energieffektivisering i livsmedelsbutiker

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker

20:e november 2012

Sebastian ÖrjenfeltBengt Dahlgren AB

Innehåll

Förutsättningar för butikers energieffektivisering

Inventering

Åtgärdsförslag

Åtgärdstrappa

Finansieringsmöjligheter

Köpmannens egna tankar

Slutsatser

Länkar och rapporter

Förutsättningar för butikers energieffektivisering

Liten livsmedelsbutik kontra större livsmedelsbutik

Livsmedelsbutik kontra andra lokaler

• Ekonomi• Skillnader i energianvändningen• Butiksinnehavarnas förväntningar

Förutsättningar för butikers energieffektiviseringFörutsättningar för butikers energieffektivisering

En mindre butiks förutsättningar för energieffektiviseringsarbete skiljer sig från en större på flera sätt, en mindre butik har ofta:

•Knappare ekonomiska omständigheter, vilket påverkar investeringsförmågan,•Högre specifik energianvändning (kWh/m2/år),•Lägre standard på tekniska installationer, särskilt livsmedelskyla,•Köpman/ägare är mer belastad av den dagliga driften och därför har denna ofta svårare att ”lyfta blicken”.


En livsmedelsbutiks förutsättningar för energieffektiviseringsarbete skiljer sig från andra butiker främst genom den påverkan som livsmedelskylinstallationen innebär:

•Ökar på elenerginotan•Kyler ut lokalen, vilket ökar på värmenotan•Försvårar ventilationen och uppvärmningen av lokalen•Erbjuder möjlighet till värmeåtervinning


El energiförbrukning i en mindre livsmedelsbutik

50 %

20 %


El energiförbrukning i en större livsmedelsbutik

Schablonmässig elenergifördelning 2010

Kylsystem29%

Ridåvärmare3%

Belysning28%

Grill2%

Bageri4%

Fläkt el6%

Pumpar5%

Plug-in2%

Övrigt17%

Luftkonditionering4%

Kylsystem

Övrigt

Ridåvärmare

Belysning

Fläkt el

Pumpar

Plug-in

Luftkonditionering

Bageri

Grill

Metoder

Bakgrundsfakta, energistatistik

Mätningar

Bedömningar

Intervjuer

Inventering

InventeringInventering

Inventeringen består av två steg

• Steg 1 görs av butiksägaren med hjälpmallar/ checklistor• Steg 2 görs med ledning av energikonsulten tillsammans med

butiksägaren/driftansvarig/kylentrepenör.


Steg 1

Fastighetsdata och fastighetens användningEnergistatistikByggnad och klimatskal

Omfattning av verksamhet med hög energiåtgång (bake-off, grill, parkeringsbelysning)

Översiktlig info om värmesystem, ventilation, kyla och belysning m.m.DokumentationServiceStyrningProblemGenomförda åtgärderInventering av belysningsanläggningenInventering av kyldiskar

Brukarintervju


Steg 2

Analys med statusbedömning av• Klimatskal• Uppvärmning• Ventilation• Livsmedelskyla• Komfortkyla• Belysning

Åtgärdsförslag inkl. lönsamhets- och investeringsbedömning


KontaktpersonerButikspersonal, fastighetsservice, fastighetsägare

Fastighetsdata Ytor, fristående eller del i annan fastighet inkl. ritningar m.m.Byggnadsår, genomförda ombyggnationer

Fastighetens användningÖppettider/närvarotid i butiken

Kända energi- och klimatrelaterade problem

Steg 1 startar


Energistatistik• Elenergi - Ta fram månads- och timfördelning sommar/vinter från elnätbolagen.

• Fjärrvärme• Fjärrkyla• Pellets - Viktigt att notera när man fyllde på och inte när fakturan betalades.

• Olja - Viktigt att notera när man fyllde på och inte när fakturan betalades.

• Vattenförbrukning

Energideklaration

Hyresavtal (kall/varmhyra) elavtal, övriga avtal och abonnemang


Byggnad och klimatskal

Klimatskal = Tak, golv, ytterväggar, fönster

Klimatskalet och isoleringstjocklek har oftast underordnad betydelse för en butiks energianvändning. Det lönar sig sällan med förbättringar i befintlig byggnad

om den inte är väldigt dåligt. Om samtidig renovering av andra skäl kan förbättringarna vara lönsamma.

