ETNOGRAFI

Markus Idvall Vårdalinstitutet och Institutionen för

kulturvetenskaper Lunds universitet

Syfte

• Att ge en introduktion till etnografin som kvalitativ metod.

• Att beskriva olika förutsättningar för etnografin när det gäller design, forskningsproblem, datainsamling, analys och kunskapsmål.

Två frågor:

• Hur gör jag etnografiska forskningsintervjuer?

• Varför vill jag göra etnografiska intervjuer överhuvudtaget?

Etnografiska studier

• Antropologi • Sociologi • Etnologi • Mediestudier • Vårdvetenskap m.fl.

ORDET ETNO-GRAFI?

• Etno-, av grek. e’thnos ’folk’ • -grafi, av grek. graphi’a ’beskrivning’, av

gra’phõ ’skriva’

Vad för slags etnos avses?

• Vad för slags folk eller grupp är i fokus? • Forskningsproblemet • Avgränsning av ämnet

Val av etnos?

• Vilken grupp undersöks? • Vad för slags kollektiv identitet? • Vad för slags gruppgemenskap? • Vad för slags relationer inom gruppen och

till andra grupper? • Vad för slags föreställningar, ritualer och

seder håller samman gruppen?

Etnos i sjukvårdens värld?

• Diagnos • Behandling • Liv med sjukdom/funktionsnedsättning, ”att

leva med x” • Etnisk bakgrund

HUR?

Skrivandet är grundsten i etnografisk forskningsdesign

• Gra’phõ: skriva, beskriva • Etnografi är den beskrivande metoden • Skrivandet i olika led av

forskningsprocessen

DEN ETNOGRAFISKA DATABASEN

• Fältanteckningar, intervjuutskrifter, observationsprotokoll, memos, tidningsklipp, utredningar, fotografier, filmer m.m.

• Stort, spretigt material • Behovet av organisation

Skrivandet lägger grunden för den etnografiska databasen

• Fältanteckningar, efter deltagande observation

• Observationsprotokoll och intervjuutskrifter, efter intervjuer

• Referat, citat och sammanfattningar, efter insamling av olika medier och dokumentära källor

Observera, delta och fältanteckna

• Deltagande observation • Observation är grunden för etnografisk

metod • Observationens form är det egna

deltagandet • Fältdagbok

(Idvall 2008:68-69) My nurse was responsible for two patients that day: an elderly man and an elderly woman. The man – stout, bearded and wearing glasses – was around 80 years of age and had been on dialysis for a year. He seemed very social and humorous. During the first hours of his treatment he talked a lot, both with clinic staff and with his fellow patients. I noted that when he arrived at the clinic, carrying a sack, he went directly to the kitchen. Initially I assumed the staff and the patients shared a kitchen, but at our first break I learned that he had brought the staff a loaf of homemade bread, as was his custom on Fridays. As his treatment continued, he became quieter and in the last hour took a nap under his blanket. The elderly woman, well dressed in a buttoned grey cardigan and black trousers, was, as I learned, a few years younger than the elderly man. I had no conversation with her since she appeared uninterested in talking to me. She only smiled at me in a dismissive way. Similarly, it was difficult to make contact with the other patients. In fact, when my nurse and I entered one room, I immediately noted the hostile looks two male patients gave me. Even after I introduced myself, they maintained their hostility and distance towards me. Clearly, they regarded me as an intruder. In another room I talked with a friendly, elderly man, but after a while I felt our conversation was disturbing the other patient in the room, so I left. I remained outside another room since I was told the patient there did not like strangers. While my nurse was in this room, I looked through its window and saw a woman in her sixties with white hair and a very sad expression. The look of this woman, seemingly old and passive and on the other side of the threshold of a hospital room, dramatised even more the emergent feeling I had regarding my own belongingness to this place, or maybe rather, an urge not to belong to this place.

Deltagandets form?

• Hur ser det ideala deltagandet ut för etnografiska observationer?

