som ger tillgång till fordon för andra behövande och bättre villkor för entreprenörer.

Serviceresor

Serviceresor är ett samlingsbegrepp för färdtjänst och sjukresor. Kommunerna har betalningsansvaret för färdtjänsten men har överlåtit tillståndshandläggning och beställningscentralen till RÖL. Serviceresor är ur juridisk synvinkel “särskild kollektiv-trafik” till skillnad från “allmän kollektivtrafik” och styrs därför utifrån andra lagar.

Vår organisation står inför stora behov av att utveckla nya och till brukarna anpassade tekniska stödsystem, om möjligt i samspel med de som utvecklas inom den allmänna kollektivtrafiken. Beställningsportalen gentemot vården är ett steg som förenklar för vårdpersonalen att beställa sjukresor. Ytterligare steg gäller distributionssystem och informationssystem vid exempelvis trafikstörningar. En prioriterad grupp är de som inte klarar kommunikation med vanlig telefoni eller mail-/brevkommunikation. Det gäller i första hand hörsel och synskadade som i dag riskerar att bli helt utlämnande vid störningar, när de inte kan kommunicera eller på ett enkelt sätt inhämta information om trafikläget. Att Region Örebro län ställt sig bakom Örebro som Sveriges teckenspråkshuvudstad gör att detta behöver prioriteras i länet.

En utveckling av digitaliseringen för serviceresor gäller även digitala färdtjänst-ansökningar och biljettsystemet vid vårdresor. Informationen på hemsidor behöver en funktion för direktöversättning till andra dominerande språkgrupper, som engelska och några av de i länet dominerande språken.

34

Strukturen runt it och marknad behöver utvecklas för att kunna tillgodose kundernas och kommunernas krav. En viktig del är att ta fram en strategi gällande framtida beställningssystem.

Region Örebro län har under de senaste åren utvecklat kapaciteten att följa upp och ställa krav på trafikföretagens leverans av trafik vilket lett till ökade kostnader. Det innebär att dialogen med länets kommuner gällande till exempel kostnadsuppföljning behöver stärkas inför kommande upphandlingar.

ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en

tillgänglig och hållbar region med en fysisk infrastruktur är trafiksäker och som möjliggör utveckling i hela länet.

Inriktningsmål nr. 21: Region Örebro län verkar för ett hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Indikatorer: Ø Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO2e/år) minskar. Ø Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år per capita minskar. Ø Totala energiförbrukningen per kvadratmeter i regionens egna lokaler. Ø Andelen fossilfria fordon i RÖL:s egen fordonsflotta ökar.

Inriktningsmål nr. 22: RÖL har väl fungerande samhällsplanering, infrastruktur och kommunikationer som möjliggör en hållbar utveckling. Indikatorer: Ø Antal resor i kollektivtrafik. Ø Andel arbetspendling med kollektivtrafik. Ø Energianvändning per personkilometer. Ø Antal döda och svårt skadade i trafiken ska minska. Ø Andel cyklister ökar bland resenärerna. Ø Antal kilometer cykelväg längs det regionala vägnätet.

Inriktningsmål nr. 23: Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken ökar med minst 3%-enheter per år. Indikatorer: Ø Nöjda resenärer.

Inriktningsmål nr. 24: Seniorer skall erbjudas billigare biljetter under off-peaktider eller över en viss åldersgräns. Inriktningsmål nr. 25: Barn och ungdomar upp till och med årskurs två i gymnasiet ska fortsätta erbjudas avgiftsfria resor under sommarlovet.

35

uppdrag 16. Ett system för hyrcyklar vid olika resecentra ska utredas under 2019 för

etablering etappvis med början 2020. 17. Förvaltningen ska inleda ett projekt med målet att skapa tillgång till mobilitet

som en tjänst. 18. Närtrafiken på landsbygden ska utvecklas till att omfatta alla kommuner och

trafik på kvällstid. 19. Seniorer skall erbjudas billigare biljetter under off-peaktider eller över en viss

åldersgräns. 20.Barn och ungdomar upp till och med årskurs två i gymnasiet ska fortsätta

erbjudas avgiftsfria resor under sommarlovet.

36

Digitalisering Digitalisering kan göra vården tillgänglig där regioninvånarna bor. Genom digital teknik med hög IT-säkerhet kan såväl geografiska som sociala barriärer överbyggas i Örebro län. Digitalisering ger också möjlighet till en mer nära vård utifrån patientens behov. Tekniken kan skapa ökad frihet, valfrihet och deltagande i vården. En modern, digitaliserad vård måste också säkerställa hög integritet och att alla ska få lika bra vård, även de som inte har digitala medier.

