PostkodLotteriet och National Geographic Magazine är stolta över att presentera en särskild

utomhus-utställning av en av världens ledande fotografer. Mattias Klum, som är en Young Global

Leader för World Economic Forum och som ofta bidrar med bilder till National Geographic Magazine, kommer

att visa prisbelönta bilder från nästan 20 års dokumentation av ett av världens känsligaste ekosystem.

Utställningen tar upp frågor som klimatförändringen, förlusten av arters livsmiljöer och biologisk mångfald.

Den levererar ett omvälvande budskap som manar till försiktighet, uppmanar oss att minska våra ekologiska

fotavtryck och att överväga vilket arv vi lämnar över åt dem som kommer efter oss.

tebarans testamente Sanningens stund för Borneo

en utställning av

National Geographic-fotografen Mattias Klum13 februari - 28 mars, 2010

raoul wallenbergs torg, stockholm

© Mattias Klum

Ladda ner lektionsplaner: www.tierragrandeevents.com/borneo www.natgeo.se

under- visnings material för högstadiet och gymnasiet Finns tillgängligt

t

tebara Sanninge

ans testens stund

agninllätstune

ment a t för Borne

v a

te eo

Natio

aonal Geogr31

luoar

fotogr-phic,sram82-iraurbef3s,grotsgrebnellaw

afen Mattia r0102

mlohkcots

as Klum

mulKsaittaM©

-rednus gninsivlairetma

röf

h coteidattasgöh

teisanymgiFFi s nngtilgnägllit

o ostkodLP

-u utomhus

röfföredaeL

rpasivtta

gninllätstU

eDen lever

otteriet och ap National Geogr raphic Magazine

utställning av en av världens

muroFFocimonocEdlroWWo oshco

natsännårfredlibatnölebsi

ågor som klimatar upp frneg

ar ett omvälvande budskap er

hic Magazine är stolta över a

. Mattias afer s ledande fotogr

llitredlibdemrardibatfomo

tevanoitatnemukodsrå02

ändringen, förlusten av atför

, p som manar till försiktighet

m k

a en särskild esenter att pr

Klum, som är en oung Global YYoung Global

nizagaMcihparragoeGlanoitaN

keetsagilsnäksnedlrävvatt

arters livsmiljöer och biologisk mångfald.

, uppmanar oss att minska vår

kommer efter oss.

bal

en r emmok,

. metsyso

gisk mångfald.

a ekologiska år

gtilgn

renalpsnoitkelrenaddaL

:r .stneveednargarreit.www

enrob/moc. o .natgeowww

.so e

Lärande 2.0Lärande 2.0NUMMER 2 | VINTERN 2010 | 80kr |NUMMER 2 | VINTERN 2010 | 80kr |22

Teknikens dolda ansikte • Digitalt lärande: möjligheter och konflikter • Små insatser för hållbar IT-användning, applikationer, webquests, nätverk, pedagogiska resurser och spel för en hållbar utveckling

ILLU

ST

RA

TIO

N A

V S

AM

HÄ

LLS

PR

OJE

KT

ET

VID

ST

IFT

ELS

EN

IN

FOC

EN

TR

O, C

AR

AC

AS

, VE

NE

ZU

ELA

. © F

ELI

PE

GA

RC

ÍA

ED

UC

ATIO

N A

ND

SU

STA

INA

BILITY

SV

ER

IGE

· VIN

TER

N 2010 N

UM

ME

R 2 · LÄ

RA

ND

E 2.0

ESs_02_cover:revistaes 01/02/2010 14:27 Página 1

Innehåll

RedaktöR · Heloise Buckland

ansvaRIg utgIvaRe · Anders Sundvall

natIonell samoRdnaRe · Marcus Lind

RedaktIonskommItté · Harriet Axelsson, Inger Björneloo, Hans Ljungqvist, Marilyn Mehlmann, Monika Månsson, Marie Neeser, Per-Arne Nilsson, Kerstin Sonesson

RedIgeRIng oCH öveRsÄttnIng · Miguel Herrador, Marcus Lind, Jaume Mas, Marta Moreno, Miriam Salvatierra, Mia Stålgren

desIgn oCH laYout · Marta Altieri

CReatIve dIReCtoR · Alexis Urusoff Ramos

tRYCkeRI · VTT Grafiska, Vimmerby

Issn · 2013-5726

dIstRIButIon oCH PRenumeRatIoneR Education and Sustainability Sverige Stiftelsen Teknikdalen Box 760 · 781 27 Borlänge www.es-online.info/se · ess@barcelonya.com TEL. (+46) 31 799 95 75 · FAX. (+34) 93 301 2831

InteRnatIonell samoRdnIng Arbetskooperativet Barcelonya www.barcelonya.com · www.rce-barcelona.net

LÄRANDE 2.0Tips för hur du kan använda Internet i praktisk undervisning och råd för att främja kritiskt tänkande, kreativitet och samarbete mellan studenter och lärare med hjälp av 2.0-verktyg. Juan José de Haro, IKT-samordnare och lärare, gymnasieskolan Amor de Dios, Barcelona.

TEKNIKENS DOLDA ANSIKTEEn översyn av det ”verkliga” priset för teknologin, från energiförbrukningen för att tillverka ett datachip till de mänskliga kostnaderna i samband med utvinning av coltan. David López, professor vid fakulteten för datavetenskap, UPC, Barcelona.

DIgITALT LÄRANDE: möjLIghETER Och KONfLIKTERUtbildning äger oftare rum utanför än inne i klassrummet och utbildningssystemet kan inte längre undvika de informella lärandeprocesser som Internet erbjuder. Juan Freire, professor vid universi-tetet i La Coruña.

ALLmÄNNYTTANS föRDELARSociala entreprenörer utnyttjar det gemensamma utrymmet som Internet erbjuder för att skapa social förändring. David Franquesa, doktorand vid UNESCO:s Centrum för hållbar utveckling, UPC, Barcelona.

LhU I SvERIgE – EN åTERbLIcKEn genomgång av utvecklingen av lärande för hållbar utveckling i Sverige från Stockholmskonferensen 1972 fram till idag. Carl Lindberg, särskild rådgivare till svenska Unescorådet.

RÄDDA jORDEN mED TANgENTERNA!Ett experiment där eleverna själva är med och skapar miljöer för lärande för hållbar utveckling. Shefali Atrey, Aradhana Singh och Shivani Jain från Council for Environmental Education, Indien.

Små inSatSer för hållbart användande av elektroniSka apparater

klimatSerier!

den hållbara nallen

inSpiration till handling – expeditionSverige.Se

treemagotchi

viSionS – kreativt lärande i informationSSamhället

lärarenS gUide till it-galaxen

Startnycklar till lhU

pedagogiSka reSUrSer #40 organiSationer #44 kUrSer #46 kalender #47 ordliSta #48 vi rekommenderar #50 ekologiSka fotavtryck #51

EDUcATION AND SUSTAINAbILITY SvERIgE publiceras under en Creative Com-mons-licens. Du får kopiera och sprida vidare innehållet samt skapa nytt innehåll ur det så länge du anger tidskriften som källa, licensierar det nya materialet under samma villkor och inte använder det för kommersiella syften. Bilderna som står under denna licens är märkta med symbolen ©©; de resterande bilderna saknar tillstånd från dess upphovsmän att kopieras eller spridas vidare. Mer info på www.creativecommons.org

4

8

16

18

24

30

13

27

14

28

22

36

26

38

reSUrSer ·

nr 2 · lärande 2.0 · vintern 2010

es-online.info

sveRIge

MILJÖMÄRKT

341 189FÖR en bÄTTRe MILJÖ

Fick du en mobiltelefon i julklapp? Eller väntade du till rean med att köpa en ny bärbar dator som ”inte väger nå-gonting”? Den obekväma sanningen är

dock att dessa produkter har ett tyngre bagage än vad vi tror.

Låt oss titta närmare på mobiltelefonerna. Först behöver cirka 30 olika metaller utvin-nas, var och en med sina tillhörande kostna-der. För att utvinna ett ton platina krävs till exempel 950 000 ton råmaterial. Dessutom är utvinningen av coltan (varav 80 procent kom-mer från Demokratiska Republiken Kongo) knuten till vapenhandel och barnarbete.

Därefter kommer tillverkningsprocesserna för telefonen. För varje chip används cirka 3 200 liter vatten, 72g av diverse kemikalier, 700g kväve etc., och när det gäller CO2-utsläpp räk-nar man med 6kg från tillverkningen och 99kg från användningen. Som från alla typer av in-formations- och kommunikationsteknologier (IKT), kommer cirka 80 procent av mobiltele-fonernas klimatpåverkan från användningen, inte från tillverkningen.

Och vad händer med våra gamla telefoner mot slutet av dess ”användbara” liv? Man räknar med 50 miljoner ton elektroniskt avfall varje år i världen, varav huvuddelen hamnar i län-der som Kina och Indien. Där samlas avfallet ofta in av barn, samtidigt som det förorenar floder och gör hela befolkningar sjuka.

Uppenbarligen väger inte försäljningspriset in alla ”verkliga” kostnader för IKT, och det tar inte heller hänsyn till deras geografiska eller sociala fördelning. Till exempel har 52 procent av befolkningen i Europa tillgång till Inter-net och 111 procent har mobiltelefon (många har fler än en), medan motsvarande siffror för Afrika endast är 7 respektive 28 procent.

Så vad bör vi göra med de nya teknologierna som har kostat så mycket för att nå våra hän-der, när vi nu är medvetna om deras sociala och miljömässiga effekter och ojämlika för-delning? Vilket är vårt ansvar som pedagoger, föräldrar och digitala medborgare?

De följande sidorna ägnas inte åt att beklaga allt elektroniskt avfall i vårt samhälle, utan åt hur vi kan använda den nya teknologin mer hållbart och rättvist, hur vi kan återanvända och omfördela resurser där så är möjligt och framför allt hur vi kan dra nytta av de kollek-tiva, interaktiva och öppna lärprocesser som den nya tekniken erbjuder.

När vi vet att lärande i större utsträckning sker utanför klassrummet - och att vi lär oss genom en aktiv konstruktionsprocess som är kopplad till personliga erfarenheter - har sociala nätverk och interaktiva applikationer stor potential att bidra till utvecklingen av alla typer av förmågor, färdigheter och attityder. Hemligheten är att veta hur man ska vägleda eleven till en egen lärandeprocess, som inne-bär att hon kan experimentera och utforska sin egen omgivning och dra nytta av den pas-sion, kreativitet och självständighet som Inter-net kan väcka.

Det finns oändliga möjligheter att skapa web-baserade lärmiljöer för att förbereda över-gången till en mer hållbar framtid. Vi kan ta klassen till en tropisk skog, designa scenarier mot klimatförändringen, delta i en demonstra-tion, skapa egna filmer och seriestrippar för klimatet, eller uppmuntra stadsdelen till en lokal förändringsprocess – vi är mer samman-kopplade än någonsin.

Men utan en digital kompass riskerar vi is-tället att bli mättade med information, att bli distraherade från vårt mål och att förlora den mänskliga kontakten. Därför erbjuder vi här ett urval av praktiska idéer, pedagogiska verk-tyg och metoder för att dra nytta av de stora möjligheter som Lärande 2.0 erbjuder.

digitala medborgare: aktörer för förändring

Heloise bucklandRedaktör

Redaktionskommittén ansvarar inte för de åsikter som de enskilda författarna uttrycker i tidskriften.

REFLEKTION

4

lära

nde

2.0

Webb 2.0 bygger på system som främjar informationsspridning och samarbete mellan indivi-der för gemensam kunskaps-

generering, d.v.s. kunskap som produceras av många och inte bara av enstaka individer. Konceptet är starkt präglat av altruistiska och demokratiska ideal och detta sätt att se på kun-skap har även spridit sig till pedagogiken, som beskrivs här nedan:

I denna artikel diskuterar vi lärande 2.0, som anspelar på begreppet Webb 2.0O, och lyfter fram de lärandeverktyg som erbjuds av sociala nätverkO. Ett utvecklat, kreativt och kritiskt tänkande hos eleven, förmåga att samarbeta och framförallt förmåga att kommunicera är några av fördelarna med dessa nya medier för socialt lärande.

verktyg för Web 2.0

Antalet Internetapplikationer är enormt stort och växer ständigt. Se t.ex. ’Learning Tools Directory’1 där över 3 000 nätapplikationer för lärande finns listade, som framför allt har följande egenskaper:2

Juan José de HaroLärare och

IKT-samordnare Gymnasieskolan Amor de

Dios, Barcelona jjdeharo.blogspot.com

lärande 2.0Hur man kan använda Internet som verktyg för lärande

Att kunna bidra till kunskapsproduktion och göra denna tillgänglig för andra.

Kunskapssamhället skapas och utgörs av de personer som arbetar med att kontinuerligt ta fram kunskap, samt genom att ständigt utvärdera denna.

Att kunna navigera i kunskapssamhället, känna till och respektera andras arbete, inte roffa åt sig andras verk utan istället bygga vidare på redan befintlig kunskap.

Attityder

ALTRUISm

SAmARbETE

RESpEKT

Producera kunskap och utveckla innovativa och originella produkter.

Sätta egna mål och ansvara både för det egna lärandet och för innehållet i detta lärande.

Lösa problem, planera projekt och forskaruppgifter, samt genomföra dem.

Färdigheter

ETT KRITISKT TÄNKANDE

TA ANSvAR föR DET EgNA LÄRANDET

ETT KREATIvT TÄNKANDE

Utvärdera och välja ut informationskällor, lägga upp strategier för forskningsuppgifter, bearbeta material och generera resultat.

Digitala objekt av olika slag och ge dem dess slutgiltiga form; inte bara i text och bild utan även andra former som uppstår då olika medier blandas.

Med andra för att hålla sig informerad och gemensamt skapa innehåll.

Kompetenser

fORSKA

pRODUcERA

KOmmUNIcERA

LärA

nd

e 2.

0

Känna till olika sociala medier, som wikis,O bloggar,O sociala nätverk, e-postgrupper, delade dokument, etc.SOcIALA mEDIER

REFLEKTION

5

ed

ucation and

sustainab

ility

De främjar deltagande, gör det möjligt att dela information, interagera, samar-beta och gemensamt skapa innehåll.

De är gratis att använda, i alla fall delvis.

De gör det möjligt att vidarebefordra in-formation genom prenumeration och att kategorisera information med hjälp av taggar eller bokmärken (folksonomiO).

I grova drag kan dessa verktyg kategoriseras på följande sätt:

Verktyg för att skapa innehåll. Med dessa verktyg kan information presen-teras på olika sätt, t.ex. i form av bilder, video- och ljudklipp, presentationer etc. som kan presenteras i kronologisk ord-ning.

Produktion och publikation av innehåll. Dessa verktyg syftar till att ge innehållet dess slutgiltiga form och publicera det, t.ex. genom bloggar, wikis eller andra system för att skapa webbplatser.

System som kan hantera information på ett effektivt och automatiserat sätt och som tar hänsyn till vilken typ av me-dium som används.

I stort sett alla internetapplikationer har egna sociala nätverk som gör det möjligt att kom-municera och samarbeta. Bland de sociala nätverken3 finns många system som är opti-mala för att organisera och administrera öv-riga nätapplikationer.

personLigA reLAtioner och reLAtioner inom nätverK/sAmhäLLenSociala nätverk, microblogging

verKtyg För Att sKApA innehåLLbilder, kartor, ljudklipp, filmer, presentationer...

produKtion och pubLicering Av innehåLLbloggar, wikis, sajter för att gemensamt skapa webbplatser, dela dokument, etc.

återsKApAnde Av inFormAtionFolksonomi

Utb

yte av gemensam

ma erfarenheter vid

stiftelsen Infocentro, Caracas, Venezuela. ©

© Felip

e García

REFLEKTION

6

lära

nde

2.0

sociala nätverk och lärande

Sociala nätverk syftar till att skapa virtuella mötesplatser för människor med gemensam-ma intressen och åsikter. De gör det möjligt att: (1) skapa en publik inom ett avgränsat system, (2) skapa en lista över de användare som är uppkopplade och (3) ha tillgång till sin egen länklista, samt de länkar som an-vänds av andra inom systemet.4

Skolans utbildningsform karaktäriseras av relationen mellan eleverna och deras lärare, med kunskapen som det gemensamma ele-mentet. Detta är ett mikrosamhälle som hålls samman av ett gemensamt intresse, vilket ger optimala förutsättningar för att använda sociala nätverk. Sociala lärandenätverk kan användas på många olika sätt beroende på behov, lärarens kreativitet och medlemmar-nas dagliga användande.

öppna sociala nätverk

Öppna sociala nätverk är system som inte isolerar någon av dess medlemmar. Den som tillhör ett öppet socialt nätverk kan bli “vän” med vem som helst inom nätverkets använ-darkrets. Twitter, Tuenti, MySpace och Face-book är exempel på öppna sociala nätverk. Nackdelen med öppna sociala nätverk vad gäller lärandesyften är allt “oväsen” som

uppstår inom nätverket. Det fria flödet av meddelanden och andra former av digitala objekt som förekommer inom dessa nätverk gör det lätt att bli distraherad och svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Men den här typen av nätverk är intressanta, framför allt för att de främjar debatt och samtal om lä-randeformer mellan vuxna.

Vad gäller Twitter har nätverket använts för vissa tillfälliga skolarbeten där eleverna be-höver samarbeta för att lösa olika uppgifter.5

stängda sociala nätverk

Stängda sociala nätverk tillåter avgränsning och exklusivitet för grupper inom nätverket. Till de stängda sociala nätverken räknas Ning, Grou.ps, Elgg och vissa system för microblog-gingO, t.ex. Shoutem, Edmodo, Blellow, etc.

Ning är utan tvekan det nätverk som erbjuder flest tjänster för lärandesyften. Inom Grou.ps går det inte att skapa avgränsade elevgrup-per vilket gör att det enbart kan användas för hela klasser. Elgg är ett av få sociala nätverk med gratis mjukvara som särskilt designats för lärandesyften. Men det innehåller många av de mekanismer som gör det möjligt att länka samman användare som också är med-lemmar i andra nätverk. Dessutom behöver det installeras på den egna servern.

Samband mellan de pedagogiska och de sociala aktiviteterna inom ett lärandenätverk. De stora figurerna representerar lärarna och de mindre figurerna representerar eleverna.6

bLogg

disKussioner

KommentArer

privAtA meddeLAnden

externA AppLiKAtioner

LänKAr

podcAst

+

musiK

proFiL

Foton

KommentArer

chAtt

+

LärAndereLAtioner

FormeLLt LärAnde inFormeLLt LärAnde

sociALA reLAtioner

REFLEKTION

7

ed

ucation and

sustainab

ility

att använda sociala nätverk inom lärandet

Till skillnad från andra medier tillåter so-ciala nätverk att dess medlemmar kan skapa en egenkonstruerad personlighet inom nät-verket, inte bara genom det de skriver, utan även genom den identitet de presenterar ge-nom ett medvetet val av musik, videos och foton på sina egna hemsidor. Denna digitala identitet, som enbart finns inom nätverket, är en av de faktorer som gör sociala nätverk särskilt attraktiva för ungdomar.

Men ett socialt nätverk behöver vissa upp-förandekoder eftersom interaktionen mellan dess medlemmar är kontinuerlig. Detta gör det möjligt för nätverkets medlemmar att lära sig om virtuella relationers begräns-ningar och bara detta syfte gör sociala nät-verk till viktiga medel för socialt lärande. En annan fördel med sociala nätverk är att de underlättar för kommunikationen mellan elev och lärare.

En av de mest intressanta funktionerna med sociala nätverk är möjligheten att skapa lä-randegrupper inom nätverket, som eleverna kan använda för att göra grupparbeten, dela dokument och länkar, samt utbyta idéer.