• Att delta på rätt och fel sätt? • Reflexiva observationer

Etnografens fyra roller

Fullständig observatör

Observatören-som-deltagare

Deltagaren-som-observatör

Fullständig deltagare

Fullständig observatör vs fullständig deltagare

• Närhet – distans till den studerade gruppen

• Närvaro – frånvaro för etnografen

• Synlighet – osynlighet för etnografen

• Etnografens sociala roll i det studerade sammanhanget

F O

F D

Observatören-som-deltagare

• Inträde i socialt sammanhang

• ”Integrering”: insider-outsider

• Utträde • Tid i fält • Att följa ett fenomen eller

en kategori: behandling, en patientkategori, en personalkategori etc.

O s D

Deltagaren-som-observatör

• Exotisering • Att se bekanta saker

med nya ögon • Att distansera sig • Att reflektera över

vardagen D s O

När, var och hur ska fältanteckningar utföras?

• Att observera och delta och samtidigt anteckna

• Att ha ett synligt eller osynligt anteckningsblock?

Vad ska fältanteckningar innehålla?

• Tid/Plats • Social miljö • Fysisk miljö • Individers tal och agerande • ”Tät beskrivning” (Clifford Geertz)

Intervjua, observera och skriva ut

• Konversationspraktiker: samtal i fält, inspelade intervjuer

• Observationsprotokoll • Transkribering

Skriva observationsprotokoll

• Beskrivning av intervjusituationer • Beskrivning av miljöer, händelser, personer,

interaktioner, egna känslor

Intervju/observation

• Deltagande observation • Att vara intervjuare • Att överblicka eller observera en

intervjusituation

Skriva ut intervjuer (transkribering)

• Att skapa ett skriftligt källmaterial av en muntlig källa

• Börja transkriberingen så snart som möjligt • Skaffa dig en transkriberingsrutin • Hur mycket behöver det talade ordet ”höras” i det

skrivna ordet: verbatim eller ”ungefär”? • Etnopoetisk transkribering (Klein, Drakos) • Anonymisera eller koda personnamn och platsers

namn

Referera till och citera från medier och skriftliga källor

• Mångfald av röster • Urval av röster • Polyvocality • Kontextualisera de egna intervjuerna och

observationerna

Skriftliga källor och medier

• Tidningar och tidskrifter • Statliga utredningar • Privata dagböcker, arkiv • Skönlitteratur • Hemsidor • Foton, film

ÖVERSÄTTNING AV DATA

• Analysera material: tematisering, kodning, teoretisering

• Integrera data och teori • Skriva text: teoretisk gestaltning, skriva

fram/bort materialet

Analysera material

• Läsa material, läsa fram mening • Sortera material • Kategorisera material • Jämföra olika materialkategorier: intervjuer,

observationer, texter • Empiriskt fokus

Integrera data och teori

• Utveckla begrepp inom ramen för data • Jämför olika begrepp med varandra • Utmana begrepp och data mot varandra • Utgå från både teoretiska och

”lågteoretiska” begrepp • Pröva olika konceptuella vinklingar av data

My nurse was responsible for two patients that day: an elderly man and an elderly woman. The man – stout, bearded and wearing glasses – was around 80 years of age and had been on dialysis for a year. He seemed very social and humorous. During the first hours of his treatment he talked a lot, both with clinic staff and with his fellow patients. I noted that when he arrived at the clinic, carrying a sack, he went directly to the kitchen. Initially I assumed the staff and the patients shared a kitchen, but at our first break I learned that he had brought the staff a loaf of homemade bread, as was his custom on Fridays. As his treatment continued, he became quieter and in the last hour took a nap under his blanket. The elderly woman, well dressed in a buttoned grey cardigan and black trousers, was, as I learned, a few years younger than the elderly man. I had no conversation with her since she appeared uninterested in talking to me. She only smiled at me in a dismissive way. Similarly, it was difficult to make contact with the other patients. In fact, when my nurse and I entered one room, I immediately noted the hostile looks two male patients gave me. Even after I introduced myself, they maintained their hostility and distance towards me. Clearly, they regarded me as an intruder. In another room I talked with a friendly, elderly man, but after a while I felt our conversation was disturbing the other patient in the room, so I left. I remained outside another room since I was told the patient there did not like strangers. While my nurse was in this room, I looked through its window and saw a woman in her sixties with white hair and a very sad expression. The look of this woman, seemingly old and passive and on the other side of the threshold of a hospital room, dramatised even more the emergent feeling I had regarding my own belongingness to this place, or maybe rather, an urge not to belong to this place.

