enhet, verksamhetsomrÅde vÅr beteckning datum …

SVENSKA — KRAFTNÄT

ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE

AFL VÅR BETECKNING

TR05-02

DATUM

2015-06-09 SAMRÅD,

TEKNISK RIKTLINJE

UTGÅVA

3

Fundament för kraftledningar

Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på fundament för elektriska luftledningar och omfattar utförande och kontroll. Riktlinjerna avser att säkerställa att fundamenten uppvisar en nöjaktig funktion under ledningens livslängd och ska användas vid inköp av fundament.

TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3

1/50

Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum

1 (A) Revidering av gällande standarder, ny mall 2010-07-09

2 Syll utbytt mot slipers, impregnering kreosot infört, grundskruv får ej vara i kontakt med armering, åtdragningsmoment och låsning grundbult, Bilaga A kontrolltråd ska monteras vid nybyggnad, all dokumentation på svenska eller engelska, Transport och lagring infört.

2012-04-02

3 Omarbetad och kompletterad. 2015-06-09


2/50

Innehåll

1 Omfattning.............................................................................................................. 6

2 Definitioner, symboler och referenser ................................................................... 7

2.1 Definitioner och begreppsförklaringar .................................................... 7 2.2 Symboler använda i detta dokument ...................................................... 11 2.3 Referenser ................................................................................................. 11

3 Generella krav ....................................................................................................... 15

3.1 Avsteg och kompletteringar till SS-EN 50341 ........................................ 15

4 Dimensionering .................................................................................................... 19

4.1 Krav ......................................................................................................... 19 4.1.1 Allmänt ...................................................................................... 19 4.1.2 Stolpens anslutning till betongfundament ............................... 20 4.1.3 Slipersfundament ...................................................................... 22 4.1.4 Platsgjutna fundament ............................................................. 23 4.1.5 Fabricerade fundament ............................................................ 23 4.1.6 Rörfundament ........................................................................... 24 4.1.7 Bergfundament ......................................................................... 24 4.1.8 Bergförankring ......................................................................... 25 4.1.9 Pålfundament ............................................................................ 25 4.1.10 Stagförankringar i jord ............................................................ 26 4.1.11 Stagförankringar i berg ........................................................... 26 4.1.12 Material ..................................................................................... 26 4.1.13 Dokumentation - Ritningar och beräkningar .......................... 28

4.2 Grundläggning av olika stolptyper ........................................................ 30 4.2.1 Allmänt ...................................................................................... 30 4.2.2 Grundläggning av stålstolpar .................................................. 30 4.2.3 Grundläggning av betongstolpar ............................................. 31 4.2.4 Grundläggning av trästolpar ................................................... 31

4.3 Fundament – olika typer ........................................................................ 31 4.3.1 Momentfundament .................................................................... 31 4.3.2 Fundamentbock ......................................................................... 31


3/50

4.3.3 Draget fundament ..................................................................... 32 4.3.4 Tryckt fundament ...................................................................... 32

5 Byggnation ............................................................................................................ 34

5.1 Krav ......................................................................................................... 34 5.1.1 Miljö ........................................................................................... 34 5.1.2 Utförande .................................................................................. 34 5.1.3 Material ..................................................................................... 40 5.1.4 Kontroll ...................................................................................... 40 5.1.5 Toleranser ................................................................................. 41 5.1.6 Reparation av betongfundament ............................................. 43

5.2 Pålfundament .......................................................................................... 43 5.2.1 Träpålar .................................................................................... 43

5.3 Slipersfundament .................................................................................... 43 5.3.1 Slipers av trä ............................................................................. 43 5.3.2 Slipers av stål ............................................................................ 44 5.3.3 Slipers av betong ....................................................................... 44

5.4 Fabricerade fundament........................................................................... 44 5.5 Rörfundament ......................................................................................... 44 5.6 Fundament i spontlåda ........................................................................... 44 5.7 Stagförankringar .................................................................................... 44 5.8 Provningar............................................................................................... 44

5.8.1 Allmänt ...................................................................................... 44 5.8.2 Betongfundament ...................................................................... 44 5.8.3 Stagförankringar ...................................................................... 45

5.9 Leverans ................................................................................................... 45 5.9.1 Allmänt ...................................................................................... 45 5.9.2 Kvalitetsdokumentation ............................................................ 45 5.9.3 Transport och lagring ............................................................... 46

6 Kontroll ................................................................................................................. 47

6.1 Kontroll under konstruktion ................................................................... 47 6.2 Kontroll i entreprenaden ......................................................................... 47

6.2.1 Arbetsberedning ........................................................................ 47 6.2.2 Kontrolldokument ..................................................................... 48 6.2.3 Kontroll utförd av Svenska kraftnäts kontrollant ................... 49


4/50

Bilaga A Kontrolltråd för kontroll av eventuellt korrosionsangrepp

på stål i mark ............................................................................................ 50


5/50

1 Omfattning

Denna riktlinje är tillämpbar för nya kraftledningar som uppförs i Sverige på

beställning av Svenska kraftnät. Vid om och tillbyggnad kan dessa riktlinjer också vara

ett gott stöd.

Denna riktlinje omfattar anvisningar och regler för kraftledningsstolpars fundament

och stagförankringar samt behandling av markområdet i dess nära omgivning.

Denna version, utgåva 3, ersätter Teknisk riktlinje Svk TR 05-02, utgåva 2, och är en

större omarbetning av riktlinjen i tidigare versioner.

För texter gällande bygg och mark ansluter denna riktlinje till AMA Anläggning 13. Vid

hänvisning till AMA gäller pyramidregeln, vilket innebär att angiven kod med

tillhörande rubrik tillsammans med överliggande koder med tillhörande rubriker ska

gälla.


6/50

2 Definitioner, symboler och referenser

2.1 Definitioner och begreppsförklaringar

Tabell 2-1. Tekniska termer, definitioner och begrepp som används i detta dokument

Definition, begrepp Förklaring

arbetsberedning Ett skriftligt planeringsverktyg (i

entreprenadskedet) som ska hjälpa till att

säkerställa kvalitet, miljö, arbetsmiljö och

produktivitet.

bergförankring Bultar, normalt av kamstål, ingjutna i berg i

borrade hål, för att uppta draglaster från

fundament.

betongfundament Fundament av betong. Betongfundament utförs

oftast som plint eller plintar på platta. Betong-

fundament kan vara av alternativt typen moment-

fundament, draget fundament eller tryckt

fundament. Betongfundament kan vara grundlagt

på packad fyllning, på pålar i mark med sämre

bärighet, s.k. pålfundament, eller förankrade i

berg med bergförankring.

brottgränstillstånd Brottgränstillstånd är ett gränstillstånd som är

associerat med kollaps eller annan deformation

av byggnadsdel som kan utgöra stor risk för

personskada eller att byggnaden fått nedsatt

funktion.

bruksgränstillstånd Bruksgränstillstånd är ett gränstillstånd där

uppsatta krav för normaldrift överskridits.

draget fundament Fundament som huvudsakligen påverkas av

lyftlaster (dragna vertikallaster).


7/50

fabricerade fundament Fundament tillverkade på fabrik godkänd för

tillverkning av betongelement och transporterade

till respektive stolpplats, kallas även "prefabrice-

rade fundament” eller ”prefab-fundament".

fotkonstruktion Stolpens fot dvs. den del av stolpen som fästes

mot fundamentet. Består oftast av en ram-

stångsdel i stål fäst mot en fotplatta av stål.

fotplatta Del av stolpens fotkonstruktion som stolpen ska

fästas till fundament via grundskruvar.

fundamentbock Fackverk under stolpben, arrangerat av ett system

av stänger, avsedd att uppta förekommande

mekaniska laster. Fundamentbocken monteras på

slipers, förankras i betongfundament eller i berg

via förankringsbultar. Fundamentbocken är en

del av fundamentet.

grundskruv Gängad stång i stål som ingjuts i fundamenttopp.

Grundskruvens uppgift är att stolpen med dess

fotplatta kan fästas (fixeras) till grundskruven,

och fundamentet, med bricka och mutter.

gränstillstånd Ett tillstånd där en konstruktion nätt och jämt

klarar ställda krav med avseende på material-

brott, instabilitet, deformation, etc.

julgran Benämning av ostagad stolptyp ,

fackverkskonstruktion av stål med sidoutstående

reglar för faslinor.

kilning Kilning av fotplatta innebär att kilar sätts mellan

stolpens fotplatta och fundamentets överyta inför

undergjutning.

livslängdsklass Livslängdsklasser L100, L50 och L20 avser det

antal år som byggnadskonstruktion avses

konstrueras/byggas för. Normalt kan konstruk-

tionen utnyttjas längre tid än så, beroende av

konstruktionens skick.


8/50

momentfundament Fundament utsatt för i huvudsak böjande

moment.

partialkoefficienter Säkerhetsfaktorer som var för sig beaktar

inverkan av de olika slag av osäkerhet som en

beräkning är behäftad med. Med hjälp av

partialkoefficienter och karakteristiska värden

kan man beräkna olika dimensionerande

lasteffekter och dimensionerande bärförmåga.

platsgjutet fundament Fundament gjutna på respektive stolpplats.

Prefab-fundament Se ”fabricerade fundament”.

pålfundament Fundament som förankras i marken med pålar.

Pålning kan utföras som stödpålning där pålen

slås till fast botten, eller som "friktionspålning"

där pålens last upptas genom friktion, samt som

"kohesionspålning" där pålens mantelyta tar upp

lasterna genom kohesion.

Pålar kan även vara mantelburna pålar som

installeras under samtidig injektering i syfte att

förbättra vidhäftning mellan påle och jord.

Även stålpålar som förankras i berg förekommer,

t.ex. stålkärnepålar som kringgjuts i borrade hål i

berget.

rörfundament Fundament i lös mark där lasten mot

undergrunden upptas i betongrör, plåtrör eller

plaströr. Röret kan vara i ett stycke eller bestå av

sammanfogade enheter t.ex. brunnsringar.

Används främst för trästolpar, rörstolpar samt

betongstolpar.

shims Shims är en eller flera distansbrickor som

vanligtvis används för att justera inbördes läge

mellan två delar. Exempelvis för att justera

höjden av stolpes fotplatta på fundamentets

överyta inför undergjutning.


9/50

slipersfundament Fundament bestående av sliprar och fundament-

bock eller sliprar och fundamentbalkar för att

uppta laster från stolpen. Sliprar kan vara av trä,

stål eller betong. Fundamenttypen kallas ibland

även syllfundament.

spontfundament Fundament grundlagd i lös mark där lasten mot

jorden upptas i spontade plankväggar.

spontlåda Fundament utförda i en spontlåda dvs. innanför

ett område som begränsas av träspont där

återfyllnad görs av friktionsmaterial, sten och

block mm.

stagskruv En skruv, ofta u-formad med syfte att ansluta en

eller flera staglinor till en stagförankring i jord.