Stora fönsterytor ”i onödan” d.v.s. fönster som ändå bara är fyllda med inredning eller reklam kan vara en brist som är värd att åtgärda.

Byggnadens täthet och då särskilt dörrars och portars funktion är mycket viktig.


Uppvärmning

Ritningar - försök få tag i

Probleminventering

Intervjua om särskilda problem, t.ex.

är det för kallt på vintern,

är det för varmt på sommaren,

finns det problem med drag genom butiken?


UppvärmningOlika värmekällor

(reflektera över värmekällor i perspektivet varm/kallhyra)

Elvärme inkl. värmepump Vanligt, ibland i kombination med återvinning från livsmedelskyla.OK om behovet är lågt och återvinning utnyttjas.

OljaAlternativ måste föreslås!

FjärrvärmeOK, bibehåll och effektivisera!

Biobränsle/pelletsOK, men ovanligt i butiker


Uppvärmning

Distributionssätt

Ofta olika i samma fastighet:• Luftburen värme via ventilationen vanligast i butik och på lager,• Fläktluftvärmare (eventuellt på lager),• Ofta radiatorer i smårum och kontor,• Direktel ganska vanligt, särskilt i ridåvärmare.


Uppvärmning

Uppvärmningsbehov

Ofta olika i samma fastighet:• Kalla zoner med kyldiskar på centralkyla• Varma zoner vid entré samt vid mycket plug-in.• ”Mellanzoner”• Kolla inställd framledningskurva med hänsyn till eventuell

återvinning från livmedelskyla.


Uppvärmning

Särskilda energitjuvar på grund av bristfällig styrning:

• Luftridåer i entréer• Motorvärmare• Golvvärme• Markvärme utanför entrén eller på lastramper


Ventilation

Ritningar, tillgänglighetFörsök få tag i ritningar, OVK-protokoll eller annan injustering.

Vem sköter service på anläggningen?

Var är ventilationsaggregaten placerade och hur kommer man dit?

Vilka ändringar i inställningar gör butiken?

Vem betalar elenergin till ventilationsaggregaten?

ProbleminventeringIntervjua om särskilda problem, tex. drag från don (förtejpade tilluftsdon är vanligt),störningar på kyldiskar vanligt


Ventilation

Typ av ventilation• FT (från- och tilluft)• FTX (från- och tilluft med återvinning)• FTÅ (från- och tilluft med återluft)• FTXÅ (från- och tilluft med återvinning och återluft)

Luftflöden• Finns någon form av injusteringsprotokoll som är yngre än 3 år ?


VentilationStyrning

• Kontrollera drifttider.• Normalt behövs inte drift en minut utöver butikens öppettider.

Under den tid då personal är närvarande men inga kunder finns i butiken behövs normalt inte lokalen ventileras.

• Minimera uteluftsandelen i butiken.• Används ventilationen för att värma med nattetid måste startvillkor

kontrolleras. Kontroll även övergången mellan nattdrift och dagdrift.• Sommarnattkyla skall undvikas!• Var sitter givarna som styr ventilationen, framför allt ute i butiken?• Finns vettiga dödzoner i regleringen?


Livsmedelskyla

• Ritningar, tillgänglighet, tillsyn• Finns dokumentation över anläggningen?• Finns journalpärm?• Vem sköter regelbunden service på anläggningen?• Hur sker egenkontrollen?

(HACCP - Hazard Analysis Critical Control Point) på svenska: faroanalys och kritiska styrpunkter är en standardiserad arbetsmetod som beskriver hur man systematiskt kartlägger, bedömer och kontrollerar faror i livsmedelsproduktionen med syfte att livsmedel ska vara säkra för konsumenten.

Ett viktigt begrepp i HACCP är kritisk styrpunkt. Det är en funktion (hantering eller process) vid vilken en styrande åtgärd kan tillämpas och är nödvändig för att förebygga eller undanröja en livsmedelsburen

fara eller reducera den till en acceptabel nivå. Tillsammans med det begreppet hör Kritisk gräns: Skiljer acceptabelt från oacceptabelt, till exempel en lägsta temperatur.