My nurse was responsible for two patients that day: an elderly man and an elderly woman. The man – stout, bearded and wearing glasses – was around 80 years of age and had been on dialysis for a year. He seemed very social and humorous. During the first hours of his treatment he talked a lot, both with clinic staff and with his fellow patients. I noted that when he arrived at the clinic, carrying a sack, he went directly to the kitchen. Initially I assumed the staff and the patients shared a kitchen, but at our first break I learned that he had brought the staff a loaf of homemade bread, as was his custom on Fridays. As his treatment continued, he became quieter and in the last hour took a nap under his blanket. The elderly woman, well dressed in a buttoned grey cardigan and black trousers, was, as I learned, a few years younger than the elderly man. I had no conversation with her since she appeared uninterested in talking to me. She only smiled at me in a dismissive way. Similarly, it was difficult to make contact with the other patients. In fact, when my nurse and I entered one room, I immediately noted the hostile looks two male patients gave me. Even after I introduced myself, they maintained their hostility and distance towards me. Clearly, they regarded me as an intruder. In another room I talked with a friendly, elderly man, but after a while I felt our conversation was disturbing the other patient in the room, so I left. I remained outside another room since I was told the patient there did not like strangers. While my nurse was in this room, I looked through its window and saw a woman in her sixties with white hair and a very sad expression. The look of this woman, seemingly old and passive and on the other side of the threshold of a hospital room, dramatised even more the emergent feeling I had regarding my own belongingness to this place, or maybe rather, an urge not to belong to this place.

Skriva text

• Skriva text, skriva fram mening och material

• Konceptuellt eller teoretiskt fokus • Strategiskt urval av material • Möte mellan empiri och teori leder till

nygestaltning av verkligheten

Verktyg för att värdera en etnografisk undersökning

• Mättnad • Validitet eller styrka • Representativitet och generaliserbarhet • Variation och komplexitet • Reliabilitet eller repeterbarhet

Mättnad i den etnografiska undersökningen

• Mättnad är kopplat till genomförandet av själva analysen.

• Mättnad i forskningsprocessen innebär att inget ytterligare empiriskt material förändrar bilden.

Etnografins validitet eller styrka

• Den etnografiska processens transparens • Empirisk grund för analys • Informanters läsning av texter och

bedömning av resultat • Andra forskares läsning av texten och

bedömning av resultat

Representativitet eller generaliserbarhet

• Ger etnografin en representativ bild av verkligheten?

• Är resultaten av generell eller specifik karaktär?

• Generaliserbarhet genom teoretiska begrepp

Variation och komplexitet

• Vad för slags mångfald beskriver etnografin?

• Ger etnografin en alltför entydig eller homogen bild av verkligheten?

Etnografins reliablitet eller repeterbarhet

• Etnografier är inga avgränsade experiment som går att repetera exakt. Reliabilitet är därför inte tillämpbart.

• Restudies eller studier som repeteras.

Avslutning: Etnografiska intervjuer

• Samhällets och kulturens kontext • Utföra intervjuer reflexivt • Transkribera intervjuer • Skriva fram mening ur intervjumaterial • Väva samman data med samhälls- och

kulturteori • Värdera det etnografiska materialets kvalitet