energieffektivisering av sveriges flerbostadshus

20
ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES FLERBOSTADSHUS Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Upload: kungl-ingenjoersvetenskapsakademien-iva

Post on 28-Mar-2016

216 views

Category:

Documents


1 download

DESCRIPTION

Rapport från IVA-projektet Ett energieffektivt samhälle

TRANSCRIPT

Page 1: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES FLERBOSTADSHUS Hinder och möjligheter att nå en halverad energi användning till 2050

Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Page 2: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se.

Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2012Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00

IVA-R 469ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-845-4

Layout: Pelle Isaksson & Anna Lindberg, iva

Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se

Page 3: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

Innehåll

1. Sammanfattning ........................................................................................................... 4

2. Inledning ...................................................................................................................... 5 Syfte .............................................................................................................................. 5 Bakgrund till rapporten ................................................................................................ 5 Målgrupp ...................................................................................................................... 5 Byggnaden som systemgräns ......................................................................................... 5

3. Utgångsläget – flerbostadshus och energi ...................................................................... 6 Tidsförutsättningar för åtgärder ................................................................................... 6 Fakta om flerbostadshus .............................................................................................. 6 Energianvändning ........................................................................................................ 6 Politiska mål i Sverige och EU ........................................................................................ 8 Argument för 2050-målen ............................................................................................ 8

4. Fastighetsägaren .......................................................................................................... 9 Varierande förutsättningar ........................................................................................... 9 Kompetens ................................................................................................................... 9 Teknik ........................................................................................................................ 10 Nödvändiga åtgärder för att halvera energianvändningen i flerbostadshus ...................... 10 Ekonomi .................................................................................................................... 10 Energipriser ................................................................................................................ 11 Bevarandekrav ........................................................................................................... 11

5. Stat, kommun och myndigheter .................................................................................. 12 Europeiska och svenska styrmedel för energieffektivisering ........................................ 12 Exempel på politisk och ekonomisk styrning .............................................................. 12 Utbildning och kompetens ...........................................................................................13 Offentliga fastighetsägare kan vara ett föredöme .........................................................13

6. De boende ................................................................................................................... 14 Split incentives ........................................................................................................... 14 Individuell mätning ..................................................................................................... 14 Teknik som bidrar till energi effektivisering ................................................................ 14

7. Fjärrvärmemarknad i förändring ................................................................................15

8. Förslag och rekommendationer ................................................................................... 16 Rekommendationer till fastighetsägarna ..................................................................... 16 Ett kompetenslyft behövs ............................................................................................ 16 Skapa ett renoveringscentrum .................................................................................... 16 Initiera ett nationellt FoU-program ............................................................................. 17 Kreditriskförsäkring för energi effektivisering ............................................................. 17 Nationell strategi för fjärrvärme ................................................................................ 17 Använd investeringskalkyler som prövar olika antaganden ........................................ 17 Anpassa bevarandekraven ........................................................................................... 18 Skärpta byggregler ..................................................................................................... 18 Skärpta energideklarationer ....................................................................................... 18

9. Slutsatser .................................................................................................................... 19 Arbetsgrupp: IVA Energieffektivisering av Sveriges Byggnader .................................... 19

Page 4: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

4

Sverige har målet att halvera den specifika energian-vändningen i bebyggelse till år 2050. Skälen för detta är att undvika onödiga kostnader för energi, öka ro-bustheten i samhället genom att bli mer oberoende av energipriser och energiförsörjning samt för att minska miljöbelastningen. Fokus i detta projekt ligger på vad som behöver göras i befintliga flerbostadshus fram till år 2050. Det brådskar att genomföra det mycket omfattande renoveringsarbete som krävs, eftersom nära två miljoner lägenheter i Sveriges flerbostads-hus måste åtgärdas före 2050 om målen skall kunna nås. Det krävs samtidigt att nya byggnader som byggs görs mycket energieffektiva. Omfattande satsningar på högre kompetens krävs, satsningar som tar tid att få effekt.

Denna rapport vänder sig främst till fastighetsägare av olika storlek samt till andra beslutsfattare inom fastighetssektorn. En grundläggande förutsättning för att effektiviseringen skall få genomslag är att fast-ighetsägare bedömer att de nödvändiga åtgärderna är lönsamma. Ägarna är de viktigaste beslutsfattarna, men för vissa åtgärder finns ett behov av politisk sti-mulans. Några tydliga iakttagelser kan göras baserat på de studier som gjorts:

• Defastighetsägaresomlyckasmedenergieffektivise-ringarharetttydligtledarskapochserenergieffek-tiviseringavdeegnafastigheternasomenstrategiskmöjlighet.

• Dearbetarmedlöpandeförbättringaridriftenochsamordnarenergiåtgärdermedombyggnadernärdessa blir aktuella.

• Deinserattdelångsiktigaåtgärdernaintealltidgerhögavkastning direkt, men ger besparingar över lång tid.

En intressant erfarenhet är att ingen av de inter-vjuade fastighetsägarna har ångrat genomförda satsningar. Den erfarenheten kan komplettera de detaljerade avkastningskalkylerna som vägledning för framtiden.

Det är värt att notera att alla hus byggda före 1975 behöver renoveras före 2050. Kostnaden för att höja energieffektiviteten blir väsentligt lägre när nödvän-dig renovering samordnas med åtgärder som sänker energianvändningen.

Det finns dock hinder för att nå målen. För att uppnå en halvering av energianvändningen till 2050 i svenska flerbostadshus krävs förändrade spelregler och arbets-sätt. Om förslagen som presenteras i denna rapport genomförs, ökar möjligheterna betydligt. Realismen i att uppnå målen måste även utvärderas löpande. För att klara de stora åtagandena bör arbetet starta om-gående.

Följande åtgärder rekommenderas för ägare av flerbostadshus:• Utnyttjatillfällenvidrenoveringsarbetenochombygg-nadertillattocksåenergieffektivisera.

• Anpassalönsamhetskalkylernaförökadhänsyntilldeåtgärder som ger besparingar över lång tid, och öka hänsynentillframtidaenergipriser

• Sättindividuelltanpassadeenergimålförvarjeenskildfastighet,samtenåtgärdsplan

• Görlöpandeuppföljningochredovisningavdriftenienfastighet

• Prioriteramoderniseringavstyr-ochåtervinnings-system

• Bygguppenegenkompetensinomupphandlingochdriftföratterhålladefullabesparingarnaavenergief-fektiviseringen

• Efterfrågafjärrvärmetaxormedlångaavtalstiderochförutsägbaraframtidapriser.

• Involveradeboendegenomdialog,tydliginformationomplanerochambitionerförenergieffektivisering.

Följande åtgärder rekommenderas för övriga aktörer:• Stärkyrkeskompetensenochökautbildningstakten• Skapaettrenoveringscentrum• InitieraettnationelltFoU-program• Utredmöjlighetenattinföraenkreditriskförsäkring• Diskuterafjärrvärmesektornsrollpånationellnivå• Anpassabevarandekravenförattminskahindrenförenergieffektivisering

• Skärpbyggreglernaskravpåenergieffektivisering• Ökakvaliténpåenergideklarationerna

1.Sammanfattning

Page 5: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

Figur 1: Systemgränser för energianvändning

UtvinningFörädlingTransport

ElektricitetVärme

FastighetselHushållsel 20˚C

LjustFriskluft

Varmvatten

BEHOV

ANVÄNDNING

Komfortvärme

Värmeförlust

Bränslen

Bruttotillfördenergi

Nettotillfördenergi

”Gratisenergi”

KÖPT ENERGI

Installationer

Återvinning

5

Syfte

Syftet med rapporten är att beskriva förutsättningar, hinder och framgångsfaktorer för att kunna nå en halvering av energianvändningen i flerbostadshus till 2050, i enlighet med det så kallade 50/50-målet. Rapporten är tänkt att fungera som ett underlag för strategiska beslut rörande energieffektivisering, och slutfördes i maj 2012.