• Vilka ändringar i inställningar gör butiken och var sker det?• Finns tillträde till alla komponenter inför inventeringen i steg 2?• Har det ”hängts på” mer kyldiskar på befintlig anläggning utan utökad kapacitet?


http://sv.wikipedia.org/wiki/Livsmedel

Intervjua om problem med livsmedelskylan

• Svårt hålla temperaturen sommartid i diskar?• Många stopp sommartid? • Igenisningar?• Krävs vattenbegjutning av kondensor sommartid?• Frekventa läckage?• Störningar på kyldiskar?• Kondensproblem utvändigt?


Livsmedelskyla – Teknik

• Inventera kylanläggningen med avseende på teknik • Vilka köldmedier används och hur mycket?• Finns ”nattgardiner” på alla kyl- eller frysmöbler? Manuella eller

motoriserade? Fungerar de? Används de? När exakt på morgon och kväll dras de av och upp?

• Inventera kylmöbelbeståndet enligt tabell.


Nattäckning av kyl- och frysmöbler

Sparar energi! I en vertikal kyldisk sjunker energiförbrukningen med 60-80 % när den är täckt.

Temperaturen sjunker i varorna och blir jämnare.

Besparingens storlek som kan uppnås med nattäckning• ökar ju varmare och fuktigare det är i butiken.• beror på butikens öppettider• ökar om diskens reglersystem tar hänsyn till att förlusterna minskar med nattäckning.


Resultat av beräkningar med fabrikantdata 1)

Magnus har en tabell

InventeingInventeing

1) Enligt Bengt Dahlgren AB:s beräkningsprogram. Besparing avser räknat över helår, jämfört med konventionell nattäckning med gardiner, 14 h öppningstid/dygn.

Traditionell kylning med kylmaskin

Källa: Butikskyla, Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut


Två huvudtyper av kylsystemDirekt kylsystem



Två huvudtyper av kylsystemIndirekt kylsystem



Återvinning av livsmedelskyla i ventilationsaggregat

typ KRYOTERM

Uteluft och återluftsspjäll finns i aggregatetet

Kondensorfläkt livsmedelskylaTyp KRYOTERM aggregat

Kyleffekt som funktion av omgivningsklimatets torra temperatur

Resultaten visar tydligt den inverkan som utomhustemperatur, butikstemperatur och luftens relativa fuktighet har över kompressoreffekten.


Värme i butik från livsmedelskyla med fläktkonvektor

direktexpansion (DX kyla/värme)

Livsmedelskyla - Köldmedium

Traditionella (freoner): R404A och R134a

Naturliga: Koldioxid, ammoniak, kolväten, vatten, luft


Miljöpåverkan (GWP) från olika köldmedierMiljöpåverkan (GWP) från olika köldmedier

Ozonpåverkan (ODP)=0 för freoner (HFC), CO2, NH3 och CH Bidrag till växthuseffekten framgår av GWP-faktornFör att kunna jämföra olika gaser, använder man begreppet GWP-faktor (Global Warming Potential).

GWP faktorn anger hur mycket ett kilo av växthusgaser påverkar i klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid.

Koldioxid har en GWP-faktor på 1 medan de fluorerade växthusgasernas GWP-faktor varierar mellan 120 och 22 200. Därför är viktigt att begränsa utsläppen av F-gaser.

GWP (ca)

R404A (HFC ”freon”) 3 260

CO2 1 (per definition)

NH3 (ammoniak) 0

R134a (HFC ”freon”) 1300

CH (propan) 3


.

KONDENSERINGSTEMPERATUR

-1

1

3

5

7

9

11

13

15

-5 0 5 10 15

FÖRÅNGNINGSTEMPERATUR [°C]

CO

P

50

40

35

30

25

COP som funktion av kondenserings- och förångningstemperatur


Belysning

LjuskällorSom allmänbelysning i butik är effektiva lyrörsarmaturer bäst, använd gärna dimbara armaturer. Framtidens belysning: LED som allmänbelysning i butik!

LED fungerar som accentbelysning, men är känslig för färgtemperatur. Lysrörsalternativ finns!

LED fungerar utmärkt i kyl- och frysrum och som utebelysning.

LED är fortfarande dyrt, särskilt när det handlar om utbyte.


Belysning

Problemet med belysningen i butik är att den anses vara säljande.Detta leder till att• onödigt mycket allmänbelysning (”ljusmatta”) i butiken,• när man med ”accentbelysning” vill framhäva något extra får man ta i

ännu mer för att ”ljust skall bli ljusare”.