Varje ämne kan också ha en egen grupp, ge-nom vilken läraren kan dela ut och samla in arbetsuppgifter, dela viktig information, skapa chattforum kring specifika ämnen, etc. Det går också att skapa tvärvetenskap-liga grupper, för handledning eller grupper för specifika uppgifter, som t.ex. för att ska-pa en skoltidning.

Möjligheterna med sociala nätverk är många eftersom det även går att lägga till verktyg och funktioner utifrån, från dokumentation, från olika webbsidor som finns länkade till olika grupper och genom länkar till mest använda resurser. Det sociala nätverket fungerar som plattform utifrån vilken det går att bygga på med alla de resurser som vi använder i vår undervisning, precis som vi gör i klassrummet där eleverna är fysiskt närvarande.

EDU

KIT

O, Se ordlista på s.48-49

TAgS / Web 2.0, sociala nätverk, microblogging, kollektivt deltagande

DEbATT / vilka typer av 2.0-applikationer skulle du vilja använda under 2010?

pEDAgOgISKA RESURSER / 6, 14, 21, 24, 25, 35, 36, 41, 53 (Se S. 40-43)

WEbQUEST / hur man gör en webquest:

www.headshot.se (sv.), www.webquestblog.com (eng.)

1. c4lpt.co.uk/Directory

2. De Haro, J. J. (2008). Aplicaciones 2.0. EDUCATIVA. Återskapad 11 juli 2009, finns på jjdeharo.blogspot.com

3. T.ex. Ning, Elgg, Facebook eller Twitter.

4. Boyd, D. M., & Ellison, N. B. (2007). Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship. Journal of Computer-Mediated Communication, 13 (1). Återskapad 22 november 2009. Finns på jcmc.indiana.edu

5. edutwitter.wikispaces.com

6. De Haro, J. J. (2009). Algunas experiencias de innovación educativa. Arbor, CLXXXV (Extra), 71-92. doi: 10.3989/arbor.2009.extran1207.

nätverk av erfarenheter av populära kommunikationsmedier. ©© Felipe García

lära

nde

2.0

Teknikens dolda ansikte En obekväm sanning

david lópezProfessor vid fakulteten för

datavetenskap vid UPC, barcelona www.upc.edu/sostenible2015

Precis som månen verkar tekniken enbart visa oss sin bästa sida - de möjligheter den erbjuder. Men det finns även en dold sida, som har en social och miljömässig kostnad och som vi måste vara medvetna om för att se till att tekniken inte bara förblir användbar och effektiv utan även hållbar.

Zabhoor Khan (14), Karachi, Pakistan. © Robert Knoth, från serien «Att leva med elektroniskt avfall» i samarbete med Greenpeace.

REFLEKTION

8

ed

ucation and

sustainab

ility

REFLEKTION

9

Den nya tekniken är fantastisk. Den erbjuder oss mycket användbara verktyg som har gjort det möj-ligt för oss att ta stora kliv framåt

inom medicin, byggnadskonst, lärande och kommunikation. Men tekniken har också sina nackdelar.

När man talar om dessa nackdelar fokuserar man ofta på “det dåliga användandet av tek-niken”, ett felaktigt användande som kan vara förödande för människor: t.ex. för personer som blir beroende av Internet eller mobilanvändan-de, arbetares stress över att regelbundet behöva anpassa sig till nya verktyg, förlorad mänsklig kontakt, osv. Alla dessa problem existerar, men det finns också andra problem som vi inte ger tillräcklig uppmärksamhet. Vi är inte medvetna om den påverkan tekniken har på samhället och på miljön. I den här artikeln reflekterar vi kring teknikens verkliga kostnad och vad vi kan göra för att minska den.

kostnaden för att tillverka en dator

Har du hört talas om coltan?O Coltan är ett mi-neral ur vilket tantalit utvinns, som i sin tur är oumbärligt för att tillverka högteknologiska elektroniska produkter. Du har tantalit i din da-tor, mobil, TV, iPod, i din digitala almanacka, din tvättmaskin och även i bilen. Problemet med coltan är att världens största coltanre-serv (ca 80 %) finns i Demokratiska Republi-ken Kongo och utvinningen av mineralet är nära sammanlänkat med väpnade konflikter, tvångsarbete bland krigsfångar och barn, en katastrofal påverkan på det lokala djur- och växtlivet, hälsoproblem bland arbetarna p.g.a. svåra arbetsförhållanden, etc.1 Och utöver ut-vinningen av själva råvaran är förädlingspro-cessen mycket kostsam. Vi vill inte tråka ut dig med siffror, men uppgifterna nedan ger dig en uppfattning om vad det handlar om.

För att tillverka ett chipO med 32 MB RAM-minneO behövs ström som genererats av 1,6 kg fossila bränslen, 72 gram olika kemiska pro-dukter, 3 200 liter vatten och 700 gram kväve. Allt detta för att framställa en produkt som vä-ger 2 gram.2

En av de mest anmärkningsvärda uppgifter-na är att energin som krävs för att tillverka detta chip uppgår till 41 megajoule (MJ), men

!1. Lunar, R. och Martínez Frias, J.; Coltan: Vetenskap och Samhälle, tierra.rediris.es/coltan eller Datorindustrins påverkan på miljön och sam-hället, Universitetet i Michigan, sitemaker.umich.edu

2. Smil, V. Energi i natur och samhället: generellt om energi i komplexa system. The MIT Press 2008, p. 290-291.

lära

nde

2.0

under hela sin livslängd (4 år) konsumerar det bara 15 MJ. Med andra ord går 63 % av energiförbrukningen i detta chips livscykel åt för att tillverka det!

Om vi dessutom tar med den mänskliga faktorn i beräkningen sker den största de-len av tillverkningen i länder som Mexiko, Filippinerna eller Kina, där lönenivåerna är låga, där arbetstiderna ofta är oreglerade och där fackföreningar är så gott som otillåtna. Många av de produkter som behövs för att tillverka en dator (mineraler och olika sorters plaster) är väldigt giftiga och även om det är de personer som sätter ihop datorerna som utsätts för dessa gifter är riskerna ännu större med dessa ämnen när datorn skruvas isär.

kostnaden för att göra sig av med en dator

Elektroniskt avfall, eller el-avfall, är ett stän-digt växande problem. Det första vi måste komma ihåg när vi ska göra oss av med en dator är att lämna in den till någon av kom-munens insamlingscentraler (avdelningen för el-avfall). Om datorn hamnar på den vanliga soptippen kan det läcka ut ämnen som bly, kvicksilver, arsenik, kadmium och beryllium3, som både är förödande för miljön och för våra grundläggande mänskliga rättigheter.4

Förbränningen är ett annat problem. Koppar är en av de viktigaste katalysatorerna för bil-dandet av dioxider och de digitala kretskorten innehåller plaster och självutlösare som ger upphov till några av de farligaste dioxidbild-

3. Kunskapsbas för elektro-niskt avfall: ewasteguide.info

4. Informationsteknologins effekter och kommunikation om mänskliga rättigheter, www.icdh.org

5. Giftig teknik. Inte på vår bakgård. www.greenpeace.org

6. Global E Waste Market To Cross 11 Billion By 2009. www.electronics.ca

7. Elektronik: Giftigt högtek-nologiskt avfall. www.greenpeace.org

ningarna. Detta gör att förbränningen av dessa produkter har en oerhört stor miljöpåverkan.

År 2008 samlades 8,7 miljoner ton el-avfall in i de 27 europeiska länderna5 och detta repre-senterar 1 % av den totala mängden insamlat avfall. Det uppskattas även att denna siffra ska uppgå till 2 % i slutet av 2010.6 Men vad hän-der med det elektroniska avfallet? Majoriteten av de rika länderna kan inte hantera sitt avfall på ett sätt som är förenligt med deras lagar. Därför separerar de och återvinner vissa delar, medan de delar som innehåller de farligaste ämnena exporteras till utvecklingsländer, där miljö- och arbetarlagar inte är lika skarpa eller helt enkelt inte implementeras.

Varje timme genereras 4 000 ton giftigt av-fall i världen; majoriteten i USA, Europa och Japan. En stor del produceras också i Kina, Indien och Pakistan.7

Ett paradigmatiskt exempel är Guiyuregio-nen i Kina där det elektroniska avfallet har blivit den främsta näringen – och praktiskt taget den enda. Befolkningen tar till vara detta avfall utan ens den minsta kännedom om hur man hanterar riskavfall. T.ex. brän-ner man sladdar för att utvinna det koppar som finns under plastbelägget, helt utan att använda skyddsmask. Avfallet samlas nära floderna, vilket gör både luften, marken och vattnet i området till de mest förorenade i hela världen. Djurhållning och jordbruk är numera omöjligt i området på grund av all förorening. Det vatten som befolkningen dricker måste varje dag hämtas från Nanjin

10

REFLEKTION

!

Tusentals ton elektroniskt avfall hamnar varje år i Afrika och Asien, där det förorenar floderna och befolkningen däromkring. © Robert Knoth

EDU

KIT

ed

ucation and

sustainab

ility

som ligger tre mil därifrån. Dessutom har man mätt och funnit alarmerande halter av bly hos 80 % av barnen i området.8

kostnaden för att använda en dator

Datoranvändandet har också en kostnad. Un-der 2007 stod informationsteknologin för 2 % av världens totala koldioxidutsläpp. Detta är lika mycket som flygindustrin.9 Av dessa pro-cent står den storskaliga informationstekniken (stordatorer, serverparker, etc.) endast för 14 %, medan persondatorer, skärmar, skrivare, etc. står för 49 %. En annan häpnadsväckande siffra är att återstående 37 % kommer från In-ternettrafiken. Att skicka en mapp med foton eller att posta något på Facebook har en kost-nad: informationen cirkulerar via modem och servrar som förbrukar mycket energi.

Den stora mängden energiförbrukning går enkelt att minska genom ändrade vanor. Vi slösar stora mängder energi, många gånger helt utan att vara medvetna om det. Och många gånger är utbildning det bästa för att minska denna förbrukning. Genom att sätta datorn i viloläge varje gång vi låter den stå oanvänd i mer än en halvtimme kan vi mins-ka energiförbrukningen drastiskt. Att inte skriva ut alla dokument, eller att inte skicka vidare alla roliga meddelanden vi får i vår inkorg, sparar också energi.10

Men det finns ytterligare en dimension av håll-barheten som vi ofta glömmer: det goda använ-dandet av datorn. Vi måste vara medvetna om att många timmar framför datorn kan påverka

vår kropp och vår hälsa. Att ha ergonomisk kringutrustning, bra hållning, eller att hålla på arbetsmiljölagarna är viktigt för att inte dato-rerna ska vara en börda för samhället.

slutsats: vad bör vi göra?

Det vi först och främst bör göra är att ta oss ur den mentalitet som säger att vi måste byta dator eller mobil stup i kvarten, trots att den nyare modellen är billig och “ger oss mer”. Innan du köper en ny dator, tänk efter om det verkligen är nödvändigt, eller om det räcker med att du byter ut någon komponent i den du redan har för att få den att fungera bättre. Och om du verkligen behöver en ny dator så finns det många organisationer som samlar in datorer och skänker dem till utvecklings-projekt eller samhällen med knappa resurser. Och om maskinen verkligen är trasig, ta den alltid till kommunens särskilda avfallscentral som plockar isär och tar tillvara på dess olika delar på rätt sätt. I vardagen kan du försöka minska energiförbrukningen och även för-bättra din hälsa om du hushåller med ener-gin på ett kontrollerat sätt. Det ligger i dina händer att se till att tekniken inte bara är an-vändbar utan även hållbar.

8. Leung et al. Heavy Metals Concentration of Surface Dust from e-Waste Recycling and Its Human Health Implications in Southern China, Environ-ment Science Technology, 2008.

9. Mankoff, J. et al. Some Computer Science Issues in Creating a Sustainable World. IEEE Computer Magazine 41(8) p. 102-105. Augusti 2008.

10. Se de små notiserna på sida 13 för fler idéer.

11

REFLEKTION

O, Se ordlista på s.48-49

TAgS / coltan, elektroniskt avfall, giftigt avfall, mänskliga rättigheter, energi, ergonomi

DEbATT / vilket är det egentliga priset på din dator?

pEDAgOgISKA RESURSER / 4, 7, 8, 13, 22, 32, 46, 51, 54, 55 (Se S. 40-43)

WEbQUEST / barnsoldater: konfliktresurser

cyberschoolbus.un.org/childsoldiers/webquest/conflict_resources.asp

Hadj Bajir (40) bränner kablarna för att sälja den koppar som går att utvinna ur askan. © Robert Knoth

I KORTHETC

hina ©©

Marco A

ntonio Torres

12

lära

nde

2.0

Runtom i Europa ger ett växande antal skolor en dator till varje elev under devisen en-till-en. I Sverige finns det ingen nationell strategi för detta utan det är upp till varje kommun att satsa som de vill. I Nacka kommun har skolorna gått in i en-till-en i olika utsträckning, men an-talet datorer ökar hela tiden. På YBC-gymnasiet i Sickla har varje elev varsin laptop redan idag. Lärarna upplever undervisningen som effek-tivare, roligare och mer kreativ än tidigare. Dessutom upplever man att eleverna har blivit duktigare på att söka och värdera information. Mängden papper och böcker har också minskat. Andra kommuner som har kommit långt är Stenungsund, Umeå och Falkenberg.

en dator till varje elev

skoldator.wordpress.com

Att låta barn samarbeta med hjälp av ny tekno-logi i kampen mot klimatförändringarna är en angelägenhet för många internationella orga-nisationer. UNICEF har lanserat initiativet Unite For Climate, ett informationsnätverk som med-borgare i alla åldrar kan engagera sig i. Con-necting Worlds är en annan virtuell mötesplats designad av Oxfam som vill skapa medvetenhet och deltagande hos de yngsta kring de problem som kommer ur den rådande ohållbara utveck-lingen. För sin del driver UNESCO rörelsen Ut-bildning för Alla, som handlar om att främja allmän tillgång till information och kunskap för en hållbar användning av IKT.

unga solidariska surfare

uniteforclimate.org www.conectandomundos.org

www.unesco.se

FEM - Förnybar energi, Energieffektivisering, Miljö är ett EU-projekt som ska bidra till att utveckla kompetens och ökad forskning inom förnyelsebar energi och energieffektivisering. I oktober 2009 startade FEM:s utbildningsinitia-tiv Energiutmaningen, ett skolprojekt som ska synliggöra och länka samman frågor inom en-ergi, hållbar utveckling och entreprenörskap. De deltagande klasserna får utföra olika experiment och får nära kontakt med näringslivet. FEM un-dersöker också möjligheterna för att utveckla program för distansutbildningar och använd-ning av Internet och interaktiva lösningar, där en effektiv användning av IKT är en central del.

www.femweb.nu

Bild

skärmar ©

© O

lga Diez

I ett samhälle som tack vare ny teknik kan vara ständigt uppkopplat är det enkelt att mobilisera ett stort antal medborgare. Under 2009 har tu-sentals ungdomar som samlats via rörelsen Powershift 09 uppmanat USA att kräva att Barack Obama ska visa ett starkt engagemang för förnybar energi och ren teknologi. 350.org är en kampanj som har lett till hundra-tals evenemang runt om i världen för att öka medvetenheten i samhället, i media och hos politiska ledare inför klimatmötet i Köpenhamn.

nätets mobiliseringskraft

www.powershift09.org www.350.org

©©

St A

ugustine’s prim

ary school, Australia energiutmaningen

Virgin R

adio is E

nergy Efficient

©©

adam

bow

ie

I KORTHET

13

ed

ucation and

sustainab

ility

Energi- eller ekocertifiering: använd datorer märkta med Energy Star eller TCO – deras ekolo-giska fotavtryck är mindre.

Platta skärmar (TFT): de drar mindre ström, de-ras livscykel är mer ekologisk och de avger mindre strålning än de traditionella skärmarna (CRT).

Stäng av skärmen: bildskärmen är det tillbehör som drar mest ström. Stäng av den helt om du inte ska använda datorn inom 15 minuter. Stand-by-läget sparar ingen ström, och viloläget konsumerar fortfarande lite energi (ca 5 till 15 procent av nor-mal drift).

små insatserför en hållbar användning av elektroniska apparater

Ställ in skärmen så att den övre delen är i höjd med ögonbrynen på ett avstånd på mellan 45-65 cm från dig. Undvik för mycket ljusreflexer.

Försök att inte spänna dina muskler, och sträck då och då på benen och vila ögonen. Att arbeta med en dator kan orsaka besvär som muskelinflammatio-ner, speciellt vid alltför monotona upprepningar.

Undvik att vrida på huvudet hela tiden och se till att vinkeln aldrig blir större än 35°. Placera tangentbordet rakt framför skärmen och om du be-höver läsa en text under tiden som du arbetar är det bättre att sätta sig i en fåtölj.

Istället för att köpa en ny dator kan du installera ett kostnadsfritt operativsystem som Linux, uppda-tera några komponenter (hårddisk, minne, grafikkort, etc.) eller lägga till nya (till exempel DVD-läsare/brännare).

Ge din gamla dator till en organisation som samlar in dem och skickar vidare dem till hjälporga-nisationer eller missgynnade grupper (Se organisa-tionskatalogen på sida 44).

Lämna din trasiga dator på en av kommunens återvinningsstationer så att den tas om hand på rätt

Konfigurera ditt operativsystem till att dra mindre ström (energiinställningar finns under “Kontrollpanelen” i Windows, “Inställningar” i Li-nux och “Systeminställningar” i Mac OS X).

Stäng av alla tillbehör som du inte använder (externa hårddiskar, skrivare, mobilladdare, etc.).

Stäng av datorn om du lämnar den mer än en halvtimme. Om du inte vill vänta länge på att datorn ska starta igen kan du använda alternativet “vänteläge” som inte heller drar någon ström alls (alternativet “viloläge” gör samma sak men drar fortfarande lite ström). Stäng av datorn helt minst en gång varje vecka för att undvika att operativ-systemet slits ut.

min

sKAd

en

ergi

Kons

umti

onbä

ttre

säK

erhe

t oc

h er

gono

mi

åt

ervi

nnin

g

Armarna bör vila mot skrivbordet och bör inte vara hängande i luften. Använd någon av de specialdesignade kuddar som är till för att ge stöd åt handlederna.

För att undvika mer allvarliga skador kan du använda ergonomiska tangentbord och möss.

Försök att alltid arbeta med bra tangentbord och möss, bärbara datorer är inte designade för att arbeta med under lång tid.

Använd handsfree för mobiltelefonen för att undvika direkt strålning.

sätt. Lämna aldrig datorer i vanliga skräpcontainers på gatan, eftersom de innehåller giftiga ämnen som påverkar hälsan och miljön.

Återvinn din mobiltelefon på kommunens åter-vinningsstation som “el-avfall” eller hos din närmas-te återförsäljare.

Framför allt, försök att förlänga de elektroniska ap-paraternas livslängd och byt inte ut dem av fåfänga, utan bara om du verkligen behöver det.

REFLEKTION

14

lära

nde

2.0

Det var Malmö stads miljöförvalt-ning som inom ramen för sin kli-matverksamhet sökte pengar för ett lärandeprojekt kring klimatfrå-

gor och serier i samarbete med Kvarnby folk-högskola. Det var också de som fick oss att inse att detta borde utformas som en distans-kurs över Internet. Kursen Klimatserier! tog form under några intensiva augustiveckor i ett tätt samarbete mellan kursarrangörerna och Miljöförvaltningen. Kursens tematise-ring var redan från början uttalat förankrad i det kommande stora klimattoppmötet i Kö-penhamn. I efterhand är vi också överens om att den tydliga tematiseringen av kursen på klimatfrågor varit starkt bidragande till fram-gången trots att många av de sökande inte alls var speciellt intresserade av klimat- och miljöfrågor på förhand.