Bakgrund till rapporten

IVA har beslutat att starta projektet ”Ett energieffek-tivt samhälle”, som en fortsättning på tidigare projekt inom energiområdet. Målet är att peka på strategier och åtgärder för att minska energianvändningen med hälften. Projektet inleds 2012 och avslutas 2014. Ett av sju delområden inom ”Ett energieffektivt samhälle” avser bebyggelse. Denna rapport behandlar endast fler-bostadshus. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) har bidragit till finansieringen av denna analys.

Målgrupp

I första hand riktas rapporten till fastighetsägare, som har ansvaret för att effektivisera sina byggnader. Med fastighetsägare avses allt från större privata fastig-hetsbolag till mindre enskilda fastighetsägare och bo-stadsrättsföreningar. Rapporten vänder sig också till beslutsfattare inom politik och offentlig förvaltning, samt till alla de som har ett yrkesmässigt inflytande över energieffektivisering i flerbostadshus.

Byggnaden som systemgräns

Fokus i rapporten ligger på existerande flerbostadshus. Det förutsätts att tillkommande flerbostadshus byggs med låg energianvändning. Det är främst ägarens age-rande som styr och därför har ägarperspektivet använts som utgångspunkt. Även vissa politiska åtgärder som krävs för att klara målen har beaktats. Rapporten ut-går från köpt energi, det vill säga den energi som tillförs byggnaden och som uppmäts av slutanvändaren.

2. Inledning

Page 6: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

6

Antalet bostäder i Sverige uppgår till 4,5 miljoner totalt, varav 2,5 miljoner i flerbostadshus. Uppskatt-ningsvis 3 av 4 av dessa kommer att kräva omfattande åtgärder under de kommande knappt 40 åren fram till 2050. Då måste cirka 50 000 bostäder i flerbostadshus byggas om varje år vilket motsvarar en investering på mellan 25 och 50 miljarder kronor per år. Varje bo-stad kostar mellan 500 000 och 1 miljon kr att bygga om till den nivå som erfordras för att möta framtidens krav, inkluderat merkostnader för energieffektivise-ring. Dessa merkostnader bedöms vara mellan 20 och 40 procent av hela renoveringskostnaden när åtgär-derna genomförs i samband med ombyggnad.

Tidsförutsättningar för åtgärder

Det finns ett kompetensbehov på alla nivåer av sek-torn, både yrkesarbetare, arbetschefer, driftstekni-ker och ingenjörer. Enligt bedömningar från Sveriges Byggindustrier behövs 30 000 nya yrkesarbetare utö-ver de som redan idag arbetar med byggproduktion för att genomföra renoveringen av flerbostadshus. Detta tillskott behövs samtidigt som branschen har stora pensionsavgångar. Eftersom det tar lång tid att tillgodose det ökade behovet av arbetskraft måste ut-bildningen ökas och kompetensen stärkas redan nu.

Åtgärderna brådskar av flera andra skäl. Besluts- och genomförande processen är lång för denna typ av projekt, vilket ökar vikten av en snar initiering. Ju snarare åtgärderna genomförs, under desto längre tid kan de ge avtryck. Dessutom kan åtgärderna minska sociala problem i vissa bostadsområden.

För att nå målet om halverad energianvändning till 2050 behöver fokus på dessa frågor öka redan nu.

Fakta om flerbostadshus

Bostadshusbeståndets storlek och ägar-strukturFlerbostadshusen utgör en knapp tredjedel av bygg-nadsbeståndets totala area. Det svenska beståndet av flerbostadshus omfattade 2005 cirka 135 000 byggna-der och rymmer sammanlagt 2,4 miljoner lägenheter,

med en boarea på 165 miljoner kvadratmeter. Enligt den definition av area som används för exempelvis 50/50-målet, omfattar flerbostadshusen istället 238 miljoner kvadratmeter (Atemp, det vill säga all invän-dig area uppvärmd till över 10°C). Flerbostadshusen ägs i ungefär lika delar av allmännyttiga bostadsbo-lag, privata fastighetsägare och av bostadsrättsfören-ingar.

En majoritet av de befintliga flerbostadshusen är byggda mellan 1940 och 1975, vilket kan utläsas av Figur 2.

Renoveringsbehov i alla bostäderFlerbostadshus behöver en större renovering ungefär vart femtionde år, oberoende av energieffektivise-ringsåtgärder. Det mest kostnadseffektiva tillfället att göra en energieffektivisering som omfattar ombygg-nad av klimatskalet, är att samordna renoveringar av tak, väggar och fönster med energibesparande åt-gärder. Merkostnaden för extra isolering eller bättre fönster är då begränsad. Även vid mindre löpande re-noveringar bör tillfället tillvaratas för att också redu-cera energianvändningen. Uppskattningsvis kommer tre gånger fler lägenheter att renoveras till år 2050 än vad som kommer att byggas, vilket medför att cirka 600 000–700 000 nya lägenheter tillkommer och cirka 1,5–2 miljoner lägenheter renoveras. Effektivi-seringsåtgärderna kan dock inte bära samtliga renove-ringskostnader; det krävs andra skäl för att renovera. Att energieffektivisera byggnaden skapar även ofta ett bättre inneklimat.

Energianvändning

Total energianvändning för alla byggnaderDen totala energianvändningen för samtliga svenska byggnader (flerbostadshus, småhus och lokaler) har under flera decennier legat relativt konstant, på cirka 160 TWh per år. Det betyder att hela bebyggelsesek-torn står för drygt en tredjedel av den totala svenska energianvändningen. Den totala energianvändningen enbart i flerbostadshus är cirka 42 TWh per år, vilket motsvarar ungefär 25 procent av hela sektorns an-vändning.

3.Utgångsläget–flerbostadshusoch energi

Page 7: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

Figur 2: Total area, uttryckt som kvadratmeter Atemp, för samtliga befintliga flerbostadshus, fördelat på byggnadsår. Av byggnader som är uppförda före 1960, är drygt hälften byggda perioden 1940 - 1960.

Källa:Boverket,BETSI(2010).

Figur 3: Energianvändning för samtliga byggnader i Sverige.

Källa:Energimyndigheten.

Figur 4: Energianvändning i bostadshus.

7

Användning av el och värmeByggnadernas elanvändning ökade markant under 70- och 80-talen. Fram till slutet av 1980-talet berodde ökningen främst på att användningen av elvärme öka-de då olja ersattes med direktverkande el och värme-pumpar. Sedan 1990-talet är det framför allt använd-ningen av driftel för fastighetstekniska system som fortsatt att öka. Användningen av el för uppvärmning har däremot minskat.

Den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus uppgick 2010 till 28 TWh, enligt Energimyndigheten. Fastighetsel och hus-hållsel utgör 8 TWh respektive 6 TWh. Fjärrvärme står

för 93 procent av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus.

I Figur 4 åskådliggörs hur elektricitet och värme an-vänds i ett flerbostadshus.

Specifik energianvändning för uppvärmning och varmvatten Den specifika energianvändningen per ytenhet i fler-bostadshus har minskat under perioden 1995–2009. Den specifika energianvändningen för uppvärmning och tappvarmvatten har minskat med ungefär 15 pro-cent under perioden, vilket framgår av Figur 5. Detta diagram inkluderar även andra typer av fastigheter.

Page 8: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

Figur 5: Specifik energianvändning (kWh per kvadratmeter) för uppvärmning och varmvatten, för flerbostadshus, småhus och lokaler under perioden 1995–2009. Arean är uppmätt som boarea respektive lokalarea.

Källa:Energimyndigheten.

8

Politiska mål i Sverige och EU

Riksdagen har fattat beslut om att byggnadernas en-ergianvändning ska halveras till år 2050. Detta bru-kar kallas 50/50-målet och finns formulerat i miljö-kvalitetsmålet God bebyggd miljö. För basåret 1995 var Sveriges byggnaders totala energianvändning 140 kWh värme per kvadratmeter (Atemp) respektive 125 kWh el per kvadratmeter (Atemp). EU har genom olika direktiv beslutat att minska energianvändning-en, i synnerhet av energi från fossila källor. Enligt ett klimat- och energipaket från 2008 ska Sverige till 2020 minska energiintensiteten med 20 procent jäm-fört med 2008.