Att kunna göra optimala bedömningar mellan ”sälj” och ”energi” är svårt.

Vid inventering är det viktigt att identifiera:”belysning på belysning”,belysning som ej anpassats vid andra funktioner,överbelysta områden och

bristande styrning

Ofta realistiskt att byta ljuskällan bara om den är riktigt dålig.


Belysning

Inventering

Räkna alla armaturer i butiken, även ”accentbelysning”.

Ta reda på vilken installerad effekt de har.

Total effekt inkl. drivdonspålägg (1,1 W med T5-rör och 1,2 W med T8-rör)

Mät belysningsstyrka (lux)

Var uppmärksam med ljuskällornas placering m.m.

Bedöm effektiviteten på ljuskällorna.


Belysning

Styrning

Oftast manuell styrning

”Djupintervjua” köpmannen om hur och när man tänder upp respektive yta. Kan belysningen tändas i olika nivåer?

Är butiken innan den har öppnat (men är bemannad)fullt upplyst?

Skulle upplysningsnivån kunna vara lägre?

Finns ytor (omklädning, lager, m.m.) som skulle kunna närvarostyras?

Hur sköts tändning och släckning av dagsljuspåverkade ytor? Skulle man kunna dagsljuskompensera belysningen? Hur styrs utebelysning?


Brukarbeteende

Släckdisciplin” – belysning, datorer, grillar m.m.

Är nattkontroll utförd?

Sköts manuella nattgardiner?

Reduceras belysningen då butiken ej är öppen?

Är kyl- och frysmöbler rätt lastade?

Hålls kyl- och frysmöbler rena?

Är personalen energimedveten?


Nattkontroll

Takarmaturer

Belysning av skåp, hyllor, tidningsställ

Vågar

Kaffeautomat

Pantmaskiner

Datorer, skrivare, kopiatorer

Diskmaskin

Fläktar


Steg 2 startarAnalys – Statusbedömning och åtgärdsförslag

Vad är bra?

Vad bör åtgärdas?

Vad kostar det?

Lönsamt? När?

ÅtgärdsförslagÅtgärdsförslag

Klimatskal Exempel

Möjliga åtgärder Energi-effektivisering, kWh/m2/år

Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Ökad isolering, tak

Ökad isolering, vägg

Byte av fönster

Byte av portar

Förbättrad slussverkan vid inlastning

Reducering av onödiga fönsterpartier

Förbättrad solavskärmning


Klimatskal – Kommentarer:

• Tilläggsisolering lönar sig inte om inte utgångsläget är mycket dåligt.

Undantag isolering med lösull på vind.

• Det viktiga är DRAG och TÄTHET

• Går det att bygga en sluss vid varuinlastningen för att minskautkylningen vid varuleverans?

• Numera finns både utvändig och invändig solavskärmning med godeffektivitet.


Uppvärmning

Vanligaste bristerna är att:

• Man tillför värme trots att det inte behövs.

- Rumstemperaturgivaren kan vara felaktigt placerad så att värmen stannar vid tak.

- Börvärden är fel.

• Återvinning från livsmedelskyla fungerar bristfälligt och oekonomiskt – mycket vanligt!

• Uppvärmning med diverse lokala apparater, luftvärmare, luftridåer, markvärme etc som går på el och/eller styrs inte optimalt.


Uppvärmning


Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Förbättrad reglering av rumstemperatur i butik, lager, beredning, kontor

Flytta olämpligt placerad temperaturgivare

Förbättrad funktion för tillförsel av återvinningsvärme från livsmedelskylanläggning

Förbättrad funktion för spetsvärmetillförsel

Ändrade börvärdesinställningar centralt(radgrupper, pannor, fjv etc.)Förbättrad funktion för luftvärmare(eldrift, driftvillkor, börvärde etc)

Reducerad varmvattenförbrukningÅtgärdsförslagÅtgärdsförslag

forts. Uppvärmning


Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Utnyttja kondensorvärme för förvärmning av varmvattenSänka varmvattentemperatur för att bättre kunna utnyttja återvinning(obs beakta risk för legionellabakterier)

Förbättrad funktion och renhet av luftridåer

Reduktion av omfattningen av markvärme

Förbättrad styrning av markvärme

Reduktion av omfattningen av golvvärme

Förbättrad styrning av golvvärme


Ventilation

Vanligaste bristerna är att:• Oklar ansvarsfördelning kring skötsel av ventilation• Onödigt långa driftstider• Ventilationsaggregatet eller fläktar är ”skrot”.• För högt uteluftsflöde.