Den stora fördelen med att i huvudsak lägga kursen på distans över Internet är flexibi-liteten. Det gäller både ur ett deltagar- och arrangörsperspektiv. En distanskurs går att kombinera med jobb och andra studier och det spelar ingen större roll var i landet du bor.

Vi hade också deltagare som bodde spridda över hela landet, från Malmö ända upp till Överkalix. Även som kursarrangör är flexi-biliteten en klar fördel då man inte behöver känna sig begränsad av att ha tillgång till fy-siska lokaler på heltid.

Helgträffar

Kursen har löpt på halvfart och på distans med en helgträff i månaden. Under helgträffarna har vi varvat hands-on-övningar i serieteck-ning och Photoshop med föreläsningar och studiebesök på klimattemat. Ett viktigt inslag har också varit de återkommande gemensam-ma genomgångarna av distansperiodens upp-gifter och de serier som dessa resulterat i.

distansperioder

För distansperioderna har vi haft ett virtuellt klassrum på Folkbildningsnätet som använ-der FirstClass som plattform. Dessa perioder har varit en blandning av dialog i form av feedback på uppgifter och mer gemensamt samtalsbaserat lärande. Under kursens gång

klimatserier!

Serieverksamheten på Kvarnby folkhögskola firar 10 år i år och är en viktig kugge i ”Serie-staden Malmö”. Under namnet Serieskolan ryms den ettåriga grundkursen, ett projektin-riktat påbyggnadsår och ett antal platser inom ”kreativt friår”. Här berättar Lars Qvist om den nya distanskursen ”Klimatserier!” och om hur man kan lägga upp en distanskurs.

Lars QvistKvarnby folkhögskolawww.kvarnby.fhsk.se

Joe Labero-effekten ©

Constance H

olmb

äck

Joe Labero-effekten uppstår när vi känner oss miljövänliga.

Vi upplever stora förändringar i det vi gör.

Detta bidrar till en illusion. Som inte minskar utsläppen.

REFLEKTION

15

ed

ucation and

sustainab

ility

har deltagarna fått jobba med individuella uppgifter under rubriker som “Min klimatut-maning” och “klimatfaktaserier”, gruppar-betsuppgifter och en kampanjuppgift som in-riktade sig mot bestämda åldersmålgrupper. Den sista examensuppgiften bestod i att göra en poster och två seriesidor som sedan tryck-tes och ställdes ut under klimattoppmötet.

Distansveckorna var inrutade mot onsdags-rapporten då deltagarna var uppmanade att skicka in en rapport med skisser och resone-mang kring hur långt de kommit med uppgif-ten. Det andra navet var torsdagssnacket där vi i ett särskilt rum diskuterade ett givet ämne på klimattemat. Som utgångspunkt använde vi oss av kortare föreläsningar över internet från t.ex. TED, filmer på YouTube, radiopro-gram på Sveriges Radio och tv-program på svt-play.

Deltagarna på kursen har förutom dator och internetuppkoppling behövt ha tillgång till Photoshop, GIMP eller annat bildbehand-lingsprogram och en scanner eller i nödfall en digitalkamera.

Viktigt att tänka på när

du skapar en distanskurs

Skapa tydliga regler och uttalade förväntningar vad gäller

delaktighet och aktivitet i kursen.

Skapa det virtuella klassrummet så att strukturen gyn-

nar gemensamma öppna samtal.

Ha god framförhållning och planering.

Visa i bild hur saker går till genom skärmdumpar eller

skärmfilmer av program eller webbsidor. Använd t.ex.

gratisprogrammet Jing till detta.

Använd gärna Internet som lärresurs!

Nästan allt som kan göras i närkurser kan göras på

distans. Grupparbeten och expertmedverkan såväl som

socialt småprat. Skapa gärna en yta för det sistnämnda i

det virtuella klassrummet.

Sms och telefon är viktiga verktyg för distanspedago-

ger. Inte minst när enskilda kursdeltagaredeltagare uteblir

för länge eller inte deltar tillräckligt i alla kursmoment.

Var gärna två kollegor som arbetar tillsammans. Det gör

kursen mindre sårbar för sjukdom eller andra eventualiteter

och även lärare blir mer kreativa med ett bollplank.

Alb

edo-effekten ©

Constance H

olmb

äck

När solljuset når Ijusa områden på jorden reflekteras den största delen av

värmen bort från jordytan.

Däremot, när solen träffar en mörk yta absorberas värmen av jorden.

Detta bidrar till att vattnet blir varmare, isen smälter och jorden får fler mörka

ytor som absorberar mer värme.

REFLEKTION

16

lära

nde

2.0

Internet växer fram som en plattform där informella lärandeprocesser utvecklas som ännu inte ryms inom vårt utbildningssystem. Detta är en ny källa både till konflikter och möjligheter som måste tas till vara och skötas på rätt sätt. Men det finns ett glapp mellan verklighet och vision, som brukar kunna lösas av det offentliga samtalet.

Juan FreireProfessor vid

universitetet i La Coruña

digitala medier,konflikter och

möjligheter

Risk regulation in an inter-connected world - Learning from each other. ©© Bertelsmann Stiftung

REFLEKTION

17

ed

ucation and

sustainab

ility

Samtidigt som en allt större del av befolkningen lever allt mer ”digita-la liv”, i en vardag med starkt bero-ende av teknologi och digitala me-

dier, finns uppfattningen att Internet för med sig ett antal faror som kommer att bryta ner våra sociala liv och vår kultur. Denna oro rik-tas särskilt mot ungdomarna som å ena sidan är de som mest intensivt använder teknologi i sina kulturella liv och aktiviteter, och även för sitt lärande, men som å andra sidan ses som passiva subjekt av samhället som öser sin oro över dem i form av utbildning.

Det går inte att utforma effektiva läran-destrategier som är anpassade till den di-gitala eran med ryggen vänd mot våra nya verkligheter.

Det börjar gå att urskilja viktiga tendenser inom samhällsvetenskapen som pekar på hur ungdomar använder och lär sig genom di-gitala medier. Inom projektet Digital Youth Research1, visar resultaten att digitala medier används intensivt på alla möjliga sätt för att skapa relationer inom två olika typer av web communities och nätverk.

Å ena sidan finner vi de lokala nätverken med personer som blir medlemmar eller fans i lokala aktiviteter och organisationer. Medlemmarna i dessa virtuella grupper kom-municerar med varandra genom mobilsam-tal, SMS och olika chattfunktioner under de stunder de inte befinner sig på samma fysiska plats. Å andra sidan utvecklas globala intres-senätverk där ungdomarna skapar relationer med andra personer med liknande intressen (unga som gamla), oavsett var de befinner sig geografiskt.

Det är i den senare typen av nätverk som de kreativa färdigheterna utvecklas och som det erbjuds kanaler för att synliggöra och visa upp dessa färdigheter. I intressenätverken finns många olika sätt att delta som stimu-lerar det informella lärandet som grundar

sig på samarbete, utforskande och genom att testa sig fram. Allt detta sker vid sidan av de pedagogiska institutionerna. Alltså, ung-domarna skaffar sig framför allt sina digitala kompetenser och teknologiska färdigheter inom dessa informella digitala utrymmen och deras aktiviteter är ytterst sociala och passio-nerade.

Till skillnad från klassrummet föredrar ungdomarna de digitala utrymmena för den autonomi och frihet som de erbjuder, men också för att status och auktoritet be-ror på färdigheter och inte på redan eta-blerade hierarkier.

Det mest intressanta med Digital Youth Re-search är de konsekvenser som dess resultat får för hur lärandet utformas. Men också för de pedagogiska institutionernas roll och funk-tion, som bör främja denna kritiska läran-deprocess så att eleverna kan skaffa sig de kompetenser de behöver för att utvecklas. På grund av detta bör vi acceptera de sociala ex-periment och det utforskande som känneteck-nar de digitala medierna. Lärandet sker idag i större grad utanför än inne i klassrummet och detta gör att de traditionella institutionerna måste anpassa sig för att fortsätta vara rele-vanta i denna nya kontext.

Ett sammandrag av introduktionen till “Den di-gitala kulturen och de kreativa praktikerna inom lärandet” Vol. 6, nr. 1 (2009) i tidskriften Revista de Universidad y Sociedad del Conocimiento de la Universitat Oberta de Catalunya och dess Unesco-professur för e-learning. rusc.uoc.edu

EDU

KIT

O, Se ordlista på s.48-49

TAgS / digitalt liv, online community, informellt lärande, autonomi, kreativitet

DEbATT / hur kan man leda ungdomarnas kreativa passion inom sociala nätverk i

en hållbar riktning?

pEDAgOgISKA RESURSER / 14, 15, 35, 36, 49, 53 (Se S. 40-43)

REfERENSER / 1. “kids’ informal learning with digital media”, ur digital media

and learning initiative, fundación macarthur, digitalyouth.ischool.berkeley.edu

lära

nde

2.0

18

REFLEKTION

lärande för en ansvarsfull och transpa-rent hantering av offentliga tillgångar

I en artikel av Garret Hardin från 1968 hänvisas till ”De offentliga tillgångar-nas tragedi”. Artikeln handlar om en grupp människor som genom att hand-

la individuellt och rationellt, men enbart med egna intressen för ögonen, gör slut på en gemensam och begränsad resurs.

Den klassiska debatten står mellan de som menar att offentliga tillgångar alltid bör privatiseras, när detta är möjligt, och de som försvarar att offentliga myndigheter och institutioner åtar sig ansvaret för de re-surser som är intressanta för allmänheten. Som ett mellanting mellan privatisering och centralisering föreslår Nobelpristagaren Elionor Ostrom, begreppet ”förvaltande för

användarna”. Med andra ord, ett kollektivt förvaltande av offentliga tillgångar genom de parter som nyttjar dessa tillgångar på ett direkt sätt, t.ex. så som fiskreserverna nytt-jas av fiskarna eller betesmarkerna av jord-brukarna.

Ju mer tillit det finns till denna förvalt-ningsmodell, desto mer berättigat blir det att använda olika slags resurser för att lära om en ansvarsfull och transparent hantering av de offentliga tillgångarna. Ett exempel på lärande kring detta sätt att se på och för-valta offentliga resurser är projektet Young Energy People1. Projektet syftar till att skapa medvetenhet bland medborgarna kring kli-matförändringar. Genom att göra energire-visioner vid skolor och, som i Spanien – i kommunen, strävar man efter att främja en-ergibesparingar.

allmännyttans fördelarde sociala entreprenörerna bryter ny mark

David FranquesaDoktorand vid Unesco:s

Centrum för hållbar utvec-kling, UPC, Barcelona.

upc.edu/sostenible2015

www.information-works.es

ed

ucation and

sustainab

ility

19

REFLEKTION

kollektiv kunskap om hållbarhet på Internet

Som informationskälla kan inte Internet jämföras med något annat. Internet är också en växande kunskapsbank. Mängden resur-ser och teknologi, som wikis,O sociala platt-formar, 2.0-verktyg, tematiska sökmotorer, web feeds,O bloggarO och microbloggarO etc., formar kollektiv kunskap.

Tillämpningen av denna kunskap med hänsyn till hållbarhet kallas ”ekologisk intelligens”3. Med detta menas vår förmåga att använda våra kunskaper om människan och hennes aktiviteter för att orsaka minsta möjliga skada för ekosystem och människor. Detta är kunskaper som hela mänskligheten måste lära sig och som är en gemensam till-gång som vi måste skydda.4

Ett exempel på att skydda och bygga vidare på vår kulturella kunskap är Mångfaldsat-las5, ett pedagogiskt redskap som lanserats av Narcís Vives, som prisbelönats genom Ashokarörelsen. Redskapet fungerar genom ett nätverk av skolor som har tagit fram en databas över kulturell mångfald i världen. I databasen finns information om vad som är unikt och intressant för olika platser och regioner i världen. Allt är utvalt utifrån del-tagarnas egna kriterier och uppfattningar.

Informationen och kunskapen som finns på Internet ger oss också möjligheten att hitta nya modeller, produkter och tjänster som kan möta behov som idag inte täcks av politiska och ekonomiska institutioner. Nätverket Custodia del Territorio (Skydda Jorden)6, som genomför aktioner via olika portaler är ett exempel på ett sätt att möta

Det är goda tider för de gemensamma utrymmena. Alltmer främjas lärande för en ansvarsfull hantering av de offentliga tillgångarna. Fri information, kunskap och teknik för hållbarhet utvecklas ständigt, och ett effektivt re-sursanvändande premieras mer och mer. Dessa nya möjligheter använder skolor, företag och sociala entreprenörer för att skapa en god, långvarig och djupgående social förändring.

Zebror och bufflar, Tanzania. ©© Stig Nygaard

1. www.youngenergypeople.com

2. Wagensberg, J. (2006). Mer hur, mindre varför. 747 reflektioner för att förstå det grundläggande, det naturliga och det kulturella. Barcelona: Tusquets Editores, Metatemas, 92, sid. 59.

3. Goleman, D. (2009). Ekologisk intelligens. Kairós S. A

4. Ostrom, E. i Charlotte, H. (2006). Understanding Knowledge as a Commons: From Theory to Practice. The MIT Press, Cambridge, Massachusetts.

5. www.atlesdeladiversitat.net

6. www.xct.cat för tekniska teman, och www.dpcxct.org för företag och entreprenörer som vill starta verksamheter och göra investeringar inom områden som har nytta för samhället och naturen.

REFLEKTION

20

lära

nde

2.0

ett behov som inte kunnat mötas tidigare. I projektet deltar Jordi Pietx, som också vun-nit pris genom Ashoka. Custodia de Territo-rio skapar nya sätt att bevara jorden, vilket gör det möjligt för de privata ägarna och det civila samhället, snarare än offentliga insti-tutioner, att ansvara för bevarande och ett gott förvaltande av ett områdes naturliga, sociala och kulturella resurser och värden.

Hur kan man lära sig om hållbarhet?

IKTO revolutionerar hur vi gör saker; hur vi kommunicerar, hur vi relaterar till varandra, hur vi uppfinner nya saker och framför allt hur vi kan bli mer hållbara. Detta är syf-tet med projektet RescoManager7, som är en informationsapplikation genom vilken man hoppas kunna främja användandet av för-nybar energi. Projektet kan användas i bär-bar utrustning som designats för ungdomar i länder i Syd, på samma sätt som initia-tivet ”One Laptop per Child”, (Läs mer om en-till-en på s. 12). Framtida versioner av applikationen kommer även att ha interak-tiva funktioner så att eleverna kan lära sig hantera utrustning som drivs av förnybar energi, samt lära sig hantera dess tekniska, logistiska och finansiella aspekter på ett ef-fektivt sätt. Man hoppas även att det ska gå att dela information för att underlätta för

det tekniska underhållet, samt för att kunna jämföra olika produkters lönsamhet.

Den interaktion som sker mellan an-vändaren av dessa informationsapplika-tioner och programmet bakom, gör det möjligt att skaffa sig kunskap och färdig-heter vad gäller effektiv resurshantering. Den fria tillgången till information om tek-nisk styrning, läge och analys kan även främja lönsamheten för den som tillverkar och utvecklar produkter, samt att de parter som finansierar olika elnätsprojekt på lands-bygden lättare kan följa upp och utvärdera sitt arbete.

Börja motivera till socialt företagan-de redan i grundskolan!

I skolan kan en inre ordning av värden, prioriteringar, etik, samt kunskaper och fär-digheter kring ekologisk och social ekonomi skapas. Om eleverna utvecklar färdighe-ter som att tillägna sig resurser, att ta eget ansvar och att analysera och förbättra sina konsumtionsvanor eller ej beror på skolan, hemmet och samhället. Den sociala entre-prenören koncentrerar sig på att skapa nå-got med ett socialt värde, vilket motiverar honom eller henne att öppet dela med sig av sina resultat och uppfinningar.

Grameens mikrokreditinitiativ har gjort det möjligt för tusentals indiska kvinnor att arbeta. © Yosita

7. www.rescomanager.org

REFLEKTION

21

ed

ucation and

sustainab

ility

Centret Jacint Verdaguer i Sant Sadurní d’Anoia i Katalonien använder sedan 2002 IKT i undervisningen och som ett sätt att delta i lärandesamhället. De framhåller att informationen finns på nätet och att det är där som de stora förändringarna sker. Det viktiga är pedagogernas nya roll, när de går från att vara informationshandläggare till att vara de som skapar utrymmen och plat-ser för lärande, där individuella kunskaper och samarbete är jätteviktiga funktioner.

Men förändring måste ske på många olika områden samtidigt. Denna insikt fick dem att reflektera kring det faktum att det inte räckte med ny teknik i klassrummen eller med lärarens goda vilja, utan att det också var nödvändigt att omorganisera de fysiska utrymmena, metoderna, hur arbetsgrupper organiseras, scheman, alltså hela utbildning-en och infrastrukturen. Syftet var innovation och förbättring, och förändringen hade mer att göra med grund och innehåll än med form.

Grundläggande för projektets pedagogiska styrning och organisation är att man har tänkt systematiskt utifrån ett individper-spektiv, men med material som respekterar mångfald, olika arbetstempon, och samar-bete som medel för att utveckla kunskaper och relationer.

Josep Maria Esteve, som är skolans rektor, sammanfattar: ”…men alla förändringar är långsamma och antalet skeptiker som vi mås-te övertyga är många medan kunskaperna om det som väntar är få. Det är ingen enkel upp-gift att etablera detta, men vi är mitt i proces-sen och det finns ingen återvändo.”

Avslutningsvis tror jag att för att motivera entreprenörskap redan i skolan måste man få eleverna att skapa grupprojekt, som inte beror på briljanta idéer, utan snarare på mo-tivation och en nära emotionell relation mel-lan idén i sig och personen som arbetar med den. Samtidigt måste skolan underlätta för elevernas lärande och engagera sig emotio-nellt i elevens arbete så att eleven kan ge-nomföra sina projekt, och ta det från idé till verklighet.

EDU

KIT

O, Se ordlista på s.48-49

TAgS / offentliga tillgångar, kollektiv förvaltning, kollektiv kunskap, ekologisk

intelligens.

DEbATT / vill du bli en social entreprenör? vad skulle du ägna dig åt?

pEDAgOgISKA RESURSER / 14, 16, 21, 25, 26, 33, 36, 53 (se sid. 40-43)

WEbQUEST / är kapitalismen bra för de fattiga? www.fte.org/capitalism/activities/

webquest/handout.htm

Kvinnliga flyktingar från Conakry, Guinea, pratar om sina problem i lokalradion. ©© Ami Vitale / Världsbanken

22

lära

nde

2.0

Råmaterial | Det behövs upp till 30 olika me-taller för att producera en mobiltelefon, varav huvuddelen utvinns i Afrika och Asien - ofta i konfliktområden där vinsten från metallutvin-ningen används för att finansiera vapeninköp.

Återvinning | Varje år produceras 50 miljo-ner ton elektroniskt avfall i världen, men inte mer än 3 % av användarna återvinner sina mobiltelefoner. Om fyra miljoner användare över hela världen skulle återvinna åtminstone en telefon, skulle 240 000 ton råvaror kunna återanvändas (vilket motsvarar de utsläpps-besparingar som skulle uppnås om man tog bort 4 miljoner bilar från våra vägar). I Sve-rige är vi världsbäst på att samla in ”smått el-avfall”, men ändå hamnar 12 000 ton direkt i soporna varje år. Återvinn din mobil som elavfall på kommunens återvinningscentral eller lämna tillbaka den till närmaste återför-säljare. Mer info finns på www.sopor.nu.

Den Globala Skolan har i ett antal seminarier under 2009 samlat pedagoger för att lyfta just frågor kring IT och hållbar utveckling. Det har skett i nära samarbete med projektet makeIT-fair, en internationell kampanj som arbetar för hållbar produktion och konsumtion av elek-tronik. I deras rapporter framgår att elektro-nikföretagen flyttat tillverkningen till länder där arbetskostnaderna är låga och miljöreg-lerna inte är så strikta för att pressa priserna på IT ytterligare. I Sverige är Fair Trade Center, SwedWatch och Svenska kyrkan aktiva i pro-jektet. I våra seminarier har även Utbildnings-radion deltagit med föreläsningar, material och filmer som på olika sätt belyser arbetsvill-koren i andra länder inom IT-industrin.