E-hälsa har redan stor betydelse för effektiv och klimatsmart vård och betydelsen kommer att öka. Ett utvecklat arbete med IT-stöd i vården har ett mervärde för patienter. Människor ska ha enkel tillgång till information om vård och hälsa och om sin egen hälsosituation. Digitala lösningar kan användas för att stärka individens delaktighet i sin vård. Framtagandet av dessa lösningar måste ske i dialog med brukare och personal.

Digitala lösningar kommer att bli allt viktigare inom sjukvården. Regionens digitala lösningar bör utvecklas som en integrerad del av primärvården. Med hjälp av ändamålsenliga IT-stöd kan vårdpersonal ägna mer tid åt patienter och anpassa vården till varje patients behov. Det finns också potential att förebygga vård-konsumtion. Satsningar på e-hälsa kan öka patientinflytandet och patientsäkerheten.

E-hälsoområdet innebär också utmaningar i form av säkerhet, integritet och nya arbetsprocesser. Vem får tillgång till information om människors hälsa? Hur påverkas patienter och personal? Det är viktigt att det ställs krav på öppenhet och transparens på digitala utförare. Det krävs att kommande IT-system är säkra och hållbara.

“Digitalt först”

Det finns ett högt förändringstryck på det offentliga Sverige där digitalisering påverkar all verksamhet och alla sektorer i samhället. I dag är det naturligt för både invånare och företag att förvänta sig både en effektiv digital kontakt med myndigheterna såväl som att myndigheterna ska erbjuda digitala lösningar för olika livshändelser.

Digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag – digitalt först!

Regional digital agenda

Digitaliseringen har inneburit många nya möjligheter, att mötas, att förenkla vår vardag, att leva och bo var som helst i både tätorter och på landsbygden och att göra saker bättre och till lägre kostnader. Men när möjligheterna blir många, blir det också viktigt med en gemensam strategi, en karta som visar hur det digitala samhället kan utnyttjas på bästa sätt. Den digitala agendan ger tydliga mål att sträva mot.

37

• Modern digital teknik ska bidra till att skapa ett jämställt, attraktivt och starkt län, som kan möta framtidens utmaningar.

• Tekniken ska förenkla för företag och bidra till att skapa fler arbetstillfällen. • Den regionala digitala agendan ska ge nya möjligheter till att bedriva och

utveckla vård och omsorg. • Barn som slutar skolan ska stå väl rustade för en arbetsmarknad som kräver

goda it-kunskaper. • Digitaliseringen ska bidra till att miljöbelastningen minskar.

De strategiska områden och målformuleringar som valts tar avstamp i styrdokument på EU-, nationell och regional nivå. För varje område har övergripande inriktningsmål och konkreta etappmål tagits fram till och med 2020. Samtliga kommuner i länet och Örebro universitet står bakom agendan, tillsammans med RÖL och Länsstyrelsen. Arbetet med genomförandet av den regionala digitala agendan leds av RÖL från och med 2016.

Örebro läns digitala agenda spänner över många samhällssektorer, indelade i sju områden för Örebro län:

• Tillgång till bredband • Minska det digitala utanförskapet. • E-förvaltning: Öppna data, e-legitimation, högre kvalitet och tillgänglighet i

offentlig verksamhet, invånarinflytande, förenkla för företag. • E-hälsa. • Skolan. • Energi och klimat. • Kultur och kreativitet.

Bredband

Kravet på tillgång till snabb och säkert internet ökar och är en förutsättning för att klara målen inom den regionala digitala agendan och de långsiktiga målen i den nationella bredbandsstrategin. En väl utbyggd infrastruktur med utbyggt bredbands-nät är en förutsättning för att landsbygden ska utvecklas positivt. Tillgång till internet ökar människors trygghet och valfrihet samtidigt som företag får bättre möjligheter att etablera sig och verka på landsbygden.

RÖL har uppdraget att verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete mellan aktörer verksamma i länet av betydelse för bredbandsutbyggnaden.

Möjligheter med samverkan

Digitaliseringen kan snabba på beslut, frigöra resurser och bidra till bättre service till invånare. Integrerade e-tjänster ger stor nytta för både invånare och verksamhet inom flera områden. Det finns mycket att vinna på en utvecklad regional och nationell samverkan som till exempel minskade kostnader, gemensamma upphandlingar, gemensam drift och förvaltning och delning av tjänster.

38

För att digitaliseringen av samhället ska fungera behöver tekniska plattformar och olika IT-stöd kunna kommunicera med varandra. När information ska delas över verksamhets- och organisationsgränser uppstår utmaningar kring hur information transporteras, skyddas och mottas, samt kring vem som har behörighet till informationen. Dessa utmaningar måste hanteras gemensamt inom offentlig sektor genom breda överenskommelser om principer för informationssamverkan.

Det finns flera goda exempel, där samarbete har etablerats inom länet gällande support, systemförvaltning och utfärdande av e-legitimation inom länet. RÖL erbjuder även videokonferens som tjänst för länets kommuner.