Argument för 2050-målen

Från samhällets synpunkt brukar framför allt tre ar-gument framhållas som skäl till att halvera energian-vändningen till 2050:

• minskadklimatbelastning,• minskatomvärldsberoende,samt• minskadekostnaderpåsåvälnationellnivåsomför

ägare och brukare.

Vad gäller energianvändningens klimatbelastning är det nödvändigt att också analysera de utsläpp som or-sakas av att genomföra själva åtgärderna, för att få en heltäckande utsläppsberäkning.

Förutsättningen för att åtgärder ska göras är att det uppfattas som lönsamt ur varje ägares synpunkt att göra de investeringar och driftåtgärder som fordras. Vi utgår därför i denna studie från ägarens perspek-tiv, av det enkla skälet att ingen effektivisering av betydelse kommer att ske utan ägarnas engagemang och aktiva medverkan. Att sänka kostnaderna hos enskilda fastighetsägare och boende, torde vara det starkaste och för ägarna mest pådrivande skälet till ett ambitiöst mål för energieffektivisering. Enligt en grov bedömning kan de årliga energikostnaderna för det totala svenska fastighetsbeståndet (flerbostadshus, småhus och lokaler) minska med 50 till 80 miljarder kr om 50/50-målet nås.

Page 9: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

9

Ägare till flerbostadshus har det övergripande ansva-ret för energianvändningen när det gäller byggnadens drift, underhåll, klimatskal och installationer. För hyresrätter är det normalt även ägaren som gör inves-teringar i vitvaror och tappvarmvattenarmaturer, pro-dukter som står för en stor del av energianvändningen i lägenheterna.

Varierande förutsättningar

Förutsättningarna för att genomföra energieffektivi-seringsåtgärder varierar mellan olika typer av fastig-hetsägare. Stora fastighetsbolag har större tekniska resurser än mindre familjeägda bolag. Bostadsrätts-föreningar har andra möjligheter att utföra renove-ringsåtgärder än ett bolag med hyreslägenheter, men är i vissa fall beroende av konsensusbeslut. Bristen på sakkunskap är ofta ytterligare ett problem i bostads-rättsföreningar. Förutom ägandeform och antal lägen-heter är även byggnadernas skick och lokala mark-nadsförutsättningar påverkande faktorer.

Fastighetsägares beslut om energieffektivisering och renovering avgörs främst av ledarskap, kompe-tens, teknik, ekonomi och juridiska och praktiska krav.

Vikten av ledarskap på kort och lång siktErfarenhet visar att ett drivande ledarskap inom energieffektivisering är ett gemensamt drag hos de fastighetsägare som nått framgång inom området. Dessa fastighetsägare har även haft en långsiktig vision som varit väl integrerad med det vardagliga arbetet. Det är viktigt att tydliggöra vilken lång-siktig utveckling av sitt fastighetsbestånd och när-miljön fastighetsägaren strävar efter. I det dagliga ledarskapet bör mål som tar hänsyn till byggnadens ålder och teknik sättas för varje enskild fastighet. I detta arbete skulle energideklarationen och en utö-kad åtgärdslista kunna vara användbara. Löpande uppföljning och redovisning från driftspersonalen skapar incitament för optimering och delaktighet, och möjliggör för ledningen att belöna eldsjälar. Detta skapar ytterligare incitament. Fortsatt mo-dernisering av styr- och återvinningssystem bör

prioriteras då de har kort återbetalningstid och uppmuntrar ökade insatser från driftorganisatio-nen. Genom att arbeta systematiskt med driftopti-mering kan fastighetsägare potentiellt spara 20–30 procent på kort tid.

För att nå effektiviseringsmålen är det nödvändigt att involvera de boende. Framgångsrika fastighetsä-gare har olika metoder för detta. Medan hyresgäster redan idag har laglig rätt till viss mätning av elför-brukningen, finns det också modeller för ”gröna hy-resavtal”. Med dessa avtal ökar incitamenten för de boende att justera sin värmeanvändning. Det avgö-rande är att en acceptabel komfort kan erbjudas. En regelbunden dialog med de boende skapar delaktighet och lojalitet. Byggnadens energianvändning och fast-ighetsägarens ambitioner bör kommuniceras till de boende. Beteendeaspekter har stor betydelse och det är därför viktigt att skapa kollektiv delaktighet i arbe-tet med att minska energianvändningen. Exempelvis minskar uppvärmningskostnaderna med i genomsnitt 5 procent för varje grads minskning av inomhus tem-peraturen (°C).

Kompetens

För att kunna fatta kloka beslut krävs kompetens och kunnande, både teoretisk och praktisk. Det kan vara rådgivare inom bolaget eller att en konsult upphandlas. Outsourcing kan betyda att åtgärder genomförs snabbare under en avtalstid, men att kontinuiteten och långsiktig driftoptimering saknas. Ägaren bör därför se till att operatörens kunskap förmedlas till egen personal under avtalstiden. Ett sätt att kompensera för kompetensbrist kan vara så kallade energitjänster och EPC-kontrakt. För att er-hålla de fulla besparingarna är det dock bättre att bygga upp egen kompetens framför att köpa drift-tjänsterna av en operatör. Många ägare är engångs-beställare och saknar därför kompetens att beskriva uppdraget korrekt, jämföra anbud eller mäta presta-tion. Beställaren litar ofta för lätt på konsulternas bedömningar i sina kalkyler. Ägare bör därför be om jämförande beräkningar för att kunna verifiera dessa bedömningar.

4.Fastighetsägaren

Page 10: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

10

Teknik

Utvecklingen av tekniska komponenter och lösningar medger en uppgradering av befintlig utrustning som kontinuerligt bidrar till minskad energianvändning. Vissa byggnadstekniska områden – såsom klimatskal – har nått en hög teknikmognad, men en viss utveck-ling sker även där. Den befintliga tekniknivån är dock tillräcklig för att sänka den specifika energianvänd-ningen med 50 procent till 2050. I de följande kapitlen ges exempel på befintlig och potentiell teknik som har betydelse för energianvändningen i fastigheter. Även om förbättringar av klimatskalet är nödvändiga för att nå 2050-målen har exempelvis också värmeåter-vinning av ventilationsluft en viktig roll att fylla.

Produktutveckling för att uppnå värme- och eleffektivisering

• Isolering Ävenomdetsedan1970-taletfinnsenmängdsystemförtilläggsisoleringavhusochbyggnader,pågårenutvecklingavhögeffektivaisoleringsprodukter.Omdessakanprodu-ceras till rimliga kostnader skulle tjockleken på vägg- och takisoleringsannoliktkunnahalverasiframtiden.

• Fönster Energiprestandaförfönsterharförbättratsväsentligtgenominförandeavlågemissionsskiktsamt2-och3-glasfönstermedgasfylldaisolerrutor.Somjämförelsekannämnasattettmodernt2-glasfönsterendastsläp-perigenomomkringentredjedelsåmycketvärmesometttraditionelltkopplat2-glasfönster.

• Värmeväxlare TeknikenförsåkalladeFTX-system,somåtervinnervärmeurfrånluften,harutvecklatsunderlångtid.Vär-meåtervinningsgraden ligger idag på över 80 procent, ibland till och med över 90 procent. Även mindre vär-meväxlareförenskildarumfinnspåmarknaden,mendå med en lägre värmeåtervinningsgrad.

• Tids- och närvarostyrning Medhjälpavtidsstyrning,somutnyttjarelochfjärrvär-menärkostnadenärsomlägst,kandyraeffekttopparkapas.Äventeknikförattutnyttjaväderprognoserförattjusteravärmetillförselnförekommer.Förventila-tionfinnsteknikförsåvältids-somnärvarostyrning.Tidsstyrningavventilationärnormaltsettenmycketlönsam åtgärd.

• Belysning Glödlamporochbelysningssystemharutvecklatsochnybelysningharväsentligtlägreenergianvändningäntidigare.Bästateknikidaganvänderenfemtedelsåmycketenergisombästateknikpå1990-talet.LED-be-lysningkanikombinationmednärvarostyrningminskaelanvändningen med upp till 90 procent.