Stagskruven är normalt ansluten till en ingjuten

eller monterad ögla i stagfundamentet.

stubbe Benämning av ostagad stolptyp ,

fackverkskonstruktion av stål med sidoutstående

reglar för faslinor för stora ledningsvinklar upp

till över 100 gon.

stagförankring Förankring i jord eller berg i syfte att uppta drag-

laster från stag. Stagförankring kan bestå av en i

jorden installerat platta i betong eller av en sliper-

bädd. Även som stagfundament dvs, platta med

pelare i betong där staget fästes i pelarens, ovan

mark, uppstickande del. Stagförankring i berg

utformas oftast som en konstruktion av en ögla

som förankras i berget med bergförankringar, se

”bergförankring”.

syllfundament I dagligt tal oftast använt istället för slipers-

fundament.

tryckt fundament Fundament som huvudsakligen påverkas av

trycklaster (tryckta vertikallaster).

undergjutning Ett betonglager mellan fotplatta och fundament-

plintens överyta för att överföra hela fotplattans

kontaktyta till fundamentet.


10/50

Utförandeplan En arbetsbeskrivning som innehåller eller kan

innehålla en beskrivning av arbetsutförandet i

ordningsföljd samt anvisningar. Kan även

innehålla annat som materialmängder och

referenser till resp bygghandlingar mm.

2.2 Symboler använda i detta dokument

Tabell 2-2. Förklaringar över symboler som används i detta dokument

Symbol Betydelse Referens

F𝑑𝑑 Vertikal draglast (lyft), dimensionerat värde 4.3.3

𝐺𝐺𝑑𝑑 Dimensionerande mothållande tyngd 4.3.3

𝑠𝑠 säkerhetsfaktor 4.3.3

Y Stolpens basbredd, dvs. centrumavståndet

mellan två fotplattor i längsled eller tvärled

av stolpen (gäller stolpe med 4 fot-

konstruktioner).

5.1.5

2.3 Referenser Notera att normer, bestämmelser etc. som hänvisas till i dessa riktlinjer förändras

kontinuerligt och kan vara utgångna, reviderade eller ersatta. Det åligger projektören

att ofördröjligen påtala sådana förändringar.

Övergripande regler

SS-EN 50341-1 Elektriska friledningar över 45 kV (AC) del 1.

SS-EN 50341-3-18 Elektriska friledningar över 45 kV (AC)

– Del 3-18: Svensk normativ bilaga.

SS-EN 1992-1 Eurokod 2: Dimensionering av

betongkonstruktioner.

SS-EN 1993-1 Eurokod 3: Dimensionering av

stålkonstruktioner.

SS-EN 1997-1 (inkl. IEG

tillämpningsdokument)

Eurokod 7: Dimensionering av

geokonstruktioner.


11/50

Övergripande regler

BFS 2011:10 EKS 8

(finns på Boverkets hemsida)

Boverkets författningssamling, Grundförfattning.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om

tillämpning av europeiska konstruktions-

standarder (eurokoder).

BFS 2013:10 - EKS 91


Boverkets författningssamling, Ändrings-

författning. Boverkets föreskrifter om ändring i

verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10)

om tillämpning av europeiska konstruktions-

standarder (eurokoder).

BFS 2011:6 - BBR 18 med

ändringat t.o.m. BFS 2014:3 -

BBR 212


Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna

råd).

Kompletterande regler och referenser

Svenska kraftnäts

tekniska riktlinjer

Respektive teknisk riktlinje, TRxx-xx som

dokumentet hänvisar till. Finns att hämta på

Svenska kraftnäts hemsida.

IGE Rapport 7:2008

(Implementeringkommission för

europastandarder inom geoteknik)

Tillämpningsdokument för EN 1997-1, kapitel 6

”Plattgrundläggning”

AMA Anläggning 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för

anläggningsarbeten.

EBR handboken "Underhåll

ledningar 0,4 - 420 kV”

NTR Dokument 1:2011

(finns på Nordiska träskyddsrådets

hemsida)

"Nordiska Träskyddsklasser", baserat på

SS-EN 351-1 Trä i kontakt med mark och

(söt)vatten samt trä i konstruktioner ovan mark

som kräver speciellt skydd.

SS-EN 197-1:2011 Cement - Del 1: Sammansättning och fordringar

för ordinära cement.

1 Finns att ladda ned från Boverkets hemsida. Senaste EKS gäller. 2 Finns att ladda ned från Boverkets hemsida. Senaste BBR gäller.


12/50


SS-EN 206 Betong - Del 1: Fordringar, egenskaper,

tillverkning och överensstämmelse.

SS-EN 351-1:2007 Träskydd - Träskyddsbehandlat massivt trä –

Del 1: Klassificering av inträngning och

upptagning av träskyddsmedel.

SS-ISO 724 Metriska ISO-gängor för allmän användning -

Basmått

SS-ISO 965-4 Metriska ISO-gängor för allmän användning -

Gängtoleranser – Del 4: Gränsmått för

varmförzinkade utvändiga gängor avsedda för

användning tillsammans med invändiga gängor

gängade till toleranskvalitet H eller G efter

förzinkning.

SS-EN 1504, 1-10 Betongkonstruktioner - Produkter och system

för skydd och reparation – Del 1-10.

SS-EN ISO 4753:2011 Fästelement - Ändar på detaljer med utvändiga

metriska ISO-gängor (ISO 4753:1999).

SS-EN 10204:2005 Metalliska varor - Typer av kontrolldokument.

SS-EN ISO 10684:2004 Fästelement - Varmförzinkning av fästelement.

(ISO 10684:2004)

SS-EN 12390-3:2009/AC:2011 Provning av hårdnad betong - Del 3:

Tryckhållfasthet hos provkroppar.

SS-EN 12620+A1:2008 Ballast för betong.

SS-EN 12794:2005+A1:2007 Förtillverkade betongprodukter – Betongpålar.

SS-EN 13369:2013 Förtillverkade betongprodukter - Gemensamma

regler.

SS-EN 13670:2009 Betongkonstruktioner – Utförande.

SS-EN 14991:2007 Förtillverkade betongprodukter –

Grundläggningselement.

SS 137003:2008 Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige.


13/50


SS 137006:2012 Betongkonstruktioner - Utförande - Tillämpning

av SS-EN 13670:2009 i Sverige.

SS 137244:2005 Betongprovning - Hårdnad betong - Avflagning

vid frysning.

SS 212540:2014 Produktspecifikation för SS-EN 10080:2005 -

Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål -

Tekniska leveransbestämmelser för stång, coils,

svetsat nät och armeringsbalk

Pålkommissionens Rapport 106

(finns på Pålkommissionens

hemsida)

Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar

enligt Eurokod.

Betonghandbok, Arbetsutförande,

utg 2

(Svensk Byggtjänst)

3-3113451 (Svk ritn) Montage av stag och riktning av stolpe.

3-3113506 (Svk ritn) Uppfyllning av mark vid grundläggning.

3-3113549 (Svk ritn) Montage av fundament och stag.

3-3113574 (Svk ritn) Montage av fundament & stagförankring.


14/50

3 Generella krav

Fundament och stagförankringar ska följa kraven i kapitel 8 i SS-EN 50341-1

Elektriska friledningar över 45 kV (AC), med ändringar och tillägg enligt den svenska

normativa bilagan SS-EN 50341-3-18 .

Utöver dessa krav gäller anvisningar och riktlinjer i detta dokument, Svenska kraftnäts

tekniska riktlinje TR05-02 Fundament.

Avsteg från denna riktlinje kan göras där synnerliga skäl för detta finns. Sådana avsteg

ska i så fall sanktioneras av Svenska kraftnät.

3.1 Avsteg och kompletteringar till SS-EN 50341 I Tabell 3-1 listas avsteg, kommentarer och kompletteringar relaterade till kapitel 8 i

SS-EN 50341. För övriga anvisningar och krav, se vidare kapitel 4 och 5.

Tabell 3-1. Avsteg från standarden SS-EN 50341.

Rubrik i standard Kommentar / Tillägg / Ändring

8.2

i SS-EN 50341

Texten ”Generally, both ultimate limit states and serviceability

limit states shall be checked for the design of foundations”

ersätts med

“Vid dimensionering ska beräkningar göras för

brottgränstillstånd. Beräkningar i bruksgränstillstånd behöver

inte göras om det på annat vis kan beläggas att det ej är

dimensionerande. Dock ska alla fallen anges och slutsats därav

göras.”


15/50


8.3

i SS-EN 50341-3-18

Tabellen ”Table 8.3/SE.1 - Specific weight of soil” utgår i sin

helhet och ersätts med följande tabell:

Tabell 3-2. Ersättningstabell till Table 8.3.

Jordtyp Specifik jordtyngd (kN/m3) Jordkils-

vinkel3 för lyft (° deg)

Ovan grundvatten

Under grundvatten

Morän, grus och kross (oregelbundna korn)

18 11 20

Singel och sand (ensgraderade korn) 18 11 0

Lös sand 16 9 0

Lera (medelfast till fast) 16 9 0

Lös lera 15 5 0

Matjord 13 3 0

Mossjord, torv, dy och gyttja 11 2 0

8.5.2

i SS-EN 50341-3-18

Tillägg till SE.1:

Hänsyn till sättningar ska beaktas och där det finns anledning

ska sättningsberäkningar göras och resulterande sättning

presenteras. Jämn sättning är normalt inte kritisk för

kraftledningsstolpar inom rimliga gränser (sättning <50 mm).

Befaras större eller ojämn sättning ska utredning göras och om

sättning blir kritisk ska åtgärder för att begränsa sättningen

göras.

Där stabilitetsberäkning görs med markdata som inte bedömts

utifrån en utförlig markundersökning ska säkerheten för

stabiliteten ökas med minst 0,2 och eventuellt mer beroende på

osäkerheten i valda ingångsvärden för marken. Alternativt väljs

markvärden med större säkerhetsmarginal.

Kompletterande anvisningar för bergfundament, se 4.1.7

3 Frustum angle – Gäller för en minsta utkragning av fundamentplatta på 150 mm.


16/50


Tillägg till “SE.2 Uplift of mainly vertical loads”

Jordkilsvinkeln för fundament huvudsakligen utsatta för

lyftlaster (”uplift”) ska, om ingen speciell utredning för denna

görs, väljas ur Tabell 3-2. Ersättningstabell till Table 8.3.” Där

materialet bedöms ligga mellan två i tabellen angivna material-

typer med olika jordkilsvinklar görs en bedömning av vinkeln

mellan de två angivna värdena.

Om materialet är löst lagrat reduceras vinkeln.

8.5.2.3

i SS-EN 50341

Texten ersätts med:

Tillåtet fel i läge för fundament för stolpar till kraftledningar

framgår av kapitel 5.1.5.