Det här är frågor som berör och engagerar såväl lärare som elever. Det är något konkret som visar på hur vår värld krymper. Nallen i fickan blir således global och genom att vara en medveten konsument kan man göra skill-nad för människor i länder som Filippinerna, Kongo och Kina.

den hållbara nallen

Mathias Demetriades

Internationella Programkontoret,

Den Globala Skolan www.denglobalaskolan.com

Allt fler får upp ögonen för eko-logiska varor. Krav- och rättvi-semärkta produkter finns i allt större utsträckning. Idag finns en

uppsjö av produkter som lanseras som håll-bara alternativ. Rättvist kaffe, te och chok-lad har onekligen fått bra genomslagskraft både medialt och i den lokala matbutiken.

Men hur är det egentligen med IT-pro-dukter? Sverige är ju som bekant ett av de mest mobiltäta områdena i världen (112 % - många har fler än en mobil). Vår kära ”nalle” ligger där i fickan och vibrerar och ringer dagarna i ända. Många unga (och vuxna) skulle inte överleva en dag utan att sms:a, ta kort och lyssna på musik på mobilen. Och, handen på hjärtat, visst är det bekvämt att kunna bli nådd var man än befinner sig, eller?

global utbredning

Det finns totalt 4,1 miljarder mobilanvändare i världen och hälften av mobiltelefonerna tillverkas i Kina. Andelen invånare som har en mobiltelefon varierar kraftigt mellan olika delar av världen:

# eUropa: 111% (många personer har mer än en)

# USa: 72%

# aSien: 38%

# afrika: 28%

Men hur ser egentligen arbetsvillkoren ut för de som tillverkar mobilerna och annan IT-utrustning? Hur hanterar man de miljö-farliga ämnen som krävs för att producera IT-produkten? Finns det en ekologisk, social och ekonomisk aspekt av det hela? Finns det rättvisemärkta IT-produkter i handeln?

arbetsvillkor | Minimilöner, långa arbetsda-gar, kränkningar av mänskliga rättigheter och otillräckliga säkerhets- och hälsoförhållanden på arbetsplatsen är typiska omständigheter vid produktion av mobiltelefoner.

REFLEKTION

WeBquest: make It FaIR

Ålder: 14 - 16 år Tidsåtgång: 2 timmar

Relevanta ämnen: samhällskunskap, geografi, ekonomi

Utmaning: eleverna måste skapa sin egen mobilshop för att upptäcka hur

man kan balansera problemet att ansvarsfullt få fram råvaror med kundernas

krav.

makeitfair.org/webquest / www.fairtradecenter.se

I KORTHET

23

ed

ucation and

sustainab

ility

Varje år återlämnar varje svensk i genomsnitt 16 kilo el-avfall, vilket gör Sverige världsle-dande. På Sopor.nu finns mycket information kring sophantering och återvinning. Där finns även länkar till olika utbildningsresurser från organisationer och kommuner. El-kretsen har i uppdrag att följa upp producenternas åter-vinningsansvar och att omhänderta elektro-nik som satts på marknaden. Avfall Sverige är branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Testa gärna dina kunskaper kring återvinning på deras kampanjsajt! Din skola kan också delta i European Week for Waste Reduction.

På Strandskolan i Malmö installerades ett smart energisystem i samband med en nybyggnation. Värmesystemet är sammankopplat med larm-systemet, vilket gör att rörelsedetektorer, senso-rer och fönsterlarm bidrar med information som hjälper till att reglera temperatur och ventilation. Rektor Pär Blondell säger att systemet väcker frå-gor och nyfikenhet hos eleverna, eftersom alla kan se aktuell temperatur och energiförbrukning på en display i matsalen. Skolan sparar mycket energi med närvarogivare i klassrummen och ge-nom att det finns ljusrelän i korridorer som styrs av ljusstyrkan utomhus.

IKT har inneburit en revolution för kommunikation och tillgång till information i stort sett i hela världen. Även i fattiga länder har mo-biltekniken haft ett stort genomslag, medan tillgång till datorer med internetuppkoppling fortfarande är mycket begränsad. IKT har ännu inte betydande effekt i skolor i de fattiga länderna om man bortser från de allra rikaste miljöerna. Flera försök med att introducera IKT i utbildningen görs runtom i världen. I de fattiga länderna har det ofta resulterat i kostsamma felsatsningar med liten effekt för kvalitetshöj-ning. Sida stödjer bl.a. en organisation som heter Global E-school Initiative som har till uppgift att hjälpa Sidas samarbetsländer att fatta kloka beslut om IKT-frågor i skolan. Dessutom stödjer Sida flera ini-tiativ inom utbildningssektorn med miljöinriktning, såsom SADC, som har stor nytta av att använda IKT för lärande och utvecklingsarbete.

För bara några år sedan var det svårt att tänka sig att en gymnasie-skola i Kungsbacka och en skola i Frankrike skulle kunna samarbeta i ett gemensamt utbildningsprojekt kring hållbar utveckling. Men genom EU-initiativet eTwinning, som vill dra nytta av Internets utveckling och fördelar, är det enkelt att hitta samarbetspartners från hela Europa. Detta initiativ gör det möjligt för skolorna att diskutera olika ämnen tillsam-mans och med hjälp av IKT delas uppgifter mellan klasserna på ett över-skådligt sätt.

www.etwinning.net

avstånd är inget hinder: etwinning

slänger du något värdefullt?

www.sopor.nu www.el-kretsen.se

www.avfallsverigekampanj.se www.ewwr.eu

www.malmo.se/klagshamn

www.sida.se www.gesci.org

www.sadc-reep.org.za

©©

Värld

smed

borgaren

Pojke släpar el-avfall © Basel Action Network 2005.

Ikt för lärande och utveckling

Sid

a IKT ©

Bengt O

berger

sveriges smartaste skola?

Världen 20 år från nu. © Lia Jin Páramo Durández.

Lärande för hållbar utveckling i Sve-rige kan sägas ta sin början i förbe-redelserna inför Stockholmkonferen-sen för den mänskliga miljön 1972.

Inom FN-familjen övertog sedan UNESCO ansvaret för att utveckla miljöutbildningarna bland annat genom konferenser i Tbilisi 1977, Moskva 1987 och Thessaloniki 1997.

I de svenska nationella läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan från 1980 finns krav på miljöutbildning inom olika äm-nen som en del av den svenska skolans ordi-narie undervisning. Kravet på miljöutbildning skärptes ytterligare 1990, tre år efter Brundt-landkommissionens rapport, genom att det in-fördes en paragraf i skollagen som ålade alla som var verksamma i skolan att verka för en respekt för vår gemensamma miljö.

De nationella läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan som antogs av riksdagen år 1994, två år efter det att Agenda 21 antagits av Rio-konferensen för miljö och utveckling, var till vissa delar inspirerade av kap 36 i Agenda 21. Men när begreppet hållbar utveck-ling omnämns som ett av målen i läroplanen syftar detta i första hand på den miljömäs-

Carl Lindberg Särskild rådgivare för svenska Unescorådet

Medlem av UNESCO:s High-Level Panel för

FN:s Årtionde för LHU 2005-2014

siga dimensionen av begreppet. De grundläg-gande idéerna för de andra dimensionerna, de ekonomiska och sociala, återfinns dock som tydliga värden för den svenska skolans arbete. Lärande för hållbar utveckling kan därför sä-gas ha haft ett tydligt stöd i den svenska läro-planen sedan dess.

År 1996 tog den dåvarande svenska miljömi-nistern initiativ till att utveckla en Agenda 21 för Östersjön och angränsande länder – Baltic 21. Man insåg dock att Baltic 21 även borde omfatta utbildning på alla nivåer och inom alla samhällssektorer för att främja lärande för hållbar utveckling.

Ett sådant arbete genomfördes från 2000 till 2002 under ledning av Sverige och Litauen och det resulterade i Baltic 21 Education. Där förs krav fram på omfattande insatser för lärande för hållbar utveckling i regionen. Detta skedde strax innan toppmötet i Johan-nesburg om hållbar utveckling. Av särskild vikt för att främja utbildning för hållbar ut-veckling blev antagandet av det japanska förslaget att FN borde proklamera ett sär-skilt årtionde (2005 – 2014) för att främja utbildning för hållbar utveckling.

REFLEKTION

24

lära

nde

2.0

lHu i sverige – en återblick

Carl Lindberg ger här en genomgång av utvecklingen av lärande för hållbar utveckling i Sverige från Stockholmskonferensen 1972 fram till idag.

Ur svensk synvinkel kom statsminister Gö-ran Perssons tal vid konferensen att få en särskild betydelse. Statsministern framförde då ett erbjudande att Sverige skulle arrange-ra en internationell konferens om utbildning för hållbar utveckling. Denna konferens ge-nomfördes sedan i Göteborg 2004 med 350 deltagare från 75 olika länder under namnet ”Learning to change our world”. Sverige drev denna fråga även inom Nordiska Ministerrå-det genom att vår ordförandeskapskonferens i Karlskrona i juni 2003 hade detta tema.

”Learning to change our world” kom att få särskilt stor betydelse både i Sverige och in-ternationellt. Den förbereddes och genom-fördes av en kommitté som även hade till uppgift att ge förslag på åtgärder i Sverige för att främja lärande för hållbar utveckling. Dessa förslag presenterades i rapporten ”Att lära för hållbar utveckling” för regeringen i november 2004. Flera av dessa förslag har nu förverkligats eller inspirerat till att lik-nande åtgärder vidtagits. Tre av dem har varit särskilt viktiga.

1. Det första var förslaget att göra ett till-lägg i högskolelagen som innebär att alla universitet i Sverige från den 1 feb 2006 i sin verksamhet ska främja en hållbar ut-veckling, som innebär att ”nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.”

2. Det andra var att Sverige skulle inrätta ett institut för att inom svensk biståndsverk-samhet främja ett utbildningsbistånd som är präglat av perspektivet hållbar utveck-ling. Detta institut, SWEDESD, inledde sitt arbete under 2008.

3. Det tredje är att den statliga utmärkelsen för förskolor och skolor ändrats från Miljöskola till Skola för hållbar utveckling. Det innebär att kriterierna för att få denna utmärkelse breddats till att omfatta alla tre dimensio-nerna i begreppet hållbar utveckling.

Handlingsplanen Baltic 21 Education ledde till att FN:s regionala organisation för Eu-

ropa (UNECE) tillfrågade Sverige om vi till-sammans med Ryssland kunde inleda arbetet med att utveckla en strategi för utbildning för hållbar utveckling inom UNECE och vid ministerkonferensen i Vilnius, Litauen i mars 2005, antogs den strategi för utbildning för hållbar utveckling som nu gäller inom alla 56 medlemsstater i UNECE.

I Sverige i dag sker en omfattande verk-samhet för att främja ett lärande för håll-bar utveckling. Vissa av våra universitet är särskilt aktiva, men fortfarande finns det många universitet och inom dem fakulteter som skulle kunna göra oerhört mycket mer. Flera nätverk mellan särskilt aktiva forskare och lärare har utvecklats för att stärka och inspirera varandra.

Ett universitetsnätverk som kan anges som ett exempel är Baltic University Programme med sekretariat vid Uppsala universitet till vilket över 200 universitet i Central- och Östeuropa är anslutna. Universiteten i Gö-teborg, Chalmers och Göteborgs universi-tet, har varit särskilt aktiva för att följa upp konferensen i Göteborg i maj 2004. De har varit ansvariga för att genom internationellt samarbete och fem konferenser ta fram The Gothenburg Recommendations (2008) där särskilt vikten av förskolan framhålls som grund för lärande för hållbar utveckling.

På skolområdet görs på motsvarande sätt stora insatser av engagerade lärare, där många av dem slutit sig samman i nätverk för att inspirera varandra. Det finns många goda exempel på skolor som i sin strävan att erhålla och behålla utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” utvecklar sitt skolarbete med höjd utbildningskvalitet som resultat.

Min mycket bestämda uppfattning är att EU och dess medlemsstater måste göra oerhört mycket mer för lärande för hållbar utveck-ling för att leva upp till de åtaganden som gjordes i Johannesburg. Till stöd för detta finns ”Bonndeklarationen” från 2009, som tydligt visar vad som måste göras av oss alla under andra delen av FN-årtiondet för utbildning för hållbar utveckling.

REFLEKTION

25

ed

ucation and

sustainab

ility

INTERVJUlä

rand

e 2.

0

Inspiration till handlingPå expeditionsverige.se kan man ladda upp sina egna bilder och berättelser om upplevel-ser av den svenska naturen. Här svarar Expedition Sveriges digitala expeditionsledare på frågor kring vad som krävs för att skapa en attraktiv web community.

Jasper Hein nordling

Digital expeditionsledare expeditionsverige.se

↘ Vad vill ni uppnå genom att skapa en web community på Expeditionsverige.se?

Vi vill föra samman människor som värde-rar och uppskattar skönheten i Sveriges natur genom att låta dem berätta sina egna histo-rier genom ord och bilder som de publicerar på nätet. På så sätt hoppas vi kunna inspirera människor att tillbringa mer tid i naturen. Projektet startades av den internationellt er-kände National Geographic-fotografen Mat-tias Klum, som fortsätter att vara vår främsta ambassadör för sajten.

↘ Hur skapar er web community mervärde för sajtens medlemmar?

Vår tekniska plattform är optimerad för soci-al interaktion och är mycket lätt att använda. För att börja samverka laddar besökarna helt enkelt upp sina naturbilder, deltar i bloggar och kommenterar andra användares aktivi-teter. Expeditionsverige.se har också sin egen journalist som skriver om miljöfrågor på ett sätt som lockar vår främsta målgrupp: unga vuxna i åldern 15-25 år. På det sättet ska-par vi en ”newsmill” som är både intressant och lärorik. Och vi lanserar ständigt tävlingar och andra aktiviteter för att göra utbildnings-komponenten roligare.

↘ Hur kan lärande främjas genom web com-munities i allmänhet?

Det bästa sättet att främja lärande genom on-line communities är att begränsa innehållet så att användarna har något pedagogiskt att debattera och diskutera. Idag är communities i allmänhet starkt, om inte uteslutande, bero-ende av graden av social interaktion, så det är viktigt att erbjuda något relevant och stimu-lerande för medlemmarna att prata om. An-nars har en community egentligen inte tjänat sitt syfte.

↘ Hur hjälper er web community till med att främja lärande för hållbar utveckling?

Vår web community främjar lärande för håll-bar utveckling genom strategiska partnerskap med olika sponsorer. Med deras hjälp kan vi nå ut till många skolor och institutioner med hållbart utbildningsmaterial. Till exempel har Lärarnas Riksförbund gjort det möjligt för oss att ordna en turné med Mattias Klum som kommunicerar behovet av en hållbar utveck-ling, samtidigt som vi kan informera om vår community.

Intervju av Marcus Lind

26

REFLEKTION

27

ed

ucation and

sustainab

ility

Många människor vill idag leva och bete sig mer hållbart. Men det kan ofta vara svårt att komma till skott, att veta var man ska börja och om det verkligen kommer att göra någon skillnad. Treemagotchi är ett webbaserat program som hjälper människor att utföra konkreta handlingar som leder till en mer hållbar livsstil.

Treemagotchi har till viss del inspi-rerats av Tamagotchi, det japanska digitala husdjuret. Men i det här fallet är husdjuret ett virtuellt träd

som hålls vid liv och blomstrar genom äga-rens handlingar. Själva trädet är en så kallad widget som man kan lägga in på sin egen hemsida, blogg, på Facebook eller något an-nat socialt nätverk.

Deltagaren får regelbundet uppmaningar till att utföra olika handlingar som ger poäng. Det kan exempelvis vara att ta reda på ef-fekterna av sina matvanor, kolla sitt elbolags miljöprofil, byta till en etisk bank eller äta mindre kött.

Treemagotchi har utvecklats av en holländsk stiftelse som heter Kairos Tools Foundation. Dess grundare Moniek och Egon de Bruin ville hjälpa människor att ändra sitt beteen-de genom att hjälpa dem att utföra hållbara handlingar.

Styrkan med Treemagotchi är att det verkligen fungerar. Vi frågade våra an-vändare i Nederländerna varför de med-verkar och svaret blev att det är lätt och roligt och att man märker effekten när många människor gör saker samtidigt.

bodil Lundmark

Frilansjournalistglobalactionplan.sewww.treemagotchi.nl

Med hjälp av några musklick kan du av-beställa din telefonkatalog, kolla din bank i Fair Banks Guide, och kanske byta till ett grönt elbolag. Det verkar enkelt men vår statistik visar att det faktiskt förändrar beteendet hos deltagaren under en längre tid.

Att faktiskt agera är mycket mer kraftfullt än att bara få en massa information om vad du kan göra. Aktivt lärande leder till ett förändrat beteende.

Kairos Tools samarbetar även med Global Action Plan (GAP), ett internationellt nätverk som jobbar med hållbara beteendeföränd-ringar, för att sprida Treemagotchi vidare ut i världen.

Under 2010 kommer Treemagotchi att spridas till andra europeiska länder. Vår dröm är att användare i massor av län-der inom några år kommer att använda Treemagotchi och ha roligt samtidigt som de tar ansvar för vår planet.

I Sverige är GAP Sverige huvudpartner och just nu arbetar de med att hitta fler samar-betspartners för att kunna lansera Treema-gotchi i Sverige under 2010.

treemagotchihållbar livsstil via sociala medier

lära

nde

2.0

VISIONS

Kreativt lärande i informationssamhället

It – ett vIktIgt veRktYg FöR lÄRaRna I klImataRBetet

Klimathotet och miljöutvecklingen är den absolut viktigaste frågan vi har i samhället, både just nu och för lång tid framöver. Lika tveklöst är att kunskap och engagemang är våra viktigaste vapen.

Informationsteknologin är central för att lä-rare och elever enkelt ska kunna få tips och idéer kring hållbar utveckling i skola och undervisning.

Jag önskar att regeringen satsar på vidare-utbildning – i ämnesutbildning för lärare i naturvetenskap, men också i form av bre-dare fortbildning för övriga lärargrupper. Det behövs också en integrering av IT och miljöarbete.

Om det ska finnas förutsättningar för Sveri-ge att nå klimatmålen och främja en hållbar utveckling så måste arbetet börja i skolan. Alla elever inom högstadiet och gymnasiet bör utbildas till miljö- och klimatmedvetna

Metta FjelknerOrdförande Lärarnas Riksförbund www.lr.se

medborgare. Det är cirka 400 000 ungdomar som då ska nås av en kvalificerad utbild-ning. Det är en utmaning som betyder nå-got.

En ökad och genomtänkt användning av ny teknik och IT såväl i undervisningen som i samhället i stort kan givetvis också bidra till att vi minskar på resande och kanske även når det papperslösa kontoret som det länge talats om.

Jag är övertygad om att ju mer klimatfrå-gorna diskuteras bland oss vuxna, i medi-erna och också på skolgårdarna, desto vikti-gare blir det att öka kunskapen. Var och en av oss måste komma till insikt om att allt hänger ihop, att vi är en del av naturen och att naturen är en del av oss.

Genom att lära känna vår egen miljö kan vi bidra till att förändra hela världen. Det går att påverka klimathotet, vi kan förbättra och skydda vår miljö. Men för att vi ska lyckas krävs både kunskap och visioner. Här är IT ett viktigt hjälpmedel.

28

Här presenterar vi tre vi-sioner kring de möjlig-heter IT och Internet er-bjuder för att främja en hållbar utveckling genom utbildning.