Utmaningarna inom digitaliseringen

En utmaning inom digitaliseringen är att nå grupper som sällan eller aldrig använder sig av digitaliseringens möjligheter.

Brister i kompetens, tillgänglighet och tillit är hindrande. Grundläggande för fortsatt utveckling och nyttoskapande är individers och verksamheters tillgång till kompetens, uppkoppling och information samt deras tillit till nätet och digitala tjänster.

E-hälsa

E-hälsa handlar om att använda digitalisering och moderna kommunikationslösningar för att förbättra folkhälsan, hälso- och sjukvården, tandvården, omsorgen och social-tjänsten.

Digitalisering anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år 2025. Digitaliseringen kommer att påverka Region Örebro läns verksamheter i stor utsträckning under de kommande åren. För att nå effektmålen kommer det att vara nödvändigt med förändringar i verksamheten, bland annat i form av utveckling av strukturerad vårddokumentation, nya processer och effektivare arbetsformer. Förutsättningar måste också ges till invånare och anhöriga/ombud att själva kunna tillföra egen information, medverka i processen och kunna ta del av vad vården har genomfört och planerat.

Samverkan - delaktighet

Socialtjänsten och hälso- och sjukvården är välfärdsområden där digitaliseringen bär med sig stora möjligheter. Dessa sektorer står för en stor del av de offentliga utgifterna och är också sektorer som de flesta invånare någon gång kommer i kontakt med. För socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens målgrupper innebär digitaliseringen helt nya möjligheter till självständighet, delaktighet och inflytande.

Digitaliseringen medför goda möjligheter att förbättra insatser som rör barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. För personer som har svårigheter att uttrycka synpunkter ger digitaliseringen nya möjligheter till kommunikation vilket kan stärka delaktighet och självbestämmande då beslut i högre

39

utsträckning kan fattas i samråd med den berörda personen. Det är viktigt att digitalisering och utvecklingen av IT-stöd är icke-diskriminerande och sker utifrån olika gruppers behov.

Utveckling

RÖL arbetar vidare med fortsatt utbyggnad av e-tjänsterna inom 1177 Vårdguiden och Nationell patientöversikt. Det har lagt grunden till att Örebro län har högst andel länsinvånare i Sverige som är anslutna till e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden och att tandvård, kommuner och samverkande regioner/landsting kan nå journalinformation inom sammanhållen journalföring.

Ett program för e-hälsa har etablerats under 2017. Programmets övergripande idé är att genomföra olika aktiviteter inom Region Örebro län för att uppnå målen i nationell strategi för e-hälsa 2025.

Digitala vårdbesök

Digitala vårdbesök ger nytta för invånaren, vården och miljön. Det finns vårdbesök som måste ske på plats, men många kan ske digitalt. Flera nya aktörer erbjuder vård via virtuella vårdcentraler. Efterfrågan finns idag från verksamheten och invånare. Inriktningen i arbetet är ett stegvis införande, och en förstudie genomfördes våren 2017. Utifrån genomförd förstudie har ett pilotprojekt för utvalda verksamheter.

ÖVERGRIPANDE MÅL Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och

stark Örebroregion som kan möta framtidens utmaningar.

Inriktningsmål nr. 26: Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål 2020. Indikatorer: Ø Redovisning av måluppfyllelse till uppsatta mål redovisas årsvis. Fokus är att

skapa förutsättningar för ett länsgemensamt samarbete i Örebro län kring e-förvaltning.

Inriktningsmål nr. 27: År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. Indikatorer: Ø År 2018 ska minst 70 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som

på landsbygden kunna erbjudas bredband.

40

ÖVERGRIPANDE MÅL Synliga och konkreta förbättringar inom e-hälsa.

Inriktningsmål nr. 28: Digitalt först - genomförande av aktiviteter inom Region Örebro län för att uppnå målen i nationell strategi för e-hälsa 2025. Arbetet styrs via Region Örebro läns program för e-hälsa. Indikatorer: Ø Årliga planer med uppföljning.

Inriktningsmål nr. 29: Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Indikatorer:

Ø Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se.

Ø 60 procent av länsinvånarna är användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Inriktningsmål nr. 30: Minst 75% av länsinvånarna använder länstrafikens app och minst 50% har laddat ned appen.

41

Personal

Kompetensförsörjning

Region Örebro län ska vara en attraktiv arbetsgivare som bidrar till ett jämställt samhälle. Vi måste aktivt arbeta för att människor ska välja de yrken som finns inom regionen fritt oavsett könsnormer. Jämställda löner och ekonomisk självständighet är viktigt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Det är också viktigt att regionen åstadkommer rimliga arbetsvillkor och trygga anställningsformer i det som i dag är kvinnodominerade branscher. Anställda inom RÖL:s verksamhet ska ha rätt till heltid med möjligheten att gå ner till deltid.