8.6

i SS-EN 50341-3-18

Texten i SE.1 ersätts med:

Vid provning av hållfastheten ska ingen permanent förändring

av fundament eller stagförankring tillåtas vare sig i

brukstillstånd eller i br0ttgränstillstånd. Det innebär att

beräkningar för fundament och stagförankringar ska ske med

hänsyn till elastisk deformation. Beräkning med plastisk

deformation är inte tillåtet.

För stagförankringar förankrade i berg av annan typ än

bergbult av ögletyp (bergögla), se vidare 4.1.11.

8.7 Texten under SE.1.1 ersätts med:

Betong ska vara enligt 4.1.12 Betong i TR 05-02 (detta

dokument).


17/50


8.8 Texten i SE.1 ersätts med:

Fundament ska byggas eller monteras/installeras i enlighet

med Eurokod 2 (betong), 3 (stål) samt 7 (geokonstruktioner).

Om fundamentets botten ej gjuts mot orörd schaktbotten, dvs.

om schaktningen görs djupare eller materialet under

schaktbotten rörs om ska en bädd av tillskottsmaterial beredas

under fundamentet. Innan bädden påförs ska en geotextil,

bruksklass4 N3, utläggas.

Material för bädd ska vara grus eller samkross 0-63 mm eller

likvärdigt. Packning ska ske enligt AMA Anläggning 13,

Tabell CE/4, materialtyp 2.

4 Enligt NorGeoSpec 2002


18/50

4 Dimensionering

Fundament och stagförankringar ska vara så dimensionerat att det klarar alla

förekommande belastningsfall från stolpen.

Dimensionering ska utföras enligt generella kraven, se kapitel 3. Som anges där ska

även standarder SS-EN 1992 (Betong), SS-EN 1993 (Stål) samt SS-EN 1997

(Geokonstruktioner) också ses som kompletterande i normativt syfte.

Till grund för dimensionering ska markundersökningar i tillräcklig omfattning utföras,

se vidare Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR15-04.

Beräkningar av fundaments storlek kan göras enligt IGE Rapport 7:2008

(Implementeringkommission för europastandarder inom geoteknik) med lämpligt

använd design approach, se vidare respektive underkapitel.

4.1 Krav

Allmänt 4.1.1

Fundament och stagförankringar ska dimensioneras för Livslängdsklass L100

(SS 137010) dvs. förväntad livslängd av minst 100 år om inget annat anges i

handlingar.

Normalt gäller Geoteknisk kategori 2 (GK2). För komplicerade konstruktioner

och/eller svåra markförhållanden bör Geoteknisk kategori 3 (GK3) övervägas.

Grundläggning av fundament och stagförankringar ska ske frostfritt om inga speciella

åtgärder görs. Isolering i syfte att grundlägga fundament ovan frostfria djupet

accepteras endast i undantagsfall där det av andra orsaker är olämpligt att utföra

grundläggningen djupare. Detta måste godkännas av Svenska kraftnät.

Där fundament måste grundläggas på utfyllnad ska det anges på ritning eller andra

handlingar hur utfyllnaden ska utförs.

Toleranser för avstånd mellan fundament och diagonalmått ska vara så att stolpen lätt

kan monteras utan att stolpen utsätts för laster som den ej är dimensionerad för. Se

vidare 4.1.13 ”Toleranser”.

Fundament och stagförankringar ska dimensioneras så, att ingen skadlig förskjutning

eller sättning kommer att uppträda under kraftledningens förväntade livslängd.


19/50

Maximalt tillåten sättning för stolpes fundamentgrupp är generellt 100 mm. Sättning

får dock inte skilja mellan fundamenten mer än ±10 mm (gäller stolpar där stolpens

fotkonstruktioner genom stolpens konstruktion betraktas som statiskt fast förbundna

med varandra). På grund av stolpens konstruktion kan kraven på max sättning eller

olika sättning mellan fundamenten skilja sig mot vad som anges här.

Där fundament ska byggas, och det visar sig att befintligt material har en volymvikt

mindre än vad kravet för dimensioneringen är för återfyllt material, ska kompensation

för detta göras, t.ex. genom att materialet ersätts med material med en volymvikt som

minst motsvarar det i dimensioneringen. Detta måste i varje enskilt fall redovisas i

anvisningar eller ritningar.

Stolpens anslutning till betongfundament 4.1.2

Stolpen ska normalt fästas till fundament med grundskruvar som ingjuts i

fundamenttoppen. Andra sätt kan förekomma, och måste då godkännas av beställaren,

och ges då av stolpens utformning och dess fotkonstruktion.

Där grundskruvar används för stolpens anslutning till stolpen bör antalet

skruvdimensioner standardiseras – normalt väljs endast M36 0ch M56. Ger

beräkningar krav på större dimension bör övervägas om flera skruvar per fot kan

väljas. Även lutning av fundamenttoppen vinkelrätt mot stolpens ramstång reducerar

tvärkrafterna i skruven och därmed skruvdimensionen.

Där stolpens fotplatta har hål för grundskruv med mindre håldiameter än

grundskruvens + 10 mm, måste speciella åtgärder vidtas för att säkerställa att

skruvarna efter ingjutning i fundamenten blir placerade så att stolpen senare kan

passas in på fundamenten, se vidare 5.1.2, ”Grundskruvar och muttrar”. Konstruktion

av en fixtur (fixeringsmall) för grundskruv kan bli nödvändig. Grundskruvsgruppen

kan också utföras med ingjutna fuxturer i syfte att toleranserna inte blir större än

tillåtet.

Ett annat sätt att undgå detta är om möjligt att öka hålstorleken i stolpens fotplatta.

Grundskruvar med brickor och mutter Dimensionerande bärförmåga för grundskruv ska beräknas för att klara de maximala

laster som kan förekomma från stolpens fotkonstruktion. Skruvens drag och

skjuvhållfasthet beräknas enligt SS-EN 1993-1-8, 3.6. Vidhäftning eller förankring av

skruven i betong beräknas enligt SS-EN 50341-3-18, kapitel 7.3.6.1.1 Connections,

General och Annex K, K.6 Design of holding-down bolts - Table K.2.

Material i grundskruvar ska vara S355J2 eller K500 (benämndes tidigare B500).

Grundskruvar ska vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 10684:2004 paragraf 6.2.3

och 8.3, i dess exponerade ände till minst 100 mm in i betongen. Helförzinkad skruv


20/50

accepteras, dock bör hänsyn tas till att vidhäftningen utvecklas långsammare i betong

än för oförzinkad skruv. Där helförzinkad grundskruv kan tänkas belastas med maxlast

inom 6 månader efter ingjutning, ska säkerheten för vidhäftning av skruven i betongen

ökas med 20 % i beräkningen. Efter ca 6 månader anses vidhäftningen för helförzinkad

skruv vara minst likvärdig som för oförzinkad ingjuten skruv efter 27 dagar, då

betongen uppnått angiven hållfasthet.

Grundskruv gängas med underskuren M-gänga. Ändytor ska vara planade med fas så

att fullgoda ingångsgängor erhålls enligt SS-EN ISO 4753.

Före varmförzinkning ska gängans diametermått vara dimensionerade enligt

SS-ISO 965-4. Betning i syrabad får endast göras på den del av skruven som ska

varmförzinkas. Efter varmförzinkning av angiven längd får gängans basmått enligt

SS ISO 724 ej överskridas.

Grundskruvar kontrolleras okulärt före och efter varmförzinkning. Skikttjocklek,

varmförzinkad längd, skruvlängd och gängdimension mäts stickprovsvis.

Leverantör ska redovisa kontrollintyg 3.1 enligt SS-EN 10204.

Grundskruvens del som ingjuts ska stålborstas innan gjutning av fundament.

Grundskruv får endast ha kontakt med armeringsbygel som sitter runt

grundskruvsgruppen. Denna armering får ej ha kontakt med huvudarmering.

Grundskruv ska minst ha en temperatur på +5°C vid ingjutning.

Brickor till grundskruvar utförs av stålkvalitet S355J2 och ska varmförzinkas i enlighet

med TR05-03. Före varmförzinkning ska brickor uppfylla kravet för ytbeskaffenhet i

TR05-03. Muttrar för grundskruvar ska vara utförda i enlighet med TR05-03.

Krav på åtdragningsmoment för dragning av muttrar på grundskruv vid stolpfixering

på fundamentet ska anges på stolpens sammanställningsritning och hänvisning till

den på fundamentets sammanställningsritning. Åtdragningsmoment för muttrar på

grundskruv framgår av TR 05-03. Där befintlig sammanställningsritning, som avses

användas, saknar uppgift om åtdragningsmoment, ska sammanställningsritning

kompletteras med anvisning. Alternativt tillses att anvisning utförs separat eller på

annat vis, så att det inte blir någon otydlighet i vilka åtdragningsmoment som ska

gälla.

Undergjutning För stolpar med fotplatta som ska fixeras till betongfundament med grundskruvar

gäller att stolpkontruktören ska avgöra om fotplattor ska undergjutas.

Om krav på undergjutning krävs ska undergjutningens tjocklek vara minst 20 mmOm

undergjutningens tjocklek överstiger 50 mm ska undergjutningen armeras. För mer


21/50


22/50

detaljerade anvisningar hur detta ska göras hänvisas till kapitel 5.1.2, ”Undergjutning

av fotplattor”.

För fundament där stolpens platta ska undergjutas ska fundamentytan i området för

grundskruvarna och innanför, efter att betongen börjat härdningsprocessen, ”ruggas”

upp i syfte att motverka en slät yta.

Eftersom undergjutning av stolpens fotplatta inte görs i samband med byggnationen

av själva fundamentet, utan först vid stolpsättningen måste en hjälpkonstruktion för

detta utföras. Denna utformas lämpligen genom att grundskruvarnas uppstickande del

förses med dubbla brickor och muttrar.

Ett alternativ med distansställskruvar i gängade hål i fotplattan eller i öglor svetsade

till fotplattan (som använts tidigare) kan accepteras, om åtgärd utförs så att betong-

ytan inte spricker/krossas när stolpen endast vilar på ställskruvarna inför

undergjutningen.

Att utföra distansen inför undergjutning genom kilning eller shims accepteras normalt

inte.

Slipersfundament 4.1.3

Fundament bestående av stålbalkar fästa till en sliperbädd (platta). Till balkarna fästes

senare stolpbenet. Sliprar ska utföras i trä, stål eller betong.

Träsliprar ska uppfylla kraven enligt 5.3.

Stålsliprar och övriga ståldetaljer ska vara utförda i enlighet med TR05-3 Stolpar.