When East meets West © Monica L. Shulman

ed

ucation and

sustainab

ility

VISIONS

tÄnk nYtt – oCH FöRveRklIga goda FantasIeR med HJÄlP av It!

För de flesta av dagens människor är en ur-ban, högteknologisk omgivning den givna miljön. Den har blivit ett ofrånkomligt ”höl-je” runt människan, som tidigare omgavs av växter och djur, skogar och ängar. Vårt beroende av naturen är för de flesta endast en abstrakt kunskap. Därför behöver skolan skapa medvetenhet om vårt beroende.

Vi är delar av naturen i varje andetag, varje gång vi äter, varje gång vi går på toa. Sedan kan man fråga sig varifrån maten kommer, hur den kommer till oss och vad som hän-der med den och förpackningarna när allt har passerat våra händer och magar. Detta kan idag göras mycket tydligt visuellt. Lägg sedan till allt annat vi köper och använder. Var kommer det ifrån? Vart tar det vägen när vi kastar det och köper nytt? Med hjälp av olika IT-applikationer skulle det genom enkla mätningar och beräkningar gå att göra detta åskådligt. Det skulle bli tydligt vilka typer av konsumtion som skadar de ekologiska systemen, och man skulle börja förstå att vi själva behöver skapa alternativa sätt att försörja oss på.

Nu kan IT användas för att lära av varan-dra, oberoende av de etablerade intressen som verkar i en ekologiskt destruktiv rikt-ning. Dagens sociala medier gör det möjligt för enskilda och grupper att snabbt utbyta och pröva alla tänkbara idéer och praktiska lösningar. Det går också att med hjälp av IT koordinera lokala aktiviteter som gynnar ekologisk hållbarhet.

Det är inte längre en viss typ av teknikanvänd-ning som sätter upp ramar och gränser för vad som är möjligt. Mer än någonsin tidigare häng-er framtiden på vår förmåga att tänka nytt. Att fantisera i nya banor. Och att med teknikens hjälp förverkliga våra goda fantasier.

It I skolan – en möJlIgHet Dagens unga är digitala invånare födda i informationssamhället. För dem är tek-niken en naturlig del av deras vardag. Skolan måste följa med i deras nutid och använda den nya tekniken på ett peda-gogiskt sätt. IT ska ses som ett likvärdigt och naturligt verktyg, jämförbart med allt annat som skolan erbjuder.

En betydelsefull bit är rättviseaspekten, att alla elever får samma möjlighet att använda sig av datorn i sin inlärning. Tyvärr är det idag stora skillnader mellan skolor, dels när det gäller tillgången, men även i att använda IT på ett pedagogiskt sätt. Detta medför att eleverna inte får samma förutsättningar och därför inte heller likvärdiga kunskaper.

En skola som satsar på IT får redskap som underlättar skolarbetet, gör det mer me-ningsfullt och tvingar fram ett förändrat arbetssätt som utmanar och ger nya förut-sättningar för informationssökning, bear-betning, presentation och kommunikation.

Sociala medier växer snabbt och är något som skolan kan använda sig av för att låta eleverna lyssna, diskutera och argumentera. IT kan vara till hjälp för att ”resa” ut i värl-den, eleverna kan ha utbyte med elever i andra länder. Det ger en möjlighet att på ett roligt sätt ta del av hur ungdomar har det i andra kulturer med skilda levnadsvillkor.

Vad behövs då för att få en rättvisare sko-la med dessa möjligheter? Jo, lärare måste vara införstådda med IT:s möjligheter och för det behövs bra fortbildning, som t.ex. PIM1. Sedan måste naturligtvis skolledarna leda utvecklingen och se till att de ekono-miska förutsättningarna finns.

Per JohanssonFil. dr. i humanekologi www.infontology.org

Heléne OskarssonIT-pedagog Kyrkmons skola www.nikt.sundsvall.se

1. PIM: Praktisk IT och Mediekunskap.

29

30

lära

nde

2.0

Enligt konstruktivismen är lärande en aktiv och kontextualiserad process som innebär att bygga upp kunskap baserad på egna erfarenheter, snarare

än att förvärva den från någon annan. Kun-skap skapas utifrån personliga erfarenheter och antaganden utifrån det givna sammanhanget. Elever testar dessa hypoteser kontinuerligt ge-nom sociala förhandlingar och var och en når sin egen tolkning och konstruktion av kun-skapsprocessen. Egenkonstruerad och valide-rad kunskap leder till ett bättre och livslångt lärande.

I klassrummet kan den konstruktivistiska synen på lärande komma till stånd genom

en rad olika undervisningsmetoder. I peda-gogisk mening skulle det betyda att upp-muntra eleverna att använda aktiva meto-der (experiment, dataanalys och -tolkning, verklighetsbaserad problemlösning etc.) för att skapa sig en egen världsbild som byg-ger på deras egna erfarenheter och sedan be dem reflektera över och prata om vad de gör och hur deras förståelse förändras.

Lärarnas roll i en sådan situation blir att underlätta arbetet, att ge eleverna lämpliga erfarenheter, att vägleda dem genom dessa erfarenheter och att sedan hjälpa dem att bygga vidare på dem. LHU handlar om att hjälpa eleverna att bli globala medborga-

I den här artikeln presenteras ett experiment som undersöker effektiviteten hos IKT- och GIS-understödda undervisnings- och inlärningsmetoder som syftar till att skapa en inlär-ningsmiljö i klassrummet som främjar självständigt lärande, och som i förlängningen hjälper till att förverkliga målen för utbildning för hållbar utveckling i formell utbildning.

GIS-avdelningen, Centre for Environment

Education, Ahmedabad, Indien

Shefali Atrey, Aradhana Singh

i Shivani Jain

Rädda världen med tangenternaInnovativ teknologi i indiska skolor

REFLEKTION

31

ed

ucation and

sustainab

ility

Keyboard and cress. ©© wetwebwork

REFLEKTION

re med egenskaper som kritiskt tänkande, känslighet och respekt för naturen och att ha en pragmatisk attityd till den socioeko-nomiska miljön.

teknologi som främjar praktikbase-rat lärande

I januari 2009 bestämde sig Centre for Environ-ment Education (CEE)1 för att gå i spetsen när det gäller direkt tillämpning av IT-verktyg för att stödja skolans läroplan. Programmet som kallas CEE ka Biscope är en utbildningsmodul avsedd för studenter i åldersgruppen 10-16 år. Väsentligt för filosofin bakom denna modul är att använda praktikbaserat lärande för att tolka den lokala miljön och omgivningen.

Modulen innehåller moment där eleverna får jobba med kartor, satellitbilder och flera olika digitala dataanalysprogram, lämpligt kombi-nerade med andra undervisningsmetoder som studieresor, lektioner i klassrummet, spel och aktiviteter.

Eftersom verksamheten bygger på läroplanen och läroböcker, gör också CEE ka Biscope det möjligt att använda Internetanslutna datorsalar på skolorna för att uppnå inlärningsmålen i fle-ra ämnen. Med fokus på livslångt lärande syftar modulen till att främja det tvärvetenskapliga samarbetet mellan miljökunskap, naturveten-skap, matematik och samhällsvetenskap.

konceptet: från kunskap till attityder

Pilotprojektet genomförs i en skola i Ah-medabad i delstaten Gujarat i Indien med cirka 90 barn (45 åt gången) i var och en av de två årskurserna 7 och 8.

Hypotesen för pilotstudien är att använd-ning av IKT i skolan inte enbart kommer att leda till en implementering av den senaste teknologin i skolan, utan att det kommer att garantera elevcentrerat, verklighets- och er-farenhetsbaserat lärande. Förhoppningen är att en sådan inlärningsmiljö efter en tid kom-mer att påverka elevernas känsloliv som i sin

REFLEKTION

32

lära

nde

2.0

tur kommer att främja en positiv attityd- och beteendeförändring hos dem.

Hela idén med att använda IKT (inklusive GIS) kretsar kring att försöka presentera verklighetsbaserad information om elever-nas omedelbara närområde genom ett me-dium som den unga generationen är välbe-kant med, men som de oftast använder för interaktion och aktiviteter utanför skolan.

metod: två sätt att integrera Ikt i skolplanen

I de två årskurserna (7 och 8) används två olika metoder för att integrera IKT- och GIS-användning i skolarbetet.

En av metoderna har försökt att följa sko-lans undervisningskalender, som planerats av ämneslärare (naturvetenskap och sam-hällsvetenskap) i början av skolans läsår. Detta tillvägagångssätt har krävt en enorm insats från de olika ämneslärarna eftersom projektgruppen inte begränsade sig till nå-got särskilt tema. Flera olika sätt att an-vända IKT och GIS-kunskaper i ett planerat schema har redan uppfunnits av andra.

Genom denna metod har pilotprojektet lett till innovativa tillämpningar av IKT för att stödja undervisning i flera ämnen, inklusive mate-matik, naturvetenskap, historia, geografi och miljökunskap. Det var spännande att lära sig av och notera elevernas respons på den här typen av erfarenhet.

Sammantaget tyckte eleverna att det var mycket uppfriskande att få använda IKT och GIS på ett innovativt sätt, eftersom de blev introducerade till ett ämne på ett nytt sätt och de tyckte också att inlärningsprocessen var verklighetsbaserad.

I den högre årskursen experimenterade pro-jektgruppen med att använda IKT- och GIS-applikationer i ett utpekat tema. Naturligtvis togs temat från skolans kursplan.

Denna modul, som var utspridd på 14 lektio-ner (80 minuter vardera) på 7 månader och

som fokuserade på temat Jordbruk (som ingår i både naturvetenskap och geografi i åk 8), pla-nerades gemensamt av elever och lärare. Elev-ernas synpunkter visar att de återupptäckte de vetenskapliga och konstnärliga aspekterna av jordbruk på ett sätt som var väldigt annorlun-da mot hur de framställdes i deras textböcker eller diskuterades i deras vanliga klassrum.

I denna modul fanns, utöver teoribaserade lektioner, även praktiska övningar som ge-nomfördes i datorsalar där eleverna använde sig av globala kartläggningsverktyg, anima-tioner och olika sätt att tolka och analysera en viss uppsättning data. På en studieresa fick eleverna träffa en grupp bönder, både rika markägare och fattiga jordbrukare. Här användes IKT och GIS som tolkningsverktyg som hjälpte eleverna att fastställa samband mellan sociala, ekonomiska och miljömäs-siga aspekter av jordbruket, den största eko-nomiska aktiviteten i deras land.

Koncept och modell: Mei Gomez Terrades (7) från Lladó. © Petra Vlasman

REFLEKTION

33

ed

ucation and

sustainab

ility

tendenser: verklighetsbaserat lärande fungerar

Pilotprojektet är fortfarande igång och synpunkter från elever och lärare har varit uppmuntrande för både projektgruppen och skolan: de tendenser som har kunnat utläsas av de synpunkter som hittills har tagits emot stöder också pilotprojektets hypotes.

Under de sista fyra månaderna av det här pilotprojektet verkade de flesta eleverna ha förbättrat sina analys-, tolknings- och visualiseringskunskaper. Dessa färdigheter och den direkta interaktionen med och tolk-ningen av data från närområdet har gjort eleverna motiverade att agera för att bevara och uppskatta deras omgivning.

Förutom detta har projektet också uppmunt-rat till ömsesidigt lärande mellan eleverna i klassrummen.

Användningen av IKT har gjort det möjligt att omvandla informationen om närområdet till kunskap hos eleverna, vilket i sin tur förhopp-ningsvis leder till en attitydförändring hos dem gentemot deras egen närmiljö.

CEE ka Biscope har varit en lärorik erfarenhet för projektgruppen i att utforska och experi-mentera med användandet av modern IKT för att skapa en lärandemiljö som stödjer eleverna till att främja sitt eget lärande genom att ut-forska, upptäcka, analysera och tolka verklig-hetsbaserade data.

EDU

KIT

TAgS / konstruktivism, självständigt lärande, realtid, närområde, giS

DEbATT / hur har odlingarna i ditt närområde förändrats de senaste åren?

pEDAgOgISKA RESURSER / 3, 16, 21, 23, 24, 25, 26, 29, 32, 39, 53 (Se S. 40-43)

REfERENSER / 1. centre for environment education, indien (cee) är en institution som har arbetat

för lärande för hållbar utveckling i över tjugo år. för mer information, gå in på www.ceeindia.org

©© Alba Morollón Vila (11) från Cabanes På Petra Vlasmans fotoworkshops får barn lära sig att tänka kritiskt och att se med andra ögon.

I KORTHET

34

lära

nde

2.0

en ansvarstagande It-sektorInom näringslivets högsta kretsar finns starka rörelser för en hållbar utveckling av informations- och kom-munikationsteknologi. Detta gäller inte minst GeSI (Global e-Sustainability Initiative), ett nätverk som vill hjälpa IT-sektorn att utveckla sina produkter på ett sätt som orsakar minsta möjliga miljömässiga och sociala konsekvenser. GeSi är samordnat med FN:s miljöplan och många av de största multinationella fö-retagen deltar i dess verksamhet. Studien Smart 2020: ”På väg mot en ekonomi med låga koldioxidutsläpp i informationsåldern” är ett exempel på en startpunkt för att nå fram till en vedertagen metod för att hitta lösningar på den globala uppvärmningen inom IT-sektorn.

Global Action Plan startades 1992 i syfte att höja energieffektiviteten och minska effekterna av det avfall som produceras i hemmet. I Baskien har GAP genomfört fyra kampanjer sedan 2003 med 25000 hushåll i 170 kommuner och uppskattningsvis har CO2-utsläppen från dessa hushåll minskat med 6 000 ton. Projektet, som leds och utvecklas av pe-dagogiska experter och psykologer, har inte bara

omfattat en handbok med konkreta åtgärder utan även uppföljning av utvecklingen av varje hushåll via resultaten från några enkla frågeformulär. Nu ger en ny interaktiv webbportal alla medborgare full tillgång till olika manualer och frågeformulär som kan användas för att förbättra planeten från det egna hemmet.

Hållbarhetsutbildning startar i hemmet

www.freeplayfoundation.org

www.programagap.es

www.globalactionplan.se

www.weeman.org

www.gesi.org

WE

EE

man ©

© oftm

achine

Radio i Uganda ©© Radios For Africagrön och sympatisk teknologi?Freeplay Foundation är en internationell ideell organisation som redan har hjälpt mer än åtta miljoner människor i Afrika söder om Sahara genom att sprida enkel och ren teknologi driven av solcellsbatterier. The Lifeline Radio, transistorradion som redan har distribuerats i mer än 200 000 enheter och som nått en fantastisk social acceptans, är mest representativ för detta initiativ och syftar till att förbättra tillgången till information och utbildning, som är viktiga faktorer för utvecklingen av dessa länder. Små radiostationer levererar utbildnings- eller annat informativt innehåll som varje dag blir till värdefulla resurser för skolor, läger eller arbetsgrupper.

I KORTHET

35

ed

ucation and

sustainab

ility

Från och med 2009 har Google tagit med digital integration som en vik-tig komponent för arbetet med deras Internet Bus. Efter lanseringen i In-dien turnerade Internetbussen runt på landsbygdsområden kring 15 stä-der under sex veckor. Med hjälp av satellitanslutning erbjöd man små lektioner i hur Internet kan använ-das för dagliga uppgifter. SEWA är en organisation som vänder sig till de fattigaste kvinnorna på den in-diska landsbygden. De har tagit fram en Multipurpose Van, en lastbil som åker runt i de olika distrikten och er-bjuder tjänster som sjukvård, dator-träning, försäljning av olika SEWA-produkter samtidigt som den ger tillgång till TV, Video och Internet.

Organisationen Bridges uppdrag är få utvecklingsländer att använda IKT för att förbättra viktiga områden som utbildning, hälsa och hållbar-het. Dess verksamhetsfält är framför allt Uganda och Sydafrika och dess aktiviteter innefattar studier om den digitala klyftan och digital kompe-tensutveckling, tillgång till kartor, digitala databaser och bibliotek. En viktig del av arbetet är också att utbilda och involvera regionens be-folkning i hur den nya teknologin kan användas.

Under hösten år 2000 inledde Pensionärernas Riks-organisation (PRO) folkbildningssatsningen PROsIT för att minska den digitala klyftan mellan generatio-nerna. Ett studiematerial särskilt anpassat för äldre utarbetades i studiecirkelform. Cirkelledarna utbilda-des vid PRO:s folkhögskola i Gysinge och cirklarna startades sedan av olika PRO-föreningar och hittills har över 65 000 personer gått en eller flera cirklar.

datautbildning på hjul

Chattar du med morfar?

Certifierad tillgång

det handlar om människor – inte teknologi

Man börjar med ett ordbehandlingsprogram för att lära känna datorn, och övergår sedan till Internet och E-post. Vid PRO:s folkhögskola ges veckokurser på olika nivåer i datakunskap, ordbehandling och Inter-netfunktioner. Det finns också möjligheter att lära sig om digitalt foto. Skolan ingår också i EU-projektet ICT as a tool to activate senior education tillsammans med organisationer i Polen och Lettland.

www.w3.org/WAI www.bridges.orgwww.google.co.in/intl/en/landing/internetbus

www.sewasanskarkendra.org

www.pros.fhsk.se

©©

David

Denis

Kursd

eltagare B P

RO

sIT © Lars H

ansson, PR

O:s Folkhögskola

Wifi ©

© W

hen I was a b

ird

Internet bus ©© Niki Cheong

Initiativet för Internettillgång, WAI, kommer ur förutsättningen att även människor med olika typer av funk-tionshinder ska kunna navigera och interagera på Nätet. Det finns många saker som begränsar eller omöjlig-gör detta idag. Därför har man tagit fram vissa riktlinjer för tillgänglig-het som tar hänsyn till användarens villkor. Att kraven uppfylls kan enkelt kontrolleras med hjälp av ett auto-matiskt utvärderingsverktyg. Om en webbplats uppfyller den standard som krävs får den bära logotypen för WAI och dra nytta av fördelarna med detta nätverk.

I KORTHET

36

lära

nde

2.0

v

Om det är något som har känneteck-nat Internet från dess uppkomst på 80-talet tills idag så är det kollek-tivt deltagande. Företag, offentliga

institutioner och privatpersoner har fyllt In-ternet med saker som de ansett viktiga och intressanta att dela med sig av till övriga användare världen runt. Med tanke på detta är det inte svårt att föreställa sig att Internet har samlat på sig en massa material under dessa trettio år, från det mest obetydliga till det mest häpnadsväckande, det mest provo-kativa och makabra till det mest komiska och absurda.

Innan man ger sig ut för att surfa lite är det numera nästan så att man måste ha med sig en karta i bagaget för att inte helt tappa bort sig i informationsflödet. Vågorna av infor-mation piskar hårt mot våra datorskärmar och dunkar in i våra huvuden att det som är nytt idag kommer att vara gammalt imorgon, bortglömt och begravt i virtuella massgravar. Det är svårt nog för oss vuxna att inte irra bort oss i detta, tänk då hur det måste vara för barnen och ungdomarna!

Det var med denna tanke som bakgrund som den här artikeln föddes. Men detta är inget försök att rita upp en karta över ett konkret område på den vida ocean som Internet är. Snarare en önskan om att visa upp några av de öar av didaktiska resurser som genom klu-riga uppgifter, noggrann bearbetning, smak-fullhet och vettigt innehåll finns till för att påminna oss om att lärande för hållbarhet kan vara allt annat än tråkigt.

Vi ska ta en titt på några av de tio mest spän-nande destinationerna, som erbjuder både äventyr och vägledning.

lÄRaRens guIde tIll It-galaxen10 underhållande webbsidor med matnyttigt innehåll för lärande för hållbar utveckling.

Miguel HerradorBarcelonya

FOOd FORcE

01 · Behov · Svenska · Alla åldrar

HONOLOKO

· Sökande · Svenska · Alla åldrar

02

cONSUMÓPOLIS

· Simulator / Test · Spanska · Alla åldrar

03

EcO-EGO

· Simulator · Engelska · Alla åldrar

04

VI MåSTE Rädda VaTTNET!