- Normalt räcker 0,5 l/s/m2, maxflöde 1,0 l/s/m2

• Aggregatet körs dygnet runt, på sommartid med 100% uteluft.• För hög värmetillförsel beroende på att

- värmen inte kommer ner till vistelsezonen och särskilt inte till den ”kalla zonen”

- värmen tillförs där givaren som styr värmetillförseln är placerad, (risk att det blir kallt runt kassorna och kyldiskar beroende på att otillräckligt med värme tillförs dessa delar).


Ventilation


Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Byt ventilationsaggregat

Minska totalluftflöden i butiken

Sänk inblåsningstemperatur i försäljningsyta

Reducera temperaturgradient golv-tak i butiken

Minska/behovsanpassa luftflöden i kontor

Sänk inblåsningstemperatur i kontor

Sänk inblåsningstemperatur i beredning

Förbättra luftbalansen och minska tvärdrag

Förbättra funktion på imkåpor i eventuella berednings-, bake-offytor ÅtgärdsförslagÅtgärdsförslag

forts. Ventilation


Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Öka behovsstyrningen av luftflöde i imkåpor

Öka omfattning av värmeåtervinning till/frånluft

Reducera drifttider, huvudaggregat

Reducera drifttider, övriga frånluftsfläktar

Minska uteluftsflöde, inför CO2-styrning

Förbättra nattvärmefunktion i butik(lägre starttemp., blockera spetsvärme etc)

Stäng av sommarnattkyla

Förbättra Sfp-värde ventilationsaggregat(mät om möjligt) ÅtgärdsförslagÅtgärdsförslag

Livsmedelskyla

Vanligaste bristerna är:• Mycket plugin-utrustning (30-50% sämre energieffektivitet)• Nattgardinfunktioner fungerar inte bra• Hög kondenseringstemperatur• Ej fullt utnyttjande av eller bristande funktion i återvinning.

Kommentarer:• Ofta svårt att få ihop lönsamheten med en helt ny kylutrustning. Därför blir det

frestande att försöka effektivisera en befintlig anläggning men det är dock ofta svårt att avgöra hur mycket man skall satsa på.

• Kompressorernas effektivitet skiljer sig inte mycket mellan nytt och gammalt. Problemet är systemutformningen och styrutrustning. En ny optimal anläggning kan ha bara 40-50% energianvändning jämfört med en 10 år gammal anläggning.


forts. Livsmedelskyla – Kommentarer:

• Lock och dörrar ger 35-40% energibesparing på diskens kylbehov.

• Bra energieffektiva dörrar till befintliga diskar har en återbetalningstid

på 5-10 år. Kortare tid på en mindre energieffektiv anläggning.

• Se över styrning av sargvärmen är ofta en lönsam besparing.

• Kostnadsmässigt svårt med naturliga köldmedier i små butiker. Detta innebär tyvärr stora fyllnadsmängder av freoner (HFC).

• Att sänka kondenseringen är den enklaste åtgärden. Hur långt det går varierar från fall till fall.


Livsmedelskyla


Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Rekommendera utbyte av kyl- eller frysdiskar, särskilt plug-inHöj temperaturnivåer i kyl- och frysrum och diskar

Minska elavfrostning i frys- och kyldiskar

Installera / förbättra funktionen på manuella nattgardiner på kyldiskarInstallera / förbättra funktionen på motorstyrda nattgardiner på vertikala kyldiskar (t.ex. ändra tidpunkten då de går upp på morgonen)

Sätt lock på frysgondoler

Behovsstyr sargvärme på frysdiskar

Förbättra tätheten på kylrumsdörrar ÅtgärdsförslagÅtgärdsförslag

forts. Livsmedelskyla


Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Installera plaststrips innanför frysrumsdörr

Installera fläktstopp vid dörröppning i frysrum

Byt kyl- eller frysaggregat

Installera underkylning i kylanläggningen

Förändra systemuppbyggnaden i kylanläggningen

Reducera köldmediefyllningen HFC

Förbättra regleringen av kyl- och/eller frysmaskiner

Sänk kondenseringstemperaturenÅtgärdsförslagÅtgärdsförslag

forts. Livsmedelskyla


Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Höj förångningstemperaturen t.ex. vintertid och nattetid.