Användning av betongslipers kan tillåtas om Svenska kraftnät och

projektör/konstruktor kommit överens om detta. Då ska också en konstruktion för

tillverkning levereras och godkännas av Svenska kraftnät. Svenska kraftnät ska vid

konstruktionen ha möjlighet att påverka den. I övrigt gäller att betongslipers på

samma vis som slipers av andra material ska klara maximala laster samt brukslaster

under den tid slipern är i bruk.

Betongsliprar ska prefabriceras i fabrik godkänd för att tillverka betongelement.

Fabrik ska vara kontrollerad av ett certifieringsorgan så att förtillverkade

elementprodukter tillverkas enligt de regler som gäller för såväl CE-märkning som för

BBC-märket.

Grundläggning ska ske frostfritt om inga speciella åtgärder görs.

Grundläggningsdjupet ska därför med undantag för mossmark vara minst 1,5 m i

tjälskjutande och 1,35 m i icke tjälskjutande mark (jfr SS-EN 50341-1 kapitel 8).

Dock ska grundläggningsdjupet vara minst det djup som erfordras för

stolpfundamentets stabilitet. Med grundläggningsdjup avses avståndet från färdig

markyta till sliperbäddens underkant. I mycket tjälfarliga jordarter återfylls med tungt,

icke tjälfarligt material.

För grundläggning i mossmark gäller, att alla fundament på samma stolpplats ska

grundläggas på likvärdiga markslag.

Vid grundläggning i lös mark med olika avstånd till fast botten får avståndet från

sliprarnas underkant till den fasta botten ej vara mindre än 0,5 m för något av

fundamenten. Skillnad i avstånd från fundamenten till fast botten får ej vara större än

1,5 m. Om alla fundamenten ligger på samma höjd över fast botten, får avståndet från

sliprarnas underkant till fast botten minskas från 0,5 m till 0,4 m. Botten i den

enskilda fundamentgropen ska vara väl avplanad och markslaget ska vara likartat över

hela bottenytan, så att ojämn sättning ej kan uppstå.

Finns osäkerhet angående avstånd till fastare botten för de olika fundamenten

rekommenderas att det lösare materialet urschaktas och ersätts med fastare material.

Platsgjutna fundament 4.1.4

Betongfundament ska placeras på så sätt att fundamenplintens överkant ligger minst

30 cm över markytan.

Platsgjutna betongfundament ska normalt byggas med ett nivå (ök betong) av 300 mm

uppstick ovan färdig mark. Undantag kan ske för bergfundament med ytlig bergnivå

samt i det fall det i handling anges annat. Det åligger projektören att bestämma

definitiva lägen av fundament.

Täckande betongskikt ska vara generellt minst 50 mm, dock 60 mm i underkant

betongkonstruktion mot beredd markyta.

Beräkning av armering för minimering av sprickor ska göras för en minsta

betonghållfasthet C40/50.

Då beräkning av sprickbredd inte visar ett större armeringsbehov än vad hållfasthets-

beräkningen ger, ska betongytor förses med armering enligt hållfasthetsberäkning och

inte med större centrumavstånd mellan stänger än 300 mm.

Fundament där fotplatta ska undergjutas måste planeras för detta, se 4.1.2,

”Undergjutning”.

Fabricerade fundament 4.1.5

Betongfundament som tillverkas i fabrik i sin helhet eller till delar för att senare på

plats monteras samman inför installation på stolpplatsen. Kallas även för

prefabricerade fundament eller prefab-fundament.

Material ska vara av minst samma kvalitet som för platsgjutna fundament.


23/50

Fundament tillverkas i utförandeklass 3 (SS-EN 13670). Kontroll utförs enligt

SS EN 13670:4.

Alla fabricerade betongkonstruktioner som tillverkas i fabrik ska vara märkta med:

> Tillverkare

> Tillverkningsdatum

> Typ (ex ritningsnummer)

> Vikt

Rörfundament 4.1.6

Fundament där stolpben sätts ned i rör som grundlagts i jorden. Utrymmet kring

stolpen i röret fylls med friktionsjord alternativt betong. Fundamenttypen kan

användas för t.ex. trä-, betong- och rörstolpar.

Rörets diameter och djup i jord ger stabiliteten där röret fungerar som ett fundament i

sin helhet. Rör kan vara av betong, metall eller plast. Vald rörtyp avgörs utifrån de

laster som röret påverkas av.

Betongrör ska vara armerat och certifierat via Betong och Ballast Certifiering

(BBC) AB.

För grundläggning i rör gäller att:

I röret återfylls till nivån 100 mm under nivå för underkant bottenplatta eller rustbädd

med friktionsmaterial, packning enligt AMA Anläggning 13 tabell CE/4, Materialtyp 2.

Avjämning ska göras till nivå för underkant bottenplatta med stenfritt

återfyllnadsmaterial.

Betongstolpe Betongstolpben fixeras på bottenplatta varefter utrymmet mellan stolpbenet och rörets

insida fylles med betong (min kvalitet C20/25, konsistensklass S2 enligt

SS-EN 206:4.2.1, max stenstorlek 16 mm) eller av beställaren godkänt annat material.

Trästolpe Trästolpben fixeras på bottenplatta eller rustbädd varefter utrymmet mellan

stolpbenet och rörets insida fylls med makadam av storlek 16-32 och packas i lager om

300 mm tjocklek. Packningsgraden ska motsvara minst 4 överfarter med 15 kg

handstamp per lager.

Bergfundament 4.1.7

Fundament där betong är förankrat till berget via bergförankringar av bergbultar dvs.

armeringsstänger från betongkonstruktionen som ingjuts i berget. För bergförankring,

se 4.1.8.


24/50

Bergförankring 4.1.8

Bergförankringar ska i största mån ske med armeringsstång dimension Ø25 mm

alternativt om det erfordras Ø32 mm. För fundament med liten plinthöjd accepteras

även att grundskruv ingjuts direkt i berget som ersättning för bergförankring genom

ingjuten armeringsstång.

Bergförankringens maximala dragkraft ska beräknas som det minsta värdet av

följande krav.

1 Brott i bergförankringens ingjutna armeringsstång = armeringsstångens

dimensionerande dragkapacitet.

2 Teoretiskt bergbrott = för draglast vertikalt borrad förankringsstång räknas

tyngden av en teoretisk bergkon med spetsen i stångens ingjutna nedersta ände

och vinkeln mellan stång och konens ytteryta lika med 45° (för fast berg) eller 30°

(för mindre fast eller injekterat, sprickigt berg). För trasberg tillåts bergförankring

endast efter särskild utredning och godkännande av beställaren.

För konstruktion med flera förankringsstänger som samverkar, se 4.3.3 ”Draget

fundament förankrat i berg”.

3 Vidhäftning av bergförankringsstång och förankringsbruk eller förankringsbruk

och borrhål medges endast om erforderliga undersökningar av bergets vidhäftning

görs. Metod måste presenteras för beställaren och godkänns endast om

beställaren finner metoden tillräcklig.

Anvisningar med antal, armeringsdimension och minsta ingjutningslängd och hur

förankring ska utföras måste redovisas i ritning.

Pålfundament 4.1.9

Pålfundament dimensioneras enligt SS-EN 50341-3-18 med eventuella avsteg och

kompletteringar enligt 3.1. Kompletterande standard är bl.a. SS-EN 1997-1 med

BFS 2011:10 EKS 9, Avdelning I och IEG Rapport 8:2008.

Normalt gäller Geoteknisk kategori 2 (GK2). Dimensioneringssätt (DA 2) väljs enligt

nationellt tillval för getoteknisk bärförmåga för pålar.

Kompletterande riktlinjer som kan användas är Pålkommissionens Rapporter samt

”Handboken Bygg” Kapitel K11:22 (pålgrupper).

En utförandeplan för pålning ska uppföras av geokonstruktören. Den ska omfatta

utförande och anvisningar för pålningsarbetet. Bedömda längder ska ingå om det inte

är så att entreprenören ska göra den bedömningen.

Pålar ingjutes minst 100 mm i grundplatta för fundament. För dragna pålar förankras

pålen i fundamentet genom att frilägga armeringen friläggning ska vara minst


25/50

skarvlängd och ingjuta armeringen i fundamentet (gäller för betongpålar). Andra typer

av pålar förankras i fundament enligt vedertagen metod och accepterad funktion för

respektive påltyp.

För grundläggning med mantelburna eller injekterade pålar, se Pålkommissionens

anvisningar/rapporter t.ex. Rapport 54 och 102.

Stagförankringar i jord 4.1.10

Stagförankringar i jord dimensioneras för att motstå uppdragning.

Stagförankringar dimensioneras i första hand för återfyllning av befintligt material.

Där detta är olämpligt dimensioneras för att återfyllnadsmaterialet har en volymvikt

av 18 kN/m3 vid naturlig packningsgrad ovan grundvattenytan. Under

grundvattennivå beräknas för volymvikt av 11 kN/m3.

Om dimensionering omfattar utbyte av massor ska detta anges tydligt på ritning eller i

relevant bygghandling.

Stagförankringar i berg 4.1.11

Stagförankringar förankras i berg på samma sätt som för dragna fundament, se 4.3.3

”Draget fundament förankrat i berg”. Förankring med i berget ingjuten stålkärnepåle,

en eller flera, kan vara ett alternativ.

För ingjutning av bultar i berg, se 5.1.2, ”Ingjutning av bergbult eller grundskruv i

berg”.

Material 4.1.12

Allmänt Om inte på annat sätt specificerats ska allt tillhandahållet material, vara i

överensstämmelse med senaste utgåvan av Svensk standard och regler eller annan av

Svenska kraftnät godkänd standard.

Standard skriven på annat språk än svenska eller engelska får ej användas utan

medgivande av beställaren.

Där det inte finns någon standard ska allt material och utförande vara av bästa kvalitet

och alla detaljer om materialet ska underkastas beställarens godkännande.

Betong För betongkonstruktioner gäller SS-EN 1992-1, Eurokod 2 samt SS-EN 206 som alltid

ska användas tillsammans med SS 137003. Cement enligt SS-EN 197 1:2011. Ballast för

betong enligt SS-EN 12620+A1:2008.

Betongfundament och stagförankringar i betong ska utföras med fabrikstillverkad

betong från certifierad (ISO 9001 och ISO 14001) fabrik och enligt följande:


26/50

> Ha lägst tryckhållfasthetsklass C28/35, CEM I 42,5 N MH/SR/LA . vct ej högre än 0,55.

> Betongen ska vara sammansatt enligt SS 137003:2008, 5.5.3 för att motstå vatteninträngning.

> Ha lufthalt enligt SS 137003:2008, tabell 5.3.2.b för att motstå frostsprängning. Provning av betong ska ske enligt 5.8.2.

> Exponeringsklass XC4+XF3 enligt SS-EN 206:2013. I speciella fall kan andra exponeringsklasser vara ett krav.