• Värmepumpar Detharskettenkraftigutvecklingavvärmepumpar,medökadenergieffektivitetsomföljd.DensåkalladeCOP-faktorn,ettmåttpåvärmepumpenverknings-grad, har de senaste åren ökat med över 50 procent. Denteoretiskamaxnivånbedömsvara7.

• Vitvaror Deproduktersomsäljsidagharoftahälftensåstor

energianvändning som de som installerades på 90-talet.

Utvecklingspotential av energitekniska systemUtöver rent fastighetstekniska lösningar pågår en intensiv utveckling av närliggande tekniker inom energiproduktion och energilagring. Även om dessa system inte påverkar den egentliga effektiviteten i en fastighets konstruktion och drift, kan de ha avgö-rande betydelse för hur mycket energi som behöver tillföras till byggnad. Till exempel har kostnaderna per installerad kW för solceller minskat med cirka 50 procent på två år. Sveriges geografiska läge begrän-sar dock möjligheterna till omfattande solkrafts-produktion.

Nödvändiga åtgärder för att halvera energianvändningen i flerbostadshus I bostadshus byggda före 1975 utgör värmetransport genom byggnadens klimatskal och med ventilation de största posterna i husens energibalans. Med effektiv drift och med goda, moderna styr- och reglersystem är det i många hus möjligt att minska värmeanvänd-ningen med ungefär 20 procent. Det är relativt billiga åtgärder som har god lönsamhet. De måste ständigt underhållas och följas upp för att funktionen ska bi-behållas.

För att nå målen med en halvering av flerbostads-husens energianvändning måste dock mer omfattande åtgärder genomföras. Fönster behöver uppgraderas eller bytas till mycket energieffektiva sådana. Ytter-väggar behöver tilläggsisoleras med så tjock isolering som är möjligt med hänsyn till teknik och arkitek-tur. Takbjälklag måste tilläggsisoleras. Husens ven-tilationssystem behöver moderniseras så att dragfri ventilation fås med effektiv värmeåtervinning. Dessa åtgärder är vanligen inte ekonomiska att genomföra enbart av energisparskäl. De bör däremot alltid ge-nomföras när nödvändig renovering av fasader, föns-ter och ventilationssystem ändå görs. Det är då endast marginalkostnaden för energieffektiviserings-åtgärder som behöver betalas med energibesparing. Det är åt-gärder som kan förväntas ha mycket lång brukstid och de kräver mycket lite underhåll för att fungera på ett tillfredsställande sätt. Fasadrenoveringar och fönster-byten görs ungefär vart femtionde år, vilket betyder att det endast finns ett tillfälle före 2050 att vidta om-fattande åtgärder.

Page 11: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

Figur 6: Utvecklingen av fjärrvärmepriset i Sverige 2002–2010 jämfört med konsumentprisindex.

11

Ekonomi

Investeringar i bostäder är ofta mycket långsiktiga. Med rätt utformning kommer klimatskalet att hålla i mellan femtio och hundra år. Den långa varaktigheten av investeringen i själva byggnaden, i kombination med att bostäder i tillväxtområden har låga vakanser och därmed ger säkra intäkter, bör sänka avkastningskra-ven. Tekniska komponenter, exempelvis pumpar, fläk-tar och belysning, måste däremot ofta bytas efter cirka tjugo år vilket innebär kortare avskrivningstider och högre avkastningskrav.

Kostnader för nödvändigt underhåll och renovering bör inte belasta kalkylerna för effektiviseringsåtgärder och de bör således skiljas åt. Endast den merkostnad som följer av att energieffektivisera bör knytas till av-kastningskravet på energieffektivisering. I många fall kan lönsamma energibesparingar göras i löpande drift. Detta genomförs kontinuerligt av de fastighetsägare som har utvecklat en god strategi för energieffektivise-ring. Enligt Totalprojekt-metoden kan ett flertal åtgär-der kombineras så att lönsamma åtgärder bär de min-dre lönsamma åtgärderna, och på så sätt nås det totala avkastningskravet. Det bör understrykas att dålig drift leder till såväl ekonomiska förluster som lägre komfort.

Fastighetsägare i ekonomiskt svaga regioner har ibland svårt att få finansiering till åtgärder även om de i sig är lönsamma. För att underlätta för dessa fast-ighetsägare att finansiera nödvändiga åtgärder skulle man kunna införa en kreditriskförsäkring. Renove-ring och social förbättring av en del bostadsområden kan också leda till samhällsekonomiska besparingar.

Energipriser

Priset på använd energi är det enskilt största skälet för att genomföra en effektiviseringsåtgärd. Fastighetsä-gare använder ofta konsumentprisindex (KPI) som in-dikator för framtida energipriser i sina kalkyler, istället för att göra specifika energiprisprognoser. De senaste tio åren har energiprisökningen varit 4–6 procent högre än KPI. Elpriset började stiga i början av 1990-talet, för att sedan öka kraftigt under 2000-talet. Ett avgörande skäl till ökningen är energiskatterna.

Fjärrvärme- och eltaxans betydelse för energi effektiviseringFjärrvärmetaxorna varierar mellan olika bolag i landet. Taxan för fjärrvärme justeras normalt varje år, ofta en-sidigt från bolagen utan kunddialog. Prisutvecklingen kan ses i Figur 6.

Fjärrvärmetaxan består ofta av en fast del och en rörlig del, där den rörliga delen styrs av kundens an-vändning. Enligt Fastighetsägarna har cirka hälften av fjärrvärmebolagen en fast andel i sin taxa, som i genomsnitt utgör 28 procent av totaltaxan. En stor rörlig del i taxan ger ett tydligare incitament för en-

ergieffektivisering, och vice versa. Olika typer av ef-fektiviseringsåtgärder får således olika genomslag i relation till den energieffektivisering som uppkommer. Normalt sparas mer energi än pengar vid energieffek-tiviseringsåtgärder som inte berör klimatskalet. Det omvända gäller vid åtgärder som avser klimatskalet eftersom de kapar effekttoppar då fjärrvärmen är som dyrast. Genom att begränsa spetslasterna sänks också produktionskostnaderna för fjärrvärme, vilket borde kunna ge fördelar för både värmeleverantörer och fastighetsägare. Fjärrvärmetaxorna behöver vara kostnadsriktiga för att långsiktigt styra användningen rätt och konstrueras med en effektberoende del och en energiberoende del för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i byggnader. Taxorna måste också gälla under mycket lång tid för att garantera lönsamheten i att ansluta sig och för att undvika de förtroendeproblem som skapas när fjärr-värmebolagen med jämna mellanrum höjer taxorna, ofta utan föregående dialog.

Eltaxorna för flerbostadshus är däremot till allra största del rörliga i jämförelse med fjärrvärmetax-orna. Den del som är effektberoende utgör en mycket liten del av totalkostnaden, vilket gör att energieffek-tiviseringsåtgärder får full effekt.

Bevarandekrav

Riksantikvarieämbetet har utökat bevarandekraven på ett sätt som allvarligt kan begränsa möjligheterna att åtgärda stora delar av våra flerbostadshus, främst inom miljonprogramsområden. En långsiktig plane-ring av kraven måste införas så att inte modernise-ring och social upprustning förhindras av bevaran-dekraven. Att exempelvis förbättra tak och fasader eller ta bort otrygga loftgångar bör vara möjligt även vid beaktande av bevarandekrav. Det finns också bra exempel på omfattande renoveringar och partiella rivningar som väsentligt förbättrat såväl teknisk stan-dard som social miljö.

Page 12: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

12

En av statens roller är att arbeta för en hög sam-hällsekonomisk effektivitet. Detta sker dels repres-sivt genom förbud, skatter och avgifter, dels genom stimulerande och främjande åtgärder såsom subven-tioner, skattelättnader och introduktion av ny tek-nik. Förutom rena marknadsförutsättningar påver-kas således möjligheterna för energieffektivisering av politiska beslut, inom EU, i Sveriges riksdag, i kommuner samt inom myndigheter, främst genom Boverkets bygg regler.