Förbättra regleringen av kylmedelkylare/kondensor

Byt kylmedelkylare

Installera återvinning av kondensorvärme till byggnadens värmesystem

Byt cirkulationspump(ar) i kylanläggningen

Förbättra isolering, särskilt i frysar


Komfortkyla

Vanligaste bristerna är:

• Aggregat i dåligt skick.

• Låga börvärden.

• Separata aggregat är i drift fast de inte behöver vara det. Detta kan leda till att kylan motverkar t ex värmen i tilluften.

Kommentarer:

• Många butiker kyls av spillkylan från livsmedelkylan.

Om man gör effektiviseringsåtgärder genom lock- och dörrinstallation kan det bli varmt i butiken.


Komfortkyla


Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Ändra placering av komfortkylaggregat

Byta, serva eller gör rent komfortkylaggregat

Begränsa drifttiden för komfortkylan, t.ex. vintertid

Åtgärda brister i isolering på kalla rör.

Höj temperaturnivån på kall sida (indirekt system)

Höj börvärden i kylda utrymmen

Eliminera att komfortkylan är i drift samtidigt som värme tillförs ÅtgärdsförslagÅtgärdsförslag

Belysning

Vanligaste bristerna är:• Gammal ineffektiv belysningsanläggning som ändå är dyr att byta ut.

Energiförbrukningen skulle kunna bli 10 istället för 25-30 W/m2.• ”Belysning på belysning”.• Felaktigt placerade armaturer.• Ingen anpassning till dagsljus, närvaro etc.

Kommentarer:• Belysningen styrs ofta manuellt och bättre i en liten butik än i en större.


Belysning


Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Byt ljuskällor för allmänbelysning

Byt ljuskällor för accentbelysning

Effektivisera befintliga ljuskällor för allmänbelysning

Effektivisera befintliga ljuskällor för accentbelysning

Reducera belysningsstyrka (lux) för allmänbelysning i hela eller delar av butiken under hela eller delar av dagenReducera belysningsstyrka (lux) för accentbelysning under hela eller delar av dagen ÅtgärdsförslagÅtgärdsförslag

forts. Belysning


Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Justera felaktigt placerade armaturer

Eliminera ”belysning på belysning”

Installera dagsljuskompensering i någon yta

Installera närvarostyrning i vissa rum

Förändra rutiner för belysningsstyrning


Brukarbeteende

Vanligaste bristerna är:

• Man stänger inte av och släcker inte efter sig.• Man överlastar kyldiskar.• Diverse apparater som står på när de inte behövs.


Brukarbeteende


Besparing, kr/år

Investering, kr

Payoff, år

Ändra rutiner för manuell belysningsstyrning

Överlasta ej kyldiskar

Använd alla nattgardiner som finns

Bättre disciplin vad gäller att hålla klimatskalet tätt (portar, dörrar)

Genomför en nattvandring

Stäng av apparater som inte behövs

Förbättra det allmänna energimedvetandetÅtgärdsförslagÅtgärdsförslag

Åtgärdsförslag resultat av inventering 12 butiker

0

2

4

6

8

10

12

Typ av anmärkning

an

tal an

märk

nin

gar

Specifik elförbrukning kWh/m2

0

100

200

300

400

500

600

700

kW

h e

l /

m2

Investering/ besparing/ butik medel 6 års återbetalning

0

50

100

150

200

250

kk

r

Investering (kkr)

Besparing (kkr)

Finansieringsmöjligheter

Ekonomiskt stöd Länsstyrelsen (SFS 2000:284).

Stöd till kommersiell service på landsbygden, investeringsbidrag upp till 50 %.

Lån?

Annat?

FinansieringsmöjligheterFinansieringsmöjligheter

Köpmannens egna tankar

Tidsperspektiv – framtidsplaner

Förväntningar

Personalutbildning - energiansvarig

Rutiner med ronder med olika intervall

Annat?

Köpmannens egna tankarKöpmannens egna tankar

Slutsatser

?

SlutsatserSlutsatser

energieffektivisering i livsmedelsbutiker

Documents