> D-max på ballast Ø 64 mm dock bestäms kornstorleken av täckskiktets mäktighet

och avståndet mellan armeringensstängerna. Krav på mindre max kornstorlek i

betongen ska i projekteringen övervägas beroende på konstruktionens

utformning.

> Konsistensklass S2/S3

Samma krav gäller för fabrikstillverkade fundament.

Självkompakterande betong får inte användas i platsgjutna konstruktioner.

Betongpålar Krav enligt AMA Anläggning 13, CCB.1 gäller.

Betongpålar ska vara CE-märkta via Betong och Ballast Certifiering (BBC) AB.

Pålarna slås till stopp (spetsburna) eller installeras till föreskriven djup

(mantelburrna) enligt den konstruktion som gäller.

Pålars bärförmåga ska verifieras enligt Pålkommissionens rapport 106, ” Verifiering av

geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod.

Armeringsstål Armeringsstål för betongfundament ska vara enligt ritningar och uppfylla svensk

standard och endast svetsbar armering får användas. Lämpliga kvalitetskrav för

armering:

> Armeringsstål - K500C-T enligt SS 212540:2014

> Armeringsnät - NK500AB-W.

Ståldetaljer Omfattar alla detaljer av stål förutom stålpålar, se 4.1.12, ”Stålpålar”.

Ståldetaljer ska vara utförda i enlighet med TR05-03 Stolpar.

Fundament av stål och stagförankringar med infästningsdetaljer och stagskruvar

under mark ska förses med tråd för kontroll av korrosion. Utförande enligt Bilaga A.


27/50

Stålpålar Stålpålar ska vara av typ som i Sverige normalt används för pålning. Stålpålar som får

användas i pålfundament/förankringar ska vara av typerna MAI, Ischebeck eller

annan CE-märkt stålpåle. Övriga påltyper kan eventuellt godkännas, men måste då

föregås av en presenterad utredning som kan godkännas av Svenska kraftnät.

Pålars bärförmåga ska verifieras enligt Pålkommissionens rapport 106, ” Verifiering av

geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod. Vid dimensionering av påle av stål ska

hänsyn tas till avrostning. För konstruktioner med synnerligen stora laster bör

övervägas extra skydd mot avrostning.

Trä För träslipers, se 5.3.1.

Dokumentation - Ritningar och beräkningar 4.1.13

Allmänt Beräkningar, ritningar och övrig dokumentation ska uppfylla dokumentationskraven

enligt kraven i teknisk riktlinje under TR08.

Projektören ska infoga en revideringsruta på varje genomförd ritning. Rutan ska

utföras i kolumner med plats för revideringsnot, åtgärd, signum för införd samt

signum för godkänd.

Det åligger projektören/konstruktören att utföra ritningar som beskriver all nödvändig

information som entreprenören behöver för att kunna bygga den konstruktion som

behövs. Även andra krav som ställs på entreprenören ska ingå i

bygghandlingarna/ritningar, t.ex. krav på provningar. Entreprenörens personal ska

inte behöva tolka annan information än den som ges i ritningar och stolptabell för att

kunna bygga fundament, stagförankring eller annan byggnadsdel som täcks inom

ramen för denna riktlinje.

Ett bra dokument att jämföra med är SS-EN 13670 som delvis kan fungera som en

checklista för konstruktören för att försäkra sig om att utföraren erhåller all teknisk

information som är relevant för utförandet av konstruktionen.

Det är alltså av stor vikt att projektör/konstruktör även tar hänsyn till det som anges i

kapitel 5 med underkapitel.

Projektören ska förse beställaren med tillverkningsritningar, arbetsritningar och

beräkningar för genomgång, som påkallas i denna specifikation eller kan bli nödvändig

för att visa överensstämmelse med kontraktet eller av andra skäl som beställaren kan

begära.

Följande ska alltid anges på byggritning (i förekommande fall):


28/50

> Dimensioneringsförutsättningar, grundläggande standard, livslängdsklass och

säkerhetsklass.

> De mått som erfordras inkl. toleranser.

> Grundläggningsdjup.

> Dimension, typ och längd.

> Betong: betongklass, vattentäthet, utförandeklass (inkl. tillhörande bestämmelse),

exponeringsklass samt täckande betongskikt. Även härdningsklass, toleransklass

och kompetenskrav kan fordras, se SS-EN 13670 och SS 137006.

> Armering: typ, hållfasthetsklass, dimension, antal, längder, c/c avstånd samt bockningsradie.

> Pålar: Dimension, typ, längd och placering.

> Bergbultar: Dimension, förankringslängd och placering.

> Sliprar: Typ dimension och längd.

> Typ, kvalitet och dimension av andra ingående produkter.

> Krav på undergjutning.

Flera av dessa uppgifter kan om de ses som generella anges i speciell

anvisningsritning.

Toleranser Toleranser ska, där de är viktiga, anges på ritning. Generella toleranser kan anges på

anvisningsritning. Tolerans angiven på byggritning ska gälla före generell tolerans. Det

åligger konstruktören att bestämma vilka toleranser som krävs, speciellt när kraven är

strängare än de generellt angivna, se 5.1.5. Där stolpkonstruktion kräver strängare

krav för grundkonstruktion ska det anges på stolpritning samt överföras även till

fundamentritningar.

Anvisningsritning Varje samling av byggritningar ska inledas (lämpligen första ritningsnummer i för

projektet speciellt reserverade ritningsnummer) med anvisningar samlade i en eller

flera ritningar (ett ritningsnummer med bladindelning alternativt flera ritningar med

olika ritningsnummer). Första bladet/ritning ska inledas med en innehållsförteckning

över de generella anvisningarna med hänvisning till respektive blad/ritningsnummer.

Anvisningsritningarna beskriver sådant som gäller generellt och som entreprenören

måste följa och därmed känna till. T.ex. kan följande uppgifter vara lämpliga att införa

i anvisningsritning.

> Standarder och regelverk som ska följas.

> Schaktning och fyllning med krav på packning, bädd, geoduk mm.

> Betongarbeten – betong, armering, form, fogar, förtagningar mm.

> Undergjutning av fotplattor.


29/50

> Fastgjutning av bultar i berg.

> Generella måttoleranser.

> Förstärkt korrosionsskydd för stål i mark.

> Kontrolltråd för kontroll av korrosion.

Fundamentplan Fundamenttyp för respektive stolpe ska anges på respektive stolpritning, separat

sammanställningsritning eller i stolptabell. Där så erfordras görs en separat

fundamentplan för stolpplatserna, t.ex. för att visa speciella krav på schaktning och

fyllning.

Ritningsförteckning Vid varje ritningsleverans ska en ritningsförteckning medfölja som visar samtliga för

fundament aktuella ritningar och eventuella ändringsnoteringar.

Beräkningar I beräkning ska alla förekommande dimensioneringar vara redovisade med

säkerhetsfaktorer och/eller partialkoefficienter. Om datorprogram används ska

redovisningen vara på sådant sätt att beställaren ska kunna kontrollera indatavärden

och resultat.

I redovisning av beräkning ska redovisas vilka beräkningsprogram som använts för

olika processer i beräkningarna. Datafiler till använda beräkningsprogram som ingår i

beräkning av konstruktion ska också delges Svenska kraftnät.

Om det ej går att följa beräkningsprogrammets beräkningsflöde i detalj måste en

beskrivning presenteras som redovisar detta.

4.2 Grundläggning av olika stolptyper

Allmänt 4.2.1

Fundament tillhörande samma stolpe, med styv förbindelse till stolpdel mot annat

fundament, får ej grundläggas på väsentligt olika mark. Ett fundament får sålunda ej

vila på fast mark, såsom berg, pinnmo eller grus, medan ett annat vilar på lösare mark.

Vid sådant fall måste det sämre materialet utbytas alternativt berg bortsprängas.

Grundläggning av stålstolpar 4.2.2

Stålstolpar grundläggs normalt antingen på:

> fundamentbockar och sliprar

> fundamentbalkar och sliprar

> fundamentet direkt förankrade i berg

> fabrikstillverkade eller platsgjutna betongfundament

> Platsgjutet pålfundament där pålar överför lasten till berg eller jordmaterialet


30/50

Grundläggning av betongstolpar 4.2.3

Betongstolpar kan grundläggas antingen

> genom att en del av stolpen nedgräves i jord

> i rör

> på eller i betongfundament.

Vid lösa jordarter utförs grundläggning på fundament av betong med ingjutna pålar i

fundamentets bottenplatta (pålfundament).

Grundläggning av trästolpar 4.2.4

Trästolpar grundläggs enligt SS-EN 50341-3-18 kapitel 8.5.3/SE.1.1.

I lös mark sker grundläggning i rör eller som pålfundament, spontfundament eller

andra specialfundament.

4.3 Fundament – olika typer Handboken Plattgrundläggning anses inte fullt tillämplig för att användas för

beräkningar av fundament.

Momentfundament 4.3.1

Stolpar som står på endast ett fundament påverkar normalt fundamentet med

moment, utöver vertikallast och horisontallast. Fundamenten benämns därför

momentfundament.

Design approach DA3 gäller

Momentfundament dimensioneras enligt för Sverige accepterad metod där hänsyn tas

till sidojordtryck, undergrund, stjälpning och glidning. Vald metod för dimensionering

av momentfundament ska vara välkänd och ska godkännas av beställaren.

Godkända metoder är t.ex. Vattenfalls metod EL175/ELK58-1014 anpassat för

gällande regelverk.

Fundamentbock 4.3.2

Vissa stolptyper använder sig av fundamentbockar som del av fundamentet.

Fundamentbocken monteras på slipers, förankras i betongfundament eller i berg via

förankringsbultar.

För fundamentbockar gäller Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR05-03


31/50

Draget fundament 4.3.3

Draget jordfundament Fundament huvudsakligen utsatta för draglaster (lyft) ska dimensioneras för

mothållande tyngd av jordmaterial och betong, se SS-EN 50341-3-18, kapitel 8.5.2

samt avsteg och kompletteringar enligt 3.1.

Där draget fundament i annat lastfall utsätts för trycklast måste dimensioneringen

även omfatta kontroll för detta.

Kapacitet mot horisontallast (glidning) beräknas enligt principen att:

> Fullt passivt jordtryck minus aktivt jordtryck enligt Rankine får utnyttjas.

> Friktion under plattan

> Friktion i plattans sidor

Draget fundament förankrat i berg (bergfundament) För dragna fundament eller stagförankringar förankrade i berg med flera

förankringsstänger dimensioneras förankringsstål enligt följande. Ingjutningslängd för

bult i berg ska motsvara vikten av en stympad pyramid med vinkeln 45° i fast berg och

30° i sprucket berg. Observera att hänsyn måste tas till om närliggande dragna

konstruktion samverkar.