Europeiska och svenska styrmedel för energieffektiviseringPå EU-nivå kan det nyligen reviderade EG-direktivet om byggnaders energiprestanda sägas styra mot ett långsiktigt europeiskt mål. Grundtanken är att hus som renoveras också ska energieffektiviseras, och på så sätt uppnå energiprestanda motsvarande dagens nyproduktion. Det senaste direktivet har avsevärt stärkt kraven på åtgärder i samband med ombygg-nad. Det är EU-ländernas ansvar att ta fram bygg-regler om hur direktivet ska tillämpas i respektive medlemsland.

Sveriges riksdag har satt målet att energianvänd-ningen mätt som energiintensitet d.v.s. kwh per m2 i bebyggelsen ska halveras till år 2050. Detta kan ses som ett långsiktigt mål som olika styrmedel ska bidra till att uppfylla. Byggreglerna är samhällets uttryck för den miniminivå på byggnaders energiprestanda som alltid måste uppfyllas. Hittills har husen säl-lan byggts mer energieffektiva än vad byggreglerna krävt. Byggreglerna är därför väsentliga som styrme-del. Sverige har nya byggregler som trätt i kraft 2012, BBR 19. I dessa presenteras krav på energihushållning vid ändring av byggnader, det vill säga vid renove-ring eller energieffektivisering. Utgångspunkten är att där så är möjligt ska energihushållningskraven för nya byggnader i BBR 19 uppfyllas efter renove-ringen. Här finns utrymme för många olika tolk-ningar. Vissa reservationer i BBR som rör arkitekto-niska och kulturella värden förhindrar dock troligen energieffektiviseringsåtgärder i befintliga hus.

En tydlig politisk tendens i Sverige är en växling

från skatt på arbete till skatt på energi. Skatteväx-lingen syftar till att minska energianvändningen och möjliggöra att miljömålen nås. Exempelvis innebär den ökade beskattningen av el att fastighetsägares och konsumenters slutpris till hälften utgörs av skatter.

Exempel på politisk och ekonomisk styrningDet finns ett antal tydliga fall där ekonomisk och po-litisk styrning med stort genomslag har påverkat byg-gandet och valet av energisystem, exempelvis följande:

• Miljonprogrammet: etttydligtexempelpåhurlåne-regler, kommunala satsningar på egna bostadsbolag ochprissättningpåmarksnabbtgavstoraeffekterpåbyggandet

• Oljekonverteringen: Högre oljepriser har i kombina-tion med omställningsstöd i hög grad gjort att olja ersattsavandraenergikällorföruppvärmning.

• Rotavdraget: Ettstortantalombyggnaderhargenom-förtstackvarerotavdragetsomgestillsmåhusochprivatpersoner

• Värmepumpar: Ökadeenergipriserharökatefterfrå-gan på värmepumpar och högre elpriser har stimulerat eneffektivitetshöjningipumparna.

• Lågenergihus: Efterfråganpålågenergihus,särskiltsmåhus, har ökat i takt med att energipriserna har ökat.Prissättningenpåbostadsrättertycksdockinomregionermedhögbostadsefterfråganintepåverkasavenergieffektivitetenutanköparnatycksbortsefrånenergiräkningennärmanköpersåvälnyasomäldrebostadsrätter.

En generell erfarenhet under de senaste femtio åren är att energiförsörjningssystemen förändras medan byggnaden består. Därför är det viktigt att bevara byggnaders möjlighet att ha flexibilitet i energiförsörj-ningen när de politiska förutsättningarna förändras. Generellt sett har energieffektiviserande åtgärder den

5.Stat,kommunochmyndigheter

Page 13: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

13

positiva följden att beroendet av specifika energikäl-lor minskar. Omfattande förändringar i bebyggelse och energiförsörjning till följd av ändrade politiska och ekonomiska förutsättningar har genomförts förr vilket bland annat miljonprogrammen, den ökade ef-terfrågan på värmepumpar samt oljekonverteringen är exempel på.

Utbildning och kompetens

Adekvat utbildning är en utomordentligt viktig faktor, och en rad åtgärder krävs för att nå energi-målet 2050. För att i det längre perspektivet ytterli-gare förbättra byggnaders energiprestanda behöver forskning, nytänkande och experimentbyggande stimuleras. Arkitekter, ingenjörer, entreprenörer, byggnadsarbetare och andra som medverkar till att byggnader uppförs är nyckelaktörer i förändringen. Ett stort problem är bristen på kompetens inom en-ergieffektivt byggande bland dessa yrkesgrupper. För att klara kommande renoveringar och energiåtgärder kommer det att behövas betydligt fler personer på arbetsmarknaden med rätt kunskaper, såväl yrkes-arbetare som ingenjörer.

Sveriges Byggindustrier har bedömt att det behövs ytterligare 30 000 yrkesarbetare för att genomföra de renoverings- och ombyggnadsarbeten som krävs för att nå 2050-målet för flerbostadssektorn. Det behövs även högre ingenjörskompetens för projektering och beslutsfattande. Dessutom måste Sveriges högskolor öka sin satsning på forskning och innovation för att kunna utveckla nya energieffektiva komponenter, material, arbetssätt och affärsmodeller. De långa ledtiderna från beslut om utbildningssatsningar tills att kunskapen finns tillgänglig på arbetsmarknaden gör att beslut i hela utbildningsväsendet brådskar. Såväl statliga satsningar på utbildning som privata initiativ bör komma in. Vidare måste de idag exis-terande erfarenheterna tillvaratas. Mycket kunskap finns i Sverige men är svår att finna och omsätta i praktisk verklighet. Ett energi- och renoveringscen-ter bör därför bildas som ett komplement till en stor och bred utbildningsinsats. Ett sådant centrum bör samfinansieras av näringsliv och högskolor. Tyngd-

punkten bör ligga på att tillvarata praktiska erfaren-heter och att sprida dessa vidare. Även teoribildning och spetsforskning för att flytta fram kunskapsfron-ten kommer att behövas.

Offentliga fastighetsägare kan vara ett föredömeOfta pekas de offentliga fastighetsägarna ut som fö-redömen som ska visa vägen för att nå lagstiftarens ambitioner. Dessa utmaningar förpliktar dessa orga-nisationer att etablera resurser med rätt kompetens. Det ställer krav på dessa byggherrar och fastighetsä-gare att förmedla erfarenheter och deltagande i de-monstrationsprojekt och forskning. Det finns sedan tidigare lovvärda samverkansinitiativ som genererar utveckling, till exempel:

• Belok – Beställargruppen för energieffektiva lokaler. EttsamarbetemellanEnergimyndighetenochsextonavSverigesstörstafastighetsägaremedinriktningmotlokaler.

• BeBo – Beställargruppen för energieffektiva flerbo-stadshus.

EttsamarbetemellanEnergimyndighetenochSverigesstörstafastighetsägaremedinriktningmotbostäder.

• Ufos – Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor.

Ettnätverkavoffentligafastighetsägare.

• Passivhuscentrum. EttsamarbetemellanVästraGötalandsregionenoch

Alingsås kommun.

Flera kommuner väljer vid sin samhällsplanering att i samband med planprocess och bygglov ställa energikrav som påskyndar utveckling. Många kom-muner ställer på så sätt redan idag tuffare krav på energianvändning än Boverket. Det är önskvärt att denna utveckling standardiseras för att undvika särkrav.

Page 14: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

14

De boende kan påverka sin och därmed fastighe-tens energianvändning genom livsstil och beteende. Främst kan de boende påverka användningen av hushållsel och varmvatten. Varje grads temperatur-höjning inomhus bedöms öka energianvändningen med fem procent. De flesta villaägare hushåller med energin genom att ha en avvägd innetemperatur. Från ett boendeperspektiv är dock energieffektivi-seringsfrågan bara en av flera frågor. Enligt Sveriges BostadsrättsCentrum är energifrågan generellt sett underordnad komfort- och trivselfrågor hos boende i bostadsrättsfastigheter. Hyresgästsföreningen an-ser å sin sida att energieffektivisering måste ske i harmoni med en hållbar social och ekonomisk ut-veckling.