· För samtal · Engelska · Från 11 år

05

GREEN THING

· Interaktion / Videos / Berättelser · Engelska · Alla åldrar

06

BREaTHING EaRTH

· Virtuell semester · Engelska · Alla åldrar

08

GREEN PaTcH

· Facebookapplikation · Engelska · Alla åldrar

07

I KORTHET

37

ed

ucation and

sustainab

ility

vv

EcOKaLENdERN

www.ecocalendar.info

Det skulle vara naivt att avsluta denna lista utan att ta med den begynnande trenden att surfa via olika bärbara manicker, som t.ex. iPhone. ekokalendern strävar efter att öka människans förståelse för sin omgivning, främja kontakten mellan människan och hen-nes omgivning genom punktlig och kontinu-erlig information om olika naturfenomen som månens kretslopp, tidvattnet, meteoritregn, etc…

Jag hoppas att jag lyckats väcka tillräckligt intresse för att du ska vilja kasta dig in i att upptäcka dessa och många andra Internet-destinationer. Nu återstår bara att påminna om att möjligheter på en plats beror mer på den som besöker platsen än på platsen själv. Och naturligtvis – trevlig resa!

10

http://ff.fighthunger.org/se

en allvarlig krissituation har utvecklats i Indiska oceanen, på ön Sheylan. Fn skickar in dig som del av ett team som ska hjälpa Fn:s Världslivsmedelsprogram (WFP) att förse miljoner männis-kor med mat och på sikt bygga upp ett hållbart samhälle.

honoloko.eea.europa.eu/Honoloko.html

I Honoloko förvandlas du till en pixlad figur som måste svara på

frågor om konsumtion och ansvar angående hälsa och miljö för att

ta dig till nästa etapp på din resa. Dessutom måste du vara upp-

märksam på de vishetsord som de fyra knepiga husdjuren ger.

www.consumopolis.es

Consumópolis tar dig med på en tur i en ung människas vardag där hon konfronteras med vanliga utmaningar och tvivel som handlar om hållbarhet. Spelet är designat för att spela själv eller i grupp, och använder sig av didaktiska anteckningsböcker och det finns även delar som bara är till för läraren.

www.marukin-ad.co.jp/ecoego

eco-ego tillhör det senaste inom pedagogiska dataspel. Det är också enkelt och snyggt designat. I spelet måste du iklä dig rol-len som en liten alv, vars uppgift är att så gott det går skapa balans mellan maximal personlig nytta och minsta möjliga skada för miljön.

www.unicef.org/voy/wes

Detta samtalsäventyr ger dig möjlighet att arbeta sida vid sida med UnICeF:s volontärer för att lösa problemet med otillräckli-ga vattentillgångar i olika områden i Afrika. Med dina förkunska-per och din påhittighet bestämmer du över vattenhanteringen som avgör hela byars överlevnad.

www.dothegreenthing.com

Green Thing är en offentlig tjänst som syftar till att inspirera människor till att leva ett grönare liv. Med hjälp av smarta filmer och inspirerande berättelser från kreativa människor och samhällsmedborgare från olika delar av världen fokuserar Green Thing på sju olika saker du kan göra, och dessutom ha kul!

www.breathingearth.org

För dig som någon gång drömt om att bli astronaut kommer brea-thing earth vara genialiskt. Genom en enkel och diskret animation får vi ta del av helt nya holistiska perspektiv på vår jord som visar element (i nutid) som är vitt skilda från varandra, men samtidigt starkt sammanlänkade. T.ex. de tonvis med avfall och utsläpp som produceras och de dödssiffror som beror på torka i olika delar av världen.

apps.facebook.com/greentrees

350 miljoner personer är redan medlemmar i historiens största so-ciala nätverk, Facebook. Mer än 1,5 miljon av dessa interagerar re-gelbundet genom applikationen GreenPatch, som du kan använda för att ge små gåvor till dina vänner i form av små fruktfigurer som du själv odlar. Allt detta går ut på att samla in medel för ändamål som skogsplantering eller för att bevara känsliga ekosystem.

09

· iPhoneapplikation · Engelska · Från 11 år

· Kommersiella videospel · Spanska · Grundskolan

LOS SOSTENIBLES

www.jugalia.es

Los Sostenibles är ett videospel som är avsett för lite mer sofistikerade PC:s och är även tänkta att användas vid särskilda lärandecenter. De karismatiska gröna var-elserna som figurerar i spelet kommer att följa med dig under ditt forskningsarbete om hur du kan spara mer resurser och minska utsläpp i vardagen.

lära

nde

2.0

Johan boman Institutionen för kemi

Göteborgs universitet

johan.boman@chem.gu.se

Mikael OlssonInstitutionen för växt- och

miljövetenskaperGöteborgs universitet

mikael.olsson@dpes.gu.se

Utgångspunkten för dessa projekt-arbeten är att studenterna ska använda kunskap och observa-tionsmetoder från tidigare delkur-

ser när de väljer ut sitt projekt. De ska också få en ökad förståelse för argumentationens betydelse, liksom att träna skriftlig kommu-nikation med hjälp av olika digitala media. I projektarbetet ska studenterna arbeta i grupp med ett didaktiskt perspektiv på hållbar ut-veckling. Studenterna kan också koppla sitt arbete med hållbar utveckling till sin verk-samhetsförlagda utbildning (VFU). Här får studenterna träna sig i hur man genom di-daktisk kompetens kan utveckla ett engage-mang för hållbar utveckling i den valda mål-gruppen.

Bildspel på webben

Resultatet av projektarbetet har blivit dels en rapport och dels ett bildspel, som i de flesta fall har skapats i PowerPoint och sedan kon-verterats till Flash. Alla kan hitta inspiration och idéer till ett mer hållbart samhälle bland dessa ”startnycklar” för lärande för hållbar utveckling, eftersom bildspelen och en tillhö-rande sammanfattning ligger tillgängliga på webben: www2.dpes.gu.se/education/lau160. Till webbplatsen finns en sökmotor kopplad så att man kan söka på antingen olika ålders-grupper, olika teman eller olika aktiviteter.

Att som lärare arbeta med hållbar utveckling är en komplex uppgift. Därmed är också lärande för hållbar utveckling en utmaning för alla som är involverade i lärarutbildning. Vid Göteborgs universitet har vi därför valt att kombinera hållbar utveckling med en projekt-arbetsuppgift som inkluderar IT.

tekniska hjälpmedel

Studenterna verkar nuförtiden ha egen ut-rustning som fungerar bra för dessa projekt. Trots att vi inte erbjuder någon form av da-torstöd har alla grupper lyckats producera ett bildspel. Personal från Multimediabyrån vid Skolverket medverkar i kursen genom en fö-reläsning om hur man kan arbeta med text, bild och ljud i skolan. Bilder och ljudillustra-tioner är antingen producerade av studenter-na själva eller har hämtas från Multimedia-byråns bild- och ljudarkiv.

Pedagogisk koppling

Under kursens gång får studenten utveckla ett självständigt arbetssätt, ta ansvar för det egna lärandet, skaffa ett kritiskt förhållnings-sätt samt samverka med andra i grupp. Vi-dare ger kursen studenten möjlighet att ut-veckla källkritiken som verktyg, förmågan att inta ett problematiserande och analyserande förhållningssätt samt förmågan att anlägga olika perspektiv på omvärlden, vilket är vik-tigt när man behandlar begreppet hållbar ut-veckling.

För utveckling av professionskompetens trä-nas studenterna också i att objektivt betrakta olika lärandesituationer och diskutera vilka faktorer som påverkar dessa.

startnycklar för lärande för hållbar utveckling

REFLEKTION

38

I KORTHET

39

ed

ucation and

sustainab

ility

Rodrigo Alonso är en ung chilensk designer som har fått erkännande för sina exklusiva möbler i plast som kommer från e-avfall. I södra Wales har Susannah Dwyer specialise-rat sig på att göra alla typer av smycken och accessoarer av ”skräp”, medan australiensis-kan Alison Schutt lyser upp med sin spekta-kulära installation av lampor från kasserade kretsar. Dessa tre konstnärer är bara ett urval ur en växande rörelse, liksom många av de verk på temat konstnärlig återvinning som visades upp på festivalen Drap Art. Få saker kan överträffa människans fantasi.

www.musuchouse.comwww.haasch.biz

susannahdwyer.comwww.drapart.org

www.goteborg.se/miljokunskapibild

www.farnebo.se

www.concursvideomansunides.org

bdsjs.com www.greenpeace.org/electronics

en bild säger mer än tusen ord

I SFI-undervisningen i Göteborg har lärare möjlighet att använda ett bildbaserat undervisnings-material som har utvecklats på Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad med stöd av miljömålsrå-det. Bildspel med lärarhandled-ningar om vatten, avfall, boen-de, tobak, klimat samt mat och miljöfrågor kan laddas ner gratis via webben. Foton och illustra-tioner används för att förmedla samband när lärare och elever talar olika språk. Om storbilds-projektorer inte finns tillgängli-ga i skolan kan lärare undervisa medan eleven följer med på sin egen skärm. Eleverna kan även använda materialet själva vid sin dator eller i grupp. Bilderna och texterna kan lätt omarbetas eller kompletteras till förhållanden i andra kommuner.

It-företagens svarta lista

Greenpeace uppdaterar årli-gen sin analys av teknikfö-retag utifrån deras avfall och utsläpp. Under 2009 behåller Nokia sin position som num-mer ett på listan, mycket tack vare sitt återvinningsprogram som omfattar 84 länder. En fjärdedel av all den energi de använder kommer från förny-bara källor. Samtidigt fortsätter Dell, HP, Lenovo och Nintendo att använda PVC och andra giftiga material. Kolla också in Greenpeace Cool IT Challenge – en ny kampanj som vänder sig till företagsledare inom IT-sektorn.

video: förändra världen på en minutFärnebo folkhögskola i samar-bete med Film i Väst håller på att utveckla en film om kollek-tiv förändring mot en mer håll-bar samhällsmodell. Det är ett av många exempel på audiovi-suella initiativ som växer fram i ett samhälle där vi ständigt utsätts för olika typer av visu-ell stimulans. I Spanien organi-serar Manos Unidas tävlingen Förändra världen ur din syn-vinkel som består av kortfilmer på en minut som handlar om miljö och fattigdom. I USA har Benjamin Drummond och Sara Joy Steele visat sin videokonst om klimatförändringen för skolor i hela landet.

Från e-avfall till e-konst

©© Rodrigo Alonso

PEdaGOGISKa RESURSER

40

lära

nde

2.0

I fOKUSconectandomundos

Intermon Oxfams utbildningsplattform för solidaritet mellan elever i åldrarna 6 till 17 år från olika geografiska, kulturella, ekonomiska och sociala sammanhang.

www.conectandomundos.org · eng. / it. / spa.

datorn i utbildningen

Sveriges enda specialtidskrift om IT och lärande. Har speciellt fokus på digitala kompetenser i skolan och strategier för att integrera IT i lärandet på alla nivåer.

www.diu.se · sv.

headshot – webquests

För dig som funderar över hur man kan använda Internet som ett verktyg för lärare. Här kan du lära dig att göra din egen web-quest.

www.headshot.se · sv.

infontology

Infontology publicerar regelbundet artiklar om informationsan-vändning och hur ny teknik förändrar vår verklighet och vår kul-tur. Infontology förespråkar ett integrerat, ämnesöverskridande perspektiv och propagerar för det praktiska införandet av ett sådant på alla utbildningsnivåer.

infontology.typepad.com · sv.

it i skolan

Skolverkets webbsida där myndighetens samtliga IT-resurser finns samlade för dig som är pedagog och vill använda IT i undervisningen.

www.skolverket.se/itiskolan · sv.

Wikieducator

Stiftelsen The Open Education Resource (OER) vill hjälpa utbild-ningsorganisationer i hela världen att minska sina kostnader genom fritt och öppet utbildningsmaterial som lärare kan åter-använda, utveckla och anpassa utan restriktioner.

www.wikieducator.org · eng.

Ett urval av pedagogiska resurser som drar nytta av olika IKT-applikationer för att främja lärande för hållbar utveck-ling i skolan, i hemmet eller i andra sammanhang. Eftersom resurserna går att använda inom både formell och informell utbildning är de kategoriserade efter åldersgrupper.

PedagogIska ResuRseR

Vi skiljer på tre typer av resurser: referensmaterial till lärare, föräldrar och utbildare, didaktiskt material och material som vänder sig direkt till eleven. I våra Edukits finns referenser till relevanta resurser enligt numreringen nedan.

3 TILL 11 åRWeb 2.0

1. the bobbie bigfoot Quiz

Interaktivt verktyg för att jobba med konceptet ekologiska fot-avtryck i klassrummet.

www.kidsfootprint.org · eng. · didaktisk

2. Food Force

FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP) och svenska FN-förbun-det har tagit fram ett webbaserat spel som går ut på att lösa världens hungerproblem och på sikt bygga upp ett hållbart samhälle.

ff.fighthunger.org/se · eng. / sv. / m.fl. · didaktisk

3. the greens

Interaktiva applikationer, spel, animationer och en blogg om hållbarhet, ekologi, miljö och social rättvisa.

meetthegreens.pbskids.org · eng. · didaktisk

4. gräv upp vår skräpiga historia

Bli en miljömedveten arkeolog med hjälp av Håll Sverige Rents material där arkeologen och författaren Jonathan Lindström berättar hur du med enkla medel ordnar en arkeologisk utgräv-ning. Lärarhandledning ingår.

www.hsr.se · sv. · didaktisk

5. monarchLive

Interaktiv resa i spåren av monarkfjärilens migration från Ka-nada till Mexiko.

monarch.pwnet.org · eng. / spa. didaktisk.

6. niKt

NIKT står för ”Naturligt användande av IKT” och är både en policy, en materialbank och ett förhållningssätt till inlärning. NIKT drivs av Sundsvalls kommun och är till för att alla som arbetar inom förskola och skola ska få hjälp att använda sig av IKT som ett naturligt verktyg.

www.nikt.sundsvall.se · sv. · referens, fördjupning

PEdaGOGISKa RESURSER

41

ed

ucation and

sustainab

ility

7. rena skräpspelet

Avfall Sveriges interaktiva spel om avfall och miljö. Det är spe-ciellt anpassat för elever mellan 9 och 12 år. Under våren 2010 kommer en ny, fräsch version - håll utkik!

www.avfallsverige.se · sv. · didaktisk

mUltimedia

8. Avfallsundersökning

Interaktivt spel om avfall och om hur det har producerats under hela mänsklighetens historia.

educalia.educared.net · eng. / spa. · didaktisk.

9. ecoville

Spel där man ska bygga en virtuell stad för att göra studenterna medvetna om behovet av att leva och konsumera på ett mer hållbart sätt.

www.ecovillelejeu.com eng. / fra. / it. / spa. / port. · didaktisk.

10. greenpeace games

Interaktiva spel på olika miljöteman och -frågor (energi och kärnvapen, utrotningshotade arter, klimatförändringen, etc.).

www.greenpeace.org · eng. · didaktisk

11. honoloko

Interaktivt spel om våra handlingars konsekvenser på miljön och vår hälsa.

honoloko.eea.europa.eu · eng. / fra. / spa. / sv. · didaktisk.

12. pipo games

Animationer, videoklipp, bilder och spel som behandlar teman som vatten, luft, klimat och energi.

www.pipoclub.com (CD-Rom) · eng. / spa. · didaktisk.

13. trazan & banarne och de gömda batterierna

I Batteriinsamlingens film återuppstår Trazan och Banarne och delar med sig av sina batterikunskaper på ett lättsamt och lek-fullt sätt. I materialet ingår en nyinspelad DVD-film, ett elev-häfte och en lärarhandledning med tips och idéer samt facit till elevhäftet.

batteriinsamlingen.se/skola/skolmaterial · sv. · didaktisk

Sociala nätverk

14. educators’ network

Stort nätverk av lärare och utbildare som är engagerade för lärande för hållbar utveckling där resurser, aktiviteter och upp-levelser utbyts.

www.earthday.net · eng. · referens, didaktisk

15. spring Alive

Europeisk online-community bestående av barn som observe-rar flyttfåglar. Inkluderar utbildningsmaterial för klassrummet.

www.springalive.net · eng. / fra. / spa. · didaktisk

11 TILL 16 åRWeb

16. Ambientech

Utbildningsportal för naturvetenskap, teknik och miljö med över 300 multimediaaktiviteter och animationer vars innehåll kan användas i ämnen som biologi, kemi, fysik och samhälls-vetenskap grundskolan och gymnasiet.

www.ambientech.org · eng. / spa. · didaktisk

17. barnbarnens advokat

En blogg som vill skärpa nivån på tänkandet kring hållbar ut-veckling. Här kommenteras och länkas till aktuella debattäm-nen, framför allt på området miljögifter.

ecoprofits.blogspot.com · sv. · fördjupning

18. ecological Footprint Quiz

Interaktiv webbsida som hjälper studenterna att mäta sina egna ekologiska fotavtryck. Inkluderar en lärarhandbok och klassrumsmaterial.

www.myfootprint.org · eng. / fra. / spa. · didaktisk.

19. envirohealth connections

Ger tillgång till lärresurser och forskningsresultat på temat hälsa och miljö. Inkluderar klassrumsmaterial.

www.thinkport.org · eng. · didaktisk

20. enciclopedia del clima

Ett webbaserat uppslagsverk kring klimatförändringen med informationsmaterial och aktivitetsidéer.

www.atmosphere.mpg.de · eng. / spa. · fördjupning

21. Jag lär mig teknik

En blogg från e-mentorerna i Södertälje som vill hjälpa pe-dagoger att integrera IT i klassrummet. Där presenteras olika program, applikationer och företeelser som förklaras genom frågorna “Vad är det här?” och “Hur integrerar du det här i klassrummet?”.

jaglaermigteknik.blogspot.com · sv. · didaktisk

22. naturskyddsföreningens gröna guide

Grön Guide på Naturskyddsföreningens webbsida ger mycket fakta och information om återvinning av exempelvis batterier och el-avfall.

www.naturskyddsforeningen.se · sv. · referens

23. närmiljö – 9 kreativa uppgifter

Fem IKT-studenter från Uppsala universitet har tagit fram nio webbaserade övningar på temat närmiljö som presenteras på Håll Sverige Rents webbportal.

gronflagg.hsr.se/narmiljo · sv. · didaktisk

PEdaGOGISKa RESURSER

42

lära

nde

2.0

33. teacher on demand

Ett skolutvecklingsprojekt i Falköpings kommuns regi som er-bjuder support kring filmproduktion och filmkonvertering i syfte att förenkla för både lärare och elever att använda videofilmer i olika undervisningssammanhang.

teacherondemand.se · eng. / sv. · didaktisk, fördjupning

34. v gas: energi, livsstil och klimat

Virtuellt realityspel som simulerar effekten av våra dagliga be-slut om klimatet.

alba.jrc.it/vgas · eng. / fra. / it. / port. / spa. · didaktisk.