F𝑑𝑑 ∙ 𝑠𝑠 ≥ 𝐺𝐺𝑑𝑑

där

F𝑑𝑑 = Vertikal draglast (lyft) på fundament, dimensonerat värde

𝑠𝑠 = säkerheten mot uppdragning

𝐺𝐺𝑑𝑑 = Tyngden av fundament och teoretiskt mothållande berg inklusive ovan liggande

jordtyngd.

Volymvikt för fast berg ska antas vara 26 kN/m3 om inte undersökning visar annat.

I övrigt, se 4.1.8.

Tryckt fundament 4.3.4

Tryckt fundament dimensioneras för att motstå sättningar och behålla stabiliteten.

Dimensioneras enligt kraven i SS-EN 50341-3-18, kapitel 8.5.2 och allmänna

bärighetsekvationen t.ex genom användning av IEG Rapport 7:2008


32/50

Plattgrundläggning och EN 1997 Design approach DA3. Blockfundament ska beräknas

enligt DA2.


33/50

5 Byggnation

Följande beskriver kompletteringar samt förtydliganden till kraven i övergripande

normativa standards.

5.1 Krav All byggnation ska göras enligt handlingarna. Där det av någon anledning inte kan

göras, ska Svenska Kraftledningar snarast underrättas.

Miljö 5.1.1

Miljökrav enligt Svenska kraftnäts riktlinje TR13-01 gäller.

Utförande 5.1.2

Schaktning och fyllning 1 GRUNDLÄGGNINGSPRINCIP

För grundläggning gäller normalt geoteknisk kategori 2 (GK 2).

Grundläggning ska om möjligt göras mot ursprunglig orörd jord eller berg.

2 JORDFUNDAMENT: Schaktning, schaktbotten och avjämningsfyllning.

Schaktning kan utföras till 100 mm under grundläggningsnivå.

Därefter påföres en bädd av grus eller samkross. Bädden packas enligt AMA

Anläggning 13 Tabell CE/4 Materialtyp 2.

Vid lös eller flytbenägen jord läggs ett materialskiljande lager av geotextil på

schaktbotten. Klasser geotextil enligt Tabell 5-1Tabell 5-1 Krav på bruksklass

geotextil för intilliggande material.

Tabell 5-1 Krav på bruksklass geotextil för intilliggande material.

Typ intilliggande lager Lägsta bruksklass geotextil

Jordmaterial N2

Krossmaterial med kornstorlek<250 mm

N3

Krossmaterial med kornstorlek>250 mm

N4

Utläggning av geotextil ska ske enligt AMA Anläggning 13, DBB.31.


34/50

Vid grundläggning av fundament på utfyllnad gäller generellt att den ska utföras

enligt AMA Anläggning 13, CEB.2 och CEB.21 samt resp kod CEB.211 - CEB.213

beroende på fyllnadsmaterial. Vid fyllnadsmaterial av sprängsten ska överytan

tätas enligt CEE.122 med tilläggskravet att halten 0,06/20 i krossmaterialet ska

vara mindre än 10 viktprocent.

Sprängstensbotten tätas på samma vis som terrass av sprängstensfyllning.

På terrass av sprängstensfyllning utläggs en materialskiljande geotextil med

bruksklass enligt Tabell 5-1.

Avjämningsfyllning upp till grundläggningsdjup utföres med bergkross 0/63, som

packas enligt AMA tabell CE/4.

Packning av fyllnadsyta får ej utföras när snö och/eller is förekommer på

packningsytan.

Efter återfyllnad mot fundament ska alltid kontrolleras att återfyllnad och

banketter har utförts enligt angivna mått och nivåer. Detta gäller i synnerhet för

dragna fundament och momentfundament.

3 BERGFUNDAMENT: Schaktning och schaktbotten.

Bergytan för fundamentetplacering ska rensas och löst material ska borttagas till

fast berg enligt bergrensningsklass 1, AMA Anläggning 13, kapitel CBC. Ytans vidd

är beroende av fundamenttyp. Gropar där vattenansamling över fundamentfot kan

ske får ej förekomma. Vattenavrinning ska vara från fundamentinfästning.

Berget ska pallsprängas om lutningen är större än 1:2.

Plinthöjd ska vara minst 100 mm.

4 ÅTERFYLLNING

Återfyllning utföres i regel med uppschaktat material. Återfyllnadsmassor får ej

innehålla matjord, virkesrester eller tjälat material. Fyllning mot fundament utförs

varsamt. Stenar större än knytnävsstorlek får ej ligga närmare fundamentbockar

eller stolpbens stålkonstruktion än 10 cm. Inom 500 mm från fundament får

största stenstorlek i fyllnadsmassor vara max 200 mm.

Aktsamhet ska iakttagas så att nedfallande stenar ej skadar fundament.

Fyllning ska packas i skikt runt fundament så att det ej snedbelastas eller

förskjutes.

Markytans slutliga fyllning ska vara lika ursprung och omgivning.

Vid byggande av fundament ska uppmärksamhet ägnas åt att dessa efter

återfyllning och färdigställande innehar sina rätta lägen. Tillåtna avvikelser i höjd

och plan samt lutning och vridning inom samma stolpplats ska vara angivna på

ritning eller därtill hörande anvisning.


35/50

Ingjutning av bergbult eller grundskruv i berg Förankring/ingjutning ska följa krav enligt AMA Anläggning 13 CDC.14 med följande

tillägg.

BORRNING

De på fundamentplan eller respektive fundamentritning angivna inborrningsdjup vid

bergförankring gäller för fast berg om inget annat anges.

Vid slag och tätare sprickbildning ska berget förstärkas med nedborrade fastgjutna

kamstål så att god sammanhållning av berget erhålls. Alternativt ökas

bergförankringens inborrningsdjup. Vilket alternativ som ska väljas avgörs i samråd

med Svenska kraftnät och ansvarig konstruktör.

Borrhål ska uppfylla vissa krav på täthet innan förankringsstång får fastgjutas. Om risk

finns att fastgjutningsbruket försvinner i slag och sprickor eller vid ständig

vattentillrinning ska borrhålet injekteras. Vid tveksamhet rådgör med ansvarig

konstruktör. När bruket har härdat, borras hålet på nytt.

Tolerans för centrumavstånd mellan förankringsstänger (hål i berget) som anges på

ritning är ±10 mm om ritning inte anger annat.

1 FASTGJUTNINGSBRUK

Cement för ingjutning ska vara av typen CEM I-SR3 enligt SS-EN 197-1:2011.

Cementbruk ska ha vattencementtal, vct, mindre än eller lika med 0,35. Borrhålet

ska fyllas med cementbruket från hålets botten med slang. Efter det att bulten

införts i det bruksfyllda hålet ska bruket helt fylla hålrummet mellan bult och

berg. Bultarna ska monteras centriskt i borrhålet. Cementbruk för ingjutning av

varmförzinkat stål ska ha sådan sammansättning att brukets vidhäftning och

täthet inte försämras av förzinkningen (Jfr med AMA Anläggning 13, CBC.14).

2 GJUTNING

Gjutning får ej göras om berget har lägre temperatur än +2 °C.

Rengör borrhålen med tryckluft och fukta dem genom att fylla hålen med vatten

minst en timme innan montering. Omedelbart före montering blåses allt fritt

vatten ut ur borrhålen.

Bruket införes i borrhål omedelbart efter blandning.

Bruket införes med stålrör/slang till hålets botten. Ifyllning ska ske med lugnt

arbetande injekteringspump. Stålrör/slangen dras ut successivt under fyllningens

gång.

Fler än ett hål kan brukfyllas innan förankringsstänger börjar sättas. Detta får

avgöras på plats.

3 SÄTTNING AV FÖRANKRINGSSTÅNG

Förankringsstång ska vara rengjord från lös rost, fett, is, hårdnat bruk eller annat

som kan äventyra en fullgod fastgjutning.

Förankringsstång ska införas till hålets botten innan bruket hunnit hårdna,


36/50

normalt inom en timme – jämför med tillverkarens anvisningar. Bulten vibreras

så att god kringflytning och vidhäftning av bruket erhålls.

Bultar ska fixeras under härdningstiden. Tiden för hårdnande kan dock variera

beroende bland annat av bergets temperatur, brukets temperatur vid

blandningstillfället etc., och den ska därför alltid observeras.

Överflödigt bruk tas bort.

Formning Form ska utföras enligt AMA Anläggning 13 kod EBB.1 inkl respektive underkoder.

Formar för synliga ytor (dvs ovan färdig markyta ned till minst 200mm under

markyta) utformas med ny formplywood för att erhålla en perfekt jämn, enhetlig och

slät yta. Undantag kan ges för plint mot berghäll där trävirke av god kvalitet i stående

placering kan vara ett alternativ. Alla synliga ytor i en och samma stolpplats ska dock

vara formade med samma formtyp. Formar till icke synliga betongytor får vara av

trävirke av god kvalitet eller likvärdigt.

Använd formplywood kan användas efter godkännande av beställaren.

Alla synliga hörn ska avfasas 45° med 20 mm fasbredd. För fundament gäller vertikal

list minst ned till minst 200 mm under färdigställd återfylld marknivå från överkant

plint om ej annat angives på ritning. För fabrikstillverkade konstruktioner ska alla

kanter fasas.

Erforderlig betonghållfasthet vid formrivning ska vara minst 6 MPa.

Armering Armering ska uppfylla kraven enligt AMA Anläggning 13, EBC.1.

Distanser Distansklotsar mot mark och form ska vara tillverkade av betong som minst uppfyller

kraven på hållfasthet och beständighet för konstruktionen i övrigt. Distanser mellan

armeringsjärn ska utföras av armeringsjärn bockade till erforderliga avstånd.

Distanserna ska vara av tillräcklig hållfasthet och antal så att ingen bestående

deformation av armeringen sker inför eller under gjutning.

Grundskruvar och muttrar Fixering av grundskruvar i fundamentplintens topp inför gjutning ska ske med

beaktande av enligt ritning gällande måttoleranser. Där toleranser i plan är snävare än

±5 mm, eller om svårighet att klara toleranskraven föreliggar, ska fixeringsmall i stål

användas för fixering av grundskruvar.

Justering av felaktigt ingjutna skruvar får EJ ske genom bockning av skruv. Felaktigt

ingjutna skruvar medför i de flesta fall att plinten måste bilas ned och gjutas om på

nytt.


37/50

Efter stolpsättning och undergjuten fotplatta ska muttrar åtdragas med erforderligt

moment enligt anvisning på stolpens eller fundamentets sammanställningsritning.

Mutter på grundskruv ska låsas med två körnslag.

Platsgjutning Utförande ska vara enligt AMA Anläggning 13 kod EBE.1. Se även 5.1.3, ”Betong”

Gjutning och bearbetning ska ske i enlighet med Betonghandbok, Arbetsutförande

kapitel 11. Lämplig vibrering med 56 mm stavar är 400-600 s/m3.