Split incentives

Med den ekonomiska ansvarsfördelning som finns idag mellan hyresgäst och fastighetsägare, och även i viss mån mellan bostadsrättsinnehavare och för-eningsstyrelse, erhåller den boende inte alltid en märkbar vinst av att spara energi. Det ställer krav på ägarna att, i diskussion med de boende och hyresgäst-förening, skapa affärsmodeller så att de boende får incitament att spara. I andra fall gagnas främst den boende när fastighetsägaren gör en investering. När fastighetsägaren exempelvis investerar i nya energief-fektiva vitvaror får inte ägaren någonting tillbaka un-der användningsfasen. Istället är det den boende som tar hem vinsten i form av lägre elräkning. Det finns ingen allmängiltig lösning på hur liknande så kallade split incentives kan lösas. Det måste ske lokalt och gö-ras upp i hyresavtal. Det förbättrar på sikt bostadens komfort och boendekvalité.

Individuell mätning

Individuell mätning är ett sätt att skapa incitament för de boende att spara energi. Medan individuell mätning av hushållsel idag är vanligt har det visat sig svårt att på ett lönsamt och rättvist sätt göra indi-viduella mätningar av värmeanvändningen. Det är

svårt att uppnå rättvisa i fördelningen av byggnadens uppvärmningskostnader mellan bostäderna, eftersom olika lägen ger olika uppvärmningsbehov. Individu-ell mätning av användningen av tappvarmvatten har möjlighet att utvecklas. Debitering av tappvarmvatten mot mätt förbrukning minskar i regel behovet något, uppskattningsvis mellan 5 och 15 procent.

Teknik som bidrar till energi-effektivisering Belysning, vitvaror och matlagning står för ungefär två tredjedelar av elanvändningen i en lägenhet – res-terande tredjedel utgörs av hemelektronik. Vitvaror och belysning har blivit betydligt mer effektiva de senaste femton åren. Elektrisk utrustning såsom kyl och frys kan bytas oberoende av andra renoverings-behov. Eftersom utrustningen har en livslängd om 10–15 år, kommer den därför att bytas flera gånger före år 2050.

Tappvarmvatten står för en stor andel av den totala tillförda energin i en lägenhet. Byte till snålspolande armaturer med ekonomifunktion och byte till kom-fortmunstycken med luftinblandning kan minska tappvarmvattenbehovet med en tredjedel eller mer. Idag är emellertid antalet installerade snålspolande armaturer lågt. Enligt en undersökning av Boverket är andelen snålspolande armaturer 6–7 procent. In-dividuell mätning av tappvarmvatten är möjlig att införa i samband med nybyggande, men betraktats ännu som allt för kostsamt vid ombyggnad. Det skul-le kräva löpande debitering och tillförlitliga mätare samt omförhandling av hyresavtal, varför metoden inte införts i någon större utsträckning i befintliga bostadshus. Fortsatta utvecklingsprojekt bör bedri-vas för att finna kostnadseffektiv teknik.

6.Deboende

Page 15: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

15

Två faktorer som påverkar fjärrvärmens ställning är dels den bristande trovärdigheten, dels den politiskt och ekonomiskt betingade energieffektiviseringen. Fjärrvärmens roll kommer att förändras dramatiskt under de närmaste decennierna. I takt med ökad energieffektivisering kommer värmebehovet i bygg-nader att minska. Därmed minskar efterfrågan på fjärrvärme och fjärrvärmens roll kommer att för-ändras. Fjärrvärme utgör ett lokalt monopol. Det upplevs av många kunder att fjärrvärmeleverantö-rerna höjer taxan i takt med att de energieffektivi-serar. Utifrån fastighetsägarens perspektiv innebär det att dennes investeringar i energieffektiviseringar ”äts upp”, vilket minskar incitamenten. Det är där-för viktigt att ha långsiktigt förutsägbara fjärrvär-metaxor.

Nya innovativa tekniklösningar gör det möjligt att hitta lönsamma alternativ till fjärrvärme. En av de viktigaste konkurrenterna är eldrivna vär-mepumpar. I större och mer komplexa projekt kan byggnadens värmebehov kompletteras med solvär-me och värmelager. Fjärrvärmen har dock i dessa fall fortfarande en roll som reserv och spetslast de kallaste vinterdagarna. Det innebär att fjärrvärmen används när den är som dyrast och mest miljöstö-rande. Fjärrvärmen har flera, stora fördelar, såsom låga utsläpp genom effektiv centraliserad energipro-duktion. Dessutom kan energiresurser som annars skulle gå förlorade utnyttjas, exempelvis spillvärme från processindustri och genom avfallsförbränning. Installationerna i fastigheter är enkla att sköta och tar litet utrymme. Fjärrvärmen står i dag för en tredjedel (cirka 55 TWh) av den totala slutliga an-vändningen i sektorn bostäder och service (cirka 165 TWh). Dessutom utgör den el som produceras i kraftvärmeverk cirka 10 TWh av landets totala elan-vändning på cirka 130 TWh. Med tanke på detta, samt 2050-målet, finns det avgörande strategiska frågor att ta ställning till.

Fjärrvärmens roll är under förändring – från barlastproduktion där fjärrvärmen är väl lämpad, till spetslastproduktion, där fjärrvärme som tek-nik- och systemlösning är direkt olämplig. Fjärr-värmeleverantören har ett naturligt monopol. Ofta är kundens enda alternativ att helt överge fjärrvär-

me och istället installera värmepumpar. Det kan vara logiskt för enskilda fastighetsägare, men det innebär samtidigt följdeffekter för de kvarvarande kunderna inom fjärrvärmeleverantörens område. I kombination med åtgärderna för att nå 50/50-målen kommer detta att få mycket stora konsekvenser för fjärrvärmesektorn.

7.Fjärrvärmemarknadiförändring

Page 16: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

16

För att nå de utsatta effektiviseringsmålen krävs att en rad åtgärder genomförs, samt att alla aktörer bidrar i den omställning som krävs – såväl fastighetsägare, bygg-företag, boende, myndigheter som utbildningsväsendet.

Rekommendationer till fastighets-ägarnaFör att som fastighetsägare nå framgång inom ener-gieffektivisering krävs ett drivande ledarskap med en långsiktig vision som är välintegrerad med det vardag-liga arbetet. Fastighetsägare bör se effektiviseringen av de egna fastigheterna som en strategisk möjlighet, och frågan bör vara ett permanent tema hos styrelse och ledning.

Det finns en rad långsiktiga ställningstaganden och praktiska åtgärder som man som fastighetsägare bör beakta för att stärka effektiviseringsarbetet:

• Utnyttjatillfällenvidrenoveringsarbetenochombygg-nadertillattocksåenergieffektivisera.

• Anpassalönsamhetskalkylernaförökadhänsyntilldelångsiktiga åtgärder som ger besparingar över lång tid snarare än hög direktavkastning.

• Sättindividuelltanpassadeenergimålförvarjeenskildfastighet,samtenplanförvilkaåtgärdersombehövergenomförasochtidplanfördettagenomförande.

• Görlöpandeuppföljningochredovisningavdriftenienfastighet,inteminstgenomattmätaenergianvänd-ningenpåkortochlångsiktföratthittagömdabrister.Skapaincitamentfördriftspersonalenförattkontinu-erligtoptimeradriften

• Prioriteramoderniseringavstyr-ochåtervinningssys-tem,dååterbetalningstidenfördessaåtgärderärkort.

• Bygguppenegenkompetensinomupphandlingochdriftföratterhålladefullabesparingarnaavenergief-fektiviseringen.Attanvändakonsult-ellerEPC-tjänsterkanvarastegpåvägen,förutsattattdetfinnsenkun-skapsöverföringtilldenegnaorganisationen.

• Efterfrågafjärrvärmetaxormedlångaavtalstiderochförutsägbaraframtidapriser.