En attraktiv arbetsgivare erbjuder arbetstagare balans i livet mellan arbete och fritid , rimliga schemavillkor och inflytande. Hela samhället tjänar på att människor orkar och vill arbeta fram till pensionen utan att slås ut på grund av stress eller för hårda arbetsvillkor. Därför bör regionen ha som målsättning att sänka normalarbetstiden till 35 timmar/veckan.

En viktig förutsättning för att RÖL ska kunna fullgöra sitt uppdrag är att kompetens-försörjningen fungerar. Det innebär att RÖL kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som behövs för att möta invånarnas behov av region-organisationens verksamhet. RÖL måste säkra och förbereda sig för morgondagens behov av kompetens. Ett sätt är att möta intresse för de yrken som finns bland annat hos de unga och genom att erbjuda elever och studenter som finns i region-organisationens verksamhet ett verksamhetsintegrerat lärande av hög kvalité. Ett förlängt arbetsliv som möjliggör att arbete sker längre än tidigare utmanar rådande strukturer som idag finns på arbetsplatserna och innebär nya förutsättningar för arbetslivet.

Matchningen av kompetens är en stor utmaning och prognoser och statistik visar att arbetsmarknaden är beroende av att det finns inflyttning till Sverige. RÖL måste vara aktiv på många plan både lokalt, regionalt, nationellt och globalt för att positionera regionorganisationen som ett alternativ som arbetsplats. Detta kräver investeringar i tid, kraft och samarbete med en mängd aktörer.

Attraktiv arbetsgivare

För att möta kompetensförsörjningsutmaningen är det viktigt att arbetet konkretiseras och fokuseras inom valda strategiska områden, dessa är:

• Skapa engagemang. • Använda kompetensen rätt. • Visa karriärvägarna. • Utnyttja tekniken. • Bredda rekryteringen.

42

• Marknadsföra jobben. • Möjlighet till sänkt arbetstid med bibehållen lön.

Hållbart och hälsofrämjande arbetsliv

Arbetet med den friska arbetsplatsen och att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, utifrån kunskap om hälsa och friskfaktorer utifrån den evidens som finns idag, är ett viktig faktor i arbete med den strategiska kompetensförsörjningen. Det tydliggör hur det går att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med ett närvarande ledarskap, positiv inställning till kompetensutveckling, bra fungerande feedback, kommunikation, möjligheter till att byta arbetsuppgifter, hjälp att prioritera när arbetsbelastningen är hög. Ett bra utvecklat systematiskt säkerhets- och arbetsmiljö-arbete förebygger också arbetsrelaterad ohälsa och ökar frisktalen. Hälsosamma arbetstider är ett område som behöver belysas ytterligare.

Oberoende av inhyrd personal

Förutsättningen för att uppnå oberoende av inhyrd personal är en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare. Med ett oberoende menas att verksamheterna hyr in personal enbart när det finns särskilda skäl utifrån ett effektivitets- och kvalitets-syfte. Målbilden är att all regionens personal ska vara anställd av regionen.

Samverkan med de fackliga organisationerna RÖL ska präglas av ett öppet klimat och skapa mötesplatser för en ökad dialog. Regionen har en väl upparbetad samverkan med de fackliga organisationerna och ser det som ett naturligt sätt att bedriva och utveckla verksamheten. Via samverkansavtal klargörs olika åtaganden och samverkansstruktur.

43

ÖVERGRIPANDE MÅL Region Örebro län uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som

erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv.

Inriktningsmål nr. 31: Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare som arbetar för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare utifrån långsiktigt hållbara strategier. Indikatorer: Ø HME – Hållbart medarbetarengagemang ska öka i jämförelse med tidigare

medarbetarenkät. AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Frisktalet ska förbättras i jämförelse med föregående år.

Inriktningsmål nr. 32: Region Örebro läns verksamheter är jämställda och jämlika och motverkar aktivt diskriminering och kränkande behandling. Indikatorer:

Ø Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år.

uppdrag 21. Regionen ska under 2019 vidareutveckla pågående projekt för

arbetstidsförkortning, med målet att uppnå 35 timmars arbetsvecka för hela regionen.

44

Ekonomi Det ekonomiska läget kräver ett aktivt arbete med både intäkter och utgifter. Därför har Miljöpartiet valt att se på båda delarna och göra tydliga satsningar på hållbarhet. Vad gäller den makroekonomiska utvecklingen på nationell och regional åren 2019-2021, hänvisar vi till de bedömningar som finns i majoritetens budget som är framtagen av regionens förvaltning. Här följder sifferkalkyler för att visa på Miljöpartiet de grönas konkreta förslag i den totala ekonomin för de kommande tre åren.

45

46

47

48

49

50

Miljöpartiets satsningar

51

52

53

54