De nygjutna konstruktionerna ska efterbehandlas i syfte att erhålla den hållfasthet och

kvalitet som fordras. Härdning ska utföras som vattenhärdning i sju (7) dygn och

härdningsklass tre (3) enligt SS-EN 13670:2009 avsnitt 8.5 och bilaga F avsnitt F8.5

punkt d.

Eventuella fel som uppkommer under gjutning bör i första hand inte resultera i

reparationsåtgärder. Större eller återkommande fel medför att byggnadsdel ska byggas

om, t.ex. frekvent återkommande fel i fundament som sprickor etc.

Förekomst av synliga sprickor ska dokumenteras och presenteras Svenska kraftnät

med utredning av orsaken. Entreprenören ska vara behjälplig med

bakgrundsinformation rörande gjutningsprocessen där sprickor uppkommit.

För vintergjutningar krävs separat arbetsberedning som ska vara godkänd av Svenska

kraftnät innan arbetet får påbörjas.

Undergjutning av fotplattor Undergjutning ska ske så snart som möjligt efter färdig fixering av stativ eller stolpe,

dock ej senare än efter 10 dagar utan godkännande av Svenska kraftnät. Lindragning

eller annan större belastningsökning får ej ske innan undergjutning härdat och

godkänts av Svenska kraftnät.

Undergjutning ska utföras så att fullständig anliggning erhålls under hela fotplattan.

Undergjutningen ser till att öka kontakten mellan fotplatta med ojämnheter och

avvikelser i höjd på fundamentplintens översida. Inför undergjutning ska tillses att

åtgärder utförs i syfte att vidhäftningen mellan undergjutningsbruket och ytor som ska

motgjutas blir stå stor som möjligt.

Undergjutning ska utföras upp till nivå lika med fotplattans underkant. Högre nivå ska

undvikas då risk finns att det kommer att bli en springa mellan fotplattans sida och

undergjutningen. Det ska tillses att ingen springa uppkommer mellan fotplatta och

undergjutning. Utförs undergjutningen så att den sträcker sig utanför fotplattans

kanter ska ytan utanför fotplattans kant utformas med fasning ned mot betongytan, så


38/50

att inget kvarstannande vatten kan förekomma efter nederbörd. Fasningen utformas

vertikalt alternativt med brant fasning inte planare än 2:1 (höjd/plan).

Undergjutningens tjocklek (avståndet överkant betong - underkant fixerad fotplåt) ska

vara minst 20 mm. Där undergjutningens tjocklek överstiger 50 mm ska armering

placeras i undergjutningen.

Armering ska ske på lämpligt vis med avsikten att armering läggs i två vinkelräta

riktningar med ett centrumavstånd mellan armeringsstänger ej större än 200 mm.

I övrigt ska undergjutning ske enligt AMA Anläggning 13 EBE.1171 och bilaga

AMA EB/2. Hållfastheten ska efter härdning vara minst C40/50. Brukstillverkarens

anvisningar om vattentillsatser, blandningstider, form mm ska noggrant följas. Om det

inte speciellt anges i produktens anvisningar får undergjutning ej ske vid temperatur

understigande +5 °C. Konsistensen får inte avvika från vad som föreskrivs i

anvisningarna.

På betongytan som ska förses med undergjutning ska eventuellt cementslam borttas

genom vattenbilning/högtryckstvätt eller liknande. Före undergjutningen ska

betongytan fuktas ordentligt genom upprepad blötning timmarna innan

undergjutningen genomförs Fundamenttoppen ska vara ordentligt genomfuktad när

undergjutningsbruket påförs. Fritt vatten får dock ej förekomma på ytan. Alternativ till

genomfuktning av betongen tillåts ej.

Undergjutningen ska formas på lämpligt vis. Användning av en form med förhöjd

formkant på en sida för ifyllnad av betongen kan vara lämpligt.

Fyll i undergjutningsbetongen från en sida så att luften pressas ut på motstående sida

och inga luftfickor bildas. Det är viktigt att hålrum mellan fotplatta och betong blir helt

igenfyllt och att fullständig anliggning mot plattan uppnås.

Observera att bulthål i fotplatta runt grundbultar ska fyllas med bruk. Mutter får

lossas på endast en bult, varför ifyllning runt bultar får göras på en bult i taget.

Låt härda och eftervattna gjutningen under de första fem dygnen. Låt formen vara kvar

i en vecka innan avformning. Alternativt kan ytorna skyddas mot uttorkning genom

plastfolie om det kan förväntas att uttorkning skyddas med hänsyn till rådande väder.

Efter härdning av betongen och formen avlägsnats slipas kanter och ojämnheter ned,

så att kraven på undergjutningens utförande uppfylls. Se till att slipning inte menligt

påverkar zinkskiktet på stolpen.


39/50

Material 5.1.3

Entreprenören ska välja de material som ritningar föreskriver. Där sådant material

inte finns tillgängligt ska entreprenören i god tid meddela beställaren om detta och

föreslå annat material som kan ersätta på ritning angivet material och vilken standard

detta material uppfyller. Val av material ska göras i samråd med

beställaren/konstruktören. Materialet ska inspekteras och provas för att visa att det

följer kraven i respektive specifikation/standard.

Betong Enligt AMA Anläggning 13 EBE.1

Självkompakterande betong får inte användas i platsgjutna konstruktioner.

Tillverkning av betongmassa på byggarbetsplatsen får endast ske där synnerliga skäl

för detta finns och efter godkännande av Svenska kraftnät. Inför eventuellt

godkännande ska av entreprenören, en utredning som redovisar varför och hur

utförandet ska ske, genomföras.

På varje lass betong som kommer till arbetsplatsen ska det tas ett

sättmått/utbredningsmått. Om betonglasset används vid flera gjutplatser ska

sättmått/utbredningsmått tas på alla gjutplatser innan gjutning. Sättmåtten ska

dokumenteras.

Pålar Se 5.2.

Kontroll 5.1.4

Beställarens kontrollant ska ges möjlighet att utföra kontroller i den omfattning han

finner det rimligt.

Entreprenörens egenkontroll ska följa kraven enligt:

> Entreprenörens kvalitetssystem

> Svenska kraftnäts krav i denna tekniska riktlinje

> Svenska kraftnäts checklistor på egenkontroll

> I övriga handlingar.

Entreprenören ska hålla ordning och samla in följande under entreprenaden. Detta ska

löpande presenteras för Svenska kraftnät för att senare ingå i slutdokumentationen.

> Leveransers följesedlar och kvalitetsdokument.

> Tillverkningshandlingar med angivna lyftpunkter, erforderlig betonghållfasthet före lyft och transport. Uppläggningsplats vid lagring och transport från tillverkningsplats.


40/50

> Dokumentation rörande de egenkontroller som utförts (med datum, åtgärd, kontrollresultat och signering av den som utfört kontrollen.

För leveranser som tillhandahålls av beställaren gäller att de ska hanteras på samma

sätt som övriga leveranser.

Toleranser 5.1.5

Toleransklass två (2) gäller för utförande enligt SS-EN 13670 och SS 13 70 06.

Gällande toleranser för fundament och stagförankringar skall vara i turordning enligt:

1 Platsbestämd ritning

2 Ritningar toleranser (3-3113451, 3-3113506, 3-3113549, 3-3113574)

3 Enligt Tabell 5-2 - Tillåtna avvikelser i läge för fundament

Läge Fundamenten läge i plan och höjd ska överensstämma med ritningar och anvisningar i

stolptabell. Tillåtna avvikelser från teoretiskt korrekt angivet läge framgår ur

Tabell 5-2. Värden i tabellen är generella och toleranser på ritning kan avvika från de i

tabellen. Värden i ritningar gäller före värden i tabellen.

Tabell 5-2 - Tillåtna avvikelser i läge för fundament

(inget av angivna toleranser får överskridas)

Stolptyp Fundament, typ Tillåtet fel

Ostagade stolpar

ex. Julgran, Stubbe

Fundamentgrupp5 ±50 mm i plan

±100 mm vertikalt

max 2° rotation

Enskilt fundament i

grupp

(Y anger stolpens

basbredd dvs.

centrum-centrum

fundament/skruvgrupp)

För Y≤15 m: ±5 mm och 7 mm

diagonalt.

I övrigt±Y/300 eller ±20 mm6

(mått mellan fundament i grupp)

Max 1° rotation för enskilt

fundament

Angiven +höjd ±5 mm.

5 Gäller centrum av fundamentgrupp 6 Det minsta av angivna värden gäller


41/50

Stolptyp Fundament, typ Tillåtet fel

Stolpar på

gemensamt

fundament

Momentfundament Fundamentgrupp7:

±50 mm i plan

±100 mm vertikalt

Enskilt fundament i flerbent

stolpe med regel:

±10 mm i plan mellan fundament

±20 mm vertikalt mellan

fundament

Stagade stolpar Stagförankring Plattans läge8:

±50 mm i plan.

Djup från slutgiltig marknivå

gäller som minsta mått.

Stagskruv i mark: max avvikelse i

lutning är 2°.

Alla stolptyper -

Grundkruvar i

skruvgrupp i ett

fundament

Alla fundament (mått

centrum skruv i nivå

överkant betong)

Avstånd mellan skruvar i

skruvgrupp ±5 mm.

Läge i nivå för överkant skruv ±5

mm.

Lodavvikelse för enstaka skruv

1/100.

Ytojämnheter Nedanstående krav på ytojämnheter ska uppfyllas.

Tillåtna antal per m2 av lokala toppar

Höjd mm

Antal st

1 10

2 5

3 2

7 Gäller medelvärdet av alla i stolpen ingående fundament. Gäller även för enbent stolpe. 8 För slipersförankring jämställs centrum för gruppen sliprar med platta


42/50

Tillåtna antal per m2 av gropar (porer) mellan 5-10 mm i diameter och med djupet

högst 5 mm är 20 st.

Reparation av betongfundament 5.1.6

Betongreparation ska utföras enligt SS-EN 1504, 1-10.

5.2 Pålfundament Pålar och pålning ska utföras enligt bygghandlingar. På ritning angiven påltyp får inte

bytas ut. Typen enligt handlingarna ska användas. Där detta av någon anledning inte

kan göras ska beställaren omedelbart kontaktas för åtgärd.

Om pålars verkliga längder eller annat avviker från de förhållanden som antagits i

dimensioneringen ska bärighetsförmågan verifieras genom kontrollberäkning av

geokonstruktören med beaktande av verkliga förhållanden.

Pålar ska alltid förses med bergsko med bergdubb Detta krav gäller ej kohesions-,

friktionspålar eller pålar som ska förankras i borrade hål i berget.

Träpålar 5.2.1

Träpålar används normalt inte. Skulle av någon anledning träpålar föreskrivas i

handlingar eller av annan orsak användas gäller följande.