• Involveradeboendegenomdialog,tydliginformationomplanerochambitionerförenergieffektivisering.Stimuleraettdeltagandegenomgrönahyresavtalochkollektiva mål

Ett kompetenslyft behövs

För att klara kommande renoveringar och energiåtgär-der kommer det att behövas betydligt fler utbildade, allt från drifttekniker, installatörer och byggnadsarbetare till ingenjörer och arkitekter med kunskap om både hus, installationer och energieffektiva lösningar. Fler yrkes-arbetare behövs för att utföra nödvändiga ombyggnads-arbeten. Därtill behövs ett stort tillskott av kunniga installatörer som kan utföra renovering och utbyten av rör, el och ventilation och installera effektiviserande styrsystem. Kunniga drifttekniker saknas för att sköta systemen. Ingenjörskompetensen är otillräcklig och det krävs fler kunniga projektörer och konstruktörer som kan välja de lämpligaste tekniska systemlösningarna.

Forskningen på högskolorna behöver utökas för att forskningen för bättre framtida teknik och affärsmo-deller ska kunna ske. Den bör även ha en tydligare inriktning mot renovering. Fortbildning behövs inom ett flertal områden, eftersom ny teknik införs och trä-ning behövs för att kunna använda och trimma nya installationer. Det är nödvändigt att utveckla de re-levanta utbildningarna så att de i tillräcklig grad er-bjuder eleverna de instrument som behövs för att de skall kunna medverka till forskning, utveckling och praktiskt genomförande av ett hållbart byggande. Med adekvat utbildning kommer det bli självklart för yrkespersonerna att hus skall byggas och renoveras på ett energieffektivt sätt.

Skapa ett renoveringscentrum

Den krävande förändring vi står inför har såväl tek-niska, sociala som ekonomiskt aspekter, vilket bidrar till att ett tvärvetenskapligt renoveringscentrum be-

8.Förslagochrekommendationer

Page 17: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

17

hövs. Basen för detta kan vara ett universitet med kopplingar till hela högskolesektorn. Ett renoverings- och energieffektiviseringscentrum ska fokusera på att tillvarata och sprida de kunskaper som finns i Sve-rige men som i dag är svåra att hitta. Centret skulle utöver forskning och innovation också stärka utbild-ning och information. En förebild skulle kunna vara Fuktcentrum, vid Lunds Tekniska Högskola, där ett fyrtiotal forskare, doktorander och ingenjörer sam-arbetar. Liknande program finns även inom skogsin-dustrin och fordonsindustrin. Framför allt skulle ett renoveringscentrum ta hand om all den kunskap som redan finns och förmedla den på en användbar nivå till landets fastighetsägare. När lönar det sig att byta fönster? Hur löser man värmeåtervinning ur ventila-tionsluft i befintliga flerbostadshus? Vad fungerar och vad fungerar inte? Hanteras frågorna rätt kan hund-ratals miljoner kronor sparas och fastighetsägare kan undvika att göra felinvesteringar. Verksamheten vid ett renoveringscentrum borde omfatta behovsanaly-ser, forskning och utbildning, samt att samla in och utvärdera befintlig kunskap. Att bistå med tydlig in-formation till fastighetsägare skulle vara en mycket viktig uppgift för ett renoveringscentrum.

Initiera ett nationellt FoU-program

Medan ett renoveringscentrum skulle sprida befintlig kunskap, handlar ett FoU-program om att söka ny kunskap. Satsningarna skulle dock kunna innebära synergier, organisatoriska fördelar och ömsesidig nytta. Ett program för upprustning och energiförbätt-ring av Sveriges byggnader skulle kunna bidra med kunskapsbyggande, kompetensförsörjning, kvalitets-säkring och lärande under arbetets gång. Anledning-en till att det krävs ett tvärvetenskapligt, innovativt angreppssätt och ett systemtänkande är att undvika undermåliga lösningar och ineffektiv resursanvänd-ning. Insatser behövs inom teknik men också inom ekonomi, ledarskap, livscykelprocesser, beteendefrå-gor samt det sociala området. Privata fastighetsägare, byggare och brukare liksom offentliga aktörer och po-litiker måste ta aktiva roller. De offentliga aktörerna är stora ägare av Sveriges bostäder och lokaler och bör få mandat och resurser att visa vägen för nya lös-ningar och exempel. Förra gången Sveriges byggnader energieffektiviserades i större omfattning var efter ol-jekriserna under 1970-talet. Även om mycket genom-fördes på ett bra sätt uppstod det också problem som bland annat resulterade i mögel och fuktskador. För att minska oljeberoendet installerades dessutom di-rektverkande elvärme i många hus, teknik som idag är dyrt att konvertera till mer energieffektiva lösningar. Behovet av att satsa på tillräckliga resurser för att hitta bra och långsiktigt hållbara lösningar underskattades. Den kommande förändringen är betydligt större än den på 1970-talet. Rätt hanterad kommer denna om-

ställning att leda till en halverad energianvändning, men också till en kvalitetshöjning av hela bostads- och lokalbeståndet, i form av modernare bostäder och bättre boendemiljöer. Det är därför nödvändigt att nu satsa mer resurser på forskning, demonstrations-anläggningar, utbildning och erfarenhetsutbyte så att vi står väl förberedda att hantera projekt av så stor omfattning.

Kreditriskförsäkring för energi-effektiviseringMöjligheten att ta fram en kreditriskförsäkring bör utredas. Syftet är att ge fastighetsägare som vill inves-tera i energieffektiviserande åtgärder finansiering till rimliga villkor. 50/50-målet har satts av staten som då också måste underlätta för finansiellt svaga ägare att nå målet. Runt om i Sverige, även i glesbygd och på av-folkningsorter med svagare tillväxt, finns ett bostads-bestånd som måste renoveras. Många fastighetsägare med svag ekonomi har goda idéer till energieffektivi-sering men saknar finansiering, bland annat eftersom utrymmet för höjda hyror är begränsat. Genom att teckna kollektiva försäkringslösningar, exempelvis via statliga institut eller medlemsföreningar som SABO el-ler Fastighetsägarna, skulle kreditrisken kunna spri-das och ge utrymme till fler energieffektiviserande åtgärder.

Nationell strategi för fjärrvärme

Fjärrvärmens framtid i Sverige måste börja diskuteras på högsta politiska nivå. Det finns flera frågor som måste diskuteras, exempelvis: hur ska fjärrvärmen klara konkurrensen från andra energislag? Vad ska samhället göra med den överkapacitet som uppstår när värmebehovet minskar och befintliga kraftvär-meverk i framtiden kan behöva läggas ner? Hur skall resursförskjutningen hanteras? Hur ska mindre kun-der utan möjlighet till alternativ energiförsörjning garanteras en fortsatt tillgång till värme vid en ned-läggning eller kraftig höjning av priserna som följd av minskande underlag för fjärrvärmeleverantören att slå ut sin fasta kostnader på.? Hur ska bortfallet av elproduktionen i kraftvärmeverk hanteras om värme-underlaget minskar kraftigt?

Använd investeringskalkyler som prövar olika antaganden Dagens investeringskalkyler tycks undervärdera lönsamheten i energiåtgärder. Det är förstås omöj-ligt att veta vilka förutsättningar som kommer att gälla i framtiden men historiskt sett har helhetslös-ningar nästan alltid lönat sig. Alternativa antagan-

Page 18: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

18

den bör göras för energipriser och avkastningskrav. Fastighetsägaren bör även se samhällsnyttan som en möjlig bonus för det område där man verkar eller på sikt för den egna ekonomin – även om den inte kortsiktigt kan inkluderas i en strikt företagseko-nomisk kalkyl.

Energipriser och avkastningskravVid de samtal som förts med fastighetsägarna har bil-den att man ofta underskattar energiprisernas fram-tida utveckling framkommit. Det innebär en risk att man som fastighetsägare ”underinvesterar”. Inför en investering bör man som fastighetsägare ta fram ett scenario där energipriserna stiger mer än man tror. Att med precision förutse energipriset i framtiden är omöjligt. Att prognosticera priserna för 2050 är en svår utmaning. Tre faktorer som talar för att energi-priserna ökar mer än konsumentprisindex är den väx-ande efterfrågan på energi från växande ekonomier som Kina och Indien, Tysklands kärnkraftsavveckling och ökade utsläppsrättskostnader i takt med tydligare effekter av växthusgasutsläppen.