Sociala nätverk

35. gLobe program

Internationellt nätverk av studenter, lärare och forskare som arbetar tillsammans för att studera och förstå miljön.

www.globe.gov · eng. / fra. / spa. · referens, didaktisk

36. 350.org

Socialt nätverk som kämpar för att minska CO2-koncentratio-nen i atmosfären till 350 ppm (nu 390). Det har över 66 000 medlemmar och webbsidan omfattar bl.a. videofilmer, spel och information.

www.350.org · eng. / sv. · didaktisk, fördjupning

pUblikationer

37. hållbar framtid

En tidning från Håll Sverige Rent som presenterar deras arbete för hållbar utveckling i skolan genom intervjuer, artiklar och re-portage från Grön Flagg-skolor m.m.

www.hsr.se · sv. · referens, fördjupning

övER 16 åR Web

38. engineering sustainable solutions program (essp)

Utbildningsprogram som syftar till att integrera viktiga hållbar-hetsfrågor i tekniska yrken som omfattar teman som el-avfall, eko-social ingenjörskonst, energieffektivitet och klimatföränd-ringar.

www.tnep.net/ESSP.aspx · eng. · didaktisk

39. espon 2013 programme

Online-observatorium som granskar den fysiska planeringen i Europa. Olika vetenskapliga verktyg finns att ladda ner.

www.espon.eu / mcrit.com/espon_scenarios/index.htm eng. · fördjupning

40. ict4esd

En blogg från Asien-Stillahavsområdet som erbjuder en platt-form för utbyte av idéer, information och resultat i samband med hållbarhetsundervisning och lärande, forskning, politik och ytterligare ämnen med anknytning till lärarutbildningen.

esdnet.wordpress.com · eng. · referens, fördjupning

24. pedagogiskt centrum

Södertälje kommun driver en webbsida som är fullspäckad med länkar, lärresurser, bloggar och dessutom ett socialt nätverk för kommunens pedagoger. Det finns även ett nätverk av e-mento-rer som hjälper till att utveckla IT i undervisningen.

sites.google.com/site/epedagogik · sv.

25. uggleblogg

På Uggleblogg finns en samling resurser, webbsidor, program och idéer som kan vara till glädje i skolan. Innehållet är främst inriktat på IT och medier i skapande och kommunikation.

uggleblogg.skolbloggen.se · sv. · referens, fördjupning

26. young reporters for the environment

Internationell webbsida som är skapad för att elever ska kunna presentera och dela med sig till andra skolor av sin egen under-sökning och rapportering om lokala miljöproblem.

www.youngreporters.org · eng. · didaktisk

mUltimedia

27. the climate mystery

Interaktivt lärverktyg som har utformats gemensamt av flera lärare som tar upp frågan om klimatförändringar och dess ef-fekter på framtida generationer. Inkluderar ett simuleringsspel för COP15.

www.climatemystery.com · eng. · didaktisk

28. FLod – Flexible Learning on demand

FLOD ger tillgång till över 6 000 filmer, en mängd radioprogram och över 4 miljoner tidningsartiklar från Affärsdatas databas m.m för direkt användning i klassrummet. FLOD är webbaserat och kan nås var helst där det finns tillgång till bredbandsupp-koppling med tillräcklig hastighet för streaming.

www.flod.nu · sv. · didaktisk, fördjupning

29. interaktiv multimedia om klimatförändringen

Mycket omfattande animation om klimatförändringen med grafik, kartor och länkar till fördjupningsmaterial.

www.eitb.com · eng. / fra. / spa. · fördjupning

30. Learning games to change the World

Ett urval av 26 multimediaspel som alla tar upp samhälls- och miljöfrågor.

www.missiontolearn.com · eng. · didaktisk

31. power up

Videospel där eleverna måste rädda den undergångshotade planeten Helios genom olika insatser med anknytning till en-ergi och vatten.

www.powerupthegame.org · eng. · didaktisk

32. smog city 2

Interaktiv luftkvalitetssimulator som är baserad på ett flertal miljöfaktorer, som föroreningar och olika markanvändning.

www.smogcity2.org · eng. · didaktisk

43

ed

ucation and

sustainab

ility

41. Learnit

LearnIT är KK-stiftelsens forskningsprogram för studier av sam-bandet mellan lärande och informationsteknik. Verksamheten ska bidra till att ge stöd till kunskapsutbyte mellan högskolan, samhället och näringslivet och till att stärka forsknings- och utvecklingsarbete vid nya högskolor. I tillägg driver LearnIT forskarutbildningskurser och främjar användningen av infor-mationsteknik inom högskolan, i fortbildning och i andra sam-manhang.

www.learnit.org.gu.se · sv. · fördjupning

42. tool box for sustainable design education

En verktygslåda utformad för att införa hållbarhetsbegrepp i undervisningen, utifrån åtta tematiska sektioner.

www.lboro.ac.uk/research/susdesign/LTSN/Index.htm eng. · didaktisk

43. umeå Live

Umeå Live är ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet, Umeå kommun, Vinnova, Länsstyrelsen i Västerbotten och ett antal näringslivspartners. Det består av människor som använ-der IT i sitt vardagsliv, företag som utvecklar produkter och tjänster, forskare som följer förändringarna i samhället, myn-digheter och organisationer som vill förstå och få kunskap för att kunna ta bättre beslut.

www.umealive.se · sv. · fördjupning, referens

Web 2.0

44. Assessing energy’s Footprint and carbon emissions

Interaktivt verktyg för att beräkna ekologiska fotavtryck från energiförbrukning och CO2-utsläpp från användning av fossila bränslen.

www.rprogress.org/energyfootprint · eng. · didaktisk

45. the habitable planet

Webbsida som riktar sig till lärare, utbildare och universitets-studenter som är intresserade av att fördjupa sig i aktuella mil-jöfrågor genom ett systematiskt tillvägagångssätt.

www.learner.org · eng. · didaktisk, fördjupning

46. step. sustainable technology education project

Utbildningsprojekt för design- och tekniklärare som syftar till att klargöra begreppet hållbar teknik och till att träna eleverna att känna igen de ekonomiska och miljömässiga konsekven-serna av ny teknik.

www.stepin.org · eng. · didaktisk

mUltimedia

47. the breathing earth

Webbsida med en simulator som visar CO2-utsläppen från alla länder i världen i kombination med deras födelse- och dödstal i realtid.

www.breathingearth.net · eng. · didaktisk

48. climate change challenge

Interaktivt verktyg för att visualisera de ökade utsläppen av CO2 från år 1950 till 2007.

www.seed.slb.com · eng. · didaktisk

49. do the green thing

Interaktiv webbsida med videos och berättelser som främjar en hållbar livsstil på ett roligt sätt.

www.dothegreenthing.com · eng. · didaktisk

50. gapminder

Interaktiv webbsida med kartor och diagram som visualiserar alla typer av statistik mellan olika länder.

www.gapminder.org · eng. · didaktisk

51. miljöresan

I Miljöresan utforskar David de Rothschild vad som händer med några av våra vanligaste vardagsprodukter på resan från tillverkning till avfall. Vilka effekter kan vi se redan nu i vår miljö och hur påverkas vår hälsa av hanteringen runt dessa produkter?

www.svtplay.se · eng. / sv. · didaktisk, fördjupning

52. planet in peril

Interaktiva realtime-simuleringar om tillståndet på planeten. Innehåller miljö- och befolkningsstatistik.

www.thewisdomacademy.org · eng. · didaktisk

Sociala nätverk

53. iKt i skolan

Ett nätverk för lärare, pedagoger, forskare etc. med intresse av att dela idéer, frågor och erfarenheter om IT i skolan.

iktskola.ning.com · sv. · referens, fördjupning

pUblikationer

54. toxic tech: not in our backyard

Djupgående undersökning av den globala försäljningen av elektroniska produkter och en utvärdering av hur mycket avfall som har genererats och vart det har tagit vägen.

Greenpeace, 2008 www.greenpeace.org (PDF) · eng. · fördjupning

55. Från gruva till mobil

Expterter från Enough Project visar hur vägen ser ut för de me-taller som kallas för ”the 3Ts” – tenn, tantalum och tungsten – samt guld, från gruvorna i östra Kongo och hela vägen till din mobiltelefon.

Enough Project, 2009. www.enoughproject.org/publications

eng.· fördjupning

PEdaGOGISKa RESURSER

PEdaGOGISKa RESURSER

44

lära

nde

2.0

återanvändning och återvinning

el-kretsen

El-Kretsen är näringslivets servicebolag och har som uppgift är att uppfylla producentansvaret inom elektriska och elektroniska produkter samt batterier. Deras verksamhet är att organisera och administrera insamling och återvinning av elprodukter och batterier samt rapportera resultaten till sina kunder och be-rörda myndigheter.

www.el-kretsen.se · sv.

ny teknologi till Afrika

En organisation som samlar in gammal datorutrustning och skickar den till utbildningscenter eller andra enheter i olika afrikanska länder.

www.ntafrica.org · eng. / spa.

recicLAnet

Utbildningsorganisation som arbetar inom återvinning och återanvändning av datorer och som främjar användningen av fri programvara i lokala och internationella solidaritetsprojekt.

www.reciclanet.org · eng. / spa.

Asociación para el progreso de las comunicacio-nes (Apc)Internationellt nätverk av enheter inom det civila samhället som stödjer sociala rörelser och enskilda personer i använd-ningen av IKT för hållbar utveckling, social rättvisa, deltagan-deprocesser och miljö i Nord och Syd.

www.apc.org · eng. / fra. / port. / spa.

Association e-développement (Aedev)

Förening som främjar användningen av IKT i länder i Syd för en hållbar utveckling.

www.aedev.org · fra.

bridges

Frivilligorganisation som arbetar i västra och södra Afrika med uppdraget att minska den digitala klyftan och främja använd-ningen av IKT i syfte att förbättra hälsa, utbildning och ekono-misk utveckling.

www.bridges.org · eng.

Freeplay Foundation

Stiftelse som syftar till att förbättra levnadsvillkoren för männis-kor i Syd med hjälp av hållbar, ren och självförsörjande teknik.

www.freeplayfoundation.org · eng.

ingenjörer utan gränser

Organisation som arbetar med utvecklingssamarbete, och som försöker använda tekniken i utvecklingens tjänst för att bygga upp ett rättvist och mänskligt samhälle.

www.isfvbv.es · eng. / spa.

ikt och Social aktion

enough project

The Enough Project arbetar för att bygga upp ett permanent folkligt stöd för att förhindra folkmord och brott mot mänsk-ligheten.

enoughproject.org · eng.

Free software Foundation

Frivilligorganisation som ägnar sig åt att sprida och främja fri programvara.

www.fsf.org · eng.

good electronics

Medlemmarna i Good Electronics nätverket har en rad ge-mensamt utarbetade krav som berör hela produktionsproces-sen av elektronisk utrustning, från råvaror till produktion, till el-avfall och återvinning.

www.goodelectronics.org · eng.

indymedia

Internationell plattform för oberoende information och diskus-sion som är väl insatt i olika lokala gruppers situation.

www.indymedia.org · eng. / fra. / spa. / tys.

information society observatory

Unescos portal som innehåller diverse information och resurser kring de sociala effekterna av IKT.

www.unesco-ci.org · eng. / fra.

medierådet

Medierådet arbetar främst med att inhämta och sprida kun-skap och fakta om fördelar och risker med alla typer av medie-användning, samt att anordna utbildningar.

www.mediaradet.se · sv.

seWA

SEWA – Self Employed Women’s Association är en fackför-ening för fattiga, kvinnliga arbetstagare i Indien som regist-rerades år 1972. SEWA insåg tidigt potentialen hos ny infor-mationsteknik för att underlätta kapacitetsutveckling, stödja samarbeten och minska sårbarheten för sina medlemmar genom att öka tillgången till information.

www.sewa.org · eng.

oRganIsatIoneR

ikt och länder i Syd

PEdaGOGISKa RESURSER

45

ed

ucation and

sustainab

ility

sip – samhällsförändring i praktiken

Nätverket SIP är en nyskapande framtidsorganisation som ar-betar med digitala medier och ny metodik i sitt stöd till utbild-ning och entreprenörskap. Nätverket genomsyras av inspira-tion, ett hållbart tankesätt och arbetssätt.

www.natverketsip.se · sv.

Web Accessibility initiative (WAi)

WAI är en gren av World Wide Web Consortium som säkerstäl-ler tillgänglighet och möjlighet att ansluta till Internet obero-ende av fysiska eller mentala funktionshinder.

www.w3.org/WAI · eng.

ikt och miljön

basel Action network

BAN är en organisation som fokuserar på att konfrontera de globala miljörelaterade orättvisorna och den ekonomiska inef-fektiviteten hos handeln med skadliga ämnen (giftigt avfall, relaterade produkter och teknik) och dess förödande konse-kvenser.

www.ban.org · eng.

climate savers computing

Enhet som initierats av Google och Intel för att främja utveck-ling, utbyggnad och implementering av smart teknik för att för-bättra datorers effektivitet och minska dess energiförbrukning.

www.climatesaverscomputing.org · eng./ fra./ spa./ tys.

global e-sustainability initiative

Enhet som bildades år 2000 med syfte att identifiera och främja aspekter av IKT som kan bidra till ökad hållbarhet.

www.gesi.org · eng.

hållbar avfallsforskning

I projektet Hållbar Avfallshantering arbetar drygt 25 forskare från olika högskolor, universitet, institut och företag runt om i Sverige.

www.hallbaravfallshantering.se · sv.

Less Watts

En grupp som utvecklar sätt att spara energi för operativsys-temet Linux.

www.lesswatts.org · eng.

sveriges avfallsportal

På sopor.nu finns information om hur man sorterar sitt avfall och varför det bör sorteras, var avfallet ska lämnas och vad som händer sedan. Sopor.nu är ett samarbetsprojekt mellan Natur-vårdsverket, El-Kretsen, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen samt Avfall Sverige.

www.sopor.nu · sv.

Weee Forum

Ideell förening som bedriver forskning om olika system för in-samling och återvinning av avfall från elektriska och elektro-niska produkter i Europa.

www.weee-forum.org · eng.

Wii

World Internet Institute (Wii) är ett forskningsinstitut som be-driver samhälls- och beteendevetenskaplig forskning med fo-kus på Internet och dess påverkan på människa och samhälle.

www.wii.se · sv.

ikt och Utbildning

global Kids

Ledande aktör när det gäller användning av digitala medier för att främja global medvetenhet och samhällsengagemang bland ungdomar.

www.globalkids.org · eng.

Living routes

Utbildning för universitet som uppmärksammar ekologiska städer och byar och som gör det möjligt att förvärva kunskap, färdigheter och inspiration för att skapa en mer hållbar livsstil.

www.livingroutes.org · eng.

silicon valley toxics coalition

Organisation som ägnar sig åt forskning, opinionsbildning och samhällsorganisering i syfte att främja människors hälsa och miljömässiga rättvisa för att möta den snabba tillväxten av högteknologisk industri.

www.svtc.org · eng.

ung Kommunikation

Ung Kommunikation är ett femårigt utvecklingsprojekt som stöds av KK-stiftelsen som vill bidra till att öka kunskapen om digitala ungdomskulturer och på vilket sätt dessa påverkar un-dervisning och lärande.

www.ungkommunikation.se · sv.

PEdaGOGISKa RESURSER

46

lära

nde

2.0

utbildning för hållbarhetLONDON SOUTH BANK UNIVERSITy

Masterutbildning med olika kombinationer av dis-tans- och campusbaserade utbildningar med femton års erfarenhet. Omfattar moduler om förändrings- och ledningsprocesser, vetenskap och kultur, miljö- och ut-vecklingsperspektiv, värderingar och delaktighet, samt forskning om utbildning för hållbar utveckling.

www.lsbu.ac.uk · eng.

utbildning 2.0 för skolan

Webbsida som erbjuder gratis utbildning för lärare i att skapa och utveckla verktyg och applikationer för onli-nekurser.

www.edu20.org · eng. / fra. / it. / spa. / port.

young masters programme on sustainable development

INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMEN-TAL ECONOMICS / LUNDS UNIVERSITET

Internationell masterutbildning på distans som riktar sig till ungdomar i åldern 16 till 18 år som handlar om hållbar utveckling och miljöförebyggande strategier. In-kluderar flera distansmoduler, ett praktiskt grupprojekt och deltagande i Global Environmental youth Conven-tion. Gratis.

www.iiiee-ymp.org · eng.

23 saker

Fortbildningskursen 23 saker är ett lättillgängligt sätt att sätta sig in i vad webb 2.0 och den nya tekniken är och hur man använder den privat eller i sin yrkesroll.

goteborg23.wordpress.com · sv.

eco universitat UNIVERSITAT OBERTA DE CATALUNyA

Erbjuder tvärvetenskapliga onlineutbildningar ur ett hållbarhetsperspektiv i följande ämnen: miljö, urban ekologi, klimatförändringen, energi och energieffektivi-tet, en ny vattenkultur, liksom eko-design, eko-arkitek-tur, hälsa, alternativ medicin och etisk förvaltning.

www.ecouniversidad.eu · eng. / spa.

iKt och Lärande UPPSALA UNIVERSITET

Kursen IKT och Lärande genomförs på ILU i Uppsala i samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent. Den är ett exempel på hur aktiv samverkan med externa aktörer stärker kvalitén i lärarutbildningen. I kursens projektar-bete, som utgör halva kursen, ges studenterna i upp-drag att producera ett webbaserat pedagogiskt material kring temat hållbar utveckling.

krita.ilu.uu.se · sv.

integrated Water resources managementUNITED NATIONS UNIVERSITy

Distanskurs med syfte att bygga upp kapacitet för ut-veckling och att införa hållbara strategier för vattenhan-tering i utvecklingsländer.

www.inweh.unu.edu · eng.

pimSKOLVERKET

PIM – Praktisk IT- och mediekompetens är en kombina-tion av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen. Det webbaserade studiematerialet består av tio handledningar som visar hur olika programvaror kan användas praktiskt i skolans verksamhet. Idag studerar 150 kommuner och stadsdelar med tillsammans över 70 000 pedagoger i PIM:s examinationsmiljö.

www.pim.skolverket.se · sv.

teaching and learning for a sustainable futureUNESCO

Ett program för lärare, utbildningsansvariga politiker, läromedelsförfattare m.m. kring lärande för hållbar ut-veckling. Programmet omfattar 100 timmar och är in-delat i 25 moduler.

www.unesco.org/education/tlsf (CD-ROM eller webb) · eng.

kuRseR

47

ed

ucation and

sustainab

ility

KaLENdER

kalendeR 2010

9 / onLine

smaRt ICtDen första i en serie onlinekonferenser (Sustainability Virtual Sum-mits) som fokuserar på den nyckelroll som IKT-industrin har för att främja effektivitet och ett minskat beroende av kol och olja.

www.sustainabilityvirtualsummits.com

24-25 / mAdrid

exPoeleaRnIng 2010 Internationell konferens inriktad på e-lärande och webbaserade dis-tansutbildningar. Målet är att främja kunskapsutbyte och samarbete mellan utbildare, företag, utbildningscentra, offentliga myndigheter och studenter.

www.expoelearning.com

v.17 / heLA sverige

natIonella skRÄPPloCkaRdagaRna 2010Håll Sverige Rent bjuder varje år in till Skräpplockardagarna. Det är en kampanj som är öppen för alla, såväl privatpersoner som skolor, företag och organisationer. Det enda som krävs är att man genomför någon form av aktivitet som bidrar till en skräpfriare miljö.

www.hsr.se

fEbRUARI

mAj

jUNI

jULI

mARS

ApRIL

15-18 / bArceLonA

eHealtH Week 2010 Syftet med denna kongress på ministernivå är att skapa en europeisk plattform som ska främja e-hälsa (e-Health) i Europa.

www.ehealthweek2010.org

17 / heLA värLden

InteRnatIonella dagen FöR telekommunIkatIon oCH InFoRmatIonssamHÄllet Den 17 maj firas årsdagen av det första avtalet för det internationella telegrafkonventet år 1865 och etableringen av Internationella Tele-kommunikationsunionen.

www.itu.int

17–19 / neW yorK

uPtIme InstItute sYmPosIum 2010Internationell kongress om datacenters effektivitet och grönt lärande inom IKT-sektorn i syfte att se till att teknologin är tillgänglig och hållbar även fortsättningsvis. Här utdelas utmärkelsen ”Green Enterprise”.

symposium.uptimeinstitute.com

18–22 / brAgA

kommunIkatIon oCH medBoRgaRskaPDen digitala klyftan och den ekonomiska krisens effekter på nya tek-nologier är några av de teman som skall diskuteras vid den årliga kongressen för den internationella organisationen för forskning i medie- och kommunikationsvetenskap.

www.iamcr2010portugal.com

14-18 / KArLstAd

WoRld summIt on medIa FoR CHIldRen and YoutHWorld Summit är en världskongress som ger dig den senaste kunska-pen om barn och ungdomar i dagens mediesamhälle. Det hålls vart tredje år och har sedan starten 1995 i Melbourne ägt rum i London, Thessaloniki, Rio de Janeiro och Johannesburg. I takt med den tek-nologiska utvecklingen har World Summit handlat alltmer om nya teknologier som datorer och mobiler.

www.wskarlstad2010.se

Konferenser och aktiviteter med koppling till IT, utbildning och hållbar utveckling. Den här gången väljer vi att fokusera på virtuella alternativ, eftersom det hjälper oss att mini-mera våra ekologiska fotavtryck.