Pålar utförs av impregnerad furu. Träpålar ska vara tryckimpregnerade med MT-

Kreosotolja enligt kraven för Träskyddsklass A i NTR Dokument 1:2011. Kontroll av

impregnering ska göras enligt NTR Dokument 3.

5.3 Slipersfundament Slipersfundament med stål i mark ska förses med kontrolltråd för kontroll av

eventuellt korrosionsangrepp, se 4.1.12 ”Ståldetaljer”.

Slipers av trä 5.3.1

Träsliprar för fundament ska uppfylla kraven för impregnerat trä i TR05-03.

Trä till sliprar ska vara friskt, fast och av god beskaffenhet och får inte innehålla

utpräglad tjurved eller tvärved och får inte ha större snedfibrighet än 1:7. Vidare ska

det vara friskt från stockblånad, lagringsblånad, rödved, röta, insektsgångar,

rötkvistar, vattved eller skadliga försvagande sprickor såsom större märg- och

ringsprickor.

Mindre ytblånad och mindre vattvedsfläckar som inte menligt inverkar på sliperns

användbarhet tillåts dock.

Kvist får inte vara större än 40% av sidans bredd.

Slipers ska vara noggrant bastbarkade och väl sågade med plana och parallella ytor.

Vid ändarna ska slipers vara avskurna vinkelrätt.


43/50

Slipers av stål 5.3.2

Montage och installation ska ske enligt bygghandlingar.

Slipers av betong 5.3.3

Montage och installation ska ske enligt bygghandlingar.

5.4 Fabricerade fundament Tillverkning ska ske i fabrik avsedd för tillverkning av fundament. Tillverkande fabrik

ska vara certifierat av Nordcert dvs. BBC-anslutet företag med rätt att använda BBC-

märket, Nordcert ABs certifieringsmärke för betong och ballast enligt bl.a.

SS-EN 13369. Alternativ certifiering enligt SS-EN 14991 är också tillämpligt.

5.5 Rörfundament Se 4.1.6.

5.6 Fundament i spontlåda Trä ska uppfylla samma krav som för träslipers, se 5.3.1.

Observera att spontlådor endast får användas i samråd med beställaren, där det finns

synnerliga skäl för detta.

5.7 Stagförankringar Stagförankringar utförs enligt handlingarna.

Stagförankring av stål i mark ska förses med kontrolltråd för kontroll av eventuellt

korrosionsangrepp, se 4.1.12 ”Ståldetaljer”.

5.8 Provningar

Allmänt 5.8.1

Provningar ska utföras enligt den standard som anvisats/godkänts av beställaren. Där

standard ej finns ska alla detaljer om proven föreläggas beställaren för godkännande.

Entreprenören ska hålla beställaren informerad om förloppet så att kontroll efter

uppgjord kontrollplan är möjlig och att den kan utföras i närvaro av beställaren.

Betongfundament 5.8.2

Betong till betongfundament ska provas enligt SS 137244:2005 (frostresistens) samt

SS-EN 12390-3 (tryckhållfasthet).


44/50

Stagförankringar 5.8.3

Betong till stagförankringar ska provas på samma vis som för betongfundament,

se 5.8.2.

Minst 10 % av förankringar i berg ska provdragas. Framför allt bör provdragning

utföras på platser, där bergets kvalitet kan antas vara mindre god. Förankringarna ska

provdragas till minst 60 % av brottlast per förankring och protokollföras.

Provdragning får inte utföras tidigare än 28 dagar efter fastgjutning. Temperaturen i

berget måste vid provdragning vara minst +5 ºC

Entreprenören ska upprätta program för provning av stagförankringar i berg.

Programmet ska godkännas av beställaren.

Provdragning ska ske i förankringens längdriktning. Vid eventuell uppdragning av

förankring ska ny förankring utföras och provdragas.

5.9 Leverans

Allmänt 5.9.1

All kvalitetsdokumentation relaterad till arbetet ska vara tillgängligt för beställarens

representant tills arbetet är avslutat. All dokumentation ska skrivas på svenska eller

engelska.

Kvalitetsdokumentation 5.9.2

Före leverans från tillverkare ska entreprenören presentera kvalitetsdokumentation

för beställaren.

Kvalitetsdokumentation ska innehålla dokument enligt följande.

Intyg Ett intyg, vederbörligen signerat av representant för entreprenören som är

auktoriserad att signera sådana Q.A-dokument, vilket innehåller:

> tillräcklig information för att delen ska gå att identifiera

> referenser till de standarder och de krav som har använts under tillverkning och

inspektion

> redogörelse för att specificerade inspektioner har genomförts och att de begärda

resultaten har uppnåtts


45/50

Arbetet ska provas enligt kapitel 5.8 och beställaren ska beredas tillfälle att deltaga vid

provningar och inspektioner. Varor som ingår i fundament och stagförankringar får ej

levereras till leveransplatsen innan de har inspekterats och provats enligt 5.8.

Avvikelserapport Avvikelserapporter tillsammans med varje rapport som har samband med större

reparationsarbete.

Avvikelserapport ska minst innehålla omfattning, anledning, beskrivning av åtgärd.

Separata rapporter och besiktningsföretag Certifikat för undersökning som kräver separata rapporter, t.ex. materialprov,

dimensioneringsrapporter och provmonteringsrapporter.

Certifikat från oberoende besiktningsföretag, om sådant anlitas.

Transport och lagring 5.9.3

Fundament, Stagförankringar och allt tillhörande material ska förpackas på sådant

sätt att det inte blir skadat eller nedsmutsat vid transport, byggnation och lagring.

Transport och lagring av ståldetaljer9 ska utföras enligt kraven för transport och

lagring i TR05-03 Stolpar.

Armeringsstål ska lagras på lämpligt vis så att den inte kan påverkas av yttre

förhållanden som ökar risken för rost, smuts mm.

9 Gäller ej armeringsstål.


46/50

6 Kontroll

6.1 Kontroll under konstruktion

Konstruktören ska svara för att alla konstruktionshandlingar blir

granskade/kontrollerade innan leverans till Svenska kraftnät. Konstruktören ska även

svara för all konstruktion utförd av eventuellt utsedd underkonsult.

Levererade handlingar ska underställas Svenska kraftnäts godkännande innan de får

användas för tillverkning eller byggnation. Svenska kraftnäts godkännande av

handling innebär inget annat än att handlingen får användas för tillverkning eller

byggnation. Svenska kraftnäts granskning av ritning/beräkning befriar inte

konstruktören från någon av dennes förpliktelser i enlighet med denna riktlinje eller

från hans ansvar för att konstruktionen och ritningarna är korrekta.

Projektören/konstruktören ska försäkra sig om, att ritningarna framställs inom rimlig

tid för att man ska hinna kontrollera och korrigera dem innan de ska användas. Minsta

tid för Svenska kraftnäts granskning är två veckor för enstaka eller några dokument.

Konstruktör ska ta hänsyn till att om en större mängd dokument levereras inför

godkännande, erfordras betydligt längre tid. Därför bör konstruktör och Svenska

kraftnät samråda inför ett beslut om vilken tid som kan vara rimlig. Vid dessa fall bör

en granskningstidplan upprättas och godkännas av Svenska kraftnät.

Svenska kraftnät kan där det anser att det är lämpligt lämna över dokument att

granskas externt.

6.2 Kontroll i entreprenaden

Arbetsberedning 6.2.1

Med målet att säkerställa kvalitet, miljö och arbetsmiljö ska entreprenören inför varje

arbetsmoment upprätta en arbetsberedning. Arbetsberedningen ska minst omfatta

följande:

> Sammanställning av för arbetsuppgiften förekommande ritningar och andra

handlingar

> Egenkontroll- och checklistor för arbetet om entreprenören har för avsikt att

använda sig av andra mallar än de som SvK tillhandahåller.

> Arbetsmoment som kommer att genomföras


47/50

> Speciellt poängtera arbetsmoment som personalen inte tidigare utfört eller är

extra komplicerade och därmed ange hur de ska utföras, t.ex nya metoder, med

nya material etc.

> Arbetsmoment som kan anses mer kritiska än normalt, t.ex. med hårda kvalitets-

och/eller toleranskrav eller är svåra att rätta till i efterhand.

> Hantering av restprodukter, uppstädning mm.

> Planerad tidplan

> Riskinventering och riskanalys av olika arbetsmoment

Arbetsberedningen bör organiseras i olika delar.

1 Förberedelser

2 Genomförande

3 Uppföljning

Arbetsberedning görs förslagsvis per arbetsmoment och ska vara godkänd av

entreprenören. Arbetsberedningen skall presenteras för Svenska kraftnäts kontrollant

minst 2 veckor innan arbetsmomentet kommer att påbörjas, eller enligt

överenskommelse. Arbetsberedningen ska under arbetet finnas tillgänglig på

arbetsplatsen.

Kontrolldokument 6.2.2

Entreprenören ska för arbetsmomenten som utförs upprätta kontrolldokument,

minimikravet är SvK:s checklistor/mallar som bifogas i FFU.

Övriga dokument som ska levereras av entreprenören för fundamentsarbetena är:

> Dokumentation och certifikat/intyg för det material/de produkter som använts

> Betong

> Betongprover (lufthalt, tryckhållfasthet, sättmått)

> Betongföljesedlar

> Gjutjournaler

> Provdragning av bergstag (?)

> Pålning

> Pålprotokoll

> Provdragningsprotokoll


48/50

> Borr- och sprängjournaler

Entreprenören ska meddela SvK (kontrollant eller den som är granskare av ett

dokument) när ett kontrolldokument/annat dokument finns levererat och är redo att

granskas. Detta kan göras genom att entreprenören fyller i ett Excel-dokument som

innehåller projektets dokumentlista och en lista för kontrolldokument per stolpplats,

förslagsvis skickar även entreprenören veckovis ut ett epost-meddelande till berörda

personer om vad som har levererats under veckan.

Kontroll utförd av Svenska kraftnäts kontrollant 6.2.3

Svenska kraftnät ska ha möjlighet att ha en eller flera kontrollanter i fält som löpande

följer upp pågående arbeten.


49/50

SvK4

005,

v3.

4, 2

014-

03-2

6

Bilaga A Kontrolltråd för kontroll av eventuellt korrosionsangrepp på stål i mark

För bedömning av jordartens korrosivitet vid varje enskild stolpplats i en ledning och

för att hålla eventuella korrosionsangrepp under kontroll ska – vid nybyggnad – varje

stolpplats förses med kontrolltråd.

På samtliga stålstolpar och stagförankringar med ståldetaljer >1 m under marknivå

monteras kontrolltråd. Stagade trästolpar förses med kontrolltråd vid stagskruvarna. I

inget av fallen behöver dock kontrolltråden ligga tätare än 5 m.

Kontrolltråd utförs enligt ritning 3-3113536.


50/50

enhet, verksamhetsomrÅde vÅr beteckning datum …

Documents