Fastighetsägarens avkastningskrav är också avgö-rande för investeringsbeslut. Det är viktigt av avskriv-ningstiden korrelerar mot brukstiden hos åtgärden, vilket ibland kan vara betydligt längre än 20 år, och att detta får genomslag i fastighetsägarens lönsam-hetskalkyl.

Anpassa bevarandekraven

Regeringen bör utreda möjliga långsiktiga principer så att ombyggnader kan utföras på ett förutsägbart sätt och med rimligt beaktande av bevarandekrav.

I vissa fall bör även rivandet av dåliga byggnader främjas före uppförandet av nya.

Skärpta byggregler

Det är nödvändigt att skärpa de nationella reglerna till en nivå som möter målet att halvera energian-vändningen 2050. Om det görs faller många särkrav bort och leverantörer av komponenter och bygg-system kan få en större marknad för att utveckla standardiserade system. Med nuvarande byggregler är det osannolikt att riksdagens mål för energief-fektivisering kommer att kunna nås. För att uppnå målen behöver byggreglerna ställa strängare krav på energianvändning. Dessutom behöver man minska de restriktioner som anges. Det är troligt att alla de restriktioner som ges i byggreglerna avseende kultu-rella och arkitektoniska värden förhindrar energief-fektiviseringsåtgärder i befintliga hus.

För befintliga flerbostadshus föreslås följande: • VidomfattanderenoveringavbefintligaflerbostadshusföreslåsattenergianvändningenefterrenoveringskauppfyllakraveniBBR19.Omenomfattanderenove-ringintekangörasavhelahuset,skaåtgärdadebygg-delarellerkomponenteruppfyllaenprestandasommotsvararbästatillgängligateknikvidvarjetillfälle.

Vad gäller nya flerbostadshus föreslås följande: • Enpreliminärdefinitionpånära-noll-energibyggnaderbestämstill50procentavkravnivåernaiBBR16(somgällertillochmed2011).Dettaskatillämpaspåallanyabyggnaderfrånochmed2021(ibyggnadermedof-fentligverksamhetfrånochmed2019).

• Nuvarandebyggregler,BBR19(somgällerfrånochmed2012)skärpssåsnartsommöjligt,docksenast2015, så att den specifika energianvändningen sänks med20kWhperkvadratmeter(Atemp)ochår,iför-hållandetillnivåernaiBBR19.

För att undvika målkonflikter mellan energieffektivise-ring och bevarandekrav föreslår vi följande: • Enutredningavmålkonfliktenmellannödvändigenergi-effektiviseringochrenoveringåenasidan,ochkravenpåenbibehållengodarkitekturåandrasidan.Bygg-reglernasomsyftartillenergieffektiviseringinnehållerformuleringaromarkitektoniskaochestetiskakravsomriskerarattförsvåraenrenoveringavbefintligaflerbostadshus.

Skärpta energideklarationer

Energideklarationerna är ett av flera viktiga verktyg för att öka möjligheterna att nå målen om energief-fektivisering till 2020 och 2050. De måste därför få väsentligt bättre kvalitet än vad nuvarande deklaratio-ner ofta har. De måste baseras på verkligt uppmätta värden för befintliga byggnader och utföras av kompe-tenta experter. En energideklaration bör också inne-fatta lista med erforderliga åtgärder samt en tidplan för deras genomförande.

Page 19: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

19

Flerbostadshusen har förutsättningar att bidra för att nå målet att minska energianvändningen med tjugo procent till 2020. De första 20 procentens energieffek-tivisering i en byggnad kan oftast nås utan ombygg-nader, exempelvis genom att optimera värme- och ventilationssystem och genom att byta ut ineffektiva komponenter. Kan fastighetsägarna få med hyresgäs-terna i sina ansträngningar, är det möjligt att nå ytterli-gare besparingar. Däremot blir det betydligt svårare att halvera energianvändningen till 2050. En sådan långt-gående effektivisering kräver investeringstunga åtgär-der i byggnadernas klimatskal, med låg avkastning och lång teknisk livslängd. Nuvarande byggregler, resurs-brist, sätt att kalkylera, bevarandekrav, oklarhet när det gäller fjärrvärmens prissättning, brist på incitament i hyressättningen och brist på bred kompetens är några faktorer som enligt IVAs bedömning hindrar oss att nå målet. Å andra sidan kan det räcka med en genomsnitt-lig effektivisering på 39 procent i befintliga bostadshus, enligt vissa tolkningar av 50/50-målet. Nybyggnad gör att beståndet av flerbostadshus 2050 delvis kommer att bestå av nya byggnader med låg energianvändning och delvis av det befintliga bestånd som finns i dag. Dagens tekniknivå bedöms också vara tillräcklig för att nå må-len. Är det då möjligt att nå detta något lägre mål? Om exempelvis tre fjärdedelar av de befintliga flerbostads-husen halverar sin energi användning, medan resteran-de 25 procent inte åtgärdar alls når vi en genomsnittlig minskning på 38 procent. Dock är det osannolikt att energianvändningen skulle kunna halveras i 75 procent av de existerande fler bostadshusen, med rådande regler och avkastningskrav. I synnerhet med tanke på landets många bostadsrättsföreningar och alla de mindre fast-ighetsägare som finns på orter med en svag bostads-marknad. Det går dock enligt IVAs uppfattning att nå målet om en halverad energianvändning till 2050 om ett antal satsningar samverkar:

• Taktenidagensenergieffektiviseringmåstehöjas.• Allaägareavflerbostadshusmåstehaettlångsiktigtmålförhurenergieffektiviseringochrenoveringskaskei deras hus.

• Kompetensenmåstestärkas• Normernaförnybyggnadochrenoveringavbefintligaflerbostadshusmåsteskärpas.

• Fjärrvärmensframtidarollmåstediskuteras.Endjupareanalysochutvärderingavfjärrvärmensrolliframtidensvärmemarknad måste göras där såväl kundernas som leve-rantörernasbehovmåstebelysasiettsamlatperspektiv.

• Hinderiformavlångtgåendebevarandekravochsvå-righeter att finansiera upprustning av betalningssvaga områden måste diskuteras och lösas.

Om ovan beskrivna förslag inte genomförs går det knappast att klara 50/50-målet. Det är svårt att för-utspå hur mycket högre effektivitet som uppnås om rapportens förslag genomförs, men de ger betydligt bättre förutsättningar för att nå de uppsatta målen.

Arbetsgrupp: IVA Energieffektivisering av Sveriges Byggnader

Per Westlund, Ordförande. Ledamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.Tidigare vice vd Skanska-koncernen.

Christel Armstrong-DarvikLedamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.Vd, Stena Fastigheter AB.

Martin BergdahlLedamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad. Landstingsfastigheter i Dalarna.

Arne ElmrothLedamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.Professor emeritus, Lunds Tekniska Högskola.

Tomas HallénLedamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.Teknisk direktör, Akademiska Hus.

Tomas KåbergerLedamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.Tidigare generaldirektör, Energimyndigheten.

Patrik MarckertProjektledare, Sweco

Jan NordlingEnergiteknisk expert IVA.

Per-Erik PeterssonLedamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.Vice vd, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

9.Slutsatser

Page 20: Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

IVA-projektet ett energieffektivt samhälle ska bidra till att minska hindren och hitta former för att öka incitamenten för att genomförakostnadseffektivenergieffektiviseringiolikasektorerisamhället.Projektetkommerattidentifieranyaaffärsmöjligheterochaffärsmodellerinomom-rådetenergieffektivisering.ProjektetsvisionärattutvecklaSverige–med50procenteffektivareenergianvändning2050.

Projektetstartadeimars2012ochkommerattpågåcirkatvåår.

Läs mer på www.iva.se/energieffekt

i samarbete med