PEdaGOGISKa RESURSER

Internetuppkoppling som använder sig av analoga telefonledningar för att ta emot och sända digital information.

Frekvensband vars dimensioner tillåter överföring av bl.a. ljud- och videosig-naler i hög hastighet genom användande av olika frekvenser.

Enhet som används för att ange storleken på informationsflödet per sekund i ett datanätverk eller inom telekommunikationssystem.

Webbsida som generellt sett har en av ägaren satt personlig prägel, är upp-byggd i kronologisk ordning och som uppdateras regelbundet.

Mineral som tillkommit genom en blandning av kolumbit eller niobium och tantalum. Från denna metall utvinner man tantalum som används i tillverk-ningen av de flesta elektroniska apparater.

Licens som ger upphovsmän möjligheten att tillåta andra att citera, repro-ducera, vidareutveckla eller publicera sina verk. Upphovsmannen kan också ange olika begränsningar, exempelvis att verket inte får användas i kommer-siellt syfte.

Den virtuella verklighet som existerar i världens samlade datorer och nätverk, ett vanligt förekommande begrepp inom sience-fiction.

Socioekonomisk skillnad mellan de länder och samhällen som har och inte har tillgång till Internet.

Teknologiskt system som generellt sett integrerar en dator och en bildprojek-tor för att sedan kunna projicera bilder – ideala för bild- och videopresenta-tioner inför grupp.

Användande av IT för förbättrad och effektivare pedagogik och inlärning. Det kan antingen innebära ett hjälpmedel vid direkt undervisning eller utbildning på distans med Internet som kommunikationsmedel.

Klassifikation av information genom samarbete i en platt utformad organi-sation, utan hierarkier eller förutbestämda roller, så som t.ex. delicious.com (favoritlänkar) och Flickr.com (foton) är utformade.

Programvara som kan användas, kopieras, studeras, förändras, utvecklas och distribueras fritt.

Märkspråk for strukturering av datakod med vilken webbsidor är uppbyggda.

En gruppbenämning för teknologi och instrument som används för hantering och förmedling av information, huvudsakligen datorer, Internet och telekom-munikation.

Organisation som har en server med permanent Internetuppkoppling till vil-ken användaren kan koppla upp sig för att få tillgång till nätet och genom detta komma åt andra tjänster.

IT-nätverk i ett geografiskt begränsat område där alla användare är ihopkopp-lade med varandra.

oRdlIsta För att du inte ska gå vilse i Ram-djungeln

ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line)

bredband

bit per sekund

blogg

coltan (kolumbit-tantalitmineral)

creative commons (cc) licens

cyberrymden

Digital klyfta

Digital Whiteboard

E-lärande

folksonomi

freeware (gratis mjukvara)

hTmL

Informations- och kommunikationsteknologi

(IKT)

Internetleverantör (ISp - Internet service provider)

LAN (Local Area Network)

48

lära

nde

2.0

En terminologisk guide för informationsteknologi och hållbar ut-veckling. Fraserna som efterföljs av symbolen “O” i övrig text är förklarade och definierade här.

49

ed

ucation and

sustainab

ility

PEdaGOGISKa RESURSER

Tjänst som tillåter publicering och vidarebefordran av korta meddelan-den (140 tecken) genom webbsidor, SMS, snabbmeddelanden eller ad hoc applikationer.

Elektroniskt system som omvandlar digitala signaler till analoga signa-ler och tvärt om så att två digitala IT-system sammanlänkade med en analog koppling kan kommunicera med varandra.

En extern skärm som visuellt visar de processer som den dator den är kopplad till jobbar med. De kan antingen vara av den traditionella typen CRT (bildrörsskärm), LCD (Liquid Crystal Display) plattskärm eller den för närvarande modernaste typen TFT (Thin Film Transitor).

Dataprogram som kontrollerar grundfunktionerna i en dator såsom upp-start av program och applikationer, uppgifter sparade på RAM-minnet och anslutningarna till externa enheter.

En radioinspelning som lyssnare kan prenumerera på via RSS och sedan lyssna på när som helst efter det att programmet har sänts.

En sammanställning av kodad data och instruktioner som tillsammans uppfyller kraven för att starta upp ett datasystem.

Minnet varifrån processorn får sina instruktioner och där den sedan spa-rar resultaten av de uppgifter som är färdigställda, detta utgör även det arbetsområde där det mesta av arbetet med mjukvara sker i en dator.

Dator som har till uppgift att ge olika tjänster till andra datorer anslutna till dess nätverk samtidigt som den skall hantera egna uppgifter.

Samling av kommunikationsverktyg som förenklar interaktion och sam-arbete. Innefattar e-post, snabbmeddelanden, bloggar, wikis, nyhets-grupper, folksonomi etc.

System som möjliggör videokommunikation mellan individer som befin-ner sig på geografiskt skilda platser.

Andra generationens webb där ett stort antal användare utnyttjar tjäns-ter som möjliggör ett smidigt och effektivt utbyte av information mellan användarna.

Applikation på en webbsida som underlättar spridning av sidans inne-håll till de läsare som prenumererar på webbsidans olika uppdateringar (t.ex. nya blogginlägg). RSS och Atom är de mest kända av dessa app-likationer.

Aktivitet inom pedagogik och lärande som bygger på att elever ska leta reda på information på Internet.

Grafisk symbol som kan placeras på en webbsida och som möjliggör interaktion mellan användaren och datorn (rullningslista, knapp etc.).

Teknologi designad för kollektiv och öppen publicering där textarbetet sker genom ett öppet samarbete via en specialdesignad webbsida och via länkade ord och fraser.

Mjukvara som är fri för vem som helst att utveckla och distribuera.

microblogging

modem

monitor

Operativsystem (OS)

podcast

program

RAm (Random Access memory)

Server

Social software (social programvara)

videokonferens

Webb 2.0

Web feed

Webquest

Widget

Wiki

öppen källkod (open source code)

50

lära

nde

2.0

VI REKOMMENdERaR

Från wikis till mattefilmer - om Ikt i skolanLena Vestlin (red.)

LäRARFöRBUNDETS FöRLAG STOCKHOLM, 2009. SV.

I tolv skolreportage från olika de-lar av landet presenteras här goda exempel, alla hämtade ur skolans vardag. Fem forskare delar också med sig av sina erfarenheter på området. Boken vill inspirera dig att våga pröva nya verktyg i sam-spel med eleverna.

Remix – making art and commerce thrive in the hybrid economyLawrence LessigBLOOMSBURy ACADEMIC 2008. ENG.

I sin sista bok om copyright visar Lawrence Lessig – grundaren av Creative Commons – vägen till en framtid där kommersiella företag kan dra nytta av ekonomier som bygger på ett delande av resurser. Lessig menar att en sådan framtid kommer att gynna både handeln och samhället. Om vi blev av med alla copyrightjurister skulle detta kunna bli en framtid värd att fira.

Our World 2.0ourworld.unu.edu www.youtube.com/user/UNUChannel

En prisbelönt blogg skapad av FN-universitetet som erbjuder en rad videoklipp på ämnen som kli-matförändringen, livsmedelsför-sörjning, biologisk mångfald och överkonsumtionen av olja. Syftet är att främja användningen av kollektiv kunskap, teknik och de-sign för att underlätta kreativitet, innovation och framför allt sam-arbete för hållbarhet. Materialet är licensierat som Creative Commons och har sin egen Youtube-kanal.

det dolda priset Hannu Puttonen, 2001. www.fairtradecenter.se

59 MIN. ENG. / SV.

Filmen ”Det dolda priset” handlar om människorna som tillverkar och återvinner din telefon. I ut-kanten av den indiska huvudsta-den New Delhi arbetar män, kvin-nor och ungdomar med livsfarlig återvinning av skrotad elektronik, varav en del har exporterats från Europa. Filmen, tillsammans med en utförlig lärarhandledning, går att köpa från Fair Trade Center för 180 kronor och får inte visas i vinstdrivande syften.

the digital dump & exporting Harm Basel action Network, 2005. www.ban.org22 MIN. / 23 MIN. ENG.

Vad händer med våra datorer, mobiler och tv-apparater när vi slänger dem i soporna? Dessa två dokumentärer från Basel Action Network utforskar den allra mör-kaste av IT-industrins bakgårdar. Efter att ha sett dessa filmer kan man ifrågasätta hur producenterna och politikerna tar sitt ansvar för el-avfall och internationella regel-verk, men också hur vi medborgare tar vårt ansvar för att vår konsum-tion inte leder till sjukdom och död i andra delar av världen.

Coltan - blodig handelPatrick Forestier i Paul comiti. Tac Presse Productions, 2008. www.javafilms.fr54 MIN. FRA. / ENG. / SPA.

Coltan har blivit det nya svarta guldet från Afrika. 80 procent av världens tillgångar finns i Demo-kratiska Republiken Kongo där efterfrågan från Väst bidrar till allvarliga konflikter. Denna do-kumentär vägleder oss genom det ljusskygga nätverk av intressen som omger handeln med coltan.

Wall-eandrew Stanton. Pixar animation Studios, 2008.

96 MIN. SV. / FRA. / ENG. / SPA.

Utsedd till bästa animerade film 2008. Denna romantiska science-fictionkomedi följer roboten WALL-E som är designad för att samla skräp på jorden efter det att den har förstörts och övergivits av människorna. Han förälskar sig i den kvinnliga roboten EVE som har blivit sänd till jorden för att undersöka livet på den här pla-neten.

BöCkeR

FIlmeR

WeBZIne

Coltan alberto Vázquez-Figueroa

JOHN HUNT PUBLISHING, 2009. ENG.

Coltan är en viktig mineral som används i tillverkningen av elek-troniska komponenter. Denna roman, som är full av action, in-triger och parallella drama, utspe-lar sig i en turbulent värld full av internationella militära uppdrag. Författaren drar paralleller mel-lan krigen i Irak och Kongo och kritiserar samtidigt de stora trans-nationella företagens makt över värdefulla naturtillgångar.

51

Vad äR dET?

År 2010 så kommer denna sektor att ansvara för 2,8 % av de totala globala CO2-utsläppen och som ni kan se i grafiken nedan så kommer inte den största delen av dessa utsläpp att komma från tillverkningen av de elektroniska apparaterna (internt fotavtryck) utan från användningen. Förutom detta så tillkommer el-avfall från telekommunikation, skrivare, persondato-rer och datanätverk.

hUR STORT fOTAvTRYcK LÄmNAR EN mObILTELEfON ELLER EN DATOR?

Om vi delar upp jordens yta så att alla dess invånare får ett lika stort område att försörja sig på så kommer var och en att disponera 1,8 hektar för att kunna täcka sina år-liga behov. Denna “landportion” är lika mycket som två fotbollsplaner. Din mobiltelefons fotavtryck (om man räk-nar in tillverkning och ett års användning) upptar 1 % av denna yta medan din dator upptar 4 %.

din “landportion”: 1,8 hektar

Om vi räknar in skrivare, TV, radio, MP3-spelare, tv-spel etc. så kommer vi att se att hemelektroniken börjar ta upp en stor del av de 1,8 hektar som vi har att leva på och allt detta utan att ta hänsyn till de andra faktorer som vi behöver för att leva: kylskåp, värme, mat, resande...

Det är en indikator som mäter hur stort område och hur mycket vatten en befolkning behöver för att försörja sig och för att ab-sorbera det avfall som den genererar. Annorlunda uttryckt så är det ett sätt att räkna ut det tryck som vi utsätter vår planet för. För tillfället så behöver vi 1,3 jordklot för att varje år kunna generera de resurser vi behöver och absorbera det avfall som är resultatet av vår aktivitet på jorden.

Smart 2020, The Climate Group (2008)

*Årlig tillväxt (%)

2002 0,11

0,18

0,35 1,08 1,43

0,64 0,83

0,43 0,53

Internt fotavtryckFotavtryck från användning

2007

2020

GtCo2e

CAGR*

+6%

2 % av det totala fot-avtrycket

DET gLObALA fOTAvTRYcKET fRåN IKT-SEKTORN

32 m2

764 m2

EKOLOGISKa FOTaVTRycK

EKOLOGISKa FOTaVTRycK

fn har utsett år 2010 till året för

biologisk mångfald och vi har därför

beslutat att ägna hela nästa nummer

åt detta tema. Skicka gärna in era

idéer till

ess@barcelonya.com

ES nr 3: BiologiSk

mångfald

Källa: Smart 2020; Mot en ekonomi med låga nivåer av koldioxid-utsläpp i den nya IT-eran. Information från The Climate Group på uppdrag av Global eSustainability Initiative, 2008.

▢ 3 nummer - 199kr (ord. pris 285kr)

▢ 6 nummer - 349kr (ord. pris 570kr)

Kontakta oss för speciella erbjudandenför hela skolor!Antal prenumerationer: ............ st

Summa totalt: ............ kr

Betalningsform:

▢ Kontant▢ Via faktura

(Priset inkluderar moms och porto inom Sverige)

Ange dina uppgifter:

Namn: ..........................................................................................................

(Org: .........................................................Org.Nr: ....................................)

Adress: ........................................................................................................

Postnummer och ort: .....................................................................................

Telefon: ........................................................................................................

E-post: ..........................................................................................................Du kan också skicka in din anmälan på något av följande sätt:

Post: ESS - Stiftelsen Teknikdalen, Box 760, 781 27 Borlänge

Telefon: 031-799 95 75, Fax: (+34) 93 3012831

Online: ess@barcelonya.com, www.es-online.info/se

Jag vill prenumerera på Education & Sustainability Sverige!

▢ 3 nummer - 199kr (ord. pris 285kr)

▢ 6 nummer - 349kr (ord. pris 570kr)

Kontakta oss för speciella erbjudandenför hela skolor!Antal prenumerationer: ............ st

Summa totalt: ............ kr

Betalningsform:

▢ Kontant▢ Via faktura

(Priset inkluderar moms och porto inom Sverige)

Ange dina uppgifter:

Namn: ..........................................................................................................

(Org: .........................................................Org.Nr: ....................................)

Adress: ........................................................................................................

Postnummer och ort: .....................................................................................

Telefon: ........................................................................................................

E-post: ..........................................................................................................Du kan också skicka in din anmälan på något av följande sätt:

Post: ESS - Stiftelsen Teknikdalen, Box 760, 781 27 Borlänge

Telefon: 031-799 95 75, Fax: (+34) 93 3012831

Online: ess@barcelonya.com, www.es-online.info/se

Jag vill prenumerera på Education & Sustainability Sverige!

▢ 3 nummer - 199kr (ord. pris 285kr)

▢ 6 nummer - 349kr (ord. pris 570kr)

Kontakta oss för speciella erbjudandenför hela skolor!Antal prenumerationer: ............ st

Summa totalt: ............ kr

Betalningsform:

▢ Kontant▢ Via faktura

(Priset inkluderar moms och porto inom Sverige)

Ange dina uppgifter:

Namn: ..........................................................................................................

(Org: .........................................................Org.Nr: ....................................)

Adress: ........................................................................................................

Postnummer och ort: .....................................................................................

Telefon: ........................................................................................................

E-post: ..........................................................................................................Du kan också skicka in din anmälan på något av följande sätt:

Post: ESS - Stiftelsen Teknikdalen, Box 760, 781 27 Borlänge

Telefon: 031-799 95 75, Fax: (+34) 93 3012831

Online: ess@barcelonya.com, www.es-online.info/se

Jag vill prenumerera på Education & Sustainability Sverige!

ed

ucation and

sustainab

ility

52

lära

nde

2.0

PEdaGOGISKa RESURSER

PostkodLotteriet och National Geographic Magazine är stolta över att presentera en särskild

utomhus-utställning av en av världens ledande fotografer. Mattias Klum, som är en Young Global

Leader för World Economic Forum och som ofta bidrar med bilder till National Geographic Magazine, kommer

att visa prisbelönta bilder från nästan 20 års dokumentation av ett av världens känsligaste ekosystem.

Utställningen tar upp frågor som klimatförändringen, förlusten av arters livsmiljöer och biologisk mångfald.

Den levererar ett omvälvande budskap som manar till försiktighet, uppmanar oss att minska våra ekologiska

fotavtryck och att överväga vilket arv vi lämnar över åt dem som kommer efter oss.

tebarans testamente Sanningens stund för Borneo

en utställning av

National Geographic-fotografen Mattias Klum13 februari - 28 mars, 2010

raoul wallenbergs torg, stockholm

© Mattias Klum

Ladda ner lektionsplaner: www.tierragrandeevents.com/borneo www.natgeo.se

under- visnings material för högstadiet och gymnasiet Finns tillgängligt

t

tebara Sanninge

ans testens stund

agninllätstune

ment a t för Borne

v a

te eo

Natio

aonal Geogr31

luoar

fotogr-phic,sram82-iraurbef3s,grotsgrebnellaw

afen Mattia r0102

mlohkcots

as Klum

mulKsaittaM©

-rednus gninsivlairetma

röf

h coteidattasgöh

teisanymgiFFi s nngtilgnägllit

o ostkodLP

-u utomhus

röfföredaeL

rpasivtta

gninllätstU

eDen lever

otteriet och ap National Geogr raphic Magazine

utställning av en av världens

muroFFocimonocEdlroWWo oshco

natsännårfredlibatnölebsi

ågor som klimatar upp frneg

ar ett omvälvande budskap er

hic Magazine är stolta över a

. Mattias afer s ledande fotogr

llitredlibdemrardibatfomo

tevanoitatnemukodsrå02

ändringen, förlusten av atför

, p som manar till försiktighet

m k

a en särskild esenter att pr

Klum, som är en oung Global YYoung Global

nizagaMcihparragoeGlanoitaN

keetsagilsnäksnedlrävvatt

arters livsmiljöer och biologisk mångfald.

, uppmanar oss att minska vår

kommer efter oss.

bal

en r emmok,

. metsyso

gisk mångfald.

a ekologiska år

gtilgn

renalpsnoitkelrenaddaL

:r .stneveednargarreit.www

enrob/moc. o .natgeowww

.so e

Lärande 2.0Lärande 2.0NUMMER 2 | VINTERN 2010 | 80kr |NUMMER 2 | VINTERN 2010 | 80kr |22

Teknikens dolda ansikte • Digitalt lärande: möjligheter och konflikter • Små insatser för hållbar IT-användning, applikationer, webquests, nätverk, pedagogiska resurser och spel för en hållbar utveckling

ILLU

ST

RA

TIO

N A

V S

AM

HÄ

LLS

PR

OJE

KT

ET

VID

ST

IFT

ELS

EN

IN

FOC

EN

TR

O, C

AR

AC

AS

, VE

NE

ZU

ELA

. © F

ELI

PE

GA

RC

ÍA

ED

UC

ATIO

N A

ND

SU

STA

INA

BILITY

SV

ER

IGE

· VIN

TER

N 2010 N

UM

ME

R 2 · LÄ

RA

ND

E 2.0

ESs_02_cover:revistaes 01/02/2010 14:27 Página 1